Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels om ändrad lydelse af vissa §§ i bevillningsförordningen dels ock angående en inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1909.

1908-04-24 · 33 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1908:22, Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels om ändrad lydelse af vissa §§ i bevillningsförordningen dels ock angående en inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1909.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

1

N:o 22.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1908, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels om

ändrad lydelse af vissa §§ i bevillningsförordningen

dels ock angående en inkomstskatt att upptagas i riksstaten

för år 1909.

I proposition n:o 34, som hänvisats till bevillningsutskottet, har

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta, att 1, 4, 7, 10, 11, 14,

56, 57 och 60 §§ i förordningen angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst den 13 september 1907, 10 § i den vid förordnjngen

fogade instruktionen för taxeringsmyndigheterna äfvensom vissa till förordningen

hörande formulär till taxeringslängder måtte erhålla den förändrade

lydelse, som vid propositionen fogade förslag utvisade.

Såsom af det i propositionen åberopade statsrådsprotokoll framgår,

afse de ifrågasatta ändringarna i 4 och 7 §§ att återställa bevillningen,

för 100 kronor af fastighetstaxeringsvärde och 100 kronors inkomst

räknadt, till de för år 1907 och dessförinnan gällande belopp eller för

jordbruksfastighet till sex öre för hvarje fidla 100 kronor och för all

annan fastighet och frälseränta till fem öre för hvarje fulla 100 kronor

af taxeringsvärdet samt med afseende å taxerad inkomst till en för

hundra af inkomstbeloppet. De i bevillningsförordningen af den 13

september 1907 stadgade skattesatser eller respektive tre och två och

ett hälft öre för 100 kronors taxeringsvärde samt en half för 100 af

inkomstbeloppet hafva som bekant ej heller varit ämnade att gälla annat

än under öfvergångsåret för nämnda författning eller under år 1908.

Mot de af Kungl. Maj:t föreslagna ändringar i 4 och 7 §§ af bevillningsförordningen

har bevillningsutskottet därför icke något att erinra.

Bill. till Biksd. Prot. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. (N:o 22). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

I anslutning till de sålunda föreslagna ändringarna med afseende

å skattesatserna, hvarigenom bevillningen skulle år 1909 under i öfrigt

likartade förhållanden utgå med dubbla belopp mot år 1908, bör gifvetvis

den s. k. bevillningsprocenten, sådan den bestämts i 1907 års förordning,

högst betydligt reduceras. Den i sådant afseende föreslagna

ändring af 57 § bevillningsförordningen finner utskottet sig kunna

biträda.

Utskottet bar sålunda icke haft något att anmärka mot de Kungl.

Majrts förslag, som innefattas i den föreslagna ändrade lydelsen af 4,

7 och 57 §§ i bevillningsförordningen, men finner däremot anledning till

erinringar beträffande öfriga ifrågasatta ändringar i samma förordning.

Särskildt gäller detta den föreslagna ändrade lydelsen af 14 §.

Den reform, som innefattas i 1907 års bevillnings- och inkomstskatteförordningar,

åsyftade bland annat att bringa reda och klarhet i

taxeringsförfarandet. Ett sådant syftemål sökte man vinna därigenom,

att icke vidare löpande årets utan ett tilländagånget eller sistförflutna

års inkomster skulle göras till föremål för taxeringen. Detta förhållande

uttrycktes i 7 § af bevillningsförordningen sålunda, att skattskyldig

skulle taxeras för den inkomst, han åtnjutit under det nästföregående

året. Och godkändes likaledes af Riksdagen en sådan förändrad lydelse

af 14 § bevillningsförordningen, att uppgift, som till ledning vid taxeringen

skulle aflämnas af statsdepartementet samt andra verk och

styrelser, skulle angifva de af vederbörande tjänstemän in. fl. under

nästföregående år uppburna särskilda belopp af lön, tjänstgöringspenningar

m. m.

I förevarande proposition har emellertid föreslagits sådan ändring

af sistomförmälda paragraf, att uppgift, hvarom nyss nämndes, skulle

afse lön, tjänstgöringspenningar m. m. icke under utan för nästföregående

år. Och åtföljes detta förslag af följande motivering.

»Ett af syftemålen med 1907 års reform i fråga om beskattningsåret

vid inkomsttaxeringen var att förekomma den sammanblandning af

olika års inkomst, som enligt förut gällande regler kunde uppstå vid

taxeringen för ett visst år, och att sålunda göra till föremål för taxeringen

ett års inkomst utan tillägg eller inskränkning. Med andra ord

uttryckt betyder detta, att beskattningens föremål skall vara den inkomst,

som intjänats under eller eljes belöper på det år, taxeringen afser. Om

således, såsom vanligt är, vissa bankräntor uträknas och utbetalas först

efter årsskiftet, äro de dock att anse såsom inkomst för nästföregående

år samt böra fördenskull deklareras och taxeras såsom nästföregående

års inkomst. Enahanda är förhållandet med vissa provisioner o. d.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

som kunna till sitt belopp bestämmas först efter årsskiftet. I detta

afseende torde praxis vara fullt bestämd, i den mån sådana frågor

kunnat under den förutvarande lagstiftningen uppkomma.

Nu stadgas i 14 § bevillningsförordningen, att de uppgifter, som

det åligger vederbörande ämbetsverk eller arbetsgifvare att aflämna,

skola innehålla underrättelse angående de af lön- och arfvodestagare

samt öfriga arbetare under nästföregående år uppburna särskilda belopp

af lön, tjänstgöringspenningar, dagaflöning, traktamente, arfvode, uppmuntrings-,

mil- eller felräkningspenningar, portions-, inkvarteringseller

beklädnadsersättning, provision eller gratifikation och andra löneförmåner

äfvensom pension. Det har visat sig, att denna föreskrift

understundom blifvit uppfattad så, som skulle i uppgiften intagas dylik

inkomst, som väl under nästföregående år uppburits men som belöpt

på ett tidigare år, samt å andra sidan icke intagas inkomst, som belöpt

på nästföregående år men utbetalats först under det löpande året.

I sistnämnda afseende förekommer t. ex., att vissa posttjänstemän åtnjuta

provision, ersättning för räknings hållande eller dylika tillfälliga

inkomster, hvilka, så vidt de afse den sista delen af nästföregående

året, icke kunna uträknas och fördelas förrän i början af det löpande

året. Sådana löneförmåner äro uppenbarligen att anse såsom nästföregående

års inkomst. Det är emellertid angeläget, att reglerna för

taxeringen af inkomst stå i fullständig öfverensstämmelse med stadgandena

angående de uppgifter, som skola aflämnas till ledning för taxeringen,

och detta gäller icke minst beträffande arbetsgifvares uppgifter,

hvilka skola tjäna till kontroll å afgifna själfdeklarationer eller omedelbart

läggas till grund för taxeringen, i fall själfdeklaration icke aflämnats.

På det att något missförstånd icke vidare må uppstå om författningens

mening, bör därför uttrycket »under nästföregående år

uppburna» utbytas mot »för nästföregående år uppburna». Detta skulle

gifvetvis icke utesluta, att om undantagsvis ifrågavarande slags inkomst

icke skulle vara till siffran bestämd, då uppgiften skall aflämnas före

den 1 mars, arbetsgifvaren vore skyddad genom upplysning, att dylik

förmån tillkommit tjänstinnehafvaren men att af angifven orsak beloppet

icke änmi kunde uppgifvas. Häraf blefve följden, att vederbörande

taxeringsmyndighet finge sedermera från den skattskyldige infordra

upplysning om sådan inkomsts belopp.»

Bevillningsutskottet finner det framställda förslaget till ändring

i 14 § bevillningsförordningen icke böra godkännas. Det är visser
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

ligen riktigt, att, såsom i statsrådsprotokollet angifvits, syftemålet med

1907 års reform i fråga om beskattningsåret vid inkomsttaxeringen

varit bland annat att förekomma den — utskottet skulle vilja säga

irrationella — sammanblandning af olika års inkomster, som enligt

dittills gällande regler kunde uppstå vid taxeringen för ett visst år.

Men ett annat med reformen afsedt syftemål, som enligt utskottets förmenande

får anses val så viktigt som det i statsrådsprotokollet angifna,

bär varit, att deklarationerna skulle kunna omedelbarligen tjäna till

ledning vid taxeringen. Med förut gällande ordning kunde de på heder

och samvete afgifna deklarationerna, huru samvetsgrant desamma än

upprättats, icke utan vidare af taxeringsmyndigheterna användas. Sammalunda

var förhållandet i fråga om arbetsgifvares m. fl. uppgifter,

som lämnades till ledning för andras taxering.

Dessa båda nu angifna syftemål synas utskottet hafva vunnit sitt

fulla beaktande genom den i 7 § gifna konstitutiva bestämmelsen, att

skattskyldig skall taxeras för den inkomst han åtnjutit under det nästföregående

året, en bestämmelse, som, sedd i belysning af hela reformen,

enligt utskottets förmenande, afser de inkomster, af livilka de skattskyldiga

under samma år verkligen kommit i åtnjutande. Först härigenom

kan den skattskyldige tillförsäkras möjlighet att under alla

förhållanden i sin inom behörig tid afgifna deklaration upptaga alla de

inkomster, som skola taxeras, en omständighet, som å sin sida sätter

taxeringsmyndighet i stånd att med största möjliga noggrannhet och

utan allt för mycket användande af det för såväl myndigheter som

skattskyldige besvärliga anmaningsförfarandet fullgöra sitt uppdrag.

Den enkelhet och klarhet i taxeringsförfarandet, som härigenom

vinnes, måste alltså, ej minst för de skattskyldige själfva, hafva ett så

högt värde, att icke utan synnerligen vägande skäl en afvikelse därifrån,

äfven om så endast undantagsvis skulle ske, kan anses tillrådlig. Redan

den omständigheten att enligt Kungl. Maj:ts förslag i skatteförfattningarna

skulle införas ett mera abstrakt begrepp för inkomståret måste under

sådana förhållanden väcka betänkligheter. 1 många fall, där ersättning

på en gång utgår för arbete, som utförts under längre tid än ett år

eller eljest på tider under två eller flera år, torde nämligen svårigheter

möta för den skattskyldige att i deklaration uppgifva, i hvad mån

inkomsterna belöpt på ena eller andra året. Äfvenledes torde det kunna

ifrågasättas, huruvida det ens skulle anses väl öfverensstämma med

skatteförfattningarnas anordning att i beskattningsafseende till ett förflutet

år hänföra inkomster, af hvilka den skattskjddige icke kan

komma i åtnjutande förrän långt fram på det nästkommande. Skatte
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 5

lindring och framför allt progression böra nämligen bestämmas efter den

skattskyldigas skatteförmåga, mätt efter lians inkomster under ett enda

år. För den del af befolkningen, som af förhållandena tvingas att lefva så

att säga för dagen, skulle det ju icke utan skäl kännas obilligt, om skatten

t. ex. år 1909 tillmättes efter ej blott de inkomster, som han uppburit

och förbrukat år 1908, utan äfven inkomster, som han uppbär långt fram

på året 1909. Skatteförmågan, utmätt efter progressionsskalan, kan i

de flesta fall icke sägas hafva varit för 1908 års inkomster större, därför

att i den skattskyldiges kassa, visserligen tack vare den skattskyldiges

arbete år 1908, men dock först långt fram på året 1909 inflyter ett

större eller mindre penningbelopp. Detta sludle emellertid, om Kungl.

Maj:ts förslag, sådant det angifvits i statsrådsprotokollet, blefve gällande,

bland vissa kategorier löntagare i stort sedt varda regel, nämligen i de

fall, då i den skattskyldiges ordinarie inkomster ingå tantiemer och provisioner,

inkomster, som åtminstone delvis oftast tillfalla den skattskyldige

till och med långt efter det tiden för deklaration af nästföregående

års inkomster tilländagått. För öfrigt skulle det ju mot förslaget

kunna anmärkas, att, därest taxeringsmyndigheterna underläte att

år 1909 taga till beskattning på år 1908 belöpande inkomster, sagda

inkomster komme att undgå beskattning. Ehuru desamma uppburits

år 1909, skulle nämligen enligt förslaget inkomsten, såsom belöpande

för år 1908, icke kunna taxeras till skatt år 1910 eller följande år.

På grund af hvad sålunda anförts har utskottet icke kunnat tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag till ändring af 14 § bevillningsförordningen.

I anslutning till hvad utskottet ofvan framhållit rörande

förhållandet mellan deklaration och taxering och då det nu visat sig, att

betydelsen af ett stadgande om uppgiftsskyldighet rörande inkomster

för ett år skulle, äfven efter 1907 års reform, kunna tolkas såsom afseende

inkomster, som belöpte för visst år, har utskottet emellertid ansett

lämpligt föreslå några smärre ändringar i nu omhandlade paragraf.

Medan enligt 2:o b) af sagda paragraf uppgift från statsdepartement

m. fl. skall afse de vederbörande skattskyldige under nästföregående år

uppburna inkomster, stadgas i 2:o c) och d), att uppgift af förmyndarekammare

eller gode män för tillsyn af förmynderskap äfvensom agent

för utländskt försäkringsbolag skall afse i förra fallet inkomst af kapital

och i senare fallet, bland annat, premiebeloppet, allt för nästföregående

år. Af förut angifna skäl torde emellertid med afseende å dylika uppgifter

äfven böra uttryckligen stadgas, att desamma skola afse inkomst

eller premiebelopp under nästföregående år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

I anledning af Riksdagens i skrifvelse den 27 april 1904 gjorda

framställning, att Kungl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag

till sådana bestämmelser, att gift kvinna med egendom, däröfver hon

enligt lag ägde ensam råda, blefve med särskild debetsedel för sig beskattad,

hafva slutligen i propositionen föreslagits vissa ändringar i bevillningsförordningen

i syfte att skilja mans och hustrus taxering i fråga

om egendom af nyssnämnda slag.

Enligt nu gällande bestämmelser, sådana de enligt gängse praxis

tillämpas, är gift man, men också endast mannen, deklarationspliktig.

Mannen deklarerar all makarnas inkomst, äfven sådan hustruns inkomst,

däröfver hon enligt lag äger ensam råda. Deklarationsplikt inträder,

om makarnas sammanräknade inkomster under nästföregående år uppgått

eller taxerats till minst 1,000 kronor. Och vidare varder mannen

ensam taxerad för makarnas inkomst.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag åter skulle hustrun likaväl som gift

man vara deklarationsskyldig, hustrun för de inkomster, däröfver hon

enligt lag ägt ensam råda, samt mannen för makarnas öfriga inkomster.

Makes deklarationsplikt skulle göras oberoende af andra makens inkomster.

1 anslutning till nu gällande bestämmelser skulle sålunda hustrun deklarera,

då sådana hennes inkomster, däröfver hon enligt lag ägt ensam råda,

nästföregående år uppgått eller taxerats till minst 1,000 kronor. Hade

makarnas öfriga inkomster taxerats eller uppgått till minst sagda belopp,

vore mannen deklarationsskyldig. Makarna skulle taxeras, en hvar för

sig, hustrun för inkomst, däröfver hon enligt lag ägt ensam råda,

och mannen för all annan makarnas inkomst.

De nu angifna reglerna skulle undantagslöst tillämpas.

Att åtgärder böra vidtagas i det i statsrådsprotokollet angifna

syfte, finner bevillningsutskottet vara så mycket angelägnare som, på

sätt i statsrådsprotokollet erinras, de under förutsättning af genomförandet

af nya grunder för den politiska rösträtten beslutade ändringar

i kommunalförfattningarna innefatta befogenhet för gift kvinna, som är

röstberättigad i kommunala ärenden, att, utan hinder däraf att hon står

under mannens målsmanskap, mottaga kommunala förtroendeuppdrag.

För att föra en dylik rätt ut i lifvet, måste först och främst tillses, att

de hinder, som förefinnas i skatteförfattningarna, undanröjas. Om utskottet

sålunda biträder den meningen, att det nu rådande systemet i

afseende å makars taxering bör underkastas revision, har dock iitskottet

ansett, att förhållandena icke påkalla en så omfattande förändrad anordning,

som Kungl. Maj:ts förslag innebär.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

Till en början skulle då, på sätt kammarrätten i sitt i ämnet afgifna

utlåtande gjort, kunna framhållas, att, i händelse hustru och ingen

annan under några omständigheter skulle kunna taxeras för inkomst,

däröfver hustrun enligt lag ägt ensam råda, och deklaration af dylik

inkomst förty icke skulle åligga annan än hustrun, åtskillig inkomst

skulle undgå beskattning. Det torde nämligen kunna tagas för gifvet,

att, vid tillämpning af de utaf Kungl. Maj:t föreslagna regler, underlaget

för taxeringarna särskildt till inkomstskatt i en långt större utsträckning

än med 1907 års skattereform afsetts komrae att saknas.

Enligt inkomstskatteförordningen sammanfalla i hufvudsak deklarationsplikt

och skattskyldighet. I Kungl. Maj:ts förslag göres ingen ändring

med afseende å bestämmelserna för skattskyldigheten, utan inträder denna

skyldighet, så snart makarnas sammanräknade inkomster nästföregående år

uppgått till 1,000 kronor. Men deklarationsskyldigheten skulle i dylika fall i

stort sedt bortfalla, om inkomsterna varit mellan makarna på det sätt

fördelade, att de hvar för sig haft en inkomst under 1,000 kronor.

Vore detta förhållandet med allenast den ena af makarna, förefunnes i

allt fall icke någon deklarationsskyldighet för denne. Ehuru taxeringsmyndigheterna

det oaktadt hade både rätt och plikt att, såsom i statsrådsprotokollet

framhållits, till taxering upptaga äfven icke deklarerad

beskattningsbar inkomst, om hvilken de ägde kännedom, torde dock

otvifvelaktigt saknaden af tillförlitligt underlag vid taxeringen verka därhän,

att bägge eller åtminstone den ene makens inkomster allt som oftast

skulle undgå taxering. Detta förhållande skulle komma att i många fall

framstå såsom en ojämnhet i beskattningen.

Men äfven om man frånsåge nu anmärkta förhållande, vidlåda dock

förslaget, synes det utskottet, vissa praktiska olägenheter, som icke uppvägas

af motsvarande fördelar vare sig för skattskyldige eller taxeringsmyndigheter.

Hvad först angår de skattskyldige, synes det vara påtagligt, att

något i vida kretsar kändt behof af obligatorisk åtskillnad i taxeringen

af mans och hustrus inkomster icke förefinnes. Att under sådana förhållanden

tvångsvis genomföra en dylik åtskillnad och i anledning

häraf ålägga både man och hustru att i förekommande fall afgifva särskilda

deklarationer, är ur statsfinansiell synpunkt onödigt samt torde

i en mängd fall för de skattskyldige framstå såsom ett påbud utan motsvarande

nytta.

Härtill kommer, att den af Kungl. Maj:t föreslagna anordningen

skulle för taxeringsmyndigheterna innebära en icke ringa ökning i arbetet.

Det har redan framhållits, hurusom dessa myndigheter i långt flere fall

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

än under nu rådande förhållanden skulle sakna nödigt underlag vid

taxeringsarbetet. Denna brist måste af taxeringsmyndigheterna på något

sätt afhjälpas, om taxeringsmyndigheterna skola med behörig noggrannhet

utföra taxeringsarbetet. Den enda verkligt effektiva utväg, som

då stode öppen, vore användandet af det tidsödande anmaningsförfarandet.

Men icke blott det förberedande taxeringsarbetet skulle enligt Kungl. Maj:ts

förslag ökas, utan förslaget torde äfven komma att vålla ökadt besvär och

tidsutdräkt vid den egentliga taxeringen. Medan för närvarande makarnas

inkomster uppföras i sammanräknade summor under mannens namn, skulle

enligt förslaget i alla de fall, där makarnas sammanräknade inkomster uppgått

till beskattningsbart belopp och däri ingått en än så liten inkomst, däröfver

hustrun enligt lag ägt ensam råda, taxeringsmyndighet vara skyldig

att i längden uppföra under makamas skillda namn särskilda summor

för mannen och särskilda summor för hustrun.

Dessutom torde böra framhållas, att själfva uträkningen af skatten,

vid tillämpning af de föreslagna bestämmelserna, komme att vålla

därmed sysselsatta tjänstemän en icke ringa ökning i arbetet.

Med hänsyn till den relativt korta tiden för taxeringsarbetet, måste

under nu angifna förhållanden förslaget väcka starka betänkligheter.

Och har utskottet funnit så mycket mindre lämpligt att, omedelbart

efter 1907 års omorganisation af taxeringsarbetet och innan ännu

erfarenhet om detsamma i praktiken vunnits, öka taxeringsarbetets omfång,

som det mål, hvilket med förslaget närmast alses att vinna, eller

gift kvinnas rätt att varda med egen debetsedel beskattad, kan nås

med en i gällande skattelagstiftning mindre ingripande anordning.

Utskottet har därvid låtit sig ledas af den princip, hvilken, på

sätt i statsrådsprotokollet angifvits, legat till grund för ett år 1904 i

sammanhang med revision af inkomstbeskattningen utarbetadt förslag i

ämnet. Gift kvinnas beskattning genom särskild taxering gjordes i

detta förslag beroende på hennes egen önskan; och hennes egen taxering

skall, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, omfatta egendom, hvaröfver

hon enligt lag äger ensam råda.

Det förslag, utskottet i förevarande afseende nu framlägger, innefattas

i vissa föreslagna ändringar af 2 och 7 §§ i bevillningsförordningen

samt 10 § i den vid samma förordning fogade instruktion för

taxeringsmyndigheterna äfvensom af 5, 20 och 21 §§ i inkomstskatteförordningen.

Vid redogörelse för utskottets förslag torde i ett sammanhang

böra angifvas ändringarna i sagda bägge förordningar.

Såsom nyss nämndes, har utskottet ansett, att gift kvinna icke

bör särskildt för sig taxeras i andra fall, än då hon själf så önskar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

9

Sill vilja därutinnan skall hon anses hafva uttryckt antingen genom eu

direkt framställning till taxeringsmyndigheterna eller ock genom aflämnandet

af deklaration. I anledning häraf skall begäran i ifrågavarande

afseende, för att vinna beaktande, hafva i nyss angifna ordning gjorts

inom utgången af den regelmessiga deklarationstiden.

En dylik begäran bör icke föranleda någon ändring i mannens

deklarationsskyldighet, enär eljest i många fall, där makars sammanräknade

inkomster uppgått eller taxerats till mindre än 2,000 kronor, underlag

för taxeringsarbetet skulle saknas. I anledning häraf har i 20

§ inkomstskatteförordningen inryckts en bestämmelse därom, att mannens

uppgiftsskyldighet skall räknas efter makarnas sammanlagda taxerade

eller åtnjutna inkomster. Å andra sidan bör i fall, där hustrun

särskildt deklarerar, mannens deklaration icke omfatta andra inkomster

än sådana, därför han skall taxeras. Stadgande härom har införts i 21

§ inkomstskatteförordningen.

Med den af utskottet sålunda föreslagna anordningen har gift

kvinna beredts möjlighet att i ungefärligen samma ordning som mannen

varda särskildt taxerad och därmed komma i åtnjutande af de fördelar,

som en egen taxering kan medföra. Då emellertid säkerligen i långt

■öfvervägande antal fall icke någon sådan önskan förefinnes, har allt

onödigt taxeringsarbete med afseende å makars taxering undvikits.

Och i de fall åter, där makarna varda särskildt taxerade, hafva taxeringsmyndigheterna

såsom regel till sitt förfogande allt det material, som

för en noggrann taxering erfordras.

Därest Riksdagen skulle godkänna hvad utskottet sålunda föreslagit,

torde de vid bevillningsförordningen fogade formulär till längder

böra undergå en del omarbetningar, åtminstone hvad angår exemplifieringen.

De häraf påkallade ändringarna i längderna synas böra genom

Kungl. Maj:ts försorg vidtagas.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet

1) att Riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj:ts proposition om ändrad lydelse af vissa §§ i

förordningen angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst den 13 september 1907 m. m. icke kunnat

oförändrad bifallas, besluta att 1, 2, 4, 7, 10, 11, 14,

56, 57 och 60 §§ af samma förordning äfvensom 10 §

af den vid samma förordning fogade instruktion för

taxeringsmyndigheterna skola från och med den 1

Bih. till Biksd. Prot. 1908. 5 Sami 1 Afd. 21 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

januari 1909 erhålla den lydelse, härvid fogade förslag

utvisar, samt

2) att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte, i sammanhang med kungörandet af Riksdagens

beslut i ämnet, låta utfärda däraf föranledda ändrade

formulär till taxeringslängder.

I Kungl. Maj:ts till bevillningsutskottet remitterade proposition

n:o 35 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

dels att till upptagande i riksstaten för år 1909 åtaga sig en särskild

bevillning af 15,000,000 kronor under namn af inkomstskatt, att på^

enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst åt

vederbörande vid de för betalning af kronoutskylder infallande uppbördsstämmorna

uppbäras samt i behörig ordning redovisas,

dels ock besluta, att nämnda inkomstskatt skall utgå i enlighet

med gällande förordning om inkomstskatt, dock att 5, 8, 10, 11, 40,

41 och 43 §§ i förordningen jämte det vid förordningen fogade deklarationsformuläret

skulle erhålla den förändrade lydelse, som vid propositionen

fogade förslag utvisade.

Bevillningsutskottet, som, med hänsyn till hvad för fyllande åt

statens inkomstbehof kräfves, anser sig böra tillstyrka, att Riksdagen

jämväl för år 1909 åtager sig en särskild direkt skatt under namn af

inkomstskatt, har vidkommande den förordning i ämnet, som bör för

samma år följas, funnit, att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, samma

grunder, som enligt förordningen om inkomstskatt af den 13 september

1907 under innevarande år gälla för taxeringen till inkomstskatt, fortfarande

böra i hufvudsak tillämpas.

Mot den af Kungl. Maj:t föreslagna ändrade lydelsen af 11 och

41 §§, afseende skattesatsen och den s. k. inkomstskatteprocenten, har

utskottet af de skäl, utskottet ofvan anfört beträffande Kungl. Maj:ts

förslag till ändringar i fråga om 1, 7 och 57 §§ bevillningsförordningen,

icke funnit något att erinra.

Öfriga af Kungl. Maj:t föreslagna ändringar i nuvarande affattningen

af 5, 8, 10, 40 och 43 §§ i gällande inkomstskatteförordning stå i

samband med frågan om gift kvinnas rätt att varda med särskild debetsedel

för sig beskattad för inkomst, däröfver hon enligt lag ägt ensam

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

råda. Under åberopande af hvad utskottet i denna fråga ofvan anfört,

hemställer utskottet,

3) att Riksdagen ville besluta, att förordningen

om inkomstskatt af den 13 september 1907 skall fortfarande

under år 1909 bibehållas vid dess nuvarande

lydelse, dock att 5, 8, 10, 11, 20, 21, 40, 41 och 43 §§

i förordningen skola erhålla den förändrade lydelse,

bifogade förslag utvisar.

Därest utskottets hemställan under punkten 3:o vinner Riksdagens

bifall, bör. det vid den kungl. propositionen fogade deklarationsformuläret

undergå vissa ändringar. Dessa ändringar torde lämpligen böra genom

Kungl. Maj:ts försorg vidtagas.

I anledning häraf hemställer utskottet,

4:o) att Riksdagen ville anhålla, det Kungl. Maj:t

måtte i sammanhang med kungörandet af Riksdagens

beslut i förevarande ämne låta utfärda till förordningen

om inkomstskatt hörande deklarationsformulär.

Utskottet kommer framdeles, sedan Riksdagen fattat beslut i

förevarande ämne, att afgifva utlåtande öfver hvad Kungl. Maj:t i ifrågavarande

proposition föreslagit beträffande inkomstskattesummans storlek;

hvilket utskottet får för Riksdagen

5:o) anmäla.

Stockholm den 24 april 1908.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

Förslag.

Bevillningsförordningen.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

1 §•

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med sex öre för hvarje fulla etthundra

kronor samt

b) för all annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje

fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet.

2 §•

Bevillning för fast egendom

erlägges af den, som för nästföregående

året författningsenligt mantalsskrifvits

eller bort mantalsskrifvas

såsom ägare eller innehafvare

af fastigheten. Bevillningen erlägges

af ägaren utom i följande fall, då

bevillningen utgöres af innehafvaren,

nämligen:

a) för jordegendom, som besittes

med stadgad åborätt eller är af

allmän myndighet eller af stiftelse

till begagnande mot lifstidsstädja

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

upplåten, för i stad befintlig så

kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren

ej må skiljas, så länge lian

erlägger tomtören eller utan att

vederbörlig lösen gifves, samt för

skogsområde, som blifvit upplåtet

till bergshandteringens understöd,

till sågverk eller kanalbolag eller

ock innehafves af stad eller annan

menighet;

b) för jordegendom eller annan

fastighet, som antingen är till boställe

eller eljest på lön anslagen,

såvida ägaren enligt 4 § a) eller b)

är från fastighetsbevillning fri och

hela fastigheten är åt endast en

person upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning

på viss tid eller på lifstid

från annan egendom afsöndrad.

Har efter mantalsskrifningen för

nästföregående år skattskyldig ägare

eller innehafvare af fastigheten

aflidit, påföres bevillningen hans

stärbhus.

År skattskyldig gift, skall mannen

taxeras för hustrun tillhörig fast

egendom, dock under iakttagande att

hustru, som haft fastighet, däröfver

hon enligt lag ägt ensam råda, må

för sådan fastighet särskilt taxeras,

såvidt hon före den 1 mars därom

gör framställning hos vederbörande

taxeringsnämnd. Genom aflämnande

af sådan uppgift till ledning för egen

taxering, som i förordningen om inkomstskatt

omförmäles, skall framställning

i dylikt afseende anses hafva

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungl Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

blifvit gjord, såvidt angår fastighet,

å den ort, där uppgift enligt inkomstskatteförordningen

aftämnats.

4 §.

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk

och barmhärtighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser,

tomter och byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader;

nykterhetsföreningar: för dem tillhöriga byggnader, afsedda för

deras verksamhet; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och

bönehus;

allt dock endast såframt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke nästföregående år lämnat ägaren

någon inkomst; börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för

så stor del af fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen

för taxeringsmyndigheterna bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

c) ägare af kanal, järnväg och annan farväg eller farled samt

flottled: för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för

själfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jämväl inbegripas de för

anläggningens begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och

andra byggnader; och

d) ägare eller innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad,

då lägenhetens hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger

500 kronor, därest lägenhetens innehafvare eller, om han är gift,

den andra maken ej eljest erlägger bevillning af fast egendom eller

inkomst eller innehafvarens eller makarnas inkomster, däri inbegripet

det hvresvärde, åbyggnaden kan äga, ej öfverstiga 500 kronor; skolande

hvad i denna punkt stadgas äga tillämpning jämväl i det fall, att någon

äger byggnad å mark, som af annan äges eller innehafves.

I fall, då, af anledning att ägare eller innehafvare af fastighet

aflidit, stärbhus jämlikt 2 § bör erlägga bevillning för fastigheten, må

taxeringsmyndighet kunna medgifva befrielse från bevillning, därest

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungl. Maj:ts förslog.) (Utskottets förslag.)

behållningen i boet ej öfverstigit 5,000 kronor samt deri aflidne efterämnat

änka, oförsörjda barn eller andra stärbhusdelägare, som varit

beroende af honom för sin försörjning.

n

i

§•

1 mom. För inkomst, vare sig af kapital eller af arbete, hvilken i

nedan angifven . ordning taxeras, skall, med de undantag, som i 11 §

omförmälas, bevillning erläggas med en för hundra af inkomstbeloppet.

2 mom. Skattskyldig taxeras för 2 mom. Skattskyldig taxeras för

den inkomst, han åtnjutit under det den inkomst, han åtnjutit under det

nästföregående året. nästföregående året.

Gift man taxeras för all makar- Är skattskyldig gift, skall i hans

nas inkomst, i den mån inkomsten taxering inbegripas jämväl hustruns

icke varit af beskaffenhet att hustrun inkomst, dock under iakttagande att

enligt lag ägt att ensam däröfver hustru, som haft inkomst, däröfver

råda. För inkomst af dylik be- hon enligt lag ägt att ensam råda, må

skaffenhet taxeras hustrun. för dylik inkomst särskilt taxeras,

såvidt hon före den 1 mars därom

gör framställning hos vederbörande

taxeringsnämnd. Genom aflämnande

af sådan uppgift till ledning för

egen taxering, som i förordningen om

inkomstskatt omförmäles, skall framställning

i dylikt afseende anses hafva

blifvit gjord, såvidt angår beskattningsbar

inkomst, å den ort, där uppgift

enligt inkomstskatteförordningen

aflämnats.

10 §.

Grunder för inkomsternas beräknande.

1 mom. Vid beräkning af skattskyldigs inkomst nästföregående

ar må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

b) för arrende- eller hyresvärd© a sådan, kanal, järnväg och annan

farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, som enligt 4 § är

fri från bevillning; .. .

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke

nedlagda kapital; _ . ......

d) för hvad som användts till fast egendoms förbättring, tillök
ning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

2 mom. Däremot må afdrag ske:

l:o) vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

ägande, därest hustru är enligt 7 § 2 mom. särskild!, skattskyldig,

den af makarna, som haft behållen inkomst af kapital, åtnjuta afdrag

äfven för den andre åliggande skuldränta, som icke kunnat täckas åt

dennes egen inkomst af kapital;

2:6) vid beräkning af inkomst utaf arbete;

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet

motsvarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet,

som af ägaren begagnats till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom

i 8 § 2 mom. a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden

och arbetare samt andra därmed jämförliga utgifter;

d) för kostnader, som varit förenade med utöfning af vetenskap,

konst eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhalina

tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsérsättning,

å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetillägg för

tjänstehästar samt furageringsersättning, anslag till skrifmaterialier,

kontorshyra och andra expenser, dagaflöning. eller traktamente tör

förrättning å annat ställe än tjänstemans eller i förrättning deltagande

persons vanliga boningsort, arfvode, dagaflöning eller traktamente för

kommendering utom station, fältaflöning under krigstid samt arfvode eller

traktamente för riksdag eller revision å annan ort, än där arfvodes- eller

traktamentstagaren varit bosatt;

f) för följande med ämbete och tjänst förenade utgifter, nämligen:

den afgift tjänsteman, såsom sådan, åiegat _ utgöra till pensions-, änkeoch

pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning till

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottet» Betänkande N:o 22.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vikarie eller tjänstebiträde, prästernas i jordeboken upptagna utlagor, i den

mån de icke äro eftergifna, ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorterings

fonden för prästgårdarna i Skåne, samt kostnader för sådana

särskilt anbefallda tjänsteresor, för Indika ersättning icke varit särskilt

anvisad.

11 §•

Undantag från de i 7—10 §§ meddelade stadganden.

1 mom. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete äger icke

rum, när den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar, deras sammanräknade

årsinkomster understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster icke uppgått till 1,200 kronor, äro 450

kronor, hafva de uppgått till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor,

äro 300 kronor af inkomsten af kapital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke äger rum eller som

får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å ort,

där kostnaden för bostad är synnerligen hög i jämförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, där särdeles

ömmande omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet, olyckshändelse

och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning, vare

sig den äger rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande omständigheter

eller båda dessa skäl, icke må för någon skattskyldig eller,

i fråga om äkta makar, för dem gemensamt öfverstiga 200 kronor.

Befrielse ^ från eller lindring i bevillningen, hvarom här stadgas,

får dock icke åtnjutas af enskild skattskyldig för inkomst, som beskattas

inom annan kommun än den, där den skattskyldige är mantalsskrifven,

eller, om taxeringen afser under nästföregående år afliden persons inkomst,

där han då varit mantalsskrifven, samt ej heller af bolag.

Hafva enligt 7 § 2 mom. makar blifvit särskildt taxerade, skall

bevillning, beräknad efter den samfällda inkomsten, påföras makarna

efter förhållandet emellan denna inkomst och hvarderas taxerade inkomst.

För inkomst, som afliden person i lifstiden åtnjutit, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse från bevillning, därest behållningen

i boet ej öfverstiga 5,000 kronor samt den aflidne efterlämnat änka,

oförsörjda barn eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende af honom

för sin försörjning.

Bill- till Biksd. Prof. 1908. 5 Sami. 1 Afd. ''fl Höft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

1Ö> Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

För bevillning, som påföres för inkomst, hvilken afliden person i

lifstiden åtnjutit, svare stärbhus icke med mera än tillgångarna i boet.

År boet skiftadt, svare bodelägare icke för mera än hvad af bevillningen

å hans lott belöper och i intet fall med mera, än hans lott i boet utgör.

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än

den i 8 § 2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för

sådan inkomst, som icke härflutit af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hvpotekskassan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare; samt

sparbanker, som afses i lagen åt den 29 juli 1892, äfvensom sådana

rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endast

åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt

för inkomst af kapital;

d) olönad svensk konsul: för annan inkomst än den, han härifrån

åtnjutit;

e) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

om de icke är o svenska medborgare: för all annan inkomst än den,

som utgjorts af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension

eller erhållits genom här idkad rörelse;

om de åro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjutit af sin

tjänst hos den främmande makten;

f) utlänning, som här vistas för att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

14 §.

Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) af stadsdomstol samt domare på landet:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

1!)

(Kanyl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling

för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist

meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,

hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt köpeaf han dlingens

datum, anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, om och i

så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse för

inventarier eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts om s. k. undantagslörmäuer

samt om köpet skett a exekutiv eller konkursauktion;

b) af direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, hvartill hvar ocli eu i samma hypoteksinrättning

till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid därå,

efter det enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt läns erhållande

anställd och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter

eller vederbörande brandstodskommitté:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) omförmälda hus

och byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskildt

lör hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, Indika blifvit

mot brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst

föregående, för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;

b) af statsdepartementet jämte

hvarje ämbetsmyndighet eller äm
-

betsverk, vare sig statens, stads

eller menighets, äfvensom af styrelse

för allmän inrättning eller stiftelse,

där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt

eller annan ägt utbekomma

aflöning eller pension:

uppgift angående de af hvar

och en person för nästföregående

år uppburna särskilda belopp af

lön, tjänstgör ingspenningar, dagaflöning,

traktamente, arfvode, uppmuntrings-,

mil- eller felräkningspenning-ar,

portions-, inkvarteringseller

beklädnadsersättning, provision

eller gratifikation och andra löneförmåner

äfvensom pension, hvar
-

bj af statsdepartementet jämte

hvarje ämbetsmyndighet eller ämbetsverk,

vare sig statens, stads

eller menighets, äfvensom af styrelse

för allmän inrättning eller stiftelse,

där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt

eller annan ägt utbekomma

aflöning eller pension:

uppgift angående de af hvar

och en person under nästföregående

år uppburna särskilda belopp af

lön, tjänstgöringspenningar, dagaflöning,

traktamente, arfvode, uppmuntrings-,

mil- eller felräkningspenningar,

portions-, inkvarteringseller

beklädnadsersättning, provision

eller gratifikation och andra löneförmåner,

äfvensom pension, hvar
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungi. Maj:ts förslag.)

jämte, då med tjänstebefattning följt

fri kost, boställe, bostad eller löningsjord

eller inkomst af sportler,

expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar

eller andra obestämda

eller extra inkomster, sådant bör i

uppgiften särskildt antecknas;

c) af förmyndarekammare eller

gode män för tillsyn å förmynderskap

:

uppgift angående sammanlagda

beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående

år, för så vidt den uppgått till minst

500 kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag

:

uppgift angående antalet försäkringar

och premiebeloppet för

nästföregående år inom agenturens

område, äfvensom beloppet af utbetalda

återförsäkringspremier;

(Utskottets förslag.)

jämte, då med tjänstebefattning följt

fri kost, boställe, bostad eller löningsjord

eller inkomst af sportler,

expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar

eller andra obestämda

eller extra inkomster, sådant bör i

uppgiften särskildt antecknas;

c) af förmyndarekammare eller

gode män för tillsyn å förmynderskap

:

uppgift angående sammanlagda

beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital under nästföregående

år, för så vidt den uppgått

till minst 500 kronor;

ä) af agent för utländskt försäkringsbolag

:

uppgift angående antalet försäkringar

och premiebeloppet under

nästföregående år inom agenturens

område, äfvensom beloppet af utbetalda

återförsäkringspremier;

e) af styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts

oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under

offentlig kontroll, samt af annat bolag eller rederi, så ock af enhvar

annan, som under nästföregående år varit taxerad för inkomst af rörelse

eller yrke till belopp af minst 5,000 kronor:

enahanda uppgift, hvarom i i) stadgas, angående lön- och arfvodestagares

samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift, hvarom i 2:o) l) och e) stadgas, må icke något slag af

de vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven om

enligt denna förordning afdrag för någon del däraf må vara vid taxeringen

medgifvet, dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande

200 kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den, som

åtnjutit dylik pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.

56 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till ovill
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2J

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag.)

korlig efterrättelse de föreskrifter, denna förordning oeli den till ledning

för taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktionen innehålla, samt,

efter. sorgfällig granskning och samvetsgrann pröfning af meddelade

uppgifter och för öfrigt upplysta eller kända förhållanden, efter bästa

förstånd samt pa heder och samvete bestämma och fastställa taxeringen,

så att densamma varder i möjligaste måtto jämlik och rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

samt kronans ombud hos pröfniugsnämnd äfvensom beskattningsnämnd

biträdande tjänsteman får icke, utom vid vederbörande

nämnds sammanträde, yppa innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift

eller upplysning; och må de under öfverläggningarna inom nämnderna

lämnade upplysningar och yttrade åsikter rörande enskildas ekonomiska

ställning icke på något sätt utspridas. Den häremot bryter vare, därest

han på grund af tjänstebefattning erhållit kännedom om det yppade

förhållandet, underkastad ansvar såsom för tjänstefel och straffes eljest

med böter från och med tjugufem till och med femhundra kronor.''

Har genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,

vare den felande därjämte skyldig skadan till fullo godtgöra.

3 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall afträda såväl då fråga förekommer om hans egen, hans

hustrus, föräldrars, barns eller syskons taxering som ock då fråga är

om taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han tillhör, eller af

skattskyldig, af hvilken han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och 3 mom. skola vid hvarje taxeringsnämnds

och pröfningsnämnds första sammanträden uppläsas.

57 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena i taxeringsnämnderna,

till arfvoden för protokollsföringen och andra anteckningar under pröfningsniimndens

sammankomster, till kostnad för tryckning eller utskrift

af förteckningar öfver de till pröfningsnämnden inkomna besvärsskrift^- äfvensom till vedergällning för det i samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lämnade biträde af städernas tjänstemän eller andra

personer, som icke äga att vid samma förrättningar beräkna rese- och

traktamentsersättning, må hvarje pröfningsnämnd, med undantag af

Stockholms stads, för hvilken nedanstående särskilda stadgande gäller,

använda och fördela högst ett belopp, motsvarande tre procent af de

första 50,000 kronor, hvartill länets hela bevillningssumma efter denna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

förordning för året uppgår, två procent af därpå följande 100,000 kronor,

eu och en half procent af därefter följande 100,000 kronor och eu

procent af allt livad bevillningssumman öfverstiger 250,000 kronor; dock

får, om än denna bevillningssumma sedermera skulle visa sig öfverstiga

dess af pröfningsnämnden beräknade belopp, hvarken någon ytterligare

kostnadsersättning eller vedergällning än den då beviljade för samma

år utdelas eller ett sådant öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande

af enahanda ersättning och vedergällning under ett följande år; börande

vid de särskilda ersättningarnas bestämmande afseende fästas på för

uppdragets utförande erforderlig skicklighet, tid och arbete. Landsstatstjänsteman,

som i och för tjänsten är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning,

äger icke att därför åtnjuta arfvode af bevillningen.

2 inom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör till Kungl. Majtts

befallningshafvande aflåtas särskild! utdrag af nämndens protokoll, hvarefter

det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri

och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna

redovisas.

3 mom. Till bestridande af kostnaderna för blanketter till taxeringslängder,

till ersättning åt ordförandena i taxeringsnämnderna, till

arfvode åt kronans ombud, till arfvode för anteckningar under taxeringsnämndernas

och pröfningsnämndens sammankomster samt för protokollsföringen

hos pröfningsnämnden äfvensom till vedergällning förödet i

samband med taxerings förrättningar na för öfrigt lämnade biträde af

personer, som icke äga att vid samma förrättningar beräkna traktamentsersättning,

må af Stockholms stads pröfningsnämnd användas och

disponeras ett belopp, som svarar emot högst en och eu half procent

af samma stads efter denna förordning utgående hela bevillningssumma

för året; gällande jämväl för bemälda pröfningsnämnd det i 1 mom .''af

denna § gjorda förbehåll för det fall, att bevillningssumman skulle

komma att öfverstiga pröfningsnämndens beräkning. Om det af pröfningsnämnden

sålunda beviljade beloppet och detsammas fördelning

skall underrättelse genom utdrag af nämndens protokoll ineddelas statskontoret,

hvarifrån beloppet utbetalas.

4 inom. Ersättning med 50 öre arket för de alskrifter åt taxerings1

ängd erna, som det enligt 39 § 4 inom. och 50 § o mom. åligger häradsskrifvaren

att till kommunalstämmas ordförande afkunna, samt den i

51 § bestämda rese- och traktamentskostnadsersättning enligt därå ingifna,

vederbörligen granskade räkningar äfvensom godtgörelse till den,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

23

(Kungl. Mnj:ts förslug.) (Utskottets förslug.)

hvilken, i anledning af landskamrerare jämlikt 47 § beviljad ledighet

från vissa tjenstegöromål, förordnas att samma göromål förrätta, motsvarande

landskamrerares tjänstgöringspenningar, böra, utan sammanblandning

med de i föregående tre moment omförmälda taxeringskostnader

och arfvoden med flera utgifter, utbetalas för länen af vederbörande

landtränteri och för hufvudstaden af statskontoret.

5 mom. Statskontoret åligger att till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter rekvisition utlämna erforderligt antal exemplar

af denna förordning äfvensom blanketter till taxeringslängder, jämte

sammandrag, samt till pröfningsnämndernas längder, för att genom

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes försorg vederbörande tillställas. För

Stockholms stad ombesörjer öfverståthållareämbetet tryckning och tillhandahållande

af blanketter till taxeringslängder.

60 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning

af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande

den af vederbörande tjänsteman för skattskyldig uträknade bevillning

äfvensom till rättelse däraf, att oriktig person upptagits såsom skattskyldig

för fäst egendom, men däremot icke i afseende å verkställd

taxering i annan män än för så vidt den afser skattskyldig medgifven

lindring i bevillningen; ägande kammarrätten i anledning af sålunda

framställd anmärkning föreskrifva erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i

taxeringsmål finner, att taxering verkställts å orätt ort eller underlåtits

eller ej skett till riktigt belopp å rätt ort, äger kammarrätten, efter

vederbörandes hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort,

som vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke

må höjas utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, därest besvären

icke- innefatta yrkande om sådan höjning. Jämväl må, om någon af

kammarrätten befrias från bevillning på den grund, att annan person

bort uppföras till utgörande af densamma, kammarrätten öfverflytta

taxeringen å denne. Åro makar hvar för sig taxerade, äger kammarrätten,

där ändring göres i den enes taxering, äfven att i den andres

taxering vidtaga af ändringen påkallad rättelse i fråga om frihet från

eller lindring i bevillningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

Instruktionen för taxeringsmyndigheterna.

10 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom.

i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning

för inkomst af kapital eller

arbete, skall den skattskyldiges

eller, i fråga om äkta makar, deras

behållna afkomst nästföregående år

såväl af vederbörande då tillhörig

fast egendom som ock af sådan

särskildt beskattad rörelse, som

drifvits i bolag eller idkats å annan

ort än den, där den skattskyldige

är mantals skri fven, tagas i beräkning

vid bestämmandet af de sammanräknade

årsinkomsterna, hvarvid

i fråga om fast egendom iaktta^es,

att inkomst af jordbruksfastighet

beräknas till G procent

och inkomst af annan fastighet till

5 procent af taxeringsvärdet. Om

sålunda skattskyldig finnes i sin

mantalsskrifningsort hafva liaft t. ex.

450 kronors inkomst af kapital eller

arbete samt tillika ägt stadsfastighet,

taxerad till 2,000 kronor och

hvilken alltså bör upptagas till 100

kronors afkomst, så att hans sammanräknade

årsinkomst uppgått till

550 kronor, får enligt föreskriften

i andra stycket af det ifrågavarande

momentet, jämfördt med hvad ofvan

sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta

bevillningsfrihet för ett be
-

10 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom.

i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning

för inkomst af kapital eller

arbete, skall den skattskyldiges

eller, i fråga om äkta makar, deras

behållna afkomst nästföregående år

såväl af vederbörande då tillhörig

fast egendom som ock af sådan

särskildt beskattad rörelse, som

drifvits i bolag eller idkats å annan

ort än den, där den skattskyldige

är mantalsskrifven, tagas i beräkning

vid bestämmandet af de sammanräknade

årsinkomsterna, hvarvid

i fråga om fast egendom iakttages,

att inkomst af jordbruksfastighet

beräknas till 6 procent

och inkomst af annan fastighet till

5 procent af taxeringsvärdet. Om

sålunda skattskyldig finnes i sin

mantalsskrifningsort hafva haft t. ex.

450 kronors inkomst af kapital eller

arbete samt tillika ägt stadsfastighet,

taxerad till 2,000 kronor och

hvilken alltså bör upptagas till 100

kronors afkomst, så att hans sammanräknade

årsinkomst uppgått till

550 kronor, får enligt föreskriften

i andra stycket af det ifrågavarande

momentet, jämfördt med hvad ofvan

sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta

bevillningsfrihet för ett be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:0 22.

(ICungl. Maj.ts förslag.)

lopp af 450 kronor och kommer

således i det förutsatta fallet icke

att erlägga någon bevillning för

inkomst, hvaremot den skattskyldige,

som jämte 450 kronors inkomst

af kapital tillika åtnjutit exempelvis

2,000 kronors inkomst af aktier,

skall erlägga full bevillning för de

450 kronorna. Ilnr gift man haft

1,100 kronors inkomst af kapital

eller arbete och därjämte ägt jordbruksfastighet

till ett taxeringsvärde

af 5,000 kronor med 300 kronors

däraf beräknad afkomst, samt har

hans hustru tillika haft 400 kronors

inkomst af aktier, däröfver hon enligt

lag ägt att ensam råda, i följd

hvaraf makarna i sammanräknade

årsinkomster åtnjutit tillhopa 1,800

kronor, kommer bevillning att. utan

medgifvande af något afdrag, mannen

påföras för hans först berörda

inkomst af 1,100 kronor. Härmännen

haft 1,500 kronois in! Olust af

kapital eller arbete och hustrun 400

kronors inkomst af tjänst, så att

deras sammanlagda inkomst utgjort

1,900 kronor, skall hvardera taxeras

för hela sin inkomst och därför

erlägga bevillning utan afdrag.

25

(Utskottets förslag.)

lopp af 450 kronor och kommer

således i det förutsatta fallet icke

att erlägga någon bevillning för

inkomst, hvaremot den skattskyldige,

som jämte 450 kronors inkomst

af kapital tillika åtnjutit exempelvis

2,000 kronors inkomst af aktier,

skall erlägga full bevillning för 4e

450 kronorna. Hav den skattskyldige

haft 1,100 kronors inkomst af

kapital eller arbete, 400 kronors inkomst

af aktier samt därjämte ägt

jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde

af 5,000 kronor med 300 kronors

däraf beräknad afkomst och

således i sammanräknade årsinkomster

åtnjutit tillhopa 1,800 kronor, kommer

bevillning att, utan medgifvande af

något afdrag, honom påföras för

hans först berörda inkomst af 1,100

kronor. Har gift man haft 1,500

kronors inkomst af kapital eller arbete

och hustrun 400 kronors inkomst af

tjänst, så att deras sammanlagda inkomst

utgjort 1,900 kronor, skall,

under förutsättning att hustrun begärt

att varda särskildt taxerad, hvardera

maken taxeras för hela sin inkomst

och därför erlägga bevillning utan

afdrag.

Bih. till Éiksd. Prof. 1908. 5 Samt. 1 Af dr 21 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets föi''slag.)

Förordningen om inkomstskatt.

5 §. 5 §.

1 mom. Skattskyldig taxeras för

den inkomst, han åtnjutit under det

nästföregående året.

År skattskyldig gift, skall i lians

taxering inbegripas jämväl hustruns

inkomst, dock under iakttagande att

hustru, som haft inkomst, däröfver

hon enligt lag ägt att ensam råda, må

för dylik inkomst särskildt taxeras,

såvidt hon inom tid, som i 29 §

stadgas, af gifven sådan uppgift till

ledning vid egen taxering, som i

21 § omförmäles.

2 mom. Vid taxeringen iakttaga, att skattskyldigs sammanräknade

inkomst utföres i fulla hundratal kronor, så att Överskjutande belopp,

som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

8 §•

1 mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för

skuldränta, som det ålegat skattskyldig att för nästföregående år gälda.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom

utlänning äge dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som

ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall

här i riket erläggas.

2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta

afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra till

kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs inkomst

viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den skattskyldiges

öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af svensk

medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af utlänning.

3 mom. Skulle i fall, där hustru 3 mom. Skulle i fall, där hustru

enligt 5 § 1 mom. är särskildt enligt 5 § 1 mom. särskildt taxeras,

skattskyldig, den ena makens in- den ena makens inkomst icke förslå

komst icke förslå till täckande af till täckande af skuldränta eller

1 mom. Skattskyldig taxeras för

den inkomst, han åtnjutit under det

nästföregående året.

Gift man taxeras för all makarnas

inkomst, i den mån inkomsten

icke varit af beskaffenhet att hustrun

enligt lag ägt att ensam däröfver

råda. För inkomst af dylik beskaffenhet

taxeras hustrun.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•27

Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj.ts förslag.)

skuldränta eller förlust, hvarför

denne på grund af bestämmelserna

här ofvan äger åtnjuta afdrag, må

samma skuldränta och förlust, i den

mån afdrag därför sålunda ej kunnat

ske, afräknas från den andra makens

behållna inkomst.

Betänkande N:o 22.

(Utskottets förslag.)

förlust, hvarför denne på grund af

bestämmelserna här ofvan äger åtnjuta

afdrag, må samma skuldränta

och förlust, i den mån afdrag därför

sålunda ej kunnat ske, afräknas

från den andra makens behållna

inkomst.

10 §.

Skyldighet att erlägga inkomstskatt äger icke rum, när den skattskyldiges

eller, i fråga om äkta makar, deras sammanräknade inkomst

understigit 1,000 kronor.

Har denna inkomst uppgått till 1,000 kronor, men icke till 2,000

kronor, äro 800 kronor, har den uppgått till 2,000 kronor, men icke

till 3,000 kronor, äro 600 kronor, och har den uppgått till 3,000 kronor,

men icke till 4,000 kronor, äro 400 kronor fria från skatt.

Har i fall, hvarom nu är sagdt, skattskyldig eller, i fråga om äkta

makar, dessa samfälldt haft inkomst af fast egendom, uppgående enligt

de i 2 § stadgade beräkningsgrunder till 600 kronor eller därutöfver,

och har den sammanräknade inkomsten utgjort minst nämnda belopp,

skall skatt likväl erläggas för hela den beräknade inkomsten af fast

egendom, dock icke för mera än beloppet af den sammanräknade inkomsten.

Har inkomsten uppgått till 4,000 kronor, men icke öfverstigit

6,000 kronor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp.

Om inkomsten öfverstigit 6,000 kronor, skola för bestämmande

af det belopp, efter hvilket skatt beräknas, 6,000 kronor af inkomsten

upptagas till oförändradt belopp, hvaremot

den del af inkomsten, som öfverstigit

» » » » » »

» » »

» » »

» » >

3> » » »

»

»

» »

» »

»

»

» »

» »

6,000 kr. men icke 10,000 kr., ökas med

10.000 » » » 15,000 » » »

15.000 » » » 20,000 » » »

20.000 » » » 30,000 » » »

30.000 » * » 50,000 » > »

50.000 » » » 80,000 » » »

80.000 » , ökas med

50 %,

100 JK,

150 JK,

200 JK,

250 JK,

300 JK,

400 JK,

dock att det belopp, hvarefter skatten skall utgå, icke må i något

fäll beräknas högre än fyra gånger hela det uppskattade inkomstbeloppet,

. allt på sätt den vid denna förordning fogade tabellen närmare

utvisar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

För inkomst, som afliden person i lifstiden åtnjutit, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse från inkomstskatt, därest behållningen

i boet ej öfverstigit 5,000 kronor samt den aflidne efterlämnat

änka, oförsörjda barn eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende

af honom för sin försörjning.

Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast

svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt stärbhus

efter sådan svensk medborgare.

Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket

skatt beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor,

så att Överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

Hafva enligt 5 § 1 mom. makar blifvit särskildt taxerade, skall

inkomstskatt, beräknad efter den samfällda inkomsten, påföras makarna

efter förhållandet emellan denna inkomst och hvarderas taxerade inkomst.

För inkomstskatt, som påföres för inkomst, hvilken afliden person

i lifstiden åtnjutit, svare stärbhuset icke med mera än tillgångarna i

boet. År boet skiftadt, svare bodelägare icke för mera än hvad af

inkomstskatten å hans lott belöper och i intet fall med mera än hans

lott i boet utgör.

11 §

Inkomstskatt utgår med en krona för hvarje hundratal kronor af

det belopp, efter hvilket enligt 10 § skatt beräknas.

20 §.

1 mom. Skyldige att utan särskild

anmaning på heder och samvete

årligen afgifva uppgifter till

ledning vid taxeringen äro:

a) verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt

eller står under offentlig kontroll,

samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående

år varit taxerad till

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

inkomtskatt för minst 1,000 kronors

inkomst eller samma år åtnjutit

inkomst till enahanda belopp af

beskaffenhet att den bör till inkomstskatt

taxeras; skolande gift mans

uppgiftsskyldighet räknas efter makarnas

sammanlagda taxerade eller åtnjutna

inkomster.

2 mom. En hvar annan vare

efter anmaning, som i denna förordning

sägs, skyldig lämna dylik

uppgift.

21 §.

Uppgift, som i 20 § omförmäles,

skall, i enlighet med fastställdt

formulär, skriftligen afgifvas och

utvisa:

dels den fasta egendom, för

hvilken uppgiftspliktig är skyldig

erlägga fastighetsbevillning, egendomens

beskaffenhet af jordbruksfastighet

eller annan fastighet eller

frälseränta, samt, därest egendomen

varit under nästföregående år åsatt

taxeringsvärde, nämnda värde,

dels beloppet af hans inkomst

nästföregående år af kapital och

arbete,

dels ock de‘afdrag för skuldränta

och förlust nästföregående år,

som han yrkar att få tillgodonjuta

vid taxeringen, äfvensom, då inländskt

aktiebolag eller enskildt

bankbolag yrkar afdrag, hvarom i

9 § förmäles, beloppet af inbetaldt

aktie- eller lottkapital och den för

nästföregående år bestämda utdelningen

därå.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:a 22.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

I fall, där hustru afgifvit särskild

uppgift om de inkomster, däröfver

hon enligt lag ägt att ensam råda,

skola dessa inkomster icke upptagas

i mannens uppgift. Eljest skall uppgift

af gift man inbegripa makarnas

alla inkomster.

Uppgift enligt 20 § 2 mom., som

infordrats af ordförande i taxeringsnämnd,

må skattskyldig dock äga

att muntligen hos nämnden meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag,

som i 20 § 1 mom. a) sägs, skall

fogas bestyrkt afskrift af in- och

utgående balansräkning samt vinstock

förlustkonto för senaste räkenskapsår,

hvarmed, då räkenskapsår

icke sammanfaller med kalenderår,

förstås det räkenskapsår, som gått

till ända närmast före den 1 mars

det år, taxeringen sker. Bestyrkt

afskrift eller tryckt exemplar af

verkets eller bolagets revisionsberättelse

för samma räkenskapsår

bör ock till ledning för taxeringen,

så fort ske kan, aflämnas.

Uppgift för utländsk försäkringsanstalt

skall innehålla, förutom hvad

ofvan föreskrifvits om fast egendom,

antalet försäkringar och premie»

beloppet för nästföregående år inom

riket äfvensom beloppet af under

samma tid utbetalade återförsäkringspremier.

40 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall vid fullgörandet af sitt uppdrag enligt denna för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

(Kmgl. Maj.is förslag.) (Utskottets förslag.)

ordning ställa sig till ovillkorlig efterrättelse de föreskrifter, samma

förordning innehåller eller meddelar, samt, efter sorgfällig granskning

och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och för öfrigt upplysta

eller kända förhållanden, efier bästa förstånd samt på heder och

samvete bestämma och fastställa taxeringen.

2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet för ordförande i

och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt kronans ombud

hos pröfningsnämnd och biträdande tjänsteman, som utom vid

vederbörande nämnds sammanträde yppar ''innehållet af skattskyldigs

meddelade upjjgift eller upplysning eller som utsprider de under öfverlaggnmgarna

inom nämnderna lämnade upplysningar och yttrade åsikter

rörande enskildas ekonomiska ställning, är stadgadt i bevillningsförord
3

mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall afträda såväl då fråga förekommer om hans egen, hans

hustrus, föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock då fråga är

om taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han tillhör, eller af

skattskyldig, af hvilken han uppbär aflöning.

41 §.

1 mom För beredande af ersättning för det vid taxering enligt

denna förordning vållade särskilda besvär för ordförandena i taxeringsnämnderna,

för protokollsföringen och andra anteckningar under pröfningsnamndens

sammankomster äfvensom för det i samband med taxeringslorrattnmgarna

för öfrigt lamnade biträde af städernas tjänstemän eller

andra personer, som icke äga att vid samma förrättningar beräkna reseoch

traktamentsersättning, må hvarje läns pröfningsnämnd använda och

fördela högst ett belopp, motsvarande tre procent af de första 50,000

kronor, hvartill länets hela inkomstskattesumma för året uppgår två

procent afdarpå följande 100,000 kronor, en och en half procent af

därefter följande 100,000 kronor och en procent af allt hvad inkomstskattesumman

öfverstiger 250,000 kronor, samt Stockholms stads pröfningsnämnd

högst ett belopp, motsvarande tre fjärdedels procent af de

orsta 100,000 kronor, hvartill stadens hela inkomstskattesumma för året

uppgår, en half procent af därpå följande 50,000 kronor och eu fjärdedels

procent af allt hvad inkomstskattesumman öfverstiger 150 000

kronor; dock får, om än denna inkomstskattesumma sedermera skulle

visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden beräknade belopp, hvarken

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:ö 22.

(Kungl. Maj ds fät-slag.) (Utskottets förslag.)

någon ytterligare kostnadsersättning eller vedergällning än den då beviliade

för samma år utdelas eller ett sadant öfverskott tagas i beräkning

vid bestämmande af enahanda ersättning och vedergällning under ett

följande år. Kronans ombud hos pröfningsnämud äger icke på grund

af denna paragraf åtnjuta ersättning.

2 mom. Angående det för ofvan uppgift» ändamål åt protmngsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör i länen till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflåtas särskilt utdrag af nämndens protokoll

hvarefter det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets

landtränteri och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräken
-

skaperna redovisas. , , ,

För Stockholms stad skall dylik underrättelse meddelas statskontoret,

hvarifrån ersättningen utbetalas.

43 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid gransk
ning

af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande

den för skattskyldig beräknade skatt för inkomst, men däremot

icke i afseende å verkställd taxering i annan mån, än för så vidt den

afser frihet från skatt eller nedsättning i belopp, hvarefter enligt 10 §

skatt beräknas; ägande kammarrätten i anledning af sålunda framställd

anmärkning föreskrifva erforderlig rättelse.. .. .

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål

finner, att taxering verkställts å orätt ort eller underlåtits eller

ei skett till riktigt belopp å rätt ort, äger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort, som

vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke ma

hö i as utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, därest besvären

icke innefatta yrkande om sådan höjning. Jämväl må, om någon af

kammarrätten befrias från skatt på den grund, att annan person bort

uppföras till utgörande af densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen

å denne. Åro makar hvar för sig taxerade, äger kammarratten,

där ändring gores i den enas taxering, äfven vidtaga dåra! pakallad

rättelse med afseende på den andres skyldighet att erlägga inkomstskatt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

33

Reservationer:

i fråga om bestämmelserna rörande gift kvinnas taxering:

af herrar Cavalli, friherre Trolle, Wester och Håkanson.

Dessutom hafva herrar A. Hammarström och Håkanson begärt få

antecknadt, att de icke deltagit i den slutliga behandlingen — den förstnämnde

af de i detta betänkande omförmälda frågor och den sistnämnde

af 14 § bevillningsförordningen.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 5 Sand.

1 Afd, 21 Häft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:120 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels om ändrad lydelse af vissa §§ i bevillningsförordningen dels ock angående en inkomstsk s. 1 i texten