Sök i Ratio Lex

Memorial, med föranledande af kamrarnes skiljaktiga heshet i vissa delar af bevillningsutskottets betänkande n:o 13, i anledning af dels Kungl. Maj ds propositioner, n:is 47 och 48, med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst äfvensom till ny förordning om inkomstskatt, dels ock med föranledande af propositionen n:o 47 väckta motioner.

1907-04-12 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:16, Memorial, med föranledande af kamrarnes skiljaktiga heshet i vissa delar af bevillningsutskottets betänkande n:o 13, i anledning af dels Kungl. Maj ds propositioner, n:is 47 och 48, med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst äfvensom till ny förordning om inkomstskatt, dels ock med föranledande af propositionen n:o 47 väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Memorial N:o 16.

1

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 12 april 1907, kl. 12 midd.

Memorial, med föranledande af kamrarnes skiljaktiga heshet i vissa

delar af bevillningsutskottets betänkande n:o 13, i anledning

af dels Kungl. Maj ds propositioner, n:is 47 och 48, med

förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst äfvensom till ny förordning om inkomstskatt,

dels ock med föranledande af propositionen n:o 47

väckta motioner.

Vid behandlingen af bevillningsutskottets ofvannämnda betänkande

n:o 13 hafva Riksdagens kamrar, enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag,

stannat i olika beslut på sätt här nedan vidare förmäles.

l:o.

Utskottet hade hemställt, att 4 § i det författningsförslag, hvars

antagande utskottet under lista punkten i betänkandet tillstyrkt, måtte

erhålla viss angifven lydelse.

Vid punkten fanns fogad en af herr

däri yrkats, att den ifrågavarande paragrafen skulle ändras i sjette, att

från fastighetsbevillning icke skulle fritagas nykterhetsföreningar: för

dem tillhöriga byggnader, afsedda för deras verksamhet.

I afseende å lydelsen af denna paragraf har Andra Kammaren

godkänt utskottets förslag, hvaremot Första Kammaren bestämt, att

paragrafen skulle erhålla den lydelse, som angifvits i ofvanberörda

reservation.

Bih. till Riksd. Vrot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 15 Raft. (N:o 16.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Andra Kammaren vill, att 4 § i bevillningsförordningen

skall erhålla följande lydelse:

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk

och barmhärtighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser,

tomter och byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader;

nykterhetsföreningar: för dem tillhöriga byggnader, af sedda för deras

verksamhet; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och

bönehus;

allt dock endast, såframt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke nästföregående år lämnat ägaren

någon inkomst; börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så

stor del af fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen

för taxeringsmyndigheterna bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

—--— — — — — — —----— — försörjning.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Första Kammaren besluta,

att 4 § i bevillningsförordningen skall erhålla följande lydelse:

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk

och barmhärtighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser,

tomter och byggnader;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Memorial N:o 16.

3

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och

bönehus;

allt dock endast, såframt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke nästföregående år lämnat ägaren

någon inkomst; börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för

så stor del af fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen

för taxeringsmyndigheterna bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

c)---—----------------

:— — — försörjning.»

2:o.

Utskottet hade vidare hemställt, att 11 § 2 mom. i den föreslagna

nya bevillningsförordningen skulle erhålla viss angifven lydelse.

Mot ifrågavarande förslag hade vid betänkandet fogats en af herr

Cavatti afgifven reservation, däri yrkats, att momentet skulle ändras i

syfte att från inkomstbevillning skulle frikallas

diplomatiske och konsuläre tjänstemän: för en tredjedel af det i

dessa tjänstemäns löneförmåner ingående ortstillägg.

1 afseende å ifrågavarande moment har Andra Kammaren godkänt

utskottets förslag, hvaremot Första Kammaren bestämt, att momentet

skulle erhålla den lydelse, som angifvits i ofvanberörda reservation.

För fråsrans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Andra Kammaren vill, att 11 § 2 mom.

i bevillningsförordningen skall erhålla följande lydelse:

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än

den i 8 § 2 mom. b) nämnda;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för

sådan inkomst, som icke härflutit af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare;

samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana

rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst

endast åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt

för inkomst af kapital;

d) olönad svensk konsul: för annan inkomst än den, han härifrån

åtnjutit;

e) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

om de icke äro svenska medborgare: för all annan inkomst än den,

som utgjorts af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension

eller erhållits genom här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjutit af sin

tjänst hos den främmande makten;

/) utländing, som här vistats för att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Första Kammaren besluta,

att 11 § 2 mom. i bevillningsförordningen skall erhålla följande

lydelse:

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än

den i 8 § 2 mom. b) nämnda;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för

sådan inkomst, som icke härflutit af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare;

samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana

rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst

endast åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt

för inkomst af kapital;

d) diplomatiske och konsuläre tjänstemän: för en tredjedel af det i dessa

tjänstemäns löneförmåner ingående ortstillägg;

e) olönad svensk konsul: för annan inkomst än den, han härifrån

åtnjutit;

f) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

om de icke äro svenska medborgare: för all annan inkomst än den,

som utgjorts af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension

eller erhållits genom här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjutit af sin

tjänst hos den främmande makten;

g) utländing, som här vistas för att idka studier; samt

h) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.»

3:o.

Uti förslaget till bevillningsförordning hade utskottet föreslagit,

att 12 §, såvidt gällde föreskriften om beskattningsort för inkomst af

järnvägsdrift, skulle erhålla följande lydelse:

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där kontor och

stationer varit belägna;

Mot ifrågavarande förslag hade vid betänkandet fogats en af herr

Wester m. fl. afgifven reservation, däri yrkats, att paragrafen i nämnda

del skulle erhålla följande lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där bolaget haft

hufvudkontor och stationer;

I afseende härå har Första Kammaren godkänt utskottets förslag,

hvaremot Andra Kammaren bestämt, att stadgandet om beskattningsort

för inkomst af järnvägsdrift skulle erhålla den lydelse, som föreslagits

i ofvanberörda reservation.

För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Första Kammaren vill, att 12 § i bevillningsförordningen

skall med afseende å beskattningsort för inkomst af

järnvägsdrift erhålla följande lydelse:

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där kontor och

stationer varit belägna;

röstar

JäJ

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra Kammaren besluta,

att stadgandet om beskattningsort för inkomst af järnvägsdrift i

12 § bevillningsförordningen skall erhålla följande lydelse:

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där bolaget haft

hufvudkontor och stationer.

»

4:o.

I anslutning till hvad utskottet med afseende å 12 § i förevarande

författningsförslag föreslagit beträffande frågan om beskattningsort för

inkomst af järnvägsdrift hade utskottet hemställt, att 3 § instruktionen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16. 7

för taxeringsmyndigheterna skulle i hithörande del erhålla följande

lydelse:

»Vidkommande järnvägsbolags inkomst af järnvägsdrift iakttages

först, att därunder ej inräknas bolagets inkomst af sådan rörelse, som

icke direkt sammanhör med själfva järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse,

ej heller sådan inkomst, hvilken är genom fastighetsbevillning beskattad,

såsom arrenden, hyror och dylikt.

Inkomsten af järnvägsdriften fördelas till beskattning på följande sätt.

Tio procent af inkomsten taxeras i den eller de orter, där järnvägen

nästföregående år haft förvaltningskontor, och fördelas detta belopp,

där orterna äro flera, dem emellan efter den grund, taxeringsmännen

finna skälig. Återstoden fördelas mellan järnvägens stationer efter deras

trafikvärde. En stations trafikvärde skall beräknas lika med halfva summan

af järnvägens bruttoinkomst af stationens afsända och anlända

godstrafik (ilgods, styckegods och vagnslastgods), ökad med järnvägens

bruttoinkomst af vid stationen försålda personbiljetter. Gods, som i

samtrafik eller i transitotrafik inkommit från främmande bana, räknas

såsom afsändt från öfvergångsstationen; likaså räknas till annan bana

utgående gods såsom anländt till öfvergångsstationen. Såsom järvägens

station räknas härvid äfven af densamma använd, annan järnväg tillhörig

station. Den del af järnvägens beskattningsbara inkomst af järnvägsdriften,

som enligt denna beräkning belöper på eu station, taxeras

i den kommun, där stationen är belägen. Tillhör stationsområdet flera

kommuner, fördelas den beskattningsbara inkomsten af stationen till

taxering mellan dessa kommuner efter hvad som pröfvas skäligt.

Har järnvägsbolag för egen räkning trafikerat främmande bana,

skall för taxeringen resultatet af rörelsen å hvardera banan för sig

fastställas. För detta ändamål beräknas först bolagets behållna inkomst

af rörelsen i sin helhet, med tillägg af skatter och öfriga utgiftsposter,

för hvilka afdrag författningsenligt icke äger rum, men dock utan afdrag

vare sig för ränta å gäld eller för ersättning, som bolaget i någon

form haft att utbetala för nyttjande af den främmande järnvägen. Det

pa detta sätt bestämda totala driftöfverskottct fördelas därefter mellan de

trafikerade banorna efter det sammanlagda trafikvärdet af hvardera

banans stationer; stationernas trafikvärden beräknas därvid, såsom om

banorna utgjorde eu enda järnväg, dock att för station, som tillhört

båda banorna, stationens uträknade trafikvärde uppdelas i två trafikvärden,

allt efter som stationens trafik hänfört sig till den ena eller

den andra banan. Från den del af driftöfverskottet, som enligt denna

beräkningsgrund kommer på den främmande järnvägen, afdrages den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutslzottets Memorial N:o 16.

ersättning, bolaget haft att utbetala för nyttjandet af den främmande

järnvägen, jämte ränta, som kan anses belasta driften å densamma;

återstoden, som utgör det trafikerande bolagets beskattningsbara inkomst

af den främmande banan, skall, sedan tio procent tillgodoräknats den

eller de orter, där bolaget haft kontor, fördelas till beskattning mellan

den främmande banans stationer i förhållande till deras förut bestämda

trafikvärde. Från den del af driftöfverskottet, som faller på bolagets

egen järnväg, göres afdrag för ränta å gäld, som belastar denna järnväg,

hvarefter återstoden, sedan jämväl däraf tio procent tillgodoförts

den eller de orter, där bolaget haft kontor, fördelas till beskattning

mellan samma järnvägs stationer efter deras trafikvärde. Den beskattningsbara

inkomst, ägaren af den främmande järnvägen har af densamma,

skall likaledes, sedan tio procent af inkomsten tillgodoräknats

den ort, där ägaren haft kontor för järnvägen, fördelas mellan stationerna

å denna järnväg efter deras trafikvärden.

På liknande sätt förfares, om järnvägsbolaget trafikerat flera främmande

banor.»

Med hänsyn till det här ofvan under punkten 3:o) i detta memorial

omförmälda, i en af herr Wester m. fl. afgifven reservation framställda

förslag beträffande lydelsen af 12 §, såvi.dt nu är i fråga, hade

samme reservanter hemställt, att förevarande § i instruktionen skulle i

hithörande del erhålla följande lydelse:

»Vid kom mande järnvägsbolags inkomst af järnvägsdrift iakttages först,

att därunder ej inräknas bolagets inkomst af sådan rörelse, som icke

direkt sammanhör med själfva järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse, ej

heller sådan inkomst, hvilken är genom fastighetsbevillning beskattad,

såsom arrenden, hyror och dylikt.

Inkomsten af järnvägsdriften fördelas till beskattning på följande sätt.

Fem procent af inkomsten taxeras i den ort, där nästföregående år

hufvudkontoret var beläget. Återstoden fördelas mellan järnvägens stationer

efter deras trafikvärde. En stations trafikvärde skall, beräknas

lika med halfva summan af järnvägens bruttoinkomst af stationens afsända

och anlända godstrafik (ilgods, styckegods och vagnslastgods),

ökad med järnvägens bruttoinkomst af vid stationen försålda personbiljetter.

Gods, som i samtrafik eller i transitotrafik inkommit, från

främmande bana, räknas såsom afskildt från öfvergångsstationen; likaså

räknas till annan bana utgående gods såsom anländt till öfvergångsstationen.

Såsom järnvägens station räknas härvid äfven af densamma

använd, annan järnväg tillhörig station. Den del af järnvägens beskatt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Memorial N:o 16.

9

“SPÄ3 enkrt;L,aftJärnTä8?drfte?’ S°“ ei,liS‘ den“a beräkning beS''f*

station, taxeras i den kommun, där stationen är belägen

si 1

f .. ,as- . . detta ändamål beräknas först bolagets behållna inkomst

för hvilkT afdrag ^orfattoingsenhgt ieke^ägf/rum, mef dtfuTan tf
SS

ii5ivrt aTd“r^„m” dbedÄr

t pa detta satt bestamda totala driftöfver skottet fördelas därefter mellan

de trafikerade banorna efter det sammanlagda trafikvärde af hvÄ?

banans stationer; stationernas trafikvärden^eräknas därvid såsom^m

bådårUbann!gJOrde+ r1 enda Jäi;nvä^ dock att för station, Lom tillhört

ada banorna, stationens uträknade trafikvärde unndplas : . „ , r.,

värden alltefter som stationens trafik hänf rt f Äen ena elei

den andra banan. Från den del af driftöfverskotte?, som enliS dona?

SS/SSsisT äSÉsI

’ orCZr V.Ä ZfruaUSZfts •«&“*«**

samma järnvägs stationer efter derå?

SäsääöäS

S Sr ^sbSSr1-’ fMelaS å^denna

mandfunorT116 “““ ftrf*r*^ °''“ Jä™vägsbolaget traäkerat flera fränt
Bill.

till Riksd. Brok 1907. 5 Samt. l Afd. 15 Haft. i val emot

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

Andra Kammaren besluta, att ifrågavarande bestämmelser skulle få

den lydelse som föreslagits i ofvan omförmalda reservation.

Frågan om lydelsen af 3 § instruktionen i förevarande del ar

emellertid beroende på Riksdagens beslut i anledning &f^n barnvän

under punkten 3:o) föreslagna voteringsproposition rörande lydelsen åt

12 § bevillningsförordningen.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen ville besluta, . x ,

a) att, för den händelse omröstningen beträdande

12 § bevillningsförordningen i förevarande del kommer

att utfalla i enlighet med ja-propositionen, 3 §

instruktionen för taxeringsmyndigheterna skall i den

del, hvarom nu är fråga, erhålla den af utskottet föreslagna,

här ofvan intagna lydelse; samt

b) att, därest samma omröstning kommer att utlåna

i enlighet med nej-propositionen, 3 § nämnda instruktion

skall uti ifrågavarande del. erhålla den af reservanterna

föreslagna, här ofvan intagna lydelse.

5:o.

I förslaget till bevillningsförordning hade utskottet vidare föreslagit

att 12 1, såvidt gällde stadgandet om beskattningsort for inkomst

at toaf: kontor funnits

samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts».

T afseende härå har Första Kammaren godkänt utskottets förslag,

hvaremot Andra Kammaren bestämt att föreskri ten ångande beskatt
”ngB”denrsom°Tdkarf

taaldrift: to inkomstXaf: vid Wvudkmtoret

samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts».

För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Första Kammaren vill att 12

ningsförordningen skall i denna del erhålla följande lydelse.

g Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital^och^arbete

§ i bevill
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Memorial N:o 16.

11

den, som idkar kanal drift: för inkomst däraf: där kontor funnits

samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts;

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra Kammaren beslutit,

att stadgandet om beskattningsort för inkomst af kanaldrift i 12 § bevillningsförordningen

skall erhålla följande lydelse:

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

den, som idkar kanaldrift: för inkomst däraf: vid hufvudkontoret

samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts.

v

6:o

»I anslutning till hvad utskottet i 12 § af förevarande författningsförslag

föreslagit beträffande frågan om beskattningsort för inkomst af

kanaldrift hade utskottet hemställt, att 3 § instruktionen för taxeringsmyndigheterna

skulle i hithörande del erhålla följande lydelse:

»I fråga om kanalbolag iakttages, att af den beskattningsbara inkomsten

af kanaldriften, hvari icke inberäknas inkomst af fastighet, för

hvilken bolaget erlagt fastighetsbevillning, ej heller inkomst af rörelse,

som icke direkt sammanhör med kanalrörelsen, såsom t. ex. rederirörelse,

tjugo procent tillräknas den eller de kommuner, där bolaget nästföregående

år haft kontor, börande detta belopp, där kommunerna äro flera,

fördelas till beskattning dem emellan efter den grund, taxeringsmännen

finna skälig. Återstoden fördelas till beskattning mellan de kommuner,

som af kanalanläggningen berörts, i förhållande till vissa för dessa

kommuner bestämda för delning stal. Dessa fördelningstal, som efter kanalbolagets

hörande faställas af Kung]. Maj:ts befallningshafvande att lända

till efterrättelse, till dess annorlunda förordnas, erhållas genom att till

kilometertalet af kanalens längd inom hvarje kommun lägga antalet

slussar inom kommunen. Kanallängden, hvartill endast hänföras sträckor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Memorial N''o 16-

som först genom kanalföretaget gjorts segelbara, räknas i kilometer och

tiondedelar däraf, hvarvid bråkdel, som ej uppgår till full tiondedel,

bortfaller. Utgör kanalanläggning på någon sträcka gräns mellan två

kommuner, uppdelas fördelningstalet för denna sträcka lika på hvardera

kommunen.»

Beträffande denna fråga hafva Riksdagens kamrar stannat i olika

beslut, i det att Första Kammaren bifallit utskottets förslag, hvaremot

Andra Kammaren besluta, att ifrågavarande stadgande om uppskattning

af kanalbolags inkomst skulle erhålla denna lydelse:

»I fråga om kanalbolag iakttages, att den beskattningsbara inkomsten

af kanaldriften, hvari icke inberäknas inkomst af fastighet, för hvilken

bolaget erlagt fastighetsbevillning, ej heller inkomst af rörelse, som

icke direkt sammanhör med kanalrörelsen, såsom t. ex. rederirörelse,

fördelas till beskattning mellan den kommun, där nästföregående år hufvudkontoret

var beläget och som tillgodoräknas fem procent af inkomsten, samt de

kommuner, som af kanalanläggningen berörts, i förhållande till vissa

för dessa kommuner bestämda fördelning stal. Dessa fördelningstal, som

efter kanalbolagets hörande fastställas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att lända till efterrättelse, till dess annorlunda förordnas, erhållas

genom att till kilometertalet af kanalens längd inom hvarje kommun

lägga antalet slussar inom kommunen. Kanallängden, hvartill

endast hänföras sträckor, som först genom kanalföretaget gjorts segelbara,

räknas i kilometer och tiondedelar däraf, hvarvid bråkdel, som

ej uppgår till full tiondedel, bortfaller. Utgör kanalanläggning på någon

sträcka gräns mellan två kommuner, uppdelas fördelningstalet för denna

sträcka lika på hvardera kommunen.»

Frågan om lydelsen af 3 § instruktionen i förevarande del är

emellertid beroende på Riksdagens beslut i anledning af den här ofvan

under punkten 5:o) föreslagna voteringsproposition rörande lydelsen af

12 § bevillningsförordningen.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen ville besluta,

a) att, för den händelse omröstningen beträffande

12 § bevillningsförordningen i förevarande del kommer

att utfalla i enlighet med ja-propositionen, 3 § instruktionen

för taxeringsmyndigheterna skall i den del,

hvarom nu är fråga, erhålla den af utskottet föreslagna,

här ofvan intagna lydelse; samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

b) att, därest samma omröstning kommer att utfalla

i enlighet med nej-propositionen, 3 § nämnda instruktion

skall uti ifrågavarande del erhålla den af Andra

Kammaren beslutade, här ofvan intagna lydelse.

7:o.

. Utskottet hade slutligen hemställt, att 15 § 2 mom. i det författningsförslag,

hvars antagande utskottet under 5:e punkten i betänkandet

tillstyrkt, måtte erhålla viss angifven Ivdelse.

Vid punkten fanns fogad en af herr Cavalli afgifven reservation,

däri yrkats, att 15 § 2 mom. inkomstskatteförordningen måtte ändras i

syfte, att från utgörande af skatt för inkomst af arbete måtte frikallas

diplomatiske och konsuläre tjänstemän: för en tredjedel af det i dessa

tjänstemäns löneförmåner ingående ortstillägg.

1 afseende å lydelsen af ifrågavarande moment har Andra Kammaren

godkänt utskottets förslag, hvaremot Första Kammaren åt momentet

gifvit den lydelse, som intagits i ofvanberörda reservation.

För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Andra Kammaren vill, att 15 § 2 mom.

inkomstskatteförordningen skall erhålla följande lydelse:

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete

frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) olönad svensk konsul:

för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;

c) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

om de icke är o svenske medborgare:

för annan inkomst än den, som utgjorts af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension eller erhållits genom här idkad rörelse;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

dock att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från

utgörande af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles;

om de äro svenske medborgare:

för den inkomst de åtnjutit af sin tjänst hos den främmande

makten;

d) utländing, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt

e) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Första Kammaren besluta,

att 15 § 2 mom. inkomstskatteförordningen skall erhålla följande

lydelse:

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete

frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) diplomatiske och konsidäre tjänstemän: för en tredjedel af det i dessa

tjänstemäns löneförmåner ingående ortstillägg;

c) olönad svensk konsul:

för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;

d) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat

tillhörande personer jämte deras betjäning:

om de icke äro svenske medborgare:

för annan inkomst än den, som utgjorts af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension eller erhållits genom här idkad rörelse;

dock att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från

utgörande af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles;

om de äro svenske medborgare:

för den inkomst, de åtnjutit af sin tjänst hos den främmande

makten;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

e) utländing, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt

/) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.»

Stockholm den 12 april 1907.

På bevillningsutskottes vägnar:

H. CAVALLI.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:104 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst. s. 1 i texten