Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om stämpel å bevis om tillstånd att köra med automobil å allmän väg eller gata m. m.

1909-02-23 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1909:7, Betänkande, i anledning af väckt motion om stämpel å bevis om tillstånd att köra med automobil å allmän väg eller gata m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 23 febr. 1909, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om stämpel å bevis om

tillstånd att köra med automobil å allmän väg eller gata

m. m.

(l:a A.)

I eu inom Andra Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, n:o 95, har herr W. Lundin föreslagit, »att .Riksdagen ville besluta
dels

följande tillägg till förordningen om stämpelafgiften:

Bevis af öfverståthållareämbetet eller Kungl. Maj:ts befallningshafvande

om tillstånd för automobilägare till körning med automobil på allmän väg

eller gata

för 12 månaders tid Kr. 120: —

för 1 månad......... » 10: —

dels ock att hos Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t med ändring

af nuvarande bestämmelser ville förordna, att särskildt tillstånd af Konungens

befallningshafvande fordras för körning med automobil å allmän väg eller

gata, och skall ägaren för hvarje automobil lösa sådant tillståndsbevis

gällande för kalendermånad eller år».

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Då nya skatteobjekt behöfva uppspanas, synes anledning föreligga att

tillse, om ej automobilägarne med skäl kunna åläggas en särskild beskattning.

Erfarenheten från landsbygden säger, att automobilerna mer eller

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 7 Häft. (N:o 7). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

mindre — allt beroende på den trafikerandes uppträdande — äro att anse

som en landsplåga. Till man jämföra med en annan skatt, så ålägges ju

hundägaren att betala skatt för den skada, hunden möjligen kan komma

att göra, och Stockholms stad har dessutom påbjudit än strängare förhållningsregler.

Blott automobiltrafiken, som från början varit en »sport»,

synes tolereras, ju galnare, dess bättre.

Där automobilerna verkligen äro till gagn och ordentligt handhafvas,

där är nyttan i regeln så stor, att densamma också lämpligen kan uppvägas

med en skatt till tack för det allmänna väg- och gatuunderhållet,

hvartill automobilägaren som sådan kanske ej, trots den obestridliga nyttan,

väsentligt bidrager. Visserligen deltager kronan ej i underhållet af städernas

gator, men då automobilerna rätt som oftast användas till resor från städerna

utåt landet, så synes lämpligast och i hvarje fall enklast, att staten

uppbär dessa afgifter. Där nyttan af automobilerna åter är omtvistlig, så

måste automobiltrafiken anses som en rike mans lyx, som kan tåla en

extra beskattning. Så förekommer utomlands velocipedskatt, men torde

densamma här ej vinna beaktande, då det numera är mestadels de breda

lagren, som begagna velocipeder. För båda dessa fortskaffningsmedel, i

all synnerhet automobilen, kräfves ett noggrannare och dyrbarare vägunderhåll,

och anspråken på ökad uppskattning och ersättning för vägbesväret

blir helt visst en gifven följd, ju allmännare automobiltrafiken blir.

Jag har tänkt mig afgiften lämpligen kunna utgå i form af stämpel

å årligen löst bevis, som berättigar till automobiltrafik. Beviset må äfven

kunna ställas på visst antal månader. I detsamma må intagas, hvilka

vägar inom respektive län få med automobil befaras, äfvensom, med erinran

om högsta tillåtna hastighet och gällande ansvarsbestämmelser, uppmanas

till varsamhet. Beviset, löst på en plats och berättigande till automobiltrafik

i hela riket, skall af föraren å färd alltid medföras och på tillsägelse

af polis eller kronobetjänt uppvisas.»

Användningen af automobiler, som nog till en början skett hufvudsakligen

i sportsyfte, har så småningom blifvit alltmera utsträckt äfven

i den praktiska verksamhetens tjänst, så att det torde vara ganska säkert,

att numera automobilerna af det senare slaget äro de till antalet öfvervägande.

Det torde icke heller kunna betraktas annat än som en fördel,

att användningen af automobiler för praktiskt bruk mer och mer ökas.

Att under sådana förhållanden pålägga alla automobiler beskattning i den

grad, som motionären föreslagit, torde icke vara lämpligt, och utskottet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7-

3

anser det jämväl kunna ifrågasättas, om icke, äfven om en skatt åsättes,

automobiler, som brukas för praktisk verksamhet, böra vara fritagna från

skatt eller åtminstone träffas af en lägre skattesats än öfriga automobiler.

Huruvida skatt, därest sådan åsättes, bör lämpligen utgå i form af stämpel

å tillståndsbevis eller på annat sätt, torde ock böra komma under

öfvervägande.

Då emellertid en närmare utredning tarfvas icke blott med afseende

på skattens storlek och omfattning utan äfven beträffande frågan om huruvida

skatten bör utgå till staten eller delvis också till kommuner eller

till vägunderhållet, anser sig utskottet '' icke kunna tillstyrka bifall till

motionärens förslag, men då i sammanhang med annan utsträckning af

stämpelskatten denna fråga synes böra komma under ompröfning ,hemställer

utskottet,

att Riksdagen, i anledning af herr Lundins motion,

ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida för

användning af automobiler eller vissa slag af dem skatt,

vare sig i form af stämpel eller annorledes, bör åsättas,

samt därefter till Riksdagen inkomma med det förslag,

hvartill nämnda utredning kan gifva anledning.

Stockholm den 23 februari 1909.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation

af herrar Sandwall, friherre Trolle, Tonning, K. G. Karlsson och F.

O. Berg.

Herr Cavalli har begärt få antecknadt, att han på grund af sjukdom

icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm, Victor Pettersons A.-B. tr.( 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:197 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om stämpel å bevis om tillstånd att köra med automobil å allmän väg eller gata m. m. s. 1 i texten