Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Konungen angående inlösen af de s. k. Trippska frälseräntorna i Hallands län m. m.

1903-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:46, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Konungen angående inlösen af de s. k. Trippska frälseräntorna i Hallands län m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

N:o 46.

Ank. till Riksd. kansli den 27 mars 1903, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Konungen

angående inlösen af de s. k. Trippska frälseräntorna i

Hallands län m. m.

(I. A.)

Herr Anders Olsson i Tyllered har i en inom Andra Kammaren

väckt till statsutskottet remitterad motion (n:o 41), i hvars syfte herrar

Gustaf B. Hedman och A. C. Gunnarsson instämt, föreslagit, att Riksdagen

måtte dels besluta, att i skrifvelse till Kungl. Maj:t begära att

efter föregången utredning åtgärder måtte vidtagas, så att de s. k.

Trippska frälseräntorna i Hallands län blefve af staten inlösta och att,

intill dess sådant kunde ske, räntorna utbetalades direkt från statsverket

till ränteägarne, dels ock ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag

af 2,000 kronor till betäckande af de kostnader, som af berörda åtgärder

kunde föranledas; varande i samma motion jämväl framställdt

förslag om förlängning i tiden för anmälan af frälseskatteräntors inlösen

till statsverket, i hvilket sistnämnda ämne utskottet afgifver särskildt

utlåtande.

Beträffande de Trippska hemmanen anser sig utskottet böra meddela,

att drottning Christina genom särskilda afhandlingar den 26 april

och den 9 maj 1653 afhände sig och Sveriges krona 357 5/12 inom

Hallands län belägna hemman, hvilka tillägnades holländske handlanden

Adrian Tripp, hans hustru, barn och arfvingar till everldelig ego samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande No 46.

9

allodiält och ökonditioneradt frälse emot af Tripp försträckte 89,733

riksdaler 26 öre 13 7S penningar i silfvermynt, dock med förbehåll, att

kronan ägde att, när så lägligt och behagligt vore, hemmanen mot

nämnda belopp återlösa äfvensom att skattäganden skulle vid sin rätt

då och framdeles varda oförkränkt bibehållen. Efter det reduktionskominissionen

under åren 1687 och 1688 af dessa hemman till kronan

indragit 159 mantal, hade Trippska godsen, som fortfarande voro återlösen

underkastade, utgjort 198 5/12 hemman, af hvilka 39 u/s6 mantal

arffallit till svensk man samt sedermera förblifvit i svenske mäns ägo,

och återståande 1591/9 mantal disponerats af Tripps å utrikes orter

vistande arfvingar.

I anledning af en vid 1809 års riksdag väckt fråga om inlösen

af de Trippska godsen och efter Rikets Ständers därom framställda

begäran, aflät Kungl- Maj:t till Rikets år 1823 församlade Ständer proposition

i ämnet och föreslog att, jämte det kronan afsade sig sin lösningsrätt

till de hemman, som innehades af svenske män, Rikets Ständer

ville besluta, huruvida talan borde väckas om inlösen för kronans räkning

af de öfriga Trippska hemmanen; och sedan Rikets Ständer, som

i afseende å de förra hemmanen voro af samma tanke som Kungl.

Maj:t, beträffande de senare inhämtat, att löseskillingen därför, beräknad

efter samma grund som 1653 års köpesumma, uppginge till omkring

79,500 riksdaler i silfver, beslöts att hos Kungl. Maj:t begära, att

Trippska arfvingarne måtte höras, huruvida de kunde finnas benägne

att mot nedsatt köpeskilling afstå sin rätt till godsen. Då emellertid,

enligt hvad Kungl. Maj:ts i skrifvelse till Rikets Ständer den 19 november

1828 meddelade, de Trippska arfvingarne i löseskilling för hemmanen

fordrat icke mindre än 86,625 riksdaler i silfver, å hvilket belopp de

årliga räntorna af hemmanen icke fullt motsvarade 2 procent, ansågo

Rikets Ständer vid 1828 års riksdag frågan om hemmanens återlösen

från nämnda arfvingar böra tills vidare hvila.

Sedermera hade i en vid 1853—1854 årens riksdag väckt motion

föreslagits, att kronan måtte afsåga sig sin lösningsrätt tilläde Trippska

hemmanen eller ock att de af dessa hemman, som fortfarande befunno

sig i Trippska arfvingarnes hand och hvilkas antal då uppgafs utgöra

allenast 27 nlM mantal, måtte till kronan återlösas; men då olika meningar

uppstått, om öfverlåtelsen till Adrian Tripp endast innefattade

förpantning under frälsemannarätt eller vore att betrakta såsom försäljning

under full äganderätt samt pröfningen häraf tillhörde domaremaktens

åtgörande, förklarade Rikets Ständer, att denna fråga icke vore

af beskaffenhet att utgöra föremål för Rikets Ständers pröfning.

Bih. till Rilcsd Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 32 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

Slutligen har Riksdagen på grund af väckt motion i skrifvelse

den 25 juli 1863 förklarat, att några anspråk att få till kronan återlösa

de af ifrågavarande hemman, hvartill svenske män vunnit eller komme

att vinna rätt, därefter icke skulle å kronans vägnar väckas.

Hvad nu beträffar de hemman, för hvilka räntor fortfarande utgöras

till de Trippska arfvingarne och hvilkas antal af motionären

uppgifves till ett tjugutal, torde rätten till deras återlösen till kronan,

då förbehållet därom icke blifvit inom den i kungl. förordningen den

6 februari 1849 stadgade tid i vederbörlig ordning intecknadt, svårligen

kunna göras gällande, önskligt vore visserligen, att de från dessa

hemman utgående räntor, hvilka måste anses såsom skattefrälseräntor,

blefve för statsverkets l äkning förvärfvade. Då emellertid samma önskemål

förefinnes i afseende å samtliga öfriga oinlösta skattefrälseräntor

inom riket och då, såsom utskottet vid behandling denna dag af framställdt

förslag i dithörande ämne antydt, utväg synes böra beredas för

statsverkets öfvertagande af alla skattefrälseräntor och således äfven af

dem, som icke kunna på frivillighetens väg förvärfvas, synas särskilda

åtgärder icke lämpligen böra beslutas i afseende å det fåtal sådana

räntor, hvarom nu är fråga. Utskottet hemställer därföre,

att herr Olssons förevarande motion, i hvad den

afser åtgärder för inlösen af de s. k. Trippska frälseräntorna

i Hallands län och beviljande af anslag till

bekostande af dessa åtgärder, icke må vinna Riksdagens

bifall.

Stockholm den 27 mars 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:73 Skrifvelse till Konungen, angående inlösning spriset å till statsverket hembjudna frälser autor m. m. s. 23 i texten