Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4

1903-03-30 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1903:4, Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1903, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets memorial, angående skrifvelse till Kung!.

Maj:t i fråga om inrättande af en administrativ högsta

domstol.

Redan kort tid efter genomförandet år 1840 af den nya departementsindelningen,

därvid antalet af statsrådets ledamöter bestämdes till

tio, hvaraf sju insattes såsom chefer för hvar sitt statsdepartement med

åliggande att bereda och inför Konungen föredraga de till vederbörande

departement hörande ärenden, yppade sig behof att söka åvägabringa

lättnad i det omfattande och betungande arbete, som ålåg statsrådets

ledamöter och särskild!- livilade å cheferna för civil- och ecklesiastikdepartementen.

Efter det till afhjälpande af den från flere synpunkter

beaktansvärda olägenhet, som var förenad med denna statsrådets allt

mer växande arbetsbörda, förslag om ändringar i statsrådets organisation

och särskild! om inrättande af ett nytt statsdepartement framlagts

vid ej mindre än 14 riksdagar, antog slutligen 1899 års riksdag,

i anledning af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, såsom halande

till vidare grundlagsenlig behandling ett förslag till förändrad

lydelse af §§ 5, G och 42 regeringsformen, åsyftande ökning af statsrådens

antal till elfva samt inrättande af ett nytt departement, jordbruksdepartementet;

och år 1900 blef denna grundlagsändring genomförd.

Oneklig! torde vara, att genom jordbruksdepartementets tillkomst

och den därvid verkställda omgrupperingen af ärenden departementen

emellan i viss mån beredts lindring i statsrådets, särskilt i chefernas

för civil- och ecklesiastikdepartementen, arbete samt ernåtts en efter

de olika ärendenas art bättre lämpad uppdelning mellan departementen,

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 3 Rand. 4 Höft. (N:is 4, 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

liksom ock därigenom kan anses hafva blifvit behörigen sörjdt för tillvaratagandet

inom statsförvaltningen af vår modernärings intressen.

Vid den granskning af de i statsrådet förda protokoll, som konstitutionsutskottet

haft att för hvarje lagtima riksmöte företaga, har det emellertid

synts utskottet uppenbart, att de ärenden, som påkalla statsrådets

och dess ledamöters handläggning, såväl med hänsyn till mängd som omfattning

år från år tillväxa på sådant sätt, att till följd däraf antingen en

ytterligare tillökning af statsrådsledamöternas — och särskildt departementschefernas

— antal inom kort nödvändiggöres eller ock annan åtgärd

snarligen måste vidtagas för att begränsa statsrådets arbetsbörda. Utskottet

har därför ansett sig böra till förnyad och allvarlig ompröfning nu upptaga

en fråga, hvilken ingått såsom ett betydelsefullt led i sträfvandena för

åstadkommande af lättnad i det statsrådet åliggande arbete, nämligen

frågan om afskiljande från statsrådets handläggning af vissa administrativa

besvärsmål och desammas öfverlämnande till afgörande i sista

instans af eu särskild högsta domstol (s. k. regeringsrätt), åt hvilken

jämväl kunde anförtros andra därmed sammanhängande uppgifter och

särskildt att lämua sin medverkan vid stiftandet af ekonomiska och

administrativa lagar och författningar.

Genom införlifvande i vårt samhällsskick af eu sådan institution

skulle på ett fullt verksamt och bestående sätt åstadkommas behöflig

minskning i statsrådets mångskiftande göromål. Därigenom skulle

emellertid äfven vinnas en annan fördel af ingalunda mindre betydelse.

Tv de särskildt beaktansvärda önskningar, som från synpunkten

af det allmännas väl och enskild rättssäkerhet framställts

om sådana ändringar i våra samhällsformer, att handläggningen i

sista instans af vissa administrativa rättstvister måtte afskiljas från

statsrådet och att dessa rättstvister måtto underkastas en noggrann

judiciell behandling, synas äfven genom inrättandet af en dylik

domstol, inom hvilken processuella rättegångs former och allmänna

rättsprinciper skulle komma att tillämpas, kunna blifva behörigen tillgodosedda.

Det synes ock utskottet uppenbart, att behofvet af denna

reform, hvilket helt visst länge förefunnits, numera börjar ej blott

tydligare framträda och göra sig gällande, utan äfven mera allmänt

inses.

Ett hälft århundrade har också förflutit, sedan tanken på skapandet

af en sådan administrativ högsta domstol inom svenska Riksdagen

först väcktes. Vid 1853—1854 årens riksdag framlades nämligen inom

konstitutionsutskottet af grefve Gustaf Lagerbjelke motion om inrättande

af en regeringsrätt, bestående af sju ledamöter och afsedd att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4. 3

afgöra administrativa besvärsmål samt medverka vid den ekonomiska

lagstiftningen. Det af utskottet i anledning af denna motion framställda

förslag (memorial n:o 11), hvilket innehöll noggrann! utarbetade

och utförligt motiverade bestämmelser rörande den nya domstolens

organisation, verksamhetsområde och konstitutionella ställning, antogs

såsom hvilande vid nämnda riksdag, men frågan förföll genom

riksståndens olika beslut vid 1856—58 årens riksdag. Åt samma håll

kan ett, af herr R. Carlén vid 1872 års riksdag väckt förslag till ombildning

af statsrådet anses hafva syftat. Ty detta förslag afsåg ej

blott, att antalet statsrådsledamöter skulle ökas, utan äfven att de

skulle fördelas på två afdelningar, den ena för de egentliga regeringsärendena,

hvartill äfven skulle räknas besvär öfver tjänstetillsättningar,

och den andra för alla besvärsmål i öfrigt. Enligt nämnda förslag skulle sålunda

en administrativ högsta domstol skapas, ehuru förlagd inom statsrådet.

Motionen vann emellertid icke understöd af konstitutionsutskottet,

hvars afstyrkande hufvudsakligen grundades på den omständigheten,

att, efter hvad utskottet upplyste, Riksdagen hade att, med anledning

af en från Riksdagen år 1868 till Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse, från

regeringen vänta ett förslag, hvars syfte skulle vara att vinna hufvudändamålet,

regeringens befriande från besvärsmålen, på en annan väg,

nämligen genom dessa måls förvisande till allmän domstol.

Sedermera hafva vid riksdagarne åren 1897 och 1899 af herr

A. V. Ljungman väckts särskilda förslag i ämnet, Indika väsentligen

voro grundade på konstitutionsutskottets framställning vid 1853—54

årens riksdag. Dessa förslag afstyrktes emellertid af konstitutionsutskottet

vid båda riksdagarne (utskottets utlåtanden år 1897, n:o 8,

och år 1899, n:o 10) och vunno icke heller Riksdagens bifall. Konstitutionsutskottet

vid såväl 1897 som 1899 års riksdag erkände emellertid,

att inrättandet af en särskild administrativ högsta domstol vore ur flere

synpunkter fördelaktigt. Utskottets afstyrkande grundade sig vid 1897

års riksdag hufvudsakligen därpå, att Riksdagen i skrifvelse (n:o 31) år

1893 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte, efter förnyad pröfning af frågan

om ett nytt statsdepartement, till Riksdagen afgifva den proposition om

ändring af regeringsformen, hvartill denna pröfning kunde föranleda,

samt att utskottet antog, att den utredning, som af Kungl. Maj:t kunde

komma att föranstaltas med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse,

utan vidare framställning från Riksdagens sida skulle erhålla den omfattning,

att jämväl det framställda förslaget om inrättandet af en

administrativ högsta domstol blefvo föremål för behandling. Emellertid

blef berörda förslag i den af Kungl. Maj:t såsom svar på Riksdagens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

omförmälda skrifvelse till 1899 års riksdag afgifna proposition om ett

nytt statsdepartement icke i vidare mån upptaget till pröfning, än att

i det propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden

uttalades, att den allmänna opinionen icke syntes vara benägen

lör en sådan anordning samt att inrättandet af en regeringsrätt åtminstone

icke torde komma att medföra mindre kostnader än skapandet af

det då föreslagna nya departementet.

Då förevarande fråga vid 1899 års riksdag förelåg till konstitutionsutskottets

behandling, både utskottet redan biträdt och Riksdagen

antagit såsom hvilande nyssnämnda af Kungl. Magt till nämnda riksdag

framställda förslag om ett nytt departements inrättande, och utskottet

iann sig vid sådant förhållande och då Kungl. Maj:t i valet mellan att

föreslå inrättandet af ett nytt departement eller en regeringsrätt föredragit

det förra alternativet böra hemställa, att herr Djungmans förslag*

i förevarande afseende icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda

Vid konstitutionsutskottets utlåtanden i ämnet såväl år 1897 som

år 1899 voro emellertid fogade reservationer, däri reservanterna föreslogo

aflåtande till Kungl. Maj:t af eu skrifvelse med anhållan, att

Kungl. Magt måtte låta utreda frågan om inrättande af en särskild

administrativ högsta domstol och till Riksdagen inkomma med det förslag,

hvartill eu sådan utredning kunde föranleda. Antalet af dessa reservanter

utgjorde år 1897 fyra och år 1899 sju.

bnder det sålunda tanken på inrättandet af en särskild administrativ

högsta domstol såsom den lämpligaste och bästa utvägen för åvägabringande

såväl af erforderlig lättnad i statsrådets arbete som af tillbörlig

rättssäkerhet på de administrativa rättstvisternas område alltmer synes

hafva vunnit insteg, har man jämväl sökt på andra sätt ernå samma

mål. Man har sålunda förordat dels stadgande af en sådan ordning,

hvarigenom mängden af mindre viktiga ärenden, hvarmed Kungl. Maj:t

nu besväras, skulle för slutlig behandling hänvisas till vederbörande

ortsmyndigheter eller centrala ämbetsverk, dels ock öfverlåtande i vissa

tall åt departementschef att på egen hand afgöra förvaltningsärenden.

I afseende å det förstnämnda sättet att söka vinna berörda mål

gäller emellertid tydligen, att det väl är ägnadt att i någon mån bereda

lättnad i statsrådets arbetsbörda, men att det alldeles icke leder till en

mera betryggande administrativ rättsskipning. Hvad åter den sistnämnda

utvägen angår må endast erinras, att Riksdagen vid tre särskilda

tillfällen, nämligen åren 1868, 1885 och 1897, afslagit framlagda förslag

om rätt för departementschef att på egen hand afgöra förvaltningsärenden

af mindre vikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

Af större betydelse är otvifvelaktigt den i flere länder, såsom

England och Nordamerikas förenta stater samt Norge och Danmark, anlitade

utvägen att förlägga administrativa rättstvister från regeringens

handläggning till de allmänna domstolarnes behandling. Denna utväg

har också i vårt land tidigt uppmärksammats. Redan i kungl. brefvet

den 21 maj 1819 uttalades den åsikten, att den särskilda administrativa

domsrätten borde, såvidt möjligt, försvinna genom rättsfrågors hänvisning

till allmänna domstolar; och genom kungl. förordningen den

17 april 1828 upphäfdes styrelseverkens domsrätt i vissa mål, hvilka

hänvisades till behandling vid de allmänna domstolarne. Då Kungl.

Maj:t sedermera genom proposition den 30 oktober 1844 väckte fråga

om sådan ändring i regeringsformen, till följd hvaraf antalet ledamöter

i högsta domstolen skulle kunna förökas, fäste Kungl. Maj:t Rikets

Ständers uppmärksamhet på den fördel, samma grundlagsändring- skulle

medföra däruti, att till högsta domstolen kunde öfverlämnas någon del

af de besvärsmål, hvilka afgjordes af Kungl. Maj:t i statsrådet, nämligen

sådana, som egentligen utgjorde rättstvister. Denna proposition blef

dock icke af Rikets Ständer bifallen. I skrifvelse till Kungl. Maj:t år

1868 hemställde därefter Riksdagen till Kungl. Majrts öfvervägande,

huruvida af de mål, hvilka afgjordes af administrativ ortsmyndighet och

genom besvär kunde fullföljas antingen hos rikets kollegier eller andra

förvaltande centrala embetsverk samt vidare hos Kungl. Maj:t i statsrådet

eller ock omedelbart hos Kungl. Maj:t, sådana, som kunde till

rättsfrågor hänföras, finge öfverlämnas till behandling af allmän domstol,

samt sådana, som vore af både judiciell och administrativ natur

och hvilka fortfarande ansåges böra af administrativ ortsmyndighet i

första hand upptagas, likväl finge i sista instansen af Kungl. Maj:t i

dess högsta domstol afgöras; och med anledning häraf framlade Kung!.

Maj:t år 1874 ett mycket vidtomfattande förslag till »förordning angående

förändrade bestämmelser i afseende å behandlingen och fullföljden

af vissa mål». I detta författningsförslag bestämdes, att under

14 särskilda moment upptagna kategorier af tvistemål, hvilka tillförene

behandlats å administrativ väg, hädanefter skulle hänvisas till de allmänna

domstolarne, hvarjemte föreskrefs, att vissa mål, hvilka förut

fått hos Kung]. Maj:t i statsrådet, fullföljas, hädanefter skulle i sista

instansen hänskjutas till högsta domstolen. Förslaget blef i de flesta delar

af Riksdagen bifallet, men blef dock aldrig af Kungl. Maj:t upphöjdt

till lag. Redan förut hade emellertid Kung!. Maj:t beträdt den genom

Riksdagens framställning år 1868 anvisade väg att från regeringens handläggning

skilja sådana mål, hvilka icke genom sin natur med nödvän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

dighet hörde dit, då vissa fattigvårdsärenden år 1871 öfverförts från

regeringens handläggning till högsta domstolens behandling — hvilken

anordning dock upphörde med 1894 års utgång genom stadgande därom,

att kammarrättens beslut i dessa ärenden icke finge öfverklagas —; och af

de ärenden, som voro upptagna i 1874 års ofvannämnda, icke sanktionerade

författningsförslag, blefvo sedermera åtskilliga öfverlämnade

till de allmänna domstolarne.

Det synes emellertid utskottet icke vara antagligt, att Riksdagen

skulle vilja i vidsträcktare mån än som skett anlita sist omförmälda

utväg att till de allmänna domstolarne eller till högsta domstolen

såsom sista instans öfverlämna handläggningen af administrativa tvistemål.

Det torde nämligen vara uppenbart, att de allmänna domstolarnes

och särskildt högsta domstolens tid och verksamhet äro till

fullo upptagna af de egentliga rättegångsärendenas handläggning och

att en utvidgning af deras kompetens skulle medföra ett för de rättssökande

högst menligt försenande af rättsskipningen. Utskottet vill i

detta afseende framhålla, att högsta domstolens arbetsbalans, hvilken

vid 1895 års slut utgjorde 1,305 mål och ärenden, oaktadt den tillökning

i justitierådens antal och den i samband därmed vidtagna förändringen

med hänsyn till domstolens fördelning på afdelningar, som

år 1897 ägde rum, vid slutet af år 1902 uppgick till ett antal af 1,328.

För öfrigt förefinnes helt visst en så väsentlig skiljaktighet mellan

de vanliga rättegångsärendena och de administrativa tvistemålen, att

deras afgörande lämpligast bör åt skilda domstolar anförtros. Ty de

administrativa rättstvisterna beröra oftast något statens eller samhällets

intresse samt äro beroende på tillämpning af författningar rörande

statsförvaltningen och den allmänna hushållningen. Enligt utskottets

uppfattning torde ock ett eventuellt inrättande af en administrativ högsta

domstol snarare höra föra med sig, att högsta domstolen och möjligen

äfven andra allmänna domstolar befrias från en del rättstvister, som

nu af dem afgöras.

Med hänsyn till utvecklingen i andra länder har det ock visat sig,

att man i åtskilliga af kontinentens stater å ena sidan sökt att från

regeringsmyndigheten afskilja de administrativa tvistemålen, men å

andra sidan icke velat lämna deras afgörande åt de allmänna domstolarne,

utan anförtrott desammas handläggning åt särskilda administrativa

domstolar; och de erfarenheter, som från sådana administrativa

domstolars verksamhet i utlandet äro att hämta, bestyrka också utskottets

uppfattning om dylika domstolars ändamålsenlighet och gagnet af desamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

1

De nu framhållna allmänna önskningsmålen att bereda lättnad i statsrådets

arbete och att åstadkomma en tryggad administrativ rättsskipninginnebära

för utskottet tillräckligt skäl att förorda vidtagande af åtgärder

för möjliggörande däraf, att en administrativ högsta domstol

må blifva inom den närmaste framtiden i vårt land organiserad. Men

utskottet anser sig emellertid böra ingå i ett något mera detaljerad! belysande

af frågan, särskild! med hänsyn till de fördelar, som tillkomsten

af en sådan institution skulle medföra i afseende å statsrådets verksamhet.

För att gifva en föreställning om den tillväxt af de till statsrådets

handläggning hörande ärendenas antal, som år från år äger rum, har

utskottet sammanställt följande tablå öfver de till statsdepartementen

åren 1866, 1896 och 1902 inkomna mål och ärenden, i hvilken de från

åren 1866 och 1896 angifna siffror äro hämtade från utskottets utlåtande

är 1897, n:o 8:

j

I Justitiedepartementet ........

^Utrikesdepartementet .........

Landtförsvarsdepartementet

»Sjöförsvarsdepartementet ..

Civildepartementet...............

Finansdepartementet...........

Ecklesiastikdepartementet..

Jordbruksdepartementet ..

1866.

1896.

1902.

Diarie-

nummer.

Besvär.

Diarie-

nummer.

Besvär.

Diarie-

nummer.

Besvär.

1,443

2,648

1,910

444

1,397

1,501

1,951

13

34

13

276

85

207

1,066

8,155

7,259 9

1,355

2,646

2,099

2,104

19

149

17

447

331

207

1,245

12,141

12,9702)

1,889

1,957

2,056

2,775

1,485

27

124

30

196

351

248

146

Summa 11,294

628

24,684

1,170

36,518

1,122

Af donna tablå torde framgå, att en minskning af statsrådets

mångskiftande göromål fortfarande är af beliofvet påkallad samt att

(dt afskiljande af en del af desamma måste anses synnerligen önskvärd!.

Utskottet vill härvid framhålla, att genom undantagande af

vissa, besvärsmål från handläggning i statsrådet skulle för statsrådet

9 Häraf 8,169 ansökningar af värnpliktige om utflyttning ur riket och 2,561 ansökningar

om understöd från invalidhusfonden.

2) „ 7,655 ansökningar af värnpliktige om utflyttning ur riket och 3,517 ansök
ningar

om understöd från invalidhusfonden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

och dess ledamöter vinnas eu vida större lättnad i arbetsbörda än

dessa besvärsmål antal antyder. Därigenom skulle nämligen icke blott

vederbörande departementschefer befrias från ett besvärligt och tidsödande

arbete med ifrågavarande ofta nog invecklade måls beredning

och föredragning, utan äfven samtliga statsråd fritagas från den enligt

§ 9 regeringsformen dem åliggande skyldighet att under ansvar för

rådslagen till protokollet yttra sin mening i dessa mål, då de i statsrådet

handläggas. Härtill kommer, att omförmälda måls säregna beskaffenhet

ofta gör deras handläggning särskild! betungande.

Men äfven andra synpunkter äro vid den föreliggande frågans bedömande

att taga i betraktande med hänsyn till statsrådets verksamhet.

Redan vid 1850—1854 årens riksdag betonade utskottet »det betänkliga

däruti, att departementscheferna måste, under störande afbrott genom

omsorgerna för dessa besvärsmåls beredning och föredragning, ägna

sin uppmärksamhet åt de stora viktigare statsangelägenheterna, hvilka

vanligen genom sin omfattning och betydenhet fordra långvarigare odelad

omtanke, och i afseende å hvilka ärenden anspråket på departementschefernas

verksamhet uttalar sig i allmänhet lika starkt, fastän tyngden

af de särskilda göromålens mängd och mångfald måste för dem, som

kommit i tillfälle att å förhållandet fästa närmare uppmärksamhet, tydligen

visa sig såsom hinder, att detta anspråk varder i allo tillfredsställdt.

» I detta förhållande att Konungens rådgifvare till följd af sin

handläggning af besvärsmålen, hvilka ofta beröra för den egentliga statsförvaltningen

främmande ämnen samt fordra ett noggrannt detalj studium,

understundom kunna beröfvas möjlighet att åt de angelägenheter, som

hafva afseende å samhället i dess helhet eller äro af större politisk innebörd,

ägna den tid och den omsorg, dessa angelägenheter kräfva, ser utskottet

ett tungt vägande skäl för beliöfligheten af den utaf utskottet

ifrågasatta åtgärden. Utan tvifvel bör nämligen tyngdpunkten af statsrådets

verksamhet ligga i ledningen af landets politiska utveckling

samt i arbete under samverkan med Riksdagen för landets och folkets

framåtskridande och förkofran på skilda områden. Utskottet vill ock

påpeka, att statsrådsledamöternas befogenhet i fråga om afgörande af

administrativa besvärsmål, hvilken i själfva verket afser att fälla dom

i rättstvister, låt vara att den är inskränkt till en rådgifvande funktion,

icke kan anses vara väl förenlig med deras ställning såsom innehafvare

af förtroendesysslor.

Statsrådsledamöternas befriande från handläggningen af vissa

administrativa besvärsmål skulle helt visst föranleda eller möjliggöra

vissa förändringar i statsrådets och statsdepartementens organisation.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

9

Så torde genom en sådan åtgärd någon minskning i de konsultativa

statsrådsledamöternas antal lämpligen kunna äga rum. Och i hvarje

fall håller utskottet före att, därest det framdeles skulle visa sig behöflig!

och önskligt, att något nytt departement inrättas, vare sig för

särskild! tillgodoseende af kommunikationsväsendets och de allmänna

arbetenas intressen eller för främjande af handel, sjöfart och näringar,

en sådan anordning skulle utan tillökning af statsrådsledamöternas nuvarande

antal lättare låta sig genomföras, sedan statsrådet i större

eller mindre mån befriats från befattningen med de administrativa besvärsmål.

Utskottet anser sig ock böra framhålla, att en sådan domstol som

den nu ifrågasatta synes ägnad icke blott att erbjuda den rättssökande

ökade garantier för de ifrågavarande, för den enskilde ofta nog viktiga

målens noggranna bedömande efter lag och laga stadgar, utan äfven

att tillfredsställa de från den allmänna rättssäkerhetens synpunkt beaktansvärda

anspråk på kontinuitet i den administrativa rättsskipningen

och särskild! på denna rättsskipnings oberoende af politiska partiförhållanden,

hvilka alltid måste öfva inverkan på statsrådets sammansättning.

Beträffande den ifrågasatta administrativa domstolens organisation

och verksamhetsområde, borde densamma enligt utskottets uppfattning

vara sammansatt af lagkunnige män, hvilka i domarevärf eller inom

statsförvaltningen ådagalagt insikt och erfarenhet, samt i främsta

rummet hafva att handlägga och afdöma sådana administrativa mål, hvilka

icke stå i det omedelbara samband med de ärenden, som tillhöra departementens

verksamhet i öfrigt, såsom besvär i fråga om tjänsters tillsättande,

att de böra af regeringsmyndigheten behandlas. Såsom exempel på

mål, som sålunda skulle af den nya domstolen handläggas, vill utskottet

nämna besvär i fråga om tillämpning af kommunal- och politiförfattningar,

väg- och flottningsmål, beskattningsmål, fattigvårdsmål,

besvär i fråga om anmärkningar vid offentliga räkenskaper, patentoch

registreringsmål m. m. Af ärenden, hvilkas afgörande i sista

instans nu tillhör högsta domstolen, skulle exempelvis skiftesmålen

möjligen kunna till den ifrågasatta administrativa domstolen öfverflyttas.

Enligt utskottets tanke borde emellertid, såsom förut antydts,

den ifrågasatta administrativa domstolens verksamhet icke inskränkas

till allenast en dömande funktion. Liksom den nuvarande högsta domstolen

har att i fråga om stiftande af allmän civil- och kriminallag, kriminallag för

krigsmakten samt kyrkolag afgifva utlåtanden och därvid äger tillfälle att

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 3 Sami. 4 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

vid denna lagstiftning göra fruktbärande de erfarenheter, som domstolen

vid dessa lagars tillämpning vunnit, så borde äfven åt den

ifrågasatta högsta domstolen för administrativa besvärsmål afdömande uppdragas

att meddela yttranden öfver förslag till ekonomiska och administrativa

lagar och författningar. Därigenom skulle vinnas, att den mångskiftande

samling af författningar af detta slag, hvilka nu utgå från

de olika departementen och som i större eller mindre grad präglas af

vederbörande departementschefers olika åskådningssätt, skulle genom

den behandling och pröfning, som ägnades däråt af den administrativa

domstolen, för framtiden kunna bringas till större enhet och konsekvens.

Genom denna domstol torde ock, då densamma helt visst borde erhålla

rätt att vid pröfning af de lagförslag, öfver hvilka den skulle hafva att

afgifva utlåtanden, adjungera sakkunnige, kunna ernås den väsentliga

fördelen, att anlitandet af kommittéer i någon mån inskränktes.

Den af utskottet förordade administrativa högsta domstolen skulle

visserligen medföra nya statsutgifter, men då, enligt hvad utskottet

framhållit, den föreslagna institutionen icke blott skulle ur flere synpunkter

blifva till största gagn, utan jämväl komme att i vissa afseenden

bilda en nödig komplettering af våra samhällsinrättningar, torde

kostnaderna icke få verka afskräckande. Utskottet håller därjämte före,

att dessa kostnader i själfva verket kunna väsentligen nedbringas genom

indragningar och besparingar, som i samband med den nya anordningen

kunde på flere håll göras, och icke minst därigenom att de stora utgifterna

för kommittéer minskades. Särskilt torde ock böra framhållas,

att den tillväxt i kostnaderna för redan förefintliga institutioner, hvilken

utan tvifvel eljest efter hand kommer att visa sig oundgänglig, skulle

genom den nya domstolens inrättande kunna undvikas.

Utskottet har nu sökt att från skilda synpunkter framhålla de

fördelar, som enligt utskottets uppfattning äro att’ vinna genom

inrättandet af en administrativ högsta domstol med den befogenhet,

som i det föregående omnämnts. Men den af utskottet upptagna frågan

ingriper så djupt på olika områden af statsförvaltningen och rättsskipningen,

att en fullständig utredning af alla de omständigheter, som

vid frågans bedömande äro att taga i betraktande, måste föregå ett

definitivt riksdagsbeslut om en dylik domstols upprättande. Då eu

utredning af så vidtomfattande beskaffenhet icke lärer kunna på annat

sätt än genom Kungl. Maj:ts försorg verkställas, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj: t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville efter verkställd utred
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

11

ning och pröfning af frågan om inrättande af en särskild

högsta domstol eller regeringsrätt för afdömande

i sista instans af administrativa besvärsmål och

för afgifvande af utlåtanden öfver förslag till ekonomiska

och administrativa lagar och författningar,

äfvensom af frågan om de förändringar i afseende å

statsrådets och statsdepartementens organisation, hvilka

i samband härmed finnas påkallade, till Riksdagen

afgifva de förslag till grundlagsändringar, hvartill

denna utredning och pröfning kunna föranleda.

Stockholm den 30 mars 1903.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Herrar Moberg, Berg, Gustaf Axel, Trygger och af Callerholm

hafva begärt få här antecknadt, att de icke deltagit i detta ärendes

behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:75 Riksdagens Skrifvelse N:o 75 s. 7 i texten