Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Mafits proposition om godkännande af förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående viss graf''egendom in. in■; dels ock inom riksdagen väckta motioner vidkommande detta ämne.

1907-03-07 · 57 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 56 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:111, Utlåtande i anledning af dels Kungl. Mafits proposition om godkännande af förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående viss graf''egendom in. in■; dels ock inom riksdagen väckta motioner vidkommande detta ämne.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

1

N:o 111.

Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1907, kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Mafits proposition om godkännande

af förslag till öfverenskommelse mellan svenska

staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående

viss graf''egendom in. in■; dels ock inom riksdagen väckta

motioner vidkommande detta ämne.

(R. A.) I

I en den 21 nästlidne mars till Riksdagen aflåten proposition, n:o

107, har Kungl. Maj:t under åberopande af propositionen medföljande utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att

dels för sin del godkänna och antaga ett propositionen bilagdt förslag

till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående viss grufegendom

in. m.,

dels ock bevilja ett anslag af 3,125,000 kronor till utförande af erforderliga

kompletteringsarbeten å järnvägen Gellivare—Riksgränsen samt

till anskaffande af ytterligare rullande materiel för statens järnvägar äfvensom

bemyndiga riksgäldskontoret att, i mån af behof och efter Kung].

Maj:ts beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under innevarande år tillhandahålla

järnvägsstyrelsen nämnda belopp.

Omförmälda förslag till öfverenskommelse (i propositionen betecknadt

Bilaga A) jämte därtill såsom bilaga hörande förslag till ändringar

Bill. till Riksd. Prof. 11)07. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. {N:o 111). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

i bolagsordningen för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag är af följande

lydelse:

Emellan svenska staten samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget

Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

är följande öfverenskommelse träffad:

§ I
I

ändamål att svenska staten må ingå såsom ägare till hälften i

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag utfäster sig detsamma att, så fort, sådant

lagligen kan ske, vidtaga de ändringar i sin bolagsordning, som till denna

§ hörande bilaga n:r 1 utvisar.1)

Såsom bilaga n:r 2 till denna § följer förteckning å de fastigheter,

grufvor och inmutade områden, som nu tillhöra Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, äfvensom, till upplysning om bolagets öfriga egendom, förteckning

å den lösegendom, som bolaget ägde den 31 december IDOG.2)

§ 2.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag utfäster sig vidare att i sammanhang

med ofvan angifna ändringar i bolagsordningen öka sitt aktiekapital

till åttio miljoner (80,000,000) kronor, hvaraf halfva beloppet skall utgöras

af preferensaktier och halfva af stamaktier.

§ 3.

Aktiebolaget Gellivare malmfält försäljer och öfverlåter till Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag all sin fasta och lösa egendom med undantag af

a) fordran hos trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

b) kontant kassabehållning samt fordringar hos banker för innestående

medel,

c) aktier i Trollhättans elektriska aktiebolag och aktiebolaget Expressdynamit,

samt

d) egna inneliggande 472 % obligationer.

Såsom bilaga till denna § följer förteckning å de fastigheter, grufvor

och inmutade områden, som ingå i denna försäljning.3) öfrig lösegendom

x) Se sid. 21—35 här nedan.

2) Se statsrådsprotokollet sid. 134—138.

3) Se statsrådsprotokollet sid. 139—144.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

3

öfverlåtes i hufvudsaklig öfverenstämmelse med inventarieförteckning af

den 31 december 1906 utan andra förändringar än grufrörelsens drifvande

och malmens försäljning intill tillträdesdagen må föranleda.

Köpeskillingen för ifrågavarande egendom skall utgöra tjugufyra

miljoner tjugufyratusen (24,024,000) kronor och likvideras af Luossavaara

Kiirunavaara aktiebolag med dess stamaktier till nominellt belopp af sexton

miljoner sextontusen (16,016,000) kronor med kuponger för tiden från och

med år 1908. öfverkursen för aktierna, åtta miljoner åttatusen (8,008,000)

kronor, föras i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags räkenskaper till bolagets

reservfond.

I samband med omförmälda försäljning åtager sig trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund att, i deri män de förfalla, betala aktiebolaget

Gellivare malmfälts nuvarande och blifvande skulder utan rätt för trafikaktiebolaget

att för sin regressfordran mot aktiebolaget Gellivare malmfält

göra sig betald i egendom, som enligt denna § öfverlåtits till Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, ändå att egendomen häftar såsom pant för

skulden.

§ 4.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag öfverlåter å trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund sina räntebärande värdepapper nämligen:

a) bankdepositionsbevis, dock att de hos norska staten pantsatta bevisen

å en miljon tvåhundrafemtiotusen (1,250,000) kronor må såsom

pant kvarligga, så länge nuvarande fraktkontrakt mellan norska staten och

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag fortfar att gälla,

b) Förenade Separatorintressenternas aktiebolags obligationer och

bolagets egna inneliggande obligationer,

c) aktier i aktiebolaget Expressdynamit, samt

d) bolagets egen fordran hos trafikaktiebolaget.

Däremot förbinder sig trafikaktiebolaget att utan rätt till regress

gälda samtliga de skulder, för hvilka Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

vid innevarande års utgång häftar; skolande det belopp, hvarmed den af

trafikaktiebolaget sålunda vid innevarande års utgång öfvertagna skuld må

öfverskjuta bokförda värdet af de tillgångar, som enligt denna § å trafikaktiebolaget

öfverlåtas, afskrifvas å Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags

återstående tillgångar.

, O O

I öfverensstämmelse härmed skola i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags

ingående balansräkning för den 1 januari 1908 ur bolagets tillgångar

uteslutas hvad under a), b), c) och d) här ofvan är uppräknadt

samt ur bolagets skulder alla andra poster än aktiekapitalet och reserv
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande A'':o 111.

fonden samt vinstmedel. De nya tillgångar, som genom förevarande aftal

tillföras Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, må icke i samma balansräkning

bokföras till högre värde, än som erfordras för att samtliga tillgångar

skola motsvara det ökade aktiekapitalet, reservfonden samt vinstmedel.

Bolagets tillgångar må sedermera intill år 1933 eller, därest staten

då icke begagnat sin i § 9 omförmälda lösningsrätt, intill år 1938 icke

i bolagets räkenskaper uppskrifvas i värde med högre belopp, än som å

samma tillgångar verkligen nedlagts; ej heller må under samma tid ny

egendom bokföras till högre belopp än den kostnad, som därå användts.

De skulder, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag intill år 1933, respektive

år 1938, må hafva ådragit sig, förbinder sig trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund att gälda utan rätt till regress; och må i följd

häraf vid utgången af år 1932, respektive år 1937, Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag icke i balansräkning vara påfördt andra belopp än

aktiekapital, reservfond samt vinstmedel.

§ 5.

l:o) Svenska staten öfverlåter till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

med äganderätt de staten såsom jordägare tillhöriga andelar i utmål

och grufvor inom malmfälten i Luossavaara, Kiirunavaara och Gellivare.

2:o) I sammanhang med detta kontrakt upplåter staten genom särskilda

arrendekontrakt *) på femtio (50) år till Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag nyttjanderätt dels till mark, som för närvarande innehafves af

aktiebolaget Gellivare malmfält men den 1 januari 1908 af detta bolag

afträdes, dels till områden, som redan innehafvas af Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, och dels slutligen till nya områden vid Gellivare och

Kiirunavaara, som för bolagets rörelse äro behöfliga; och tillförsäkrar staten

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag att få behålla nyttjanderätten till

de sålunda upplåtna områdena på de i arrendekontrakten stadgade villkor,

så länge Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag uppehåller grufdriften inom

Gellivare, respektive Kiirunavaara malmfält; skolande i följd häraf staten,

när en arrendeperiod gått till ända, lämna bolaget nytt arrendekontrakt

på enahanda villkor för så lång tid, som nyttjanderätt enligt lag må

upplåtas.

Däremot skall Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags nyttjanderätt till

det område vid Luossavaara, som å en, i kontrakt af den 9 september

*) Förslag till berörda kontrakt, se statsrådsprotokollet sid. 147—-157.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande År:o 111.

5

1899 emellan Kungl. Maj:t och Kronan samt Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag åberopad karta betecknats med Kitt. B, upphöra den 1 januari

1908; dock tillförsäkrar staten bolaget, att, därest vid utgången af år

1937 Luossavaara malmfält jämlikt § 6 mom. 4:o här nedan, återlämnas

till bolaget, detsamma skall ånyo erhålla och, så länge bolaget uppehåller

grufdriften inom malmfälten, bibehålla nyttjanderätten till ifrågavarande

område emot arrende, utgående med enahanda belopp per kvadratkilometer

som för den enligt ofvan afsedda kontrakt upplåtna marken vid Kiirunavaara

och på de villkor i öfrigt, som uti samma kontrakt äro stadgade.

3:o) Staten ansvarar för att den malm, som utom nu lagligen

gällande utmål må finnas inom de i mom. 2:o) afsedda områden,

icke, så länge dessa äro utarrenderade till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

må annat än för kronans räkning inmutas eller brytas, samt utfäster

sig att icke före utgången af år 1932 eller, om staten då ej begagnar

sin i § 9 här nedan omförmälda lösningsrätt, före utgången af ar

1937 därstädes bryta eller låta bryta malm.

§ 6.

För de i § 5 omförmälda jordägareandelar samt för öfriga i detta

kontrakt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag tillerkända rättigheter och

förmåner erhåller staten vederlag på följande sätt:

l:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag öfverlämnar den 1 januari

1908 till svenska staten preferensaktier i bolaget till nominellt belopp af

trettionio miljoner niohundraåttiofyratusen (39,984,000) kronor, och medgifver

staten, att dess nuvarande 16 aktier i Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag utbytas mot preferensaktier, hvarigenom staten blifver ägare

till alla bolagets preferensaktier till nominellt belopp af fyrtio miljoner

(40,000,000) kronor. För de nya aktier till belopp af trettionio miljoner

niohundraåttiofyratusen (39,984,000) kronor, som till staten öfverlämnas,

skall emissionsstämpelkostnad icke drabba bolaget, utan åligger det staten,

därest sådan stämpelkostnad varder af bolaget uttagen, att ofördröjligen

ersätta bolaget beloppet.

2:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag öfverlåter med äganderätt

till svenska staten samtliga aktier i Mertainens gräl akti (‘bolag till nominellt

belopp af fem miljoner (5,000,000) kronor; dock att staten intill ar

1933 eller, om staten då icke begagnat .sin i § 9 här nedan omförmälda

lösningsrätt, intill år 1938 icke äger att inom de Mertainens grufakticbolag

nu tillhöriga grafkor eller inmutade områden bryta eller låta bryta

järnmalm annat än för järn- eller ståltillverkning i Sverige.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

6

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund förpliktar sig att utan

rätt till regress betala samtliga de skulder, för Indika Mertainens grufaktiebolag

vid utgången af år 1907 häftar.

Såsom bilaga till detta mom. följer förteckning å de fastigheter,

grufvor och inmutade områden, som tillhöra Mertainens grufaktiebolag.v)

3:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag öfverlåter till svenska staten

med äganderätt de bolaget nu tillhöriga grufvor och inmutade områden

i malmfälten i Syväjärvi, Nokutusvaara och Haukivaara, dock att staten

intill år 1933 eller, om staten då icke begagnat sin i § 9 bär nedan omförmälda

lösningsrätt, intill år 1938 icke äger att inom ifrågavarande

grufvor eller inmutade områden bryta eller låta bryta järnmalm annat än

för järn- eller ståltillverkning i Sverige.

4:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag upplåter till staten uteslutande

nyttjanderätt under 30-årsperioden 1908—1937 till Luossavaara

malmfält, innefattande de grufvor och inmutade områden, som i bil. n:r 2

till § 1* 2) angifvas tillhöra samma malmfält, dock att staten icke äger att

under sagda tidsperiod inom nämnda malmfält bryta eller låta bryta järnmalm

annat än för järn- eller ståltillverkning i Sverige. Vid utgången

åt ofvannämnda 30-årspenod äger staten rätt att efter sitt godtfinnande

antingen behålla ifrågavarande grufvor och inmutade områden med full

äganderätt och utan lösen, eller ock att, mot återlämnande af grufvorna,

af Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag erhålla lösen för alla för grufvornas

tillgodogörande eller administrerande anordnade anstalter, byggnader och

annat, likasom maskiner, redskap och materiel. Vill staten begagna sist

angifna rättighet, tillsäge därom bolaget under år 1936. Lösesumman

skall i brist på åsärnjande bestämmas af nio ojäfviga gode män, utsedda

på sätt i § 9 mom. l:o) här nedan sägs, samt erläggas kontant den

31 december 1937.

5:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att söna de

bolaget tillhöriga inmutningar, för Indika utmål ännu ej blifvit lagda, och

inedgifver, att gränserna på djupet för de bolaget tillhöriga utmål, som

må vara lagda enligt 1855 års grufvestadga, beräknas, såsom vore samma

utmål lagda enligt nu gällande grufvestadga.

§ 7.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att under 25-årsperioden

1908—1932 icke bryta och tillgodogöra sig mera än samrnan
x)

Se statsrådsprokollet sid. 145 och 14G.

2) Se statsrådsprotokollet sid. 136.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

7

lagdt sjuttiofem miljoner (75,000,000) ton järnmalm inom Kiirunavaara

malmfält samt aderton miljoner sjuhundrafemtiotusen (18,750,000) ton

järnmalm inom Gellivare malmfält. I sistnämnda kvantitet inräknas

dock ej nu befintlig eller under nämnda 25-årsperiod fallande s. k. varpmalm.

Med varpmalm förstås sådant malmhaltigt berg, som faller vid

brytningen af malmen eller måste brytas för att göra malmen åtkomlig,

men är för fattigt för att kunna med fördel i oberedt skick exporteras.

§ 8.

Med afseende å Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags malmfraktning

å järnvägen Svartön—Riksgränsen skola under 25-årsperioden 1908—1932

följande bestämmelser gälla:

l:o) Staten tillförsäkrar bolaget att under omförmälda tjugufem år

mot en afgift af två (2) kronor G4 öre per ton från Kiruna till Riksgränsen

frakta den malm, sammanlagdt sjuttiofem miljoner ton, som bolaget erdigt

§ 7 äger att bryta inom Kiirunavaara malmfält, hvilken kvantitet skall

sålunda fördelas, att bolaget äger under år 1908 frakta omkring en miljon

femhundratusen (1,500,000) ton, hvarefter kvantiteten småningom, dock

högst med fyrahundratusen (400,000) ton under ett år, ökas intill tre miljoner

trehundratusen (3,300,000) ton årligen; åliggande bolaget att före

den 1 juli hvarje år hos järnvägsstyrelsen anmäla den ungefärliga kvantitet,

bolaget under närmast följande kalenderår vill frakta från Kiruna

till Riksgränsen, samt att, om bolaget för något kommande år önskar öka

kvantiteten med mera än tvåhundratusen (200,000) ton utöfver den för

närmast föregående år afsedda mängden, därom lämna järnvägsstyrelsen

meddelande minst två år före ingången af det kalenderår, hvarunder sådan

ökning skulle äga rum.

Så framt ej bolaget själft vill ombestyra å dess spår och dess egen

bangård erforderlig vagnflyttning och växling, åtager sig staten att utföra

densamma, mot det att bolaget ersätter kostnaden för därför använda

växellokomotivs underhåll och materialförbrukning samt för den för vagnrörelsen

erforderliga personalen äfvensom ränta och amortering å anskaffningskostnaden

för lokomotiven, beräknad till sju (7) procent, allt ökadt

med tio (10) procent.

Uppstå mellan staten och bolaget olika meningar om den fordrade

ersättningens storlek, skall saken hänskjutas till afgörande af skiljemän.

Vagnarnas omloppstid beräknas månadsvis på det sätt, att medeltal

åt omloppstid, från det hvarje vagn på bolagets begäran ställts till bolagets

förfogande för lastning till dess densamma efter skedd lossning återkommit

till Kiruna, tages för samtliga under månaden till bolagets för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

fogande för lastning ställda vagnar. För uppkommet öfverskott i tid

öfver fem dagar betalar bolaget vagnhyra efter nu gällande taxa. I omloppstiden

inräknas ej uppehåll, orsakadt af naturhinder eller olyckshändelse.

Bolaget är berättiga dt att lasta vagn intill fem (5) procent öfver

dess angifva bärighet. Frakt skall erläggas för hvad per månad i vagnarna

lastats, dock med iakttagande att, om vagnarna i medeltal föi månaden

icke lastats till sin angifna bärighet, frakt ändock skall eiläggas

efter den angifna bärigheten. .

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag berättigas att årligen frakta intill

en miljon tvåhundratusen (1,200,000) ton malm eller den kvantitet,

Kungl. Magt därutöfver kan medgifva, från Kiruna till Svartön, mot en

afgift af tre (3) kronor 48 öre per ton, däri inberäknad ersättning för

upplagsplats och begagnande af lastningsanordningar på Svartön, i likhet

med hvad som gäller angående malm, som fraktas från Gellivare till

Svartön enligt kungl. brefvet den 1 juli 1898, dock med iakttagande att

sammanlagda kvantiteten af hvad bolaget enligt detta inom. under ett år

fraktar från Kiruna till Riksgränsen och från Kiruna till Svartön icke

öfverstiger tre miljoner femhundratusen (3,500,000) ten och icke undei

ett år ökas från föregående år med mer än högst fyrahundratusen (400,000)

ton; skolande Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, om det ''vill begagna

rättigheten att frakta från Kiruna till Svartön, därom hos järnvägsstyrel

sen gorå anmälan minst ett år före ingången af det kalenderål, hvarunder

fraktningen från Kiruna till Svartön är afsedd att äga rum.

Staten fritager sig från ansvar för den minskning i den transporterade

malmmängden, som kan uppstå, därest icke bolaget med största möjliga

jämnhet fördelar malmafsändningen på arets särskilda månader eller

trafiken förhindras genom omständigheter, öfver hvilka förvaltningen af

statens järnvägar icke råder.

2:o) Staten tillförsäkrar vidare bolaget att under ofvannämnda period

1908—1932 från Gellivare (Malmberget) till Svartön frakta den malm,

sammanlagdt 18,750,000 ton, som bolaget enligt § ( äger att bryta inom

Gellivare malmfält, mot en afgift af två (2) kronor 75 öre för ton och under

de bestämmelser i öfrigt, som innefattas i kungl. brefvet den 1 juli 1898;

skolande sagda kvantitet fördelas ungefär lika på hvart af ifrågakomma år,

dock med rätt för bolaget att under de första fem åren utfrakta intill

eu miljon (1,000,000) ton årligen.

I nyssberörda kvantitet inbegripes icke s. k. varpmalm. Om fraktning

af varpmalm stadgas ej i detta kontrakt.

3:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag berättigas att under ar

1907, utöfver den i kontraktet emellan svenska staten och bolaget den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

9

2 juli 1898 angifva kvantitet en miljon tvåhundratusen (1,200,000) ton,

från Kiruna till Riksgränsen frakta ytterligare intill etthundrafemtiotusen

(150,000) ton järnmalm emot en afgift af två (2) kronor 64 öre för ton

och på de villkor i öfrigt, som innehållas under inom. l:o) i denna §.

§ 9.

l:o) Staten äger rätt att den 31 december 1932 inlösa de aktier i

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, hvilka nu tillhöra eller intill sagda

dag förvärfvats af trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund eller aktiebolaget

Gellivare malmfält. Vill staten begagna denna rätt, göre därom

tillsägelse under år 1930 hos trafikaktiebolaget Grängesberg— Oxelösund

samt hos aktiebolaget Gellivare malmfält, om detta bolag då ännu äger

bestånd. Har sådan tillsägelse skett, står det likväl staten öppet att senast

sex månader före inlösningsdagen återkalla sin tillsägelse.

För dylik inlösen skall värdering af berörda aktier verkställas af

nio ojäfviga gode män, af hvilka tre utses af Kungl. Maj:t, tre af trafikaktiebolaget,

en af magistraten i Stockholm, en af magistraten i Göteborg

och en af styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm. Vid värderingen,

hvarunder Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags böcker och öfriga handlingar

skola hållas tillgängliga för gode männen, uppskattas den årliga

medelvinst, sistnämnda bolag skäligen bör anses hafva haft å försäljningen

af den malm, som bolaget brutit och tillgodogjort sig under åren 1920—

1929, hvarvid hänsyn skall tagas ej blott därtill, om bolaget under perioden

gjort skäliga afskrifningar, utan äfven till alla andra på bedömandet

inverkande omständigheter. Angående afskrifningar är att iakttaga, att

bolaget icke har skyldighet att på grund af malms bortförande göra afskrifning

å själfva grufvorna ej heller att å fastigheter göra andra afskrifningar,

än som föranledas af byggnaders nedgång i värde. Har kvantiteten

af den malm, som bolaget brutit och tillgodogjort sig under nämnda

tioårsperiod, öfverstigit trettio miljoner (30,000,000) ton från malmfältet

i Kiirunavaara eller sju miljoner femhundratusen (7,500,000) ton från

Gellivare malmfält, skall från beräkningen uteslutas den vinst, som belöpt

å de Överskjutande kvantiteterna. Om till följd af krig eller blockad afbrott

i utfraktningen af malm ägt rum under ifrågavarande tioårsperiod,

skall i stället för den tid, afbrottet varat, medtagas i beräkningen en lika

lång tidrymd närmast före år 1920.

Lösesumman skall utgöra tjugufem gånger hälften af den sålunda uppskattade

medelvinsten, dock att, om nämnden skulle uppskatta de rnalm
Bih.

till Riksd. Prot. ISO7. 4 Sami. 1 Afd. 72 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande Å'':o 111.

kvantiteter, som vid 1932 års utgång finnas kvar inom bolagets utmål,

till mindre belopp än etthundrafemtio miljoner (150,000,000) ton i Kiirunavaara

malmfält eller trettiosju miljoner femhundratusen (37,500,000)

ton i Gellivare malmfält, från lösesumman skall afdi’agas hvad som svarar

emot bristen i nyssnämnda kvantiteters sammanlagda belopp.

Den efter angifna grunder bestämda lösesumman, med afdrag för

hvad däraf proportionellt må kunna belöpa på stamaktier, som icke ägas

af trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund eller aktiebolaget Gellivare

malmfält, skall erläggas kontant å inlösningsdagen, dock med rätt för

staten att dröja med erläggande af lösesumman eller någon del däraf intill

den 31 december nästföljande år, mot skyldighet för staten att meddela

bolagen dagen för inbetalningen en månad förut samt att erlägga fyra

(4) procent ränta å det resterande beloppet från inlösningsdagen till dess

betalning sker. Har vid tiden för lösesummans erläggande staten såsom

ägare af preferensaktierna icke erhållit den utdelning å samma aktier, som

enligt bolagsordningen skall tillkomma preferensaktierna, innan utdelning

å stamaktierna må äga rum, äger staten från lösesumman afdraga det belopp,

som brustit i sådan utdelning.

Inför gode männen må såväl staten som bolagen framställa och

grunda sina anspråk och påståenden. Gode männens beslut må ej öfverklagas.

Stanna de i olika meningar, galle den mening, som de flesta omfattat,

såsom gode männens beslut. Lagen om skiljemän äger ej tillämpning

i fråga om det i detta mom. afsedda förfarande. Har icke, sedan

ena parten med uppgift om sitt val af gode män gjort framställning hos

den andra parten om utseende å dess sida af gode män, sådan åtgärd ägt

rum inom tre månader, är förstnämnda part berättigad att välja gode män

i den andras ställe.

2:o) Begagnar staten sin ^lösningsrätt, och Luossavaara-Iviirunavaara

aktiebolag icke medhunnit att till utgången af år 1932 bryta och utfrakta

hela de i nästföregående § bestämda malmkvantiteter, frän Kiirunavaara

sjuttiofem miljoner (75,000,000) ton och från Gellivare aderton miljoner

sjuhundrafemtiotusen (18,750,000) ton, skall staten vid inlösen, hvarom i

mom. l:o) sägs, utöfver lösesumman för aktierna lämna trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund och aktiebolaget Gellivare malmfält ersättning,

i den mån på deras aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag belöper,

för hvad af nämnda kvantiteter icke utfraktats, dock i intet fall för mera

än fem miljoner (5,000,000) ton, hvarvid hvarje ton beräknas till ett

pris, motsvarande bolagets enligt mom. l:o) uppskattade medelvinst under

åren 1920—1929 per ton malm med afdrag af det vinstbelopp, som, därest

malmen utfraktats under åren 1928—1932, skolat jämlikt Luossavaara
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

11

Kiirunavaara aktiebolags bolagsordning å samma malm tillkomma preferensaktierna

i bolaget.

Beräkningen af ifrågasatta ersättningsbelopp verkställes i brist på

åsämjande af nio ojäfvige gode män, utsedde på sätt i mom. l:o) sägs,

och beloppet erlägges kontant före utgången af år 1933.

§ io.

Begagnar ej staten den i nästföregående § omförmälda lösningsrätt,

äger Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag under femårsperioden 1933—1937

utöfver de i § 7 här ofvan bestämda malmkvantiteter bryta ytterligare

i Kiirunavaara malmfält sammanlagdt femton miljoner (15,000,000) ton

järnmalm samt i Gellivare malmfält tre miljoner sjuhundrafemtiotusen

(3.750.000) ton järnmalm, oberäknad! varpmalm, så ock utfrakta nämnda

kvantiteter mot den i § 8 för hvarje fall bestämda frakt och under öfriga

däri stadgade fraktningsvillkor.

Det åligger bolaget att under den i denna § afsedda period fördela

malmfraktningen med ungefär lika kvantiteter på hvart af de fem åren.

§ 11.

Har Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag icke medhunnit att till utgången

af år 1937 bryta och utfrakta hela de i §§ 7 och 10 här ofvan bestämda

sammanlagda malmkvantiteter, från Kiirunavaara nittio miljoner

(90,000,000) ton och från Gellivare tjugutvå miljoner femhundratusen

(22.500.000) ton, skall staten lämna tratikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

och aktiebolaget Gellivare malmfält ersättning, i den mån på deras

aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag belöper, för hvad af nämnda

kvantiteter icke utfraktats, dock i intet fall för mera än fem miljoner

(5,000,000) ton, hvarvid hvarje ton beräknas till ett pris motsvarande den

vinst, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag skäligen bör anses hafva haft å

sin malmförsäljning under åren 1928—1937 med afdrag af det vinstbelopp,

som, därest malmen utfraktats under åren 1933—1937, skolat jämlikt

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags bolagsordning å samma malm tillkomma

preferensaktierna i bolaget.

I händelse af olika meningar om sagda beräkning skall uppskattning

äga rum på sätt i § 9 stadgats.

Ersättningsbeloppet må, om staten sådant önskar, fördelas med en

femtedel på hvart af åren 1938—1942.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

§ 12.

Har staten icke begagnat sin i § 9 omförmälda rätt till inlösen af

stamaktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag vid utgången af år 1932,

äger staten enahanda lösningsrätt den 31 december 1942. Vill staten begagna

denna lösningsrätt, göre därom tillsägelse under år 1940 hos trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund samt hos aktiebolaget Gellivare

malmfält, om detta bolag då ännu består, och skall i fråga om statens rätt

att återkalla sin tillsägelse, om lösesummans bestämmande och grunderna

därför, om afdrag å lösesumman samt om tiden för dess erläggande, hvad

i § 9 är därom stadgadt äga motsvarande tillämpning, dock att för beräkning

af medelårsvinsten skall läggas till grund kvantiteten af den malm,

bolaget brutit och tillgodogjort sig under tioårsperioden 1928—1937.

§ 13.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att icke exportera

s. k. A-malm från utmålen n:r 16, 17 och 27 (Vaktmästarens kulle) i

Kiirunavaara utöfver den kvantitet — omkring sjuhundratusen (700,000)

ton —, som redan blifvit enligt ingångna kontrakt försåld för leverans

från och med år 1908.

l:o. Därest det fraktbelopp, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag har

att jämlikt i § 8 mom. l:o stadgad grund till staten erlägga för transport

å järnvägen Gellivare—Riksgränsen, något år ej skulle uppgå till sammanlagda

beloppet af kostnaden för nämnda järnvägs drift och underhåll

jämte fem (5) procent å nuvarande och blifvande anläggningskostnad för

samma järnväg, skall bolaget i allt fall för sådant år betala en summa,

som motsvarar detta sammanlagda belopp. I driftkostnaden må dock ej

inräknas utgift, som, enligt hvad af järnvägens räkenskaper utrönes, föranledts

allenast af persontrafik, postbefordran och transport af annat gods

än bolagets.

Om staten för annans eller andras räkning än bolagets fraktar malm

från Kiruna till Riksgränsen till sammanlagd myckenhet af minst trehundratusen

(300,000) ton för år, skall, i stället för nyssnämnda garantibestämmelse,

gälla följande. Om något år fraktinkomsterna på järnvägen Gellivare—Riksgränsen

ej skulle uppgå till sammanlagda beloppet af kostnaden för järnvägens

drift och underhåll jämte fem (5) procent å nuvarande och blifvande anlägg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

13

ningskostnad för samma järnväg, skall bolaget i allt fall för sådant år betala,

med inberäkning af fraktafgiften för transporterad malmkvantitet, en

summa motsvarande den på bolagets transportkvantitet i förhållande till

hela transportmängden på banan (person-, post- och godstrafik) proportionellt

enligt vid statens järnvägar tillämpade fördelningsgrunder belöpande

andel af ofvannämnda sammanlagda kostnads- och procentbelopp. Skulle

ett sådant år bolagets transportmängd icke uppgå till den af bolaget anmälda

kvantitet, skall vid beräkning af bolagets andel i nämnda kostnadsoch

procentbelopp bolagets transportmängd i allt fall beräknas hafva utgjort

den anmälda kvantiteten.

2:o. Därest något år fraktinkomsterna på järnvägen Gellivare (Malmberget)—Svartön

ej skulle uppgå till sammanlagda beloppet af kostnaden

för järnvägens drift och underhåll jämte fem (5) procent å nuvarande och

blifvande anläggningskostnad för samma järnväg, innefattande jämväl alla

statens upplags-, lossnings- och lastningsanordningar å Svartön, skall

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag i allt fall för sådant år betala, med

inberäkning af fraktafgiften för å denna handel transporterad malmkvantitet,

den på bolagets transportkvantiteter i förhållande till hela transportmängden

på banan (person-, post- och godstrafik) proportionellt enligt vid

statens järnvägar tillämpade fördelningsgrunder belöpande andel af ofvannämnda

sammanlagda kostnads- och procentbelopp. Skulle ett sådant år

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag icke frakta en så stor malmkvantitet

denna väg, som bolaget anmält till befordran, skola vid beräkning af

bolagets andel i nämnda kostnads- och procentbelopp bolagets transportmängder

i allt fall beräknas hafva utgjort de en gång anmälda kvantiteterna

från Kiruna till Svartön och från Malmberget till Svartön.

3:o. Har till följd af krig eller blockad afbrott i utfraktningen af

malm ägt rum, skola bolagets förpliktelser enligt denna § upphöra för den

tid, afbrottet varar.

§ 15.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att af den malm,

som bolaget enligt detta kontrakt äger att intill år 1933, respektive år

1938, bryta och tillgodogöra sig inom malmfälten i Kiirunavaara och Gellivare,

i främsta rummet leverera hvad som, utaf de malmsorter bolaget

bryter, åstundas för järn- eller ståltillverkning inom Sverige, till de priser,

som efter det vid köpet i allmänhet gällande prisläge äro skäliga.

Nu stadgade skyldighet gäller endast gentemot dylik köpare, som

för fullgörande af sina förpliktelser lämnar tillfredsställande bankgaranti;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

och skall i öfrigt i afseende å bolagets leveransskyldighet enligt denna §

gälla följande:

a) Bolagets leveransskyldighet omfattar under första året, då leverans

af malm enligt denna § äger rum, högst

tvåhundratusen (200,000) ton och under nästpåföljande år högst

fyrahundratusen (400,000) ton, hvarefter leveransskyldigheten småningom

stiger, under iakttagande att därefter sammanlagda leveransskyldigheten

under ett år i intet fall stiger med mer än etthundrafemtiotusen

(150,000) ton utöfver hvad bolaget under nästföregående år enligt

denna § levererat.

b) I fråga om tiden för rekvisition skall gälla, att bolaget oberoende

af tiden för rekvisitionen är skyldigt att leverera intill etthundratusen

(100,000) ton sammanlagdt under ett år, men i öfrigt icke är skyldigt

leverera, med mindre rekvisition göres,

där den enligt denna § försålda malmen uppgår eller genom rekvisitionens

tillgodoseende skulle uppgå till sammanlagdt

tvåhundratusen (200,000) ton minst ett år,

där den skulle uppgå till sammanlagdt

fyrahundratusen (400,000) » » två år,

där den skulle uppgå till sammanlagdt

femhundrafemtiotusen (550,000) » » tre år före det

år, då leverans skall äga rum o. s. v. med ett års höjning i rekvisitionstiden

för hvarje ytterligare kvantitet af etthundrafemtiotusen (150,000) ton.

Uppstå mellan bolaget och köpare olika meningar om, huruvida det

af bolaget fordrade pris är skäligt, är bolaget pliktigt att, därest Kungl.

Maj:t sådant fordrar, underkasta sig afgörande af skiljemän.

§ 16.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att sörja för en i

allo rationell malmbrytning samt att för sådant ändamål vidtaga lämpliga

anstalter och nedlägga erforderliga kostnader. Bolaget förbinder sig jämväl

att hålla all för rörelsen erforderlig egendom i godt skick äfvensom

att under åren 1928—1937 icke utan Kungl. Maj-.ts tillstånd afyttra sådan

egendom.

§ 17.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att, på sätt i Grängesberg

och i Kiruna redan ägt ram, äfven i Gellivare, där den med staten

pågående rättegången hittills lagt hinder i vägen för förverkligande

af sådana afsikter, vidtaga åtgärder för beredande af tjänliga bostäder åt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande A:o 111.

15

arbetarna samt för öfrigt, i hvad på bolaget ankommer, söka sörja för

deras trefnad.

§ 18-

Skulle under den tid, detta aftal äger bestånd, exporttull eller annan

pålaga eller afgift, af hvad slag det vara må, af svenska staten påläggas

järnmalm, som brytes eller exporteras, förbinder sig staten att

under förra hälften af nästpåföljande kalenderår godtgöra trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag hvad

de af sagda grund måst slutligen vidkännas för malm, som brutits i någon

uti denna öfverenskommelse afsedd fyndighet.

Därest under sagda tid något af nämnda två bolag eller aktiebolaget

Gellivare malmfält måst vidkännas direkt beskattning, af hvad slag

det vara må, efter annan eller högre grund än som gäller för bolag med

årlig inkomst uppgående till beloppet af nettovinsten för det svenska

bankbolag, som under samma år haft den största nettovinsten, eller med

förmögenhet uppgående till beloppet af förmögenheten hos det svenska

bankbolag, som vid slutet af samma år ägt den största förmögenheten,

skall staten under loppet af nästpåföljande kalenderår godtgöra detta

bolag ej mindre hvad bolaget nödgats utgifva utöfver hvad det bort utgifva,

därest beskattning utgått efter samma grunder som för bolag med

ofvan sagda inkomst eller förmögenhet, än äfven ränta å skillnadsbeloppet

efter fyra (4) procent om året; dock att, där beskattningen icke utgått

efter annan eller högre grund än som gäller för bolag med en årsinkomst

af en miljon femhundratusen (1,500,000) kronor eller med en förmögenhet

af trettio miljoner (30,000,000) kronor, godtgörelse, hvarom här är fråga,

i intet fall skall äga rum.

§ 19-

Staten förbinder sig att under tiden intill 1932 års utgång, eller,

om staten icke begagnat sin i § 9 omförmälda lösningsrätt, intill 1937

års utgång, icke låta annan frakta för export afsedd järnmalm å järnvägen

Svartön—Riksgränsen mot billigare afgifter än dem, som medgifvits

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, äfvensom att efter 1932 resp. 1937

års utgång låta bolaget frakta malm på samma villkor, som angående för

export afsedd malm bestämmas för andra malmtrafikanter i Norrbotten.

§ 20.

l:o. 1 sammanhang med detta kontrakts undertecknande å statens

vägnar skola alla Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags fånges- och åtkomst
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

handlingar till fastigheter — däri inbegripet äfven till de fastigheter, som

aktiebolaget Gellivare malmfält enligt detta kontrakt skall öfverlåta till

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag — nedsättas hos Sveriges riksbank såsom

i taka händer mot åtagande af riksbanken att för Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolags räkning hålla handlingarna i förvar och att ej utlämna desamma

förrän efter utgången af år 1932 eller, om staten icke begagnar sin i §

9 omförmälda lösningsrätt, efter utgången af år 1937, samt med fullmakt

för riksbanken att för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags räkning och

på dess bekostnad låta lagfara de fastighetsfång, å hvilka lagfart icke redan

blifvit för sistnämnda bolag meddelad.

De handlingar, som för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag eller

aktiebolaget Gellivare malmfält grunda åtkomst till grufvor och inmutade

områden, och hvilka blifvit i sammanhang med upptagande af lån för bolagen

i bank nedsatta, så ock de inteckningar, som blifvit fastställda i

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags eller aktiebolaget Gellivare malmfälts

förlagsinteckningsbara egendom eller i sistnämnda bolags fastigheter, skola,

så snart och i den mån de frigöras från å dem nu ^vilande pantförbindelser,

öfverlämnas till förvar åt Sveriges riksbank, mot åtagande af riksbanken

att utlämna dem till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, dock ej

förrän efter utgången af år 1932 resp. 1937.

2:o. All fast eller lös egendom, som enligt denna öfverenskommelse

skall öfvergå till ny ägare, tillträdes den 1 januari 1908.

§ 21.

l:o. Aktiebolaget Gellivare malmfält förbinder sig att icke före

utgången af år 1942 öfverlåta sina aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

till annan än trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund. Likaledes

förbinder sig trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund att icke före

nyss angifna tid till annan öfverlåta de aktier i Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, som trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund nu äger eller

intill nämnda tid förvärfvar; dock skall denna bestämmelse icke utgöra

hinder för öfverlåtelse af aktier, i den mån sådan erfordras för uppehållande

af aktieägarnes antal vid lagstadgadt minimum.

2:o. Aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

ikläda sig härmed ansvar såsom för egen förbindelse

för alla de förpliktelser, som jämlikt detta kontrakt åligga LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag.

3:o. Aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

medgifva, att till säkerhet för samtliga deras förbindelser

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

17

enligt detta kontrakt med undantag för det i § 22 gjorda åtagande, de

uti mom. l:o omförmälda aktier må utgöra pant; skolande i fråga om

pantsättningen gälla hvad i mom. 4:o stadgas.

4:o. För att trygga statens rätt till inlösen enligt §§ 9 och 12 så

ock till fullgörande af den i nästföregående mom. omförmälda pantsättning

skola i sammanhang med detta kontrakts undertecknande å statens

vägnar de aktier, tillsammans minst trettioniotusen åttahundrafemtiotvå

(39,852) stycken, i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, som tillhörda trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund samt aktiebolaget Gellivare malmfält,

försedda med öfverlåtelser in blanko, nedsättas såsom i taka händer

hos Sveriges riksbank, med fullmakt för riksbanken att, sedan staten visat

sig hafva erlagt stadgad lösen för aktierna, öfverlämna dem med ifylld

öfverlåtelse till staten, samt mot åtagande af riksbanken

att, så länge statens rätt till inlösen består, hålla aktierna i förvar

och icke till annan utlämna desamma;

att hvarje år, sedan ordinarie bolagsstämma med Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag hållits, till trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

och aktiebolaget Gellivare malmfält utlämna föregående års vinstkuponger

till hvardera bolagets aktier, dock att, om staten med laga

kraft ägande dom visar, att staten på grund af detta kontrakt äger fordran,

för hvilken aktierna jämlikt mom. 3:o häfta såsom pant, staten är berättigad

att utbekomma vinstkuponger till så stort antal, som fordras till

täckande af dess fordran, samt

att, om tiden för statens lösningsrätt gått till ända utan att staten

begagnat sig af samma rätt, samt staten vid denna tidpunkt icke äger

fordran, för hvilken aktierna häfta såsom pant, tillhandahålla hvartdera

bolaget dess aktier.

§ 22.

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund förbinder sig att inskränka

exporten af malm från de Grängesbergs grufaktiebolag tillhöriga grufvor

i Grängesberg, så att densamma efter år 1908 ej öfverstiger sexhundrafemtiotusen

(650,000) ton samt efter år 1917 ej öfverstiger fyrahundrafemtiotusen

(450,000) ton årligen.

Denna förbindelse gäller äfven för det fall, att Grängesbergs grufaktiebolags

grufvor skulle komma i annan ägares hand. Varder denna

förbindelse under något år öfverträdd, skall trafikaktiebolaget under påföljande

år till staten erlägga ett vite, beräknadt efter fem (5) kronor per

Bill. till Riksd. Prof. 11)07. 4 Sami. 1 Afd. 72 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

ton för hvarje ton malm, som utöfver den stadgade maximikvantiteten

blifvit exporterad.

§ 23.

Staten utfäster sig att, om staten begagnar sig af den i §§ 9 och 12

har ofvan angifna lösningsrätt, i den mån sådant lämpligen kan ske, bibehålla

den hos Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag anställda personal äfvensom

att svara för fortsatt utbetalning af då utgående, till beloppet rimliga

pensioner och understöd åt tjänstemän och arbetare, som varit anställda

vid nämnda bolag.

§ 24.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att för tiden från och

med år 1908 till G. E. Broms’ rättsinnehafvare utbetala den royalty, som

enligt aftal den 11 februari och den 20 maj 1903 häftar ej mindre vid

bolagets förutvarande egendom än äfven vid den egendom, bolaget enligt

denna öfverenskommelse förvärfvar af aktiebolaget Gellivare malmfält;

dock att staten ikläder sig ifrågavarande förpliktelse beträffande den malm,

som staten enligt detta kontrakt kan komma att bryta i Luossavaara

malmfält.

Staten ikläder sig vidare, för tiden från och med år 1908, betalningsskyldighet

för den i omförmälda aftal bestämda royalty, i hvad den

hvilar på Mertainens grufaktiebolags nuvarande egendom.

§ 25.

l:o) Den mellan kronan, å ena, och aktiebolaget Gellivare malmfält

in. fl., å andra sidan, anhängiga rättegång angående rätt till vissa inmutningar,

i hvilken rättegång Svea Hofrätt gifvit dom den 23 februari 1906,

nedlägges till alla delar, och parterna bära hvar sina kostnader för samma

rättegång.

2:o) Denna öfverenskommelse utgör icke hinder för upplösning af

aktiebolaget Gellivare malmfält, så snart bolaget anser sådant lämpligt,

dock att detta icke verkar någon inskränkning i trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds

förbindelser enligt detta kontrakt eller rubbning i den

pantsättning, som enligt § 21 här ofvan ägt rum.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

19

§ 26.

Staten berättigas att taga del af alla undersökningar, LuossavaaraIviirunavaara

aktiebolag anställt eller kommer att anställa rörande malmtillgången

såväl i Luossavaara och Kiirunavaara som i Gellivare, äfvensom

att själf låta anställa sådana undersökningar, i den mån det kan ske utan

att arbetet i grufvorna därigenom hindras eller uppehälles.

§ 27.

Genom detta kontrakt upphäfves med 1907 års utgång den emellan

staten, å ena, och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, å den andra sidan,

den 2 juli 1898 ingångna öfverenskommelse. Till ytterligare säkerhet för

uppfyllande af bolagets förbindelser enligt förevarande kontrakt skall intill

år 1938 hos staten kvarblifva det intecknade skuldebref å två miljoner

(2,000,000) kronor, som af bolaget öfverlämnats till staten såsom säkerhet

för ett i sagda öfverenskommelse stadgadt vite, hvaremot de såsom pant

för samma öfverenskommelse till staten aflämnade depositionsbevis å en

miljon femhundratusen (1,500,000) kronor skola, jämlikt § 4 här ofvan,

tillställas traf! k aktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.

§ 28.

Där enligt stadgande i denna öfverenskommelse tvist skall afgöras

af skiljemän, skola, för såvidt icke här ofvan annorlunda bestämts, skiljemännen

vara tre till antalet och tillsättas på det sätt, att hvardera parten

utser en och öfverståthållareämbetet i Stockholm den tredje.

§ 29.

De rättigheter, som på grund åt detta kontrakt tillkomma Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag må icke utan statens samtycke å annan

öfverlåtas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

rande

gång,

inom

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Förestående aftal antages härmed under förutsättning af vederböbolagsstämmors

godkännande inom nästkommande juni månads utmen

upphör att vara för bolagen bindande, därest det icke af staten

samma tid godkännes.

Stockholm den 7 mars 1907.

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

Vollrath Tham.

Aktiebolaget Gellivare malmfält

Vollrath Tham.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

Vollrath Tham.

Bevittnas:

C. H. Byström. G. Lagerhjelm.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

21

Bilaga n:o 1 till § 1 i kontraktet.

Bolagsordning

för

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

Nuvarande lydelse.

§ I
Detta

bolag är grundadt på aktier

med begränsad ansvarighet i enlighet

med Kungl. förordningen angående

aktiebolag den 6 oktober 1848

och benämnes »Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag».

§ 2.

Bolagets ändamål är att å Luossavaara

och Kiirunavaara malmfält och

angränsande orter inom Norrbottens

län idka grufdrift, så ock att bedrifva

malmförädlingsverksamhet

jämte annan i samband med grufdriften

stående rörelse.

Bolaget må, där sådant för dess

rörelse finnes tjänligt, ikläda sig

borgen.

§ 3.

Bolagets styrelse har sitt säte i

Stockholm.

I enlighet med § 1 i kontraktet ändrad

lydelse.

§ I
(Oförändrad.

)

§ 2.

Bolagets ändamål är att å Luossavaara

och Kiirunavaara malmfält och

andra orter inom Norrbottens län

idka grufdrift, så ock att bedrifva

malmförädlingsverksamhet jämte annan

i samband med grufdriften

stående rörelse.

§ 3.

(Oförändrad.)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottet* Utlåtande N:o 111.

Nuvarande lydelse.

§ 4.

Bolagets aktiekapital, som kan vara

fördelare å stamaktier och preferensaktier,

skall utgöra minst åtta millioner

kronor och högst tjugufyra

millioner kronor. Aktiens belopp

skall utgöra ett tusen kronor.

Bolaget må icke träda i verksamhet,

förrän minimikapitalet blifvit

till fullo inbetaldt. Därutöfver må

inom ofvan stadgade begränsning

nya aktier efter bolagsstämmas därom,

i den ordning § 22 säger, fattade

beslut utgifvas; och äger förutvarande

aktieägare, i förhållande till

förut ägande aktier, företrädesrätt

till öfvertagande af de aktier, som

sålunda utgifvas. Nya aktier skola

kontant inbetalas vid teckningen, för

att denna skall anses giltig.

o c

Därest rörelsens behof sådant

kräfver, må bolaget inom ofvan stadgade

begränsning utgifva preferensaktier

till belopp ej öfverstigande

hälften af utgifna stamaktier, hvilka

preferensaktier, löpande med högst

åtta procent årlig utdelning, medföra

företrädesrätt framför öfriga

aktier, icke allenast till nämnda utdelning

af bolagets årliga vinst än

ock vid bolagets upplösning till återbekommande

af aktiebeloppet; och

äger bolaget att efter utlottning inlösa

större eller mindre antal af

preferensaktierna, dock med iakttagande

däraf att bolagets tillgångar

icke må i vidsträcktare mån för in
-

Ändrad lydelse.

§ 4.

Bolagets aktiekapital skall utgöra

minst åttio och högst tvåhundrafyrtio

millioner kronor, och skall hvarje

aktie lyda å ett tusen kronor.

Aktierna skola vara dels preferensaktier

och dels stamaktier, med

lika många af hvardera serien.

I fråga om den preferensaktierna

åtföljande rätt till utdelning, hvilken

ej inträder förrän beträffande 1908

års vinst, gäller, att för tiden från

och med 1908 till och med 1931

preferensaktierna skola framför stamaktierna

medföra företrädesrätt till

en ärlig utdelning af bolagets vinst

med ett belopp, motsvarande här nedan

stadgade afgift å hälften af den

under ifrågavarande tid uti bolagets

grufvor i Kiirunavaara och Gellivare

brutna och därifrån bortförda

malm, dock att häri ej skall inbegripas

s. k. varpmalm — hvarmed

förstås sådant, malmhaltigt berg,

som faller vid brytningen af malmen

eller måste brytas för att göra

malmen åtkomlig, men är för fattigt

att kunna med fördel i oberedt

skick exporteras.

Sagda afgift skall utgå för åren

1908—1927 med en krona per ton

malm från Kiirunavaara samt 50

öre per ton malm från Gellivare,

för närmast följande femårsperioden

med resp. en krona 50 öre

och 15 öre samt för den ytterligare

därpå följande femårsperio
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

23

Nuvarande lydelse.

lösningen användas än att sådant

öfverskott finnes, som i § 7 sägs.

Verkställd utlottning af preferensaktier

skall kungöras i allmänna tidningarna.

§ 5.

o

A hvarje aktie utfärdas aktiebref,

ställdt till viss man och med den

lydelse i öfrigt och de underskrifter

å bolagets vägnar, som vid bolagsstämma

beslutas; kunnande dock, där

aktieägare så önskar, flera aktier i

ett aktiebref sammanföras. Aktiebref

skall tydligen utmärka, huruvida

det afser stamaktie eller preferensaktie.

Ändrad lydelse.

den med resp. två kronor och en

krona.

Utöfver nu bestämda afgift skola

preferensaktierna icke för perioden

1908—1937 medföra någon rätt till

utdelning, dock att, försåvidt under

ett eller flera år nyss sagda utdelning

icke kunnat lämnas, preferensaktiernas

ägare äro berättigade att af följande

års vinst bekomma hvad däri

brustit, innan utdelning å stamaktierna

må äga rum.

Af den vinst, som bolagets verksamhet

under tiden efter 1937 må

lämna, äga preferensaktierna och

stamaktierna bekomma utdelning med

lika rätt.

För preferensaktiernas innehafvare

gälla dessutom, med afseende å

rätt att deltaga i val af styrelse och

revisorer äfvensom att i öfrigt utöfva

rösträtt å bolagsstämma, de inskränkningar,

som i ,§,§ 10, 14 och 17 här

nedan stadgas.

§ 5-

o

A hvarje aktie utfärdas aktiebref,

ställdt till viss man och med den

lydelse i öfrigt och de underskrifter

å bolagets vägnar, som vid bolagsstämma

beslutas; kunnande dock, där

aktieägare så önskar, flera aktier i

ett aktiebref sammanföras. Aktiebref

skall tydligen utmärka, huruvida

det afser stamaktie eller preferensaktie.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Nuvarande lydelse.

Med hvarje aktiebref följa tjugu

vinstutdelningskuponger, betecknade

med n:is 1—20, jämte talong.

Efter inlösen af dessa kuponger

utlämnas, mot talongens afkunnande,

ytterligare tjugu vinstutdelningskuponger

jämte ny talong och förfares

allt framgent på samma sätt.

§ 6.

Aktie må förutom af Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund

ägas eller innehafvas endast af svensk

undersåte eller svenskt bolag, i hvars

bolagsordning finnes föreskrifvet, att

aktie eller andel i bolaget ej må

utan Kungl. Maj:ts medgifvande ägas

eller innehafvas af utländing.

Alla aktier skola af bolagets styrelse

i nummerföljd införas i en för

sådant ändamål inrättad, för en hvar

vid anfordran tillgänglig registerbok,

uti hvilken för hvarje aktie upptages

aktietecknarens namn, yrke och

hemvist samt de med äganderätten

skeende förändringar, som hos styrelsen

anmälas.

Har äganderätt till aktie genom

öfverlåtelse, arf eller annat laga fång

öfvergått till ny ägare, vare denne,

efter det han hos bolagets styrelse

anmält och styrkt sin åtkomst till

aktien, så ock, där hans nationalitet

icke är för styrelsen känd, företett

bevis därom, att han är svensk undersåte

och, där annat svenskt bolag

än Trafikaktiebolaget Gränges
-

Ändrad lydelse.

§ 6.

Preferensaktie md endast ägas af

svenska staten, dock att staten må till

annan öfverlåta aktie, om och i den

mån sådant fordras, för att antalet

aktieägare icke skall nedgå under

lagstadgadt minimiantal.

Stamaktie må förutom af svenska

staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

ägas eller innehafvas

endast af svensk undersåte

eller svenskt bolag, i hvars bolagsordning

finnes föreskrifvet, att aktie

eller andel i bolaget éj må utan

Kungl. Maj:ts medgifvande ägas eller

innehafvas af utländing.

Alla aktier skola af bolagets styrelse

i nummerföljd införas i en för

sådant ändamål inrättad, för en hvar

vid anfordran tillgänglig registerbok.

uti hvilken för hvarje aktie upptages

aktietecknarens namn, yrke och

hemvist samt de med äganderätten

skeende förändringar, som hos styrelsen

anmälas.

Har äganderätt till aktie genom

öfverlåtelse, arf eller annat laga fång

öfvergått till ny ägare, vare denne,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

25

Nuvarande lydelse.

berg-—Oxelösund förvärfvat aktie,

företett bevis, att i sådant bolags

ordning finnes föreskrifvet, att aktie

eller andel i bolaget ej må utan

Kungl. Maj:ts medgifvande ägas eller

innehafvas af utländing, berättigad

att efter företeende af aktiebref

få förhållandet i registerboken antecknadt

och att därefter åtnjuta

delägarerätt i bolaget.

Så länge bolagets verksamhet

fortfar och innan alla dess gällande

skulder blifvit godtgjorda, må vidare

utdelning emellan bolagsmännen icke

göras, än att, enligt sista bokslut

och det ej äldre än för näst föregående

år, öfverskott finnes, motsvarande

minst två procent af tecknade

aktiekapitalet.

§ 8.

Aktie är i förhållande till bolaget

odelbar, hvadan, om flera blifva gemensamt

ägare af en aktie, de må

allenast genom en person sin rätt

i bolaget utöfva och bevaka.

Bill. till Riksd. Prof. 11)07. 4 Sami

Ändrad lydelse.

efter det han hos bolagets styrelse

anmält och styrkt sin åtkomst till

aktien, så ock, där hans nationalitet

icke är för styrelsen känd, företett

bevis därom, att han är svensk undersåte

och, där annat svenskt bolag

än Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

förvärfvat aktie,

företett bevis, att i sådant bolags

ordning finnes föreskrifvet, att aktie

eller andel i bolaget ej må utan

Kungl. Maj:ts medgifvande ägas eller

innehafvas af utländing, berättigad

att efter företeende af aktiebref

få förhållandet i registerboken antecknadt

och att därefter åtnjuta

delägarerätt i bolaget.

§ 7.

(Oförändrad.)

§ 8.

(Oförändrad.)

1 Afd. 72 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Nuvarande lydelse.

§ 9.

Aktieägare är icke förbunden till

någon betalning utöfver aktiens belopp,

därest han icke till vidare ansvarighet

sig särskilt utfäst; men

hafva aktieägare såsom styrelseledamöter

eller å bolagsstämma deltagit

i beslut, stridande mot denna bolagsordning

eller gällande förordning

om aktiebolag, vare de, som beslutet

fattat, en för alla och alla för en,

skyldiga att ersätta all därigenom

uppkommande skada.

Aktieägare är icke berättigad att

i annan ordning, än denna bolagsordning

uttryckligen medgifver, taga

del af bolagets räkenskaper eller

fordra redovisning för dess förvaltning.

§ 10.

Bolagets angelägenheter handhafvas

af en styrelse, bestående af minst

tre och högst sju ledamöter. Styrelsens

medlemmar skola vara i Sverige

bosatta svenska undersåtar.

Styrelsen utses första gången å

konstituerande bolagsstämma och

därefter å ordinarie bolagsstämma,

hvarje gång för ett år i sänder.

Första året räknas för tiden från

konstituerande bolagsstämman till

påföljande ordinarie bolagsstämma.

Ändrad lydelse.

§ 9-

(Oförändrad.)

§ 10.

Bolagets angelägenheter handhafvas

af en styrelse, bestående af minst

fyra och högst åtta ordinarie å bolagsstämma

valda ledamöter, hvarförutom

Kungl. Maj:t äger att för

tiden intill år 1938 utse en ledamot

i bolagets styrelse jämte en suppleant

för honom. Styrelsens medlemmar

skola vara i Sverige bosatta svenska

undersåtar.

De ledamöter, som väljas å bolagsstämma,

utses för ett år i sänder.

För tiden till och med år 1937

utse innehafvarna af stamaktierna

samtliga styrelseledamöter, som väljas

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

27

Nuvarande lydelse.

Styrelsen har att ställa sig till

efterrättelse de föreskrifter angående

bolagets förvaltning, som å bolagsstämma

varda styrelsen meddelade.

Därjämte äger Kungl. Maj:t utse

eu person att vara ledamot af bolagets

styrelse.

§ 11.

Bolagets firma tecknas af den

eller de styrelseledamöter, som därtill

af styrelsen utses.

Alla skriftliga afhandlingar, som

styrelsen för bolaget ingår, skola

undertecknas å bolagets vägnar och

med utsättande af dess antagna benämning,

vid äfventyr att eljest styrelsens

ledamöter, som afhandlingen

underskrifva, skola för fullgörande

af bolagets därpå grundade förbindelse

ansvara såsom för egen skuld,

en för alla och alla för en.

Ändrad lydelse.

å bolagsstämma. För tiden från och

med är 1938 välja innehafvarna af

berörda aktier samt innehafvarna af

preferensaktierna, hvar serie för sig,

å bolagsstämma lika antal styrelseledamöter.

Beslutar bolagsstämma,

att val af suppleanter för styrelseledamöterna

skall äga rum, gälle med

afseende å sådant val hvad här om

val af styrelseledamöter är stadgadt.

Styreisen har att ställa sig till

efterrättelse de föreskrifter angående

bolagets förvaltning, som å bolagsstämma

varda styrelsen meddelade.

§ 1L

Bolagets firma tecknas af den

eller de styrelseledamöter, som därtill

af styrelsen utses; dock att, intill år

1938 reverser, pant för skrifning ar,

borgensförbindelser och kreditajtal för

att vara gällande skola vara undertecknade

jämväl af den utaf Kungl.

Maj:t utsedde styrelseledamoten.

Alla skriftliga afhandlingar, som

styrelsen för bolaget ingår, skola

undertecknas å bolagets vägnar och

med utsättande af dess antagna benämning,

vid äfventyr att eljest styrelsens

ledamöter, som afhandlingen

underskrifva, skola för fullgörande

af bolagets därpå grundade förbindelse

ansvara såsom för egen skuld,

en för alla och alla för eu.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Nuvarande lydelse.

§ 12-

Styrelsen utser inom sig ordförande

och verkställande direktör.

Den sammanträder på kallelse af

ordföranden eller verkställande direktören

så ofta ärendenas behandling

sådant fordrar.

Styrelsen må ej fatta beslut,

därest ej minst halfva antalet ledamöter

äro närvarande.

Vid omröstning inom styrelsen

räknas rösterna efter hufvudtalet och

besluten bestämmas genom enkel

röstpluralitet. Om vid uppkommen

meningsskiljaktighet de afgifna rösterna

utfalla med lika antal mot

hvarandra, skall den mening, som

biträdes af ordföranden, gälla såsom

styrelsens beslut.

Vid styrelsens sammanträden skall

alltid föras protokoll, som justeras

af ordföranden och en annan af styrelsen

därtill utsedd ledamot.

§ 13.

Verkställande direktören har att

ställa sig till efterrättelse den instruktion,

som af styrelsen för honom utfärdas.

Han är jämväl, utan särskilt

bemyndigande af styrelsen, behörig

Ändrad lydelse.

§ 12.

Styrelsen utser inom sig ordförande

och verkställande direktör.

Den sammanträder på kallelse af

ordföranden eller verkställande direktören

så ofta ärendenas behandling

sådant fordrar; och skall den

af Kungl. Maj:t utsedde styrelseledamoten

eller vid förfall för honom

hans suppleant bevisligen kallas till

hvarje styrelsesammanträde i god tid

förut.

Styrelsen må ej fatta beslut,

därest icke minst halfva antalet ledamöter

äro närvarande.

Vid omröstning inom styrelsen

räknas rösterna efter hufvudtalet och

besluten bestämmas genom enkel

röstpluralitet. Om vid uppkommen

meningsskiljaktighet de afgifna rösterna

utfalla med lika antal mot

hvarandra, skilje lotten dem emellan.

Vid styrelsens sammanträden skall

alltid föras protokoll, som justeras

af ordföranden och en annan af styrelsen

därtill utsedd ledamot.

§ 13.

(Oförändrad.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Nuvarande lydelse.

att, själ!'' eller genom ombud, tala

och svara för bolaget samt att å

bolagets vägnar emottaga stämningar

C cS Ö O

och andra rättsliga meddelanden.

§ 14.

Bolagets rörelseår räknas från

och med den 1 januari till och med

den 31 december. De öfver bolagets

rörelse förda räkenskaperna skola

således för hvarje år under den 31

december i fullständigt bokslut sammanföras.

Bokslutet skall vara verkställdt

före utgången af mars månad

påföljande år.

Granskningen af bolagets räkenskaper

och förvaltning skall, sedan

bokslutet upprättats, ofördröjligen

verkställas af tre därtill utsedda revisorer,

af hvilka två utses af aktieägarne

å ordinarie bolagsstämma och

en jämte suppleant för honom förordnas

af Ivungl. Maj:t.

Styrelsen skall till revisorerna

öfverlämna skriftlig berättelse om bolagets

förvaltning och ställning jämte

förslag till utdelning af tillgängliga

o o o o o

vinstmedel.

öfver granskningen afgifves skriftlig

berättelse, däri ansvarsfrihet för

Ändrad lidelse.

§ 14.

Bolagets rörelseår räknas från

och med den 1 januari till och med

den 31 december. De öfver bolagets

rörelse förda räkenskaperna skola

således för hvarje år under den 31

december i fullständigt bokslut sammanföras.

Bokslutet skall vara verkställdt

före utgången af mars månad

påföljande år.

Granskningen af bolagets räkenskaper

och förvaltning skall, sedan

bokslutet upprättats, ofördröjligen

verkställas af därtill utsedda revisorer,

hvilka för tiden intill år 1938

utses: två jämte en suppleant för

dem, af innehafvarne af stamaktierna

ä ordinarie bolagsstämma och en

jämte suppleant för honom af Ivungl.

Maj:t.

För tiden från och med år 1938

välja innehaf varne af preferensaktierna

och af stamaktierna, hvar serie

för sig, å bolagsstämma två revisorer

jämte en revisorssuppleant.

Styrelsen skall till revisorerna

öfverlämna skriftlig berättelse om bolagets

förvaltning och ställning jämte

förslag till utdelning af tillgängliga

O <T'' cS O o

vinstmedel.

Öfver granskningen afgifves skriftlig

berättelse, däri ansvarsfrihet för

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Nuvarande lydelse.

styrelsen skall antingen tillstyrkas

eller af styrkas, ägande revisorerna

att i afseende å vinstens fördelning

äfvensom beträffande bolagets blifvande

förvaltning framställa de förslag,

hvartill de finna anledning.

Revisionsberättelsen, jämte därtill

hörande handlingar, skall till

styrelsen aflämnas före utgången af

april månad och därefter hållas för

aktieägarne tillgänglig å bolagets

kontor i Stockholm intill ordinarie

bolagsstämma.

De revisorer, som skola af aktieägarne

utses, väljas första gången

å konstituerande bolagsstämma och

därefter årligen å ordinarie bolagsstämma

för tiden intill nästa ordinarie

bolagsstämma. De äga att,

under den tid för hvilken de sålunda

äro valda, när helst de önska, taga

kännedom om bolagets räkenskaper

och förvaltning.

§ 15.

Bolagsstämma skall hållas i Stockholm.

Ordinarie bolagsstämma sammanträder

årligen under maj månad.

Extra bolagsstämma kan af styrelsen

sammankallas, då viktiga angelägenheter

sådant föranleda. Därest

innehafvare af aktier för minst en

tiondedel af tecknade aktiekapitalet

förena sig i yrkande om extra bolagsstämmas

sammankallande eller därest

ÄHärad lydelse.

styrelsen skall antingen tillstyrkas

eller afstvrkas, ägande revisorerna

att i afseende å vinstens fördelning

äfvensom beträffande bolagets blifvande

förvaltning framställa de förslag,

hvartill de finna anledning.

Revisionsberättelsen, jämte därtill

hörande handlingar, skall till

styrelsen aflämnas före utgången af

april månad och därefter hållas för

aktieägarne tillgänglig å bolagets

kontor i Stockholm intill ordinarie

bolagsstämma.

De revisorer, som skola af aktieägarne

utses, väljas årligen ä ordinarie

bolagsstämma för tiden intill

nästa ordinarie bolagsstämma. De

äga att, under den tid för hvilken

de sålunda äro valda, när helst de

önska, taga kännedom om bolagets

räkenskaper och förvaltning.

§ 15.

Bolagsstämma skall hållas i Stockholm.

Ordinarie bolagsstämma sammanträder

årligen senast under maj månad.

Extra bolagsstämma kan af styrelsen

sammankallas, då viktiga angelägenheter

sådant föranleda. Därest

innehafvare af aktier för minst en

tiondedel af tecknade aktiekapitalet

förena sig i yrkande om extra bolagsstämmas

sammankallande eller därest

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

31

Nuvarande lydelse.

revisorerna sådant begära, vare styrelsen

pliktig att inom fjorton dagar,

efter det dylik anmälan skriftligen

och med utsättande af det ärende,

som skall förekomma å stämman,

blifvit gjord, utfärda kallelse till

extra bolagsstämma.

Undandrager sig styrelsen att på

revisorernas yrkande sammankalla

bolagsstämma, vare revisorerna oförhindrade

att själfva utfärda kallelse

till bolagsstämma.

Kallelse till såväl ordinarie som

extra bolagsstämma utfärdas genom

kungörelse, som införes tre gånger

i allmänna tidningarna samt den

eller de tidningar’, bolaget å ordinarie

bolagsstämma må hafva beslutit,

första gången högst en månad och

minst fjorton dagar före stämman.

I kallelse till extra bolagsstämma

skall meddelas uppgift å de ärenden,

som vid stämman skola förekomma.

Ärende, hvarom sådan uppgift ej

meddelats, må ej å stämman handläggas.

Hvad nu är sagdt om extra

bolagsstämma galle ock om ordinarie

bolagsstämma, där fråga är om

sådant ärende, som i § 22 omförinäles.

§ 16.

Bolagsstämma representerar samtliga

aktieägare, i följd hvaraf därvid

lagligen fattadt beslut är för bolaget

bindande. Ordförande för bolagsstämma

väljes af närvarande aktieägare

efter hufvud talet. Öfver hvad

O

Ändrad lydelse.

revisorerna sådant begära, vare styrelsen

pliktig att inom fjorton dagar,

efter det dylik anmälan skriftligen

och med utsättande af det ärende,

som skall förekomma å stämman,

blifvit gjord, utfärda kallelse till

extra bolagsstämma.

Undandrager sig styrelsen att på

revisorernas yrkande sammankalla

bolagsstämma, vare revisorerna oförhindrade

att själfva utfärda kallelse

till bolagsstämma.

Kallelse till såväl ordinarie som

extra bolagsstämma utfärdas genom

kungörelse, som införes tre gånger

i allmänna tidningarna samt den

eller de tidningar, bolaget å ordinarie

bolagsstämma må hafva beslutit,

första gången högst en månad och

minst fjorton dagar före stämman.

I kallelse till extra bolagsstämma

skall meddelas uppgift å de ärenden,

som vid stämman skola förekomma.

Ärende, hvarom sådan uppgift ej

meddelats, må ej å stämman handläggas.

Hvad nu är sagdt om extra

bolagsstämma galle ock om ordinarie

bolagsstämma, där fråga är om

sådant ärende, som i § 22 omförmäles.

§ 16.

(Oförändrad.)

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Nuvarande lydelse.

vid stämman förekommer skall föras

protokoll, hvilket justeras af ordföranden

järnte den eller de vid stämman

närvarande aktieägare, som därtill

af stämman utses.

§ 17.

Aktieägares talan vid bolagsstämma

må föras antingen af honom

själf eller ock af hans befullmäktigade

ombud eller annan laga ställföreträdare.

Tillhör aktie svenska staten, föres

talan därför af den, som af Kungl.

Maj:t därtill förordnas.

§ 18.

Omröstning vid bolagsstämma sker

Öppet, dock att val verkställas med

slutna sedlar, därest någon aktieägare

sådant yrkar. Utgången bestämmes

genom enkel röstpluralitet, utom i de

fall, som i § 22 omnämnas. Erhålla

vid val två eller flera personer lika

antal röster, skiljer lotten dem emellan.

Utfalla eljest lika antal röster

för skilda meningar, galler den mening,

som biträdes af ordföranden

vid stämman.

Ändrad lydelse.

§ 17.

Aktieägares talan vid bolagsstämma

må föras antingen af honom

själf eller ock af hans befullmäktigade

ombud eller annan laga ställ
0

<-5

företrädare.

Tillhör aktie svenska staten, föres

talan därför af den, som af Kungl.

Maj:t därtill förordnas.

Till och med år 1937 medföra

preferensaktier endast en röst för tio

aktier. Frän och med är 1938 ätnjutes

för hvarje aktie en röst, dock

att vid beslut rörande användningen

af 1937 års vinstmedel rösträtten för

preferensaktier är begränsad på sätt

1 näst föregående punkt är sagdt.

§ 18-

Omröstning vid bolagsstämma sker

öppet, dock att val verkställas med

slutna sedlar, därest någon aktieägare

sådant yrkar. Om vid uppkommande

meningsskiljaktighet de afgifna rösterna

utfalla med lika antal mot

hvarandra, skilje lotten dem emellan,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

33

Nuvarande lydelse.

Ändrad lydelse.

§ 19.

Vill aktieägare framställa förslag

till behandling vid ordinarie bolags- stämma, skall förslaget, för att kunna

å stämman förekomma, skriftligen

affattadt, till stvrelsen aflämnas före

utgången af mars månad.

Öfver sådant förslag skall sty- relsen till bolagsstämman afgifva

skriftligt yttrande.

§ 19.

(Oförändrad.)

§ 20.

Vid ordinarie bolagsstämma skola

följande ärenden förekomma:

l:o) val af ordförande vid stäm- man ;

2:o) de i styrelsens och revisorer- nas berättelse förekommande frågor;

3:o) bestämmande af vinstutdel- ning;

4:o) val af styrelseledamöter och

revisorer;

5:o) val af suppleanter för sty- relseledamöter och för revisorer till

sådant antal, som stämman aktar

nödigt;

6:o) öfrig;) af bolagsstämmans

pröfning beroende ärenden;

7:o) fråga, som blifvit af aktie- ägare väckt i den ordning, som i § 19

sägs, eller som af styrelsen kan varda

framställd.

Minst åtta dagar före stämman

skall å bolagets kontor i Stockholm

tillhandahållas aktieägarne uppgift å

de ärenden, Indika skola å stämman

förekomma.

§ 20.

(Oförändrad.)

Bill. till Uiksd. Urat. Idol. 4 Samt. 1 A/d.

72 Häft. b

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Nuvarande lydelse.

§ 21.

I händelse af vägrad ansvarsfrihet

för styrelsen, skall bolagsstämma besluta,

huru bolagets talan mot styrelsen

skall föras. Har talan mot

styrelsen ej blifvit anställd inom natt

och år, från det ordinarie stämman

hölls, skall så anses, som om ansvarsfrihet

blifvit beviljad.

§ 22.

Mom. 1. Beslut om sådan ändring

af bolagsordningen, att aktier

med företrädesrätt må utfärdas, vare

ej giltigt, med mindre samtliga aktieägarne

förenat sig därom, eller beslutet

fattats å två på hvarandra

följande bolagsstämmor, däraf minst

en ordinarie, och å den stämma, som

sist hålles, biträdts af minst tre

fjärdedelar af de röstande, med

ett sammanlagdt aktiebelopp af

minst tre fjärdedelar af hela aktiebeloppet.

Mom. 2. Beslut om ändring af

§§ 2, 6, 10 sista stycket, 14 eller

17. eller detta moment, om försäljning

af bolaget tillhörig grufva, eller

del däraf, om bolagets upplösning,

eller om nedläggande af grufdriften,

vare ej giltigt med mindre, vare sig

beslutet fattats å två på hvarandra

följande bolagsstämmor, däraf minst

en ordinarie, och å den stämma,

som sist hålles, biträdts af minst två

tredjedelar af de röstande, samt be
-

Ändrad lydelse.

§ 21.

(Oförändrad.)

§ 22.

Beslut, om ändring af bolagsordningen,

om utsläppande af aktier

utöfver minimikapitalet, om försäljning

af bolaget tillhörig fast egendom

eller grufva eller del däraf, om

bolagets upplösning eller om nedläggande

af grufdriften vare ej giltigt,

med mindre beslutet blifvit af Kungl.

Maj:t god känd!.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o ///.

35

Nuvarande lydelse.

slutet blifvit af Kungl. Maj:t godkändt,

eller ock samtliga aktieägarne

i bolaget förenat sig därom.

Mom. 3. Beslut om annan ändring

af bolagsordningen, eller om

utsläppande af aktier utöfver minimikapitalet

vare ej giltigt, med mindre

samtliga aktieägarne förenat sig därom,

eller beslutet fattats å två pa

hvarandra följande bolagsstämmor,

däraf minst en ordinarie, och å

den stämma, som sist hålles, biträdts

af minst två tredjedelar af de

röstande.

§ 23.

Då upplösning af bolaget sker

och sedan räkenskaperna för sista

tiden blifvit afslutade, skall årsstämning

å bolagets okända borgenärer

sökas.

I öfrigt skall, efter det styrelsen

därom gjort förslag, sättet för uppgörandet

af bolagets angelägenheter

bestämmas genom beslut å bolagsstämma,

dock med iakttagande att all

bolagets gäld varder betald, innan

utdelning till delägare sker.

Ändrad lydelse.

§ 23.

(Oförändrad.)

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

I anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning hafva följande

motioner blifvit väckta:

af herr J. It. Kjellén motionen n:o 228 i Andra Kammaren, med

hemställan:

att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition n:o 107,

måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t

1 såvidt möjligt god tid vid nästa riksmöte till Riksdagen inkomma med

ett nytt förslag till öfverenskommelse angående de norrbottniska malmfälten,

fotadt på i hufvudsak liknande grunder, men med aktgifvande

på andra trafikanters rätt till begagnande af järnvägen Kiruna—Riksgränsen

samt med ökad uppmärksamhet på ilsken för landets egen järnhandtering

af en stor järnmalmsexport;

af densamme motionen n:o 22.9, hvaruti hemställts:

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t tillkännagifva, att

den för sin del icke har något att erinra, om Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

berättigas att under år 1907, utöfver den i kontraktet af den

2 juli 1898 angifva kvantitet 1,200,000 ton, från Kiruna till Riksgränsen

frakta ytterligare intill 150,000 ton järnmalm, mot den ordinarie fraktafgiften

af 3 kronor 30 öre per ton;

af herr K. Hj. Branting motionen n:o 231 i Andra Kammaren, med

hemställan:

att Riksdagen måtte förklara, att den för sin del godkänner det i

Kungl. Maj:ts proposition n:o 107, Bil. A, innehållna förslag till öfverenskommelse

under den förutsättning, att i densamma införes det stadgande,

att vid den i § 9 omnämnda värdering lösesumman för bolagets stamaktier

icke må under några förhållanden bestämmas högre än till 150

millioner kronor;

af herr A. E. Håkanson motionen n:o 62 i Första Kammaren, i

hvilken motion föreslagits:

att Riksdagen behagade besluta, att Kungl. Maj:ts förevarande proposition

icke måtte oförändrad bifallas, utan att till första stycket af 18

§ i kontraktet mellan staten och bolagen måtte fogas följande tillägg:

Efter det tio år förflutit, sedan denna öfverenskommelse träffats,

äger staten, utom hvad beträffar eu export af 1,200,000 ton järnmalm,

för hvilka den i föregående punkt stadgade godtgörelsen under hela aftalstiden

skall gälla, rätt att utan sådan godtgörelse till bolaget, som

nyss nämndes, åsätta exporttull eller annan pålaga eller afgift;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

37

c

samt af herr F. E. Ii. Åkerberg motionen n:o 63 i Första Kammaren,

med hemställan:

att, därest ifrågavarande förslag till öfverenskommelse af Riksdagen

godkändes, 18 § måtte ändras därhän, att staten, under tid, då icke någon

tarifftraktat med tyska riket förefinnes, icke skall hafva skyldighet till godtgörelse

åt bolagen, för den händelse det pålägges exporttull å malm.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen:

n:o 34 i Första Kammaren, väckt af herr H. E. Montgomery, och

n:o 173 i Andra Kammaren, väckt af herr C. J. Berggren, i hvilka motioner

sammanstämmande föreslagits, att Riksdagen behagade

dels för sin del besluta,

att den föreslagna järnvägen mellan Kiruna och Svappavaara bygges

af staten,

dels och i sammanhang därmed anhålla,

att Kungl. Maj.-t måtte inleda underhandlingar med LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag om godvillig öfverenskommelse, att fast fraktsats,

uträknad efter nuvarande kontrakts bestämmelse, uppgöres för de första

1,200,000 ton malm, som årligen fraktas från Kiruna till Riksgränsen, att

gälla från och med hörjan af det år, hvarunder trafiken på banan mellan

Kiruna och Svappavaara börjar, samt

att Kungl. Maj:t måtte bestämma en fast fraktsats, som i öfrigt skall

gälla för frakt af större partier malm från Kiruna till Riksgränsen;

n:o 26 i Andra Kammaren, väckt af herr S. Nordström, som i denna

motion hemställt, att Riksdagen behagade i skrifvelse till Konungen anhålla:

att aftalet med aktiebolaget Gellivare Malmfält och bcrgverksbolaget

Freja af den 1 juli 1898 genast uppsäges;

att, då detta aftal tilländalupit, fraktsatsen för järnmalm afsedd för

export, som fraktas å statsbanan från Malmberget till Svartön vid Luleå,

bestämmes till 5 kronor per ton;

att hädanefter ingen malm må fraktas från Kiruna till Riksgränsen

utöfver de 1,2 millioner ton, som blifvit medgifna i det så kallade Ofotenbanekontraktet;

men att, om af en eller annan orsak järnmalm för export

ändock skulle blifva befordrad å nämnda fjällsträcka utöfver den i Ofotenbanekontraktet

medgifna, frakten därför bestämmes till 4 kronor 25 öre

per ton; samt

att för den malm, som brytes i och för förädling inom landet, frakttaxan

gärna må nedsättas huru lågt som helst, blott att transport- och

underhållskostnaden därigenom betäckes;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

samt n:o 131 i Andra Kammaren, väckt af herr C. J. Ödman, som

föreslagit:

att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kungl. Maj:t med påpekande

af 1898 års beslut i ärendet i underdånighet anhålla, att intet medgifvande

utan Riksdagens bifall hädanefter måtte lämnas om ökning utöfver

1,200,000 ton pr år af den kvantitet malm, som staten i kontrakt

af den 2 juli 1898 med Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag förbundit sig

att utfrakta på järnvägen Kiirunavaara—Riksgränsen.

Lments* det i Kungl. Maj:ts förevarande proposition åberopade statsrads
chefens

slut- protokollet vill utskottet, under hänvisning till protokollets innehåll i

Sårvele öfrigt, här endast meddela hvad föredragande departementschefen, efter

rat e'' att hafva redogjort för hvad i ärendet förekommit samt för innebörden

af det nu framlagda förslaget, slutligen härom yttrat. Detta yttrande är

af följande lydelse:

»Vid en sammanfattning af hvad jag sålunda i detta ärende anfört,

ber jag än en gång särskild t få framhålla, hurusom det torde vara ställdt

utom allt tvifvel, att Kiirunavaara och Gellivare malmberg innehålla mycket

betydliga malmmängder. I synnerhet det förstnämnda af dessa berg

är uppenbarligen så malmrikt, att det säkerligen räcker till för en brytning

af 3 miljoner ton om året under ett par hundra år, sannolikt vida

därutöfver. Under sådant förhållande lärer det icke kunna anses innebära

något äfventyrande af malmtillgångarna, om eu brytning af denna malmkvantitet

tillåtes under eu tidsperiod af 25 å 30 år, hvarigenom skulle

borttagas 75 å 90 miljoner ton malm. Endast af den malmkvantitet,

minst 450 miljoner ton, som uppskattats såsom befintlig inom bolagets

egna utmål i Kiirunavaara malmberg, skulle därefter återstå omkring 350

miljoner ton. Härtill skulle komma den malmkvantitet, som finnes i de

nu af staten och bolaget tillsammans ägda utmålen, och den malm, som

ytterligare finnes pa större djup och som helt äges af staten. Farhågorna

för att genom tillåtelse till den nu ifrågasatta malmbrytningen äfventyra

den nationalrikedom, vi äga uti ifrågavarande malmfält, torde under sådana

förhållanden icke kunna sägas vara berättigade.

Naturligen vore det synnerligen önskvärdt, att den malm, som kommer

att brytas i dessa berg, skulle kunna förädlas inom landet och alla

sträfvanden böra tydligen riktas på att förverkliga detta mål. Det lärer

dock fa anses ådagalagdt, att detta icke kan ske i hvilken utsträckning

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

39

som helst och att det i hvarje fall kommer att förflyta lång tid, innan

malmen kan i någon jämförelsevis stor mängd förädlas inom vårt land.

Genom det nu föreliggande kontraktet har det emellertid blifvit sörjdt för,

att norrbottensmalmen icke skall tryta för svensk järnhandtering. Dels

erhåller nämligen staten såväl det straxt intill Kiruna järnvägsstation

belägna Luossavaara malmberg som ock Ekströmsberg och Mertainen och

kan således från dessa bryta och låta bryta malm för den svenska järnhandteringen

dels är därjämte Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag pliktigt

att tillhandahålla svenska järnförädlare intill hela sin malmbrytning och

dels slutligen har utskeppningen begränsats från Grängesbergs gruffält,

hvars malmer äro de för ifrågavarande ändamål mest välbelägna. Det

stora statsintresse, som uti förevarande afseende föreligger, torde genom

berörda anordningar få anses vara tillgodosedt.

Under sådana förhållanden synes det ej kunna vara något ur nationalekonomiskt

intresse att erinra däremot, att en ökning sker i den norrländska

malmexporten. Den malm, hvarmed exporten skulle komma att

ökas och som för närvarande representerar ett räntelöst kapital, skulle

komma att förvandlas i penningar, väl behöfliga för vårt ingalunda

kapitalstarka land, och denna malmbrytning skulle sålunda såväl direkt

genom det tillfälle till arbete, som därigenom beredes, som indirekt genom

stegrad kapitalbildning bereda ytterligare möjligheter till ökad arbetsförtjänst

för landets söner.

Ur statsekonomisk synpunkt är det jämväl önskligt, att den

redan anlagda järnvägens transportförmåga tages fullt i anspråk och att

vinsten på det i järnvägen nedlagda kapitalet sålunda i betydlig mån

varder ökad. Det är afsevärda belopp, som genom denna vinst och den

royalty, staten i kontraktet betingat sig, komma att årligen tillföras statskassan.

Ringa måste dock denna fördel anses vara i jämförelse med det förhållandet,

att staten genom det ifrågavarande kontraktet blifver medelbart,

d. v. s. såsom aktieägare i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, ägare af

hälften utaf de tvänne största malmbergen Kiirunavaara och Gellivare

och därutöfver erhåller all bolagets rätt till de öfriga malmbergen.

Härjämte är tillfälle beredt för staten att efter 25 eller 35 år tidlösa

sig den återstående hälften af de två förstnämnda malmbergen. Vid

dessa tidpunkter bör man vara i tillfälle att kunna med visshet bedöma

malmfyndigheternas storlek samt möjligheten att erhålla vinst på företaget

äfvensom malmbehofvet för svensk järnförädling. Staten kan då efter sig

företeende förhållanden begagna sig af sin lösningsrätt eller ej, och först

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

efter det den värdering, som skall föregå en sådan inlösning, ägt rum,

behöfver staten bestämma sig för inlösningen.

Uppenbart är därjämte, att den icke minsta betydelsen af den nu

föreslagna anordningen ligger däri, att härigenom garanti vunnits för, att

äganderätten till ifrågavarande malmfält icke längre löper fara för att

öfvergå i utländingars ägo.

Då det varit af intresse att undersöka, huru företaget i ekonomiskt

afseende ställer sig för staten samt till hvilket belopp inlösningssumman

för den hälft, staten nu ej erhåller, kan beräknas uppgå vid 1932

eller 1942 års slut, äfvensom beloppet af statens inkomst af royalty och

ökad vinst på järnvägen Kiruna—Riksgränsen utöfver den inkomst, staten

nu har för å densamma transporterade 1,200,000 ton om året, hafva såsom

jag redan omförmält beräkningar uppgjorts under antagande, bland

annat, att nettovinsten per ton i såväl Kiirunavaara som Gellivare malmberg

uppgår till i medeltal 3 kronor samt att jä.rnvägsfrakten, från det full

transportkvantitet ifrågakoinmer, beräknas enligt järnvägsstyrelsens förslag.

Af dessa beräkningar framgår

att af staten införtjänad royalty vid slutet af år 1932 1942

uppgår till................ 68,553,000 148,359,000

att den ökade vinsten af järnvägstransporten

uppgår till............. 94,000,000 158,000,000

eller tillsammans 162,553,000 306,359,000

Om därifrån dragés den beräknade inlösnings
summan

för bolagets stamaktier .... 140,625,000 140,625,000

skulle staten erhålla i vinst vid de båda inlös
ningstiderna.

............ 21,828,000 165,734,000

Med andra ord staten skulle vid endera af dessa tidpunkter kunna

vara i besittning af hela äganderätten till alla de ifrågavarande malmfyndigheterna

och därutöfver hafva erhållit ett å royalty och ökade järnvägsinkoxnster

införtjänadt kapital.

Slutligen anhåller jag att få påpeka, att staten för de fördelar den

nu erhåller icke behöfver utbetala något kontant penningbelopp och ej

heller ikläda sig någon risk.

Den enda risk, som kan ifrågakomma, är förräntandet af det uti

ifrågavarande järnväg nedlagda kapital. Statens intresse i detta afseende

torde emellertid vara till fullo tillgodosedt genom förpliktelsen för bolaget

att ansvara för fem procent ränta å såväl nuvarande som blifvande

anläggningskostnad.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

41

Jag har nu framhållit samtliga de synpunkter, som synas mig böra

beaktas vid bedömande af den föreliggande frågan. Väl kan jag tänka

mig, att andra skola önska sig hafva sett den löst på annat sätt. I en

fråga af så invecklad art som den förevarande är det naturligen icke möjligt

att finna en lösning, som tillfredsställer allas önskningar. Jag vågar

dock hoppas, att de fördelar, som staten genom förevarande kontrakt

skulle komma att erhålla, skola befinnas vara af den art, att man med

frånseende af speciella önskningsmål i ena eller andra afseendet skall kunna

enas om att antaga detsamma. Det är hög tid, att ifrågavarande förhållanden

varda slutgiltigt ordnade.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för ofvan omförmälda af

enskilda motionärer framställda förslag, tillåter sig utskottet att hänvisa

till de särskilda motionerna.

Det af Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till öfverenskommelse

angående de stora norrbottniska malmfälten innefattar uppenbarligen, på

sätt af föredragande departementschefen närmare utvecklats, mycket beaktansvärda

fördelar för staten, och den lösning, som enligt berörda förslag

skulle gifvas åt denna så länge sväfvande fråga, bör enligt utskottets

mening på det hela taget anses vara för det allmänna tillfredsställande.

Af de mot det föreliggande förslaget gjorda anmärkningarna vill

utskottet först till behandling upptaga den, som är framställd i herr

Brantings motion och afser beloppet af den lösesumma, som staten enligt

kontraktet har att erlägga för att blifva ensam ägare till malmfälten och

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags öfriga tillgångar. Efter kontraktets

stadganden skulle denna lösesumma bestämmas efter en värdering, grundad

på den medelvinst, som nämnda bolag skäligen bör anses hafva haft å försäljningen

af den malm, bolaget brutit och tillgodogjort sig under en viss

före inlösningstiden förfluten tioårsperiod. Föredragande departementschefen

har i sina till statsrådsprotokollet meddelade beräkningar utgått

från antagandet, att denna medelvinst skulle belöpa sig till 3 kronor för

ton i såväl Kiirunavaara som Gellivare malmberg, och under denna förutsättning

komine lösesumman att utgöra omkring 140 miljoner kronor.

Herr Branting har emellertid framhållit, hurusom det väl kunde inträffa,

Bill. till. lliksd. Prof. 1007. 4 Sami. 1 Afd. 72 Höft. 6

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

att under den för lösesummans beräkning fixerade tioårsperioden, som infaller

på 1920- eller 1930-talet, konjunkturerna på järnmarknaden äro

sådana, att malmen ger icke endast 3 kronor utan kanske ända till 6

kronor i nettovinst, och i sådant fall skulle lösesumman stiga till 280

miljoner kronor. Denna lösesumma synes motionären vara orimligt hög,

och detta skulle enligt hans förmenande föranleda, att någon inlösen från

statens sida icke komme till stånd. Motionären har därför funnit skäl

föreslå, att lösesumman skulle begränsas så, att den icke under några förhållanden

finge bestämmas högre än till 150 miljoner kronor.

Enligt utskottets mening har motionären icke hållbara skäl för sitt

påstående att, under den af honom gjorda förutsättningen af malmprisens

stegring, lösesumman enligt kontraktets bestämmelser skulle blifva orimligt

hög och att i följd häraf inlösen från statens sida skulle så godt som

omöjliggöras. Visserligen komme lösesumman i detta fall att stiga till

ett mycket betydande belopp, men å andra sidan har ock värdet af den

grufegendom, som därmed skulle förvärfvas, stigit i motsvarande grad.

Det är nämligen icke anledning antaga annat än att malmprisen under

tiden efter inlösningen hålla sig uppe på fullt samma höga nivå som under

tiden före densamma. Tydligen måste man tänka sig, att lösesumman

skall efter hand tagas uit ur grufvorna och, om man då utgår ifrån att

malmkonjunkturerna efter inlösningen hålla sig oförändrade, kan man lätt

beräkna, huru stora malmkvantiteter som erfordras för lösesummans amortering

under en gifven tidrymd.

Enligt det föreslagna kontraktet skulle en inlösen af ifrågavarande

hälft af bolagets egendom efter 25, respektive 35 år afse den årliga

medelvinsten under 10 år å

högst 1,500,000 ton Kiiruna-malra och

» 375,000 » Gellivare-malm

Summa högst 1,875,000 ton per år;

och skulle lösesumman utgöra 25 gånger berörda medelvinst eller således

medelvinsten å 25 X 1,875,000 ton eller å 46,875,000 ton malm, hvaraf

37,500,000 ton Kiruna-malm och 9,375,000 ton Gellivare-malm.

För lösesummans amortering under olika förutsättningar erfordras

nedan angifna kvantiteter malm:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

43

I. Amortering under 40 år, 4 % ränta och 1 % amortering.

Då erfordras

till ränta årligen. . . . 1,875,000 ton och

d amortering » .... 468,750 »

Summa årligen 2,343,750 ton eller

under 40 år 93,750,000 ton.

II. Amortering under 28 år, 4 % ränta och 2 / amortering.

Då erfordras

till ränta årligen. . . . 1,875,000 ton och

» amortering » .... 937,500 »

Summa årligen 2,812,500 ton eller

under 28 år 78,750,000 ton.

>

Dessa beräkningar äro, såsom ofvan nämnts, gjorda under förutsättning

af oförändrade malmkonjunkturer, och de för amorteringen erforderliga

malmkvantiteterna blifva då tydligen desamma, vare sig bolagets vinst

varit en Imma eller 6 kronor per ton. Då emellertid med hänsyn till

malmernas beskaffenhet''en stegring af malmpriset torde få anses sannolikare

än en nedgång, är det ock antagligt, att inlösen skall medtaga mindre

malmkvantitet än den här beräknade. Det torde ock böra påpekas, att

den årliga malmbrytning, som enligt förestående beräkningar erfordras för

lösesummans amortering, år till kvantiteten afsevärdt lägre än den, som

under den föregående tiden verkställts af bolagen.

Af de ofvan meddelade beräkningarna torde med full tydlighet framgå,

att, äfven om i följd af malmprisernas stegring lösesumman för ifrågavarande

grufegendom skulle stiga till ett mycket högt belopp, det dock

bör visa sig vara för staten ekonomiskt fördelaktigt att tillösa sig densamma.

Det synes ej heller vara mer än rättvist, att, då egendomen

stigit i värde, de enskilda delägarna i densamma erhålla en häremot

svarande högre ersättning. Vid detta förhållande anser sig utskottet icke

hafva skäl tillstyrka någon ändring i kontraktet i det syfte, som med herr

Brantings motion afses, helst härigenom äfventyras, att hela uppgörelsen

skulle gå om intet och i följd häraf såväl statskassan gå miste om ett

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

för densamma väl behöflig! årligt tillskott, som ock fördelarna för vårt land

af ökade inkomster, medförande förbättring af handelsbalansen och stegrad

kapitalbildning, uteblifva.

Med afseende å vissa af de medgifvanden, som staten enligt kontraktet

skulle lämna malmbolagen, hafva från skilda håll betänkligheter

yppats. Men om än dessa medgifvanden äro af betydande värde för

bolagen, innebära de dock enligt utskottets mening icke för staten större

uppoffring, än att den måste anses väl motsvaras af de vunna fördelarna.

Bland dessa statens medgifvanden äro de utan all fråga viktigaste dels

tillståndet till viss ökning af malmexporten, dels ock det stadgande i kontraktet,

som fritager bolagen från att under kontraktstiden drabbas af

exporttull eller annan pålaga eller afgift på järnmalm.

Hvad först beträffar den ökade malmexporten, synes det utskottet

vara genom redan verkställda undersökningar ådagalagdt, att ifrågavarande

malmtillgångar äro så betydande, att denna nationalrikedom icke äfventyras

genom en årlig export af den kvantitet, som i det föreslagna kontraktet

för en begränsad tid medgifves. De malmtillgångar, som efter förloppet

af denna tid återstå, måste anses fullt tillräckliga såväl för den

svenska järnförädlingsindustriens behof som ock för fortsatt export

under en lång framtid. — Af en motionär hafva betänkligheter framställts

mot järnmalmsexporten på den grund, att genom densamma komme att

skapas och understödjas en för vår egen järnhandtering farlig utländsk

konkurrens. Utskottet kan dock icke anse det vara en klok politik att

låta farhågor i berörda hänseende utgöra hinder för tillgodogörandet af

landets naturtillgångar. Gifvetvis bör den inhemska industriens behof af

råvara i första hand tillgodoses, och genom särskilda bestämmelser i det

nu föreliggande förslaget är ock väl sörjdt härför. Men det torde vara

uppenbart, att åtminstone under den närmaste framtiden endast en mindre

betydande mängd af ifrågavarande malmer kan på detta sätt få användning.

För att göra sig till godo större malmkvantiteter har man ej annan

utväg än afsättning till utlandet. Lika litet som England funnit det vara

med sina intressen förenligt att förbjuda export af stenkol för att icke

gifva näring åt den konkurrens, för hvilken detta lands industri är utsatt

från främmande länder, lika litet synes det hvad vårt land angår vara fog

för att af liknande hänsyn förhindra en järnmalmsexport, som i förhållande

till landets malmtillgångar icke kan anses vara öfverdrifven.

Hvad vidare angår kontraktets stadgande i fråga om exporttull på

järnmalm hafva betänkligheter framställts mot ett sådant stadgande, hvarigenom

staten faktiskt skulle afhända sig möjligheten att under tiden för

kontraktets giltighet lägga tull på malmexporten. Betänkligheterna här
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

45

emot afse icke så mycket värdet af en sådan tull i finansiellt hänseende

för beredande af inkomster till statskassan, utan egentligen den betydelse,

som exporttullen kan hafva såsom bytesmedel vid framdeles ifrågakommande

förhandlingar om handelstraktater. Utan att här ingå på ett närmare

bedömande af malmtullens betydelse i detta hänseende vill utskottet

dock framhålla, att värdet af denna tull måste anses vara underordnadt i

förhållande till de fördelar, staten genom uppgörelse med malmbolagen

skulle bereda sig. Det synes ock vara uppenbart, att denna uppgörelse

icke kan komma till stånd, utan att malmbolagen vinna full trygghet att

icke utsättas för tyngden af en eventuell exporttull, och det lärer ingalunda

kunna för dem anses vara tillfyllestgörande att, på sätt i särskilda

motioner afses, garanti i detta hänseende af staten lämnas endast för en

del af kontraktstiden eller under vissa andra inskränkningar.

Slutligen har anmärkning gjorts mot kontraktet på den grund, att

i detsamma icke tillräcklig hänsyn skulle hafva tagits till andra trafikanters

rätt att begagna järnvägen Kiruna—Riksgränsen. I detta hänseende

har särskildt framhållits utfraktningen af malm från Svappavaara gruffält.

I fråga om koncession å en järnvägsanläggning från Svappavaara till

Kiruna har Riksdagen år 1901, med anledning af därom framställd proposition,

i skrifvelse till Kungl. Maj:t tillkännagifvit, att Riksdagen icke

hade något att erinra emot, att koncession å anläggning af en sådan järnväg

af Kungl. Magt beviljades under vissa närmare angifna villkor och

förbehåll, bland hvilka såsom berörande förevarande ämne här må nämnas,

att järnvägens ägare och trafikanter skulle vara underkastade den inskränkning

i tillfälle till vidare transport öfver statsbanan Kiruna—Riksgränsen,

som föranleddes af de medgifvanden af rätt till transport af

järnmalm och däraf förädlad produkt, som redan af staten kontraktsenligt

lämnats Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Det har nu framhållits, att,

då enligt det föreslagna kontraktet Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

skulle få rätt att å banan Kiruna—Riksgränsen frakta malm intill en

kvantitet af 3,300,000 ton årligen och då banans transportförmåga äfven

efter utförandet af nu ifrågasatta utvidgningar och kompletteringar icke

torde kunna skattas mycket högre än 3,500,000 ton, utrymme saknades

för vidare-tran sport å denna bana af någon afsevärd kvantitet malm från

Svappavaara. Härvid må emellertid erinras, hurusom utväg alltid finnes

att möjliggöra ökad transport genom riksgränsbanans ombyggnad till

dubbelspårig å större eller mindre del af dess sträckning eller genom ökning

af antalet mötesplatser; och kostnaden härför skulle uppenbarligen för

staten väl betala sig genom de ökade frakterna. Under de förhållanden,

som ofvan angifvits, synes det utskottet icke vara något fog för påståendet,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

att andra trafikanters rätt skulle trädas för nära genom det medgifvande

till ökad utfraktning af malm, som enligt den föreslagna uppgörelsen skulle

lämnas Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Enligt utskottets mening är

det icke anledning att i denna uppgörelse inblanda frågan om villkoren

för andra trafikanters rätt till transport å riksgränsbanan, en fråga, som

lämpligen kan ordnas i annat sammanhang. Ej heller synes det utskottet

vara skäl att, på sätt af en motionär yrkats, Riksdagen nu skulle till

Kungl. Maj:t göra framställning i fråga om nedsättning af frakttaxan för

malm, som brutits i och för förädling inom landet.

Med afseende å det af två motionärer framställda förslaget, att

Riksdagen skulle besluta anläggning för statens räkning af järnväg mellan

Kiruna och Svappavaara, vill utskottet erinra, att Riksdagen i sin ofvan

omförmälda, år 1901 aflåtna skrifvelse till Kungl. Maj:t uttalat sig emot

denna banas anläggning genom statens försorg och på dess bekostnad.

Att Riksdagen, på förslag af enskilda motionärer och utan fullständig utredning

i frågan, nu skulle frångå sin sålunda uttalade mening, kan icke synas

utskottet vara tillrådligt.

Beträffande det anslag, som af Kungl. Maj:t äskats för utförande af

erforderliga kompletteringsarbeten å järnvägen Gellivare—Riksgränsen

m. m., har utskottet icke något att erinra utan vill tillstyrka beviljandet

af anslaget under förutsättning af kontraktets godkännande.

På grund af det sålunda anförda får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen, med afslag å ofvan omförmälda

af herrar Kjellén, Branting, Håkanson, och Åkerberg

väckta motioner, må med bifall till Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning för sin del godkänna och

antaga det Ad statsrådsprotokollet öfver civilärenden den

21 mars 1907 fogade förslaget till öfverenskommelse

mellan svenska staten å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund å andra sidan;

b) att herr ödmans ifrågavarande motion må anses

besvarad genom Riksdagens bifall till utskottets hemställan

under a);

c) att hvad i omförmälda af herrar Montgomery

och Berggren väckta motioner föreslagits må dels anses

besvaradt genom Riksdagens bifall till utskottets under a;

gjorda hemställan, dels ock i öfrigt icke föranleda till

någon Riksdagens åtgärd;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet» Utlåtande N:o 111.

47

d) att hvad i herr Nordströms ifrågavarande motion

föreslagits likaledes må dels anses besvaradt genom

Riksdagens bifall till utskottets under a) gjorda hemställan,

dels ock i öfrigt icke föranleda till någon Riksdagens

åtgärd;

Vidare hemställer utskottet,

e) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till

utskottets under a) gjorda hemställan, må dels bevilja

ett anslag af 3,125,000 kronor till utförande af erforderliga

kompletteringsarbeten å järnvägen Gillivare—

Riksgränsen samt till anskaffande af ytterligare rullande

materiel för statens järnvägar, dels ock bemyndiga riksgäldskontoret

att, i mån af behof och efter Kungl. Maj:ts

beslut i hvarje särskild! fall, jämväl under innevarande

år tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp.

Beträffande de ändringar i bankoreglementet, som påkallas af

Riksdagens antagande af den i utskottets hemställan under a) omförmälda

öfverenskommelsen, lärer bankoutskottet framdeles inkomma med förslag.

Stockholm den 26 april 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Reservationer

af herrar E. Fränclcel, P. Pehrson, J. T. Larsson och C. J. ödman, hvilka

ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hafva följande lydelse:

»Det af Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till öfverenskommelse

angående de stora norrbottniska malmfälten innefattar uppenbarligen, på

sätt af föredragande departementschefen närmare utvecklats, mycket beaktansvärda

fördelar för staten, och den lösning, som enligt berörda förslag

skulle gifvas åt denna så länge sväfvande fråga, bör enligt utskottets

mening i väsentliga delar anses vara för det allmänna tillfredsställande.

Endast med afseende å den lösesumma, som staten enligt kontraktet har

att erlägga för att blifva ensam ägare till malmfälten och LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolags öfriga tillgångar, synas befogade anmärkningar

kunna framställas. Efter kontraktets stadganden skulle denna lösesumma

bestämmas efter en värdering, grundad på den medelvinst, som nämnda

bolag skäligen bör anses hafva haft å försäljningen af den malm, bolaget

brutit och tillgodogjort sig under en viss före inlösningstiden förfluten

tioårsperiod. Föredragande departementschefen har i sina till statsrådsprotokollet

meddelade beräkningar utgått från antagandet, att denna medelvinst

skulle belöpa sig till 3 kronor för ton i såväl Kiirunavaara som

Gellivare malmberg, och under denna förutsättning komme lösesumman

att utgöra omkring 140 miljoner kronor. Såsom i den af herr Branting

väckta motionen framhållits, kan det emellertid väl inträffa, att under den

för lösesummans beräkning fixerade tioårsperioden, som infaller på 1920- eller 1930-talet, konjunkturerna på järnmarknaden äro sådana, att malmen

ger icke endast 3 kronor utan kanske ända till 6 kronor i nettovinst, och

i sådant fall skulle lösesumman stiga till 280 miljoner kronor, en summa

så betydande, att staten antagligen icke funne skäl att begagna sig af

sin inlösningsrätt. I anledning häraf har nämnde motionär föreslagit, att

lösesumman skulle begränsas så, att den icke under några förhållanden

finge bestämmas högre än till 150 miljoner kronor. Äfven utskottet

finner de af motionären anförda skälen böra föranleda en begränsning af

lösesumman, dock synes det utskottet lämpligast, att denna begränsning i

närmare öfverensstämmelse med grundtanken i kontraktets bestämmelser

och departementschefens beräkningar afpassas efter den under ifrågavarande

period försålda malmkvantiteten på det sätt, att bolagets medelvinst icke

i och för lösesummans bestämmande får beräknas högre än till 3 kronor

för ton malm. Stadgande härom bör enligt utskottets mening införas i

kontraktets § 9, som i följd häraf skulle erhålla nedan angifna lydelse.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

49

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

§ 9.

l:o) Staten äger rätt att den 31

december 1932 inlösa de aktier i

Loussavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

hvilka nu tillhöra eller intill sagda

dag förvärfvats af trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund eller aktiebolaget

Gellivare malmfält. Vill staten

begagna denna rätt, göre därom

tillsägelse under år 1930 hos trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund

samt hos aktiebolaget Gellivare malmfält,

om detta bolag då ännu äger

bestånd. Har sådan tillsägelse skett,

står det likväl staten öppet att senast

sex månader före inlösningsdagen

återkalla sin tillsägelse.

För dylik inlösen skall värdering

af berörda aktier verkställas af nio

oj afviga gode män, af hvilka tre utses

af Kungl. Maj:t, tre af trafikaktiebolaget,

en af magistraten i

Stockholm, en af magistraten i Göteborg

och en af styrelsen för tekniska

högskolan i Stockholm. Vid värderingen,

hvarunder Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolags böcker och öfriga

handlingar skola hållas tillgängliga

p T O Ö O

för gode männen, uppskattas den

årliga medelvinst, sistnämnda bolag

skäligen bör anses hafva haft å försäljningen

af den malm, som bolaget

brutit och tillgodogjort sig under

åren 1920—1929, hvarvid hänsyn

skall tagas ej blott därtill, om bolaget

under perioden gjort skäliga

afskrifningar, utan äfven till alla

Bill. till Riksd. Prof. 1007. 4 Sami.

§ 9.

l:o) Staten äger rätt att den 31

december 1932 inlösa de aktier i

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

hvilka nu tillhöra eller intill sagda

dag förvärfvats af trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund eller aktiebolaget

Gellivare malmfält. Vill staten

begagna denna rätt, göre därom

tillsägelse under år 1930 hos trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund

samt hos aktiebolaget Gellivare malmfält,

om detta bolag då ännu äger

bestånd. Har sådan tillsägelse skett,

står det likväl staten öppet att senast

sex månader före inlösningsdagen

återkalla sin tillsägelse.

För dylik inlösen skall värdering

af berörda aktier verkställas af nio

oj afviga gode män, af hvilka tre utses

af Kungl. Maj:t, tre af trafikaktiebolaget,

en af magistraten i

Stockholm, en af magistraten i Göteborg

och en af styrelsen för tekniska

högskolan i Stockholm. Vid värderingen,

hvarunder Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolags böcker och

öfriga handlingar skola hållas tillgängliga

för gode männen, uppskattas

den årliga medelvinst, sistnämnda

bolag skäligen bör anses

hafva haft å försäljningen af den

malm, som bolaget brutit och tillgodogjort

sig under åren 1920—

1929, hvarvid hänsyn skall tagas ej

blott därtill, om bolaget under

perioden gjort skäliga afskrifningar,

1 Afd. 72 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Kungl. Maj:ts förslag.

andra på bedömandet inverkande omständigheter.

Angående afskrifningar

är att iakttaga, att bolaget icke har

skyldighet att på grund af malms

bortförande göra afskrifning å själfva

grufvorna ej heller att å fastigheter

göra andra afskrifningar, än som föranledas

af byggnaders nedgång i

värde. Har kvantiteten af den malm,

som bolaget brutit och tillgodogjort

sig under nämnda tioårsperiod, öfverstigit

trettio miljoner (30,000,000)

ton från malmfältet i Kiirunavaara

eller sju miljoner femhundratusen

(7,500,000) ton från Gellivare malmfält,

skall från beräkningen uteslutas

den vinst, som belöpt å de Överskjutande

kvantiteterna. Om till följd

af krig eller blockad afbrott i utfraktningen

af malm ägt rum under

ifrågavarande tioårsperiod, skall i

stället för den tid, af brottet varat,

medtagas i beräkningen en

lika lång tidrymd närmast före år

1920.

Lösesumman skall utgöra tjugufem

gånger hälften af den sålunda

uppskattade medelvinsten, dock att,

om nämnden skulle uppskatta de

malmkvantiteter, som vid 1932 års

Utskottets förslag.

utan äfven till alla andra på bedömandet

inverkande omständigheter.

Vid lösesummans beräkning må medelvinsten

ej bestämmas till högre

belopp, än som motsvarar tre kronor

per ton af bolaget under tioårsperioden

bruten och tillgodogjord malm,

äfven om uppskattningen skulle hafva

visat, att medelvinsten uppgått till

högre belopp. Angående afskrifningar

är att iakttaga, att bolaget icke

har skyldighet att på grund af

malms bortförande göra afskrifning

å själfva grufvorna ej heller att å

fastigheter göra andra afskrifningar,

än som föranledas af byggnaders

nedgång i värde. Har kvantiteten

af den malm, som bolaget brutit och

tillgodogjort sig under nämnda tioårsperiod,

öfverstigit trettio miljoner

(30,000,000) ton från malmfältet i

Kiirunavaara eller sju miljoner femhundratusen

(7,500,000) ton från

Gellivare malmfält, skall från beräkningen

uteslutas den vinst, som belöpt

å de Överskjutande kvantiteterna.

Om till följd af krig eller

blockad afbrott i utfraktningen af

malm ägt rum under ifrågavarande

tioårsperiod, skall i stället för den

tid, af brottet varat, medtagas i beräkningen

en lika lång tidrymd närmast

före år 1920.

Lösesumman skall utgöra tjugufem

gånger hälften af den sålunda

bestämda medelvinsten, dock att, om

nämnden skulle uppskatta de malmkvantiteter,

som vid 1932 års utgång

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

51

Kungl. Maj:ts förslag.

\

utgång finnas kvar inom bolagets utmål,

till mindre belopp än etthundrafemtio

miljoner (150,000,000) ton i

Kiirunavaara malmfält eller trettiosju

miljoner femhundratusen (37,500,000)

ton i Gellivare malmfält, från lösesumman

skall afdragas hvad som

svarar emot bristen i nyssnämnda

kvantiteters sammanlagda belopp.

Den efter angifna grunder bestämda

lösesumman, med afdrag för

hvad däraf proportionellt må kunna

belöpa på stamaktier, som icke ägas

af trafikaktiebolaget Grängesberg—

Oxelösund eller aktiebolaget Gellivare

malmfält, skall erläggas kontant å

inlösningsdagen, dock med rätt för

staten att dröja med erläggande af

lösesumman eller någon del däraf intill

den 31 december nästföljande år,

mot skyldighet för staten att meddela

bolagen dagen för inbetalningen

en månad förut samt att erlägga fyra

(4) procent ränta å det resterande

beloppet från inlösningsdagen till

dess betalning sker. Har vid tiden

för lösesummans erläggande staten

såsom ägare af preferensaktierna icke

erhållit den utdelning å samma aktier,

som enligt bolagsordningen skall tillkomma

preferensaktierna, innan utdelning

å stamaktierna må äga rum,

äger staten från lösesumman afdraga

det belopp, som brustit i sådan utdelning.

Inför gode männen må såväl staten

som bolagen framställa och grunda

sina anspråk och påståenden.

Utskottets förslag.

finnas kvar inom bolagets utmål, till

mindre belopp än etthundrafemtio

miljoner (150,000,000) ton i Kiirunavaara

malmfält eller trettiosju miljoner

femhundratusen (37,500,000)

ton i Gellivare malmfält, från lösesumman

skall afdragas af hvad som

svarar emot bristen i nyssnämnda

kvantiteters sammanlagda belopp.

Den efter angifna grunder bestämda

lösesumman, med afdrag

för hvad däraf proportionellt må

kunna belöpa på stamaktier, som

icke ägas af trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

eller aktiebolaget

Gellivare malmfält, skall erläggas

kontant å inlösningsdagen, dock med

rätt för staten att dröja med erläggande

af lösesumman eller någon

del däraf intill den 31 december

nästföljande år, mot skyldighet för

staten att meddela bolagen dagen

för inbetalningen en månad förut

samt att erlägga fyra (4) procent

ränta å det resterande beloppet från

inlösningsdagen till dess betalning

sker. Har vid tiden för lösesummans

erläggande staten såsom ägare af

preferensaktierna icke erhållit den

utdelning å samma aktier, som enligt

bolagsordningen skall tillkomma

preferensaktierna, innan utdelning

å stamaktierna må äga rum, äger

staten från lösesumman afdraga det

belopp, som brustit i sådan utdelning.

Inför gode männen må såväl

staten som bolagen framställa och

grunda sina anspråk och påståenden.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Kungl.. Maj:ts förslag.

Gode männens beslut må ej öfverklagas.

Stanna de i olika meningar,

galle den mening, som de flesta omfattat,

såsom gode männens beslut.

Lagen om skiljemän äger ej tillämpning

i fråga om det i detta mom.

afsedda förfarande. Har icke, sedan

ena parten med uppgift om sitt val

af gode män gjort framställning hos

den andra parten om utseende å dess

sida af gode män, sådan åtgärd ägt

rum inom tre månader, är förstnämnda

part berättigad att välja gode

män i den andras ställe.

2:o) Begagnar staten sin inlösningsrätt,

och Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag icke medhunnit att

till utgången af år 1932 bryta och

utfrakta hela de i nästföregående

§ bestämda malmkvantiteter, från

Kiirunavaara sjuttiofem miljoner

(75,000,000) ton och från Gellivare

aderton miljoner sjuhundrafem tiotusen

(18,750,000) ton, skall staten

vid inlösen, hvarom i mom. l:o)

sägs, utöfver lösesumman för aktierna

lämna trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

och aktiebolaget

Gellivare malmfält ersättning, i den

mån på deras aktier i LuossavaaraIviirunavaara

aktiebolag belöper, för

hvad af nämnda kvantiteter icke utfraktats,

dock i intet fall för mera

än fem miljoner (5,000,000) ton,

hvarvid hvarje ton beräknas till ett

pris, motsvarande bolagets enligt

mom. l:o) uppskattade medelvinst

under åren 1920—1929 per ton

Utskottets förslag.

Gode männens beslut må ej öfverklagas.

Stanna de i olika meningar,

galle den mening, som de flesta omfattat,

såsom gode männens beslut.

Lagen om skiljemän äger ej tillämpning

i fråga om det i detta mom.

afsedda förfarande. Har icke, sedan

ena parten med uppgift om sitt val

af gode män gjort framställning hos

den andra parten om utseende å

dess sida af gode män, sådan åtgärd

ägt rum inom tre månader, är

förstnämnda part berättigad att välja

gode män i den andras ställe.

2:o) Begagnar staten sin ^lösningsrätt,

och Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag icke medhunnit att

till utgången af år 1932 bryta och

utfrakta hela de i nästföregående

§ bestämda malmkvantiteter, från

Kiirunavaara sjuttiofem miljoner

(75,000,000) ton och från Gellivare

aderton miljoner sjuhundrafemtiotusen

(18,750,000) ton, skall staten

vid inlösen, hvarom i mom. l:o)

sägs, utöfver lösesumman för aktierna

lämna trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

och aktiebolaget

Gellivare malmfält ersättning, i den

mån på deras aktier i LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag belöper, för

hvad af nämnda kvantiteter icke utfraktats,

dock i intet fall för mera

än fem miljoner (5,000,000) ton,

hvarvid hvarje ton beräknas till ett

pris, motsvarande bolagets enligt

mom. l:o) uppskattade medelvinst

under åren 1920—1929 per ton

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

53

Kungl. Maj:ts förslag.

malm med afdrag af det vinstbelopp,

som, därest malmen utfraktats under

åren 1928—1932, skolat jämlikt

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags

bolagsordning å samma malm tillkomma

preferensaktierna i bolaget.

Beräkningen af ifrågasatta ersättningsbelopp

verkställes i brist

på åsämjande af nio ojäfvige gode

män, utsedde på sätt i mom. l:o)

sägs, och beloppet erlägges kontant

före utgången af år 1933.

Utskottets förslag.

malm med afdrag af det vinstbelopp,

som, därest malmen utfraktats under

åren 1928—1932, skolat jämlikt

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags

bolagsordning å samma malm tillkomma

preferensaktierna i bolaget.

Beräkningen af ifrågasatta ersättningsbelopp

verkställes i brist

på åsämjande af nio ojäfvige gode

män, utsedde på sätt i mom. l:o)

sägs, och beloppet erlägges kontant

före utgången af år 1933.

Med den af utskottet sålunda föreslagna ändringen i kontraktet

synes detsamma vara af beskaffenhet att böra af Riksdagen godkännas.

Visserligen hafva från skilda håll betänkligheter yppats med afseende å

vissa af de medgifvanden, som staten enligt kontraktet skulle lämna

malmbolagen. Men om än dessa medgifvanden äro af betydande värde

för bolagen, innebära de dock enligt utskottets mening icke för staten

större uppoffring, än att den måste anses väl motsvaras af de vunna fördelarna,

Bland dessa statens medgifvanden äro de utan all fråga viktigaste

dels tillståndet till viss ökning af malmexporten, dels ock det stadgande

i kontraktet, som fritager bolagen från att under kontraktstiden drabbas

af exporttull eller annan pålaga eller afgift på järnmalm.

Hvad först beträffar den ökade malmexporten, synes det utskottet

vara genom redan verkställda undersökningar ådagalagdt, att ifrågavarande

malmtillgångar äro så betydande, att denna nationalrikedom icke äfventyras

genom en årlig export af den kvantitet, som i det föreslagna kontraktet

för en begränsad tid medgifves. De malmtillgångar, som efter förloppet af

denna tid återstå, måste anses fullt tillräckliga såväl för den svenska järnförädlingsindustriens

behof som ock för fortsatt export under en lång

framtid. — Af en motionär hafva betänkligheter framställts mot järnmalmsexporten

på den grund, att genom densamma koinme att skapas och understödjas

en för vår egen järnhandtering farlig utländsk konkurrens. Utskottet

kan dock icke anse det vara en klok politik att låta farhågor i berörda

hänseende utgöra hinder för tillgodogörandet af landets naturtillgångar.

Gifvctvis bör den inhemska industriens behof af råvara i första hand till
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

godoses, och genom särskilda bestämmelser i det nu föreliggande förslaget

är ock väl sörjdt härför. Men det torde vara uppenbart, att åtminstone

under den närmaste framtiden endast en mindre betydande mängd af ifrågavarande

malm kan på detta sätt få användning. För att göra sig till godo

större malmkvantiteter har man ej annan utväg än afsättning till utlandet.

Lika litet som England funnit det vara med sina intressen förenligt att

förbjuda export af stenkol för att icke gifva näring åt den konkurrens,

för hvilken detta lands industri är utsatt från främmande länder, lika litet

synes det hvad vårt land angår vara fog för att af liknande hänsyn förhindra

en järnmalm sexport, som i förhållande till landets malmtillgångar

icke kan anses vara öfverdrifven.

Hvad vidare angår kontraktets stadgande i fråga om exporttull på

järnmalm, hafva betänkligheter framställts mot ett sådant stadgande, hvarigenom

staten faktiskt skulle afhända sig möjligheten att under tiden för

kontraktets giltighet lägga tull på malmexporten. Betänkligheterna häremot

afse icke så mycket värdet af en sådan tull i finansiellt hänseende

för beredande af inkomster till statskassan utan egentligen den betydelse,

som exporttullen kan hafva såsom bytesmedel vid framdeles ifrågakommande

förhandlingar om handelstraktater. Utan att här ingå på ett närmare bedömande

af malmtullens betydelse i detta hänseende, vill utskottet dock

framhålla, att värdet af denna tull måste anses vara underordnadt i förhållande

till de fördelar, staten genom uppgörelse med malmbolagen skulle

bereda sig. Det synes ock vara uppenbart, att denna uppgörelse icke kan

komma till stånd, utan att malmbolagen vinna full trygghet att icke utsättas

för tyngden af en eventuell exporttull, och det lärer ingalunda kunna

för dem anses vara tillfyllestgörande, att, på sätt i särskilda motioner afses,

garanti i detta hänseende af staten lämnas endast för en del af kontraktstiden

eller under vissa andra inskränkningar.

Slutligen har anmärkning gjorts mot kontraktet på den grund, att i

detsamma icke tillräcklig hänsyn skulle hafva tagits till andra trafikanters

rätt att begagna järnvägen Kiruna—Riksgränsen. I detta hänseende har

särskildt framhållits utfraktningen af malm från Svappavaara gruffält. I

fråga om koncession å en järnvägsanläggning från Svappavaara till Kiruna

har Riksdagen år 1901, med anledning af därom framställd proposition, i

skrifvelse till Kungl. Maj:t tillkännagifvit, att Riksdagen icke hade något

att erinra emot, att koncession å anläggning af en sådan järnväg af Kungl.

Maj:t beviljades under vissa närmare angifna villkor och förbehåll, bland

hvilka såsom berörande förevarande ämne här må nämnas, att järnvägens

ägare och trafikanter skulle vara underkastade den inskränkning i tillfälle

till vidare-transport öfver statsbanan Kiruna—Riksgränsen, som föranleddes

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

55

af de medgifvanden af rätt till transport af järnmalm och däraf förädlad

produkt, som redan af staten kontraktsenligt lämnats Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag. Det har nu framhållits, att, då enligt det föreslagna

kontraktet Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag skulle få rätt att å banan

Kiruna—Riksgränsen frakta malm intill en kvantitet af 3,300,000 ton årligen

och då banans transportförmåga äfven efter utförandet af nu ifrågasatta

utvidgningar och kompletteringar icke torde kunna skattas mycket

högre än 3,500,000 ton, utrymme saknades för vidare-transport å denna

bana af någon afsevärd kvantitet malm från Svappavaara. Härvid må

först erinras, att koncession å järnvägen Svappavaara—Kiruna ännu icke

beviljats och att Ivungl. Maj:t, som har att pröfva koncessionsansökningen,

därvid gifvetvis kommer att taga i betraktande de förändrade förhållanden,

som inträda, därest den nu föreslagna uppgörelsen kommer till stånd.

Vidare finnes alltid utväg att möjliggöra ökad transport genom riksgränsbanans

ombyggnad till dubbelspårig å större eller mindre del af dess sträckning

eller genom ökning af antalet mötesplatser; och kostnaden härför skulle

uppenbarligen för staten väl betala sig genom de ökade frakterna. Under de

förhållanden, som ofvan angifvits, synes det utskottet icke vara något fog

för påståendet, att andra trafikanters rätt skulle trädas för nära genom

det medgifvande till ökad ^fraktning af malm, som enligt den föreslagna

uppgörelsen skulle lämnas Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. Enligt

utskottets mening är det icke anledning att i denna uppgörelse inblanda

frågan om villkoren för andra trafikanters rätt till transport å riksgränsbanan,

en fråga som lämpligen kan ordnas i annat sammanhang. Ej heller

synes det utskottet vara skäl, att, på sätt af en motionär yrkats, Riksdagen

nu skulle till Kungl. Maj:t göra framställning i fråga om nedsättning

af frakttaxan för malm, som brutits i och för förädling inom

landet.

Med afseende å det af två motionärer framställda förslaget, att Riksdagen

skulle besluta anläggning för statens räkning af järnväg mellan Kiruna

och Svappavaara, vill utskottet erinra, att Riksdagen i sin ofvan omförmälda,

år 1901 aflåtna skrifvelse till Kungl. Maj:t uttalat sig emot

denna banas anläggning genom statens försorg och på dess bekostnad. Att

Riksdagen, på förslag af enskilda motionärer och utan fullständig utredning

i frågan, nu skulle frångå sin sålunda uttalade mening, kan icke

synas utskottet vara tillrådligt.

Beträffande det anslag, som af Kungl. Maj:t äskats för utförande af

erforderliga komplettcringsarbeten å järnvägen Gellivare—Riksgränsen in. in.,

har utskottet icke något att erinra, utan vill tillstyrka beviljandet af an
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

slaget under förutsättning af kontraktets godkännande med de af utskottet

föreslagna ändringarna.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen, med afslago ä ofvan omförmälda

af herrar Kjellén, Håkanson och Åkerberg väckta motioner,

samt med anledning af herr Brantings förevarande

motion, må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställning, att Riksdagen för sin del

godkänner och antager det vid statsrådsprotokollet öfver

civilärenden den 21 mars 1907 fogade förslaget till öfverenskommelse

mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare

malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

å andra sidan, dock under förutsättning att kontraktets

§ 9 erhåller den ändrade lydelse, som af utskottet här

ofvan förordats;

b) att herr ödmans ifrågavarande motion må anses

besvarad genom Riksdagens bifall till utskottets hemställan

under a);

c) att hvad i omförmälda af herrar Montgornery

och Berggren väckta motioner föreslagits må dels anses

besvaradt genom Riksdagens bifall till utskottets under a)

gjorda hemställan, dels ock i öfrigt icke föranleda till

någon Riksdagens åtgärd;

d) att hvad i herr Nordströms ifrågavarande motion

föreslagits likaledels må dels anses besvaradt genom

Riksdagens bifall till utskottets under a) gjorda hemställan,

dels ock i öfrigt icke föranleda till någon Riksdagens

åtgärd;

Vidare hemställer utskottet,

e) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till

utskottets under a) gjorda hemställan, må dels bevilja

ett anslag af 3,125,000 kronor till utförande af erforderliga

kompletteringsarbeten å järnvägen Gellivare—

Riksgränsen samt till anskaffande af ytterligare rullande

materiel för statens järnvägar, dels ock bemyndiga riksgäldskontoret

att, i mån af behof och efter Kungl. Maj:ts

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

57

beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under innevarande

år tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp.

Beträffande de ändringar i bankoreglementet, som påkallas åt

Riksdagens antagande af den i utskottets hemställan under a) omförmälda

öfverenskommelsen, lärer bankoutskottet framdeles inkomma med förslag.»

och af herr J. A. Sjö.

Herr H. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Riksd. Prof. 1907

4 Sami.

1 A fd. 72 Höft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1907:121 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om godkännande af förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaar s. 1 i texten
  2. Rskr. 1907:122 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor, angående anslag till utförande af komplettering sarbeten å järnvägen Gellivare—Riksgränsen m. m. a1 i texten