Utlåtande i anledning af väckt förslag om beviljande af anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar. "
1906-03-01 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1906:47, Utlåtande i anledning af väckt förslag om beviljande af anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar. "
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 47.
1
N:o 47.
Ank. till Riksd. kansli den 1 mars 1906, kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning af väckt förslag om beviljande af anslag
till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.
"(K. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 19) har herr S. 0.
Nyländer hemställt, att Riksdagen behagade besluta att till låneunderstöd
för enskilda järnvägar bevilja och ställa till Kung! Maj:ts disposition ett
extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med
år 1907 med 1,500,000 kronor årligen, dock så, att belopp, som ej blifvit
till utgående under ett af dessa år anvisadt, finge för ett efterföljande år
af samma femårsperiod disponeras, samt för öfrigt på de villkor, som
Riksdagen närmare bestämde.
Till stöd för det väckta förslaget har motionären anfört följande:
»Tiden för disposition af den lånefond för understödjande af enskilda
järnvägar, som af 1901 ars Riksdag ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande,
är med innevarande ar slut. Frågan om beviljande af ytterligare medel
till en dylik järn vägslånefond synes därför böra af innevarande Riksdag
tagas under ompröfning.
Att staten fortfarande, såsom hittills, bör genom låneunderstöd underlätta
och främja den enskilda företagsamheten, då det gäller att förbättra
och utveckla vårt kommunikationsväsende, synes vara uppenbart. Stora
sträckor af vårt land äro ännu i saknad af järnvägsförbindelser, och gifvet
är, att befolkningen i dessa orter ifrigt önskar att komma i åtnjutande af
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 35 Höft. (N:o 47). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 47.
dessa lättare samfärdsmedel, hvarför och från de enskildas sida kraftiga
ansträngningar i detta hänseende göras. Den lånefond, som 1901 års
Riksdag beviljade, har ock med sådan begärlighet anlitats, att redan nu
nästan intet lärer af densamma återstå.
Att behofvet af ökade järnvägsförbindelser fortfarande är synnerligen
stort, framgår äfven däraf, att vid 1905 års slut funnos 22 stycken
koncessionerade järnvägar med tillsammans en längd af 794 kilometer,
hvarå byggnadsarbetet ej påbörjats, samt 30 stycken koncessionsansökningar
å järnvägsanläggningar med en sammanräknad längd af 1,229,3
kilometer, öfver hvilka kungi. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit
utlåtanden, men å hvilka nådig resolution ej utfärdats, hvarjämte ytterligare
22 stycken järnvägskoncessionsansökningar inkommit, öfver hvilka kungl.
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 31 december 1905 ännu ej afgifvit
utlåtanden, och uppgår dessa sistnämnda banors längd till 961,7 kilometer.
Tillsammans förefinnas sålunda 74 stycken utarbetade järnvägsförslag
med en sammanräknad längd af 2,985 bankilometer. Beräknade
anläggningskostnaderna för dessa projekterade järnvägar lära uppgå till
omkring 150,000,000 kronor.
Om ock ej samtliga dessa järnvägsförslag kunna komma till utförande,
så synes dock uppenbarligen, att behofvet af järnvägskommunikationer
i vårt land ännu ej kan anses vara fylldt, samt att det belopp,
som bör för den ifrågavarande lånefonden anvisas, ej torde kunna sättas*
lägre än förut eller 7Va millioner kronor.»
Lika med motionären anser utskottet lämpligt, att Riksdagen nu ånyo.
för en tid af fem år ställer till Kungl. Maj:ts förfogande ett bestämdt
anslag att i enlighet med af Riksdagen fastställda villkor utgå såsom lån:
till enskilda järnvägsanläggningar. Beträffande anslagets belopp anser sig
utskottet ock böra biträda motionärens förslag att för nästa femårsperiod
anvisa samma summa, 7,500,000 kronor, som år 1901 beviljades för
ändaipålet.
Hvad angår villkoren för låneunderstödens utlämnande och tillgodonjutande
synas de nu gällande bestämmelserna i detta hänseende böra i.
allmäphet bibehållas. Hvad i punkten 8 af dessa bestämmelse!^ stadgas
angående kostnadsfri upplåtelse för ifrågavarande järnvägsanläggningar af
kronojord m. in. bör emellertid ändras till öfverensstämmelse med de nya
föreskrifter om dylik upplåtelse för enskild järnvägsanläggning i allmänhet,
som allt sedan år 1904 af Riksdagen meddelats. — I öfrig! har utskottet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 47.
icke anledning föreslå annan förändring i de af 1901 års Riksdag för
järnvägslånefonden meddelade bestämmelser, än att i punkt 4 bland öfriga
lånevillkor intages stadgande om den ränta, som bör erläggas å uteblifna
inbetalningsbelopp för lån från ifrågavarande anslag. Enligt Riksdagens
år 1897 fattade beslut skall denna ränta utgå efter fem procent om året.
På grund af det anförda får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med anledning af herr Nyländers
ifrågavarande motion, må till låneunderstöd för enskilda
järnvägar bevilja och ställa till Kungl. Maj:ts disposition
ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till
utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande
af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar
anvisa af Kungl. Maj:t beviljade under - stödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:
1:q): att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas
af Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen,
hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget
skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar,
extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla
statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl.
Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som
jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag
innehålla och hvaraf minst så stor del, som
motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 47.
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af
anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget
samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande däraf att inbetalningarna å den del af
anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott,
skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjämte eu tiondedel af den
beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11
december 1874 angående ordningen för afsyning och
besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande
för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande
för allmän trafik;
4: o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar
skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga
försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet
först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från
den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan
genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och
kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;
Statsutskottets Utlåtande N:o 47.
5
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter
den dag, då enligt Kung!. Maj:ts bestämmande järnväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; och
d) att, därest till betalning förfallet belopp icke
i föreskrifven ordning erlägges, låntagaren skall därå
gälda fem procent årlig ränta intilldess samma belopp
varder behörigen inbetaldt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill
hörande byggnader och materiel äfvensom all bolagets
öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den af staten
lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin
fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran i den järnväg, för
hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets
erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet
för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad
förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut
lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista
tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för
dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild
instruktion försedd ledamot i direktionen för
hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och
utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets
förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till
sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af
bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,
skall vara skyldigt underkasta sig såväl de
bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl.
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock
Bill. till Eiksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 25 Höft. 2
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 47.
i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kung!.
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt,
må, då Kung!. Maj it så pröfvar lämpligt,
dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen
erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda, att
jord, som står under kronans omedelbara disposition,
upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under
bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar
upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning
till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten;
att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits
till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna
eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan
ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden äfvensom
för skada och intrång; samt att för jord, som är till
boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än nvad ofvan sagts
upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själfva marken
som för skada och intrång; skolande ersättningen i
ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för
allmänt behof den 14 april 1866 stadgar;
dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen
sådana å kronans ägor belägna kalk-och stenbrott jämte
erustäkter, som kunna vara disponibla.
O J
Stockholm den 1 mars 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Victor Pettersons A.-BT tryckeri, Stockholm 1906.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1906:65 Skrifvelse till Konungen angående beviljande af anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar. s. 10 i texten