Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till bildande af en jordförmedlingsfond jämte i ämnet väckta motioner.

1907-05-23 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:176, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till bildande af en jordförmedlingsfond jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

1

N:o 176.

Ank. till Riksd. kansli den 24 maj 1907, kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till bildande af en jordförmedlingsfond jämte i ämnet

väckta motioner.

(I. A.)

I en den 9 april innevarande år till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 149) har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt, i statsrådet

samma dag fördt protokoll, föreslagit Riksdagen att

l:o.

bemyndiga riksgäldskontoret att under åren 1908—1909 tillhandahålla

statskontoret ett belopp af högst 2,000,000 kronor för bildande

af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på landsbygden eller

å till stad hörande, men utanför det planlagda området belägen mark

af större jordområden, som kunde erhållas för billigt pris och särskildt

lämpade sig att helt och hållet eller till väsentlig de! utstyckas till egnahemslägenheter

(jordfor medling sfonden);

2:o.

medgifva, att Kungl. Maj:t måtte under nämnda år disponera fondens

samtliga kapitaltillgångar till förlagslån åt aktiebolag och föreningar,

hvilka hade till uppgift att befrämja förvärfvandet af egna hem, under

förutsättning att nämnda aktiebolag och föreningar af Kungl. Maj it

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 112 Höft. (N:o 176.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

vid pröfning i hvarje särskildt fall i den ordning, Kungl. Maj:t funne

godt föreskrifva, funnes bereda tillräcklig trygghet för att deras verksamhet

bedrefves på ett oegennyttigt och ändamålsenligt sätt, och under

villkor att deras bolagsordningar eller stadgar vore upprättade i öfverensstämmelse

med af Kungl. Maj:t särskildt föreskrifna grunder;

3:o.

besluta, att för ifrågavarande lånerörelse skulle gälla följande allmänna

bestämmelser:

Mom. 1. Ansökning om statslån skall ställas till Kungl. Maj:t

samt ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Vid ansökningen skola fogas:

a) i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift handling, utvisande, att

sökanden inköpt eller å auktion inropat det jordområde, till hvars förvärfvande

statslånet afses, eller att sökanden har anbud att få till visst

pris och på augifna villkor inköpa området,

b) beskrifning öfver området, innehållande uppgift å dess belägenhet,

storlek, naturbeskaffenhet, kommunikationsförhållanden, taxeringsvärde,

därest sådant finnes åsatt, de å området uppförda byggnader

och befintliga anläggningar in. m.,

c) de intyg och bevis, som erfordras för styrkande af uppgifterna

i beskrifningen äfvensom i öfrigt för bedömande af fastighetens värde

och lämplighet för styckning.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande åligger att ofördröjligen insända

de ingifna handlingarna jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t.

Mom. 2. Statslån kan beviljas till högst V5 af områdets med

ledning af de i mom. 1 omförmälda handlingar beräknade värde, dock

ej till mer än 4/6 af köpesumman.

Mom. 3. Beviljadt lånebelopp utanordnas af statskontoret, sedan

låntagaren dit aflämnat skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för

förbindelsens behöriga fullgörande, som af statskontoret kan godkännas.

Var ej vid lånets beviljande giltigt köpeaftal träffadt, må ej lånet

utlämnas, förrän sökanden styrkt, att sådant aftal af bindande beskaffenhet

kommit till stånd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad

vid lånets sökande uppgifvits.

Mom. 4. Hvad som af beviljadt statslån icke blifvit inom ett år

från den dag, då det beviljats, i statskontoret lyft, skall anses hafva

återfallit till fonden.

Mom. 5. Aktiebolag eller förening, som erhållit statslån, åligge

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

3

att skyndsamt gå i författning om det inköpta områdets styckning på

så lämpligt sätt som möjligt för vinnande af det med statslånets beviljande

afsedda ändamålet.

Finnes bolaget eller föreningen visa försumlighet härutinnan eller

varder eljest bolagets eller föreningens verksamhet icke handhafd på

ett förtroendeingifvande sätt, och är ej sådant fall för handen, att statskontoret,

efter ty nedan sägs, äger påfordra lånets inbetalning, då ankommer

på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna förordna, att statslånet

genast skall vara till återbetalning förfallet.

Varder ej rätten till statslånet förverkad, då må med de inskränkningar,

som i mom. 7 här nedan omförmälas, statslånet åtnjutas intill

utgången af femte kalenderåret efter det, då detsamma blifvit i statskontoret

lyft, vid hvilken tid lånet skall vara till statskontoret till fullo

inbetaldt, där ej Kungl. Maj:t med hänsyn till särskilda förhållanden,

på ansökan, finner skäl medgifva ytterligare utsträckning af lånetiden.

Mom. 6. A lyft lånebelopp skall erläggas ränta från lyftningsdagen

efter fyra för hundra för år räknadt.

Förfallen ränta skall för hvarje kalenderår inom utgången af

januari månad påföljande år till statskontoret inbetalas.

Mom. 7. För hvarje kalenderår skall bolaget eller föreningen

inom nästföljande januari månads utgång till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva redogörelse för sin verksamhet, innefattande uppgift

å de lotter af det inköpta området, som under året från detsamma

försålts, deras storlek och beskaffenhet samt de för desamma erhållna

köpeskillingar.

Med ledning af nämnda handling samt de upplysningar, Kungl.

Majrts befallningshafvande i öfrigt kan finna lämpligt införskaffa, skall

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där ej sådant fall är för handen,

som i sista stycket af detta mom. afses, afgifva förslag till bestämmande

af det belopp af statslånet, som vid jämförelse med hela områdets

värde skall anses belöpa å de försålda lotterna. Nämnda förslag jämte

ofvannämnda redogörelse skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande därefter

öfverlämna till Kungl. Maj:t, som bestämmer huru stor del af lånet på

grund af de skedda försäljningarna skall till statskontoret inbetalas.

Sålunda till inbetalning bestämdt belopp skall inom en månad, efter

det bolaget eller föreningen erhållit del af Kungl. Maj:ts beslut, jämte

å samma belopp upplupen ränta till statskontoret inlevereras.

Har under året det inköpta området blifvit i dess helhet försåldt,

åligge det Kungl. Maj:ts befallningshafvande att därom ofördröjligen

lämna statskontoret underrättelse. I detta fall skall den utestående

opaginerad Kontrollera mot PDF

A.ny. bildande

af en jordförmedling

sfond.

^ Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

delen af statslånet jämte ränta inom nästpåföljande januari månads

utgång- till statskontoret inbetalas.

Mom. 8. Därest statskontoret under lånetiden skulle finna den

ställda säkerheten icke längre nöjaktig, skall låntagaren inom tre månader

efter därom erhållet föreläggande aflämna nya säkerhetshandlingar,

som af statskontoret godkännas, vid äfventyr att statskontoret

eljest äger påfordra lånets ofördröjliga inbetalning.

kamma rätt tillkommer statskontoret, där föreskrifven ränte- eller

kapitalafbetalning icke erlägges inom fjorton dagar efter förfallodagen.

Mom. 9. A till betalning förfallet kapitalbelopp erlägges ränta

efter sex för hundra från förfallodagen, till dess likvid sker.

Mom. 10. Af inköpt område må, så länge någon del af erhållet

statslån är ogulden, upplåtelse af lotter ske endast under äganderätt.

Dock må, intill dess försäljning kan ske, område upplåtas på arrende

för kortare tid.

Mom. 11. Bolag eller föx-ening, som erhållit statslån, är, så länge

någon del af detta ännu återstår ogulden, underkastad den kontroll

och de öfriga föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna för godt bestämma;

4:o.

medgifva, att Kungl. Maj:t måtte äga meddela de ytterligare föreskrifter,

som i afseende å ifrågavarande lånerörelse kunde finnas erforderliga;
5:o.

besluta, att riksgäldskontoret skulle af fondens medel erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakades;

6:o.

medgifva, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och räntor,

i den mån de icke åtginge till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift,

måtte intill utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital.

I detta ärende bär departementschefen till förberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Såsom jag vid anmälan den 4 innevarande april af frågan om vissa

ändringar i villkoren och bestämmelserna för statens egnahemslånerörelse

haft tillfälle nämna, har såsom ett af de viktigaste hindren för

egnahemsrörelsens utveckling ofta framhållits svårigheten att erhålla

det nödvändiga jordområdet, och har det påyrkats, att staten måtte, för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

5

aflöpande af detta hinder, ingripa genom att på något sätt bidraga till,

att för egnahemsbildningar passande jord måtte finnas att tillgå i större

utsträckning och om möjligt äfven till billigare pris än för närvarande.

I enlighet med hvad jag då yttrade, anser äfven jag det vara en mycket

viktig förutsättning för egnahemsrörelsens utveckling, att åtgärder i

dylikt syfte vidtagas. De personer, hvilka, såsom jag vid anmälan af

förberörda ärende meddelat, blifvit af mig jämlikt nådigt bemyndigande

tillkallade för att biträda inom jordbruksdepartementet vid utredning

rörande åtgärder till egnahemssakens befrämjande, hafva äfven haft uppmärksamheten

fäst på nu ifrågavarande förhållanden. De hafva förklarat

sig anse, att statsunderstöd till egnahemsförening eller för egnakemsändamål

bildad! aktiebolag borde få formen af förlagslån till beredande

af nödigt rörelsekapital, och att dylikt förlagslån borde af låntagaren

få användas, bland annat, till inköp och styckning af för egnahemskolonier

lämpliga egendomar. Vid utlämnandet af förlagslån borde

enligt deras mening hänsyn tagas allenast till, att lånemedlen blefve

använda till beredande af egna hem åt sådana mindre bemedlade personer,

som vore behöriga att undfå egnahemslån, samt att staten finge

nödig säkerhet för sin fordran. Räntan å lånen föreslogs till 3,6 procent.

På det att det skulle blifva hufvudsakligen arbetare och med dem likställda

personer, som komme att draga fördel af understödet, ansågo

emellertid de tillkallade, att föreskrift borde meddelas därom, att värdet

af lägenhet, som med understöd af statsmedel anordnades till eget hem,

icke finge öfverstiga de uti villkoren för egnahemslån stadgade maximivärden

för jordbrukslägenheter och bostadslägenheter. De tillkallade

personerna föreslogo slutligen, att medel till dylika förlagslån skulle

tagas från egnahemslånefonden.

Den sålunda framställda tanken anser jag vara förtjänt af beaktande.

Det kan nämligen icke bestridas, att den, som'' önskat bilda

ett eget hem, hittills ofta mött stora svårigheter att finna lämpligt jordområde

därtill. Ett sådant område måste under nuvarande förhållanden

i allmänhet erhållas genom afsöndring eller ägostyckning från en något

större. jordbruksfastighet, och det egna hemmets upprättande blir då

naturligtvis beroende af, huruvida jordägaren medgifver ett dylikt frånskiljande

af en del af sin jordareal. Dessutom är att märka, att priset

för dylika lägenheter ofta blir oskäligt högt. I allmänhet torde nämligen

jordpriset vid lägenhetsförsäljningar sättas icke lägre utan högre

än det pris, som skulle erhållits för samma areal vid försäljning af egendomen

i dess helhet. Sedan skall lägenheten bebyggas, hvilket drager

drvga. kostnader. Eu följd häraf är, att när lägenheten en gång är

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

färdig, har den kostat ägaren mer än kanske denne med bibehållande

af en god ekonomi kan bära. Vid bostadslägenheter äro måhända svårigheterna

att få jord icke fullt lika stora som vid jordbrukslägenheter,

enär de förra mestadels torde uppkomma så att säga kolonivis omkring

städerna, vid järnvägsstationer, industriorter m. m., och beträffande

dylika platser föreligger all sannolikhet för, att den privata företagsamheten

finner det fördelaktigt att inköpa, stycka och tillhandahålla jord.

Dock torde äfven för dylika lägenheters bildande jordfrågan flerstädes,

särskildt på den rena landsbygden, utgöra en stor svårighet, ej minst

till följd af de dyra pris, som fordras för de små lotterna. Ehuru jaganser,

att ett ingripande från statens sida i nu förevarande riktning i första

hand bör afse främjandet af uppkomsten af jordbrukslägenheter, vill jag

alltså ej tillråda en sådan inskränkning i bestämmelserna om dessa statslån,

att möjligheten att erhålla lån till underlättande af bostadslägenheters

bildande helt och hållet afskäres. Äfven om lämpligt jordstycke

till skäligt pris kunnat erhållas, äro emellertid de med jordfrågan förenade

svårigheterna långt ifrån öfvervunna. Jorden är nämligen i regel besvärad

af inteckningar, och för erhållande af egnahemslån fordras nu,

att dessa dödas i lägenheten, så att första inteckning i denna kan lämnas

såsom säkerhet för egnahemslånet. Visserligen har Kung!. Maj:t på

min hemställan föreslagit Riksdagen sådan ändring i villkoren för

egnahemslånerörelsen, att låneförmedlare skulle äga rätt att, äfven

innan lägenhet blifvit gravationsfri, utlämna förskott å beviljadt egnahemslån,

och befintliga inteckningar skulle alltså icke utgöra något

oöfverstigligt hinder för, att arbetet på det egna hemmet kunde börja.

Men inom viss tid måste dock lägenheten vara befriad från alla

sådana inteckningar, som icke kunna anses sakna praktisk betydelse

för dess värde. Dödandet af dessa inteckningar är ofta en långvarig

och omständlig procedur, hvilken för en i hithörande förhållanden antagligen

föga bevandrad egnahemsbyggare innebär mycket stora svårigheter.

Genom att staten lämnade förlagslån till inköp af lämpliga större jordområden,

som sedan kunde utstyckas i mindre lägenheter, skulle säkerligen

förberörda svårigheter till en stor del undanröjas och ett kraftigt

understöd beredas egnahemsrörelsen. Därigenom vore nämligen utvägöppnad

ej mindre att förvärfva lämplig jord för billigt pris, då sådan

händelsevis vore till salu, utan äfven att på ett jämförelsevis enkelt

sätt få inteckningsförliållandena ordnade. Jag kan också i detta sammanhang

erinra, att såväl i Norge som i Danmark staten lämnar lån

för samma ändamål.

Jag ansluter mig alltså till tanken att genom statslån under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

7

lätta förvärfvandet af jordområden, lämpliga att utstyckas till egnahemslägenheter.

Emellertid torde vid ett försök i nu angifna riktning

åtskilliga omständigheter vara att beakta. Först och främst synes mig

sålunda vara önskvärd^ att den nuvarande egnahemslånefonden användes

för det viktiga, speciella ändamål, för hvilket den är afsedd, nämligen

att hjälpa den enskilda egnahemsbyggaren vid förvärfvandet och iordningställandet

af det hem, han redan utsett åt sig, och detta särskild!, om

de af mig föreslagna åtgärder för befrämjande af egnahemslånerörelsens

utveckling blifva genomförda. Jag kan således icke förorda, att nämnda

fond anlitas äfven för nu ifrågavarande ändamål. Vidare synes det ej

allt för strängt böra fasthålla^, att de statslån, om hvilka nu är fråga,

skola användas uteslutande för bildande af så små lägenheter, att egnahemslån

kunna å dem erhållas. En viss rörelsefrihet måste härvidlag

lämnas vederbörande låntagare, blott hufvudsyftemålet blir det angifna.

Det torde säkerligen icke vara vanligt, att man på tillräckligt fördelaktiga

villkor kan inköpa ett större område, som i sin helhet lämpar

sig att sönderstyckas till så små parceller. Däremot synes det mycket

antagligt, att för billigt pris åtskilliga områden skola stå att förvärfva

åt den beskaffenhet, att, sedan lämpligt antal egnahemslägenheter frånstyckats,

återstoden bör kunna utan förlust afyttras i en eller flera större

lotter eller ännu hellre till sadana småbruk, som hafva i någon mån större

värde än de jordbrukslägenheter, hvilka kunna bildas med anlitande af

egnahemslån. Ofta torde efter styckningen eu större hufvudlott blifva

kvar. Så kan särskildt inträffa, då en jordbruksegendom styckas, och

hufvudgårdens byggnader äro af den storlek och beskaffenhet, att de

å ena sidan för att ekonomiskt tillgodogöras fordra eu viss jordbruksareal

och å andra sidan äro för göda att rifvas. Äfven ur andra synpunkter

torde det vara mindre lämpligt att föreskrifva, att hela det

inköpta området ovillkorligen skall styckas i sådana lägenheter, som äro

berättigade till egnahemslån. Så torde t. ex. sammanförandet af en mängd

små egnahemslägenheter i större kolonier kunna blifva eu fara för egnahemsbyggarna

själfva. Egnahemsbyggaren, äfven den landtbrukande, kan

i allmänhet icke, särskildt under den första tiden, undvara den hjälp, som

ligger i möjligheten att erhålla arbete hos audra. Han får ju med nu

gällande bestämmelser för egnahemslån antagas hafva offrat hvad han haft

mbesparadt på förvärfvandet af det egna hemmet, och det är af synnerlig

vikt för hans förmåga att hålla sig kvar, att han ej beliöfver låna till

sitt dagliga uppehälle. Större egnahemskolonier medföra emellertid för

de flesta af kolonisterna, att afståndet till den eller de platser, där sådant

arbete kan erhållas, blir längre än som är lämpligt. Sker däremot

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

styckningen så, att större och mindre komplexer blandas om hvarandra,

torde förhållandet i förevarande hänseende blifva ett annat.

Af hvad jag förut anfört framgår, att enligt min åsikt de medel,

som må kunna anvisas för ifrågavarande ändamål, böra ställas fristående

från egnahemslånefonden och bilda en särskild fond, hvilken jag tänkt

mig lämpligen skulle kunna kallas jordförmedlingsfonden. Hvad angår

den föreslagna fondens belopp har jag ansett en viss försiktighet

betingas såväl af hela sakens egenskap af försök som af faran att, om

beloppet sättes för högt, framkalla en osund spekulation. Jag har således

ansett den årliga lånesumman böra beräknas till omkring 1,000,000

kronor. Då den tid, för hvilken egnahemslånefonden blifvit beviljad,

utgår med år 1909, har det synts mig lämpligt, att äfven till nu ifrågavarande

fond medel till en början anvisas endast för tiden 1908—1909.

Såsom låntagare ur fonden anser jag böra antagas aktiebolag

och föreningar, hvilka hafva till uppgift att befrämja förvärfvandet

af egnahem, och torde för dessa låntagare böra uppställas ungefär

samma villkor som de, hvilka fordras för att aktiebolag och föreningar

skola antagas såsom förmedlare af egnahemslån. Jag anser

alltså, att det bör fordras, såväl att de af Kungl. Maj:t, vid pröfning i

hvarje särskildt fall, finnas bereda tillräcklig trygghet för, att verksamheten

af dem bedrifves på ett oegennyttigt och ändamålsenligt sätt,

Tsom ock att deras bolagsordningar och stadgar skola vara upprättade

i öfverensstämmelse med af Kungl. Maj:t särskildt föreskrifna grunder.

Det har äfven ifrågasatts, att statslån för ifrågavarande ändamål

skulle kunna lämnas hushållningssällskap, landsting och kommuner.

Jag har emellertid ansett mig, åtminstone till en början, icke böra

upptaga denna tanke. De företag, hvarom här är fråga, medföra ju

alltid eu viss risk och kräfva eu vidlyftig affär sförvaltning, som ej rätt

väl torde lämpa sig att handhafvas af nämnda institutioners eller kommunernas

kanske stundom för själfva saken personligen ointresserade

förtroendemän.

Statslånen böra, såsom jag ofvan angifvit, afses för inköp af

jordområden, hvilka äro lämpliga att till väsentlig del styckas till

egnahemslägenheter. I öfvei’ensstämmelse med hvad jag anfört

i fråga om egnahemslånen anser jag, att dessa inköp böra kunna fä

afse såväl jord å den egentliga landsbygden som mark, tillhörande

stad, men icke intagen i stadsplanen. Garantier för att lånemedlen icke

må användas till anläggande af s. k. villastäder eller liknande bildningar,

hufvudsakligen afsedda för de burgnare klasserna, synas mig ligga såväl

i nyss angifna bestämmelser, att det inköpta området skall till vä
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

9

sentlig del styckas till egnahemslägenheter, som i den kontroll, som

torde böra utöfvas öfver medlens behöriga användning. Såsom jag

redan förut framhållit, anser jag emellertid ifrågavarande lånerörelse

hufvudsakligen böra afse bildandet af jordbrukslägenheter.

Öfverhufvudtaget synes särskild vikt böra läggas vid, att köpeskillingen

kan anses jämförelsevis billig, så att de blifvande lotterna kunna

upplåtas till pris, som göra det möjligt för köparna att utan allt för

stora besvärligheter hålla sig kvar på de inköpta lotterna. Uppenbarligen

bör det område, till hvars inköpande statslån önskas, ej vara allt för

litet. Det kan nämligen starkt sättas i fråga, huruvida staten har något

intresse af att stycka t. ex. mindre hemmansdelar, där redan förut en

familj kanske endast med möda kan vinna sin bärgning. I hvarje fall

sker den ^styckning, hvarom här är fråga, bättre från större brukningskomplexer.

»

Sedan departementschefen härefter uppläst ett inom jordbruksdepartementet

upprättadt förslag till villkor och bestämmelser för ifrågavarande

lånerörelse, anförde han vidare:

»Statslånen böra naturligtvis beviljas af Kungl. Maj:t. Emellertid

har jag ansett ansökningarna om lån böra ingifvas till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som skulle hafva att, där så erfordrades, sörja för

handlingarnas kompletterande och därefter insända desamma jämte eget

utlåtande till Kungl. Maj:t. Genom en sådan anordning hav jag sökt

sörja för att pröfningen af låneansökningarna måtte kunna försiggå så

skyndsamt som möjligt, något som ofta kan vara af stort intresse vid

affärsföretag sådana som de ifrågavarande, och särskildt då fråga är om

inköp af exekutivt försålda fastigheter.

För bedömande af lämpligheten att i ett särskildt fall bevilja

statslån måste Kungl. Maj:t äga tillgång till uppgifter i åtskilliga

hänseenden rörande det ändamål, hvartill lånet afses. Därför måste

först och främst fordras, att sökanden uppger ett visst jordområde,

hvars inköp skall genom lånet befrämjas, och styrker, att han antingen

redan inköpt detsamma eller inropat det på exekutiv auktion eller också

har det »på hand». Köpeskilling och öfriga köpevillkor böra också uppgifvas

och styrkas. Därjämte erfordras uppenbarligen, att en så pass

noggrann beskrifning på området lämnas, att grund kan finnas för

bedömande, huruvida och i hvilken utsträckning området lämpar sig

för anläggande af egnahem, samt huruvida det betingade inköpspriset

kan anses skäligt. Äfven bör vid låneansökningen fogas intyg och

Bill. till Bil:sd. Prof. 1907. 4 Sami, 1 Afd, 112 Häft. . 2

Ad 3: o.

Mom. 1.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

Mom. 2.

Mora. 3.

bevis, som lämna ledning vid det för hela saken så ytterligt viktiga

bedömandet af det ifrågavarande områdets värde och lämplighet. Att mera

ingående inlåta sig på ett bestämmande af hvilka intyg och bevis om

värdet som böra företes, har synts mindre lämpligt, då man härvidlag

i synnerligt hög grad synes böra rätta sig efter omständigheterna. År

fastigheten i fråga särskild!, taxerad, kan ju taxeringsvärdet tjäna till

ledning. År det fråga om ett inköp vid försäljning i exekutiv

ordning, bör saluvärderingen kunna i hufvudsak vara tillräcklig o. s. v.

Ännu olämpligare vore att söka gifva detaljerade föreskrifter om huru

områdets tjänlighet för styckning skall styrkas. Det blir uppenbarligen

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes försorg att se till, att tillräckliga

upplysningar i förevarande hänseenden komma att föreligga. •

Statslånets belopp i förhållande till värdet af det område, som

skall inköpas, anser jag icke böra alltför knappt tillmätas. Låntagaren

får ju, utom inköpssumman, antagligen vidkännas ibland ganska afsevärda

utgifter för lagfart, ordnande af inteekningsförhållanden, områdets

uppmätning, kartläggning och styckning m. m. samt kanske äfven för

anläggande af vägar, upptagande af aflopp och dylikt. Dessutom är

att märka, att låntagaren behöfver förlagskapital för områdets skötsel

under den tid, som erfordras för styckningens verkställande. Jag anser

därför, att lånet må kunna beviljas intill V6 af områdets värde. Härvid

måste uppenbarligen förutnämnda utredning i första hand läggas till

grund. Skulle emellertid denna föranleda värdets bestämmande till

högre belopp än inköpssumman, bör dock naturligtvis ej mer än 4 5 af

den sistnämnda lämnas såsom statslån.

Beviljadt statslån bör till låntagaren utanordnas af statskontoret

mot skuldförbindelse och sådan säkerhet, som kan af statskontoret godkännas.

Därjämte bör, om ej giltig fångeshandling kunnat företes vid

pröfningen inför Kungl. Maj:t, sådan företes i statskontoret till bevis,

att områdets inköp verkligen kommit till stånd och att därvid aftalade

villkor i hufvudsak öfverensstämma med hvad vid lånets sökande uppgifvits.

Beträffande beskaffenheten af den säkerhet, som skall lämnas för

statslånet, har det öfverlämnats åt statskontoret att pröfva densamma.

Uppenbarligen bör härvid största möjliga tillmötesgående visas låntagarna,

därvid emellertid å andra sidan är att märka, att vid fråga om

lån af ifrågavarande beskaffenhet redan vikten att söka hindra äfvent.

yrliga företag bör föranleda en viss försiktighet. Viktigt är i hvarje

fall, att anlitandet af borgensansvarighet så vidt möjligt begränsas, om

fonden öfverhufvud skall komma till någon större användning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

11

För att icke beviljadt statslånebelopp skall alltför länge innestå,

oanvändt, har bestämmelse inryckts därom, att hvad som icke däraf

lyfts inom ett år från den dag, då det beviljades, skall anses hafva

återfallit till fonden.

En viktig sak vid denna lånerörelse är naturligtvis det sätt, hvarpå

styckningen sker. önskvärdt hade visserligen varit, om man kunnat

föreskrifva, att under alla förhållanden minst en bestämd kvotdel af

det inköpta områdets areal skulle användas till egnahemslägenheter. Men

då de områden, som kunna komma att salubjudas, måste blifva till sin

beskaffenhet mycket växlande, och det icke alltid torde låta sig gorå

att blott förvärfva den eller de delar däraf, som förnämligast ägna sig

till dylika lägenheter, torde det icke ''rara möjligt att uppställa någon

allmängiltig regel i sagda hänseende. Man torde få låta sig nöja med

att området i så stor utsträckning, som lämpligen kan ske, styckas på

ett sätt, som motsvarar ändamålet med statslånet. Äfven i öfrigt är

det uppenbarligen af synnerlig vikt, att bolagets eller föreningens

verksamhet handhafves på ett sätt, som inger förtroende. Skulle i nu

berörda afseenden något brista, bör det uppenbarligen kunna påfordras,

att lånet inbetalas.

För lånets åtnjutande liar jag ansett böra stadgas en tid af fem

år. Genom att tiden sättes så kort, tvingas vederbörande att söka så

fort som möjligt förverkliga det med företaget afsedda ändamålet.

Å andra sidan kan det ju emellertid hända, att ett allt för strängt

framdrifvande af styckningen skulle kunna vålla förluster. För att i

detta hänseende lämna utväg att taga tillbörlig hänsyn till föreliggande

omständigheter har det föreslagits, att Kungl. Maj:t skulle

kunna medgifva anstånd med lånets återbetalning utöfver nämnda tid.

I den mån emellertid försäljningen af lotter fortgår, böra uppenbarligen

äfven mot de försålda lotterna svarande andelar af statslånet

återbetalas. Bestämmelser härom meddelas i förslaget, under mom. 7.

Den ränta, som skall erläggas å ifrågavarande statslån, har jag

funnit böra beräknas efter 4 procent. Visserligen hafva ofvan omförmälda

tillkallade personer ifrågasatt en räntefot af endast 3,C

procent, men detta sammanhänger därmed, att de förutsatte, att medlen

skulle tagas ur egnahemslånefonden. Då numera staten icke själ!- kan

upplåna medel efter sistnämnda, låga räntefot, och jag icke finner anledning

föreligga, att nu ifrågavarande lånerörelse bör på grund af

några särskilda omständigheter anordnas sålunda, att staten måste göra

förlust på densamma genom ränteskillnad, samt låntagarna i hvarje fall

skulle erbjudas en kraftig hjälp genom att få lån intill 80 procent af

Horn. 4.

Mom. 5 och 7.

t

3ifim. 6.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

Monn. 8 och 9.

Mom. 10.

Mom. 11.

Ad 4:o—6:o.

Statskontoret.

Jordförmedlings

fonden.

fastighetsvärdet, anser jag räntan både böra och utan olägenhet kunna

sättas något högre än i fråga om egnahemslånen. Fullmäktige i riksgäldskontor^,

hvilkas yttrande i denna del inhämtats, hafva ock föreslagit

en räntefot af 4 procent.

Vidare synes höra stadgas skyldighet för låntagaren att på anmodan

prestera ny säkerhet, därest den lämnade icke vidare befinnes nöjaktig,

samt äfventyr för försummad inbetalning.

Att lägenhet endast må med full äganderätt försäljas från området,

så länge någon del af undfånget förlagslån är ogulden, synes böra uttryckligen

stadgas. För att emellertid låntagaren må kunna på det

sätt, han kan finna fördelaktigt, tillsvidare använda sådana delar af

området, hvilka icke genast lämpligen kunna försäljas, bör det dock

medgifvas honom rätt att, intill dess sådan försäljning kan hinna ske,

upplåta lägenhets område på arrende för kortare tid.

Såsom en allmän regel bör äfven föreskrifvas, att bolag eller

förening, som erhållit statslån, skall vara underkastad den kontroll och

de öfriga föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan finna godt bestämma.

I likhet med hvad som gäller beträffande egnahemslånerörelsen

torde bemyndigande böra äskas för Kungl. Maj:t att meddela de

ytterligare föreskrifter, som i afseende å lånerörelsen må finnas erforderliga.

Slutligen torde böra bestämmas om den räntegodtgörelse, som

skall tillkomma riksgäldskontor, och därom att under åren 1908—1909

inflytande räntor och kapitalafbetalningar skola tillfalla fonden.

Statskontoret, hvars yttrande i ämnet infordats, har förklarat sig

icke hafva något att erinra mot innehållet af ett till ämbetsverket ölverlämnadt,

inom departementet utarbetadt utkast till proposition i ämnet

i öfverensstämmelse med de af mig nu angifna grunder.»

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft två inom Andra Kammaren väckta motioner,

den ena (n:o 261) af herr-/. Widén, som hemställt, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, dels att den i Kungl. Maj:ts proposition n:o

149 föreslagna jordförmedlingsfonden måtte få af Kungl. Maj:t disponeras

jämväl till förlagslån åt hushållningssällskap för det enligt propositionen

med dylika lån afsedda ändamål, och dels att hushållningssällskap,

som däraf ville begagna sig, måtte frikallas från skyldigheten att

ställa säkerhet för låneförbindelsens behöriga fullgörande; den andra

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

13

(n:o 266) af lierr 0. A. Ben7 i Stab?/, som yrkat, att Riksdagen måtte

besluta, att § 1 af Kungl. Maj:ts proposition n:o 149 måtte få följande

lydelse:

Bemyndiga Eiksgäldskontoret att under åren 1908—1909 tillhandahålla

statskontoret ett belopp åt högst 2,000,000 kronor för bildande

af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på landsbygden

af större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris och särskildt

lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas till jordbrukslägenheter

(jordförmedlingsfonden).

Till stöd för sin motion har herr Widén anfört följande:

»Det genom Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 149 framlagda

förslaget om bildande af eu jordförmedlingsfond måste af alla, som

önska framgång åt egnahemsrörelsen, hälsas med stor tillfredsställelse.

Det är nämligen, åtminstone att döma af den erfarenhet, som gjorts

inom Jämtlands län, mindre det sätt, hvarpå egnahemslånerörelsen

handhafts, som vållat att denna ej tagit den utveckling, man från

början tänkt sig, utan de höga jordpriserna och svårigheten att bereda

tillgång på billig jord åt arbetarne. Tack vare de billiga penninglånen

hafva jordägare, som afyttrat lägenheter till egna hem, kommit i tillfälle

att af köparne betinga sig åtskilligt högre priser, än som med

vanliga räntesatser skulle varit möjliga att ernå. I många fall har

därför den förmån, man afsett att genom egnahemslånen bereda arbetarne,

i själfva verket till stor del kommit jordägare till godo. Genom jordförmedlingsfonden

bör man hoppas att häruti skall kunna åstadkommas

ändring till det bättre.

Enligt det framlagda förslaget skola af den ifrågavarande fonden

förlagslån utlämnas allenast åt aktiebolag och föreningar, hvilka hafva

till uppgift att befrämja förvärfvandet af egna hem, under vissa i

propositionen närmare angifna villkor. Däremot skulle dylika lån ej

få lämnas, såsom jämväl varit ifrågasatt, åt hushållningssällskap, landsting

och kommuner, af skäl, såsom de af departementschefen angifvas,

att de företag, hvarom här är fråga, »alltid medföra en viss risk och

kräfva en betydlig affärsförvaltning, som ej rätt väl torde lämpa sig

att handhafvas af nämnda institutioners eller kommunernas kanske

stundom för själfva saken personligen ointresserade förtroendemän».

Detta resonemang torde äga sin riktighet hvad landstingen och

kommunerna, beträffar. Däremot synes det vara önskvärdt att lån ur

denna fond kunna erhållas jämväl af hushållningssällskap. Det intresse,

hvarmed flertalet af hushållningssällskapen ägnat sig åt låneförmedlingen,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

synes mig göra sannolikt att dessa på sina håll skulle vara benägna

att äfven i afseende på inköp af fastigheter, som ägna sig till uppdelning

i egna hem, träda förmedlande emellan. Mångenstädes torde ock,

såvidt något gagn af fonden skall dragas för egnahemsrörelsen, hushållningssällskapen

böra gå i spetsen. Inom Jämtlands län, där hushållningssällskapet

med intresse tagit sig an egnahemslånerörelsen, är

det föga sannolikt att några särskilda bolag eller föreningar under

närmaste framtiden komma att bildas för förmedling af egnahemslån

till jordbrukslägenheter. Det kan här förtjäna omnämnas, att nämnda

hushållningssällskap redan år 1905 beslöt att ställa ett belopp af 25,000

kronor till sitt förvaltningsutskotts förfogande för inköp af fastigheter,

som lämpade sig till uppdelning i egna hem, att af utskottet användas,

så snart verkligt behof kunde konstateras vara för handen. Hittills

har de lånesökandes antal varit så stort, att man med hänsyn till beslutets

affattning ej ansett sig befogad att för jordförmedling taga i

anspråk sällskapets egna små kapitaltillgångar. Inom den af hushållningssällskapet

för lånerörelsens handhafvande tillsatta egnahemsnämnden

har emellertid frågan vid flera tillfällen diskuterats och nämnden har

för sin del ansett önskligt att en jordförmedling kunde komma till

stånd på sådant sätt, att de, som ville bilda egna hem, själfva finge

taga initiativet och anmäla, att de gemensamt önskade få inköpt en

viss salubjuden fastighet för att efter densammas styckning och med

erhållna statslån därå bereda sig egna hem. På sådant sätt skulle ett

dylikt inköp väsentligen underlättas — då eljest, om medel till inköpet

skulle skaffas direkt af köparne, svårighet kunde tänkas möta såväl för

ställande af nödig säkerhet som för affärens ordnande i öfrigt. Och för

hushållningssällskapet torde jordförmedlingen, så ordnad, hvarken medföra

någon risk eller behöfva någon vidlyftigare affärsförvaltning. Men

fall kunna äfven tänkas förekomma, då initiativet lämpligen kan tagas

af sällskapet eller dess organer. Så har nyligen till Jämtlands läns

egnahemsnämnd framställts förfrågan från ett större trävarubolag, om

den vore villig inköpa ett större antal till egna hem lämpliga lägenheter,

för hvilka priset, om inköpet kan göras på en gång, skulle ställasig

synnerligen moderat. Sådana tillfällen borde ej försummas. Och

uppenbarligen skulle ett dylikt praktiskt sätt för egnahemsförvärf väsentligen

underlättas för hushållningssällskapet, om lån ur jordförmedlingsfonden

kunde för ändamålet erhållas, helst sällskapets egna tillgångar,

såsom fallet är i Jämtlands län, kunna vara jämförelsevis begränsade.

Hushållningssällskap, som ville verka härför, borde väl i afseende på

möjligheten att därtill erhålla nödiga medel för billig ränta ej vara

sämre ställda än ett aktiebolag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

15

Någon risk, att hushållningssällskapen i detta afseende lade sig

för vidt ut, torde, med kännedom om de korporationer, som hafva förvaltningen

om hand, icke behöfva befaras. Snarare torde man kunna

antaga, att äfven om förlagslån af ifrågakomna slag skulle kunna utlämnas

till hushållningssällskapen, dessa ändock ej skulle inlåta sig på

någon jordförmedling i större omfattning. Men detta bör ju ej vara en

tillräcklig anledning att i de landsändar, där sådan förmedling kunde

vara lämplig, helt utesluta härvarande hushållningssällskap från att

kunna begagna sig af den lättnad, som genom ifrågavarande fond afsetts

att beredas.

Därest lån från nämnda fond skulle komma att medgifvas äfven

hushållningssällskap, torde dessa, likasom äger rum i afseende å låneförmedlingen,

böra frikallas från skyldigheten att ställa säkerhet och

följaktligen den i tredje punkten af den nådiga propositionen härom

intagna bestämmelse i detta afseende i erforderlig män jämkas.»

Utskottet ansluter sig i hufvudsak till Kungl. Maj:ts framställning

i här föreliggande ämne. Dock har det af herr Widén gjorda förslaget

att medgifva äfven hushållningssällskapen rätt att erhålla förlagslån ur

jordförmedlingsfonden synts utskottet vara värdt beaktande. Den erfarenhet

man äger om hushållningssällskapens verksamhet såsom förmedlare

af lån från egnahemslånefonden synes gifva fog för antagandet,

att de med intresse skulle omfatta jämväl eu sådan verksamhet till

åstadkommande af egna hem, som den här ifrågavarande.

Utskottet biträder jämväl herr Widéns förslag att hushållningssällskapen,

i likhet med hvad som äger rum vid förmedlingen af lån

ur egnahemslånefonden, må vara fritagna från skyldighet att ställa

säkerhet för erhållna lån.

Hvad angår det förslag, som framställts i herr Bergs motion, till

hvilken utskottet tillåter sig att i öfrigt hänvisa, delar utskottet såtillvida

motionärens uppfattning, som utskottet anser, att lån ur jordförmedlingsfonden

i främsta rummet böra beviljas till åstadkommande

af jordbrukslägenheter; det framgår ock af hvad departementschefen i

ämnet anfört, att denna mening legat till grund äfven för Kungl. Maj:ts

framställning. Att, såsom herr Berg föreslår, utesluta sådana företag,

som afse anordnande af bostadslägenheter utan tillhörande jordbruk,

från möjligheten att erhålla lån ur jordförmedlingsfonden, synes utskottet

emellertid icke vara tillrådligt. Utskottet, ansluter sig i denna

fråga helt och hållit till den uppfattning, som departementschefen

rörande densamma till ofvan åberopade statsrådsprotokoll uttalat; och

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 176

har utskottet tillika velat framhålla, att bifall till herr Widéns förenämnda

motion är utan tvifvel särskildt ägnadt att främja uppkomsten

af jordbrukslägenheter.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition och herr Widéns förenämnda

motion samt med afslag å herr Bergs ofvanberörda

motion, må

l:o) bemyndiga riksgäldskontoret att under åren

1908—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af

högst 2,000,000 kronor för bildande af en lånefond,

afseende underlättandet af inköp på landsbygden eller

å till stad hörande, men utanför det planlagda området

belägen mark af större jordområden, som kunna

erhållas för billigt pris och särskildt lämpa sig att

helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas till

egnahemslägenheter (j ordförmedling sfonden) ;

2:o) medgifva, att Kungl. Maj:t må under

nämnda år disponera fondens samtliga kapitaltillgångar

till förlagslån åt hushållningssällskap samt åt

aktiebolag och föreningar, Indika hafva till uppgift

att befrämja förvärfvandet af egna hem, under förutsättning,

beträffande aktiebolag och föreningar, att dessa

af Kungl. Maj:t vid pröfning i hvarje särskildt fall i

den ordning, Kungl. Maj:t finner godt föreskrifva,

finnas bereda tillräcklig trygghet för, att deras verksamhet

bedrifves på ett. oegennyttigt och ändamålsenligt

sätt, och under villkor att deras bolagsordningar

eller stadgar äro upprättade i öfverensstämmelse

med af Kungl. Maj:t särskildt föreskrifna grunder;

3:o) besluta, att för ifrågavarande lånerörelse

skola gälla följande allmänna bestämmelser:

Mom. 1. Ansökning om statslån skall ställas

till Kungl. Maj:t samt ingifvas till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande.

Vid ansökningen skola fogas:

a) i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift handling,

utvisande, att sökanden inköpt eller å auktion inropat

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

17

det jordområde, till hvars förvärfvande statslånet afses,

eller att sökanden har anbud att få till visst pris och

på angifna villkor inköpa området,

b) beskrifning öfver området, innehållande uppgift

å dess belägenhet, storlek, naturbeskaffenhet,

kommunikationsförhållanden, taxeringsvärde, därest

sådant finnes åsatt, de å området uppförda byggnader

och befintliga anläggningar m. m.,

c) de intyg och bevis, som erfordras för styrkande

af uppgifterna i beskrifningen äfvensom i öfrigt

för bedömande af fastighetens värde och lämplighet

för styckning.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande åligger att

ofördröjligen insända de ingifna handlingarna jämte

eget utlåtande till Kungl. Maj:t.

Mom. 2. Statslån kan beviljas till högst 4/5 af

områdets med ledning af de i mom. 1 omförmälda

handlingar beräknade värde, dock ej till mer än 4/5

af köpesumman.

Mom. 3. Beviljadt lånebelopp utanordnas af

statskontoret, sedan låntagaren dit afl ämnat skuldförbindelse.

Annan låntagare än hushållningssällskap

skall därjämte till statskontoret aflämna af statskontoret

godkänd säkerhet för den afgifna skuldförbindelsens

uppfyllande.

Var ej vid lånets beviljande giltigt köpeaftal

träffadt, må ej lånet utlämnas, förrän sökanden styrkt,

att sådant aftal af bindande beskaffenhet kommit till

stånd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad

vid lånets sökande uppgifvits.

Mom. 4. Hvad som af beviljadt statslån icke

blifvit inom ett år från den dag, då det beviljats, i

statskontoret lyft, skall anses hafva återfallit till fonden.

Mom. 5. Hushållningssällskap, aktiebolag eller

förening, som erhållit statslån, åligge att skyndsamt

gå i författning om det inköpta områdets stjmkning

på så lämpligt sätt som möjligt för vinnande af det

med statslånets beviljande afsedda ändamålet.

Finnes låntagaren visa försumlighet härutinnan

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 112 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

eller varder eljest hushållningssällskapets, bolagets

eller föreningens verksamhet icke handhafd på ett

förtroendeingifvande sätt, och är ej sådant fall för

handen, att statskontoret, efter ty nedan sägs, äger

påfordra lånets inbetalning, då ankommer på Kungl.

Maj:t att efter omständigheterna förordna, att statslånet

genast skall vara till återbetalning förfallet.

Varder ej rätten till statslånet förverkad, då må

med de inskränkningar, som i mom. 7 här nedan

omföjjmälas, statslånet åtnjutas intill utgången af femte

kalenderåret efter det, då detsamma blifvit i statskontoret

lyft, vid hvilken tid lånet skall vara till

statskontoret till fullo inbetaldt, där ej Kungl. Maj:t

med hänsyn till särskilda förhållanden, på ansökan,

finner skäl medgifva ytterligare utsträckning af lånetiden.

Mom. 6. Å lyft lånebelopp skall erläggas ränta

från lyftningsdagen efter fyra för hundra för år

räknadt.

Förfallen ränta skall för hvarje kalenderår inom

utgången af januari månad påföljande år till statskontoret

inbetalas.

Mom. 7. För hvarje kalenderår skall låntagaren

inom nästföljande januari månads utgång till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ingifva redogörelse för sin

verksamhet, innefattande uppgift å de lotter af det

inköpta området, som under året från detsamma försålts,

deras storlek och beskaffenhet samt de för desamma

erhållna köpeskillingar.

Med ledning af nämnda handling samt de upplysningar,

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i öfrigt

kan finna lämpligt införskaffa, skall Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, där ej sådant fall är för handen,

som i sista stycket af detta mom. afses, afgifva förslag

till bestämmande af det belopp af statslånet, som

vid jämförelse med hela områdets värde skall anses

belöpa å de försålda lotterna. Nämnda förslag jämte

ofvannämnda redogörelse skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande

därefter öfverlämna till Kungl. Maj:t,

som bestämmer huru stor del af lånet på grund af de

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

19

skedda försäljningarna skall till statskontoret inbetalas.

Sålunda till inbetalning bestämdt belopp skall inom

en månad, efter det låntagaren erhållit del af Kungl.

Maj:ts beslut, jämte å samma belopp upplupen ränta

till statskontoret inlevereras.

Har under året det inköpta området blifvit i

dess helhet försåldt, åligge det Kungl. Maj ds befallningshafvande

att därom ofördröjligen lämna statskontoret

underrättelse. I detta fall skall den utestående

delen af statslånet jämte ränta inom nästpåföljande

januari månads utgång till statskontoret

inbetalas.

Mom. 8. Därest statskontoret under lånetiden

skulle finna den ställda säkerheten icke längre nöjaktig,

skall låntagaren inom tre månader efter därom

erhållet föreläggande aflämna nya säkerhetshandiingar,

som af statskontoret godkännas, vid äfventyr att

statskontoret eljest äger påfordra lånets ofördröjlig»

inbetalning.

Samma rätt tillkommer statskontoret, där föreskrifven

ränte- eller kapitalafbetalning icke erlägges

inom fjorton dagar efter för fallodagen.

Mom. 9. A till betalning förfallet kapitalbelopp

erlägges ränta efter sex för hundra från förfallodagen,

till dess likvid sker.

Mom. 10. Af inköpt område må, så länge någon

del af erhållet statslån är ogulden, upplåtelse af lotter

ske endast under äganderätt. Dock må, intill dess

försäljning kan ske, område upplåtas på arrende för

kortare tid.

Mom. 11. Hushållningssällskap, bolag eller förening,

som erhållit statslån., är, så länge någon del

af detta ännu återstår ogulden, underkastad den kontroll

och de öfriga föreskrifter, Kungl. Magt kan

finna för godt bestämma;

4:o) medgifva, att Kungl. Maj:t må äga meddela

de ytterligare föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande

lånerörelse må finnas erforderliga;

5:o) besluta, att riksgäldskontoret skall af fondens

medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 176-

som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till

fonden för riksgäldskontoret förorsakas; samt

6:o) medgifva, att till fonden inflytande kapitalbetalningar

och räntor, i den mån de icke åtgå till

ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift, må intill

utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital.

Stockholm den 23 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Det skulle antecknas, att herr E. Hammarlund icke deltagit i

förestående ärendes behandling inom utskottet.

STOCKfiOLM, ISAAC MABCUS* BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:226 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till bildande af en jordförmedling sf ond jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten