Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ■ förvärfvande för Kungl. May.ts och kronans räkning af vissa vattenfall i Göta älf m. m.

1908-01-08 · 92 sidor, varav 88 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 88 av 92 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:169, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ■ förvärfvande för Kungl. May.ts och kronans räkning af vissa vattenfall i Göta älf m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

1

N:o 169.

Ank. till Eiksd. kansli den 21 maj 1908 kl. 3,3 0 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

■ förvärfvande för Kungl. May.ts och kronans räkning af

vissa vattenfall i Göta älf m. m. (R. A.)

I en den 9 nästlidne april till Riksdagen aflåten proposition, n:o

169, liar Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att

dels godkänna och antaga tre särskilda, vid statsrådsprotokollet fogade

köpeaftal, undertecknade ett af Vargöns aktiebolag den 8 januari, ett

af Inlands pappfabriksaktiebolag den 24 februari och ett af Lilla Edets

pappersbruksaktiebolag den 29 februari 1908, angående försäljning till

Kungl. Maj:t och kronan af viss nämnda bolag tillhörig egendom, jämte

de statsrådsprotokollet jämväl bilagda tillägg till de af Inlands pappfabriksaktiebolag

och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag undertecknade

köpeaftalen;

dels medgifva, att Kungl. Maj:t ägde i aftalen vidtaga de formella

ändringar, som kunde finnas påkallade;

dels bemyndiga riksgäldskontoret att, på rekvisition, i mån af behof

tillhandahålla Kungl. Maj: t de medel, som erfordrades för fullgörande

af likviderna enligt omförmälda köpeaftal;

dels ock medgifva, att den egendom, som genom antagande af

ifrågavarande aftal skulle af Kungl. Maj:t och kronan förvärfvas,

ställdes under förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk.

De i propositionen omförmälda köpeaftalen med tillägg äro af följande

lydelse:

Bih. till Ritcsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 101 Höft. (N:o 169.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Aftal

angående

inköp från

Yargöns

Aktiebolag.

Köpeaftal.

§ 1.

Vargöns aktiebolag, bär nedan benämndt bolaget, upplåter och försäljer

härigenom till Kungl. Maj:t och kronan:

a) En från frälsehemmanet Önan eller önafors, om ett hälft mantal

i Vassända-Naglums socken, afsöndrad, utmed Göta älf belägen

lägenhet om fem (5) hektar, femtiosju (57) ar och tjugu (20) kvadratmeter,

såsom lägenheten finnes upptagen å en af förste landtmätaren A. F.

Hjort år 1895 upprättad »Karta öfver det strandområde, som Vargöns

aktiebolag köpt af Önafors egendom» jämte den till ett hälft mantal

Önafors hörande andel i vattenfallet vid Nyebro och den därvid belägna

så kallade Nyebro kvarn samt hela den ett hälft mantal Önafors tillhöriga

vattenrätten i Göta älf utanför den försålda lägenheten.

"b) Den del af det Vänersborgs stad förut tillhöriga ett åttondedels

(Vs) mantal af Hufvudnäsön, som upptagits till en areal af tjugunio (29)

hektar, sextiotvå och tre tiondedels (62,3) ar, hvilken areal jämte den

till sagda hemman hörande vattenrätt, men med undantag dels af det

till Uddevalla—Vänersborg—Ilerrljunga järnvägsaktiebolag upplåtna

område, som å eu af landtmätaren Fr. Hultén år 1888 upprättad karta

finnes upptaget under n:o 130, och dels af den till hemmanet Hufvudnäsön

hörande utmark, disponenten G. W. Roman genom köpebref den

13 juli 1897 köpt af Vänersborgs stad, men genom transport den 23

september 1897 öfverlåtit på bolaget.

c) Den från säteriet Rånnum ett mantal afsöndrade lägenheten kallad

Rånnum n:o 2 Vargönan eller den till säteriet hörande del af vattenfallet

i Göta älf mellan Rånnumlandet och Hufvudnäsön med därintill

belägen mark äfvensom utmål för anläggning af kanal till vattnets

ledande från berörda vattenfall till det längre ned i älfven belägna

hemmanet Vargön i enlighet med köpekontrakt den 31 mars 1872 och

köpebref den 25 februari 1874 af Carl Ericsson till Vargöns fabriksbolag

samt köpebref den 26 april 1874 från John Ericsson, Verner

Ericsson och Carl Ericsson till Vargöns aktiebolag.

d) Såsom afsöndring från Vs mantal kronoskatte Vargöna de å

bilagda, af kommissionslandtmätaren, grefve C. G. Taube år 1907 upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

3

rättade karta, med röd färg utmärkta områden, utgörande enligt af

bemälde Taube den 17 september 1907 utfärdadt arealbevis en (1) hektar,

nittionio (99) ar och tjugu (20) kv.-meter, jämte all den till nämnda

hemman hörande rätt till grund, öar, vatten, vattenfall och fiske i Göta

älf, med undantag af grunden och rätten till vatten utanför området

mellan n:o I och n:o II å nämnda karta.

e) Den från ett mantal säteri Rånnum afsöndrade lägenheten Rånnum

eller Nyebro kvarn samt lägenheten Laxfisket n:o 1 vid Rånnum

i Västra Tunhems socken.

f) En från säteriet Rånnum afsöndra^ lägenhet, innehållande enligt

ett åt bemälde Taube år 1908 utfärdadt arealbevis fyrtio fyra (44) ar,

sjuttio (70) kvadratmeter.

g) En från hemmanet ett fjärdedels mantal Rödjan afsöndrad lägenhet,

innehållande enligt ett af bemälde Taube år 1908 utfärdadt arealbevis

fyratiotvå (42) ar, sjuttio (70) kvadratmeter.

I köpet inbegripas jämväl alla grund, jämte alla öar, vattenfall,

vatten och fiske i Göta älf och dess förgreningar invid och emellan de

försålda fastigheterna.

Alla de försålda landområdena äro å ofvannämnda karta, hvilken

försetts med påskrift af bolaget att den åberopas i detta aftal, till sina

gränser utmärkta.

§ 2.

I köpet inbegripas alla nu befintliga dammar och andra anläggningar

för vattenkraftens uttagande samt bolaget tillhöriga broar vid

Nybron likasom ock svängbron öfver älfven mellan sliperiet och fasta

landet, äfvensom alla å de försålda fastigheterna nu varande, bolaget

tillhöriga fabrikshus och öfriga hus, med undantag endast af de hus,

som helt eller delvis ligga å de försålda strandremsorna af den å ofvan

nämnda karta med bokstafven A. betecknade ö, hvilken med undantag

af berörda å nämnda karta utmärkta strandremsor icke ingår i köpet.

I köpet inbegripas icke de i de försålda husen befintliga turbiner,

maskiner och anordningar för bedrifvande af bolagets industriella verksamhet,

äfven om desamma lagligen skulle vara att hänföra till fast

egendom, ej heller de i eller emellan husen befintliga ledningar och

andra anordningar, som äro afsedda för bolagets nämnda verksamhet,

men åligger det bolaget att inom tre månader efter det hus, som inbegripes

i köpet, i enlighet med hvad nedan stadgas, skall afträdas,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

verkställa borttagandet af dessa turbiner, maskiner och anordningar på

sådant sätt, att linsen därigenom icke onödigtvis skadas.

Skulle borttagandet icke hafva skett inom ofvan nämnda tid, tillfaller

allt, hvad som då icke borttagits, utan ersättning, med äganderätt

kronan.

§ 3.

I köpet inbegripes jämväl alla de rättigheter till uppdämning, anläggningar

och åtgärder i och för vattenkrafts uttagande, förfogande

öfver annan tillhörig mark sajmt alla andra dylika rättigheter, som tillkomma

bolaget, häri sålunda inbegripet jämväl den rätt till uppdämning

och anläggningar för vattenkraftsuttagning, som kan tillkomma

bolaget genom laga kraftvunnen dom i det nu vid Kung!. Maj:ts och

rikets Göta hofrätt anhängiga målet angående tillstånd för bolaget till

utförande af sådana anläggningar.

Alla kostnader i och för nämnda mål betalas af bolaget.

§ 4.

Tillträdet sker den 1 juli 1908.

Den försålda egendomen med undantag af lägenheterna f och g

öfverlämnas fri från all inteckning för gäld äfvensom från andra inteckningar

än den, som meddelats den 27 oktober 1884 § 7 i lägenheten

Rånnum eller Nye bro kvarn till säkerhet i fråga om byggnad och

underhåll af viss del af Nyebro.

Lägenheterna f och g öfverlämnas fria från all inteckning för gäld.

§ 5-

Bolaget förbinder sig att, till dess den försålda egendomen till

kronan afträdes, väl vårda densamma och underhålla den i fullgodt

skick.

§ 6.

Köpeskillingen utgör tre millioner nittiotusen (3,090,000) kronor

och betalas å tillträdesdagen mot det att bolaget då till kronan öfverlämnar

behörigt bevis, att all den försålda egendomen icke är med inteckning

besvärad på annat sätt än ofvan nämnts, kvitteradt köpebref,

nödiga åtkomsthandlingar, äfvensom öfriga i bolagets besittning befintliga

handlingar och kartor rörande det försålda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

5

§ i
Alla

å de försålda fastigheterna nu befintliga dammar och andra

anläggningar för vattenkraftens uttagande uthyras härigenom af kronan

till bolaget för utnyttjande af den vattenkraft, som genom desamma

kan tillgodogöras, från och med tillträdesdagen intill den dag, då den

leverans af elektrisk energi, hvarom i § 8 här nedan omförmäles, tager

sin början, mot en årlig hyra af sextiotusen (60,000) kronor, hvilken

hyresafgift för tiden från den 1 juli 1908 till den 1 januari 1909 med

trettiotusen (30,000) kronor afdrages å köpeskillingen, men därefter af

bolaget erlägges med hälften i förskott den 1 januari och den 1 juli

hvarje år.

Kronan fritages från all underhållsskyldighet af hvad sålunda uthyrts

till bolaget. Till säkerhet för denna nyttjanderätt får inteckning icke

beviljas.

§ 8.

Det åligger kronan att till bolaget å en viss af bolaget anvisad

punkt å bolagets behållna del af Vs mantal Vargön eller å den bolaget

tillhöriga, från säteriet Rånnum afsöndrade, lägenheten Hugolund leverera,

samt bolaget att där af kronan emottaga, elektrisk energi om

högst tretusen (3,000) elektriska hästkrafter under fyrtio (40) år, räknadt

från den dag, då elektrisk energi kan levereras från kronans nu

under anläggning varande kraftstation vid Trollhättan samt för leveransen

erforderliga ledningar från Trollhättan till nämnda punkt hunnit

utföras.

Ofvan nämnda energileverans skall taga sin början senast den 1

maj 1910, så framt icke force majeure, såsom strejk, lockout, krig,

uppror, eldsvåda, olyckshändelse, naturföreteelse eller annan händelse,

till hvilken kronan icke varit vållande och hvars förhindrande icke

stått i dess makt, lägger hinder för nämnda kraftstations eller ledningars

fullbordande, i hvilket fall leveransens början framskjutes så lång

tid, som hinder af sådan orsak förorsakats.

Såsom betalning för nämnda rätt till elektrisk energi och de öfriga

förmåner, som genom detta aftal tillförsäkras bolaget, skall bolaget, i

enlighet med hvad nedan stadgas, erlägga ett belopp af fyra millioner

tvåhundratusen (4,200,000) kronor, hvilket belopp skall i sin helhet

under alla förhållanden till kronan af bolaget erläggas, sålunda äfven

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 169.

om bolaget icke uttager tretusen hästkrafter och oafsedt huruvida

desamma i så fall af kronan helt eller delvis upplåtas till annan.

Af nämnda summa skall bolaget den dag energileveransen tager

sin början till kronan betala femtiotvåtusen femhundra (52,500) kronor,

och därefter å motsvarande månadsdag hvar sjätte månad likaledes femtiotvåtusen

femhundra (52,500) kronor, intill dess sålunda hela beloppet

4,200,000 kronor sex månader före utgången af ofvan nämnda fyrtio år

blifvit till fullo betadlt. Därest betalning icke skulle i rätt tid erläggas,

äger kronan afbryta leveransen intill dess likvid skett, och är, därest

till betalning förfallet belopp icke betalas inom 30 dagar efter förfallodag,

om kronan så påfordrar, hela oguldna återstoden af nämnda belopp

4,200,000 kronor utan afseende å ofvan stadgade betalningstider, genast

till betalning förfallet.

Energien skall levereras i form af trefas växelström med tiotusen

(10,000) volts spänning och tjugufem (25) perioder.

Förbrukningen uppmätes med en kilowattimmemätare med subtraktionsinrättning,

så beskaffad, att, så snart det öfverenskomna kraftbeloppet,

3,000 elektriska hästkrafter, öfverskrides, alla utöfver 3,000

hästkrafter förbrukade kilowattimmar särskildt registreras. För sålunda

öfverskjutande kilowattimmar är bolaget skyldigt erlägga den afgift,

som kronan bestämmer.

Uppsättes sådan mätare inom bolagets område, äger ombud för

kronan att när som helst hafva tillträde till densamma.

Bolaget förbinder sig att icke uttaga ström med större fasförskjutning

än som motsvarar en resulterande effektfaktor af coef = 0,8 samt

att belasta de tre faserna så lika, att strömstyrkan i den mest belastade

fasen icke med mer än 5 % öfverskjuter strömstyrkan i den minst belastade

fasen.

Bryter bolaget häremot, är kronan berättigad afbryta leveransen,

intill dess rättelse skett.

Kronan förbinder sig hålla strömmens periodtal och spänning i

möjligaste mån konstanta.

Kronan är berättigad att för verkställande af reparationer, undersökningar,

ändringar eller utvidgningar af sina ledningar, maskiner,

apparater och dylikt tillfälligtvis afbryta energileveransen, om förhållandena

oundgängligen så kräfva, men är kronan skyldig att om möjligt

förlägga sådana afbrott till sön- och helgdagar mellan kl. 9 f. m. och

2 e. m. och skall kronan, om afbrott kan förutses, i god tid underrätta

bolaget om detsamma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

7

Skulle kronan till följd af force majeure, såsom krig, strejk, lockout,

uppror, eldsvåda, olyckshändelse, vattenbrist, iskrafning eller andra

naturföreteelser, eller till följd af andra händelser, till hvilka kronan

icke varit vållande och hvilkas förhindrande icke stått i dess makt,

blifva urståndsatt att tillhandahålla bolaget den elektriska energien,

upphör kronans åtagande för den tid afbrottet varar, men åligger det

kronan att, så vidt i dess makt står, med alla till buds stående medel

söka, så fort sig göra låter, vid äfventyr af skadeståndsskyldighet,

undanrödja sådant hinder för leveransens fullgörande.

För afbrott i energileveransen af anledning, som ofvan nämnts

och som varat mer än en hel timme, äger bolaget, med undantag för

afbrott sön- och helgdagar mellan kl. 9 fm. och 2 em., åtnjuta en godtgörelse

af fyrtiotvå hundradedels (0,42) öre för hvarje elektrisk hästkrafttimme,

som genom afbrottet undanhållits bolaget.

Kronan är berättigad att fullgöra nu bestämda leveransskyldighet

jämväl från annan kraftstation, än den vid Trollhättan.

Till säkerhet för den bolaget härigenom tillkommande rätt till

leverans af elektrisk energi får inteckning icke beviljas.

§ »•

Det elektriska energibelopp, som enligt § 8 här ofvan skall till

bolaget levereras, liksom ock den vattenkraft, som bolaget enligt § 7

här ofvan förhyrt, får icke af bolaget tillgodogöras annat än för bolagets

eget behof på sådant sätt, att energi icke kommer till användning på

längre afstånd från förut berörda, å ofvan nämnda karta med bokstafven

A betecknade ö, än högst 5 kilometer.

Bryter bolaget häremot, äger kronan afbryta leveransen, intill dess

rättelse skett.

§ io.

Så länge i enlighet med bestämmelserna i §§ 7 och 8 här ofvan

bolaget förhyrt vattenkraft, eller leverans af elektrisk energi till bolaget

äger rum, är bolaget berättigadt att, utan annan ersättning än den, som

inbegripes i det i § 8 omförmälda belopp, använda förutnämnda hängbro

mellan sliperiet och fasta landet samt alla de hus, som till kronan af

bolaget härigenom försålts, äfvensom alla de af bolaget härigenom till

kronan försålda landområdena, med skyldighet dock för bolaget att ett

år efter därom af kronan till bolaget afsänd uppsägning, till kronan af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

allt livad ofvan nämnts, afträda hvad som enligt kronans bedömande

för något dess ändamål erfordras.

Inteckning till säkerhet härför får icke beviljas.

Vid tillträdet skall å de försålda linsen samt å hängbron öfver

älfven mellan sliperiet och fasta landet förrättas syn af tre synemän,

utsedda i enlighet med bestämmelserna i lagen om skiljemän den 28

oktober 1887.

Det åligger bolaget att underhålla och vid afträde lämna hus och

hängbro i sådant skick, som de vid tillträdet befunnos.

Vid afträde af hus eller hängbro skall afträdessyn hållas af tre

synemän, utsedda på sätt ofvan stadgas, och åligger det bolaget att,

därest det, som skall afträdas, då icke befinnes i samma skick som vid

tillträdet, till kronan genast utbetala det belopp, som enligt syneinstrument

erfordras för att försätta det afträdda i sådant skick.

§ 11-

Bolaget är skyldigt att inom ett år från den 1 juli 1908 på sin

bekostnad vidtaga de förändringar beträffande vattenverken vid Nybron,

som äro nödvändiga för åstadkommande af den uppdämning, som afses

i Flundre, Väne och Bjärke häradsrätts i särskild dombok den 6 juni

1900 n:o 1 antecknade utslag.

Kronan äger genom styrelsen för kung]. Trollhätte kanal- och

vattenverk utöfva kontroll, att detta arbete utföres på ett lämpligt och

tillfredsställande sätt.

§ 12-

Ombud för kronan äger när som helst tillträde till här ofvan omförmälda

dammar, anläggningar och hus.

§ 13.

Inträffar å de försålda husen skada genom brand eller explosion

före tillträdesdagen, skall köpeskillingen, så framt bolaget ej före tillträdesdagen

återställt det skadade eller förstörda, minskas med värdet

af det skadade eller förstörda, hvilket värde i brist af åsämjande

skall bestämmas af tre skiljemän jämlikt lagen om skiljemän den 28

oktober 1887.

Det åligger bolaget att från och med den 1 juli 1908 till afträdesdagen

på sin bekostnad, för kronans räkning till deras fulla värde hålla

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

9

mot brandskada och explosion brandförsäkrade alla hus och den bro,

hvartill bolaget enligt § 10 här ofvan erhållit nyttjanderätt.

Kronan, till hvilken brandförsäkringshandlingarna skola öfverlämnas,

äger, när anledning därtill förekommer, meddela föreskrift såväl om det

belopp, hvarför försäkring bör tagas, som om den anstalt, där försäkringen

må äga rum.

Inträffar brandskada, skall kronan uppbära brandskadeersättningen,

men har icke någon skyldighet att återställa det förstörda eller skadade.

§ 14-

Bolaget är icke berättigadt att utan kronans skriftliga medgifvande

å den försålda egendomen uppföra nya hus eller därå verkställa byggnader

och anläggningar.

Ågorna skola väl vårdas och häfdas. Skog och växande träd skola

sorgfälligt fredas och vårdas och får intet däraf afverkas.

§ 15-

Kronan, såsom ägare af de försålda fastigheterna, medgifver bolaget,

såsom ägare af återstående delen af Vs mantal kronoskatte Vargöna,

för all framtid utan ersättning att hafva de hus, som stå uppförda

delvis å det försålda strandområdet å den på ofvan nämnda karta med

bokstafven A betecknade ö, till dessa delar där kvarstående, att begagna

detta strandområde liksom ock det öster därom belägna strandområdet

från n:o III till n:o IV å ofvan berörda karta till landnings- och upplagsplats,

för kommunikation och alla andra behof, som erfordras för

bedrifvande af industriell verksamhet, att öfver strömfåran mellan sistberörda

strandområde och nyssnämnda ö bibehålla nu befintliga broar,

hvilka icke ingå i köpet, och öfver samma strömfåra anlägga nya sådana,

på sätt, som af kronan godkännes, samt att ur älfven nedanför Nybrofallen

taga det vatten, som erfordras för industriellt bruk, dock icke

för kraftuttagning, under villkor dock, att denna rätt till vattenuppfordring

icke får på något sätt lägga hinder i vägen för kronans anläggningar

i och för vattenkraftens tillgodogörande eller för andra

ändamål eller föranleda till nagra som helst kostnader för kronan, om

till följd af sådana anläggningar anstalterna för vattenuppfordringen

behöfva ändras eller densamma därigenom försvåras.

Till säkerhet för de bolaget härigenom upplatna rättigheter får

inteckning icke beviljas.

Bik. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 101 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

§ 16.

Oafsedt att bolaget icke till kronan försålt strandområdet mellan

n:o I och n:o II å den å ofvan berörda karta med bokstafven A betecknade

ö, är kronan likväl berättigad att verkställa sådana anläggningar,

som förorsaka uppdämning å nyssnämnda strandområde, mot ersättningför

styrkt skada å byggnader och anläggningar därå, och må till säkerhet

härför utan bolagets vidare hörande beviljas servitutsinteckning i

den af bolaget icke försålda andelen af Vs mantal Vargöna till förmån

för kronan såsom ägare af de utaf bolaget härigenom inköpta fastigheterna

och öfriga kronan tillhöriga invid Göta älf belägna fastigheter.

§ 17.

Alla skatter och utskylder för det försålda skola af bolaget betalas

för tiden intill den 1 januari 1909, äfven om de äro till betalning förfallna

först därefter, samt likaledes efter nämnda dag, så länge bolaget

är i åtnjutande af den i 7 och 10 §§ här ofvan omförmälda nyttjanderätt

eller den i § 8 omförmälda rätt till leverans af elektrisk energi,

med undantag endast af sådan skatt eller utskyld, som för tiden efter

den 1 januari 1909 till äfventyrs. kan åligga kronan såsom ägare af

det försålda.

Alla kostnader i och för lagfart och fastställande af afsöndring

skola af kronan betalas.

§ 13-

Den bolaget enligt §§ 7 och 10 tillkommande nyttjanderätt, liksom

den rätt till leverans af elektrisk energi, som enligt § 8 här ofvan

tillkommer bolaget, äfvensom öfriga rättigheter, som enligt aftalet tillkomma

bolaget, får icke af bolaget utan kronans skriftliga medgifvande

helt eller delvis på annan öfverlåtas.

§ 19-

Bolaget berättigas att efter utgången af de 40 år, under hvilka

kronan enligt § 8 här ofvan skall leverera elektrisk energi till bolaget,

af. kronan erhålla elektrisk energi om 3,000 elektriska hästkrafter till

pris samt på tid och villkor i öfrigt, som kronan då äger bestämma,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

11

dock ej oförmånligare än hvad som för andra större förbrukare af liknande

art då i allmänhet gäller.

§ 20.

De å de försålda fastigheterna nu befintliga husen, som ägas af

murare Herman Gustafsson samt Carl Boström, Aug. Larsson och Johannes

Lönner, få afgiftsfritt kvarstå intill dess kronan bestämmer att

de skola borttagas, i hvilket fall de utan kostnad för kronan genast

skola bortflyttas.

§ 21.

Kronan förbinder sig att, i enlighet med hvad som stadgats i mom.

5 af det köpeaftal den 31 oktober 1907, hvarigenom bolaget af godsägaren

M. B. Meijer inköpt de i § 1 under litt. f och g omförmälda

lägenheterna, låta ägaren af säteriet Rånnum få fritt använda desamma

för bete eller åkerbruk, så länge kronan eller dess rättsinnehafvare icke

förfogar öfver strandremsan i och för anläggning af vattenverk eller

andra ändamål.

§ 22.

Till säkerhet för riktiga fullgörandet af den betalningsskyldighet

och de öfriga förpliktelser, som enligt detta aftal åligga bolaget, är

bolaget skyldigt att, innan köpeskillingen erlägges, till kronan aflämna

af bolaget till innehafvaren utfärdade, tre månader efter uppsägning

till betalning förfallna skuldebref å tillhopa en million (1,000,000) kronor,

löpande med sex procents årlig ränta tills betalning sker och försedda

med bevis, att till säkerhet för desamma beviljats inteckning i

den af bolaget härigenom icke försålda andelen af Vs mantal Vargöna

samt lägenheten Hugolund, afsöndrad från säteriet Rånnum med förmånsrätt

framför alla andra inteckningar än dem, som beviljats den

13 juni 1870, § 98, till säkerhet för beståndet af aftal angående en ringklocka

af mahn och den 12 juni 1884, § 36, till säkerhet för rätt till

anläggning af järnväg.

Skulle bolaget icke senast 30 dagar efter förfallodag erlägga den

i § 7 här ofvan omförmälda hyran eller de i § 8 omförmälda afbetalningarna,

äro de i ofvan nämnda pantsatta skuldebref förskrifna belopp

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

med ränta, utan afseende å den i skuldebrefven bestämda uppsägningstid,

genast till betalning förfallna.

Förestående försäljning och aftal upphör att vara för Vargöns

aktiebolag bindande, därest detsamma icke af kronan antages före den

1 juli 1908.

Stockholm den 8 januari 1908.

För VARGÖNS AKTIEBOLAG.

Dess styrelse.

Carl Kling spor. Gnst. Grevilli. William Olson.

Carl Stenholm. V. Bergman.

Bevittnas:

Ernst Hagelin. Erland Lagerlöf.

Köpeaftal.

§ 1.

Aftal Inlands pappfabriksaktiebolag, här nedan benämndt bolaget, upp
inki^

frflii ^ter och försäljer härigenom till Kungl. Maj:t och kronan:

”inlands11 A. Såsom afsöndring från ett och ett åttondedels (lVs) mantal

fabriks Berg Östra n:o 1 skatte det å bilagda karta — som är försedd med

aktiebolag, följande rubrik: »Karta öfver afsöndringar från Ström n:o 1, 2 mtl.,

Ström Södra n:o 2, 1 mtl., Berg Östra n:o 1, 1 Vs mtl., Ryk öfra

n:o 1, 1 mtl., Ryk Nedra n:o 2, 1 mtl., Ryk Norra n:oi 3, 1 mtl.,

Ström Öfra Vestergården n:o 3, 1 mtl., och Ström Öfra Östergården

n:o 4, 1 mtl., i Hjertums socken i Inlands Torpe härad och Bohus län

upprättad år 1907 af C. G. Taube, vice kommissionslandtmätare, samt

använd vid afsöndringarnas närmare bestämmande år 1908 af Axel

Reinh. Kruuse, kommissionslandtmätare» — med Litt. A betecknade

område, utgörande enligt ett af bemälde Kruuse den 14 februari 1908

utfärdadt arealbevis en och sextionio etthundradels (1,69) hektar;

B. såsom afsöndring från Ryk Norra n:o 3 ett (1) mantal in

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

13

sockne frälse det å ofvannämnda karta med Litt. B betecknade område,

utgörande enligt berörda arealbevis en och tjugunio etthundradels (1,29)

hektar;

C. såsom afsöndring från hemmanens Ström n:o 1 två (2) mantal

frälse säteri och Ström Södra n:o 2, ett (1) mantal frälse säteri

gemensamma ägor det å ofvan nämnda karta med Litt. C betecknade

område, utgörande enligt berörda arealbevis elfva och trettiotvå etthundradels

(11,32) hektar;

D. såsom afsöndring från hemmanens Ström Öfra Vestergården

n:o 3 ett (1) mantal insockne frälse och Ström öfra Östergården n:o

4, ett (1) mantal insockne frälse gemensamma ägor det å ofvan nämnda

karta med Litt. D betecknade område, utgörande enligt berörda arealbevis

fem och nitton etthundradels (5,19) hektar;

E. såsom afsöndring från Ryk Öfra n:o 1 ett (1) mantal skatte det

å ofvan nämnda karta med Litt. E betecknade område, utgörande enligt

berörda arealbevis åttiotre etthundradels (0,83) hektar; samt

F. såsom afsöndring från Ryk Nedra n:o 2 ett (1) mantal skatte

det å ofvan nämnda karta med Litt. F betecknade område, utgörande

enligt berörda arealbevis sextusenåttahundraåttio tiotusendels (0,6880)

hektar, allt i Hjertums socken.

Det försålda utgör hela det, vare sig å fasta landet eller å den

därifrån genom Trollhätte kanal afskiljda ö, belägna område, som ligger

öster om den å ofvan nämnda karta med röd färg utmärkta och med

n:ris I—IX betecknade gränslinje, med undantag af den med ljusröd

färg å kartan betecknade andelen däraf, som genom köp från Nya

Trollhätte kanalbolag redan tillhör kronan, som sålunda efter detta

köp är ägare af hela det emellan berörda gränslinje och Göta älf belägna

området.

I köpet inbegripas all grund, öar, vattenfall, vatten och fiske utanför

och å hela sistnämnda område.

Ofvan berörda karta är af bolaget försedd med påskrift, att den

åberopas i detta köpeaftal.

1 köpet inbegripas jämväl alla å det försålda området eller invid

detsamma nu befintliga dammar, turbiner och andra anläggningar,

fabrikshus och öfriga bolaget tillhöriga hus och byggnader jämte de å

bilagda förteckning upptagna maskiner, ledningar och andra anordningar,

äfven om de lagligen icke skulle vara att hänföra till fast

egendom.

Berörda förteckning skall förses med påskrift af säljaren, att den

åberopas i detta aftal.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Det anmärkes, att de hus, som icke tillhöra bolaget och sålunda

ej ingå i köpet, å ofvan berörda karta betecknats med n:ris 1, 2, 3,

4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13 och 14 samt att det å nämnda karta med

n:o 10 betecknade huset, som endast delvis ligger å det försålda området,

icke heller ingår i köpet, men att bolaget är skyldigt att på sin

bekostnad bortflytta sistnämnda bus ett år efter därom från kronans

sida skedd uppsägning.

§ 2.

Tillträdet sker den 1 augusti 1908.

Den försålda egendomen öfverlämnas fri från alla inteckningar.

§ 3.

Det åligger bolaget att väl vårda och underhålla den försålda egendomen,

intill dess densamma till kronan afträdes.

§ 4.

Köpeskillingen utgör två millioner femhundrafemtiotusen (2,550,000)

kronor och betalas å tillträdesdagen, mot det att bolaget då till kronan

öfverlämnar behörigt bevis, utvisande att den försålda egendomen icke

är besvärad med någon inteckning, kvitteradt köpebref och nödiga åtkomsthandlingar.

§ 5.

Allt, hvad som genom detta köpeaftal till kronan försålts, arrenderar

bolaget härigenom af kronan under tio år, räknade från den 1 augusti

1908, mot ett årligt arrende af nittiofemtusen (95,000) kronor, hvilket

arrende skall af bolaget betalas den 31 december 1908 med 39,583

kronor 33 öre för tiden från den 1 augusti 1908 intill den 1 januari

1909 samt därefter balfårsvis den 30 juni och den 31 december hvarje

år med 47,500 kronor, med undantag hvad angår den 30 juni 1918,

då äfven arrendet för juli månad 1918 erlägges med 7,916 kronor

67 öre.

Kronan fritages från all underhållsskyldighet af hvad bolaget sålunda

arrenderat.

Det åligger bolaget att underhålla de å ofvan nämnda karta med

n:ris 15 till och med 35 betecknade bus, så att de vid afträdet befinnas

i fullt brukbart stånd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

15

Allt det öfriga, som bolaget arrenderat, skall af bolaget underhålla8

samt, i den mån det förslites, iståndsättas, så att vid afträdet allt

finnes i behåll och då är i brukbart stånd, dock med undantag af turbiner

och jeteer, ifraga om livilka någon sådan skyldighet icke ålijjgrer

bolaget. öö

Skulle emellertid a dammbyggnad genom flod, isgång’ eller annan

händelse, hvartill bolaget icke är vallande, inträffa sådan större skada,

att dammbyggnadens iståndsättande i brukbart skick skulle med hänsyn

till de häraf föranledda kostnaderna och den tid, som i arrendet

återstår, icke vara för bolaget ekonomiskt lönande, skall, om bolaget

sa pafordi ar, arrendeaftalet anses upphöra att gälla dagen efter det

sådan skada inträffade.

Tvist om huruvida inträffad skada är af beskaffenhet att föranleda

sådan påföljd liksom ock angående huruvida vid afträdet ofvanberörda

med n:ris 15 till och med 35 betecknade hus befinnas i fullt brukbart

stånd och allt det öfriga, som skall af bolaget underhållas och iståndsättas

pa sätt ofvan nämnts, befinnes i brukbart stånd, får icke dragas

under domstols pröfning, utan skall afgöras af tre skiljemän i enlighet

med lagen om skiljemän den 28 oktober 1887.

Oafsedd här ofvan aftalade arrendetid är emellertid bolaget skyldigt

att till kronan ett år efter det skriftlig uppsägning härom bevisligen

afsändts till bolaget — hvilken uppsägning dock beträffande dammarna

och anläggningarna för vattenkraftens tillgodogörande, den mellan

Irollhätte kanal och äliven helägna ön jämte därå befintliga hus med

maskiner m. m., det mellan linjerna VI, VP och VIII, Vill1 å ofvan

nämnda karta .belägna området samt de med n:ris 21 till och med 25

samt. med n:ris 36 till och med 44 å ofvan nämnda karta betecknade

hus icke får ske före den 1 augusti 1912 — af det arrenderade afträda,

. hvad som af kronan påfordras, mot rättighet att åtnjuta minskning

i arrendet till belopp, som i brist af åsämjande skall bestämmas

af tre skiljemän, i enlighet med lagen om skiljemän den 28 oktober 1887.

Uppsägning af hvad kronan sålunda icke äger uppsäga före den 1

augusti 1912, skall dock på en gång af kronan verkställas, till följd

hvaraf bolaget icke är skyldigt att delvis afträda något däraf.

Härigenom aftalade arrende får icke af bolaget utan kronans skriftliga

medgifvande helt eller delvis på annan öfverlåtas.

Ombud för kronan skall när som helst äga tillträde till allt, hvad

som af bolaget arrenderas.

Bolaget är icke berättigadt att utan kronans skriftliga medgifvande

å hvad som arrenderas _ uppföra nya hus eller byggnader eller därå

verkställa andra anläggningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Till säkerhet för det i denna § omförmälda arrende får inteckning

icke beviljas.

§ 6.

Det åligger bolaget att från dagen efter den, då Kungl. proposition

angående antagande af detta aftal för kronans räkning till Riksdagen

aflåtes, och så länge det i § 5 här ofvan aftalade arrende varar, på sm

bekostnad i brandförsäkringsanstalt, som af kronan godkännes, hålla för

kronans räkning försäkradt mot brandskada och explosion allt, hvad

som af bolaget försålts, för ett värde af sammanlagdt en million tvåhundrasextiotusen

(1,260,000) kronor, hvaraf en million tvåhundratusen

(1,200,000) kronor skall utgöra värdet å de på den genom Trollhätte

kanal från fasta landet afskilda ön befintliga byggnader och anläggningar

jämte maskiner m. m.

Försäkringsliand lingar na skola till kronan öfverlämnas, och åligger

det bolaget att senast åtta dagar före försäkringspremies förfallodag

till kronan öfverlämna bevis, att densamma blifvit behörigen eilagd.

Inträffar vare sig före eller efter tillträdesdagen skada å de på

ofvan nämnda ö varande byggnader, anläggningar jämte maskiner m. m.,

som sammanlagdt icke uppgår till 25 % af hela försäkringsvärdet,

1 200,000 kronor, åligger det bolaget, för hvilket ofvanberörda arrendeaftal

i så fall fortfarande är gällande, att mot åtnjutande af ersättningsbeloppet

ofördröjligen återställa det skadade eller förstörda, så framt

ej kronan frikallar bolaget från denna skyldighet, i hvilket fall kronan

skall äga behålla försäkringsbeloppet och berörda arrendeaftal, om skadan

inträffar före tillträdesdagen, icke. skall vara för bolaget bindande

samt, därest skadan inträffar efter tillträdesdagen, skall anses hafva

upphört att gälla dagen efter skadans inträffande.

Inträffar, vare sig före eller efter tillträdesdagen, skada å de pa

ofvannämnda ö varande byggnader och anläggningar jämte maskiner

m. m., som sammanlagdt uppgår till 25 % eller däröfver af hela försäkringsvärdet

1,200,000 kronor, är bolaget icke skyldigt att återställa

det skadade eller förstörda, och skall ersättningsbeloppet behållas af

kronan, hvarjämte berörda arrendeaftal, om skadan inträffar före tillträdesdagen,

icke skall vara för bolaget bindande samt, därest skadan

inträffar efter tillträdesdagen, skall anses hafva upphört att gälla dagen

efter skadans inträffande.

Förstöres eller skadas något af de å ofvan nämnda karta med

n:ris 15 till och med 35 betecknade hus, vare sig före eller efter tillträdesdagen,

är oberoende däraf berörda arrendeaftal för bolaget gäl
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

17

lande, men skall, därest kronan icke påfordrar att bolaget skall mot

åtnjutande af ersättningsbeloppet återställa det skadade eller förstörda,

dep årliga arrendesumman minskas med ett belopp, som motsvarar 10 %

af försäkringsvärdet å hvarje särskildt förstördt eller skadadt hus,

Påfordrar kronan icke återställandet af förstördt eller skadadt hus,

tillfaller ersättningsbeloppet kronan.

§ 7-

Så länge det i § 5 härofvan träffade arrendeaftalet är gällande,

fortfara äfven det den 4 oktober 1855 mellan Nya Trollhätte kanalbolag

och dåvarande ägaren af Ströms säteri samt det den 20 november

1896 och den 5 januari 1897 emellan Nya Trollhätte kanalbolag och

bolaget träffade aftal att gälla, med undantag dock däraf, att kronan

efter tillträdesdagen icke vidare är skyldig att erlägga de i mom. 2

och 3 i förstnämnda aftal omförmälda afgälder.

Skulle emellertid bolaget i enlighet med hvad i § 5 härofvan bestämts

före arrendetidens utgång afträda något af hvad som arrenderats,

är bolaget jämväl skyldigt att underkasta sig det upphäfvande

eller den förändring af de bolaget genom nämnda två aftal tillförsäkrade

förmåner, som af kronan påfordras, mot det att kronan, därest

icke motsvarande förmån kan på annat sätt beredas, ersätter all styrkt

skada, som tillskyndas bolaget genom ett upphäfvande eller en förändring

af nämnda förmåner.

Sedan det i § 5 härofvan träffade arrendeaftalet i sin helhet upphört

att gälla, upphöra jämväl ofvan nämnda två aftal till alla delar

att vara gällande, men tillförsäkras bolaget och blifvande ägare af de

i § 1 här ofvan omförmälda stamfastigheterna, äfven om desamma

styckas, afgiftsfritt rätt, dels att å sträckan mellan bokstäfverna c och

d å ofvan nämnda karta på sin bekostnad anlägga samt använda lossnings-

och lastningskaj jämte en väg till denna öfver kronans mark

ofvanför nämnda sträcka, dels att å sträckan mellan bokstäfverna e och f

å nämnda karta lossa och lasta fartyg, utmed densamma framdraga

fartyg samt öfver densamma erhålla fri passage till älfven jämväl för

framforslandet af fartyg, som nybyggas eller repareras vid varf, beläget

uppströms från den med bokstafven e å kartan utmärkta punkt,

samt dels att å sträckorna c—d och e—f taga vatten från älfven jämväl

för industriella ändamål, dock icke för kraftuttagning, samt att för

sådana ändamål å nämnda sträckor under marken framdraga ledningar

från och till älfven.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 101 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Med afseende å dessa sålunda upplåtna förmåner skall gälla:

a) Kronan är, oafsedt hvad beträffande berörda förmåner här ofvan

bestämts, berättigad att, på sätt kronan äger bestämma, förändra strandlinjerna

såväl å sträckan c till d som å sträckan e till f, men är kronan

skyldig att på sin bekostnad vidtaga de förändringar, som häraf kunna

föranledas beträffande såväl kaj å sträckan c till d och väg ofvanför

densamma som de ledningar, som kunna komma att utföras.

b) Vid anläggning af kaj å sträckan c till d skall noga tillses, att

kajen icke kommer att inkräkta på vattenområdet för den nuvarande

kanalen eller den blifvande kanal- eller trafikled, som därinvid kan

komma att framgå, och skall kajen i enlighet med de föreskrifter, som

af kronan lämnas, uppföras, så att icke genom ras eller annorledes

fara kan uppstå för kanal- eller trafikleden eller för trafiken å densamma.

c) Kronan äger ej blott att under byggnadsarbetet låta öfvervaka

detsamma, utan ock, efter det arbetet anmälts färdigt, låta besiktiga

detsamma, åliggande det bolaget och blifvande ägare af stamfastigheterna

att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som af kronan

meddelas beträffande såväl arbetets betryggande utförande som ock den

tid, under hvilken det får verkställas. Ofvanberörda väg till kajen

skall förläggas å plats som af kronan bestämmes, och anläggas i enlighet

med dess föreskrifter.

d) Bolaget och blifvande ägare af stamfastigheterna skola ansvara

för all den skada, som genom olyckshändelse eller annorledes kan till

följd af anläggning af kaj eller ledningar uppkomma för kanal- eller

trafikleden eller för trafiken å densamma, åliggande det bolaget och

blifvande ägare af stamfastigheterna att så skyndsamt ske kan af hjälpa

sådan skada å anläggningarna, som kan antagas medföra fara eller

hinder.

e) Dragvägstrafik får af bolaget eller blifvande ägare af stamfastigheterna

icke hindras eller störas genom upplag eller på annat sätt.

f) Bolaget och blifvande ägare af stam fastigheterna äro skyldige

att i allo ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som af kronan meddelas,

ej mindre beträffande lastning, lossning, passage och framdragande

af fartyg å sträckan e—f, än äfven angående vattenhämtning och

framdragande af ledningar samt sättet och tiden för utförandet af desamma.

Agaren af de under § 1 C här ofvan omförmälda säterierna Ström

n:o 1 och Ström Södra n:o 2 tillförsäkras därjämte för all framtid fri

stussning å den del af Trollhätte kanal, som är belägen nedom Åker
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

19

ström, för sådana skogs- och landtbruksprodukter från nämnda säterier

och öfriga bolaget nu enligt lagfartsbevis den 2 oktober 1894, § 2,

tillhöriga fastigheter i Hjertums och Vesterlanda socknar jämte sådana

för bedrifvande af landtbruk och skogsskötsel därå erforderliga varor,

som lastas eller lossas å kaj på sträckan c—d å ofvan nämnda karta,

hvilken rätt emellertid upphör för en hvar af nämnda fastigheter eller

del däraf, så snart den äges af annan än ägare af säterierna Ström.

Inteckning till säkerhet för de härigenom upplåtna förmånerna får

icke beviljas.

§ 3.

Bolaget såsom ägare af här ofvan i § 1 omförmälda stamfastiglieter

förbinder sig att, utan afseende å beskaffenheten af den egendom,

hvarå skada därigenom kan uppkomma, tåla den uppdämning i Göta

älf, som kronan för hvad ändamål det vara må där kan komma att

verkställa, mot ersättning för den därigenom vållade skadan.

Skulle skada till följd af uppdämningen uppkomma genom minskning

af fallhöjden i den s. k. Ströms bäck, skall denna ersättning i

brist af åsämjande bestämmas af tre skiljemän i enlighet med lagen om

skiljemän den 28 oktober 1887. Ersättning för annan skada skall bestämmas

af domstol.

Till säkerhet härför må utan bolagets vidare hörande beviljas servitutsinteckning

i förut omförmälda, bolaget tillhöriga stamfastigheter,

till förmån för kronan såsom ägare af det utaf bolaget härigenom försålda

området och öfriga kronan tillhöriga invid Göta älf belägna

fastigheter.

§ 9.

Alla skatter och utskylder för det försålda skola af bolaget betalas

för tiden intill den 1 januari 1909, äfven om de äro till betalning förfallna

först därefter, samt likaledes efter nämnda dag, så länge det i

§ 5 här ofvan omförmälda arrendeaftal är till någon del gällande, med

undantag endast af sådan skatt och utskyld, som för tiden efter den

1 januari 1909 tilläfventyrs kan åligga kronan såsom ägare af det

försålda.

Alla kostnader i och för lagfart och fastställande af afsöndring

skola af kronan betalas.

§ io.

De å det försålda området befintliga, bolaget icke tillhöriga husen,

som å ofvan nämnda karta betecknats med n:ris 1 till och med 9 samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

med n:ris 11 till och med 14 och hvilkas ägare endast på grund af

muntligt aftal, utan någon viss bestämd upplåtelsetid, innehafva den

mark, hvarå husen äro uppförda, få tillsvidare afgiftsfritt kvarstå, men

åligger det bolaget ombesörja, att husen utan kostnad för kronan äro bortflyttade

inom ett år efter därom af kronan till bolaget aflåten uppsägning.

Emellertid förbinder sig kronan att i den mån kronan på grund

af föreliggande omständigheter så finner billigt, om ägare af dylikt hus,

när uppsägning hvarom ofvan nämnts skett så påfordrar, antingen inlösa

nämnda hus till de värden, som enligt kronans bestämmande då

kunna finnas skäliga, eller ock bekosta deras bortflyttning till annan

plats med belopp, som af kronan bestämmes.

§ lh

Till säkerhet för riktiga fullgörandet af den betalningsskyldighet

och de öfriga förpliktelser, som enligt detta aftal åligga bolaget, är

bolaget skyldigt att, innan köpeskillingen erlägges, aflämna till kronan

i samtliga här ofvan under § 1 omförmälda stamfastigheter jämte alla

de öfriga fastigheter, hvarå bolaget den 2 oktober 1894 § 2 erhållit

lagfart, nu intecknade skuldebref å tillhopa tvåhundratusen (200,000)

kronor med ränta, gällande med förmånsrätt näst efter i nämnda fastigheter

beviljade inteckningar till säkerhet för tvåhundratiotusen (210,000)

kronor med ränta.

Skulle bolaget icke senast trettio dagar efter förfallodag erlägga

förfallet arrende, äro de i ofvan nämnda pantsatta skuldebref förskrifna

belopp med ränta, utan afseende å den i skuldebrefven bestämda uppsägningstid,

genast till betalning förfallna.

Förestående försäljning och aftal upphör att vara för Inlands

pappfabriksaktiebolag bindande, därest detsamma icke af kronan antages

före den 1 juni 1908.

Ström den 24 februari 1908.

För INLANDS PAPPFABRIKSAKTIEBOLAG:

Dess styrelse:

G. T. Lindstedt.

P. Axel Hellström. Eskil Larsson.

Brukspatron G. T. Lindstedts, Disponent P. Axel Hellströms och

Brukspatron Eskil Larssons egenhändiga underskrifter bevittna:

H. E. Wallmän. Hakon Reicli.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

21

Såsom ett förtydligande af det utaf Inlands pappfabriksaktiebolag

den 24 februari 1908 undertecknade köpeaftalet till Kungl. Maj:t och

kronan angående en afsöndring från 1 Vs mantal Berg Östra n:r 1 m. m.

förklarar aktiebolaget härigenom, att ehuru i § 7 af nämnda köpeaftal

bestämts, att ett den 4 oktober 1855 mellan Nya Trollhätte kanalbolag

och dåvarande ägaren af Ströms säteri träffadt aftal, i hvars § 7 stadgats,

att »vattenområdet i älfven från sträckdammen vid sågen till Lusthusholmen

efter bolagets gräns enligt karta» därefter som dittills skulle

tillhöra Ströms ägor, skall med visst undantag fortfara att gälla, så

länge det i § 5 i ofvanberörda den 24 februari 1908 af aktiebolaget

undertecknade köpeaftal träffade arrendeaftalet är gällande, aktiebolaget

likväl utan afseende härå till kronan, såsom inbegripet i hvad som

genom sistnämnda köpeaftal och för däri bestämda köpeskilling försålts,

med äganderätt öfverlåter jämväl ofvanberörda vattenområde att af

kronan såsom ägare jämte allt öfrigt, som försålts, tillträdas den 1 augusti

1908.

Enär aktiebolaget jämlikt 5 § i det den 24 februari 1908 af aktiebolaget

undertecknade köpeaftalet af kronan arrenderar allt hvad som

därigenom till kronan försålts, ingår sålunda jämväl berörda vattenområde,

hvarå _ utfyllningar skett, i det som .aktiebolaget af kronan

arrenderar i enlighet med de bestämmelser, som köpeaftalet angående

nämnda arrende innehåller.

Göteborg den 24 mars 1908.

För INLÅNDS PAPPFABRIKSAKTIEBOLAG.

G. T. Lindstedt. P. Axel Hellström. Eskil Larsson.

Bruksägaren G. T. Lindstedts och disponenten P. Axel Hellströms

egenhändiga underskrifter bevittna:

S. Tod. E. Ter ser us.

Bruksägaren Eskils Larssons egenhändiga underskrift bevittna:

Oskar Brobeck. Joll. Aug. Ostwald.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Aftal

angående

inköp från

Lilla Edets

pappersbruksaktiebölag''.

K ö p e a f t a 1.

§ 1.

Lilla Edets pappersbruksaktiebolag, bär nedan benämdt bolaget,

upplåter och försäljer härigenom till Kungl. Maj:t och kronan:

A) Lilla Edet n:o 1, ett laxfiske och åtta sågkvarnar eller sågverken

n:ris 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8, Lilla Edet n:o 2, ett laxfiske

eller sågverken n:ris 11 och 12, samt Lilla Edet n:o 3, en sågkvarn

eller sågverken mris 9 och 10, hvarå lagfart för bolaget beviljats den

11 februari 1907, § 44.

B) Såsom afsöndring från tre sextondedels mantal kronoskatte

Fuxerna Ivar- eller Mårten Toresgården n:o 2 ett invid Göta älf beläget

område, innehållande enligt ett af vice kommissionslandtmätaren

grefve C. G. Taube den 21 februari 1908 utfärdadt arealbevis trettiosex

(36) ar, fyrtio (40) kvadratmeter, varande lagfart för bolaget beviljad

å berörda hemmansdel jämte ytterligare ett sextondedels mantal i

samma hemman den 11 februari 1907, § 44.

C) En lägenhet om fyra och sju tiondedels (4,7) ar, afsöndrad

från ett fjärdedels mantal kronoskatte Fuxerna Torstens eller Storegården

n:o 3, å hvilken lägenhet lagfart för bolaget beviljats den 8

april 1907, under § 175.

D) En lägenhet om sexhundrasextionio och en fjärdedels (669 1 h)

kvadratalnar, afsöndrad från Fuxerna Torstens eller Storegården n:o 3,

å hvilken lägenhet för bolaget sökt lagfart den 8 april 1907, § 173,

förklarats hvilande.

E) En lägenhet om en (1) kvadratref, fjorton (14) kvadratstänger

och trettio (30) kvadratfot, afsöndrad från ett hälft mantal kronoskatte

Fuxerna Torstens eller Storegården n:o 3, å hvilken lägenhet lagfart

för bolaget beviljats den 8 april 1907, § 174.

F) Den s. k. Blidbergska tomten vid Lilla Edet, afsöndrad från

frälsehemmanet Fuxerna Frälsegården n:o 9, ett mantal, å hvilken

tomt för bolaget sökt lagfart förklarats hvilande den 9 april 1907,

§ 197.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

23

G) Lägenheten, hus och tomt n:o 1, afsöndrad från ett mantal

frälse Fuxerna Frälsegården n:o 9, å hvilken lägenhet för bolaget sökt

lagfart förklarats hvilande den 4 juni 1907, § 311.

H) De så kallade Keillerska tomterna, afsöndrade från sju åttondedels

mantal frälse Fuxerna Frälsegården n:o 9, å hvilka tomter för

bolaget sökt lagfart förklarats hvilande den 4 juni 1907, under §

320 Va.

I) Såsom afsöndring från lägenheten Christiansfeldt, afsöndrad från

ett mantal kronoskatte Fuxerna Lars Svensgården n:o 8 och ett mantal

frälse Fuxerna Frälsegården n:o 9, ett område innehållande enligt ett

af bemälde Taube den 21 februari 1908 utfärdadt arealbevis sju (7) ar,

sjuttiofem och sju tiondedels (75,7) kvadratmeter, varande lagfart å

lägenheten Christiansfeldt för bolaget beviljad den 8 april 1907,

§ 162.

K) En lägenhet om tre och fyra tiondedels (3,4) ar, afsöndrad

från ett hälft mantal kronoskatte Fuxerna Stommen n:o 10, å hvilken

lägenhet lagfart för bolaget beviljats den 8 april 1907, § 172.

L) Såsom afsöndring från lägenheten Fuxerna Kullås n:o 13,

Robertshill, afsöndrad från tre åttondedels mantal Kullås och ett hälft

mantal Fuxerna Bengt Ivarsgården n:o 1, ett område innehållande enligt

ett af bemälde Taube den 21 februari 1908 utfärdadt arealbevis

tolf (12) ar, tio (10) kvadratmeter, varande lagfart å berörda lägenhet

för bolaget beviljad den 11 februari 1907, § 44.

M) Såsom en afsöndring från en tomtplats, afsöndrad från ett

mantal Fuxerna Frälsegården n:o 9, ett område, innehållande enligt ett

af bemälde Taube den 21 februari 1908 utfärdadt arealbevis sex (6) ar,

sjuttiofem (75) kvadratmeter, varande lagfart å nämnda tomtplats för

bolaget beviljad den 8 april 1907, § 164.

N) Den vid en den 20 november 1799 påbörjad fördelning af

tomterna till Lilla Edet, hvaröfver då upprättad karta blifvit den 27

maj 1803 fastställd, med Litt. Q betecknade »Spånkajen till Brukets

spånafföringsplats», hvilket område, såsom tillhörande de under Litt. A.

härofvan upptagna sågverken, inbegripes i den lagfart, som för bolaget

å sågverken beviljats den 11 februari 1907, § 44.

O) Lägenheten »Litt. E. c 4 b. Diana n:o 5 en tomt» om fjorton

(14) ar, fjorton (14) kvadratmeter, afsöndrad från ett fjärdedels mantal

kronoskatte Högstorp n:o 5, å hvilken lägenhet lagfart för bolaget beviljats

den 8 april 1907, § 163.

P) Den på ett fjärdedels mantal kronoskatte Fuxerna Lars Svensgården

n:o 8 belöpande andelen i en till detta hemman hörande tomt,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

hvilken tomt i sin helhet enligt ett af bemälde Taube den 21 februari

1908 utfärdadt arealbevis innehåller tre (3) ar, tio (10) kvadratmeter,

varande lagfart å nämnda hemmansdel för bolaget beviljad den 8 april

1907, § 160.

I köpet inbegripes all till de försålda fastigheterna hörande grund,

öar, vattenfall, vatten och fiske i Göta älf.

De försålda landområdena jämte i älfven utbyggda dammar och

andra anläggningar äro upptagna och till sina gränser utmärkta å bilagda

af nämnde Taube år 1908 upprättade karta, å hvilken en hvar

af fastigheterna betecknats med den bokstaf, hvarunder den här ofvan

upptagits.

Nämnda karta har försetts med påskrift af bolaget, att den åberopas

i detta köpeaftal.

Det anmärkes emellertid, att i köpet icke ingå de områden, som

inom rågångarna upptagits å »Karta öfver rågångarna omkring Kungl.

Maj:t och kronan samt Nya Trollhätte Kanalbolags aktieägares område

vid Lilla Edets sluss ock kanal uti Flundre härad, Fuxerna socken

upprättad år 1876 af I. E. Gyllenspetz, Förste landtmästare», hvilken

karta är försedd med bevis af den 22 november 1877, att den i enlighet

därmed verkställda rågångsutstakningen vunnit laga kraft. Däremot

ingå i köpet alla å dessa områden, som redan tillhöra kronan,

befintliga hus och byggnader.

De under D., F., G. och H. härofvan upptagna fastigheterna säljas

med rätt, bolaget till desamma äger.

1 köpet inbegripas jämväl alla å de försålda fastigheterna nu befintliga

och i älfven utbyggda dammar och öfriga anläggningar för

vattenkraftens tillgodogörande, jämte alla installerade turbiner, äfvensom

alla å fastigheterna nu befintliga fabrikshus jämte alla öfriga bolaget

tillhöriga, å de försålda fastigheterna belägna hus och byggnader, men

icke i eller utom fabrikshusen eller öfriga hus och byggnader befintliga

maskiner, apparater och andra anordningar för industriell drift,

äfven om desamma lagligen skulle vara att hänföra till fast egendom.

Det anmärkes, att de hus å de försålda fastigheterna, hvilka icke

tillhöra bolaget och sålunda ej ingå i köpet, endast utgöra det hus,

som äges af Johan Peter Svensson och är beläget å den under B.

härofvan upptagna fastigheten samt det hus, som äges af Elias Halvorsens

stärbhus och ligger å den under O. härofvan upptagna fastigheten

och de hus, hvilka, såvidt kunnat utrönas, tillhör Johan Peter Petersson

och enkan Emma Eriksson och helt eller delvis äro belägna å den

under N. härofvan upptagna fastigheten, samt att ägarne af dessa hus

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

25

innehafva de platser, hvarå de uppförts, endast på grund af muntlig

tillåtelse af bolaget, utan någon bestämd upplåtelsetid.

§ 2.

Tillträdet sker den 10 juni 1908, sedan den afbetalning å köpeskillingen,

som nämnda dag skall erläggas, blifvit i enlighet med hvad

i § 5 här nedan bestämmes, betald.

_ Het åligger bolaget att väl vårda och underhålla den försålda

fastigheten, intill dess densamma till kronan afträdes.

§ 3-

De under A. härofvan upptagna fastigheterna öfverlämnas fria från

alla inteckningar.

Den under B. upptagna fastigheten öfverlämnas fri från alla andra

inteckningar än de två, som upptagits under mom. 1 och 3 i ett öfver

det 3/le mantal Mårten Torsgården n:o 2, hvarifrån ifrågavarande område

skall afsöndras, den 20 januari 1908 utfärdadt gravationsbevis.

Den under C. upptagna fastigheten öfverlämnas fri från alla andra

inteckningar än den, som beviljats den 15 december 1873 och förnyats

den 27 september 1881, § 14, uti samtliga hemman i Fuxerna by med

flere hemman till säkerhet för 49 års arrende af mark utmed Göta älf,

i afhandling den 21 juli 1873 upplåten till ägaren af sågverken n:ris

4 och 5 vid Lilla Edet.

Den under D. upptagna lägenheten öfverlämnas fri från alla andra

inteckningar än dem, som enligt ett den 20 januari 1908 öfver lägenheten

utfärdadt gravationsbevis besvära lägenhetens stamhemman eller

del af detsamma.

Den under E. upptagna lägenheten öfverlämnas fri från alla andra

inteckningar än dem, som upptagits i ett den 20 januari 1908 öfver

lägenheten utfärdadt gravationsbevis.

Den under F. upptagna tomten öfverlämnas fri från alla andra

inteckningar än dem, som enligt ett den 20 januari 1908 öfver tomten

utfärdadt gravationsbevis besvära stamhemmanet eller delar af detsamma.

Den under G. upptagna lägenheten öfverlämnas fri från alla andra

inteckningar än dem, som enligt ett den 20 januari 1908 öfver lägenheten

utfärdadt gravationsbevis besvära stamhemmanet eller delar af

detsamma.

Bill. till RiJcsd. Prot. 190S. 4 Sami. 1 Afd. 101 Hiift.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

De under H. härofvan upptagna tomterna öfverlämnas fria från

alla andra inteckningar än dem, som enligt ett den 20 januari 1908

öfver tomterna utfärdadt gravationsbevis besvära stamhemmanet eller

delar af detsamma.

Den under I. upptagna fastigheten öfverlämnas fri från alla andra

inteckningar än de två, som beviljats den 11 februari 1857 uti Va

mantal Fuxerna Frälsegården och förnyats den 28 september 1887,

§§ 24 och 25, en hvar för besittning af en tomtplats.

De under K., L. och M. upptagna fastigheterna öfverlämnas fria från

inteckningar.

Den under N. upptagna fastigheten öfverlämnas, såsom tillhörande

de under A. upptagna sågverken, fri från alla inteckningar, men anmärkes,

att enligt handlingarna till den under Litt. N. i § 1 omförmälda

tomtfördelningen en däri närmare bestämd försågningsskyldighet

åligger ägarne till sågverken, hvilken skyldighet på grund af köpet

öfvertages af kronan från den dag det i § här nedan omförmälda

arrende upphör.

Den under O. upptagna lägenheten öfverlämnas fri från alla andra

inteckningar än den förut omförmälda, som beviljats den 14 december

1873 och förnyats den 27 september 1881, § 14, i samtliga hemmanen

i Fuxerna by med flera hemman.

Den under P. upptagna tomtdelen öfverlämnas fri från alla andra

inteckningar än de två, som upptagits i ett den 20 januari 1908 öfver

det 1U mantal Fuxerna Lars Svensgården, till hvilket nämnda tomtandel

hörer, utfärdadt gravationsbevis.

§ 4.

Köpeskillingen utgör fem millioner (5,000,000) kronor och betalas,

efter afdrag på sätt i § 5 här nedan stadgas af däri omförmälda arrendebelopp,

å tillträdesdagen med 2,038,372 kronor 20 öre och den 10 juni

1909 med 1,412,311 kronor 39 öre, så framt bolaget å tillträdesdagen

till kronan öfver lämnar dels behöriga bevis, att de försålda fastigheterna

icke äro besvärade med inteckning på annat sätt än i § 3 här ofvan

nämnts, dels köpebref, försedt med kvitto å verkställd afbetalning å

köpeskillingen, dels för bolaget utfärdade lagfartsbevis å de af de försålda

fastigheterna eller stamfastigheterna, hvarå lagfart, enligt hvad i

§ 1 omförmäles, för bolaget beviljats, dels handlingar, som utvisa, att

å de öfriga af de försålda fastigheterna för bolaget sökt lagfart för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

27

klarats hvilande samt dels öfriga i bolagets besittning varande handlingar

och kartor rörande de försålda fastigheterna.

§ 5.

De försålda fastigheterna med tillhörande vattenrätt jämte alla

därå nu befintliga och i älfven utbyggda dammar samt’ öfriga anläggningar

för vattenkraftens tillgodogörande och alla nu installerade turbiner,

äfvensom alla å fastigheterna nu befintliga fabrikshus jämte alla

öfriga i köpet inbegripna hus och byggnader arrenderar bolaget härigenom

af kronan på tio (10) år, räknade från den 10 juni 1908, mot

ett arrende för första året af 114,000 kronor samt för hvart och ett

af de återstående nio åren af 190,000 kronor, hvilket arrende skall af

bolaget betalas i förskott, med rätt dock för bolaget att tillgodonjuta

fyra (4) procents årlig ränta på ränta å de arrendebelopp, som sålunda

i förskott betalas.

De sammanlagda arrendebelopp, som bolaget sålunda är skyldigt

gälda, skola afdragas vid likviden af köpeskillingen på så sätt, att å

den andel af köpeskillingen, tre millioner (3,000,000) kronor, som skall

betalas den 10 juni 1908, skola afdragas 961,627 kronor 80 öre, och

å den andel af köpeskillingen två millioner (2,000,000) kronor, som

skola betalas den 10 juni 1909, skola afdragas 587,688 kronor 61 öre.

Kronan fritages från all underhållsskyldighet af hvad bolaget sålunda

arrenderat, men åligger det bolaget att underhålla, hvad som

arrenderats, så att det vid afträdet befinnes i fullt brukbart skick, dock

med undantag hvad angår fabrikshusen, hvilka endast till ytterväggar,

yttertak, fönster och dörrar skola afträdas i fullt brukbart skick, men

i öfrigt i sådant skick, att de vid afträdet äro för bolaget brukbara.

Tvist om huruvida hvad som arrenderats vid afträdet befinnes i

sådant skick, som ofvan nämnts, får icke dragas under domstols pröfning,

utan skall afgöras af tre skiljemän i enlighet med lagen om

skiljemän den 28 oktober 1887.

Oafsedt här ofvan aftalade arrendetid är emellertid bolaget skyldigt

att, om kronan så påfordrar, ett och ett hälft år efter det skriftlig

uppsägning härom bevisligen tillställts bolaget, hvilken uppsägning

dock icke får ske tidigare än den 10 december 1911, till kronan afträda

allt hvad som arrenderats.

Begagnar sig kronan af denna sin uppsägningsrätt, är kronan skyldig

att till bolaget af den i förskott uppburna arrendesumman vid

arrendets upphörande återbära så mycket, som enligt ofvan angifna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

beräkningsgrunder belöper sig på den återstående arrendetiden. Sålunda

skall återbäras, om arrendet upphör

den

10 juni

1913 ..................

.................... 879,680

kronor 09

öre

»

10 juni

1914 ..................

................... 717,267

» 30

»

»

10 juni

1915 ...................

.................... 548,357

» 99

»

))

10 juni

1916 ...................

.................... 372,692

» 31

»

»

10 juni

1917 .................

.................... 190,000

» 00

»

Härigenom aftalade arrende får icke af bolaget, utan kronans

skriftliga medgifvande, helt eller delvis öfver!åtas på annan, dock är

bolaget därigenom icke förhindradt att till sina tjänstemän eller arbetare

uthyra till kronan härigenom försålda boningshus.

Ombud för kronan skall när som helst äga tillträde till allt hvad

som af bolaget arrenderas.

Bolaget äger att, i den mån det önskar, på sin bekostnad fullborda

de nu under uppförande varande fabrikshusen, men tillfalla desamma

vid afträdet utan särskild ersättning kronan i det skick, de då

befinnes.

Efter skriftligt meddelande därom till kronan är bolaget jämväl

berättigadt att under arrendetiden å de försålda fastigheterna uppföra

nya hus och byggnader samt, i hvad på kronan såsom ägare af fastigheterna

ankommer, jämväl verkställa anläggningar i älfven.

Vid afträdet tillfaller allt, hvad sålunda uppförts eller anlagts,

utan ersättning kronan i det skick, det då befinnes.

Likaledes är bolaget oförhindradt att i fabrikshusen insätta maskiner

och apparater, som erfordras för bolagets industiella verksamhet.

Det åligger bolaget att inom tre månader efter arrendets upphörande

borttaga de i fabrikshusen eller annorstädes å de försålda

fastigheterna befintliga maskiner, apparater med mera, på sådant sätt,

att husen därigenom icke onödigtvis skadas.

Någon skyldighet att borttaga de försålda turbinerna åligger icke

bolaget.

Skulle för borttagande af maskiner, apparater med mera vägg

eller annan byggnadsdel behöfva helt eller delvis rifvas, åligger det

bolaget att, om kronan så påfordrar, snarast möjligt återställa det

nedrifna.

Skulle strejk, lockout eller annan force majeure lägga hinder i

vägen för borttagandet inom ofvan angifna tid, förlänges tiden för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

29

borttagandet med så lång tid, som hinder därför af sådan anledningförorsakats.

Skulle borttagandet icke hafva skett inom tid, som ofvan bestämts,

tillfaller hvad som då icke borttagits utan ersättning med ägandex-ätt

kronan.

Till säkerhet för härigenom aftalade arrende får inteckning icke

beviljas.

§ 6.

Inträffar å det försålda före tillträdesdagen skada genom brand,

explosion eller annan orsak, åligger det bolaget att snarast möjligt

återställa det skadade eller förstörda i förut befintligt skick.

Det åligger bolaget att från och med tillträdesdagen och så länge

det i § 5 omförmälda arrende varar, på sin bekostnad i brandförsäkringsanstalter,

som af kronan godkännas, hålla för kronans räkning

försäkradt mot brandskada och explosion af ånga alla af bolaget arrenderade

hus och byggnader, med undantag af de under jord eller vatten

befintliga grunderna, till belopp, som i brist af åsämjande skall bestämmas

af tre skiljemän eller enligt lagen om skiljemän den 28

oktober 1887.

Försäkringshandlingarna skola till kronan öfverlämnas, och åligger

det bolaget att senast åtta dagar före försäkringspremies förfallodag

till kronan öfverlämna bevis, att densamma blifvit behörigen erlagd.

Bolaget är skyldigt att så fort som möjligt återställa det skadade

eller förstörda mot åtnjutande af ersättningsbeloppet, hvilket bolaget

äger uppbära i den mån detsamma för återställandet är för bolaget

erforderligt.

§ 7.

Alla skatter och utskylder för det försålda skola af bolaget betalas

för tiden intill den 1 januari 1909, äfven om de äro till betalning förfallna

först därefter, samt likaledes efter nämnda dag, så länge det i

§ 5 härofvan omförmälda arrendeaftal är gällande, med undantag endast

af sådan skatt eller utskyld, som för tiden efter den 1 januari 1909

kan åligga kronan såsom ägare af det försålda.

Alla kostnader i och för lagfart skola af kronan betalas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

§ 3.

Det den 22 oktober 1894 upprättade kontrakt, hvarigenom direktionen

för Nya Trollhätte kanalbolag till ingenjören C. Emil Hseger

eller hans rättsinnehafvare på arrende upplåtit kanalen och slussen

med mera vid Lilla Edet, eller de områden, som angifvas å den i §

1 härofvan omförmälda, af J. E. Gyllenspetz år 1876 upprättade karta,

hvilket arrende af bolaget nu innehafves, upphör att gälla den dag,

då det i § 5 härofvan omförmälda arrendeaftal upphör att vara gällande.

Enär de i dessa arrenderade områden befintliga husen och byggnaderna,

enligt hvad ofvan bestämts, ingå i köpet, befrias bolaget från den i

arrendekontraktet bestämda skyldighet att vid arrendetidens slut bortföra

desamma.

Bolaget öfverlåter utan ersättning å kronan från och med den dag,

det i § 5 härofvan aftalade arrende upphör att gälla, dels all den rätt,

som tillkommer bolaget på grund af ett den 19 mars 1897 mellan C.

Emil Hseger och J. F. Boden upprättadt kontrakt angående arrende

af tomten Litt. C. n:o 4 å Vä mantal Fuxerna Bengt Ivarsgården, hvilket

arrende af bolaget nu innehafves, samt dels all den rätt, som tillkommer

bolaget på grund af ett den 21 juli 1873 mellan jordägare i

Fuxerna by med flere och ägaren af sågverken n:ris 4 och 5 vid Lilla

Edet A. M. Kock eller hans rättsinnehafvare upprättadt arrendekontrakt

angående mark utmed Göta älf, till säkerhet hvarför inteckning beviljats

den 15 december 1873, § 18, och förnyats den 27 september

1881, § 14, och ett likaledes den 21 juli 1873 mellan J. F. Bodén

och Arthur M. Kock upprättadt arrendekontrakt angående rätt till landfäste

och landtramp invid Göta älf, till säkerhet hvarför inteckning

beviljats den 15 december 1873, § 19, och förnyats den 6 oktober

1883, § 13, livilka rättigheter af bolaget nu innehafvas.

Det åligger sålunda kronan att från den dag, det i § 5 härofvan

omförmälda arrendet upphör, öfvertaga nämnda tre kontrakt och fullgöra

de skyldigheter, som enligt kontrakten åligga arrendatorn.

Förestående försäljning och aftal upphör att vara för bolaget bindande,

därest detsamma icke af kronan antages före den 1 juni 1908.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

31

Detta aftal är af oss undertecknadt i två exemplar, hvilka för

ett gälla.

Stockholm den 29 februari 1908.

LILLA EDETS PAPPERSBRUKSAKTIEBOLAG.

C. Emil Hoeger.

Bevittnas:

Arthur M. Kock.

G. Andersson.

Såsom tillägg till det af Lilla Edets pappersbruks aktiebolag den

29 februari 1908 undertecknade köpeaftal, hvarigenom aktiebolaget till

kronan försålt Lilla Edet n:ris 1, 2 och 3 m. m., och under förutsättning

att detta aftal af kronan antages före den 1 juni 1908, förklarar

bolaget härmed, att bolaget, såsom ägare af: tre sextondels mantal och

ett sextondels mantal kronoskatte Fuxerna Ivars —- eller Mårten Toresgården

n:o 2, ett fjärdedels mantal kronoskatte Fuxerna Lars Svensgården

n:o 8, ett fjärdedels mantal Fuxerna Nedergården n:o 7, tre

sextondels mantal Kullås n:o 4 samt ett fjärdedels mantal Fuxerna Bengt

Ivarsgården n:o 1, allt i Fuxerna socken, medgifver kronan rätt att i

allt, hvad nämnda hemmansdelar vidkommer, för all framtid utan ersättning

för därigenom vållad skada å jord,''fiske eller annat, verkställa

uppdämning af Göta älf till en höjd motsvarande sju och femtiondedels

(7,5) meter öfver hafvets medelvattenyta, enligt generalstabens

nuvarande bestämning. Till säkerhet härför må utan bolagets hörande

servitutsinteckning beviljas i ofvannämnda hemmansdelar till förmån för

genom berörda köpeaftal till kronan försålda fastigheter och öfriga

kronan tillhöriga invid Göta älf belägna fastigheter.

Lilla Edet den 7 april 1908.

LILLA EDETS PAPPERSBRUKSAKTIEBOLAG.

C. Emil Hceger.

Bevittnas:

G. H. Gustafson.

Carl Magnusson.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Inköp från

Yargöns

aktiebolag''

och Inlands

pappfabriksaktiebolag.

Det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet är af följande

innehåll:

»Uti särskilda underdåniga skrifvelser, den ena af den 8 januari och

den andra af den 29 februari 1908, har styrelsen för Trollhätte kanaloch

vattenverk framlagt förslag om inköp för Kungl. Maj:ts och kronans

räkning af de Vargöns aktiebolag, Inlands pappfabriksaktiebolag

och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag tillhöriga vattenfall i Göta älf

jämte annan nämnda bolag tillhörande egendom.

I skrifvelsen den 8 januari 1908 har styrelsen anfört följande.

»Göta älf bildar omedelbart intill Vänern några smärre strömfall

utmed landerierna Fredrikslund och Källshagen på västra stranden och

V8 mantal Sjöboda på den östra. Samtliga dessa fastigheter äro år

1907 inköpta för Kungl. Maj:ts och kronans räkning, hvadan älfvens

vattenkraft på motsvarande sträcka disponeras af staten. Fallhöjden

är vid medelvatten vid västra stranden 0,40 m., vid Sjöbodasidan 0,60

m. Vid lågvatten är hela fallhöjden omkring 1,1 m., vid högvatten omkring

0,4 m. Nedanför dessa fäll vidtaga de af Vargöns aktiebolag

innehafda fallen med en sammanlagd höjd af 4,22 m. vid lågvatten.

Aktiebolaget har emellertid hittills icke tillgodogjort mer än en del af

den tillgängliga vattenkraften (omkring 3,000 hkr.), men har begärt

vederbörligt tillstånd att öka kraftuttagningen och har redan erhållit

tillstånd att delvis öfverbygga kungsådran. Frågan om ökad kraftuttagning

är beroende på Göta hofrätts pröfning. En mindre sidogren

af älfven, förande omkring 4 m3 vatten, leder vattnet från hufvudfåran

nedanför Källshagsfallet till en vid Önafors anlagd kvarn, som åter utsläpper

vattnet i älfven nedanför Vargöns aktiebolags fall. Nedanför

Vargöfallen vidtager relativt lugnvatten fram till Trollhättan, hvars

hela vattenkraft disponeras af kronan, och där fallhöjden utgör sammanlagdt

32,6 m. vid lågvatten.

2,5 km. nedanför Trollhättan finnes ett mindre, cirka 1 m. högt

fall vid Åkerström. Här är kronan ägare till västra stranden och besitter

på den östra Stubbereds kvarn. Kvarntomten sträcker sig visserligen

icke utefter fallets hela längd, men enligt det köpekontrakt, hvarigenom

nya Trollhätte kanalbolag år 1854 förvärfvade kvarnen, ingick

i köpet vattnet från en vid tomtens södra gräns utfallande bäck ända

upp till hemmanet Slätthults gräns. Då Slätthult numera är i statens

ägo och fallhöjden nedanför den nyssnämnda bäcken är så godt som

ingen, är kronan herre öfver hela vattenkraften äfven på denna punkt.

Från Åkerström flyter älfven lugnt till Lilla Edet, där den bildar

sitt sista fall om 3,4 till 3,6 m:s höjd. Tillfälliga ändringar af hafvets

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

33

vattenstånd kunna dock icke obetydligt förändra fallhöjden. Vattenkraften

är här tillgodogjord på östra stranden af Lilla Édets pappersbruks

aktiebolag eller de s. k. Haegerska verken med omkring 5,900

hkr. installerade och på den västra af Inlands pappfabriksaktiebolag,

hvilket har insatt turbiner för omkring 1,750 hkr. Kungsådran är

ännu ej öfverbyggd. Emellan Lilla Edet och hafvet finnes intet vidare

samladt fall.

Vid Trollhättan framrinner enligt styrelsens beräkningar vid lågvatten

en vattenmängd åt 320 m3 i sekunden, som emellertid icke i

sin helhet kan användas för kraftuttagning. Såsom styrelsen i sin

underdåniga skrifvelse den 26 mars 1906 närmare utvecklat, böra c:a

70 m3 undantagas för slussningsbehof, för fisket, för vattenfallen m. m.,

och den kraftstation, för hvilken styrelsen i underdånig skrifvelse den

20 december 1906 framlagt förslag, är därför afsedd att fullt utbyggd

tillgodogöra 250 sek. m3, motsvarande 80,000 turbinhästkrafter eller

76,000 elektriska hästkrafter. Af de underhandlingar rörande leverans

af elektrisk energi, hvilka hittills ägt rum, har styrelsen fått den uppfattningen,

att kraftstationen vid Trollhättan inom en icke aflägsen

framtid behöfver fullt utbyggas för 250 sek. m3 och har med anledning

häraf den 17 oktober 1907 gjort underdånig framställning om anvisande

af härför behöfliga medel att disponeras, därest afsättningen så

påfordrar.))

Jag tillåter mig här erinra, att Riksdagen redan bifallit en af

Eders Kuugl Maj:t i sådant hänseende gjord hemställan.

Styrelsen fortsätter i sin skrifvelse.

»Men härvid bör man enligt styrelsens mening icke låta sig nöja.

Det bör i stället från början tillses, att en ytterligare utveckling af

kraftuttagningen såväl vid Trollhättan som för öfrigt vid Göta älf kan

i framtiden åvägabringas, och att kronan får i sin hand hvad som för

ändamålet kräfves. I annat fall kan den åsyftade utvecklingen i hög

grad försvåras och kostnaden för ett rationellt ordnande af älfvens

vattenhushållning blifva synnerligen betungande.

Ser man då först och främst till, huru kraftuttagningen vid Trollhättan,

d. v. s. den där för sådant ändamål tillgängliga vattenmängden

skall kunna ökas, riktas tanken själffallet på Vänerns reglering.

Denna fråga har för icke länge sedan varit föremål för ingående

imdersökning, i det aflidne öfverstelöjtnanten P. Laurell på grund af

Kungl. Maj:ts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnade uppdrag

år 1902 aflämnat ett förslag härtill. Laurell angaf älfvens lågvatten
Bih.

till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 101 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

mängd till 340 sek. m30) — således 20 m3 högre än Trollhättestyrelsen

—■ och ansåg, att aftappningen från Vänern kunde tillsvidare ordnas

så, att minst 435 sek. m3 ständigt erhölles äfven under de vattenfattigaste

år. Med afdrag af 50 m3 för kanaltrafikens behof m. m. blefve

då 385 m3 städse tillgängliga för kraftuttagning. Sedan denna vattenmängd

blifvit fullständigt tillgodogjord, kunde regleringsschemat ändras

så, att under vattenrikare år aftappades upp till 550 m3 och under

vattenfattigare ned till 350 m3, motsvarande resp. 500 och 300 m3 för

kraftuttagningen. Då man emellertid icke torde kunna vinna afnämare,

som afstå från kraft under vattenfattiga år, lär enligt styrelsens mening

en reglering sådan som den sist antydda icke kunna praktiskt genomföras,

därest icke reserv af ångkraft eller annan kraftkälla anordnas.

Detta blefve åter med hänsyn till de för en dylik skillnad i vattenmängd

erforderliga betydande kraftbeloppen föga ekonomiskt, om man

icke tilläfventyrs kunde åstadkomma kombination med annat eller andra

vattenfall, där motsvarande öfverskott på kraft stode till buds under

Göta älfs vattenfattiga år.

Laurell var äfven medveten härom och påpekade därför möjligheten

att variera aftappningen från Vänern under dygnets olika delar, så att

om dagen, då kraftbehofvet för industrien är större, mera vatten aftappades

än om natten, då kraftbehofvet för samma ändamål är mindre.

Genom en sådan natt- och (lagreglering eller reglering af älfvens vattenmängd

under dygnets olika delar skulle enligt Laurell, i stället för

385 m3 dygnet om, kunna tillgodogöras 535 m3 under dagen och 235

m3 under natten samt i stället för 500 m3 dygnet rundt respektive 700

och 300 m3.

Det torde emellertid vara tvifvelaktigt, huruvida en så kraftig

vattenmängdsreglering kan vara genomförbar. Ty dels blir skillnaden

i kraftbehof under dagen och natten för ett verk som det vid Trollhättan,

hvars afsättning till stor del torde gå till större industrier, arbetande

dygnet rundt, måhända icke så stor som Laurell förutsatt, dels

lär det icke vara möjligt att på tillräckligt kort tid så betydligt ändra

afrinningen i älfven, dels skulle till sist en dylik kraftig reglering för

kanal trafiken medföra afsevärda olägenheter till följd af de jämförelsevis

hastiga och betydliga växlingarna i vattnets hastighet.

Liknande åsikter, som dem styrelsen nu uttalat, hafva äfven framställts,

dels i professor J. G. Richerts till Kungl. Maj:t den 30 december

1902 ingifna utredning rörande Trollhättans vattenkraft, dels i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga utlåtande den 20 december

*) Laurell har därvid bl. a. stöd! sig pä mätningar, utförda dels af öfverste Ericson, dels af professor

C. J. Magnell.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

35

1904 öfver professor Richerts utredning. Professor Richert angifver i

sin utredning såsom enligt lians uppfattning fördelaktigare, om aftappningen

från Vänern kunde hållas mera konstant, än Laurell föreslagit,

och anser, med hänsyn till den betydliga vattenkraft, som står industrien

till buds i landets öfriga vattenfall, och till Trollhättans betydelse

som turistort, det vara tillräckligt, att för kraft- och trafikbeliof

afse en vattenmängd af 400 sek. m3. Den förstnämnda synpunkten

synes emellertid Trollhättestyrelsen icke böra utesluta en varierande

aftappning, om en sådan öfver hufvud taget utan olägenhet kan åstadkommas.

Efter afdrag af 50 m8 för trafikkanalernas behof skulle således

enligt Richert återstå 350 sek. m3 för kraftuttagning, eller samma

vattenmängd, som styrelsen i sitt underdåniga förslag till kraftstation

den 20 december 1906 angifvit som den där bekvämligen kunde uttagas

efter en reglering af Vänern; således utan tillhjälp af en natt- och

dagreglering af älfvens afrinning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt underdåniga utlåtande

öfver nyss nämnda förslag till kraftstation enligt det statsrådsprotokoll,

som finnes vidlagdt Kungl. Maj:ts proposition n:r 136 till 1907 års

Riksdag, framhållit, att enligt Laurells utredningar ur Vänern kunnat

fås en aftappning af 550 sek. m3 vatten under 86,8 % af hela tidsperioden

1819—1899, om sjön reglerats i enlighet med Laurells program,

och att man sålunda under samma del af denna tidsperiod kunnat påräkna

en jämn vattenmängd för kraftändamål af minst 450 sek. m3,

om man beräknade 50 m3 för slussning, 11 m3 för de redan befintliga

små kraftstationerna och 39 m3 för fallens bibehållande m. m. Under

den svåraste och långvarigaste torkperioden (1854—60) hade man endast

kunnat få en jämnt fördelad vattenmängd af 335 m3 för kraftändamål

d. v. s. 85 m3 mer än före regleringen. Men man kunde dock

genom pröfning af olika regleringsprogram öfvertyga sig om, att man

i allmänhet kunde konstant tappa 600 m3, under enstaka vattenfattiga

år 500—550 m3 och, när vattenfattiga år inträffade i omedelbar följd,

såsom under åren 1854—60, 460 m3. ''Ehuru det icke torde vara att

tänka pa — fortsätter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — ''att normalt

använda olika tappning om dagen och natten för att, såsom Laurell

föreslagit, öka upp dagdriftsbeloppet öfver det annars normala, så

vore det likvisst uppenbart, att man kunde och borde under perioder

af långvarig torka nedsätta tappningen under natten, eller afpassad del

af natten — — — — för att därigenom under dagen kunna såvidt

möjligt bibehålla den för full dagdrift behöfliga normaltappningen af

cirka 500 m3 vatten i sekunden för kraftändamål. Likaledes kunde

man vid dylika kritiska perioder uppoffra mindre vatten för natursce
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

neriets bibehållande — — — —. Vidare hade man icke heller att

under 4 å 5 månader under vintern, när vattentillgången gemenligen

vore som knappast, använda de för slussningen beräknade 50 m3 vatten

i sekunden, efter som seglationen då ej påginge.’

Man måste emellertid ställa sig tveksam, huruvida det låter sig

göra att äfven under de värsta torkperioderna räkna med sammanlagdt

500 m3 vatten för kraftändamål, därest icke reserv af en eller annan

art anordnas. Med större tillskott från den för slussningsändamål reserverade

vattenmängden får man knappast räkna. Seglationen är för

närvarande afbruten endast under 3 Va—4 månader vintertid och vid

farledens utveckling kommer den sannolikt att pågå under ännu större

del af året. Därtill kommer, att lågvattensstånden visst icke alltid inträffa

under vintern.

Däremot är Trollhättestyrelsen fullt ense med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

därom, att en måttlig dag- och nattreglering bör

genomföras för höjande af kraftuttagningens effekt. Detta bör ske,

så snart vattenmängden, jämnt fördelad under dygnet, underskrider den

mängd, som man vet sig under alla förhållanden kunna med en dylik

reglering under dagen åstadkomma, och för hvilken kraftverken komma

att i framtiden planeras. En sådan utväg att öka kraftuttagningen

framställer sig till och med såsom den närmaste, emedan den praktiskt

taget icke öfvar någon inverkan på Vänerns vattenstånd, och emedan

en verklig reglering af Vänern är ett företag, som bland annat till

följd af den invecklade rättsliga proceduren skulle kräfva betydligt

längre tid för sitt genomförande.

Huru stor ökning i den för afsättning tillgängliga vattenkraften,

som lämpligen kan åstadkommas medelst en dag- och nattreglering, är

svårt att endast med teoretiska beräkningar afgöra. Vid bedömandet

af denna fråga spela många faktorer in, såsom energiförbrukningens

faktiska fördelning mellan dygnets olika delar, minsta tiden för åstadkommmande

af vattenmängdsvariationerna, deras inverkan på strömhastigheten

i älfven och därmed på sjöfarten, den skada, som uppstår

å stränderna genom den för vattenmagasinering i älfvens olika delar

erforderliga uppdämningen, möjligheten att i större eller mindre mån

behärska ofvan och nedanför liggande vattenverk m. m. Ett absolut

säkert svar på frågan lär man icke kunna erhålla utan praktiska regleringsförsök

i älfven. Styrelsen har emellertid låtit verkställa en utredning,

grundad på sådana antaganden, att resultatet bör anses ligga på

den säkra sidan af saken. Man har därvid utgått från det antagandet,

att med hänsyn till de iakttagna svåraste torkperioder en konstant vattenafrinning

från Vänern af endast 420 sek. m3 kan erhållas, sedan sjön

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

37

reglerats, det vill saga, att eu ökning med 100 m3 skulle vinnas utöfver

den lågvattenmängd, som styrelsen i sin underdåniga skrifvelse

den 26 mars 1906 framhållit som den riktigaste. Detta motsvarar en

för kraftändamål tillgänglig vattenmängd vid Trollhättan af 250+ 100 =

= 350 sek., m3. Genom natt- och dagreglering skulle aftappningen

under 14 timmar kunna ökas till 510 m3, medan under natten, 10 timmar,

aftappades endast 290 sek. m3, hvadan under dagen för kraftändamål

blefve vid Trollhättan tillgängliga 442 m3 och under natten

221 m3 eller hälften af dagvattenmängden. För stussning och för vattenfallen

m. m. äro härvid fråndragna 68 å 69 m3 i ungefärlig öfverensstämmelse

med hvad styrelsen i nyssnämnda underdåniga skrifvelse förut

beräknat. Genom att ytterligare vid kritiska tillfällen spara in på vattnet

i fallen kan man i rundt tal räkna med 450 m3 dagvattenmängd.

En dylik natt- och dagreglering synes vara möjlig att genomföra och

skulle öka Trollhätteverkens krafttillgång med i rundt tal 32,500 turbinhästkrafter

eller 30,900 elektriska hästkrafter utöfver den krafttillökning

en reglering af Vänern kan lämna. Antages en nettovinst af

20 kronor per hästkraft, representerar den förstnämnda krafttillökningen

ett kapital efter 4 % räntefot af rundt 15 V2 million kronor och med en

nettovinst af 15 kronor per elektrisk hästkraft ett kapital af 11,4 millioner

kronor.

I allt fall synes, såvidt den förberedande undersökningen gifvit vid

handen, de naturliga betingelserna icke uppställa hinder mot en dylik

natt- och dagreglering.

Ser man nu till, i hvad mån en natt- och dagreglering skulle öka

den före Vänerns reglering disponibla krafttillgången vid Trollhättan,

så kan denna uppskattas till rundt 23,000 turbinhästkrafter, motsvarande

22,000 elektriska hästkrafter och ett ökadt kapitalvärde af 11,

resp. 83/''<i millioner kronor, beräknadt efter ofvan angifna normer.

Utan fortsatta undersökningar och praktiska regleringsprof kunna,

såsom förut betonats, dessa uppgifter icke anses vara fastslagna, men

af det anförda torde nogsamt framgå, att staten, om den får frihet att

sköta regleringen af älfvens aftunning på det för Trollhätteverken lämpligaste

sättet, därigenom kan vinna högst betydande fördelar.

För styrelsen har nu framställt sig spörsmålet: Hvilka åtgärder

höra ofördröjligen vidtagas för att underlätta en reglering af älfvens

vattenmängd med eller utan en fullständig reglering af Vänerns vattenstånd?

Vid öfvervägande häraf framställer sig genast det sakförhållandet,

att en reglering af vattenmängden vid Trollhättan, hvilken reglering

själffallet är hufvudändamålet, nödvändigtvis inverkar på vattenuttagningen

vid de ofvanför och nedanför anlagda, i enskild ägo va
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

rande vattenverken. Alldeles särskildt är detta förhållandet med Vargöverken,

belägna som de äro tätt intill Vänern och behärskande älfvens

båda stränder. Vid Vargön drilVas för närvarande sliperi och pappersbruk,

som äro i gång dygnet rundt. Samma industri bedrifves vid de

båda verken vid Lilla Edet, äfven där dygnet rundt. Häraf följer, att

ifrågavarande verk icke hafva intresse af en variation af älfvens afrinning,

utan tvärtom säkerligen komma att motsätta sig en reglering

i sådant syfte. Enligt nu gällande lag kunna de icke tvingas gå in

på en dylik reglering. Blir lagen ändrad på det sätt, som den nu arbetande

vattenrättskommittén lärer hafva för afsikt att föreslå, nämligen

så, att ett större intresse kan tvinga ett mindre till genomförande

af en viss reglering;, måste det senares målsmän i alla händelser hafva

rätt till ersättning, en ersättning, som i förevarande fall säkerligen

skulle blifva högst betydande.

För genomförandet af en ändamålsenlig reglering af Vänerns vattenstånd

måste vidare en öfverenskommelse träffas med Vargöns ägare,

enär bland annat regleringsdammen skulle byggas på Vargöbolagets

område och en ny afloppskanal dragas genom den bolaget tillhöriga

Hufvudnäsön. Visserligen visar Laurell i sitt meromnämnda förslag,

att Vargön endast har fördel af en reglering af Vänerns vattenstånd,

men han angifver äfven, att en natt- och dagreglering kan skadligt inverka

på åtminstone en del af Vargöns vattenverk. Han föreslår till

sist en uppgörelse sådan ’att Vargön utan ersättning för eller delaktighet

i kostnaden för regleringsarbetet, hvilket utföres af staten, genom

att leda vatten direkt ur Vänern till sina vattenverk’ — således erhållande

rätt att tillgodogöra jämväl fallhöjden vid Källshagen och Sjöboda

— ’får tillgodogöra sig hela vattenkraften vid sitt fall, under det

att staten får utöfva bestämmanderätt och kontroll såväl öfver den

vattenmängd, som skall aftappas, som rörande det sätt, på hvilket tappningen

skulle fördelas mellan dag och natt’. Det framgår häraf, att

afsevärda svårigheter säkerligen skulle uppstå, innan man komme till

enighet om regleringens genomförande, och att kronan sannolikt skulle

få köpa rättigheten att reglera ganska dyrt. Bäst vore utan tvifvel,

om Vargöfallen komme i statens hand, ty då vore alla svårigheter i

afseende på dylik uppgörelse undanröjda och kronan kunde på bästa

sätt ej endast utföra de för regleringen nödvändiga arbetena och, oafsedt

Vargöns speciella intressen, ordna aftappningen, utan äfven på ett

rationellt sätt för sina ändamål utnyttja hela fallhöjden mellan Vänern

och lugnvattnet nedanför Vargön. Kronan skulle på sådant sätt tillgodogöra

jämväl sina ägande fall vid Källshagen och Sjöboda, som

redan nu vid lågvattenstånd representera sammanlagdt omkring 3,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

39

turbinhästkrafter, men ensamt för sig knappast kunna med fördel utbyggas.

_ Häremot skulle kunna invändas, att en blifvande ändrad lagstiftning

troligen kommer att föreskrifva, att samtliga de intressen, som hafva

fördel af en reglering, skola i mån af hvars och ens fördel bidraga till

kostnaden för regleringsarbetet och att Vargöverken sålunda kunde

tvingas betala en del af kostnaderna för Vänerns reglering. Men i betraktande

af att Vargö fallen endast representera en bråkdel af Trollhättefallens

vattenkraft blefve ett dylikt bidrag absolut taget ganska ringa,

och möjligheten att variera aftappningen vunnes likväl icke. Bättre är

då för kronan att själf öfvertaga Vargöfallen och betala Vargöns del

af regleringslcostnaderna och därigenom fullt ut för sina syften utnyttja

de genom regleringen vunna fördelarna. Det må i detta sammanhang

påpekas, att den Onafors tillkommande vattenrätten ej behöfver röna

någon inverkan af en reglering af Vänerns vattenstånd. Dess fallhöjd

och vattenmängd kunna oförminskade bibehållas. Måhända kan fallhöjden

röna minskning genom den dämning af älfven mellan Vargön

och Trollhättan, som lärer blifva erforderlig, om dag- och nattregleringen

påkallar magasinering af vatten på denna del af älfven, eller om sjöfartsintresset

så kräfver, men kompensation härför kan utan olägenhet

gifvas pa annat sätt. önafors vattenkraft är för öfrigt jämförelsevis af

så ringa storlek, att den ej spelar någon roll vid bedömande af de

stora frågor, som här föreligga.

De synpunkter, som här ofvan framhållits i afseende på Vargöfallen,

gåfvo styrelsen anledning att, då dåvarande innehafvare af aktiemajoriteten

i Vargöns aktiebolag i början af år 1907 hembjödo bolagets

vattenfall till inköp, med dem träda i underhandling härom.

Dessa underhandlingar voro nära slutförda, då aktiemajoriteten

helt oförväntadt öfvergick i nya händer. Det nya bolagets styrelse

inkom emellertid äfvenledes med försäljningsanbud, hvilka efter någon

tids väntan upptogos till behandling. Efter långvariga öfverläggningar

och underhandlingar enades man till sist om det aftal, som härmed

framlägges för Eders Kungl. Maj:ts pröfning, och som styrelsen för sin

del anser fördelaktigt samt afsevärdt förmånligare för staten än det,

hvarom med den förra aktiemajoriteten underhandlades.

_ Köpeskillingen utgör 3,090,000 kronor att å tillträdesdagen den

1 juli 1908 gäldas. Bolaget öfverlåter på kronan, fritt från penninginteckningar,

dels all sin vattenrätt i Göta älf, dels vissa i kontraktet

närmare angifna landområden med därå befintliga, bolaget tillhöriga

byggnader och anläggningar. Dessa landområden omfatta bland annat

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

hela Hufvudnäsön och alla stränderna på båda sidor om bolagets vattenfall

samt fullt tillräcklig mark i närheten af Nyebro för anläggning af

det eller de vattenverk, som kronan kan komma att utföra i ändmål att

utnyttja vattenkraften. För att gifva kronan fullt fria händer att bygga

vattenverk vare sig på västra eller östra stranden eller på båda ingår

nödig mark på båda älfstränderna i köpet. Genom förvärfvandet af

Hufvudnäsön och den midt emot densamma liggande älfstranden kommer

den mark i kronans ägo, som erfordras för anläggning af regleringsdamrn

enligt Laurells förslag. Bolaget behåller däremot den ö, å hvilken

hufvuddelen af dess fabriker är belägen, men de strandremsor af

denna ö, hvilka gränsa intill fallen, blifva kronans egendom, ehuruväl

de få af bolaget begagnas. Likaledes behåller bolaget ett öster om

nyssnämnda ö beläget område med undantag för stranden, beträffande

hvilken liknande uppgörelse, som nyss är sagdt, är träffad. Turbiner,

maskiner och i de försålda byggnaderna befintliga anordningar för bedrifvande

af bolagets industriella verk ingå ej i köpet. Ej heller de i

eller emellan husen befintliga ledningar och andra anordningar, som äro

afsedda för nyssnämnda verksamhet.

Kronan förbinder sig att å viss punkt å bolagets behållna område

leverera elektrisk energi om högst 3,000 elektriska hästkrafter i form

af 3-fasig växelström med 10,000 volts spänning och 25 perioder. Leveranstiden

är 40 år från den dag, då elektrisk energi kan levereras från

kronans nu under anläggning varande kraftstation vid Trollhättan samt

för leveransen erforderliga ledningar hunnit utföras, dock senast från

och med den 1 maj 1910. Vanliga bestämmelser om force majeure och

dylikt äro intagna i aftalet. Bolaget erlägger i betalning för den elektriska

energien ett sammanlagdt belopp af 4,2 millioner kronor och

aflämnar till säkerhet härför och för de öfriga förpliktelser, bolaget

genom aftalet ikläder sig, intecknade skuldebref å tillhopa 1 million

kronor i bolagets behållna fastigheter vid Vargön. Ofvannämnda belopp,

4,2 millioner kronor, är beräknadt efter en årlig afgift af 35

kr. per elektrisk hästkraft. Efter de 40 årens förlopp har bolaget visserligen

enligt § 19 förbehållit sig rätt att fortfarande erhålla elektrisk

energi om 3,000 hästkrafter, men kronan har full frihet att bestämma

pris, tid och villkor, dock ej oförmånligare än hvad som för andra

större förbrukare af liknande art då i allmänhet gäller.

Alla å de försålda fastigheterna nu befintliga dammar och andra

anläggningar för vattenkraftens uttagande uthyras till bolaget för utnyttjande

af den vattenkraft, som genom desamma kan tillgodogöras

från och med tillträdesdagen intill den dag, då ofvannämnda leverans

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

41

af elektrisk energi tager sin början, mot en årlig byra af 60,000 kronor,

med skyldighet för bolaget att underhålla det uthyrda.

Bolaget äger, så länge vattenkraften eller elektrisk energi förhyres,

utan särskild ersättning använda de försålda husen och landområdena,

jämte den mellan älfstränderna befintliga hängbro, med skyldighet för

bolaget att underhålla hus och bro och att när som helst utan godtgörelse

ett år efter uppsägning afträda, hvad kronan önskar återtaga.

Bolaget är jämväl skyldigt för kronans räkning försäkra husen och bron

mot brand och explosion, utan åliggande för kronan, som vid inträffad

skada uppbär ersättningen, att återställa det skadade.

Aftalet är underskrifvet af bolagets styrelse, som erhållit bemyndigande

att försälja bolagets egendom, och är för bolaget bindande, så

vidt det af kronan antages före den 1 juni 1908.

Till bedömande af huruvida det sålunda upprättade aftalet är för

kronan förmånligt må följande framhållas.

De Vargöns aktiebolag tillhörande vattenfallen hafva en sammanlagd

fallhöjd af 4,22 m. vid lågvatten och 5,12 m. vid medelvatten. Antagas

0,32 m. bortgå i förluster vid uttagningen, återstå resp. 3,9 m.

och 4,8 m. Den nu framrinnande vattenmängden är lägst 320 sek. m3

och vid medelvatten 570 sek. m3, kungsådran naturligtvis inbegripen.

Efter afdrag af 20 m* för stussning och fiske återstå för kraftuttagning

lägst 300 m3 och vid medelvatten 550 m3. Den för närvarande tillgängliga

vattenkraften kan således uppskattas till c:a 12,500 turbinhästkrafter

vid lågvatten och 28,000 turbinhästkrafter vid medelvatten.

Då af köpeskillingen åtminstone 190,000 kronor kunna anses motsvara

värdet af landområdena och byggnaderna, skulle betalningen för

vattenkraften blifva 2,900,000 kronor och priset per turbinhästkraft

blifva högst 232 kronor, då den vid lågvatten tillgängliga vattenkraften

lägges till grund för beräkningen, och 104 kronor, om förhållandena

vid medelvatten äro bestämmande. För ett så välbeläget fall är äfven

det förstnämnda priset i och för sig icke afskräckande. I detta afseende

må påminnas därom, att kronan vid Trollhättan taxerat turbinhästkraftens

värde till 9,50 kronor per år, då det var fråga om utarrendering

till ingenjör Stridsberg, och att 4 % på 232 kronor utgör 9,28 kronor.

Men affären får icke bedömas såsom ett rent vattenfallsköp, utan

fastmer med hänsyn till de betydliga fördelar, som densamma i andra

afseenden medför för kronan.

Främst må då påminnas om, att den underlättar genomförandet af

en natt- och dagreglering af älfvens vattenmängd, en reglering, som,

enligt hvad i det föregående visats, endast för Trollhätteverkens vidBili.

till Rilcsd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afä. 101 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

kommande kan anses medföra en kapitalvinst för kronan af icke mindre

än 11,4—15,5 millioner kronor. Men en sådan reglering- ökar jämväl

den disponibla vattenkraften vid Vargön. Antagas endast 510 m3 kanna

vinnas under dagen och afdrager man i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och Richert 50 m3 för en större kanalled m. m.,

återstå 460 m3 för kraftuttagning, motsvarande c:a 21,200 turbinhästkrafter,

eller 8,700 hästkrafter mer än nu. Priset för hvarje turbinhästkraft

blir under dessa förhållanden 137 kronor. Kronan skördar

på sådant sätt själf vinsten af sina eventuella regleringsf öretag.

Dessutom är att beakta, att kronan genast erhåller en årlig arrendeinkomst

af 60,000 kronor, utgörande nära 2 % på det utlagda kapitalet.

Sedan leveransen af den elektriska energien börjat, uppstår jämväl

härigenom en afsevärd inkomst för kronan. Så länge motsvarande

energimängd finnes ledig vid Trollhätteverken, blir kronans kostnad

för leveransen endast den, som betingas af öfverföringen, och denna

kan beräknas till högst 12,000 kronor. Återstoden af det årliga arrendebeloppet,

105,000 kronor, eller 93,000 kronor, motsvarar omkring 3% å

hela köpeskillingen. I den mån Trollhätteverkens maskiner blifva

strängare anlitade, måste själfkostnaden påläggas, men då denna vid

en belastning, af exempelvis 38,000 elektriska hästkrafter uppgår till

30 kronor och vid full utbyggnad (76,000 elektriska hästkrafter) till

endast 17,30 kronor per elektrisk hästkraft, och öfverföringsförlusten

beräknas till 8 är det uppenbart, att leveransen medför en inkomst,

som visserligen till dels måste godtskrifvas Trollhätteverken, men till

dels kan betraktas uppkommen genom förvärfvandet af Vargöfallen.

Förutom ofvan påvisade fördelar af ifrågavarande förvärf må äfven

framhållas följande.

Kronan har fria händer att, när den så finner lämpligt, påbörja arbetena

för Vänerns reglering utan hinder af besvärliga uppgörelser i sådant

syfte med Vargöbolaget och utan att till detsamma behöfva betala

ersättningar, för hvilka något reellt vederlag icke erliålles.

Kronan kan på rationellaste sätt tillgodogöra sina ägande fall vid

Källshagen och Sjöboda tillsammans med Vargöfallen. Denna omständighet

inverkar naturligtvis i afsevärd grad sänkande på kostnaden för

utbyggd hästkraft.

På detta sätt erliålles den bästa lösningen på kraftuttagningen äfven

i så måtto, att den synnerligen besvärliga iskrafningen i de grunda

forsarna förhindras. Detta är af största vikt äfven för Trollhätteverken,

som för närvarande hafva betydande olägenhet af den i fallen intill

Vänern bildade grundisen. I detta sammanhang må påpekas, att enligt

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

43

verkställd öfverslagsberäkning bebyggandet af Vargöfallen tillsammans

med Källshagen och Sjöbodafallen medför en kostnad af omkring 250

kronor per turbinhästkraft, motsvarande efter en beräkning af 10 %

för räntor, amortering, drift och underhåll en årskostnad per turbinhästkraft

af 25 kronor. Härtill skall läggas ränta å fallens inköpskostnad,

som utgör 2,900,000 för Vargöfallen och 80,000 kronor för de

öfre fallen (jordvärdet härvid frånräknadt), eller sammanlagdt 2,980,000

kronor. 4 % ränta härå är 119,200 kronor, hvilka skola fördelas på

15,500 hästkrafter; således 7,70 kronor per turbinhästkraft. Hela kostnaden

per turbinhästkraft blir sålunda 32,70 kronor per år, om ingen

hänsyn tages till den ökning i kraft, som vinnes genom regleringen.

Tages denna med i beräkningen, minskas gifvetvis nyssnämnda siffra.

Det framgår häraf, att den med Vargöbolaget kontraherade elektriska

energien kan levereras utan förlust direkt från blifvande kraftverk vid

Vargön.

Kronan har efter förvärfvandet af Vargöfallen fria händer att verkställa

dämning af älfven mellan Vargön och Trollhättan, hvilken dämning

erfordras dels för bildande af det magasin, som kräfves af nattoch

dagreglering af älfvens vattenmängd, dels af farledens utveckling.

Onafors jämförelsevis obetydliga intressen lämnas därvid ur räkningen.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag af 1902 till Trollhätte

kanals ombyggnad förutsättes en höjning af lågvattenytan i motsvarande

del af ältven med 0,41 meter. Denna minskning försämrar

naturligtvis Vargöns nuvarande vattenverk, hvilkas disponibla fallhöjd

är minst vid lågvatten, och skulle betinga en afsevärd ersättning åt

bolaget.

Till sist må icke glömmas, att Vargöfallen, såsom liggande tätt

intill den stora behållaren Vänern, böra lämpa sig till aptering för

järnvägsdrift, enär effekten lätt kan rättas efter den variabla förbrukningen,

och att genom fallens inköp en konkurrent beträffande energileverans

i trakten alltid aflägsnas.

Såsom sammanfattning af hvad sålunda anförts kan sägas, att

kronan genom antagande af det föreliggande aftalet bereder sig så

betydande fördelar, att det måste betecknas såsom synnerligen förmånligt

för kronan.

Såsom förut framhållits, kan en natt- och dagreglering af älfvens

vattenmängd vid Trollhättan och Vargön icke genomföras, utan att dess

verkningar sträcka sig jämväl till öfriga vattenverk i älfven. Då nu

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Åkerströmsfallet är i kronans hand, återstår att träffa någon uppgörelse

med vattenverken vid Lilla Edet. Här föreligga liknande svårigheter

för uppgörelse som vid Vargön, i det den tillgodogjorda vattenkraften

uttages jämnt dygnet rundt och en ojämn aftappning sålunda

är stridande mot verksägarnas intressen. Äfven liär gäller hvad beträffande

Vargön anförts," att vattenverken få en betydande fördel af

en Vänerns reglering, men att det bidrag till kostnaden för en sådan,

som de eventuellt efter genomförande af en ny lag skulle komma, att

vidkännas, i betraktande af den låga fallhöjden, skulle blifva jämförelsevis

ringa.

Men kronan har äfven ett annat viktigt intresse beträffande ifrågavarande

verk. En ombyggnad af farleden kan snart icke längre uppskjutas,

om man icke vill hindra den lifliga trafikens naturliga utveckling.

Enligt det underdåniga förslag, som på grund af Laurells utredningar

år 1902 framlades af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, skulle

en dammanläggning med sluss komma till utförande vid Röda Berget,

4,7 km. nedanför Lilla Edet, och älfvens vattenyta afsevärdt höjas

emellan Röda Berget och Trollhättan, hvarigenom fallet och slussen

vid Åkerström komme att försvinna.

För genomförande af denna plan, hvarigenom kronan skulle erhålla

en betydande vattenkraft vid Röda berget, kräfves emellertid, att

de nuvarande på ömse sidor om älfven belägna vattenverken och fabrikerna

m. m. vid Lilla Edet inlöstes och slopades, hvilket enligt

Laurell lättast skulle ske sålunda, att fabrikerna mot ersättning flyttades

till Röda Berget och där erhölle samma vattenkraft som den, öfver

hvilken de kunna anses förfoga vid Lilla Edet. Detta förslag har

tekniskt sedt otvifvelaktigt mycket för sig, men kostnaderna för verkens

flyttning skulle nog blifva långt större än Laurell beräknat.

Sannolikt skulle någon uppgörelse om flyttning öfver hufvud taget icke

kunna genomdrifvas, utan kronan blifva nödsakad inlösa vattenkraft,

vattenverk och fabriker genom godvillig öfverenskommelse eller expropriation.

Trollliättestyrelsen, hvilken på grund af Kungl. Maj :ts nådiga

remiss den 26 januari 1906 är sysselsatt med utarbetande af nytt förslag

till farledsfrågans lösande, hvilket förslag snart kan väntas blifva

färdigt, har därvid funnit, att under vissa förutsättningar farleden skulle

kunna framdragas förbi Lilla Edet på annat sätt än ofvan autydts.

Det är nämligen möjligt att förlägga en ny slussled på västra älfstranden,

väster om den nuvarande, i hvilket fall den endast skulle

beröra de därstädes belägna, Inlands pappfabrik saktiebolag tillhöriga

anläggningar och områden, men lämna den Iiaegerska anläggningen orörd.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

45

Huruvida den ena eller andra lösningen skall förordas, beror på flera

faktorer, bland annat valet af farledsdjup, kostnaderna för utförandet

och för fabrikernas inlösen eller flyttning- samt vinsten af vunnen vattenkraft.

Dessa frågor äro ännu ej fullt utredda. Men hvilken af de

båda lösningarna än må väljas, bör det alltid vara af stor vikt för

kronan att blifva ägare till Inlandsbolagets vattenkraft och anläggningar,

liksom till ett tillräckligt område på västra stranden för att

möjliggöra farledens framdragande därstädes. Utom att dessa fastigheter

i allt fall måste helt eller delvis tagas i anspråk, får kronan

genom deras förvärfvande en betydligt säkrare ställning, om och när

det kommer till uppgörelse med ägarna till andra strandens större och

dyrbarare fabriksanläggningar, ty kronan har i sådant fall åtminstone

möjlighet att komma fram utan de senares inlösen.

Härtill kommer ännu en ytterst betydelsefull omständighet.

För genomförande af en natt- och dagreglering är det nog att

förvärfva Inlands vattenkraft och verk. Med dem i sin hand kan kronan

fortfarande lämna de Haegerska verken en jämn vattenmängd

dygnet rundt, hvadan från den sidan något motstånd icke torde kunna

uppställas mot en dylik reglering.

Men det finnes ytterligare skäl för ett förvärf af Inland sverken.

Såsom ofvan påpekats har Laurell förutsatt en dämning af älfven, så

att fallet och slussen vid Åkerström försvinna, och denna plan måste

obetingadt gillas. Genom en sådan dämning af större eller mindre mått

ökas emellertid fallhöjden för verken vid Lilla Edet, om nämligen fallet

bibehålies därstädes och ej flyttas till Röda Berget. Detta medför

för ägarna en afsevärd vinst, som borde af dem ersättas, men svårigheterna

för en för kronan tillfredsställande uppgörelse härvidlag äro

själffallet ganska stora. Det vore ju under sådana förhållanden bäst

för kronan, om den själf kunde skörda hela vinsten af en dylik ökning

i vattenkraften, och ur den synpunkten är ett förvärfvande af

västra strandens vattenrätt en god början, i synnerhet som de redan

nu aktuella regleringsfrågorna beträffande ältvens vattenstånd därigenom

lättare lösas.

Styrelsen vill emellertid icke underlåta att framhålla, att enligt

dess mening en inlösen af jämväl östra strandens vattenrätt och anläggningar

vore önskvärd, på det att kronan måtte fullständigt behärska

vattendraget. Då dessa likväl för närvarande värdesättas väl högt,

och då kronan för framdragande af farleden kan göra bruk af sin

expropriationsrätt, har styrelsen icke ansett sig böra i detta sammanhang

göra framställning om en sådan inlösen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Däremot är styrelsen af den bestämda mening, att en inlösen af

Inlandsbolagets vattenkraft m. m. icke bör uppskjutas, i synnerhet som

just under nuvarande dyra penningtider, då en kontant köpeskilling

för säljare är mera begärlig, kronan kan ernå ett lägre pris än eljes.

Styrelsen har i betraktande af de fördelar, som en snar uppgörelse

med Inlandsbolaget skulle bereda kronan, underhandlat med bolaget

och får såsom resultat häraf framlägga vidlagda aftal, b vilket

af bolagets styrelse underskrifvits och är för bolaget bindande, därest

detsamma antages före den 1 juni 1908.

Enligt detta aftal förvärfvar kronan dels hela den bolaget tillhöriga

del af den ö, som är belägen mellan nuvarande slussled och älfven,

å hvilken ö bolagets vattenverk och fabriker äro anlagda, dels

så stort område af bolagets mark å västra stranden, som är behöfligt

för framdragande af en ny dubbel slussled, dels all bolagets rätt till

vatten och fiske utanför och å de sålunda försålda områdena. I köpet

inbegripas jämväl alla å de försålda områdena eller invid dessa nu befintliga

dammar, turbiner och andra anläggningar, alla å områdena liggande

bolaget tillhöriga hus (med endast ett obetydligt undantag) samt

de i fabriken varande maskiner, ledningar och andra anordningar, äfven

om de lagligen icke äro hänförliga till fast egendom. Inventarier

ingå däremot icke i köpet. Köpeskillingen är 2,550,000 kronor att

erläggas på tillträdesdagen, ''den 1 augusti 1908. Det försålda skall

öfverlämnas fritt från alla inteckningar. För att icke hindra bolaget

att från sina behållna områden å fastlandet, hvilka samtliga af det försålda

området skiljas från älfven, få nödig förbindelse med denna senare,

har i aftalet tillerkänts bolaget vissa rättigheter till anläggning

af lastbrygga, fri passage m. m., hvilka icke i stort sedt kunna anses

minska kronans frihet att exploatera områdena för sina ändamål. Åt

ägaren af säteriet Ström tillförsäkras dessutom rätt att hädanefter, i

likhet med hvad förut varit gällande, utan erläggande af kanalafgift

föra skogs- och landtbruksprodukter o. dyl. genom viss del af farleden.

Däremot förfalla de afgälder, hvilka kronan hittills varit skyldig erlägga

till Ströms ägare för afsöndrad mark och för upphördt fiske

och hvilka uppgått till ett sammanlagdt belopp af omkring 700 kronor

årligen. Bolaget förbinder sig dessutom att icke lägga hinder i vägen

för älfvens uppdämning,''äfven om den menligt inverkar på fallhöjden

i Ströms bäck, där en bolaget tillhörig mindre kvarn är anlagd, men är

berättigad till skadestånd härför. Kronan äger rätt att inteckna sina

rättigheter, bolaget däremot ej. Beträffande några mindre, arbetare

tillhöriga boningshus, hvilka ligga på det försålda området, förbinder

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

47

sig kronan att, i den mån hon så finner billigt, inlösa dem till skäligt

värde eller betala deras flyttning, om och när kronan efter ett års uppsägning

önskar taga motsvarande mark i anspråk.

Den aftalade köpeskillingen kan ju vid första påseende förefalla

hög. Men det bör härvidlag beaktas, att man köper en i drift varande

fabrik med tillhörande maskiner jämte all den vattenrätt, som kan tillkomma

säljaren. Det må ock framhållas, att fabriksrörelsen i fråga

enligt böckerna visat en afsevärd årlig nettovinst. Men hvarför inlösa

ifrågavarande fastigheter redan nu, då flera år ännu torde förflyta,

innan de för kronans ändamål behöfva tagas i anspråk? Svaret

på denna fråga har redan delvis lämnats här ofvan. Det kan tilläggas,

att bolaget haft för afsikt att utvidga sina anläggningar och låtit

uppgöra förslag till uttagande af ytterligare vattenkraft. Komme dessa

bolagets planer till utförande, blefve en inlösen sedermera långt kostbarare

för kronan än nu.

Styrelsen har ock lyckats åstadkomma ett arrendeaftal med bolaget,

hvarigenom den nyssnämnda anmärkningen förlorar sin betydelse.

Bolaget förbinder sig nämligen att under 10 år från afträdesdagen

arrendera det försålda mot ett årligt arrende af 95,000 kronor, hvarigenom

kronan genast får en afkastning af 3,73 % å köpeskillingen.

Det kan nämligen antagas, att kronan dessförinnan icke behöfver taga

fastigheterna i anspråk. Skulle behof däraf tidigare yppa sig, hårkronan

rätt att efter ett års uppsägning återtaga större eller mindre

del af det arrenderade, dock beträffande det för fabriksdriften erforderliga

icke förr än efter 5 år, hvarjämte detta senare af naturliga skäl

måste på en gång uppsägas. Kronan har sålunda frihet att fullständigt

genomföra sina planer redan efter 5 år och att äfven dessförinnan

påbörja arbeten på vissa delar af de arrenderade områdena. Förr lär

behof däraf icke yppa sig. Denna för kronan förmånliga arrendeuppgörelse

torde i sin mån kraftigt tala för aftalets godkännande. Beträffande

arrendeaftalets detaljer må nämnas, att bolaget har i aftalet

närmare angifven underhållsskyldighet, samt att detsamma skall i kronans

namn, men på sin bekostnad, försäkra det försålda till ett belopp

af 1,200,000 kronor för de å ön belägna byggnader, anläggningar och

maskiner m. m. och till ett belopp af 60,000 kronor för de å stranden

liggande byggnaderna. Huru vid en eventuell brandskada skulle förfaras,

har varit föremål för långvariga öfverläggningar. Till sist har

man beträffande den förra försäkringsgruppen enats om den principen,

att bolaget mot åtnjutande af försäkringsersättningen skall, om kronan

så påfordrar, vara skyldigt återställa det skadade och fortfarande betala

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

hela arrendesumman, därest skadan icke uppgår till sammanlagdt 25 %

af hela försäkringsvärdet. Uppgår däremot skadan till 25 % eller mer,

förfaller arrendeaftalet, men kronan äger behålla skadeersättningen.

Denna öfverenskommelse synes från kronans sida fullt antaglig. Det

måste nämligen vara i kronans intresse att erhålla kontanta penningar,

så snart skadan uppgår till större belopp, och att slippa lägga ned

dem i anläggningar, som i allt fall senast om 10 år antagligen skola

slopas, särskildt om skadan inträffar under slutet af arrendeperioden.

Inträffar den i början, kan det blifva oförmånligare, men den risken

måste kronan stå, då bolaget å andra sidan ikläder sig risk åt andra

hållet. För öfrigt lärer erfarenheten, att eldfarliga anläggningar, sådana

som pappersbruk, vid eldsolycka skadas endera helt obetydligt

eller ock nära nog fullständigt, beroende på den näring elden fått, innan

den upptäckes. Med hänsyn härtill är kronans utsikt till förlust

genom arrendets upphörande jämförelsevis ringa. I fråga om brandförsäkringen

af byggnaderna på fastlandet bestämmes, att skada å dem

icke rubbar arrendeaftalet i annan mån, än att bolaget, om kronan icke

påfordrar skadad byggnads återställande och i anledning däraf behåller

försäkringsbeloppet, skall åtnjuta viss mot detsamma svarande nedsättning

i arrendet.

Antager man värdet af byggnader och maskiner vara lika med

brandförsäkringsvärdet, 1,200,000 kronor, hvilket är lågt räknadt, då

vattenbyggnader, dammar och dylikt icke medräknats, och värderas

det förvärfvade området, som har ett ytinnehåll af 210,080 nr, efter c:a

50 öre per nr till rundt 100,000 kronor, så blir köpeskillingen för bolagets

vattenkraft 1,190,000 kronor. Nu äro tillgodogjorda endast c:a.

l, 750 turbinhästkrafter, men då fallet vid lågvatten har en höjd af 3,4

m. och under det ogynnsamma antagandet, att lågvattenmängden ej

är större än vid Trollhättan eller 320 m3, hvaraf, sedan 20 m3 aldragits

för farled och fiske, återstå 300, så beräknas vattenkraften till

0,8 x 300 2 x 3,4 _ runcp 5 400 turbinhästkrafter. Priset skulle sålunda

75

vara 220 kronor per turbinhästkraft, hvilket i betraktande af fallets

läge icke torde få anses öfverdrifvet. Härvid är hälften af kungsådrans

vattenmängd medräknad, och detta är enligt styrelsens mening fullt

riktigt, ty någon annan än strandägaren har icke rätt och kan icke

tillgodogöra sig densamma, och därför bör den inräknas vid värdesättningen,

oberoende af huruvida formellt tillstånd till kungsådrans öfverbyggande

erhållits ''eller icke.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

49

Emellertid ställer sig å-priset per hästkraft väsentligt gynnsammare,

om man tager hänsyn till den ökning af vattenkraften, som uppkommer

genom den för farledens behof erforderliga uppdämningen i älfven, och

till den ökning i vattenmängd, som erhålles dels genom Vänerns reglering,

dels genom en eventuell dag- och nattreglering. Fallhöjden

ökas nämligen därigenom till 4,8 m., oberäknadt hvad som kan befinnas

lämpligt att nedflytta från ofvanliggande fall, och vattenmängden till

510 nr''. Afdragas 50 m3 för ny farled och för fiskeändamål, återstå

460, hvaraf hälften under alla förhållanden kommer på vattenkraften i

fråga. Den blir då rundt 11,700 turbinhästkrafter och motsvarande

pris per hästkraft endast 102 kronor. Ersättning åt strandägare för

den nödiga uppdämningen är härvid ej medtagen, utan har förutsatts

drabba kanalföretaget.

Det föreliggande aftalet måste med hänsyn till hvad sålunda anförts

enligt styrelsens mening anses för kronan förmånligt.

Det sammanlagda belopp, som kronan vid antagande af de föreliggande

aftalen med Vargöns aktiebolag och Inlands pappfabriksaktiebolag

skulle utbetala, kan visserligen, särdeles under nuvarande

tryckta penningtider, förefalla betydligt. Men styrelsen vill ännu

eu gång framhäfva, att fördelarna af motsvarande köp för kronan äro

af en alldeles ofantlig vikt, i det därigenom beredes tillfälle för kronan

att i möjligaste mån ostördt reglera Göta älfs afrinningsförhållanden.

Ensamt den kapitalvinst, som skulle tillfalla kronan genom natt- och

dagreglering vid Trollhättan, är i det föregående under olika förutsättningar

uppskattad till 11,4—15,5 millioner kronor. Det må tilläggas,

att kronan genom dessa köp kan blifva i tillfälle att i Göta älf

efter nödiga regleringar uttaga sammanlagdt mer än 180,000 turbinhästkrafter;

ett i sanning storartadt kraftbelopp, hvars fulla disposition

genom de ifrågasatta utgifterna sannerligen icke kan anses vara

för dyrt förvärfvad.

Till sist må erinras därom, att de föreslagna arrendeaftalen tillföra

kronan afsevärda inkomster under den närmaste framtiden, och att intäkterna

af kraftafsättningen sedermera säkerligen komma att lämna

betydande behållningar.

Styrelsen får därför på det lifligaste tillstyrka de föreliggande aftalens

godkännande.»

På grund af nådiga remisser har väg- och vatten byggnadsstyrelsen Väg- och vatden

29 februari 1908 afgifvit utlåtande beträffande de sålunda före- te“tyyrffsneands8''

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 101 Haft. 7 utlåtande.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

slagna inköpen från Vargöns aktiebolag och Inlands pappfabriksaktie
bolag.

_ ;

Styrelsen har därvid, under framhållande af den nationalekonomiska

betydelsen däraf, att Kungl. Maj:t och kronan får i sin hand hvad som

i hufvudsak erfordras för ett rationellt ordnande af vattentillgången i

landets mäktigaste vattendrag och för en ändamålsenlig utveckling af

vår viktigaste af naturen danade vattenkommunikationsled, förordat nådigt

bifall till den gjorda framställningen.

De fördelar, som enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förmenande

kronan skulle vinna genom de nu ifrågasatta inköpen, anser styrelsen

efter en utförlig motivering kunna i korthet sammanfattas sålunda:
Kronan

får fria händer att i Gröta älf mellan Trollhättan och

Vargön verkställa sådan dämning, som kan komma att betingas af ordnandet

af en förbättrad farled Vänern—Kattegat, samt beredes möjlighet

att vid Lilla Edet framdraga denna farled utan vidare uppgörelser

med därvarande vattenverk.

Farledens framtida ordnande och utveckling kan sålunda ske på

ändamålsenligaste sätt, utan inverkan af andra intressen än farledens

egna.

Kronan kan tillgodogöra sig sina vattenfall vid Vänerns utlopp och

vid Åkerström nedanför Trollhättan, livilka vattenfall redan under nuvarande

förhållanden vid lågvattenstånd representera sammanlagdt omkring

6,000 effektiva turbinhästkrafter, men som ensamma för sig näppeligen

kunna med ekonomisk fördel tillgodogöras. De förra skulle

tillgodogöras i samband med ett rationellt utnyttjande af hela den mellan

Vänern och lugnvattenytan nedanför Vargön befintliga fallhöjden,

det senare i samband med en utvidgad vattenkraftanläggning vid Lilla

Edet, eller eventuellt en ny vid Röda berget.

Kronan förvärfvar ytterligare vattenkraft i Göta älf till ett belopp

af för närvarande omkring 17,760 effektiva turbinhästkrafter vid lågvattenstånd

och till ett värde, som i närvarande stund, efter en beräkning

af 200 kronor per hästkraft, icke bör sättas lägre än 3,500,000

kronor.

Kronan får frihet att sköta älfvens vattenhushållning på det för

vattenverken fördelaktigaste sättet.

Sålunda kan genom tillgripande af en af väg- och vattenby ggnadsstyrelsen,

som räknat med något mera gynnsamma siffror än Trollhättestyrelsen,

föreslagen dygnsreglering Trollhättefallens effekt för kraftändamål

när som helst ökas med 28,000 effektiva turbinhästkrafter,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

51

motsvarande ett kapitalvärde af minst 5,600,000 kronor, och för hela

älfven räknadt utnyttjas ytterligare 36,000 effektiva turbinhästkrafter,

med ett värde af minst 7,200,000 kronor.

Kronan får fria händer att, när den för lämpligt finner, påbörja de

för en reglering af sjön Vänern erforderliga arbetena.

Kronan får slutligen själf skörda ‘den framtida vinsten af de ifrågasatta

regleringsföretagen, hvilken, räknadt för älfven i dess helhet,

skulle komma att slutligen utgöra icke mindre än omkring 100,000

effektiva turbinhästkrafter med ett kapitalvärde af minst 20 millioner

kronor.

I förhållande till dessa för våra förhållanden storartade utvecklingsmöjligheter

har det därför synts styrelsen som om de nu ifrågasatta

utgifterna icke skulle vara på något sätt afskräckande, huru kännbara

de, särskildt under innevarande penningknappa tider, än må förefalla.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län har i afgifvet

utlåtande uttalat såsom sin uppfattning, att inköpet från Vargöns aktiebolag

är både af praktiska skäl högeligen påkalladt och från ekonomisk

synpunkt för statsverket fördelaktigt, hvarjämte Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län gjort liknande uttalande beträffande

det föreslagna inköpet från Inlands pappfabriksaktiebolag.

Redan innan Trollhättestyrelsens nu ifrågavarande skrifvelse inkommit,

hade jag satts i tillfälle att taga del af förslagskontrakt, som

med vederbörande bolagsstyrelser upprättats, och hade jag därefter anmodat

landtmäteristyrelsen att ur skiftessynpunkt afgifva yttrande beträffande

desamma.

Efter en sjnunerligen ingående utredning har landtmäteristyrelsen

i särskilda skrivelser afgifvit det sålunda begärda yttrandet och därvid

framställt vissa erinringar mot förslagskontrakten. Hvad landtmäteristyrelsen

anmärkt har blifvit iakttaget i de af Trollhättestyrelsen slutligen

öfverlämnade förslagen till aftal, hvarjämte en af landtmäteristyrelsen

förordad landtmäteriförrättning verkställts beträffande en af

Vargöns aktiebolag försåld lägenhet.

Slutligen har justitiekanslersämbetet afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande i anledning af de upprättade förslagskontrakten med Vargöns

aktiebolag och Inlands pappfabriksaktiebolag.

I anledning af en erinran i nämnda utlåtande beträffande en punkt

Utlåtanden af

Kungl. Majits

befallningshafvande.

Utlåtande af

landtmäteristyrelsen.

Utlåtande af

justitiekanslersämbetet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Inköp från

Lilla Edets

pappersbruks

aktiebolag.

i köpeaftalet med Inlands pappfabriksaktiebolag har bolaget öfverlämnat

ett förtydligande tillägg till kontraktet, hvilket tillägg torde få såsom

bilaga fogas vid detta protokoll.

Rörande öfriga af justitiekanslersämbetet gjorda erinringar blir jag

i tillfälle att längre fram yttra mig.

Såsom nämndt har Trollhättestyrelsen i särskild skrifvelse den 29

februari 1908 framlagt förslag om inköp jämväl af de på östra sidan af

Göta älf vid Lilla Edet belägna, Lilla Edets pappersbruksaktiebolag tillhöriga

verken med vattenrätt.

Styrelsen erinrar till en början, hurusom styrelsen i sin förut af

mig återgifna skri fvelse af den 8 januari 1908 framhållit önskvärdheten

af att dessa verk jämte tillhörande vattenrätt förvärfvades för Kungl. Majt:s

och kronans räkning, ehuru väl styrelsen, som då icke kommit till någon

antaglig uppgörelse med ägarna, för tillfället icke ansåg sig böra göra

någon framställning i sådant syfte.

Styrelsen anför vidare i förevarande skrifvelse.

»Emellertid kan man icke bortse från betydelsen af att kronan på

en gång blir herre öfver hela vattenkraften i Göta älf och samtidigt

beredes oinskränkt möjlighet att lösa frågan om kanalens ombyggnad

på fördelaktigaste vis. Då dessutom ett nytt uppslag framkommit i afseende

på villkoren för ifrågavarande egendoms förvärfvande, har styrelsen

funnit sig föranlåten att återupptaga de sedan länge pågående,

men på senare tid afbrutna underhandlingarna med bolaget. Dessa

underhandlingar hafva nu fört till det resultat, som innehålles i vidfogade

köpeaftal, hvilket är för säljaren bindande till den 1 juni 1908.

Enligt detsamma försäljer bolaget till kronan all sin vattenrätt i

Göta älf vid Lilla Edet, samtliga af bolaget gjorda anläggningar för

vattenkraftens uttagande, innefattande installerade turbiner för sammanlagd!

omkring 5,900 turbinhästkrafter, alla sina ägande områden väster

om den kronan tillhöriga och af bolaget arrenderade gamla slussen vid

Lilla Edet med å dessa områden uppförda eller under uppförande

varande byggnader samt vissa bolaget tillhöriga tomter och områden å

östra stranden, livilka helt eller delvis komma att öfversvämmas, därest

det s. k. Laurcllska kanalförslaget kommer till utförande, jämte bolagets

å dessa tomter och områden belägna byggnader. I köpet ingår jämväl

bolagets andel i en tomt. Däremot ingå utom turbinerna inga apparater

och maskiner, ledningar och dylikt, äfven om de lagligen äro till fast

egendom hänförliga. De i § 1 A) omnämnda sågverken, hvarmed vattenrätten

är förbunden, lämnas inteckningsfria. Däremot besväras de flesta

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

53

tomterna på stranden af ny ttj anderätts-, servituts- och penninginteckningar,

hufvudsakligen till följd af inteckningar, som beviljats i de stamhemman,

hvarifrån tomterna afsöndrats. De inteckningar af dylik art,

som i aftalet närmare angifvits, kunna icke af bolaget dödas, men torde

icke vara af någon afsevärd olägenhet för kronan. Som tomterna behöfva

tagas i anspråk vid en uppdämning af älfven och för öfrigt äfven

utan en sådan uppdämning kunna få ett afsevärdt värde för kronan,

bör det i alla händelser vara till fördel för kronan att låta dem ingå i

köpet, i synnerhet som köpeskillingen icke härigenom lär afsevärdt

influeras.

Köpeskillingen är 5 millioner kronor, men betalas så, att 3 millioner

erläggas den 10 juni 1908, då ägarna för att kunna aflämna fabriksfastigheterna

gravationsfria måste inlösa ett större, däri intecknadt obligationslån,

och återstoden 2 millioner den 10 juni 1909. Härigenom

vinner kronan fördelen af att icke just under nuvarande exceptionellt

ogynnsamma ränteförhållanden behöfva erlägga mer än 3/& af köpeskillingen.

De kontanta belopp, som skola erläggas, minskas ytterligare

genom följande aftalsbestämmelse.

Bolaget förbinder sig arrendera det försålda under 10 år mot ett

årligt arrende af för första året 114,000 och för de följande 9 åren

190,000 kronor, motsvarande 3,8 °/o ränta å motsvarande delar af köpeskillingen.

För att befrias från ställande af borgen eller annan säkerhet

för arrendet betalar bolaget samtliga arrendebelopp i förskott, dock med

afdrag för 4 °/o ränta på ränta å de sålunda för tidigt erlagda arrendeafgifterna.

På grund häraf minskas likviden den 10 juni 1908 med

kronor 961,627: 80 och likviden den 10 juni 1909 med kronor 587,688: 61

enligt ett af t. f. byrådirektören i riksförsäkringsanstalten Karl Dickman

utfärdadt intyg. Kronans kontanta utlägg blifva sålunda på den förra

dagen kronor 2,038,372: 20 och på den senare kronor 1,412,311: 39.

Att afdraget beräknas efter 4 %, ehuru kronan möjligen kan bereda sig

något lägre räntefot, torde icke kunna betraktas såsom oegentligt, då

inbetalningen af 10 års arrende i förskott befriar kronan från den risk,

som annars kan vara förenad med dylik utarrendering, i händelse arrendatorn

råkar i betalningssvårigheter eller dylikt.

Kronan är emellertid å sin sida icke bunden vid de 10 åren. Skulle

egendomen för genomförande af kronans planer behöfvas dessförinnan,

är arrendatorn skyldig afträda arrendet 1 Vs år efter uppsägning, dock

tidigast den 10 juni 1913. Gifvetvis är kronan pliktig att vid dylikt

återtagande af egendomen till arrendatorn återbetala hvad han för mycket

erlagt i arrende, beräknadt enligt samma grunder som ofvan angifvits.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Bolaget underhåller under arrendetiden det arrenderade på sätt i aftalet

angifves samt försäkrar byggnaderna på sin bekostnad för kronans räkning

mot brand och explosion af ånga i af kronan godkänd försäkringsanstalt

till belopp, som bestämmes genom värdering. Inträffar skada, är

bolaget skyldigt att mot åtnjutande af försäkringsersättningen återställa

det skadade.

Enligt kontrakt den 22 oktober 1894 mellan ingenjören C. E. Haeger

och hans rättsinnehafvare (numera Lilla Edets pappersbruksaktiebolag) å

ena sidan samt Nya Trollhätte kanalbolag (numera Kungl. Maj:t och

kronan) å den andra äro den gamla kanalen och slussen vid Lilla Edet

jämte den s. k. tullhustomten och visst ägoområde utarrenderade till

bolaget intill den 1 juli 1943 mot ett årligt arrende af 1,500 kronor.

I nu föreliggande aftal stadgas härom, att detta arrende fortfar, så länge

det i aftalet öfverenskomna arrendet af verken m. m. gäller, men att det

upphör samtidigt med detta senare. Härigenom kan kronan utan särskild

ersättning efter den 10 juni 1913 återbekomma ifrågavarande

dispositionsrätt, när så tilläfventyrs behöfves. Vidare bestämmes, att

kronan efter arrendets upphörande öfvertager dels ett med J. F. Boden

för tiden 1 januari 1897 till 1 januari 1946 afslutadt arrendekontrakt

rörande en tomt, hvilken är belägen nära intill älfstranden och till hvilken

nyttj anderätten måste anses vara väl värd det aftalade arrendebeloppet

eller 50 kronor årligen, dels två den 21 juli 1873 upprättade

arrendekontrakt för 49 år angående områden vid Göta älf m. m., ett

med jordägarna i Fuxerna by m. fl. och ett med J. F. Bodén. Ofvertagandet

af dessa kontrakt, enligt hvilka sammanlagda årliga arrendet

utgör 310 kronor, medför för kronan bland annat fördelen att områdenas

vidare bebyggande kan förhindras, hvarigenom köpesumman för

desamma vid en eventuell uppdämning gifvetvis bör blifva lägre än om

de vid inlösningstillfället vore i vidare mån än nu bebyggda.

Aftalets bestämmelser äro för öfrigt i hufvudsak likartade med de

i aftalen med Vargöns aktiebolag och Inlands pappfabriksaktiebolag inrymda

och torde icke kräfva någon närmare redogörelse.

Den köpeskilling, som bolaget begär, är otvifvelaktigt från kronans

sida sedt, ganska hög, ty det är endast vattenkraften och jordområdena,

hvilka kronan behöfver eller kan utnyttja, då däremot kronan på den

del af köpeskillingen, som motsvarar byggnader, turbiner m. m., efter

arrendetidens slut icke lär kunna skaffa sig direkt afkastning, motsvarande

räntan. Men det må å andra sidan betonas, att man här liksom

vid inköp af Inlandsbolagets anläggningar köper en i gång varande

lifskraftig affär, och att Lilla Edets pappersbruksaktiebolags affär är

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

55

betydligt mera omfattande och. inkomstbringande än Inlandsbolagets,

liksom ock det förra bolagets fabriker och öfriga anläggningar äro flera

gånger större än det senares. Det torde ej heller vara att förvänta, att

ett lägre pris i framtiden kan ernås, ty utvidgningar och tillbyggnader

af verken pågå ständigt och vattenkraftens värde på detta välbelägna

ställe lär ej falla inom öfverskådlig framtid. Det må dessutom ej förbises,

att man bland annat här köper en färdigmonterad turbinanläggning

för c:a 5,900 hästkrafter (afsedd för tillgodogörande af jämväl den

vid högre vattenstånd än lågvatten framrinnande vattenmängden).

Vattenkraften på östra sidan om älfven kan i stort sedt antagas

vara lika med den på västra sidan eller för närvarande inclusive halfva

kungsådran vid lägsta vattenstånd minst 5,400 turbinhästkrafter. Efter

den för farledens ombyggnad erforderliga eller ändamålsenliga dämningen

af älfven ofvanför Lilla Edet samt en reglering af Vänern och en

dag- och nattreglering af älfvens afrinning erhållas, såsom i styrelsens

underdåniga skrifvelse den 8 januari angifvits, 11,700 turbinhästkrafter.

Således en ökning af sammanlagdt 6,300 turbinhästkrafter, motsvarande

6,000 elektriska hästkrafter. Denna ökning, som efter en nettoförtjänst

per elektrisk hästkraft af 20 resp. 15 kronor kan motsvara ett kapitalvärde

af 3 resp. 2 1U millioner kronor, kommer kronan icke helt till

godo utan en inlösen. Om äfven verkens ägare kunna genom ändrad

lagstiftning tvingas deltaga i kostnaden för eventuell reglering af Vänern,

blir en sådan andel dock med hänsyn till fallens vid Lilla Edet

ringa höjd i förhållande till älfvens hela fall jämförelsevis obetydlig.

Natt- och dagregleringen kan, såsom i styrelsens underdåniga skrifvelse

den 8 januari antydts, genomföras trots motstånd från ägaren af östra

strandens vattenkraft, om kronan blir herre öfver västra ’Inlands’-sidan,

på så sätt, att verken där hållas i gång hufvudsakligen under dagen,

men till de östra verken lämnas jämn vattenmängd dygnet rundt. Men

naturligtvis innebär detta alltid en komplikation och kan vara till men

för kronan; till exempel om kraften från västra sidan annars till afsevärd

del kunde uthyras åt elektro-kemiska eller andra fabriker, som behöfva

jämn kraft dygnet rundt. Den ökning i östra strandens vattenkraft,

som uppkommer enbart genom den i sammanhang med farledens

omdaning tilltänkta höjningen af lågvattenytan ofvanför Lilla Edet och

som beräknas till 3,400 turbinhästkrafter efter regleringen, har kronan

svårt att utnyttja för sig, utan uttages bäst tillsammans med den öfriga

delen af fallet. Förblifver östra sidans vattenkraft i enskild hand, måste

sålunda, såsom ock i meromnämnda underdåniga skrifvelse framhållits,

endera denna tillökning i vattenkraften ligga obegagnad och densamma

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

genom särskild dammbyggnad undanhållas det nedanför liggande verket

— livilket gifvetvis är nationalekonomiskt oriktigt — eller ock måste en

frivillig öfverenskommelse träffas med verkens ägare om ersättning från

deras sida för begagnande af den ökade fallhöjden. En sådan öfverenskommelse

torde dock säkerligen blifva svår att åstadkomma på för kronan

förmånliga villkor. Det framgår häraf, att kronan skördar en afsevärd

vinst af att själf tillgodogöra sig den ökning i vattenkraft, som genom

dämning och regleringar vinnes vid Lilla Eclets östra sida.

En inlösen af Lilla Edets pappersbruksaktiebolags vattenkraft och

verk måste emellertid, såsom förut framhållits, ses ej blott ur vattenkraftssynpunkt,

utan äfven i belysning af olika möjligheter för farledens

ombyggnad. Styrelsen har i sin underdåniga skrifvelse den 8 januari

omnämnt, att den genom sina undersökningar funnit, att en slussled

under vissa förutsättningar kan med bibehållande af fallen vid Lilla Edet

framdragas på västra sidan af älfven och i så fall endast beröra Inlandsbolagets

fabriker och anläggningar, hvarför ock motsvarande inköp lifligt

förordats. Men samtidigt har styrelsen framhållit, att ännu ej kan

afgöras, om denna utväg är den i alla afseenden lämpligaste, eller om

man slutligen bör återkomma till den i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

underdåniga förslag af år 1902 förordade s. k. Laurellska lösningen

af frågan. Enligt denna lösning skulle en ny damm anläggas vid Röda

berget 4,7 km. nedanför Lilla Edet och älfvens öfre vattenyta framdragas

till denna damm, hvarigenom verk och fabriker vid Lilla Edet på ömse

sidor om älfven blefve öfversvämmade och måste slopas. Denna lösningliar,

som styrelsen förut betonat, tekniskt taget åtskilliga fördelar, och

det bör därför ligga i kronans intresse att bibehålla möjligheterna att

välja densamma.

Det bör då utrönas, med hvilket belopp denna möjlighet enligt föreliggande

aftal skulle betalas. Vattenkraften kommer efter dämning och

reglering att uppgå till 11,700 turbinhästkrafter och torde med hänsyn

till den förmånliga belägenheten vid järnväg och farled samt nära Göteborg

i kronans hand kunna åsättas ett värde af rundt 3 millioner kronor,

motsvarande omkring 250 kronor per hästkraft. Jordområdena,

som äro belägna i industrisamhället Lilla Edet, hafva gifvetvis ett visst

värde, men detta värde försvinner i hufvudsak, om de enligt Laurells

plan skola till största delen öfversvämmas. Återstå sålunda 2 millioner

kronor för byggnader och anläggningar, hvilka efter arrendetidens utgång

för kronan äro utan nämnvärdt värde, om kanalen skall framdragas

enligt Laurellska förslaget, det vill säga för möjligheten att

realisera detta förslag. Detta belopp synes styrelsen icke afskräckande,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

57

i synnerhet då man betänker, att kronan i allt fall kan få nöjaktig

afkastning på köpeskillingen under 10 år, eller till dess de utarrenderade

anläggningarna tidigare behöfva tagas i bruk för kronans räkning, och

att dessa, om Laurellska planen icke följes, väl torde kunna äfven efter

de 10 årens förlopp mot en om ock måhända mindre ersättning uthyras.

Till slut må påpekas, att, om man lägger tillsammans samtliga köpeskillingar

i aftalen med Vargöns aktiebolag, Inlands pappfabriksaktiebolag

och det nu föreliggande, erbålles ett sammanlagdt belopp af

10,640,000 kronor. Genom samma inköp skulle den af kronan efter

regleringen disponerade vattenkraften i älfven under dagen uppgå till

sammanlagdt mer än 190,000 turbinhästkrafter vid lägsta vattenstånd

eller 110,000 turbinhästkrafter mer än nu äro för kronan tillgängliga

vid Trollhättan. Denna ökning motsvarar 105,000 elektriska hästkrafter,

hvilka efter resp. 20 och 15 kronors nettovinst per hästkraft representerar

ett kapital efter 4 % af 52,5 och 39,5 millioner kronor. Jämförelsen

mellan de båda slutsummorna visar, att kronan utan risk kan

inlåta sig äfven på den nu föreliggande affären.

Med stöd af det anförda får styrelsen i underdånighet hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen godkänna bifogade af Lilla

Edets pappersbruksaktiebolag undertecknade aftal om försäljning af dess

vattenrätt i Göta älf och vissa af dess fastigheter.

Vid aftalets godkännande från Eders Kungl. Maj:ts och kronans

sida torde det förvärfvade ställas under förvaltning af undertecknade

styrelse.»

Jämväl öfver Trollhättestyrelsens framställning om inköp af de Lilla

Edets pappersbruksaktiebolag tillhöriga verken med vattenrätt har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt utlåtande.

Styrelsen yttrar däri, att förvärfvandet af denna återstående del af

fallet vid Lilla Edet synes vara endast ett konsekvent fullföljande af det

framkomna förslaget att göra kronan till ensam herre öfver hela vattenkraften

i Göta älf, och framhåller därför önskvärdheten af att staten

får i sin hand äfven nu ifrågavarande del af vattenkraften vid Lilla

Edet, därest sådant kan ske på rimliga villkor.

Rörande de af Trollhättestyrelsen angifna fördelarna för kronan af

det nu ifrågasatta inköpet säger sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

icke hafva något att erinra, men anmärker, att dessa fördelar, i hvad

de afse ökning i den vid Lilla Edet tillgängliga vattenkraften, vinnas

först genom af kronan själf i en framtid företagna regleringsåtgärder

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 101 Höft. 8

Utlåtande af

väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

samt genom borttagande af det kronan redan tillhöriga mindre vattenfallet

vid Åkerström förmedelst högre dämning vid Lilla Edet.

Ser man därför i första hand till hvad säljaren verkligen skulle i

närvarande stund afhända sig, finner man, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att försäljningen omfattar först och främst en färdigmonterad

vattenkraftsanläggning för omkring 5,900 hästkrafter, afsedd sålunda

för tillgodogörande af större vattenmängd än som under nuvavande

förhållanden tillkommer säljaren vid lågvattenstånd i älfven. Inberäknadt

kungsådrans halfva vattenmängd skulle nämligen den vattenkraft,

som tillhör nu ifrågavarande östra stranden, endast utgöra omkring

5,400 effektiva turbinhästkrafter.

Värdesättes sistnämnda, redan under nuvarande förhållanden alltid

tillgängliga kraftbelopp efter samma grunder, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

användt i sitt underdåniga utlåtande angående öfriga

nu föreslagna inköp, eller efter ett pris af 200 kronor per hästkraft,

erhålles ett värde för enbart själfva vattenkraften af 1,080,000 kronor. Värderas

vidare vattenbyggnader och turbiner i säljarens hand till ett, fölen

så stor anläggning som den förevarande, så rundligt pris som 300

kronor per hästkraft, eller för 5,900 hästkrafter 1,770,000 kronor, erhålles

sålunda för vattenkraft och vattenbyggnader med turbiner ett

sammanlagdt värde af 2,850,000 kronor, eller i rundt tal 3 millioner

kronor. Härmed är dock, fortsätter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

ingalunda sagdt, att ifrågavarande vattenkraftsanläggning kan anses

hafva detta värde i kronans hand, alldenstund ett framtida fullt rationellt

tillvaratagande af älfvens vattenkraft för statens ändamål sannolikt

fordrar en helt och hållet ny anläggning.

Skillnaden mellan det begärda försäljningspriset, 5,000,000, och det

ofvan erhållna värdet, 3,000,000 kronor, bör sålunda, enligt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förmenande, — om öfverbetalning ej skall ske

— närmelsevis motsvaras af värdet å med köpet följande tomter och

fastigheter. Härutinnan lämna emellertid, påpekar styrelsen, handlingarna

ej tillräckliga uppgifter, hvarför styrelsen icke är i stånd att bedöma,

huruvida den nu begärda köpeskillingen kan anses vara skälig eller icke.

Enär det emellertid, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, är af stor vikt

för staten att, oberoende af andra, kunna på ett fullt rationellt sätt utnyttja

vattenkraften i Göta älf, och detta näppeligen kan ske utan förvärfvande

al nu ifrågavarande vattenfall och områden, anser väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen ej allt för mycken vikt böra läggas därpå, att

köpesumman noga motsvarar anläggningarnas värde, och då ett mera

fördelaktigt aftal ej synes kunna nu bringas till stånd eller i framtiden

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

59

förväntas, tillstyrker väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen för sin del det

ifrågasatta köpet.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Älfsborgs län anför i afgifvet

utlåtande, att den af Lilla Edets pappersbrnksaktiebolag begärda köpeskillingen

sedt från kronans sida måste anses ganska hög, men säger

sig å andra sidan icke kunna finna annat, än att de skäl för det ifrågasatta

aftalet, Trollhättestyrelsen framhållit, äro af den betydelse, att inköpet

synes vara en välbetänkt åtgärd, som Kungl. Maj:ts befallningshafvande

därför förordar.

Slutligen har landtmäteristyrelsen, på nådig befallning, den 4 april

1908 afgifvit utlåtande jämväl beträffande frågan om inköp från Lilla

Edets pappersbrnksaktiebolag. På grund af en utaf landtmäteristyrelsen

gjord erinran har från säljaren införskaffats ett förtydligande tillägg

till kontraktet. Beträffande en annan af landtmäteristyrelsen berörd fråga

skall jag i det följande yttra mig.

De från Trollhättestyrelsen utgående förslag, jag härmed tillåter

mig underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning, äro af synnerligen vidtgående

omfattning och kräfva betydliga utgifter från statens sida. Men

de värden, hvarom här är fråga, äro också af den storlek, att de synas

mig till fullo motsvara de uppoffringar, som af staten skulle fordras.

Hvad frågan här gäller, är icke mindre än att staten skulle, praktiskt

taget, blifva herre öfver all vattenkraft i Göta älf från Vänerns

utlopp till hafvet.

Staten är redan ägare till hela vattenkraften i Trollhätte strömmar

och dessutom till strömfallen vid Fredrikslund och Källshagen samt

Åkerström. Genom att nu förvärfva den återstående vattenkraften i

älfven skulle staten icke allenast genom att utnyttja denna kraft för

industriella ändamål skapa sig nya inkomstkällor utan äfven sättas i

tillfälle att på ett väsentligen förmånligare sätt tillgodogöra den kraft,

hvartill staten redan är ägare.

I sistnämnda afseende är framför allt af betydelse den kraft, som

Trollhättefallen representera. Där beräknas nu af Trollhättestyrelsen

vid lågvatten framrinna en vattenmängd af 320 m3 i sekunden, hvaraf

250 sm3 anses kunna tagas i anspråk för industriella ändamål. Den

stora kraftstationen vid Trollhättan är också afsedd att utbyggas för

sådan vattenmängd, hvilken omsatt i elektrisk energi beräknas gifva

76,000 elektriska hästkrafter.

Utlåtande af

Kungl. Maj:ts

befallningshafvande.

Utlåtande af

landtmäteristyrelsen.

Departements
chefens
yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GO

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Genom en rationellt ordnad vattenhushållning skulle emellertid, såsom

af Trollhättestyrelsen framhållits, kunna uttagas ett väsentligt större

kraftbelopp. De medel, som härvid stå till buds, äro dels reglering af

vattenståndet i Vänern dels ock natt- och dagreglering af älfvens

vattenmängd.

En vattenbehållare sådan som Vänern har en oerhörd förmåga att

under tider med mycken nederbörd insamla vatten och sålunda minska

afloppsmängden samt att därefter under vattenfattiga perioder afbörda

det insamlade förrådet och därigenom vidmakthålla afloppsmängden.

Men det är att märka, att den betydliga nytta, Vänerns stora bassängkan

göra såsom regulator, blir i väsentlig mån reducerad, så länge afloppet

såsom för närvarande är fullkomligt oregleradt. En reglering af

Vänern skulle, enligt af Trollhättestyrelsen gjorda beräkningar, i och

för sig öka den för kraftuttagning tillgängliga vattenmängden vid Trollhättan

med 100 sm3, motsvarande med hänsyn till fallhöjden icke mindre

än 30,900 elektriska hästkrafter. Den närmast intaget belägna delen

af tilloppskanalen till kraftstationen är också ordnad för att framleda

350 m3 vatten, och möjlighet finnes att, därest ännu större vattenmängd

kan göras disponibel för kraftuttagning, tillgodogöra jämväl denna. För

staten måste det följaktligen vara af synnerligt intresse, att denna regleringsfråga

varder så snart ske kan ordnad.

För genomförandet af en ändamålsenlig reglering af Vänern är

emellertid, såsom närmare framgår af Trollhättestyrelsens utredning, en

öfverenskommelse medVargöns ägare af nöden, hvadan det därför redan

ur denna synpunkt synes vara angeläget att förvärfva \ argöverken, om

sådant kan ske på antagliga villkor.

Såsom ofvan framhållits, kan emellertid möjligheten till ökad kraftuttagning

vid Trollhättan åvägabringas äfven på annat sätt, nämligen

genom en lämpligt afpassad natt- och dagreglering, d. v. s. genom att

variera aftappningen från Vänern under dygnets olika delar så att om

dagen, då kraftförbrukningen är större, mera vatten aftappas än om

natten, då kraftbehofvet är mindre.

Trollhättestyrelsen anser, att man genom en sådan natt- och dagreglering

skulle redan före Vänerns reglering kunna öka krafttillgången

vid Trollhättan med i rundt tal 22,000 elektriska hästkrafter, och vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen har i detta afseende kommit till än gynnsammare

resultat. Efter reglering af vattenståndet i Vänern, då den

för kraftändamål tillgängliga, ständigt framrinnande vattenmängden i

Trollhättefallen skulle uppgå till 350 sm3, beräknar Trollhättestyrelsen

att genom natt- och dagreglering kunna än ytterligare öka krafttill
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Cl

gången. Sålunda skulle aftappningen under dagen, 14 timmar, ökas

till 510 sm3, medan under natten, 10 timmar, aftappades endast 290 sm3.

Om för stussning och för vattenfallen m. m. fråndragas 68 å 69 sm3,

skulle man följaktligen kunna för kraftuttagning förfoga öfver 442 sm3

under dagen och 221 sm3 under natten. Genom att ytterligare i kritiska

fall spara in på vattnet i fallen, skulle man kunna räkna med en

dagvattenmängd af 450 sm3. Härigenom skulle Trollhätteverken tillföras

en kraftökning representerande omkring 30,900 elektriska hästkrafter

utöfver det krafttillskott Vänerns reglering kan lämna. Från Trollhättan

skulle sålunda slutligen kunna levereras 76,000 + 30,900 -f 30,900 =

137,800 elektriska hästkrafter.

En dag- och nattreglering sådan som den här ifrågasatta —- hvars

genomförbarhet naturligtvis måste medelst praktiska försök konstateras

— skulle emellertid icke förekomma annat än under torkperioder,

då den ständiga afrinningen från Vänern är mindre än 510 sm3. Af

de utredningar, som af öfverstelöjtnanten Laurell verkställts i sammanhang

med förslag till reglering af Vänern, finner man, att enligt

hans regleringsprogram nämnda vattenmängd kunnat erhållas under

91,3 % af hela tidsperioden 1819—1899, medan under återstående delen

af nämnda tidrymd endast mindre aftappning måst ske. Under den ovanliga

torkperioden, 1854—60, skulle dock endast 435 sm3 varit tillgängliga.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen håller emellertid före, att man efter

ett annat regleringsprogram äfven under enstaka vattenfattiga år kan erhålla

500—550 m3 och att till och med under sådana svåra torkperioder

som 1854-—60 460 sm3 skulle vara tillgängliga. Den ifrågasatta natt- och

dagregleringen kommer sålunda att ytterst sällan behöfva tillgripas,

men har sin stora betydelse däruti, att man kan utan ångreserv eller

dylikt basera kraftafsättningen från Trollhättan på en vattenmängd af 450

sm3 under dagen, då förbrukningen gifvetvis är större än under natten.

Jag ber tillika få erinra, att dag- och nattreglering ifrågasatts af såväl Laurell

som Richert, samt att den förre tänkt sig kraftstationer vid Trollhättan

anlagda för tillgodogörande af 700 m3 och den senare för 500 m3.

Huru mycket större afsättningen under dagen kan blifva än under

natten, är ju omöjligt att förutsäga. Styrelsen har antagit, att under

14 dagtimmar skulle förbrukas omkring dubbelt så mycket som under

10 natt-timmar, och däri synes icke ligga något orimligt. Visserligen

torde betydande energimängder komma att afsättas till elektro-kemiska

och dylika industrier, hvilka i allmänhet kräfva jämn krafttillgång dygnet

rundt, men å andra sidan lär tendensen att minska arbetstidens längd

och höja krafven på extra betalning för nattarbete verka i andra riktningen.

För så stora afnämare, som järnvägarna antagligen blifva, är

dagförbrukningen alltid betydligt större än nattförbrukningen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Man skulle kunna vara tveksam om den två gånger i dygnet skeende

förändring af vattenhastigheten i älfven, som blir en följd af dagoch

nattreglering, icke komme att verka menligt för sjöfarten, ilen

härvidlag bör först och främst framhållas, att förändringen ej sker plötsligt,

utan att den utsträckes öfver flera timmar, samt att variationerna

i aftappning och tillrinning måste utjämnas genom bildande af magasin

i de älfdelar, som ligga emellan vattenverken. Dessutom kommer ej i

fråga att ändra vattenhastigheterna, då dessa ändock äro stora, ty vid

normal och större afrinning behöfver, såsom nämnts, ingen dag- och

nattreglering förekomma. Det gäller sålunda endast att åstadkomma

hastighetsvariationer inom lågt liggande gränser, då de icke torde kunna

menligt inverka på älftrafiken.

Ytterligare ett medel att öka krafttillgången vid Trollhättan kan

tänkas däri, att man under sön- och helgdagar, då förbrukningen af

elektrisk energi säkerligen alltid blir jämförelsevis ringa, i Vänern håller

inne en betydande vattenmängd, som åter kan användas under söckendagarna.

En vattenuttagning, så varierande som den af Trollhättestyrelsen

ifrågasatta, inverkar gifvetvis i väsentlig mån på de ofvanför och nedanför

belägna vattenverken. Såväl vid Vargön som vid de båda vid Lilla

Edet belägna, Inlands pappfabriksaktiebolag och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag

tillhöriga verken bedrifvas för närvarande sådana industrier,

som äro i gång dygnet rundt. De hafva följaktligen intresse af

en i möjligaste mån konstant vattenmängd. Med nu gällande lagstiftning

kunna de icke heller förpliktas att tåla en dylik varierande aftappning;

och, äfven om en förändrad lagstiftning skulle gå i den riktning,

att en sådan aftappning skulle kunna tillåtas äfven mot öfriga rättsägares

bestridande, torde man, såsom Trollhättestyrelsen påpekat, kunna

taga för gifvet, att i sådant fall ersättning måste utbetalas till vederbörande.

Den ersättning, hvarom i nu föreliggande fall skulle blifva

fråga, skulle säkerligen komma att röra sig om betydande belopp.

Ur nu nämnda synpunkt är det således af synnerlig vikt för staten

att blifva ägare till den vattenkraft i älfven, hvaröfver staten ej redan

förfogar. Beträffande de s. k. Htegerska verken framträder denna synpunkt

ej så skarpt, då, enligt hvad Trollhättestyrelsen uppgifver, kronan

med Inlandsverken i sin hand skulle i fråga om vattenuttagningen

kunna ordna så, att Haegerska verken finge jämn vattenmängd dygnet

rundt. Men klart är, att kronan genom att förfoga öfver båda strändernas

vattenkraft finge än friare händer för ett rationellt ordnande af

vattenhushållningen i älfven.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Äu tillkommer ytterligare en anledning, som kraftigt talar för statstorvart

af ifrågavarande anläggningar. Särskildt gäller detta verken vid

Lilla Ldet. Såsom bekant har frågan rörande ombyggnad af Trollhätte

kanal redan sedan länge stått på dagordningen. I det af vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen på grundval af öfverstelöjtnanten Lamells

utiedmngai åi 1902 framlagda förslag till kanalens ombyggnad förutsattes

en höjning af lågvattenytan i älfven mellan Vargön och Trollhättan

med 0,41 meter. En sådan höjning skulle gifvetvis, såsom Trollhättestyrelsen

påpekar, medföra minskning i Vargöfallens fallhöjd och följaktligen

betinga afsevärd ersättning åt fallens ägare. I berörda plan

mg år vidare beträffande sträckan nedanför Trollhättan mellan Åkersvass

och Röda berget, dels att å hela denna del af farleden uppdämma vattenytan

till 1 meters höjd öfver nuvarande högvattenytan ofvanför Åkerström

dels att förlägga och samla hela fallet å denna sträcka vid Röda berget

Härigenom skulle de nu befintliga fallen vid Lilla Edet försvinna. Förlusten

af de öfverdämda vattenfallen skulle dock i värde rikligen ersättas

af den vattenkraft, som erhålles samlad vid Röda berget. En sådan

plans genomförande skulle gifvetvis medföra nödvändighet att inlösa de

båda vid Lilla Edet belägna verken med tillhörande vattenrätt eller i

hvarje fall att bekosta förflyttning af desamma.

Trollhättestyrelsen meddelar visserligen, att i det förslag till fariedsfrågans

lösning, som styrelsen har under utarbetande, förutsattes

möjligheten att framdraga farleden förbi Lilla Edet på annat sätt än

ofvan antydts, hvarigenom allenast de Inlands pappfabriksaktiebolag tillhöriga

anläggningarna skulle beröras, medan de Ilaegerska verken lämnades

orörda. Att afgifva något omdöme hvilkendera lösningen kan

vara att förorda, är ju gifvetvis ej möjligt i frågans nuvarande läge.

Men uppenbarligen är det synnerligen önskvärdt, att, då afgörandet en

gång skall träffas, staten är såvidt möjligt obunden af enskilda intressen.

Förutom de af mig nu i korthet angifna synpunkter, som tala för

de _ ifrågasätta statsinköpen, har Trollhättestyrelsen framhållit en del

andra fördelar, som dessa inköp skulle medföra; och tillåter jag mig

härutinnan hänvisa till hvad Trollhättestyrelsen anfört,

Det gäller sålunda att tillse, huruvida de preliminära köpeaftalen äro

sådana, att de kunna anses för staten antagliga.

De områden på marken, som enligt de särskilda aftalen försäljas,

framgå närmare af kartor, hvilka torde få såsom bilagor fogas vid

protokollet. En öfversiktskarta öfver Göta älf torde jämväl få biläggas

protokollet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

g4 Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Enligt det af Vargöns aktiebolag imderskrifna köpeaftalet försäljer

bolao-et till kronan all sin vattenrätt i Göta älf jämte alla dammar ock

andra anläggningar för vattenkraftens uttagande äfvensom kela Hufvndnäsön,

alla stränder pa båda sidor om bolagets vattenfall samt tillräcklig

mark för anläggning al vattenverk i ock för kraftens utnyttjande.

Köpeskillingen, som skall erläggas på tillträdesdagen den 1 juli

1908 utgör 3,090,000 kronor, kvaraf 190,000 kronor anses motsvara landområden

ock byggnader. Priset för vattenkraften skulle alltså belöpa sig

till 2,900,000 kronor. Den för närvarande tillgängliga vattenkraften

uppskattas till omkring 12,500 turbinhästkrafter vid lågvatten ock

28 000 turbinkästkrafter vid medelvatten. Priset per turbmkästkrait

skulle följaktligen blifva 232 kronor, om förhållandena vid lågvatten, ock

104 kronor, om förhållandena vid medelvatten läggas till grund för beräkningen.

Efter Vänerns reglering och med genomförande af natt- och

dag-reglering skulle vid lågvatten kunna vinnas ytterligare 8,700 kastkrafter

eller sålunda sammanlagdt 21,200 turbinkästkrafter, då priset skulle

blifva 137 kronor per hästkraft, ett pris, som icke kan anses oskäligt.

Enligt aftalet förhyr bolaget mot en årlig hyra af 60,000 kronor,

motsvarande omkring 2 % å köpeskillingen, alla de försålda fastigheterna,

nu befintliga dammar ock andra anläggningar för vatten kr altens

uttagande, intill dess den leverans af elektrisk energi, som kronan atao-it

sig, tager sin början. Leveransen, som enligt § 8 i köpeaftalet

omfattar 3,000 elektriska hästkrafter under en tid af 40 år, är afsedd att

börja senast den 1 maj 1910. Såsom betalning härför erlägger bolaget

105 000 kronor om året, motsvarande 35 kronor per hästkraft.

’ Enligt samma § 8 har bolaget förbundit sig att icke uttaga ström

med fasförskjutning öfver en viss gräns och att belasta de tre faserna

på visst sätt. Bryter bolaget häremot, är kronan berättigad afbryta

leveransen intill dess rättelse skett.

I sitt underdåniga utlåtande har justitiekansler!! erinrat, att kontrahenternas

mening antagligen är, att vid afbrott i leveransen af nu nämn

anledning bolaget ändock skall vara skyldigt betala den för leveransen

betingade ersättningen. Emellertid, säger justitiekanslern, stadgas längre

fram i samma §, att vid force majeure kronans skyldighet, att leverera

elektrisk energi upphör, samt tillägges, att för afbrott i energileveransen

»af anledning, som ofvan nämnts», bolaget skall åtnjuta god gorelse

efter vissa grunder. Dessa ord »af anledning, som ofvan nämnts»,

skulle, menar justitiekanslern, kunna gifva stöd för den tolkning, att

bolaget vore berättigadt till godtgörelse äfven i det ofvan i samma §

omförmälda fall att afbrottet i leveransen föranledts af bolagets förvax
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169

65

lande, hvadan justitiekansler!! anser försiktigast att i § 8 göra ett förtydligande

tillägg. Justitiekanslern ifrågasätter tillika, huruvida icke

äfven i § 9, där det talas om att kronan i visst fall äger afbryta energileveransen,

skulle tarfvas ett tillägg därom, att bolaget icke af sådan

anledning är berättigadt till godtgörelse eller afdrag å den utfästa betalningen

för den elektriska energien.

En tolkning, sådan som den af justitiekanslern såsom möjlig förutsatta,

synes mig dock icke gärna kunna ifrågakomma, helst i betraktande

af den i köpeaftalet förekommande bestämmelsen, att det af bolaget

utfästa beloppet skall »under alla förhållanden till kronan af bolaget

erläggas, sålunda äfven om bolaget jcke uttager tretusen hästkrafter

och oafsedt huruvida desamma i så fall af kronan helt eller delvis upplåtas

till annan».

Enligt § 15 i köpeaftalet medgifver kronan bolaget rätt att för all

framtid utan ersättning ur älfven nedanför Nybrofallen taga det vatten,

som erfordras för industriellt bruk, dock icke för kraftuttagning samt

under villkor att denna rätt till vattenuppfordring icke får på något

sätt lägga hinder i vägen för kronans anläggningar i och för vattenkraftens

tillgodogörande eller för andra ändamål eller föranleda till

några som helst kostnader för kronan, om till följd af sådana anläggningar

anstalterna för vattenuppfordringen behöfva ändras eller desamma

därigenom försvåras.

I sitt utlåtande har justitiekanslern ifrågasatt, huruvida icke det

vatten, bolaget sålunda berättigats taga ur älfven, bör begränsas till viss

rymd per sekund.

Emellertid får vattnet icke begagnas för kraftuttagning, och kan så

ej heller ske, emedan det skall tagas nedanför hufvudfallen. Då det således

icke kan blifva fråga om någon afsevärd myckenhet samt i betraktande

af de villkor, som äro fastade vid det gjorda medgifvandet, synes mig en

dylik begränsning knappast vara erforderlig. Emellertid torde åt Eders

Kungl. Maj:t böra utverkas bemyndigande att vidtaga formella ändringar i

köpeaftalet, och lärer säkerligen icke möta hinder från säljarens sida att

göra de af justitiekanslern ifrågasatta tilläggen.

Enligt det af Inlands pappfabriksaktiebolag undertecknade aftalet

försäljer bolaget dels hela den bolaget tillhöriga del af den ö, hvarå

bolagets vattenverk och fabriker äro belägna, dels så stort område af

bolagets mark å västra stranden, som anses behöfligt för framdragande

af en ny dubbel slussled, dels all bolagets rätt till vatten och fiske

utanför och å de sålunda försålda områdena. Med köpet följa anläggBih.

till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 101 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

ningar och verk å områdena ifråga jämte alla i fabriken varande maskiner,

ledningar och andra anordningar. Köpeskillingen, som skall erläggas å

tillträdesdagen den 1 augusti 1908, utgör 2,550,000 kronor. Byggnader

och maskiner samt marken anses, lågt räknadt, vara värda 1,360,000

kronor. Priset för vattenkraften skulle sålunda belöpa sig till 1,190,000

kronor. Den bolaget tillkommande, för kraftuttagniug tillgängliga vattenkraften

uppskattas för närvarande vid lågvatten till 5,400 turbinhästkrafter.

Priset skulle sålunda utgöra 220 kronor per hästkraft. Tager

man hänsyn till den ökning i vattenmängd, som en reglering af Vänern

samt en eventuell dag- och nattreglering skulle medföra, beräknas

emellertid 11,700 turbinhästkrafter kunna uttagas, och priset blir då

allenast omkring 102 kronor per hästkraft.

Bolaget skall enligt aftalet under 10 år från tillträdesdagen arrendera

det försålda mot ett årligt arrende af 95,000 kronor, motsvarande 3.73 %

å köpeskillingen. Kronan är dock fri att redan tidigare komma i besittning:

af hvad kronan skulle förvärfva.

Lilla Edets p a. pp er sbruk s aktieboi a g försäljer enligt det af bolaget

undertecknade köpeaftalet all sin vattenrätt i Göta älf, samtliga af bolaget

gjorda anläggningar för vattenkraftens uttagande, alla sina områden

väster om den kronan tillhöriga och af bolaget arrenderade gamla slussen

vid Lilla Edet samt vissa bolaget tillhöriga tomter och områden, som skulle

komma att öfversvämmas, därest det Laurellska kanalförslaget komme till

utförande. Alla bolaget tillhöriga byggnader å de försålda områdena ingå

i köpet, däremot inga maskinella anordningar med undantag af turbiner.

Landtmäteristyrelsen har i sitt utlåtande, bland annat, anfört, att

det möjligen, enär staten vore ägare af såväl gamla slussen vid Lilla

Edet som viss mark å ömse sidor därom, kunde ifrågasättas, om icke

afslutandet af det föreslagna köpet borde föregås af en närmare utredning,

huruvida icke staten på grund af nyssnämnda förhållande kunde

anses vara ägare af viss del uti det vattenfall, som försäljningen ifråga

hufvudsakligen gäller. Landtmäteristyrelsen anmärker emellertid, att uti

en af Kungl. Maj:t genom dom den 15 maj 1903 afgjord tvist Lilla Edets

pappersbruksaktiebolag såsom ägare åt ifrågavarande vattenverk förklarats

äga tillgodogöra sig en tredjedel af den i älfven framrinnande vattenmängden,

och att i denna tvist, som uppstått af den anledning, som omförmäles

i 10 § af nådiga förordningen om jordägares rätt öfver vattnet

å hans grund, å kronans vägnar ej gjorts anspråk på annan del af älfven

än kungsådran, som också uttryckligen undantagits från verksägarens

förfogande. På grund häraf anser sig landtmäteristyrelsen sakna skäl

tillstyrka en sådan föregående utredning, hvilken, äfven om resultatet

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169. 67

däraf ej gåfve anledning till nedbringande af den föreslagna köpeskillingens

belopp, i hvarje fall kunde föranleda en vidlyftig rättegång, däri kronans

talan antagligen ej utan fog komrne att mötas med invändning om

res judicata.

Till hvad landtmäteristyrelsen sålunda anfört ber jag få tillägga,

att vattenrätten väl torde få anses bunden vid de i punkt A. i § 1 af

köpeaftalet omförmälda sågverken, och att, enligt hvad inhämtas af för

mig tillgängliga handlingar, häfd åkommit fången till dessa sågverk på

grund af förordningen om tjuguårig häfd den 22 april 1881. Vidare

tillåter jag mig nämna, att i en genom Kungl. Maj:ts dom den 30

december 1875 afgjord tvist mellan Nya Trollhätte kanalbolag och Kungl.

Maj:t och kronan, å ena, samt ägarna af de vid Lilla Edet belägna sågverk,

å andra sidan, angående rätt till den i Göta älf utskjutande udde,

hvarå Lilla Edets sluss är uppförd, förklarats, att af omtvistade holmen

eller den emellan slusskanalen och älfven befintliga strandremsa allenast

så stor del tillhörde kronan, som för slussens och kanalens begagnande

till segelled samt byggnadens vidmakthållande erfordrades, och hvilken

del utmärkts å en i saken företedd karta. Kronans äganderätt förklarades

sålunda icke sträcka sig ut till älfstranden, hvadan ej heller

någon vattenrätt torde kunna anses tillkomma kronan. På regalrätt till

vattnet i denna del af Göta älf har kronan icke heller, mig veterligen,

gjort anspråk. Jag är därför ense med landtmäteristyrelsen, att någon

ytterligare utredning rörande äganderättsförhållandena till Lilla Edets fall

icke synes erforderlig.

I sitt uti ärendet afgifna utlåtande har justitiekanslern erinrat, att

de under § 1 B—I samt O och P upptagna lägenheter icke skola af

säljaren lämnas gravationsfria, och att dessa lägenheter besväras, förutom

af nyttjanderättsinteckningar, äfven af penninginteckningar till

afsevärda belopp. Justitiekanslern har därför ifrågasatt, huruvida icke

säljaren borde tillförbindas att, därest på grund af nämnda inteckningar

något af det försålda skulle frångå kronan eller kronan eljest lida intrång

i sin ägande- eller nyttjanderätt till det försålda, härför hålla kronan

skadeslös.

Med anledning häraf ber jag till eu början få nämna, att, enligt

hvad meddelats mig, icke någon af de tomter, till säkerhet för hvilkas

besittning meddelade inteckningar besvära de försålda fastigheterna, är

belägen å sistnämnda fastigheter. Förutom ett par numera betydelselösa

inteckningar samt inteckningar, som kunna anses ytterligare trygga

kronan i dess rätt, besväras ifrågavarande fastigheter jämväl af inteckningar

för gäld till betydande belopp. Emellertid hafva i ärendet förda

underhandlingar numera ledt därhän, att intet hinder torde förefinnas

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

mot att samtliga penninginteckningar före tillträdesdagen dödas jämväl

i de fastigheter, som enligt köpeaftalet icke skola lämnas gravationsfria.

Köpeskillingen till Lilla Edets pappersbruksaktiebolag utgör 5,000,000

kronor, hvaraf 3,000,000 kronor skola erläggas å tillträdesdagen den

10 juni 1908 och 2,000,000 kronor den 10 juni 1909. Emellertid bar

tillika träffats aftal, att bolaget skall arrendera det försålda under 10

år mot ett årligt arrende af 114,000 kronor för första året och 190,000

kronor för de återstående nio åren, motsvarande 3,8 % ränta å köpeskillingen.

Arrendet skall betalas i förskott med afdrag af 4 % ränta

på ränta å de för tidigt erlagda arrendeafgifterna. Härigenom minskas

likviden den 10 juni 1908 till 2,038,372 kronor 20 öre och den 10 juni

1909 till 1,412,311 kronor 39 öre. Kronan bar i sin hand att äfven

före de 10 årens utgång komma i besittning af det köpta.

Den ifrågavarande verk tillkommande vattenkraften torde kunna

beräknas vara lika stor som den, hvilken antagits medfölja de på västra

sidan af älfven belägna Inlandsverken eller sålunda efter nuvarande

förhållanden vid lågvattenmängd 5,400 turbinhästkrafter samt efter dämning

och reglering 11,700 turbinhästkrafter. Hur man än räknar, blir

köpeskillingen, såsom också Trollhättestyrelsen framhållit, högst betydande

i förhållande till det värde, som det försålda i och för sig kan anses

representera. Billigare pris synes emellertid icke hafva varit möjligt

att uppnå.

När det gäller bedöma de nu ifrågasatta inköpen -— genom livilka

hvarje enskild säljare nog uppenbarligen gör en god affär — synes

man emellertid från statens sida böra, då nu billigare villkor icke lära

kunna ernås, anlägga en större synvinkel på frågan och se något längre

fram i tiden, huru saken då kan komma att ur affärssynpunkt gestalta

sig för staten.

Sammanlagda köpeskillingen för hvad kronan, enligt hvad nu ifrågaställts,

skulle förvärfva från Vargöns aktiebolag, Inlands pappfabriksaktiebolag

och Lilla Edets papperbruksaktiebolag uppgår till 10,640,000

kronor.

Därest de nu föreslagna köpen skulle vinna godkännande, komme

staten efter slutligen genomförd vattenhushållningsplan att under dagen

vid lägsta vattenstånd, utöfver den kraft, hvartill staten redan är ägare,

förfoga öfver ytterligare följande antal elektriska hästkrafter: vid Trollhättan

omkring 61,800, vid Vargön omkring 20,200 samt vid de båda

verken vid Lilla Edet omkring 22,300, sålunda sammanlagdt omkring

105,000 elektriska hästkrafter. Under antagande af en nettovinst af 20

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

69

kronor per hästkraft skulle med beräkning af 4 % ränta detta krafttillskott

motsvara ett kapital af omkring 52,500,000 kronor. Med antagande

af en nettovinst af 15 kronor per hästkraft, det lägsta belopp,

hvarmed Trollhättestyrelsen ansett sig kunna räkna, kommer man till

ett kapitalvärde af 39,500,000 kronor. Om man emellertid i betraktande

däraf att krafttillskottet icke ännu på någon tid torde kunna tillgodogöras

och med hänsyn till svårigheterna att nu beräkna kostnaderna för

kraftens uttagande utgår från en så låg nettovinst som 10 kronor i

medeltal per hästkraft, stiger kapitalvärdet i allt fall till 26,250,000

kronor. Sedt ur denna, tämligen påtagliga synpunkt lära de ifrågasatta

förvärfven äfven från statens sida kunna betraktas såsom en god affär.

Dessutom har ju staten till följd af aftalade arrenden redan under de

närmaste åren att påräkna en någorlunda skälig afkastning å de belopp,

staten får utgifva.

Jag anser mig därför böra förorda desamma till antagande.

Jag tillåter mig i detta sammanhang påpeka, att, äfven om staten

antager aftalen, de vid ifrågavarande verk nu befintliga industrier fortfarande

torde komma att äga bestånd. Sålunda lära de vid Vargön

arbetande industrierna komma att fortfara under åtminstone 40 år eller

den tid, hvarunder den till visst pris aftalade energileveransen skall pågå.

Inlandsverken och Ehegerska verken komma med all sannolikhet att

drifvas på sina nuvarande platser de tio år arrendena vara, och under

tiden torde vederbörande hinna planera andra anläggningar i närheten,

baserade på energileverans från statens kraftstationer.

Såsom jag förut omnämnt, skulle staten genom antagande af ifrågavarande

köpeanbud blifva herre öfver, praktiskt taget, hela vattenkraften

i Göta älf. Emellertid skulle ett mindre vattenfall, tillhörigt Vs mantal

frälse Onafors, fortfarande komma att befinna sig i enskild ägo.

YTattenkraften förefinnes i en mindre afgrening af Göta älf, den

så kallade Lillån, som utlöper från älfven nedanför det kronan tillhöriga

Källshagsfallet emellan västra stranden och Hufvudnäsön samt åter utfaller

i älfven nedanför Vargöfallen. Vattenmängden uppmättes, enligt

hvad meddelats mig, den 6 juni 1907, då vattenståndet var något under

medelvatten, till 4 sekm3. Fallhöjden var samtidigt omkring 5 m.,

hvadan den tillgängliga vattenkraften vid mätningstillfället utgjorde

omkring 200 turbinhästkrafter. Fallet tillgodogöres genom en ganska

modern kvarnanläggning och ett sågverk. I den förra äro enligt uppgift

monterade turbiner för sammanlagdt 250 hästkrafter och i det

senare för 100 hästkrafter. Så stor vattenkraft finnes emellertid icke

alltid tillgänglig.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Utskottets

yttrande.

Underhandlingar hafva också förts om inköp af jämväl detta lilla

fall för statens räkning, men det pris, som begärts, har icke ansetts

antagligt. Sannolikt torde väl så småningom fallets ägare dock finnas

villig att hembjuda egendomen till staten på afsevärdt billigare villkor.

Slutligen anhåller jag få anmäla, att ordföranden i Fuxerna sockens

kommunalstämma och ordföranden i socknens kommunalnämnd uti en

till Kungl. Maj:t ingifven skrift anhållit, att, därest det ifrågasatta köpeaftalet

med Lilla Edets pappersbruksaktiebolag kommer till stånd, staten

måtte betala årlig kommunalskatt motsvarande den annars gifna förlusten

för kommunen eller ock därför lämna skäligt vederlag. Denna

fråga torde emellertid icke i detta sammanhang böra göras till föremål

för pröfning.))

På sätt i statsrådsprotokollet framhålles, äro de fastigheter med

tillhörande vattenrätt i Göta älf, som genom afslutande af de nu föreslagna

köpen skulle förvärfvas åt staten, af värde för densamma icke

allenast eller i främsta rummet genom den inkomst, nämnda egendom

direkt kan lämna, utan de ifrågasatta köpen hafva sin största betydelse

däruti, att genom desamma staten dels blifver i tillfälle att medelst reglering

af afrinningen i Göta älf bereda sig väsentligen ökadt utbyte af

den vattenkraft, staten redan nu äger i älfven, dels ock får frihet att

på lämpligt sätt ordna en förbättrad farled från Vänern till Kattegatt.

I statsrådsprotokollet har utförligt redogjorts för de stora fördelar, som

skulle vinnas genom en rationellt ordnad vattenhushållning i Göta älf,

och vill utskottet i detta hänseende här endast erinra, hurusom enligt

gjorda beräkningar krafttillgången i Trollhättefallen, hvilken under närvarande

förhållanden uppskattas till 76,000 elektriska hästkrafter, skulle

kunna genom anordnande af en varierande aftappning under olika delar

af dygnet (dag- och nattreglering) ökas med 22,000 hästkrafter redan

innan vattenståndet i Vänern reglerats. Efter genomförande af Vänerns

reglering, hvilken beräknas i och för sig medföra en krafttillökning i

nämnda vattenfall af 30,900 hästkrafter, skulle dag- och nattregleringen

blifva ännu effektivare och komma att med likaledes 30,900 hästkrafter

öka krafttillgången vid Trollhättan, så att den komme att uppgå till

137,800 elektriska hästkrafter. Med hänsyn till de högst betydande

värden, som berörda ökning i krafttillgången representerar, måste det

anses vara af största vikt, att staten får frihet att vidtaga åtgärder för

en ändamålsenlig reglering af afrinningen i älfven. Den förebragta

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutsliottets Utlåtande 2V:o 169.

71

utredningen gifver emellertid vid handen, att sådana åtgärder icke kunna

verkställas utan efter uppgörelse med ägaren till Vargöverken och,

hvad angår dag- och nattreglering, jämväl med Inlands pappfabriksaktiebolag.

Äfven beträffande de s. k. Hasgerska verken, tillhöriga

Lilla Edets papper sbruksaktiebolag, kom me svårigheter att möta mot

inrättande af en varierande aftappning i älfven; dock finnes, enligt hvad

Trollhättestyrelsen upplyst, möjlighet för staten, om den har Inlandsverken

i sin hand, att lämna de Hasgerska verken en jämn vattenmängd

dygnet rundt, ehuru aftappningen i älfven eljest varierar.

De omständigheter, som ofvan framhållits, innefatta mycket vägande

skäl för att staten förvärfvar såväl Vargöns som Inlands vattenverk.

Härtill kommer ytterligare det skälet, att staten genom inköp af dessa

verk kommer i tillfälle att tillgodogöra sig sina redan förut förvärfvade

vattenfall vid Vänerns utlopp (Källshagen och Sjöboda) samt vid Åkerström

nedanför Trollhättan, hvilka fall knappast kunna ensamma för sig

med ekonomisk fördel utbyggas, men däremot lämpligen kunna tillgodogöras

i sammanhang med nyssnämnda till inköp föreslagna vattenfall.

Slutligen är det, på sätt Trollhättestyrelsen närmare utvecklat, i

och för ordnandet af en förbättrad farled af stor vikt för staten att

blifva ägare till Inlandsbolagets vattenkraft och ett tillräckligt område

på västra stranden för att möjliggöra farledens framdragande därstädes.

Af ofvan angifna skäl och med hänsyn jämväl till åtskilliga andra

i statsrådsprotokollet framhållna omständigheter måste det anses vara

för staten i hög grad önskvärd!, att komma i besittning af vattenfallen

jämte angränsande markområden vid Vargön och Inland. De pris, till

hvilka staten enligt de nu framlagda köpeaftalen kan förväfva nämnda

egendomar, äro visserligen så i ena som i andra fallet ganska höga

och öfverstiga helt visst ej obetydligt det värde, egendomarna hafva

för de nuvarande ägarne. Men genom den i statsrådsprotokollet lämnade

utredningen har utskottet funnit sig öfvertygadt om att de fördelar,

staten genom afslutande af dessa köp vinner, äro så stora, att de väl

motsvara statens uppoffringar. I följd häraf anser sig utskottet ock

böra tillstyrka antagandet af de med Vargöns aktiebolag och Inlands

pappfabriksaktiebolag preliminärt upprättade köpeaftalen.

Hvad angår de s. k. Hasgerska verken vid Lilla Edet, visar utredningen,

att det är synnerligen önskvärd! för staten att få i sin hand

äfven dessa verk med tillhörande vattenrätt i älfven. Härigenom skulle

staten, praktiskt taget, blifva herre öfver all kraft i Göta älf och sålunda

kunna skörda hela vinsten af den ökning i krafttillgången, som åstadkommes

genom de planlagda regleringsföretagen. Och härjämte skulle

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

staten få fullt fria händer att på det sätt, som kan fisa sig lämpligast,

lösa frågan om en förbättrad farled. Hvad beträffar sistnämnda fråga

föreligger som bekant ett af öfverstelöjtnant Laurell uppgjort förslag,

enligt hvilket en damm skulle anläggas vid Röda berget 4,7 km. nedanför

Lilla Edet för vattenytans höjande ungefär en meter öfver Åkerströms

sluss, hvarvid det där befintliga låga fallet skulle försvinna och vattenytan

vid Lilla Edet höjas med nära 2 meter. Då emellertid denna plan förutsätter

öfversvämning af ganska betydande strandområden och industriella

anläggningar, har Trollhättestyrelsen under utarbetande ett nytt förslag,

enligt hvilket sluss och damm förläggas vid Lilla Edet. Huruvida

detta synnerligen tilltalande alternativ skulle medföra ekonomiska fördelar,

kan naturligtvis ännu icke med bestämdhet förutsägas, men gifvet

är, att en sådan lösning är betydligt svårare att genomföra, om staten

icke är i besittning af de Iisegerska verken. Det skulle vara synnerligen

olämpligt, om hela variationen mellan dag- och nattförbrukningmåste

åstadkommas på västra älfstranden i stället för att jämnt fördelas

på hela vattentillgången; och gifvetvis skulle det vara förenadt med

stora kostnader och svårigheter att under hela dygnet, oafsedt den

med vattenvariationen snabbt följande höjningen och sänkningen af

älfvens vattenstånd, kunna bereda ägaren af de Hmgerska verken den

konstanta vattentillgång, som han enligt lag har rättighet att fordra.

Alldeles uppenbart är, att såväl denna komplicerade vattenhushållning

som dammens anläggning på ett staten icke tillhörigt strandområde inbjuda

till juridiska tvistiglieter, hvilkas räckvidd ej kan öfverskådas. Det

kan för öfrigt med till visshet gränsande sannolikhet antagas, att de

Hmgerska verken ej kunna ombyggas för den genom vattenytans höjande

möjliga tillökningen i fallhöjd, utan den nuvarande öfre vattenytan

måste säkerligen bibehållas vid sin naturliga nivå, alltså omkring 2

meter lägre än den nya dammen. Detta förutsätter emellertid, att

vattnet från den nya dammen genom luckor nedsläppes till en lägre

nivå, hvarvid några tusen hästkrafter utan ändamål bortkastas — en

misshushållning, som från nationalekonomisk synpunkt måste anses högst

motbjudande.

Genom att komma i besittning af bägge stränderna och hela vattenfallet

vid Lilla Edet skulle staten däremot kunna på ett fullt rationellt

sätt och med största ekonomiska fördel ordna kraftuttagningen. Den

till de Hsegerska verken hörande vattenkraften utgör, om däri inberäknas

kungsådrans halfva vattenmängd, 5,400 turbinhästkrafter, men efter

dämning och reglering skulle staten här kunna tillgodogöra sig 11,700

turbinhästkrafter. Värdet af detta kraftbelopp kan enligt Trollhätte
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

73

styrelsens beräkning uppskattas till 3 miljoner kronor. Genom antagande

af det med Lilla Edets pappersbruksaktiebolag uppgjorda köpeaftalet

skulle staten förutom vattenrätten förvärfva bolagets anläggningar

för vattenkraftens uttagande samt åtskilliga jordområden med därå

uppförda byggnader. I fråga om de i köpeaftalet omhandlade jordområdena

äfvensom vattenrätten i älfven bär landtmäteristyrelsen i sitt

till Kungl. Maj:t afgifna utlåtande i ärendet gjort vissa erinringar, och

1 anledning däraf kafva Trollhättestyrelsens verkställande direktör samt

dess juridiska ombud på begäran af utskottet afgifvit yttranden till närmare

upplysning och utredning af ifrågavarande förhållanden. Då landtmäteristyrelsens

utlåtande endast delvis blifvit relateradt i statsrådsprotokollet,

vill utskottet såsom bilagor till detta sitt utlåtande meddela

såväl nämnda styrelses utlåtande i dess helhet som ock ofvan omförmälda,

i anledning af detsamma afgifna yttranden.

Enligt köpeaftalet utgör köpeskillingen för de Hsegerska verken 5

miljoner kronor. Såsom ofvan nämnts, kan den vattenkraft, staten

genom köpet förvärfvar, anses vara värd 3 miljoner kronor. Återstående

2 miljoner kronor skulle då motsvara värdet af den öfriga egendom,

staten genom köpet förvärfvar. Det låter icke förneka sig, att denna

köpeskilling är hög i förhållande till det värde, till hvilket det försålda

i och för sig kan uppskattas. Men de fördelar, staten indirekt kan

bereda sig genom besittningen af dessa verk och den frihet, staten

därigenom äger att, oberoende af andra, på lämpligaste sätt sköta

vattenhushållningen i Göta älf, äro helt visst så stora, att de väl motsvara

den uppoffring, som ifrågavarande köp kan anses innebära. Då

det ej heller synes vara möjligt att uppnå ett billigare pris, utan det

tvärtom torde vara anledning befara, att i en framtid till följd af de

utvidgningar och tillbyggnader af verken, som, enligt hvad Trollhättestyrelsen

upplyst, ständigt pågå, priset kan blifva högre än nu, anser

sig utskottet hafva skäl tillstyrka antagandet af äfven nu ifrågavarande

köpeaftal.

För ett rätt bedömande af hvad frågan här gäller bör man, såsom

i statsrådsprotokollet ock framhållits, se alla de tre föreslagna köpen i

ett sammanhang. Man finner därvid, att köpeskillingarnas sammanlagda

belopp utgör 10,640,000 kronor. Genom dessa köp skulle den af staten

efter slutligen genomförd vattenkushållningsplan i Göta älf disponerade

vattenkraften i älfven komma att under dagen vid lägsta vattenstånd

uppgå till sammanlagdt omkring 180,000 elektriska hästkrafter, hvilket

innebär en ökning med 105,000 elektriska hästkrafter i det kraftbelopp,

staten för närvarande kan tillgodogöra sig. Denna krafttillökning motBili.

till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 101 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

svarar efter den lägsta beräkningsgrund, som rimligen kan komma

i fråga, ett kapitalvärde af 26,250,000 kronor, men efter all sannolikhet

bör värdet sättas betydligt högre. Detta visar tydligt, att de nu föreslagna

inköpen äro för staten i ekonomiskt hänseende synnerligen förmånliga.

Härtill kommer, att staten genom köpen får i sin hand hvad

som i hufvudsak erfordras för ett ändamålsenligt ordnande af den viktigaste

inre farleden i vårt land, en fråga, som inom den närmaste

framtiden måste lösas.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, må

a) godkänna och antaga tre särskilda, vid statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 9 april 1908

fogade köpeaftal, undertecknade ett af Vargöns aktiebolag

den 8 januari, ett af Inlands pappfabriksaktiebolag

den 24 februari och ett af Lilla Edets pappersbruksaktiebolag

den 29 februari 1908, angående försäljning

till Kungl. Maj:t och kronan af viss nämnda

bolag tillhörig egendom, jämte de statsrådsprotokollet

jämväl bilagda tillägg till de af Inlands pappfabriksaktiebolag

och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag undertecknade

köpeaftalen;

b) medgifva, att Kungl. Maj:t må i aftalen vidtaga

de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

c) bemyndiga riksgäldskontoret att, på rekvisition,

i mån af behof tillhandahålla Kungl. Maj:t de medel,

som erfordras för fullgörande af likviderna enligt omförmälda

köpeaftal; och

d) medgifva, att den egendom, som genom antagande

af ifrågavarande aftal skulle af Kungl. Maj:t

och kronan förvärfvas, må ställas under förvaltning af

styrelsen för Trollkätte kanal- och vattenverk.

Stockholm den 21 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

75

Reservation

af herrar P. Pehrson, C. Persson, J. A. Sjö, II. Andersson och A. WiJclund,

hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande

lydelse:

»På sätt i stadsrådsprotokollet — — — — — — — — (lika med

utskottets yttrande här ofvan) — — —• — — preliminärt upprättade

köpeaftalen.

Hvad angår förslaget om inköp af de s. k. Hmgerska verken vid

Lilla Edet kan det icke förnekas, att staten skulle hafva fördel af att

komma i besittning af äfven dessa verk med tillhörande vattenrätt i

älfven. Genom detta köp i förening med de öfriga nu föreslagna

skulle nämligen staten, praktiskt taget, blifva herre öfver all vattenkraft

i Göta älf och sålunda kunna skörda hela vinsten af den ökning i

vattenkraft, som åstadkommes genom de planlagda regleringsföretagen.

Härjämte har framhållits, hurusom staten genom ifrågavarande köp

skulle få fria händer beträffande farledens ordnande. Såsom ofvan påpekats,

har det emellertid blifvit utredt, att farleden med slussar kan

framdragas på västra stranden å den mark, som nu tillhör Inlandsverken,

och denna omständighet har särskildt anförts till stöd för inköpet

af dessa verk. Med denna anordning af farleden komme fallen att

bibehållas vid Lilla Edet, hvaremot enligt det andra föreliggande förslaget

till farledsfrågans lösning en ny damm skulle anläggas vid Röda

berget 4,7 km. nedanför Lilla Edet och älfvens öfre vattenyta framdragas

till denna damm, hvarigenom såväl Lilla Edets och Inlands fabriker

som ock flera andra värdefulla industriella anläggningar äfvensom

vidsträckta jordområden på ömse sidor om älfven skulle blifva

öfversvämmade. De ersättningar, som staten i följd häraf skulle få vidkännas,

komme med all säkerhet att uppgå till mycket betydande belopp

och i betraktande häraf synes det vara tvifvelaktigt, att denna

plan är att föredraga framför utvägen att med bibehållande af fallen

vid Lilla Edet framdraga farleden öfver Inlandsverkens mark.

I fråga om den vattenkraft, hvaraf staten skulle komma i besittning

genom inköp af de Hsegerska verken, inhämtas af statsrådsprotokollet,

att den nämnda verk tillhörande vattenkraften med tillägg af

halfva kungsådran kan beräknas till 5,400 turbinhästkrafter. Genom

uppdämning af älfven ofvanför Lilla Edet -— hvilken uppdämning är

önskvärd såväl för farledens förbättring som för utnyttjande af fallet

vid Åkerström — samt genom reglering af Vänern och anordnande af

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

en varierande aftappning i älfven skulle nämnda krafttillgång kunna ökas

med 6,300 turbinhästkrafter. Äfven om man medräknar sistnämnda kraftbelopp

och sålunda utgår ifrån att staten genom köpet af de Hasgerska

verken skulle förvärfva 11,700 turbinhästkrafter, uppgår värdet af ifrågavarande

krafttillgång, efter det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen satta

priset af 200 kronor per hästkraft, icke till mer än 2,340,000 kronor

eller, enligt Trollhättestyrelsens värdesättning efter 250 kronor per

hästkraft, till omkring 3,000,000 kronor. Den i det föreslagna köpet

ingående vattenkraftanläggningen kan icke för staten anses hafva något

egentligt värde, enär helt och hållet nya anläggningar torde erfordras

för ett rationellt tillvaratagande af älfvens vattenkraft. De försålda

byggnaderna och jordområdena kunna ej heller åsättas stort värde i

statens hand, helst marken enligt ofvan omförmälda plan skulle till

största delen sättas under vatten. Af det anförda framgår, att den i

det framlagda köpeaftalet till 5 miljoner kronor satta köpeskillingen

måste anses med ett belopp af 2 å 3 miljoner kronor öfverstiga värdet

af den försålda egendomen. Ett för staten så ofördelaktigt och betungande

aftal anser sig utskottet icke böra tillstyrka. Inköpet af de

Hmgerska verken är ej heller för staten på långt när så önskvärdt

eller behöfligt som förvärfvandet af Vargöns och Inlands vattenverk.

Genom köpen af sistnämnda två verk vinner staten, förutom viktiga

fördelar med afseende å ordnandet af farleden, en högst betydlig tillökning

i den för staten nu disponibla vattenkraften i Göta älf. Såsom

ofvan nämnts, kan staten nu vid Trollhättan tillgodogöra sig omkring

76.000 elektriska hästkrafter. Härutöfver skulle staten i följd af nämnda

köp komma att efter fullt genomförd vattenhushållningsplan under

dagen vid lägsta vattenstånd förfoga öfver följande antal elektriska

hästkrafter: vid Trollhättan omkring 61,800, vid Yargön omkring 20,200

och vid Inland omkring 11,100 eller sålunda sammanlagdt omkring

93.000 elektriska hästkrafter, ett kraftbelopp, i jämförelse hvarmed det,

som kan utvinnas genom inköp af de Htegerska verken, nämligen

11,100 elektriska hästkrafter, måste anses vara mindre betydande.

I sammanhang härmed har utskottet velat meddela, att enligt

verkställd öfverslagsberäkning Sverige i sina vattenfall har en naturkraft

af omkring tio miljoner turbinhästkrafter, hvaraf emellertid endast

ett belopp af omkring 3,7 miljoner kan inom öfverskådlig framtid

blifva med ekonomisk fördel utnyttjad. Af sistnämnda kraftbelopp

komme staten, i händelse de nu ifrågasatta köpen beslutas, att — frånsedt

den tillökning i kraft, som kan vinnas genom dag- och nattreglering

— förfoga öfver ungefärligen en sjättedel eller omkring 600,000

turbinhästkrafter.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

77

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) med afslag å Kungl. Maj:ts förevarande framställning

i hvad den afser godkännande af framlagdt

köpeaftal med Lilla Edets pappersbruksaktiebolag,

godkänna och antaga två särskilda vid statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 9 april 1908 fogade

köpeaftal, undertecknade det ena af Yargöns aktiebolag

den 8 januari och det andra af Inlands pappfabriksaktiebolag

den 24 februari 1908, angående försäljning

till Kungl. Maj:t och kronan af viss nämnda

bolag tillhörig egendom, jämte det statsrådsprotokollet

jämväl bilagda tillägget till det af Inlands pappfabriksaktiebolag

undertecknade köpeaftalet;

b) medgifva, att Kungl. Maj:t må i sistnämnda

två aftal vidtaga de formella ändringar, som kunna

finnas påkallade;

c) bemyndiga riksgäldskontoret att, på rekvisition,

i mån af behof tillhandahålla Kungl. Maj:t de medel,

som erfordras för fullgörande af likviderna enligt omförmälda

köpeaftal med Yargöns aktiebolag och med

Inlands pappfabriksaktiebolag; och

d) medgifva, att den egendom, som genom antagande

af sistnämnda två aftal skulle af Kungl. Maj:t

och kronan förvärfvas, må ställas under förvaltning

af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk.»

Herrar H. B. Törnebladh och E. Hammarlund hafva begärt få antecknadt,

att de icke inom utskottet deltagit i behandlingen af detta ärende.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Bil A.

Landtmäteristyrelsens utlåtande.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 2 mars 1908 har Eders Kungl. Maj:t

anbefallt landtmäteristyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande öfver

styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk förslag om inköp för

Eders Kungl. Maj:ts och kronans räkning af vissa vattenverk och jordområden

med vattenrätt m. m. vid Lilla Edet i Göta älf; och får i

anledning däraf landtmäteristyrelsen i underdånighet anföra följande:

De jordområden, som genom ifrågavarande köpeaftal föreslås att

af statsverket förvärfvas, utgöra delar af de så kallade »Lilla Edets

tomter», belägna inom Fuxerna by å Göta älfs östra strand och innefattande

äfven en därinvid liggande holme i älfven. Lilla Edets tomter

hafva af ålder tydt till Fuxerna bys skifteslag i socknen af samma

namn. Detta skifteslag har bestått af följande hemman, till nummer

och namn angifna enligt 1825 års jordebok:

Fuxerna n:o 1, Bengt Ivarsgården,

»

»

»

»

»

Kullås

Högstorp n:o 5, ..

Öfverbol n:o 6, ..

Stommen n:o 10, ..

n:o 2, Ivar eller Mårten Toresgården,

n:o 3, Torstens- eller Storegården, ......

n:o 1, Nedergården, ....................................

n:o 8, Lars Svensgården, ........................

n:o 9, Frälsegården,....................................

n:o 4,

om 1 mantal,

»1 » ,

»1 » ,

»1 » ,

»1 » ,

»1 » ,

» Vs » ,

» Vs » ,

» Va » , och

» Va »

Hemmanen Fuxerna Frälsegård och Öfverbol äro af krono-, de

öfriga af skattenatur. Uti gällande jordebok af år 1877 hafva hemmanen

samma mantal som enligt 1825 års jordebok, men följande nummer

och namn:

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

79

Bengt Ivarsgården n:o 1, Mårten Torsgården n:o 2, Storgården

n:o 3, Nedergården n:o 4, Lars Svensgården n:o 5, Frälsegården n:o 6,

Högstorp n:o 1, Kullås n:o 1, Stommen n:o 1 och Öfverbohl n:o 1.

I medlet af 1700-talet bestod den del af skifteslagets nuvarande

inägoområde vid Göta älf, som var belägen söder om Lilla Edet och

som utgjorde ungefär två tredjedelar af skifteslagets längs älfven belägna

område, hufvudsakligen af egentlig inägojord eller åker- och

ängsgärden, under det att den norr därom belägna tredjedelen af skifteslagets

område vid älfven bestod af så kallad »hed- och fäladsmark»,

eller då ännu ouppodlad men odlingsbar jord med mellanliggande bergåsar

och dylikt. Denna fäladsmark hade visserligen då för tiden utmarksnatur,

men skifteslagets egentliga ut- och skogsmark sträckte sig

österut från nyssnämnda område vid älfven.

Skifteslagets hed- eller fäladsmark har år 1753 undergått storskifte,

som fastställts år 1755. Därvid erhöllo alla ofvannämnda hemman del

efter oförmedladt mantal utom Ofverbol, som i handlingarna icke ens

nämnes. Vissa områden lämnades samfällda, såsom bergåsar, gatubackar

m. m. samt betecknades å kartan och i beskrifningen med k. Bland

dylika områden märkes »Elfvedalarne mellan Lilla Edet och Hålan»,

som afsattes till »Byemännens gemensamma nyttjande, och bekvämlighet

vid Fiskande». Inom den då delade marken låg invid älfven ett område,

som hvarken ingick i skiftet eller uttryckligen undantogs såsom

samfälldt. Detta område var å kartan betecknadt med särskild gul

färg och påskriften »Lilla Edets tomter». I protokoll och beskrifning

omförmäles det icke. En mindre del af detta område, ungefär 30 meter

långt och 5 meter bredt, var skildt från fasta landet genom en kanal,

i beskrifningen betecknad såsom »slusserne» och tydligen utgörande en

del af gamla Trollhätte kanal. Utanför Lilla Edets område låg i själfva

älfven ett område, å kartan utmärkt med q, omgifvet af dammar och

åtta sågbyggnader, samt i beskrifningen sålunda angifvet: »Sågbruket

på Hålänska sättet inrättat». Ej heller detta sågbruksområde ingick i

skiftet eller undantogs samfälldt. Enligt 1753 års karta och beskrifning

funnos å Lilla Edets område förutom slusskrifvarhus och tullhus

invid kanalen, tings- och gästgifvargård, häradsarrest m. m.

År 1754 hafva Fuxerna skifteslags inägor och möjligen äfven dess

skogsmark undergått storskifte, hvaröfver dock hvarken karta eller beskrifning

upprättats. Redan år 1760 verkställdes därför nytt storskifte

å skifteslagets egentliga ofvan omförmälda inägoområde vid älfven

söder om Lilla Edet. Detta skifte fastställdes år 1761. Alla ofvannämnda

hemman, äfven Ufverbol, tilldelades därvid ägolott efter räntan,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

som med visst undantag utgjorde delningsgrund för åker och äng, samt

efter mantalet, som utgjorde delningsgrund för viss i detta skifte ingående

utmark. Vid detta skifte synas ej hafva gjorts några samfällda

undantag, men delägarna träffade bland andra följande öfverenskommelse:

»Elfrättigheten vidkommande så nyttjas den så hädanefter som

hittills, af Hemmanen i Öfre och nedre Byn alldeles efter förra vanligheten

till alla sina förmåner, dock att ingen främmande eller oberättigad,

må af någon Delägare tillåtas gagna sig häraf, hvarken med slåttars

anläggande, fiskande eller annat nyttjande af hvad namn det vara må,

utom tillstånd af alla de, som häruti laga del äga. Men ej må någons

land brukas, gräset nedtrampas, eller fisket förhindras utom Jordägarens

lof och föregången öfverenskommelse med honom därom». Denna

öfverenskommelse torde få anses innebära, att fisket och vattnet i ån

voro samfällda.

Åren 1799 och 1800 verkställdes storskifte af dels Lilla Edets

tomter, dels de ägor, som under litt. k lämnats odelade vid ofvannämnda

1753 års storskifte. Sedan år 1802 vissa ändringar verkställts i storskiftet

å Lilla Edets tomter, fastställdes skiftet år 1803, särskild karta

och beskrifning upprättades öfver de vid 1753 års skifte med litt. k

betecknade ägor; men ofvannämnda »elfvedalar» eller stranden emellan

Lilla Edet och »Hålaiden» gingo i storskifte med Lilla Edets tomter.

Vid sistnämnda skifte erhöllo alla ofvan uppräknade hemman i skifteslaget

utom öfverbol ägolott uti två eller flera skiften efter innehaf,

jämlikt en redan år 1748 upprättad delningslängd. Hemmanet Öfverbol

omtalas ej ens i handlingarna. Landtmäteristyrelsen bifogar i underdånighet

utdrag af kartan öfver detta storskifte, bilaga A, samt af

beskrifningen, bilaga B.

Af skifteshandlingarna framgår, att i skiftet ingingo — utom de

egentliga tomterna vid Lilla Edet, som tilldelades ofvannämnda hemman

— dels »slussverket», som ägdes af Eders Kungl. Maj:t och kronan

och Göteborgs stad samt bestod af kanalen eller slussen jämte de

å kartan med litt. N, O och P utmärkta områdena, af hvilka det med

litt. N betecknade utgjorde »slussgången», det med O betecknade slussskrifvarehusets

tomt och det med P betecknade faktorsbyggnadstomt,

äfven benämnd tullhustomten, dels »sågbruket», som då ägdes af två

personer eller firmor, hvilka samfälldt begagnade till sågbruket hörande

platserna L och M å »holmen» samt »spånkajen», litt. Q, som genom

köpeafhandling år 1757 upplåtits till sågbrukets ägare af »större delen

af Fuxerna Byelags Intressenter» hvilken upplåtelse nu vid storskiftet

förnyades genom förening, dels ock ett skattelagdt laxfiske i älfven vid

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

81

sågarne å det med litt. R utmärkta området, hvilket fiske ägdes af

inspektören Lars Wallgren, som ägde äfven hälften af hemmanet Kullås.

I protokollet uppgafs bland annat, att såväl slussverket som sågbruket

varit Kungl. Maj:ts och kronans »uråldriga ägendom», att Göteborgs

stad enligt nådigt bref den 24 mars 1651 erhållit rättighet att emot

det arrende, som inspektören Hans Sinder förut betalt, »få begagna

Lilla Edets slussar, sågverk och Holmen» och att enligt en företedd

gammal jordebok slussverket med åtta stycken sågar år 1720 till skatte

försålts för 1,200 daler silfvermynt till Hans von Gärdes och rådmansänkan

i Göteborg Catharina Beckman. Vid 1800 års storskifte uppgafs

Göteborgs stad vara ägare till 2 3 och Kungl. Maj:t och kronan

till Vs af slussverket, hvilket dock ungefär vid denna tid med tillhörande

jord torde hafva öfvergått i kanalbolagets och statens ägo.

Åren 1837 och 1838 verkställdes laga skifte å inägorna till Fuxerna

by, hvilket fastställdes år 1843. Alla ofvan nämnda hemman, äfven

Ofverbohl, tillädes därvid ägolott efter innehaf. Jämlikt 11 och 17 §§

af skiftesprotokollet bestämdes, att såväl skifteslagets skogsmark som

tomterna på Lilla Edet, som förut blifvit lagligen skiftade,'' skulle från

laga skiftet uteslutas.

För samfälldt behof undantogs bland annat dels sågspånsplatsen

vid älfven, dels en lastageplats vid ofvannämnda »Hålan» eller »Hålaidan»,

belägen vid sydligaste ändan af de år 1800 storskiftade Lilla

Edets tomter. Enligt 15 § af skiftesprotokollet yrkade trenne delägare,

att fa för framtiden bibehållas vid sina i älfven ägande »Blockbommar»

med landfästen, hvilket yrkande bestreds af samtliga öfriga närvarande

delägare under påstående »att såväl alla i Elfven vid Fuxerna bys ägor

varande Blockbommar som Fisket bör förblifva till samfälldt begagnande

efter hemmantalet». Denna fråga afgjordes genom utlåtande af

förrättningsmännen, som yttrade bland annat: »Denna stridighet är en

rättsfråga, som ej tillhör landtmätaren och Godemän att afgöra, hälst

denna förrättning ej sträcker sig längre än till Inägorna, och altså

Delning af wattnet uteslutit, i grund hwaraf denna stridighet efter behörig

Instämning får göras anhängig wid wederbörlig Domstol, om någon

af Byamännen därtill finner sig befogad».

Bland de i ägobeskrifningen och häfdeförteckningen upptagna »Gemensamma

ägor till Hela Byalaget» märkes »Halfwa Götha Elf» om en

areal af 40 tunnland 3 kappland.

Af det anförda torde framgå, att vattnet och fisket i Göta älf vid

laga skiftet ansetts vara samfällda.

Såsom framgår af § 49 af skiftesprotokollet hade vid år 1819 för
Bih.

till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 101 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

rättad storskiftesdelning å Frälsegården skett rubbning af 1800 års

storskifte å Lilla Edets tomter, så att sagda hemmans andel uti nyssnämnda

tomter nu tillhöra endast 7 s mantal af hemmanet.

År 1876 verkställdes utstakning af »rågångarna omkring Trollhätte

nya kanalbolags område på båda sidor om gamla slussarne vid Lilla

Edet». Eders Kungl. Maj:ts och kronans samt kanalbolagets område

öster om kanalen bestämdes i enlighet med 1800 års storskifteskartas

gränser för de å den då upprättade kartan med litt. N, O och P betecknade

områdena. Jämlikt Kungl. Maj:ts dom den 30 december 1875

uti redan år 1843 uppkommen tvist emellan kanalbolaget, uti hvars

talan kronan sedermera instämt, samt sågverkens ägare, rörande kanalbolagets

och kronans rätt till mark å västra sidan om kanalen, blef

vid förrättningen å västra sidan utstakad en omkring 4 meter bred

ägoremsa, som enligt nämnda dom och en däri åberopad karta förklarats

såsom för slussens och kanalens begagnande och vidmakthållande

oundgängligen erforderlig. Enligt å kartan af vederbörande häradsrätt

år 1877 tecknadt bevis förklarades den i enlighet med kartan verkställda

rågångsförrättning hafva vunnit laga kraft.

Huruvida hemmanet Öfverbol erhållit skogsmark i samband med

Haneströms skogsmark eller mahända ej tilldelats annan utmark än den,

som hemmanet enligt hvad ofvan nämnts erhållit genom laga skifte å

inrösningsjorden till Fuxerna skifteslag, har af härstädes tillgängliga

handlingar ej kunnat utrönas.

Ehuru det kan anses tveksamt, huruvida det öfverensstämde med

skiftesstadgans föreskrifter, att, såsom skedde vid laga skiftet af inägorna

till Fuxerna skifteslag, storskiftet å Lilla Edets tomter lämnades orubbadt,

då dessa tomter vid tiden för storskiftet ej rätteligen kunde, såsom redan

då tätt bebyggda, betraktas såsom skogsmark, som uti punkt 3:o af

78 § skiftesstadgan afses, har emellertid med stöd af gällande rättsuppfattning

nyssnämnda storskifte ansetts såsom orubbligt skifte, i det

att åtskilliga af de vid storskiftet uppkomna ägolotter eller tomter tid

efter annan varit föremål för landtmäteriförrättningar af olika slag,

såsom delningar, ägoutbyten och rågångsförrättningar, hvilka i allmänhet

vunnit fastställelse. I öfverensstämmelse härmed synes äfven lagfart

i allmänhet hafva meddelats å köp och försäljningar af tomter inom

Lilla Edet. Lilla Edets pappersbruksaktiebolag har ock erhållit lagfart

ej allenast å sågverks- och fiskelägenheterna Lilla Edet n:is 1, 2 och 3

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

83

utan äfven å flertalet af de tomter, kvilka nu enligt ifrågavarande köpekontrakt

försäljas till Eders Kungl. Maj:t oclr kronan. Landtmäteristyrelsen

har ansett sig sakna anledning att ingå i vidare granskning,

huruvida vid upplåtelsen af dessa redan lagfarna lägenheter föreskrifterna

i vederbörande afsöndringsförfattning blifvit behörigen iakttagna.

Enligt hvad till landtmäteristyrelsen öfverlämnade handlingar utvisa,

har lagfart, som sökts å de uti köpeaftalets § 1 under punkterna

D.), F.), G.) och FL) omförmälda lägenheter förklarats- hvilande, enär

säljarnes åtkomst ej kunnat visas eller åtkomsthandlingarna eljest ej

varit lagligen beskaffade. Möjligen blifver det ej lätt att undanrödja

de hinder, som hittills mött för lagfarts beviljande å dessa lägenheter.

Uti köpeaftalets § 1 punkt N.) uppgifves, att det till spånkaj

nyttjade område såsom tillhörande sågverken »inbegripes i den lagfart,

som för bolaget å sågverken beviljats den 11 februari 1907, § 44».

Enär den upplåtelse till sågverksägarne af berörda område, hvilken ägt

rum genom särskild, af närvarande skiftesdelägare undertecknad handling,

intagen i protokollet för den 1 augusti 1800 vid storskiftet å Lilla Edets

tomter, enligt landtmäteristyrelsens åsikt ej tydligen afser äganderätt,

kan styrelsen ej vitsorda sagda uppgift i köpeafhandlingen, därest riktigheten

däraf ej framgår af ordalydelsen uti lagfartsbeviset, hvilket landtmäteristyrelsen

emellertid ej haft tillfälle att granska. I hvarje fall håller

styrelsen före, att sågverksägarna genom berörda handling åtminstone

tillerkänts ständig servitutsrätt till området.

Landtmäteristyrelsen tillåter sig i underdånighet erinra att, därest

staten skall kunna erhålla lagfart å det i köpeaftalets § 1 punkt P) afsedda

tomtområde, måste stamhemmanets ägolott å Lilla Edet enligt

1800 års storskifte först undergå delning.

Enligt § 1 af det till ärendet hörande köpeaftal inbegripes i köpet

»all till de försålda fastigheterna hörande grund, öar, vattenfall, vatten

och fiske i Göta älf». Af hvad ofvan anförts torde framgå, att något

egentligt vattenfall ej tillhör andra än de under punkt A.) § 1 omförmälda

fastigheterna Lilla Edet n:is 1, 2 och 3, i det att det hufvudsakliga

vattenfallet vid Fuxerna bys nära 5 km. långa strand är beläget

vid sistnämnda fastigheter.

Till öfriga i köpeaftalet upptagna lägenheter, vare sig deras ägor

sträcka sig ned till älfven eller icke, lärer icke höra någon vatten- och

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

fiskerätt i älfven, än mindre något vattenfall, då dylika rättigheter, så

vidt de förefinnas, måste anses höra till hemmanen. Dock torde möjligen

viss vattenrätt få anses tillhöra »Spånkajen, därest området i afseende

å äganderätten utgör en samfällighet för hela skifteslaget)).

Genom nu föreslagna köp har äganderätt till hemmanens i Fuxerna

skifteslag vatten- och fiskerätt m. m. icke öfverlåtits på Eders Kungl.

Maj:t och kronan. Men om köpet kommer till stånd, så att vattenfallet

skall af staten utnyttjas, vare sig enligt Laurellska förslaget eller annorledes,

lärer det uppenbarligen blifva nödvändigt, för undvikande af stora

årliga ersättningsbelopp, att Eders Kungl. Maj:t och kronan förvärfvar

uppdämningsrätt å samt vatten- och fiskerätt till åtskilliga eller kanske

samtliga hemman i nyssnämnda skifteslag. Det synes under sådana

omständigheter anmärkningsvärd!, att dylika rättigheter vid nu föreliggande

köp icke förbehållits staten från bolagets inom samma skifteslag

ägande hemman. Åtminstone synes sådant förbehåll hafva bort

göras vidkommande de bolagets hemman, hvarifrån afsöndring till staten

enligt köpeaftalet skall äga rum, och detta så mycket mer, som de nu

till staten försålda tomterna utan vattenrätt ej kunna anses äga högre

värde än annan dylik mark inom Lilla Edet eller Fuxerna skifteslag.

Af Eders Kungl. Maj:ts i Holms juridiska arkiv refererade dom

den 15 maj 1903 rörande kongsådra m. m. uti ifrågavarande del af

Göta älf framgår, att Lilla Edets pappersbruksaktiebolag, såsom ägare

af ifrågavarande vattenverk, äger tillgodogöra sig 1U af den i älfven

vid Lilla Edet framrinnande vattenmassa. Möjligen skulle, vid det förhållande,

att staten emellertid är ägare af såväl gamla slussen vid Lilla

Edet som viss mark å ömse sidor därom, hvarå en del af bolagets byggnader

torde vara uppförda, kunna ifrågasättas, om icke afslutandet af

det föreslagna köpet borde föregås af en närmare utredning, huruvida

icke staten på grund af nyssnämnda förhållande kunde anses vara ägare

af viss del uti det vattenfall, som försäljningen i fråga hufvudsakligen

gäller. Men då i den tvist, som afgjordes genom Eders Kungl. Maj:ts

berörda dom och hvilken tvist uppstått af den anledning, som omförmäles

i 10 § af Eders Kungl. Maj:ts nådiga förordning om jordägares

rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, å kronans vägnar

ej gjorts anspråk å annan del af älfven än kungsådran, som genom

domen också uttryckligen undantagits från sågverksägarens förfogande,

anser sig landtmäteristyrelsen sakna skäl att tillstyrka en sådan föregående

utredning, hvilken, äfven om resultatet däraf ej gåfve anledning

till nedbringande af den föreslagna köpeskillingens belopp, i hvarje fall

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

85

kunde föranleda en vidlyftig rättegång, däri kronans talan antagligen

ej utan fog komme att mötas med invändning om res judicata.

Gränserna för de försålda lägenheterna, sådana de blifvit utmärkta

å den i köpeaftalet åberopade och detsamma bilagda kartan, öfverensstämma

ej väl med 1800 års fastställda storskifteskarta öfver Lilla Edets

tomter, men denna omständighet torde i och för sig ej anses utgöra

hinder för köpets afslutande, då sagda gränser framdeles kunna bestämmas

genom i laga ordning utförda rågångsförrättningar.

Remissakten med därtill hörande kartor och handlingar varda härvid

återställda.

Stockholm den 4 april 1908.

Underdånigst

H. RHODIN.

Alfred Eriksson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■86

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Bil. B.

P. M.

Det egentliga fallet vid Lilla Edet är på älfvens östra sida koncentreradt

vid de i köpeaftalets § 1 A — omnämnda sågverken ock

kvarnarna. Ofvanför går älfvens relativa lugnvatten ända fram till

vattenverkens intag. Nedanför A är äfvenledes relativt lugnvatten, men

till följd af några i- älfven liggande klipphällar är här ett strömdrag,

hvars sammanlagda fallhöjd på sträckan från A till den å 1843 års

skifteskarta med 608 betecknade udden dock utgör endast cirka 0,15

meter vid medelvatten. Som bevis på detta strömdrags natur må anföras,

att fartygen gå direkt upp till och angöra pappersbrukets bryggor

vid A. Något vattenfall kan man sålunda ej tala om på sträckan

A—608. Än mindre kan man det beträffande den söder om 608 belägna

delen af älfven, vid hvilken Fuxerna by har sin strand. Älfvens

lutning mellan n:r 608 och Röda berget — sålunda på ett afstånd af

cirka 4 kilometer — är endast omkring 0,15 meter, hvadan om denna

lutning jämnt fördelas på motsvarande sträcka, höjdskillnaden på den

af Fuxerna by innehafda sträcka, eller 2,7 kilometer ej skulle utgöra

mer än c:a 0,10 meter. Det må dock framhållas, att vid stark västlig

vind och högt vattenstånd i Kattegatt all höjdskillnad försvinner och

ett relativt lugnvatten då härskar hela vägen från Röda berget upp

till vattenverken vid A.

Den lutning på vattendraget nedanför A fram till Röda berget,

som sålunda, enligt ofvanstående, i vanligt fall förefinnes, ger anledning

till en för älftrafiken oläglig ström på vissa punkter. Till farledens

förbättring bör densamma i alla händelser bortskaffas, och detta

måste, därest icke uppdämning, såsom Laurell föreslagit, sker, åstadkommas

medels upprensning i botten. Hvilken plan som än följes för

farledens förbättring, måste sålunda fallet på ifrågavarande älfsträcka

bortskaffas. Denna fråga torde på grund häraf icke böra influera vid

bedömandet af det nu föreliggande ärendet om inköp af vattenverken

vid Lilla Edet.

Beträffande det värde, som ifrågavarande »fall» kan anses hafva och

den lösesumma som staten skulle kunna blifva pliktig för dem utgifva,

så vill jag först och främst påpeka, att motsvarande vattenkraft till

följd af den på lång sträcka fördelade ringa fallhöjden icke kan på

ekonomiskt sätt för sig utnyttjas. Lägges härtill, att strandägarne

vinna en afsevärd värdeökning å sin mark genom strömmens bortskaf
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

87

fande och farledens förbättring, borde rättvisligen ingen lösen alls utgifvas.

Den högsta ersättning, som kan ifrågakomma vore enligt min

mening den, som motsvarade den teoretiskt uträknade vattenkraften

på sträckan A—608, ty å den nedanför liggande sträckan kan det

aldrig bli tal om vattenfall. Efter en medelvattenmängd af 500 sekm3,

hvaraf hälften skulle tillkomma Fuxerna by som strandägare, och en

fallhöjd af 0,15 meter, blefve vattenkraften 375 turbinhästkrafter. I

betraktande af svårigheten att tillgodogöra den obetydliga nivåskillnaden

bör ett pris af 100 kronor per hästkraft snarare vara för högt än

för lågt. Ersättningen skulle enligt dessa grunder blifva högst 37,500

kronor.

Stockholm den 8 maj 1908.

F. Villi. Hansen.

Bil. C.

P. M.

Å den år 1803 den 27 maj fastsällda kartan till det åren 1799

och 1800 verkställda storskiftet å Lilla Edets tomter har enligt delningsbeskrifningen

till samma skifte utmärkts med Litt. L »sågbruket

med sina fördämningar», med Litt. M »Holmen hvarom tvistats, men

nu sågbruket tillhörigt» samt med Litt. R »ett kronoskatte laxfiske».

Till vidare upplysning angående dessa med Litt. L, M och R betecknade

områden åberopas bilagda utdrag af handlingarna till ofvan

berörda åren 1799 och 1800 förrättade storskifte (Bil. n:r 1).

Såsom af nämnda karta kan inhämtas, funnos vid tiden för densammas

upprättande å det med Litt L utmärkta området med N:ris

1—10 betecknade särskilda verk.

Det vid Lilla Edet varande egentliga vattenfallet befinnes, såsom

framgår af en af herr majoren F. V. Hansen i dag ingifven P. M.

utanför detta med Litt. L, M och R betecknade området, hvilket motsvarar

det område, som betecknats med Litt. A å den karta, som åberopas

i det af Lilla Edets pappersbruks aktiebolag den 29 februari

1908 undertecknade köpeaftalet.

Vid det åren 1837 och 1838 verkställda laga skiftet å inägorna till

Fuxerna by, hvilket fastställdes 1843, har enligt hvad upplyses i kungl.

landtmäteristyrelsens i ärendet afgifna underdåniga utlåtande bestämts,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

att tomterna på Lilla Edet, som förut blifvit lagligen skiftade, skulle

från laga skiftet uteslutas.

Den till nämnda laga skifte hörande kartan upptager ej heller

ofvanberörda med Litt. L, M och R betecknade område.

.För säljaren har beviljats lagfart å Edet Lilla N:o 1, ett laxfiske

och åtta sågkvarnar eller N:ris 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8, Edet Lilla

N:o 2 ett laxfiske eller sågverken N:ris 11 och 12 samt Edet Lilla N:o

3 en sågkvarn eller sågverken N:ris 9 och 10.

För driften af dessa vid Lilla Edet sedan äldre tider befintliga

sågar och sågkvarnar har användts det vid Lilla Edet befintliga vattenfallet.

Genom Kungl. Maj:ts den 15 maj 1903 gifna dom i mål angående

uppförande af dammbyggnader vid Lilla Edet har ingenjör C. Emil

Hseger såsom ägare af verken vid Lilla Edet förklarats berättigad att

tillgodogöra sig Vs af den i älfven vid Lilla Edet framrinnande vattenmassan

(se Holms Nytt Juridiskt Arkiv årgång 1903 sid. 286 n:o 109).

Berörda dom, som äfven fastslog läget af kungsådran i ifrågavarande

del af Göta älf, bestämde sålunda den rätt till den framrinnande

vattenmängden, som tillkommer ägare af Lilla Edets verk gentemot

ägaren af den motliggande stranden.

Såsom framgår af den Kungl. propositionen har kronan veterligen

icke framställt några anspråk på grund af regalrätt till vattnet i denna

del af Göta älf.

Enligt åberopade utdrag af handlingarna till 1799—1800 års storskifte

hafva ock vid Lilla Edet befintliga sågverk af kronan skattesålts

redan år 1720.

Att märka är äfven, att lagfart beviljats å sågverken n:ris 2, 3,

7, 8, 9, 10, 11 och 12 den 1 oktober 1878 för Robert Dickson, den

16 januari 1903 för C. Emil Hseger och den 11 februari 1907 för

Lilla Edets pappersbruks aktiebolag samt å sågarna 1, 4, 5 och 6 den

28 januari 1887 för C. Emil Hseger och den 11 februari 1907 för

nämnda aktiebolag, till följd hvaraf häfd jämlikt kungl. förordningen

den 22 april 1881 om tjuguårig häfd har åkommit fången till dessa verk.

Af hvad sålunda förekommit framgår enligt min uppfattning att

äganderätten till det vattenfall, som befinnes utanför det med bokstafven

A i köpeaftalet betecknade området, måste vara förenad med

äganderätten till berörda område, hvarå de gamla verken funnits.

Kungl. landtmäteristyrelsen har ock i sitt i ärendet afgifna utlåtande

uttalat den uppfattningen, att det egentliga vattenfallet vid Lilla Edet

tillhör ofvanberörda sågverk, då i detsamma yttrats: »Af hvad ofvan

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

89

anförts torde framgå, att något egentligt vattenfall ej tillhör andra än

under punkt A. § 1 omförmälda fastigheterna Lilla Edet n:ris 1, 2

och 3, i det att det hufvudsakliga vattenfallet vid Fuxerna bys nära 5

km. långa strand är beläget vid sistnämnda fastighet».

Af herr majoren Hansens i dag afgifna P. M. framgår ock, att det

strömdrag, som vid den Fuxerna skifteslag tillhörande stranden utmed

Göta älf faller utanför berörda med Litt A. betecknade område, är af

mycket obetydlig beskaffenhet.

Enligt landtmäteristyrelsens utlåtande ha vattnet och fisket i

Göta älf, utom hvad angår det med sågverken förenade vattenfallet, vid

1837 och 1838 års laga skifte å inägorna till Fuxerna by ansetts vara

samfällda för skifteslaget.

Den rätt, som på grund häraf tillkommer skifteslaget, kan enligt

min uppfattning icke innebära annat, än att delägarne i skifteslaget

skulle vara berättigade att tillgodogöra sig den fallhöjd, som finnes

utmed skifteslagets strand samt att bedrifva fiske i älfven utmed densamma.

Enligt herr majoren Hansens berörda P. M. är emellertid denna

fallhöjd så obetydlig, att den icke torde själfständigt på ekonomiskt

sätt kunna tillgodogöras och mer än tvifvelaktigt torde det därför vara,

huruvida delägarne i skifteslaget, om en uppdämning af älfven ifrågakomme,

enligt nu gällande lagstiftning ens skulle vara berättigade till

någon ersättning för mistning af berörda strömdrag.

Hvad fisket angår bör märkas, att de gamla vid Lilla Edet förut

befintliga verken i sig innefattade två laxfisken, till hvilka rätten sålunda

genom köpet skulle förvärfvas.

Vid uppförande af en dammbyggnad torde för öfrigt i hvarje fall

det hinder, som därigenom tilläfventyrs skulle vållas på fiskens fria

gång, kunna undanrödjas genom inrättandet af laxtrappor och dylika

anordningar.

Någon mera afsevärd skada å fisket torde därför icke kunna uppkomma

till följd af en dammbyggnad.

Skada å jord och byggnader, som tillfogas delägare i skifteslaget,

måste gifvetvis under alla förhållanden ersättas, oafsedt huruvida vattnet

invid stranden är samfäldt eller ej.

I detta sammanhang bör erinras, att Lilla Edets pappersbruks aktiebolag,

genom ett den 7 april 1908 dagtecknadt tillägg till köpeaftalet

medgifvit kronan rätt att afgiftsfritt verkställa uppdämning å de bolaget

tillhöriga hemmansdelarna i skifteslaget, hvilka icke ingå i köpet.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 101 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

Till upplysning angående den s. k. spånkajen åberopas bilagda

utdrag af handlingarna till 1799—1800 års storskifte (Bil. n:o 2).

Däraf torde bestyrkas att ägaren af sågverken, såsom landtmäteristyrelsen

ock i sitt utlåtande framhållit, måste anses under alla förhållanden

hafva tillerkänts åtminstone ständig servitutsrätt till berörda

område.

För kronan torde det emellertid vara likgiltigt om området besittes

under äganderätt eller med ständig besittningsrätt.

Stockholm den 8 maj 1908.

Ernst Hagelin.

Utdrag af handlingarna rörande det åren 1799 och 1800 förrättade

storskiftet å Lilla Edets tomter.

(Bil. 1.)

Så snart upptecknandet var verkstäldt, förekom första frågan om

Slussverket och Holmen hvarpå Sågbruket har sitt upplag; då Herrar

fullmäktigarne förete, först en gammal Jordebok som upptager Slussverket

och 8:ta stycken sågar som krono, med anmärkning theruti, att det

tillhopa blifvit år 1720 till skatte försåldt; hvilket skattebref i bevittnad

afskrift äfven framlämnades, och innehöllt tillika ett Laxfiske, som ett

Herr Hans von Gärdes och Rådmansänkan i Götheborg Madam Chatarina

Beckman sig af Kongl. Maj:t och Kronan för Ett tusende två Hundrade

dahler Silfver mynt tillhandlat; för det andra förelägges ett Kongl.

Secretes Bref under den 24 Martii 1651 som gifver Götheborgs Stad

rättighet att mot det arrende som Inspectoren Hans Sincklär förut betalt

till Kongl. Maj:t och Kronan få begagna Lilla Edets slussar, Sågverk

och Holmen; hvilka documenter de förmodade vara tillräcklige i beviset,

att så slussarne som Sågverket, med Holmen är Kongl. Maj:ts och Kronans

uråldriga ägendom och icke Fuxerna Byelags och har det sedermera

kommit uti skatteköp och gått flere händer emellan Lagkn från

första Köpet 1720, med hvilken lika rätt Kongl. Maj:t och Kronan

ännu har Slussverket till Vsidel och Götheborgs de 2:ne delarne; Sågvärken

Herrar Hal et Compagnie och Krigs Rådet Maul, samt Laxfisket

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 169.

91

Herr Lars Wallgren: Herrar Jord och delägare som förut okunnige om

allt detta, hade nu alls icke vidare åtal på Holmen som Herrar Sågbruksägarne

med rätta tillkommer, utan har 1753 års Charta gifvit anledning

till theras påstående, såsom den theruti med samma färg finnes

upptagen som theras öfriga odelta mark.

(Bil. 2.)

Thernäst och sist förekom Spånkaijen som Herrar Sågbruksägare

låtit efter undersökning och träffat Kjöp med större delen af Fuxerna

Byelags intressenter, på Sötångshåla och wattnet Idan, som den thervid

gående grund upprätta år 1757 och ehuru köpeafhandling, med undersökningen

under den 7 December samma år förelädes och upplästes, till

alla sina villkor å ömse sidor så för köpare som säljare; Så yttrade

Herrar delägare af Fuxerna att de sielfve funno sig i behof af marken;

och som icke med det förevista köpebrefvet varet lagligen förfaret, ej

heller ägarne till Stommen eller Frälsegården therunder tecknade, så påstås

detta Köp olagligt och att återgå, då likväl de som sålt böra återbära

de 50 Rdr som emottagna blifvit, hvartill kommer att det som

skattejords förminskning bör anses. Efter någon bemedling blef omsider

hela köpet ånyo belefvat till evärdelig säkerhet på sätt och förbindelse

som Köpehandlingen innehåller jemte tillägg af en årlig skatt genom

sågningsrättighet hvilket allt serskillt i Protocollet infördes och

skriftligen för fattade föreningen med allas underskrifter befästes och

här ord från ord följer:

Sedan tillförordnade Landtmätaren Lidström, rörande Slussverks

och Sågverks inrättningen vid Lilla Edet infört här förut i protokollet

dess uråldriga rättigheter med vårt frivilliga beslut till framtida säkerhet

och stadfästelse; förekom enskildt Sågbruket rörande den såkallade SpånKaijen,

hvilken af en del Jordägare uti Fuxerna By och företrädare

blifvit genom Köp År 1757 försåldt till Sågbrukets särskilda behof af

Spåns utföring, med villkor och förbindelser som nämnda Köpebref under

den 7 December samma år innefattar; Och som detta Kjöp till ingen

del blifvit Lagl. Dom fäst, så har vi till förnyande theraf under denna

förening och i allmän sammanvaro öfverlagt och beslutat, att ingen ändring

nu eller framdeles deruti göra, mer än, att Herrar Sågbruks ägare

skjärer för hvart hemman 2: ne tolfter blackar årligen till 6 å 7 alnars

och proportionaliter på de mindre hemman utan betalning, och skulle

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 169.

denna längd öfverskridas får proportionen tagas derefter; Äfvenledes

tillkommer hemmansägarne att innan April månads sint hafva virket på

sågarne upplagdt, om de för det året vill begagna denna sin rättighet.

Sålunda oss emellan beslutat bestyrkes med våre egenhändiga

underskrifter af Lilla Edet den 1 Augusti 1800.

Å Herrar Sågbruksägares vägnar

Joll. Boustedt. And. Wilh. Gyzander.

Såsom Jordägare underskrifva:

Christer Zelow. Sven Möller. Jonas Boustedt.

''för Fuxerna frälsegården. för Stommen.

För Mårten Torsg. & Bengt Ivarsg.

Joh. Boustedt. And. Olofsson. And. Nilsson.

För Lars Svensg. And. Bogren. Bengt Håkansson. Sven Nilsson.

För Storeg. And:s Boustedt.

Kulås Lars WJiem Wallgren.

För Storeg. And. Bogren.

Skattegården. Lars Ivarsson, Lars Bryngelsson.

Högstorp, Lars Olofsson.

Till vittne:

Olof Svensson, Petter Persson, Nämnden), i Flundre H.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:188 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af vissa vattenfall i Göta älf in s. 1 i texten