Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts propositioner, näs 47 och 48, med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst äfvensom till ny förordning om inkomstskatt, dels ock med föranledande af propositionen n-.o 47 väckta motioner.

1907-03-17 · 150 sidor, varav 137 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 137 av 150 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:13, Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts propositioner, näs 47 och 48, med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst äfvensom till ny förordning om inkomstskatt, dels ock med föranledande af propositionen n-.o 47 väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

1

■10 13.

Ank. till Riksd. kansli den 28 mars 1907 kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts propositioner,

näs 47 och 48, med förslag till ny förordning angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst

äfvensom till ny förordning om inkomstskatt, dels

ock med föranledande af propositionen n-.o 47 väckta

motioner.

I två särskilda, till Riksdagen aflåtna propositioner, nås 47 och 48,

har Kungl. Maj:t, under åberopande af utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för den 15 nästlidne februari, föreslagit Riksdagen, i förstnämnda

proposition att antaga vid propositionen fogadt förslag till ny förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jämte instruktion

för taxeringsmyndigheterna äfvensom i propositionen n:r 48 att

till upptagande i riksstaten för år 1908 åtaga sig en särskild bevillning af

6,750,000 kronor under namn af inkomstskatt, att på grund af taxering

år 1908 utgå enligt ett samma proposition bilagdt förslag till ny förordning

om inkomstskatt.

Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed

utlåtande öfver ej mindre omförmälda propositioner än äfven följande i

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Raft. (N:o 13) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

anledning af propositionen n:o 47 inom Andra Kammaren väckta, till

bevillningsutskottet hänvisade motioner, nämligen: n:o 186, af herr C. G.

Johansson i Aflösa, n:o 188, af herr E. A. Lindblad med instämmande

i motionens syfte af fem af kammarens öfriga ledamöter, n:o 190, af herr

O. Olsson i See likaledes med instämmande i motionens syfte af fem af

kammarens öfriga ledamöter, n:o 191, af herr J. Åkesson, n:o 192, af

herr O. W. Redelius, n:o 193, af herr P. Pehrsson i Österby, n:o 199,

af herr S. H. Kvarnzelius jämte två andra af kammarens ledamöter och,

n:o 200, af herr Lindblad jämte tre andra af kammarens ledamöter.

Medan i en hvar af motionerna n:is 186, 190, 193, 199 och 200

göres framställning om mer eller mindre betydelsefulla ändringar i vissa

delar af det med Kungl. Maj:ts proposition n:o 47 framlagda författningsförslag,

hafva herrar Åkesson och Redelius i de af dem väckta motioner

äfvensom herr Lindblad i motionen n:o 188 af skilda anledningar yrkat

afslag å propositionen i dess helhet.

Innan bevillningsutskottet till en början går att yttra sig öfver sist

omförmälda proposition och de i anledning däraf väckta motioner, får

utskottet, i anslutning till hvad i statsrådsprotokollet anförts, i korthet angifva

de invecklade förhållanden, som äro en följd af bevillnings- och

inkomstskatteförordningarnas af hvarandra beroende ställning m. m., samt

de olägenheter med afseende härå och beträffande bevillningens och

inkomstskattens anordning i öfrigt, som de framlagda förslagen äro ämnade

att af hjälpa. För åskådlighetens skull hänför sig utskottet därvid

till bestämda år.

1906 års Riksdag åtog sig för år 1907 en inkomstskatt att utgå i

enlighet med en allenast för år 1907 antagen förordning om inkomstskatt.

Denna inkomstskatt, som uppförts i riksstaten för år 1907, skall

enligt förordningen taxeras i sammanhang med bevillningstaxeringarna

samma år och inflyter vid uppbördsstämmorna i början af år 1908.

1906 års Riksdag åtog sig visserligen äfven en bevillning att uppföras i

riksstaten för år 1907; och utgår denna bevillning i enlighet med en

bevillningsförordning, som gäller intill dess annorlunda af Riksdagen

förordnas. Men taxeringen till denna bevillning har redan verkställts år

1906 och bevillningen har uppburits eller uppbäres vid uppbördsstämmorna

år 1907. De taxeringar till inkomstskatt, som skola äga rum

innevarande år på grund af 1906 års Riksdags beslut, äro alltså ännu

beroende däraf, att 1907 års Riksdag åtager sig en bevillning för år 1907,

att upptagas i riksstaten för år 1908.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 3

Sommaren 1907 skola alltså verkställas taxeringar dels till inkomstskatt,

som 1906 års Riksdag åtagit sig, dels ock till bevillning, hvarom

beslut ännu icke fattats. Af de inkomster, som komma att innevarande

år taxeras, utgå dels inkomstskatt, som uppförts i 1907 års riksstat, dels

ock bevillning, som skall upptagas i 1908 års budget.

Nämnda inkomster blifva i princip taxerade för löpande året. I

verkligheten taxeras de emellertid i viss mån till de belopp, hvartill de

uppgå under år 1907, och i öfrigt med ledning af de inkomstbelopp eller

till de belopp, som åtnjutits under år 1906. I den mån 1906 års inkomster

icke kunna läggas till grund för taxeringarna år 1907, äro således

de sistnämnda år aflämnade och på heder och samvete vitsordade

själfdeklarationer af intet eller ringa värde.

Taxeringsarbetet pågår under tiden från den 1 april till slutet af september

samt verkställes af tre myndigheter, bevillningsberedningar, taxeringsnämnder

och pröfningsnämnder. Detta förfarande utesluter möjligheten

att verkställa uppbörden af debiterade utskylder samma år, taxeringen

äger rum. Såsom redan antydts, inflyter i följd häraf den i 1907

års riksstat upptagna inkomstskatten icke förrän under år 1908.

Af hvad sålunda anförts framgår,

att taxeringarna till inkomstskatt enligt 1906 års Riksdags beslut äro

beroende af 1907 års Riksdags beslut såväl om själfva bevillningen som

ock om den förordning, efter hvilken bevillning skall utgå,

att 1907 års taxeringar till inkomstskatt och inkomstbevillning afse

fastställandet af blandade inkomster från två år, åren 1906 och 1907,

att 1907 års taxerade inkomster få lämna bidrag till två riksstater,

riksstaterna för åren 1907 och 1908, samt

att den större delen af de direkta skatterna, eller inkomstskatten, icke

af skattskyldige erlägges förrän året efter det, i hvars riksstat den upptagits,

i följd hvaraf den af 1906 års Riksdag beslutade, i riksstaten

för år 1907 upptagna och vid samma års taxeringar fastställda inkomstskatten

inflyter först år 1908.

De olägenheter, som äro förenade med nu anmärkta förhållanden,

ligga i öppen dag och hafva för öfrigt blifvit i statsrådsprotokollet så fullständigt

utvecklade, att bevillningsutskottet icke anser sig därutinnan behöfva

annat än hänvisa till samma protokoll.

Ur konstitutionell och allmänt statsfinansiell synpunkt såväl som med

afseende å själfva taxeringsförfarandet är det också enligt bevillningsutskottets

mening angeläget, att de anmärkningar, som på grund af ofvan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottet Betänkande N:o 13.

angifna förhållanden kunna framställas, varda så snart ske kan undanröjda.

Under nuvarande förhållanden saknas nämligen i väsentlig grad den reda

och klarhet i skattebestämmelserna, som måste anses vara ett bland de

första villkoren, för att taxeringsmyndigheter och skattskyldiga skola kunna

hvar i sin mån fullgöra hvad på dem ankommer för vinnande af ett godt

taxeringsresultat. För en reform i sådant syfte förefinnes för öfrigt ett

annat starkt vägande skäl. På sätt i statsrådsprotokollet angifvits, utgöra

nämligen omförmälda olägenheter i större eller mindre grad hinder för ett

fruktbart reformarbete å skattelagstiftningens område, ett arbete, om hvars

angelägenhet Riksdagen vid mera än ett tillfälle uttalat sig.

Författningsförslagen, sedda ur de af bevillningsutskottet nu angifna

synpunkter, synas utskottet på ett effektivt sätt och i en i hufvudsak

tillfredsställande ordning undanröja de olägenheter, hvarom ofvan talats.

Vid granskningen af förslagen har bevillningsutskottet sålunda funnit, att

förslagens antagande skulle medföra,

att taxeringarna till den inkomstbevillning och den inkomstskatt, en

och samma Riksdag åtoge sig, verkställdes under ett enda år och ägde

rum efter särskilda af denna Riksdag fastställda regler, hvilkas tillämpning

icke i någon som helst mån berodde på skilda Riksdagars samverkan,

i det att inkomstskatte- och bevillningsförordningarna skulle förklaras

gälla, förstnämnda förordning för det år, i hvars riksstat skatten upptagits,

och bevillningsförordningen från den 1 januari samma år till slutet af det

år, under hvars lopp ny bevillning af Riksdagen fastställdes, det vill i

verkligheten säga för samma tid som inkomstskatteförordningen,

att all beskattningsbar inkomst, som under ett visst år af de skattskyldige

åtnjötes, nästkommande år taxerades till inkomstbevillning och

inkomstskatt,

att de under ett år taxerade inkomsterna icke för täckande af skattebehofven

toges i anspråk af mera än en Riksdag och sålunda icke för

mera än en riksstat,

att taxeringsmyndigheternas antal inskränktes till två och taxeringsförfarandet

jämväl i öfrigt förenklades, så att möjlighet bereddes, att uppbörd

af debiterad skatt kunde äga rum samma år taxering verkställdes, samt

att slutligen härigenom såväl inkomstbevillningen och fastighetsbevillningen

som ock inkomstskatten i statskassan inflöte i november och

december månader det år, för hvilket samma skatter blifvit i riksstaten

upptagna.

För genomförandet af dessa reformer skulle 1907 års Riksdag åtaga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 5

sig och i riksstaten för år 1908 uppföra dels, i enlighet med nu gällande

bevillningsförordning, en bevillning för innevarande år, att uppbäras vid

uppbördsstämmorna i början af år 1908, dels ock ytterligare, efter de i

nu framlagda författningsförslag angifna regler, en bevillning, att uppbäras

vid uppbördsstämmorna i slutet af sistnämnda år. Under sådana förhållanden

och vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag angående en inkomstskatt

för år 1908 skulle bördan af de direkta skatterna år 1908, som

blefve öfvergångsår, fördela sig sålunda, att vid uppbördsstämmorna i

början af år 1908 skulle erläggas den inkomstskatt, som 1906 års Riksdag

åtagit sig, och den bevillning, som beslutes af innevarande års Riksdag

att utgå efter 1907 års taxeringar, medan vid uppbördsstämmorna i slutet

af år 1908 skattskyldige skulle hafva att erlägga den bevillning och inkomstskatt,

som på grund af 1907 års Riksdags beslut skulle utgå efter

den föreslagna nya ordningen. Inkomstskatten och inkomstbevillningen,

hvarom sist förmäles, skulle enligt de framlagda förslagen debiteras med

allenast hälften af den eljest stadgade skatteprocenten. I fråga om fastighetsbevillningen

åter har Kungl. Maj:t af skäl, som strax skola angifvas,

icke föreslagit någon nedsättning, utan skulle denna bevillning liksom hittills

utgå med sex öre för hundra kronor af taxeringsvärdet å jordbruksfastighet

och fem öre för hundra kronor af taxeringsvärdet å annan fastighet

och frälseränta.

Med godkännande af de principer, som legat till grund för de utarbetade

förslagen, har bevillningsutskottet funnit sig kunna biträda samma

förslag med vissa nedan angifna ändringar, enligt hvilka, bland annat,

fullständig likställighet skulle genomföras beträffande den inkomst- och

fastighetsbevillning, som komme att ''debiteras enligt den föreslagna nya

ordningen.

Med det ofvan anförda kunde visserligen utskottet redan anse sig

hafva besvarat samtliga de motioner, däri yrkats afslag på Kungl. Maj:ts

proposition n:o 47, eller de af herr Åkesson och herr Redelius väckta

motioner äfvensom herr Lindblads motion n:o 188, men finner sig utskottet

dock böra något närmare beröra innehållet i samma motioner och

i korthet till bemötande upptaga de af motionärerna mot författningsförslagets

antagande anförda skäl.

I sin motion n:o 188 hemställer herr Lindblad, »att Riksdagen måtte Herr Lin<1- besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om nytt förslag till be- 7ss!°n

villningsförordning, som utan ändring af uppbördstiden eller af nuvarande

taxeringsmyndigheters antal och sammansättning medgifver, att beskatt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

•G Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

ningen af kapital och arbete må utgå för det löpande året och i görligaste

måtto få beräknas efter föregående års inkomst.»

Till stöd härför anför motionären:

»Hvar och en, som vill opartiskt bedöma vårt taxeringsvärde, skall

nödgas erkänna, att det i stort sedt fungerat väl. Att under gångna tider,

då jordbruket såsom det förnämsta skatteobjektet samtidigt hårdt belastades,

en klagan kunde förnimmas om jordegendomarnas låga taxering,

detta har kunnat vara förklarligt nog för den tiden; men den som är

förtrogen med förhållandena vet, att den ändring till det bättre, som nu

kan konstateras, har framsprungit i de flesta fall från de beskattande

nämnderna själfva och ingalunda på grund af ingrepp från kronoombudens

sida. Visserligen påhvilar ännu en särskild beskattning det svenska jordbruket

i högre grad än andra beskattningsföremål — jag menar afgifterna

till prästerskapet och en högre beräknad afköra stprocent för jordegendom

än för annan fastighet — men tillfredsställelsen öfver en alltmera utsträckt

jämlikhet i skattebördor är omisskännlig. Under sådana förhållanden har

man helt visst ingen som helst rätt att ej fortfarande tänka högt om våra

själfvalda taxeringsmyndigheter.

Deras förnämsta uppgift synes mig efter själfdeklarationens införande

vara den att på en gång se till att kronan får ut sitt af de olika beskattningsföremålen,

och därjämte icke minst att göra en rättvis fördelning

af skattebördorna inom kommun, landsting och väghållningsdistrikt, hvilka

i regeln kräfva ofantligt mycket mera än statsbeskattningen. Ett sådant

direkt deltagande i beskattningens anordnande från ett flertal, af folket

själf utsedde personer, har helt visst fördelaktigt inverkat på den svenska

nationens uppfattning om beskattningen och skatteinbetalningen. Då själfdeklarationen

infördes i vårt land, har man kunnat konstatera, att den

offentliga skattemoralen står högt. Afsiktligt undandöljande från beskattning

torde vara sällsynt. Detta gäller nu i första rummet allt, som kan

blifva föremål för deklaration, nämligen alla kontanta inkomster. Men

jordbruket, enkannerligen det minsta, har så mycket, som ej blifver omsatt

i penningar utan konsumeras för eget behof, och detta allt låter sig svårligen

minutiöst värderas, utan bedömes lika säkert af praktiskt folk så

att säga på rak arm. I afseende härå äro våra nuvarande taxeringsmyndigheter

oöfverträffliga, och de låta sig icke ersättas af någon som

helst utsträckt bokföringsskyldighet eller deklarationsplikt. Efter hand som

det ekonomiska kartverkets kartor blifva allmännare, kan man med ett

sådant material, som nu mångenstädes saknas, uppnå ändå pålitligare

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 7

värden. Öfverallt spela dock tillfälliga konjunkturer in, och man får i

sitt bedömande af resultatet ej förbise, att det är en jordegendoms generella

värde som åsyftas, dess brukning svär de; man kan ingalunda fordra,

att en egendom skall i all framtid åsättas ett högt taxeringsvärde och

dragas med ökade skatter, därför att densamma under en gynnsam konjunktur

uppnått ett högt saluvärde. En sådan konjunkturvinst borde väl

då rätteligen på annat sätt beskattas, om samtidigt alla andra dylika

vinster kunde träffas af beskattning.

Som det nu är, föreslår bevillningsberedningen taxeringsvärdena

inom ett mindre distrikt, lagom stort för att väl behärska materialet;

därvid utjämnas och fördelas de rent kommunala bördorna. Omedelbart

därpå kommer taxeringsnämnden med särskildt kronoombud för att utöfva

kontrollen öfver de gjorda förslagen. Just därför att ledamöterna här

besitta lika stor personal- och örtkännedom, kan kontrollen blifva fullt

effektiv. Vill kronoombudet offra litet mera arbete och på förhand taga

kännedom om arealer m. m. ur tillgängliga kartverk, så kan med nuvarande

anordning ett långt bättre resultat nås än med det af Kungl. Maj:t föreslagna.

Man må blott tillhålla kronoombuden, att förrättningen de år

fastighetstaxeringen äger rum ej må ske på lika kort tid som eljes. Fördelen

af denna anordning är omisskännlig: här finnes ett taxeringsorgan,

som i regeln utjämnar bördorna inom häradet, väghållning sdistriktet.

Vägdelningarna grunda sig, som kändt, på taxeringsvärdena; tillämpar

man olika beräkningssätt inom de många af Kungl. Maj:t nu föreslagna

mindre taxeringsdistrikten, så uppnås ej den för väghållningens fördelning

nödiga likformigheten. Att rätta till detta i pröfningsnämnden låter sig

helt enkelt icke göra: en minutiös detaljgranskning af en lika stor mängd

klagomål, som nu afgöras i taxeringsnämnden, är omöjlig. Men helt

visst komma de dit och därifrån till kammarrätten och skola också påkalla

ökade arbetskrafter och ökade kostnader på båda hållen.

Förslaget är uppgjordt med tanke på städerna, ej på landsbygdens

helt olika förhållanden: de från städerna inkommande besvären låta sig

ju bedömas lika väl i pröfningsnämnden som i taxeringsnämnden. Men

klagomål om jordens taxering fordrar lokalkännedom i högre grad än

som kan sammanföras i pröfningsnämnden. Att samtidigt minska antalet

ledamöter däri tyder på en önskan att göra behandlingen därstädes blott

och bart formell, ja måhända att i sinom tid låta den helt och hållet

utföras af »sakkunniga». Är det jurister som menas därmed, eller hvilka

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

»sakkunnige» stå Konungens befallningshafvande hädanefter bättre till

buds än hittills?

En ren inkomstbeskattning af jorden, som föresväfvar våra skatteteoretici,

är för det mindre jordbruket ett oting. Inför gärna i kontrollsyfte

själfdeklaration af alla, som kunna deklarera, och låt dem angifva

hvad de årligen vinna i reda penningar från sin jord. Försäljning af

skogsprodukter, grus, torf, kalk- och annan sten, äfvensom från större

fisken och saluträdgårdar m. m. bör uppskattas särskildt såsom hvarje

annan atfär. Men afsöndra den stora mängden af vanliga jordbruk och

låt dem skatta efter sina arealer och dessas olika värden och tyng ej

hela beskattningsapparaten med uppgifter om utsäde och skörd, inventariernas

årliga värdering m. m. sådant, som blott skulle vålla den samvetsgranne

mindre jordbrukaren stora svårigheter.

Det är ej små olägenheter, som nu tillskapas: två hela skatteinbetalningar

till kronan samma år under öfvergången äro ej småsaker för den

svenske jordbrukaren. Han skall aldrig förstå, hvarför andra skola slippa

med hälften. Och den nya uppbördstiden omedelbart efter höstlönernas

utbetalning och innan man hunnit vända sin skörd i penningar skall vålla

ständigt hufvudbry.

Förslaget utgår själf från att såväl debiteringen som uppbörden skola

kräfva ökade arbetskrafter. Ökade utgifter för pröfningsnämnden, ett långt

större antal besvär där och i kammarrätten måste också ställas i utsikt.

Då man jämväl måste räkna med större afkortningar än hittills, har man

svårt att få klart för sig, hvartill hela den vidlyftiga ändringen skall tjäna.

Alla förenklingar i den nuvarande skattemetoden, som kunna göras,

må dock ske. Det synes som om det uppslag, tvenne kammarrättsråd

gifvit (sid. 146) kunde begagnas. Att komplettera detta beräkningssätt

med de af statsrådet påpekade bestämmelserna må lätt kunna göras. Man

skulle därmed uppnå så mycket af likformighet, som praktiskt sedt torde

kunna vinnas.»

De betänkligheter med afseende å taxeringsmyndigheternas omorganisation,

fastighetsbevillningens anordning under öfvergångsåret för reformen

och uppbördstiden, som motionären hyser, anser utskottet blifva i väsentlig

mån om icke helt och hållet undanröjda genom bifall till utskottets här

nedan i nämnda afseenden gjorda förslag. För öfrigt skulle, såsom redan

antydts, ett skatteförslag, uppgjordt på sätt af herr Lindblad i hans

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 9

motion föreslagits, egentligen icke innebära någon afvikelse från hittills följda

grunder för taxeringen. Med motionärens förslag skulle sålunda icke,

såvidt af utskottet kunnat bedömas, undanröjas någon af de olägenheter,

hvilka åtfölja taxeringsförfarandet, så länge med taxeringen i hufvudsak

afses att beräkna inkomster för löpande året i stället för att fastställa de

verkliga inkomsterna för nästföregående år.

Beträffande herr Åkessons motion n:o 191 med yrkande om afslag Motionerna

å propositionen n:o 47 samt utarbetande af förslag till ny bevillnings- nM jg[och

förordning, byggd, hvad angår fastighetstaxeringen, på vissa särskilda af

motionären angifna grunder, torde, i den mån densamma kan anses innefatta

hemställan om omedelbart tillämpande af sagda grunder, få anses

gälla hvad utskottet här nedan anför vid behandlingen af den utaf herr

Lindblad med flera väckta motionen n:o 200.

Slutligen torde de af herr Redelius i motion n:o 192 på exempel

grundade anmärkningar mot ifrågavarande författningsförslag hafva förfallit

vid det förhållande, att med bevillningsutskottets nedan närmare utvecklade

förslag ingen som helst åtskillnad i beskattningsafseende mellan

afkomst af fast egendom och annan inkomst skulle komma att ens för

öfvergångsåret 1908 införas i skatteförfattningarna.

Härefter öfvergår utskottet till granskning af de särskilda delar utaf

det i propositionen n:o 47 framlagda förslag till ny bevillningsförordning,

som framkallat i öfriga omförmälda motioner gjorda ändringsyrkanden

eller som utskottet vid behandling af författningsförslaget och motionerna

funnit böra omarbetas eller underkastas jämkning.

Hvad då först angår de förändrade bestämmelser med afseende å Fastighetsskatteår,

som innefattas i förslaget, har utskottet visserligen funnit (je. beTillnin?eu*

samma väl ägnade att tjäna därmed afsedda ändamål, hvarigenom de ett

år mantalsskrifna skattskyldige skulle samma år påföras inkomstbevillning

för sina under nästföregående år åtnjutna inkomster. Men anser utskottet,

att sagda bestämmelser analogivis jämväl böra tillämpas i afseende å den

genom fastighetsbevillningen beskattade af kastningen af fast egendom.

Enligt föreliggande förslag skulle emellertid fastighetsbevillningen år 1908

erläggas af dem, som samma år vore ägare (i vissa fall innehafvare) af

den fasta egendom, därför bevillning skulle utgå. Detta förhållande skulle

Bill. till Biksd. Prot. 1907. 5 Sami. 1 A/d. 12 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Statsråds
protokollet.

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

leda dithän, att afkastning af fast egendom, därför fastighetsbevillning utginge,

beskattades för det löpande året (år 1908), medan beskattningsbara

inkomster i öfrigt beskattades för det nästföregående året (år 1907).

Häraf åter skulle följa, att fast egendom äfven under öfvergångsåret 1908,

då inkomsttagare hade att utgöra half bevillning på grund af taxeringarna

år 1908, skulle erlägga hel fastighetsbevillning efter de under samma

år fastställda taxeringsvärden.

I statsrådsprotokollet anföres i omförmälda afseende:

»I det föregående har jag yttrat mig allenast om taxering af inkomst.

Det är med afseende på denna taxering, som missnöjet med nu rådande

förhållanden framträda Emellertid uppställer sig nu det spörsmålet, om

en ändring af beskattningsåret vid inkomsttaxeringen bör föra med sig

äfven en ändring af beskattningsåret i fråga om fastighetstaxeringen, så

att skattskyldig skall taxeras för den fastighet, han haft nästföregående år,

och icke för den fastighet, han äger under löpande året. Härvid är det

dock klart, att spörsmålet gäller allenast bevillningstaxeringen och icke

inkomstskattetaxeringen. Vid sistnämnda taxering, däri för närvarande en

beräknad afkastning af fast egendom upptages såsom inkomst, är det

fråga om att sammanräkna den skattskyldiges hela inkomst af alla inkomstkällor

under ett år, och det kan således icke ifrågasättas annat än att,

då taxeringen i öfrigt skall afse nästföregående års inkomst, samma grundsats

skall tillämpas äfven i fråga om den beräknade inkomsten af fastighet,

så att taxeringen till inkomstskatt omfattar beräknad afkomst af fast

egendom, som den skattskyldige ägt eller innehaft under nästföregående

år.

Beträffande åter fastighetsbevillning en, synas mig hufvudsakligen praktiska

skäl öfvervägande tala för att någon rubbning icke göres i de bestående

förhållandena och att således, äfven sedan reformen genomförts i

fråga om inkomsttaxeringen, fastighetsbevillning erlägges för löpande året,

d. v. s. för hvarje fastighet af den, som för löpande året mantalsskrifvits

såsom ägare eller med ägare likställd innehafvare af fastigheten. De

grunder, som, enligt hvad jag förut anfört, påkalla, att inkomsttaxeringen

afser nästföregående års inkomst, gälla ej heller i och för sig angående

fastighetstaxeringen. Om det också på visst sätt kan synas, som om det

vore mest följdriktigt, om båda taxeringarne skedde för samma år, så

kan det å andra sidan icke heller förnekas, att fastighetsbevillningen utgör

en beskattning af så egenartad beskaffenhet, att den i mycket måste följa

sina egna regler.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 11

Om fastighetsbevillningen skulle erläggas för nästföregående år, skulle

detta innebära bland annat, att den utginge enligt ett nästföregående år

bestämdt taxeringsvärde. Hvarje år skulle således taxeringsvärde åsättas

den fasta egendomen i riket utan något under det året föreliggande praktiskt

syfte; taxeringen skulle ske i och för den bevillning, som nästföljande

år skulle utgå. Man finge följaktligen årligen laborera med två särskilda

fastighetstaxeringslängder: den ena, som upprättats nästföregående år, skulle

ligga till grund för löpande årets debitering och uppbörd, den andra upprättades

under året för att nästföljande år tjäna samma ändamål. Bevillningsbeloppet,

hvilket bland annat af redovisningsskäl bör upptagas i taxeringslängden,

skulle under löpande året införas i nästföregående års längd.

Därest, såsom jag tror mig hafva nyss ådagalagt vara nödvändigt, vid inkomsttaxeringen

skulle följas löpande årets mantalslängder, men fastighetsbevillningen

skulle erläggas för nästföregående år och således debiteras

enligt nästföregående års mantalslängder, skulle för ett och samma års

debitering och uppbörd två olika års mantalslängder ligga till grund. Att

härigenom debiterings- och uppbördsarbetet, till hvilket kortast möjliga tid

måste anslås, skulle öfver höfvan försvåras, ligger i öppen dag.

Slutligen får jag för denna frågas bedömande framhålla en synpunkt,

som principiellt synes hafva en mycket stor betydelse, äfven om densamma

icke rent praktiskt kan tillerkännas så stor vikt. Därest fastighetsbevillningen

skulle erläggas på grund af nästföregående års taxeringsvärde,

komme det oftast att inträffa, att taxeringsvärdet blefve bestämdt i första

taxeringsinstansen, innan ännu Riksdagen beslutat, att någon bevillning

på grund däraf skulle utgöras. Om jag tänker mig reformen genomförd

år 1908, måste i många fall det årets taxeringsnämnder, hvilkas arbeten

böra vara afslutade senast den 15 maj, hafva bestämt de taxeringsvärden,

efter hvilka bevillning år 1909 skulle erläggas, innan ännu 1908 års

Riksdag åtagit sig bevillning att utgå år 1909. Ty Riksdagens beslut om

bevillningen fattas på grund af sakens natur i slutet af riksdagen, och

det händer ju numera icke ofta, att detta beslut är fattadt och kungjordt

redan den 15 maj. Man må icke invända, att samma förhållande äger

rum redan under den nuvarande ordningen. Bevillningsberedningen får

väl nu föreslå taxering, innan Riksdagen åtagit sig någon bevillning, men

det är först taxeringsnämnden, som bestämmer taxeringen, och denna

sammanträder enligt nu gällande stadganden icke tidigare än den 21 juni,

alltså etter det Riksdagens beslut om bevillningen hunnit fattas och kungöras.

Denna sak synes mig således böra ordnas på det sätt, att inkomst

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

taxeringen afser nästföregående års inkomst men fastighetsbevillningen erlägges

af löpande årets ägare eller innehafvare af fast egendom. Sålunda

skulle, så vidt nu är i fråga, 1907 års Riksdag åtaga sig inkomstbevillning

och inkomstskatt att betalas år 1908 enligt taxering år 1908 af 1907

års inkomst samt fastighetsbevillning att erläggas år 1908 ^af 1908 års

ägare eller innehafvare af fast egendom på grund af 1908 års fastighetstaxering.

I sitt utlåtande i ämnet har kammarrätten också utan förbehåll anslutit

sig till denna mening. Kammarrätten har därvid åberopat hufvudsakligen

de af mig nu angifna skälen, hvarjemte kammarrätten till stöd

för sin uppfattning, såsom mig synes, fullt riktigt anfört, att den, som

förvärfvat fast egendom, därmed har att omedelbart inträda i de rättigheter

inom stat och kommun, som fastighets innehafvande betinga, och

häraf bör följa, att äfven bevillningsplikten inträder fortast möjligt.

Den uppställda regeln kan emellertid medföra, att en skattskyldig får

under ett och samma år erlägga bevillning två gånger för afkastningen åt

sitt kapital. Om han år 1908 haft kapitalet utlånadt mot ränta och år

1909 har det placeradt i fastighet, får han år 1909 utgöra bevillning både

för 1908 års ränteinkomst och för den fastighet han äger år 1909. Med

afseende på inkomstskatten inträffar däremot icke liknande resultat, då

denna i allo skulle utgå på grund af nästföregående års förhållanden. Hvad

bevillningen beträffar, bör man ihågkomma, att någon dubbeltaxering dock

icke uppkommer, så att samma års inkomst blefve två gånger beskattad.

Saken är allenast den, att inkomster från två olika år kunna komma att

beskattas under ett och samma år. Då bevillningen är en proportionell

skatt, ökas således icke härigenom skattebördan, den endast sammantränges

på en kortare tid. Och det är att märka, att det är endast i det sannolikt

ej så ofta förekommande fall, att omplaceringen af kapitalet sker vid

ett årsskifte, som två hela års intäkter på detta sätt upptagas till beskattning

under ett år. Det låter sig visserligen icke förnekas, att en sålunda

hopad beskattning i vissa fall kan blifva oläglig för den skattskyldige,

men det är min öfvertygelse, att olägenheten, som i regel kan drabba

endast ägare af kapital och således skattskyldige i en ekonomiskt gynnsam

ställning, dock icke skall visa sig vara af den art, att fördenskull

ett annat system för fastighetsbeskattningen bör väljas. Ej heller synes

detta böra föranledas af det motsatta fallet, nämligen att den, som vid

ett års slut säljer sin fastighet och därigenom erhåller kapital, hvarå han

nästföljande år uppbär ränta, sistnämnda år icke kommer att taxeras till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 13

bevillning vare sig för fastigheten eller för ränteinkomst af det kapital,

som genom försäljningen frigjorts.

I sammanhang härmed anhåller jag att få beröra en fråga, som af

de sakkunniga upptagits och af hvilkens lösning sedan länge ett starkt

behof gjort sig gällande. Den för hvarje år för en fastighet påförda

fastighetsbevillningen är till sin natur odelbar. Om fastigheten under året

byter ägare, påföres icke fastighetsbevillningen hvarje ägare i förhållande

till den del af året han ägt fastigheten, utan för hvarje år endast en

person. Men hvilken af flera ägare under ett år bevillningen bör påföras,

är icke i lagstiftningen bestämdt. De olika ägarna emellan ordnas väl

denna sak oftast genom aftal vid öfvergången af äganderätten. Detta gör

emellertid icke ett reglerande genom lagstiftningen obehöfligt. Ett sådant

kräfves bland annat för åstadkommande af reda och konsekvens vid taxeringen.

I praxis har emellertid frågan bevarats på olika sätt. Enligt

en mening skulle den böra upptagas såsom skattskyldig, som ägt fastigheten

största delen af året. Denna tolkning skulle således göra taxeringen

beroende af en omständighet, om hvilken den första taxeringsinstansen

icke kan äga någon kännedom. En annan mening, som åtminstone de senare

åren mera allmänt omfattats, är, att den bör taxeras för fastigheten, som

äger den vid årets början. Jag ansluter mig till denna äfven af de sakkunnige

biträdda uppfattning, hvilken innebär, att den, som bör mantalsskrifvas

för fastigheten, skall upptagas såsom den skattskyldige. Om sålunda

en person före årets ingång inköpt en jordbruksfastighet för att

tillträda densamma den 14 mars, bör han mantalsskrifvas för fastigheten

och på denna grund äfven taxeras därför. Hvad som i detta afseende

gäller om ägare, bör naturligtvis gälla äfven om innehafvare, som är lagligen

pliktig erlägga fastighetsbevillning. Äfven kammarrätten har omfattat

den sistnämnda meningen och gjort allenast en formell erinran, i

enlighet med hvilken de sakkunniges förslag blifvit förtydligadt.»

Enligt de grunder, som hittills följts vid beskattningen, hafva afkastning

af fast egendom och andra beskattningsbara inkomster beskattats för

samma år. Så länge fastighetsbevillningen afser att vara ett komplement

till inkomstbevillningen, h vilket tydligen är förhållandet, då inkomst af fast

egendom icke inberäknas i de inkomster, som beskattas genom inkomstbevillning,

är en sådan ordning, hvarom nyss nämnts, fullt naturlig.

Följdriktigheten torde därför, såsom i statsrådsprotokollet också erkännes,

fordra, att, om skatteåret beträffande de inkomster, som träffas af inkomst
-

er A»

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

bevillning, förändras, samma ordning tillämpas i fråga om fastighetsbevillningen.

En afvikelse från denna princip medför olägenheter vid den

öfvergång till nytt skatteår, hvarom nu är fråga, och kan jämväl i

framtiden vid eventuella förändringar af beskattningssystemet vålla svårigheter.

På sätt redan nämnts skulle skilda bestämmelser rörande skatteåret

för fastighetsafkastningen och andra inkomster redan nu medföra olägenheter.

I sådant afseende behöfver allenast framhållas omförmälda med

förslaget följande anordning, att den, som åren 1907 och 1908 är ägare

af en och samma fastighet, år 1908 skulle nödgas utgöra två hela fastighetsbevillningar.

Att på dylikt sätt, med hänsyn allenast till förändrade

bestämmelser om skatteåret, vidtaga, om ock blott för ett år, en ny och

ojämn fördelning af skattebördorna måste vålla betänkligheter, helst då

de, hvilka ägde fastighet under bägge åren 1907 och 1908, lika väl som

inkomsttagarna torde vara i behof af lättnad i skattebördorna under öfvergångsåret.

Icke utan tvingande skäl bör därför en anordning, som medför en

dylik, om ock tillfällig, ojämn beskattning, vidtagas. Sådana skäl förefinnas

emellertid icke. Visserligen torde, såsom i statsrådsprotokollet angifvits,

frågan om fastighetsbevillningen icke kunna ordnas på det sätt,

att fastighetstaxeringarna verkställas ena året och fastighetsbevillningen,

med ledning af dessa taxeringar, debiteras nästföljande år. Detta skulle

nämligen leda till de oegentligheter, som i statsrådsprotokollet närmare

utvecklats. En sådan anordning är emellertid icke nödvändig för att

vinna det nu afsedda ändamålet.

I likhet med hvad som äger rum vid taxering till inkomstbevillning

och inkomstskatt kan nämligen taxering till fastighetsbevillning verkställas

året efter det afkastningen af fastigheten åtnjutits. De taxeringsvärden,

som under ett visst år (1908) fastställdes, skulle alltså bestämmas med

ledning af förhållandena under närmast föregående år (1907) och afse alt

fastställa fastigheternas värden under samma år (1907). Bevillningen,

som debiterades med ledning af dess värden, utgjorde under sådana förhållanden

fastighetsbevillningen för nästföregående år (1907).

Det är visserligen sant, att under en sådan ordning fastigheterna

skulle för år 1907 varda två gånger taxerade, nämligen dels innevarande

år för löpande året och dels år 1908 för det nästföregående året. Af flera

skäl torde emellertid denna dubbla fastighetstaxering icke kunna tillmätas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 15

någon afgörande betydelse i förevarande afseende. Ett liknande förhållande

kommer nämligen att äga rum i fråga om de beskattningsbara inkomsterna.

Dessa skola nämligen taxeras dels år 1907 för löpande året

dels ock år 1908 för det nästföregående året. Något hinder förefinnes

icke, att, i analogi därmed, för fastigheterna två särskilda taxeringsvärden

för år 1907 fastställas, nämligen dels år 1907 att läggas till grund för

fastighetsbevillningen samma år dels ock år 1908 att användas vid debitering

af den bevillning, som skall erläggas vid samma års slut. Liksom vid inkomsttaxeringen

deklarationer om 1906 års inkomster tjäna till ledning för 1907

års taxering och deklarationer om 1907 års inkomster för 1908 års taxering,

komma för de fastighetstaxeringar, hvilka skola verkställas år 1908, särskilda

uPPgifter att läggas till grund. Enligt instruktionen för taxeringsmyndigheterna

kan någon nämnvärd förändring i nu gällande taxeringsvärden

å fastigheterna icke äga rum under tiden mellan de allmänna fastighetstaxeringarna.

Innevarande år infaller under en sådan period. År 1908

däremot skall under alla förhållanden verkställas en allmän fastighetstaxering,

därvid full hänsyn skall tagas till de i 14 § bevillningsförordningen

omförmälda uppgifter om de köpeskillingar, hypoteks- och brandförsäkringsvärden

m. m., som betingats eller åsatts under de närmast

före år 1908 förflutna åren.

I anslutning till hvad utskottet sålunda anfört, har utskottet vidtagit

däraf påkallade ändringar i föreliggande författningsförslag.

Vid bifall härtill komme 1907 års fastighetsägare i samma ställning

som 1907 års inkomsttagare, som hafva att hösten år 1908 utgöra

en half bevillning. För sistnämnda år bör alltså fastighetsbevillningens

belopp fastställas till tre öre för hundra kronor af taxeringsvärdet å jordbruksfastighet

och två och ett hälft öre för hundra kronor af taxeringsvärdet

å annan fastighet och frälseränta.

Föreliggande förslag till ny bevillningsförordning innefattar, såsom Taxering,

redan antydts, en ganska genomgripande omorganisation af taxeringsmyn- heteraa"

digheterna. Dessa myndigheters antal skulle inskränkas till två, nämligen

taxeringsnämnder och pröfningsnämnder.

Taxeringsnämndens ordförande och en dess ledamot skulle utses af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande. (Kriga ledamöter åter skulle i viss

angifven ordning väljas af de skattskyldige själfva. Antalet sålunda

valde ledamöter skulle, i likhet med hvad nu är stadgadt i fråga om bevillningsberedning,

utgöra i stad tre högst fem samt på landet två högst

s. 16 Kontrollera mot PDF

Statsråds
protokollet.

16 Bevillningsutsliotteis Betänkande N:o 13.

sex. Beträffande pröfningsnämnden skulle såsom hittills landshöfdingen

vara ordförande men ledamöternas antal åter inskränkas från tjugu högst

trettio till tio högst femton.

I afseende härå yttras i statsrådsprotokollet:

»Den organisation af taxeringsmyndigheterna, som genom 1861 års

bevillningslagstiftning kom till stånd och ännu består, kan sägas vara i

hufvudsak kännetecknad däraf, att de ur de skattskyldiges egen krets

valda taxeringsmännen skola på grund af sin allmänna kännedom taxera

den skattskyldiges inkomst till hvad den i medeltal och efter ett mera yttre

bedömande af den inkomstkälla, hvarom i hvarje särskildt fall är fråga,

kan anses utgöra. Det är med hänsyn härtill och då naturligtvis en dylik

uppskattning kan blifva desto bättre och mera allsidigt gjord, ju flera

med den skattskyldiges allmänna förhållanden förtrogna personer däri

taga del, som man skapat denna rad af taxeringsinstanser, som utgöras

af bevillningsberedningen, taxeringsnämnden och pröfningsnämnden.

Sedan i vårt taxeringssystem numera införts ett tämligen vidsträckt

deklarationstvång, hvilket enligt min åsikt nu bör ytterligare utsträckas,

har taxeringen tydligen erhållit och erhåller alltmera en annan karaktär.

Med genomförandet af den föreslagna reformen angående beskattningsåret

kan skatteplikten få en mera bestämd och klar formulering. Det blir

alltså för den deklarationsskyldige betydligt lättare att afgifva en riktig

deklaration. Han behöfver bland annat icke vidare i fråga om inträffade

förändrade förhållanden under löpande året meddela de uppgifter, som nu

under rubriken »frivilliga upplysningar» ofta blifva mera omfattande än

själfva deklarationen. Under sådana förhållanden komma taxeringsmyndigheterna

att börja sitt arbete med ett långt mera tillförlitligt material än för

närvarande. Det behöfves i regel icke vidare någon uppskattning i förut

vanlig mening, utan allenast ett kontrollerande och möjligen fullständigande

af de skattskyldiges uppgifter, så att dessa blifva fullt korrekta och

sålunda angifva den beskattningsbara inkomstens verkliga belopp. Det är

hufvudsakligen för en dylik kontroll man vid en genomförd obligatorisk

själfdeklaration har att sörja, och det är företrädesvis med hänsyn härtill,

som taxeringsapparaten bör inrättas. Och själfva denna kontroll underlättas

i väsentlig mån, om taxeringen undantagslöst gäller inkomsten för

ett redan afslutadt år, samt af den större klarhet i taxeringsbestämmelserna,

som till följd häraf kan vinnas.

Något hinder synes mig därför icke böra möta för den reduktion af

taxeringsinstansernas antal, som äfven är nödvändig för påskyndande af

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 17

taxeringsarbetet och införandet af en tidigare uppbörd. Enligt min mening

böra således de båda lokala taxeringsmyndigheterna, bevillningsberednin"

gen och taxeringsnämnden, sammanslås till en. Denna, som lämpligen

torde kunna kallas taxeringsnämnd, bör organiseras i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den nuvarande bevillningsberedningen och med ungefärligen

motsvarande taxeringsområde. Det viktiga och för taxeringsresultatet

i stort sedt afgörande arbete, som åligger och fortfarande skulle åligga

ordföranden i den första taxeringsinstansen, lägger ovillkorligen hinder i

vägen för att göra verksamhetsområdet för denna instans väsentligen

större än de nuvarande beredningsdistrikten. En sådan anordning påkallas

äfven af nödvändigheten att ledamöterna äga en tämligen noggrann kännedom

om personer och förhållanden inom distriktet.

Den hufvudsakligaste invändning, som framställts mot minskning af

taxeringsinstansernas antal och som särskilt framförts af kommunalskattekommittén,

har varit, att den skulle vara äfventyrlig för fastighetstaxeringen.

Då emellertid den nya taxeringsnämndens distrikt skulle

ungefär sammanfalla med beredningsdistriktet, skall man utan tvifvel hos

densamma finna all önskvärd lokalkännedom beträffande taxering af fast

egendom. Och å andra sidan synes det genom pröfningsnämndens granskning

af de primära taxeringsmyndigheternas beslut vara tillräckligt sörjdl;

för fastighetstaxeringens jämnhet. Icke heller hänsynen till denna i regel

endast hvart femte år återkommande taxering lärer därför böra ställa sig

hindrande emot reformen.

Hvad beträffar den ifrågasatta organisationen af den primära taxeringsmyndigheten,

får jag i öfrigt framhålla, att hos denna myndighet icke

skulle komma att finnas representant med särskilt uppdrag att bevaka

kronans intressen. Någon annan därtill lämplig tjänsteman än kronofogden,

hvilken enligt nu gällande bevillningsförordning är kronoombud hos taxeringsnämnderna

på landet, skulle icke i allmänhet vara att tillgå i landskommunerna.

Men det är uppenbart, att kronofogden med alla sina öfriga

omfatlande tjänsteåligganden icke kan hinna att deltaga i taxeringsarbetet

hos fögderiets alla taxeringsnämnder, sådana dessa enligt hvad jag anfört

skulle organiseras. Särskild! kronoombud hos dessa niimnder synes också

kunna undvaras. Under nuvarande förhållanden kan ordföranden i bevillningsberedningen

i stort sedt anses hafva samma skyldigheter som kronoombudet

hos den nuvarande taxeringsnämnden. Ordförandena i bcvillningsberedningarna

hafva också hittills utan några afsevärda anmärkningar bevakat

kronans intressen, och det synes därför under den nya organisationen

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

kunna utan vidare anförtros åt dem att å det allmännas vägnar öfvervaka,

att taxeringen verkställes i behörig ordning. I allt fall skulle tillfälle

fortfarande finnas att anlita kronofogde såsom ordförande i en eller flera

af taxeringsnämnderna inom fögderiet. Om det egentliga uppbördsarbetet,

såsom jag föreslår, förlägges till sådan tid på året, att detsamma och därmed

följande bestyr mindre än hittills taga kronofogdarnas tid i anspråk

under de månader taxeringen pågår, lära dessa tjänstemän i långt större

utsträckning än för närvarande kunna ägna sig åt taxeringsarbetet i den

första instansen.

Den af mig nu berörda omständigheten synes emellertid påkalla vidtagande

af någon åtgärd för att förstärka sakkunnig elementet lios den

primära taxeringsmyndigheten. Om Kungl. Maj:ts befallningshafvande berättigades

att utan afseende å vederbörandes boningsort utse, utom ordförande,

äfven en ledamot i taxeringsnämnden, skulle icke blott nämnden

erhålla eu förstärkning, som genom själfständighet och opartiskhet säkerligen

skulle främja behörig taxering, utan äfven ordföranden kunna få ett

värdefullt och i större taxeringsdistrikt eller vid tillfälliga förfall ofta oumbärligt

biträde i det förberedande taxeringsarbetet.

Denne ledamot bör uppenbarligen erhålla skälig godtgörelse för

uppdraget. Likaledes bör ordföranden i taxeringsnämnden tillförsäkras

en ersättning, som motsvarar omfattningen och betydelsen af det honom

anförtrodda arbetet. Endast under sådan förutsättning kan man påräkna

att erhålla för uppdraget skickade personer. Och det bör starkt betonas,

att hela taxeringsresultatet dock ytterst beror på att ordförandena i den

första taxeringsinstansen med sakkunskap, intresse och omsorg ägna sig

åt utförandet af sitt viktiga uppdrag. För beredandet af sådan godtgörelse

bör den så kallade bevillnings- och inkomstskatteprocenten höjas. Jag tror

mig emellertid kunna med visshet förutsäga, att den ökade utgift, som

sålunda må uppkomma, skall på grund af stegradt initiativ till en effektiv

taxering medföra en långt mera ökad afkastning af de ifrågavarande

skatterna.

Taxeringsnämndernas taxeringar skulle sedermera likasom enligt den

nuvarande ordningen granskas af pröfningsnämnden, hvilken äfven skulle

afgöra anförda besvär. Hos denna myndighet bör mindre kräfvas personalkännedom

än sakkunskap. I anledning häraf och för påskyndande af

nämndens arbete bör ledamöternas antal väsentligt inskränkas. I nära

anslutning till hvad kommunalskattekommittén föreslagit, lärer sålunda an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 19

talet ledamöter i pröfningsnämnden lämpligen kunna bestämmas till tio,

högst femton.»

I anledning af hvad sålunda föreslagits rörande taxeringsmyndigheternas

organisation, hafva i förenämnda två motioner n:is 186 och 190

i Andra Kammaren af herr C. G. Johansson i Allösa och herr O. Olsson

i See gjorts särskilda framställningar.

Den förre hemställer om sådan ändring i de föreslagna bestämmelserna

rörande taxeringsnämnden, att taxeringsdistrikt i stad och på landet

måtte få välja samtliga ledamöter, samt anför till stöd härför:

»Från urminnes tid har svenska folket icke allenast i hvad som rört

dess allmänna behof genom sina riksmöten beskattat sig själf, utan äfven

på det kommunala området ensamt fått bestämma sin skatteplikt, utan

annan inskränkning än den enligt gällande lag åt Kungl. Maj :ts befallningshafvande

förbehållna rätten att vägra fastställelse å beslut om lån m. m.

för samhällenas behof, af hvilka beslut skatteplikten i någon mån kan

vara beroende.

Angående erläggandet af bevillning till statsverket, som för närvarande

är grunden för den kommunala skattskyldigheten, hafva kommunerna haft.

den mest vidsträckta rätt med afseende på val af förtroendemän till att

verkställa beskattningen. I bevillingsberedningarna har Kungl. Majds

befallningshafvande visserligen hittills utsett ordförande, men de skattskyldige

hafva valt samtliga ledamöterna, hvithet också skett i taxeringsnämnden,

där ledamöterna äfven utsett ordförande bland sig själfva.

På detta sätt har vårt folk hittills praktiskt utöfvat sin enligt grundlagen

tillförsäkrade rätt att sig själf beskatta, och vid de ändringar i rikets

skattelagar, som allt emellanåt kommit till stånd, har mig veterlig! hittills

icke i sammanhang därmed kronans makt och inflytande utvidgats.

Detta tyckes dock nu i viss mån ifrågasättas. I den till Riksdagen

aflämnade kungliga propositionen n:o 47 med förslag till ny förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst § SO föreslår

regeringen icke allenast, att ordföranden, utan äfven en ledamot i taxeringsnämnden

skall förordnas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande. Detta

innebär eu ej obetydlig afvikelse ifrån nuvarande förhållanden.

Vidare stadgas i omnämnda förordning, att de hittills fungerande lokala

taxeringsmyndigheterna, bevillningsberedning och taxeringsnämnd, skola sammanslås

och taxeringsnämnden hädanefter ensam bestrida bådas funktioner.

Därigenom kan man förstå anledningen till att Kungl. Maj:ts befall
-

Motioner.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

ningshafvande förbehålles rätt att utse taxeringsnämndens ordförande,

hvilken har att såsom kronans särskilda ombud bevaka dess rätt och

bästa. Att detta skulle blifva en af bemälde ordförandes hufvuduppgifter,

framgår af statsrådet och chefens för finansdepartementet motivering till

förändringen, då han säger: »Ordförandena i bevillningsberedningarna hafva

hittills utan några afsevärda anmärkningar bevakat kronans intressen, och

det synes därför under den nya organisationen kunna utan vidare anförtros

åt dem att å det allmännas vägnar öfvervaka, att taxeringen verkställes

i behörig ordning.» Detta hedrande vitsord torde icke med fog

kunna underkännas af någon.

Under sådana förhållanden synes mig icke heller något verkligt

behof förefinnas till att ytterligare förstärka kronans direkta inflytande på

beskattningen. Stadgandet om rätt för Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att välja eu särskild ledamot i taxeringsnämnden bör därför ur förordningen

utgå.

Denne ledamot, till hvilken, enligt departementschefens förslag, ersättning

för uppdraget borde beredas genom höjning af den så kallade

bevillnings- och inkomstprocenten, skall tillika kunna väljas utom taxeringsdistriktet,

hvilket senare sannolikt oftast blefve fallet. Men då det för en

rättvis taxering är nödvändigt, att ledamöterna, bland annat, noga känna

till värdet å de fastigheter och skatteföremål i öfrigt, Indika kunna blifva

föremål för taxering, så synes mig, att val af ledamot utom distriktet

näppeligen kan vara till något större gagn för nämndens verksamhet.»

Herr Olsson hemställer om följande förändrade lydelse af de två

sista styckena af 30 §:

»På landet skola ledamöter i taxeringsnämnd, till antal af fyra,

högst sex, väljas på kommunalstämma bland de i orten bosatta personer,

hvilka under sist förflutna åt erlagt fastighets- eller inkomstbevillning

inom distriktet. Äro flera kommuner förenade till ett taxeringsdistrikt,

skola för hvarje kommun väljas högst fyra ledamöter i taxeringsnämnden

med iakttagande likväl att antalet valda ledamöter i taxeringsnämnden

icke må i något fall öfverstiga åtta.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna i taxeringsnämnden väljas, skall

äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften af de valda

ledamöternas antal samt ordningen suppleanterna emellan bestämmas.

För öfrigt bör vid val af både ordinarie ledamöter och suppleanter

tillses, att, så vidt möjligt är, såväl fastighetsägare som näringsidkare,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 21

löntagare och kroppsarbetare komma att i taxeringsnämnden äga säte

och stämma.»

Till stöd härför anför motionären:

;;I Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 47 till innevarande Riksdag

föreslås en inskränkning i taxeringsinstitutionen så till vida, att bevillningsberedning

och taxeringsnämnd sammanslås till ett, hvithet kan verka därhän,

att det blir svårare hädanefter än hittills att få dessa nämnder så

allsidigt som nödigt vore sammansatta. Om man enligt nu gällande bestämmelser

ej fått rum för de olika intressen, som gjort sig gällande vid

val af ledamöter i bevillningsberedningen, så har det varit möjligt att tura

om och låta dem bli representerade i taxeringsnämnden i den mån man

beaktat de olika krafven samt velat tillmötesgå dem, men enligt nu framlagda

Kungl. Maj:ts förslag blifver det svårare hädanefter än hittills att

handla som man borde i nämnda afseende, hvarför jag tillåter mig att

återkomma med min motion till 1904 års riksdag, som i hufvudsak var

af följande lydelse: ''Svenska folkets urgamla rätt att sig själf beskatta’

är en af grundlagen erkänd och fastslagen sats, och hvad den säger är

med billighet och rättvisa fullt öfverensstämmande.

Våra lagar och förordningar gifva också rum åt den skattskyldige

att i någon mån mer eller mindre inverka på bestämmandet af skatternas

storlek och fördelning; hvarvid det ofta dock kan gå så, att de små och

svagaste måste böja sig för de mäktigares vilja.

Skattebördornas fördelning, huru mycket den ene och den andre är

mäktig att bära och bidraga med, bestämmes af bevillningsberedning och

taxeringsnämnd, hvilka böra vara och delvis äro så sammansatta, att de olika

näringsgrenarna äro representerade, i det att gällande bevillningsförordning

§ 29 säger: »vid val af både ordinarie ledamöter och suppleanter

tillses, att, såvidt möjligt är, såväl fastighetsägare som näringsidkare och

löntagare komma att i beredningen äga säte och stämma».

Enligt denna bestämmelse kunna alla näringsgrenar blifva representerade,

men möjligt är och ofta förekommer det, att en del ej kommer med,

och detta gäller en klass, som är rätt talrik af dem, som skola taxeras,

nämligen kroppsarbetare.

Visserligen kunna äfven sådana inväljas i berednings- och taxeringsnämnd,

men på en del ställen i vårt land är praxis den, att ibland dem

.sällan utses någon representant; ty vanligen väljas fastighetsägare, löntagare

och möjligen någon handtverkare, ehuru i många fall inkomst
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 13.

taxeringen inom distriktet gäller hufvudsakligen kroppsarbetare, med

undantag af de år, omtaxering af fastigheter äger rum.

Därför torde det vara med rättvisan öfverensstämmande, att ifrågavarande

förordning förtydligades så till vida, att kroppsarbetare alltid

komma att blifva representerade i berednings- och taxeringsnämnderna.

Vid behandlingen af mdtionen yttrar bevillningsutskottet bland annat

följande:

Då ordet »löntagare» i här ifrågavarande fall lärer böra tolkas såsom

omfattande alla, som arbeta mot aflöning, oberoende af sättet för

dennas beräknande, är sålunda jämväl en kroppsarbetare att anse såsom

löntagare. I motionen framhålles emellertid, att den olika praxis, som

råder beträffande kroppsarbetares inval i bevillningsberedning och taxeringsnämnd,

skulle kräfva ett förtydligande af paragrafens ifrågavarande

bestämmelse. Bevillningsutskottet anser i likhet med motionären önskvärd!,

att äfven kroppsarbetare, såsom för närvarande flerstädes lärer vara fallet,

såvidt möjligt inväljas i bevillningsberedningen och taxeringsnämnden,

framför allt å platser med talrik arbetarebefolkning. Men med nyssberörda

tolkning af ordet löntagare, och då en af anledningarna till den ornförmälta

olikheten i tillämpningen af sagda bestämmelse torde vara den,

alt kroppsarbetare, i den mening motionären tagit detta ord, inom åtskilliga

kommuner å landet förekomma i jämförelsevis ringa antal, finner dock

bevillningsutskottet skäl icke föreligga att för det afsedda ändamålets

vinnande i bevillningsförordningen vidtaga någon förändring. Ett tillägg

till bevillningsförordningen i den af motionären föreslagna riktning skulle

dessutom vid tillämpningen i vissa fall möjligen kunna vålla svårighet

med hänsyn till det begränsade antalet ledamöter i bevillningsberedningen.

Såsom af utskottets motivering framgår, gillar det helt det framställda

behofvet af att kroppsarbetare böra inväljas som ledamöter i taxeringsnämnd,

men anser, att ordet löntagare bör tolkas så, att äfven kroppsarbetare

inberäknas däri, men saken förhåller sig nog så, att ordet i allmänhet

ej gifves denna betydelse i vårt land, och i de fall, då i ofvanberörda

afseende kroppsarbetare invalts i taxeringsnämnd, torde det ej så

mycket berott på tolkningen af nämnda ord, som fastmer därpå att ert

del kommunalstämmor beaktat rättvisan och billigheten af alt göra sina

val i enlighet med hvad i motionen blifvit framhållet. Vidare framhåller

utskottet, att i en del kommuner på landet kroppsarbetarnes antal är så

ringa, att detta torde vara en af orsakerna därtill att de ej inväljas; där
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 23

vid torde behöfva erinras, att de ej äro ringare till antal i så omnämnda

kommuner än de som gå under rubriken och verkligen äro näringsidkare.

Ett af hufvudskälen, hvarför motionen afslogs, synes vara, att antalet

ledamöter enligt förordningen var så begränsad!, och i detta afseende

ställer sig Kung!. Maj:ts nu framlagda förslag alldeles lika, för att ej säga

ännu mera begränsad!, än nu gällande förordning; när så är förhållandet,

att en bestämmelse lägger hinder i vägen för hvad som i allmänhet torde

få anses för fullt rättvist, och då 1904 års bevillningsutskott och Riksdag

gaf saken sitt erkännande, synes det vara behöfligt att ändra förordningen

i enlighet därmed.»

Den reform af vårt beskattningsväsende, hvarom nu är fråga,

förutsätter, såsom i statsrådsprotokollet angifves, vidtagandet af flera

åtgärder i syfte att förenkla och påskynda taxeringsförfarandet. Detta

mål vinnes i viss mån redan genom den utsträckning af deklarationsskyldigheten,

som enligt föreliggande förslag till ny inkomstskatteförordning

skulle äga rum. Härigenom underlättas nämligen påtagligen taxeringsmyndigheternas

arbete vid taxeringarna till inkomstskatt och inkomstbevillning.

En sådan vidgad deklarationsskyldighet torde också få anses

vara ett väsentligt villkor för genomförandet af den omorganisation af

taxeringsmyndigheterna, hvilken innefattas i förevarande förslag till ny

bevillningsförordning. Denna omorganisation af taxeringsmyndigheterna

afser, på sätt redan angifvits, bland annat att inskränka dessa myndigheters

antal till två på det sätt, att bevillningsberedningen och taxeringsnämnden

sammanslås till en myndighet, som under namn af taxeringsnämnd

skulle erhålla, hvad beträffar antalet ledamöter, valda af de skattskyldige,

samma antal som den nuvarande bevillningsberedningen. Vid

sidan häraf skulle emellertid, enligt de af Kung]. Maj:t i afseende å taxeringsnämndens

sammansättning föreslagna bestämmelser, det administrativa

inflytandet vid taxeringarna i väsentlig mån stärkas. Under nuvarande

förhållanden är dylikt inflytande bered t dels i bevillningsberedningen

genom den af Kungl. Maj ds befallningshafvande förordnade ordföranden

bos denna myndighet och dels i taxeringsnämnden genom det vid denna

myndighet anställda kronoombudet. I hvardera instansen kan således kronan

anses representerad genom ett ombud. Vid omorganisationen enligt

Kungl. Majds förslag skulle emellertid kronan erhålla i den första instansen

två representanter, nämligen dels ordföranden och dels en af Kungl.

Majds befallningshafvande förordnad ledamot. 1 huru hög grad de skatt
-

Utskottels

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

skyldigas eget inflytande vid taxeringsfrågornas afgörande skulle rubbas

genom den af Kungl. Maj:t föreslagna ordningen, torde nogsamt framgå vid

en jämförelse mellan antalet beslutande af de skilda kategorierna i den

nuvarande taxeringsnämnden och i den nyorganiserade första taxeringsmyndigheten.

Den nuvarande taxeringsnämnden består af minst nio å tio

af de skattskyldige valda ledamöter, och i besluten äger icke kronoombudet.

deltaga. I den nyorganiserade taxeringsnämnden skulle åter besluten lättas

af två af statsadministrativ myndighet utsedda personer och högst sex

af de skattskyldige valde ledamöter.

En dylik genomgripande omläggning af hittills följda regler för

taxeringen anser utskottet så mycket mindre tillrådlig, som den icke kan

sägas vara af förhållandena påkallad. På sätt af herr Johansson i den

af honom väckta motionen framhållits, torde nämligen kronans intressen

hos taxeringsnämnden blifva behörigen tillgodosedda af den utaf Kungl.

Maj:ts befallningshafvande förordnade ordföranden. Det särskilda biträde

i taxeringsarbetet, en af Kungl. Maj ds befallningshafvande förordnad

ledamot skulle lämna ordföranden, kunde visserligen på sina håll vara

af betydelse för arbetets fortskyndande. Saknaden af detta biträde

utesluter dock icke möjligheten att på ett tillfredsställande sätt ordna

taxeringsarbetet. I de fall, där enligt nuvarande taxeringsdistriktsindelning

svårigheter kunde möta för ordföranden att utan biträde fullgöra

de honom åliggande göromål, torde nämligen alltid den utvägen vara

att tillgå att uppdela taxeringsdistriktet i liera distrikt. I allt fall kunna

icke de betänkligheter, som på vissa håll uttalats mot bevillningsberedningens

och den nuvarande taxeringsnämndens sammanslagning, varda

undanröjda genom den utvidgning af det administrativa inllytandet i taxeringsnämnden,

Kungl. Maj:t föreslagit. 1 afseende å dessa betänkligheter

må erinras, hurusom taxeringsmyndigheterna hafva till ändamål ej blott

att taxera de beskattningsbara inkomsterna utan äfven, såsom ett mycket

viktigt moment i sin verksamhet, att fastställa fastighetstaxeringsvärdena.

Vid organisationen måste därför tillses, att nödiga förutsättningar hos

taxeringsnämnden för fullgörandet af dessa dubbla funktioner icke saknas.

Huruvida för detta ändamål en förstärkning af sakkunnigelementet inom

nämnden kan vara af behofvet påkallad, torde man kunna hafva anledning

ifrågasätta. Hvad däremot synes utskottet ovedersägligt är, att, för

behörigt fastställande af fastighetstaxeringsvärdena, hos nämnden måste

förefinnas en ingående kännedom om ortsförhållandena. Denna kännedom

torde bäst sökas i kretsen af de skattskyldige själfva.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 25

På grund häraf anser utskottet nödigt, att antalet af de utaf skattskyldige

valda ledamöter i taxeringsnämnden icke erhåller den begränsning,

Kungl. Maj:t föreslagit, en mening, som för öfrigt i hvarje fall måste

i viss mån tillgodoses, om, på sätt utskottet föreslagit, åt Kungl. Maj:ts

befallningshafvande icke inrymmes rätt att utse särskild ledamot i nämnden.

Utskottet har därför vid behandlingen af 30 § i förslaget till ny bevillningsförordning

omredigerat densamma i syfte, att antalet ledamöter i

taxeringsnämnden må kunna uppgå till tio.

I fråga om valbarhet till ledamot och suppleant i nämnden har utskottet

funnit sig böra föreslå ett tillägg till de i Kungl. Majrts förslag

i sådant afseende lämnade bestämmelser.

Enligt berörda bestämmelser likasom de nu gällande äro till ledamot och

.suppleant i nämnden valbara de i orten bosatta personer, hvilka under sist

förflutna år erlagt fastighets- eller inkomstbevillning inom distriktet. Det

omedelbara intresset af fastighetstaxeringarna är emellertid icke endast att

räkna hos fastighetsägarna. På grund af de i förordningen om kommunalstyrelse

på landet gifna bestämmelser därom, att arrendator eller brukare

har att erlägga, bland annat, de på bevillningens grundval utgående

kommunalutskylder för den arrenderade eller brukade fasta egendomen,

synes det utskottet skäligt, att jämväl arrendator af fast egendom, därför

bevillning utgår, förklaras valbar till ledamot och suppleant i taxeringsnämnd,

för såvidt han är inom orten bosatt och i de kommunala angelägenheterna

röstberättigad.

1 anledning af herr Olssons i ämnet väckta motion har utskottet

vidare vidtagit en mindre omredigering af ifrågavarande paragraf i syfte

att framhålla att, såvidt möjligt, jämväl arbetare må utses till ledamot

och suppleant i taxeringsnämnd. På sätt motionären framhållit, har med

den ökning af ledamöternas antal, utskottet föreslagit, ett förr anfördt

skäl mot införande af detta förtydligande förfallit.

Såsom ett vägande skäl för förstärkning af antalet ledamöter i

taxeringsnämnden har utskottet påpekat angelägenheten däraf, att, särskild!

för vinnande af behöriga fastighetstaxeringar, inom nämnden förefunnes en

ingående kännedom om ortsförhållandena. Behofvet häraf torde emellertid

göra sig än mer kännbart inom pröfningsnämnden, helst om det mellanled

i taxeringsarbetet, den nuvarande taxeringsnämnden utfört, kommer att utgå.

För att under sådana förhållanden kunna inom pröfningsnämnden samla

all den erfarenhet från skilda delar af länet, som för taxeringsarbetets

Bill. till Iliksd. Vrot. 1007. 5 Sami. I Afd. IS Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Uppbörds
tiden.

Statsrådsprotokollet.

26 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

behöriga gång bör vara att därstädes tillgå, föreslår utskottet, att antalet

ledamöter i samma nämnd bestämmes till minst tio högst tjugufem.

Innan bevillningsutskottet härefter öfvergår att närmare redogöra för

de i ämnet väckta motioner, som icke kunna anses vara besvarade genom

hvad utskottet redan anfört, samt de partiella ändringar i förslaget

till ny bevillningsförordning, som utskottet på grund af samma motioner

eller af andra icke förut angifna anledningar funnit sig böra föreslå, har

utskottet i detta sammanhang ansett sig böra något beröra en fråga, som

visserligen faller utom ramen för bevillningsförordningen, men som ändock

är af stor betydelse vid genomförandet af nu föreslagna reformer å beskattningsväsendets

område. Utskottet syftar härmed på uppbördstiden.

I delta afseende framhåller chefen för finansdepartementet i samband

med frågan rörande beskattningsåret, bland annat, att då det tillförene

några gånger varit ifrågasatt att i vår skattelagstiftning införa den grundsatsen,

att taxeringen skulle gälla det nästföregående årets inkomst, däremot

hufvudsakligen invändts, att det skulle förflyta allt för lång tid emellan

det inkomsten åtnjutits och skatten därför betalades. Det skulle bland

annat medföra svårighet för den skattskyldige att gälda skatten, hvilket i

synnerhet blefve fallet, då inkomst upphört. Den sålunda öfverklagade

olägenheten kunde emellertid i någon mån förekommas därigenom, att

tiden för uppbörden af utskylderna flyttades tillbaka och således närmare

tiden, då inkomsten åtnjutits.

1 sådant hänseende har chefen för finansdepartementet tänkt sig den

anordning, att kronouppbörden, som nu äger rum under januari , februari,

mars eller undantagsvis i april året efter det taxeringen skett, skall hållas

redan i november eller december under det år, taxeringen verkställts.

När departementschefen sedermera återkommer till frågan om uppbördstiden,

anföres följande:

»I fråga om uppbördstiden har jag förut nämnt, att denna kan och

bör infalla under tiden från och med den 1 november till och med den

15 december. Angående de ändringar i det allmänna uppbördsreglementet

och i uppbördsreglementet för Stockholm, hvilka häraf påkallas

och som emellertid icke skola träda i kraft förrän under 1908 års lopp,

torde Kungl. Maj:t, därest Riksdagen godkänner den ifrågasatta reformen

med afseende å beskattningsåret, vid framdeles skeende anmälan fatta

beslut.

1 det yttrande, som statskontoret och kammarrätten gemensamt af
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

gifvil öfver de sakkunniges förslag till dylika ändringar, hafva ämbetsverken

väl lämnat förslaget, så vidt det angår uppbördsliden, utan erinran,

men beträffande uppbörden för själfva öfvergångsåret framställt ett alternativt

förslag, som jag anser mig böra i detta sammanhang beröra.

Enligt de sakkunniges plan för öfvergången skulle den ändrade uppbördstiden

tillämpas redan under öfvergångsåret 1908, så att, efter det

kronoutskylder på grund af 1907 års taxering erlagts i hittills vanlig ordning

i början af år 1908, kronoutskylder på grund af 1908 års taxering

skulle betalas å den nya uppbördsliden eller i november—december 1908,

dock att därvid inkomstbevillning och inkomstskatt skulle utgå endast med

hälften af det vanliga beloppet. Sedermera skulle kronoutskylder på grund

åt 1909 års taxering erläggas i november—december 1909, hvarmed den

nya ordningen vore genomförd.

Ämbetsverken hafva i detta ämne anfört, att hållandet af två uppbördsstämmor

under år 1908 kunde förutses komma att förefalla de skattskyldige

i viss mån betungande. Särskildt kunde, vid det förhållandet,

att vid den senare uppbördsstämman år 1908 skulle erläggas en hel bevillning

åt fäst egendom men endast en half bevillning af inkomst och

en half inkomstskatt, en sådan uppfattning komma att göra sig gällande

bland de skattskyldige, som vore fastighetsägare. Förändringen innebure

visserligen i själfva verket endast, att den uppbördsstämma, som enligt

nuvarande ordning skulle hållas i januari—mars 1909, enligt den nya

ordningen afhölles i november—december 1908. För att lätta öfvergången

hade emellertid ämbetsverken tänkt sig möjligheten af att fördela

de utskylder till kronan, som enligt planen skulle erläggas å den senare

uppbördsstämman år 1908, t. ex. sålunda att å sistnämnda stämma skulle

uppbäras tre fjärdedelar af kronoutskylderna och vid en särskild uppbördsstämma

å hittills vanlig tid år 1909 återstående en fjärdedel af

kronoutskylderna jämte landstingsskatt, vägskatt och andra afgälder, Indika

debiteras, indrifvas och redovisas i sammanhang med kronoutskylderna.

Delta skulle visserligen innebära en förökad kostnad för kontrollen vid

stämmorna, hvilken ökade kostnad kunde beräknas till omkring 40,000

kronor för hela riket, men skulle i öfrig!: icke medföra afsevärda svårigheter.

Någon annan förändring i de uppbördsböcker, som i hvarje fall

skulle upprättas för uppbördsstämman hösten 1908, behöfde icke vidtagas,

än att eu särskild kolumn däri infördes för hvad som skulle erläggas vid

höststämman 1908 och eu kolumn för hvad som förfölle till betalning

vid vårstämman 1909. Dåre i fiol blefve det erforderligt, att särskilda debet
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

sedlar utfärdades för en hvar af stämmorna. Därigenom komme visserligen

den enskildes debetsedelslösen att ökas, likasom uppbördsförvaltningarnas

arbete komme att stegras, men dessa omständigheter syntes

icke böra få lägga några afgörande binder i vägen för den ifrågasatta

anordningen.

Det af ämbetsverken sålunda framställda förslaget synes mig visserligen

möta afsevärda betänkligheter. Att anordna en extra uppbördsstämma

innebär igångsättandet af en mycket vidlyftig apparat såväl för

själfva uppbördens verkställande som med afseende på alla erforderliga

föregående och efterföljande åtgärder, såsom särskild uppställning af uppbördsboken,

utskrifvandet af dubbla debetsedlar, kungörelser, dubbel redovisning

och dubbel restindrifning. Det medför besvär och ibland äfven

kostnader både för dem, som skola erlägga utskylderna, och i synnerhet

för uppbördsmännen, hvilka sistnämnda ej kunna påräkna någon nämnvärd

godtgörelse därför. Ty om det också är riktigt, såsom ämbetsverken

erinrat, att debetsedelslösen komme att i vissa fall ökas, så är det å

andra sidan äfven påtagligt, att debetsedelslösen, till följd af gällande

grunder för dess beräknande, i flera fall skulle minskas, i det att lösen

för två debetsedlar för många skattskyldige och just dem, som få betala

lösen efter de högre lösensatserna, komme att understiga lösen för eu

debetsedel. Vidare kan den andra uppbördsstämman inträffa å tid, dä

taxeringsarbetet år 1909 skall taga sin början, och den kan därför i någon

mån verka hinderlig! för detta arbete, vid hvilket kronofogdarna böra i

främsta rummet anlitas. Slutligen bör det också fasthållas, att utskyldsbeloppen

för ett stort antal skattskyldige blifva så små, att eu delning

däraf icke kan vara ändamålsenlig. Detta gäller icke blott om sådana

skattskyldiga, som endast hafva att erlägga personliga afgifter och hvilka

också skulle få uppdela sina utskylder på två stämmor, utan äfven om

dem, som äro taxerade för fastighet till ringa taxeringsvärde eller för inkomst

till lågt belopp. Den, som i sin mantalsskrifningsort taxeras t. ex.

för 500 kronors inkomst och således, om han icke har att utgöra andra

utskylder, allenast skall erlägga bevillning med 25 öre, skulle få dela

detta belopp så, att han på första stämman erlade 19 öre och på den

andra 6 öre jämte öfriga afgifter, som uppbäras i sammanhang med kronoutskylderna.

I sammanhang härmed anser jag mig böra, gent emot hvad

ämbetsverken anfört därom, att den af de sakkunnige föreslagna uppbördsmetoden

skulle kunna förefalla särskilt fastighetsägarna betungande, erinra,

att dessa dock torde hafva den minsta? anledningen till missnöje, tv

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. * 29

för dem i deras egenskap af fastighetsägare medför reformen icke någon

som helst beskattning utöfver den ordinära, under det att inkomsttagarna

i vissa fall blifva föremål för en extra beskattning.

Då jag emellertid är angelägen att söka undanröja hvarje hinder för

den enligt min mening så önskvärda reformen och således äfven vill i

möjligaste mån motverka alla verkliga eller förmenta anledningar till missnöje

med öfvergångsanordningen, är det, särskilt om Riksdagen skulle

uttala sig därför, min afsikt att tillråda Kungl. Maj:t att bestämma, det

uppbörden af kronoutskylderna på grund af 1908 års taxering och i samband

därmed debiterade afgifter skall verkställas å två uppbördsstämmor i

den ordning, ämbetsverken föreslagit. Dock synes det mig kunna ifrågasättas,

att en delning icke må ske, därest hela utskyldssumman understiger ett visst

mindre belopp, exempelvis två kronor, samt att det må lämnas skattskyldig

öppet att å den första uppbördsstämman betala hela utskyldssumman.

I sitt utlåtande hafva ämbetsverken påpekat, att med afseende å de

bestämmelser, som innehållas i afslutade kontrakt angående arrende af

kronoegendomar, särskilda föreskrifter torde vara erforderliga för ordnande

af uppbörden af dylika arrendeafgifter, för den händelse tiden för de ordinarie

uppbördsstämmorna komme att ändras. Häröfver har domänstyrelsen

sedermera afgifvit yttrande. Vidare hafva statskontoret och kammarrätten

erinrat, att markegångssättningarna kunde böra ske tidigare än nu i och

för utbetalning vid uppbördsstämmorna af de ersättningar, som skola utgå

på grund af nådiga förordningen den 23 juli 1869 angående förändring

åt grundräntor och kronotionde. J detta ärende har kammarkollegium

anbefallts att yttra sig, och torde båda dessa frågor framdeles få hänskjutas

till Kung!. Majrts pröfning.»

1 förevarande fråga finner utskottet väl, att nu föreslagna förändrade

bestämmelser rörande beskattningsåret böra åtföljas af nya stadganden om

uppbördstiden.

Vid behandlingen af denna fråga har, såsom af statsrådsprotokollet

framgår, chefen för finansdepartementet beaktat de olägenheter, som i

allmänhet skulle möta för de skattskyldige för fullgörandet under öfvergångsåret

1908 af den för detta år ökade skattebördan.

Vid sidan af dessa olägenheter torde emellertid med afseende å

den tilltänkta förändrade uppbördstiden förefinnas vissa andra svårigheter

af mera varaktig beskaffenhet, svårigheter, som icke kunna förbises, utan

risk alt skattereformen förlorar i effektivitet. Det är nämligen påtagligt,

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 * Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

att skatterestantierna å en viss ort skulle växa, om uppbörden utsattes till

en tid af året, då, på grund af särskilda förhållanden å orten, för flertalet

skattskyldige därstädes skulle uppstå svårigheter att fullgöra skattskyldigheten.

I vissa trakter af vårt land intjänas de skattskyldiges

kontanta inkomster hufvudsakligen genom skogskörslor. Å dessa orter

kunna sålunda i stort sedt penningar till gäldande af utskylderna icke

utan användande af lånevägen anskaffas förr än en del af vintertiden förflutit.

Men äfven andra förhållanden kunna tala för ett uppskof med

uppbördstiden. 1 mindre burgna delar af landet lärer det sålunda kunna

möta svårighet för landtbrukarne att, innan den inbärgade grödan aftröskats

och försålts, erlägga de för året debiterade utskylder, särskilt i

trakter, där på grund af kommunikations- eller andra förhållanden med

försäljningen af säden plägar anstå någon längre tid efter aftröskningen.

Där sålunda svårigheter i nu ifrågavarande afseende äro fullt påtagliga,

synes det utskottet, som om staten — utan någon afsevärd olägenhet ur

statsfinansiell synpunkt — skulle kunna göra undantag från den eljest

stadgade tiden för uppbörden.

På grund häraf ifrågasätter utskottet, huruvida icke för de landsdelar,

där sådant på grund af särskilda omständigheter kan anses nödigt, annan

och lämpligare lid kunde bestämmas för kronouppbörden än den, som

enligt statsrådsprotokollet med den nya ordningen afses att införa.

Utskottet går härefter att under nedannämnda paragrafer yttra sig i

anledning af ifrågasatta partiella ändringar i samma paragrafer.

Med afseende å innehållet i denna paragraf har i ofvanberörda af

herr Lindblad m. tf väckta motion n:o 200 föreslagits, att Riksdagen

måtte besluta »att i bevillningsförordningen införa samma beräkningssätt

för jordbruksfastighet som för annan fastighet eller att den årliga afkastningen

beräknas efter 5 % för båda.»

Till stöd härför anföra motionärerna:

»Frågan om lika beskattning för jordbruksfastighet och annan fastighet

har många gånger varit väckt inom Riksdagen. I år föreligger dock

en särskild anledning, hvarför denna fråga å nyo bör bringas på tal, och

det är, alt Kungl. Maj:t i propositionerna n:o 29 och 70 föreslår Riksdagen

att gifva nämnda beskattningsprincip karaktär af lag och ej ett

bevillningsstadgande. — Tiden synes också vara kommen att bringa dessa

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 31

beräkningssätt i öfverensstämmelse med hvarandra, helst som samtidigt

genom iakttagande af ett mera tidsenligt och rättvist taxeringsförfarande

staten ej torde asamkas någon skatteminskning.

Det har visat sig, med de talrikt förekommande lägenheternas bebyggande,

svårt att i hvarje fall rätt angifva, om en dylik skall uppskattas

som jordbruk eller annan fastighet. Ett alltmera utsträckt villabyggande

skapar äfvenledes ovisshet och ojämnhet: det kan ej vara rätt alt, om

marken blifvit ägostyckad och jordområdet blifvit i mantal satt — kanske

‘/looo hemman — detta skall medföra rätt att i hvarje fall behandlas

som jordbruksfastighet, men om området blifvit afsöndradt, det skall gå

som annan fastighet. Och då man vidare betänker, hurusom taxeringsmyndigheterna

allmänt åsätta annan fastighet en taxering motsvarande

brandförsäkringsvärdet (= »det af ägaren själf angifna värdet»), under det

att jordbruksfastighet taxeras efter olika å-pris för de däri ingående ägoslagen

— snart sagdt utan någon hänsyn till åbyggnadens beskaffenhet

finner man lätt, att här råder en ohjälplig villervalla. I våra dagar

spelar också långt mera än förr åbvggnadens beskaffenhet en stor roll,

köpeskillingen för en fastighet påverkas alldeles bestämdt häraf. Under

sådana förhållanden skulle man helt visst utröna egendomens »verkliga

värde», om man mera finge taga hänsyn till på en gång brandförsäkring

svärdet å byggnader samt saluvärdet, där detta nyligen kommit till

s^nes. — Att ett sådant förfaringssätt kommer att höja taxeringsvärdet å

en del jord, torde vara obestridligt, men då man samtidigt finge beskattningen

för jordbruksfastighet att nedbringas genom 5 ^-beräkningen, så

synes rätta tidpunkten nu vara inne att vidtaga sådan förändring.

Bevillningsutskottet torde därvid också taga i befraktande, i hvad

mån anvisningarna till taxering behöfva förtydligas med afseende härå.»

Såsom af hvad utskottet förut i detta betänkande yttrat framgår, har

utskottet föreslagit, att bevilIningen för jordbruksfastighet under år 1908

skall utgå med 3 öre för hundra kronor af taxeringsvärdet å jordbruksfastighet

och 2 öre för hundra kronor af taxeringsvärdet å annan

fastighet och frälseränta.

De af Kungl. Maj:t föreslagna reformer afse att, utan rubbning af gällande

grunder lör beskattningen, bringa reda och klarhet i bestämmelserna

om taxeringsförfarandet. Att i sådant sammanhang för det öfvergångsår,

sagda reform kräfver, upplaga, på sätt motionärerna föreslagit, frågan om

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

nya grunder för fastighetstaxeringen till närmare pröfning, liar i hvarje fall

synts utskottet olämpligt.

1 ofvanförmälda, af herr Kvarnselius m. fl. väckta motion har yrkats,

att denna § måtte erhålla sådan lydelse, att nykterhetsföreningar: för dem

tillhöriga byggnader, afsedda för deras verksamhet, måtte komma i åtnjutande

af samma rätt till frihet från bevillning som enskilda personer

och samfund för dem tillhöriga kyrkor och bönehus.

Till stöd för detta yrkande hafva motionärerna anfört följande:

»Enligt § 4 mom. b) af nu gällande bevillningsförordning äro bland

annat enskilda personer eller samfund befriade från erläggande af fastighetsbevillning

för dem tillhöriga kyrkor och bönehus, för så vidt ägarne

icke däraf hafva sådan inkomst, att de därför böra beskattas.

Anledningen till att dylik skattefrihet medgifvits är tydligen, att den

verksamhet, för hvilken berörda byggnader äro afsedda, ansetts vara af

sådan art, att den är för samhället i sin helhet gagnelig.

Ingen torde numera vilja bestrida, att nykterhetsverksamheten i hög

grad bidragit till att höja vårt folk i många hänseenden och därigenom

varit till stort gagn för landet.

Då så är förhållandet, synes det oss vara med rättvisa och billighet

förenligt, att äfven de organisationer, som uppbära nykterhetsrörelsen, tillerkännas

samma lättnader i skattehänseende som förenämnda ägare till

kyrkor och bönehus redan åtnjuta, och detta så mycket hellre som det i

allmänhet fattiga nykterhetsfolket i de allra flesta fall nödgats göra stora

ekonomiska uppoffringar för att kunna förskaffa sig de fastigheter, som

det behöfver för bedrilvandet af sin verksamhet.

Yrkanden i detta syfte hafva också redan förut vid flera tillfallen

framställts i Riksdagen, senast år 1905 af herr A. Olsson i Mårdäng,

utan att dock vinna Riksdagens bifall.

Då emellertid förenämnda motion i båda kamrarna omfattades med

stort intresse och vann varmt understöd, hafva vi ansett lämpligt att nu,

då lvungl. Maj:t i proposition n:o 47 framlagt förslag till ny bevillningsförordning,

åter bringa denna angelägenhet under Riksdagens pröfning.»

Utskottet, som visserligen tillförene ställt sig tveksamt beträffande den

nu föreslagna ändringen, kan emellertid icke förneka, att i öfverensstämmelse

med de principer, som legat till grund för de i denna paragraf

gifna bestämmelser angående frihet från fästighetsbevillning, jämväl de

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 33

organisationer, hvilka uppbära nykterhetsrörelsen, med fog kunna påfordra

samma lättnader i skattehänseende, som beviljats andra organisationer med

liknande sedliga syften. Under sådana förhållanden har utskottet också

nu funnit sig höra biträda motionärernas förslag samt i anslutning härtill

omredigerat paragrafen.

Den i 11 § af föreliggande författningsförslag taxeringsmyndighet lämnade

rätt att medgifva stärbhus frihet från bevillning för inkomst, som

afliden person i lifstiden åtnjutit, har utskottet, som däremot icke haft

något att anmärka, ansett böra utsträckas att gälla äfven i fråga om

fastighetsbevillningen. Bestämmelser härom hafva införts i nu förevarande

paragraf.

I sin motion har herr Pehrsson i Österby föreslagit, att Riksdagen

ville besluta, »att vid taxering af ecklesiastika och med dem jämnställda

boställen deras värde må bestämmas såsom enbart jordbruksfastighet,

under det att skatten för boställsskog må utgöras af den, som åtnjutit

inkomsten däraf, en hvar efter sin andel.»

Till stöd härför har motionären anfört följande:

»Då Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagt förslag till bevillningsförordning,

synes mig anledning föreligga, att Riksdagen tager i öfvervägande

frågan om de ecklesiastika och med dem jämnställda boställenas taxering.

Det är stor åtskillnad mellan att vara ägare och boställshafvare. I

vissa fall är innehafvaren genom laglig bestämmelse förhindrad att själf

bruka sitt boställe, som är honom såsom löneförmån tilldeladt, och vid

utarrendering ha i vissa fall, särskildt då det gäller viss längre tid, olika

myndigheter betydande inflytande, hvarigenom utsikten att ernå förmånligare

ekonomiska villkor ofta förminskas.

Äfven i de fall, där innehafvaren själf brukar sitt boställe, har han

icke frihet att därur draga den inkomst, som eljest kunde ske. Han är

bunden af allehanda bestämmelser. För att få dessa ändrade måste han

i hvarje enskildt fall ingå med begäran om tillstånd därtill, något som,

äfven om begäran bifalles, är hindrande för den fria dispositionsrätten.

Särskildt är han förhindrad att på ekonomiskt sätt göra sig till godo det

skogsfång, som är honom anvisadt till husbehof o. s. v.

Största olägenheten vållas dock däraf, alt många af dessa boställen

äro skogshemman, af hvilkas skogsafkaslning innehafvaren i bästa fall

endast får en bråkdel, som dessutom ofta växlar högst betydligt i storlek

Bill. till Rifcsd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets Betänkande Ko 13.

för olika år. I så fall blir bestämmelsen i bevillningsförordningen, att

fast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde, för dessa boställshafvare

en skriande obillighet, som därtill träffar dem, som i regel ha

ganska svag ekonomisk bärkraft. Detta gäller, vare sig bostället brukas

af innehafvaren eller är bortarrenderadt. De på bostället hvilande onera

utgöras vid arrende i regel af arrendator, som ingen som helst andel har

i skogsafkastningen utöfver husbehofvet. Inkomstskatten för bostället åter

kommer alltid att falla på boställshafvaren, i förenämnda fall utan rimlig

proportion till hans inkomst af bostället.

Såsom exempel härå må ett enda fall anföras. Kyrkoherden i Torsö

af Skara stift innehar dels boställe i Torsö, taxeradt till 30,000 kronor,

dels åtnjuter han inkomsten af ett stomhemman i Fågelö, taxeradt till

30,000 kronor. Hans arrendeinkomster utgöra från Torsö boställe netto

400 kronor (enligt löneregleringskommittöns uppgifter) och torde af båda

tillsammans, naturaprestationer inberäknade, icke uppgå till öfver 1,450

kronor. Af skogen åtnjöt innehafvaren under åren 1891—96 i medeltal

56 kronor 23 öre årligen (enligt löneregleringskommittöns uppgifter). Aren

1901—1904 såldes från bostället skog för 1,331 kronor, hvaraf boställshafvaren

fick 193 kronor 66 öre och prästerskapets löneregleringsfond

1,131 kronor. Åren 1904—1906 såldes från bostället skog för 1,057

kronor, hvaraf innehafvaren och löneregleringsfonden fingo hvardera 418

kronor 30 öre. (Dessa senare uppgifter enligt domänstyrelsens redovisningsräkningar.

)

Innehafvarens inkomstskatt utgår efter beräknad 3,600 kronors inkomst

af bostället, sålunda beräknad drygt 2,000 kronor mer än den verkliga.

Rättvisa och billighet kräfva, att vid uppskattning af boställen värdet

af skogen, som nu så godt som öfverallt i landet är indelad efter hushållningsplan

och lagd under domänstyrelsens förvaltning, icke ingår i

beräkningen af jordbruksfastighetens värde, och att den, som åtnjuter inkomsten

däraf, också skattar därför, det må vara innehafvaren, prästerskapets

löneregleringsfond eller de ecklesiastika boställenas skogsfond.

Så är enligt uppgift redan nu fallet på en del håll, men borde detta

vara i bevillningsförordningen fastställdt.

Inga svårigheter torde heller möta för en sådan mera rättvis upptaxering,

då, såsom nämndt, boställsskogarna redan äro i förvaltningen

skilda från den öfriga jordbruksfastigheten och fullt exakta uppgifter föreligga

öfver hvart den årliga eller tillfälliga afkomsten af skogen går och

huru mycket det blir på hvarje inkomsttagare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 35

Genom prästlöneregleringskommitténs arbete föreligger också på grund

af å hvarje ort af sakkunniga verkställda beräkningar fullt exakta uppgifter

å hvarje ecklesiastikt boställes värde och afkastning, däri äfven

åi-liga skogsfånget till husbehof är taget med i beräkningen.

Denna fråga synes mig icke heller hänga så nära samman med skogsbeskattningskommitténs

utredning, att resultatet af dess arbete behöfver

inväntas för att en ändamålsenlig ändring skall kunna komma till stånd.

Här är nämligen, såsom redan är påpekadt, det inbördes förhållandet mellan

boställenas jordbruks- och skogsfastighet redan fastslaget.

En allmänt erkänd oriktighet vid nuvarande taxering bör icke få medfölja

in i en ny bevillningsförordning!»

I anledning af omförmälda motion får utskottet erinra, hurusom

enligt förevarande författningsrum, som bibehållits vid sin nuvarande lydelse,

vid taxering af jordbruksfastighet särskilda värden skola utsättas för

hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten

består af två eller flera brukningsdelar, för hvarje sådan brukningsdel.

Enligt hvad utskottet erfarit, har ock under senare tider vid taxering af

ecklesiastika boställen i allt större utsträckning sålunda förfarits, att skogsmark,

som undantagits från boställshafvarens vård eller i allt fall icke

lämnat honom utan prästerskapets löneregleringsfond inkomst, upptagits

med särskildt taxeringsvärde i längden öfver fast egendom, för hvilken

bevillning icke erlägges. I den mån detta förfarande, hvilket får anses

öfverensstämma med nyssnämnda stadganden i förevarande paragraf,

vinner tillämpning, torde anledning till klagan öfver de af motionären anmärkta

missförhållandena minskas.

Af skäl, som utskottet redan i fråga om den af herr Lindblad

m. fl. väckta motion n:o 200 anfört, finner utskottet icke heller i anledning

af herr Pehrssons motion lämpligt att i detta sammanhang upptaga

till närmare pröfning frågan om en omläggning af grunderna för fastighetstaxeringen.

I öfrigt lära de skatteförhållanden, som i motionen beröras, icke

kunna vinna sin slutgiltiga lösning förrän i sammanhang med en ordnad

skogsbeskattning. Denna fråga torde emellertid så mycket mindre nu böra

upptagas till pröfning som, enligt hvad utskottet inhämtat, de sedan länge

pågående arbetena å detta område snart nog kunna väntas vara afslutade.

Och förutsätter utskottet, att, så snart detta skett, fullständigt förslag i

ämnet kommer att af Kung!. Maj:t utan dröjsmål föreläggas Riksdagen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

44 §■ Utom den förändrade lydelse, som betingas af utskottets ofvan omförmälda

förslag rörande antalet ledamöter i pröfmngsnämnden, bör äfven

en annan ändring vidtagas i förevarande §. För närvarande är äfventyret

för ledamot i nämnden, som utan anmäldt laga förfall uteblifver från

sammankomst, böter af 10 kronor. Straffet för dylik utevaro skulle enligt

Kungl. Maj:ts förslag sättas till 50 kronor och utsträckas att gälla jämväl

suppleant, som inkallats i stället för ordinarie ledamot. Mot denna utsträckning

af räckvidden för straffet har utskottet icke något att erinra,

men finner däremot själfva straffsatsen vara väl högt tilltagen. Bötesbeloppet

synes utskottet kunna skäligen fastställas till 25 kronor.

51 §■ Det dagtraktamente, som enligt 64 § i gällande bevillningsförordning

utgår till å pröfningsnämndens sammanträdesort icke bosatt ledamot med

flera för pröfningsnämndens arbeten tillkallade, i nämnda § omförmälda

personer, är för närvarande bestämdt till 6 kronor. I föreliggande författningsförslag

har sagda ersättningsbelopp höjts till 15 kronor. Utskottet

anser visserligen det nu utgående dagtraktamentet väl knappt, men håller

dock före, att en förhöjning i dagtraktamentet utöfver 10 kronor icke

för närvarande är af förhållandena påkallad.

57 §■ . Vid uppgörandet af de bestämmelser rörande den s. k. bevillningsprocenten,

som innefattas i förevarande §, har hänsyn bland annat tagits

därtill, å ena sidan att ersättning skulle utgå till ledamöter i taxeringsnämnd,

som af Kungl. Maj ds befallningshafvande förordnades, och å

andra sidan att under år 1908 skulle på grund af samma års taxeringar

inflyta half inkomstbevillning och hel fastighetsbevillning. Genom bifall till

utskottets ofvan angifna förslag rörande taxeringsmyndigheterna skulle

emellertid bevillningsprocenten icke tagas i anspråk för beredande af ersättning

af nyssnämnda beskaffenhet. Däremot skulle bevillningsprocenten

sjunka af den anledning, att fastighetsbevillningen skulle debiteras allenast

med hälften af det utaf Kungl. Majd föreslagna belopp. Vid verkställda

beräkningar har utskottet trott sig finna, att den minskning i hevillningsprocenten,

som under sistnämnda förhållande vid tillämpning af de utaf

Kungl. Majd föreslagna procentsatser blefve följden, ungefärligen motsvarade

nyss omförmälda besparing i kostnader, som beräknats att af bevillningsprocenten

täckas. På grund häraf har utskottet ansett sig kunna tillstyrka

bifall till Kungl. Maj ds förslag i denna del oförändradt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 37

Sedan utskottet föreslagit, att fastighetsbevillningen år 1908 skall 64 $■

utgå med 272 öre för hundra kronor af taxeringsvärdet å annan fastighet

än jordbruksfastighet och å frälseränta, har utskottet till denna § fogat

en bestämmelse i syfte att undvika, det debitering af bråkdel af öre

komme att äga rum.

■*

Såsom hittills skall, enligt Kungl. Maj:ts förslag, afkortning af in- 68 §■

komstbevillning ske på grund af bristande tillgång. Jämte det bestämmelse

i sådant syfte i denna § meddelats, har tillika bibehållits gällande

bevillningsförordnings stadgande därom, att fastighetsbevillning icke får

afkortas. Sistnämnda förbud har utskottet ansett böra utgå ur bevillningsförordningen

för att, när anledning till afkortning af sådan bevillning kunde

yppas, hinder från samma förordnings sida icke därför skulle möta.

Enligt förevarande författaingsrum skulle af den behållna inkomsten1TnetriMioiU!naf

järnvägsdrift 10 procent tagas till beskattning å den eller de orter, där 3 §''

järnvägen haft kontor, under det återstoden af inkomsten efter angifna grunder

skulle fördelas mellan järnvägens stationer. Då det emellertid uppenbarligen

icke är afsedt, att förstnämnda andel af inkomsten jämväl skall

räknas på den kontorsverksamhet, som utöfvas å station i naturligt samband

med den därstädes i öfrigt bedrifna rörelsen, har till undvikande af

missförstånd utskottet ansett lämpligt, att det uttryckligen stadgades, att

denna del af inkomsten skall fördelas å förvaltningskontoren.

Öfriga af utskottet vidtagna ändringar i de särskilda §§ af författningsförslaget

äro antingen föranledda af de utaf utskottet förut föreslagna

förändrade bestämmelser rörande beskattningen af fastighetsafkomsten eller

rörande taxeringsmyndigheterna, eller ock af sådan rent redaktionell natur,

att någon motivering icke tarfvas.

I anledning af hvad utskottet sålunda föreslagit, torde de af Kungl.

Maj:t vid författningsförslaget fogade formulär till längder böra undergå

en del omarbetningar, åtminstone hvad angår exemplifieringen. De häraf

påkallade ändringarna i längderna, hvilka det torde öfverlåtas åt Kungl.

Maj:t att utfärda, lära dessförinnan varda genom Kung], Majds försorg

vidtagna.

Plan öfver de förändringar med afseende å beskattningsår och uppbördstid,

som skulle blifva en följd vid bifall till det af utskottet omarbetade

författningsförslaget, fogas såsom bilaga till detta betänkande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Bevillningsutskottet hemställer alltså,

l:o) att Riksdagen, med förklarande att Kung],

Maj:ts förevarande förslag till förordning angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst icke kunnat

oförändradt bifallas, måtte antaga samma förslag med

de ändringar och tillägg, utskottets härvid fogade författningsförslag

utvisar;

2:o) att herr Lindblads motion, II: 188, om

skrifvelse till Kungl. Maj:t med anhållan om nytt förslag

till bevillningsförordning, som utan ändring af

uppbördstiden eller af nuvarande taxeringsmyndigheters

antal och sammansättning medgifver, att beskattningen

af kapital och arbete må utgå för det löpande året

och i görligaste måtto får beräknas efter föregående

års inkomst, icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda;

3:o) att de i detta betänkande behandlade motioner

a) II: 186 af herr Johansson i Aflösa,

b) II: 190 » » Olsson i See,

c) II: 191 » Åkesson,

d) II: 192 » » Redelius,

e) II: 193 » » Pehrsson i Österby,

fj II: 199 » » Kvarnzelius m. fl. och

g) II: 200 » » Lindblad m. fl.

måtte anses besvarade genom hvad utskottet här ofvan

under l:o) hemställt; samt

4:o) att Riksdagen ville anhålla, det Kungl. Maj:t

måtte i sammanhang med ny bevillningsförordning

utfärda därtill hörande formulär till taxeringslängder.

Det vid Kungl. Maj:ts proposition n:o 48 fogade förslag till förordning

om inkomstskatt har uppgjorts i full anslutning med ofvan behandlade,

Kungl. Maj:ts proposition n:o 47 bilagda förslag till ny förordning

angående bevillning af fast egendom samt åt inkomst. För att bland annat

underlätta den omorganisation af taxeringsmyndigheterna, som innefattas

i sistnämnda författningsförslag, har emellertid en utsträckning af den

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 39

enligt inkomstskatteförordningen hittills stadgade deklarationsplikt ansetts

böra äga rum. Mot de i sådant afseende föreslagna bestämmelserna har

bevillningsutskottet icke något att erinra; och har utskottet ej heller vidkommande

det föreliggande förslaget till ny inkomstskatteförordning i

öfrigt funnit anledning föreslå andra ändringar än sådana, som blifva en

följd af hvad utskottet vid behandlingen af Kungl. Maj:ts proposition n.o

47 föreslagit beträffande fastighetsbevillningen och taxeringsmyndigheterna.

Enligt utskottets förslag i förstnämnda afseende skulle afkastning af

fast egendom liksom beskattningsbara inkomster af kapital och arbete

tagas till beskattning året efter det afkastningen eller inkomsten åtnjutits.

Fastighetsbevillningen skulle därför debiteras på grund af det värde, fastigheten

haft under nästföregående år, ett värde, som åter skulle fastställas

det år, taxering och debitering ägde rum. I följd häraf skall inkomstskatt

för inkomst af fast egendom icke, såsom i Kungl. Maj:ts förslag förutsatts,

utgöras af den, som nästföregående år erlagt bevillning för fastigheten,

utan af den, hvilken, såsom ägare af fastigheten under nästföregående

år, är skyldig erlägga dylik bevillning. Följdriktigheten kunde då visserligen

bjuda, att denna inkomst jämväl beräknades efter det taxeringsvärde,

fastigheten under deklarationsåret åsatts för nästföregående år. Af

praktiska skäl torde dock en sådan ordning icke böra följas. Vid afgifvandet

af deklaration i början af året förefinnas nämligen ännu icke några

under året fastställda taxeringsvärden. Hinder skulle alltså möta för den

skattskyldige själf att beräkna inkomsten af sin fasta egendom och sålunda

att slutföra sin deklaration. Till undvikande häraf torde därför inkomst

af fast egendom böra beräknas efter det fastighetens taxeringsvärde, som

fastställts under nästföregående år eller det år, som föregår deklarationens

upprättande. Detta taxeringsvärde skulle visserligen med den nya ordningen

afse fastighetens värde för ännu ett år tillbaka. Ett sådant förhållande

skulle emellertid, så länge fastighetstaxeringsvärdena fastställas

för en hel femårsperiod, i stort sedt ur statsfinansiell synpunkt icke

hafva annan betydelse än att de förändringar i taxeringsvärden, som äga

rum under periodens första år, icke skulle i fråga om inkomstskatten

göra sig gällande förrän andra året i perioden. Då denna omständighet

icke kan sägas vara för de enskilda skattskyldiga till någon nackdel och

på grund af hvad utskottet ofvan andragit, har utskottet, i anslutning till

hvad utskottet förut anfört, funnit sig böra föreslå, det inkomst af fast

egendom skall beräknas efter det under nästföregående år fastighet åsätta

taxeringsvärde.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört samt med tillkännagifvande,

att utskottet framdeles, sedan Riksdagen fattat beslut i

anledning af föreliggande skatteförslag, kommer att utlåta sig angående

det belopp, hvilket bör såsom inkomstskatt i 1908 års riksstat upptagas,

hemställer utskottet

5:o) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande förslag till förordning om inkomstskatt

icke kunnat oförändradt bifallas, måtte antaga

samma förslag med de ändringar och tillägg, utskottets

härvid fogade författningsförslag utvisar.

Stockholm den 17 mars 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga A.

Plan

angående genomförandet af föreslagna förändringar med afseende å beskattningsår och uppbördstid.

A. Bevillning en.

1906 års Riksdag har åtagit sig en bevillning

1907 » » åtager »en »

1907 » » » » en half »

af

f 1906 års inkomst, taxerad år 1906 på grund af deklaration om 1905 års inkomst, att{

[fast egendom, att af 1906 års ägare till fastighet /

f 1907 års inkomst, taxerad år 1907 på grund af deklaration om 1906 års inkomst, attl

{fast egendom, att af 1907 års ägare efter taxeringsvärden, som fastställas år 1907, j

f 1907 års inkomst, taxerad år 1908 på grund af deklaration om 1907 års inkomst, attl

{fast egendom, att af 1907 års ägare efter taxeringsvärden, som fastställas år 1908, j

betalas

våren 1907 och uppföras

» 1908 » »

hösten 1908 » »

i riksstaten för år 1907.

» » 1908.

» • 1908.

1908

en bevillning

J1908 års inkomst, taxerad år 1909 på grund af deklaration om 1908 års inkomst, attl

{fast egendom, att af 1908 års ägare efter taxeringsvärden, som fastställas år 1909, J

1909

» » 1909.

B. Inkomstskatten.

1905

års

Riksdag har åtagit sig

en

inkomstskatt

af

1906

års

inkomst,

taxerad år

1906

på

grund af deklaration om

1905

års

1906

» »

T>

»

»

1907

»

9 »

1907

» » 7> »

1906

1907

T>

åtager

»

en

half »

1907

9 »

1908

7> » » »

1907

1908

J>

»

9

>

en

inkomstskatt

1908

»

»

» 9

1909

»

» 9 9 9

1908

>

* 1908 >

hösten 1908 »

» 1909 »

» » 1907.

» » 1908.

» » 1909.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

41

Bilaga B.

Förslag

till

Förordning angående bevillning åt'' fast egendom samt

af inkomst.

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Bevillning af fast egendom.

1 §.

För all inom riket belägen fast

egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som

i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens för löpande året

fastställda taxeringsvärde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med sex

öre för hvarje fulla etthundra kronor

samt

b) för all annan fastighet och

frälseränta med fem öre för hvarje

fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet.

2 §•

Bevillning för fast egendom erlägges

af den, som för löpande året

Bih. till Eiksd. Prot. 1907. 5 Sami.

1 §.

För all inom riket belägen fast

egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som

i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med tre

öre för hvarje fulla etthundra kronor

samt

b) för all annan fastighet och

frälseränta med två och ett hälft öre

för hvarje fulla etthundra kronor af

taxeringsvärdet.

2 §•

Bevillning för fast egendom erlägges

af den, som för nästföre1

Afd. lä Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

författningsenligt mantalsskrifvits gående året författningsenligt maneller

bort mantalsskrifvas såsom ägare talsskrifvits eller bort mantalsskrifvas

eller innehafvare af fastigheten. Be- såsom ägare eller innehafvare af

villningen erlägges af ägaren utom fastigheten. Bevillningen erlägges

i följande fall, då bevillningen ut- af ägaren utom i följande fall, då

göres af innehafvaren, nämligen: bevillningen utgöres af innehafvaren,

nämligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är af

allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot lifstidsstädja upplåten,

för i stad befintlig så kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren ej

må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig

lösen gifves, samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergshandteringens

understöd, till sågverk eller kanalbolag eller ock innehafves af

stad eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe

eller eljest på lön anslagen, såvida ägaren enligt 4 § a) eller b) är

från fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en person

upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid från

annan egendom afsöndrad.

Har efter mantals skrifning en för

nästföregående år skattskyldig ägare

eller innehafvare af fastigheten aflida,

påföres bevillningen hans stärbhus.

3 §•

1 mom. Fast egendom skall uppskattas

till sitt verkliga värde. Detta

värde bestämmes med ledning af de

om hvarje särskild egendoms storlek,

beskaffenhet och afkastning inhämtade

upplysningar samt erhållna uppgifter

om areal och olika ägoslag

samt arrende- eller hyresafgifter,

köpeafhandlingar och värderingar för

3 §•

1 mom. Fast egendom skall uppskattas

till det värde, egendomen haft

nästföregående år. Detta värde bestämmes

med ledning af de om hvarje

särskild egendoms storlek, beskaffenhet

och afkastning inhämtade upplysningar

samt erhållna uppgifter om

areal och olika ägoslag samt arrendeeller

hyresafgifter, köpeafhandlingar

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

egendomens belåning eller försäk- och värderingar för egendomens hörande

mot brandskada. låning eller försäkrande mot brand
skada.

2 mom. Frälseräntas kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger det

belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång uppgått,

så framt icke räntan, i enlighet med 14 § kungl. kungörelsen den 11

maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall detta senare bör

läggas till grund för beräknandet af räntans belopp. Dock iakttages, att

frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal kronor, så att möjligen

öfverskjutande belopp icke beräknas.

3 mom. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad, skall

utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under fem år, därest

icke under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden, som i 2 § af den för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktionen närmare omförmälas, påkalla förändrad

värdering.

4 mom. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles

i 4 § c), äger icke rum.

4 §•

Fastighetsbevillning erlägges

icke af

o) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund,

allmänna undervisningsverk och

barmhärtighetsinrättningar: för dem

tillhöriga allmänna platser, tomter

och byggnader;

kommuner och andra menigheter:

för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser,

tomter och byggnader;

regementen och officerskårer:

för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda

byggnader; samt

4 §.

Fastighetsbevillning erlägges

icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund,

allmänna undervisningsverk

och barmhärtighetsinrättningar: för

dem tillhöriga allmänna platser, tomter

och byggnader;

kommuner och andra menigheter:

för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser,

tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för

deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader

;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj ds förslag.

enskilda personer eller samfund:

för dem tillhöriga kyrkor och bönehus

;

allt dock endast såframt nu omförmälda

allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke

lämna ägaren någon inkomst; börande

i motsatt fall fastighetsbevillning

utgöras för så stor del af fastighetens

taxeringsvärde, som enligt

den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar

inkomstbeloppet;

c) ägare af kanal, järnväg och annan farväg eller farled samt flottled:

tor den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för själfva

kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jämväl inbegripas de för anläggningens

begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra byggnader; och

d) ägare eller innehafvare af d) ägare eller innehafvare af

lägenhet med tillhörande åbyggnad, lägenhet med tillhörande åbyggnad,

Utskottets förslag.

nykterhetsföreningar: för dem tillhöriga

byggnader, afsedda för deras

verksamhet; samt

enskilda personer eller samfund:

för dem tillhöriga kyrkor och bönehus;
allt

dock endast såframt nu omförmälda

allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke

nästföregående år lämnat ägaren någon

inkomst; börande i motsatt fall fastighetsbevillning

utgöras för så stor del

af fastighetens taxeringsvärde, som

enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund

motsvarar inkomstbeloppet;

då lägenhetens hufvudsakliga värde

utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger

500 kronor, därest lägenhetens

innehafvare ej eljest erlägger bevillning

af fast egendom eller hans

inkomster, däri inbegripet det hyresvärde,

åbyggnaden kan äga,

ej öfverstiga 500 kronor; skolande

hvad i denna punkt stadgas äga

tillämpning jämväl i det fall, att

någon äger byggnad å mark, som

af annan äges eller innehafves.

då lägenhetens hufvudsakliga värde

utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger

500 kronor, därest lägenhetens

innehafvare ej eljest erlägger bevillning

af fast egendom eller inkomst

eller hans inkomster, däri inbegripet

det hyresvärde, åbyggnaden kan äga,

ej öfverstiga 500 kronor; skolande

hvad i denna punkt stadgas äga tillämpning

jämväl i det fall, att någon

äger byggnad å mark, som af

annan äges eller innehafves.

I fall, då, af anledning att ägare

eller innehafvare af fastighet aflida,

stärbhus jämlikt 2 § bör erlägga be
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

vulning för fastigheten, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse

från bevillning, därest behållningen i

boet ej öfver stigit 5,000 kronor samt

den aflidne efterlämnat änka, oförsörjda

barn eller andra stärbhusdelägare,

som varit beroende af honom

för sin försörjning.

5 §.

Vid uppskattning af fast egendom skola särskilda värden, slutande

å fulla hundratal kronor, utsättas:

o) å jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten

består af två eller flera brukningsdelar eller afsöndring af jord därifrån

ägt rum, för hvarje sådan brukningsdel eller jordafsöndring; samt

för skogsområde, som omförmäles i 2 § a);

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och därmed jämförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga

värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för det

därå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskildt upptaget; samt

för frälseränta.

6 §.

Fast egendom taxeras inom den ort, där egendomen är belägen.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

7 §•

1 mom. För inkomst, vare sig af kapital eller af arbete, hvilken i

nedan angifven ordning taxeras, skall, med de undantag, som ilig

omförmälas, bevillning erläggas med en half för hundra af inkomstbeloppet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets Betänkande N-.o 13.

Kungl. Maf.ts förslag. Utskottets förslag.

2 mom. Skattskyldig taxeras för den inkomst, han åtnjutit under

det nästföregående året.

8 §.

1 mom. Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar; samt

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutes af

patronus ecclesise.

2 mom. Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill hörande verk,

inrättningar och näringar; kvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder,

brännvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling

anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och andra

binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget

jordbruks produkter; penningrörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart,

handtverk eller annan näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, järnväg eller annan farled

samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjänst eller särskilt uppdrag, såsom: ältning,

arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest icke fastighetsbevillning

därför af löntagaren utgöres, och annan med allmän eller enskild

tjänst förenad förmån; så ock den behållna inkomst, som, enligt gällande

föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla de under konsistoriernas

vård eller annan allmän förvaltning ställda kassor,

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån;

d) all annan i denna § ej särskildt omförmäld inkomst, som icke är

genom fastighetsbevinning beskattad.

9 §•

Skyldige att utgöra inkomstbevillning äro: ®

a) svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven: för all den

inkomst, han åtnjutit, vare sig här eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven: för den

inkomst, han härifrån åtnjutit;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 47

Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

c) utländing, som är i riket bosatt, äfvensom sådan utländing, hvilkens

vistelse bär utan andra än tillfälliga afbrott fortfarit under det näst

föregående året eller under större delen af de tre närmast före taxeringsåret

förflutna åren: för den inkomst, som af honom här förvärfvats eller

härifrån åtnjutits eller ock, utifrån införd, här användts;

rf) annan utländing: för inkomst af näring, som han här bedrifvit

samt för lön eller pension, som han härifrån uppburit.

Hvad här ofvan säges om enskild person galle ock i tillämpliga delar

om menigheter, samfund, stiftelser, verk och inrättningar samt andra juridiska

personer, i den mån de icke äro i denna förordning från inkomstbevillnmg

frikallade, äfvensom om oskiftadt stärbhus och bolag, därunder

jämväl inbegripna sådana, som enligt särskild författning äro skyldiga

afstå sm vinst; dock att för inkomst, som åtnjutits af vanliga handelsbolag

kommanditbolag, enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag,

bevillning utgöres af delägarne, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.

0

10 §.

Grunder för inkomsternas beräknande.

1 mom. Vid beräkning af skattskyldigs inkomst nästföregående år

må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefhadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde b) för arrende- eller hyresvärde

a sådan, kanal, järnväg och annan å sådan, kanal-, järnväg och annan

farled samt flottled tillhörande mark farled samt flottled tillhörande mark

°. yggnad, som enligt 4 § varit och byggnad, som enligt 4 § är fri

ri från bevillning; från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda

kapital; J

rf) för hvad som användts till fast egendoms förbättring, tillökning

åt inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

2 mom. Däremot må afdrag ske:

l:o) vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

2.o) vid beräkning af inkomst utaf arbete:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets Betänkande N.o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande

belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som

af ägaren begagnats till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 8 §

2 mom. a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden

och arbetare samt andra därmed jämförliga utgifter;

d) för kostnader, som varit förenade med utöfning af vetenskap, konst

eller handaslöjd;

é) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhalma tjänster

eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetillägg för tjänstehästar

samt fourageringsersättning, anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och

andra expenser, dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat

ställe än tjänstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,

arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering utom

station, fältaflöning under krigstid samt arfvode eller traktamente för riksdag

eller revision å annan ort, än där arfvodes- eller traktamentstagaren

varit bosatt;

/) för följande med ämbete och tjänst förenade utgifter, nämligen:

den afgift tjänsteman, såsom sådan, ålegat utgöra till pensions-, änke- och

pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning till

vikarie eller tjänstebiträde, prästernas i jordeboken upptagna utlagor, i

den mån de icke äro eftergifna, ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden

för prästgårdarna i Skåne, samt kostnader för

sådana särskilt anbefallda tjänsteresor, för hvilka ersättning icke vant

särskildt anvisad.

11 §•

Undantag från de i 7—10 §§ meddelade stadganden.

1 mom. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete äger icke rum,

när den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster, däri inbegripna äfven

hustruns, understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster icke uppgått till 1,200 kronor, äro 450 kro
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

.Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj-.ts förslag. Utskottets förslag.

nor, hafva de uppgått till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, äro

300 kronor af inkomsten af kapital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke äger rum eller som

får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å ort, där

kostnaden för bostad är synnerligen hög i jämförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, där särdeles ömmande

omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet, olyckshändelse

och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning, vare sig den

äger rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande omständigheter

eller båda dessa skäl, icke må för någon skattskyldig öfverstiga 200 kronor.

Befrielse från eller lindring i bevillningen, hvarom här stadgas, får

dock icke åtnjutas af enskild skattskyldig för inkomst, som beskattas

inom annan kommun än den, där den skattskyldige är mantalsskrifven,

eller, om taxeringen afser under nästföregående år afliden persons inkomst,

där han då varit mantalsskrifven, samt ej heller af bolag.

För inkomst, som afliden person i lifstiden åtnjutit, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse från bevillning, därest behållningen

1 boet ej öfverstigit 5,000 kronor samt den aflidne efterlämnat änka, oförsörjda

barn eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende af honom

för sin försörjning.

För bevillning, som påföres för inkomst, hvilken afliden person i lifstiden

åtnjutit, svare stärbhuset icke med mera än tillgångarna i boet. Är

boet skiftadt, svare bodelägare icke för mera än hvad af bevillningen å

hans lott belöper och i intet fall med mera, än hans lott i boet utgör.

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den i 8 §

2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för sådan

inkomst, som icke härflutit af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges städer

och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare; samt

Bill. till Biksd. Prot. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana ränteoch

kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endast åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af kapital;

d) olönad svensk konsul: för annan inkomst än den, han härifrån

åtnjutit;

é) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

om de icke äro svenska medborgare: för all annan inkomst än den,

som utgjorts af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhållits genom här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjutit af sin

tjänst hos den främmande makten;

f) utländing, som här vistas för att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

12 §.

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) patronus ecclesiae: för inkomst af tionde eller ersättning därför:

där inkomsten utgått;

b) den, som drifver bankrörelse: för inkomst däraf: där rörelsen genom

hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor utöfvats;

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där kontor och stationer

varit belägna;

den, som idkar kanaldrift: för inkomst däraf: där''kontor funnits

samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts;

den, som med hjälp af ledning tillhandahåller vatten eller elektrisk

energi: för inkomst däraf: där vattenverk eller kraftstation varit förlagda,

där kontor funnits samt där vatten eller elektrisk energi förbrukats;

c) bolag: för inkomst af annan rörelse än sådan, hvarom i b) stadgas:

å den eller de orter, där bolagets rörelse eller någon hufvudsaklig

gren däraf på mera själfständigt sätt eller i afsevärd omfattning drifvits;

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

.Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

men i fall sådana bestämda orter icke förefunnits, äfvensom för inkomst

af kapital: där bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksägare samt annan yrkes- och näringsidkare: för

inkomst af rörelsen eller yrket: å den eller de orter, där rörelse eller yrke

eller någon hufvudsaklig gren däraf på mera själfständigt sätt eller i afsevärd

omfattning idkats; dock skola handlande i de städer, hvilka innefatta

flera församlingar, för den handelsrörelse de därstädes idkat, äfvensom

de skattskyldige, hvilkas rörelse eller yrke utöfvats på flera orter, men

endast kortare tid på hvarje ort, taxeras inom den församling, där de äro

mantalsskrifna;

e) ägare af fartyg, hvaruti flera hafva del: för inkomst af fartyget:

där hufvud- eller korrespondentredaren är mantalsskrifven; eller om sådan

ej finnes: där fartyget har sin hemort;

/) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning

ställda kassor: för den i 8 § 2 mom. b) omförmälda inkomst vid lediga

ecklesiastika sysslor: i den ort, där densamma eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare: för

lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och S:t Nikolai församling;

samt

h) utrikes boende pensionstagare: för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: där pensionen utbetalats.

För annan inkomst än den här ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: där han är mantalsskrifven; eller om han icke är inom

riket mantalsskrifven: där han inom riket hufvudsakligen vistas; eller då

sådan ort ej finnes: där inkomsten hufvudsakligen åtnjutits.

Afliden persons inkomst af sådan beskaffenhet, som i nästföregående

stycke afses, taxeras: där den aflidne senast varit mantalsskrifven; eller

om han icke varit inom riket mantalsskrifven: där han inom riket hufvudsakligen

vistats; eller då sådan ort ej finnes: där inkomsten hufvudsakligen

åtnjutits.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

13 §.

Taxering eller uppskattning af hvarje fast egendoms värde och hvarje

skattskyldigs årliga inkomst verkställes af taxeringsnämnder och pröfningsnåmnder,

hvilkas sammansättning och åligganden här nedan bestämmas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

14 §.

Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) af stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling

för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist

meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,

hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt köpeafhandlingens

datum, anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, om och i

så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse för inventarier

eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts om s. k. undantagsförmåner

samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;

b) af direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning

till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid därå, efter

det enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns erhållande anställd

och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter

eller vederbörande brandstodskommitté:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) omförmälda hus och

byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskildt för

hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot

brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst föregående,

för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;

b) af statsdepartement jämte hvarje ämbetsmyndighet eller ämbetsverk,

vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse för allmän

inrättning eller stiftelse, där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt

eller annan ägt utbekomma aflöning eller pension:

uppgift angående de af hvar och en person under nästföregående år

uppburna särskilda belopp af lön, tjänstgöringspenningar, dagaflöning, traktamente,

arfvode, uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar, portions-,

inkvarterings- eller beklädnadsersättning, provision eller gratifikation och

andra löneförmåner äfvensom pension, hvarjämte, då med tjänstebefattning

följt fri kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst af sportler,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 53

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller andra obestämda eller

extra inkomster, sådant bör i uppgiften särskildt antecknas;

c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:

uPPgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500

kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag:

uppgift angående antalet försäkringar och premiebeloppet för nästföregående

år inom agenturens område, äfvensom beloppet af utbetalda

återförsäkringspremier;

e) af styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj

försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig

kontroll, samt af annat bolag eller rederi, så ock af en hvar annan, som

under nästföregående år varit taxerad för inkomst af rörelse eller yrke till

belopp af minst 5,000 kronor:

enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående lön- och arfvodestagares

samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uPPgift> hvarom i 2:o) b) och é) stadgas, må icke något slag af

de vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven om enligt

denna förordning afdrag för någon del däraf må vara vid taxeringen medgifvet;

dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande 200

kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den, som åtnjutit dylik

pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.

15 §.

Verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit . såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll,

skall till ledning vid taxeringen af dess inkomst hvarje år aflämna skriftlig

uPP§ift, utvisande beloppet af dess inkomst nästföregående år af kapital

och arbete. Vid uppgiften skall fogas bestyrkt afskrift af in- och utgående

balansräkning samt vinst- och förlustkonto för senaste räkenskapsår, hvarmed,

då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, förstås det räkenskapsår,

som gatt till ända närmast före den 1 mars det år, taxeringen

sker. Bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse

för samma räkenskapsår bör ock till ledning för taxeringen,

så fort ske kan, aflämnas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj-.ts förslag. Utskottets förslag.

16 §.

1 mom. Skattskyldig, som enligt de i denna förordning meddelade

bestämmelser icke är pliktig att afgifva uppgift till taxeringen, vare dock

skyldig att efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, lämna uppgift å det

belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller arbete det nästföregående

året uppgått.

2 mom. En hvar skattskyldig är det i öfrigt obetaget att meddela

upplysningar, som kunna tjäna till ledning vid hans taxering.

17 §.

Uppgifter beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifvits på

två eller flera orter, skola särskild! angifva, huru, enligt den skattskyldiges

åsikt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på en hvar

af de orter, där enligt 12 § inkomsten bör beskattas, och skall dels i

fråga om inkomst af bankrörelse skattskyldig, som drifvit sådan rörelse,

vid uppgifterna foga utdrag af de särskilda kontorens månadsrapporter,

upptagande balansen å in- och utlåningsräkningarna vid hvarje månads

slut, dels den, som idkat järnvägsdrift, uppgifva hvarje stations trafikvärde

i öfverensstämmelse med hvad 3 § instruktionen för taxeringsmyndigheterna

innehåller, dels ock beträffande inkomst af företag, som afser att

med hjälp af ledning tillhandahålla vatten eller elektrisk energi, den

skattskyldige uppgifva den kommun, där vatten eller elektrisk energi förbrukats,

eller, om förbrukningen ägt rum inom olika kommuner, bruttoinkomsten

däraf inom hvarje särskild kommun.

18 §.

Skyldighet att afgifva uppgift, hvarom i denna förordning sägs, åligge

för omyndig eller sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol

förordnats, förmyndaren eller gode mannen för hvad han har under sin

förvaltning samt för oskiftad! stärbhus den, som i boet sitter, ehvad han

är delägare eller syssloman.

19 §•

För annan än enskild person och oskiftadt stärbhus åligge uppgifts

skyldigheten vederbörande styrelse, förvaltning eller ombud.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

20 §.

Skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom

åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, äge att för

sådant ändamål hänvända sig till vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

21 §.

1 14> 15 ocl1 17 §§ omförmälda uppgifter skola upprättas särskilt

för hvarje kommun på landet och hvarje territoriell församling i

stad samt före den 1 mars aflämnas, antingen direkt till ordföranden i

vederbörande taxeringsnämnd eller ock i Stockholm till öfverståthållareämbetet

och i öfriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län,

magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen

anses skola äga rum eller den skattskyldige är bosatt.

Möter för verk eller bolag hinder att före den 1 mars aflämna uppgift

till ledning för dess egen taxering, och göres skriftlig anmälan därom

före samma dag hos ordföranden i taxeringsnämnden, må anstånd med

uPPgiftens afgifvande åtnjutas, dock att i sådan händelse uppgiften skall

så fort ske kan och i hvarje fall före den 1 maj aflämnas till ordföranden.

Uppgifterna må ock kunna på uppgiftspliktigs eget äfventyr i betaldt

bref med allmänna posten insändas.

22 §.

1 mom. Därest uppgift, som i 15 eller 17 § omförmäles, icke inom

foresknfven tid afgifvits eller ock afgifven sådan uppgift befinnes i

visst afseende ofullständig, må taxeringsnämndens ordförande eller kronans

ombud hos pröfningsnämnd, i händelse sådant finnes för taxeringen erforderligt,

om förhållandet göra anmälan, i Stockholm hos öfverståthållareämbetet,

i öfriga städer hos magistraten samt å landet till länsmannen i

orten, hvilka myndigheter det därefter åligger att ofördröjligen mot bevis

tillställa den försumlige anmaning att inom åtta dagar efter anmaningens

mottagande afgifva fullständig uppgift vid äfventyr, som i 24 § sä«s.

Sådan anmaning skall, där infordrandet föranledts af ofullständighet i

aflämnad uppgift, jämväl innehålla underrättelse, i hvilket afseende uppgiften

befunnits ofullständig. 1

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

2 mom. Uppgift, som i 16 § 1 mom. sägs, äge såväl taxeringsnämndens

ordförande som kronans ombud hos pröfningsnämnd att infordra

i enahanda ordning, som finnes i 1 mom. af denna § föreskrifven.

Den, som enligt lag är skyldig

föra handelsböcker, så ock delägare

i vanligt handelsbolag eller i kommanditbolag

må dock, därest dylik

uppgift från honom af taxeringsnämndens

ordförande infordras å

sådan tid, att enligt stadgandet i

nästföregående moment uppgiften bör

afgifvas före den 1 maj, efter anmälan

åtnjuta anstånd med uppgiftens

aflämnande till april månads

utgång.

Den, som enligt lag är skyldig

föra handelsböcker, så ock delägare

i vanligt handelsbolag eller i kommanditbolag

må dock, därest dylik

uppgift från honom af taxeringsnämndens

ordförande infordras å

sådan tid, att enligt stadgandet i

nästföregående moment uppgiften bör

afgifvas före april månads utgång,

efter anmälan åtnjuta anstånd med

uppgiftens aflämnande till nämnda

tid.

23 §.

1 mom. Varder uppgift, som i 14 § omförmäles, icke inom föreskrifven

tid aflämnad, äge taxeringsnämndens ordförande eller kronans

ombud hos pröfningsnämnd att densamma infordra.

2 mom. Är den uppgiftspliktige icke offentlig myndighet eller tjänsteman,

må infordrandet jämväl kunna äga rum genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

hvilken äger därvid förelägga lämpligt vite.

v 3 mom. För taxeringen eljest erforderlig officiell uppgift skall, då

begäran därom framställes, af vederbörande ämbetsverk lämnas; hvarförutom

taxeringsnämndens ordförande äfvensom kronans ombud hos pröfningsnämnd

må äga att taga del af sådana hos domare eller domstol förvarade

handlingar, som i beskattningsafseende kunna tjäna till ledning.

4 mom. Efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, vare ock andra

verk eller bolag samt enskilda arbetsgifvare än de i 14 § 2:o e) nämnda

pliktige att aflämna sådan uppgift angående lön- och arfvodestagares samt

öfrige arbetares löneförmåner, som i sistnämnda författningsrum omförmäles.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

57

24 §.

Underlåter någon att inom stadgad tid afgifva enligt 15 § eller 17 §

föreskrifven uppgift eller att inkomma med sådan särskildt infordrad uppgift,

som i 22 § omförmäles, hafve förlorat rätten att fullfölja talan i

fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

Hörsammar ej i 15 § omförmäldt verk eller bolag, som fått emottaga

revisionsberättelse för senaste räkenskapsår, anmaning enligt 22 §

att till ledning för taxeringen aflämna sådan berättelse, vare förlustigt

rätten att fullfölja klagan öfver taxeringen.

Hörsammar icke den, som på grund af förordningens föreskrift eller

enligt 22 § 2 mom. erhållen anmaning varit pliktig aflämna uppgift,

men underlåtit afgifva sådan eller aflämnat ofullständig uppgift, honom

tillställd anmaning att afgifva fullständig uppgift, böte ett belopp, svarande

mot tio procent af den bevillning, som inom taxeringsdistriktet varder

den skattskyldige påförd för den inkomst, som uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,

äge här stadgad påföljd icke rum.

Genom afrinnande af sådan uppgift till ledning för egen taxering,

som i förordningen om inkomstskatt omförmäles, anses dock i denna förordning

stadgad skyldighet att afgifva dylik uppgift äfven vara fullgjord

i fråga om den ort, där uppgift enligt inkomstskatteförordningen aflämnats.

25 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 14 § och 23 § 4 mom.

stadgas vare den försumlige, därest han är offentlig tjänsteman, underkastad

ansvar såsom för annat tjänstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

26 §.

Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva, i hvad

mån afgifven uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för

taxeringen, äga taxerings- och pröfningsnämnderna att bestämma och

fastställa skattskyldigs taxering.

Bill. till Biksd. Prot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag.

27 §.

1 mom. Granskning af de skattskyldiges

till ledning för egen taxering

lämnade uppgifter skall verkställas

endast af vederbörande taxeringsmyndighets

ordförande med biträde

i hvarje särskildt fall af den

ledamot, taxeringsmyndigheten utser,

äfvensom hos pröfningsnämnd kronans

ombud. I granskning hos taxeringsnämnd

skall därjämte den af Kungl.

Maj ds befallningshafvande förordnade

ledamoten deltaga.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet

lämnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen erfordras.

Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige skriftligen medgifvit

uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de personer,

hvilka, enligt hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens innehåll, samt

de ämbets- och tjänstemän, hvilka i och för sin befattning däraf erhålla

del, och må ej heller utan den skattskyldiges skriftligen afgifna samtycke

i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas i vidare mån,

än som må oundgängligen erfordras på grund af föreskriften i 2 mom.;

skolande, utom i fall, där besvär fullföljas, omförmälda uppgifter efter

taxeringsårets utgång hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i försegladt

konvolut behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, hvarefter de förstöras.

2 mom. Följes icke af skattskyldig lämnad uppgift vid hans taxering,

skola skälen därför tydligen angifvas genom anteckning af taxeringsnämnden

å den skriftliga uppgiften och af pröfningsnämnden i dess protokoll,

och skall tillika underrättelse i hvad mån afvikelse skett och om skälen

därför i rekommenderadt bref med allmänna posten den skattskyldige kostnadsfritt,

så fort ske kan, tillsändas.

Utskottets förslag.

27 §.

1 mom. Granskning af de skattskyldiges

till ledning för egen taxering

lämnade uppgifter skall verkställas

endast af vederbörande taxeringsmyndighets

ordförande med biträde

i hvarje särskildt fall af den

ledamot, taxeringsmyndigheten utser,

äfvensom hos pröfningsnämnd kronans

ombud.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj-.ts förslag. Utskottets förslag.

Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

l:o) Taxeringsnämnderna.

28 §.

De på taxering beroende fastighetsvärden och inkomstbelopp bestämmas

af den för sådant ändamål, på sätt nedan stadgas, utsedda taxeringsnämnd.

Hvarje kommun skall i allmänhet utgöra ett taxeringsdistrikt. I Stockholm

äger öfverståthållareämbetet att bestämma antalet af de taxeringsnämnder,

som där skola tillsättas, samt det distrikt, hvarje taxeringsnämnd

skall omfatta. För annan stad, hvarest flera taxeringsnämnder erfordras, äger

Kungl. Maj:ts befallningshafvande att, efter magistratens hörande, bestämma

taxeringsnämndernas antal och taxeringsdistrikten. På landet må Kungl.

Majts befallningshafvande fördela större kommuner i två eller flera taxeringsdistrikt

äfvensom förena två eller flere mindre kommuner till ett taxeringsdistrikt.

30 §.

Ordförande i taxeringsnämnd förordnas

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Sådant förordnande meddelas

för tiden intill det år, då nästa

allmänna fastighetstaxering äger rum,

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

dock obetaget att, därest anledning

därtill förekommer, återkalla detsamma.

Taxeringsnämnd utgöres af,

jämte ordföranden, en af Kungl. Maj-.ts

befallningshafvande för hvarje år förordnad

ledamot samt visst antal för

hvarje år, på sätt här nedan stadgas,

valde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter,

till antal af tre, högst fem, väljas

af stadsfullmäktige eller, där stads
-

30 §.

Till ordförande i taxeringsnämnd

skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande

förordna lämplig, helst inom

taxering sdistriktet bosatt person. Sådant

förordnande meddelas för tiden

intill det år, då nästa allmänna fastighetstaxering

äger rum, Kungl. Maj:ts

befallningshafvande dock obetaget

att, därest anledning därtill förekommer,

återkalla detsamma.

Taxeringsnämnd utgöres af, jämte

ordföranden, visst antal för hvarje

år, på sätt här nedan stadgas, utsedde

ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter,

till antal af tre, högst nio, väljas af

stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige

icke finnas, af allmän råd
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

60

Kungl. Maj:ts förslag.

fullmäktige icke finnas, af allmän

rådstuga bland sådana inom taxeringsdistriktet

boende personer, hvilka

under senast förflutna år därstädes

erlagt fastighets- eller inkomstbevillning.

På landet skola ledamöter i taxeringsnämnd,

till antal af två, högst

sex, väljas på kommunalstämma

bland de i orten bosatta personer,

hvilka under sist förflutna år erlagt

fastighets- eller inkomstbevillning

inom distriktet. Äro flera kommuner

förenade till ett taxeringsdistrikt,

skola för hvarje kommun väljas högst

tre ledamöter i taxeringsnämnden,

med iakttagande likväl att antalet

valda ledamöter i taxeringsnämnden

icke må i något fall öfverstiga sex.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna

i taxeringsnämnden väljas,

skall äfven förrättas val af suppleanter,

motsvarande minst hälften af de

valda ledamöternas antal, samt ordningen

suppleanterna emellan bestämmas.

För öfrigt bör vid val af både

ordinarie ledamöter och suppleanter

tillses, att, så vidt möjligt är, såväl

fastighetsägare som näringsidkare och

löntagare komma att i taxeringsnämnden

äga säte och stämma.

Utskottets förslag.

stuga bland sådana inom taxeringsdistriktet

boende personer, hvilka

under senast förflutna år därstädes

erlagt fastighets- eller inkomstbevillning.

På landet skola ledamöter i taxeringsnämnd,

till antal af två, högst

tio, väljas på kommunalstämma bland

de i orten bosatta personer, hvilka

under sist förflutna år erlagt fastighets-

eller inkomstbevillning inom distriktet.

Äro flera kommuner förenade

till ett taxeringsdistrikt, skola

för hvarje kommun väljas högst fem

ledamöter i taxeringsnämnden, med

iakttagande likväl att antalet ledamöter

i taxeringsnämnden icke må

i något fall öfverstiga tio.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna

i taxeringsnämnden väljas,

skall äfven förrättas val af suppleanter,

motsvarande minst hälften af

de ordinarie ledamöternas antal, samt

ordningen suppleanterna emellan bestämmas.

För öfrigt bör vid val af

både ordinarie ledamöter och suppleanter

tillses, att, så vidt möjligt är,

såväl fastighetsägare som näringsidkare,

arbetare och andra inkomsttagare

komma att i taxeringsnämnden

äga säte och stämma.

Valbar till ledamot eller suppleant

i taxeringsnämnd är, förutom de skattskyldige,

hvarom ofvan förmäles, en

hvar i orten bosatt, i de kommunala

angelägenheterna röstberättigad person,

hvilken på arrende innehar inom faxe
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

ringsdistriktet belägen fast egendom,

därför bevillning utgår.

31 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän

kungörelse underrättar Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i början af hvart

och ett år de skattskyldige om de

personer, hvilka komma att inom

hvarje ort såsom ordförande leda och

hvilka af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

för ordnats att såsom ledamöter

deltaga i taxeringsnämndens

arbeten för samma år, samt om de

särskilda taxeringsdistrikt, däruti länet

blifvit indeladt, hvarjämte Kungl.

Maj:ts befallningshafvande meddelar

föreskrift om det antal ledamöter af

taxeringsnämnden, som inom hvarje

taxeringsdistrikt skall väljas, samt

om hvad i öfrigt vid dessa val bör

iakttagas. Uti denna kungörelse erinras

vederbörande om skyldigheten att

aflämna de uppgifter, som i afseende

på den förestående bevillningstaxeringen

skola meddelas, samt om påföljden

för uraktlåtenhet därutinnan,

hvarjämte underrättelse meddelas om

tid och ställe för uppgifternas aflämnande

äfvensom därom, att skattskyldig,

som önskar upplysning rörande

beskaffenheten af honom åliggande

uppgiftsskyldighet och sättet

för dess fullgörande, äger att för

sådant ändamål hänvända sig till

31 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän

kungörelse underrättar Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i början

af hvart och ett år de skattskyldige

om de personer, hvilka komma att

inom hvarje ort såsom ordförande

leda taxeringsnämndens arbeten för

samma år, samt om de särskilda

taxeringsdistrikt, däruti länet blifvit

indeladt, hvarjämte Kungl. Maj:ts

befallningshafvande meddelar föreskrift

om det antal ledamöter af taxeringsnämnden,

som inom hvarje taxeringsdistrikt

skall väljas, samt om

hvad i öfrigt vid dessa val bör iakttagas.

Uti denna kungörelse erinras

vederbörande om skyldigheten

att aflämna de uppgifter, som i afseende

på den förestående bevillningstaxeringen

skola meddelas, samt

om påföljden för uraktlåtenhet därutinnan,

hvarjämte underrättelse meddelas

om tid och ställe för uppgifternas

aflämnande äfvensom därom,

att skattskyldig, som önskar upplysning

rörande beskaffenheten af honom

åliggande uppgiftsskyldighet och

sättet för dess fullgörande, äger att

för sådant ändamål hänvända sig till

vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

2 mom. Val af ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnden skola

förrättas före den 15 februari; börande genast efter valförrättningens

slut den, som därvid fört ordet, om valet underrätta ej mindre de valde

än ordföranden i taxeringsnämnden.

32 §.

32 §

Magistratsperson, kronofogde, häradsskrifvare

eller länsman må ej

förfall kunna afsäga sig

förordnande att vara ord.

taxeringsnämnden.

Magistratsperson, kronofogde, häradsskrifvare

eller länsman må ej

utan laga förfall kunna afsäga sig utan

erhållet förordnande att vara ord- erhållet

förande eller ledamot i taxerings- förande

nämnden.

Hvarje annan person vare skyldig att, såvida han är inom taxeringsdistriktet

bosatt samt icke de fem nästföregående åren deltagit i

taxeringsarbetet inom distriktet eller är af laga förfall hindrad, emottaga

uppdrag att vara ordförande eller ledamot i taxeringsnämnden.

Inträffar för ledamot förfall för inställelse vid utsatt sammanträde,

bör sådant ofördröjligen anmälas för ordföranden, så att före sammanträdet

suppleant hinner tillkallas.

33 §.

På det taxeringsnämndens ledamöter

må äga tillfälle att inhämta

nödig kännedom om sina åligganden,

bör erforderligt antal exemplar

af denna förordning med

därtill hörande instruktion och formulär

genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg öfverlämnas i

stad till magistraten och på landet

till ordföranden i kommunalstämman

för att genast efter valet tillhanda
-

33 §.

På det taxeringsnämndens ledamöter

må äga tillfälle att inhämta

nödig kännedom om sina åligganden,

bör erforderligt antal exemplar af

denna förordning med därtill hörande

instruktion och formulär genom Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg

öfverlämnas i stad till magistraten

och på landet till ordföranden i

kommunalstämman för att genastefter

valet tillhandahållas en hvar af faxe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

hållas en hvar af taxeringsnämndens ringsnämndens valde ledamöter och

välde ledamöter och suppleanter, suppleanter. Sådant exemplar skall

Sadant exemplar skall jämväl till- jämväl tillställas ny utsedd ordförande

ställas nyutsedd ordförande i faxe- i taxeringsnämnden,

ringsnämnden och af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande för ordnad ledamot.

I Stockholm tillhandahålles nämnda författning vederbörande ordförande,

ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnderna omedelbart af öfverståthållareämbetet.

34 §• 34 §.

1 mom. Taxeringsnämnds ord- Taxeringsnämnds ordförande, Imiterande,

hvilken är föredragande hos ken är föredragande hos nämnden

nämnden, åligger särskild!: åligger särskildt:

а) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflämnade

uppgifter och anmälningar, vidtaga föreskrifna åtgärder för uteblifna

eller eljest erforderliga uppgifters införskaffande, därvid bör tillses, att

genom infordrande af sådana upplysningar, som i 16 § 1 mom. omförmälas,

ledning linnés för taxering af jämväl sådana skattskyldige, hvilka

icke äro pliktige att utan särskild anmaning aflämna uppgifter,'' samt i

f.„§t,.s1öka att .inhämta upplysningar till ledning för en noggrann och

tillförlitlig taxering äfvensom att, då anledning till tillämpning af 25 8

förekommer, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

for den åtgärd, som för sådant ändamål må på sagda myndighet ankomma
б)

att bestämma tid och ställe för taxeringsnämndens sammanträde

samt därom ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i taxeringsnämnden,

utan äfven på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldige

inom taxenngsdistriktet underrättelse; börande sammanträdena utsättas

sa tidigt, att samtliga taxeringsnämnderna i hvarje län senast den 15 mai

och i Stockholm senast den 15 juni må hafva afslutat sina arbeten, hvarjemte

lakttages, att sammanträdena hållas inom staden eller distriktet,

dock att för landet utsedd taxeringsnämnd äfven må sammanträda i närbelägen

stad;

c) att vid taxeringsnämndens sammanträden föra ordet, tillhandahålla

och meddela ledamöterna alla i och för taxeringen erhållna uppgifter och

upplysningar, med den inskränkning, hvartill stadgandena i 27 § föran
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

leda, i taxeringslängden på behöriga ställen anteckna uppgifternas nummer,

uppgifna salu-, hypoteks och brandförsäkringsvärden å fastigheter äfvensom,

därest skattskyldig gjort sig skyldig till försumlighet, hvarom i 24 § förmäles,

därom göra anteckning i längden; skolande därjämte särskild förteckning

å sådana försumlige meddelas kronans ombud hos pröfningsnämnden,

d) att vid taxeringen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar

och framställningar, hvartill han för en behörig taxering finner

sig äga anledning;

e) att angående de ärenden, där sådant erfordras, föra protokoll,

börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom

å protokollet tecknadt intyg af två ledamöter;

/) att, då inkommen uppgift å aflöning eller pension eller annan

dylik inkomst afser person, som ej är inom distriktet mantalsskrifven,

till vederbörande afsända uppgiften eller transsumt af densamma och i

senare fallet därom verkställa anteckning å uppgiften;

g) att i rekommenderadt bref med allmänna posten, så fort ske kan,

tillsända skattskyldig, hvilkens uppgift icke blifvit vid hans taxering följd,

underrättelse att och i hvad mån afvikelse skett och om skälen därför; samt

h) att, då sådant påfordras, afgifva förklaring öfver skattskyldigs

besvär angående taxering.

2 mom. Ben af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande förordnade ledamoten

i taxeringsnämnden åligger

särskildt att, i den mån sådant påkallas,

biträda ordföranden i det förberedande

taxering sarbetet.

35 §.

Till taxeringsnämndens ordförande

skall å landet häradsskrifvaren

och i stad, utom Stockholm, vederbörande

tjänsteman senast den 15 mars,

vid bot af tre kronor för hvarje Överskjutande

dag, hafva aflämnat påmantalslängden

grundade, enligt fastställda

formulär uppställda längder,

upptagande samtliga inom taxerings
-

35 §.

Till taxeringsnämndens ordförande

skall å landet häradsskrifvaren

och i stad, utom Stockholm, vederbörande

tj änsteman senast den 15 mars,

vid bot af tre kronor för hvarje Överskjutande

dag, hafva aflämnat påmantalslängden/or

nästföregående år grundade,

enligt fastställda formulär uppställda

längder, upptagande samtliga

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

distriktet belägna fastigheter, å hvilka inom taxeringsdistriktet belägna fasjämlikt

5 § särskilda taxeringsvär- tigheter, å hvilka jämlikt 5 § särskilda

den skola sättas, äfvensom fastighe- taxeringsvärden skola sättas, äfven

ternas ägare eller i fall, som i 2 § som fastigheternas ägare eller i fall,

sägs, deras innehafvare. Dessutom som i 2 § sägs, deras innehafvare,

böra vid samma tillfälle till taxe- Dessutom — — — — — — år.

ringsnämndens ordförande aflämnas

tillräckligt antal tryckta blanketter

till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen,

uti hvilken enligt fastställdt

formulär uppgjorda längd

taxeringsnämnden införer alla de

personer, som nämnden anser skyldige

att dylik bevillning inom distriktet

erlägga. I stad böra taxeringsnämnderna

till dessa längders upprättande

och kompletterande åtnjuta nödigt

biträde af vederbörande uppbördseller

annan därtill utsedd tjänsteman.

Före januari månads utgång skola

till taxeringsnämndens ordförande

aflämnas, på landet af kommunalstämmas

ordförande och i stad, utom Stockholm,

genom magistratens försorg,

de i 39 § 4 mom. och 50 § 3 mom.

omförmälda afskrifter af taxeringslängder

och pröfningsnämndens särskilda

längder för nästföregående år.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna förordning

stadgade grunder åligger det taxeringsnämnden att bestämma och uti

taxeringslängderna införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för

hvilket bevillning skall inom taxeringsdistriktet påföras hvarje skattskyldig,

med iakttagande därvid, att uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller

eljest upptages på sätt bilagda formulär n:o 5 utvisar; och bör taxeringsnämnden

därvid följa den inom samma ort senast upprättade mantalslängd,

hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma blifvit i föreskrifven

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

tid och ordning granskad, jämte alla därtill hörande uppgifter och handlingar

senast den 15 mars tillställas ordföranden i ortens taxeringsnämnd.

Taxeringslängdema underskrifvas af taxeringsnämndens ordförande

och ledamöter.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle

förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskildt

angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en del faller inom

municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas, huru

stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda del af fastigheten.

36 §.

Beslut må icke kunna fattas af

taxeringsnämnd, som omfattar blott

en kommun eller en del däraf, därest

icke ordföranden och minst två valda

ledamöter äro närvarande, ej heller af

taxeringsnämnd, omfattande två eller

flera kommuner, med mindre, utom

ordföranden, en vald ledamot från

hvarje kommun är tillstädes; börande i

allt fall, då ordinarie ledamot i taxeringsnämnden

är frånvarande, vederbörande

suppleant ofördröjligen tillkallas.

Taxeringsnämnds vid utlyst

sammanträde närvarande ledamöter

äga att, om det för taxeringsförrättningens

fortgång erfordras och utsedd

suppleant för tillfället icke finnes att

tillgå, inkalla annan till ledamot valbar

person att i förrättningen deltaga.

Uppstå skiljaktiga meningar

och måste omröstning för frågans

36 §.

Beslut må icke kunnas fattas

af taxeringsnämnd, som omfattar blott

en kommun eller en del däraf, därest

icke ordföranden och minst två ledamöter

äro närvarande, ej heller af

taxeringsnämnd, omfattande två eller

flera kommuner, med mindre, utom

ordföranden, en ledamot från hvarje

kommun är tillstädes; börande i allt

fall, då ordinarie ledamot i taxeringsnämnden

är frånvarande, vederbörande

suppleant ofördröjligen tillkallas.

Taxeringsnämnds — — — — —

— — — — — — — deltaga.

bland taxeringsnämndens ledamöter

afgörande anställas, skall denna vara

öppen och den mening blifva gällande, hvilken flertalet bland ledamöterna biträda

eller, om rösterna utfalla lika, den, som länder till den skattskyldiges

förmån. Kan denna grund ej tillämpas, gälle den mening, ordföranden

biträder. Det åligger ordföranden att i de fall, då hans mening icke

gjort sig gällande, uti taxeringslängdens anteckningskolumn särskildt

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

upptaga den taxering, han ansett böra bestämmas; varande det jämväl hvar

och en af de öfriga ledamöterna obetaget att få sin särskilda mening

till protokollet antecknad, så vida densamma, skriftligen affattad, till taxeringsnämndens

ordförande aflämnas.

37 §.

Landsböfdingen i länet är berättigad att i taxeringsnämnds öfverläggningar

men icke i besluten deltaga.

38 §.

Taxeringsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar; dock är

skattskyldig berättigad att inför nämnden företräda för att meddela upplysningar

rörande taxeringen, i hvad den honom angår.

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra låter,

bör begärd upplysning om den af taxeringsnämnden skattskyldig påförda

taxeringen honom på stället meddelas.

39 §.

1 mom. Senast fem dagar efter det taxeringsnämndens förrättningar

afslutats, skall taxeringsnämndens ordförande, på landet till häradsskrifvaren

och i stad till vederbörande tjänsteman öfverlämna de upprättade

taxeringslängderna jämte mantalslängden med till densamma hörande uppgifter

och öfriga handlingar äfvensom taxeringsnämndens protokoll; börande,

utom hvad Stockholms stad angår, därvid jämväl fogas de enligt 35 §

taxeringsnämndens ordförande tillbandakomna afskrifter af taxeringslängder

och pröfningsnämdens särskilda längder för föregående året.

Inom samma tid skall taxeringsnämndens ordförande till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande insända de skriftliga uppgifter och upplysningar, som

aflämnats till ledning vid taxeringen.

2 mom. Efter emottagandet af taxeringslängderna åligger det på

landet häradsskrifvaren och i stad vederbörande tjänsteman ej mindre att

ofördröjligen uträkna och i taxeringslängden införa de bevillningsafgifter,

som på grund af taxeringsnämndernas beslut skola påföras, samt summera

längderna, än äfven att genom granskning af taxeringslängderna efterforska

möjligen förelupen misskrifning eller annan oriktig anteckning och

till kronans ombud bos pröfningsnämnden skriftligen framställa de anmärkningar,

hvartill granskningen gifvit anledning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(»8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

3 mom. Före den 20 juni skola taxeringslängderna med sammandrag

och mantalslängderna jämte tillhörande handlingar äfvensom afskrifterna

af taxeringslängder och pröfningsnämndens särskilda längder för

föregående året till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet insändas, på

landet omedelbart af vederbörande häradsskrifvare och i stad genom magistratens

försorg; varande i annat fall den tjänsteman, hvars försumlighet

föranledt inträffadt dröjsmål, förfallen till böter af tre kronor för hvarje

dag, hvarmed ofvan bestämda tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjänsteman, som det tillhör att anteckningarna i

taxeringslängden verkställa, senast den 15 augusti och vid enahanda

äfventyr till öfverståthållareämbetet inlämna taxeringslängder med tillhörande

handlingar.

4 mom. Afskrift af taxeringslängderna, i hvad de angå hvarje särskild

kommun på landet, skall jämväl före den 20 juni af häradsskriivaren

tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande, hvilken det

åligger att under viss bestämd och vederbörligen kungjord tid, som icke

må understiga fjorton dagar, på lämpligt och därvid äfven tillkännagifvet

ställe hålla afskriften de skattskyldige tillhanda; börande afskriften sedermera

af ordföranden förvaras för att, på sätt i 35 § stadgas, öfverlämnas

till ordföranden i påföljande årets taxeringsnämnd.

I stad, utom Stockholm, skall genom magistratens försorg afskrift af

taxeringslängderna för hvarje särskildt taxeringsdistrikt i samma ordning

hållas de skattskyldige tillhanda samt påföljande år öfverlämnas till vederbörande

ordförande i det årets taxeringsnämnder.

40 §.

1 mom. Där ordföranden i taxeringsnämnden, utan att af laga förfall

vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för taxeringsnämndens

sammanträde eller underlåter att inom föreskrifven tid aflämna

taxeringsnämndens längder och öfriga handlingar, vare han förfallen till

böter af femtio kronor. Infinner han sig icke å den af honom för taxeringsnämndens

sammanträde utsatta ort och tid, bete tjugofem kronor.

Ledamot af taxeringsnämnden eller tillkallad suppleant, som utan laga

förfall från sammanträdet uteblifver, böte tio kronor.

2 mom. Anser ordföranden, att taxeringsnämnden i ett eller annat

hänseende icke iakttager denna förordnings föreskrifter eller icke verkställer

taxeringen i öfverensstämmelse med upplysta och bestyrkta förhållan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

•39

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

den, åligger det honom att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning

äfvensom nämndens i anledning däraf meddelade yttrande skola i protokollet

intagas.

3 mom. Kan till följd af en eller annan anledning taxeringsår - rättningen icke företagas eller fortgå, bör anmälan därom af taxeringsnämndens

ordförande göras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som

då vidtager den åtgärd, förhållandet anses påkalla.

41 §.

Innan taxeringsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina medlemmar

föreslå två personer till ledamöter i samma års pröfningsnämnd,

hvarvid hör tillses, att, såvidt möjligt är, en är fastighetsägare och den

andre näringsidkare eller löntagare; skolande förslaget i nämndens protokoll

intagas och bestyrkt utdrag af protokollet i denna del af nämndens

ordförande ofördröjligen till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insändas.

42 §.

1 mom. Skattskyldig, som icke åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, så ock vederbörande kommun eller

vägstyrelse, som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, må däri söka

ändring hos pröfningsnämnden genom besvär, hvilka, skriftligen affattade,

skola senast före klockan tolf på dagen i hvarje län den 15 juli och i

Stockholm den 31 augusti eller, om då är helgdag, nästföljande dag till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas; börande de skattskyldige genom

den i 45 § omförmälda kungörelsen härom erinras.

2 mom. Enahanda besvärsrätt, hvarom i 1 mom. sägs, tillkommer

municipalsamhälle i fråga om huru stor del af en fastighets hela taxeringsvärde

belöper å den del af fastigheten, som faller inom municipalsamhällets

område.

2:o) Pröfningsnämnderna.

43 §.

För att granska taxeringarna samt pröfva och afgöra anförda besvär

eller annars framställda anmärkningar i anledning af taxeringsnämndernas

vidtagna åtgärder och beslut skall en pröfningsnämnd årligen sammanträda

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts f örslag. Utskottets förslag.

för hvart och ett län i länets residensstad och för Stockholms stad i

Stockholm; ägande denna nämnd att, efter tagen erforderlig kännedom

om hvad taxeringslängder samt protokoll äfvensom aflämnade uppgifter

innehålla och noggrann pröfning af alla nämnden underställda frågor och

förhållanden, meddela sådana rättelser och ändringar i eller göra sådana

tillägg till den verkställda taxeringen, hvilka finnas af rättvisa och billighet

samt en författningsenlig och jämlik beskattning påkallade.

44 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af

tio, högst femton ledamöter, hvilka

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äger utse bland de af taxeringsnämnderna

därtill föreslagna personerna.

Bland ledamöterna i pröfningsnämnden

skall minst hälften

och i Stockholms stad minst en fjärdedel

vara ägare af fast egendom;

och böra nämndens ledamöter så

utses, att nämnden, så vidt förhållandena

medgifva, kommer att utgöras

af ett efter beskattningens

belopp och mängden af de skattskyldige

skäligen lämpadt antal dels

näringsidkare och dels löntagare,

samt att inom nämnden icke saknas

tillförlitlig kännedom om länets särskilda

delar, dessas ekonomiska tillstånd

och hufvudsakliga näringar.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

utser i enahanda ordning jämväl

suppleanter till antal motsvarande

minst hälften af antalet ordinarie

ledamöter i nämnden.

Den, som blifvit till ledamot i

pröfningsnämnd utsedd eller i stället

44 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af

tio, högst tjugufem ledamöter, hvilka

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äger utse bland de af taxeringsnämnderna

därtill föreslagna personerna.

Bland ledamöterna i pröfningsnämnden

skall minst hälften och i Stockholms

stad minst en fjärdedel vara

ägare af fast egendom; och böra

nämndens ledamöter så utses, att

nämnden, så vidt förhållandena medgifva,

kommer att utgöras af ett efter

beskattningens belopp och mängden

af de skattskyldige skäligen lämpadt

antal dels näringsidkare och dels löntagare,

samt att inom nämnden icke

saknas tillförlitlig kännedom om länets

särskilda delar, dessas ekonomiska

tillstånd och hufvudsakliga

näringar.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

utser i enahanda ordning jämväl

suppleanter till antal motsvarande

minst hälften af antalet ordinarie

ledamöter i nämnden.

Den, som blifvit till ledamot i pröfningsnämnd

utsedd, eller i stället

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag.

för ordinarie ledamot inkallad, men

utan vederbörligen anmäldt laga förfall

vid nämndens sammankomst sig

icke infinner, skall bota femtio kronor.

Utskottets förslag.

för ordinarie ledamot inkallad, men

utan vederbörligen anmäldt laga förfall

vid nämndens sammankomst sig

icke infinner, skall höta tjugufem

kronor.

45 §.

Uti därom utfärdad kungörelse uppgifver Kungl. Maj:t befallningshafvande

dem, som till ledamöter och suppleanter i pröfningsnämnden

blifvit utsedde, samt underrättar länets invånare om tid och ställe för

nämndens sammanträde; skolande tiden bestämmas sålunda, att nämndens

arbeten må vara afslutade i hvarje län senast den 10 augusti och i Stockholm

senast den 31 oktober; och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att i god tid låta ett exemplar af denna kungörelse en hvar af

nämndens ledamöter och suppleanter tillställas, hvarjämte genom Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg förteckning öfver de inkomna besvärsskriftema

med kortfattad redogörelse för de i besvären gjorda yrkandena

bör, så fort ske kan, till ledamöterna och suppleanterna öfversändas; dock

att sådan förteckning icke erfordras för Stockholms stads pröfningsnämnd.

46 §.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i länet

vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. Är landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster bevista, äge nämnden att själf genom

val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande, och bör vid

sådant val ordet föras af den till lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter och måste till följd däraf omröstning anställas,

skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande, hvilken

flertalet bland ledamöterna biträdt, eller, om rösterna utfalla lika, den,

som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas

galle den mening, som biträdes af ordföranden.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag.

47 §.

Utskottets förslag.

Såsom kronans ombud och för upplysningars meddelande bör landskamreraren

samt för Stockholm kamreraren vid öfverståthållareämbetets

afdelning för uppbördsärenden öfvervara pröfningsnämndens sammankomster

med skyldighet att efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar och

framställningar, hvartill han för iakttagande af kronans rätt och i öfrigt

för en behörig taxering finner sig äga anledning.

För granskning af afgifna taxeringsuppgifter, taxeringslängderna och

hos pröfningsnämnden anförda besvär må, om och i den mån Kungl.

Majrts befallningshafvande pröfvar sådant nödigt, landskamrerare erhålla

ledighet från öfriga med tjänsten förenade göromål under tiden efter det

taxeringshandlingarna från häradsskrifvaren eller magistraten, enligt stadgandet

i 39 §, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkommit och till

dess pröfningsnämndens sammanträde afslutats.

48 §.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande äger, där så anses erforderligt, kalla

taxeringsnämnds ordförande att, för upplysningars meddelande, före och

under pröfningsnämndens sammankomst infinna sig å den ort, där nämnden

sammanträder.

49 §.

Protokollet vid pröfningsnämndens sammankomster föres och de af

nämndens beslut föranledda anteckningar i taxeringslängderna samt i den

uti 50 § omförmälda särskilda längd verkställas af den eller de personer,

som Kungl. Maj:ts befallningshafvande därtill förordnat. Sådant förordnande

får icke meddelas åt någon, som i annan egenskap skall hos pröfningsnämnden

vara tillstädes.

Justeringen af det hos pröfningsnämnden förda protokollet skall verkställas

inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens sista

sammanträde inför ordföranden jämte kronans ombud och minst två af

nämnden därtill utsedde ledamöter, hvilka skola inställa sig på ordförandens

kallelse. Justeringen bestyrkes genom ett af nämndens ordförande och två

ledamöter å protokollet tecknadt intyg.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IS.

Kungl. Maj.is förslag. Utskottets förslag.

50 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, där jämväl, i händelse skattskyldig underlåtit att afgifva honom

enligt 22 § af kronans ombud hos nämnden affordrad uppgift eller upplysning,

anteckning om sådan försumlighet bör ske. Fastighets- och

inkomsttaxering, som till följd af pröfningsnämndens beslut tillkommit eller

blifvit fastställd annorlunda än taxeringsnämnden bestämt, skall upptagas

i särskild längd, däruti de protokollsparagrafer, som innehålla dylika beslut,

böra angifvas. Kronoombudet åligger att med sin underskrift å såväl

taxer in gslängderna som nyssnämnda särskilda längd vitsorda däruti, enligt

pröfningsnämndens beslut, införda förändringar eller gjorda tillägg.

2 mom. Inom tre veckor efter pröfningsnämndens sista sammanträde

skola, utom hvad Stockholms stad angår, taxeringslängder jämte tillhörande

handlingar, med undantag af uppgifter och upplysningar, som af skattskyldig

aflämnats till ledning för hans egen taxering, taxeringsnämndernas

protokoll samt de hos pröfningsnämnden förda längderna genom Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg öfversändas till vederbörande häradsskrifvare

eller magistrat för debiteringens verkställande.

De i 39 § 3 mom. omförmälda afskrifterna af taxeringslängder och

pröfningsnämndens särskilda längder för föregående året skola hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande kvarstanna för att där förvaras.

3 mom. Senast den 8 september skall häradsskrifvaren, vid bot af

tre kronor för hvarje dag, hvarmed den sålunda bestämda tiden öfverskrides,

tillställa vederbörande kommunalstämmors ordförande afskrift af

de hos pröfningsnämnden förda längderna, i hvad de angå hvarje särskild

kommun på landet. Dessa afskrifter skola hållas de skattskyldige till

hända under viss tid af minst fjorton dagar, hvarom kungörelse bör på

vanligt sätt ofördröjligen utfärdas; börande i denna kungörelse upptagas

namn och hemvist för de skattskyldiga, i afseende å hvilkas taxering

pröfningsnämnden vidtagit ändring.

I stad, utom Stockholm, skall genom magistratens försorg afskrift

af pröfningsnämndens längder, såvidt staden rörer, i samma ordning hållas

de skattskyldiga till hända.

På sätt i 35 § stadgas, skola afskrifterna påföljande år öfverlämnas

till vederbörande ordförande i det årets taxeringsnämnder.

4 mom. I Stockholm skall utdrag af pröfningsnämndens protokoll,

Bill. till Biksd. Prot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Häft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

i hvad det innehåller beslut om ny taxering eller förhöjning i den af

taxeringsnämnden verkställda taxeringen, senast den 10 november vederbörande

skattskyldig tillställas.

51 §.

Å pröfningsnämndens sammanträdesort

icke bosatta ledarn öter i denna

nämnd samt de taxeringsnämndsordförande,

som på Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes kallelse från

annan ort för upplysningars meddelande

före eller under pröfningsnämndens

sammankomst sig infunnit,

äro berättigade att åtnjuta traktamentsersättning

med femton kronor

om dagen samt resekostnadsersättning,

då resan sker med skjuts,

efter tre kronor för milen, men, då

resan sker på ångfartyg eller järnväg,

med ett belopp, motsvarande i

förra fallet afgiften för enkel hyttplats

eller, då hytt ej förekommer,

en salongsplats och i senare fallet

afgiften för plats i första klassens

vagn eller, där sådan ej finnes, i

andra klassens.

Enahanda ersättning tillkommer

äfven ledamot af pröfningsnämnden,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse

af ordföranden inställer sig för

att i protokollsjusteringen deltaga.

I Stockholms stad skola de

börande befallningshafvande inom

pröfningsnämnden fått sig uppdragna,

51 §.

Å pröfningsnämndens sammanträdesort

icke bosatta ledamöter i denna

nämnd samt de taxeringsnämndsordförande,

som på Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes kallelse från

annan ort för upplysningars meddelande

före eller under pröfningsnämndens

sammankomst sig infunnit,

äro berättigade att åtnjuta traktamentsersättning

med tio kronor om

dagen samt resekostnadsersättning,

då resan sker med skjuts, efter tre

kronor för milen, men, då resan sker

på ångfartyg eller järnväg, med ett

belopp, motsvarande i förra fallet

afgiften för enkel hyttplats eller, då

hytt ej förekommer, en salongsplats

och i senare fallet afgiften för plats

i första klassens vagn eller, där sådan

ej finnes, i andra klassens.

Enahanda ersättning tillkommer

äfven ledamot af pröfningsnämnden,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse

af ordföranden inställer sig för

att i protokollsjusteringen deltaga.

åligganden, som Kungl. Maj:ts vederöfriga

delar af riket med hänsikt till

tillhöra öfverståthållareämbetet; kom
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

mande äfven, hvad Stockholm beträffar och såvidt härom meddelade föreskrifter

äro där tillämpliga, alla andra Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

i afseende på taxeringarna och därmed sammanhängande frågor, tillhörande

bestyr att åligga öfverståthållareämbetet, som alltså har att af vederbörande

tjänstemän och skattskyldige emottaga enahanda förslag och uppgifter med

flera handlingar, som i landsorten skola till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

aflämnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds sammankomst må, då öfverståthållaren

icke är tillstädes, underståthållaren i hans ställe vara ordförande.

53 §.

1 mom. Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnden öfverklagat

taxeringsnämnds beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxeringen af pröfningsnämnden lämnad oförändrad

eller nedsatt, må skattskyldig icke, utom i fall, som nedan säges, emot

pröfningsnämnds beslut föra vidare talan än angående höjning af sålunda

nedsatt taxering till det af taxeringsnämnden åsätta beloppet.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet i 24 § förlorat rätt till talan, äfvensom

af kronans ombud, af vederbörande kommun eller vägstyrelse eller

rörande fråga, hvarom i 42 § 2 mom. sägs, af municipalsamhälle; och

skola besvären, ställda till kammarrätten, ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

före klockan tolf å sista helgfria dag i december månad det

år taxeringen ägt rum, vid påföljd att besvären eljest icke varda till pröfning

upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring från vederbörande

infordrats och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarna varda fogade så

väl utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas protokoll, i hvad

de den öfverklagade taxeringsfrågan angå, som ock de till bemälda nämnder

i frågan ingifna handlingar, insänder Kungl. Maj:ts befallningshafvande

till kammarrätten samtliga handlingarna med do upplysningar och erinringar,

som besvären anses påkalla.

Skattskyldig, hvilkens uppgift angående hans inkomst icke blifvit af

taxeringsnämnden följd och till hvilken underrättelse därom icke blifvit

under i uppgiften angifven adress i den ordning, som i 27 § 2 mom.

föreskrifves, afsänd, i Stockholm före den 1 augusti och annorstädes före

den 15 juni, ägo ock, därest han ej enligt 24 § förlorat sin talan, att,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

utan hinder däraf att han icke hos pröfningsnämnden öfverklagat taxeringen,

i här ofvan stadgad tid och ordning anföra besvär hos kammarrätten

angående sin inkomsttaxering, i hvad denna bestämts till annat

belopp eller efter annan fördelningsgrund än den skattskyldige uppgifvih

2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, öfversänder

Kungl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning å

anförda besvär.

54 §.

Har skattskyldig blifvit för samma inkomst taxerad å mer än en

ort eller har någon taxerats för inkomst å ort, där han icke enligt bestämmelserna

i 12 § varit skattskyldig för något slag af inkomst och ej heller

mantalsskrifven, äge han att häröfver hos kammarrätten anföra besvär,

hvilka, vid påföljd att besvären eljest icke varda till pröfning upptagna,

skola inom natt och år, efter det att bevillning honom affordrats, ingifvas

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i län, inom hvilket taxering skett,

hvarefter med ärendet förfares i enahanda ordning, som i 53 § 1 mom.

stadgas.

Hvad sålunda är föreskrifvet galle jämväl för det fall, att någon obehörigen

upptagits såsom skattskyldig för fast egendom.

3:o) Allmänna föreskrifter.

55 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd samt ledamot

af pröfningsnämnd må endast den vara, som råder öfver sig och sitt

gods samt är i besittning af medborgerligt förtroende.

2 mom. Sådan ordförande och ledamot åtnjuter i och för utöfningen

af sitt uppdrag enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar tillförsäkra

riksdagsman.

56 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till ovillkorlig efter
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 77

Kungl. Maj:t? förslag. Utskottets förslag.

rättelse de föreskrifter, denna förordning och den till ledning för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktionen innehålla, samt, efter sorgfällig

granskning och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och för

öfrigt upplysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd samt på heder

och samvete bestämma och fastställa taxeringen, så att densamma

varder i möjligaste måtto jämlik och rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

samt kronans ombud hos pröfningsnämnd äfvensom beskattningsnämnd

biträdande tjänsteman får icke, utom vid vederbörande nämnds

sammanträde, yppa innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller

upplysning; och må de under öfverläggningarna inom nämnderna lämnade

upplysningar och yttrade åsikter rörande enskildes ekonomiska ställning

icke på något sätt utspridas. Den häremot bryter vare, därest han på

grund af tjänstebefattning erhållit kännedom om det yppade förhållandet,

underkastad ansvar såsom för tjänstefel och straffes eljest med böter från

och med tjugufem till och med femhundra kronor.

Har genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,

vare den felande därjämte skyldig skadan till fullo godtgöra.

3 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall afträda såväl då fråga förekommer om hans egen,

hans. föräldrars, barns eller syskons taxering som ock då fråga är om

taxering af bolag, hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig, af hvilken

han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och 3 mom. skola vid hvarje taxeringsnämnds

och pröfningsnämnds första sammanträden uppläsas.

57 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena

och de af Kungl. Majits

befallningshafvande förordnade ledamöterna

i taxeringsnämnderna, till

arfvoden för protokollsföringen och

andra anteckningar under pröfningsnämndens

sammankomster, till kostnad

för tryckning eller utskrift af

förteckningar öfver do till pröfnings
-

57 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena

i taxeringsnämnderna, till

arfvoden för protokollsföringen och

andra anteckningar under pröfningsnämndens

sammankomster, till kostnad

för tryckning eller utskrift af

förteckningar öfver de till pröfningsnämnden

inkomna besvärsskrifter

äfvensom till vedergällning för det

s. 78 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

78

Kungl. Maj-.ts förslag.

nämnden inkomna besvärsskrifter äfvensom

till vedergällning för det i

samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lämnade biträde af städernas

tj änstemän eller andra personer,

som icke äga att vid samma förrättningar

beräkna rese- och traktamentsersättning,

må hvarje pröfningsnämnd,

med undantag af Stockholms

stads, för hvilken nedanstående

särskilda stadgande gäller, använda

och fördela högst ett belopp,

motsvarande fyra procent af de första

50,000 kronor, hvartill länets

hela bevillningssumma efter denna

förordning för året uppgår, tre procent

af därpå följande 100,000 kronor,

två procent af därefter följande

100,000 kronor och en procent af

allt hvad bevillningssumman öfverstiger

250,000 kronor; dock får,

om än denna bevillningssumma

sedermera skulle visa sig öfverstiga

dess af pröfningsnämnden beräknade

belopp, hvarken någon ytterligare

kostnadsersättning eller vedergällning

än den då beviljade för samma år

utdelas eller ett sådant öfverskott

tagas i beräkning vid bestämmande

af enahanda ersättning och vedergällning

under ett följande år; börande

vid de särskilda ersättningarnas

bestämmande afseende fästas på

för uppdragets utförande erforderlig

skicklighet, tid och arbete. Landsstatstjänsteman,

som i och för tjänsten

är skyldig att närvara vid taxe
-

Ut skottets förslag.

i samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lämnade biträde

af städernas tjänstemän eller andra

personer, som icke äga att vid

samma förrättningar beräkna reseoch

traktamentsersättning, må hvarje

pröfningsnämnd, med undantag af

Stockholms stads, för hvilken nedanstående

särskilda stadgande gäller,

använda och fördela högst ett

belopp, motsvarande fyra procent af

de första 50,000 kronor, hvartill

länets hela bevillningssumma efter

denna förordning för året uppgår,

tre procent af därpå följande 100,000

kronor, två procent af därefter följande

100.000 kronor och en procent af allt

hvad bevillningssumman öfverstiger

250.000 kronor; dock får, om denna

bevillningssumma sedermera skulle

visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden

beräknade belopp, hvarken

någon ytterligare kostnadsersättning

eller vedergällning än den då beviljade

för samma år utdelas eller ett sådant

öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande

af enahanda ersättning

och vedergällning under ett följande

år; börande vid de särskilda ersättningarnas

bestämmande afseende fästas

på för uppdragets utförande erforderlig

skicklighet, tid och arbete.

Landsstatstjänsteman, som i och för

tjänsten är skyldig att närvara vid

taxeringsförrättning, äger icke att

därför åtnjuta arfvode af bevillningen.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl Maj ds förslag. Utskottets förslag.

ringsförrättning, äger icke att därför

åtnjuta arfvode af bevillningen.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

aflåtas särskildt utdrag af nämndens protokoll, hvarefter

det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och

med bifogande af sagda protokollsu

3 mom. Till bestridande af kostnaderna

för blanketter till taxeringslängder,

till ersättning åt ordförandena

och de af öfver ståthållareämbetet

förordnade ledamöterna i taxeringsnämnderna,

till arfvode åt kronans ombud,

till arfvode för anteckningar

under taxeringsnämndernas och pröfningsnämndens

sammankomster samt

för protokollsföringen hos pröfningsnämnden

äfvensom till vedergällning

för det i samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lämnade

biträde af personer, som icke äga

att vid samma förrättningar beräkna

traktamentsersättning, må af

Stockholms stads pröfningsnämnd

användas och disponeras ett belopp,

som svarar emot högst två och en half

procent af samma stads efter denna förordning

utgående hela bevillningssumma

för året; gällande jämväl för

bemälda pröfningsnämnd det i 1

mom. af denna § gjorda förbehåll

för det fall, att bovillningssumman

skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens

beräkning. Om det

af pröfningsnämnden sålunda beviljade

beloppet och detsammas fördelning

skall underrättelse genom ut
-

Irag i kronoräkenskaperna redovisas.

3 mom. Till bestridande af kostnaderna

för blanketter till taxeringslängder,

till ersättning åt ordförandena

i taxeringsnämnderna, till arfvode

åt kronans ombud, till arfvode

för anteckningar under taxeringsnämndernas

och pröfningsnämndens

sammankomster samt för protokollsföringen

hos pröfningsnämnden äfvensom

till vedergällning för det i

samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lämnade biträde

af personer, som icke äga att

vid samma förrättningar beräkna

traktamentsersättning, må af Stockholms

stads pröfningsnämnd användas

och disponeras ett belopp, som svarar

emot högst två och en half procent

af samma stads efter denna

förordning utgående hela bevillningssumma

för året; gällande jämväl för

bemälda pröfningsnämnd det i 1

mom. af denna § gjorda förbehåll

för det fall, att bevillningssumman

skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens

beräkning. Om det af

pröfningsnämnden sålunda beviljade

beloppet och detsammas fördelning

skall underrättelse genom utdrag af

nämndens protokoll meddelas stats
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj.ls förslag. Utskottets förslag.

drag af nämndens protokoll meddelas kontoret, hvarifrån beloppet utbestatskontoret,

hvarifrån beloppet ut- talas,

betalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre arket för de afskrifter af taxeringslängderna,

som det enligt 39 § 4 mom. och 50 § 3 mom. åligger häradsskrifvaren

att till kommunalstämmas ordförande aflämna, samt den i 51

§ bestämda rese- och traktan) entskostnadser sättning enligt dåra ingifna,

vederbörligen granskade räkningar äfvensom godtgörelse till den, hvilken,

i anledning af landskamrerare jämlikt 47 § beviljad ledighet från vissa

tjänstegöromål, förordnas att samma göromål förrätta, motsvarande landskamrerares

tjänstgöringspenningar, böra, utan sammanblandning med de

i föregående tre moment omförmälda taxeringskostnader och arfvoden med

flera utgifter, utbetalas för länen af vederbörande landtränteri och för

hufvudstaden af statskontoret.

5 mom. Statskontoret åligger att till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter rekvisition utlämna erforderligt antal exemplar af denna

förordning äfvensom blanketter till taxeringslängder, jämte sammandrag,

samt till pröfningsnämndernas längder, för att genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg vederbörande tillställas. För Stockholms stad

ombesörjer öfverståthållareämbetet tryckning och tillhandahållande af blanketter

till taxeringslängder.

58 §.

1 mom. Åtal för förseelse, som i 56 § 2 mom. omförmäles, anhängiggöres

vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna författning

meddelade föreskrifter eller af annan orsak eljest fråga uppstår om tilllämpning

af däruti stadgadt bötesansvar, skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot i taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd

eller annan behörig person anmälan därom göras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som, efter pröfning af härvid förekommande förhållanden,

förordnar om uttagandet af de böter, hvartill en eller annan

finnes hafva gjort sig förfallen, samt vidtager de åtgärder, som anmäld

försummelse eller uteblifven verkställighet af hvad i denna förordning

stadgas för öfrigt kan påkalla.

Förseelse, som i 56 § 2 mom. omförmäles, må ej af allmän åklagare

åtalas, där ej målsägande densamma till åtal angifvit.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Majds förslag, Utskottets förslag.

~ mom. Den, som icke nöjes åt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han, på grund af ofvan åberopade stadganden, blifvit

fålld till böter, äger att, med iakttagande af hvad i allmänhet är stadgadt

angående dylika utslags Överklagande, öfver det meddelade beslutet

anföra besvär hos kammarrätten, hvilka besvär böra vara dit inkomna

innan klockan tolf å trettionde dagen efter erhållen del af samma beslut.

3 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

59 §.

Af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd behandlad taxeringsfråga

må icke, till följd af gjord anmärkning eller anförda besvär eller af annan

anledning, återförvisas till samma nämnds förnyade behandling. Ej heller

må någon förklaringsskvldighet bemälda nämnder åläggas.

60 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning

af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den

af vederbörande tjänsteman för skattskyldig uträknade bevillning äfvensom

till rättelse däraf, att oriktig person upptagits såsom skattskyldig för fast

egendom, men däremot icke i afseende å verkställd taxering, i annan mån

än för så vidt den afser skattskyldig medgifven lindring i bevillningen;

ägande kammarrätten i anledning af sålunda framställd anmärkning föreskrifva

erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål

finner, att taxering verkställts å orätt ort eller underlåtits eller ej skett

till riktigt. belopp å rätt ort, äger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxering å ort, som vederbör;

dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må höjas utöfver

hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, därest besvären icke innefatta yrkande

om . sådan höjning. Jämväl må, om någon af kammarrätten befrias från

bevillning på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande af

densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

Bill. till Bihsd. Prof. 1307. 5 Band. 1 Ajd. 12 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kung!. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

61 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i taxeringsman

äger att däri hos Konungen söka ändring genom besvär, hvilka före klockan

tolf å sextionde dagen efter erhållen del af utslaget skola till finansdepartementet

ingifvas tillika med bevis om dagen, då klaganden af utslaget erhöll

del; skolande borgen för kostnad och skada icke erfordras.

62 §.

1 mom. Besvär, om hvilka i denna förordning förmäles, må jämte

tillhörande handlingar kunna, under iakttagande af stadgad tid och ordning,

på klagandens eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten insändas

till den myndighet, till hvilken besvären skola enligt förordningen

ingifvas.

2 mom. Den, som vill öfver taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds

beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende

anmäler sig hos vederbörande myndighet eller tjänsteman, kostnadsfritt

erhålla för dylikt besluts Överklagande erforderligt utdrag af taxeringslängden

samt af nämndens protokoll; och må ej heller lösen fordras för andra

protokollsutdrag och expeditioner, som till följd af vederbörande nämnders

beslut böra utfärdas.

63 §.

I de städer, där magistrat ej finnes, skola alla bestyr och åligganden,

nämnda myndighet enligt denna förordning fått sig uppdragna, tillhöra

stadsstyrelsen.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

64 §.

Sedan pröfningsnämndernas förrättningar

afslutats, skola de bevillningsafgifter,

som enligt föreskrifterna

i denna förordning böra utgå

för de af taxerings- och pröfningsnämnderaa

bestämda fastighetsvärden

och inkomstbelopp, i författ
-

64 §.

Sedan pröfningsnämndernas förrättningar

afslutats, skola de bevillningsafgifter,

som enligt föreskrifterna

i denna förordning böra utgå

för de af taxerings- och pröfningsnämnderna

bestämda fastighetsvärden

och inkomstbelopp, i författ
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

ningsenlig ordning debiteras samt ningsenlig ordning debiteras samt

utan hinder af anförda besvär öfver utan hinder af anförda besvär öfver

taxering eller debitering uppbäras. taxering eller debitering uppbäras.

Vid debiteringen iakttages, att brutet

öretal bortfaller.

65 §.

Har skattskyldigs taxering i anledning af anförda besvär öfver pröfningsnämnds

beslut blifvit uppkäfd eller nedsatt, eller har eljest frihet

från eller lindring i bevillning blifvit skattskyldig medgifven, äger den

skattskyldige att hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län, hvarest

taxeringen skett, på anmälan kostnadsfritt återfå den bevillning, som af

honom erlagts utöfver hvad som rätteligen skolat utgå.

66 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning

skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken bör

upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje den a) taxeringsvärdet å hvarje inom

skattskyldiges inom samma socken på samma socken på landet eller upplandet

eller uppbördsdistrikt i stad bördsdistrikt i stad belägna fasta egenbelägna

fasta egendom samt beloppet dom, därför den skattskyldige påförts

af den däraf utgående bevillning; bevillning, samt beloppet af denna be
villning.

b) den skattskyldiges uppskattade inkomst af kapital eller arbete,

enligt 11 § medgifvet afdrag samt påförd bevillningsafgift.

Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skattskyldig,

som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift, bär att i sådant

hänseende iakttaga.

67 §.

Uppbörden af bevillningen verkställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna

under enahanda kontroll och ansvarighet i afseende å de influtna

medlen, som för andra årligen utgående kronoutskylders erläggande

och emottagande äro stadgade, i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

skola tillämpas jämväl på bevillningsuppbörden och därmed förenade

bestyr.

68 §.

Afkortning af bevillning för inkomst

af kapital eller arbete sker på

grund af bristande tillgång i den

ordning, som i uppbördsreglementet

stadgas.

Ben för fast egendom utgående

hevillningen får icke af kortas.

68 §.

Afkortning af bevillning för inkomst

af kapital eller arbete sker på

grund af bristande tillgång i den

ordning, som i uppbördsreglementet

stadgas.

69 §.

Yid bevillningens redovisande skall hvad gällande instruktioner och

författningar stadga rörande redogörelser och räkenskaper för andra till

statskontoret ingående årliga skattebidrag tjäna till efterrättelse.

70 §.

1 mom. Sammandrag af taxeringslängderna, upptagande jämväl den

påförda bevillningen och upprättadt i öfverensstämmelse med härvid fogadt

formulär, skall årligen för Stockholms stad före den 15 november och

för annan stad samt för fögderi före den 1 oktober insändas till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blifvit förklarade eller rättade, böra

inom Stockholms stad af därvarande uppbördsverk och inom länen af landskontoren

uppgöras särskilda sammandrag öfver hvart och ett läns hela bevillning,

hvilka sistnämnda sammandrag, därtill tryckta blanketter genom

statskontorets försorg vederbörande tjänstemän tillhandahållas, skola af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande till nämnda verk insändas före den 1

december.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit

därstädes granskas och med enahanda sammandrag för de nästföregångna

åren jämföras, bör ett generalsammandrag för hela riket inom

statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg från trycket utgifvas

och med allmänna tidningarna utdelas.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj.-ts förslag. Utskottets förslag.

71 §.

För den händelse att restantierna å bevillningen inom någon ort

skulle, utan att ett sådant förhållande af giltiga orsaker föranledts, uppgå

till ett anmärkningsvärdt högt belopp, åligger det statskontoret att låta

vidtaga den eller de åtgärder, som finnas vara af omständigheterna påkallade

och för restantiernas skyndsamma indrifvande erfordras.

Denna förordning skall tillämpas från och med den 1 januari 1908

till slutet af det år, under hvars lopp ny bevillning af fast egendom samt

af inkomst varder af Eiksdagen fastställd.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Kungi. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Uppskattning af fast egendoms värde.

1 §•

Yärdet af fast egendom bestämmes med ledning af:

l:o) jordbruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller betesmark

jämte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskildt upptaget, m. m. äfvensom utsäde och

kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jämväl behörigt afseende

fästas vid egendomens läge, de särskilda ägoslagens och skogens beskaffenhet

samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder, med

undantag af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad; skolande, då

frälseränta förenats med äganderätten till den jord, hvaraf sådan ränta

dittills utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma ökas

med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt efter 5

procent;

2: o) egendomens vid verkställd värdering för erhållande af lån från

hypoteksinrättning antagna värde, så vida sådan värdering skett under nästföregångna

fem år och det egendomen därvid åsätta värdet sedermera

icke blifvit i väsentlig mån förändradt;

3:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna fem år, försåld

egendom senast betingade köpeskilling, så vida icke därunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats mel
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

lan nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om så kallade

undantagsförmåner, eller därvid förekommit andra särskilda omständigheter,

som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens bestämmande

utöfver eller under egendomens verkliga värde; börande vid bestämmande

af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten af sådana byggnader,

som på egendomens afkastning icke hafva något egentligt inflytande, likasom

värdet af kreatur, redskap och andra inventarier eller förlag vid

jordbruksfastighet icke heller må vid fastighetsvärdets bestämmande tagas

i beräkning;

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarreuderad

egendom, så vida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit därunder

inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde från

annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m., eller skyldighet

att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra andra arbeten å

den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma afträda, eller

så vida icke, efter hvad vid jämförelse mellan denna och närbelägna

egendomar af lika storlek och beskaffenhet sig visar, hyres- eller arrendebeloppet

blifvit bestämdt med afseende å släkt- eller andra kända förhållanden

mellan ägaren och hyresmannen eller arrendatorn;

5:o) brandförsäkringsvärdet å de i stad och på dess område eller i

köping och därmed jämförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt å

bruks-, kvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra där uppförda

hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och dess

binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda lustställen

och därmed jämförliga mindre lägenheter, som utgör dessas egentliga

värde, så vida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga det belopp,

som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara de brandförsäkrade

husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller därmed

jämförlig ort belägen egendom med därtill hörande särskilda förmåner.

Då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt här ofvan

upptagna grunder, bör egendomens värde upptagas till det belopp, som

motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jämförliga

egendomar, på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande det

vederbörande taxeringsman att vid taxeringen tillämpa den eller dem af

här ofvan angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egeudomens

uppskattning till dess verkliga värde.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

Då fast egendom, som under sistförfluten fem år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än

den senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman,

så ock då förändring göres i det senast fastställda taxeringsvärdet, böra

de särskilda skäl, hvilka därtill föranleda i taxeringsbandlingarna eller

nämndens protokoll antecknas. Abyggnader å stadsegendom samt öfriga i

femte punkten här ofvan uppräknade hus och byggnader få ej, utan på

enahanda sätt tillkännagifven särskild anledning, upptagas till lägre värde

än det, för hvilket samma byggnader äro hos allmän brandförsäkringsinrättning

emot brandskada försäkrade, ej heller till lägre värde än det,

som motsvarar den behållna hyresafkastningen, kapitaliserad efter fem

procent.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela

det uppskattade fastighetsvärdet fördelas, så att särskildt utsättes värdet

af själfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för jordbruket

och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader, samt

särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för hvilka bevillning

anses böra utgöras.

2 §•

Allmän uppskattning af fast egendom enligt de i bevillningsförordningen

och denna instruktion föreskrifna grunder skall verkställas år

1908 och sedermera hvart femte år, från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på dess

område eller å öfriga i 1 § 5 mom. af denna instruktion uppräknade

hus och byggnader blifvit ökadt eller minskadt, eller fast egendoms värde

antingen genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar eller

andra inrättningar blifvit i betydligare mån förhöjdt eller genom inträffad

eldsvåda, vattenflöde eller af annan dylik anledning märkligen förminskats

i förhållande till dess uppskattade värde, då bör detta värde jämkas efter

de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden mel
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. TJtshottets förslag.

lan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid först

därefter inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall detsamma

införas endast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

Likaså skall endast i nämnda kolumn införas värdet å sådan lägenhet

eller byggnad, för hvilka, jämlikt 4 § d) bevillningsförordningen, fastighetsbevillning

icke erlägges.

Uppskattning af inkomst.

3 §•

Med afseende å hvad i 12 § b) af förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst stadgas angående ort, där inkomst af

bankrörelse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drifvits vid flera kontor,

alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret af sådan beskaffenhet,

att vid beskattning afdrag därför äger rum, påföras rörelsen i

dess helhet, hvarefter beräkningen af den del af beskattningsbara inkomsten,

som belöper å hvarje särskildt kontor, sker på följande sätt.

De belopp, som enligt kontorets månadsrapporter vid hvarje månads

slut balanserats å kontorets in- och utlåningsräkniDgar, sammanläggas och

summan delas med månadernas antal, hvarefter den sålunda erhållna

kvoten anses utvisa medelbeloppet af kontorets in- och utlåning för året.

Efter det förhållande, hvari denna in- och utlåning står till den på enahanda

sätt bestämda, sammanlagda in- och utlåningssumman för alla

kontoren, uträknas den del af beskattningsbara inkomsten, som bör taxeras

i den ort, där kontoret är beläget. Utelöpande postremissväxlar och

egna banksedlar inräknas icke i in- och utlåningsrörelsen.

Vidkommande järnvägsbolags inkomst af järnvägsdrift iakttages först,

att därunder ej inräknas bolagets inkomst af sådan rörelse, som icke direkt

sammanhör med själfva järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse, ej heller

sådan inkomst, hvilken är genom fastighetsbevillning beskattad, såsom

arrenden, hyror och dylikt.

Inkomsten af järnvägsdriften fördelas till beskattning på följande sätt.

Tio procent af inkomsten taxeras Tio procent af inkomsten taxeras

i den eller de orter, där järnvägen i den eller de orter, där järnvägen

Bill. till Biksd. Prot. 1007. 5 Samt. 1 Afl. 12 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj ds förslag.

nästföregående år haft kontor, och

fördelas detta belopp, där orterna äro

flera, dem emellan efter den grund,

taxeringsmännen finna skälig. Återstoden

fördelas mellan järnvägens

stationer efter deras trafikvärde. En

stations trafikvärde skall beräknas

lika med halfva summan af järnvägens

bruttoinkomst af stationens

afsända och anlända godstrafik (ilgods,

styckegods och vagnslastgods),

ökad med järnvägens bruttoinkomst

af vid stationen försålda personbiljetter.

Gods, som i samtrafik eller

i transitotrafik inkommit från främmande

bana, räknas såsom afsändt

från öfvergångsstationen; likaså räknas

till annan bana utgående gods

såsom anländt till öfvergångsstationen.

Såsom järnvägens station räknas härvid

äfven af densamma använd, annan

järnväg tillhörig station. Den del af

järnvägens beskattningsbara inkomst

af järnvägsdriften, som enligt denna

beräkning belöper på en station, taxeras

i den kommun, där stationen är

belägen. Tillhör stationsområdet flera

kommuner, fördelas den beskattningsbara

inkomsten af stationen till taxering

mellan dessa kommuner efter

hvad som pröfvas skäligt.

Utskottets förslag.

nästföregående år haft Jörvaltningskontor,

och fördelas detta belopp, där

orterna äro flera, dem emellan efter

den grund, taxeringsmännen finna skälig.

Återstoden fördelas mellan järnvägens

stationer efter deras trafikvärde.

En stations trafikvärde skall

beräknas lika med halfva summan af

järnvägens bruttoinkomst af stationens

afsända och anlända godstrafik (ilgods,

styckegods och vagnslastgods),

ökad med järnvägens bruttoinkomst

af vid stationen försålda personbiljetter.

Gods, som i samtrafik eller

i tran sjötrafik inkommit från främmande

bana, räknas såsom afsändt

från öfvergångsstationen; likaså räknas

till annan bana utgående gods såsom

anländt till öfvergångsstationen.

Såsom järnvägens station räknas härvid

äfven af densamma använd, annan

järnväg tillhörig station. Den del af

järnvägens beskattningsbara inkomst

af järnvägsdriften, som enligt denna

beräkning belöper på en station, taxeras

i den kommun, där stationen är

belägen. Tillhör stationsområdet flera

kommuner, fördelas den beskattningsbara

inkomsten af stationen till taxe
-

ring mellan dessa kommuner efter

_____ hvad som pröfvas skäligt.

Har järnvägsbolag för egen räkning trafikerat främmande bana, skall

för taxeringen resultatet af rörelsen å hvardera banan för sig fastställas.

För detta ändamål beräknas först bolagets behållna inkomst af rörelsen i

sin helhet, med tillägg af skatter och öfriga utgiftsposter, för hvilka

afdrag författningsenligt icke äger rum, men dock utan afdrag vare sig

för ränta å gäld eller för ersättning, som bolaget i någon form haft att

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Eungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

utbetala för nyttjande af den främmande järnvägen. Det på detta sätt

bestämda totala driftöfverskottet fördelas därefter mellan de trafikerade

banorna efter det sammanlagda trafikvärdet af hvardera banans stationer;

stationernas trafikvärden beräknas därvid, såsom om banorna utgjorde en

enda järnväg, dock att för station, som tillhört båda banorna, stationens

uträknade trafikvärde uppdelas i två trafikvärden, allt efter som stationens

trafik hänfört sig till den ena eller den andra banan. Från den del af

driftöfverskottet, som enligt denna beräkningsgrund kommer på den främmande

järnvägen, afdrages den ersättning, bolaget haft att utbetala för nyttjandet

af den främmande järnvägen, jämte ränta, som kan anses belasta

driften å densamma; återstoden, som utgör det trafikerande bolagets beskattningsbara

inkomst af den främmande banan, skall, sedan tio procent

tillgodoräknats den eller de orter, där bolaget haft kontor, fördelas till

beskattning mellan den främmande banans stationer i förhållande till

deras förut bestämda trafikvärde. Från den del af driftöfverskottet, som faller

på bolagets egen järnväg, göres afdrag för ränta å gäld, som belastar denna

järnväg, hvarefter återstoden, sedan jämväl däraf tio procent tillgodoförts

den eller de orter, där bolaget haft kontor, fördelas till beskattning mellan

samma järnvägs stationer efter deras trafikvärde. Den beskattningsbara

inkomst, ägaren af den främmande järnvägen har af densamma,

skall likaledes, sedan tio procent af inkomsten tillgodoräknats den ort,

där ägaren haft kontor för järnvägen, fördelas mellan stationerna å denna

järnväg efter deras trafikvärden.

På liknande sätt förfares, om järnvägsbolaget trafikerat flera främmande

banor.

I fråga om kanalbolag iakttages, att af den beskattningsbara inkomsten

af kanaldriften, hvari icke inberäknas inkomst af fastighet, för hvilken

bolaget erlagt fastighetsbevillning, ej heller inkomst af rörelse, som icke

direkt sammanhör med kanalrörelsen, såsom t. ex. rederirörelse, tjugo

procent tillräknas den eller de kommuner, där bolaget nästföregående år

haft kontor, börande detta belopp, där kommunerna äro liera, fördelas till

beskattning dem emellan efter den grund, taxeringsmännen finna skälig.

Återstoden fördelas till beskattning mellan de kommuner, som af kanalanläggningen

berörts, i förhållande till vissa för dessa kommuner bestämda

fördelningstal. Dessa fördelningstal, som efter kanalbolagets hörande fastställas

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande att lända till efterrättelse, till

dess annorlunda forordnas, erhållas genom att till kilometertalet af kanalens

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

längd inom hvarje kommun lägga antalet slussar inom kommunen. Kanallängden,

hvartill endast hänföras sträckor, som först genom kanalföretaget

gjorts segelbara, räknas i kilometer och tiondedelar däraf, hvarvid bråkdel,

som ej uppgår till full tiondedel, bortfaller. Utgör kanalanläggning på

någon sträcka gräns mellan två kommuner, uppdelas fördelningstalet för

denna sträcka lika på hvardera kommunen.

Vid taxering af företag, som afser att med hjälp af ledning tillhandahålla

vatten eller elektrisk energi, skall hälften af den beskattningsbara

inkomsten upptagas i den kommun, där vattnet eller den elektriska energin

förbrukats, eller, då förbrukningen ägt rum inom olika kommuner, fördelas

dem emellan i förhållande till bruttoinkomsten däraf inom hvarje

särskild kommun. Den andra hälften taxeras i den kommun, där vattenverk

eller kraftstation samt kontor varit förlagda, och fördelas, om vattenverk

eller kraftstation samt kontor legat å olika orter, till beskattning

emellan dessa orter efter den grund, som taxeringsmännen finna skälig.

4 §•

Utländing, som efter därtill enligt särskild författning förvärfvad rätt

reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder ut till

försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket befintliga

varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 7—12 §§ af bevillningsförordningen

bestämda grunder; skolande hvad sålunda är vordet stadgadt

äga tillämpning äfven i det fall, att utländing medför utländska varor,

som förut blifvit under en eller annan form rekvirerade.

5 §•

Hvar och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk

eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga

belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för den

skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär

eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid bevillningstaxeringen

för ett eller annat yrke påförda beskattning icke medför eljest

saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af detta yrke, så

äro taxeringsmännen icke pliktige att undersöka och pröfva behörigheten

till detsammas idkande.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjänst eller

särskildt uppdrag.

6 §.

I allmänhet bör vid bevillningstaxeringen hvarje löntagares inkomst,

så vidt den utgöres af bestämd lön eller visst antingen i penningar eller

spannmål och andra naturapersedlar utsatt belopp, upptagas på grund af

därå erhållen officiell eller behörigen styrkt uppgift, hvarvid spannmåls

jämte andra in natura utgående varors och persedlars värde beräknas efter

ortens senast fastställda markegångspris och sådana persedlar, som icke

finnas i markegångstaxan uppförda, åsättas de värden, som persedlarne

inom orten anses äga.

Med allmän eller enskild tjänstebefattning förenad förmån af fri bostad

beräknas till det belopp, som i årlig hyra inom samma ort vanligen

erlagts för en bostad af enahanda antal lika beskaffade rum och lägenheter.

Där tillfälle till sådan jämförelse saknas eller särskilda förhållanden

förekomma, bestämmes nyssnämnda förmåns värde efter annan, enligt

taxeringsmännens åsikt tillämplig beräkningsgrund. I de fall, då ämbetsoch

tjänsteman, såsom boställsbafvare, erlagt fastigbetsbevillning för bostället,

skall han icke taxeras till inkomstbevillning för sin förmån af fri

bostad på samma ställe.

Allmänna föreskrifter.

7 §.

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,

skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas såsom

minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve taxeringsmyndigheterna

efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

8 §•

Hnär aktiebolag eller enskildt bankbolag skall erlägga bevillning

både för ränteinkomsten af hela det i bolaget nedlagda kapitalet och för

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj-.ts förslag. Utskottets förslag.

den vinst, som rörelsen därutöfver lämnat, så böra de enskilda delägarne

icke taxeras för inkomst från samma bolag.

9 §.

Där taxerings- eller pröfningsnämnd beslutar tillämpning af den i

11 § 1 mom. af bevillningsförordningen stadgade bestämmelsen om ökning

af det belopp, för hvilket bevillning icke äger rum, eller som får från

uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, skall af taxeringsnämnden

i taxeringslängden och af pröfningsnämnd i dess protokoll noggrann

redogörelse meddelas, då ökningen är för viss ort allmän på grund

af hög bostadskostnad, om de i orten rådande förhållanden härutinnan

och, då ökningen grundar sig på ömmande omständigheter, för dessas

beskaffenhet i hvarje särskildt fall.

10 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital eller arbete,

skall den behållna afkomsten nästföregående år såväl af skattskyldig då

tillhörande fast egendom som ock af sådan särskildt beskattad rörelse, som

drifvits i bolag eller idkats å annan ort än den, där den skattskyldige

är mantalsskrifven, tagas i beräkning vid bestämmandet af hans sammanräknade

årsinkomster, hvarvid i fråga om fast egendom iakttages, att

inkomst af jordbruksfastighet beräknas till 6 procent och inkomst af annan

fastighet till 5 procent af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig finnes

i sin mantalsskrifningsort hafva haft t. ex. 450 kronors inkomst af

kapital eller arbete samt tillika ägt stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor,

och hvilken alltså bör upptagas till 100 kronors afkomst, så att

hans sammanräknade årsinkomst uppgått till 550 kronor, får enligt föreskriften

i andra stycket af det ifrågavarande momentet, jämfördt med

hvad ofvan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet för ett

belopp af 450 kronor och kommer således i det förutsatta fallet icke att

erlägga någon bevillning för inkomst, hvaremot den skattskyldige, som,

jämte 450 kronors inkomst af kapital, tillika åtnjutit exempelvis 2,000

kronors inkomst af aktier, skall erlägga full bevillning för de 450 kronorna.

Har den skattskyldige haft 1,100 kronors inkomst af kapital

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 95

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

eller arbete, 400 kronors inkomst af aktier samt därjämte ägt jordbruksfastighet

till ett taxeringsvärde af 5,000 kronor med 300 kronors däraf

beräknad afkomst och således i sammanräknade årsinkomster åtnjutit tillhopa

1,800 kronor, kommer bevillning att, utan medgifvande af något

afdrag, honom påföras för hans först berörda inkomst af 1,100 kronor

o. s. v.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillning sutskottsts Betänkande N:o 13.

Bilaga B.

Förslag

till

Förordning om inkomstskatt.

Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

I KAP.

Om grunderna för taxering af inkomst.

1 §•

Till inkomst enligt denna förordning räknas:

a) inkomst af fast egendom,

b) inkomst af kapital,

c) inkomst af arbete.

2 §•

Såsom inkomst af fast egendom

anses den inkomst, som enligt gällande

bevillningsförordning är genom

fastighetsbevillning beskattad. Denna

inkomst beräknas efter det fastigheten

enligt nämnda förordning för

nästföregående år åsätta taxeringsvärdet

och anses utgöra:

2 §•

Såsom inkomst af fast egendom

anses den inkomst, som enligt gällande

bevillningsförordning är genom

fastighetsbevillning beskattad. Denna

inkomst beräknas efter det fastigheten

enligt nämnda förordning under

nästföregående år åsätta taxeringsvärdet

och anses utgöra:

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

Kungl. Maj:ts förslag.

a) af jordbruksfastighet sex kronor

för hvarje fulla etthundra kronor

af taxeringsvärdet samt

b) af annan fastighet och frälseränta

fem kronor för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet

eller, då bevillning icke utgjorts för

hela värdet, af den del däraf, för

hvilken bevillning erlagts.

Betänkande N:o 13. 97

• Utskottets förslag,

a) af jordbruksfastighet sex kronor

för hvarje fulla etthundra kronor

af taxeringsvärdet samt

bj af annan fastighet och frälseränta

fem kronor för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet

eller, då bevillning icke utgöres för

hela värdet, af den del däraf, för

hvilken bevillning erlägges.

Då taxeringsvärde under nästföregående

år icke varit fastighet åsatt,

skall det under löpande året bestämda

taxeringsvärdet följas vid beräkningen.

3 §•

Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar,

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutes af

patronus ecclesiae, samt

c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda

bankbolag.

4 §■

Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) inkomst af bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill hörande

verk, inrättningar och näringar; kvarnar och sågverk, fabriker, mekaniska

verkstäder, brännvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling

anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och andra

binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget

jordbruks produkter; penningrörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart,

handtverk eller annan näring;

2:o) inkomst af till allmän trafik upplåten järnväg, kanal eller annan

farled samt flottled; och

Bill. till Bikscl. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

3:o) hvad som forvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjänst eller särskildt uppdrag, såsom:

aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest denna icke är såsom

löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, och annan med allmän

eller enskild tjänst förenad förmån;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån;
d)

all annan, i denna § samt 2 och 3 §§ ej omförmäld inkomst, som

enligt gällande bevillningsförordning är att hänföra till inkomst af arbete.

5 §•

1 mom. Skattskyldig taxeras för den inkomst, han åtnjutit under

det nästföregående året.

2 mom. Vid taxeringen iakttages, att skattskyldigs sammanräknade

inkomst utföres i fulla hundratal kronor, så att öfverskjutande belopp,

som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

6 §•

Yid taxering af skattskyldigs inkomst nästföregående år må afdrag

icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, järnväg, kanal och annan

farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, för hvilken till följd

af medgifven frihet från fastighetsbevillning inkomst icke blifvit efter

de i 2 § angifna grunder taxerad;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans fasta egendom, rörelse

eller yrke nedlagda kapital;

dj för hvad som användts till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

7 §•

Däremot må vid taxering af inkomst af arbete afdrag ske:

a) för det såsom inkomst af fast egendom beskattade, hyresvärdet

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

motsvarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som

af ägaren begagnats till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 4 § a)

l:o) och 3:o) sägs;

b) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift,

underhåll af fastighet och inventarier,

aflöning, föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda

biträden och arbetare,

samt andra därmed jämförliga utgifter;

c) för kostnader, som varit förenade med utöfning af vetenskap,

konst eller handaslöjd;

dj för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjänster

eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:

resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjänstehästar samt fourageringsersättning,

anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och andra expenser,

dagaäöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än tjänstemans

eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort, arfvode,

dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station, fältaflöning

under krigstid,

samt arfvode eller traktamente för riksdag eller revision å annan ort,

än där arfvodes- eller traktamentstagaren varit bosatt;

ej för följande med ämbete och tjänst förenade utgifter, nämligen:

den afgift, tjänsteman, såsom sådan, ålegat utgöra till pensions-,

änke- och pupill- eller annan understödskassa,

aflöning eller annan ersättning till vikarie eller tjänstebiträde,

prästernas i jordeboken upptagna utlagor, i den mån de icke äro eftergiva,

ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden för

prästgårdarne i Skåne,

samt kostnader för sådana särskildt anbefallda tjänsteresor, för hvilka

ersättning icke varit särskildt anvisad.

8 §•

1 mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för

skuldränta, som det ålegat skattskyldig att för nästföregående år gälda.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutslcottets Betänlcande N:o 13.

Kungl. Maj.ls förslag. Utskottets förslag.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom

utländing äge dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som

ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här

i riket erläggas.

2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta afdrag

för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra till kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs inkomst

viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den skattskyldiges

öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af svensk medborgare,

som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af utländing.

9 §•

Inländskt aktiebolag eller enskildt bankbolag, som till aktie- eller

lottägare verkställer utdelning för nästföregående år, vare berättigadt till

afdrag för ett belopp, som motsvarar utdelningen, dock icke för mera än

sex procent å inbetaldt aktie- eller lottkapital.

Såsom inbetaldt kapital anses i fråga om bolag, som tillkommit före

den 1 juli 1897, det belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande

myndighet inregistrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Beträffande sedermera

inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags kapital så ock

vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda dag, må afdrag

äga rum endast i den mån ökningen eller, då fråga är om nytt bolag, det

inbetalda kapitalet motsvarar verkligt, af delägare gjordt tillskott.

II KAP.

Om skatteplikt.

10 §.

Skyldighet att erlägga inkomstskatt äger icke rum, när den skattskyldiges

sammanräknade inkomst, däri inbegripen äfven hustruns, understigit

1,000 kronor.

Har denna inkomst uppgått till 1,000 kronor, men icke till 2,000

kronor, äro 800 kronor, har den uppgått till 2,000 kronor, men icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. ]01

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

till 3,000 kronor, äro 600 kronor, och har den uppgått till 3,000 kronor,

men icke till 4,000 kronor, äro 400 kronor fria från skatt.

Har i fall, hvarom nu är sagdt, skattskyldig haft inkomst af fast

egendom, uppgående enligt de i 2 § stadgade beräkningsgrunder till 600

kronor eller därutöfver, och har den skattskyldiges sammanräknade inkomst

utgjort minst nämnda belopp, skall skatt likväl erläggas för hela

den beräknade inkomsten af fast egendom, dock icke för mera än beloppet

af den skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Har inkomsten uppgått till 4,000 kronor, men icke öfverstigit 6,000

kronor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp.

Om inkomsten öfverstigit 6,000 kronor, skola för bestämmande af det

belopp, efter hvilket skatt beräknas, 6,000 kronor af inkomsten upptagas

till oförändradt belopp, hvaremot

den del af inkomsten,

som

öfverstigit

6,000

kr.

men

icke

10,000 kr., ökas med

60

T)

T>

Tf

>

10,000

»

»

16,000

>

T> >

100

>

»

D

»

15,000

>

20,000

I >

160

>

>

T>

»

20,000

>

>

30,000

> T>

200

>

>

>

>

30,000

>

50,000

> >

250

T>

T>

>

>

50,000

»

>

J

80,000

»

T> T>

300

>

>

>

>

80,000 kr.,

ökas med . .

400

dock att det belopp, hvarefter skatten skall utgå, icke må i något

fall beräknas högre än fyra gånger hela det uppskattade inkomstbeloppet,

allt på sätt den vid denna förordning fogade tabell närmare utvisar.

För inkomst, som afliden person i lifstiden åtnjutit, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse från inkomstskatt, därest behållningen

i boet ej öfverstigit 5,000 kronor samt den aflidne efterlämnat änka,

oförsörjda barn eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende af honom

för sin försörjning.

Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast

svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt stärbbus

efter sådan svensk medborgare.

Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket skatt

beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor, så att

Överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

För inkomstskatt, som påföres för inkomst, hvilken afliden person

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

lifstiden åtnjutit, svare stärbhuset icke med mera än tillgångarna i boet.

Är boet skiftadt, svare bodelägare icke för mera än hvad af inkomstskatten

å hans lott belöper och i intet fall med mera än hans lott i boet

utgör.

11 §•

Inkomstskatt utgår med femtio öre för hvarje hundratal kronor af

det belopp, efter hvilket enligt 10 § skatt beräknas.

12 §.

12 §.

l:o) Skatt enligt denna förordning

för inkomst af fast egendom

erlägges af den, som för nästföregående

år påförts fastighetsbevillning

för egendomen;

dock att, med tillämpning af

hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för

fast egendom, för hvilken bevillning

påförts vanliga handelsbolag eller

kommanditbolag, erlägges af delägarne.

2:o) För inkomst af kapital (

l:o) Skatt enligt denna förordning

för inkomst af fast egendom

erlägges af den, som det år, då inkomsten

taxeras, påföres fastighetsbevillning

för egendomen;

dock att, med tillämpning af

hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för

fast egendom, för hvilken bevillning

påföres vanliga handelsbolag eller

kommanditbolag, erlägges af delägarne.

h arbete erlägges skatt enligt denna

förordning:

d) af svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven:

för all dylik inkomst, han åtnjutit, vare sig här eller från utrikes ort;

b) af svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven:

för den inkomst af ifrågavarande slag, han härifrån åtnjutit;

c) af utländing, som är i riket bosatt, äfvensom sådan utländing,

hvilkens vistelse här utan andra än tillfälliga afbrott fortfarit under det

nästföregående året eller under större delen af de tre närmast före taxeringsåret

förflutna åren:

för den inkomst af kapital och arbete, som af honom här forvärfvats

eller härifrån åtnjutits eller ock, utifrån införd, här användts;

d) af annan utländing:

för inkomst af näring, som han här bedrifvit, samt för lön eller

pension eller i 3 § c) omförmäld inkomst, som han härifrån uppburit.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungi. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

13 §.

Hvad i 12 § sägs om enskild person äfvensom hvad i 8 § stadgas

om viss inskränkning i enskild persons rätt till afdrag för ränta å skuld

eller för förlust äge motsvarande tillämpning i fråga om samfund, stiftelser,

verk och inrättningar samt andra juridiska personer, i den mån de

icke äro i denna förordning från skattskyldighet frikallade, äfvensom om

oskiftadt stärbhus, föreningar för ekonomisk verksamhet och andra än i

14 § omförmälda bolag, därunder jämväl inbegripna sådana, som enligt

särskild författning äro skyldige afstå sin vinst.

14 §.

Skatt för inkomst, som åtnjutits af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,

enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, utgöres af delägarne,

en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.

15 §.

1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser;

c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter;

d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

e) järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare; samt

/) sparbanker, som afses i lagen den 29 juli 1892, äfvensom sådana

inländska rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda

vinst endast åt insättare.

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete

frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) olönad svensk konsul:

för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

c) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

om de icke är o svenske medborgare:

för annan inkomst än den, som utgjorts af från Sverige uppburen allmän

eller enskild pension eller erhållits genom här idkad rörelse; dock

att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från utgörande

af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles;

om de äro svenske medborgare:

för den inkomst, de åtnjutit af sin tjänst hos den främmande makten;

d) utländing, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt

e) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.

III Kap.

Om beskattningsort.

16 §.

Enskild skattskyldig taxeras för hela sin inkomst:

å den ort, där han är mantalsskrifven,

eller, om han icke är här i riket mantalsskrifven:

å den ort, där han inom riket hufvudsakligen vistas.

17 §.

Skattskyldig, hvarom i 13 § förmäles, taxeras:

å den ort, där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte

eller syssloman är bosatt,

eller, då fråga är om oskiftadt stärbhus:

å den ort, där den aflidne senast varit mantalsskrifven.

18 §.

I fall, då de i 16 och 17 §§ gifna regler icke äga tillämpning,

taxeras skattskyldig:

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Majds förslag. Utskottets förslag.

å den ort, hvarifrån inkomst hufvudsakligen erhållits;

dock att utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven skattskyldig,

som åtnjutit lön från svenska statsverket, taxeras i Stockholms stad

och S:t Nikolai församling.

IV KAP.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

19 §.

Taxering enligt denna förordning verkställes i sammanhang med de

enligt bevillningsförordningen årligen återkommande taxeringar för bevillning

af fast egendom samt af inkomst utaf de för sådant ändamål tillsatta

taxeringsnämnder och pröfningsnämnder; och böra i anledning häraf i de

kungörelser, som enligt bevillningsförordningen af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

årligen utfärdas för val af ledamöter i taxeringsnämnderna,

vederbörande erinras om skyldigheten att aflämna de särskilda uppgifter,

hvilka på grund af här nedan gifna bestämmelser skola meddelas, samt

om påföljden af uraktlåtenhet härutinnan, hvarjämte underrättelse skall

meddelas såväl om tid och ställe för uppgifternas aflämnande samt hvarest

uppgiftsblanketter, enligt hvad i 27 § sägs, tillhandahållas, som ock

därom, att en hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom

åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, äger att för

sådant ändamål hänvända sig till vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

20 §.

1 mom. Skyldige att utan särskild anmaning på heder och samvete

årligen afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen äro:

a) verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomstskatt

för minst 1,000 kronors inkomst eller samma år åtnjutit inkomst

till enahanda belopp af beskaffenhet att den bör till inkomstskatt

taxeras.

2 mom. En hvar annan vare efter anmaning, som i denna förordning

sägs, skyldig lämna dylik uppgift.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft.

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.06

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Utskottets förslag.

21 §.

Uppgift, som i 20 § omförmäles,

skall, i enlighet med fastställdt formulär,

skriftligen afgifvas och utvisa:

dels den fasta egendom, för hvilken

uppgiftspliktig är skyldig erlägga

fastighetsbevillning, egendomens

beskaffenhet af jordbruksfastighet

eller annan fastighet eller

frälseränta, samt, därest egendomen

vant under nästföregående år åsatt

taxeringsvärde, nämnda värde,

Kungl. Maj:ts förslag

21 §.

Uppgift, som i 20 § omförmäles,

skall, i enlighet med fastställdt formulär,

skriftligen afgifvas och utvisa:

dels den fasta egendom, för hvilken

uppgiftspliktig nästföregående år

varit skyldig erlägga fastighetsbevillning,

egendomens beskaffenhet af

jordbruksfastighet eller annan fastighet

eller frälseränta, samt det egendomen

för nästföregående år åsätta

taxeringsvärdet,

dels beloppet af hans inkomst nästföregående år af kapital och

arbete,

dels ock de afdrag för skuldränta och förlust nästföregående år,

som han yrkar att få tillgodonjuta vid taxeringen, äfvensom, då inländskt

aktiebolag eller enskildt bankbolag yrkar afdrag, hvarom i 9 § förmäles,

beloppet af inbetaldt aktie- eller lottkapital och den för nästföregående år

bestämda utdelningen därå.

Uppgift enligt 20 § 2 mom., som infordrats af ordförande i taxeringsnämnd,

må skattskyldig dock äga att muntligen hos nämnden meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § 1 mom. a) sägs, skall

fogas bestyrkt afskrift af in- och utgående balansräkning samt vinst- och

förlustkonto för senaste räkenskapsår, hvarmed, då räkenskapsår icke sammanfaller

med kalenderår, förstås det räkenskapsår, som gått till ända

närmast före den 1 mars det år, taxeringen sker. Bestyrkt afskrift eller

tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse för samma

räkenskapsår bör ock till ledning för taxeringen, så fort ske kan, aflämnas.

Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom hvad

ofvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och premiebeloppet

för nästföregående år inom riket äfvensom beloppet af under samma tid

utbetalade återförsäkringspremier.

22 §.

En hvar är det i öfrigt obetaget att meddela upplysningar, som kunna

tjäna till ledning vid hans taxering.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Då uppgift afser flera inkomstkällor, af hvilka en i sin helhet utvisar

förlust, för hvilken påyrkas afdrag från vinsten å en annan inkomstkälla,

bör uppgiften innehålla upplysning, å hvilken rörelse förlusten uppstått.

23 §.

Skyldighet att afgifva uppgift åligger för omyndig förmyndaren, för

sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol förordnats, gode mannen

för hvad han har under sin förvaltning, samt för oskiftadt stärbhus den

som i boet sitter, ehvad han är delägare eller syssloman.

För annan än enskild person och oskiftadt stärbhus åligger uppgiftsskyldigheten

vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.

24 §.

En hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom

åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äge att för

sådant ändamål hän vända sig till vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

25 §.

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter meddelas

:

a) af styrelse för lifförsäkrings- eller lifränteanstalt eller af syssloman

för utländsk sådan anstalt:

uppgift å namn och, där så ske kan, hemvist på en hvar person, till

hvilken under nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts, samt

å lifräntans belopp;

b) af styrelse för enskildt bankbolag samt aktiebolag, som under nästföregående

år lämnat utdelning till delägarne:

l:o) i fråga om enskildt bankbolag och sådant aktiebolag, därifrån utdelning

å aktie, på grund af lag eller bolagsordning, icke får uppbäras af

annan än den, som i behörig ordning styrkt sin rätt till aktien:

uppgift å namn på och hemvist för delägare, som uppburit eller ägt

uppbära utdelningen, samt å utdelningens belopp,

2:o) i fråga om öfriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under l:o) omförmäles, i den mån ägare af aktie

är för styrelsen känd;

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag,

c) af kommanditbolag:

uppgift, innehållande upplysningar enligt fastställdt formulär i de uti

21 § omförmälda afseenden äfvensom om den en hvar delägare i bolaget

tillkommande andel af bolagets inkomst; samt

ct) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:
uppgift

angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500

kronor.

Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskild! för hvarje

kommun på landet och hvarje territoriell församling i stad.

26 §.

Till ledning vid taxeringen skola vidare tjäna de för taxering af inkomst

enligt bevillningsförordningen vederbörande taxeringsmyndigheter meddelade

uppgifter eller eljest tillhandakomna upplysningar rörande skattskyldigs

ekonomiska ställning.

27 §.

Blanketter till de uppgifter, som i 21 § omförmälas, skola kostnadsfritt

tillkandahållas de skattskyldige hos ordförande i taxeringsnämnd samt

därjämte i Stockholm hos öfverståthållareämbetet, i öfriga städer hos

magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.

28 §.

De i 21 och 25 §§ omförmälda uppgifter skola aflämnas antingen

direkt till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd eller ock i Stockholm

till öfverståthållareämbetet och i öfriga orter till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i

det fögderi, där taxeringen anses skola äga rum eller den skattskyldige

är bosatt.

29 §.

Uppgift, som det utan anmaning åligger skattskyldig att afgifva, skall

vara aflämnad före den 1 mars.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N-.o 13. 109

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Möter för skattskyldig, som enligt lag är pliktig föra handelsböcker

eller är delägare i vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, hinder att

före den 1 mars aflämna uppgift, och göres före samma dag skriftlig anmälan

därom hos ordföranden i taxeringsnämnden, må anstånd med uppgiftens

afgifvande åtnjutas, dock att i sådan händelse uppgiften skall så

fort ske kan och i hvarje fall före den 1 maj aflämnas till ordföranden.

Uppgift af den, som endast efter anmaning är pliktig sådan afgifva,

skall lämnas inom viss i anmaningen förelagd tid af minst åtta dagar’

med rätt dock för skattskyldig, om hvilken i nästföregående stycke sägs,

att njuta där medgifvet anstånd.

Uppgift, som i 25 § omförmäles, skall vara aflämnad före den 1 mars;

dock må kommanditbolag åtnjuta anstånd under villkor och i den ordning,

som i andra stycket stadgas.

30 §.

1 mom. Har uppgift, som i 20 § 1 mom. sägs, icke inom föreskrifven

tid afgifvits eller befinnes afgifven sådan uppgift i visst afseende ofullständig,

bör taxeringsnämndens ordförande eller kronans ombud hos pröfningsnämnd,

i händelse sådant finnes för taxeringen erforderligt, föranstalta

därom, att uppgift infordras samt att ofullständig uppgift fullständigas.

För sådant ändamål äger han anlita i Stockholm öfverståthållareämbetet,

i öfriga städer magistraten samt å landet länsmannen i orten,

hvilka myndigheter det åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa den

skattskyldige anmaning att, vid äfventyr som i 31 § sägs, inom åtta

dagar efter anmaningens mottagande afgifva fullständig uppgift. Sådan

anmaning skall, där infordrandet föranledts af ofullständighet i aflämnad

uppgift, jämväl innehålla underrättelse, i hvilket afseende uppgiften befunnits

ofullständig.

På enahanda sätt och med iakttagande af hvad i 29 § stadgas skall

förfaras, då taxeringsnämnds ordförande eller kronans ombud hos pröfnmgsnämnd

finner nödigt infordra uppgift af den, som enligt 20 §

icke är pliktig att utan anmaning lämna sådan.

Uppgift, som här ofvan sägs, skall aflämnas till den, som densamma

infordrat, eller till myndighet, som i 28 § omförmäles.

2 mom. Yarder uppgift, som i 25 § omförmäles, icke inom före

skrifven tid aflämnad, äger taxeringsnämndens ordförande eller kronans

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

ombud hos pröfningsnämnd att infordra densamma; och må härför anlitas

biträde af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken myndighet äger förelägga

lämpligt vite.

3 mom. Lämnar i enlighet med 21 § afgifven uppgift icke tillräcklig

ledning för taxeringen, bör ytterligare upplysning från den uppgiftspliktige

infordras; och må sådan upplysning kunna muntligen afgifvas hos den

taxeringsnämnd, hvars ordförande infordrat upplysningen, eller till vederbörande

kronoombud.

4 mom. Samtliga i detta kapitel omförmälda uppgifter och upplysningar

må jämväl kunna på den uppgiftpliktiges eget äfventyr i betaldt

bref med allmänna posten insändas.

31 §.

Underlåter någon att inom tid, som i 29 § är stadgad eller enligt

samma § förelägges, afgifva uppgift, som i 21 § omförmäles, hafve förlorat

rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, uppgiften

skolat afse. År uppgiften ofullständig, äge enahanda påföljd rum i fråga

om beloppet af utelämnad inkomst.

Hörsammar ej i 20 § 1 mom. a) omförmäldt verk eller bolag, som

fått emottaga revisionsberättelse för senaste räkenskapsår, anmaning enligt

30 § 1 mom. att till ledning för taxeringen aflämna sådan berättelse, vare

förlustigt rätten att fullfölja klagan öfver taxeringen.

Hörsammar den, som på grund af förordningens föreskrift eller enligt

29 § erhållen anmaning varit pliktig aflämna uppgift, men underlåtit afgifva

sådan eller aflämnat ofullständig uppgift, icke honom tillställd anmaning

att afgifva fullständig uppgift, böte ett belopp, svarande mot tio procent af

den inkomstskatt, som varder den skattskyldige påförd för den inkomst,

uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten, äge

här stadgad påföljd icke rum.

32 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 25 § stadgas vare den

försumlige, därest han är offentlig tjänsteman, underkastad ansvar såsom

för annat tjänstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

33 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som af honom afgifvits för

ledning vid taxering, mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande och

därigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon del blifvit

taxerad, böte från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp,

som genom det svikliga förfarandet undandraga, dock minst

tjugufem kronor.

34 §.

1 mom. Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva,

i h\ad mån uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för taxeringen,

äga taxerings- och pröfningsnämnderna att bestämma och fastställa

skattskyldigs taxering.

2 mom. Granskning af de skattskyldiges

till ledning för egen taxering

lämnade uppgifter skall verkställas

endast af vederbörande taxeringsmyndighets

ordförande med biträde

i hvarje särskildt fall af den

ledamot, taxeringsmyndigheten utser,

äfvensom hos pröfningsnämnd kronans

ombud. I granskning hos taxeringsnämnd

skall därjämte den af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnade

ledamoten deltaga.

2 mom. Granskning af de skattskyldiges

till ledning för egen taxering

lämnade uppgifter skall verkställas

endast af vederbörande taxeringsmyndighets

ordförande med biträde

i hvarje särskildt fall af den

ledamot, taxeringsmyndigheten utser,

äfvensom hos pröfningsnämnd kronans

ombud.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet

lämnas vidare redogörelse, än som för taxeringen oundgängligen

erfordras.

Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige skriftligen medgift

uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de personer,

hvilka, enligt hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens innehåll,

samt de ämbets- och tjänstemän, hvilka i och för sin befattning

däraf erhålla del, och må ej heller utan den skattskyldiges skriftligen

afgifna samtycke i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas

i vidare mån, än som må oundgängligen erfordras på grund af före
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

skriften i 3 mom.; skolande, utom i fall, där besvär fullföljas, omförmälda

uppgifter efter taxeringsårets utgång hos Kungl. Maj:ts befallnings*

hafvande i försegladt konvolut behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit,

hvarefter de förstöras.

3 mom. Följes icke af skattskyldig lämnad uppgift vid hans taxering,

skola skälen därför tydligen angifvas genom anteckning af taxeringsnämnden

å den skriftliga uppgiften och af pröfningsnämnden i dess

protokoll; och skall tillika underrättelse i hvad mån afvikelse skett och

om skälen därför i rekommenderadt bref med allmänna posten den skattskyldige

kostnadsfritt, så fort ske kan, tillsändas.

Y KAP.

Om eftertaxering.

35 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som afgifvits till ledning för

taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit

aflämna uppgift eller infordrad upplysning, och har däraf föranledts, att

inkomst icke eller endast till någon del blifvit taxerad, skall det år, då

sådant varder för vederbörande taxeringsmyndighet kändt, inkomstskatt

påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda förfarande undandragits.

Skattepåföring på grund af denna § må icke ske senare än fem år efter

det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres skatten, därest

den skattskyldige aflidit, hans dödsbo; dock att sådan skattepåföring icke

må ske senare än ett år efter utgången af det kalenderår, under hvilket

bouppteckning blifvit för registrering ingifven eller af vederbörande domstol

förrättad. Stärbhuset svare icke för skatten med mera än tillgångarna i

boet. Är boet skiftadt, påföres bodelägare icke mera än hvad af skatten

å hans lott belöper och i intet fall mera än hans lott i boet utgör.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kangl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Yl KAP.

Allmänna bestämmelser.

36 §.

Hvad bevillningsförordningen stadgar

om taxeringsnämnds och pröfningsnämnds befogenhet och åligganden,

rörande ordförandes i taxeringsnämnd, ledamots af taxerings- och

pröfningsnämnd, kronoombuds samt taxeringsmyndighet eljest biträdande

och öfrige vid taxering behjälplige personers skyldigheter,

angående ansvar för underlåtenhet att fullgöra samma skyldigheter

eller för annan förseelse i tjänsten eller arbetet,

beträffande ordningen och sättet för ådömande af sådant ansvar och

för tillämpning af eljest stadgadt bötesansvar äfvensom om besvär öfver

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes därutinnan meddelade beslut,

i fråga om besvär öfver taxeringsmyndighets beslut rörande taxering

och om besvär öfver kammarrättens utslag i taxeringsmål,

samt hvad i bevillningsförordningen eljest angående taxeringsnämnderna

och pröfningsnämnderna eller såsom allmänna föreskrifter äfvensom

beträffande debitering, uppbörd och redovisning stadgas

galle, med iakttagande af här meddelade särskilda bestämmelser, i

tillämpliga delar jämväl vid taxering enligt denna förordning.

37 §.

I samma ordning, som enligt bevillningsförordningen gäller för tillhandahållande

åt ordförande, ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd

af exemplar af bevillningsförordningen, skola exemplar af denna förordning

bemälda personer tillhandahållas, för hvilket ändamål statskontoret

åligger att till Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter rekvisition utlämna

erforderligt antal exemplar af samma förordning.

38 §.

Till taxeringsnämnds ordförandes åligganden hör särskild! enligt denna

förordning:

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

a) att tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i 27 § omförmälas,

samt på begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar

rörande beskaffenheten af den honom åliggande uppgiftsskyldigheten och

sättet för dess fullgörande;

b) att noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen taxering

enligt denna förordning aflämnade uppgifter och upplysningar, ehvad de

afse pågående eller redan verkställd taxering, icke varda för obehöriga

tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter och upplysningar, om

de icke för taxering erfordras, böra under säkert lås förvaras;

c) att, då uppgift å inkomst utvisar, att skattskyldig bör taxeras till

bevillning å annan ort än inom taxeringsdistriktet, ombestyra uppgiftens

delgifvande i erforderliga delar med vederbörande taxeringsnämnds ordförande

;

d) att i rekommenderadt bref med allmänna posten, så fort ske kan,

tillsända skattskyldig, hvilkens uppgift icke blifvit vid hans taxering

följd, underrättelse att och i hvad mån afvikelse skett och skälen därför;

samt

é) att på begäran af uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om

emottagande af uppgift eller upplysning.

39 §.

I taxeringslängden öfver inkomstbevillning skola, utom de personer,

som enligt bevillningsförordningen i längden upptagas, införas jämväl de,

hvilka, utan att vara till utgörande af inkomstbevillning skyldige, dock böra

enligt denna förordning inom distriktet utgöra inkomstskatt; och skola, under

tillämpning af de i denna förordning stadgade grunder, för hvarje skattskyldig,

som bör inom distriktet erlägga inkomstskatt, uti längden införas

dels det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst uppskattas, och dels det

belopp, hvarefter enligt bestämmelserna i 10 § skatten bör beräknas, äfvensom

skattens belopp.

40 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall vid fullgörandet af sitt uppdrag enligt denna förordning

ställa sig till ovillkorlig efterrättelse de föreskrifter, samma förordning

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

innehåller eller meddelar, samt, efter sorgfällig granskning och samvetsgrann

pröfning af meddelade uppgifter och för öfrigt upplysta eller kända

förhållanden, efter bästa förstånd samt på heder och samvete bestämma

och fastställa taxeringen.

2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet för ordförande i och

ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt kronans ombud hos

pröfningsnämnd och biträdande tjänsteman, som utom vid vederbörande

nämnds sammanträde yppar innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift

eller upplysning, eller som utsprider de under öfverläggningarne inom

nämnderna lämnade upplysningar och yttrade åsikter rörande enskildes

ekonomiska ställning, är stadgadt i bevillningsförordningen.

3 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall afträda så väl då fråga förekommer om hans egen,

hans föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock då fråga är om

taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig,

af hvilken han uppbär aflöning.

41 §.

1 mom. För beredande af ersättning

för det vid taxering enligt

denna förordning vållade särskilda

besvär för ordförandena och de af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnade

ledamöterna i taxeringsnämnderna,

för protokollsföringen och andra

anteckningar under pröfningsnämndens

sammankomster äfvensom

för det i samband med taxeringsförrättningarne

för öfrigt lämnade

biträde af städernas tjänstemän eller

andra personer, som icke äga att vid

samma förrättningar beräkna reseoch

traktamentsersättning, må hvarje

läns pröfningsnämnd använda och

fördela högst ett belopp, motsvarande

fyra procent af de första 50,000

41 §.

1 mom. För beredande af ersättning

för det vid taxering enligt

denna förordning vållade särskilda

besvär för ordförandena i taxeringsnämnderna,

för protokollsföringen och

andra anteckningar under pröfningsnämndens

sammankomster äfvensom

för det i samband med taxeringsförrättningarne

för öfrigt lämnade

biträde af städernas tjänstemän eller

andra personer, som icke äga att

vid samma förrättningar beräkna

rese- och traktamentsersättning, må

hvarje läns pröfningsnämnd använda

och fördela högst ett belopp, motsvarande

fyra procent af de första

50,000 kronor, hvartill länets hela

inkomstskattesumma för året uppgår,

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

därefter

och en

inkomst250,

000

Kungl. Maj:ts förslag.

kronor, hvartill länets hela inkomstskattesumma

för året uppgår, tre

procent af därpå följande 100,000

kronor, två procent af

följande 100,000 kronor

procent af allt hvad

skattesumman öfverstiger

kronor, samt Stockholms stads

pröfningsnämnd högst ett belopp,

motsvarande en och en half procent

af de första 100,000 kronor,

hvartill stadens hela inkomstskattesumma

för året uppgår, en procent

af därpå följande 50,000 kronor och

en half procent af allt hvad inkomstskattesumman

öfverstiger 150,000

kronor; dock får, om än denna inkomstskattesumma

sedermera skulle

visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden

beräknade belopp, hvarken

någon ytterligare kostnadsersättning

eller vedergällning än den då beviljade

för samma år utdelas eller

ett sådant öfverskott tagas i beräkning

vid bestämmande af enahanda

ersättning och vedergällning under

ett följande år. Kronans ombud hos

pröfningsnämnd äger icke på grund

af denna paragraf åtnjuta ersättning.

2 mom. Angående det för ofvan

Utskottets förslag.

tre procent af därpå följande 100,000’

kronor, två procent af därefter följande

100,000 kronor och en procent

af allt hvad inkomstskattesumman

öfverstiger 250,000 kronor, samt

Stockholms stads pröfningsnämnd,

högst ett belopp, motsvarande en och

en half procent af de första 100,000

kronor, hvartill stadens hela inkomstskattesumma

för året uppgår,,

en procent af därpå följande 50,000

kronor och en half procent af allt

hvad inkomstskattesumman öfverstiger

150,000 kronor; dock får,

om än denna inkomstskattesumma

sedermera skulle visa sig öfverstiga

dess af pröfningsnämnden beräknade

belopp, hvarken någon ytterligare

kostnadsersättning eller vedergällning

än den då beviljade för samma år

utdelas eller ett sådant öfverskott

tagas i beräkning vid bestämmande

af enahanda ersättning och vedergällning

under ett följande år. Kronans

ombud hos pröfningsnämnd äger

icke på grund af denna paragraf

åtnjuta ersättning.

uppgifna ändamål af pröfningsnämn
-

den anvisade belopp och dess fördelning bör i länen till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

aflåtas särskilt utdrag af nämndens protokoll, hvarefter

det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och

med bifogande af sagda protokolls utdrag i kronoräkenskaperna redovisas.

För Stockholms stad skall dylik underrättelse meddelas statskontoret,

hvarifrån ersättningen utbetalas.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

42 §.

Förseelse, som i 33 § omförmäles, är föremål för allmänt åtal

och åtalas vid allmän domstol.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

43 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning

af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den

för skattskyldig beräknade skatt för inkomst, men däremot icke i afseende

å verkställd taxering i annan mån, än för så vidt den afser frihet

från skatt eller nedsättning i belopp, hvarefter enligt 10 § skatt beräknas;

ägande kammarrätten i anledning af sålunda framställd anmärkning

föreskrifva erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål

finner, att taxering verkställts å orätt ort eller underlåtits eller

ej skett till riktigt belopp å rätt ort, äger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort som

vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fäll icke må höjas

utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, därest besvären icke innefatta

yrkande om sådan höjning. Jämväl må, om någon af kammarrätten

befrias från skatt på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande

af densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

44 §.

Afkortning af inkomstskatt sker på grund af bristande tillgång i den

ordning, som i uppbördsreglementet stadgas.

45 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda inkomstskatt

skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken dessutom

bör upptaga det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit för inkomstskatt

taxerad.

t

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

Särskilda anvisningar för ledning vid inkomstskatte
taxeringen.

l:o.

Inkomst af fast egendom.

Inkomst af fast egendom fastställes,

oafsedt om behållningen af

fastigheten varit större eller mindre

eller fastigheten icke alls lämnat någon

afkastning, enligt bestämmelserna

i 2 § i visst förhållande till taxeringsvärdet

sålunda, att inkomst beräknas

af jordbruksfastighet till sex kronor

för hvarje fulla etthundra kronor af

taxeringsvärdet samt af annan fastighet

och frälseränta till fem kronor

för hvarje fulla etthundra kronor af

taxeringsvärdet eller, då bevillning

icke utgöres för hela värdet, af den

del däraf, för hvilken bevillning erlägges.

Taxeringen sker efter nästföregående

års taxeringsvärde.

Inkomst af fast egendom fastställes,

oafsedt om behållningen af

fastigheten varit större eller mindre

eller fastigheten icke alls lämnat någon

afkastning, enligt bestämmelserna

i 2 § i visst förhållande till taxeringsvärdet

sålunda, att inkomst beräknas

af jordbruksfastighet till sex kronor

för hvarje fulla etthundra kronor af

taxeringsvärdet samt af annan fastighet

och frälseränta till fem kronor

för hvarje fulla etthundra kronor af

taxeringsvärdet eller, då bevillning

icke utgöres för hela värdet, af den

del däraf, för hvilken bevillning erlägges.

Taxeringen sker efter det

taxeringsvärde, som fastställts under

nästföregående år, men, då sådant

värde berörda år icke varit fastighet

åsatt, efter det under löpande året

bestämda taxeringsvärdet.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13,

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Skattskyldig, som nästföregående år utom fastighet haft annan inkomstkälla,

skall följaktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna angifva

dels sin inkomst med frånräknande af däri möjligen ingående afkastning af

fast egendom och dels på ofvannämnda sätt beräknad inkomst af den fasta

egendomen. Den, som åtnjutit tillhopa 3,000 kronors inkomst, däraf 700

kronor härflutit af en till 10,000 kronor taxerad bostadsfastighet, skall

således uppgifva 500 kronors inkomst af fast egendom och 2,300 kronors

inkomst i öfrigt. Har han därjämte haft en till 6,000 kronor taxerad

obebyggd tomt, skall han, äfven om han icke haft någon afkastning af

tomten, anses hafva däraf åtnjutit en inkomst af 300 kronor.

Den, som i sin fabriksrörelse användt egen fabriksfastighet, skall

såsom inkomst af fast egendom särskildt upptaga fem procent af fastighetens

taxeringsvärde, men äger enligt 7 § a) vid beräkningen af sin

inkomst af rörelsen göra motsvarande afdrag.

Om den, hvilken är skattskyldig för inkomst af rörelse, tillika i rörelsen

förädlat skogs-, jordbruks- eller andra produkter från egen jordbruksfastighet,

ager han, som skall såsom inkomst af fast egendom uppgifva

sex procent af fastighetens taxeringsvärde, vid beräkningen af inkomsten

af förädlingsrörelsen göra afdrag för värdet af omförmälda produkter i

oförädladt skick.

Därest skattskyldig, hvars sammanräknade behållna inkomst uppgått

till 600 kronor men icke till 4,000 kronor och som enligt bestämmelserna

i de två första styckena af 10 § helt eller delvis skulle åtnjuta frihet från

skatt, haft en till 600 kronor eller därutöfver beräknad inkomst af fast

egendom, erlägges likväl, såsom i tredje stycket af berörda § och i punkt

6:o här nedan närmare angifves, skatt för sistnämnda inkomst, i den mån

den icke öfverstigit skattskyldigs sammanräknade behållna inkomst.

2:o.

Afdrag för ränta å gäld.

Med nedannämnda undantag äro skattskyldige berättigade att vid taxeringen

åtnjuta afdrag för på nästföregående år belöpande ränta å all sin

gäld, af hvad slag den vara må.

På det att afgifna uppgifter må kunna tjäna till ledning äfven vid

bevillningstaxeringen, bör vid uppgifvandet af inkomst, för hvilken jämväl

bevillning erlägges, afdrag ske endast för sådan ränta å gäld, som i

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

bevillningsafseende får afräknas. Således bör vid beräknandet af inkomst

af rörelse, som särskild! taxeras till bevillning, icke göras afdrag för

annan ränta än å det för samma rörelse upplånta rörelsekapital. Har skattskyldig

jämväl haft inkomst af obligationer eller af utlånade eller deponerade

penningar, äger han att vid uppgifvande! af sådan inkomst afdraga

ränta å all öfrig gäld. Förslår icke berörda kapitalinkomst till

att täcka denna ränta, är han berättigad att i uppgiften från sin sammanräknade

inkomst afdraga all den honom åliggande skuldränta, för

hvilken afdrag ej förut i uppgiften skett.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom

utländing få afräkna ränta allenast å sådan gäld, som ådragits för förvärfvande!

af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket erläggas.

En svensk medborgare, som är bosatt i utlandet och icke i Sverige

mantalsskrifven, äger således ej åtnjuta afdrag för ränta å gäld, som

han icke åsamkat sig för ernåendet af den i Sverige skattepliktiga inkomsten.

En utländing, som är i Sverige skattskyldig endast för utdelning

å aktier i svenska aktiebolag, får afdraga blott ränta å gäld,

hvari han satt sig för förvärfvande! af denna inkomst.

3:o.

Afdrag för förlust.

Yid bevillningstaxeringen får förlust å rörelse eller yrke icke afdragas

från inkomsten af skattskyldig tillhörig annan rörelse eller yrke,

som särskild! taxeras till bevillning, ej heller från skattskyldiga inkomst

i öfrigt. Däremot må med de i 8 § 2 mom. stadgade undantag, därest

vid taxering för inkomstskatt viss inkomstkälla utvisar förlust, dylik förlust

afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst, under förutsättning att

upplysning meddelas, å hvilken rörelse förlusten uppstått.

Den, som idkat endast en rörelse, får således vid uppgifvandet af

sin rörelseinkomst därifrån afräkna förlust, som å rörelsen uppkommit.

Har skattskyldig drifvit flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande

till hvarandra själfständiga, får han däremot icke i uppgiften om

sin hela inkomst af rörelse afdraga förlust å en rörelse från inkomst af

en annan, men han äger att från sin sammanräknade inkomst af alla inkomstkällor

göra afdrag för förlust, som ej förut i uppgiften afräknats; dock

att sådant afdrag varder honom vid taxeringen medgifvet endast under

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

ofvannämnda förutsättning, att han upplyser, å hvilken rörelse förlusten

uppstått.

Yid beräkning af sådan förlust må hänsyn icke tagas till det såsom

inkomst af fast egendom beskattade hyresvärdet af i rörelsen använd egen

fastighet.

Om således en skattskyldig, som idkat diversehandel och fabriksrörelse,

af handeln haft inkomst af 5,000 kronor, men å fabriksröreisen,

däri han användt en honom tillhörig, till 20,000 kronor taxerad fabriksfastighet,

med inberäknande af hyresvärdet å fastigheten 1,000 kronor

förlorat 2,500 kronor, utan att förlusten till någon del kan anses såsom

kapitalförlust, skall han uppgifva 1,000 kronors inkomst af fast egendom

och 5,000 kronors inkomst af handelsrörelse eller tillhopa 6,000 kronors

inkomst, men äger från sistnämnda belopp afräkna den på fabriksrörelsen

uppkomna förlusten, i hvad denna icke motsvarar fastighetens hyres värde,

i följd hvaraf förlusten skall upptagas till allenast 1,500 kronor och den

skattskyldige taxeras för 4,500 kronors inkomst.

4:o.

Uppgifter om inkomst från bolag.

Enär för den inkomst, som åtnjutits af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,

enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, inkomstskatt

utgöres icke af själfva bolaget, utan af de särskilda delägarne däri,

skola de uppgifter, som aflämnas till ledning för sådan taxering, angifva

den del af bolagets inkomst nästföregående år, som belöper på en hvar

delägare, men icke det belopp, som delägare nästföregående år må hafva

från bolaget uppburit af inkomst, som förut af bolaget förvärfvats.

Däremot skall sådan inkomst, som utgöres af utdelning å aktier och

banklotter, uppgifvas till det belopp, som aktie- eller lottägaren nästföregående

år i utdelning från aktie- eller bankbolaget fått till sig utanordnadt;

därvid iakttages, att utdelning från inländska aktiebolag och enskilda

bankbolag räknas såsom inkomst af kapital, medan utdelning från utländska

aktiebolag skall, såsom vid bevillningstaxeringen, hänföras till inkomst af

arbete.

Bih. till Biksd. Vrot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

o: o.

Taxering af inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag, enkla

bolag och rederier. .

För inkomst, som åtnjutits af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,

enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, taxeras icke bolaget,

utan de särskilda delägarne däri, en hvar efter hans andel af bolagets

inkomst. Taxeringen sker således för hvarje delägare icke å den ort, där

bolagets verksamhet nästföregående år bedrifvits, utan i sammanhang med

hans öfriga inkomsttaxering å den ort, där han enligt bestämmelserna i

16, 17 och 18 §§ är skattskyldig fö

Till grund för taxeringen af

inkomst från kommanditbolag läggas

den uppgift, som enligt 25 § c) skall

af bolaget aflämnas, delägarens egen

uppgift samt i öfrigt upplysta eller

kända förhållanden. Bolagets uppgift

skall upprättas i enlighet med

det i 21 § omförmälda formulär samt

således utmärka dels de fastigheter,

för hvilka bolaget nästföregående år

varit pliktigt erlägga bevillning, och

den efter taxeringsvärdet beräknade

afkastning däraf, som jämlikt 2 §

skall anses hafva uppkommit, dels

bolagets inkomst nästföregående år

af öfriga i formuläret angifna inkomstkällor,

i den mån dylik inkomst

af bolaget åtnjutits, dels ock de afdrag

för skuldräntor och förluster,

som vid uppskattningen af bolagets

inkomst må äga rum. Därjämte skall

uppgiften angifva den en hvar delägare

tillkommande andel af inkomsten,

äfven om vinst endast delvis

eller icke alls till delägarne utdelas.

inkomstskatt.

Till grund för taxeringen af

inkomst från kommanditbolag läggas

den uppgift, som enligt 25 § c) skall

af bolaget aflämnas, delägarens egen

uppgift samt i öfrigt upplysta eller

kända förhållanden. Bolagets uppgift

skall upprättas i enlighet med

det i 21 § omförmälda formulär samt

således utmärka dels de fastigheter,

bolaget nästföregående år ägt, och

den efter taxeringsvärdet beräknade

afkastning däraf, som jämlikt 2 §

skall anses hafva uppkommit, dels

bolagets inkomst nästföregående år

af öfriga i formuläret angifna inkomstkällor,

i den mån dylik inkomst

af bolaget åtnjutits, dels ock

de afdrag för skuldräntor och förluster,

som vid uppskattningen af

bolagets inkomst må äga rum. Därjämte

skall uppgiften angifva den

en hvar delägare tillkommande andel

af inkomsten, äfven om vinst

endast delvis eller icke alls till delägarne

utdelas. Uppgiften, hvilken

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag.

Uppgiften, hvilken enligt 25 § skall

upprättas i lika många exemplar som

sammanlagda antalet af de kommuner

eller territoriella stadsförsamlingar,

i hvilka delägare i bolaget böra

taxeras, skall aflämnas till ordföranden

i vederbörande taxeringsnämnd

eller myndighet, som i 28 § omförmäles,

samt, om den aflämnas till

sådan myndighet, genom dess försorg

delgifvas bemälde ordförande.

Yid delägares taxering fördelas

härefter bolagets, med tillämpning

af gifna föreskrifter, uppskattade hela

inkomst mellan delägarne i förhållande

till hvarje delägares andel af

bolagets inkomst. Om således ett

kommanditbolag med tre delägare —

som nästföregående år varit pliktigt

utgöra bevillning för annan fastighet

än jordbruksfastighet till taxeringsvärde

af 240,000 kronor samt däraf

och af andra inkomstkällor haft

bokförd inkomst, i sin helhet uppgående

till 35,000 kronor, hvilken

disponerats sålunda, att 5,000 kronor

afsätta till reservfond och återstoden

fördelats mellan delägarne på det

sätt, att en erhållit hälften eller 15,000

kronor, den andre en tredjedel eller

10,000 kronor och den tredje en

sjättedel eller 5,000 kronor -— finnes

hafva åtnjutit enligt inkomstskatteförordningen

beskattningsbar inkomst

till belopp af 36,000 kronor, skall

inkomstskatt påföras delägarne efter

berörda andelar eller för inkomst af

Utskottets förslag.

enligt 25 § skall upprättas i lika

många exemplar som sammanlagda

antalet af de kommuner eller territoriella

stadsförsamlingar, i hvilka

delägare i bolaget böra taxeras, skall

aflämnas till ordföranden i vederbörande

taxeringsnämnd eller myndighet,

som i 28 § omförmäles,

samt, om den aflämnas till sådan

myndighet, genom dess försorg delgifvas

bemälde ordförande.

Yid delägares taxering fördelas

härefter bolagets, med tillämpning

af gifna föreskrifter, uppskattade hela

inkomst mellan delägarne i förhållande

till hvarje delägares andel af

bolagets inkomst. Om således ett

kommanditbolag med tre delägare

— som nästföregående år ägt annan

fastighet än jordbruksfastighet

till taxeringsvärde af 240,000

kronor samt däraf och af andra

inkomstkällor haft bokförd inkomst,

i sin helhet uppgående till 35,000

kronor, hvilken disponerats sålunda,

att 5,000 kronor afsätta till

reservfond och återstoden fördelats

mellan delägarne på det sätt, att en

erhållit hälften eller 15,000 kronor,

den andre en tredjedel eller 10,000

kronor och den tredje en sjättedel

eller 5,000 kronor — finnes hafva åtnjutit

enligt inkomstskatteförordningen

beskattningsbar inkomst till belopp

af 36,000 kronor, skall inkomstskatt

påföras delägarne efter berörda andelar

eller för inkomst af respektive

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Utskottets förslag.

18.000, 12,000 och 6,000 kronor.

Hafva åter bolagets andra inkomstkällor

än fastighet icke lämnat någon

afkastning, skall bolaget beräknas

hafva af fastigheten åtnjutit 12,000

kronors inkomst, i följd hvaraf, under

förutsättning att afdrag för skuldränta

eller förlust icke bort äga rum,

delägarne skola utgöra inkomstskatt

för inkomst från bolaget af respektive

6.000, 4,000 och 2,000 kronor.

Kungl Maj:ts förslag.

respektive 18,000, 12,000 och 6,000

kronor. Hafva åter bolagets andra inkomstkällor

än fastighet icke lämnat

någon afkastning, skall bolaget beräknas

hafva af fastigheten åtnjutit

12,000 kronors inkomst, i följd hvaraf,

under förutsättning att afdrag

för skuldränta eller förlust icke bort

äga rum, delägarne skola utgöra inkomstskatt

för inkomst från bolaget

af respektive 6,000, 4,000 och 2,000

kronor.

Uppgiftspliktig delägare i kommanditbolag skall i sin uppgift angifva

den andel, han åtnjutit eller äger åtnjuta af bolagets inkomst

nästföregående år, och bör denna andel särskilt utmärkas utan sammanblandning

med hans öfriga inkomst.

Delägare i vanligt handelsbolag skall i sammanhang med uppgifvande!

af den inkomst, han må hafva åtnjutit af annan inkomstkälla,

uppgifva jämväl den på honom belöpande andelen af bolagets beräknade

afkastning af fastighet och öfriga inkomst. Däremot åligger uppgiftsskyldighet

icke själfva bolaget. Om ett handelsbolag, som består af två delägare

med sins emellan lika rätt till bolagets egendom och inkomst, af

rörelse åtnjutit 10,000 kronors beskattningsbar inkomst, skall hvardera delägaren

såsom sin inkomst däraf uppgifva 5,000 kronor. Har bolaget nästföregående

år ägt en fabriksfastighet till taxeringsvärde af 20,000 kronor

och användt densamma i rörelse, som lämnat sammanlagd behållen inkomst

af 5,000 kronor, skall bolaget anses hafva åtnjutit 1,000 kronors inkomst

af fastigheten och 4,000 kronors inkomst af rörelsen, i följd hvaraf hvardera

delägaren skall med afseende härå uppgifva 500 kronors inkomst af

fast egendom och 2,000 kronors inkomst af rörelse. Har bolaget äfven

ägt en jordbruksfastighet, taxerad till 10,000 kronor, anses hvardera delägaren

hafva däraf åtnjutit en inkomst af 300 kronor. Från uppgifven

inkomst äger delägaren afdraga ränta å gäld, som icke tillförene afräknats,

äfvensom å rörelse eller yrke uppkommen förlust, som ej är att anse

såsom kapitalförlust.

Hvad här sagts om vanliga handelsbolag gäller i tillämpliga delar

äfven om enkla bolag och rederier.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Bevillningsutskottets Betänkande N.o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

6:o.

Inkomst, som kr från skatt fri tagen.

Frihet från skatt för hela eller en del af skattskyldigs inkomst enligt

de i 10 § meddelade bestämmelser är medgifven allenast svensk medborgare,

som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt stärbhus efter sådan.

Den gäller således icke t. ex. aktiebolag, utan erlägges skatt af sådant

bolag efter taxerade inkomstens hela belopp, så snart detta uppgått till

minst 100 kronor.

Vidare är att iakttaga, att, om skattskyldig, som eljest skulle äga

åtnjuta skattefrihet för hela eller en viss del af sin inkomst, haft inkomst

af fast egendom, beräknad enligt de i 2 § stadgade grunder, till belopp

af 600 kronor eller därutöfver, skatt utgår för hela denna senare inkomst,

såvida icke den beräknade inkomsten af fast egendom öfverstigit den skattskyldiges

sammanräknade behållna inkomst, i hvilket fall skatt erlägges

endast för beloppet af den sammanräknade behållna inkomsten.

Medan således exempelvis skattskyldig, som nästföregående år ägt en

skuldfri jordbruksfastighet med taxeringsvärde af 10,000 kronor och skall

taxeras, utom för den enligt 2 § beräknade inkomsten af denna fastighet,

för 300 kronors inkomst af arbete eller för sammanlagdt 900 kronors

inkomst, är pliktig betala skatt för hela beräknade inkomsten af den fasta

egendomen eller för 600 kronor, är åter samme skattskyldig, om han har

att göra skuldränteafdrag med 400 kronor och hans sammanräknade behållna

inkomst alltså stannar vid 500 kronor, från skatt fri. Har skattskyldig

nästföregående år haft en till 15,000 kronor taxerad jordbruksfastighet,

och afgår från den till 900 kronor beräknade inkomsten häraf

ränta å gäld med 200 kronor, erlägges skatt för 700 kronor. Har skattskyldig

nästföregående år ägt en till 40,000 kronor taxerad bostadsfastighet,

däraf inkomsten således beräknas till 2,000 kronor, och har han

dessutom haft inkomst af arbete till belopp af 1,000 kronor eller följaktligen

sammanlagdt 3,000 kronor, hvarifrån afgå för ränta å gäld 1,200

kronor, så att behållna inkomsten utgjort 1,800 kronor, åtnjuter han icke

någon skattefrihet för denna inkomst, utan skall erlägga skatt för sin inkomst

af fast egendom, i den mån denna inkomst icke öfverskjuta den

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

behållna inkomsten, eller således för 1,800 kronor. Skattskyldig, som haft

900 kronors behållen inkomst, däraf 780 kronor utgöra beräknad inkomst

af fast egendom, skall med iakttagande af den i 10 § lämnade föreskrift

om afjämning af inkomstbelopp betala skatt för 700 kronor.

l.o.

Eftertaxering.

Genom eftertaxering, där sådan enligt 35 § äger rum, skall inkomstskatt

påföras till det belopp, hvarmed den förut erlagda skatten understiger

det skattebelopp, som bort påföras, därest inkomsten i rätt tid

taxerats till riktigt belopp. Om således en person, som år 1903 taxeras

för 10,000 kronors inkomst och följaktligen får erlägga skatt efter 12,000

kronor, vid taxeringsförrättningame år 1905 befinnes hafva haft en inkomst,

som bort år 1903 upptagas till 14,000 kronor, i följd hvaraf han

rätteligen skolat utgöra skatt efter 20,000 kronor, skall utan sammanblandning

med den taxering, som för år 1905 varder honom åsatt, sistnämnda

år honom påföras jämväl ogulden inkomstskatt, svarande mot

skillnaden emellan hvad han i verkligheten erlagt och hvad han bort

erlägga, eller efter 8,000 kronor, så att, om skattefoten varit 1 krona för

100 kronor, inkomstskatten blir 80 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

127

Progressionstabell. *

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

1,000

200

4,400

4.400

7,800

8,700

11,200

14,400

1,100

300

4,500

4,500

7,900

8.800

11,300

14,600

1,200

400

4,600

4,600

8,000

9,000

11,400

14,800

1,300

500

4,700

4,700

8,100

9,100

11,500

15,000

1,400

600

4,800

4,800

8,200

9,300

11,600

15,200

1,500

700

4,900

4,900

8,300

9,400

11,700

15,400

1,600

800

5,000

5,000

8,400

9.600

11,800

15,600

1,700

900

5,100

5,100

8,500

9,700

11,900

15,800

1,800

1,000

5,200

5,200

8,600

9,900

12,000

16,000

1,900

1,100

5,300

5,300

8,700

10,000

12,100

16,200

2,000

1,400

5,400

5,400

8,800

10,200

12,200

16,400

2,100

1,500

5,500

5,500

8.900

10,300

12,300

16,600

2,200

1,600

5,600

5,600

9,000

10.500

12,400

16,800

2,300

1,700

5,700

5,700

9,100

10,600

12,500

17,000

2,400

1,800

5,800

5,800

9,200

10,800

12,600

17,200

2,500

1,900

5,900

5,900

9,300

10,900

12,700

17,400

2,600

2,000

6,000

6,000

9,400

11,100

12,800

17.600

2,700

2.100

6,100

6,100

9,500

11,200

12,900

17.800

2,800

2,200

6,200

6,300

9,600

11,400

13,000

18,000

2,900

2,300

6,300

6,400

9,700

11,500

13,100

18,200

3,000

2,600

6,400

6,600

9,800

11,700

13,200

18,400

3,100

2,700

6,500

6,700

9,900

11,800

13,300

18,600

3,200

2,800

6,600

6,900

10,000

12,000

13,400

18,800

3,300

2,900

6,700

7,000

10,100

12,200

13,500

19,000

3,400

3,000

6,800

7,200

10,200

12,400

13,600

19,200

3,500

3,100

6,900

7,300

10,300

12,600

13,700

19,400

3,600

3,200

7,000

7,500

10,400

12.800

13,800

19,600 ^

3,700

3,300

7,100

7,600

10,500

13,000

13,900

19,800 !

3,800

3,400

7,200

7,800

10,600

13,200

14,000

20,000

3,900

3,500

7,300

7,900

10,700

13,400

14,100

20,200

4,000

4,000

7,400

8,100

10,800

13,600

14,200

20,400

4,100

4,100

7,500

8,200

10,900

13,800

14,300

20,600 j

4,200

4,200

7,600

8,400

11,000

14,000

14,400

20,800 j

4,300

4,300

7,700

8,500

11,100

14,200

14,500

21,000

• Vid användning af denna tabell skola i fall, då i inkomst under 4,000 kronor ingår inkomst

af fast egendom till belopp af minst 600 kronor, iakttagas de bestämmelser rörande skattskyldigheten

för dylik slags inkomst, som meddelas i tredje stycket af 10 § i förordningen.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Taxerad |

inkomst.

Belopp, efter

ivilket skatt

utgår.

Taxera! !

inkomst. !

Belopp, efter

ivilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

ivilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

ivilket skatt

utgår.

14,600

21,200

i

18,700

31,200

I

22,800

42,900

26,900

55,200

14.700

21.400

18,800

31.500

22,900

43,200

27,000

55,500

14,800

21,600

18,900

31.700

23,000

43,500

27,100

55,800

14,900

21,800

19.000

32.000

23,100

43,800

27.200

56,100

15.000

22,000

19,100

32.200

23,200

44,100

27,300

56,400

15,100

22,200

19.200

32,500

23,300

44,400

27.400

56,700

15,200

22.500

19,300

32,700

23.400

44.700

27,500

57.000

15,300

22,700

19.400

33,000

23.500

45,000

27,600

57,300

15,400

23,000

19.500

33,200

23,600

45,300

27,700

57,600

15,500

23,200

19,600

33.500

23,700

45.600

27,800

57,900

15,600

23.500

19.700

33,700

23,800

45.900

27,900

58,200

15,700

23,700

19,800

34,000

23,900

46.200

28.000

58,500

15,800

24,000

19,900

34,200

24.000

46,500

28,100

58,800

15,900

24,200

20.000

34,500

24,100

46,800

28,200

59,100

16,000

24,500

20,100

34.800

24,200

47,100

28,300

59,400

i 16,100

24,700

20,200

35.100

24,300

47,400

28,400

59,700

i 16.200

25,000

20,300

35,400

24,400

47,700

28,500

60,000

16,300

25,200

20.400

35,700

24.500

48,000

28,600

60,300

16,400

25.500

20,500

36,000

24,600

48.300

28,700

60,600

I 16,500

25,700

20,600

36,300

24.700

48,600

28,800

60,900

16,600

26,000

20,700

36,600

24,800

48,900

28,900

61.200

16,700

26.200

20,800

36,900

24,900

49,200

29.000

61,500

j 16,800

26,500

20,900

37,200

25.000

49,500

29.100

61,800

j 16,900

26.700

21.000

37,500

25,100

49,800

29,200

62.100

'' 17,000

27.000

21,100

37.800

25.200

50,100

29,300

62,400

1 17,100

27,200

21,200

38,100

25,300

50,400

29,400

62,700

17,200

27.500

21,300

38,400

25.400

50,700

29.500

63,000

17,300

27,700

21,400

38,700

25.500

51,000

29,600

63,300

17,400

28,000

21,500

39,000

25,600

51,300

29,700

63,600

17,500

28,200

21,600

39.300

25,700

51,600

29,800

63,900

17,600

28,500

21,700

39,600

25,800

51.900

29.900

64,200

17,700

28,700

21,800

39.900

25,900

52,200

30,000

64,500

17,800

29,000

21.900

40,200

26.000

52,500

30,100

64,800

17,900

29,200

• 22,000

40,500

26,100

52.800

30.200

65,200

18,000

29,500

22,100

40,800

26,200

53,100

30.300

65,500

18,100

29,700

22,200

41,100

26,300

53,400

30,400

65,900

18,200

30,000

22,300

41,400

26,400

53,700

30,500

66,200

18,300

30.200

22,400

41,700

26,500

54,000

30,600

66,600

18,400

30,500

22,590

42,000

26,600

54,300

30,700

66,900

18,500

30,700

22,600

42,300

26,700

54,600

30,800

67,300

18,600

31.000

22,700

42.600

26.800

54,900

30,900

67,600

s. 129 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

129

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

i 31,000

68,000

35,100

82,300

39,200

96,700

43,300

111,000

31,100

68,300

35.200

82,700

39,300

97,000

43,400

111,400

31,200

68,700

35,300

83,000

39,400

97,400

43,500

111,700

31,300

69,000

35,400

83,400

39.500

97,700

43,600

112,100

i 31,400

69,400

35,500

83,700

39,600

98,100

43,700

112,400

j 31,500

69,700

35.600

84,100

39,700

98,400

43,800

112,800

i 31.600

70,100

35,700

84,400

39,800

98.800

43,900

113.100

i 31,700

70,400

35.800

84,800

39,900

99,100

44.000

113,500

31,800

70,800

35.900

85,100

40.000

99,500

44,100

113,800

31,900

71,100

36.000

85,500

40,100

99,800

44,200

114,200

32,000

71,500

36.100

85,800

40,200

100,200

44.300

114,500

32,100

71,800

36,200

86,200

40,300

100.500

44,400

114.900

32.200

72,200

36.300

86.500

40,400

100,900

44,500

115,200

32,300

72,500

36,400

86,900

40,500

101,200

44,600

115,600

32,400

72,900

36,500

87,200

40,600

101,600

44,700

115,900

32,500

73,200

36,600

87,600

40,700

101,900

44,800

116,300

32,600

73,600

36,700

87.900

40,800

102,300

44,900

116,600

32,700

73,900

36,800

88,300

40,900

102,600

45.000

117,000

32,800

74,300

36,900

88,600

41.000

103.000

45,100

117,300

32,900

74,600

37,000

89,000

41,100

103,300

45,200

117,700

33,000

75,000

37,100

89.300

41,200

103,700

45,300

118,000

33,100

75,300

37,200

89,700

41,300

104,000

45,400

118,400

33,200

75,700

37,300

90,000

41,400

104.400

45.500

118,700

33,300

76,000

37,400

90.400

41,500

104.700

45,600

119,100

33,400

76,400

37,500

90.700

41,600

105,100

45,700

119,400

33,500

76,700

37,600

91,100

41,700

105.400

45,800

119,800

33,600

77,100

37,700

91,400

41,800

105,800

45,900

120,100

33,700

77,400

37,800

91.800

41,900

106,100

46.000

120,500

33,800

77,800

37,900

92,100

42.000

106,500

46,100

120,800

33,900

78,100

38,000

92,500

42,100

106,800

46.200

121,200

34.000

78,500

38,100

92,800

42,200

107,200

46,300

121,500

34,100

78,800

38,200

93,200

42,300

107,500

46,400

121,900

34,200

79,200

38,300

93,500

42,400

107,900

46,500

122,200

34,300

79,500

38,400

93,900

42,500

108,200

46,600

122,600

34,400

79,900

38,500

94,200

42,600

108,600

46,700

122,900

34,500

80,200

38,600

94,600

42,700

108,900

46,800

123,300

34,600

80.600

38.700

94,900

42,800

109,300

46,900

123,600

34,700

80,900

38,800

95,300

42,900

109,600

47.000

124,000

34,800

81,300

38,900

95,600

43,000

110,000

47,100

124,300

34,900

81,600

39,000

96,000

43,100

110,300

47,200

124,700

1 35,000

82,000

39,100

96,300

43,200

110,700

47.300

125.000

Bih. till Riksd Prof. 1907.

r> Samt. 1 Afd. 12 Haft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

Taxerad

inkomst.

--- * ...... »f

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår.

47,400

125,400

49,900

134,100

65,000

194,500

90,000

304,500

47,500

125,700

50,000

134,500

66,000

198,500

91,000

309,500

47,600

126.100

50,100

134,900

67,000

202,500

92,000

314,500

47,700

126,400

50,200

135,300

68,000

206,500

93,000

319,500 j

47,800

126,800

50,300

135,700

69,000

210,500

94.000

324,500 S

47,900

127,100

50,400

136,100

70.000

214,500

95,000

329,500 !

48,000

127,500

50.500

136,500

71,000

218,500

96,000

334,500

48,100

127,800

50,600

136,900

72,000

222,500

97,000

339,500

48,200

128,200

50,700

137,300

73,000

226,500

98,000

344,500

48,300

128,500

50,800

137,700

74,000

230,500

99,000

349,500

48,400

128,900

50,900

138,100

75,000

234,500

100,000

354,500

48,500

129,200

51,000

138,500

76,000

238.500

100,100

355,000

48,600

129,600

52,000

142,500

77,000

242,500

100,200

355,500

48,700

129,900

53,000

146,500

78,000

246,500

101.000

359,500 i

48,800

130,300

54,000

150,500

79,000

250,500

105,000

379,500

48,900

130,600

55,000

154,500

80,000

254,500

110,000

404,500 !

49,000

131,000

56,000

158,500

81,000

259,500

115,000

429,500

49,100

131.300

57,000

162,500

82,000

264,500

120,000

454,500

49,200

131,700

58,000

166,500

83.000

269,500

125,000

479,500

49,300

132,000

59,000

170,500

84,000

274,500

130,000

504,500

49,400

132,400

60,000

174,500

85,000

279,500

135,000

529,500

49,500

132,700

61,000

178,500

86,000

284,500

140,000

554,500

49,600

133,100

62,000

182,500

87,000

289,500

145,000

579,500

49,700

133,400

63,000

186,500

88,000

294,500

145.500

582,000

49,800

133,800

64.000

190,500

89,000

299,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mantalsskrifningsort:

(för bolag: styrelsens säte)

stad socken.

härad.

län.

Uppgift

till ledning vid undertecknade taxering år 1 9

|| Summa.

A. Inkomst af fast egendom.

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbevillning beskattad.

Denna inkomst beräknas efter det fastigheten under nästföregående år åsätta taxeringsvärdet och anses

utgöra d) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt b) af

annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet.

Delägare i vanligt handelsbolag skall lämna uppgift beträffande den på honom belöpande andel

af fastighet, som nästföregående år tillhört bolaget.

Undertecknad har under nästföregående år ägt följande fastighet

Uppgiftspliktig för inkomst af fast egendom är den, som enligt 2 § bevillningsförordningen är

skyldig utgöra bevillning för fastigheten. Likställd med ägare är sådan innehafvare af fast egendom,

som enligt samma § därför erlägger bevillning.

l:o) jordbruksfastighet:

.................................... i .. socken; tax.-värde ................. kr.

..... .................. i ............... » » ......................... »

Summa kr.; 6 % därå

2;o) annan fastighet och frälseränta:

i s“c*en; tax.-värde kr.

stad

i ....... .... » » ......... f>

frälseränta af ............................................ > ........................... »

Summa .... kr.; 5 % därå

Summa inkomst af fast egendom

B, Inkomst af arbete.

l:o) Inkomst af tjänst eller pension.

Härunder nppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, hostad, därest densamma icke är

såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild tjänst för.I

enad förmån; inkomst och förmån af särskildt uppdrag; pension, årligt understöd, lifränta och undantagsförmån.

Afdrag må ske endast för dels hvad som anvisats till bestridande af de med erhållen

tjänst förenade särskilda kostnader (se 7 § d) inkomstskatteförordningen), dels de med ämbete och tjänst

förenade utgifter, som omförmälas i 7 § e) samma förordning.

Undertecknad har under nästföregående år åtnjutit inkomst af följande tjänst

och uppdrag:

uppburit pension (lifränta) från

Underteeknads inkomst af tjänst eller pension nästföregående år har icke öfverstiga

2:o) Inkomst af rörelse eller yrke.

Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke äga rum för utskylder eller lefnadskostnader, för

ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användts till fast egendoms förbättring,

tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Däremot må afdrag ske för det hyresvärdet

motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som användts till utöfvande af rörelsen

eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande däraf (se 7 § a), b) och c) inkomstskatteförordningen),

så ock för ränta å lånt rörefsekapital äfvensom för förlust, som icke är att hänföra till kapitalförlust.

Har skattskyldig drifvit flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande till hvarandra själfständiga,

må dock vid beräkningen af den under denna punkt upptagna inkomsten afdrag för ränta å

Transport

Anm. Skattskyldig, som nästföregående år varit delägare i kommanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt

angifva den honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående &r.

C.

Transport

lånt rörelsekapital och förlust icke ske från inkomst af annan rörelse än den, hvari rörelsekapitalet

användts eller förlusten inträffat. Angående afdrag i öfrigt se här nedan.

Undertecknad har under nästföregående år idkat följande särskilda slag af rörelse

eller yrkesverksamhet:

(Härunder angifves äfven rörelse, som idkats i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.)

il Summa.

Underteeknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år (räkenskapsår fr. o. m.

den ................................... t. o. in. den ...................................................................) har icke öfverstigit

3:o) Annan inkomst af arbete.

Härunder uppgifvas skattepliktiga intäkter, som ej böra under annan rubrik upptagas, såsom

inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvits såsom yrke, inkomst af

fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag in. m.

Underteeknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

Summa inkomst af arbete

Inkomst af kapital.

l:o) Ränteinkomst.

Härunder uppgifvas: ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda

eller hos penningförvaltaude verk eller enskilde insatta penningar samt kronooeh

kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits af patronus ecclesice.

Från uppburen dylik inkomst må afdrag ske endast för ränta å upplånadt kapital, i den mån

afdrag därför ej under B 2:o) skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital. För förvaltningskostnad får

således afdrag ej äga rum.

Underteeknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

2:o) Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i inländska bankbolag.

Underteeknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit |

_Summa inkomster

Från det uppgifna inkomstbeloppet yrkas afdrag:

a) för ränta å gäld under nästföregående år, därför afdrag förut ej ägt rum.....

t) för den förlust å rörelse eller yrke under nästföregående år, sotn icke under B 2:o):

afdragits ..........................................................................................................-......................................................................................i

(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, därest icke den skattskyldige meddelar upplysning, å hvilken I

rörelse förlusten uppstått.)

c) (c n sb lida 6bank* olag) för utdelningen för nästföregående år, i den mån densamma

icke öfverstigit sex procent å bolagets inbetalta aktie- eller lottkapital; och som ut-|

delningen utgjort ............................ kronor eller ........................... procent å inbetalta kapitalet,!

utgörande ................................. kronor, uppgår berörda afdrag till............................................................... j

(Hvad såsom inbetaldt kapital skall anses stadgas i 9 § inkomstskatteförordningen.)

Summa afdrag

Summa åtei-stående inkomst!

Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, därför afdrag här ofvan gjorts, uppgår till kr.

Att inkomsten nästföregående år icke öfverstigit livad här ofvan uppgifvits, betygas på heder och samvete.

............................................................................................. den.. 19.

Namn:

Titel eller yrke:

Adress:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i (ifrigt, som lian vill till ledning för

sin taxering meddela.

För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs

eget intresse att här lämna så fullständiga upplysningar som möjligt.

Undertecknads omförmälda ..................................

olika beskattningsorter, och anser undertecknad,

här ofvan under B. 2:6) uppgifvits utgöra ..........

fördelas sålunda:

i .....................................................

i

i .........

............ rörelse har bedrifvits på nedannämnda

att den beskattningsbara inkomsten däraf, som

............... kronor, bör emellan de särskilda orterna

kr. .

» .............................. ..................... .

................. 7> .................................................... .

Summa kr.

Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgift angående sin inkomst äro:

a) verk eller bolag, som är med Kung!. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt

l) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åtnjutit minst

1,000 kronors inkomst.

Uppgift skall omfatta äfven hustruns inkomst.

Bostads- och andra förmåner böra till sitt värde i penningar uppgifvas.

Lön och annan inkomst, som utgår i spannmål eller persedlar, upptages med det

kontanta belopp, den efter senast för orten fastställdt markegångspris utgör.

Afdrag får icke göras för utskylder och lefnadskostnader samt därmed jämförliga

utgifter, ej heller för hvad som användts till kapitalafbetalning å skuld.

Uppgift skall afgifvas före den 1 mars. Möter för uppgiftspliktig, som enligt lag

är skyldig föra handelsböcker, hinder att inom bestämd tid aflämna uppgift, må anstånd

åtnjutas intill april månads utgång, om skriftlig anmälan därom före den 1 mars göres

hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Uppgift aflämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äfventyr i betaldt

bref med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i

Stockholm till öfverståthållareämbetet och i öfriga orter till Kung!. Maj:ts befallningshafvande

i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen

anses skola äga rum eller den skattskyldige är bosatt.

Verk eller bolag, hvarom ofvan sägs, skall vid uppgift om sin inkomst foga bestyrkt

afskrift af in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlustkonto för senaste

räkenskapsåret.

Den, som underlåter att inom stadgad tid aflämna uppgift, förlorar rätten att fullfölja

talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

Är uppgiften ofullständig, äger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af utelämnad

inkomst.

Uppgiftspliktig, som i aflämnad uppgift mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande

och därigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon del taxeras,

hötar från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som genom

det svikliga förfarandet undandraga, dock minst tjugufem kronor.

Enhvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet

eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända

sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

133

Reservationer:

vid punkten Iso):

i fråga om frihet från fastighetsbevittning för nykterhetsorganisationer:
af

herrar Cavalli, friherre Trolle, Wester, Räkan sou, Rylander och

Walin, hvilka ansett, att utskottets yttrande i denna del bort hafva följande

lydelse:

»I ofvan omförmälda — — — Riksdagens pröfning. (Sid. 32).

Såsom i motionen omförmäles, hafva liknande förslag förelegat till

behandling i Riksdagen vid flera tillfällen, senast år 1905. Nämnda års

bevillningsutskott hemställde i punkten l:o af sitt betänkande n:o 16, att

den då föreliggande motionen i ämnet icke måtte af Riksdagen bifallas.

Denna hemställan blef af båda kamrarna bifallen efter omröstning, som

utföll i Första Kammaren med 91 röster mot 26 och i Andra Kammaren

med 106 röster mot 100.

Utskottet har vid berörda tillfällen såsom skäl mot den ifrågasatta

skattelindringen anfört, bland annat, att nykterhetsföreningar vid sidan af

det sedliga mål, de afsåge att befrämja, hade jämväl ett ekonomiskt syfte,

och att byggnader, afsedda för sådana föreningars verksamhet, därför icke

kunde anses likställda med kyrkor och bönehus. Därjämte har utskottet

erinrat, att nykterhetsföreningar tillhöriga byggnader ofta upplätes för

hållande af enskilda sammankomster af flerehanda slag samt konserter

med flera dylika för dessa föreningars »egentliga ändamål främmande tillställningar,

hvarjämte framhållits, att många andra sällskap och föreningar

än de, som stiftats för nykterhetens främjande, kunde sägas befrämja

sedliga syftemål.

Bevillningsutskottet anser skäl icke föreligga att nu frångå den åsikt,

utskottet förut uttalat i detta ämne och hemställer fördenskull,

att, med afslag å motionen, Riksdagen måtte

besluta, att ifrågavarande 4 § i bevillningsförordningen

skall i hithörande delar erhålla följande lydelse:

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

•Fastighetsbe vill ning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna

undervisningsverk och barmhärtighetsinrättningar: för

dem tillhöriga allmänna platser, tomter och byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga,

inom deras eget område belägna allmänna platser,

tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser

till begagnande under mötena uppförda byggnader;

samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga

kyrkor och bönehus;

allt dock endast såframt nu omförmälda allmänna

.platser, tomter, byggnader, kyrkor och bönehus icke

nästföregående år lämnat ägaren någon inkomst;

börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för

så stor del af fastighetens taxeringsvärde, som enligt

den i instruktionen för ''taxeringsmyndigheterna bestämda

grund motsvarar inkomstbeloppet;

— — — försörjning.»

i fråga om diplomatiska och konsulära tjänstemäns beskattning:

af herr Cavalli, som anfört:

»I den af 1906 års Riksdag fastställda aflöningsstaten för Sveriges

diplomatiska och konsulära tjänst^nän är aflöningen till de å utländsk ort

anställda tjänstemännen uppdelad i särskilda rubriker, nämligen lön, hyresbidrag

och ortstillägg. I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 30 april

1906 angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel

för år 1907 anförde hans excellens herr ministern för utrikes ärendena,

att, utom en del af hyresbidraget, enligt hans mening äfven någon del af

ortstillägget borde vara skattefri, ehuru tiden icke medgåfve framläggande

för 1906 års Riksdag af förslag i detta hänseende.

Emellertid har i det nu framlagda och af utskottet i denna del biträdda

s. 135 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 135

förslaget till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst äfvensom till förordning om inkomstskatt den af ministern för

utrikes ärendena uttalade, här ofvan återgifna mening, att skattefrihet borde

åtnjutas äfven för viss del af ortstillägget, icke kommit till beaktande.

Ministern för utrikes ärendena har ock låtit till statsrådsprotokollet

anteckna, att han icke funnit anledning att frångå sin förut uttalade åsikt

i frågan, äfvensom i sammanhang härmed närmare redogjort för de grunder,

hvaruppå enligt hans mening en med billighet och rättvisa öfverensstämmande

beskattning af ifrågavarande tjänstemäns löner lämpligen kunde

byggas.

I detta afseende anför ministern för utrikes ärendena bland annat

följande:

’Som bekant utgå de löneförmåner, som uppbäras af utomlands anställde

diplomatiske och konsuläre tjänstemän, i allmänhet under tre olika

lönetitlar: lön i egentlig mening, hyresbidrag och ortstillägg. Medan lönen

alltid för tjänstemän af enahanda grad utgår med samma belopp, växla

däremot hyresbidraget och ortstillägget efter lefnadskostnaderna å den ort,

där tjänstemannen är anställd. Beträffande hyresbidraget ingår i detta

jämväl ersättning för hållande af kansli. I fråga om ortstillägget åter är

att märka, att häri inbegripas såväl tjänstgöringspenningar som äfven ersättning

för de högre lefnadskostnader, som betingas antingen af förhållandena

å anställningsorten eller ock af tjänstemannens representativa ställning.’

''Det förefaller mig uppenbart obilligt att underkasta ifrågavarande

tjänstemän skattskyldighet för samtliga af dem uppburna löneförmåner.

Deras statstjänst tvingar dem att vara bosatta å orter med dyrare lefnadsvillkor

än hemlandets eller att hafva deras lefnadsordning inrättad på dyrare

vis än eljes i allmänhet är fallet. Uppbärandet af de höga löneförmånerna

är således endast i ringa mån att anse såsom en tjänstemannen

personligen tillkommande fördel. Och obilligheten af en dylik skattskyldighet

blir tydligen större, i den mån en progressiv beskattning tillämpas,

hvilken kännbarare drabbar högre lefnadsinkomster.’

Det skäl, som anförts mot afdrag för den del af ortstillägget, som

anses motsvara de med tjänsten förenade representationskostnader, eller

att skattefrihet i enahanda fall icke medgifves för andra statens ämbetsmän,

torde för närvarande ^ äga fog. Beträffande däremot den andel af samma

ortstillägg, hvilken, på sätt såväl ministern för utrikes ärendena som ock

diplomat- och konsulatkommittén uttryckligen framhållit, tillagts dessa

ämbetsmän endast därför, att de äro skyldige att vara bosatta å orter, där

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Bevillningsutskottets Betänkande 1Y:o 13.

lefnadskostnaderna äro exceptionellt höga (såsom t. ex. i London, Petersburg,

Berlin, Paris), synes rättvisan fordra, att skattefrihet medgifves. Och beträffande

storleken af detta skattefria afdrag synes mig detsamma lämpligen

kunna bestämmas till en tredjedel af ortstillägget.

I följd häraf har jag inom utskottet yrkat — förutom nedan angifna

ändring beträffande 15 § 2 mom. inkomstskatteförordningen —

att 11 § 2 mom. bevillningsförordningen måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

j2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning

frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund,

allmänna undervisningsverk, stipendiefonder, pensionsanstalter,

sjuk- och fattigvårdsinrättningar jämte andra

fromma stiftelser: för all annan inkomst än den i 8 §

2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra

menigheter: för sådan inkomst, som icke härflutit af

rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan

för Sveriges städer och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke

lämnar utdelning åt sina delägare; samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli

1892, äfvensom sådana rånte- och kapitalförsäkringsanstalter,

som afse att bereda vinst endast åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt

anslag samt för inkomst af kapital;

d) diplomatiske och konsuläre tjänstemän: för en

tredjedel af det i dessa tjänstemäns löneförmåner ingående

ortstillägg;

e) olönad svensk konsul: för annan inkomst än

den, han härifrån åtnjutit;

/) främmande makters härvarande beskickningar

och konsulat tillhörande personer jämte deras betjäning:

om de icke äro svenska medborgare: för all annan

inkomst än den, som utgjorts af från Sverige upp
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 137

buren allmän eller enskild pension eller erhållits genom

här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare: för den inkomst,

de åtnjutit af sin tjänst hos den främmande makten;

g) utländing, som här vistas för att idka studier;

samt

h) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.»

samt af herr friherre Trötte, som instämt med herr Cavalli.

i fråga om beskattning af järnvägsbolags inkomst m. m. :

af herrar Wester, Åkerberg, G. Jansson i Ivrakerud, F. O. Berg i

Göteborg och A. P. Gustafsson i Sjögesta, hvilka anfört:

»Emot bevillningsutskottets förslag till 12 § i bevillningsförordningen

och 3 § i instruktionen för taxeringsmyndigheterna, i hvad dessa §§

innefatta regler för fördelning till taxering å den eller de orter, där järnvägsbolag

haft kontor, af vissa procent af bolagets beskattningsbara inkomst,

få undertecknade härmed afgifva reservation.

Vidkommande järnvägsbolag innehåller utskottets förslag, i nära

öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts, att tio procent af inkomsten skall

taxeras i den eller de orter, där järnvägen nästföregående år haft förvaltningskontor,

samt att detta belopp skall, där orterna äro flera, förde

las dem emellan efter den grund, taxeringsmännen finna skälig.

I det inom finansdepartementet år 1906 af tillkallade sakkunnige

utarbetade förslag till bevillningsförordning, hvilket legat till grund för

Kungl. Maj:ts förevarande proposition i ämnet, var däremot beträffande

järnvägsbolags taxering ifrågasatt, att fem procent af inkomsten skulle

taxeras i den ort, där nästföregående år hufvudkontoret var beläget.

Kungl. Maj:ts af utskottet i hufvudsak accepterade förslag har, enligt

hvad finansministern i statsrådsprotokollet upplyser, tillkommit, efter det

kammarrätten anmärkt, att, om ett järnvägsbolag har flera förvaltningskontor

än hufvudkontoret, en del af inkomsten af driften borde tillräknas

hvarje kommun, där sådant kontor finnes. Kammarrätten ansåg vidare,

att den andel, som bör belöpa å hufvud- och andra kontor gemensamt,

bör beräknas till tio procent och fördelas kontoren emellan efter taxeringsmännens

skön.

Till en början, oafsedt frågan om någon andel bör tillräknas andra

kontor än hufvudkontoret samt huru stor andelen i så fall bör bestämBih.

till Biksd. Prof. 1907. 5 Samt. 1 Afd. 12 Haft. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 13.

mas, vilja vi först fästa uppmärksamheten på den ursprungligen af kammarrätten

föreslagna bestämmelsen, hvilken skulle äga tillämpning med

afseende å både järnvägs- och kanalbolag, att fördelningen mellan kontoren

skall ske efter taxering smännens skön. Denna anordning uppöfver

emellertid den enhetliga princip, som genomgår kommitterades förslag.

En af fördelarna med detta förslag är just, att därigenom de ytterst

komplicerade besvärsmålen rörande järnvägs- och kanalbolags taxering icke

vidare skulle behöfva förekomma. Fördelningsgrunderna kommunerna

emellan skulle nämligen finnas i själfva skatteförordningen fullständigt

angifna och af Riksdagen godkända. I den kungl. propositionen (sid.

157) har uttryckligen erkänts fördelen af att fördelningsgrunden blir

lagfäst och fullt klar, samt att detta skulle medföra, att fördelningens

riktighet lätt kunde kontrolleras och att sålunda tvister angående

taxeringen så vidt möjligt skulle förhindras. Det af Kungl. Maj:t

framlagda förslaget synes oss därför innebära en inkonsekvent afvikelse

från dessa principer, då därigenom visserligen icke fördelningen af

hela inkomsten, men i allt fall fördelningen af 10 procent af inkomsten

i fråga om järnvägsbolag och 20 procent i fråga om kanalbolag kan

göras till föremål för tvister, hvilkas svårighet att afgöra icke blifvit

mindre därför, att deras föremål icke utgör hela inkomsten utan en

större eller mindre del däraf. Vi anse sålunda, att, då det kan anordnas

på ett rättvist och i öfrigt tillfredsställande sätt, beträffande järnyägsoch

kanalbolag fördelningsgrunderna i sin helhet höra vara författningsenligt

bestämda af Riksdagen och icke ens till någon del vara beroende

på taxeringsmännens skön.

Hvad härefter angår frågan, huruvida andra kontor än hufvudkontoret

böra komma i betraktande vid fördelningen af inkomsten till taxering,

hvilar enligt finansministerns yttrande till statsrådsprotokollet (sid. 158)

det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget i detta afseende på den grundprincipen,

att någon del af inkomsten bör tillräknas hufvudkontoret och

sålunda taxeras å den ort, därifrån rörelsen hufvudsakligen ledes. Denna

fullt riktiga princip genomgår däremot icke kammarrättens, af Kungl.

Maj:t och bevillningsutskottet accepterade förslag, att en del af inkomsten

af driften bör tillräknas hvarje kommun, där förvaltningskontor finnes.

Oafsedt att hvarken det i den kungl. propositionen använda uttrycket

»kontor» eller det af bevillningsutskottet använda uttrycket »förvaltningskontor»

tillräckligt tydligt angifver, att det skulle vara fråga om kontor,

därifrån järnvägens rörelse ledes i så hufvudsaklig omfattning, att det

s. 139 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 139

kan granda berättigade anspråk från vederbörande kommuns sida på

skattebidrag, vilja reservanterna såsom sin åsikt framhålla, att det endast

är den från en järnvägs hufvudkontor utöfvade finansiella och i öfrigt

hufvudsakliga ledningen, som rättvisligen kan berättiga kommunen till

skattebidrag utöfver hvad som kan tillkomma kommunen för från station

inom densamma utöfvad järnvägsdrift. Vi ansluta oss sålunda jämväl

uti ifrågavarande hänseende till kommitterades förslag, att kommun, där

hufvudkontoret är beläget, skall för beskattning tillräknas 5 °/o af inkomsten

af driften, men att däremot den omständigheten, att något annat en

järnväg tillhörigt kontor är beläget inom en kommun, icke skall influera

på inkomstfördelningen.

I sammanhang härmed torde beträffande kanalbolag böra anmärkas

följande. Genom nedanstående utdrag af finansministerns anförande till

statsrådsprotokollet (sid. 162) klargöres tydligt, att befintligheten af ett

kanalkontor (uppbördskontor) inom en kommun icke rätteligen bör föranleda

till beskattning inom kommunen af någon större del af inkomsten

af kanaldriften än eljest bort ifrågakomma.

I fråga om framställdt yrkande, att inkomstfördelningen mellan kommunerna

borde göras efter storleken af den uppbörd, som enligt kanalens

reglemente och taxa belöper å hvarje kanalstation, anför sålunda finansministern

följande:

’Af den i ämnet gjorda utredningen framgår emellertid, att en sådan

fördelningsgrund icke kan tillämpas, enär kanalbolagens räkenskaper icke

utvisa, huru stor del af uppbörden rätteligen är att hänföra till de olika

stationerna. Icke heller skulle genom en dylik fördelningsmetod alla

olägenheter blifva helt undanröjda.

Redan den principen, att hela den beskattningsbara inkomsten fördelas

till beskattning mellan de kommuner, där kanalens uppbördskontor

äro belägna, är i grunden ohållbar. Ty ett uppbördskontor vid en kanal

har ingalunda samma betydelse som t. ex. en järnvägsstation har för

en järnväg. Ett kanalbolag förlägger sina uppbördskontor, där det ur

bekvämlighets- och kontrollsynpunkt befinnes lämpligt; och man kan icke

såsom regel säga, att rörelsen på dessa platser bedrifves i någon större

omfattning eller med någon större intensitet än å andra delar af kanalen.

Uppbördskontorens förläggning är sålunda icke något för den egentliga

kanaldriften karaktäristiskt eller väsentligt kännemärke. Uppbördskontoren

äro i regeln också mycket få. Så t. ex. hade Göta kanal enligt årsberättelsen

för år 1904- endast 8 uppbördsstationer, medan reglementet

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

upptager icke mindre än 43 ordinarie lastnings- och lossningsplatser och

kanalen för afgifternas beräkning är indelad i 16 distrikt. En dylik

koncentration af uppbörden till några ja platser är naturligtvis förmånlig

för kanalens administration, men den kan på intet vis betraktas såsom

ett uttryck för den verkliga fördelningen af rörelsen och inkomsterna på

kanalens olika delar.’

Konsekvensen af detta principiella uttalande leder icke till det af

kammarrätten först framställda, af Kungl. Maj:t och bevillningsutskottet

sedermera godkända förslaget, ’att öfverhufvud hvarje ort, där kanalbolag

har kontor, borde vara berättigad till beskattning af viss del af inkomsten.

’

Ifrågavarande princip leder tvärtom till det af kommitterade framställda

förslaget, att vid inkomstfördelningen ingen hänsyn bör tagas till

befintligheten af uppbördskontor inom en kommun. Hvad vi ofvan i

öfrigt anfört angående järnvägsbolag gäller äfven i fråga om kanalbolagen,

hvadan vi förorda de i 1906 års kommittéförslag framställda grunder till

fördelning af kanalbolags inkomst af kanaldriften.

På grund af hvad vi sålunda anfört, hemställa vi,

att 12 § bevillningsförordningen och 3 § instruktionen

för taxeringsmyndigheterna måtte erhålla följande

från bevillningsutskottets förslag afvikande lydelse,

hvilken är öfverensstämmande med ifrågavarande stadgande^

lydelse i 1906 års kommittéförslag, hvilket i

enlighet med Riksdagens i skrifvelse år 1905 därom

uttalade önskan upprättats under medverkan af representanter

för järnvägs- och kanalbolag:

Bevillningsförordningen.

Beskattningsort.

12 §.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och

arbete:

a) patronus — — — — — — — — utgått;

b) den, som drifver bankrörelse: — — — —

— — — — — — — kommissionskontor utöfvats;

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

deri, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf:

där bolaget haft hufvudkontor och stationer;

den, som idkar kanaldrift: för inkomst däraf:

där kontor funnits, samt å hvarje ort, som af kanal
anläggningen

berörts;

den, som — — — — — — — förbrukats;

c) -------------.

d) -------------.

f) --------

g) -------------.

h) -------------.

För annan------— — åtnjutits.

Afliden — — — — — — — — — åtnjutits.

Instruktionen för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af inkomst.

3 §•

Med afseende--— — — utlåningsrörelsen.

Vidkommande järnvägsbolags inkomst af järnvägsdrift

iakttages först, att därunder ej inräknas bolagets

inkomst af sådan rörelse, som icke direkt sammanhör

med själfva järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse, ej heller

sådan inkomst, hvilken är genom fastighetsbevillning

beskattad, såsom arrenden, hyror och dylikt.

Inkomsten af järnvägsdriften fördelas till beskattning

på följande sätt.

Fem procent af inkomsten taxeras i den ort,

<där nästföregående år hufvudkontor et var beläget.

Återstoden fördelas mellan järnvägens stationer efter

deras trafikvärde. En stations trafikvärde skall beräknas

lika med halfva summan af järnvägens bruttoinkomst

af stationens afsända och anlända godstrafik

(ilgods, styckegods och vagnslastgods), ökad med järnvägens

bruttoinkomst af vid stationen försålda personbiljetter.

Gods, som i samtrafik eller i transitotrafik

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

inkommit från främmande bana, räknas såsom afsändt

från öfvergångsstationen; likaså räknas till annan bana

utgående gods såsom anländt till öfvergångsstationen.

Såsom järnvägens station räknas härvid äfven af densamma

använd, annan järnväg tillhörig station. Den

del af järnvägens beskattningsbara inkomst af järnvägsdriften,

som enligt denna beräkning belöper på en

station, taxeras i den kommun, där stationen är belägen.

Tillhör stationsområdet flera kommuner, taxeras

den beskattningsbara inkomsten af stationen till

lika delar i dessa kommuner.

Har järnvägsbolag för egen räkning trafikerat främmande

bana, skall för taxeringen resultatet af rörelsen

å hvardera banan för sig fastställas. För detta ändamål

beräknas först bolagets behållna inkomst af rörelsen

i sin helhet, med tillägg af skatter och öfriga

utgiftsposter, för hvilka afdrag författningsenligt icke

äger rum, men dock utan afdrag vare sig för ränta

å gäld eller för ersättning, som bolaget i någon form

haft att utbetala för nyttjande af den främmande järnvägen.

Det på detta sätt bestämda totala drif töfverskottet

fördelas därefter mellan de trafikerade banorna

efter det sammanlagda trafikvärdet af hvardera

banans stationer; stationernas trafikvärden beräknas

därvid, såsom om banorna utgjorde en enda järnväg,

dock att för station, som tillhört båda banorna, stationens

uträknade trafikvärde uppdelas i två trafikvärden,

allt efter som stationens trafik hänfört sig till

den ena eller den andra banan. Från den del af

driftöfverskottet, som enligt denna beräkningsgrund

kommer på den främmande järnvägen, afdrages den

ersättning, bolaget haft att utbetala för nyttjandet af

den främmande järnvägen, jämte ränta, som kan anses

belasta driften å densamma; återstoden, som utgör det

trafikerande bolagets beskattningsbara inkomst af den

främmande banan, skall, sedan fem procent tillgodoräknats

den ort, där bolagets hufvudkontor varit

beläget, fördelas till beskattning mellan den främ
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

mande banans stationer i förhållande till deras förut

bestämda trafikvärde. Från den del af driftöfverskottet,

som faller på bolagets egen järnväg, göres

afdrag för ränta å gäld, som belastar denna järnväg,

hvarefter återstoden, sedan jämväl däraf fem procent

tillgodoförts den ort, där hiifvudkontoret varit beläget,

fördelas till beskattning mellan samma järnvägs stationer

efter deras trafikvärde. Den beskattningsbara inkomst,

ägaren af den främmande järnvägen har af

densamma, skall likaledes, sedan fem procent af inkomsten

tillgodoräknats den ort, där ägaren haft kontor

för järnvägen, fördelas mellan stationerna å denna

järnväg efter deras trafikvärden.

På liknande sätt förfares, om järnvägsbolaget trafikerat

flera främmande banor.

I fråga om Jtanalbolag iakttages, att — — —

— — —--— — — — — — på hvardera

kommunen.

Vid taxering af företag, — — — — — — —

— — — — — — — — — — — finna skålig.»

samt af herr K. G. Karlsson;

i fråga om beskattning af skog:

af herr J. Bromée, som anfört:

»Under en följd af år hafva för Riksdagen gjorts framställningar om

ändrad beskattning af skogsrörelse, i syfte att beskattningen af inkomst

för afverkning af skog skulle ske inom den ort, där skogen är belägen,

eller inom den kommun, där afverkningen skett. Andra Kammaren har

jämväl skilda gånger antagit förslag om en sådan beskattning och sålunda

erkänt den rättvisa, som ligger däruti, att hvarje kommun erhåller den

del af skatten, som ålöper kommunen genom inkomst för därinom till

afsalu afverkad skog. Den har dessutom insett behöfligheten för de kom
muner,

inom hvilka sådana afverkningar skett, att erhålla hvad dem bort

tillkomma i skatt till lindring i sina ofta rätt dryga utskylder, samt att

staten genom en sådan åtgärd bättre än nu, då skatten på skogsrörelsen i

hufvudsak sker å den ort, hvarest förädlingen eller försäljningen å trävarorna

äger rum, komme att få den skatteinkomst, den rättsligen bör tillkomma.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Motståndet till denna reforms genomförande har hufvudsakligen anförts

vara dels bristande utredning, dels svårigheten för taxeringsmyndigheterna

att å hvarje ort kunna uppskatta den rätta inkomsten på den där bedrifna

rörelsen och dels att reformen borde uppskjutas tills en väntad omarbetning

af bevillningsförordningen komme att ske. Oaktadt de gjorda framställningarna

och oaktadt flera kommittéer varit tillsatta för utredning och

yttrande i frågan, har den rättvisliga och behöfliga skattereformen skjutits

åt sidan. Den år 1890 tillsatta kommittéen, som bestod af särskildt sakkunniga

på detta område, har i afgifvet utlåtande gifvit uppslag till en

praktisk reform i ifrågavarande hänseende, hvilken ock sedan dess af

motionärer åberopats till grund för de framlagda förslagen, men äfven

detta utan resultat.

I det nu till Riksdagen af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till »ny

förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst» är också

den nämnda skattereformen undanskjuten. Då denna fråga undanskjutits

alltför länge och till stort men för den stora allmänhet, den berör, samt

icke vidare utan ytterligare men och svårigheter kan uppskjutas, har jag,

efter de utredningar, som förefinnas, och efter det självdeklaration af

inkomst blifvit införd, hvarigenom de anmärkta svårigheterna för en rättvis

beskattning å hvarje särskild ort bortfallit, inom utskottet yrkat,

att nedannämnda paragrafer i det framlagda författningsförslaget

äfvensom instruktionen för taxeringsmyndigheterna

skulle erhålla följande förändrade lydelse:

Bevillningsförordningen.

2 §•

Bevillning för fast egendom erlägges af den, som

för nästföregående året författningsenligt mantalsskrifvits

eller bort mantalsskrifvas såsom ägare eller innehafvare

af fastigheten. Bevillningen erlägges af ägaren

utom i följande fall, då bevillningen utgöres af innehafvaren,

nämligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad

åborätt eller är af allmän myndighet eller af stiftelse

till begagnande mot lifstidsstädja upplåten, för i stad

befintlig så kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren ej

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller

utan att vederbörlig lösen gifves, samt för skogsområde,

som innehafves af stad eller annan menighet;

b) för jordegendom — — — — afsöndrad.

c) för lägenhet — — — — afsöndrad.

Har efter —--— stärbhus.

3 §•

1 mom. Fast egendom skall uppskattas till det

värde, egendomen käft nästföregående år. Detta värde

bestämmes med ledning af de om hvarje särskild

egendoms storlek, beskaffenhet och afkastning inhämtade

upplysningar samt erhållna uppgifter om areal

och olika ägoslag samt arrende- eller hyresafgifter,

köpeafhandlingar och värderingar för egendomens belåning

eller försäkrande mot brandskada. I fråga om

jordbruksfastighet skall härvid hänsyn tagas till skogs

afkastning, allenast i den mån densamma användes till

husbehof; dock att beträffande skogsområde, som innehafves

af staten, växande skogens hela värde inbegripes

i fastighetens värde.

2 mom. Frälseräntas kapitalvärde — — —

— — — beräknas.

3 mom. Fastighetstaxering äger rum år 1908

och därefter hvart femte år. Det värde, hvartill fast

egendom blifvit uppskattad, skall utan förnyad uppskattning

bibehållas oförändradt under tiden mellan

två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar,

utan för så vidt sådana inträffade förhållanden,

som i 2 § af den för taxeringsmyndigheterna utfärdade

instruktion härmed omförmäles, påkalla förändrad

värdering.

4 mom. Uppskattning — — — — icke rum.

5 §•

Vid uppskattning af fast egendom skola särskilda

värden, slutande å fulla hundratal kronor, utsättas:

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 12 Häft. 19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 13.

a) å jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om

hemmanet eller lägenheten består af två eller flera

brukningsdelar eller afsöndring af jord därifrån ägt

rum, hvar för sig, med iakttagande af hvad i 3 § 1

mom. stadgas, för hvarje sådan brukningsdel eller

jordafsöndring; samt

för skogsområde, som omförmäles i 2 § a);

b) å annan — — — — frälseränta.

8 §•

1. mom. Till inkomst — — — — patronus

ecclesise.

2 mom. Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill

hörande verk, inrättningar och näringar; kvarnar

och sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder, brännvinsbrännerier

och andra för varors tillverkning eller

förädling anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatesmjölfabriker

och andra binäringar till jordbruket, i den

mån de icke afse tillgodogörande af eget jordbruks

produkter; penningrörelse, handelsrörelse, hvartill äfven

räknas handel med skog eller skogseffekter, skeppsled,

sjöfart, handtverk eller annan näring;

2:d) af försäljning af skog eller skogseffekter samt

af virkesfångst för annat ändamål än eget husbehof

från område, för hvilket den, som verkställer försäljningen

eller virkesfångsten, är pliktig utgöra fastighetsbevillning,

äfvensom af virkesfångst från skogsområde,

som blifvit af staten upplåtet till bergshandteringens

understöd, till sågverk eller kanalbolag;

3:0) af till allmän trafik (= 2:o i utskottets förslag)

— — — — flottled; och

4:0) hvad som förvärfvas (= 3:o i utskottets förslag)

— — — — beskattad.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

12 §.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och

arbete;

a) patronus — — — — utgår;

b) idkare af rörelse, som i 8 § 2 mom. a) 2:o)

omförmäles, för inkomst däraf, där skogsområdet är

beläget;

c) bank — — — — stationer;

ä) annat bolag — — — — styrelse;

é) handlande — — — — mantalsskrifven;

/) ägare — — — — hemort;

g) de under — — — — beskattas;

h) utrikes boende, här — — — — församling;

samt

i) utrikes boende pensionstagare----ut
betalas.

För annan — — — — vistas.

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af fast egendoms värde.

1 §•

Värdet af fast egendom bestämmes med ledning af

l:o) jordbruksegendom tillhörande — — — —

börande härvid jämväl behörigt afseende fästas vid såväl

in- som afrösningsj ordens läge och beskaffenhet,

tillgång på skog till husbehof samt beloppet af de allmänna

utskylder —--5 procent;

2: o) egendomens---förändradt;

3:o) den för sådan — — — egentligt inflytande,

eller å värdet af skog utöfver hvad för husbehofvet

erfordras, likasom värdet — — — beräkning;

4:o) — 6:o) årliga — — — kapitaliserad efter

fem procent;

7:o) vid taxering af skogsområde, som innehafves

af staten, beräknas jämväl växande skogens hela värde.

I de fall — — — — utgöras.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

2 §.

1 mom. Har under tiden — — — — taxeringslängden.

2 mom. Vid beräkning af inkomst genom försäljning

af skog och skogseffekter samt genom virkesfångst

hafva taxeringsmännen att noggrant göra sig underrättade

om mängden och beskaffenheten af hvad som

försålts, eller annorledes tillgodogjorts, och därför belöpande

inköps- och afverkningskostnad samt om den

köpeskilling, det försålda betingat, eller det värde,

annorledes användt virke med hänsyn till förhållandena

i orten kan anses äga, jämte de öfriga omständigheter,

som på ett rätt bedömande af hithörande taxeringsfrågor

kunna inverka.

vid punkten 5:o):

af herr Cavalli, som anfört:

»Under hänvisning till hvad jag här ofvan med afseende å bevillningsförordningen

anfört i fråga om diplomatiska och konsulära tjänstemäns

beskattning har jag inom utskottet yrkat,

att 15 § 2 mom. inkomstskatteförordningen måtte

erhålla följande lydelse:

»2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af

kapital och arbete frikallas, i den mån här nedan sägs:

d) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst

af kapital;

b) diplomatiske och konsuläre tjänstemän: för en

tredjedel af det i dessa tjänstemäns löneförmåner ingående

ortstillägg;

c) olönad svensk konsul:

för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;

d) främmande makters härvarande beskickningar

och konsulat tillhörande personer jämte deras betjäning:
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 149

om de icke äro svenske medborgare:

för annan inkomst än den, som utgjorts af från

Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhållits genom här idkad rörelse; dock att personer

tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från

utgörande af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c)

omförmäles;

om de äro svenske medborgare:

för den inkomst, de åtnjutit åt sin tjänst hos den

främmande makten;

e) utländing, som här vistas för att idka studier :

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles;

samt

f) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.»

samt af herr friherre Trolle, som instämt med herr Cavalli.

o

Slutligen hafva herrar Wester och Åkerberg anmält reservation mot

viss del af motiveringen.

Det skulle vidare antecknas,

att herr Hammarström deltagit endast i den förberedande behandlingen

af detta ärende inom utskottet; samt

att nedannämnde herrar ledamöter i utskottet icke deltagit:

herr Weinberg i behandlingen af detta betänkande;

herr Bergström i den slutliga behandlingen af 68 § bevillningsförordningen;
herr

Biesért — på grund af sjukdom — i den slutliga behandlingen

af de i betänkandet omförmälda frågor; samt

herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra i behandlingen af frågan om beskattning

af järnvägsbolags inkomst.

Bill. till Biksd. Prot. 1907. 5 Sami. 1 Afd, 12 Höft.

20

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:104 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst. s. 1 i texten