Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om bestämmande af tullen å maskiner och verktyg efter vikt m. m.

1906-03-13 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1906:8, Betänkande, i anledning af väckt motion om bestämmande af tullen å maskiner och verktyg efter vikt m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8

1

HT:© 8.

Ank. till Riksd. kansli den 13 mars 1906, kl. 4 e. m

Betänkande, i anledning af väckt motion om bestämmande af

tullen å maskiner och verktyg efter vikt m. m.

(l:a A.)

I eu inom Andra Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, n:o 23, har herr E. A. Nilson i Örebro föreslagit, »att Riksdagen

måtte besluta, att tullsatsen å maskiner och verktyg i allmänhet

bestämmes efter vikt samt att införseltullen å lokomotiv, lokomobiler,

explosionsmaskiner, kylmaskiner samt kraftmotorer i allmänhet måtte

sättas........................................................................ till kr. 10:— pr 100 kg.

ä tröskverk ............................................................ » » 8: — » » »

» ångpannor............................................................ » » 7: — » j> »

» verktygsmaskiner................................................ » » 15: — » » »

» slåtter maskiner (ohopsatta) .............................. » » 6:50 » » »

» själfafläggare ...................................................... » » 8: — » » »

» verktyg och gängverktyg................................. » » 200: — » » »

» spiralborrar: öfver 6 mm............................... » » 200: — » » »

» » 6 mm. och därunder............... » » 400: — » » x»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Den första fordran, man Tiger rätt att ställa på en tulltariff, är,

Bih, Ull Jliksd. Prot. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 8 Käft. (N:o 8). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

att den verkar likformigt öfver hela linjen. Är det fråga om eu finanstull,

bör beskattningen naturligtvis drabba alla importörer fullt likformigt,

och är det fråga om en skyddstull, bör den näring, som genom

densamma skall skyddas, ha befogade anspråk pa, att det genom

tullsatsen åstadkomna skyddet verkar fullt likformigt för alla och gent

emot alla.

Mot de i den svenska tulltaxan upptagna maskintullarne kunna ur

sistnämnda synpunkt befogade anmärkningar riktas. Som bekant, är den

svenska importtullen å maskiner, redskap och verktyg en så kallad värdetull,

som utgår med 10 procent å den importerade varans värde. Detta

värde beräknas efter nettopriset å den förtullade varans faktura. Tullen

blir på grund däraf olika hög allt efter den rabatt, som kan vara åsatt

varan. Under det sålunda en enskild köpare af eu till äfventyra för honom

nödvändig maskin får förtulla enligt varans verkliga marknadsvärde

eller kanske med några få procents rabatt å detsamma, så kunna ofta

större importörer, hvilka i de flesta fall äro agenter för de utländska

maskinfirmorna, åtnjuta en mycket hög rabatt å de importerade varorna

och följaktligen motsvarande nedsättning i tullbeloppet.

Om marknadspriset är kronor 10,000 för ett maskineri, hvarå exempelvis

importören-agenten erhåller såsom försäljningsomkostnader och provision

35 procent, betalar han alltså tull för ett fakturabelopp af kronor

6,500 = kronor 650, under det att den direkta förbrukaren-köparen af

dessa maskiner till den utländska fabrikanten får betala marknadspriset

med högst 5 procents rabatt. Maskineriet förtullas enligt fakturan å

kronor 10,000 minus 5 procent *■= kronor 9,500, alltså kronor 950 eller

nära 50 procent högre tull än importören-agenten för samma tullpliktiga

sak erlägger.

Det är tydligt, att ett sådant förhållande är ägnadt att omvända det

af lagstiftaren rimligtvis afsedda ändamålet med ifrågavarande skyddstull.

Det är massimporten af maskiner och redskap m. in., som i regel af våra

egna verkstäder i tillräcklig omfattning för landets behof tillverkas, hvilka

under en osund konkurrens med den inhemska industrien införas för att

påtrugas de svenska förbrukarne, det är denna massimport, som genom

detta missförhållande direkt premieras, under det att den import, vid

hvilken berättigad anledning kunde finnas till en lindring i tullbehandlingen,

nämligen då det vid vissa tillfällen är fråga om införsel af för

industrien nödvändiga maskiner, hvilka icke här i landet tillverkas, underkastas

tulltariffens hela stränghet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

3

Erfarenheten har äfven visat, att denna värdefull fått tjäna såsom

ett mer eller mindre bekvämt kryphål för tullfalsarier på så sätt, att

falska fakturor företetts för åtnjutande af lägre tull. I hvilken utsträckning

dylika brottsliga tilltag ägt rum, är naturligtvis svårt att konstatera.

Att sådana missförhållanden förelegat, därpå utgöra flera tullfalsariemål,

icke minst under de senare åren, bevis.

Då maskintullen infördes i vårt land, hade man säkerligen icke tänkt

sig, att densammas bestämmande efter varans värde skulle leda till dessa

här framhållna svåra olägenheter. Den efter det skyddsvänliga systemets

seger tillsatta kommittén, gjorde vid utarbetandet af tulltaxeförslagen gällande

den öfverallt mer och mer genomgående tillämpade samt sedan

lång tid tillbaka äfven i vår tullagstiftning omfattade grundsatsen, att

tullsatserna skola i regel bestämmas efter vikt eller i vissa fall efter annan

kvantitetsbeteckning (mått, stycktal) och värdetullar föreskrifvas endast

för sådana varor, med afseende å hvilka förtullning efter kvantitet skulle

möta allt för stora svårigheter eller eljest skulle vara olämplig, såsom då

varor till följd af sin storlek eller tyngd icke kunna lätteligen vägas (ex.

lokomotiv och i allmänhet större maskiner) eller i vissa fall, då det å

varan nedlagda arbetet representerar ett ojämförligt större värde än däri

ingående materialier (ex. smärre och dyrbarare maskiner). Regeringen

följde i sin proposition till 1892 års Riksdag angående ny tulltaxa i

detta hänseende kommitténs förslag och, då vid förhandlingarne under

sistnämnda riksmöte bevillningsutskottet afstyrkte tullen å maskiner, upptogs

densamma i reservation af Första Kammarens ledamöter, hvari såsom

skäl för maskintullens bestämmande till värdetull anfördes tullkommitténs

anförda betänkande.

Det framhölls därvid bland annat, att, äfven med dessa varors klassificerande

efter materialets beskaffenhet, skulle de alltför ojämnt drabbas

af en vikttull.

Vid den gemensamma omröstningen, som ägde rum efter det, att

kamrarne stannat i olika meningar, segrade den af Första Kammarens

ledamöter i utskottet afgifna reservationen och härigenom kom maskintullen

i svenska tulltaxan att bestämmas till 10 procent af värdet.

Granskar man den nu gällande tulltaxan, finner man, att värdetull

föreskrifves inalles i omkring 30 olika fall, nämligen för:

per 100 kronor 10 kronor.

» » » 15 »

Elektricitetsmätare .

Elektriska maskiner

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BeviUningsutekottets Betänkande N:o 8,

Gamla och brukade husgeråds- eller andra

lösörepersedlar, som ej äro hänförliga till

flyttsaker......................................................... per

Fosforsyra............................................................... »

Fyrapparater ......................................................... »

Gas- och vattenmätare.......................................... »

Glycerin.............. »

Instrumenter: kirurgiska, matematiska, fysiska,

kemiska och navigations-............ 3>

musikaliska.................................... -»

Järnvägsmateriel: lokomotiv .............................. 3>

järnvägs- och spårvagnar,

äfvensom tendrar ............ »

andra slags järnvägsmateriel,

ej specificerade.................. »

Kemisk-tekniska preparater, i vissa fall ......... »

Maskiner, redskap och verktyg........................... 3>

Kassaskåp och kassakistor................................... »

Kopparplåt, hamrad, bockad, kupad, med uppvika

kanter, försedd med hål eller på

annat sätt bearbetad.................................... »

Elektriska ledningskablar.................................... »

Papper: polér-, smergel-, glas- och flint-............ »

Remmar.................................................................. 3>

Silfveroxid (lapis)................................................... »

Skyfflar, spadar, grepar och högafflar med

eller utan skaft............................................. »

Slöjdvaror, om ämnet, hvaraf de hufvudsakligen

bestå, ej kan urskiljas .....................

Smergelduk, glasduk och flintduk..................... »

Sprutor..................................................................... »

Sy- och stickmaskiner.......................................... »

Sågar, sågblad och såg bladsämnen..................... 33

Vagnar och åkdon................................................ »

Ångmaskiner ......................................................... y>

Varor, som icke kunna hänföras under de i

tulltaxan upptagna bestämmelserna, mer

eller mindre bearbetade...................... »

100

kronor

15

kronor.

3>

»

5

3)

3>

)>

10

»

))

»

10

3>

33

3)

5

3>

3>

»

10

»

33

3)

15

33

J>

10

3>

3>

3>

15

33

3>

10

33

))

»

15

33

33

y>

10

3)

33

15

33

3)

33

10

33

»

»

10

33

33

t

10

33

3)

3>

10

3)

)>

3)

5

3)

3)

3>

10

33

»

33

15

3)

3)

»

10

3)

3)

3)

10

3)

3>

33

10

33

3)

33

10

3)

»

3)

15

5)

3)

3)

10

3)

33

3)

15

3)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

5

Utom i några fall, då tullsatsen utgår efter liter eller per stycke,

är normen i den svenska tulltaxan i öfrigt viktbestämning. På grund

af nyssnämnda undantag, företer emellertid denna tulltaxa i sitt nuvarande

skick en underlig, i enskilda fall, rent af orimlig blandning af

olika dylika normer. Om man exempelvis fäster sig vid rubriken »Instrumenter»,

så finner man, att denna enda rubrik rymmer inom sig tre

helt och hållet olika principer för tullbehandlingen. Sålunda förtullas,

såsom här ofvan nämnts, kirurgiska., matematiska, fysiska, kemiska och

navigationsinstrument efter värdet, men optiska instrument efter vikt,

och musikaliska antingen efter stycke, såsom tafflar, pianon och flyglar

samt positiv, eller efter vikt, såsom speldosor och accordions, samt slutligen

efter värdet för andra slag än de nu nämnda. Det torde vara

tillräckligt att anföra detta enda exempel på, huru inblandade och intrasslade

i hvarandra de tre olika principerna för tullbehandlingen äro i

den nu gällande tulltaxan.

Det är påtagligt, att tulltaxan behöfver revideras, på det att större

systematiskhet och enhetlighet i flera fall må kunna vinnas. Och man

behöfver blott kasta en blick på de rundt om i den civiliserade världen

gällande tulltaxeförhållandena för att finna, att detta bör ske genom ett

införande i än större omfattning af vikttullsprincipen samt åtminstone

genom ett fullständigt afskaffande af den alltmera utdömda värdetullsprincipen.

I den modernaste samt på en rik föregående erfarenhet mest

grundade af alla tulltariffer, den nya tyska, hvars stora förtjänster ur

tullteknisk synpunkt ingen torde bestrida, finnes, så vidt jag kunnat finna,

ingen värdefull upptagen.

Hvad särskildt maskintullen vidkommer, så har man numera i nästan

alla länder, som någorlunda följa med den handelspolitiska utvecklingen,

öfvergifvit dess bestämmande efter värdeprincipen. Sålunda finner man

vid en öfversikt af de andra europeiska staterna, att i Belgien alla tullar

å maskiner och verktyg äro bestämda efter vikt med det enda undantag,

att, om de äro förfärdigade af trä, tullsatsen är bestämd till 10 procent

af värdet, i Finland. Frankrike och Fallen samt i Österrike Ungern

sker förtullningen af dessa varor efter vikt. I Portugal förtullas maskiner

efter vikt med det undantag, att elektriska apparater och maskiner beläggas

med eu tullsats af 30 procent af värdet. Rumänien har fullt genomfördt

viktsystem vid bestämmande af maskintullar, likså Ryssland. Förtullning

efter vikt följes ock i Schweitz’ och Spaniens tulltaxor. Slutligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Bevillningsutskottet# Betänkande N:o 8.

har Tysklands nya tulltaxa, hvilken, gåsom ofvan framhållits, utdömt alla

värdetullar, bestämt alla maskintullar efter vikt.

Det är i allmänhet endast vissa i industriellt hänseende föga utvecklade

länder, som låta införseltullen för maskiner utgå efter värdet.

Dit höra framför allt de främmande världsdelarnes halfciviliserade stater.

De enda länder bland kulturstaterna af någon betydenhet, där den ännu

bibehålies, äro Nordamerikas Förenta Stater och Nederländerna. Men

hvad det förra landet vidkommer är att märka, att i ett land med så

utpräglade prohibitiva tullsatser som Förenta Staterna är det af ingen

praktisk vikt, efter hvilket system tullbehandlingen sker, enär ju dess

höga tullsatser afse att lägga hinder i vägen för all införsel. I Nederländerna

återigen går tullsystemet så afgjordt i frihandelsriktning, att

det af det skälet är af mindre vikt, efter hvilken norm tullsatsen är

bestämd.

Såsom en allmän regel kan man emellertid tryggt säga, att för

maskiner värdetullen, där den förekommit, är i allmänhet öfvergifven

och utbytt mot vikttullen i de länder, hvilka följa med den moderna

handelspolitiken och hvilka sökt anordna sina tulltaxor till ett sundt

och likformigt verkande skydd för den inhemska förädlingsindustrien.

Och orsakerna härtill ligga i öppen dag. Jämte värdetullarnes ofvan

framhållna ojämna verkningar till förmån för den import, som de i

främsta rummet äro afsedda att hämma, har nämligen erfarenheten gifvit

vid handen, att omkostnaderna för kontrollen vid värdetullen, om denna

kontroll skulle blifva effektiv, blifva alltför stora. Då en talrik tjänstemannakår

eller för tillfället, tillkallade sakkunnige därvid ständigt måste

anlitas, blef det efter hand rådligt att inskränka införande till ett färre

antal hamnar och gränsstationer, hvilket återigen hade till följd, att ett

beklagligt intrång på rörelsens frihet måste ske.

Detta så godt som enhälliga föredöme från utlandets sida borde i

själfva verket innebära skäl nog för lämpligheten och behofvet att äfven

hos oss med upphäfvande af värdetullen å maskiner bestämma tullskyddet

för den inhemska maskinindustrien efter den också här såsom den

generella grundsatsen antagna viktprincipen, då de civiliserade nationernas

allmänna föredöme härvidlag ju utgör ett vältaligt bevis å ena

sidan för det rättvisa och praktiska, å andra sidan för den tulltekniska

genomförbarheten och välbetänktheten af en dylik åtgärd. Säkert är,

att vid belysning af dessa förhållanden de skål, som af tullkommittén

och Första Kammarens ledamöter i 1892 års bevillningsutskott anfördes

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

7

för maskintullens bestämmande till värdetull, ännu mindre tåla vid eu

närmare granskning än eljest skulle ha varit förhållandet. Då det erkändes

att tullsatserna i regel skola bestämmas efter vikt och värdetullar

föreskrifvas endast vid de tillfällen, då förtullning efter kvantitet

skulle möta alltför stora svårigheter eller eljest vara olämplig, så är ju

därmed för öfrigt i skälfva verket uttalad!, att numera åtminstone ur

den förstnämnda synpunkten icke finnes någon rationell grund för värdetullens

bibehållande vid införsel af maskiner, redskaper och verktyger.

Knappast torde vid de få hamnar i vårt land, genom hvilka exempelvis

lokomotiver eller andra större maskiner införas, numera möta några

svårigheter att till följd af dessa maskiners tyngd få dem vägda. Och

skulle i något säkerligen sällsynt fall det inträffa, att nödiga apparater

för vägningens verkställande icke funnes på importplatsen, så skulle utan

tvifvel denna brist genom vår tids utvecklade hjälpmedel lätt kunna

fyllas. Och om icke vid tulltaxans första tillämpning öfverallt i importhamnarne

vågar af sådan storlek och styrka finnas att tillgå för exempelvis

lokomotiver, så finnes väl dock intet förnuftigt skäl att af denna

anledning påsätta massan af mindre maskiner, redskaper och verktyger

en värdefull i stället för vikttull. Nyssnämnda skäl för värdetullens bibehållande

torde därför nu ha förlorat all kraft, om det möjligen i forna

tider kunde hafva ägt någon.

Vid ett samvetsgrant kontroll- och bevakningssystem är det, såsom

jag ofvan framhållit, just värdetullarne, hvilka åstadkommit så stora tulltekniska

svårigheter, att detta utgjort en hufvudanledning till deras utbytande

mot vikttullar.

Och då det gäller de mindre tyngande varorna inom den ifrågavarande

gruppen har ju nyssnämnda »tyngande» skäl, som sagdt, aldrig

kunnat vara af någon betydelse med hänsyn till deras förtullande efter

värdeprincipen. För dem skulle väl det vägande skälet för denna form

för deras tullbehandling ligga i bevillningsutskottets vid 1892 års riksdag

åsikt, att äfven med dessa varors klassificering efter materialets

beskaffenhet, skulle de drabbas allt för ojämnt af en vikttull. Men detta

skäl kan omöjligen tillmätas någon större betydelse, då i de flesta främmande

länder man, just för att få en rättvis och i sina detaljer likformig

tulltaxa, öfvergifvit värdetullar och accepterat vikttullarne. Hvad som

utan svårighet kunnat ske utomlands, borde ock kunna genomföras

hos oss.

Det enda skal, som möjligen kunde anföras för värdetullens bibe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

hållande i fråga om maskiner, vore väl det, att maskintullen, bestämd

såsom värdetull, sätter högre tull och därigenom högre skydd för dyrbarare

och mera komplicerade maskiner, hvilket till stor del skulle bortfalla,

om tullen sattes att utgå efter kilogram. Om detta vore en olägenhet,

hvilket väl icke alltid är så gifvet, alldenstund det kanske ofta

kan vara till förmån för den inhemska industrien att få förtulla en del

dylika maskiner jämförelsevis billigt, så kan, såsom jag förut framhållit,

denna olägenhet här hos oss lika lätt afhjälpas som i de stora länderna

genom en lämplig gruppering och gradering. Jag hänvisar i detta afseende

till den såsom bilaga intagna kortfattade öfversikten öfver Tysklands

nuvarande maskintullar äfvensom öfver den ståndpunkt, man redan

år 1899 i en del andra länder kommit till beträffande den allmänna öfvergången

till vikttullsystemet, hvaraf framgår med hvilka jämförelsevis

enkla åtgärder den ifrågavarande klassificeringen på ett praktiskt och rättvist

sätt kan genomföras.

I alla händelser kunna dessa som synes ganska lätt afhjälpta olägenheter

af värdetullens afskaffande för maskiner på intet sätt uppväga

de stora olägenheterna af dess bibehållande, hvilka, såsom förut framhållits,

bland annat bestå däri, att den indirekt premierar de större importaffärerna

och verkar med hela sin stränghet endast i sådana fall, då

så minst borde äga rum, nämligen vid det individuella importbehofvet,

hvarjämte den utgör en lockelse för den mindre nogräknade importören

att genom falska fakturor söka bedraga staten på en del af stadgad

tullafgift.

Därest man vid införandet af eu eventuell ny vikttull för import

af maskiner vill hålla sig så nära som möjligt till de nuvarande allmänna

förhållandena, så torde man göra detta genom att bestämma den

allmänna tullsatsen för stora och tyngande maskiner till omkring 10 öre

per kilogram. Att en sådan tullsats ej torde kunna betraktas såsom

för hög, framgår bland annat af en jämförelse med vissa andra rubriker

i den svenska metalltulltariffen, där de nuvarande vikttullarnes evalvering

till värdetullar skulle efter samma norm gifva en vida högre

siffra. Råmaterialerna, af hvilka dessa maskiner tillverkas, draga följande

tullar:

Smidesjärn kronor 2: 50 per 100 kilogram, hvilket, då det internationella

marknadspriset å järn är kronor 12, utgör cirka 20 procent

af värdet. För järn- och stålplåt är tullen kronor 3 per 100 kilogram,

vid ett internationellt marknadspris af cirka 12 kronor lika med 25 pro
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

9

cent af varans värde. Tullen å rör och tuber är kronor 4 per 100 kilogram

eller cirka 20 procent af värdet, o. s. v. Och anställer man jämförelse

med exempelvis den franska och den tyska tulltariffen för import

af maskiner, så skall man finna, att anspråket på en tullsats af i genomskärning

15 öre per kilogram är synnerligen moderat.

Det är nämligen min afsikt, att de eventuella nya vikttullarne skola

afväga? så, att i säl'' det förutvarande tullskyddet af 10 procent af värdet

må i möjligaste mån oförändradt bibehållas, såsom utgörande ett under

nu rådande tullskyddssystem rättvist och i de flesta fall tillfredsställande

stöd för den inhemska maskinindustrien. Detta kan gifvetvis på bästa

sätt ske därigenom att vikttullsatsernas fördelning och afvägning äger rum

med hänsyn till de olika artiklarnas genomsnittliga marknadsvärde.

Till ledning med hänsyn till de respektive vikttullsatser, hvilka i

anslutning härtill torde böra fastställas, erinras om att marknadspriset

å lokomotiv, lokomobiler, ångmaskiner, explosionsmaskiner samt kraftmotorer

i allmänhet uppgår till cirka kronor 1,000 per 1,000 kilogram,

å tröskverk till cirka kronor 800 per 1,000 kilogram, å ångpannor till

cirka kronor 700 per 1,000 kilogram, å verktygsmaskiner till cirka

kronor 1,500 per 1,000 kilogram, å slåttermaskiner till cirka kronor 650

per i ,000 kilogram, å själfafläggare och själfbindare till cirka kronor 800

per 1,000 kilogram, å verktyg och gängverktyg till cirka kronor 200 per

100 kilogram, å spiralborrar öfver 6 millimeters diameter till cirka kronor

200 per 100 kilogram, å spiralborrar af C millimeters diameter och

därunder kronor 400 per 100 kilogram. Dessa siffror liksom en del öfriga

i motionen förekommande sifferuppgifter meddelas under reservation med

hänsyn till ett och annat tänkbart oväsentligt misstag, hvilket i så fall

emellertid ej kan vara af natur att i någon mån inverka på argumenteringen

och uppfattningen i det hela.

Maskinindustrien är ju af den största betydelse för vårt land, enär

den är vår förnämsta och viktigaste förädlingsindustri, hvilken på grund

af det inom landet befintliga präktiga materialet samt vår goda stam af

skickliga ingenjörer inom maskinfacket och skickliga arbetare mer än

någon annan näringsgren kommer att uppbära Sveriges industriella framtid.

Allt bör gifvetvis göras för främjande af utsikterna för denna vår

hufvudindustris utveckling, och jag hyser därför den säkra förhoppningen,

att den viktiga fråga, som härmed lägges under Riksdagens ompröfning,

skall komma att röna ett gynnsamt emottagande.»

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Vid motionen finnes såsom bilaga fogad en kortfattad ölversikt

Öfver åtskilliga främmande länders tullsatser å maskiner, redskap och

verktyg, till hvilken bilaga utskottet tillåter sig att hänvisa.

Härjämte har utskottet beträffande motionärens uppgifter om de värdetullar,

som förekomma i vår tulltaxa, ansett sig böra erinra, att dessa

uppgifter dels icke äro fullständigt uttömmande, dels ock i vissa afseenden

ej fullt riktiga.

Det lärer svårligen kunna bestridas, att vår nuvarande tulltaxa, som

upprättades i slutet af 1880- och början af 1890-talet, lider af manga

och väsentliga brister. Visserligen hafva tid efter annan sådana smärre

jämkningar vidtagits, hvilka ansetts vara oundgängligen af behofvet påkallade.

0 Gifvet är dock, att med den storartade utveckling, handel

och industri här i landet under de senaste åren tagit, man numera har

att räkna med helt andra förhållanden på detta område än dem, som

voro rådande vid tiden för tulltaxans tillkomst; och eu närmare granskning

af taxan skall otvetydigt gifva vid handen, att densamma icke längre

kan anses tillfredsställande. Detta förhållande framträder enligt utskottets

mening än tydligare, om man jämför vår nuvarande tulltaxa, saväi hvad

uppställning som ock ett stort antal af dess tullsatser beträffar, med dylika

i främmande länder.

Det synes alltså kunna fastslås, att den nuvarande tulltaxan icke

motsvarar de anspråk, man med fog kan ställa pa en principiellt genomförd

och fullt modern tulltaxa. Att detta missförhållande med nödvändighet

måste framkalla en fullständig revision af taxan lärer få anses

uppenbart. En dylik revision kräfver dock på grund af de förarbeten,

som äro därmed förenade, eu jämförelsevis lång tid. Det vill emellertid

synas, som om det ifrågavarande missförhållandet på det område, där det

onekligen framträder kraftigast, borde, oafsedt en sådan allmän revision,

snarast möjligt undanröjas. Och det kan icke förnekas, att detta gäller i

främsta rummet våra värdetullar.

Redan 1888 års tullkommitté, ehuru erkännande värdetullarnas principiella

företräde framför vikttullar, uttalade den mening, att med hänsyn

till de svårigheter att anordna en mot missbruk betryggande kontroll,

som alltid åtföljde förtullning ad valorem, vikttullarna i tillämpningen vore

att föredraga. Kommittén hade därför vid taxeförslagets utarbetande gjort

gällande den sedan lång tid tillbaka i vår tullagstiftning omfattade grund
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8. Il

sats, att tullsatserna skola i regeln bestämmas efter vikt och värdetullar

föreskrifvas endast för sådana varor, med afseende å hvilka förtullning

efter kvantitet skulle möta alltför stora svårigheter eller eljest vara olämplig,

såsom då varan till följd af sin storlek eller tyngd icke kunde lätt

vägas (ex. lokomotiv och i allmänhet större maskiner) eller i sådana fall,

då det å varan nedlagda arbetet representerade ett ojämförligt större värde

än däri ingående materialier (ex. smärre och dyrbarare maskiner).

Oaktadt sålunda tullkommittén föreslog endast ett fåtal enligt kommitténs

mening oundgängligen nödiga värdetullar, torde dock med allt

skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke tidpunkten nu är inne för en undersökning

om möjligheten att ytterligare inskränka värdetullarnas antal.

Det kan nämligen icke bestridas och har allmänt erkänts, att ett förtullningssätt

efter värdet är förenadt med afsevärdt stora olägenheter. Den

erfarenhet, som numera vunnits på detta område, lärer ock till fullo bestyrka

riktigheten af detta påstående.

Man synes också numera på de flesta håll visa stor benägenhet att

öfvergifva principen af förtullning efter värdet och i stället ansluta sig till

den mening, som åt vikttullarna gifver ett bestämdt företräde; och granskar

man främmande länders tulltaxor, skall man finna, att i de flesta europeiska

stater den sistnämnda principen numera i allmänhet vunnit tillämpning.

För genomförande af en dylik åtgärd eller värdetullars ersättande

med vikttullar kräfves emellertid en fullständig och ingående specifikation

af de tullpliktiga artiklarna. Detta åter förutsätter en noggrann, på verklig

sakkunskap grundad utredning af hithörande förhållanden, hvilken lämpligast

synes böra verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg.

Hvad nu särskild! maskintullen angår, lämnas i motionen många och

talande vittnesbörd rörande de med en värdeförtullning förenade olägenheter,

och det må i detta sammanhang vidare framhållas, hurusom genom

af utländska maskinfirmor antagna agenter stora lager af maskiner införas

hit till landet till värden, motsvarande endast själfva tillverkningskostnaden.

Att man under sådana omständigheter vid varornas förtullning icke

kan med tullen träffa den på varan beräknade handelsvinsten synes ligga

i öppen dag likasom det ock är tydligt, att den svenske köparen, hvilken

direkt importerar varan, nödgas betala högre tull än utlänningen. Dessa

förhållanden innebära en oegentlighet och påkalla utan tvifvel rättelse.

Utskottet har alltså, behjärtande frågans stora vikt och betydelse,

funnit sig böra tillstyrka aflåtandet af en skrifvelse till Kungl. Maj:t med

begäran om en utredning i ämnet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Med hänsyn till hvad ofvan anförts rörande maskintullen äfvensom

de svårigheter, hvilka i allmänhet äro förenade med eu mera utförlig

specifikation, synes emellertid den ifrågavarande utredningen böra omfatta

allenast maskiner, redskap och verktyg, såväl specificerade som ej specificerade,

jämte de artiklar, som med dessa stå i oskiljaktigt sammanhang.

Utskottet, som slutligen anser sig böra erinra därom, att denna

framställning ingalunda innefattar någon begränsning af den utredning,

hvilken i anledning af beslutade tullförhöjningar i främmande länder begärdes

af 1903 års Riksdag, hemställer alltså,

att Riksdagen, i anledning af herr Nilsons förevarande

motion, ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t, så snart ske kan,

låta verkställa utredning samt för Riksdagen framlägga

förslag angående lämpligaste sättet för sådan

förändring af gällande tulltaxa, att maskiner, redskap

och verktyg, såväl specificerade som ej specificerade,

blefve åsätta vikttull i stället för värdetull.

Stockholm den 13 mars 1906.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALLI.

Reservation

af herrar Cavalli, Hammarström och G. Jansson mot vissa delar af motiveringen.

Härjämte hafva nedannämnde herrar ledamöter i utskottet begärt få

anteeknadt, att de icke deltagit, herrar J. Bromée, O. A. Ericsson och

Almqvist i behandlingen samt herr Lindblad i den slutliga behandlingen

af detta betänkande.

Centraltryckeriet, Stocldiolm, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:129 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om bestämmande af tullen å maskiner och verktyg efter vikt m. m. s. 1 i texten