Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt att i vissa fall utöfva rösträtt vid riksdagsmannaval genom valsedels insändande till valförrättaren.

1908-02-21 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1908:2, Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt att i vissa fall utöfva rösträtt vid riksdagsmannaval genom valsedels insändande till valförrättaren.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1908, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

rätt att i vissa fall utöfva rösträtt vid riksdagsmannaval

genom valsedels insändande till valförrättaren.

Uti en vid 1906 års riksdag inom Andra Kammaren väckt motion,

n:o 135, föreslog herr Carl J. Ödman, att Riksdagen måtte till godkännande

i grundlagsenlig ordning antaga

dels följande förslag till ändrad lydelse af § 24 riksdagsordningen:

§ 24.

De röstberättigade, som vistas inom riket, men på grund af sjukdom,

militär tjänstgöring eller annat laga förfall icke kunna personligen

inställa sig vid valtillfälle, äga att skriftligen sända sina röster till

valförrättaren, innan valet hållits.

Samma rätt äga de röstberättigade, som af resa eller vistande

utomlands äro förhindrade att vid riksdagsmannaval iakttaga personlig

inställelse.

För utöfvande af rösträtt, när därtill berättigad icke personligen

infinner sig vid valförrättningen, skola iakttagas de föreskrifter, som äro

i särskild lag gifna,

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 3 Sami. 2 Höft. (N:o 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

dels och ett vid motionen fogadt »Förslag till lag angående livad

iakttagas skall, när röstberättigad, hindrad att personligen inställa sig

vid riksdagsmannaval, ändock vill sin rösträtt utöfva.»

På angifna skäl hemställde konstitutionsutskottet, att motionen icke

måtte föranleda någon Riksdagens åtgärd. Mot denna utskottets hemställan

reserverade sig tre af dess ledamöter under yrkande,

att Riksdagen med anledning af herr Ödmans ifrågavarande motion,

måtte i skrifvelse till Kungl. Magt anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta

utreda frågan, om och i hvilken utsträckning möjlighet kunde beredas

sådana röstberättigade, som vid valtillfället vistades utomlands, eller inom

riket, men af sin tjänst eller annan giltig orsak vore förhindrade att

vid valet sig inställa, att skriftligen få insända sina röster till valförrättar

en, samt därefter för Riksdagen framlägga resultatet af denna

utredning jämte det förslag, hvartill densamma kunde gifva anledning.

Vid ärendets behandling inom kamrarna biföll Första Kammaren

utskottets hemställan, under det att Andra Kammaren antog den vid

utskottets utlåtande fogade reservationen. Då kamrarne således stannat

i olika beslut, förföll frågan.

Vid innevarande års riksdag bär nu herr Ödman återupptagit sitt

förenämnda förslag, i det han uti en inom Andra Kammaren väckt, till

konstitutionsutskottet hänvisad motion, n:o 80, hvari herr Dan. Broström

instämt, hemställt, att Riksdagen måtte:

antingen bifalla den af motionären vid 1906 års riksdag väckta

motion n:o 135,

eller och bifalla en skrifvelse till Kungl. Maj:t i enlighet med ofvan

åberopade reservation.

Därjämte har motionären anhållit, att konstitutionsutskottet måtte

vid förslagens pröfning vidtaga den ändring i formuleringen, som möjligen

kunde finnas lämplig.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Med anledning af det under förliden riksdag antagna och nu i

grundlagsenlig ordning hvilande förslaget om allmän politisk rösträtt,

samt det understöd, som af 1906 års riksdag ägnades min då framlagda

motion om möjlighet för sjömän och storsjöfiskare m. fl. deras vederlikar,

som af sitt yrke eller tjänst äro förhindrade att personligen inställa

sig vid riksdagsmannaval, att skriftligen insända sina röster till valförrättare^

tager jag mig friheten att förnya min till 1903 och 1906 års

Riksdagar väckta motion i detta syfte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

3

Konstitutionsutskottet, hvartill denna motion varit öfverlämnad,

har visserligen båda gångerna afstyrkt motionen, men synnerligast senaste

gången — efter en mycket välvillig motivering, hvaruti det bland

annat heter:

''Ehuruväl den i omförmälda paragraf af riksdagsordningen uttalade

grundsats, att politisk rösträtt ej må utöfvas af annan valberättigad

än den, som vid valtillfället personligen sig inställer, bör

såsom allmän regel upprätthållas, vill utskottet dock icke bestrida,

att det ur billighetssynpunkt kan vara önskvärdt, att åt vissa klasser

af valberättigade, hvilka genom sitt yrke eller tjänst i regel.äro förhindrade

att vid riksdagsmannaval iakttaga personlig inställelse, beredas

tillfälle att afgifva sin röst medelst valsedelns insändande till valförrättaren

—’ etc.;

och trenne ledamöter af utskottet, nämligen herrar Kvarnzelius,

Beckman och Centerwall, hade yrkat bifall till motionens syfte med

fö lj ande reservation:

''att Riksdagen med anledning af herr Ödrnans motion n:o 135

ville i skrifvelse till Kung!. Maj: t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes

låta utreda frågan om och i hvilken utsträckning möjlighet må kunna

beredas sådana röstberättigade, som vid valtillfället vistas utomlands

eller inom riket, men af sin tjänst eller annan giltig orsak äro förhindrade

att vid valet sig inställa, att skriftligen få insända sina röster

till valförrättaren, samt därefter för Riksdagen framlägga resultatet af

denna utredning jämte det förslag, hvartill densamma kan gifva anledning’.

Vid behandlingen af denna fråga inom Riksdagen afslog Första

Kammaren förslaget i enlighet med utskottsmajoritetens hemställan.

Men i Andra Kammaren bifölls förslaget med antagandet af ofvanstående

reservation, med 112 röster mot 86, som afgåfvos för utskottets

förslag.

Af det här anförda framgår, att förslaget i fråga vinner alltmer

och mer terräng — och sedan frågan om allmän rösträtt antogs hvilande

vid förra årets riksdag, så kan Riksdagen icke billigtvis längre ställa

sig afvisande mot detta rättvisa kraf. Ty det kan icke vara rättvist

att utestänga många tusende oförvitliga medborgare från utöfvandet af

sin politiska rösträtt endast därför, att de af sin tjänst eller yrke —

i näringarnas eller rikets tjänst — äro förhindrade att infinna sig vid

valurnan. Konstitutionsutskottet har ju också i ofvan citerade utdrag

ur dess senaste betänkande i denna fråga vid 1906 års riksdag uttalat,

att utskottet icke bestrider, att det ur billighetssynpunkt kan vara.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

Utskottets

yttrande.

önskvärd att biträda förslaget i motionens syfte, men synes frukta för

att, i händelse af bifall till förslaget, det såväl skulle förorsaka betydande

svårigheter vid valen som äfven leda till ett ökadt antal besvär öfver

val. Mig synes dock, att, om man erkänner ett förslag såsom rättvist,

man icke med skäl bör afslå detsamma därför, att det möjligen framdeles

kan medföra några mindre svårigheter vid valen. Skulle man

utgå ifrån sådan synpunkt, så skulle man sannerligen aldrig vågat sig

på att antaga lagen om proportionella val. Uppfinningsförmågan i lagstiftningsväg

är säkerligen ännu icke så uttömd, att man skall nödgas

afslå ett erkändt rättvist förslag därför, att man icke tror sig om att

i lagstiftningen kunna förekomma några mindre betänkligheter vid dess

införande.»

Frågan om rätt för valman att i vissa fall deltaga i riksdagsmannaval

utan att iakttaga personlig inställelse har, såsom motionären

ofvan erinrat, vid flera föregående tillfällen varit föremål för Riksdagens

pröfning. Första gången förslag i denna riktning förelåg var vid

1902 års riksdag, då samme motionär, som nu upptagit frågan, jämte

herr W. T. Lundgren uti eu inom Andra Kammaren afgifven motion

hemställde, att § 24 riksdagsordningen måtte erhålla enahanda lydelse

som uti den nu föreliggaude motionen föreslagits. Konstitutionsutskottet

afstyrkte emellertid enhälligt motionen och denna blef af båda

kamrarna afslagen. Vid 1903 års riksdag återkom motionären med

sitt förslag, hvilket jämväl denna gång blef af konstitutionsutskottet

afstyrkt. Mot utskottets hemställan reserverade sig emellertid åtta

ledamöter från Andra Kammaren, af hvilka sju ansågo, att utskottet

bort med anledning af den väckta motionen hemställa om en skrifvelse

till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning af, i hvad män''och under

hvilka villkor undantag kunde, vid förfall för valberättigad, göras från

den i § 24 riksdagsordningen gifna bestämmelsen, att rösträtt ej Unge

utöfvas af annan valberättigad än den, som vid valtillfälle personligen

inställde sig, samt om framläggande för Riksdagen af de förslag, hvartill

denna utredning kunde gifva anledning. Vid ärendets behandling inom

kamrarna blef emellertid utskottets hemställan af båda kamrarna bifallen.

Vid 1906 års riksdag återupptog motionären sitt förslag i samband

med den då föreliggande kungl. propositionen om ändrade bestämmelser

rörande valrätten till Andra Kammaren. Som motionären

uti sin ofvanintagna motivering erinrat, ställde sig konstitutionsutskottet

denna gång icke principiellt afvisande mot förslaget. Utskottet erkände

nämligen, att det ur billighetssynpunkt kunde vara önskvärdt, att åt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2. 5

vissa klasser af valberättigade, Indika genom sitt yrke eller sin tjänst

i regel vore förhindrade att vid riksdagsmannaval iakttaga personlig

inställelse, bereddes tillfälle att afgifva sin röst medelst valsedels insändande

till valförrättare^ Då emellertid ett medgifvande att på detta

sätt utöfva valrätt, till följd af uppkommande frågor såväl om anmäldt

laga förfalls giltighet som ock, huruvida formerna för röstsedelns insändande

vore behörigen iakttagna, (»tvifvelaktigt skulle förorsaka betydande

svårigheter vid valen äfvensom leda till ökadt antal besvär

öfver val, och då utredning icke förebragts, huruvida dessa svårigheter

kunde på ett tillfredsställande sätt undanröjas, ansåg sig utskottet icke

kunna i det sammanhang, hvari frågan framkommit, tillstyrka eu grundlagsändring

i den riktning motionären föreslagit. Utskottet hemställde

därför, att motionen icke måtte föranleda någon Riksdagens åtgärd. Såsom

ofvan erinrats blef denna utskottets hemställan af Första Kammaren

bifallen, under det Andra Kammaren antog förutnämnda, vid utlåtandet

fogade reservation, gående ut på eu skrifvelse i ämnet till Kungl. Magt.

Af det anförda torde framgå, att den hufvudsakliga anledningen

till att 1906 års konstitutionsutskott, trots sitt erkännande af motionens

syfte, likväl underlät att hemställa om en skrifvelse till Kungl. Magt med

begäran om utredning i ämnet, var, att utskottet under den dåvarande

rösträttspolitiska situationen icke ville tillstyrka sådana förslag, hvarigenom

rösträttsfrågan kunde ytterligare kompliceras. I öfverensstämmelse

härmed ansåg sig utskottet böra afstyrka alla sådana i samband

med nämnda fråga väckta förslag, som ej med densamma ägde ett

omedelbart sammanhang. Sedan emellertid rösträttsfrågan genom Riksdagens

förra året fattade beslut erhållit en förberedande lösning, och

det af 1906 års konstitutionsutskott mot förslaget åberopade skäl således

icke längre äger samma giltighet, förefinnes för utskottet icke anledning

att ställa sig- afvisande mot ett förslag, hvars principiella riktighet utskottet

måste erkänna.

Att detta förslag hvilar på eu erkändt riktig tanke och är förtjänt.

åt synnerligt beaktande, i orde nämligen icke kunna bestridas. Väl är

det åt vikt, att den i § 24 riksdagsordningen fastslagna grundsats om

skyldighet att tör röstsedels utlämnande iakttaga personlig inställelse

upprätthålles såsom allmän hufvudregel. Men å andra sidan måste det

medgifvas, att på grund af ifrågavarande bestämmelse sådana hinder

kunna uppstå för rösträttens utöfvande, att lagstiftaren bör finna angeläget

att, såvidt möjligt är, undanröja desamma. ,Sålunda kunna på

vissa orter i vårt land hela grupper af röstberättigade medborgare,

t. ex. sjömän och storsjöfiskare, på grund af sitt yrke nästan full
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

ständigt blifva uteslutna från möjligheten att deltaga i ett till viss dag

utsatt riksdagsmannaval. Likaså måste äfven inom andra verksamhetsområden,

t. ex. bland järnvägstjänstemän, ett stort antal valmän utöfver

hela landet på grund af sin verksamhet i regeln se sig uteslutna från

möjligheten att personligen inställa sig vid valtillfället. Det torde icke

kunna förnekas, att dessa medborgare äfvensom andra, som hafva verkligt

förfall, äga rättmätiga anspråk på att tillfälle, såvidt möjligt är, beredes

dem att göra bruk af den rätt, hvaraf de enligt grundlagen äro i

besittning, men som de på grund af faktiska förhållanden icke kunna

utöfva. Utskottet finner åtgärder i angifven riktning vara så mycket

mera af behofvet påkallade, som med det hvilande rösträttsförslagets

eventuella antagande ett betydligt större antal valmän, än för närvarande

är fallet, skulle se sig beröfvadt sin valrätt, därest den i § 24 riksdagsordningen

gifna bestämmelsen oförändrad bibehålies. Under sådana

förhållanden har utskottet ansett det vara med rättvisa och billighet

öfverensstämmande, att det göres till föremål för ompröfning, huruvida

icke, med bibehållande af den i nämnda paragraf uppställda liufvudregel

med afseende å rösträttens utöfvande, undantag därifrån i vissa fall

skulle kunna medgifvas.

Då, såsom 1906 års konstitutionsutskott jämväl antydde, åtskilliga

omständigheter böra tagas under öfvervägande för ett allsidigt bedömande

af frågan, huruvida de svårigheter, som otvifvelaktigt äro

förbundna med förslagets genomförande, kunna undanröjas, och då

ett grundlagsstadgande uti ifrågavarande riktning torde behöfva fullständigas

med en särskild lag angående den ordning, i hvilken vid

hinder för personlig inställelse rösträtt ändock kunde få utöfvas, kar

utskottet i frågans nuvarande läge icke kunnat tillstyrka motionärens

förslag, såvidt det afser att redan nu antaga en ändrad lydelse af

§ 24 riksdagsordningen. Då emellertid utskottet af skäl, som ofvan

anförts, gillar motionens syfte, har utskottet ansett sig böra, i enlighet

med hvad motionären alternativt föreslagit, tillstyrka aflåtandet af en

skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i

ämnet.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i anledning af herr Odmans

ifrågavarande motion, i skrifvelse till Kungl. Magt

anhålla, det Kungl. Magt täcktes låta utreda, huruvida

och under livilka villkor undantag må kunna

göras från den i 24 § riksdagsordningen gifna be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

7

stämmelsen, att rösträtt ej må utöfvas af annan valberättigad.

än den, som vid valtillfälle personligen inställer

sig, samt för Riksdagen framlägga de förslag,

hvartill denna utredning kan gifva anledning.

Stockholm den 21 februari 1908.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Det skulle här antecknas, att herrar Befon, Berlin, Clason och

friherre Bonde icke deltagit i detta ärendes afgörande inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:137 Skrifvelse till Konungen, angående rätt att i vissa fall utöfva rösträtt vid riksdagsmannaval genom valsedels insändande till valförrättaren. s. 1 i texten