Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Ma,jäs proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker jämte en i ämnet väckt motion.

1907-04-16 · 48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:18, Betänkande, i anledning af Kungl. Ma,jäs proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

1

N:o 18.

Ank. till Biksd. kansli den 16 april 1907, kl. 2 e. in.

Betänkande, i anledning af Kungl. Ma,jäs proposition med förslag

till förordning angående tillverkning och beskattning af

maltdrycker jämte en i ämnet väckt motion.

I proposition, n:o 80. liar Kungl. Maj:t, under åberopande af

utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 8 nästlidne

mars, föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt

förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Enligt berörda protokollsutdrag har chefen för finansdepartementet

vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anfört följande:

»I skrifvelse den 12 maj 1906 har Riksdagen anhållit, bland annat.

om utarbetande och framläggande för Riksdagen af förslag till de

lörändrade bestämmelser i förordningen den 17 juni 1903 angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker, som kunde betingas af

en förhöjning af nu gällande lägsta maltskattesats. I motiveringen

lör denna anhållan anför Riksdagen, att det inflytande skattebeloppet

vid ett stort antal skattepliktiga bryggerier vore så ringa, att statsverkets

kostnad för utöfvande af kontroll vid desamma icke blefve

betäckt, hvilket förhållande innebure en oegentlighet, som borde med

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 5 Sand. 1 Afd. 17 Höft. (N:o 18.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

det snaraste rättas, och torde detta lämpligen kunna ske på det

sätt, att den lägsta skattesatsen höjdes. Det gåfves emellertid ett

annat viktigt skäl för vidtagande af denna reform, nämligen att

ifrågavarande låga skattesats visat sig i sin män medverka till att

neutralisera den själfbestämmanderätt i fråga om ordnandet af ölförsäljning,

som kommunerna numera ägde, enär denna skattesats underlättade

uppsättande af nya bryggerier, från hvilka försäljning till afhämtning

af skattepliktiga maltdrycker kunde äga rum. Riksdagen

anför vidare siffror, utvisande att antalet sm åbryggerier, som drefve

skattepliktig tillverkning af maltdrycker, under de sista tillverkningsåren

ganska afsevärdt ökats och att dessa bryggerier nästan undantagslöst

tillhörde första skatteklassen. Uppkomsten af småbryggerier borde

därför genom lämpliga bestämmelser inskränkas, och äfven för vinnande

af detta syfte vore den lägsta skattesatsens höjande en lämplig åtgärd.

Riksdagen framhåller vidare, att, då den höjning af den lägsta

skattesatsen, för hvilken Riksdagen sålunda i princip uttalat sig, i viss

män komme att rubba den i gällande lagstiftning åsyftade likställigheten

mellan skattepliktiga och skattefria bryggerier, vid frågans afgörande

jämväl borde tagas i öfvervägande, huruvida icke till motverkande af

sådan rubbning någon åtgärd borde vidtagas. Vidare blefve det nödvändigt

öfverväga, huruvida icke hänsyn till de af skatteförhöjningen

möjligen uppstående menliga återverkningarna på den mindre bryggeriindustrien

kräfde, att öfvei-gången till den högre skattesatsen för redan

bestående småbryggerier förmedlades genom vissa öfvergångsbestämmelser.

Enligt 2 § i gällande förordning om tillverkning och beskattning

af maltdrycker skall för malt, som i skattepliktigt bryggeri användes

för tillverkning af maltdryck, erläggas skatt med 12 öre för hvarje

kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första under

tillverkningsåret afverkade 30,000 kilogrammen malt utgår med 2 öre,

för de nästa 30.000 kilogrammen med 5 öre, för de nästa 40,000 kilogrammen

med 7 öre. för de nästa 50,000 kilogrammen med 9 öre och

för de nästa 50,000 kilogrammen med 11 öre för hvarje kilogram.

Dessutom bestämmes i 5 §; att skatt skall erläggas för minst 70 kilogram

malt i medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under

hvilken maltkrossning på grund af tillståndsbevis må äga rum.

Arfvode till kontrollör vid skattepliktigt bryggeri är i 25 § i

samma förordning bestämdt till 3 kronor om dagen för tillsyn å ett

bryggeri och en krona för hvarje ytterligare bryggeri, öfver hvilket

kontrollören har tillsyn.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18. 3

Af dessa bestämmelser följer, att där, såsom i de flesta fall är

förhållandet, kontrollören har tillsyn endast öfver ett bryggeri, hans

arfvode för hvarje vecka uppgår till 21 kronor och att således skatt

bör inflyta med minst 3 kronor 50 öre för hvarje helgfritt dygn, om

skatten skall räcka till att betäcka kontrollörskostnaden. Vid bryggeri,

där skatten för allt det afverkade maltet utgår med 2 öre för kilogram,

bör således i medeltal afverkas 175 kilogram om dagen. Såsom Riksdagen

i sin skrifvelse anmärkt, är det emellertid ett rätt afsevärdt antal bryggerier,

som ej uppnått nämnda medelafverkning. i följd hvaraf det af

dessa bryggerier erlagda skattebeloppet understigit det arfvode, staten

haft att utbetala åt kontrollören vid hvarje bryggeri. Antalet

sådana bryggerier har under de tre tillverkningsår, under hvilka förordningen

hittills varit gällande, varit resp. 60, 70 och 88, under det

att hela antalet skattepliktiga bryggerier varit resp. 223, 228 och 239.

Ökningen i antalet skattepliktiga småbryggerier, hvilkas skattebidrag

ej räcka till att betala kontrollkostnaden, har uppstått dels genom

tillkomst af nya bryggerier, i de flesta fall svagdricksbryggerier, som

öfvergått till skattepliktiga för att kunna brygga julöl, svensköl och

dylikt, dels därigenom att en del bryggerier nödgats minska sin tillverkning.

Totalsumman af de belopp, som måst af statsmedel tillskjutas

för täckande af ifrågavarande kontrollkostnader, uppgick för tillverkningsåren

1903—04, 1904—05 och 1905—06 till resp. 17,000, 21,000

och 32,000 kronor i runda tal.

Höjningen af den från de minsta bryggerierna utgående skatten

kan ske på olika sätt men bör enligt min åsikt verkställas med en

viss försiktighet. Genom enbär höjning af det i 5 § föreskrifna minimum,

för hvilket skatt skall erläggas, komme skatteförhöjningen att uteslutande

drabba de mindre bryggerierna, hvilket ej vore rättvist.

Bibehålies åter detta minimum oförändradt, skulle man för att ernå

önskadt resultat nödgas vidtaga en afsevärd höjning af den lägsta

skattesatsen. Medelst en samtidig höjning af nämnda minimum och

den lägsta skattesatsen kan man däremot vinna det dubbla mål, som

eftersträfvas, nämligen att försvåra uppkomsten af nya småbryggerier

samt att tillförsäkra statsverket en viss inkomst utöfver kontrollörskostnaden

från hvarje skattepliktigt bryggeri. Jag anser mig på

dessa grunder böra föreslå, att det minsta belopp malt, hvarför skatt

i medeltal per dygn skall erläggas, bestämmes till 150 kilogram samt

att skatten för de första 50,000 kilogram malt, som under tillverkningsåret

afverkas vid hvarje bryggeri, bestämmes till 4 öre för kilogram.

Äfven på detta sätt genomförd komme denna skatteförhöjning likväl

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

att få karaktär af en skatteförhöjning- hufvudsakligen för de mindre

bryggerierna. Ur synpunkten af en för samtliga bryggerier rättvis

beskattning fordras därför, att hela den degressiva skatteskalan omlägges,

hvilken omläggning jag föreslår genomförd sålunda, att nedsättning

i skatten medgifves endast för de vid hvarje bryggeri under tillverkningsåret

först afverkade 150,000 kilogrammen malt — i stället för

200,000 kilogram enligt nu gällande bestämmelser — samt att skattesatserna

bestämmas för de första 50,000 kilogrammen, såsom jag

nyss nämnt, till 4 öre för kilogram och för de två därpå följande 50,000- talen kilogram malt till resp. 7 och 10 öre för kilogram. För allt

därutöfver afverkadt malt skulle skatt utgöras efter den normala skattesatsen,

12 öre för kilogram.

Enligt dessa bestämmelser skulle vid hvarje skattepliktigt bryggeri

erläggas skatt med minst 6 kronor om dagen, hvilket belopp lämnar staten

en behållning af 2 kronor 50 öre för hvarje helgfri dag utöfver det vanliga

kontrollörsarfvodet. Denna beskattning synes äfven vara tillräckligt

afsevärd för att hindra uppkomsten af nya småbryggerier. Skulle

detta visa sig icke vara förhållandet, torde framdeles en ny förhöjning

kunna vidtagas.

Den föreslagna förhöjningen af de lägsta skattesatserna skulle verka

följande ökning i det nu utgående skattebeloppet för år räknadt, nämligen

för bryggerier med mindre än 30,000 kilogram årsafverkning och

en medelafverkning af 150 kilogram om dygnet en fördubbling af

skatten; för bryggerier med 30,000—50,000 kilogram årsafverkning

omkring 500 kronor; för bryggerier med 60,000—100,000 kilogram

årsafverkning 600 kronor samt för bryggerier, hvilkas årsafverkning

ligger mellan 100,000 och 200,000 kilogram, belopp mellan 700

och 1,600 kronor. För alla bryggerier med större årsafverkning än

200,000 kilogram malt blefve ökningen i den årliga skatteafgiften konstant

1,600 kronor. Genom att beräkna, med hvilket belopp skatten

drabbar en viss kvantitet af den tillverkade varan, t. ex. en så kallad

halfbutelj lageröl, får man ock ett medel att bedöma skatteskalans

verkningar. Om man då utgår från det vanliga antagandet, att till en

hektoliter lageröl åtgå 25 kilogram malt eller med andra ord att af

ett kilogram malt erhålles 12 half buteljer lageröl, finner man, att för

bryggerier med intill 50,000 kilogram årsafverkning skatten endast

blir ett tredjedels öre för en halfbutelj; vid ungefär 110,000 kilogram

årsafverkning blir den ett hälft öre, vid 250,000 kilogram årsafverkning

tre fjärdedels öre och vid 1,000,000 kilogram årsafverkning 0,94

öre; därefter stiger skatten helt sakta, men skulle aldrig nå upp till fullt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18. 5

ett öre för eu halfbutelj. Besinnar man härvid, att vid maltskattens införande

ölpriserna i allmänhet höjdes med ett öre för halfbutelj samt att

priset naturligtvis alltjämt kommer att bero på den skatt, som drabbar de

största bryggerierna, torde man kunna medgifva, att de mindre bryggerierna,

äfven efter införande af den nu föreslagna skatteskalan,

skulle komma i åtnjutande af en synnerligen afsevärd skattelindring.

Den beräkning, hvarpå nu gjorda jämförelse grundar sig, förutsätter,

att äfven de minsta bryggerierna under den tid, de äro i verksamhet,

verkligen afverka 150 kilogram malt i medeltal för hvarje helgfritt

dygn. Emellertid visa tillgängliga statistiska silfror för tillverkningsåret

1905—1906, att 89 bryggerier hade en medelafverkning, som

var lägre än 150 kilogram, samt att 20 af dessa ej nådde till 70 kilogram

medelafverkning och 9 ej ens till 50 kilogram medelafverkning. Billigheten

fordrar därför, att, på sätt i Riksdagens förevarande skrifvelse

jämväl framhållits, dessa mindre tillverkare, som redan ordnat sig

för skattepliktig tillverkning, erhålla någon öfvergångstid, under

hvilken de kunna hinna öka sin afsättning och därmed äfven sin tillverkning.

Eftergifterna under öfvergångstiden böra ej sträcka sig*

längre, än att staten från hvarje bryggeri erhåller ett skattebelopp,

som åtminstone motsvarar kontrollörskostnaden vid bryggeriet, och

då denna näppeligen torde kunna nedbringas till lägre belopp än

2 kronor om dagen, bör således den minsta maltafverkningen i medeltal

för dag ej sättas lägre än 50 kilogram. Öfvergångstiden torde, i likhet

med hvad som skedde vid maltskattens införande, lämpligen kunna

äfven nu begränsas till fem år.

Under framhållande af de inskränkningar uti de skattepliktiga

bryggeriernas rättigheter, som gjorts dels genom förordningen den 17

juni 1903 angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, särskildt

genom den svagdricksbryggerierna medgifna friheten från skatt,

dels genom förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af vin

och Öl, genom hvilken förordning möjligheten för bryggerierna att afsätta

sin tillverkning blifvit i hög grad begränsad, samt med åberopande af

det förhållandet att staten i flera fall erkänt sin förpliktelse att, då

den i ett allmänt intresse finner sig böra uppoffra enskild rätt, den

äfven har att i ersättningsväg hålla dem skadeslösa, som sålunda

blifvit lidande, liar svenska bryggareföreningens styrelse i underdånig

skrifvelse den 5 mars 1906 anhållit, det täcktes Kung], Maj:t för Riksdagen

framlägga förslag om inlösen med statsmedel af de bryggerier,

hvilkas ägare inom viss stadgad tid därom gjorde anmälan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N.o 18.

Visserligen kan jag icke dela nämnda styrelses åsikt, att de inskränkningar

i sin handlingsfrihet, bryggerierna genom de tvä anförda förordningarna

blifvit underkastade, äro af den omfattande art, att de

böra föranleda en inlösen genom statsverket af alla de bryggerier,

hvilkas ägare kunde anse sig nödsakade att nedlägga sin rörelse, men

jag medgifver, att i vissa fall anspråk på ersättning för en del kostnader

icke lära kunna helt och hållet afvisas. Man kan nämligen antaga,

att, därest redan år 1903 den lägsta skattesatsen bestämts till 4

öre för kilogram, åtskilliga af nu befintliga små bryggerier skulle hafva

nedlagt sin tillverkning af skattepliktiga maltdrycker. Ägarne af dylika

bryggerier synas mig därför ej sakna skäl för yrkande på någon ersättning

för de kostnader, de fått vidkännas för bryggeriernas försättande i författningsenligt

skick. De mest betydande af dessa kostnader hafva förorsakats

af anskaffande och anbringande af själfregistrerande väg med tillbehör

samt i vissa fall genom inköp af maltkross. Priset för den minsta själfregistrerande

vågen med tillbehör uppgår till 720 å 840 kronor samt

för en liten maltkross till 230 kronor, hvartill komma utgifterna för

dessa redskaps uppsättande i bryggeriet och i många fall för åtskilliga

ändringar därstädes, omedelbart föranledda af vågens uppsättande.

Då dessa kostnader omöjligen kunna nu exakt beräknas, bör det

eventuella ersättningsbeloppet begränsas till exempelvis högst 2,000kronor

för hvarje bryggeri, hvarjämte rättigheten att erhålla ersättning bör

inskränkas till de för närvarande i verksamhet varande mindre bryggerierna,

d. v. s. sådana, där maltafverkningen under den del af innevarande

tillverkningsår, då bryggeriet på grund af meddeladt tillstånd

varit i verksamhet, ej uppgått till mera än 100 kilogram i inedeltal

för dygnet. Med angifna begränsning skulle ungefär 50 bryggerier

vara berättigade till ersättning, och äfven om alla dessa komme att

begära och erhålla dylik med högsta beloppet, kunde statsverkets utgifter

för ändamålet ej uppgå till mer än omkring 100,000 kronor

för en gång, under det att med antagande af oförändrad konsumtion

den ökade statsinkomsten genom den af mig föreslagna skatteförhöjningen

kan beräknas till omkring 175,000 kronor om året.

Någon inlösen af dessa bryggeriers redskap i allmänhet anser

jag mig icke hafva skäl att föreslå, enär det ju alltid står tillverkarne

öppet att efter upphörandet med skattepliktig tillverkning använda

sina bryggerier till skattefri tillverkning. Å andra sidan anser jag det

ej heller lämpligt för statsverket att öfvertaga de vågar och krossar,

för hvilka ersättning komme att lämnas tillverkarne, emedan kostnaderna

för deras öfvertagande och realiserande sannolikt blefve så

störa, att statsverket gjorde förlust därpå. För de automatiska vågarna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

torde nämligen användning inom landet icke kunna vinnas i nämnvärd

utsträckning, sedan alla bryggerier redan försett sig med sådana.

I sammanhang med nu föreslagna ändringar i 2 och 5 §§ och

häraf föranledda öfvergångsbestämmelser i 53 och 54 §§ synes

mig vara skäl att vidtaga några andra ändringar i förordningen, hvilka

erfarenheten under den tid, förordningen hittills tillämpats, visat vara

behöfliga och af hvilka en del påyrkats af chefen för finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå redan i ett år 1904 afgifvet memorial.

Då därjämte åtskilliga ändringar föranledas af Riksdagens i förut

omförmälda skrifvelse framställda begäran om en i viss mån förenklad

kontroll, i hvilken fråga jag redan i annat sammanhang yttrat mig, har

jag ansett lämpligast, att förslag till helt och hållet ny förordning angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker utarbetades.

Sedan departementschefen uppläst nämnda förslag, anförde departementschefen

vidare:

Uti 1 $ 3 mom. i nu gällande förordning angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker stadgas, att förordningen icke äger

tillämpning å sådan tillverkning af maltinfusioner och maltextrakt,

som äger rum antingen å apotek för medicinskt ändamål eller eljest

under de villkor och den kontroll, Kungl. Magt för särskilda fall föreskrifver.

Såsom af de förberedande arbetena för förordningen framgår,

afses med detta stadgande att bereda ifrågavarande tillverkning

skattefrihet. I det författningsförslag, som år 1881 afgafs af särskild t.

utsedde kommitterade, föreslogs nämligen utan motivering, att skattefri

tillverkning af maltextrakt finge ske på apoteken, hvarefter 1891

års maltdryckskommitté, till hvars kunskap kommit, att inom riket

funnes en fabrik, där tillverkning af maltextrakt idkades, föreslog

skattefrihet äfven för denna tillverkning, och slutligen upptogs samma

förslag i det år 1902 afgifna kommittéförslaget.

V id den tid då nämnda förslag afgåfvos och äfven när nu gällande

förordning utfärdades, användes det å apoteken och vid ett par fabriker

inom riket tillverkade äfvensom det från utlandet importerade maltextraktet

hufvudsakligen om ej uteslutande till medicinskt ändamål, men

sedan dess hafva förhållandena väsentligen förändrats. Sedan maltdryckstillverkningen

underkastats beskattning, och bryggerierna, äfven

de skattefria, till följd däraf ställts under kontroll, hafva åtskilliga

läskedrycksfabriker börjat att med begagnande af maltextrakt tillverka

ett slags drycker, som säljas under olika namn, eu del tydligen angifvande,

att drycken är tillverkad af maltextrakt. Dessa drycker måste,

oansedt det namn tillverkaren åsätter dem, anses såsom maltdrycker;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

en del af dem faller under definitionen å svagdricka, under det att aiidra

torde kafva sådan maltstyrka, att de köra anses såsom beskattningsbara

maltdrycker. Vid sådant förhållande kan det ej vara lämpligt att

medgifva skattefrihet för det malt, som användes vid maltextraktfabriker,

och därför har ifrågavarande moment omredigerats sålunda, att

dylik skattefrihet endast skulle tillkomma den maltextrakttillverkning.

som beclrifves å apotek för medicinskt ändamål. Beträffande maltextraktfabriker

bör dock Kungl. Maj:t hafva rättighet att medgifva de undantag

från förordningens kontrollföreskrifter, som i särskilda fall

kunna vara behöfliga.

Skillnaden mellan skattefritt och skattepliktigt bryggeri består

enligt de i förordningens 3 § intagna definitioner däruti, att vid

skattefritt bryggeri under tillverkningsåret endast svagdricka får tillverkas,

under det att vid skattepliktigt bryggeri maltdrycker af alla

slag få framställas. I enlighet härmed skulle således icke vid ett

bryggeri under samma tillverkningsår kunna under olika tider bedrifvas

dels skattepliktig dels skattefri tillverkning. Emellertid hafva några

länsstyrelser tillämpat en friare tolkning af ifrågavarande bestämmelse,

i det att de utfärdat tillståndsbevis för skattepliktig tillverkning i bryggeri,

där under föregående del af samma tillverkningsår skattefri

tillverkning bedrifvits. Då från kontrollsynpunkt intet är att anmärka

mot dylik öfvergång från skattefri till skattepliktig tillverkning,

anser jag, att den omnämnda definitionen på skattefritt bryggeri i 3 §

bör ändras sålunda, att orden »under tillverkningsåret» uteslutas.

Samma ändring bör ock vidtagas i 2 § 2 mom. Däremot kan

det ej medgifvas ett bryggeri att under tillverkningsåret öfvergå

från skattepliktig till skattefri tillverkning, enär det med den lindriga

tillsynen öfver de skattefria bryggerierna skulle blifva svårt att tillse,

att icke skattepliktig tillverkning fortfarande i smyg bedrefves vid

bryggeriet, och föreslår jag därför, att vid 26 §, som handlar om tillståndsbevis

för tillverkning i skattefritt bryggeri, införes ett tillägg af

innehåll, att dylikt bevis ej må utfärdas för tillverkning i bryggeri, där

förut under tillverkningsåret skattepliktig tillverkning bedrifvits.

I 4 § vidtog Riksdagen år 1905 på förslag af enskild motionär

■eu ändring, hvarigenom användningen af sockerkulör blef medgifven

äfven i skattepliktiga bryggerier. Det synes emellertid vara lämpligt

att vidtaga ännu en ändring i denna §. Där angifves nämligen bland

de råämnen, som må vid tillverkningen användas, i främsta rummet

malt, men gifves icke någon närmare förklaring hvad med malt skall

förstås. Ej heller den kommitté, livilkens förslag ligger till grund för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

förordningen, har yttrat sig därom, men denna kommitté har tydligen

i likhet med föregående kommittéer utgått från den förutsättningen,

att åtminstone vid de skattepliktiga bryggerierna endast kornmalt skulle

användas. Samtliga af kommittéerna verkställda utbytesberäkningar äro

grundade på detta antagande. Detsamma framgår af åtskilliga yttranden

i betänkandena. Sålunda anför 1891 års kommitté såsom skäl att

beräkna skatten efter maltets vikt: »Detta beräkningssätt underlättar

således äfven användning af mindre viktig och värderik spannmål,

hvilket är af betydelse för kornodlingen inom vissa delar af landet, då

däremot en skatt, beräknad efter maltets mål, skulle föranleda tillverkaren

att använda de mest fullviktiga utländska kornsorter». Inom bryggeriindustrien

torde det allmänt anses såsom en förfalskning af varan att

vid tillverkning af underjäst Öl använda annat malt än kornmalt. I

åtskilliga utländska maltskattelagar — Badens, Bayerns och Wilrtembergs

— är ock uttryckligt förbud däremot intaget, och från de skattepliktiga

bryggarnes sida här i landet har bestämd önskan uttalats, att

malt i förordningen måtte definieras såsom kornmalt.

Det vore dock icke lämpligt att utan vidare föreskrifva, att i

förordningen med malt alltid skall förstås kornmalt, enär i sådant fall

äfven de skattefria bryggerierna blefve uttryckligen förbjudna att använda

malt af annan spannmål, oaktadt det åtminstone i vissa delar af landet

varit brukligt att äfven begagna rågmalt i dessa bryggerier. Det synes vara

tillräckligt, att ordet malt i 4 § 1 mom. ändras till kornmalt, hvarigenom

bestämmelsen kommer att uteslutande gälla de skattepliktiga bryggerierna.

Tillverkaren är enligt 6 § skyldig att, såvida han ej ställer säkerhet

för skatten, före hvarje månads början till vederbörande landtränteri

inbetala skatt för det belopp malt, som enligt hans före tillverkningens

början gjorda anmälan kommer att krossas under näst påföljande månad.

Då det ofta inträffar, att under en månad mindre vikt malt krossas, än

hvad i nämnda anmälan beräknats, kommer således tillverkaren att få

ett tillgodohafvande af för mycket inbetald skatt, hvilket öfverskott han

borde få tillgodoräkna sig vid inbetalande af skatt för nästa månad,

men häremot möter eu svårighet däri, att det föreskrifna utdraget ur

bryggjournalen, utvisande en månads utverkning, ej inkommer från kontrollören

till länsstyrelsen förr än i början af följande månad. Detta skulle

enklast af hjälpas genom en bestämmelse, att skatten skall inbetalas i början

af hvarje månad i förskott för månaden, lämpligast inom samma tid, som

är bestämd för den i 6 § 2 mom. omnämnda efterbetalningen af skatt,

således senast å åttonde dagen. Genom en dylik ändring vinnes dels

minskadt arbete för landtränteri erna vid månadens slut, dels ock att skatt

Bih. filt Riksd. Prof. 1807. 5 Samt. 1 Åfd. 17 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

för januari månad ej beliöfde upptagas redan under december månad föregående

år. Risken för statsverket att genom denna anordning gå förlustig

skatt för tillverkningen under första veckan i månaden är synnerligen

liten, då ju Kungl. Maj:ts befallningshafvande är skyldig att, om skatten

ej betalas inom föreskrifven tid, återkalla tillståndsbeviset och låta utmäta

skatten.

Beträffande organisationen af kontrollen öfver brännvins- och

maltdrvckstillverkningarna skulle, enligt hvad jag redan i annat sammanhang

anfört, i den män det låter sig göra, samma personal användas

för kontrollen öfver båda dessa tillverkningar. I det nu förevarande

författningsförslagets 9 och 25 §§, som handla den förra

om bryggerikontrollen och den senare om kontrollpersonalens arfvoden.

hafva med anledning däraf intagits liknande bestämmelser som i 19 och

20 §§ i det af mig redan förut Kungl. Maj:ts pröfning underställda

förslaget till förordning angående tillverkning af brännvin. Därigenom

att i 25 § kontrollörsarfvodet föreslagits skola utgå med högst tre kronor

om dagen liar möjlighet beredts att nedbringa kostnaderna för kontrollen

öfver de skattepliktiga bryggerierna.

12 § i nu gällande förordning angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker innehåller föreskrift för Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att aflämna vissa uppgifter, hvilken föreskrift icke synes böra hafva sin

plats i själfva förordningen utan lämpligare kunna meddelas genom eu

cirkulärskrifvelse. Ifrågavarande bestämmelse har därför icke medtagits

i det föreliggande författningsförslaget.

Däremot häri förslagets 12 § intagits bestämmelse, huru tillverkare

har att gå till väga för sökande af ändring i någon af öfverkontrollör

meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd.

Beträffande 13 § föreslås förutom ett par ändringar i 2 och 5 inom.,

hvilka sammanhänga med de föreslagna nya skattesatserna, äfven ett

tillägg i 1 inom., nämligen att tillverkaren vid anmälan skall uppgifva

bryggeriets namn, hvilket synes så mycket lämpligare, som det i 23 §

föreskrifves, att svagdrickskärlen skola vara stämplade med bryggeriets

namn. Samma tillägg föreslås vid 26 § rörande de skattefria bryggerierna.

Vid 1905 års Riksdag föreslog en motionär sådan ändring i 15 §.

att den tid, hvarunder maltkrossning vid bryggeri finge vara inställd

utan påföljd för tillverkaren, skulle utsträckas från fem till tio dygn.

hvilket förslag af Riksdagen godkändes, hvarefter Kungl. Maj:t utfärdat

kungörelse om ändringen. Af denna ändring har följden blifvit, att eu

tillverkare, som ämnar nedlägga tillverkningen för någon tid, kan dröja

med anmälningen därom så länge, att kontrollören får kvargå i tjänst

och uppbära arfvode för tio dagar efter den. då maltkrossningen faktiskt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

upphörde. För att undvika denna oegentlighet, har 15 § omredigerats

sålunda, att tillverkares skyldighet att betala kontrollörsarfvodet skall

inträda, såvida maltkrossning ej företages inom tre dygn efter det, då

enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller varit inställd

under mer än tre dygn omedelbart före den tid, då tillståndsbeviset

upphör att gälla. Det medgifna uppehållet bör vara detsamma vid

tillverkningens början och slut och synes lämpligen kunna bestämmas

till tre dygn, eftersom anmälan om tillverkningens afslutande skall ske

inom denna tid.

Erfarenheten har emellertid visat, att 15 § jämväl i annat hänseende

behöfver i viss mån förtydligas, enär försök gjorts att vid bestämmandet

af den tid, hvarunder uppehåll i maltkrossning må äga rum

utan den i §:n omförmälda påföljd för tillverkaren, fä såsom krossning

räkna krossning af brändt malt eller af en helt obetydlig kvantitet

annat malt, i hvithet senare fall krossningen af det för en brygd afsedda

maltet företagits i flera repriser. För att förekomma dylika anordningar,

hvilka synas ej böra medgifvas, har ett tillägg föreslagits till 15 §.

På några ställen i förordningen användes det obestämda uttrycket

»bryggeri eller tillhörande lägenheter», tydligen till följd af svårigheten

att på tillfyllestgörande sätt definiera, hvilka lägenheter skola anses

tillhöra bryggeriet. Det är hufvudsakligen i ett afseende detta allmänt

hållna uttryck vållat olägenhet nämligen vid afgörande af frågan, huruvida,

ett påträffadt parti maltdryck, som innehållit sackarin, förvarats i

en till bryggeriet hörande lägenhet eller icke; det har ock i några fall

visat sig, att domstolarna i denna fråga haft annan åsikt än kontrollpersonalen.

För att åtminstone beträffande de skattepliktiga bryggerierna

vinna full tydlighet härutinnan, har i 20 § införts eu hänvisning till

i 16 § föreskrifna ritning och beskrifning, hvilka skola upptaga samtliga

till bryggeriet hörande lägenheter.

Uti Kungl. Maj:ts proposition till 1 903 års Riksdag angående

beskattning af maltdrycker var 20 § 4 mom. så formuleradt, att i

skattepliktigt bryggeri eller tillhörande lägenheter ej skulle få finnas

stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kunde användas i stället

för malt. Riksdagen ansåg emellertid, att då åtskilliga bryggerier

tillverkade, utom maltdrycker, äfven läskedrycker, stadgandet, att i

bryggeri ej finge finnas, bland annat, socker, vore hinderligt för tillverkningen

af läskedrycker, hvartill socker måste användas, och med

anledning häraf beslöt Riksdagen, att ordet »socker» skulle borttagas

i uppräkningen af de ämnen, hvilka icke finge finnas i bryggeri eller

tillhörande lägenheter. Härvid torde emellertid hafva blifvit förbisedt,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

att denna formella ändring af stadgandets lydelse icke innebar någon

ändring i sak, emedan socker inrymmes i tillägget »annat, som kan

vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt». Med hänsyn

till motiverna för den af Riksdagen företagna ändringen infördes i 3 §

af ordningsstadgan för maltdrycksbryggerierna en bestämmelse, att vid

bryggeri, där tillverkning af läskedrycker bedrefves, det för denna tillverkning

behöfliga sockret under vissa villkor finge förvaras i bryggeriet.

Denna bestämmelse synes emellertid vara af den vikt, att den

bör hafva sin plats i själfva förordningen, och har därför ifrågavarande

mom. af 20 § omredigerats i sådant syfte.

I 23 och 31 §§ stadgas, att kärl, hvarpå svagdricka utlämnas

från bryggeri, skola vara stämplade med såväl bryggeriets namn

som ordet »svagdricka». Denna bestämmelse har medfört stora

praktiska olägenheter, emedan många bryggerier hafva särdeles långa

namn; särskild! är det nästan omöjligt att få eu dylik stämpel tydlig,

när den anbringas på en kork. Det är därför önskligt, att i stället för

bryggeriets namn finge användas en såsom ursprungsbeteckning lämplig

förkortning däraf eller ock bryggeriets inregistrerade varumärke. Förkortning

af namnet synes dock ej böra få användas, med mindre den

godkänts af vederbörande öfverkontrollör.

Det i 27 § 1 mom. af gällande förordning intagna förbudet för

den. som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, att där idka handel

med andra maltdrycker än svagdricka är numera öfverflödigt, sedan i

förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af vin och Öl stadgats,

att tillstånd till dylik försäljning ej får meddelas den, som utöfvar

tillverkning i skattefritt bryggeri, dock med rättighet för honom att,

därest han tillika bedrifver tillverkning i skattepliktigt bryggeri, vid

detta sistnämnda försälja där tillverkade maltdrycker. Denna bestämmelse

i försäljningsförordningen bör dock kompletteras med en motsvarande

i tillverkningsförordningen, nämligen att tillståndsbevis för

tillverkning i skattefritt bryggeri ej får utfärdas för den, som bär

tillstånd till försäljning af vin eller Öl, hvarom bestämmelse införts i

26 § 2 mom.

I propositionen till 1903 års Riksdag lydde 28 § 2 inom.: »I skattefritt

bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej användas sackarin, och

må sådant ej finnas i dylikt bryggeri». Bevillningsutskottet, som ansåg, att

ej heller för skattefria bryggerier användning af maltsurrogat borde

vara tillåten, dels af det skäl, att ett sådant medgifvande utan tvifvel

i många fall skulle medföra, att en sämre vara komme att tillverkas,

dels äfven därför, att alla tillverkare af svagdricka borde vara likställda

i hvad anginge själfva tillverkningen, vare sig svagdricka! tillverkades

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

i skattefritt eller skattepliktigt bryggeri, föreslog förbud att i skattefritt

bryggeri förvara stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kunde

vid tillverkning af svagdricka användas i stället för malt, med undantag

blott för sockerkulör. Riksdagen uteslöt emellertid äfven ur denna

§ ordet »socker», hvithet bär tolkats såsom ett medgifvande, ej endast

att socker finge finnas i bryggeriet för att användas vid läskedryckstillverkning,

utan äfven att socker finge användas vid tillverkning af

svagdricka. Angående bestämmelserna i denna § hafva framställningar

gjorts dels i en från några svagdricksbryggare i Jämtland i december

1904 till finansdepartementet inkommen underdånig skrift dels i en af

Sveriges svagdricksbryggareförening vid årsmöte den 19 och 20 januari

1905 fattad resolution, dels ock i två af nämnda förening och dess

styrelse den 26 januari och 20 mars 1906 till chefen för nämnda departement

aftåtna skrivelser, hvarjämte äfven styrelsen för svenska

bryggareföreningen i en skrifvelse den 30 januari 1906 behandlat samma

ämne. I de två förstnämnda skrifvelserna uttalas bland annat önskan,

att vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri sackarin måtte

få användas, åtminstone så länge dess användning till andra matoch

dryckesvaror ej är i lag förbjuden, men har svagdricksbryggaretöreningen

i senare skrifvelse uttalat en annan åsikt rörande sackarinfrågan.

Från den vid frågans behandling i Riksdagen framhållna likställiglietsprincipen

gjorde emellertid Riksdagen, såsom af det föregående

framgår, ett väsentligt undantag beträffande användningen af

socker, till följd hvaraf de skattepliktiga bryggerier, som bedrifva tillverkning

åt svagdricka i någon större skala, onekligen kommit i eu

ogynnsam ställning i förhållande till de skattefria. Svenska bryggareföreningens

styrelse hemställer ock i sin berörda skrifvelse, under åberopande

åt nämnda likställighetsprincip, att det måtte förbjudas äfven

de skattefria bryggerierna att vid tillverkningen af svagdricka använda

socker. Med afseende på den skattelindring, som, enligt hvad jag

förut visat, åtnjutes åt de mindre och medelstora skattepliktiga bryggerierna,

finner jag det emellertid ej vara nödvändigt att neka de

skattefria bryggerierna den förmån, som kan ligga i användningen af

socker, oaktadt samma förmån af hänsyn till skatteförhållandena ej

kan medgifvas de skattepliktiga bryggerierna. Att medgifva användningen

af sackarin vid tillverkning af svagdricka kan däremot icke

komma i fråga, i synnerhet som i förordningen angående försäljning

af tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka intagits förbud mot

försäljning åt sackarinhaltigt svagdricka. Användningen af andra maltsurrogater

än socker torde endast sällan förekomma i skattefria brygga
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

rier, åtminstone icke i sådan skala, att förbud däremot kali vara

behöfligt. Med anledning häraf har jag föreslagit eu sådan formulering

af 28 '' § 2 inom., att surrogatförbudet endast skulle komma att gälla

sackarin och liknande sötämnen.

Uti ordningsstadgan för maltdrycksbryggerierna har, i 37 § 1 inom.,

intagits en bestämmelse, att vört icke må i skattefritt bryggeri beredas

för annat ändamål än tillverkning, af svagdricka i bryggeriet, hvarmed

i främsta rummet afsetts att förekomma, att vört från ett skattefritt

bryggeri öfverföres till ett skattepliktigt och sammanblandas med där

tillverkad starkare vört. Denna bestämmelse synes vara af sådan art,

att den bör förekomma i själfva tillverkningsförordningen, där den nu

föreslagits såsom ett tredje mom. i 28 §.

Svagdricksbryggareföreningen uttalar i sin förut omnämnda resolution,

att, då kontrollen öfver de skattefria bryggerierna, sådan den

nu vore ordnad, medförde en kännbar förlust för statsverket, den borde

ordnas på sådant sätt, att densamma öfverlämnades åt de vid de skattepliktiga

bryggerierna anställda kontrollörerna, där sådana funnes, och

på andra platser till ortens kronobetjäning. Påståendet om statsverkets

förlust på kontrollen öfver de skattefria bryggerierna är alldeles

riktigt. Under år 1904 uppgingo de skattefria bryggeriernas

bidrag till kontrollkostnaden till 64,218 kronor, under det att tillsyningsmännens

a rf voden belöpte sig till 196,318 kronor. Statsverkets

utgift för tillsynen öfver de skattefria bryggerierna uppgick alltså

till omkring 132,000 kronor. År 1905 ställde sig motsvarande siffror på

följande sätt: bryggeriernas bidrag 58,986 kronor, tillsyningsmännens arfvoden

181,434 kronor och statsverkets utgift något mera än 122,000kronor.

I propositionen till 1903 års Riksdag beräknades, att statsverkets

kostnad för tillsynen öfver de skattefria bryggerierna skulle komma att

uppgå till ungefär 50,000 kronor samt att bryggerierna själfva skulle bidraga

med ungefär samma belopp. Att emellertid kostnaderna så betydligt,

som nyss anförda siffror gifva vid handen, öfverstigit beräkningarna,

beror i främsta rummet därpå, att ifrågavarande bryggeriers

antal befanns vara ungefär dubbelt så stort, som man förut hatt

anledning antaga. Men därtill bidrager ock en annan omständighet,

nämligen att en stor del af dessa bryggerier uttagit tillståndsbevis för

större delen af året, om ej hela aret, men detta oaktadt afverka

ytterst obetydliga belopp malt; de göra små brygder med långa

mellantider, men under hela tiden måste tillsyningsman finnas förordnad.

För att nå det ursprungliga målet, nämligen att inskränka statsverkets

kostnader för ifrågavarande kontroll till ungefär samma belopp

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18. 15

som tillverkarnes egna bidrag, torde det därför vara nödvändigt att

bestämma nya grunder för beräknandet af dessa bidrag. Nu gällande

bestämmelser härom återfinnas i förordningens 32 §, där det stadgas

i 1 mom., att tillverkaren skall erlägga en afgift af ett hälft öre för

hvarje kilogram afverkadt malt, samt i 2 inom., att, om under två på

hvarandra följande kalenderveckor eller längre tid brygd ej äger

rum, tillverkaren skall erlägga en afgift af 5 kronor för hvarje vecka,

hvarunder tillverkningen sålunda varit inställd. Det senare stadgandet

kringgås dock understundom på sådant sätt, att tillverkaren vid slutet

af andra veckan inmäskar eu helt obetydlig kvantitet, några få kilogram,

malt, så att han kan anses hafva verkställt en brygd.

Arfvodena åt tillsyningsmännen utgå numera i allmänhet med

15 kronor i månaden. Vill man nu, att tillverkaren skall bidraga med

hälften häraf, är det enklast att bestämma hans bidrag till 30 öre för

hvarje helgfri dag under den tid, tillståndsbeviset gäller, ty då kommer

han att. under antagande af 25 helgfria dygn i månaden, erlägga 7 kronor

50 öre i månaden. Denna afgift bör dock ej bestämmas lika för alla

bryggerier, oafsedt deras storlek, utan såsom ett minimum, med skyldighet

för bryggerier, som i medeltal afverka mera än 60 kilogram

om dygnet, att för det öfverskjutande maltet erlägga ett hälft öre för

kilogram. Med eu på detta sätt bestämd afgift kommer det att ligga

i tillverkarens intresse att ej anmäla sig till erhållande af tillståndsbevis

under andra tider af året, än då han har någorlunda betydande afsättning

för sin tillverkning, äfvensom att i god tid anmäla, när han

ämnar afsluta tillverkningen.

Bestämmelserna i 34 §, huru tillverkare i skattefritt bryggeri

skall anmäla tillverkningens afsilande, hafva visat sig i viss mån

olämpliga, enär det kan dröja rätt länge, innan på detta sätt samtliga

vederbörande få del af. anmälan. Det synes vara enklare, att tillverkaren

får göra anmälan hos den vid bryggeriet anställde tillsyningsmannen

eller, om sådan ej finnes, hos öfverkontrollören. Tillvägagångssättet

skulle sålunda blifva detsamma som vid skattepliktiga

bryggerier.

För olaglig tillverkning af maltdrycker yrkesmässigt eller eljest

i större omfattning är enligt nu gällande förordnings 35 § 2 mom.,

hvilket motsvaras af 36 § 2 mom. i förslaget, straffet böter eller fängelse,

men dessutom skall den sakfällde gälda skatt för visst belopp malt.

minst 2.100 kilogram, hvilket belopp motsvarar 30 dagars utverkning

al den i 5 § omförmälda minsta vikt malt eller 70 kilogram. Om nu

denna sistnämnda vikt höjes till 150 kilogram, bör ock den i sagda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

mom. förekommande maltvikten höjas i motsvarande grad till 4,500

kilogram.

I samma mom. förekom i propositionen till 1903 års Riksdag

ett tryckfel, i det att där talades om malt i krossadt tillstånd i stället

för okrossadt. Detta tryckfel, som ej iakttogs vid ärendets behandling

hos Riksdagen, har nu rättats.

54 § i förslaget innehåller närmare bestämmelser angående de villkor

och förutsättningar, hvarunder tillverkare vid skattepliktigt bryggeri

må erhålla af mig föreslagen ersättning, därest han önskar upphöra

med tillverkningen. Till förhindrande häraf att genom tillverknings

påbörjande, efter det ifrågavarande förslag blifvit allmänt kändt, eller

genom annat förfarande ersättning i oberättigade fall skulle komma

att utgifvas, har rättigheten att erhålla ersättning begränsats till sådan

tillverkare, som under tiden från och med den 1 oktober 1906 till och

med den 28 februari innevarande år eller under någon del af denna tid

bedrifvit tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri i den

mindre omfattning, hvarom här är fråga.

Bestämmelsen om de förändrade skattesatserna och flertalet öfriga

föreslagna ändringar böra, om de godkännas af Riksdagen, träda i kraft

redan vid början af tillverkningsåret 1907—08. Däremot är det lämpligt,

att de nya bestämmelserna om kontrollörers förordnande och distriktsindelningen

blifva gällande samtidigt med motsvarande bestämmelserrörande

brännvinskontrollen, hvilka, såsom jag förut föreslagit, skulle

första gången tillämpas vid utseendet af kontrollörer för tillverkningsåret

1908—1909. Detta vinnes genom ett stadgande, att förordningen

skall tillämpas från och med den 1 oktober 1907, tv vid den tidpunkten

äro kontrollörer redan utsedda för tillverkningsåret 1907—1908. Undantag

måste dock göras för bestämmelsen angående kontrollörernas arfvoden,

hvilka under tillverkningsåret 1907—1908 måste utgå enligt nu

gällande förordning, enär enligt förslaget till omorganisation af kontrollen

arfvodenas bestämmande på det närmaste sammanhänger med

distriktsindelningen. Likaså måste föreskrift meddelas, att chefen för

kontroll- och justeringsbyrån skall till den 1 januari 1908, då den föreslagna

kontroll- och justeringsstyrelsen skulle träda i verksamhet, utöfva

de funktioner, som enligt förslaget skulle tillkomma nämnda styrelse.

Äfvenså bör med hänsyn särskild! till de förändrade skattesatserna

anmälan om tillämnad maltdryckstillverkning, afseende tiden från och

med den 1 oktober 1907, ske "i enlighet med de härutinnan föreslagna

nya bestämmelserna.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18. 17

Såsom bevillningsutskottet i sitt betänkande n:o 17 förut omförmäla

har utskottet beslutit tillstyrka bifall i hufvudsak till det af

Kung! Maj.t framlagda förslaget till omorganisation af kontrollväsendet

i afseende å brännvins-, maltdrycks- och sockertillverkningarna. Emot

de bestämmelser i det förevarande författningsförslaget, hvilka beröra

nämnda organisationsfråga, göres från utskottets sida ingen erinran.

I öfrigt har författningsförslaget gifvit anledning endast till följande

anmärkningar.

I 1 § 3 mom. har Kungl. Maj:t föreslagit ett stadgande af innebörd,

att sådan tillverkning af maltinfusioner och maltextrakt, som äger

rum å apotek för medicinskt ändamål, skulle vara skattefri och icke

underkastad kontroll. A öfrig dylik tillverkning skulle däremot förordningens

bestämmelser äga tillämpning, endast med Kungl. Maj:t öppen

lämnad rätt att medgifva de undantag från förordningens kontrollföreskrifter,

som i särskildt fall pröfvas nödiga.

Emot nämnda bestämmelse hafva inom utskottet uttalats betänkligheter

i det hänseende, att den inhemska tillverkningen af maltinfusioner

och maltextrakt, med undantag af den å apotek för medicinskt

ändamål bedrifna, skulle genom beskattningen komma i en ogynnsam

ställning gentemot de preparat af ifrågavarande slag, som importeras

från utlandet.

För att undgå denna olägenhet har ifrågasatts, huruvida för preparat

af maltinfusioner och maltextrakt i koncentrerad form, tillverkade

inom riket, må kunna medgifvas skattefrihet, äfven då de icke tillverkas

på apotek.

Efter af bevillningsutskottet i vederbörlig ordning därom framställd

begäran har chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

i afgifvet utlåtande i denna fråga anfört, att till det i chefens

för finansdepartementet ofvan intagna yttrande angifna skäl för införande

åt den ifrågavarande förändrade bestämmelsen ytterligare kunde läggas,

att genom annonser och cirkulär utbjudits s. k. torröl, d. v. s. maltextrakt

i torkadt tillstånd, uttryckligen afsedt att användas för hembygd

af Öl, till hvilket ändamål hvarje paket extrakt skulle åtföljas

af behöflig mängd jäst. Oaktadt det vore chefen för kontroll- och

justeringsbyrån obekant, huruvida sådant maltextrakt ännu kommit till

användning inom landet, syntes honom dock vara tydligt, att det skulle

vara synnerligen olämpligt att medgifva den ifrågasatta skattefriheten

för maltextrakt. Då emellertid maltextrakt enligt uppgift inginge såsom

beståndsdel i en del till födoämnen afsedda preparat, torde restitution

Bill. till Biksd. Prot. 1807. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 3

Vtekotteti

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

af skatt för det malt, som förbrukats för på dylikt sätt använda maltextrakt,

möjligen kunna ifrågasättas. Förslag därom syntes dock höra

föregås af en utredning angående ej mindre den omfattning, hvari dylik

tillverkning må förekomma, än äfven den kontroll, som skulle erfordras

för skatterestitutionen.

Vid behandlingen inom bevillningsutskottet af ifrågavarande stadgande

har tillika gjorts gällande, att den däri föreslagna skattefriheten

för maltextrakt, tillverkadt å apotek för medicinskt ändamål, innebure

en preimermg af apoteken i förhållande till andra tillverkare af maltextrakt.

Enär vid apotek bedrefves tillverkning af maltextrakt äfven

för annat än rent medicinskt ändamål borde det för sådant ändamål

tillverkade maltextraktet särskiljas, hvilket kunde ske exempelvis genom

föreskrift, att å apotek tillverkade maltpreparat skulle för åtnjutande af

skattefrihet vara försatta med läkemedel eller annat ämne, som kunde

förhindra dylika maltpreparats användning vid maltdryckstillverkning.

De emot förevarande stadgande sålunda framställda erinringar

synas utskottet befogade, medan utskottet å andra sidan anser tillräcklig

utredning icke förefinnas för att med stöd däraf erforderliga förändrade

bestämmelser skulle kunna utarbetas. Utskottet finner sig därför höra

tillstyrka, att nu gällande stadganden i 1 § 3 mom. af 1903 års tillverkningsförordning

tillsvidare bibehållas, samt att Riksdagen matte i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, med beaktande därvid

af ofvan angifna synpunkter, i hvad mån skattefrihet vid tillverkning af

maltinfusioner och maltextrakt skäligen bör äga rum och om framläggande

för nästkommande Riksdag af det förslag till bestämmelser, hvartill

utredningen må gifva anledning.

Vid behandlingen af 28 § 3 mom. har inom utskottet uttalats den

anmärkning, att genom den däri föreslagna bestämmelsen, att v ört icke

må beredas vid skattefritt bryggeri för annat ändamål än tillverkning

af svagdricka i bryggeriet, möjligheten att å landsbygden kunna förskaffa

sig vört till bakning skulle i hög grad försvåras. Med hänsyn

härtill och då enligt chefens för finansdepartementet ofvan intagna

yttrande med ifrågavarande bestämmelse i främsta rummet afsåges att

förekomma, att vört från ett skattefritt bryggeri öfyerfördes till ett

skattepliktigt, har utskottet ansett nämnda ändamål lämpligen vinnas

genom ett direkt mot dylikt förfarande riktadt förbud.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

l:o) att Riksdagen ville antaga Kungl. Maj:ts

förevarande förslag till förordning angående tillverk
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

ning och beskattning af maltdrycker med de ändringar,

det vid detta betänkande fogade författningsförslaget

utvisar; samt

2:6) att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte, med beaktande

af de i förevarande betänkande angifna synpunkter,

låta verkställa utredning, i hvad mån skattefrihet vid

tillverkning af maltinfusioner och maltextrakt skäligen

bör äga rum, samt för nästkommande Riksdag framlägga

det förslag till bestämmelser i ämnet, hvartill

utredningen må gifva anledning.

Efter det bevillningsutskottet till slutlig behandling förehaft Kungl.

Maj:ts förevarande proposition, har till utskottet hänvisats en inom

Andra Kammaren af herr D. M. Lyckliolm väckt motion, n:o 250, däri

anförts följande:

»I Kungl. Maj:ts proposition n:o 80 föreslås bland annat dels en

höjning af den lägsta maltskattesatsen från 2 till 4 öre pr kilogram, dels

att den minsta mängd malt, för hvilken skatt skall erläggas, skulle höjas

från 70 till 150 kilogram för hvarje helgfritt dygn. Då denna förändring

vore af natur att menligt inverka på de mindre bryggeriidkarnes

existensvillkor, bör den enligt mitt förmenande icke vinna

Riksdagens bifall.

De båda önskemål, som af 1906 års Riksdag i skrifvelse den 12

maj uttalades, nämligen att kontrollkostnaderna vid hvarje enskildt

bryggeri skulle täckas af det erlagda skattebeloppet, och att uppkomsten

af nya småbryggerier skulle försvåras, kunna enligt min mening vinnas,

utan att den likställighet mellan skattefria och skattepliktiga bryggerier,

för hvilken Riksdagen vid upprepade tillfällen uttalat sig, skulle behöfva

ytterligare rubbas. I sådant syfte ber jag att få föreslå följande

förändringar i Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker:

2 §■

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall med det i nästa moment medgifna undantag erläggas skatt

med tolf öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten

för de första under tillverkningsåret afverkade trettiotusen kilogrammen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

malt utgår med två öre för kilogram, för de nästa trettiotusen kilogrammen

med fem öre för kilogram, för de nästa fyrtiotusen kilogrammen

med sju öre för kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen

med nio öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilogrammen

med elfva öre för kilogram.

2. Frihet — — — — — — —--— — — — tillverkas.

5 §•

Skatt skall erläggas för minst tvåhundra kilogram malt i medeltal

för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på

grund af tillståndsbevis må äga rum.

13 §.

1. Då skattepliktigt — — — — — — — — — — — — __

— — — — — — — — föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst ettusenfemtio kronor.

3. Ingifves — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — krossas.

4. Har — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten

därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst etthundrasjuttio

kronor.

6. Förfaller — — — — — — — — — — — — — — —

— --— — — — — återkallas.

28 §.

1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,

då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än sex procent.

2. I skattefritt bryggeri må för tillverkning af svagdricka användas

endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten,

samt för färgning af svagdricka sockerkulör.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18. 21

~ J, skattefritt bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke

finnas stärkelse, sackarin eller liknande sötämne, som kan vid tillverkning

af svagdricka användas i stället för malt.

4. Vört må icke öfverföras från skattefritt till skattepliktigt

bryggeri.

36 §.

1. Den, som — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

— — — tvåhundra kronor.

Peni som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning

yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,

straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor

eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt

gälde skatt för det afverkade maltet, dock för minst sextusen kilogram.

Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera malt än sextusen

kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig utredning om antalet

brygder och inmäskningens storlek antagas, att för hvarje dygn af

den tid, hvarunder den olagliga afverkningen pågått, verkställts en

brygd och att det därunder inmäskade maltets mängd i okrossadt

tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt att en hektoliter

okrossadt malt väger femtiotvå kilogram. *

53 §.

1. För skattepliktigt bryggeri, som varit i gång under kalenderåret

1906 och vid hvilket under tillverkningsåret 1906—1907 maltafverkningen

ej uppgår till tvåhundra kilogram i medeltal för hvarje

helgfritt dygn af den tid, under hvilken tillståndsbevis vid bryggeriet

varit gällande, må det i 5 § föreskrifna minsta beloppet malt nedsättas

till etthundra kilogram. Skulle skattepliktig tillverkning i bryggeriet

ligga nere under helt tillverkningsår eller maltafverkningen under något

tillverkningsår i medeltal uppgå till tvåhundra kilogram för hvarje

helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning där varit tillåten,

vare hvad sålunda stadgats ej vidare å bryggeriet tillämpligt.

2. När enligt 1 mom. — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

—----— — — jämkas.

54 §•

(Utgår.)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

För deu händelse mitt ofvannämnda förslag icke skulle vinna

Riksdagens bifall, får jag vördsamt hemställa, under hänvisning till min

vid 1903 års riksdag väckta motion n:o 166 och med påpekande af

att den i Kungl. Maj:ts förslag till öfvergångsstadganden upptagna § 54

icke afser annan ersättning än för påbjudna kontrollredskap och sålunda

alls icke innebär något vederlag för obrukbargjorda byggnader och

redskap m. m.,

att i förordningen inryckas betryggande bestämmelser angående

ersättning åt de genom förordningens bestämmelser direkt lidande

bryggerierna.»

Bevillningsutskottet har under punkten l:o) härofvan hemställt om

bifall till hvad Kungl. Maj:t föreslagit i de delar, där afvikelse förefinnes

mellan utskottets förslag och motionärens yrkande. Vid sådant förhållande

torde i anledning af motionen vidare yttrande från utskottets sida icke

erfordras, utan hemställer utskottet,

3: o) att Riksdagen måtte finna herr Lyckholms

förevarande motion besvarad genom hvad utskottet här

ofvan under l:o) hemställt.

Stockholm den 16 april 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

23

Reservationer:

af herr G. Jansson i Krakerud: mot 2 och 53 §§ i förordningen;

af herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra, som beträffande det i 25 §

omförmälda arfvodet åt öfverkontrollör, ansett detta böra beräknas efter

3,000 kronor för år, därest öfverkontrollör uppbär pension af statsmedel;
af

herr J. Bromée i Billsta, som instämt med herr Ericsson;

af herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra, som beträffande 28 § yrkat

bifall till den af herr Lyckholm föreslagna lydelse af berörda paragraf;

af herrar Höjer, O. A. Ericsson i Ofvanmyra och F. O. Berg i

Göteborg, bvilka ansett, att 54 § borde ur författningen utgå;

samt af herr Lyckholm, som anfört:

»I 1906 års riksdagsskrivelse till Konungen, n:o 132, på hvilken

Kungl. Maj:ts proposition n:o 80 för innevarande år är grundad, heter

det, sedan Riksdagen påpekat, att det inflytande skattebeloppet vid ett

antal skattepliktiga bryggerier är så ringa, att statsverkets kostnad för

utöfvande af kontroll vid desamma icke blir täckt, ytterligare på följande

sätt: »Uppkomsten af småbryggerier bör därför, enligt Riks
dagens

uppfattning genom lämpliga bestämmelser inskränkas, och äfven

för vinnande af detta syfte finner Riksdagen den lägsta skattesatsens

höjande vara en lämplig åtgärd. Denna förändring torde emellertid icke

höra vidtagas, utan att åtskilliga med det gällande systemet för maltdrycksbeskattningen

sammanhängande frågor därvid äfven komma under

ompröfning. Sålunda framträda härvid, bland andra, spörsmålen om

normerandet af den degressiva skatteskalan i förordningens 2 § samt

angående storleken af den i 5 § stadgade minimiafverkningen för

hvarje tillverkningsdygn.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

Vidare torde i detta sammanhang böra beaktas, att Riksdagen i

sin skrifvelse den 20 maj 1903 angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker anfört, bland annat, att den af Riksdagen beslutade anordning

af skattesatserna vidtagits, på det att likställighet mellan skattefria

svagdrickshryggerier och skattepliktiga bryggerier med blandad tillverkning

skulle blifva i möjligaste mån beredd. I skrifvelse den 12 maj

1905 angående vissa ändringar i maltskatteförordningen har Riksdagen

sedermera ytterligare betonat, att denna grundsats bör upprätthållas.

Då den höjning af den lägsta skattesatsen, för hvilken Riksdagen här

ofvan i princip uttalat sig, i viss mån torde komma att rubba den i

gällande lagstiftning åsyftade likställigheten mellan skattepliktiga och

skattefria bryggerier, lärer det vid frågans afgörande jämväl böra tagas

i öfvervägande, huruvida icke till motverkande af sådan rubbning någon

åtgärd bör vidtagas. >

Då frågan i vissa afseenden syntes beröra »principala» delar af

det nu gällande skattesystemet, anhöll Riksdagen hos Kungl. Maj:tom

»den för frågans allsidiga bedömande erforderliga utredning».

En blick på det ofvanstående torde öfvertyga hvar och en om

att Riksdagen på intet sätt velat öfvergifva den princip om likställighet

mellan skattepliktiga och skattefria bryggerier — den uttryckes på ett

mera allmänfattligt och allmängiltigt sätt såsom allas likhet inför lagen

— hvilken Riksdagen vid upprepade tillfällen uttalat sig för. Vidare

har Riksdagen tydligt sagt ifrån, att den af Kungl. Maj:t fordrade en •

allsidig och grundlig utredning om hithörande förhållanden.

Då dessa Riksdagens kraf ställas jämsides med Kungl. Maj:ts

framlagda proposition, faller det starkt i ögonen, att de förra icke i

propositionen blifvit fyllda. Riksdagen förutsåg ju, att skatteskalan

icke på föreslaget sätt kunde ändras, utan att likställigheten — sådan

den nu är — måste rubbas. Men därmed var icke dess rättsliga fordran

uppgifven, ty rätt och billighet kunde ju värnas genom en noggrant

afvägd ersättning till de lidande. Tanken på en ersättning har visserligen

i propositionen upptagits, men man torde kunna säga endast i

bokstaflig bemärkelse, utan den rättsliga bakgrund, som begreppet påtagligen

ägt i riksdagsskrifvelsen. Den ersättning, som föreslås, är

en ersättning för »kross och våg» alltså endast för anskaffandet af de

lagliga föreskrifna kontrollverktygen, men den allvarliga skada, som

rubbningen skulle innebära för enskilde industriidkare, anses icke värd

något vederlag från det allmännas sida. Det torde utan öfverdrift

kunna sägas, att rättens grundsatser här icke blifvit fasthållna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

25

Yttermera har jag svårt att medgifva, att Riksdagens begäran om

en allsidig utredning blifvit af Kungl. Maj:t uppfylld. Ett slags utredning

presteras visserligen på sid. 24 i propositionen, men någon eftertanke

visar, att den är alltför ytlig och har karaktären af ett teoretiskt

räkneproblem och icke af en praktisk undersökning. Ett exempel, taget

ur verkligheten och tillämpadt på de af Kungl. Maj:t föreslagna skattegrunderna,

torde tillfyllest belysa detta.

Enligt nuvarande skatteskala betalas för ett bryggeri med Öl- och

svagdrickstillverkning med en afverkning af 21,000 kilogram om året

en skatt af 2 öre per kilogram. Nämnda afverkning är ock den minsta,

hvarå skatten beräknas, då bryggeriet med 300 tillverkningsdagar om

året får eu daglig afverkning af 70 kilogram, eller just den minimikvantitet,

hvarå skatt erlägges. Emellertid föreslås i propositionen

denna minimikvantitets höjande till 150 kilogram, och för nyssnämnda

bryggeri skulle alltså efter de 5 öfvergångsåren — utan verklig ökning

i maltförbrukningen — skatt beräknas för 45,000 kilogram om året.

Detta skulle medföra en faktisk höjning i skattesatsen till mer än dubbla

beloppet. Därtill kommer den föreslagna fördubblingen af skattesatsen

från 2 till 4 öre, hvadan å bryggeriets afverkade 21,000 kilogram skulle

falla en skatt af mer än 8 öre i stället för 2 öre per kilogram. Men

förhöjningen stannar icke ens därvid! Det lilla bryggeri, som valts till

exempel, har, enligt ett rimligt antagande, sin produktion fördelad så,

att hälften af maltafverkningen, alltså 10,500 kilogram, användes till svagdricka,

den andra hälften till Öl. Konkurrensen med de skattefria bryggerierna

nödsakar bryggeriet att räkna med det malt, som går till svagdricka,

såsom skattefritt och flytta bördan öfver på sin ölproduktion. Denna

blir alltså belastad med en faktisk skatt af mer än 16 öre per kilogram

— och samtidigt ha de stora bryggerierna icke fullt 12 öre per kilogram.

— Tager man allt detta i betraktande, så torde man icke kunna medgifva,

att, såsom i propositionen sid. 25 förmenas, »de mindre bryggerierna,

äfven efter införande af den nu föreslagna skatteskalan, skulle

komma i åtnjutande af en synnerligen afsevärd skattelindring». De

små bryggerierna skulle tvärtom — därpå tyda alla tecken — gå under

i konkurrensen med å ena sidan de skattefria svagdricksbryggerierna, å

den andra de stora ölbryggerierna.

Jag har i min motion n:o 166 vid 1903 års riksdag framhäft,

hurusom ett ofrivilligt val mellan uteslutande skattefri och skattepliktig

tillverkning måste som eu naturlig följd medföra betydliga förluster.

Detta är icke blott fallet med de bryggerier med blandad tillverkning,

Bih. till Riksd. irot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

som måste afstå frän ölbrygden, utan gäller äfven dem, som på grund

af den omöjliggjorda konkurrensen med svagdricksbryggerierna välja

att tillverka endast starkare maltdrycker. Så mycket mindre lockande

måste detta steg vara, som tidens anda och en restriktiv fösäljningslagstiftning

tydligt anvisa vägen till en ökad tillverkning af alkoholsvagare

maltdrycker. De skattepliktiga bryggerierna ha icke förbisett,

att utvecklingen går i denna riktning, utan hafva med intresse och

icke obetydliga kostnader ägnat sig åt åstadkommandet af ett godt

svagdricka. Och detta är icke blott fallet med de mindre bryggerierna;

äfven större sådana hafva gripit sig an med en afsevärd svagdrickstillverkning,

och att nödgas upphöra därmed skulle tillfoga hela deras

rörelse ett svårt afbräck. Här träder enligt min mening statens oafvisliga

plikt att söka skydda allas rätt manande och bjudande fram, en

sida af saken, som ej heller undgått de svenska kommittéer, som sysslat

med detta beskattningsproblem. Ett synnerligen färskt exempel från

utlandet synes kraftigt ådagalägga, att en sund rättsuppfattning icke

kan förenas med en kompensationslös rubbning af likställigheten mellan

bryggerier af olika kategori.

Exemplet kommer från ett land, hvars rättsliga grundvalar lagts

af svensk kultur och svensk åskådning, nämligen Finland. Den finska

»industristyrelsen» har nämligen på kejs. senatens uppdrag utarbetat

ett »förslag till förordning angående fabriksmässig tillverkning af maltdrycker»,

undertecknadt den 14 februari detta år. Härvid har man

liksom hos oss önskat fritaga de alkoholsvaga maltdryckerna från beskattning,

och i motiven yttras angående denna sak bland annat:

»lledan å priori synes det vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande,

att hvad som är tillåtet för ett slag af fabrikanter äfven

bör vara tillåtet för andra. Denna tanke blir emellertid ett bjudande

rättskraf, om man tager i betraktande den omständigheten, att kommunernas

rättighet till restriktioner beträffande försäljning och uts/cänkning af maltdrycker

år från år alltmer kommit till användning, antagligen i den närmaste

framtiden än ytterligare kommer att skärpas, och att ölbryggeriernas näringsfrihet

sålunda de facto, om ock ej genom lagens bokstaf, måhända kommer

att till största delen upphäfvas. De betydande kapital, som äro nedlagda

uti bryggeriindustrien, kunna säkerligen icke förräntas uteslutande

medels tillverkning af det vanliga svagdrickat, och innan den konsumerande

allmänhetens smak hunnit vänja sig vid de nya extraktrika,

men tillika alkoholsvaga maltdryckerna af typen »kronöl», som på

senare tider uppstått, kommer säkerligen en rundlig tidrymd att åtgå.

Med hänsyn till den riktning, i hvilken alkoholfrågan för närvarande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18. 27

utvecklas i vårt land, finnas påtagligen beträffande maltdryckshandteringen

endast tvenne utvägar förenade med rättvisa och billighet,

antingen att tillåta tillverkning af alkoholsvaga och skattefria maltdrycker

i bryggerier, som samtidigt tillverka alkoholstarka sådana,

eller ock att inlösa de ifrågavarande bryggerierna, hvilka på grund af de

olika restriktiva åtgärderna sist och slutligen komma att stå inför en oundviklig

ruin och endast genom ofvannämnda tillåtelse synas kunna därifrån

räddas »

I det finska förslaget har man stannat vid det förra af dessa

båda alternativ.

Då den nu föreslagna höjningen af maltskatten skulle afgjordt

rubba likställigheten mellan skattefria och skattepliktiga bryggerier,

men den i öfvergångsstadgandenas § 54 ifrågasatta ersättningen icke

kan anses innebära en af rättvisa och billighet påkallad godtgörelse

för obrukbargjorda byggnader och redskap m. m. utan endast utgör

ersättning för de påbjudna kontrollredskapen, har jag icke kunnat biträda

utskottets beslut att bifalla den kungl. propositionen härutinnan.

Så mycket mindre har jag kunnat bringa mina rättsliga betänkligheter

till tystnad, som enligt min mening de af Riksdagen uppställda

önskemålen fullt ut kunna vinnas på eu rättvisare och för den

mindre bryggeriindustrien icke till den grad ruinerande väg. Riksdagen

har tydligen för det första afsett att i nykterhetens intresse förhindra

uppkom,sten af nya småbryggerier och för det andra velat råda bot på

den olägenheten, att för närvarande kontrollkostnaderna vid de mindre,

skattepliktiga bryggerierna icke täckas af skattebeloppet.

För det första önskemålets vinnande skulle en höjning af den

lägst beskattade maltkvantiteten för nya bryggerier medföra tillräcklig

säkerhet. Enligt en lätt gjord beräkning skulle uppkomsten af sådana

småbryggerier nämligen kunna lika effektivt motverkas, utan att skatteskalan

höjdes, om skatteminimum i § 5 fastställdes till 200 kg. malt

pr helgfritt dygn. Då emellertid af redan nu existerande bryggerier

många hafva en vida mindre afverkningsmängd, är det nödvändigt att

bibehålla bestämmelsen i öfvergångsstadgandenas § 53, att dessa skola

äga rätt att fortfarande betala för en mindre kvantitet. Den i nämnda

paragraf intagna tidsbegränsningen för ett dylikt medgifvande kan

dock icke biträdas, då, såsom förut visats, ett alltför högt tillverkningsminimum

skulle för de bryggerier, som för närvarande hafva en

laglig rätt att existera, men som under öfvergångstiden icke skulle

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

uppnå detta minimum, efter öfvergångstiden verka såsom en betydlig

skatteförhöjning med alla dess konsekvenser.

Enligt hvad i motiven för det kungl. förslaget uppgifves, skulle

kontrollkostnaden för de skattepliktiga bryggerierna ej kunna beräknas

lägre än två kronor pr dygn. Mig förefaller det dock, som detta skulle

kunna ännu mer minskas, enär tillsyningsmännen vid de större skattefria

bryggerierna med en maltafverkning öfverstigande 100,000 kg.

icke aflönas med mer än högst 20 kronor i månaden och deras arbete

ej kan vara mindre än kontrollörens vid de mindre skattepliktiga

bryggerierna. Utgår man emellertid från den beräknade utgiften af

två kronor pr bryggeri, skulle med nuvarande skattesats af två öre pr

kg. kontrollkostnaderna täckas, därest det minsta belopp pr dygn, för

hvilket skatt skulle betalas, bestämdes till 100 kg., och har jag ändrat

§ 53 i denna riktning.

Af förhöjningen i § 5 af skatteminimum följa i §§ 13 och 36

några ändringar.

Som förut påpekats, är den i § 54 öfvergångsstadgandena föreslagna

ersättningen alls icke tillfyllestgörande såsom kompensation för

en af en skattehöjning framkallad rubbning i likställigheten. Då genom

de af mig nu föreslagna åtgärderna de af Riksdagen i fjol anmärkta

olägenheterna skulle undanröjas utan någon ändring af skatteskalan,

har jag ej ansett erforderligt att nu upptaga frågan om en sådan ersättning.

På grund af hvad ofvan anförts, anser jag, att utskottet bort

bifalla mitt förslag.

I anslutning till hvad jag yttrat i min reservation till bevillningsutskottets

betänkande n:o 17 emot upprättandet af en kontroll- och

justeringsstyrelse, har jag icke heller i nu förevarande förslag till förordning

kunnat biträda utskottets hemställan i denna del».

Dessutom hafva herrar Hammarström, friherre Trolle, Sandwall

och Bergström begärt få antecknadt, att de icke deltagit, herrar Hammarström

och Bergström i behandlingen samt herrar friherre Trolle och

Sandwall i den slutliga behandlingen af detta ärende.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IS.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

29

Förslag

till

Förordning angående tillverkning och beskattning af

maltdrycker.

I KAP.

Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt allmänna

bestämmelser.

1 §•

1. Den, som vill idka tillverkning- af maltdrycker till afsalu

skall, utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor

för rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande

sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,

må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af enhvar,

som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller

tillverkning af sådana drycker till afsalu.

3. Denna förordning äger icke 3. Denna förordning äger icke

tillämpning å sådan tillverkning af tillämpning å sådan tillverkning af

maltinfusioner och maltextrakt, som maltinfusioner och maltextrakt, som

äger rum å apotek för medicinskt äger rum antingen å apotek för

ändamål. För eljest bedrifven dylik

tillverkning må Kungl. Magt medgifva

de undantag från kontrollföreskrifterna

i denna förordning,

som i särskildt fall pröfvas nödiga.

medicinskt ändamål eller eljest

under de villkor och den kontroll,

Kungl. Maj:t för särskildt fall föreskri

fver.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N.-o IS.

{Kungi. Maj:ts förslag:) {Utskottets förslag:)

2 §•

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt

med tolf öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeriskatten

för de första under tillverkningsåret afverkade femtiotusen kilogrammen

malt utgår med fyra öre för kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen

med sju öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilogrammen

med tio öre för kilogram.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af

tillståndsbevis, endast svagdricka tillverkas.

3 §.

1. I denna förordning förstås med

svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och

en fjärdedels volymprocent alkohol och är inbrygd med en stam vört,

hvilkens extrakthalt icke öfverstiger sex procent;

skattefritt bryggeri hvarje bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri hvarje annat bryggeri, där, på grund af

tillståndsbevis, maltdrycker må tillverkas, samt

tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet

öfver bryggeriets skötsel.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och

med den 30 september.

4 §•

1. 1 skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker

användas endast torkadt, rostadt eller brändt kornmalt, humle, jäst och

vatten, samt, under de villkor Kungl. Maj:t, föreskrifver, sockerkulör.

Kungl. Maj:t äger att för visst bryggeri medgifva, att under föreskrifna

villkor socker eller dextros må i lagerkällaren användas såsom

tillsats till porter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillvingsutskottets Betänkande N:o 18.

(Kungl. Maj:ts för stlag:) (Utskottets förslag:)

2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så

förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning

ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvisning,

men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan

justerad våg; ägande öfverkontrollör bestämma efter hvilken grund

maltafverkniugen skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist

afläste vågen, innan felet märktes.

5 §•

Skatt skall erläggas för minst etthundrafemtio kilogram malt i

medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning

på grund af tillståndsbevis må äga rum.

6 §•

1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till

vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållareämbetet

senast å åttonde dagen i hvarje månad förskottsvis

inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna

anmälan kommer att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt

än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att

inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det öfverskjutande

beloppet; men har under någon kalendermånad krossats

malt till lägre vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, må

öfverskottet af skatt tillgodoräknas tillverkaren vid inbetalning af skatt

för påföljande månad.

3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats,

äger han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd

med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som

i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje

kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och

skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkrossning

enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan

brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt

till maltkrossning, och låta utmäta skatten.

6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med

den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans

ombud.

7 §•

Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat

lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan

för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till

Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande

erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl.

Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

3 §•

Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes

under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för

den vikt malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda

maltdryckens tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den

skattesats, som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

9 §.

1. Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af

kontroll- och justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga

för bryggerierna i riket, hvilken utfärdas af Kungl. Maj:t,

utöfvas bryggerikontrollen af öfverkontrollörer, kontrollörer och tillsyningsmän.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t.

4. Kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmer tjänstgörings - distrikt för öfverkontrollörer och kontrollörer, skolande såväl öfverkontrollör

som kontrollör utöfva tillsyn äfven öfver de brännvinsbrännerier,

som äro belägna inom tjänstgöringsdistriktet.

5. Kontrollörer till det antal, som bestämmes af kontroll- och

justeringsstyrelsen, utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter

''förslag af vederbörande öfverkontrollör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

6. Tillsyningsman att utöfva tillsyn å skattefritt bryggeri förordnas,

där så pröfvas nödigt, af kontroll- och justeringsstyrelsen.

7. Kontroll- och justeringsstyrelsen må förordna kontrollör att

biträda öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

n §■

Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan för

bryggerierna innehåller om tillverkares åliggande samt de föreskrifter,

kontroll- och justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.

12 §.

Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tillämpningen

af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd,

äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka ändring.

II KAP.

Om tillverkning’ af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

13 §.

1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början

af ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligge det tillverkaren

att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift

om:

a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt

tillverkarens postadress,

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken

han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas

för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt

Bih till Rilcsd. Prof. 1907. 5 Samt. 1 Afd. 17 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

(.Kungl. Maj:ts förslag ) (Utskottets förslag:)

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg .af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot

denna förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst niohundra kronor.

3. Ingifves behörig ränterikvittens eller varder säkerheten, där

sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes

eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning

af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tills tandsbcv iset

krossas.

4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet

i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd

med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande

för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar

efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den

tillökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset,

i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten

därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst etthundrafemtio

kronor.

C. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,

återkallas.

14 §.

Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen

skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan

anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är ut
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18. 35

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

satt, skall lian skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet

minst tre dagar före den, a hvilken sista maltkrossningen är afsedd att

äga rum j och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren

bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

och öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, ma maltkrossning ej

utan nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma

skolat afslutas.

15 §.

1. Om maltkrossning ej företages inom tre dygn efter det, då

enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller varit inställd

antingen under mer än tre dygn omedelbart före den tid, när tillståndsbeviset

upphör att gälla, eller eljest, utan sådan anmälan, som i 14 §

omförmäles, under tio eller flera på hvarandra följande dygn,, åligger

det tillverkaren att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt

rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande .inbetala det på bryggeriet

belöpande kontrollörsarfvodet, hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande

eljest låter hos honom utmäta.

2. Vid beräkning af tiden för de i 1 mom. omförmälda uppehåll

i maltkrossning iakttages, att, såsom maltkrossning icke må anses krossning

af endast brändt malt och ej heller, när krossning af det för en

brygd erforderliga maltet verkställes under två eller flere dagar, mer

än den krossning, som företages å den sista af dessa dagar.

III KAP.

Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.

16 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri

första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören

öfverlämna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet

och samtliga därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af

hvars och ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras

vid bryggeriet och det andra insändes af öfverkontrollören till

kontroll- och justeringsstyrelsen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

(Kung!,. Maj ds förslag:) {Utskottets förslag:)

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri kontroll-

och justeringsstyrelsen anser ritningen öfver detsamma icke vidare

användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,

äfvenledes i två exemplar.

17 §■

1- byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke

blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning eller som där

upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker

användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen

godkända.

2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny

sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

18 §.

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i

behörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande

våg.

2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning

ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.

3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande

lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap,

med mindre den ställes under kronans lås eller försegling.

X 19 §.

Omältad spannmål må icke inom skattepliktigt bryggeri finnas

annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet

uppgifvas såsom för sådan spannmål afsedda.

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar

och vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som

erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må dåre
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

(Kungl. Maj:ls förslag:) (Utskottets förslag:)

mot krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas

vid näst påföljande brygd förvaras under kronans lås.

Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri och ej

heller därifrån utföras.

I skattepliktigt bryggeri må med det i 4 § 1 mom. omförmälda

undantag icke finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan

vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt; dock må vid

bryggeri, där tillverkning af läskedrycker bedrifves, det för denna

tillverkning behöfliga socker förvaras i bryggeriet under de villkor, som

Kungl. Maj:t föreskrifver.

Hvad i denna § sägs om bryggeri gälle ock om samtliga de

lägenheter, som å den i 16 § föreskrifna planritning och beskrifning

upptagits såsom hörande till bryggeriet.

21 §•

I skattepliktigt byggeri skall på tillverkarens ansvar och med

användande af blanketter, som kontroll- och justeringsstyrelsen låter

tillhandahålla, i enlighet med samma styrelses föreskrifter föras en

brygga ournal, hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman

tillgänglig.

22 §.

Justerad väg med justerade vikter, annan redskap och deFarbetsbiträde,

som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af

kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den

själfregistrerande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans

förfogande.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade

med såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för

bryggeriets namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör

godkänd, såsom ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf

eller ock bryggeriets inregistrerade varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

(Kung!. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

24 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst lian det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar,

vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets

öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning,

vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex

förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när

arbete inom bryggeriet pågår.

25 §.

1. '' Öfverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller dels

arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock under tjänstgöringstiden

ersättning för rese- och expeditionskostnader med 250

kronor i månaden; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall bestämma

lägre arfvode eller ersättning.

Enahanda ersättning tillkommer jämväl vikarie, som kan varda

förordnad för öfverkontrollör.

2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode,

som af kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmes; dock må

detta arfvode ej utgå med högre belopp än tre kronor för tillsyn å ett

skattepliktigt bryggeri och med högst en krona för hvarje ytterligare

bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.

3. Om ersättning åt kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn

öfver brännvinsbränneri och bryggeri, stadgas i förordningen angående

tillverkning af brännvin.

4. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant

erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att tillhandahålla

kontrollören lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt

boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes, ägande tillverkaren

att af staten erhålla ersättning härför med tva kronor om

dagen.

5. Kontrollör, som blifvit förordnad att biträda öfverkontrollör

vid dennes expeditionsgöromål, erhåller af statsmedel ersättning med

högst två kronor om dagen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

(Kungl. Majsts förslag:) (Utskottets förslag:)

6. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder

måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga

maltet eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför

med två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.

IV KAP.

Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.

26 §.

1. Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af

ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligge det tillverkaren

att minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt

tillverkarens postadress,

b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen

skall bedrifvas, samt

c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänsteman,

hvarefter Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där hinder ej möter,

meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.

2. Tillståndsbevis, hvarom i 1 mom. sägs, må ej meddelas för

tillverkning i bryggeri, där förut under tillverkningsåret bedrifvits

skattepliktig tillverkning af maltdrycker, ej heller åt den, som erhållit

tillstånd till försäljning af vin eller Öl.

27 §.

I skattefritt bryggeri eller därtill hörande lägenheter må ej införas

eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.

28 §.

1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,

då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än sex procent,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18-

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej

användas sackarin eller liknande sötämne och må dylikt ej finnas i

bryggeriet eller därtill hörande lägenheter.

3. Vört må icke beredas för 3. Vört må icke öfverföras

annat ändamål än tillverkning af från skattefritt till skattepliktigt

svagdricka i bryggeriet. bryggeri.

29 §.

I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

af blanketter, som kontroll- och justeringsstyrelsen låter tillhandahålla,

i enlighet med samma styrelses föreskrifter föras en bryggjournal,

som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

30 §.

Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svagdricka

och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe

tillverkaren utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade

med såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för

bryggeriets namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör

godkänd, såsom ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf

eller ock bryggeriets inregistrerade varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller

proppen.

32 §.

1. Före den femtonde dagen i månaden efter utgången af hvarje

kvartal skall tillverkaren till Kungl. Maj:ts befallningshafvande aflämna

ett af vederbörande kontrolltjänsteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen,

upptagande vikten af det malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt

härmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet

inbetala ett belopp, motsvarande trettio öre för hvarje helgfritt dygn

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

41

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

af den tid, hvarunder tillståndsbevis vid bryggeriet under kvartalet

varit gällande. Uppgår maltafverkningen under omförmälda tid i medeltal

till mera än sextio kilogram malt för hvarje helgfritt dygn, skall

tillverkaren dessutom erlägga ett hälft öre för hvarje kilogram af den

maltmängd, hvarmed afverkningen öfverstiger en efter sextio kilogram

om dygnet beräknad afverkning.

2. Inbetalas icke de i 1 mom. nämnda afgifter i behörig tid,

skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och

låta utmäta afgifterna.

33 §.

Kontrolltjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri

mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock

å annan tid, när arbete där pågår.

34 §.

Vill tillverkare afsluta tillverkningen före utgången af den tid,

för hvilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen anmäla sådant

för tillsyningsmannen med uppgift om dagen, då tillverkningen kommer

att afslutas; och åligger det tillsyningsmannen att härom lämna tillverkaren

bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl. Majrts befallningshafvande

och öfverkontrollören. Finnes ej tillsyningsman anställd vid

bryggeriet, skall tillverkaren göra anmälan hos öfverkontrollören, som

därom underrättar Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis

äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma skolat afslutas.

35 §.

Tillsyningsman vid skattefritt bryggeri, som ej samtidigt tjänstgör

såsom kontrollör, erhåller af statsmedel den ersättning, som af kontroll-

och justeringsstyrelsen bestämmes; dock må denna ersättning ej

utan Kungl. Maj:ts tillstånd utgå med högre belopp än tjugu kronor i

månaden för hvarje bryggeri.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

V KAP.

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

36 §.

1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.

eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen skett

i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till

och med tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning

yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,

straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor

eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt

gälde skatt för det afverkade maltet, dock för minst fyratusen femhundra

kilogram. Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera

malt än fyratusen femhundra kilogram afverkats, skall i saknad af

erforderlig utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek

antagas, att för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen

pågått, verkställts en brygd och att det därunder inmäskade maltets

mängd i okrossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden

samt att en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.

37 §.

Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 inom. för eget

behof tillverkat maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,

skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt

gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från

och med fem till och med tvåhundra kronor.

38 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket

skatt

använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven

ordning vägdt,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18■

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande våg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och metj. femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,

dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

39 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som

ännu icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,

eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves

i 21 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen

eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 38 §, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen,

och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

40 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än sex procent,

eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt

än sex procent,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

eller på annat sätt bereder maltdryck, som ej må i bryggeriet

tillverkas,

straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen

kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.

Den sakfällde gälde ock, på sätt i 36 § sägs, den skatt, han

undandragit statsverket.

41 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

öfverträder förbud i 27 § eller 28 § 2 eller 3 mom.,

eller underlåter att ordentligt föra bryggjournal,

eller vägrar kontroll tjänsteman tillgång till bryggjournalen eller

att taga prof af vört eller maltdryck i bryggeriet,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 31 §,

straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra

kronor.

öfverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

42 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de

föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, kontroll- och justeringsstyrelsen

eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna

förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej särskildt

ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och med tvåhundra

kronor.

43 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Beviltningsutskbttets Betänkande N:o 18.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

44 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

45 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han

om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med

femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till

egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

46 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

47 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller

olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom

forbrutna, därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad

i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

(Kung! Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

48 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

49 §. -

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

50 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

51 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej

angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,

hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

VI KAP.

Öfvergångsstadganden.

52 §.

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

utfärdandet af förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och

beskattning af maltdrycker, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter

icke kunna tillämpas, skall på kontroll- och justeringsstyrel
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

47

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag;)

sens särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck

vid sådant bryggeri får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder

för sådant fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.

53 §.

1. För skattepliktigt bryggeri, som varit i gång under kalenderåret

1906 och vid hvilket under tillverkningsåret 1906 —1907 maltafverkningen

ej uppgår till ettliundrafemtio kilogram i medeltal för

hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken tillståndsbevis vid

bryggeriet varit gällande, må för tiden intill den 1 oktober 1912

det i 5 § föreskrifna minsta beloppet malt nedsättas till femtio kilogram.

Skulle skattepliktig tillverkning i bryggeriet ligga nere under

helt tillverkningsår eller maltafverkningen under något tillverkningsår

i medeltal uppgå till etthundrafemtio kilogram för hvarje helgfritt dygn

af den tid, under hvilken maltki-ossning där varit tillåten, vare hvad

sålunda stadgats ej vidare å bryggeriet tillämpligt.

2. När enligt l mom. skatt må erläggas för mindre belopp malt

än det i 5 § bestämda, skall ock den i 13 § 2 och 5 mom. föreskrifna

säkerhet därefter jämkas.

54 §.

Önskar tillverkare, som under tiden från och med den 1 oktober

1906 till och med den 28 februari 1907 bedrifvit tillverkning af maltdrycker

i skattepliktigt bryggeri och därvid ej afverkat mera än etthundra

kilogram malt i medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid,

hvarunder maltkrossning i bryggeriet varit tillåten, upphöra med tillverkningen,

äge Kungl. Maj:t bevilja honom ersättning af statsmedel

intill tvåtusen kronor för den utgift, han haft för anskaffande och uppsättande

i bryggeriet af själfregistrerande våg, för inköp af maltkross,

såvida denna inköpts med anledning af maltbeskattningens införande,

samt för öfriga af beskattningens införande orsakade ändringar i bryggeriet.

Till Kungl. Maj:t ställd ansökan om ersättnings erhållande

skall före utgången af år 1907 ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i det län, där bryggeriet är beläget; skolande sökanden

vid ansökningen foga de bevis, hvarmed han anser sig kunna styrka beloppet

af ifrågavarande kostnader.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18-

(Kungl. Maj:ts förslag-.) (Utskottets förslag:)

Skulle skattepliktig tillverkning, sedan ersättning, hvarom i denna

§ sägs, blifvit beviljad, komma att åter bedrifvas vid bryggeriet, äger

detta ej att komma i åtnjutande af den i 53 § medgifna förmån.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1907, vid hvilken

tid nådiga förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och

beskattning af maltdrycker med däri sedermera vidtagna ändringar upphör

att vara gällande; dock att anmälan om tillämnad maltdryckstillverkning

för det tillverkningsår, som tager sin början den 1 oktober

1907, skall ske i enlighet med denna förordning, att arfvode till kontrollörer

under tillverkningsåret 1907—1908 skall utgå i enlighet med

bestämmelserna i förordningen af den 17 juni 1903 samt att intill utgången

af år 1907 chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

äger fullgöra hvad enligt denna förordning åligger kontroll•och

justeriugsstyrelsen.

STOCKHOLM, ISA AO MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:221 Skrifvelse till Konungen med ny förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker. s. 1 i texten