Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ o och 6 i tulltaxeunderrättelserna.

1907-04-18 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:24, Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ o och 6 i tulltaxeunderrättelserna.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 34.

I

Eflao 24.

Anb. till Kiksd. kansli den 19 april 1907, kl. 2 e. m..

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af §§

o och 6 i tulltaxeunderrättelserna.

(l:a A.)

I en inom Andra Kammaren af herr E. Röing väckt motion, n:o 50,

som hänvisats till bevillningsutskottet, har förslag framställts, att Riksdagen

ville besluta viss här nedan angifven förändrad lydelse af §§ 5

och 6 i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans

tillämpning iakttagas bör.

Vid införande här nedan af motionärens förslag har jämsides upptagits

äfven den nuvarande lydelsen af berörda paragrafer:

Nuvarande lydelse: Af motionären föreslagen lydelse:

Å inkommande varor, som enligt

taxan förtullas med vissa procent

af värdet, bör godsägaren uppgifva

inköpspriset med tillägg af emBih.

till Riksd. Prot. 1907. 5 Sami.

§ 5-

A inkommande varor, som enlig!

taxan förtullas med vissa procent af

värdet, bör godsemottagaren uppgifva

inköpspriset med tillägg af em1

Afd. 33 Höft. (No 34). 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 24.

Nuvarande lydelse:

hallagets värde jämte assurans, frakt

och annan därå använd kostnad, inlill

dess de anländt, därest de fraktats

med fartyg, till den hamn, dit

de äro destinerade eller där de för

vidare befordran till destinationsorten

ur fartyget lossas, och, därest

de fraktats å annat sätt, till första

svenska tullplats. Godsägarens uppgift

skall, såvidt ske kan, styrkas

af faktura och konossement. Företes

icke dessa handlingar, vare tullkammaren

pliktig, likasom den i allt

fall är berättigad, att genom tillkallade

två sakkunniga personer låta

besiktiga varan och å angifningsinlagan

anteckna antingen deras godkännande

af det uppgifna värdet

eller den tillökning däri, som de

anse skäligen böra göras. Vill godsägaren

icke verkställa förtullning

efter det af besiktningsmännen varan

åsätta värde, skall skriftligt bevis

därom å angifningsinlagan tecknas

och varan därefter, så fort sig göra

låter, samt sist inom en månad från

angifningen, genom tullkammaren å

offentlig auktion försäljas. Sedan

tullafgiften, beräknad efter försäljningsbeloppet,

därest detta öfverstiger

godsägarens värdeuppgift, men

alltid minst efter denna senare, blifva

jämte auktionskostnaderna afdragen,

skall behållna auktionssumman

godsägaren tillställas.

Af motionären föreslagen lydelse:

ballagets värde jämte assurans, frakt

och annan därå använd kostnad,

intill dess de anländt, därest de

fraktats med fartyg, till den hamn,

dit de äro destinerade eller där de

för vidare befordran till destinationsorten

Ur fartyget lossas, och därest

de fraktas å annat sätt, till första

svenska tullplats. År godsägaren

äfven tillverkare af den tullpliktiga

varan, skall till grund för förtullningen

läggas varans försäljningspris

å produktionsorten jämte frakt,

assurans etc. Godsägarens uppgift

skall, såvidt ske kan, styrkas af

faktura .och konossement. Vill tullkammare

icke godkänna i företedd

faktura och konossement uppgifvet

värde, skall godsemottagaren

erhålla ett anstånd af minst fem

dagar för att besluta sig, huruvida

han vill godkänna det af tullkammare

utrönta värdet eller hänskjuta

bestämmandet af detsamma till skiljemän.

Hänskjutes bestämmandet eif

värdet åt skiljemän, skola dessa utses

på sätt, som i lagen om skiljemän

den 28 oktober 1887 stadgas,

dock med iakttagande däraf, att,

därest parterna ej kunna om valet

af tredje man enas, densamma skall

i stad, hvarest handelskammare

finnes, utses (tf denna kammare,

och vare godsemottagare skyldig

att inom tvenne dagar, efter det

godsemo\tagare skriftligen meddelat

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 2å.

Nuvarande lydelse: Af motionären föreslagen lydelse:

tullmyndigheten sitt beslut att hänskjuta

bestämmandet af värdet åt

skiljemän, utse dessa. Hav godsemottagare

ej inom föreskrifven tid

meddelat tullkammaren sitt beslut

att hänskjuta bestämmandet af värdet

åt skiljemän, eller vägrar lian

att utse skiljeman, eller har han ej

inom tvenne dagar efter det ärendet

hänskjuta till skiljemän skriftligen

underrättat tullkammaren om

sitt val af skiljeman, skall värdet

af varan fastställas på sätt, som är

stadgadt för det fall, att faktura

och konossement icke företetts.

Företes icke faktura och konossement,

vare tullkammaren pliktig

att genom tillkallade två sakkunniga

och opartiska personer låta besiktiga

varan och å angifningsinlagan anteckna

antingen deras godkännande

af det uppgifna värdet eller den tillökning

däri, som anses skäligen

böra göras. Varuemottagaren skall

erhålla tillfälle att inför de tillkallade

sakkunniga skriftligen eller

muntligen försvara sin värdeupp
mft
Kunna

besiktningsmännen icke

enas om det värde, varan bör åsätsättas,

skall det af besiktningsman

åsätta lägre värdet läggas till grund

för förtullningen.

Vill godsägaren icke verkställa

förtullning efter det af besiktningsmännen

varan åsätta värde, skall

'' skriftligt bevis därom å angifnings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

Nuvarande lydelse:

Med brukade flyttsaker och resande

tillhöriga effekter, som icke

utgöra handelsgods, förfares enligt

hvad därom särskildt är eller varder

stadgadt.

§ 6.

På vederbörande fabriks- och

handtverksföreningar eller, där sådana

ej finnas, på vederbörande

kommunalstyrelse ankommer att utse

en eller flera personer i hvarje stapelstad,

som äga att tillse, det de

till särskilda yrken hörande varor

blifva efter riktiga värden och benämningar

förtullade; dock må dessa

ombuds frånvaro icke hindra tullbehandlingens

företagande och fortgång.

Af motionären föreslagen lydelse:

inlagan tecknas och varan därefter,

så fort sig göra låter, samt sist inom

en månad från angifningen, genom

tullkammaren å offentlig auktion försäljas.

Sedan tullafgiften, beräknad

efter försäljningsbeloppet, därest detta

öfverstiger godsägarens värdeuppgift,

men alltid minst efter denna senare,

blifvit jämte auktionskostnaderna afdragen,

skall behållna auktionssumman

godsägaren tillställas.

Med brukade flyttsaker och resande

tillhöriga effekter, som icke

utgöra handelsgods, förfares enligt

hvad därom särskildt är eller varder

stadgadt.

§ 6.

Sakkunniga att tillhandagå tullkammare

vid varors besiktigande,

som i föregående § förmäles, skola

af tullkammaren utses bland personer,

därtill valda af handelskammare

eller, där handelskammare

icke finnes, af magistrat, i senare

fallet sedan handels- och sjöfartsnämnden

eller annan lämplig institution

däröfver blifvit härd.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Lika skiljaktiga som meningarna äro, huruvida vikt- eller värdetullar

vid tull-lagstiftningen äro att föredraga, lika divergerande är uppfattningen,

huruvida en varas inköpspris jämte kostnader till importplatsen eller varans

verkliga marknadsvärde vid importtillfället bör läggas som grund för värdeförtullningar.

‘

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 34. 5

Deri svenska tulltaxan löser frågan så, att varans inköpspris jämte

emballagets värde samt frakt, assurans och andra kostnader till första

svenska lossningsplats skall vara det belopp, efter hvilket värdetullen beräknas.

Kan godsemottagaren ej medelst faktura och konossement styrka

dessa uppgifter, är tullkammaren pliktig, liksom den i allt fall är berättigad,

att genom två sakkunniga personer, som skola tillkallas, besiktiga varan

och antingen godkänna det uppgifna beloppet för partiet i fråga eller uppgifva

den tillökning däri, som de anse skäligen böra göras. Bestämmelsen

härutinnan föreskrifves i tulltaxeunderrättelserna § 5, som har följande

lydelse:

Å inkommande varor, som enligt taxan förtullas med vissa procent

af värdet, bör godsägaren uppgifva inköpspriset med tillägg af emballagets

värde jämte assurans, frakt och annan därå använd kostnad, intill dess

de anländt, därest de fraktats med fartyg till den hamn, dit de äro destinerade

eller där de för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget

lossas, och, därest de fraktats å annat sätt, till första svenska tullplats.

Godsägarens uppgift skall, såvidt ske kan, styrkas af faktura och konossement.

Företes icke dessa handlingar, vare tullkammaren pliktig, likasom

den i allt fall är berättigad, att genom tillkallade två sakkunniga personer

låta besiktiga varan och å angifningsinlagan anteckna antingen deras godkännande

af det uppgifna värdet eller den tillökning däri, som de anse

skäligen böra göras. Vill godsägaren icke verkställa förtullning efter det

af besiktningsmännen varan åsätta värde, skall skriftligt bevis därom å

angifningsinlagan tecknas och varan därefter, så fort sig göra låter, samt

sist inom en månad från angifningen, genom tullkammaren å offentlig

auktion försäljas. Sedan tullafgiften, beräknad efter törsäljningsbeloppet,

därest detta öfverstiger godsägarens värdeuppgift, men alltid minst efter

denna senare, blifvit jämte auktionsomkostnaderna afdragen, skall behållna

auktionssumman godsägaren tillställas.

Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke utgöra

handelsgods, förfares enligt hvad därom särskildt är eller varder

stadgadt.»

Denna paragraf ger anledning till olika tydningar och lämnar hvarken

staten eller importören nödigt skydd. Själfva generaltullstyrelsen har i

sina rundskrifvelser till de olika tullförvaltningarna i riket tagit afstånd

från stadgandet af grundprincipen, att varans inköpspris jämte kostnader

och icke verkliga marknadsvärdet vid importtillfället skal! läggas till grund

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2i.

för förtullningen. Så föreskrifves i generaltullstyrelsens rundskrifvelse af

den 10 oktober 1898:

»Af förekommen anledning har kungl. generaltullstyrelsen velat härmed

erinra eder om angelägenheten däraf, att vid tullbehandling af varor,

för hvilka tull utgår med vissa procent af värdet, ej allenast noggrant

tillse, att varorna till myckenhet och beskaffenhet öfverensstämma med

företedda fakturor, utan äfven ägna största möjliga omsorg åt kontrollen

å de uppgifna värdenas riktighet, samt, därest anledning finnes antaga,

att å fakturan upptaget pris å en vara understiger verldiga varuvärdet,

föranstalta om besiktning och värdering af sådan vara, på sätt i § 5 tulltaxeunderrättelserna

finnes omförmäldt.»

I rundskrifvelse af den 19 september 1905 resolverar generaltullstyrelsen

:

»Som till kungl. generaltullstyrelsens kännedom kommit, att i fakturor,

upptagande olika slag af gröfre järnvaror, såsom släta plåtar, ångpannebottnar,

korrugerade och släta eldstadsrör till ångpannor, ångdomar, ångpannebyglar

med flera dylika varor, af hvilka några draga tull efter vikt, men

andra etter värde, värdet af dessa senare stundom icke finnes på annat

sätt angifvet, än att ett genomsnittspris för 1,000 kilogram upptagits för

samtliga ofvanberörda varor utan afseende å deras större eller mindre

tillverkningskostnad, har styrelsen velat härigenom fästa vederbörandes

uppmärksamhet därå, att, då omförmälda förhållande finnes vara för

handen, det verkliga värdet af hvarje särskildt varuslag icke kan med

tillämpning af sagda genomsnittspris tillförlitligen utrönas, och att förty

värdering enligt § 5 tulltaxeunderrättelserna kan blifva erforderlig, därest

icke vederbörande importör särskildt styrker det verkliga värdet af de i

fakturan upptagna varor, som enligt taxan draga tull efter värde.»

§ 5 i tulltaxeunderrättelserna uppvisar en betänklig lucka i det

hänseende, att det ej i densamma stadgas, hvilket värde skall uppgifvas

i faktura, när för utländsk firmas räkning vara sändes i konsignation hit

till landet, eller vara här förtullas för dylik firmas egen räkning. Följden

häraf är, som kändt, att dessa varor som regel förtullas efter en faktura,

som endast upptager den utländska fabrikantens tillverkningsvärde jämte

kostnader till den svenska importhamnen och således icke fabrikantens

vanliga försäljningspris. Härigenom har icke blott den svenska staten

gått förlustig betydande inkomster, den svenska industrien ej erhållit det

afsedda skyddet, utan äfven den svenska köpmannen, som i fast räkning

köper och importerar varan i fråga, kommit i en sämre ställning genom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 34. 7

att få betala en högre tull än den utländska firman för samma vara. Så har

bevillningsutskottet 1904 uttalat, att genom dylikt tillvägagångssätt den bestämda

tullen å elektriska maskiner, 10 procent af varans värde, i verkligheten

endast lär motsvara omkring 7 eller 8 procent af värdet. Enligt mitt

förmenande bör det stadgas, att i dylika fall inköpspriset sättes liktydigt med

det för varan gällande allmänna marknadsvärdet å produktionsorten.

Äfven stadgas ej, hvilket belopp skall godkännas, i den händelse de

tvenne sakkunnige åsätta varan olika värde. Rörande denna sak har

Kungl. Maj:t fattat fullständigt stridande beslut, hvarå jag får framdraga

följande exempel.

Vid tullbehandlingen af två till Gäfle för elektriska aktiebolaget A. E. G.

i Stockholm inkomna motorer hade dessas värde å förtullningsinlagan

upptagits till sammanlagdt 611 kronor 12 öre. Tullkammaren, som förvissat

sig om att samma maskiner enligt bolagets egna prislistor betingade

ett pris af tillhopa 1,450 kronor, hade ansett sig, med hänsyn till den

stora skillnaden mellan dessa båda värden, böra anställa besiktning enligt

§ 5 tulltaxeunderrättelserna. Denna hade utfallit sålunda, att den ene

värderingsmannen åsatte motorerna ett värde af 1,258 kronor, medan

den andre icke kunnat gå högre än till 920 kronor. Det högre af dessa

båda värden hade af tullkammaren lagts till grund för ersättning af den å

motorerna belöpande tull. Sedan bolagets befullmäktigade ombud å tullinlagan

antecknat, att värderingen icke godkänts, samt kungörelse om motorernas

försäljning å tullauktion redan utiärdats, hade bolaget erbjudit sig att

betala tull efter det lägre af de vid besiktningen åsätta värdena. Detta erbjudande

har tullkammaren funnit sig författningsenligt icke kunna upptaga.

Öfver dessa tullkammarens åtgärder besvärade bolaget sig hos kungl.

generaltullstyrelsen och anförde därvid:

Bolaget hade med vederbörlig faktura styrkt motorernas värde utgöra

686,65 tyska riksmark. Detta belopp hade sålunda bort läggas till grund

för tullbehandlingen. Detta oaktadt har tullkammaren låtit anställa sådan

besiktning, som i § 5 tulltaxeunderrättelserna omförmäles. Höjning å

tullpliktiga värdet, på grund af dylik besiktning, finge ske allenast i den

män båda besiktningsmännen därom vore ense eller i förevarande fall till

920 kronor, men tullkammaren både affordra! bolaget tull efter det högre

värdet 1,258 kronor. Bolaget, som vägrat erlägga hela den affordrade

tullafgiften, hade erbjudit sig betala den tull, som belöpte å nämnda 920

kronor. Likväl hade tullkammaren låtit anställa tullauktion å motorerna,

som därvid af bolaget inropats för 925 kronor. Bolaget hade därpå nödgats

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

betala tull med 10 procent å sistnämnda värde eller 92 kronor 50 öre,

äfvensom godtgöra auktionskostnaden med 23 kronor 4-8 öre. På grund

af det anförda yrkade bolaget att erhålla restitution af den erlagda tullafgiften,

för så vidt den öfverstege 10 procent af motorernas å fakturan

upptagna värde 68 6,65 tyska riksmark, eller ock att, därest detta yrkande

icke kunde bifallas, åtminstone återbekomma den del af tullafgiften, som

öfverstege 10 procent å ofvannämnda 920 kronor, äfvensom anhållit, att

den af bolaget utgifna kostnaden för auktionen, till hvars hållande enligt

bolagets förmenande laglig anledning saknats, måtte varda bolaget godtgjord.

Genom beslut den 6 april 1903 fann styrelsen bolagets framställning

icke i vare sig ena eller andra hänseendet kunna bifallas. Bolaget fullföljde

därefter sina besvär hos Kungl. Maj:t, under yrkande om bifall till

sin hos styrelsen förda talan.

1 skrifvelse den 15 mars 1904 afgaf styrelsen underdånigt utlåtande

och anförde därvid:

Det torde vara allmänt bekant, att den tullsats af 10 procent af

värdet, som enligt gällande tulltaxa är stadgad för maskiner, redskap och

verktyg, ofta nog icke medförde det skydd för den inhemska maskintillverkningen,

som afsedt varit. Innevarande års Riksdags bevillningsutskott

yttrade i fråga härom i sitt med anledning af väckt motion om höjning

af tullen å vissa slag af elektriska maskiner afgifna betänkande följande:

»Den nu bestämda tullen, 10 procent af varans värde, lärer för

öfrigt i verkligheten motsvara endast omkring 7 eller 8 procent af värdet,

enär, enligt hvad upplyst blifvit, de fakturor, Indika läggas till grund för

förtullningen, vanligen angifva endast tillverkningskostnaden utan tillägg

af någon handelsvinst och lärer äfven från denna synpunkt en höjning

al'' tullen få anses önskvärd.» Huruvida i nu förevarande fall det i

fakturan upptagna värdet af 686,65 tyska riksmark eller 611 kronor 12

öre i sig innefattade någon handelsvinst eller icke, kunde naturligtvis icke

med full säkerhet afgöras; men att döma af den mycket betydliga skillnaden

mellan fakturapriset och det pris, maskinerna, efter hvad numera

blifvit upplyst, enligt klagandebolagets priskurant betingade, eller 1,500

kronor, syntes det högst sannolikt, att i fakturapriset icke någon handelsvinst

inberäknats. Då emellertid i § 5 tulltaxeunderrättelserna föreskrifves,

att för tullafgiftens bestämmande inköpspriset skulle uppgifvas, torde härmed

enligt styrelsens förmenande icke kunna afses annat, än att i varans

tullpliktiga värde skulle inberäknas den handelsvinst, som skäligen bör

tillkomma den utländske tillverkaren af varan. Men då i förevarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24. 9

fall, såsom nyss framhållits, syntes vara god anledning till antagandet, att

i nyssberörda prisskillnad inginge icke allenast den handelsvinst, som borde

tillkomma klagandebolaget, utan ock den handelsvinst, som tillkomme

leverantören Allgemeine Electricitäts-Gesellschaft i Berlin, för hvilket

klagandebolaget ju vore representant i Sverige, och då därtill komme, att

enligt nyss åberopade författningsrum vederbörande tullkammare tillerkändes

befogenhet att, oafsedt huruvida faktura företes eller icke, genom

tillkallade två sakkunniga personer låta besiktiga och värdera varan —

en rättighet, som måhända just afsåge att förebygga verkningen af ett

förfarande sådant som nyss omförmälts — måste styrelsen anse tullkammaren

i Gäfle hafva varit i sin fulla rätt, då densamma föranstaltat

om besiktning och värdering af ifrågavarande maskiner.

Hvad därefter vidkomme tullkammarens åtgärd att, då de tillkallade

båda besiktningsmännen icke kunnat enas om värdet å ifrågavarande

maskiner, affordra bolaget tull efter det högsta af de vid besiktningen

åsätta värdena, finge tullkammaren anses äfven härutinnan hafva rätteligen

förfarit, då § 5 tulltaxeunderrättelserna icke innehölle någon för

sådant fall gällande bestämmelse samt det vid sådant förhållande icke

gärna kunde tillkomma en tullmyndighet att, till statsverkets nackdel, godkänna

det lägre af de vid besiktningen åsätta värdena. På grund häraf

torde det ock sakna all betydelse, när bolagets erbjudande att erlägga

tull efter sistberörda värde skett; och då bolaget begagnat sig af den godsägare

tillerkända rätten att låta å auktion färsälja varan och erlägga tull

efter försäljningsbeloppet — som, om ock obetydligt, öfverstigit det vid

värderingen åsätta lägsta värdet — hade enligt styrelsens åsikt vid förevarande

förtullningsåtgärd tillgått i full öfverensstämmelse med gällande

författningsföreskrifter, hvarför ock styrelsen förklarat bolagets hos styrelsen

gjorda framställning icke i vare sig ena eller andra afseendet kunna

bifallas. På grund af hvad sålunda anförts, hemställde generaltullstyrelsen,

att Kungl. Maj:t täcktes finna de anförda besvären icke böra föranleda

till ändring i styrelsens öfverklagade beslut.

I öfverensstämmelse med generaltullstyrelsens åsikt fann Kungl. Maj:t

vid ärendets föredragning den 15 april 1904- skäl ej föreligga till ändring

i generaltullstyrelsens beslut.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 september 1905 uti en liknande

fråga skulle emellertid det värde, som de båda besiktningsmännen åsatt

varorna, alltså det lägre värdet, läggas till grund för förtullningen.

Det torde vara uppenbart, att stora svårigheter förefinnas för såväl tull

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 23 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

kamrarne som ock för de af tullverket utsedda sakkunniga att kunna bedöma

det verkliga inköpspriset, då det ju ofta förekommer, att en importör

genom särskilda förbindelser med utländska fabrikanter, tidiga inköp före

betydande prisstegringar etc. kan hafva inköpt en vara till helt annat pris än

det, hvartill andra firmor, som till och med samtidigt importera densamma,

lyckats göra sina inköp. Skall en köpman med trygghet kunna arbeta,

kräfves det emellertid, att han på förhand kan beräkna de utgifter i tullumgälder

och öfriga kostnader, han har att betala. Det torde därför vara

nödvändigt, att ett stadgande införes, hvarigenom importören i händelse

af tvist lämnas tillfälle att inför opartiska personer framlägga alla bevis,

som styrka hans i faktura och konossement lämnade värdeuppgifter.

Denna fråga kan enligt mitt förmenande ordnas på så sätt, att i dylika

tvister den nu befintliga skiljemannainstitutionen användes. Tullkammaren

skulle i så fall utse en skiljeman, importören en andre och dessa två

den tredje. Kan ej enighet om val af denne tredje skiljeman uppnås,

borde val af densamme förrättas af handelskammare eller, där handelskammare

icke finnes, af magistraten.

Härigenom skulle såväl statens som importörens berättigade intressen

tillvaratagas och dessutom den stora fördel vinnas, att tvisten på det

mest betryggande sätt och på kortast möjliga tid afgjordes.

Genom införandet af detta stadgande skall tullkammaren ej beröfvas

sin rätt att öfverlämna värderingen till tvenne sakkunniga personer, i den

händelse anledning förefinnes för tullkammaren att misstänka, att de uppgiga

beloppen af inköpspriset och kostnaderna till importplatsen äro felaktiga.

Dock skall själfklart dessa sakkunniges yttrande ej hafva annan

betydelse än såsom bevisningsmedel inför skiljemännen eller som stöd för

ett vägradt godkännande af det uppgifna värdet. Därvid bör emellertid

den ändring göras i det nuvarande stadgandet, att, i likhet med hvad som

föreskrifves i handelstraktaten med Tyskland, en betänketid af fem dagar

lämnas importören i de fall, då tullkammaren ej godkänner det uppgifna

inköpspriset, efter hvilken tid importören har att meddela, huruvida han

vill ha tvisten hänskjuten till skiljemän eller betala den tullafgift, som

åsatts af de båda sakkunniga. Kan godsägare vid förtullningen ej styrka

sina uppgifter medelst faktura och konossement eller vid uppkommen

tvist ej vill hänskjuta densamma till skiljedom, böra de nu gällande bestämmelserna

tillämpas, likväl med den ändring, att, i anslutning till stadgandet

i handelstraktaten med Tyskland, godsägaren gifves tillfälle att inför

de sakkunniga själf eller genom ombud tillvarataga sina intressen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

För att visa, till hvilka tvister de nuvarande bestämmelserna kunna

leda, får jag framdraga följande exempel. Herrar Calvert & Co i Göteborg

importerade i fjol till Hernösand tvenne partier maskiner och uppgåfvo

genom ombud i tullinlagan inköpspriset och kostnaderna till importhamnen

i öfverensstämmelse med faktura och konossement. Tullkammaren

godkände emellertid ej dessa uppgifter, utan hänsköt tvisten till

två sakkunniga, hvilka i afgifvet utlåtande åsatte maskinerna ett högre

värde, än Calvert & Co uppgifvit. Firman öfverklagade beslutet hos kungl.

generaltullstyrelsen i följande skrifvelse:

Till kungl. generaltullstyrelsen,

Stockholm.

Härmed få vi anmäla följande tullbehandlingsärenden, som skett i

Hernösand, och hvaremot vi måste inlägga vår protest samt anhålla att

få rättelse.

Med ångfartyget »Clara» från Grimsby till Hernösand anlände den

21 augusti 1906 för vår räkning 30 kolli maskingods, märkta

G & G

24944 ^''° ^ ^ ^

och värda enligt den engelska fakturan^ 220. 16. — = kronor 4,020: 76

hvartill komma frakter till Grimsby

samt omkostnader därstädes......... 25. 12.11= » 467: —

samt frakt från Grimsby till Hernösand...............= » 199:61

kronor 4,687: 37

Sjöassurans > 25:77

Alltså hela värdet, hvarå tull skall erläggas ............ kronor 4,713: 14

Ytterligare anlände den 17 augusti 1906 med ångfartyget »Prins Oscar»

från Grimsby till Kramfors för vår räkning 176 kolli maskingods, märkta

%åå- N:o 1 till 176

och värda enligt engelska fakturan ........................... £ 667. 16. —

Frakt till Grimsby samt omkostnader ........................ » 75. 12. 09

Frakt från Grimsby till Kramfors.............................. » 23. 06. —

£ 766. 14. 09

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o Så.

å kronor 18: 21 = kronor 13,962: 28

Sjöassurans = »_77: 50

Alltså det belopp, hvarå tull skall erläggas ............ kronor 14,039: 78

Då tullen skall utgå med 10 procent å dessa värden, blifver tullbeloppet

för godset med ångfartyget »Gara» ......... kronor 471: 33

och för godset med ångfartyget »Prins Oscar»......... kronor 1,403: 98

Godset med ångfartyget »Gara» hafva vi låtit förtulla genom skeppsmäklarefirman

O. Malmström i Hernösand och godset med ångfartyget

»Prins Oscar» genom skeppsmäklarefirman Carl Gust. Ringblom i bunde

nära Hernösand.

Dessa firmor meddela oss, att vederbörande tulltjänstemän i Hernösand

icke godkände de af oss sända originalfakturorna, utan påstodo, att

värdet af godspartierna var för lågt angifvet.

Vi telegraferade samt tillskrefvo våra ombud att inlägga bestämd

protest häremot samt lämnade alla upplysningar, som stodo oss till buds,

hvilket allt emellertid lämnades utan afseende.

Vederbörande tulltjänstemän läto då tillställa värdering af godset

genom värderingsmän, som tillkallades, och blef partiet med ångfartyget

»Gara» af dessa värderadt till kronor 7,600: — i stället för det verkliga

värdet, kronor 4,713: 25, samt partiet med ångfartyget »Prins Oscar» till

kronor 17,611: — i stället för dess verkliga värde, kronor 14,039: 78.

Härigenom hafva vi alltså blifvit debiterade för hög tullafgift med respektive

kronor 288: 67 och kronor 357: 12 eller tillsammans

kronor 645: 79

De värderingar, som de af tulltjänstemännen i Hernösand tillkallade

värderingsmännen utfört, kunna vi naturligtvis icke godkänna, då dessa

äro alldeles oriktiga, men vi vilja på samma gång framhålla, att man icke

kan begära att få en riktig värdering i Hernösand, då därstädes icke finnes

för ett sådant värdesättande kompetenta personer, ty dessa värderingsmän

kunna icke hafva kännedom om hvad dessa specialapparater kosta

i tillverkning i England, eller hvad vi betala för dem från England. För

öfrigt vilja vi tillägga, att då sådana apparater icke tillverkas inom Sverige

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

annat än af vår egen firma, kunna de skedda värderingarna icke tillerkännas

någon som helst betydelse.

För att emellertid till fullo bevisa fakturornas riktighet hafva vi återsänd

t dem till fabriken i England med begäran att låta en svensk konsul

lämna attest öfver densamma, och hafva vi nu erhållit fakturorna tillbaka

jämte den begärda konsulsattesten, som härmed bifogas tillika med tullräkningarna

från Hernösand.

Vi hoppas, att varornas rätta värde härmed må vara på ett tillfyllestgörande

sätt fastslaget, samt få vördsamt anhålla om att få restitutionsvis

till oss återbetald den för högt debiterade tullen, kronor 645: 79.

Vi hafva äran teckna

Högaktningsfullt

Culvert & C:o.

Den bifogade attesten från svenska konsuln i Birmingham är af följande

lydelse: Jag intygar härmed, att herr O. Moverley, chef för firman

Arthur Lowcock Ltd. i Shrewsbury, i min närvaro förklarat, att de tvenne

fakturorna af 27 juli 1906 å £ 667. 16 och af 4 augusti 1906 å

£ 220. 16 för tvenne Economiser representera det fulla belopp af de

varors värde, som i dessa fakturor debiteras Herrar Calvert & C:o i

Göteborg, och har herr Moverley i min närvaro undertecknat dessa fakturor.

Generaltullstyrelsen har emellertid fastställt tullkammarens i Hernösand

beslut att godkänna de sakkunnigas uppfattning med följande motivering:

»Vid föredragning af ärendet har styrelsen, med afseende å hvad sålunda

blifvit upplyst, funnit firmans framställning icke förtjäna afseende, hvilket

Eder till kännedom samt för delgifning med klaganden härigenom meddelas.

» Vid den underskrifna fakturan, intyget af den utländske fabrikanten

och af den svenska konsuln i Birmingham fäster således generaltullstyrelsen

intet afseende, vid besiktningsmännens i Hernösand utlåtande

däremot allt afseende. Svårigheten för de sakkunniga att yttra sig om inköpspriset

på just denna artikel torde vara större än vanligt, emedan,

enligt hvad mig meddelats, icke någon annan verkstad i Sverige tillverkar

dessa Economiserapparater, och den verkstad i England, där ifrågavarande

Economiserdelar fabriceras, uteslutande är inrättad för produktion

af sådana apparater. Under de senaste 15 åren har firman Calvert &

C:o enligt uppgift importerat för mer än 1 72 miljon kronor liknande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

maskindelar, och hafva de uppgifna fakturavärdena förut utan undantag

godtagits af tullkammaren.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att det nuvarande stadgandet

icke blott kan medföra för importören oförutseeda utgifter i tull, utan,

hvad långt värre är, kan åsamka en fullt hederlig firmas anseende så

svår skada, att affärens bestånd blir allvarligt hotadt. Dylika tullmål

bringas som kändt ofta omedelbart genom tidningspressen till allmänhetens

kännedom, och misstanke uppstår lätt hos denna, att importfirman,

hvars faktura ej af tullverket godkänts, sökt genom bedrägliga uppgifter

få en vara införd till lägre tull än lagstadgad.

Det är ej minst af denna anledning, som jag ej tvekat att nu framkomma

med förslag till ändring af § 5 i tulltaxeunderrättelserna, trots att

den nu arbetande kungliga tulltaxekommittéen äfven kommer att yttra sig

om detta stadgande. Då antagligen denna kommittés förslag kommer att

såsom en helhet föreläggas Riksdagen och följaktligen torde kräfva ett par års

arbete, anser jag, att så viktiga intressen för staten och den enskilde näringsidkaren

stå på spel, att betryggande bestämmelser redan nu böra fastställas.

Det är icke endast från näringsidkarnes sida krafvet på ändring af

nämnda paragraf framkommit, utan äfven kungl. generaltullstyrelsen har

påyrkat en ändring af densamma och därvid anfört, att, som »----- - sådan

besiktning och värdering som nyss omförmälts, hvilken uppenbarligen är

förutsatt att användas endast i enstaka fall, ej allenast medför, därest förfarandet

alltför ofta måste anlitas, stort hinder och uppehåll i trafiken

samt kostnader för statsverket, utan äfven mången gång möter svårighet

därigenom, att det, i synnerhet å mindre tullplatser, ej alltid är möjligt

att erhålla sakkunniga besiktningsmän, kan det ifrågavarande stadgandet

ej numera anses vara tillfyllestgörande för att skydda statsverket mot försök

till missbruk ...»

I den händelse en ändring af § 5 i tulltaxeunderrättelserna skulle

vinna Riksdagens bifall, anser jag, att samtidigt den ändring af § 6 bör

göras, att de sakkunniga, som i förstnämnda paragraf omförmälas, skola af

tullkammaren utses bland personer, valda af handelskammaren eller, där

dylik kammare icke finnes, af magistraten. Det torde vara skäl, ej minst

för staten, att begagna sig af den sakkännedom, som är tillfinnandes inom

handelskamrarne.»

Bevillningsutskottet, som vid detta ärendes behandling ansett nödigt

att från kungl. generaltullstyrelsen erhålla yttrande öfver motionen, har

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24. 15

för sådant ändamål i vederbörlig ordning utverkat Kungl. Maj:ts befallning

till generaltullstyrelsen att till utskottet inkomma med dylikt yttrande.

I anledning häraf har generaltullstyrelsen, efter att hafva anmodat

härvarande packhusinspektion samt tulldirektörerna i Göteborg och Malmö,

efter vederbörande packhusinspektioners hörande, att i ärendet afgifva

yttranden, uti en den 28 nästlidne mars dagtecknad skrifvelse, med öfverlämnande

af omförmälda yttranden, anfört följande:

»Det torde vara allmänt erkändt, att bestämmandet af det värde, som

rätteligen bör ligga till grund för tullbehandlingen af sådana varor, Indika

enligt tulltaxan skola draga tull med vissa procent af värdet, ofta är förenadt

med mycket stora svårigheter samt att de därom nu gällande bestämmelser

å ena sidan icke innebära tillfredställande garanti för bevarandet

af statsverkets rätt och å andra sidan kunna bereda importörer

väsentliga olägenheter. Ehuru, såsom motionären antydt, det torde kunna

antagas, att den af Kungl. Maj:t tillsatta kommittén för revisionen af

gällande tulltaxa kommer att till behandling upptaga frågan om de åtgärder,

som lämpligen böra vidtagas för att, så långt ske kan, öfvervinna de

med värdetullarne förbundna olägenheter, torde måhända i afbidan på den

fullständiga utredning af denna fråga, som sålunda är att förvänta, bestämmelser

redan nu kunna genomföras, som i någon mån kunna lämna

ett mera tillfredställande resultat än de nu gällande. Styrelsen anser sig

dock kunna uttala såsom sin åsikt, att berörda olägenheter äro så nära

förbundna med tillvaron af värdetullar, att desamma knappast på något

sätt kunna helt och hållet undanröjas.

I syfte att i nu ifrågavarande afseende såväl statsverkets som vederbörande

importörers intresse må behörigen tillvaratagas har motionären

föreslagit, bland annat, att vid tvist om det värde, efter hvilket tull skall

beräknas för varor af nu ifrågavarande slag, bestämmandet af detta värde

skulle kunna hänskjutas till skiljemän; och har motionären uppställt ett

förslag till sådan förändrad lydelse af nu gällande föreskrifter, som skulle

påkallas för att på detta sätt vinna ofvanberörda syfte, i hvilket förslag

äfven hänsyn tagits till hvad enligt den svensk-tyska handelstraktaten af

den 8 maj 1906 gäller för den händelse, att nuvarande bestämmelser i

detta afseende skulle ändras. Vid den af motionären sålunda föreslagna

lydelsen af g 5 i tulltaxeunderrättelserna har styrelsen funnit anledning

till följande erinringar.

Enligt slutprotokollet till svensk-tyska handelstraktaten är i fråga om

traktatens artikel 8 öfverenskommet, att de i svenska tulltaxan bestämda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

värdetullar skola beräknas efter varans inköpspris med vissa tillägg. Det

synes styrelsen kunna med fog ifrågasättas, huruvida det af motionären

föreslagna stadgande, att i visst fall — nämligen då godsägare äfven är

tillverkare af varan eller, kanske rättare uttryckt, då varan hit införes för

den utländske tillverkarens eller annan utländsk firmas egen räkniug

skall till grund för förtullningen läggas varans försäljningspris å produktionsorten

jämte samma tillägg, är förenligt med nyssnämnda bestämmelse

i traktaten. För den händelse emellertid så kan anses vara förhållandet

och förslaget i denna del godkännes, anser sig styrelsen icke kunna underlåta

att framhålla, det svårighet helt visst ofta skulle möta att fastställa,

såväl huruvida nyss berörda förutsättning är för handen som äfven det

gängse försäljningspriset å produktionsorten. Denna svårighet synes styrelsen

knappast kunna undvikas med mindre såsom oeftergiflig fordran •

föreskrifves, att faktura enligt fastställdt formulär, afgifven på heder och

samvete samt behörigen legaliserad, skall töretes. 1 sådant afseende

torde måhända de vid packhusinspektionens i Göteborg utlåtande fogade

fakturablanketterna från Nordamerikas Förenta stater kunna tjäna till

föredöme.

Enligt förslaget skulle vidare godsägare i visst fall, eller då faktura

och konnossement företetts, men tullkammaren icke vill godkänna det i

dessa handlingar uppgifna värde, erhålla ett anstånd af minst fem dagar

för att besluta sig, huruvida han vill verkställa förtullningen efter det af

tullkammaren utrönta värdet eller hänskjuta bestämmandet af värdet till

skiljemän. Någon närmare bestämmelse om det sätt, hvarpå värdet skulle

af tullkammaren utrönas, linnes emellertid icke i motionen. Då det icke

lärer böra ifrågakomma, att en tullkammare, som finner sig ej böra godkänna

i företedd faktura och konnossement uppgifvet värde, skulle godtyckligt

kunna bestämma höjningen däri, återstår enligt Styrelsens åsikt

ingen annan utväg än att äfven i detta fall anlita besiktning af sakkunniga

personer på sätt nu är föreskrifvet; och då enligt motionärens

förslag sådan besiktning, likasom nu, ovillkorligen skall företagas, då faktura

och konnossement icke företetts, bör enligt Styrelsens åsikt icke

någon annan ändring vidtagas i nu gällande bestämmelser om besiktnings

verkställande, än att, i enlighet med traktaten och i likhet med motionärens

förslag, föreskrift meddelas om godsägares rätt att inför besiktningsmännen

försvara sin värdeuppgift. Efter det sådan besiktning föisiggått

och godsägaren fått del af dess resultat, bör, icke blott för det

fall, att besiktning verkställts, ehuru faktura och konnossement företetts,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24. 17

utan äfven, i öfverensstämmelse med traktaten, för det fall, att sådana

handlingar icke förelegat och därför besiktning ovillkorligen skolat äga

rum, godsägaren vara i tillfälle att kunna hänskjuta bestämmandet af värdet

till de föreslagna skiljemännen och för sådant ändamål åtnjuta ofvanberörda

anstånd.

I de af motionären föreslagna bestämmelser om tillsättande af skiljemän

synes Styrelsen den ändring böra göras, att sättet härför uttryckligen

angifves och icke lagen om skiljemän af den 28 oktober 1887

åberopas, helst denna lags bestämmelser hvarken i detta afseende skulle

helt och hållet gälla eller eljest i allmänhet kunna tillämpas å förfarandet

vid bestämmandet af en varas tullpliktiga värde genom skiljemän,

något, som utan vidare torde framgå, bland annat, däraf, att enligt sagda

lag anlitandet af skiljemän beror på ett frivilligt skiljeaftal mellan parterna,

hvilket anses förfallet, om ej skiljedom meddelats inom bestämd tid, likasom

äfven i sådant fall afkunnad skiljedom är ogin. Därest de af tullkammaren

och godsägaren valda skiljemännen icke kunna enas om tillkallandet

af den tredje, bör enligt Styrelsens åsikt valet af denne tillkomma

magistrat, äfven i de städer, där handelskammare finnes inrättad.

Den tid af två dagar, som, efter det godsägaren meddelat tullkammaren

sitt beslut att anlita skiljemän, skulle tillkomma honom för att utse sin

skiljeman, torde vara alldeles för kort, då det väl stundom kan inträffa,

att sakkunnig skiljeman icke står att finna å orten och det knappast torde

kunna åläggas någon såsom en skyldighet att mottaga ifrågavarande uppdrag.

Enligt Styrelsens åsikt torde en tid af åtta dagar kunna anses

lämplig, helst det ju tydligen ligger i godsägarens eget intresse att så mycket

som möjligt påskynda valet. Äfven tullkammaren bör inom nämnda

tid hafva utsett sin skiljeman. Såsom en konsekvens af hvad ofvan anförts

rörande besiktnings verkställande torde följa, att i de fall, då enligt

motionen på grund af godägarens försummelse i vissa angifna afseenden

varuvärdet skall fastställas på samma sätt, som då faktura och konnossement

icke företetts, således genom besiktning, i stället bör stadgas, att

det af besiktningsmännen åsätta värdet skall i sådana fall anses gällande.

Då för närvarande särskild föreskrift icke finnes meddelad, efter

hvilket värde tull skall beräknas, då besiktningsmännen åsätta en vara

olika värde, har Styrelsen, på sätt framgår af de fall, för hvilka i motionen

redogöres, hyst den uppfattning, att det högre värdet bör anses gällande.

För denna uppfattning har Styrelsen hämtat stöd af den på flera

ställen i tullförfattningarna uttalade grundsatsen, att i tvifvelaktiga fall

Bill. till Biksd. Prot. 1907. 6 Sami. 1 Afd. 23 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

statsverkets intresse skall i främsta rummet tillgodoses. Då emellertid nu

ett särskildt stadgande för nyss berörda fall ifrågasattes, torde enligt

Styrelsens åsikt i sådant afseende böra bestämmas, att medeltalet mellan

de olika värdesättningarne bör utgöra det värde, efter hvilket varan skall

förtullas. Detsamma lärer böra gälla äfven då värdets bestämmande hänskjutits

till skiljemän, nämligen då alla dessa stannat i olika beslut, hvaremot,

då två af dem enat sig om ett värde, detta torde böra tillämpas.

I motionen är icke uttryckligen uttaladt, huruvida godsägare skulle

vara ovillkorligen skyldig att, då värdet af en tullpliktig vara blifvit bestämdt

genom skiljemän, verkställa förtullningen efter detta värde. Då

emellertid tvistens afgörande genom skiljemän förutsättes alltid hafva tillkommit

på grund af godsägarens begäran, synes det vara billigt, att han

alltid skall vara bunden af skiljemännens beslut; och torde uttrycklig bestämmelse

härom böra i paragrafen intagas.

Då det icke torde kunna anses riktigt, att statsverket under alla omständigheter

skall vidkännas kostnaden för bestämmandet af inkommen

varas värde genom besiktning och skiljemän, synes genom särskilda föreskrifter

böra bestämmas, i hvilka fall denna kostnad skall drabba statsverket

och när densamma skall gäldas af godsägaren. I sådant afseende

får Styrelsen såsom sin åsikt uttala, att kostnad för besiktning, som ägt

rum af anledning, att faktura och konnossement icke företetts, alltid bör

gäldas af godsägaren; att kostnad för besiktning, som eljest ägt rum, bör

gäldas af godsägaren, då skillnaden mellan, å ena sidan, det i faktura

och konnossement upptagna värdet eller det högre värde, som tilläfventyrs

af godsägaren uppgifvits, och, å andra sidan, det af besiktningsmännen,

på sätt ofvan omförmälts, bestämda värdet uppgår till eller öfverstiger

tio procent af detta senare, men i annat fall af statsverket; samt

att kostnaden för tvistens afgörande genom skiljemän bör gäldas af godsägaren,

därest det värde, hvartill varan af skiljemännen uppskattats, eller,

enligt hvad ofvan föreslagits, skall anses uppskattad, är lika med eller

högre än det af besiktningsmännen varan åsätta värde, men i annat fall

af statsverket.

Det i motionärens förslag förekommande uttryck, att besiktningsmännen

skola vara opartiska, anser Styrelsen böra utbytas mot ordet

ojäfviga, då förstnämnda uttryck synes altför obestämdt och ägnadt att

föranleda tvist vid valet af besiktningsmän. Jämväl skiljemän böra tydligen

vara ojäfviga. Hvilketdera uttryck än begagnas, kvarstår emellertid

alltid frågan, hvem det vid uppkommen tvist om en besiktningsmans eller

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24. 19

skiljemans kvalifikation i nu ifrågavarande afseende tillkommer att slita

sådan tvist. _ ..

Öfver hufvud taget torde mot det ifrågasätta sättet för det slutliga

afgörandet af en varas tullpliktiga värde kunna anmärkas, att detsamma

är tidsödande och kostsamt samt ägnadt att gifva anledning till tvister

och förhållanden, hvilka näppeligen kunna vara på förhand reglerade genom

särskilda föreskrifter. Rätten att vidtaga ändringar i nu gällande

bestämmelser är emellertid i så väsentlig mån begränsad genom den

svensk-tyska traktaten, att, därest sådana ändringar för närvaiande anses

oundgänglingen erforderliga, desamma synas knappast kunna ske i annan

riktning än den af motionären föreslagna.

Hvad beträffar motionärens förslag till ändrad lydelse af § 6 tulltaxeunderrättelserna,

anser sig styrelsen icke kunna annat än afstyrka detsamma

i hvad det innebär förpliktelse för vederbörande tullkammare att

utse besiktningsmän bland ett antal på förhand valda personer, då det

lätt torde kunna inträffa, att den speciella sakkunskap, som i ett föreliggande

fall erfordras, icke är representerad bland dessa personer, stundom

måhända icke ens på den ort, där besiktningen skall ske. Godkännes

emellertid förslaget, torde föreskrift böra lämnas, att vederbörande

myndighet har att meddela tullkammaren underrättelse om hvilka personer,

som utsetts för ifrågavarande ändamål. För öfrigt synes motionärens

förslag i alla händelser icke böra träda i stället för nu gällande stadgande,

utan vidfogas detta såsom ett tillägg.

Till sist finner sig Styrelsen äga anledning framhålla, att det i motionen

förekommande påståendet, att Styrelsen skulle hafva »tagit afstånd

från stadgandet af grundprincipen, att varans inköpspris jämte kostnader

och icke verkliga marknadsvärdet vid import-tillfället skall läggas till

grund för förtullningen», icke är riktigt, utan hvilar på en missuppfattning

af Styrelsens i motionen återgifna rundskrifvelser. De i rundskrifvelsen

af den 10 oktober 1898 förekommande orden »verkliga varuvärdet»

kunna ju tydligen, då Styrelsen icke äger föreskrifva något mot tulltaxeunderrättelserna

stridande förfaringssätt, icke afse annat än det varuvärde,

som jämlikt § 5 af nämnda underrättelser skall läggas till grund lör

förtullningen, det vill säga inköpspriset; och i den andra rundskiifvelsen

stå ju uppenbarligen orden »de! verkliga värdet» endast såsom motsats

mot ett genomsnittspris för en mängd olikartade artiklar, hvilket icke alls

är uttryck för värdet af någon särskild af dem. Af Styrelsens likaledes

i motionen återgifna underdåniga utlåtande af den 15 mars 1904 torde

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

ock med full tydlighet framgå, att enligt Styrelsens åsikt grundvalen för

en varas tullpliktiga värde, således just hvad i § 5 tulltaxeunderrättelserna

benämnes »inköpspris», är tillverkningskostnaden med tillägg af den utländske

fabrikantens handelsvinst, men däremot icke marknadsvärdet vid

importtillfället; och, att döma af hvad packhusinspektionen i Göteborg i

fråga härom yttrat, torde det icke kunna antagas och har icke heller

kommit till Styrelsens kännedom, att ifrågavarande rundskrifvelser blifvit

af tullmyndigheterna på annat sätt uppfattade.»

Det lärer svårligen kunna bestridas och har allmänt erkänts, att vid

ett förlullningssätt efter värdet stora svårigheter möta att bestämma det

värde, efter hvilket förtullningen rätteligen skall ske. Visst är ock, att

de därom nu gällande bestämmelserna dels icke utgöra tillräcklig garanti

för tryggandet af statsverkets rätt, dels ock bereda den enskilde näringsidkaren

ej obetydliga olägenheter. I motionen lämnas ock i dessa afseenden

många och talande vittnesbörd; och det må vidare i detta sammanhang

erinras, hurusom förlidet års Riksdag, under framhållande af de

svårigheter, som vore förenade med förtullning efter värdet, gjort framställning

i syfte att för den omfattande rubriken maskiner, redskap etc. i

tulltaxan infördes vikttullar i stället för värdetullar.

Ehuru det under sådana förhållanden med tämligen stor visshet kan

antagas, att den af Kungl. Maj:t tillsatta kommittén för revision af gällande

tulltaxa kommer att noga öfverväga, hvilka åtgärder böra vidtagas

för att såvidt möjligt undanröja de med värdetullarne förenade olägenheter,

synes emellertid denna fråga vara af den vikt och betydelse, att,

redan innan kommittén afslutat sina arbeten, det torde böra tillses, i hvad

mån dessa olägenheter kunna minskas.

Det af motionären i detta afseende framlagda förslag innehåller enligt

utskottets mening synnerligen beaktansvärda synpunkter; och ehuru utskottet

af skål, som här nedan angifvas, finner sig icke nu böra föreslå

några ändringar i hithörande bestämmelser, har utskottet likväl ansett sig

böra i princip godkänna ifrågavarande förslag.

Utskottet vill till en början beträffande det af motionären föreslagna

stadgande att i visst angifvet fall till grund för förtullningen skulle läggas

varans försäljningspris å produktionsorten jämte vissa tillägg framhålla,

att en dylik föreskrift synes utskottet vara af behofvet påkallad. Tvist

rörande varans värde i detta fall kan visserligen därigenom icke undvikas,

men i hvarje fall har dock för tvistens afgörande viss utgångspunkt an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24. 21

gifvits; och låt vara, att, såsom äfven generaltullstyrelsen yttrar, svårighet

skulle möta att fastställa icke blott, huruvida den angifna förutsättningen

förefunnes, utan äfven det gängse försäljningspriset å produktionsorten,

synas dock dessa svårigheter näppeligen vara större, än att de böra kunna

undanröjas.

Motionären har vidare föreslagit, att vid tvist om det värde, efter

hvilket tull skall beräknas för varor af nu ifrågakomna slag, bestämmandet

af detta värde skulle kunna hänskjutas till skiljemän. Mot ett

dylikt förslag har utskottet icke haft annat att erinra, än att utskottet i

likhet med generaltullstyrelsen anser sättet härför böra uttryckligen angifvas

och icke lagen den 28 oktober 1887 om skiljemän åberopas.

Hvad härefter angår det fall, att de af vederbörande tullkammare

tillkallade besiktningsmännen åsätta en vara olika värde, har motionären

föreslagit, att det lägre värdet skall läggas till grund för förtullningen.

Generaltullstyrelsen åter har i detta fall ansett medeltalet mellan de olika

värdesättningarne böra utgöra det värde, efter hvilket varan skall förtullas.

Utan att för närvarande vilja uttala sig om riktigheten af vare sig den

ena eller den andra af dessa båda uppfattningar, anser sig dock utskottet

böra framhålla, att ett uttryckligt stadgande uti ifrågavarande afseende bör

i paragrafen intagas samt att ett dylikt stadgande synes böra gälla, äfven

då värdets bestämmande hänskjutits till skiljemän, nämligen då alla dessa

stannat i olika beslut.

Hvad slutligen vidkommer motionärens förslag till ändrad lydelse af

§ 6 tulltaxeunderrättelserna, har det synts utskottet riktigt, att, sedan

numera handelskammare på åtskilliga platser inrättats, dessa välja de

sakkunniga, hvilka vid varors besiktigande skola tillhandagå vederbörande

tullkammare, äfvensom att, där sådana institutioner icke finnas, magistraten

efter annan motsvarande inrättnings hörande väljer dessa personer. Men

det bör ock särskildt framhållas, att under sådana förhållanden vederbörande

tullkammare skall vara skyldig att bland de sålunda på förhand

valda personerna utse erforderliga sakkunnige äfvensom att tullkammaren

bör erhålla underrättelse om de för ändamålet utsedda personer. Skulle

så inträffa, att bland dessa på förhand valda personer den särskilda sakkunskap,

som i ett . föreliggande fall erfordras, icke är representerad bland

dessa personer, synes åt vederbörande handelskammare, eventuellt magistrat

efter annan mot handelskammare svarande inrättnings hörande, böra

inrymmas rätt att i dylika fall utse speciellt lämpliga personer.

Om utskottet alltså funnit sig böra i princip godkänna det af motio
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

nären nu framlagda förslaget, har utskottet likväl, på sätt redan blifvit

antydt, ansett sig icke böra tillstyrka, att någon ändring uti hithörande

bestämmelser för närvarande vidtages.

I slutprotokollet till artikel 8 af den mellan Sverige och Tyska riket

förlidet år afslutade handels- och sjöfartstraktaten har nämligen i fråga

om tariff B. införseltullar i Sverige intagits följande:

,1. De i tariff B. bestämda värdetullar beräknas efter varans inköpspris

med tillägg af emballagets värde jämte assurans, frakt och annan

därå använd kostnad, intill dess den anländt, därest den fraktas med

fartyg, till den hamn, dit den är destinerad eller där den för vidare befordran

till destinationsorten ur fartyget lossas, och, därest den fraktas å

annat sätt, till första svenska tullplats.

Afgörandet af uppstående tvist mellan tullmyndigheten och varuimportören

skall tills vidare äga rum i enlighet med bestämmelserna i §

5, första stycket, punkterna 2—5, af nu i Sverige gällande tulltaxeunderrättelser.

Den svenska regeringen är berättigad att företaga ändringar af

dessa bestämmelser. Begagnar sig regeringen af denna rättighet, skola

följande grunder iakttagas:

a. I händelse tullförvaltningen anser det af importören uppgiina

värde för lågt, skall importören erhålla ett anstånd af minst fem dagar

för att besluta sig, huruvida han vill godkänna det af tullförvaltningen

utrönta värdet eller hänskjuta bestämmandet till de sakkunniga eller myndigheter,

hvilka afgörandet af sådan tvist tillkommer.

b. Varuimportören skall erhålla tillfälle att inför behöriga sakkunniga

eller behörig myndighet personligen eller skriftligen försvara sin värdeuppgift.

, „ , ,

c. Straff skall i allt fall icke ådömas, om skillnaden mellan det

uppgifna och det af tullförvaltningen, de behöriga sakkunniga eller den

behöriga myndigheten fastställda värdet icke uppgår till 10 procent af det

senare värdet. Denna bestämmelse är icke tillämplig, ifall det bevisas,

att importören uppgifvit för lågt värde i afsikt att tullförsnilla. I alla fall

skall tull erläggas efter det högre värdet, utan afseende å skillnadens

storlek.» . „

Af det anförda torde framgå, att frågan om hvilka åtgärder uti förevarande

afseende lämpligen böra vidtagas är af den beskaffenhet, att det

otvifvelaktigt bör öfverlämnas åt Kungl. Maj:t att härom inkomma med

förslag. Så mycket synes dock redan nu böra framhållas, att, om också,

på sätt nyss blifvit nämndt och äfven af generaltullstyrelsen betonats, rätten

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

att vidtaga ändringar i nu gällande bestämmelser är begränsad genom

omförmälda traktat, dylika ändringar synas knappast kunna ske i annan

riktning än den af motionären föreslagna.

Utskottet har alltså inskränkt sig till att föreslå aflåtande! af en skrifvelse

i ämnet till Kungl. Maj:t.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer bevillningsutskottet,

att Riksdagen, i anledning af herr Röings förevarande

motion om ändring af §§ 5 och 6 i tulltaxeunderrättelserna,

, måtte besluta att i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa

utredning rörande sådan ändring af ifrågavarande paragrafer,

som blifvit här ofvan angifven, samt därefter

till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en

dylik utredning kan gifva anledning.

Stockholm den 18 april 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLI.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

Reservationer:

af herrar Cavalli och Åkerberg mot vissa delar af utskottets motivering;

samt

af herr Håfomson.

Herrar Hammarström, friherre Trolle och K. G. Karlsson hafva

begärt få antecknadt, att de icke deltagit, herrar Hammarström och Karlsson

i ärendets slutliga behandling samt friherre Trolle i behandlingen af

detta ärende inom utskottet.

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:100 Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om ändring af §§ 5 och 6 i tulltaxeunder rättelser na. s. 7 i texten