Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 25

1906-03-16 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1906:25, Lagutskottets Utlåtande N:o 25

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 25.

1

N:o 25.

Ank. till Riksd. kansli den 16 mars 1906, kt. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående dels

lika rösträtt, dels ock sluten omröstning vid prästval.

Lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft tvenne

inom Andra Kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner, n:o 74

af herr J. Nydal och n:o 83 af herr IT. A. Segerdahl. Herr Nydals

motion är af följande lydelse:

»Det är tvifvelsutan en bland vårt folk ganska allmän uppfattning,

att vid prästval lika rösträtt bör tillkomma enhvar enligt nuvarande

bestämmelser vid dessa val röstberättigad person och omröstningen få ske

med slutna sedlar. Några giltiga skäl synas ej heller kunna anföras mot

riktigheten af en sådan uppfattning, som torde vara tillräckligt motiverad

redan af det ogensägliga förhållandet, att den fattiges intresse är fullt lika

stort och lika berättigadt att bli tillgodosedt vid valet af själasörjare som

den rikes, och att det skydd för väljarens frihet att följa sin öfvertygelse,

som ligger i den slutna omröstningen, ingalunda är mindre af behofvet

pålcalladt vid de mycket grannlaga val, hvarom här är fråga, än vid dessa

andra val, vid hvilka den slutna omröstningen är påbjuden eller medgifven.

Andra Kammaren har ock upprepade gånger, senast vid 1904

års riksdag, uttalat sig för nu antydda lagändringar, som dock hittills

strandat på Första Kammarens motstånd. Då jag emellertid icke kan

föreställa mig annat, än att äfven Första Kammaren gärna tillmötesgår

rättvisa och billiga reformkraf, så snart den öfvertygat sig om, att de

uppbäras af en stadgad folkmening — om hvars förefintlighet i dessa

Bill. till Likså. Prot. 1906. 7 Sami. 24 Käft. (N:o 25). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 25.

frågor Andra Kammarens vid flera riksdagar vidhållna beslut torde få

anses som ett tillfyllestgörande vittnesbörd —, så tillåter jag mig ånyo

hemställa, att Biksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Biksdagen framlägga förslag

till sådan ändring i lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster

den 26 oktober 1883, att därigerom föreskrifves, att vid prästval lika

rösträtt må tillkomma enhvar röstberättigad person, och att sådant val

skall, där så önskas, förrättas med slutna sedlar.»

I sin förevarande motion, n:o 83, anför herr Segerdahl:

»Enligt 30 § i lagen den 26 oktober 1883 angående tillsättning af

prästerliga tjänster skall prästval förrättas genom öppen omröstning. Elera

gånger har dock inom Biksdagen väckts förslag om ändring af denna bestämmelse;

och Andra Kammaren har för sin del trenne gånger fattat

beslut i enlighet med förslagens syfte. Senast skedde detta år 1904, då

beslutet afsåg begäran, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för Biksdagen

framlägga förslag till sådan ändring af ifrågavarande lagrum, att

därigenom blefve föreskrifvet, det prästval skulle, där så äskades, förrättas

med slutna sedlar.

Ehuru enligt min mening fullgiltiga skäl tala för att prästval blefve

i fråga om omröstningssättet likställdt med val å kyrkostämma, kvilket

alltid, där så äskas, skall förrättas med slutna sedlar, vill jag dock, när

Första Kammaren så nyligen som för två år sedan utan votering afslagit

en af lagutskottet i sådan riktning gjord hemställan, icke nu framkomma

med ett så vidt gående förslag. Vissa förhållanden inom det samhälle

jag tillhör hafva emellertid föranledt mig att göra ett försök att få till

stånd en annan mindre omfattande ändring af sagda lagbestämmelse.

De förhållanden, som i fråga om berörda samhälle åsyftas, äro följande.

Bösträtt vid prästval tillkommer där enhvar person, man eller

kvinna, som fyllt 21 år och är för sig själf mantalsskrifven. På sätt

af ålder varit öfligt, äger hvarje röstande blott en röst. Genom särskilda,

på lagen om tillsättning af prästerliga tjänster grundade beslut af Kungl.

Maj:t skola i alla detta samhälles församlingar rösterna vid prästval afgifvas

utan upprop. De röstande få i den ordning de anlända till kyrkan

och framträda till valbordet afgifva sina röster

Då hvarje röstande har blott en röst, är det eu mycket enkel sak

att i närheten af valbordet följa med, huru rösterna falla på den ene

eller andre af kandidaterna. Visar det sig då inemot den bestämda tiden

för omröstningens afsilande, att rösterna fallit tämligen lika på två eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 25.

3

flere af kandidaterna, kan utan svårighet genom agitation under den sista

delen af omröstningstiden åt valet gifvas eu annan utgång, än det eljest

skulle få. Erfarenheten har visat, att icke ens själfva kyrkan hållits fri

från en sådan agitatorisk verksamhet.

Där val förrättas efter upprop, mister den röstande, som ej svarar

å uppropet, sin rösträtt. Hans röst kan sålunda ej därefter under valet

afgifvas. Men då valet förrättas utan upprop, kan rösten göras gällande

vid hvarje skede af omröstningen. Eu ordnad agitation har sålunda

ganska lätt att mot slutet af valet finna reda på objekt för sin verksamhet.

Omröstning utan upprop borde alltid vara förenad med det slutna

omröstningssättet, men i synnerhet är detta behöfligt, då rösträtten är

lika för hvarje röstande, enär det eljest icke möter ringaste svårighet

för hvem som helst att när som helst under omröstningen hafva reda på,

huru rösterna fallit, och i särskildt syfte begagna sig af denna kännedom.

Och då endast ett namn skall förekomma å hvarje valsedel, blir proceduren

med hopräkningen af rösterna icke nämnvärdt försvårad. Ej heller blir

svårigheten större att afgöra besvär, hvilka möjligen kunna anföras öfver

valet till följd af att obehöriga personer skulle tillåtits rösta, då ju ändock

i röstlängden alltid måste utmärkas, hvilka personer som röstat.

För att vinna trygghet mot obehörig inverkan på valet i förenämnda

och liknande fall, synes mig kunna åt Konungen öfverlämnas att, där omständigheterna

sådant påkalla, medgifva församling, att prästval inom densamma

må förrättas med slutna sedlar. Ett sådant undantag från den allmänna

regeln om öppen omröstning vid prästval framstår såsom af verkligt

behof påkalladt.

På grund af hvad sålunda anförts, får jag föreslå, att Eiksdagen ville

i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta

och för Eiksdagen framlägga förslag till sådan ändring af lagen den

26 oktober 1883 angående tillsättning af prästerliga tjänster, att Konungen

må äga, där han finner det för viss församling vara lämpligt, förordna, att

prästval inom församlingen skall förrättas med slutna sedlar.»

Herr Nydals förevarande motion afser reformer vid prästval i två

olika afseenden, dels så, att lika rösträtt bör tillkomma enhvar enligt nuvarande

bestämmelser vid dessa val röstberättigad person, och dels så, att

omröstningen bör, där så önskas, förrättas med slutna sedlar. Endast i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 25.

sistnämnda afseende påkallar herr Segerdahl i sin framställning en reform,

likväl i olikhet mot herr Nydal, med den begränsning, att Konungen må

äga, där han finner det för viss församling vara lämpligt, förordna, att

prästval inom församlingen skall förrättas med slutna sedlar.

Frågan om reform i beräkningen af röstvärdet vid prästval har vid

flerfaldiga tillfällen varit föremål för Riksdagens pröfning. Så föreslogs

vid 1902 års riksdag sådan ändring af 26 § 1 mom. i lagen den 26

oktober 1883 angående tillsättning af prästerliga tjänster, att vid prästval

i församling å landet hvarje röstande skulle äga allenast en röst. Lagutskottet

vid nämnda riksdag ansåg det visserligen icke böra förnekas, att

det läge någonting för känslan tilltalande i den af motionären föreslagna

bestämmelse, hvilken skulle innebära, att röstberäkningen vid prästval å

landet skulle helt och hållet grundas å personlighetsprincipen, men utskottet

beaktade dock, på anförda skäl, endast i så måtto berörda förslag, att

utskottet, i anledning af detsamma och en samtidigt af utskottet behandlad

framställning om viss inskränkning i rösträtten vid prästval, ifrågasatte

en anhållan till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte taga under öfvervägande,

om och i hvad mån gällande bestämmelser om rösträtt vid prästval

å landet kunde erfordra förtydligande och jämkning, samt låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till den lagändring, hvartill förhållandena

ansåges föranleda. Berörda hemställan bifölls af Första Kammaren,

under det att Andra Kammaren antog en vid lagutskottets utlåtande

fogad reservation, däri hemställdes, i detta afseende, att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af 26 §

1 mom. i lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster, att i församling

å landet lika rösträtt vid prästval måtte tillkomma enhvar röstberättigad

person. Då sammanjämkning mellan dessa kamrarnas olika beslut ej

kunde åstadkommas, förföll frågan. År 1904 förelåg frågan ånyo till behandling,

och hemställde lagutskottet då, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl.

Maj :t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till sådan ändring af 26 § 1 mom. i lagen angående

tillsättning af prästerliga tjänster, att vid prästval lika rösträtt må tillkomma

enhvar röstberättigad person. Förslaget afsåg alltså denna gång

jämväl stad. Andra Kammaren biträdde utan votering utskottets hemställan,

hvaremot Första Kammaren afslog densamma. Nästlidet år hade

Riksdagen ånyo tillfälle att i ämnet uttala sig. I Andra Kammaren väcktes

då motion om sådana förändrade bestämmelser för rösträtt vid prästval,

att, med skäligt bibehållande af förmögenhetsförhållandenas inflytande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 25.

personlighetsprincipen måtte blifva bättre tillgodosedd, än för närvarande

vore fallet, och särskildt afseende fästas därpå, att grunderna för bolagens

rösträtt i angifna riktning förändrades. Denna motion blef af lagutskottet

afstyrkt. Utskottet ansåg väl densamma innebära ett steg i den riktning,

som enligt utskottets mening i förevarande hänseende vore den rätta, och

utskottet uppskattade sålunda till fullo den tanke, som läge till grund för

motionen, samt syftet med densamma, men funne emellertid ett understöd

åt motionen från utskottets sida innebära ett uppgifvande af den principiella

ståndpunkt i frågan, utskottet vid 1904 års riksdag intagit och nu

ansåge sig icke kunna frångå. Om förslaget ledde till åsyftad påföljd,

skulle därigenom möjligen för en längre framtid undanskjutas uppnåendet

af det mål, som enligt utskottets meniug ensamt motsvarade vår tids berättigade

fordringar, det fullständiga afskatfandet af skattegrunden och personlighetsprincipens

oinskränkta tillämpning vid prästval. Denna utskottets

mening biträddes af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren

utan godkännande af utskottets motivering biföll dess hemställan, dock

endast med 62 röster mot 41, hvilka afgåfvos för utskottets hemställan

utan vidare.

Den ställning, lagutskottet vid de tvenne sista lagtima riksdagarna

sålunda intagit i förhållande till nu föreliggande spörsmål, vill utskottet

fortfarande häfda. Utskottet håller sålunda före, att rösträtten vid prästval

bör fullständigt frigöras från fyrktalsgrunden samt att med hänsyn

till den förändrade åskådning, som alltmer gör sig gällande i detta hänseende,

tiden förvisso är mogen att gifva enhvar röstberättigad lika inflytande

vid val af den tjänsteman, hvilkens viktigaste åligganden äro

att utan anseende till personen inom församlingen besörja själavården. Mer

än något annat torde en sådan reform vara ägnad att öka intresset för

kyrkliga angelägenheter. Ifrågavarande princip är för öfrigt, såsom lagutskottet

redan vid tidigare tillfälle framhållit, icke alldeles okänd i vårt

land i fråga om prästval, i det att i Göteborgs församlingar, hvarest till

och med en så utsträckt rösträtt tillämpas, att sådan rätt tillkommer hvarje

man eller kvinna, som uppnått 21 års ålder och är för sig själf mantalsskrifven,

af ålder varit öfligt, att rösterna härvid beräknas lika för alla i

omröstningen deltagande.

Jämväl den andra mera speciella fråga, hvilken här föreligger till behandling,

nämligen om sluten omröstning vid prästval, har vid åtskilliga

föregående tillfällen utgjort föremål för Riksdagens pröfning, sista gången

år 1904. Lagutskottet hemställde då, att Riksdagen ville i skrifvelse till

Kung!. Maj:t anhålla, det täcktes Ivungl. Maj:t låta utarbeta och för Riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o So

dagen .framlägga förslag till sådan ändring af 30 § 1 mom. i lagen angående

tillsättning af prästerliga tjänster, att därigenom föreskrefves, att

prästval skulle, där så äskades, förrättas med slutna sedlar. Denna hemställan

bifölls af Andra Kammaren, men afslogs af Första Kammaren, likväl,

såsom det af den därom förda diskussionen vill synas, delvis på den

grund, att den ifrågasatta ändringen borde medföra jämkning jämväl i

andra paragrafer i lagen än den 30:de, men sådant icke föreslagits. Till

stöd för sin hemställan anförde utskottet bland annat, att utskottet ej

kunde finna, att tillräckliga grunder förelåge, hvarför vid val af präst den

öppna omröstningen ovillkorligen skulle användas, under det att det eljest,

jämväl i kommunala förhållanden, vore en allmän grundsats, att val, där

så äskades, skulle ske med slutna sedlar. Det torde ock icke kunna bestridas,

att till följd af den öppna omröstningen vid prästval en obehörig

påtryckning på de väljande kunde förekomma, och det kunde äfven för

mången vara förenadt med ett visst obehag att behöfva offentligen tillkännagifva

sin mening i eu sådan angelägenhet som val af själasörjare.

Att förslag om införande af röstning med slutna sedlar, där så äskades,

vid ifrågavarande slags val så ofta varit å bane och jämväl upprepade

gånger antagits af Andra Kammaren, torde visa, att en ganska allmän

önskan om den slutna omröstningens införande vid prästval förefunnes.

I hvad sålunda af lagutskottet år 1904 anförts instämmer det nuvarande

lagutskottet i allt hufvudsakligt, så mycket hellre, som det ingalunda

kan anses främja det goda förhållande, som bör råda mellan prästen

och hans församlingsbor, att prästen kan erhålla kännedom om hvilka som

understöd! eller motarbetat hans val.

I kyrkostämmoförordningen, som i viss mån är en kyrklig författning,

var från början föreskrifvet, att val skulle ske öppet, men år 1880 gjordes

härutinnan förändring, så att numera val å kyrkostämma skall, där så

ilskas, förrättas med slutna sedlar. Utskottet vill ock erinra om, hurusom

vid val inom det politiska området den slutna omröstningen är

föreskrifven.

I afseende å förevarande reform har utskottet funnit bestämda skäl

tala för det af herr Nydal framställda förslag framför herr Segerdahls.

De opportunitetsskäl, som af denne åberopats, att göra införandet i eu

församling af sluten omröstning beroende på Konungens pröfning, böra

enligt utskottets förmenande icke få vara afgörande för den principfråga,

det här gäller. År det så, att den slutna omröstningen är den under

nuvarande omständigheter principiellt riktiga formen för prästval, bör den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 25.

7

ock alltid kunna komma till användning, där så äskas, och ej på Konungens

pröfning bero, hvar den bör tillämpas.

Med stöd af hvad sålunda anförts hemställer utskottet:

l:o) att Riksdagen, med bifall till herr Nydals

förevarande motion, i hvad densamma afser införande

af bestämmelser om lika rösträtt vid prästval, ville i

skrifvelse till Kung! Maj:t anhålla, det täcktes Ivungl.

Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till sådan ändring i lagen angående tillsättning af

prästerliga tjänster den 26 oktober 1883, att därigenom

föreskrifves, att vid prästval lika rösträtt må tillkomma

enhvar röstberättigad person; och

2:o) att Riksdagen, med bifall till herr Nydals

motion i öfrigt samt med afslag å herr Segerdahls motion,

ville, i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådan ändring i lagen angående tillsättning af

prästerliga tjänster den 26 oktober 1883, att prästval

skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar.

Stockholm den 16 mars 1906.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖ GRÖNA.

Reservationer:

af herr Sjöcrona i afseende å såväl l:sta som 2: dra punkten i utskottets

hemställan:

»Yid 1903 års kyrkomöte väcktes motion, att kyrkomötet måtte hos

Kungl. Maj:t hemställa om utarbetande af förslag till sådan reform af

rösträtten vid prästval, att personlighetsprincipen må blifva gällande enligt

i motionen angifna grunder.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 25.

Dåvarande kyrkolägsutskott, som icke kunde godkänna nämnda af

motionären angifna grunder och afstyrkte bifall, yttrade uti sitt betänkande

följande:

»Ehuru rösträtten vid prästval alltså redan genom 1883 års förordning

varit ganska starkt begränsad och för icke lång tid sedan underkastats

eu betydlig, ytterligare inskränkning, synes det dock utskottet icke

böra förnekas, att den äfven i utskottets tanke mycket beaktansvärda personlighetsprincipen

fortfarande är i vissa afseenden väl mycket tillbakasatt,

och vill utskottet härvid särskildt erinra om det inflytande, som bolag

kunna utöfva vid prästval. Till följd af bolags natur står det i afgjord

strid mot nämnda princip, att desamma hafva sig tillerkänd rösträtt vid

prästval efter samma grunder som fysiska personer.

Ett fullständigt öfvergifvande af den grundsatsen, att rösträtten står

i ett visst beroende af förmögenhetsförhållandena, kan dock utskottet icke

tillstyrka. Oafsedt, att sådant skulle innebära ett bestämdt afsteg från

den historiska utvecklingen, skulle man bland annat därigenom gå miste

om den trygghet för tillgodoseendet af alla de olika sidorna i den prästerliga

verksamheten, hvilken ligger i de förmögnare elementens inflytande.

Förutom fallenheten för predikoämbetet, om hvilken profpredikningarna

äro afsedda att bereda allmänheten kännedom, är det nämligen af vikt,

att en sökande äger förutsättningar att fylla de administrativa och kommunala

åligganden, som tillkomma statskyrkans prästerskap, och ofta torde

den störa allmänheten icke vara vidare intresserad af sökandens kvalifikationer

i denna del eller kunna förskaffa sig tillräckligt noggrann kännedom

om desamma.»

Då jag, som var ledamot af nämnda kyrkolägsutskott, fortfarande vidhåller

dess sålunda uttalade åsikter, har jag icke kunnat biträda utskottets

förslag i första punkten, utan hemställer:

Do) att Riksdagen må i skrifvelse till Kung!.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t taga i öfvervägande,

huruvida icke nu stadgade rösträtt vid prästval

bör, särskildt i fråga om bolag, ytterligare begränsas,

samt därefter för Riksdagen framlägga förslag till

lämplig befunnen lagändring i nämnda syfte.

Hvad härefter angår motionerna i öfrigt, anser jag det vara af icke

oväsentlig vikt, att de öfverordnade myndigheter, som skola handlägga de

grannlaga frågorna om tillsättning af prästerlig tjänst, kunna genom de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 25. v

föreskrifna anteckningarna i röstlängden inhämta, hyilka församlingsmedlemmar

röstat å den ene eller andre af de sökande; och som den öppna

omröstningen, såvidt jag knnnat inhämta, icke visat sig i allmänhet

möjliggöra större olägenheter, än som kunna vara förknippade äfven med

sluten omröstning, hemställer jag,

2: o) att såväl herr Nydals som herr Segerdahls

motion i fråga om sluten omröstning vid prästval icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»;

af herrar Andersson, Hedenstierna och grefve Lewenhaupt, hvilka instämt

med herr Sjöcrona;

af herr Lilliesköld, som beträffande 2: dra punkten instämt med herr

Sjöcrona;

af herr Seg er däld, hvilken i afseende å 2: dra punkten anfört:

»Uti lagen den 26 oktober 1883 angående tillsättning af prästerliga

tjänster var 30 §, som handlar om själfva valet, från början ovillkorlig

ej mindre i fråga om sättet än äfven i fråga om ordningen för rösters afgifvande.

Beträffande ordningen föreskrefs, hvad som fortfarande gäller såsom

regel, att upprop skall ske efter vallängden, därvid den väljande äger

framträda till valbordet och afgifva sin röst, samt att röstägande, hvilkens

namn uppropats två gånger, utan att han eller ombud för honom framträdt,

har förloradt sin rösträtt. Från denna regel har dock genom lag

den 21 september 1888 gjorts ett undantag, så lydande: »angående ordningen

för afgifvande af röster vid prästval i församling, där i följd af

folkmängdens storlek bestämmelserna i detta moment ej kunna bekvämligen

tillämpas, äge Konungen, där han finner nödigt, annorlunda förordna».

Härigenom blef, såsom kyrkolagsutskottet vid 1888 års kyrkomöte uti sitt

utlåtande om förslaget till samma lag framhöll, »möjliggjordt att afhjälpa

de betydliga olägenheter, som visat sig förenade med förutvarande bestämmelser

om ordningen vid prästval flerstädes inom folkrikare församlingar.»

Med stöd af 1888 års lag har Konungen medgifvit åtskilliga församlingar,

att prästval inom desamma må förrättas i den ordning, att de röstägande

få framträda till valbordet och afgifva sina röster, allteftersom

de anlända till vallokalerna.

Nu har i motionen n:o 83 föreslagits, att jämväl i fråga om sättet

för rösters afgifvande, i afseende hvarå för närvarande är påbjudet, att

valet skall förrättas öppet, Konungen må få för viss församling annorlunda

jBill. till Likså. Prof. 190G. 7 Sami. 2i Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Lagutskottets Utlåtande N:o 85.

förordna och medgifva slutet omröstningssätt, där särskilda förhållanden

därtill gifva anledning.

Att sådana förhållanden förefinnas, torde framgå af motionen. Lättheten

att följa med, huru rösterna falla, då hvarje röstande har blott en

röst, i förening med möjligheten att, då rösträtten är allmän och valet

förrättas utan upprop, i sista stund genom tillkallande af röstande eller

påverkan å dem, som infunnit sig, bestämma valets utgång, framkallar

lätteligen en upphetsning, som gör, att agitationen antager mera stötande

former och påtryekningarne blifva mera kraftiga och svåra att stå emot.

Under dessa och liknande förhållanden gör sig behof af det slutna

omröstningssättet särskihlt kännbart.

I motionen n:o 83 är endast fråga om att något utvidga en befogenhet,

som enligt ifrågavarande lag redan tillkommer Konungen beträffande

prästval.

Med åberopande i öfrigt af motionens innehåll, hemställer jag,

att Kiksdageu ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för

Eiksdagen framlägga förslag till sådan ändring af lagen

den 26 oktober 1883 angående tillsättning af prästerliga

tjänster, att Konungen må äga, där han finner det

för viss församling vara lämpligt, förordna, att prästval

inom församlingen skall förrättas med slutna sedlar.»;

af herrar E. Lorentz Petersson och Hägglunä, hvilka i afseende å lista

punkten instämt med herr Sjöcrona och i afseende å den 2:dra punkten

med herr Segerdahl.

Herrar Lindman, Uppström och Widén hafva begärt få antecknadt,

att de icke inom utskottet deltagit i behandlingen af detta ärende, samt

herrar Lilliesköld och Gederberg, att de icke deltagit i behandlingen af frågan

om lika rösträtt vid prästval.

STOCKHOLM, O. L. SVANBÄCKS BOKTRYCKERI, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:56 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående sluten omröstning vid prästval. s. 10 i texten