Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Konungen angående inlösen af de s. k. Trippska frälseräntorna i Hallands län m. m.
1903-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1903:46, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Konungen angående inlösen af de s. k. Trippska frälseräntorna i Hallands län m. m.
Dokumentets text
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 46.
N:o 46.
Ank. till Riksd. kansli den 27 mars 1903, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Konungen
angående inlösen af de s. k. Trippska frälseräntorna i
Hallands län m. m.
(I. A.)
Herr Anders Olsson i Tyllered har i en inom Andra Kammaren
väckt till statsutskottet remitterad motion (n:o 41), i hvars syfte herrar
Gustaf B. Hedman och A. C. Gunnarsson instämt, föreslagit, att Riksdagen
måtte dels besluta, att i skrifvelse till Kungl. Maj:t begära att
efter föregången utredning åtgärder måtte vidtagas, så att de s. k.
Trippska frälseräntorna i Hallands län blefve af staten inlösta och att,
intill dess sådant kunde ske, räntorna utbetalades direkt från statsverket
till ränteägarne, dels ock ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag
af 2,000 kronor till betäckande af de kostnader, som af berörda åtgärder
kunde föranledas; varande i samma motion jämväl framställdt
förslag om förlängning i tiden för anmälan af frälseskatteräntors inlösen
till statsverket, i hvilket sistnämnda ämne utskottet afgifver särskildt
utlåtande.
Beträffande de Trippska hemmanen anser sig utskottet böra meddela,
att drottning Christina genom särskilda afhandlingar den 26 april
och den 9 maj 1653 afhände sig och Sveriges krona 357 5/12 inom
Hallands län belägna hemman, hvilka tillägnades holländske handlanden
Adrian Tripp, hans hustru, barn och arfvingar till everldelig ego samt
Statsutskottets Utlåtande No 46.
9
allodiält och ökonditioneradt frälse emot af Tripp försträckte 89,733
riksdaler 26 öre 13 7S penningar i silfvermynt, dock med förbehåll, att
kronan ägde att, när så lägligt och behagligt vore, hemmanen mot
nämnda belopp återlösa äfvensom att skattäganden skulle vid sin rätt
då och framdeles varda oförkränkt bibehållen. Efter det reduktionskominissionen
under åren 1687 och 1688 af dessa hemman till kronan
indragit 159 mantal, hade Trippska godsen, som fortfarande voro återlösen
underkastade, utgjort 198 5/12 hemman, af hvilka 39 u/s6 mantal
arffallit till svensk man samt sedermera förblifvit i svenske mäns ägo,
och återståande 1591/9 mantal disponerats af Tripps å utrikes orter
vistande arfvingar.
I anledning af en vid 1809 års riksdag väckt fråga om inlösen
af de Trippska godsen och efter Rikets Ständers därom framställda
begäran, aflät Kungl- Maj:t till Rikets år 1823 församlade Ständer proposition
i ämnet och föreslog att, jämte det kronan afsade sig sin lösningsrätt
till de hemman, som innehades af svenske män, Rikets Ständer
ville besluta, huruvida talan borde väckas om inlösen för kronans räkning
af de öfriga Trippska hemmanen; och sedan Rikets Ständer, som
i afseende å de förra hemmanen voro af samma tanke som Kungl.
Maj:t, beträffande de senare inhämtat, att löseskillingen därför, beräknad
efter samma grund som 1653 års köpesumma, uppginge till omkring
79,500 riksdaler i silfver, beslöts att hos Kungl. Maj:t begära, att
Trippska arfvingarne måtte höras, huruvida de kunde finnas benägne
att mot nedsatt köpeskilling afstå sin rätt till godsen. Då emellertid,
enligt hvad Kungl. Maj:ts i skrifvelse till Rikets Ständer den 19 november
1828 meddelade, de Trippska arfvingarne i löseskilling för hemmanen
fordrat icke mindre än 86,625 riksdaler i silfver, å hvilket belopp de
årliga räntorna af hemmanen icke fullt motsvarade 2 procent, ansågo
Rikets Ständer vid 1828 års riksdag frågan om hemmanens återlösen
från nämnda arfvingar böra tills vidare hvila.
Sedermera hade i en vid 1853—1854 årens riksdag väckt motion
föreslagits, att kronan måtte afsåga sig sin lösningsrätt tilläde Trippska
hemmanen eller ock att de af dessa hemman, som fortfarande befunno
sig i Trippska arfvingarnes hand och hvilkas antal då uppgafs utgöra
allenast 27 nlM mantal, måtte till kronan återlösas; men då olika meningar
uppstått, om öfverlåtelsen till Adrian Tripp endast innefattade
förpantning under frälsemannarätt eller vore att betrakta såsom försäljning
under full äganderätt samt pröfningen häraf tillhörde domaremaktens
åtgörande, förklarade Rikets Ständer, att denna fråga icke vore
af beskaffenhet att utgöra föremål för Rikets Ständers pröfning.
Bih. till Rilcsd Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 32 Häft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 46.
Slutligen har Riksdagen på grund af väckt motion i skrifvelse
den 25 juli 1863 förklarat, att några anspråk att få till kronan återlösa
de af ifrågavarande hemman, hvartill svenske män vunnit eller komme
att vinna rätt, därefter icke skulle å kronans vägnar väckas.
Hvad nu beträffar de hemman, för hvilka räntor fortfarande utgöras
till de Trippska arfvingarne och hvilkas antal af motionären
uppgifves till ett tjugutal, torde rätten till deras återlösen till kronan,
då förbehållet därom icke blifvit inom den i kungl. förordningen den
6 februari 1849 stadgade tid i vederbörlig ordning intecknadt, svårligen
kunna göras gällande, önskligt vore visserligen, att de från dessa
hemman utgående räntor, hvilka måste anses såsom skattefrälseräntor,
blefve för statsverkets l äkning förvärfvade. Då emellertid samma önskemål
förefinnes i afseende å samtliga öfriga oinlösta skattefrälseräntor
inom riket och då, såsom utskottet vid behandling denna dag af framställdt
förslag i dithörande ämne antydt, utväg synes böra beredas för
statsverkets öfvertagande af alla skattefrälseräntor och således äfven af
dem, som icke kunna på frivillighetens väg förvärfvas, synas särskilda
åtgärder icke lämpligen böra beslutas i afseende å det fåtal sådana
räntor, hvarom nu är fråga. Utskottet hemställer därföre,
att herr Olssons förevarande motion, i hvad den
afser åtgärder för inlösen af de s. k. Trippska frälseräntorna
i Hallands län och beviljande af anslag till
bekostande af dessa åtgärder, icke må vinna Riksdagens
bifall.
Stockholm den 27 mars 1903.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1903.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1903:73 Skrifvelse till Konungen, angående inlösning spriset å till statsverket hembjudna frälser autor m. m. s. 23 i texten