Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpel af^''giften, dels ock i ämnet väckta motioner.

1906-05-04 · 48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1906:16, Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpel af^''giften, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

1

N:o 16.

Ank, till Riksd. kansli den 5 maj 1906, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa ändringar i gällande förordning angående

stämpel af^''giften, dels ock i ämnet väckta motioner.

(I:a A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver Kungi. Majus

finansärenden för den 18 nästlidne april bär Kungl. Magt i en till Pr°PoslttonRiksdagen

aflåten proposition, n:o 126, af samma dag, hvilken proposition

hänvisats till bevillningsutskottet, föreslagit Riksdagen att besluta, dels att

8, 9, 27 och 54 §§ i kungl. förordningen angående stämpelafgiften skola

erhålla den ändrade lydelse, ett vid propositionen fogadt förslag utvisar,

dels ock att de i 8 och 54 §§ af förslaget införda bestämmelser

angående aktie- och lottbrefs förseende med stämpel, då sådan handling

af vederbörande bolag utfärdas, och ansvar för underlåtenhet att i sådant

fall belägga densamma med föreskrifven stämpel skola träda i kraft

den 1 juli 1906, men öfriga i förslaget innefattade nya eller förändrade

bestämmelser den 1 januari 1907.

Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet Motioner.

härmed utlåtande öfver ej mindre omförmälda proposition än äfven

följande inom Riksdagen väckta, till bevillningsutskottet jämväl hänvisade

motioner rörande stämpelbeskattningen, nämligen n:o 41 inom

Första Kammaren af herr Lindgren samt inom Andra Kammaren n:is 11

och 161 af herr V. L. Moll och n:o 162 af herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra.

För innehållet af dessa motioner kommer utskottet att här nedan

redogöra.

Bill. till Biksd. Prat. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (N:o 16.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Departement achefens

yttrande,

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Enligt här ofvan åberopade statsrådsprotokoll har chefen för

finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anfört

följ ande:

»Vid underdånig föredragning den 13 sistlidne januari af de till

statsregleringen för år 1907 hörande frågor hemställde jag, att till

täckande af de för samma år beräknade statsutgifterna en ökad stämpelbeskattning

skulle anlitas; och föreslog jag i sådant hänseende dels

höjning af stämpelafgiften vid lagfart å köp eller byte af fast egendom,

dels ock införande af stämpelafgift för aktier och banklotter, då

sådana af vederbörande bolag utsläppas eller från en till annan öfverlåtas.

Jag anhåller nu att få framlägga det förslag till ändringar i

gällande stämpelförordning, som däraf påkallas.

I fråga om beloppet af de ifrågavarande stämpelafgifterna föreslog

jag vid ärendets föredragning den 13 januari med hänsyn till

storleken af då beräknade statsutgifter, dels att den allmänna lagfartsstämpeln,

hvilken nu utgör 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af

fastighetens värde, skulle höjas, för fastighet å landet till 80 öre och

lör fastighet i stad till 1 krona, samt att de ifrågasatta stämpelafgifterna

för aktier och banklotter skulle bestämmas till en procent

af värdet å aktie eller banklott vid emission af nya sådana — dock att

stämpelfrihet skulle medgifvas för aktier eller banklotter, som utsläppas

vid bildande af nya bolag — och en half procent af värdet, beräknadt

i visst förhållande till de senaste årens utdelning, vid öfverlåtelse.

Sedan dess hafva emellertid vid pröfningen af de utaf Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen framställda anslagskraf af Riksdagen gjorts

indragningar och besparingar, uppgående sammanlagdt till ganska afsevärda

belopp. Äfven med tagen hänsyn därtill, att den höjning af

punschskatten, som af Kungl. Maj:t föreslagits, icke af Riksdagen bifallits,

torde därför, enligt hvad af mig anställda beräkningar gifva vid

handen, till fyllande af statsutgifterna för nästkommande år — dem

gifvetvis oberäknade, som äro afsedda att täckas genom lånemedel —

ökad eller ny beskattning icke behöfva anlitas i fullt den utsträckning,

som af mig vid den förberedande behandlingen af statsregleringen

ställdes i utsikt.

Med anledning af nu berörda förhållanden har jag funnit mig

föranlåten att vidtaga sådan jämkning i de af mig förut i omförmälda

hänseenden framställda förslag, att stämpelafgiften vid ansökning om

lagfart å köp eller byte af fast egendom i regel skulle sättas till 80

öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde, såväl då ansökningen

gäller fastighet i stad som då densamma afser fastighet å landet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

samt att stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktie eller banklott skulle utgå

med endast en fjärdedels procent af aktiens eller lottens värde. I hvad

mån detta skulle föranleda till minskning i de förut beräknade inkomsterna

af de ifrågavarande utgifterna, därom anhåller jag att strax få

närmare yttra mig.

Under förutsättning att den allmänna lagfartsstämpeln höjes på

sätt jag nyss föreslagit, torde för bibehållande af den nuvarande

proportionen mellan den. allmänna lagfartsstämpeln och den stämpelafgift,

som skall utgöras, då lagfart på grund af köpe- eller bytesafhandling

sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse, sistnämnda

afgift, hvilken nu utgår med 1 krona 20 öre för hvarje fulla 100 kronor

af fastighetens värde, böra i motsvarande mån höjas, eller således till

1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af samma värde.

Därest en höjning till nämnda belopp af den allmänna lagfartsstämpeln

vid köp eller byte af fast egendom vidtages, lärer vidare af

skäl, som jag redan vid den tidigare behandlingen af hithörande frågor

framhållit, en motsvarande höjning jämväl af stämpelafgiften vid lagfart

å gåfva af fast egendom, som gifvits till skyldeman i rätt nedstigande

led — hvilken afgift enligt nuvarande bestämmelser utgår med 60 öre

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde — böra äga rum.

I enlighet härmed skulle således äfven sistnämnda afgift höjas till

80 öre för hvarje fulla 100 kronor af fastighetens värde.

Däremot erfordras icke någon förhöjning i den nu stadgade

stämpelafgiften vid lagfart å gåfva af fast egendom, som gifvits till

annan än skyldeman i rätt nedstigande led. Sistberörda afgift utgår

nämligen redan nu med 1 krona 60 öre för 100 kronor, eller således

med samma belopp som det högsta, hvilket enligt det af mig nu framställda

förslaget skulle ifrågakomma vid lagfart å köp eller byte.

Af inom finansdepartementet tillgängliga uppgifter angående beloppet

af de stämplar, som användts för stämpelbeläggning vid lagfart

af köpe- och bytesafhandlingar angående fast egendom samt gåfvobref

angående sådan egendom, gifven till skyldeman i rätt nedstigande led,

framgår, att under femårsperioden 1900—1904 dessa stämplar uppgått

till följande belopp:

år 1900: å köpeafhandlingar.......... kr. 1,853,818: 4o

,, bytesafhandlingar ,, 44,548: 2 0

,, gåfvobref (till skyldeman

i rätt nedstigande

led).................................

n

11,511: 40 kr, 1,909,878:

opaginerad Kontrollera mot PDF

4- Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

år 1901: å köpeafhandlingar............ kr. 1,811,110: 6 5

„ bytesafhandlingar........ „ 46,516: 80

,, gåfvobref (till skyldeman

i rätt nedstigande

led)................................. „___________12,668: — }J 1,870,295:45

år 1902: å köpeafhandlingar........... kr. 2,089,064:8 0

,, bytesafhandlingar......... ,, 58,928: 2 o

„ gåfvobref (till skyldeman

i rätt nedstigande

led)............................... ,,________________7,290:— ,, 2,155,283: —

år 1903: å köpeafliandlingar.......... kr. 2,636,579:7 0

,, bytesafhandlingar......... ,, 99,143: 4 0

,, gåfvobref (till skyldeman

i rätt nedstigande

led)............................... „___________11,610: — „ 2,747,333: i o

år 1904: å köpeafhandlingar.......... kr. 2,524,276: 15

,, bytesafhandlingar ........ ,, 79,482: —

,, gåfvobref (till skyldeman

i rätt nedstigande

led)................................ „ 8,084: 2 0 „ 2,611,842:35

eller således i medeltal för dessa fem år 2,258,926 kronor 38 öre.

En tredjedel af detta belopp utgör 752,975 kronor 46 öre. Den

nu föreslagna höjningen i ifrågavarande stämpelafgifter — hvilken

höjning motsvarar en tredjedel af de nuvarande afgifternas belopp

— torde därför kunna antagas komma att medföra en ökning i statsinkomst

af minst 753,000 kronor.

Enligt den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof beräknades, under där

angifna förutsättningar, de föreslagna höjningarna i lagfartsstämpeln

tillföra statsverket en ökad inkomst af 1,100,000 kronor. Genom den

nu gjorda modifikationen i förslaget skulle således den i ifrågavarande

hänseende beräknade ökningen i statsinkomst minskas med 347,000 kronor.

I samband med frågan om lagfartsstämpelns höjande i nu omförmälda

fall tillåter jag mig att upptaga äfven en annan fråga, hvilken

med den förra, åtminstone delvis, äger sammanhang.

Såsom allmänt kändt torde vara, inträffar ofta, att den lagstadgade

skyldigheten att inom viss tid söka lagfart eftersättes och att ansökning

om lagfart göres först långt efter den i lag föreskrift^ tiden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Häremot finnes för närvarande intet annat direkt korrektiv, än att rätten

kan, på yrkande af allmänna åklagaren eller af den, hvars rätt är af lagfartsansökningen

beroende, genom vite tillhålla den försumlige att fullgöra

sitt åliggande. Detta korrektiv har emellertid, enligt hvad erfarenheten

gifver vid handen, visat sig icke vara tillräckligt verksamt. Då det

tydligen ur flera synpunkter är af vikt, att lagens stadgande i ifrågavarande

hänseende efterlefves, synas kompletterande bestämmelser i

sådant syfte erforderliga. Detta torde utan rubbning i gällande förordning

om lagfart i ganska väsentlig mån kunna vinnas genom att i det

fall, att fångeshandlingen för lagfart företes först efter föreskrifven tid,

höja beloppet af den stämpel, hvarmed handlingen eljest vid ansökningom

lagfart skall förses; och vill jag, efter samråd med chefen för

justitiedepartementet, i sådant afseende föreslå, att, under nämnda förutsättning,

ifrågavarande stämpelafgift bestämmes till dubbla beloppet

af hvad eljest skulle utgå.

Enligt gällande bestämmelser ifrågakommer särskild lagfartsstämpel

icke vid ansökan om lagfart på grund af giftorätt, arf eller skifte af

bolags samfällda gods. Ett stadgande i förevarande syfte skulle alltså

icke erhålla tillämpning å alla de fall, då lagfart sökes efter utgången

af den föreskrift^ tiden. Denna omständighet synes dock icke innefatta

något afgörande hinder mot den föreslagna förändringen.

De handlingar, hvilka stadgandet sålunda skulle träffa, äro fideikommissbref,

gåfvobref och testamenten om fast egendom, samt köpeoch

bytesafhandlingar om sådan egendom äfvensom bref eller resolutioner

om skattelösen af kronojord. Att den för nu ifrågavarande fall

föreslagna höjningen af stämpelafgiften vid lagfart icke afser den stämpelafgift,

som vid ansökan om lagfart på grund af fideikommissbref eller

testamente utgör eu motsvarighet till arfsskatten och utgår efter enahanda

grunder, som gälla för beräkning af stämpel å andel i död mans

bo, utan endast den särskilda lagfartsstämpeln, hvilken nu är bestämd

till 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af fastighetens värde, framgår

af hvad jag förut yttrat.

I det föreliggande förslaget till ändringar i stämpelförordningen

hafva intagits bestämmelser äfven i nu angifna syfte.

Därest dessa bestämmelser i förordningen införas, torde detta böra

föranleda jämkning i ett i stämpelförordningen nu förekommande stadgande.

I 9 § af förordningen är nämligen föreskrifvet, att till köpeoch

bytesbref, på grund hvaraf lagfart sökes, kontrahenterna skola, om

ej annorlunda aftalats, bestå hälften hvardera till stämpeln. Enär det

emellertid icke kan anses med billighet öfverensstämmande, att en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

tidigare ägare får vidkännas högre stämpelbeskattning på grund af

den nye ägarens försummelse, torde till nämnda stadgande böra göras

ett tillägg af innehåll, att nye ägaren ensam skall bestå den förhöjning

i stämpeln, söm kan inträda i följd häraf, att lagfart sökes senare än

efter lag bort ske.

Hvad angår den föreslagna stämpelafgifton vid emission af aktier

eller banklotter, synes donna afgift, sä vid t angår aktier, böra utgå, så

snart dessa tillhöra en emission, vidtagen för ökning af det vid bolagets

bildande tecknade aktiekapital och, i fråga om lotter i solidariska

bankbolag, icke blott vid emission af nya hufvudlotter för Ökning af

grundfonden, sådan denna ursprungligen bestämts, utan äfven vid emission

af nya kommanditlotter för ökning af den förut bestämda kommanditfonden.

Nyssnämnda stämpelafgift synes lämpligast höra- beräknas i förhållande

till det belopp, hvarå aktien eller banklotten lyder, såvida ej

enligt bolagets beslut för densamma skall erläggas betalning med högre

belopp, i hvilket fall stämpeln bör beräknas efter det högre beloppet.

Då aktie kan lyda å så lågt belopp som tio kronor, bör stämpeln

lämpligen sättas till tio öre för hvarje fulla tio kronor af det belopp,

hvarå stämpeln skall beräknas.

Uppbörden af stämpelafgiften synes enklast kunna ske genom

aktie- eller lottbréfvets beläggande med stämpel. I kontrollens intresse

synes ansvarigheten för, att föreskrifterna om stämpelbeläggningen

varda behörigen iakttagna, böra åligga samtliga ledamöter i vederbörande

bolags styrelse, såvida ej styrelsen uttryckligen öfverlämnat

tillsynen öfver nämnda föreskrifters fullgörande åt en eller flera af

styrelsens ledamöter, i hvilket fall ansvarigheten bör åligga desse.

Då i förslaget beträffande aktiebref stadgas, att sådan handling

skall förses med stämpel, då den af aktiebolag för ökning af aktiekapitalet

utfärdas, åsyftas därmed äfven aktiebref, som utfärdas af

bankaktiebolag, något som jag anser mig böra anmärka därför, att i

lagen om bankaktiebolag sådant bolags aktiekapital benämnes grundfond.

Vidkommande

lotter, skulle denna, enligt det uppgjorda förslaget, utgå vid öfverlåtelse,

som äger rum mellan lefvande, eller, närmare bestämdt, vid öfverlåtelse

genom köp, byte eller gåfva, men däremot icke vid öfverlåtelse genom

testamente, i hvilket fall öfverlåtelsen redan nu är föremål för beskattning

enligt de grunder, som gälla i fråga om stämpelafgift för

andel i död mans bo.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

På sätt jag får anledning att längre fram närmare beröra, skulle

enligt förslaget äfven vid öfverlåtelse af aktier och banklotter afgiften

uttagas genom aktie- eller lottbrefvets förseende med stämpel.

I detta sammanhang vill jag i förbigående nämna, att, enär enligt

gällande stämpelförordning afhandling om gåfva af lös egendom skall

vid utgifvandet förses med stämpel — utgörande, då egendomen gifvits

till skyldeman i rätt nedstigande led, 60 öre för hvarje fulla 100 kronor

af egendomens värde och i annat fall 1 krona 60 öre för hvarje fulla

100 kronor af samma värde — till undvikande af dubbelbeskattning i

det fall att aktie eller banklott bortgifves a:enom skriftlig afhandlinei

förordningen inrymts ett stadgande af innehåll, att, ifall genom

sådan afhandling bortgifves aktie eller banklott under sådana förhållanden,

att aktie- eller lottbrefvet på grund af öfverlåtelsen skall förses

med stämpel, vid beräknandet af den stämpel, hvarmed afhandlingen

skall förses, afdrag må göras med beloppet af den för aktie- eller lottbrefvet

föreskrifna stämpel.

Stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier och banklotter synes böra

komma till användning icke blott vid öfverlåtelse af aktier och banklotter,

utfärdade af svenska bolag, utan äfven vid öfverlåtelse af dylika papper,

utfärdade af utländska bolag. I fråga om inländska aktier och banklotter

synes afgiften böra utgå icke allenast i det fall, att aktie- eller lottbrefvet

vid öfverlåtelsen finnes inom landet, utan äfven i fall handlingen på grund

af öfverlåtelse hit till riket inkommer, i hvilket sistnämnda fall stämpelbeläggningen

tydligtvis måste åläggas mottagaren, d. v. s. den nye

ägaren. Att indraga äfven sistnämnda fall under beskattningen synes

nödvändigt för att förekomma, att bestämmelserna om stämpelafgift vid

öfverlåtelser af ifrågavarande papper skulle kringgås på det sätt att

dylika transaktioner anförtroddes åt utländska mellanhänder.

Hvad angår utländska aktier och banklotter torde däremot afgiften

endast böra ifrågakomma i det fall, att aktie- eller lottbrefvet vid öfverlåtelsen

linnes inom landet.

Som nämndt, afsåg det af mig tidigare framlagda förslaget, att

den nu ifrågavarande stämpelafgiften skulle beräknas i visst förhållande

till de senaste årens utdelning å den öfverlåtna aktien eller banklotten.

Att i detta fall lägga det nominella värdet till grund för stämpelns

beräkning syntes mig nämligen — åtminstone såvidt angår inländska

papper — icke böra ifrågakomma, då ju en akties eller banklotts värde

i innehai Varens hand ofta representerar ett helt annat värde än det

nominella. Med afseende härå och då en för hela riket gällande officiell

notering af papper af ifrågavarande slag icke hos oss förekommer,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

ansåg jag den lämpligaste utvägen vara, att stämpeln sattes i visst förhållande

till utdelningen å aktien eller banklotten. Enär emellertid

utdelningen kan under olika år högst betydligt växla, har det synts mig

lämpligt att till grund för beräkningen lägga medelvärdet af den utdelning,

som för de vid öfverlåtelsen senast förflutna räkenskapsåren må

hafva beslutits i fråga om aktier eller lotter, medförande samma rätt

i bolaget som den aktie eller lott, öfverlåtelsen gäller, därvid således

endast sådana räkenskapsår skulle komma i betraktande, beträffande

hvilka bolaget fattat beslut i fråga om utdelning å ifrågavarande aktier

eller lotter.

Med hänsyn till önskvärdheten häraf, att rörelsen icke i förevarande

afseende må betungas med mera besvärande band än nödigt, torde

antalet af de år, till hvilka hänsyn sålunda bör tagas, under alla förhållanden

böra begränsas till tre. Därest beslut, hvarom nyss nämnts,

endast i fråga om två räkenskapsår af bolaget fattats, måste man

gifvetvis nöja sig med att lägga dessa års utdelning till grund för

beräkningen af medelvärdet. Föreligger åter sådant beslut endast i fråga

om ett räkenskapsår, synes det bäst öfverensstämma med det föreslagna

beräkningssättet i andra fall att låta värdet af detta års utdelning tjäna

till utgångspunkt för beräkningen.

1 enlighet med nu angifna grunder har i det föreliggande förslaget

för beräkningen af stämpeln vid öfverlåtelse af sådana handlingar,

hvarom här är fråga, föreskrifvits, att aktiens eller lottens värde skall

anses utgöra det efter fem för hundrade kapitaliserade medelvärdet af

den utdelning, som må hafva bestämts för de tre senaste räkenskapsår,

beträffande hvilka beslut rörande frågan om utdelning å aktier eller

lotter, medförande enahanda rätt som den ifrågavarande aktien eller

lotten, af bolaget fattats, eller, ifall beslut i sådant hänseende föreligger

allenast i fråga om två räkenskapsår, för dessa år, samt att, där beslut

i frågan fattats endast beträffande ett räkenskapsår, det efter enahanda

grund kapitaliserade värdet af samma års utdelning, där sådan beslutits,

skall läggas till grund för beräkningen. För tydlighetens skull har i

fråga om sättet för beräkningen af förenämnda medelvärde tillagts, att

därvid skall tagas i betraktande jämväl sådant räkenskapsår, för hvilket

enligt bolagets beslut ingen utdelning skall äga rum.

Såsom en följd af nu omförmälda bestämmelser har vidare stadgats,

att, ifall för det eller de räkenskapsår, till hvilka hänsyn vid stämpelns

beräkning sålunda skall tagas, ingen utdelning å bolagets aktier eller

lotter med samma rätt som den ifrågavarande aktien eller lotten beslutits,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

eller ifall beslut i ämnet ännu icke för något räkenskapsår fattats,

stämpelfrihet vid öfverlåtelsen skall äga rum.

Nu omförmälda bestämmelser lämpa sig emellertid endast för beräkningen

af värdet å aktier och banklotter, som utfärdats af inländska

bolag. Med afseende å aktier och lotter i utländska bolag skulle det

nämligen helt visst ofta möta alltför stora svårigheter för den enskilde

att förskaffa sig tillförlitlig kännedom om de beslut, som af vederbörande

bolag fattats beträffande utdelningen å bolagets aktier eller lotter. Till

äfventyrs skulle ock en generell regel om en dylik värdeberäkning

beträffande utländska papper icke alltid passa in på förhållandena i utlandet.

I fråga om utländska aktier och banklotter synes därför den

lämpligaste utvägen vara att meddela en bestämmelse, enligt hvilken

värdet å dessa i ifrågavarande hänseende skall beräknas efter det

nominella värdet.

Bestämmes stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier och banklotter

till en fjärdedels procent, torde ett nytt slag af beläggningsstämplar,

utöfver dem, som enligt gällande stämpelförordning redan

finnas, blifva behöfligt, nämligen beläggningsstämplar å 5 öre. Visserligen

skulle detta, om stämpeln sattes till 10 öre för hvarje fulla 40

kronor, kunna undvikas, men då en sådan beräkningsgrund, med hänsyn

därtill att ifrågavarande papper merendels lyda å jämna hundratal,

synes mindre tjänlig, torde nyssnämnda utväg, hvarigenom stämpeln

skulle kunna bestämmas till 5 öre för hvarje fulla 20 kronor, få anses

lämpligare. Äfven i sådant fall blifva visserligen aktier och lotter å

smärre belopp vid öfverlåtelse fria från stämpel, men då stämpelfriheten

endast skulle tillgodokomma aktier och lotter å belopp understigande

20 kronor, och sådana endast kunna förekomma i bolag med jämförelsevis

obetydligt kapital, synes ett dylikt undantag från den allmänna regeln

om stämpelskyldighet vid öfverlåtelse af dylika papper icke böra föranleda

någon betänklighet.

Hvad angår uppbörden af stämpelafgiften vid öfverlåtelse af ifrågavarande

värdepapper torde, äfven i fråga om denna afgift, det enklaste

sättet vara att uttaga afgiften genom aktie- eller lottbrefvets förseende

med stämpel. På sätt jag redan förut omförmält, afser ock förslaget,

att uppbörden äfven i detta fall skulle sålunda ordnas.

Gifvet är emellertid, att svårighet möter att i tillämpningen göra

föreskrifterna om stämpelbeläggning af hithörande handlingar i nu ifrågavarande

fall fullt effektiva. Det skulle därför kunna ifrågasättas, huruvida

icke i sådant syfte bestämmelser borde meddelas, hvarigenom, med anBih.

till Riksd. Prot. 1906. 5 Sami. 1 Åfd. 16 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

knytning till föreskrifterna om dylik öfverlåtelses registrering hos vederbörande

bolag, ansvarigheten för aktie- eller lottbrefvets behöriga

stämpling kunde läggas å bolaget eller dess styrelse, en åtgärd, hvilken

gifvetvis skulle kunna förknippas med anordningar, ägnade att i väsentlig

mån underlätta kontrollen öfver stämpelafgiftens utgörande. Detta

skulle emellertid nödvändiggöra genomgripande ändringar i den civila

lagstiftningen, Indika, åtminstone för närvarande, icke synas böra för nu

förevarande ändamål ifrågakomma. I saknad af dylika bestämmelser torde

man, i likhet med hvad i fråga om stämpelbeläggning af vissa andra

med de nu ifrågavarande jämförliga handlingar är föreskrifvet, böra för

underlåtenhet att förse dessa med föreskrifven stämpel stadga ansvar,

hvilket emellertid, om det skall blifva tillräckligt verksamt, bör göras

tämligen strängt.

Om man, i öfverensstämmelse med hvad som redan gäller beträffande

stämpelbeläggning af vissa andra stämpelpliktiga enskilda handlingar,

lägger ansvaret för den behöriga stämpelbeläggningen vid öfverlåtelse

icke blott å den, som öfverlåter — respektive mottager —

handlingen, utan äfven å enhvar, hvilken för annans räkning öfverlåter

densamma, vinnes därigenom en ökad garanti för de ifrågavarande

bestämmelsernas behöriga efterlefnad.

De med anledning af de nya bestämmelserna om stämpelbeläggning

af aktier och banklotter påkallade ansvarsbestämmelser hafva införts

i stämpelför.ordningens 54 §.

Till förekommande däraf, att bolag, hvilka hafva för afsikt att

under den närmaste tiden emittera nya aktier eller lotter skulle, i syfte

att undvika den föreslagna emissionsstämpeln, tidigare än eljest vidtaga

en sådan åtgärd, hvarigenom till äfventyrs den inkomst, staten för nästa

år skulle af nämnda stämpelafgift kunna påräkna, komme att betydligt

reduceras, synes det vara af vikt, att de föreslagna bestämmelserna i

denna del få erhålla laga kraft så snart som möjligt. Jag har därför

tänkt mig, att i förslaget skulle stadgas, att n}''ssberörda bestämmelser

skulle lända till efterrättelse redan från och med den 1 nästkommande

juli. öfriga föreslagna nya eller förändrade bestämmelser torde däremot

icke böra träda i kraft förrän med nästa års ingång.

Enligt hvad jag vid föredragning den 13 sistlidne januari af de

till statsregleringen hörande frågor anförde, skulle enligt anställda beräkningar

den då ifrågasatta stämpelbeskattningen af aktier och lottbref

tillföra staten en inkomst af sammanlagd! 1,200,000 kronor.

Till närmare belysning häraf anhåller jag få meddela, att enligt

af patent- och registreringsverket meddelade uppgifter under femårs
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

perioden 1901—1905 hos ämbetsverket registrerats anmälningar om

verkställd ökning af aktiebolags aktiekapital, däri ej inberäknadt bankaktiebolagen,

till följande belopp, nämligen:

ir

1901........................

......................... kronor 66,797,413

11

1902 .........................

......................... „ 48,791,472

11

1903 .........................

........................ „ 36,811,566

11

1904 ........................

....................... „ 47,667,415

11

1905 ..........................

......................... „ 49,457,962

eller i medeltal, i jämna krontal räknadt, 49,905,165 kronor.

Enligt till finansdepartementets bankbyrå ingångna rapporter hafva

under samma period bankaktiebolagen och de solidariska bankerna genom

emission af nya aktier eller lotter ökat sina fonder med följande belopp:

år

1901 ...................

..................... kronor 668,676

n

1902 ....................

„ 5,076,370

11

1903 .....................

..................... „ 39,493,578

ii

1904 .....................

..................... „ 42,214,728

v

1905 ..................

.................. „ 49,676,000

eller i medeltal, i jämna krontal räknadt, 27,425,870 kronor.

Sammanläggas förenämnda båda medeltalssiffror, erhålles en summa

af 77,331,035 kronor, däraf 1 % — motsvarande den föreslagna emissionsstämpelns

belopp — utgör 773,310 kronor.

Härvid är emellertid att märka, att omförmälda hos patent- och

registreringsverket gjorda anmälningar om verkställd ökning af vederbörande

aktiebolags aktiekapital endast afser ökningen af själfva aktiekapitalet

men däremot — i motsats till förenämnda till bankbyrån ingångna

rapporter — icke inbegriper hvad för emitterade nya aktier

därutöfver må hafva till bolagen erlagts, och tillförts andra bolagets

fonder. I verkligheten torde därför de till förstnämnda grupp sammanförda

aktiebolagens nya aktieemissioner under ifrågavarande femårsperiod

till beloppet hafva icke obetydligt öfverstigit förenämnda till

registrering anmälda ökningar i deras aktiekapital.

Med afseende härå skulle man, med nyssberörda medeltalsberäkning

till utgångspunkt, möjligen vara benägen att antaga, att den inkomst, som

af emissionsstämpeln under nästa år kan beräknas komma staten till

godo, skulle komma att uppgå till än större belopp än det sist angifna.

I anseende till den ovanligt starka emission, som för ökning af

bankernas fonder under senaste tiden ägt rum, synes dock försiktigheten

bjuda att för nästkommande år räkna med en något lägre medeltalssiffra

än nyss angifvits. Jag har därför ansett mig för ifrågavarande år

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

icke böra beräkna den föreslagna sfcämpelafgiften'' vid utgifvande af nya

aktier och banklotter till högre belopp än 600,000 kronor.

Beträffande den föreslagna stämpelafgiften vid öfverlåtelse af dylika

värdepapper finnes naturligen icke någon statistik, som kan lämna tillförlitlig

ledning för beräkningen af den statsinkomst, som däraf kan påräknas.

Under förutsättning att, såsom enligt det af mig ursprungligen

framställda förslaget varit afsedt, nämnda stämpelafgift bestämts att utgå

med en half procent af det öfverlåtna värdet, torde emellertid statens

inkomst af samma stämpelafgift för nästkommande år kunnat beräknas

till samma belopp som emissionsstämpeln, eller 600,000 kronor, hvilket

jag ock, under berörda förutsättning, ansett mig kunna antaga. Man

synes nämligen utan tvekan kunna utgå ifrån, att öfverlåtelser af värdepapper

af ifrågavarande slag årligen förekomma i minst dubbelt så

stor utsträckning som den, hvari emission af dylika papper äger rum.

Därest, på sätt jag nu förordat, stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier

och banklotter sättes till allenast en fjärdedels procent af det öfverlåtna

värdet, torde man därför, med tillämpning af enahanda beräkningsgrund,

kunna antaga, att ifrågavarande afgift för nästkommande år kommer

att inbringa staten en inkomst af minst 300,000 kronor.

Om öfverlåtelsestämpeln bestämmes till endast en fjärdedels procent,

skulle detta, såsom af det anförda framgår, således kunna antagas föranleda

en minskning i de i statsverkspropositionen ifrågasatta stämpel^

afgifterna å aktier och banklotter med 300,000 kronor.»

I samma mån statens utgifter växa, möter ock ett oafvisligt behof

att bereda ökade tillgångar för att täcka dessa utgifter. Vid uppletande

af härför erforderliga skattekällor kan det svårligen undgå någons uppmärksamhet,

att stämpelskatten erbjuder ett synnerligen rikt fält för

uppnående af ofvan angifna mål.

Det torde till en början i detta sammanhang icke vara ur vägen

att erinra, hurusom under benämningen stämpelskatt sammanföras två

till sin natur helt olikartade afgifter, af hvilka den ena, stämpelafgiften

för statsmyndigheternas expeditioner, icke är en skatt i egentlig mening,

utan afser att ersätta staten vissa den enskilde genom det allmännas

försorg lämnade tjänster, medan den andra, stämpeln till enskilda handlingar,

är en skatt på transaktioner eller på öfverflyttning af värdebelopp

från en hand till en annan. Den förra af dessa afgifter, stämpelafgiften

för expeditioner, har sedan lång tid tillbaka här i landet varit

ganska utvecklad. Hvad åter beträffar den senare, sådan denna förut

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 13

vant anordnad, har det i öfvervägande grad varit handlingar rörande

fast egendom, som underkastats denna skatt. Detta åter sammanhänger

naturligen med den jämförelsevis ringa utveckling, vår stämpellagstiftning

undergått sedan den tid, då den fasta egendomen intog en särskild!

framskjuten ställning såsom skatteobjekt. Först på senare tider

— som bekant i sammanhang med 1894 års revision af stämpelförordningen

— har den sistnämnda af nyssomförmälda skatteformer (den

egentliga skatten) börjat användas i något mera utsträckt omfattning, då

det gällt att skaffa staten inkomster. Vårt lands numera rikt utvecklade

näringslif och icke oväsentligt ökade nationalförmögenhet torde ock till

fullo motivera ett dylikt utsträckt anlitande af stämpelskatten. Att

därvid i främsta rummet sådana handlingar, som förmedla omsättningen

af det rörliga kapitalet, böra göras till föremål för skatten, därom lära

meningarna knappast vara delade. Det har också vid föregående tillfällen

framhållits, hurusom grundtanken i en dylik beskattning vore

den, att det rörliga kapitalet, hvilket tillförde sin ägare större skatteförmåga

än den, som medföljde inkomst af arbete, och därjämte till

följd af sin natur lätt kunde undandraga sig den allmänna inkomstbeskattningen,

skulle träffas af eu komplementär beskattning, då det

öfverginge från en hand till en annan eller liksom visade sig, äfvensom

att, vid utsträckande af stämpelskatten i hufvudsakligt syfte att med

ökad beskattning träffa det rörliga kapitalet, det naturligen blefve en

hufvuduppgift att så välja de handlingar, som skulle underkastas skatten,

att syftemålet med denna i möjligaste mån uppnåddes.

Såsom för detta ändamål i främsta rummet lämpliga skatteobjekt

framträda enligt utskottets åsikt aktier och lottbref. Förvärfvandet af

aktier eller lottbref i bolag lärer nämligen i allmänhet kunna anses

såsom kapitalplacering.

Bland åtgärder, som borde ifrågakomma för det redan förut angifna

ändamålet, har Kungi. Maj:t också föreslagit viss stämpelafgift å

aktier äfvensom å lotter i solidariska bankbolag att utgå dels vid

sådan handlings utfärdande för ökning af vederbörande bolags aktiekapital,

dels ock vid öfverlåtelse af dylik handling från en till annan

person.

Dessutom har Kungl. Mai:! föreslagit viss höjning af den allmänna

lagfartsstämpeln och i sammanhang därmed viss höjning af

stämpeln i det fall, att fångeshandlingen för lagfart företes först efter

den i lag föreskrifna tid.

Då utskottet nu går att yttra sig rörande de sålunda ifrågasatta

s. 14 Kontrollera mot PDF

Zagfartsstämpeln.

(Herr Ericssons

motion.)

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

ändringarna i stämpelförordningen, vill utskottet till en början förutskicka,

att för måttet af den utsträckning, i hvilken stämpelskatten bör

komma till ökad användning, statens behof af ökade inkomster naturligen

är af afgörande betydelse.

Utskottet vill först till behandling upptaga frågan om lagfartsstämpelns

höjande och hvad därmed står i samband.

Mot detta förslag i dess förra del riktar sig herr Ericssons ofvanberörda

motion, n:o 162, däri motionären under åberopande af sin vid

innevarande riksdag väckta motion, n:o 38, om exporttull å järnmalm

anhållit om afslag å förevarande framställning angående ökad stämpelafgift

vid lagfart å köp, byte och gåfva af fast egendom.

Såsom redan blifvit sagdt, har man vid bedömande af frågan om

ökad stämpelbeskattning i främsta rummet att taga hänsyn därtill, huruvida

staten för sina utgifter är i behof af allt hvad af Kungl. Maj:t

begärts. I detta afseende vill utskottet erinra, att Riksdagen redan

gjort ej oväsentliga nedsättningar i de äskade anslagsbeloppen. Redan

af denna anledning har den här ifrågasatta ökade stämpelbeskattningen

ansetts icke böra komma i fråga. Men härför tala äfven

andra enligt utskottets mening lika tungt vägande skäl. Man synes

nämligen icke utan fog kunna påstå, att den stämpelafgift, som för

närvarande utgår vid lagfart å fång till fast egendom, är tillräckligt

hög, och redan nu torde det icke så sällan förekomma, att utvägar af

hvarjehanda slag anlitas för att undandraga statskassan densamma rätteligen

tillkommande stämpelafgift. Skulle nu en höjning vidtagas, finnes

grundad anledning befara, att dylika missbruk skulle än ytterligare

tilltaga.

Vidare torde, hvad särskildt angår de mindre fastigheterna på

landet, böra ihågkommas, att det i de flesta fall är dessa slag af egendomar,

som utgöra föremål för öfverlåtelse!-, äfvensom att de, på sätt inom

utskottet framhållits, åtminstone å vissa trakter af landet måhända ofta

nog flera gånger under ett och samma år byta ägare. En höjning af

stämpelafgiften skulle för dessa gifvetvis kännas betungande, och man

synes snarare böra understödja förvärfvandet i allt större omfattning

af särskildt smärre fastigheter, hvilka kunna bereda sina innehafvare en

mera själfständig och tryggad ställning. Därjämte får icke heller

förbises, att omförmälda fastigheter i många fall äro belånade och vid

sådant förhållande redan för närvarande underkastade särskild beskattning

utöfver lagfartsstämpeln, nämligen stämpel till inteckningshandlingen

och kostnad för förnyelse af inteckningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Äfven om i en framtid statens behof skulle påkalla anlitandet af

den här ifrågavarande skattekällan, har utskottet dock under förhandenvarande

förhållanden ansett klokheten bjuda att icke vidtaga någon

höjning af lagfartsstämpeln.

Utskottet har följaktligen icke heller kunnat biträda öfriga under

förutsättning af bifall till det förra förslaget af Kung!. Maj:t ifrågasatta

höjningar.

1 samband med förslaget om lagfartsstämpelns höjande har, såsom

redan blifvit nämndt, Kung! Maj:t gjort framställning om införande i

stämpelförordningen af bestämmelser, afsedda att framkalla ett strängare

iakttagande af lagens föreskrift om skyldighet att inom viss tid efter

fånget söka lagfart; och har i sadant syfte föreslagits, att stämpelpliktigt

fång, hvarå lagfart sökes efter utgången af i lag stadgad tid,

skall beläggas med.stämpel till dubbla beloppet af hvad eljest skolat utgå.

Beträffande ifrågavarande förslag vill utskottet till eu början erinra,

att i förordningen om lagfart och börd af jord på landet den 13

juni 1800 fanns intaget ett stadgande, som erbjöd stora likheter med den

nu föreslagna bestämmelsen. I nämnda förordning föreskrefs nämligen,

att den, som försummade att inom viss tid söka lagfart, skulle bota så

mycket, som svarade emot värdet af det stämplade papper, hvarmed

köpebrefvet borde förses. Denna bestämmelse, som upphäfdes först

genom införandet af nu gällande lagfartslag-, visade sig emellertid

olämplig icke allenast därigenom, att påföljden af försummad lagfartsansökan

kom att stå i relation till värdet åf det fång, som skulle lagfaras,

och sålunda icke bestämdes efter graden af den felandes försummelse,

utan äfven därutinnan att fastighetsägaren, när försummelse

en . gång skett, af fruktan för bötesstraffet frestades att så länge som

löjligt afhålla sig från att söka lagfart. Samma anmärkningar lära

ock med fog kunna göras mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag.

Det torde vidare ur rent principiell synpunkt icke vara lämpligt att söka

göra ett civilrättsligt stadgande, sådant som föreskriften om skyldigheten

att söka lagfart, effektivt genom påläggande af särskild beskattning, hvarom

erforderliga bestämmelser skulle intagas i stämpelförordningen. Härtill

kommer, att, såsom för öfrigt ock af departementschefen framhålles,

det föreslagna stadgandet icke skulle äga tillämpning å de fall, då särskild

lagfartsstämpel icke ifrågakommer, eller vid ansökan om lagfart

pa grund af giftorätt, arf eller skifte af bolags samfällda gods; och

det får icke förglömmas, att försummelser i fråga om lagfartsansök
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Aktiestämpeln.

(Hr Molls

motion,

n:o 161).

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

ningar måhända oftast förekomma vid fång, grundade på giftorätt eller

arf. Slutligen skulle ock den menliga påföljd kunna inträffa, att en

köpare, om hans fångesman uraktlåtit att inom föreskrifven tid söka

lagfart, blefve, utan att någon försummelse läge honom till last, betungad

med ej blott dubbel utan i många fäll till och med flerdubbel

stämpelskatt.

På grund af hvad sålunda anförts och då, enligt hvad utskottet

inhämtat, lagberedningen i sammanhang med utarbetande af förslagtill

förändrade bestämmelser angående lagfart å fång till fast egendom

agnat nu förevarande fråga särskild uppmärksamhet, har utskottet ansett

sig böra afstyrka Kungl. Maj:ts förslag jämväl i hvad det afser förhöjd

stämpelskatt vid försummad lagfartsansökning.

Gällande bestämmelser i nyss berörda afseende likasom ock i fråga

om den allmänna lagfartsstämpelns belopp böra alltså med den utgång,

Kungl. Maj:ts förslag i denna del inom utskottet erhållit, enligt utskottets

mening bibehållas oförändrade.

Utskottet öfvergår härefter till att yttra sig om det kungl. förslaget,

såvidt därigenom afses införande, på sätt redan nämnts, af

stämpelafgift för aktier och lotter i solidariska bankbolag, att utgå då

dessa handlingar utsläppas af vederbörande bolag, äfvensom vid öfverlåtelse

af dylik handling från en till annan person.

I afseende härå har herr Moll i sin förut omförmälda motion

n:o 161 hemställt,

»att Riksdagen ville besluta: dels att den af Kungl Maj:t föreslagna

emissionsstämpeln å aktiebref och lottbref måtte utsträckas att

gälla äfven sådana aktiebref och lottbref, som utgifvas vid bolags

bildande; dels att den af Kungl. Maj:t föreslagna öfverlåtelsestämpeln

å aktiebref och lottbref icke godkännes».

Till stöd för sin berörda hemställan anför motionären följande:

»Enligt den kungl. propositionen skall den sålunda föreslagna

emissionsstämpeln drabba endast aktie, som utfärdas för ökning af bolags

aktiekapital, men icke aktie, som utfärdas vid bolags bildande. Denna

åtskillnad mellan nämnda två slag af aktier finnes icke på något sätt

i den nu framlagda kungl. propositionen motiverad. Ett skäl, hvarför

aktie, som utgifves vid bolags bildande, undantag^ från den föreslagna

emissionsstämpeln, finnes dock angifvet i den vid början af årets riksdag

framlagda statsverkspropositionen, där det heter: ''En stämpelafgift

på aktiebref, då ett nytt bolag träder i verksamhet, skulle nämligen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 16.

till äfventyra i vissa fall kunna kännas alltför betungande för den företagsamhet,

som är värd uppmuntran.’

Detta skäl later sig emellertid med lika verkan användas mot

stämpel på aktier, som utgifvas för ökning af bolags aktiekapital. Äfven

när fråga är om ökning af bolags aktiekapital, kan den föreslagna

stämpelafgiften till äfventyra i vissa fall kännas alltför betungande för

en företagsamhet, som är värd uppmuntran. Kungl. Maj:t synes här

hafva utgått från det antagandet, att ökning af ett bolags kapital är

bevis på att bolaget är ett lifskraft^ och blomstrande företag. Så är

emellertid ingalunda alltid fallet. Ökning af aktiekapitalet förekommer

ofta i ändamål att, sätta ett tynande och med svårigheter kämpande

bolag på fötter. För ett dylikt bolag, som äfven det kan afse en företagsamhet,

vård. uppmuntran, kommer stämpelafgiften säkerligen att

kännas minst lika betungande, som för hvilket nybildadt bolag som

helst. Å andra sidan torde man utan öfverdrift kunna påstå, att en

stämpelafgift af 1 procent icke skulle komma att hindra bildandet af

ett enda bolag, afsedt för ett någorlunda förnuftigt ändamål.

Det finns därför icke något som helst skäl att vid eventuell

stämpelåsättning gorå någon åtskillnad mellan aktie, som utgifves för

ökning af bolags kapital, och aktie, som utgifves vid bolags bildande.

Om emissionsstämpel å aktier beslutes, bör densamma således utan

åtskillnad drabba aktier af båda slagen.

Mot Kung! Maj:ts förslag om stämpel vid öfverlåtelse af aktie

kunna allvarliga invändningar göras.

Att utöfva någon verksam kontroll öfver att denna stämpelafgift

vederbörligen erlägges blir i många, sannolikt i de flesta fall omöjligt.

Af hvem och på hvad sätt skall denna kontroll utöfvas?

Några andra kontrollanter äro väl här ej tänkbara än bolagens

styrelser samt mäklare, banker, bankirer och öfriga förmedlare afl aktieaffärer.

Men äfven där den bästa vilja är för handen, hvilket nog ej

alltid kan förutsättas, kommer det i talrika fall att möta oöfverstigligä

svårigheter för resp. förmedlare att kontrollera, det vederbörlig- stämnelafgift

blifvit erlagd.

På den svenska värdepappersmarknaden finnas, som bekant, aktier

till mycket stora belopp, ställda till innehafvaren, hvarförutom finnas

aktier till måhända ännu större belopp ställda på namn* hvilka därigenom

att de äro försedda med transport in blanko, praktiskt taget äro

likställda med aktier till innehafvaren. Dessa aktier kunna byta ägare

många gånger på grund af en och samma transport.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 16 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Har nu aktie, ställd till innehafvare!!, en gång blifvit försedd med

erforderligt stämpelbelopp, lärer densamma kunna byta ägare huru

många gånger som helst, ända till dess att stämpelbeloppet i följd af

förhöjd utdelning kan behöfva ökas, då vederbörande ju endast behöfver

tillöka förut åsätta stämplar med det relativt obetydliga stämpelbelopp,

som motsvarar förhöjningen i utdelningen, hvarefter aktien obehindradt

kan fortfara att cirkulera, till dess någon ytterligare förhöjning i utdelningen

kan kräfva någon ny, obetydlig tillökning af stämpelbeloppet

o. s. v. Då ingenting'' behöfver angifva, vid hvilken tidpunkt stämplarne

blifvit åsätta, kan den siste ägaren, utan risk att blifva vederlagd, förklara

sig hafva verkställt stämpelbeläggningen.

Kontrollen blir i dessa fall, äfven om den bästa vilja finnes hos

styrelsen och förmedlare, fullständigt illusorisk.

Men ej nog härmed. Då blankotransporter ofta, ja, i regel, ej

dateras, kan en sådan transport, åsatt en aktie, innan den föreslagna

stämpeln trädt i kraft, därest bevis om tidpunkten för transportens

åsättande ej genom slutsedel eller pa annat sätt kan presteias, gifva

anledning till åtal, efter det stämpeln trädt i kraft, med den påföljd,

att den, som verkställt transporten, ehuru oskyldig, drabbas af ansvar.

Lika allvarsamma som berättigade klagomål hafva förekommit

mot • det synnerligen otillfredsställande skick, hvari våra fondbörsförhållanden

befinna sig. Då kontrollen öfver den föreslagna öfverste]sestämpelns

behöriga erläggande blir, kanske i de flesta fall, beroende

af vederbörande förmedlares goda vilja, kan, om stämpeln godkännes,

följden väntas blifva, att aktieaffärerna i ändå större utsträckning än

hittills undandragas samvetsgranna förmedlare och öfverlämnas till

mindre nogräknade sådana, som kunna antagas se mellan fingrande med

kontrollen öfver stämpelns utgörande. Öfverlåtelsestämpeln. skulle alltså

sannolikt föranleda en ytterligare försämring af våra öfverklagade

fondbörsförhållanden.

Det föreslagna sättet för beräkning af öfverlåtelsestämpeln är

synnerligen inveckladt. Då bolag icke har skyldighet att offentliggöra

beloppet af utdelningen, i många fall offentliggöres utdelningen ej,

kommer det att ofta möta stora svårigheter att exakt bestämma stämpelbeloppet.

En annan olägenhet med den föreslagna öfverlåtelsestämpeln är

omöjligheten att beräkna det belopp, stämpeln kan väntas tillföra statskassan.

Finansministern har på en höft beräknat inkomsten till minst

300,000 kronor. Då några sakliga grunder för beräkningen icke anförts

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

19

och icke kunna anföras, är det omöjligt att bedöma, i hvad män beräkningen

må anses riktig.

Hvad här ofvan sagts om de föreslagna stämpelafgifterna å aktier

gäller gifvetvis i lika män de föreslagna stämpelafgifterna å lösbref

i solidariska bankbolag.

Om den af Kungl. Maj:t föreslagna emissionsstämpeln utsträcktes

att gälla äfven aktier och lotter, som ulgifvas vid bolags bildande, samt

om den föreslagna öfverlåtelsestämpeln förkastades, skulle statsverkets

inkomst af denna stämpelbeskattning blifva afsevärdt högre, än som i

den kungl. proposionen beräknats.

Enligt patent- och registreringsverkets rapporter till finansdepartementet

registrerades under femårsperioden 1901—1905 nya aktiebolag

med aktiekapital till följande belopp, nämligen:

år 1901 ..

n

it

11

1902

1903

1904

1905

................ kronor 54,219,365: —

................ „ 73,787,460: —

............... „ 84,977,065: —

............... „ 57,315,664: —

................ „ 59,724,172: —

summa kronor 330,023,726: —

eller i medeltal 66,004,745 kronor.

Äfven om hänsyn tages därtill, att aktier för hela detta belopp

nog icke blifvit utfärdade, torde af ofvannämnda siffror framgå, att eu

stämpelafgift af 1 procent på aktier, som utgifvas vid bolags bildande,

skulle kunna beräknas inbringa åt statskassan ett belopp, afsevärdt högre

än det, finansministern beräknat skola inflyta på grund af den föreslagna

öfverlåtelsestämpeln.»

Det lider icke något tvifvel och har redan förut af utskottet framhållits,

att, då det gäller att genom stämpelskatten träffa kapitalet, aktier

och lottbref intaga ett synnerligen framstående rum. Redan i sammanhang

med 1894 års revision af stämpelförordningen var införandet af

stämpel å dylika handlingar ifrågasatt, men frågan därom fick dock tills

vidare anstå. Med den stegring i statens utgifter, som sedan dess

inträdt, synes emellertid med införandet af denna skatt icke längre böra

anstå. Om sålunda icke någon tvekan rådt därom, att äfven hos oss

sagda beskattning bör komma till användning, har utskottet likväl

icke kunnat i allo biträda det ifrågavarande förslaget, sådant det blifvit

af Kungl. Maj:t framlagdt.

Utskotteis

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Öfverlåtelsestämpeln.

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Till eu början synas tillräckliga skäl icke föreligga att från den

föreslagna emissionsstämpeln undantaga aktier eller lottbref, som utfärdas

vid nya bolags bildande. Det bär visserligen framhållits, att en stämpelafgift

å dylika handlingar, då ett nytt bolag träder i verksamhet till

äfventyrs i vissa fall skulle kunna kännas alltför betungande för den

företagsamhet, som är värd uppmuntran. Detsamma torde emellertid

åtminstone i många fall med ungefär lika rätt kunna sägas om sådana

redan befintliga bolag, hvilka föra en tynande tillvaro och som för

möjliggörande af eu fortsatt verksamhet nödgas utsläppa nya aktier

och dymedelst öka sitt aktiekapital.

Då vidare inom den utländska stämpellagstiftningen, såvidt utskottet

har sig bekant, något dylikt undantag icke förekommer, har utskottet ansett

riktigast, att aktier och lottbref åsättas stämpel, såväl då de utfärdas

för ökning af bolags aktiekapital, dit ock bör räknas det fall, att aktieägarne

utan betalning såsom utdelning af bolaget erhålla en eller flera

aktier, som ock då de utgifvas vid nya bolags bildande. Enär den nyss

framställda anmärkningen likväl icke torde helt och hållet sakna sitt

berättigande, har utskottet funnit sig böra för sist omförmälda slag

af värdepapper föreslå en stämpelafgift till endast halfva beloppet af

stämpeln för aktier och lottbref, som eljest utfärdas; och har utskottet

i likhet med Kungl. Maj:t ansett denna senare stämpel böra sättas till

en procent.

Beträffande särskildt de fall, att i solidariska bankbolag hufvudlottägare

vid bolagets bildande med sig förena koinmanditlottägare, äro

därvid utfärdade lottbref att likställa med lottbref i nybildadt bolag och

böra således draga den lägre stämpeln. Därest åter koinmanditlottägare

tillträda ett redan i verksamhet varande bolag, äro lottbref, som därvid

utfärdas, att jämställa med sådana, som utsläppas för ökning af grundfonden

eller genom tillskott af koinmanditlottägare bildad särskild fond,

och böra följaktligen åsättas den högre stämpeln.

Mot Kungl. Maj:ts förslag rörande grunden för emissionsstämpelns

beräknande har utskottet icke funnit något att erinra, likasom icke heller

mot de föreslagna straffbestämmelserna, såvidt de afse denna stämpel.

Den omständigheten att stämpeln skulle komma att träffa äfven aktier

och lottbref, som utsläppas vid bildande af nya bolag, synes icke påkalla

någon ändring i nyss angifna afseenden. I detta sistnämnda fall torde

erfordras beläggningsstämplar å 5 öre, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,

därest den ifrågasatta stämpeln vid öfverlåtelse af aktier bestämdes till

en fjärdedels procent.

Vidkommande härefter den föreslagna stämpelafgiften vid öfverlåtelse

af aktier eller banklotter har utskottet ej kunnat biträda den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 16. 21

kung]., propositionen i denna del, dock icke därför att sådana transaktioner

skulle vara för beskattning olämpliga. Tvärtom synas dessa

slag af affärer, livilka för öfrigt på senare tider tagit eu knappast

öfverskådlig omfattning, särskildt böra komma i fråga, då det gäller att

genom en utsträckt stämpelbeskattning träffa det rörliga kapitalet. Härvid

möta emellertid ganska stora svårigheter att så anordna skatten,

att den varder fullt effektiv och att följaktligen syftemålet med densamma

uppnås.

I detta afseende kunna mot det kungl. förslaget framställas

många och befogade anmärkningar. Att utöfva en fullt verksam kontroll

öfver att denna stämpelafgift behörigen utgöres torde nämligen i så

godt som de flesta fall icke blifva möjligt. Då ett stort antal aktier äro

antingen ställda till innehafvaren eller, om de lyda på viss man, genom

transport in blanko likställda med dylika innehafvarepapper, kunna de

gifvetvis byta ägare flera gånger utan att detta förhållande i allmänhet

kan konstateras. Särskildt bör erinras, att då dylika transporter in

blanko i regel icke dagtecknas, transport, som skett innan stämpelskatten

trädt i verksamhet, med lätthet kan gifva anledning till åtal och att

det måhända kan vara förenadt med svårigheter att bevisa, när transporten

verkställts. Det lärer för öfrigt icke vara möjligt att under

sådana förhållanden kunna tillse, vare sig att stämpel öfver hufvud

taget varder åsatt eller, äfven om så skulle ske, att beräkningen är riktig.

Härtill kommer, att det föreslagna sättet för stämpelns beräkning är

ganska inveckladt och att, då bolag icke är skyldigt att offentliggöra

beloppet af utdelningen, svårigheter kunna uppstå, då det gäller att

bestämma stämpelbeloppet.

För öfrigt synes det icke vara riktigt att lägga utdelningen till

grund för stämpelafgiftens beräknande, ty aktiens värde lärer väl icke

enbart bestämmas efter den beslutade utdelningen utan äfven med

hänsyn till vederbörande bolags fonder in. m. Den kapitalökning, som

faktiskt inträder genom afskrifningar och afsättningar till bolagets

fonder, skulle sålunda icke komma att träffas af den föreslagna stämpelskatten.

De anförda betänkligheterna hafva synts utskottet vara af den

art, att utskottet ansett sig böra afstyrka bifall till den kungl. propositionen

uti nu ifrågavarande del.

Då emellertid, på sätt redan blifvit nämndt, utskottet anser dessa

slag af affärstransaktioner böra snarast möjligt underkastas särskild

beskattning, synes böra tillses, huruvida icke till uppnående af detta

s. 22 Kontrollera mot PDF

Tiden för

stämpelskattens

till■

tampning.

(hör Lindgrens

motion).

22 Bevillningsutskoltets Betänkande N:o 16.

mål annan utväg än den nu ifrågasatta låter tänka sig. Utskottet vill

i detta afseende erinra, att, då afsikten med den föreslagna stämpelskatten

torde hafva varit att träffa icke så mycket själ!va öfverlåtelsen

af aktien, som fastmera de vanligen förekommande aktieaffärerna, det

för visso kunde ifrågasättas, huruvida icke köpeskillingen borde vara

den grund, efter hvilken stämpelafgiften skulle beräknas. Möjligen kunde

för sådant ändamål — i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad fallet är

exempelvis i Tyskland — föreskrifvas, att slutnota eller annan skriftlig

handling utfärdades rörande den ifrågavarande transaktionen och att

nämnda handling, genom hvilken alltså en öfverflyttning af värden från

en till annan ägde rum, skulle förses med en efter värdet af den

afslutade affären lämpad stämpel. Dylika bestämmelser påkalla emellertid

med nödvändighet förändringar äfven i gällande civillagstiftning. Vid

sådant förhållande har något förslag i detta ämne från bevillningsutskottets

sida icke kunnat ifrågakomma, men har utskottet dock ansett

sig böra antyda en väg, som i berörda afseende kunde anses lämplig.

1 fråga härefter om tiden för det framlagda författningsförslagets

trädande i kraft har Kungl. Maj:t föreslagit, att stadgandena om aktieoch

lotfbrefs förseende med stämpel samt därmed sammanhängande

ansvarsbestämmelser skola träda i kraft den 1 juli innevarande år, men

öfriga i förslaget innefattade nya eller förändrade bestämmelser den 1

januari 1907.

Beträffande denna del af Kungl. Maj:ts proposition har herr Lindgren

i sin ofvanberörda motion hemställt, »att Riksdagen, därest den i

öfrigt i hufvudsak bifaller den kungl. propositionen, måtte besluta, att

däri föreslagna bestämmelser angående emissionsstämpel icke skola äga

tillämpning å de aktier och lotter, som utsläppas på grund af beslut,

som därom fattats före den 18 april 1906.»

Till stöd för detta yrkande har herr Lindgren anfört följande:

»I Kungl. Maj:ts nådiga proposition, n:o 126, angående vissa ändringar

i gällande förordning angående stämpelafgiften, gifven Stockholms

slott den 18 april 1906, föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen, att de i 8

och 54 §§ af förslaget införda bestämmelser angående aktie- och lottbrefs

förseende med stämpel, då sådan handling af vederbörande bolag

utfärdas, och ansvar för underlåtenhet att i sådant fall belägga densamma

med föreskrifven stämpel skola träda i kraft den 1 juli 1906.

I det propositionen bifogade statsrådsprotokollet yttrar chefen för

finansdepartementet följande: »Till förekommande däraf, att bolag, hvilJca

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 23

hafva för afsikt att under den närmaste tiden emittera nya aktier eller

lotter, skulle, i syfte att undvika den föreslagna emissionsstämpeln,

tidigare än eljest vidtaga en sådan åtgärd J), hvarigenom till äfventyrs

den inkomst, staten för masta år skulle af nämnda stämpelafgift kunna

påräkna, komme att betydligt reduceras, synes det vara af vikt, att de

föreslagna bestämmelserna i denna del få erhålla laga kraft så snart

som möjligt.»

Mot den i detta yttrande inneboende tanken synes mig intet i

hufvudsak vara att anmärka, men väl mot den tillämpning af densamma,

som departementschefen gjort, alldenstund enligt den nådiga propositionens

ordalydelse, såvidt jag kan förstå, den nya stämpelskatten skulle

komma att drabba redan beslutade och iverksatta emissioner.

Det vore uppenbarligen icke blott en obillighet utan en orättvisa

att gifva en ny stämpelbeskattning en retroaktiv verkan.

De i närvarande stund redan beslutade och i verket satta aktieoch

lottemissionerna hafva byggts på den nuvarande skattelagstiftningen

och sålunda på den förutsättningen, att ingen emissionsstämpel kunde

komma i fråga; och såväl emissionspriset som den verkställda teckningen

har häraf betingats. Då ingenting hindrar, att inbetalningen af

de tecknade beloppen kan vara och i många fall redan är verkställd,

och då vidare de nya aktierna och lotterna i vissa emissioner äro berättigade

till erhållande af del i löpande årets vinst, synes icke ögonblicket

för aktie- eller lottbrefvets utfärdande böra vara bestämmande

för huruvida det skall beläggas med stämpel eller icke, utan snarare

tidpunkten, då teckningen af aktierna och lotterna i de nya emissionerna

verkställdes, eller möjligen då efter afslutad teckning styrelsernas

beslut om de nya emissionerna af vederbörande bolagsstämmor

bekräftades.

I och genom af vederbörande bolag accepterad teckning af aktier

eller lotter har ju tecknaren kommit i faktisk besittning af den rätt,

som aktie eller lott medför, under förutsättning att han fullgör åtagna

förbindelser. Om, sedan teckning fullgjorts, utfärdandet af aktie- eller

lottbref sker någon tid förr eller senare är ju fullkomligt likgiltigt och

kan blifva beroende af rent tillfälliga omständigheter.»

Då det uppenbarligen är af vikt att tillse, det staten får största

möjliga inkomst af den ifrågasatta stämpelskatten, och man sålunda bör

söka förebygga, att bolag genom att tidigare än eljest skolat ske ut
-

Utskottets

yttrande
-

J) Kurs. af motionären.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

släppa nva aktier eller lotter undandraga sig den af Kungl. Maj:t föreslagna

emissionsstämpeln, lärer det vara välbetänkt att, på sätt Kungl.

Makt föreslagit, låta de stadganden, som röra nämnda stämpel, träda i

kraft redan under innevarande år.

Att från stämpelskatt undantaga de aktier och lotter, hvilkas utsläppande

grunda sig på beslut, fattade före den 18 april 1906 eller

den dag, då förevarande proposition blifvit till Riksdagen aflämnad,

synes så mycket mindre böra komma i fråga, som redan i den till

innevarande års riksdag den 15 sistlidne januari öfverlämnade statsverkspropositionen

gifvits tillkänna, att förslag om en emissionsstämpel

vore att förvänta, och således de bolag, som därefter beslutat utfärda

nya aktier eller lotter, därvid haft att räkna med en dylik eventualitet.

Utskottet har alltså ansett sig böra afstyrka bifall till herr Lindgrens

förevarande motion.

De skäl, som tala för att låta föreskrifterna om stämpel å aktier

eller lotter, hvilka utsläppas i gamla bolag, träda i kraft redan under

innevarande år, gälla i hufvudsak äfven i fråga om tiden för tillämpningen

af de af utskottet föreslagna stadgandena om stämpel å aktier

och lotter i nybildade bolag; och har utskottet därför funnit sig böra

föreslå, att jämväl sistnämnda bestämmelser vinna tillämpning från och

med den 1 juli 1906.

a,- Malis Utskottet har slutligen att yttra sig rörande ofvanberörda af herr

motion n:o u. Moll väckta motion n:o 11, däri motionären dels föreslagit viss förändrad

lydelse af 27 och 32 §§ i nu förevarande förordning, dels ock,

därest Kungl. Maj:ts förslag om stämpelafgift vid aktiebrefs utfärdande

godkändes, ansett böra tagas i öfvervägande, huruvida ej blanketter till

aktiebref borde få stämplas på samma sätt, som af motionären föreslagits

rörande blanketter till obligationer.

Vid införande här nedan af motionärens förslag har jämsides upptagits

äfven den nuvarande lydelsen af ifrågakomna paragrafer.

(Nuvarande lydelse:)

27 §.

Stämplar skola vara att tillgå af

följande slag, nämligen:

a) helarksstämplar å 50 öre samt

1, 1,2 5, 1,5 0, 2 och 3 kronor, samt

(Föreslagen lydelse:)

27 §.

Stämplar skola vara att tillgå af

följande slag, nämligen:

a) helarksstämplar å 50 öre samt

1, 1,2 5, 1,5 0, 2 och 3 kronor, samt

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

(Nuvarande lydelse:)

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar

å 10, 15, 20, 25, 30,

40, 50, 60 och 75 öre samt 1, 2,

3, 4, 5, G, 7, 8, 9, 10, 15, 20, 25,

50. 75, 100, 200 och 500 kronor.

(Föreslagen lydelse:)

b) enkla och dubbla beläggniugsstämplar

a 10, 15, 20, 25, 30,

40, 50, 60 och 75 öre samt 1, 4,so,

4,0-o, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12,

15, 20, 25, 30, 50, 75, 100, 200

och 500 kronor.

32 §.

Stämpling af blanketter till

växlar och anvisningar må på därom

hos statskontoret gjord ansökning

verkställas genom nämnda myndighets

försorg; börande sådan ansökning

vara åtföljd af blanketterna,

tvefald uppgift å dessas antal samt

penningar motsvarande det erforderliga

stämpelbeloppet.

32 §.

Stämpling af blanketter till

obligationer må på därom hos statskontoret

gjord ansökning verkställas

genom nämnda myndighets försorg;

börande sådan ansökning vara åtföljd

af blanketterna, tvefald uppgift

å dessas valörer och antalet af

hvarje valör samt penningar motsvarande

det erforderliga stämpelbeloppet.

Till stöd för sitt ifrågavarande förslag har motionären anfört

följande.

»Någon stämpling af blanketter till växlar och anvisningar i

enlighet med nämnda stadgande har icke förekommit på många år.

Anledningen härtill är, att medgifvandet att erhålla dylika blanketter

stämplade numera icke kan med någon fördel begagnas. Stadgandet i

fråga är ett arf från äldre stämpelförordningar, gällande under tiden

före den 1 januari 1895. Då utgick växelstämpeln (endast å utländsk

växel) med 50 öre för växel å mindre belopp än 1,000 kronor, men

eljest med eu 1 krona för hvarje växel, oafsedt växelns belopp (dock

voro växlar å mindre belopp än 100 kronor stämpelfria). Det vill säga,

antingen växel lydde å 100 kronor eller 900 kronor var stämpeln 50

öre och antingen växel lydde å 1,000 kronor eller 100,000 kronor var

stämpeln 1 krona. På den tid, då växel belädes med stämpel endast å

två olika belopp, 50 öre eller 1 krona, var det eu fördel för större

bankinrättningar och firmor, som utfärdade växlar till större antal, att

kunna få växelblanketter stämplade. Sedan emellertid genom kungl.

förordningen den 9 april 1894 föreskrifvits, att växelstämpeln fr. o. ni.

den 1 januari 1895 skulle utgå med 50 öre för hvarje påbörjadt tusenBih.

till Riksd. Prof. 1906. 5 Sand. 1 Afd. 16 Hälft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

tal kronor (med vissa begränsningar för växlar å belopp under 500

kronor) lät det sig ej längre göra att på förhand förse blanketterna

med stämpel, utan måste man vänta med stämpelns åsättande till dess

växel blifvit utslcrifven.

Det ifrågavarande stadgandet bör således, såsom numera föråldradt

och oanvändbart, utgå.

Det linnes emellertid en annan kategori stämpelpliktiga handlingar,

för hvilka en stämpelåsättning sådan som den för växelblanketter medgifna

skulle medföra en afsevärd fördel ej blott för utfärdaren af dessa

handlingar, utan äfven för statsverket.

Obligationer (med undantag af svenska statens och allmänna

hypoteksbankens) skola enligt gällande bestämmelser förses med stämpel

till belopp af 30 öre för hvarje påbörjadt hundratal kronor.

Ett obligationslån omfattar, som bekant, ett större eller mindre

antal särskilda obligationer, ofta uppgående till tusental. För utställaren

vore det gifvetvis en betydande fördel att kunna få stämplarne påtryckta

obligationerna i stället för att, såsom nu sker, nödgas påklistra

obligationerna erforderliga stämplar. Han skulle därigenom besparas

arbetet med påklistringen samt vinna säkerhet för att icke stämpeln

genom ovarsam behandling af obligationen eller på annat sätt aflägsnades

från denna.

För statsverket skulle en dylik påtryckning af stämplarne medföra

ökad trygghet mot samma stämpels användning två gånger, hvilket vid

nuvarande förfaringssätt icke kan anses vara helt och hållet uteslutet.

Den föreskrifna stämpelmakuleringen sker nämligen någon gång så

ofullständigt, att användningen af en och samma stämpel två gånger

ingalunda får anses vara en omöjlighet.

Upplysningsvis bör här nämnas, att såväl den tyska som den

franska obligationsstämpeln plägar anbringas genom stämpelns påtryckning

på obligationerna.

Den omständigheten, att ett obligationslån ofta, ja vanligtvis är

fördeladt i obligationer å olika valörer, bör icke utgöra något hinder

för stämpelns påtryckning på obligationerna. Utställaren skulle naturligtvis

vid ansökningen till statskontoret foga uppgift å de olika valörerna

äfvensom å antalet obligationer af hvarje valör.

Redan nu finnas stämplar å så många olika belopp, att de flesta

brukliga obligationsvalörer kunna vederbörligen stämpelbeläggas utan

åsättande af mer än en stämpel. Emellertid finnas fyra i stor utsträckning

brukliga obligationsvalörer, hvilka för närvarande måste förses

med två stämplar, nämligen valörerna 400, 500, 4,000 och 10,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 27

Oafsedt huruvida deri här ifrågasatta påtryckningen af stämplar å obligationer

godkännes eller ej, torde för underlättande af stämpling af

nämnda valörer stämplar å 1,20, 1,50, 12 och 30 kronor böra anskaffas.»

Motionärens förslag afser alltså ändring af gällande stämpelförordning,

dels i det syfte att rätten att genom statskontorets försorg

få stämpling af blanketter verkställd skulle upphöra att gälla med

afseende å växlar och anvisningar och i stället medgifvas i fråga om

obligationer dels ock i syfte att beläggningsstämplar skulle finnas att

tillgå å följande nya valörer, nämligen 1 krona 20 öre, 1 krona 50 öre,

12 kronor och 30 kronor.

Den för närvarande medgifna rätten att genom statskontorets

försorg få stämpling af blanketter till växlar och anvisningar verkställd

har, såsom i motionen framhålles, haft sin betydelse uteslutande med

hänsyn till äldre bestämmelser rörande stämpelbeläggning af dylika handlingar.

Någon stämpling af växelblanketter har icke heller på åtskilliga

år verkställts genom statskontorets försorg och något behof af dylik

stämpling torde med nu gällande bestämmelser i ämnet icke vidare

komma att yppa sig. Under sådana förhållanden kan ock otvifvelaktigt

det ifrågavarande stadgandet ur förordningen uteslutas.

Beträffande härefter motionärens förslag att dylik rätt till stämpling

af blanketter i stället må medgifvas i fråga om obligationer, har utskottet

icke heller något att däremot erinra, då detsamma i olika hänseenden

torde, på sätt motionären framhållit, kunna medföra fördelar. Och äfven

om kostnaden för stämpelns påtryckning till äfventyra skulle ställa sig

i någon mån dyrare än tryckningskostnaden för de beläggningsstämplar,

med livilka obligationerna eljest skolat förses, torde denna ökade utgift

med all sannolikhet komma att uppvägas af den vinst, statsverket skulle

erhålla därigenom att stämpelbeloppen inbetalades direkt till statskontoret

och således afdrag för försäljningsprovision icke kommc att äga rum.

Därest den ofvan föreslagna stämpelafgiften varder af Riksdagen

fastställd, har det synts riktigt, att rätt till stämpling af blanketter

medgifves äfven i fråga om aktie- och lottbref.

Vidkommande slutligen förslaget att införa nya beläggningsstämplar

å vissa af motionären angifna valörer synes äfven detta lämpligen böra

bifallas.

Utskottet hemställer alltså,

Ro) att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts

förevarande proposition n:o 126 angående vissa ändrin
-

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

gar i gällande förordning angående stämpelafgiften

samt den af herr Moll väckta motion, n:o 11, ville besluta,

att 8, 27, 32 och 54 §§ i nämnda förordning

skola erhålla den förändrade lydelse, härvid fogade

förslag utvisar;

2:o) att Riksdagen, med utslag å Kungl. Maj:ts

i förenämnda proposition framställda förslag till förändrad

lydelse af 9 § i samma förordning, ville besluta,

att berörda paragraf skall bibehållas oförändrad;

3:o) att Riksdagen tillika måtte besluta, att de

i 8 och 54 §§ af ofvannämnda förslag införda bestämmelser

angående aktie- och lottbrefs förseende med

stämpel, då sådan handling af vederbörande bolag

utfärdas, och ansvar för underlåtenhet att i sådant

fall belägga densamma med föreskrifven stämpel skola

träda i kraft den 1 juli 1906, men öfriga i förslaget

innefattade nya eller förändrade bestämmelser den 1

januari 1907; samt

4:o) att de i detta betänkande behandlade motionerna
a)

II: 161 af herr Moll,

b) II: 162 af herr O. A. Ericsson och

c) I: 41 af herr Lindgren måtte anses besvarade

genom hvad utskottet här ofvan hemställt.

Sedan Riksdagen fattat beslut i förevarande ämne, kommer utskottet

framdeles i sammanhang med beräkningen af vissa bevillningar för

år 1907 att afgifva yttrande rörande stämpelskattesummans storlek;

hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

5:o) anmäla.

Stockholm den 4 maj 1906.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

29

Förslag

till

ändrad lydelse af 8, 9, 27 och 54 §§

i nådiga förordningen angående

stämpelafgiften den 2 juni 1899.

Förslag

till

ändrad lydelse af 8, 27, 32 och 54 §§

i förordningen angående stämpelafgiften

den 2 juni 1899.

8 §•

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt

här nedan stadgas.

A) Bouppteckning, Fideikommissbref om fast egendom, Gåfvobref,

Morgnngåfvobref, Testamente och Äktenskapsförord:

Fideikommissbref om fast egendom skall, då det för lagfart företes,

förses dels med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde, dels ock med ytterligare stämpel enligt de grunder, som

äro stadgade för beräkning af stämpel å andel i död mans bo, för

samma värde efter afdrag ej mindre för den i egendomen intecknade

gäld, som vid siste fideikommissariens död kan vara obetald, samt för

hvad den nye fideikommissarien enligt fideikommissbref vet kan vara

skyldig till annan utgifva, än äfven för det enligt 17 § beräknade kapitalvärdet

af nyttjanderätt till eller afkomst af egendomen i dess helhet

eller någon dei däraf, därest sådan rätt visas tillkomma annan än den

nye fideikommissarien.

Sökes på grund af fideikommissbref

lagfart senare än efter lag bort

ske, skall utöfver den stämpel, som

nu är sagd, å fideihommissbrefvet

läggas stämpel af 60 öre för hvarje

fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Se för öfrig!, 10, 13, 17, 18 och 19 §§.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

([Katigt. Maj ds förslag:)

Gåfva af fast egendom: afhandling

därom skall, då den för lagfart

företes, förses med stämpel till

nedannämnda belopp:

då egendomen gifvits till skyldeman

i rätt nedstigande led: 80 öre

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för

hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Sökes på grund af afhandling,

hvarom här är fråga, lagfart senare

än efter lag lort ske, skall afhandlingen

förses med stämpel till dubbla

beloppet af hvad nyss för hvarje fall

är stadgadt.

Se för öfrigt 10, 13 och 19 §§.

Gåfva af läs egendom: afhandling därom skall vid utgifvande! förses

med stämpel till nedannämnda belopp:

då.egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led: 60 öre

för hvarje lulla 100 kronor af egendomens värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för hvarje fidla 100 kronor af egendomens

värde.

Bortgifves genom af handlingen

aktie eller lott i solidariskt bankbolag,

och skalf enligt hvad nedan stadgas,

aktie- eller lottbrefvet på grund af

öfverlåtelsen beläggas med stämpel,

må vid beräknande af den stämpel,

hvarmed afhandlingen skall förses,

afdragas beloppet af den för aktieeller

lottbrefvet föreskrifna stämpel.

Morgongåfvobref — — — — — —■ — — — — — — — —

(Utskottets förslag:)

Gåfva af fast egendom: afhandling

därom skall, då den för lagfart

företes, förses med stämpel till

nedannämnda belopp:

då egendomen gifvits till skyldeman

i rätt nedstigande led: 60 öre

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för

hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

So för öfrigt 10, 13 och 19 §§.

Testamente om fast egendom skall, Testamente om fast egendom skall,

då det för lagfart företes, utöfver då det för lagfart företes utöfver

den stämpel, som, enligt hvad ofvan den stämpel, som, enligt hvad ofvan

stadgas, kan erfordras, förses med stadgas, kan erfordras, förses med

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

(Kungl. Maj ds förslag:)

särskild stämpel af 00 öre för hvarje

lulla 100 kronor af egendomens

värde, eller, ifall lagfarten sökes

senare än efter lag bort ske, af 1

krona 20 öre för hvarje fulla 100

kronor af nämnda värde.

Se för (ifrigt 10, 13, 16, 17 ocli 19 §§.

Äktenskapsförord —--—

(Utskottets förslag:)

särskild stämpel af 60 öre för hvarje

falla 100 kronor af egendomens

värde.

Se för (ifrigt 10, 13, 16, 17 och 19 §§.

B) Ofriga stämpelpliktiga enskilda handlingar:

Afkomst eller annan förmån af fast egendom: — — — — — _

Aktiebref, som af inländskt aktiebolag

utfärdas för ökning af det vid

bolagets bildande tecknade aktiekapitalet,

skall, innan brefvet af bolagetutgifves,

förses med stämpel af 10

öre för hvarje fidla 10 kronor af

det belopp, hvarå den i brefvet afsedda

aktie lyder, eller, om brefvet

utfärdats å två eller flera aktier, af

det belopp, hvarå aktierna sammanlag

dt lyda; dock att, ifall enligt bolagets

beslut för aktie skall erläggas

betalning med högre belopp än det,

hvarå aktien lyder, stämpeln skall

beräknas i förhållande till det högre

beloppet. För stämpelbeläggningens

behörigafullgörande svar e ledamöterna

i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen

öfver stämpelbeläggningen enligt bolagets

beslut uppdragits åt en eller

flera af dem, dessa ledamöter.

Aktiebref i inländskt aktiebolag

skall, innan brefvet af bolaget utgifves,

förses med stämpel enligt

följande grunder:

a) Aktiebref i nybildadt bolag

skall förses med stämpel af 5 öre

för hvarje fulla 10 kronor af det

belopp, hvarå den i brefvet afsedda

aktie lyder, eller, om brefvet utfärdats

å två eller flera aktier, af

det belopp, hvarå aktierna sammanlag

dt lyda; dock att, ifall enligt bolagets

beslut för aktie skall erläggas

betalning med högre belopp än det,

hvarå aktien lyder, stämpeln skall

beräknas i förhållande till det högre

beloppet.

b) Aktiebref, som eljest utfärdas,

skall förses med stämpel af 10 öre

för hvarje fidla 10 kronor af det

belopp, hvarå den i brefvet afsedda

aktie lyder, eller, om brefvet utfärdats

å två eller flera aktier, af det

belopp, hvarå aktierna sammanlagdt

lyda: dock att, ifall enligt bolagets

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets

{Kung!. Maj:ts förslag:)

Öfverlåtes genom köp, byte eller

gåfva aktie i inländskt aktiebolag,

skall aktiebrefvet vid öfverlåtelsen

förses med stämpel af 5 öre för hvarje

fulla 20 kronor af aktiens värde.

Detta värde skall anses utgöra det

efter fem för hundrade kapitaliserade

medelvärdet af den utdelning, som

må hafva bestämts för de tre senaste

räkenskapsår, beträffande hvilka beslut

rörande frågan om utdelning å

aktier, medförande enahanda rätt

som den ifrågavarande, af bolaget

fattat, eller, i fall beslut i sådant

hänseende föreligga allenast i fråga

om två räkenskapsår, för dessa år:

skolande vid beräkningen af medelvärdet

tagas i betraktande jämväl

sådant räkenskapsår, för hvithet enligt

bolagets beslut ingen utdelning

skall äga rum. diar beslut i fråga

om utdelning fattats endast beträffande

ett räkenskapsår, skall det efter

enahanda grund kapitaliserade värdet

af samma års utdelning, där sådan

beslutits, läggas till grund för stämpelns

beräkning.

Finnes aktiebrefvet vid öfverlåtelsen

i utlandet, skall stämpelbe
-

Betänkande N:o 16.

(Utskottets förslag:)

beslut för aktie skall erläggas betalning

med högre belopp än det, hvarå

aktien lyder, stämpeln skall beräknas

i förhållande till det högre beloppet.

För ahtiebrefs behöriga stämpelbeläggning

svare ledamöterna i bolagets

styrelse eller, ifall tillsynen öfver

stämpelbeläggningen enligt bolagets

beslut uppdragits åt en eller flera

afl dem, dessa ledamöter.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

(Kungl. Maj.is förslag:) (Utskottets förslag:)

läggning på grund af öfverlåtelsen

ske, då aktiebrefvet för nye ägarens

räkning hit till riket inkommer.

Har för det eller de räkenskapsår,

till Jivilka, enligt hvad ofvan för

hvarje fall är stadgadt, hänsyn vid

stämpelns beräkning skall tagas, ingen

utdelning å aktier med enahanda

rätt som den ifrågavarande beslutils,

eller har beslut i ämnet ännu icke

för något räkenskapsår fattats, vare

aktiebrefvet från stämpel fritt.

Öfverlåtes genom köp, byte eller

gåfva aktie i utländskt aktiebolag,

skall aktiebrefvet, om det här i riket

finnes, vid öfverlåtelsen förses med

stämpel af 5 öre för hvarje fulla

20 kronor af aktiens nominella värde.

Anvisning — — — — — —

Köp af fast egendom: afhandling

därom eller af offentlig myndighet

utfärdad köpehandling skall, då den

för lagfart företes, förses med stämpel

af SO öre för hvarje fulla 100

kronor af egendomens värde; dock

att köpeafhandling, på grund hvaraf

lagfart sökes för aktiebolag, som

icke drifver bankrörelse, bör beläggas

med stämpel af 1 krona 60

öre för hvarje fulla 100 kronor af

egendomens värde.

Sökes på grund af köpeafhandling

lagfart senare än efter lag bort

ske, skall afhandlingen förses med

stämpel till dubbla beloppet af hvad

nyss för hvarje fall är stadgadt.

Där köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade

villkor, öfverlåtes inom den för lagfart föreskrifna tid, räknadt från

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 5 Samt. 1 Afd. 16 Höft. 5

Köp af fast egendom: afhandling

därom eller af offentlig myndighet

utfärdad köpehandling skall, då den

för lagfart företes, förses med stämpel

af 60 öre för hvarje fulla 100

kronor af egendomens värde; dock

att köpeafhandling, på grund hvaraf

lagfart sökes för aktiebolag, som

icke drifver bankrörelse, bör beläggas

med stämpel af 1 krona 20

öre likaledes för hvarje fulla 100

kronor af egendomens värde.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

(Kungi. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

första fånget, och inom samma tid för lagfart företes, äger stämpelbeläggning

rum allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart å järnväg, är Irån

stämpel fri.

Köp af lösören, hvilka i sälja

Lifränta — — — — — —

Lottbref som af inländskt solidariskt

bankbolag för ökning af

grundfonden eller genom tillskott af

kommanditlottägare bildad särskild

fond utfärdas, skall, innan brefvet af

bolaget utgifves, förses med stämpel

af 10 öre för hvarje fulla 10 kronor

af det belopp, hvarå den i brefvet

afsedda lott lyder, eller, om brefvet

utfärdats å två eller flera lotter, afl

det belopp, hvarå lotterna sammanlagdt

lyda; dock att, ifall enligt bolagets

beslut för lott skall erläggas

betalning med högre belopp än det,

hvarå lotten lyder, stämpeln skall

beräknas i förhållande till det högre

beloppet. För stämpelbeläggningens

behöriga fullgörande svare ledamöterna

i bolagets styrelse eller, ifall

tillsynen öfver stämpelbeläggningen

enligt bolagets beslut uppdragits åt

en eller flere af dem, dessa ledamöter.

"ens vård kvarblifva: —----

Lottbref i inländskt solidariskt

bankbolag skall, innan brefvet af

bolaget utgifves, förses med stämpel

enligt följande grunder:

a) Lottbref i nybildadt bolag

skall förses med stämpel af 5 öre

för hvarje fulla 10 kronor af det

belopp, hvarå den i brefvet afsedda

lott lyder, eller, om brefvet

utfärdats å två eller flera lotter, af

det belopp, hvarå lotterna sammanlag

dt lyda; dock att, ifall enligt

bolagets beslut för lott skall erläggas

betalning med högre belopp än det,

hvarå lotten lyder, stämpeln skall

beräknas i förhållande till det högre

beloppet.

b) Lottbref, som eljest utfärdas,

skall förses med stämpel af 10 öre

för hvarje fulla 10 kronor af det

belopp, hvarå den i brefvet afsedda

lott lyder eller, om brefvet utfärdats

å två eller flera lotter, af det belopp,

hvarå lotterna sammanlagdi

lyda; dock att, ifall enligt bolagets

beslut för lott skall erläggas betalning

med högre belopp än det, hvarå

lotten lyder, stämpeln skall beräknas

i förhållande till det högre beloppet.

För lottbrefs behöriga stämpelbeläggning

svare ledamöterna i bolagets

styrelse eller; ifall tillsynen

öfver stämpelbeläggningen enligt bo
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj ds förslag:)

Öfverlåtes genom, köp, lyte eller

gåfva lott i inländskt solidariskt

bankbolag, skall lottbrefvet förses med

stämpel af 5 öre för hvarje fidla SO

kronor af lottens värde. Detta värde

skall anses utgöra det efter fem

för hundrade kapitalist)''ade medelvärdet

af den utdelning, som må

hafva bestämts för de tre senaste

räkenskapsår, beträffande hvithet beslut

rörande frågan om utdelning ä

lotter, medförande enahanda rätt som

den ifrågavarande, af bolaget fattats,

eller, ifall beslut i sådant hänseende

föreligga allenast i fråga om tvä

räkenskapsår, för dessa år; skolande

vid beräkningen af medelvärdet tagas

i betraktande jämväl sådant räkenskapsår,

för hvithet enligt bolagets

beslut ingen utdelning skall äga rum.

Bär beslut i fråga om utdelning

fattats endast beträffande ett räkenskapsår,

skall det efter enahanda

g rund kapitaliserade värdet af samma

års utdelning, där sådan beslutits,

läggas till grund för stämpelns beräkning.

Finnes lottbrefvet vid öfverlåtelsen

i utlandet, skall stämpelbeläggning

på grund af öfverlåtelsen ske,

då lottbrefvet för nye ägarens räkning

hit till riket inkommer.

Har för det eller de räkenskapsår,

till hvilka, enligt hvad ofvan för

hvarje fall är stadgadt, hänsyn vid

stämpelns beräkning skall tagas, ingen

utdelning å lotter med enahanda rätt

Betänkande N:o 16.

(Utskottets förslag:)

lagets beslut uppdragits åt en eller

flere af dem, dessa ledamöter.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

(Kungl. Majt:s förslag:) (Utskottets förslag:)

som den ifrågavarande beslutits, eller

liar beslut i ämnet ännu icke för

något räkenskapsår fattats, vare lottbrefvet

från stämpel fritt.

Öfverlåtes genom köp, byte eller

gåfva lott i utländskt solidariskt bankbolag,

skall lottbrefvet, om det här i

riket finnes, vid öfverlåtelsen förses

med stämpel af fem öre för hvarje

fulla 20 kronor af lottens nominella

värde.

Skattelösen af kronojord: bref eller resolution därå skall, då handlingen

för lagfart företes, förses med stämpel af 5 kronor; dock att dylik

handling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som icke drifver

bankrörelse, bör förses med stämpel af 10 kronor.

Sökes på grund af handling,

hvarom här är fråga, lagfart senare

än efter lag bort ske, skall handlingen

förses med stämpel till dubbla

beloppet af hvad ofvan för hvarje

fall är stadgadt.

Skog saf verkning — — — — — — — — — — — — — —

9 §•

Till köpe- och bytesbref, på

grund hvaraf lagfart sökes, bestå

kontrahenterna hälften hvardera till

stämpeln, om ej annorlunda därom

slutadt är; dock vare nye ägaren

pliktig att ensam vidkännas den förhöjning

i stämpeln, som kan inträda

i följd däraf att lagfart sökes senare

än efter lag bort ske.

9 §•

Till köpe- och bytesbref, på

grund hvaraf lagfart sökes, bestå

kontrahenterna hälften hvardera till

stämpeln, om ej annorlunda därom

slutadt är.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

(.Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Då lagfart sökes å fång, som skett i enlighet med gällande författningar

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om

afledning af vatten, skall stämpeln af lagfartssökanden ensam gäldas.

Stämpelafgift, som för bouppteckning utgått ur död mans bo, skall

arfvingar och testamentstagare emellan så gäldas, att en hvar af dem

består så mycket af samma afgift, som enligt de för beräkning af

sagda stämpelafgift stadgade grunder å hans andel i boet belöper.

27 §.

Stämplar skola vara att tillgå

af följande slag, nämligen:

a) helarksstämplar å 50 öre samt

1, 1,2 5, 1,5 0, 2 och 3 kronor, samt

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar

ä 5, 10, 15, 20, 25,

30, 40, 50, 60 och 75 öre samt

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15,

20, 25, 50, 75, 100, 200 och 500

kronor.

27 §.

Stämplar skola vara att tillgå

af följande slag, nämligen:

a) helarkstämplar k 50 öre samt

1,2 5, 1,50, 2 och 3 kronor, samt

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar

å 5, 10, 15, 20, 25, 30,

40, 50, 60 och 75 öre samt 1,

4,20, 4,50, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10,

12, 15, 20, 25, SO, 50, 75, 100, 200

och 500 kronor.

32 §.

Stämpling af blanketter till aktiebref,

lottbref och obligationer må på

därom hos statskontoret gjord ansökning

verkställas genom nämnda

myndighets försorg; börande sådan

ansökning vara åtföljd af blanketterna,

tvefald uppgift å dessas

valörer och antalet af hvarje valör

samt penningar motsvarande det

erforderliga stämpelbeloppet.

54 §.

1. Deu, som utgifver växel, anvisning, invisning, handling, som

innefattar uppdrag om inkassering af penningar och emot hvars företeende

eller afkunnande betalning fordras, kvittens, som, för frikassé
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

(Kungl. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

ring af penningar genom annan person än fordringsägaren, från en

ort till en annan försändes, eller bevis om insättning å depositionsräkning

hos bank eller bankir eller å kapitalräkning titan att därvid

förse handlingen med stadgad stämpel, så ock den, som öfverlåter eller

till godkännande eller betalning företer å utrikes ort utfärdad växel,

anvisning, invisning, sådan handling, innefattande uppdrag om inkassering,

eller sådant kvittens, som ofvan säges, utan att handlingen är

med föreskrifven stämpel försedd, skall bota tio gånger den felande

stämpelns belopp; dock vare minsta bot fem kronor.

2. Åsidosätter någon hvad i 8 § linnes föreskrifvet om stämpelbeläggning

af aktie- eller lottbref, då det af aktiebolag eller solidariskt

bankbolag utfärdas, böte tio gånger den felande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugufem kronor.

3. Ben, som för egen eller

annans räkning öfverlåter aktie eller

lott i solidariskt bankbolog utan att

vid öfverlåtelsen förse aktie- eller

lottbref vet med föreskrifven stämpel,

sä ock den, som på grund af öfverlåtelse

mottager sådan handling, hvilken icke

blifva med föreskrifven stämpel försedd,

utan att belägga handlingen med

felande stämpel, böte tio gånger den

felande stämpelns belopp; dock vare

minsta bot fem kronor.

4. Inkommer på grund af öfverlåtelse

af aktie eller lott i solidariskt

bankbolag aktie- eller lottbrefvet för

nye ägarens räkning hit till riket,

och underlåter han att inom en månad

efter mottagandet förse brefvet med

stadgad stämpel, böte som i 3 mom.

är sagdt.

5. Den obligationsutgifvare,

som utlämnar obligation utan att

därvid förse handlingen med stadgad

3. Den obligationsutgifvare,

som utlämnar obligation, utan att

därvid förse handlingen med stadgad

stämpel, så ock den, som belånar, stämpel, så ock den, som belånar,

försäljer eller på hvad sätt det vara försäljer eller på hvad sätt det vara

må öfverlåter i

må öfverlåter i utlandet utgifven

utlandet utgifven

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj ds förslag:)

obligation, utan att handlingen är

försedd med föreskrifven stämpel

eller sådan påteckning af magistrat,

som här ofvan under rubriken obligation

i 8 § omförmäles, skall bota

tjugu gånger den felande stämpelns

belopp; dock vare minsta bot tjugufem

kronor.

6. Den obligationsutgifvare, som

här i riket utlämnar obligation, som

är dagtecknad före den 1 Januari

1895, samt underlåter att förse obligationen

med den i 20 § föreskrifna

anteckning, skall bota tjugu gånger

den å handlingen belöpande stämpelns

belopp; dock vare minsta bot

tjugufem kronor.

7. Utgifvare af gåfvobref om

lös egendom eller af köpe- eller

bytesbref om fartyg skall för underlåtenhet

att vid utgifvandet förse

dylik handling med stadgad stämpel

bota två gånger den felande stämpelns

belopp; dock vare minsta bot

tjugufem kronor.

8. Agent för utländsk försäkringsgifvare,

som utlämnar kvittens

å premie, utan att detta är behörigen

med stämpel försedt, böte för

hvarje gång sådant sker två gånger

den felande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugufem kronor.

9. Underlåter testamentstagare,

som erhållit vederbörande arfviuges

godkännande af testamente, till hvilket

testamentstagaren veterligen

hänsyn icke tagits vid stämpelbeläggning

af bouppteckningen efter

testamentsgifvaren och hvithet icke

Betänkande N:o 16.

(Utskottets förslag:)

obligation, utan att handlingen är

försedd med föreskrifven stämpel

eller sådan påteckning af magistrat,

som här ofvan under rubriken obligation

i 8 § omförmäles, skall bota

tjugu gånger den felande stämpelns

belopp; dock vare minsta bot tjugufem

kronor.

4. Den obligationsutgifvare, som

här i riket utlämnar obligation,

som är dagtecknad före den 1

januari 1895, samt underlåter att

förse obligationen med den i 20 §

föreskrifna anteckning, skall bota

tjugu gånger den å handlingen

belöpande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugufem kronor.

5. Utgifvare af gåfvobref om

lös egendom eller af köpe- eller

bytesbref om fartyg skall för underlåtenhet

att vid utgifvandet förse

dylik handling med stadgad stämpel

bota två gånger den felande

stämpelns belopp; dock vare minsta

bot tjugufem kronor.

6‘. Agent för utländsk försäkringsgifvare,

som utlämnar kvittens

å premie, utan att detta är behörigen

med stämpel försedt, böte för

hvarje gång sådant sker två gånger

den felande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugufem kronor.

7. Underlåter testamentstagare,

som erhållit vederbörande arfvinges

godkännande af testamente, till hvithet

testamentstagaren veterligen

hänsyn icke tagits vid stämpelbeläggning

af bouppteckningen efter

testamentsgifvaren och hvilket icke

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

(Kungl. Majds förslag:)

heller blifvit för bevakning vid domstol

företedt, att, då tid för testamentsbevakniug

ute är och en månad

förflutit sedan godkännande erhållits,

förse testamentet med föreskrifven

stämpel, böte två gåuger den

felande stämpelns belopp; dock vare

minsta bot tjugufem kronor.

10. Där handling, i afseende å

hvars stämpelbeläggning ansvar i

1, 5, 7 eller 8 mom. stadgas, icke

blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen

ålegat, försedd med behörig

stämpel, vare äfven den, hvilken

såsom bevis om förvärfvad

rättighet mottager handlingen eller

densamma för annans räkning försäljer,

belånar eller till godkännande

eller betalning företer utan att belägga

den med felande stämpel, underkastad

det för felaktig eller försummad

stämpelbeläggning af handlingen

stadgade ansvar.

11. Den, som uppgifver död

mans bo, men därvid uppsåtligen

döljer undan tillgång af det värde

eller lämnar annan falsk uppgift af

sådan beskaffenhet, att bouppteckningen

af den anledning blifvit belagd

med stämpel till lägre belopp,

än eljest vederbort, böte två gånger

den felande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugufem kronor;

och må den domstol, där bouppteckning

skall ingifvas, på yrkande, vid

underrätt af allmän åklagare och

vid hofrätt af advokatfiskal, vid vite

tillhålla den, som uppgifvit död mans

(Utskottets förslag:)

heller blifvit för bevakning vid domstol

företedt, att då tid för testamentsbevakning

ute är och en månad

förflutit sedan godkännande erhållits

förse testamentet med föreskrifven

stämpel, böte två gånger den felande

stämpelns belopp; dock vare minsta

bot tjugufem kronor.

8. Där handling, i afseende å

hvars stämpelbeläggning ansvar i

d, 3, 5 eller 6 mom. stadgas, icke

blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen

ålegat, försedd med behörig

stämpel, vare äfven den, hvilken

såsom bevis om förvärfvad

rättighet mottager handlingen eller

densamma för annans räkning försäljer,

belånar eller till godkännande

eller betalning företer, utan att belägga

den med felande stämpel,

underkastad det för felaktig eller

försummad stämpelbeläggning af

handlingen stadgade ansvar.

.9. Den, som uppgifver död

mans bo, men därvid uppsåtligen

döljer undan tillgång af det värde

eller lämnar annan falsk uppgift af

sådan beskaffenhet, att bouppteckningen

af den anledning blifvit belagd

med stämpel till lägre belopp,

än eljest vederbort, böte två gånger

den felande stämpelns belopp, dock

vare minsta bot tjugufem kronor;

och må den domstol, där bouppteckning

skall ingifvas, på yrkande

vid underrätt af allmän åklagare och

vid hofrätt af advokatfiskal, vid

vite tillhålla den, som uppgifvit död

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

(.Kungl. Maj ds förslag:)

bo, att med ed fästa -uppgiftens riktighet.

12. I de fall, hvarom sägs i

denna §, följe ock skyldighet att

ersätta kronans förlust.

Utskottets förslag:)

mans bo, att med ed fästa uppgiftens

riktighet.

10. I de fall, hvarom sägs i

denna §, följe ock skyldighet att

ersätta kronans förlust.

Bih. tull Riksd. Prat. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 16 Käft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Reservationer:

vid punkten l.-o):

beträffande lag fartsstämpeln:

af herrar J. Bromée, K. G. Karlsson, Höjer och Branting, hvilka

ansett, att 8 § i utskottets förslag, såvidt nu är i fråga, bort hafva

följande lydelse:

8 §■

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt

här nedan stadgas.

A) Bouppteckning, fideikommissbref om fast egendom, gåfvobref,

morgongåfvobref, testamente och äktenskapsföroi-d:

Gåfva af fast egendom: afhandling därom skall, då den för lagfart

företes, förses med stämpel till nedannämnda belopp:

då egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led:

80 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde, dock att där

taxeringsvärdet eller köpesumman för den egendom, hvarå lagfart sökes,

icke öfverstiger 6,000 kronor, stämpeln skall utgöra 60 öre för hvarje

fulla 100 kronor af egendomens värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Se för öfrig! 10, 13 och 19 §§

B) Öfriga stämpelpliktiga enskilda handlingar:

Köp af fast egendom: afhandling därom eller af offentlig myndighet

utfärdad köpehandling skall, då den för lagfart företes, förses med stämpel

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

af 80 öre för hvarje falla 100 kronor af egendomens värde; dock att,

där taxeringsvärdet eller köpesumman för den egendom, hvarå lagfart

sökes, icke öfverstiger 6,000 kronor, stämpeln skall utgöra 60 öre för

hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

Köpeafhandling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag,

som icke drifver bankrörelse, bör beläggas med stämpel af 1 krona

60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

Där köpeafhandling — •— — — — — — — — — fri.

beträffande stämpeln å aktie- och lottbref:

af herr Gavott!, som anfört:

»Bevillningsutskottets mening i fråga om de grunder, efter hvilka

olika skattesatser vid den af utskottet förordade aktiestämpeln fastslagits,

kan jag ej dela. Utskottet har tydligtvis, då det föreslagit högre stämpel

å aktier, som utfärdas af i gång varande bolag, utgått från den förutsättningen,

att ett redan påbörjadt företag i allmänhet är ekonomiskt

säkrare och således i stånd att bära en tyngre beskattning än ett nvbildadt

bolag. Men detta antagande håller långt ifrån alltid streck,

och särskildt den omständigheten att ett bolag utsläpper nya aktier

torde ofta vara ett tecken till ekonomisk svaghet hos bolaget. Ett

bolags bärkraft lärer ock kunna bedömas efter tillförlitligare grunder

än huruvida bolaget är nybildadt eller någon tid varit i verksamhet.

1 detta afseende vill jag erinra, att en synnerlig god mätare å

den ekonomiska stabiliteten hos ett bolag är att finna i den kurs, efter

hvilken bolagets aktier utsläppas. Enligt min åsikt bör också denna

kurs läggas till grund för skattesatsernas fastställande, så att aktier, som

utsläppas till öfverkurs åsättas en högre stämpel, under det att öfriga

aktier beläggas med lägre stämpel.

Ehuru denna min mening icke för närvarande vunnit större

anslutning inom bevillningsutskottet, har jag likväl, då jag anser densamma

principiellt riktigare än den tanke, som kommit till uttryck i

utskottets förslag, trott mig böra utarbeta och reservationsvis framlägga

ett förslag i ämnet, på det att detta förslag vid en blifvande revision

al stämpelbeskattningen må kunna komma under öfvervägande.

Det af mig uppgjorda förslaget till ändrad lydelse af 8 § i förordningen

angående stämpelafgiften den 2 juni 1899, hvilket förslag

omfattar såväl aktier som de därmed i stämpelafseende fullt likställda

banklotterna, är af följande lydelse:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

8 §•

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt

här nedan stadgas.

A) Bouppteckning, Fideikommissbref om last egendom, Gåfvobref,

Morgongåfvobref, Testamente och Äktenskapsförord:

B) Öfriga stämpelpliktiga enskilda handlingar:

Afkomst eller annan förmån af fast egendom: — — — — — —

Aktiebref i inländskt aktiebolag skall, innan brefvet af bolaget

utgifves, förses med stämpel enligt följande grunder:

a) Utgifves aktie utan att betalning för densamma erlägges eller

emot betalning, som icke öfverstiger det belopp, hvarå aktien lyder,

skall aktiebrefvet förses med stämpel af 5 öre för hvarje fulla 10 kronor

af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda aktie lyder, eller, om brefvet

utfärdats å två eller flera aktier, af det belopp, hvarå aktierna sammanlagd!

lyda.

b) Utgifves åter aktie emot betalning, som öfverstiger det belopp,

hvarå aktien lyder, skall aktiebrefvet förses med stämpel af 10 öre för

hvarje fulla 10 kronor af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda aktie

lyder, eller, om brefvet utfärdats å två eller flera aktier, af det belopp,

hvarå aktierna sammanlagdt lyda.

För aktiebrefs behöriga stämpelbeläggning svare ledamöterna i

bolagets styrelse eller, ifall tillsynen öfver stämpelbeläggningen enligt

bolagets beslut uppdragits åt en eller flera af dem, dessa ledamöter.

Anvisning — — — — — — — — — — — — — — — —

Lifränta — — — — — — — — —'' — — — — — — —

Lottbref i inländskt solidariskt bankbolag skall, innan brefvet af

bolaget utgifves, förses med stämpel enligt följande grunder:

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

a) Utgifves lott utan att betalning för densamma erlägges eller

emot betalning, som icke öfverstiger det belopp, hvarå lotten lyder,

skall lottbrefvet förses med stämpel af 5 öre för hvarje fulla 10 kronor

af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda lott lyder, eller, om brefvet

utfärdats å två eller flera lotter, af det belopp, hvarå lotterna sammanlagdt

lyda.

b) Utgifves åter lott emot betalning, som öfverstiger det belopp,

hvarå lotten lyder, skall lottbrefvet förses med stämpel af 10 öre för

hvarje fulla 10 kronor af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda lott

lyder eller, om brefvet utfärdats å två eller flera lotter, af det belopp,

hvarå lotterna sammanlagdt lyda.

För lottbrefs behöriga stämpelbeläggning svare ledamöterna i

bolagets styrelse eller, ifall tillsynen öfver stämpelbeläggningen enligt

bolagets beslut uppdragits åt en eller flere af dem, dessa ledamöter.

Lösöreköp — —---------—--— —

af herr friherre Kling spor, som anfört:

»Jag anser, att de betänkligheter, Kungl. Maj:t i sin proposition

uttalat mot att pålägga aktiebref i nybildade bolag stämpelskatt, varit

väl grundade. Men då svårighet mött att häfda denna åsikt, har jag

måst begränsa mig till att yrka stämpelfrihet för aktier i bolag för

järnvägars anläggande. Dylika företag måste nämligen anses vara i

särskild grad häfstänger för landets ekonomiska utveckling och höjande

samt åstadkommas vanligen genom till det yttersta gående uppoffringar

från kommuner och enskilda samt intaga äfven förut en undantagsställning,

hvad statens medverkan beträffar.

Jag yrkar därför, att ett tillägg i ofvan angifvet syfte måtte göras

till det af bevillningsutskottet föreslagna stadgandet i förordningen

angående stämpelafgiften den 2 juni 1899 om stämpel å aktiebref, samt

att nämnda stadgande sålunda måtte erhålla följande lydelse:

Aktiebref etc. (= utskottets förslag) — — — — — — — —

— — — — — — — —-------- — högre beloppet.

Aktiebref i inländskt aktiebolag, som bildas uteslutande för anläggande

och trafikerande af järnväg, hvilken är afsedd att för allmän

trafik upplåtas, är från den här ofvan i mom. a) stadgade stämpelafgift

fri.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

För aktiebrefs etc. (— utskottets förslag) — — — — — dessa

ledamöter.»

af herrar Nisser och Hammarström, hvilka anfört:

»Vid chefens för finansdepartementet yttrande till statsrådsprotokollet

den 13 sistlidne januari därom, att emissionsstämpel icke borde

ifrågakomma för aktier och banklotter, som utsläpptes vid bildande af

nya bolag, enär en sådan stämpel tilläfventyrs i vissa fall kunde kännas

alltför betungande för den företagsamhet, som vore värd uppmuntran,

har utskottet erinrat, att detsamma torde, åtminstone i många fäll, kunna

med ungefär lika rätt sägas om sådana redan befintliga bolag, hvilka

förde en tynande tillvaro och som för möjliggörande af en fortsatt verksamhet

nödgades utsläppa nya aktier och dymedelst öka sitt aktiekapital.

Den uppfattning, som ligger till grund för denna, äfven enligt

vårt förmenande berättigade erinran och som föranledt utskottet att,

då en emssionsstämpel ansetts påkallad, föreslå stämpelpliktighet för så

väl det ena som det andra slaget af aktier och lottbref, eller att man

icke därför, att ett i verksamhet varande bolag ökar sitt aktiekapital,

är berättigad att utan vidare anse ett sådant företag mera bärkraftigt

i skattehänseende än hvithet som helst nybildadt, bör, synes det oss,

då icke heller eljest något giltigt skäl anförts för åtskillnad i förevarande

hänseende mellan nybildade och äldre bolag, föranleda därtill, att en

och samma stämpelsats bestämmes för aktier — och därmed likställda

lottbref i solidariska bankbolag — oafsedt huruvida fråga är om sådan

handling, utgifven vid bolagets bildande eller sedermera. En dylik

anordning öfverensstämmer äfven med hvad i utlandet allmänt förekommer,

något som i sin mån torde tala för lämpligheten af dess godkännande

i vårt lands stämpellagstiftning.

I enlighet härmed och med hänsyn till det berättigade i krafvet

på försiktighet vid införande i ett jämförelsevis kapitalfattigt land af

en ny stämpelafgift sådan som den ifrågavarande, hafva vi inom utskottet

påyrkat, att emissionsstämpel för alla slag af aktier och banklotter

skulle föreslås till belopp af 1''•> procent af aktiens eller lottens

värde, vid bifall till hvilket förslag förordningens § 8 i de delar, hvarom

nu är fråga, skulle erhålla följande lydelse:

Aktiebref, som af inländskt aktiebolag utfärdas, skall, innan brefvet

af bolaget utgifves, förses med stämpel af 5 öre för hvarje fulla 10

kronor af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda aktie lyder, eller, om

brefvet utfärdats å två eller flera aktier, af det belopp, hvarå aktierna

samman]agdt lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

erläggas betalning med högre belopp än det, hvarå aktien lyder, stämpeln

skall beräknas i förhållande till det högre beloppet. För stämpelbeläggningens

behöriga fullgörande svare ledamöterna i bolagets styrelse

eller, ifall tillsynen öfver stämpelbeläggningen enligt bolagets beslut

uppdragits åt en eller liera af dem, dessa ledamöter.

Lottbref, som af inländskt solidariskt bankbolag utfärdas, skall,

innan brefvet af bolaget utgifves, förses med stämpel af 5 öre för

hvarje fulla 10 kronor af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda lott

lyder, eller, om brefvet utfärdats å två eller flera lotter, af det belopp,

hvarå lotterna sammanlagdt lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut

för lott skall erläggas betalning med högre belopp än det, hvarå lotten

lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre beloppet.

För stämpelbeläggningens behöriga fullgörande svare ledamöterna i

bolagets styrelse eller, ifall tillsynen öfver stämpelbeläggningen enligt

bolagets beslut uppdragits åt en eller flere af dem, dessa ledamöter.»

af herr Wester, som instämt med herr Cavalli;

af herr friherre Beck-Friis1 som instämt i det af herr friherre

Klingspor framställda yrkande;

af herrar G. Jansson och O. A. Ericsson: samt

af herr Branting, som anfört:

»I utskottet har jag biträdt den mening, som där från många

håll framförts, att det vore billigt och skäligt, att vissa slags aktiebolag,

hvilka bildats öfvervägande i allmännyttigt syfte och utan att afse

affärsvinst, måtte blifva befriade från den nya aktiestämpeln. Åtskilliga

skäl synas mig tala för att nybildade järnvägsbolag, hvilka det oftast

möter svårigheter att åstadkomma och som mera bildas för ortens allmänna

fördel än i tanke på direkt vinst af aktieteckningen, må blifva

fria från den i § 8 B mom. a stadgade stämpelafgift. Men ännu klarare

sjmes mig billigheten kräfva, att stämpelfrihet må kunna medgifvas

för bolag, som bildats enbart i humanitärt syfte eller för undervisningens

befrämjande, när på förhand i bolagsordningen införts stadganden,

som begränsa aktieägarnes vinstmöjlighet till en låg ränta och lämna

garanti mot kringgående af dessa bestämmelser i egennyttigt syfte.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Jag får därför hemställa att till § 8, B, må införas efter mom. b.

följande tillägg:

Frihet från stämpelafgift må ock af Konungen medgifvas för

aktiebref i inländskt bolag, därest detsamma tillkommit enbart i humanitärt

syfte eller för undervisningens befrämjande och för så vidt i den

för bolaget gällande bolagsordningen finnas intagna föreskrifter därom,

att aktieägare icke må tillgodonjuta högre årlig utdelning än fyra procent

å det inbetalda aktiebeloppet äfvensom ej heller vid aktieägares

utlösande eller bolagets upplösning utbekomma högre belopp än det

inbetalda aktiebeloppet med därå upplupen, icke förut utdelad fyra

procents årlig ränta, samt att, därest vid bolagets upplösning, sedan

bolagets skulder blifvit guldna och aktieägarna uppburit hvad dem,

på sätt nyss nämnts, tillkommer, i bolaget finnas tillgångar, dessa skolaanvändas

till främjande af det vid bolagets bildande af sedda eller annat

därmed likställdt allmännyttigt ändamål.»

Dessutom har herr Hammarström anmält reservation mot viss del

af utskottets motivering i fråga om öfverlåtelsestämpel för aktier.

Härjämte har herr Åkerberg begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i den slutliga behandlingen af detta betänkande.

STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:170 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften, dels ock i ämnet s. 1 i texten