Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 62

1908-05-08 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1908:62, Lagutskottets Utlåtande N:o 62

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

1

N:o 62

Ank. till Iliksd. kansli den 8 maj 1908, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels om skrifvelse till

Kungl. Maj:t angående kommunal rösträtt för gifta

. kvinnor, dels ock om ändring i vissa delar af förordningen

om kommunalstyrelse på landet m. m.

Lagutskottet liar till behandling i ett sammanhang förehaft tre

inom Andra Kammaren afgifna och till utskottet hänvisade motioner,

nämligen:

motionen n:o 126 af herrar Karl Staaff, friherre Carl Carlson

Bonde, •/. Bromée, Karl Starbäck, G. Lindgren i Islingby, Joll. Ström,

Jakob Pettersson, 8, II. KvarnseUus, Th. af Callerholm, Aug. Henricson,

Victor Moll, K. G. Karlsson, Johan Ericsson, Fridtjuf Berg och Ernst

Beckman om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga om kommunal rösträtt

för gifta kvinnor;

motionen n:o 144 af herrar Hjalmar Branting, Aug. Bilsson,

A. C. Lindblad, Herm. Lindqvist, Viktor Larsson, E. C. Kropp, Bernli.

Eriksson, Ernst Blomberg, E. A. Leksell, L. J. Carlsson, Charles Bindley,

Värner Rydén, K. Tengdalil, F. W. Thorsson, N. Edv. Lindberg, Nils

Persson och A. J. Christiernson om ändring i vissa delar af förordningen

om kommunalstyrelse på landet m. m.; samt

motionen n:o 146 af herrar (Jarl Lindhagen, Curt Wallis, Fr. Berglund,

A. Thylander, Edvard Wavrinsky, Lars G. Broomé, Knut Kjellberg

och Jacob Larsson jämväl om ändring i vissa delar af förordningen om

kommunalstyrelse på landet m. m.

Bih. till Iliksd. Prof. 1908. 7 Sami. 59 Höft, (N:o 62.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Herr Slaaffs

m. fl, motton.

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

Herrar Staaff och medmotionärer hafva uti motionen n:o 126

anfört följande:

»Kvinnans kommunala rösträtt är redan antagen i vår lagstiftning.

Det förhåller sig ju för närvarande så, att hvarje ogift kvinna under

samma förutsättning som mannen är kommunalt röstberättigad samt att

de gifta kvinnor, som stå i den själfständiga ekonomiska ställning, att

de erhålla egen debetsedel, jämväl hafva kommunal rösträtt. .Olika

tillämpning förekommer beträffande de fall, i hvilka gift kvinna skall

erhålla egen debetsedel. Förslag till regler i detta afseende är enligt

trontalet att förvänta från Kungl. Maj:t, men härmed hafva vi ej att

nu skaffa.

Däremot sakna alla de gifta kvinnor, hvilka ej erhålla egen debetsedel,

kommunal rösträtt. Detta är ju en stor orimlighet, då den gifta

kvinnan på intet sätt kan anses mindre kvalificerad än den ogifta att

utöfva rösträtt i kommunens angelägenheter. Skall man göra en skillnad

dem emellan i det afseendet, kunde man väl snarare säga, att i stort

sedt den gifta kvinnan genom egen erfarenhet om hushållning och hvad

därtill hörer äger än större förutsättningar än den ogifta att deltaga i

afgörandet af hushållsangelägenheter i större skala.

Det finnes emellertid ytterligare ett skäl att söka bereda den gifta

kvinnan kommunal rösträtt. Genom det förslag till ändring i fråga om

den kommunala rösträtten, som villkorligt antogs vid 1907 års riksdag,

skulle kvinna erhålla valbarhet till kommunala uppdrag. Och det stadgades

uttryckligen, att gift kvinna, som vore röstberättigad, äfven skulle

vara valbar. Om man nu, såsom väl skulle kunna hända, i någon

kommun ansåge en gift kvinna särdeles väl skickad till något visst

kommunalt uppdrag, skulle således den omständigheten, att hon icke

vore röstberättigad, hindra hennes valbarhet. Och det är af nyss antydda

skäl ingalunda otroligt, att den gifta kvinnan ännu mer än den

ogifta ofta nog just skulle vara lämpad för dylika uppdrag.

Emellertid förefinnes i det villkorligt antagna förslaget den svårigheten

beträffande ifrågavarande sak, att den kommunala rösträtten ju

alltjämt är utmätt efter skala, så att personer äga större eller mindre

rösträtt alltefter sina förmögenhetsvillkor upp till en viss höjd. Ville

man då åt gift kvinna, hvars man är röstberättigad, bereda rösträtt,

skulle måhända den första utväg, som erbjuder sig, vara att dela mannens

rösträtt med hälften på mannen och hälften på hustrun. Detta synes

dock af lätt begripliga skäl vara föga anbefallningsvärdt. Förvisso

bör man icke åstadkomma en rösträttsutvidgning för kvinnorna genom

att beröfva männen något af deras rösträtt. Det torde gifvas eu annan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 62. • 3

utväg, nämligen den att åt gift kvinna, hvilken icke på grund af egen

skattskyldighet är röstberättigad, men hvars man äger kommunal rösträtt,

gifva en röst.

Det är påtagligt, att denna åtgärd icke skulle kunna i någon afsevärd

grad förskjuta förhållandet emellan de olika förmögenhetsklasserna.

Man kan snarare fråga, huruvida den skulle äga något egentligt värde

för kvinnorna själfva. Härpå torde man emellertid kunna svara jakande

och det ur tvenne synpunkter. Dels skulle en bestämmelse af antydd

art, så liten röstkvantitet den än gåfve kvinnorna, likväl innebära ett

principiellt erkännande af deras rösträtt, hvilket alltså måste vara af

värde, dels skulle härigenom stadgandet om kvinnans valbarhet till

kommunala uppdrag blifva af ett mycket större värde.

Då vi i den kommunala rösträttsfrågans nuvarande läge icke finna

anledning att formulera ett lagändringsförslag, tillåta vi oss hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t låta utarbeta och för nästa lagtima Riksdag framlägga

förslag till sådana ändringar i kommunalförfattningarna, att gift kvinna,

hvilken ej på grund af att hon själf är skattepliktig äger kommunal

rösträtt, men hvars man är kommunalt röstberättigad, måtte erhålla en röst.»

Herr Brantings m. fl. motion, n:o 1 It, är af följande lydelse:

»Med hänvisning till motiveringen i motion, n:o 143, för en förnyad

framställning af våra yrkanden från 1907 om en demokratisk författningsrevision,

hemställa vi härmed,

att Riksdagen ville

dels hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande för Riksdagen

snarast möjligt af förslag till reform af den kommunala rösträtten, byggd

på grundvalen af allmän och lika rösträtt för såväl män som kvinnor;

dels ock, intill dess dylikt förslag kan blifva genomfördt, för sin

del antaga nedannämnda förändringar af vissa paragrafer i följande

kommunala författningar:

Förordning-en om kominunalstyrelse på landet.

§ 8.

En hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af en kommun,

uppnått 21 års ålder samt enligt § 57 är förbunden att erlägga

skatt till kommunen och icke häftar för kommunaiutskylder, som förfallit

till betalning under sistförflutna kalenderåret, är berättigad att deltaga

i kommunalstämmans öfverläggningar och beslut.

Herr Bran

tings m. fl

motion.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande JS:o 62.

Hvad ofvan stadgats äger oek tillämplighet på gift kvinna, som

uppfyller ofvannämnda betingelser. För fastighet, som innehafves af

landbo eller arrendator, röstar innehafvaren. Den som står under förmynderskap

må ej utöfva rösträtt.

§ ».

Vid omröstning tillkommer hvarje röstande en röst.

Med den lika rösträttens införande följa några mindre, formella

jämkningar i det hvilande förslaget, till hvilket vi i öfrig! yrka bifall.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad.

§ Il
En

hvar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af en stadskommun,

uppnått 21 års ålder samt enligt § 57 är förbunden att

erlägga skatt och icke häftar för statsutskylder, som förfallit till betalning

under sistförflutna kalenderåret, är berättigad att vid allmän rådstuga

deltaga i öfverläggningar och beslut i alla de staden rörande

angelägenheter, hvilka icke enligt rikets grundlagar eller särskilda författningar

äro vissa klasser af stadens medlemmar förbehållna.

Hvad ofvan stadgats äger ock tillämplighet på gift kvinna, som

uppfyller ofvannämnda betingelser.

Den, som står under förmynderskap, må ej utöfva rösträtt.

§ 12-

Vid omröstning tillkommer hvarje röstande en röst.

Beträffande de formella jämkningar, som betingas af kvinnas valbarhet

till kommunala förtroendeuppdrag, hänvisa vi till det hvilande

förslaget; för valkretsindelning och öfriga valstadganden till de föreslagna

§§ 26 och 27 i motion, n:o 206, vid 1907 års riksdag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:ö 62.

5

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Motsvarande ändringar som i fråga om kommunalstyrelse i stad.

Förordningen om landsting.

§ 7-

Valbar till landstingsman är en hvar inom landstingsområdet

kommunalt röstberättigad man eller kvinna, som uppnått 25 års ålder.

Om valkretsindelning, valrätt och valsätt hänvisa vi till vår motion,

n:o 207, vid 1907 års riksdag, §§ 2—6.

Beträffande arfvoden ansluta vi oss till det yrkande och den

formulering, som gifvits i motion, n:o 209, för 1907 för § 24 mom. 1.

Vi rikta slutligen till utskottet en vördsam hemställan, att det

måtte, i händelse af bifall till dessa framställningar, vidtaga de jämkningar

i formuleringen af andra paragrafer i här omhandlade förordningar,

hvilka det finner bli en följd af våra yrkanden.»

Herrar Lindhagen och medmotlonärer hafva i sin motion, n:o 146,

anfört följande:

»I en föregående motion (n:o 145) har berörts det vid 1907 års

riksdag antagna förslaget om författningsrevision, såvidt det påkallar

ändring i grundlagarna. Den andra delen af förslaget afhandlar de

erforderliga ändringarne i kommunallagarna.

Äfven i denna senare del står det antagna förslaget i högst

väsentliga punkter uti strid mot den grundsats, på hvilken det uppgifver

sig bygga. Sålunda är rösträtten här icke lika utan utöfvas efter

fyratiogradig skala. En dylik anordning, okänd och sannolikt otänkbar

annorstädes, är oförenlig med den proportionella rättvisans princip. Den

kan dessutom i tillämpningen visa sig alltför ohandterlig, såvida den ej

rent af leder till fullständig oreda.

Vidare äro äfven på det kommunala området högst betydande befolkningslager

alldeles uteslutna från inflytande. Detta förhållande fäster

uppmärksamheten på nödvändigheten att snarast möjligt åstadkomma

en reform af den kommunala rösträtten, byggd på grundvalen af allmän

och lika rösträtt för såväl män som kvinnor. Särskild! gäller detta med

ett proportionellt valsystem.

Herr Lindhagens

m.fl,

motion.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

Under afvaktan härpå vore det ju önskligt, om bristen i sistnämnda

afseende knnde redan nu i vissa delar afhjälpas. Vid förra riksdagen

framkom ej något förslag därom. Landsföreningen för kvinnans politiska

rösträtt har emellertid vid sitt senaste årsmöte framhållit önskvärdheten

af att de ifrågasatta nya kommunala rösträttsbestämmelserna kompletterades

med en föreskrift, som gaf äfven ett afsevärdt antal gifta

kvinnor någon talan inom kommunen. De gifta kvinnorna äro nämligen

med få undantag uteslutna från kommunal rösträtt. Det stora flertalet

af dem för en särdeles osjälfständig och släpande tillvaro och har

därför stora åsidosatta intressen att bevaka. Ett tillmötesgående af förenämnda

kraf är af förhållandena verkligen påkalladt.

Så länge den kommunala rösträtten icke är allmän utan i princip

bunden vid kommunal skatteplikt, kan dock rimligtvis icke ifrågakomma,

att rösträtt tillerkännes hustru, som ej själf skattar till kommunen, annat

än då hennes man är påförd skatt, som berättigar honom till kommunalt

inflytande. Huru det bör ställas, när mannen förlorar sin rösträtt i följd

af underlåtenhet att betala utskylder, är en annan sak. Då gift kvinna skulle

erhålla en röst i sin egenskap af individ och detta är afsedt att vara ett

steg mot den allmänna rösträtten, synes hon ej böra förverka den för

mannens berörda underlåtenhet. Därmed undvikes ock den onekliga

orättvisan, att i fattiga hem makarne i följd af oförmåga att betala

utskylder ofta skulle båda gå miste om rösträtt till skillnad från hvad

händelsen vanligen blir i förmögnare familjer.

På grund af hvad ofvan och i föregående motion anförts, få vi

hemställa:

att Riksdagen ville dels hos Kung!. Maj:t anhålla om framläggande

för Riksdagen snarast möjligt af förslag till en reform af

den kommunala rösträtten byggd på grundvalen af allmän och lika

rösträtt för såväl män som kvinnor;

dels och, intill dess dylikt förslag kan blifva genomfördt, för

sin del uti de delar af gällande kommunalförfattningar, i hvilka vid

1907 års riksdag beslötos tillägg och ändringar, antaga nedannämnda

förändringar:

Förordningen om kommunalstyrelse på landet.

4 §.

Medlem af en kommun på landet är en hvar, som där är mantalsskrifven.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N;o 62.

7

8 §•

En livar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af en kommun,

uppnått tjuguett års ålder samt enligt § 57 är förbunden att erlägga

skatt till kommunen och icke häftar för kommunalutskylder, som

förfallit till betalning under sistförflutna kalenderåret, är berättigad att

deltaga i komunalstämmans öfverläggningar och beslut. Enahanda rättighet

tillkommer hvarje välfrejdad kvinna, som är medlem af en kommun,

uppnått tjuguett års ålder och är gift med välfrejdad till myndig

ålder kommen svensk man, som är förbunden att erlägga kommunalskatt.

Den, som står under förmynderskap, må ej utöfva rösträtt.

11 §•

Hvarje röstberättigad äger en röst.

Där — — — — — — — grunden.

Förordning-en om kommunalstyrelsc i stad.

3 §•

Medlem af stads k ommun är en hvar, som där är mantalsskrifven.

i) §•

En hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af eu stadskommun,

uppnått tjuguett års ålder samt enligt § 57 är förbunden att

erlägga skatt och icke häftar för stadsutskylder, som förfallit till betalning

under sistförflutna kalenderåret, är berättigad att vid allmän rådstuga

deltaga i öfverläggningar och beslut i alla de staden rörande

angelägenheter, hvilka icke enligt rikets grundlagar eller särskilda författningar

äro vissa klasser af stadens medlemmar förbehållna. Enahanda

rättighet tillkommer hvarje välfrejdad kvinna, som är medlem

af en kommun, uppnått tjuguett års ålder och är gift med välfrejdad

till myndig ålder kommen svensk man, som är förbunden att erlägga

kommunalskatt.

Den, som står under förmynderskap, må ej utöfva rösträtt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

12 §•

Eu hvar, som är röstberättigad vid allmän rådstuga, äger en röst.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Medlem af kommunen är en hvar, som där är mantalsskrifven.

7 §•

En hvar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen,

uppnått tjugnett års ålder samt enligt § 40 är förbunden att till

kommunen erlägga skatt och icke häftar för stadsutskylder, som förfallit

till betalning under sistförflutna kalenderåret, är berättigad att i

val af stadsfullmäktige deltaga. Enahanda rättighet tillkommer hvarje

välfräjdad kvinna, som är medlem af en kommun, uppnått tjuguett

års ålder och är gift med välfrejdad till myndig ålder kommen svensk

man, som är förbunden att erlägga kommunalskatt.

Den, som står under förmynderskap, må ej utöfva rösträtt.

9 §

Vid valet äger hvarje röstande en röst.

Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd,

6 §•

\ id omröstning föl jes på landet hvad för kommunalstämma och i

stad hvad för allmän rådstuga stadgadt är i afseende på rösträtts utöfning

och öfverlåtande på annan person.

Förordningen om landsting.

10 §.

För att kunna till landstingsman väljas erfordras att hafva uppnått

tjugufem års ålder, vara inom länet boende och äga utöfva rösträtt

inom det valdistrikt, för hvilket valet sker. Till landtdagsman kan ock

väljas kvinna, gift eller ogift, som uppfyller därför stadgade betingelser.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

9

24 § mom. 1.

Landstingsman eller suppleant äger i godtgörelse för inställelse

vid landstingets möte åtnjuta dagtraktamente med sex kronor om dagen

för den tid, som mötet varar ocli som oundgängligen åtgår till resan,

fram och åter, äfvensom ersättning för själfva resekostnaden, beräknad

efter skjutslega för en häst, där icke järnväg är att tillgå eller ångbåtslägenhet

begagnas, men efter afgiften i andra klassens vagn på järnväg,

där sådan finnes, och för en hyttplats eller, när hyttplats ej förekommer,

en salongsplats på ångfartyg, där resan såmedels sker.

Tillika hemställa vi, att vederbörande utskott i händelse af bifall

till denna framställning ville vidtaga den jämkning i formuleringen af

andra paragrafer i kommunalförfattningarne, som blir en följd af ofvanstående

förslag.»

Genom de ändringar i kommunallagarna, hvilka beslötos af nästlidet

års Riksdag under förutsättning att det samtidigt godkända förslaget

till ändrade bestämmelser rörande den politiska rösträtten blefve

definitivt antaget, har under nämnda förutsättning åvägabragts en, såvidt

nu kan bedömas, synnerligen betydande maktförskjutning mellan de

olika grupperna af skattskyldige, i det att de mindre bemedlade tillförsäkrats

ett i hög grad ökadt inflytande på kommunens angelägenheter.

Vid sådant förhållande och då det enligt utskottets uppfattning icke

bör ens ifrågasättas att ånyo ändra den kommunala röstskalan, innan

de redan beslutade ändringarna däri trädt i kraft samt någon erfarenhet

vunnits rörande det sätt, hvarpå de kunna komma att verka, kan

utskottet icke annat än afstyrka bifall till de af herrar Branting och

medmotionärer samt herrar Lindhagen och medmotionärer väckta förslagen,

hvilka ytterst åsyfta införande i det kommunala lifvet af allmän

och lika rösträtt för såväl män som kvinnor.

Det i sistnämnda motioner framställda förslag, att landstingsman

skulle erhålla, förutom reseersättning, jämväl dagtraktamente, har utskottet

icke heller ansett sig kunna biträda. Hittills hafva nämligen i

vårt land de kommunala förtroendeuppdragen betraktats såsom hedersposter,

hvilka icke för sina innehafvare medfört någon aflöning. Det

finnes enligt utskottets uppfattning så mycket mindre anledning att

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 7 Sami. 59 Höft. 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

bryta med denna princip, som något behof af eu ändring i dylik riktning

icke framträclt.

Hvad slutligen angår det i herr Staaffs med flere motion innefattade

förslag om aflåtande af en skrifvelse till Kungl. Maj:t med

begäran om framläggande af förslag till sådana ändringar i kommunalförfattningarna,

att gift kvinna, hvilken ej på grund af att hon själf

är skattepliktig äger kommunal rösträtt, men hvars man är kommunalt

röstberättigad, måtte erhålla en röst, vill utskottet, utöfver hvad ofvan

anförts rörande det enligt utskottets uppfattning olämpliga i att redan

nu ifrågasätta ändring i de af 1907 års Riksdag antagna bestämmelserna

i förevarande afseende, särskildt framhålla, att det måste anses vara

oegentligt, att en grupp af kommunalt röstberättigade skulle erhålla

befogenhet att deltaga i kommunens beslut på grund af en annan

princip än den, som i öfrigt gäller för förvärfvande af kommunal

rösträtt. Utskottet vill därjämte erinra, att det i sistberörda motion

framförda önskemålet, att gifta kvinnor måtte i större utsträckning

erhålla rösträtt i kommunala angelägenheter, blifvit i viss mån tillgodosedt

genom Kungl. Maj:ts af innevarande Riksdag godkända förslag

till sådan ändring i bevillningsförordningen, att hustru alltid skall taxeras

för inkomst af beskaffenhet, att hon äger rätt att ensam däröfver råda.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att herr Staaffs m. fl. motion, n:o 126,

b) att herr Brantings m. fl. motion, n:o 144, samt

c) att herr Lindhagens m. fl. motion, n:o 146,

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 maj 1908.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

11

Reservationer.

beträffande punkt 1:

af herrar Zetterstrand, Jansson i Edsbäcken och Pettersson i Södertälje;

beträffande punkt 2:

af herr Persson i Malmö; samt

beträffande punkt 3:

9

af herr Lindhagen.

Herr Åkerlund har begärt få här antecknad t, att han icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:109 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om upphäfvande af bestämmelsen om kapellförsamlings skyldighet att deltaga i moderkyrkans byggnad och unde s. 6 i texten