Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckt förslag om beviljande af anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar. "

1906-03-01 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:47, Utlåtande i anledning af väckt förslag om beviljande af anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar. "

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 47.

1

N:o 47.

Ank. till Riksd. kansli den 1 mars 1906, kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt förslag om beviljande af anslag

till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

"(K. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 19) har herr S. 0.

Nyländer hemställt, att Riksdagen behagade besluta att till låneunderstöd

för enskilda järnvägar bevilja och ställa till Kung! Maj:ts disposition ett

extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med

år 1907 med 1,500,000 kronor årligen, dock så, att belopp, som ej blifvit

till utgående under ett af dessa år anvisadt, finge för ett efterföljande år

af samma femårsperiod disponeras, samt för öfrigt på de villkor, som

Riksdagen närmare bestämde.

Till stöd för det väckta förslaget har motionären anfört följande:

»Tiden för disposition af den lånefond för understödjande af enskilda

järnvägar, som af 1901 ars Riksdag ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande,

är med innevarande ar slut. Frågan om beviljande af ytterligare medel

till en dylik järn vägslånefond synes därför böra af innevarande Riksdag

tagas under ompröfning.

Att staten fortfarande, såsom hittills, bör genom låneunderstöd underlätta

och främja den enskilda företagsamheten, då det gäller att förbättra

och utveckla vårt kommunikationsväsende, synes vara uppenbart. Stora

sträckor af vårt land äro ännu i saknad af järnvägsförbindelser, och gifvet

är, att befolkningen i dessa orter ifrigt önskar att komma i åtnjutande af

Bill. till Biksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 35 Höft. (N:o 47). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 47.

dessa lättare samfärdsmedel, hvarför och från de enskildas sida kraftiga

ansträngningar i detta hänseende göras. Den lånefond, som 1901 års

Riksdag beviljade, har ock med sådan begärlighet anlitats, att redan nu

nästan intet lärer af densamma återstå.

Att behofvet af ökade järnvägsförbindelser fortfarande är synnerligen

stort, framgår äfven däraf, att vid 1905 års slut funnos 22 stycken

koncessionerade järnvägar med tillsammans en längd af 794 kilometer,

hvarå byggnadsarbetet ej påbörjats, samt 30 stycken koncessionsansökningar

å järnvägsanläggningar med en sammanräknad längd af 1,229,3

kilometer, öfver hvilka kungi. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit

utlåtanden, men å hvilka nådig resolution ej utfärdats, hvarjämte ytterligare

22 stycken järnvägskoncessionsansökningar inkommit, öfver hvilka kungl.

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 31 december 1905 ännu ej afgifvit

utlåtanden, och uppgår dessa sistnämnda banors längd till 961,7 kilometer.

Tillsammans förefinnas sålunda 74 stycken utarbetade järnvägsförslag

med en sammanräknad längd af 2,985 bankilometer. Beräknade

anläggningskostnaderna för dessa projekterade järnvägar lära uppgå till

omkring 150,000,000 kronor.

Om ock ej samtliga dessa järnvägsförslag kunna komma till utförande,

så synes dock uppenbarligen, att behofvet af järnvägskommunikationer

i vårt land ännu ej kan anses vara fylldt, samt att det belopp,

som bör för den ifrågavarande lånefonden anvisas, ej torde kunna sättas*

lägre än förut eller 7Va millioner kronor.»

Lika med motionären anser utskottet lämpligt, att Riksdagen nu ånyo.

för en tid af fem år ställer till Kungl. Maj:ts förfogande ett bestämdt

anslag att i enlighet med af Riksdagen fastställda villkor utgå såsom lån:

till enskilda järnvägsanläggningar. Beträffande anslagets belopp anser sig

utskottet ock böra biträda motionärens förslag att för nästa femårsperiod

anvisa samma summa, 7,500,000 kronor, som år 1901 beviljades för

ändaipålet.

Hvad angår villkoren för låneunderstödens utlämnande och tillgodonjutande

synas de nu gällande bestämmelserna i detta hänseende böra i.

allmäphet bibehållas. Hvad i punkten 8 af dessa bestämmelse!^ stadgas

angående kostnadsfri upplåtelse för ifrågavarande järnvägsanläggningar af

kronojord m. in. bör emellertid ändras till öfverensstämmelse med de nya

föreskrifter om dylik upplåtelse för enskild järnvägsanläggning i allmänhet,

som allt sedan år 1904 af Riksdagen meddelats. — I öfrig! har utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 47.

icke anledning föreslå annan förändring i de af 1901 års Riksdag för

järnvägslånefonden meddelade bestämmelser, än att i punkt 4 bland öfriga

lånevillkor intages stadgande om den ränta, som bör erläggas å uteblifna

inbetalningsbelopp för lån från ifrågavarande anslag. Enligt Riksdagens

år 1897 fattade beslut skall denna ränta utgå efter fem procent om året.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med anledning af herr Nyländers

ifrågavarande motion, må till låneunderstöd för enskilda

järnvägar bevilja och ställa till Kungl. Maj:ts disposition

ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå

under fem år från och med år 1907 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till

utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett

efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande

af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar

anvisa af Kungl. Maj:t beviljade under - stödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

1:q): att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas

af Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen,

hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget

skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar,

extra biträdens användande med mera dylikt,

hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla

statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl.

Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som

jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag

innehålla och hvaraf minst så stor del, som

motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp

eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 47.

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af

anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget

samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande däraf att inbetalningarna å den del af

anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital

eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott,

skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjämte eu tiondedel af den

beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning

af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11

december 1874 angående ordningen för afsyning och

besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande

för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande

för allmän trafik;

4: o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar

skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga

försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet

först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra

å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från

den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan

genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och

kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp

med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess

äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 47.

5

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter

den dag, då enligt Kung!. Maj:ts bestämmande järnväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke

i föreskrifven ordning erlägges, låntagaren skall därå

gälda fem procent årlig ränta intilldess samma belopp

varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill

hörande byggnader och materiel äfvensom all bolagets

öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den af staten

lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin

fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran i den järnväg, för

hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets

erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet

för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt

för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad

förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut

lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista

tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för

dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild

instruktion försedd ledamot i direktionen för

hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och

utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets

förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till

sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af

bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,

skall vara skyldigt underkasta sig såväl de

bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl.

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock

Bill. till Eiksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 25 Höft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 47.

i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kung!.

Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt,

må, då Kung!. Maj it så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen

erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda, att

jord, som står under kronans omedelbara disposition,

upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under

bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar

upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning

till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten;

att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits

till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna

eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan

ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden äfvensom

för skada och intrång; samt att för jord, som är till

boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än nvad ofvan sagts

upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själfva marken

som för skada och intrång; skolande ersättningen i

ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för

allmänt behof den 14 april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen

sådana å kronans ägor belägna kalk-och stenbrott jämte

erustäkter, som kunna vara disponibla.

O J

Stockholm den 1 mars 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Victor Pettersons A.-BT tryckeri, Stockholm 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:65 Skrifvelse till Konungen angående beviljande af anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar. s. 10 i texten