Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å kritande förslag till ändringar i grundlagarna

1909-02-01 · 80 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 73 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1909:1, Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å kritande förslag till ändringar i grundlagarna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 1 februari 1909, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å kritande förslag

till ändringar i grundlagarna.

Till grundlagsenlig- behandling får utskottet härmed för Riksdagen

anmäla de under sistförflutna treårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen

såsom hyllande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

%

Förslag

till ändringar i grundlagarna, känskjutna till grundlagsenlig behandling vid

nu pågående riksdag:

från riksdagen år 1906:

Ang. rätt för

tronföljarens,

till

tronen närmast

berättigade

bröstarfvinge

att

i vissa fall

utöfva riksstyrelsen.

Vill Konungen utom Sverige ock Vill Konungen utrikes resa, medNorge

resa, meddele Han Statsrådet dele Han statsrådet in pleno denna

Bih. till Riksd. Frot. 1909. 3 Sami. 1 Höft. (N:o 1—3.) 1

1) angående ändrad lydelse af §§ 39, 41, 42 och 43 regeringsformen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 39. § 39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

in pleno denna Sin föresats och inhämte

dess tankar däröfver, på sätt

9 § omtalar. Besluter Konungen

därefter sådan resa och den verkställer,

befatte Sig ej med rikets

styrelse eller utöfve den Konungsliga

makten, så länge Han utom Sina

riken vistas, utan föres riksstyrelsen

under Konungens frånvaro, i hans

namn, af den till tronföljden närmast

berättigade Prins, om Han uppnått

den ålder, som i 41 § sägs. Han styre

som Regent med all Konungslig

makt och myndighet, enligt denna

regeringsform; dock må han ej adeligt

stånd och värdighet förläna, eller

till greflig! och friherrligt stånd

upphöja, eller riddarevärdighet utdela;

äfvensom alla lediga förtroendesysslor

endast tills vidare kunna förvaltas

af dem, som Regenten därtill

förordnar.

Finnes ej till tronföljden berättigad

Prins, eller tiar den därtill

närmast berättigade ej uppnått den

i 41 § för myndighet stadgade ålder1

eller är Han af sjukdom eller af

vistande utom Sverige och Norge

hindrad att riksstyrelsen öfvertaga,

före Statsrådet styrelsen med samma

makt som Regent.

Huru förhållas skall, därest Konungen

längre tid än tolf månader

(Föreslagen lydelse:)

sin föresats och inhämte dess tankar

däröfver, på sätt 9 § omtalar. Besluter

Konungen därefter sådan resa

och den verkställer, befatte sig ej

med rikets styrelse eller utöfve den

konungsliga makten, så länge Han

utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen

under Konungens frånvaro, i Hans

namn, af den till tronföljden närmast

berättigade prins, om han uppnått

den ålder, som i 41 § sägs.

Han styre såsom regent med all

konungslig makt och myndighet,

enligt denna regeringsform; dock

må han ej adelig! stånd och värdighet

förläna, eller till grefligt och

friherrligt stånd upphöja, eller riddarevärdighet

utdela; äfvensom alla

lediga förtroendesysslor endast tills

vidare kunna förvaltas af dem, som

regenten därtill förordnar.

Är den till tronföljden närmast

berättigade prins af sjukdom eller

af utrikes vistande hindrad att riksstyrelsen

utöfva, då styre såsom regent

i Konungens namn med nu sagda

befogenhet den af tronföljarens bröstarfvingar,

som är till tronen närmast

berättigad, för så vidt han uppnått

den i 41 § stadgade ålder och hinder

af ofvannämnda beskaffenhet för

honom ej möter.

Finnes ej prins, som, efter hvad

nu är stadgadt, må utöfva riksstyrelsen,

före statsrådet styrelsen med

samma makt som regent.

Huru förhållas skall, därest Konungen

längre tid än 12 månader

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

3

(Nuvarande lydelse:)

ur riket blifver, därom varder i 91 §

stadgadt.

§ 41.

Konung vare myndig vid fyllda

aderton år. Lag samma vare för

den till tronföljden närmast berättigade

Prins. Dör Konung, innan

Tronföljaren denna ålder uppnått,

föres styrelsen af Statsrådet, enligt

39 §, i Konungens namn, intill dess

Riksdagen sammankommer, och den

förmyndarestyrelse, Riksdagen förordnar,

regeringen tillträdt; ställande

sig Statsrådet denna regeringsform

till ovillkorlig efterlefnad.

§ 42.

Skulle den olycka tima, att hela

konungahuset, inom hvilket arfsrätten

till riket räknas, på manliga

sidan utginge, då förvalte äfven

Statsrådet regeringen med den makt,

39 § stadgar, intill dess Riksdagen

hinner sammankomma och ett nytt

konungahus utkora, samt den valde

Konungen regeringen tillträdt.

(Föreslagen lydelse:)

ur riket blifver, därom varder i 91 §

stadgadt.

§ 41.

Konung vare myndig vid fyllda

aderton år. Lag samma vare för

den till tronföljden närmast berättigade

prins och den af hans bröstarfvingar,

som efter honom är till

tronen närmast berättigad. Dör

Konung, innan tronföljaren denna

ålder uppnått, föres styrelsen af

statsrådet, enligt 39 §, i Konungens

namn, intill dess Riksdagen sammankommer,

och den förmyndarestyrelse,

Riksdagen förordnar, regeringen

tillträdt; ställande sig statsrådet

denna regeringsform till ovillkorlig

efterlefnad.

§ 42.

Skulle den olycka tima, att hela

konungahuset, inom hvilket arfsrätten

till riket räknas, på manliga

sidan utginge, då förvalte äfven

statsrådet regeringen med den makt,

39 § stadgar, intill dess Riksdagen

hinner sammankomma och ett nytt

konungahus utkora, samt den valde

Konungen regeringen tillträdt.

Uti alla de fall, då enligt denna

och föregående tre §§ riksstyrelsen

föres af statsrådet, skola dess samtliga

ledamöter, där de icke äga laga

förfall, vara närvarande och rösta.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

§ 43.

Går Konungen i fält, eller till

aflägsnare inrikes orter eller till

konungariket Norge reser, förordne

tre ledamöter af Statsrådet, under

den ordförande, som Han, antingen

ibland Prinsar af sitt hus eller ibland

Statsrådets ledamöter, särskild! nämner,

att föra regeringen i de mål,

Konungen föreskrifter. Med de mål,

Konungen då Själ! afgör, förhålles

på det sätt, som 8 § stadgar.

Hvad nu om Konung sagdt är,

gälle ock i afseende på Regent, då

riksstyrelsen af Honom utöfvas.

(Föreslagen lydelse:)

§ 43.

Går Konungen i fält, eller till

aflägsnare inrikes orter reser, förordne

tre ledamöter af statsrådet,

under den ordförande, som Han,

antingen ibland prinsar af sitt hus

eller ibland statsrådets ledamöter,

särskildt nämner, att föra regeringen

i de mål, Konungen föreskrifver.

Med de mål, Konungen då Själf

afgör, förhålles på det sätt, som

8 § stadgar.

Hvad nu om Konung sagdt är,

gälle ock i afseende på regent, då

riksstyrelsen af honom utöfvas.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1906, n:o 2.

Första Kammarens protokoll den 3 mars.

Andra Kammarens protokoll den 3 mars.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

5

2:o) angående ändrad lydelse af § 1 mom. 10, § 3 mom. 7, § 4

mom. 1, 2 och 4 tryckfrihetsförordningen äfvensom till

införande i sistnämnda § af ett tillagdt mom. 12.

T ryckfrihetsförordningen.

Ang. indra;

ning af

skrifter i

försvarsfiendtlig

riktning

m. m.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

§ I
-

§ I
-

10:o. Ä hvarje skrift varde boktryckarens

namn, tryckningsorten

och årtalet utsatta. Uraktlåter boktryckare

sådant, plikte lian från och

med femtio till och med femhundra

riksdaler. Utsätter någon---

af dylik beskaffenhet.

10:o. Å hvarje skrift varde boktryckarens

namn, tryckningsorten

och årtalet utsatta. Uraktlåter boktryckare

sådant, vare förfallen till

böter från och med femtio till och

med femhundra riksdaler eller fängelse

i högst sex månader. Utsätter

någon —--—--af dylik

beskaffenhet.

§ 3.

§ 3.

7:o. Uppmaning till myteri eller

uppror eller till våld å person eller

egendom; hrottet skall straffas efter

allmän lag, och skriften konfiskeras.

7:o. Uppmaning till brott eller

försök att annorledes än genom uttrycklig

uppmaning, såsom genom

prisande af brottslig handling, förleda

till brott, så ock försök att eljest

förleda till ohörsamhet mot lag eller

laga myndighet; förbrytelsen skall

straffas efter allmän lag, och skriften

konfiskeras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

§ 4.

I afseende på bevakningen öfver

skrifters lofliga allmängörande, skola

följande stadganden gälla:

l:o. Chefen för justitiedepartementet

skall tillkomma, att både

inom hufvudstaden och i orterna,

antingen själf eller genom vederbörligen

af honom förordnade ombud,

vaka öfver skrifters allmängörande,

på det sätt och i de delar,

som här nedanföre stadgas.

2:o. Till befrämjande af detta

ändamål, vare härmed till ovägerlig

efterlefnad föreskrifvet, att i samma

stund, ej senare än en skrift till försäljning

eller till spridande, på hvad

annat sätt som helst, utgifves, skall

ett exemplar aflämnas i Stockholm

till chefen för justitiedepartementet

och i hvarje annan ort till hans förordnade

ombud. Boktryckare, som

denna föreskrift uraktlåter, böte hvarje

gång femtio riksdaler; och om han,

utan att vara försedd med chefens

för justitiedepartementet bevis om

gjord anmälan af ett dagblad eller

periodisk skrift, desamma trycker,

böte etthundra riksdaler, och skriftens

utgifvande inställes, intill dess

utgifvaren iakttagit hvad ofvanföre

därom stadgadt är.

(Föreslagen lydelse:)

§ 4.

I afseende på bevakningen öfver

skrifters lofliga allmängörande skola

följande stadganden gälla:

l:o. Chefen för Justitiedepartementet

skall tillkomma att både

inom hufvudstaden och i orterna,

antingen själf eller genom vederbörligen

af honom förordnade ombud,

vaka öfver skrifters allmängörande,

på det sätt och i de delar,

som här nedanföre stadgas. På

Konungens pröfning ankomme, huruvida

å annan ort, än där tryckeri

anlagts, chefen för Justitiedepartementet

må hafva särskildt ombud.

2:o. I samma stund, ej senare

än en skrift till försäljning eller till

spridande, på hvad annat sätt som

helst, utgifves, skall ett exemplar

aflämnas i Stockholm till chefen för

justitiedepartementet och i hvarje

annan ort till hans förordnade ombud.

Boktryckare, som denna föreskrift

uraktlåter, vare förfallen till

böter från och med femtio till och

med femhundra riksdaler eller fängelse

i högst sex månader; och om

han, utan att vara försedd med

chefens för justitiedepartementet

bevis om gjord anmälan af ett dagblad

eller periodisk skrift, desamma

trycker, böte etthundra riksdaler,

och skriftens utgifvande inställes,

intill dess utgifvaren iakttagit hvad

ofvanföre därom stadgadt är.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial Ko 1.

7

(Nuvarande lydelse:)

4:o. Till ordningsmål räknas,

om, vid tryckeris anläggande, nraktlåtes

hvad 1 § 5 mom. därom stadgar,

eller om loktryckare en hos honom

tryckt skrift till chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud inom

utsatt tid icke aflämnar eller om,

emot 1 § 12 mom., tryckta skrifter,

hvarå boktryckarenamn, tryckningsort

eller årtal ej äro utsatta, föryttras.

I dessa fall äge — —

i denna lag icke leda.

(Föreslagen lydelse:)

4:o. Till ordningsmål räknas,

om, vid tryckeris anläggande, uraktlåtes

hvad 1 § 5 mom. därom stadgar,

eller om, emot 1 § 12 inom.,

tryckta skrifter, hvarå boktryckarenamn,

tryckningsort eller årtal ej

äro utsatta, föryttras. I dessa fall

äge — — — — — i denna

lag icke leda.

l2:o. Anträffas vid trupp eller

ombord å flottans fartyg skrift, hvilken

uppenbarligen åsyftar att utplåna

känslan af plikter mot fosterlandet

eller att uppväcka hat mot befälet

eller eljest undergräfva krigslydnaden,

må, ehvad skriften synes straffbar

eller icke, indragning ske af de exemplar

af skriften, som vid truppen

eller å fartyget anträffas. Den, som

vid truppen eller å fartyget högsta

befälet utöfvar, äger omedelbart vidtaga

nödig åtgärd för hindrande af

sådan skrifts spridande inom truppen

eller å fartyget under tid, som åtgår,

till dess förordnande om indragning

kan af honom utverkas. Förordnande

om indragningen meddelas å ort utom

Stockholm af chefens för justitiedepartementet

ombud samt i Stockholm

af den eller de personer, som

nämnde departementschef för detta

ändamål tillsatt. Förordnandet skall

genast af befälet verkställas, men

varde ofördröjligen af den, som meddelat

det, anmäldt hos tryckfrihets
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Föreslagen lydelse:) (Nuvarande lydelse:)

kommittén; och ankomme på kommittén

att pröfva, huruvida förordnandet

skall äga bestånd.

Tillsättas för Stockholm flera personer

med befogenhet, som nu är

sagd, varde för enhvar af dem angifvet

hans verksamhetsområde.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1906, n:o 9.

Första Kammarens protokoll den 19 maj.

Andra Kammarens protokoll den 19 maj.

»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

9

från riksdagen år 1907:

1) angående ändrad lydelse af § 28 mom. 1 regeringsformen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 28.

l:o. Konungen tiger att i Statsrådet

utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten

och tjänster inom riket, högre och

lägre, hvilka äro af den egenskap,

att Konungen fullmakter därå utfärdar,

dock böra vederbörande

förut med förslag hafva inkommit,

där sådana hittills ägt rum. Konungen

vare likväl obetaget, att, efter

vederbörandes hörande, eller uppå

deras framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska

läraretjänsterna likväl undantagna,

såsom ock till lärare- och

andra beställningar vid andra inrättningar

för vetenskap, slöjd eller

skön konst, äfvensom till läkarebefattningar,

kalla och befordra

äfven utländske män af utmärkt

förtjänst, de där den rena evangeBih.

till Riksd. Prof. 1909. 3 Sami.

(Föreslagen lydelse:)

§ 28.

l:o. Konungen äger att i statsrådet

utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten

och tjänster inom riket, högre och

lägre, hvilka äro af den egenskap,

att Konungen fullmakter därå utfärdar,

dock böra vederbörande

förut med förslaghafvainkommit, där

sådana hittills ägt rum. Till lärarebefattningar

vid statens läroanstalter,

de teologiska läraretjänsterna vid

universiteterna likväl undantagna,

till andra beställningar vid inrättningar

för vetenskap, slöjd eller skön

konst samt till läkarebefattningar må

i den ordning, som ofvan sagts, och

med tillämpning af grunder, som af

Konungen och Riksdagen godkänts,

kunna utnämnas och befordras äfven

infödda svenska kvinnor. Konungen

vare ock obetaget att, efter veder1

Höft. 2

Ang. tillträde

för kvinnor

till vissa

statstjänster.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

liska läran bekänna. Likaledes må

Konungen kunna uti militära ämbeten

nyttja utländske män af sällsynt

skicklighet, men icke till kommendanter

i fästningarne. Konungen

fäste, vid alla befordringar,

afseende endast å de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete

eller till annan tjänst, hvarmed är

förenadt åliggande. att meddela

undervisning i kristendom eller

teologisk vetenskap, kan endast

den utnämnas, som bekänner den

rena evangeliska läran. Till alla

öfriga ämbeten eller tjänster, med

det undantag i afseende å Statsrådets

ledamöter, som i 4 § stadgas,

må bekännare af annan kristen

troslära, äfvensom af den mosaiska,

kunna nämnas; dock må icke någon,

som ej tillhör den rena evangeliska

läran, såsom domare eller innehafvare

af annan tjänst deltaga i

handläggning eller afgörande af

fråga, som angår religionsvård,

religionsundervisning eller befordringar

inom den svenska kyrkan.

Hvarje departementschef skall föredraga

och expediera alla ärenden

rörande befordringar, förordnanden,

tjänstledighet och afsked, till och

ifrån ämbeten och tjänster vid de

verk och stater, som under departementet

höra.

{Föreslagen lydelse:)

börandes hörande eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska

läraretjänsterna likväl undantagna,

såsom ock till lärare- och andra

beställningar vid andra inrättningar

för vetenskap, slöjd eller skön

konst, äfvensom till läkarebefattningar,

kalla och befordra äfven

utländske män af utmärkt förtjänst,

de där den rena evangeliska läran

bekänna. Likaledes må Konungen

kunna uti militära ämbeten nyttja

utländske män af sällsynt skicklighet,

men icke till kommendanter i

fästningarne. Konungen fäste, vid

alla befordringar, afseende endast

å de sökandes förtjänst och skicklighet,

men icke på deras börd.

Till prästerligt ämbete eller till

annan tjänst, hvarmed är förenadt

åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk vetenskap,

kan endast den utnämnas,

som bekänner den rena evangeliska

läran. Till alla öfriga ämbeten

eller tjänster, med det undantag i

afseende å statsrådets ledamöter,

som i 4 § stadgas, må bekännare

af annan kristen troslära, äfvensom

af den mosaiska, kunna nämnas;

dock må icke någon, som ej tillhör

den rena evangeliska läran,

såsom domare eller innehafvare af

annan tjänst deltaga i handläggning

eller afgörande af fråga, som

angår religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar inom den

svenska kyrkan. Hvarje departe
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

11

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

mentschef skall föredraga och expediera

alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tjänstledighet

och afsked, till och ifrån ämbeten

och tjänster vid de verk och stater,

som under departementet höra.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1907, n:o 3.

Första Kammarens protokoll den 13 april.

Andra Kammarens protokoll den 13 april.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

Ang.

ändrade bestämmelser

rörande

val till Kiksdagens

kamrar.

2) angående ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt

§§ 6 till och med 23, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så

ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.

Regeringsformen,

(Nuvarande lydelse:)

§ 31.

Städernas till deltagande i riksdagsmannaval

berättigade invånare

äqe att till borgmästaretjänster föreslå

tvenne behörige män, då Konungen

en af dem utnämne. På lika

sätt förhålles med rådmäns- och

magistratssekreterare-sysslorna i

Stockholm.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger

Rikets Ständer, tillkomma hädanefter

Riksdagen. Den fördelas i

två kamrar, hvilkas ledamöter väljas,

på sätt riksdagsordningen stadgar.

Kamrarne äga i alla frågor lika

behörighet och myndighet; skolande

Riksdagen i kraft af denna grundlag

sammankomma till lagtima

(Föreslagen lydelse:)

§ 31.

Till borgmästaretjänst i stad äge

där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män

att föreslå tre behörige personer, då

Konungen en af dem utnämne.

På lika sätt förhålles med rådmansoch

magistratssekreterare-sysslorna

i Stockholm.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger

Rikets Ständer, ’ tillkomma hädanefter

Riksdagen. Den fördelas i

två kamrar, hvilkas ledamöter väljas

på sätt riksdagsordningen och särskild

af Konungen och Riksdagen

gemensamt stiftad, lag stadga. Kamrarna

äga i alla frågor lika behörighet

och myndighet; skolande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

13

(Nuvarande lydelse:)

möte hvarje år den 15 januari,

eller, om helgdag då inträffar, dagen

därefter; Konungen dock obetaget

att, emellan lagtima riksdagar, urtima

riksdag sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast

förekomma ärende, som föranledt

Riksdagens sammankallande eller af

Konungen eljest för densamma framlägges,

så ock hvad med dylikt

ärende står i oskiljaktigt sammanhang.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett Konstitutionsutskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne och

yttranden däröfver till Riksdagen

afgifva, samt att granska de i Statsrådet

förda protokoll; ett Statsutskott,

att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning och behof;

ett Bevillningsutskott, att behandla

bevillningsfrågor; ett Bankoutskott,

att öfverse Bankens styrelse

och tillstånd samt föreskrifter om

bankoförvaltningen gifva; samt ett

Lagutskott, att utarbeta de från

Kamrarna remitterade förslag till

civil-, kriminal-, kommunal- och

kyrkolagarnes förbättring.

(Föreslagen lydelse:)

Riksdagen i kraft af denna grundlag

sammankomma till lagtima

möte hvarje år den 15 januari, eller,

om helgdag då inträffar, dagen

därefter; Konungen dock obetaget

att, emellan lagtima riksdagar, urtima

riksdag sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast

förekomma ärende, som föranledt

Riksdagens sammankallande eller af

Konungen eljest för densamma

framlägges, så ock hvad med dylikt

ärende står i oskiljaktigt sammanhang.

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne, så och

i vallag, hvarom i 49 § förmåles,

att yttranden däröfver till Riksdagen

afgifva, samt att granska de i statsrådet

förda protokoll; ett statsutskott,

att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning och

behof; ett bevillningsutskott, att

behandla bevillningsfrågor; ett

bankoutskott, att öfverse bankens

styrelse och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva;

samt ett lagutskott, att utarbeta

de från kamrarna remitterade förslag

till civil-, kriminal-, kommunaloch

kyrkolagarnas förbättring.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

A urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande

ärenden.

(Föreslagen lydelse:)

A urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande

ärenden.

Riksdagsordningen.

Kamrarnas bildande.

a) Första Kammaren.

§ 6-

1. Första Kammarens ledamöter

skola, till ett antal af etthundrafemtio

och för en tid af nio år, utses

af landstingen och stadsfullmäktige

i de städer, som ej i landsting

deltaga.

2. Hvarje landstingsområde och

sådan stad, som nu är nämnd, utgör

en valkrets, för hvilken, efter

folkmängden inom dess område,

väljes en riksdagsman för hvarje

fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel

af rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre

folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes

dock en riksdagsman.

4. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning af stadgandena

i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår

till etthundrafemtio, skola, för

ernående af detta antal, de valkretsar,

hvilkas folkmängd mest öfverskjuter

de tal, som enligt mom. 2 äro be
-

§ 6.

1. Första Kammarens ledamöter

skola till ett antal af etthundrafemtio

utses af landstingen och stadsfullmäktige

i de städer, som ej i landsting

deltaga. Valet gäller för en

tid af sex år, räknade från och med

januari månads början året näst

efter det, under hvithet valet skett.

2. Hvarje landstingsområde och

sådan stad, som nu är nämnd, utgör

en valkrets, för hvilken, efter

folkmängden inom dess område,

väljes en riksdagsman för hvarje

fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel

af rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre

folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes

dock en riksdagsman.

4. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning af stadgandena

i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår

till etthundrafemtio, skola, för

ernående af detta antal, de valkretsar,

hvilkas folkmängd mest öfverskjuter

de tal, som enligt mom. 2 äro be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

15

(Nuvarande lydelse:)

stämmande för riksdagsmännens antal

inom valkretsarne, vara berättigade

att hvardera välja ytterligare

en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje

valkrets enligt ofvan angifna grunder

äger utse, bestämmes hvart tionde

år af Konungen; dock må hvad sålunda

bestämmes icke lända till inskränkning

i vald riksdagsmans rätt

att under föreskrifven tid utöfva

riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting

deltaga, må, så länge då gällande

bestämmelse om riksdagsmännens antal

för de särskilda valkretsarne länder

till efterrättelse, stadens rätt att

utse riksdagsman inträda allenast i

det fall, att ledighet uppstår i den

valkrets, staden förut tillhört.

7. Aro icke, då tillämpning skall

ske af den i mom. 5 nämnda bestämmelse,

så många ledigheter

inom Kammaren, att nya valkretsar,

som i följd af stadgandet i näst

förestående mom. ännu ej utsett

riksdagsmän, samt gamla valkretsar,

förhvilka ökning af antalet riksdagsmän

bör äga rum, kunna samtidigt

komma i åtnjutande af rättigheten

att välja fullt antal riksdagsmän,

skall, i afseende å ordningen för

sagda rättighets utöfning dessa valkretsar

emellan, gälla till efterrättelse:

att nya valkretsar äga företräde

framför äldre; att bland två

eller flera nya valkretsar företrädet

(Föreslagen lydelse:)

stämmande för riksdagsmännens antal

inom valkretsarne, vara berättigade

att hvardera välja ytterligare

en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje

valkrets enligt ofvan angifna grunder

äger utse, bestämmes hvart tionde

år af Konungen; dock må hvad sålunda

bestämmes icke lända till inskränkning

i vald riksdagsmans rätt

att under föreskrifven tid utöfva

riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landstingdeltaga,

inträder stadens rätt att

utse riksdagsman då, enligt 7 § 2

eller 3 mom., nytt val skall ske inom

den valkrets, staden förut tillhört.

År ej, då stadens rätt att välja inträder,

riksdagsmännens antal för

staden af Konungen bestämdt, skall

en af valkretsens platser tillkomma

staden.

7. Åro icke, då tillämpning skall

ske af den i mom. 5 nämnda bestämmelse,

så många ledigheter

inom Kammaren, att nya valkretsar,

som i följd af stadgandet i näst

förestående mom. ännu ej utsett

riksdagsmän, samt gamla valkretsar,

för hvilka ökning af antalet

riksdagsmän bör äga rum, kunna

samtidigt komma i åtnjutande af

rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän,

skall, i afseende å ordningen

för sagda rättighets utöfning

dessa valkretsar emellan, gälla

till efterrättelse: att nya valkretsar

äga företräde framför äldre; att

bland två eller flera nya valkretsar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

tillkommer den, som tidigast utträdt

nr landsting; att valkretsar, för

hvilka tillökningen i riksdagsmännens

antal är grundad på stadgandena

i mom. 2, äga företräde framför

valkretsar, för hvilka sådan tillökning

härleder sig från föreskrifterna

i mom. 4; att bland sådana

valkretsar, hvilka på grund af stadgandena

i mom. 2 äga välja ökadt

antal riksdagsmän, den har företrädet,

för hvilken detta antal är

störst, eller, om antalet är lika för

två eller flera valkretsar, den bland

dem, hvars folkmängd mest öfverskjuter

de tal, som enligt samma

mom. äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarne;

att bland sådana valkretsar, hvilka

jämlikt mom. 4 äga utse ökadt antal

riksdagsmän, företräde tillkommer

den, för hvilken det i samma mom.

omnämnda folkmängdsöfverskott är

störst; samt att i de fall, där folkmängdsöfverskottet,

såsom lika stort

för två eller flera valkretsar, ej kan

tjäna till grund för bestämmande

af företrädet dem emellan, detta

skall afgöras genom lottning inför

chefen för Justitie-departementet i

närvaro af tre bland Fullmäktige

i Rikets Bank och tre bland Fullmäktige

i Riksgäldskontor.

§ 7.

Val till riksdagsman i Första

Kammaren anställes af vederbörande

landsting och stadsfullmäktige, så ofta

(Föreslagen lydelse:)

företrädet tillkommer den, som tidigast

utträdt ur landsting; att valkretsar,

för hvilka tillökningen i

riksdagsmännens antal är grundad

på stadgandena i mom. 2, äga företräde

framför valkretsar, för hvilka

sådan tillökning härleder sig från

föreskrifterna i mom. 4; att bland

sådana valkretsar, hvilka på grund

af stadgandena i mom. 2 äga välja

ökadt antal riksdagsmän, den har

företrädet, för hvilken detta antal

är störst, eller, om antalet är lika

för två eller flera valkretsar, den

bland dem, hvars folkmängd mest

öfverskjuter de tal, som enligt

samma mom. äro bestämmande för

riksdagsmännens antal inom valkretsarne;

att bland sådana valkretsar,

hvilka jämlikt mom. 4 äga

utse ökadt antal riksdagsmän, företrädet

tillkommer den, för hvilken

det i samma mom. omnämnda folkmängdsöfverskott

är störst; samt

att i de fall, där folkmängdsöfverskottet,

såsom lika stort för två

eller flera valkretsar, ej kan tjäna

till grund för bestämmande af företrädet

dem emellan, detta skall afgöras

genom lottning inför chefen

för justitiedepartementet i närvaro af

tre bland fullmäktige i rikets bank och

tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i sex

grupper. Denna indelning fastställes

i vallagen. Är stad, som i 6 § 6 mom.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

ledighet uppstår, eller då Konungen

förordnat nya val. Landsting sammanträder

lör det ändamål, där så

erfordras, till urtima möte.

Bih till Riksd. Prot. 1909. 3

(Föreslagen lydelse:)

sägs, berättigad att utse riksdagsman,

skall staden tillhöra samma grupp

som det landstingsområde, hvari staden

förut ingått.

2. Hvarje år skall inom en af

de i 1 mom. nämnda grupper förrättas

val för nästföljande sexårsperiod.

Hvilken ordning härvid skall

mellan grupperna iakttagas, därom

stadgas i vallagen. Val verkställes

af landsting vid lagtima möte och af

stadsfullmäktige vid sammanträde

under september månad.

3. Har Konungen förordnat om

nya val i hela riket, förrättas sådant

val i hvarje valkrets för tiden intill

utgången af den sexårsperiod, för

hvilken val senast hållits inom den

grupp, valkretsen tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman

af gått före sexårsperiodens slut,

och är ej annan valkrets, till följd af

ny bestämmelse om riksdagsmännens

antal för de särskilda valkretsarna,

berättigad till den lediga platsen,

fylles ledigheten på sätt i vallagen

sägs. Skall ledigheten fyllas genom

nytt val, verkställes sådant för den

återstående tiden.

5. Skall plats, när sexårspeidoden

för en valkrets tilländalupit, öfvergå

från denna till valkrets inom annan

grupp, värde under sjätte året af

sagda period, å tid, som i 2 mom.

sägs, inom sistnämnda valkrets nytt

val anställdt för det eller de år, som

återstå af löpande sexår speriod för

samma valkrets,

i Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

6. Har i en valkrets riksdagsman

af gått före sexårsperiodens slut,

och är annan valkrets berättigad till

den lediga platsen, varde i sistnämnda

valkrets nytt val anställdt för tid,

som i 3 mom. af'ses; dock att, där

platsen jämlikt 2 eller 5 mom. redan

är tillsatt för tid efter löpande året,

det val, som för ledighetens fyllande

hålles, skall gälla allenast till årets

slut.

7. Landsting sammanträder för

riksdagsmannaval, där så erfordras,

till urtima möte.

§ 8.

Riksdagsman i Första Kammaren,

som vid riksdags början sin befattning

icke nio år innehaft, må därmed till

riksdagens slut fortfara, ändå att

under tiden nio år från valet förflyta.

§ 9-

Till ledamöter i Första Kammaren

kunna endast väljas män, som

uppnått trettiofem års ålder samt

äga och minst tre år näst före valet

ägt fastighet till taxeringsvärde, ej

understigande åttatiotusen riksdaler,

eller ock till staten skatta samt

under tid, som nyss är sagd, skattat

för minst fyratusen riksdaler årlig

inkomst af kapital eller arbete.

Kommer riksdagsman, efter det han

vald blifvit, i den ställning, att han

ej längre skulle varit valbar till

ledamot i Kammaren, frånträder han

sin befattning.

§ 8.

Valen till Första Kammaren äro

proportionella, där två eller flera riksdagsmän

skola utses.

Närmare bestämmelser om valen

meddelas i vallagen.

§ 9‘

Till ledamöter i Första Kammaren

kunna endast väljas män,

som uppnått trettiofem års ålder

samt äga och minst tre år näst före

valet ägt fastighet till taxeringsvärde,

ej understigande femtiotusen

riksdaler, eller ock till staten skatta

samt under tid, som nyss är sagd,

skattat för minst tretusen riksdaler

årlig inkomst. Kommer riksdagsman,

efter det han vald blifvit, i

den ställning, att han ej längre

skulle varit valbar till ledamot i

Kammaren, frånträder han sin befattning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

19

(Nuvarande lydelse:)

§ 10.

För den, som blifvit till ledamot

i Första Kammaren utsedd, idfärdas

vid valförrättningens slut fullmakt i

två exemplar, af hvilka det ena

öfverlämnas åt den valde och det

andra insändes till Jnstitie-departementet.

fullmakter ne, som, när valet

verkställts af landsting, underskrifvas

af dess ordförande, med kontrasignation

af landstingets sekreterare, och,

då valet skett af stad, undertecknas af

stadsfullmäktiges ordför ande jämte två

af desse fullmäktige, böra hafva följande

lydelse:

»I kraft af det riksdagsmannaval,

som af N. N. landsting (stadsfullmäktige

i N. N. stad) blifvit den--

förrättadt, varder N. N. härigenom

befullmäktigad att för en tid af nio

år från nämnde dag vara ledamot

af Riksdagens Första Kammare.»

Ort och tid.

§ Il
År

någon missnöjd med riksdagsmannaval,

som af landsting eller

stadsfullmäktige förrättadt är, må

han däröfver hos Konungen anföra

underdåniga besvär. Han äger för

sådant ändamål hos landstingets sekreterare

eller stadsfullmäktiges ordförande

äska behörigt protokollsutdrag,

hvilket genast eller inom högst

två (lagar därefter bör till klaganden

utlämnas; och skall han, vid

(Föreslagen lydelse:)

§ io.

För en hvar, som blifvit till

ledamot i Första Kammaren utsedd,

skall, på sätt i vallagen närmare

stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas

i två exemplar, af hvilka det

ena öfverlämnas åt den valde och

det andra insändes till justitiedepartementet.

§ Il
År

någon missnöjd med val till

riksdagsman i Första Kammaren,

må han däröfver hos Konungen

anföra underdåniga besvär. Han

äger för sådant ändamål hos vederbörande

protokollsförare äska behörigt

protokollsutdrag, hvilket inom

högst två dagar därefter bör till

klaganden utlämnas; och skall han,

vid förlust af talan, sina till Konungen

ställda besvär, sist inom en

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

förlust af talan, sina till Konungen

ställda besvär, sist inom en månad

efter valförrättningens slut, ingifva

till Konungens Befallningshafvande,

som genom kungörelse, hvilken i

allmänna tidningarna införes, utsätter

viss kort tid, inom hvilken

underdånig förklaring må öfver besvären

till Konungens Befallningshafvande

aflämnas. Sedan den tid

tilländagått, har Konungens Befallningshafvande

att besvärshandlingarna

jämte de förklaringar, som

må hafva inkommit, ofördröjligen

till Konungen insända, för att i

Dess Högsta domstol skyndsamt

föredragas och afgöras.

§ 12.

Riksdagsman i Första Kammaren

äger ej att för denna befattning något

arfvode uppbära. Vill han befattningen

sig afsåga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

mellan riksdagar, hos Konungens

Befallningshafvande.

(Föreslagen lydelse:)

månad efter valförrättningens slut,

ingifva till Konungens befallningshafvande,

som genom kungörelse,

hvilken i allmänna tidningarna införes,

utsätter viss kort tid, inom

hvilken underdånig förklaring må

öfver besvären till Konungens befallningshafvande

aflämnas. Sedan

den tid tilländagått, har Konungens

befallningshafvande att besvärshandlingarna

jämte de förklaringar,

som må hafva inkommit, ofördröjligen

till Konungen insända, för att

i Dess högsta domstol skyndsamt

föredragas och afgöras.

§ 12-

Hvarje ledamot af Första Kammaren

åtnjuter af statsmedel ersättning

för resekostnad till och från

Riksdagen samt arfvode af ett tusen

två hundra riksdaler för hvarje lagtima

riksdag; dock att, när antingen

Konungen upplöser riksdag, innan

den varit fyra månader tillsammans,

eller ledamot af kammaren eljest af går

från sin befattning under Riksdagen,

innan så lång tid af dess sammanträde

förflutit, eller Riksdagen sammanträder

i följd däraf att Konungen,

med upplösande af riksdag, förordnat

om nya val, så ock under urtima

riksdag, kammarens ledamot undfår,

jämte resekostnads ersättning, i dagtraktamente

tio riksdaler, hvilket dock

ej må öfverstiga sammanlagdt ett

tusen två hundra riksdaler.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

21

(Nuvarande lydelse:)

b) Andra

§ 13-

1. Andra Kammarens ledamöter

skola till ett antal af tvåhundratrettio,

dåra/ etthundrafemtio för landet och

åttio för städerna, väljas för en tid

af tre år, räknade från och med

Januari månads början året näst

efter det, under hvilket valet skett.

2. A landet, hvartill i fråga

om riksdagsmannaval äfven räknas

köpingar, utses för hvarje domsaga

en riksdagsman. Understiger domsagornas

antal etthundrafemtio, skola,

för ernående af det bestämda antalet

riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna,

så vidt ske kan häradsvis,

indelas i två valkretsar, som hvardera

välja en riksdagsman. Öfverstiger

domsagornas antal etthundrafemtio,

skola, i den mån sådant er
-

(Föreslagen lydelse:)

Den ledamot af kammaren, som

icke i rätt tid vid Riksdagen sig inställer,

skall för hvarje dag han uteblifver

vara förlustig tio riksdaler af

arfvodet.

Vill ledamot af kammaren befattningen

sig afsåga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

mellan Riksdagar, hos Konungens

befallningshafvande.

Kammaren.

§ 13.

Andra Kammarens ledamöter

skola till ett antal af tvåhundratrettio

väljas för en tid af tre år, räknade

från och med januari månads början

året näst efter det, under hvilket

valet skett.

§ u.

1. Hvart och ett af rikets län

så ock Stockholms stad utgör en eller

flera valkretsar.

2. Stad, som utgör del af län,

skall, där stadens folkmängd vid början

af andra året inom en treårsperiod

uppgår till eller öfverstiger tre tvåhundratrettiondelar

af rikets folkmängd,

utgöra en valkrets i fråga

om val, som af ser tid efter periodens

utgång; dock må siad, hvars folkmängd

utgör minst sex tvåhundratrettiondelar

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

fordras, domsagor, som gränsa intill

hvarandra och hafva minsta sammanlagda

folkmängden, förenas, två och

två, till en valkrets.

3. I stad, hvars folkmängd uppgår

till eller öfver stig er en åttiondedel eif

folkmängden i rikets alla städer, väljes

efter stadens folkmängd en riksdagsman

för hvarje fullt tal, motsvarande

en åttiondedel af städernas folkmängd.

Städer, med mindre folkmängd än nu

är sagdt, ordnas, så vidt lämpligen

ske kan länsvis, i så många valkretsar,

som, med iakttagande af att hvardera

utser en riksdagsman, erfordras för

uppnående af det i mom. 1 föresknfna

antal riksdagsmän för städerna.

4. Indelningen af omförmälda

valkretsar, så ock riksdagsmännens

antal för hvar och en af de städer,

hvilkas folkmängd i och för sig berättigar

dem att utan förening med

annan stad välja riksdagsman, bestämmes,

efter ofvan angifva grunder,

hvart tionde år af Konungen. Den

ordning, som sålunda fästställes, vinner

ej tillämpning förr än vid de val,

hvilka näst därefter, enligt §15 mom. 1,

skola äga rum. Köping eller annat

samhälle, som erhåller stadsprivilegier,

räknas i fråga om riksdagsmannaval

fortfarande till landet, till dess ny

valkretsordning varder fastställd.

5. Uppgår städernas folkmängd

till mer än åttio tvåhundratrettiondedelar

af folkmängden i hela riket,

skall det här ofvan föreskrifna antalet

(Föreslagen lydelse:)

af rikets folkmängd, kunna delas i

valkretsar.

Inträffar vid början af andra året

inom en treårsperiod, att i stad, som

utgör en valkrets, folkmängden ej

längre uppgår till en nittiondel af

rikets folkmängd, skall staden icke

vidare bilda egen valkrets.

3. Rikets indelning i valkretsar

innehålles i vallagen.

§ 15.

1. I hvarje valkrets väljes, efter

folkmängden vid början af andra ård

näst före den treårsperiod, för hvilken

valen gälla, en riksdagsman för hvarje

fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel

af rikets folkmängd.

2. För valkrets, hvars folkmängd

ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondelar

af rikets folkmängd, väljas

dock tre riksdagsmän.

3. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning af stadgandena

i 1 och 2 mom. bär utses, icke uppgår

till tvåhundratrettio, skola, för ernående

af detta antal, de valkretsar,

hvilkas folkmängd mest öfverskjuter

de tal, som enligt 1 mom. äro bestämmande

för riksdagsmännens antal

inom valkretsarna, hvar för sig i

ordning efter öfverskottens storlek vara

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

23

(Nuvarande lydelse:) ■

riksdagsmän tvåhundratrettio utses för

landet och för städerna efter förhållandet

mellan folkmängden å landet

och i städerna. Det antal riksdagsmän,

som sålunda bär utses för landet

och för städerna, bestämmes af

Konungen vid fastställande af den i

mom. 4 omförmäla ordning, därvid

i öfrigt stadgandetia i mom. 2 och 3

skola i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

§ 14.

Valrätt tillkommer inom den kommun,

där han bosatt är, en hvar i

kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad man, hvilken antingen

äger eller med stadgad åborätt innehafver

fast egendom på landet eller i

stad till ett taxeringsvärde af minst

ett tusen riksdaler, eller för lifstid

eller för minst fem år arrenderar

jordbruksfastighet till taxeringsvärde,

ej understigande sextusen riksdaler,

eller ock erlägger till staten bevillning

för en till minst åttahundra riksdaler

uppskattad årlig inkomst.

(Föreslagen lydelse:)

berättigade att välja ytterligare en

riksdagsman. Är o öfverskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, afgöres,

där så är nödigt, företrädet genom

lottning på sätt i 6 § 7 inom. är

stadgadt.

4. Det antal riksdagsmän, hvarje

valkrets eldigt ofvan angifna grunder

äger utse, fastställes för hvarje treårsperiod

af Konungen.

§ 16.

Valrätt tillkommer en hvar välfräjdad

svensk man från och med

kalenderåret näst efter det, hvarunder

han uppnått tjugufyra års ålder, dock ej

a) den, som står under förmynderskap

eller är i konkurstillstånd;

b) den, som häftar för understöd

hvithet under löpande eller sistförflutna

kalenderåret af fattigvårdssamhälle

tilldelats honom själf, hans hustru

eller minderåriga barn;

c) den, som icke erlagt de honom

påförda utskylder till stat och kommun,

hvilka förfallit till betalning under

de tre sistförflutna kalenderåren;

d) värnpliktig, som icke fullgjort

de honom till och med utgången af

sistförflutna kalenderåret åliggande

värnpliktsöfningar.

Till efterrättelse vid val skall

finnas röstlängd; och skall, på sätt

i vallagen finnes närmare bestämdt,

valrätten grundas på förhållandena

vid tiden för röstlängdens tillkomst,

ändå att förändring före valet inträffar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

§ 15.

1. Val till riksdagsmän i Andra

Kammaren verkställas under September

månad året näst före början

af de tre år, för hvilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen nya val

eller afgår eljest riksdagsman för

Andra Kammaren innan den tid, för

hvilken han blifva vald, tilländalupit,

verkställes ofördröjligen inom den valkrets,

som utsett den afgångne, nytt

val för den återstående tiden.

§ 16.

o

1. A landet väljes riksdagsman

medelst elektorer. För hvarje kommun

utses inför kommunalstämmans ordförande

en elektor och därutöfver,

efter folkmängden, en för hvarje

fullt tal af ett tusen. Desse elektorer

sammanträda till riksdagsmannaval

inför dornhafvanden i den domsaga,

till hvilken valkretsen hörer, eller, om

två domsagor äro förenade till en

valkrets, inför domhafvanden i den

af dessa domsagor, hvilken den största

folkmängden äger.

2. I de valkretsar, som bestå af

två eller flera städer, utses inför

magistraten en elektor för hvarje stad

(.Föreslagen lydelse:)

§ 17.

1. Val till riksdagsmän i Andra

Kammaren verkställas under september

månad året näst före början

af de tre år, för hvilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen om nya

val, förrättas dessa ofördröjligen för

den tid, som återstår af treårsperioden.

3. Afgår riksdagsman innan den

tid, för hvilken han blifvit vald, tilländalupil,

fylles ledigheten på sätt i

vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas

genom nytt val, verkställes sådant ofördröjligen

för den återstående tiden.

§ 18.

Valen till Andra Kammaren äro

omedelbara och, där två eller flera riksdagsmän

skola utses, proportionella.

Vid dessa val tillkommer hvarje

röstande lika röst.

Närmare bestämmelser om valen

meddelas i vallagen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

25

(Nuvarande lydelse:)

och därutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af femhundra.

Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval

inför magistraten i den

stad inom valkretsen, som största

folkmängden äger.

3. Kommuner, som hafva att gemensamt

välja riksdagsman, äga dock

begagna det omedelbara valsättet, därest

af de röstberättigade så beslutas.

Då förslag härom af de röstberättigade

i en kommun väckes medelst beslut,

fattadt inför kommunalstämmas ordförande

eller magistrat, varder sådant

meddeladt Konungens Befallningshafvande,

som från öfriga till valkretsen

hörande kommuner infordrar de röstberättigades

röster och utfärdar kungörelse

om utgången, efter ty som

de flesta afgifna rösterna varit för

bifall eller af slag. I sistnämnda fall

kan frågan icke förr, än en tid af

fem år därefter förflutit, å nyo upptagas.

Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid det val, som

näst efter en månad från kungörelsens

utfärdande inträffar, och gäller

för en tid af minst fem år, hvarefter

beslut om dess upphörande kan

på lika sätt som om dess införande

fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas

rösterna, särskildt för hvarje kommun,

inför kommunalstämmas ordförande

eller magistrat; och skola för

rösternas sammanräknande och fullmakts

utfärdande åt den, som de flesta

rösterna erhållit, valprotokollen insändas,

för kommunerna å landet till

Bih. till Riksd. Prat. 1909. 3 Sami. 1 Häft.

(Föreslagen lydelse:)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

domhafvanden och för städerna till

magistraten i den stad, som största

folkmängden äger. Vid dessa protokolls

affattande böra till ledning tjäna

formulär, som af Konungen fastställas.

4. I stad, där magistrat ej finnes,

skall den för sådan stad särskildt

tillsatta styrelse eller dess ordförande

taga den befattning med riksdagsmannaval,

som enligt denna § samt

§§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat

eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam

sända en eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten;

och må, där flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt om

val till stadsfullmäktige är stadgadt,

kunna indelas i valkretsar.

§ 17.

Vid så väl elektors- som riksdagsmannaval

tillkommer hvarje röstande

en röst. Den, som därvid erhållit de

flestas röster, vare lagligen vald, och

skilje lotten emellan dem, som erhållit

lika röstetal.

Vid dessa val skola till efterrättelse

tjäna de för kommunerna

gällande röstlängder, som böra innehålla

anteckning om dem, hvilka enligt

14 § valrätt tillkommer.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

(Föreslagen lydelse:)

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

27

(Nuvarande lydelse:)

i Andra Kammaren erfordras, därom

underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort för valet i

kyrkorna kungöra, med särskild föreskrift

att elektorsval, där det äger

rum, skall hållas minst åtta dagar

före riksdagsmannavalet. Skulle i

någon församling offentlig gudstjänst

ej förrättas å söndag, då kungörelsen

bör uppläsas, skall, på prästerskapets

anmodan, vederbörande kronobetjänt

kungörelsen skyndsamt kringsända.

I kungörelse om omedelbart val i valkrets,

som utgöres af tvä eller flera

kommuner, erinras om valprotokollens

ofördröjliga insändande till valförrättaren

och om dagen för rösternas

sammanräknande.

För kallelse till elektorsval gäller

i tillämpliga delar hvad om kallelse

till kommunalstämma och allmän rådstuga

stadgadt är.

Där elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämma eller

i magistrat, som valet förrättat, åt

den eller dem, som fått elektorsbefattning

sig uppdragen, såsom fullmakt

meddela till riktigheten bestyrkt

utdrag af valprotokollet. Vid detta

protokolls affattande bör till ledning

tjäna formulär, som af Konungen

fastställes.

§ 19.

Till ledamöter i Andra Kammaren

kunna endast väljas män, som uppnått

tjugufem års ålder samt, enligt

(Föreslagen lydelse:)

§ 19-

Till ledamot i Andra Kammaren

kan endast utses man, som äger valrätt

inom valkretsen eller, där fråga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

14 §, äga valrätt inom den kommun

eller någon af de kommuner, för hvilka

de väljas.

§ 20.

För den, som blifvit utsedd till

ledamot i Andra Kammaren, utfärdas

ofördröjligen fullmakt i två

exemplar, underskrifna för valkrets

å landet af domhafvanden, för stad,

som ensam sänder riksdagsman, af

stadens magistrat, och för valkrets,

som hestår af flera städer, af den

magistrat, som valet slutligen handlagt;

och skall det ena exemplaret öfverlämnas

åt den välde och det andra

insändas till Justitie-departementet.

lullmakterne höra hafva följande

lydelse:

» Vid riksdagsmannaval, som den

— — hållits i N. N. domsaga»

(»N. N. valdistrikt af N. N. domsaga»)

eller »i N. N. stad» (»städer»),

»har N. N. blifvit utsedd till ledamot

af Riksdagens Andra Kammare för

en tid af tre år, räknade från och

med den 1 Januari nästkommande år»

(eller om valet hållits efter treårsperiodens

början: »för tiden till den

1 Januari år--»), »hvarom detta

länder till bevis och fullmakt.» Ort

och tid.

§ 21.

Riksdagsman, som för Andra

Kammaren vald blifvit, må ej denna

befattning sig undandraga, med

(Föreslagen lydelse:)

är om stad, bestående af flera valkretsar,

inom någon af dessa.

§ 20..

För en hvar, som blifvit utsedd

till ledamot i Andra Kammaren,

skall, på sätt i vallagen närmare

stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas

i två exemplar, af hvilka det

ena öfverlämnas åt den valde och

det andra insändes till justitiedepartementet.

§ 21.

Riksdagsman, som för Andra

Kammaren vald blifvit, må ej denna

befattning sig undandraga, med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

29

(Nuvarande lydelse:)

mindre lian företer giltiga skäl för

afsägelse. Såsom sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen

upptager såsom laga förfall;

2. ålder öfver 60 år;

3. att den valde tillförene såsom

riksdagsman bevistat tre lagtima

riksdagar.

Afsägelse af riksdagsmannauppdrag,

som göres vid valtillfälle,

pröfvas af valförrättaren. Sker afsägelse

efteråt, mellan riksdagar,

pröfvas den af Konungens Befallningshafvande.

§ 22.

1. År någon missnöjd med val

till riksdagsman i Andra Kammaren,

må han däröfver anföra besvär hos

Konungens Befallningshafvande i valorten

eller, där fråga om val för flera

domsagor eller städer handlagts inom

särskilda län, hos Befallningshafvanden

i det län, där slutliga handläggningen

skett. För det ändamål äger

klaganden hos domhafvande eller

magistrat, som slutligen handlagt valfrågan,

äska behörigt protokollsutdrag,

hvilket genast eller inom

högst två dagar därefter bör till

klaganden utlämnas; och skall han,

vid förlust af talan, sist inom åtta

dagar efter valförrättningens slut

ingifva sina besvär till Konungens

Befallningshafvande, som, på sätt i

11 § stadgas, lämnar vederbörande

tillfälle att sig förklara samt sist

innan nästa dags utgång, efter det

(Föreslagen lydelse:)

mindre han företer giltiga skäl för

afsägelse. Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen

upptager såsom laga förfall;

2. ålder öfver 60 år;

3. att den valde tillförene såsom

riksdagsman bevistat tre lagtima

riksdagar.

Afsägelse af riksdagsmannauppdrag,

ehvad den göres vid valtillfälle

eller efteråt, mellan riksdagar,

pröfvas af Konungens befallningshafvande.

§ 22.

År någon missnöjd med val till

riksdagsman i Andra Kammaren,

eller vill någon klaga öfver beslut,

hvarigenom af honom gjord afsägelse

af riksdagsmannauppdrag ej blifvit

godkänd, må han däröfver hos

Konungen anföra besvär. För sådant

ändamål äger klaganden hos

Konungens befallningshafvande äska

behörigt protokollsutdrag, hvilket

inom högst tre dagar därefter bör

till klaganden utlämnas; och skall

han, vid förlust af talan, sist inom

tio dagar efter valförrättningens

slut eller, där afsägelse skett senare

än vid valtillfälle, efter erhållen del

af Konungens befallningshafvandes

beslut sina till Konungen ställda

besvär ingifva till befallning shaf vanden,

som, på sätt i 11 § stadgas,

lämnar vederbörande tillfälle att sig

förklara. Sedan den för förklarings

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

den för förklarings afgifvande bestämda

tid tilländalupit, sitt utslag

i målet utfärdar.

2. Ben med Konungens Befallning

skaf vandes utslag missnöjde egen

att, sist inom åtta dagar efter däraf

erhållen del, till Konungens Befallningshafvande

inlämna sina besvär,

ställda till Konungen, hvarefter med

målet vidare så förhålles, som ofvan

i 11 § sägs.

3. Vill någon klaga öfver beslut,

hvarigenom af honom gjord afsägelse

af riksdagsmannauppdrag ej blifva

godkänd, förfares i afseende därå,

om afsägelsen ägt rum vid valtillfälle,

enligt mom. 1 i denna § och, om

afsägelsen efteråt skett hos Konungens

Befallningshafvande enligt mom. 2.

§ 23.

Hvarje ledamot af Andra Kammaren

åtnjuter af statsmedel ersättning

för resekostnad till och från

riksdagen samt arfvode af ett tusen

två hundra riksdaler för hvarje lagtima

riksdag; dock att, när antingen

Konungen upplöser Riksdag, innan

den varit fyra månader tillsammans,

eller ledamot af Kammaren eljest afgår

från sin befattning under riksdagen,

innan så lång tid af dess

sammanträde förflutit, eller Riksdagen

sammanträder i följd däraf att Konungen,

med upplösande af Riksdag,

förordnat om nya val, så ock under

urtima riksdag, Kammarens ledamot

undfår, jämte resekostnadsersättning,

(Föreslagen lydelse:)

afgifvande bestämda tid tilländalupit,

har Konungens befallningshafvande

att besvären jämte alla målet rörande

handlingar ofördröjligen till Konungen

insända, hvarefter med målet

vidare så förhålles, som i 11 § sägs.

§ 23.

Hvarje ledamot af Andra Kammaren

åtnjuter af statsmedel resekostnadser

sättning samt arfvode eller

dagtraktamente, enligt hvad i 12 §

är i fråga om Första Kammaren

stadgadt.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

31

(Nuvarande lydelse:)

i dagtraktamente tio riksdaler, hvilket

dock ej må öfverstiga sammanlagdt

ett tusen tvåhundra riksdaler.

Den ledamot af Kammaren, som

icke i rätt tid vid riksdagen sig

inställer, skall för hvarje dag han

uteblifver vara förlustig tio riksdaler

af arfvodet.

§ 25.

Befinnes vid riksdagsmannaval,

hvilka böra med slutna sedlar förrättas,

valsedel lyda å person, som

ej är valbar, eller på flera eller färre,

än som vid valtillfället böra väljas,

eller innefattar valsedel någon tvetydighet

i anseende till den eller de

valdes namn, skall samma sedel anses

ogild.

Åro valsedlar till större antal

än hälften ogilda och finnes det inverka

på valets utgång, varde nytt

val anställdt.

Valsedlar, som vid elektors- eller

riksdagsmannaval afgifvits, skola af

valets förrättare inläggas under försegling

och förvaras, till dess riksdag

smannavalets giltighet vederbörligen

afgjorts.

I 28.

Hos Konungen göres af hvardera

Kammaren anmälan om de

ledigheter inom Kammaren, hvilka

skola under samma eller innan nästa

riksdag genom val fyllas, hvarefter

Konungen anbefaller Dess Befall
-

(Föreslagen lydelse:)

Den ledamot af Kammaren, som

icke i rätt tid vid riksdagen sig

inställer, skall för hvarje dag han

uteblifver vara förlustig tio riksdaler

af arfvodet.

§ 25.

Riksdagsmannaval förrättas med

slutna sedlar. Åro valsedlar till

större antal än hälften ogilla, varde

nytt val anställdt.

*

§ 28.

1. Hos Konungen göres af hvardera

kammaren anmälan om de

ledigheter inom kammaren, hvilka

skola under samma eller innan nästa

riksdag fyllas, hvarefter Konungen

anbefaller Dess befallningshafvande

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

mngsliafvan.de

val anställas.

Om emellan riksdagar ledighet

i någondera Kammaren genom ledamots

afgång uppstår, åligger Konungens

Befallningshafvande, när den

afgångne tillhört Andra Kammaren,

att föranstalta om nytt val; och, då

den afgångne varit ledamot af Första

Kammaren, att om ledigheten göra

anmälan hos Konungen, som förordnar

om nytt vals anställande.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

samt att hos Riksdagen föreslå de

ändringar däruti, dem utskottet anser

högst nödiga eller nyttiga och

möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande öfver de från

Kamrarna till utskottet hänvisade

grundlagsfrågor.

2. Utskottet åligger ock att

äska de i Statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som

angå ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad

som rörer kända och af utskottet

uppgifna händelser kunna fordras.

Om utskottets rätt och plikt att,

efter granskning af dessa protokoll,

hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning

funnits föranleda eller eljest

vidtaga den med anledning af gjord

(Föreslagen lydelse:)

föranstalta, att riksdagsmän utses i

de afgångnes ställe.

2. Om mellan riksdagar ledighet

i någondera kammaren genom ledamots

afgång uppstår, åligger Konungens

befallningshafvande, när

den afgångne tillhört Andra Kammaren,

att så förfara, som i 1 mom.

är sagdt; och, då den afgångne

varit ledamot af Första Kammaren,

att om ledigheten göra anmälan

hos Konungen, som förordnar om

ledighetens fyllande.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

och vallagen samt att hos Riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem

utskottet anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver

de från kamrarna till utskottet

hänvisade grundlags- och vallagsfrågor.

2. Utskottet åligger ock att

äska de i statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som •

angå ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad

som rörer kända och af utskottet

uppgifna händelser kunna fordras.

Om utskottets rätt och plikt att,

efter granskning af dessa protokoll,

hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning

funnits föranleda, eller eljest

vidtaga den med anledning af gjord

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

33

(Nuvarande lydelse:)

anmärkning erforderliga åtgärd, så

ock att, när af riksdagsman eller

af annat utskott än Konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att

Statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före

frågans afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i' regeringsformen

stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl

att, då olika meningar mellan

Kamrarna uppstå, till bvilket utskott

uppkomna frågor och ämnen

böra hänvisas, därom besluta, så

ock att skilja mellan Kammare och

dess talman, då den senare vägrar

proposition.

Bih. till Rilcsd. Prat. 1909. 3 Sami.

(Föreslagen lydelse:)

anmärkning erforderliga åtgärd, så

ock att, när af riksdagsman eller

af annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att

statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före

frågans afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl

att, då olika meningar mellan

kamrarna uppstå, till hvilket utskott

uppkomna frågor och ämnen

böra hänvisas, därom besluta, så

ock att skilja mellan kammare och

dess talman, då den senare vägrar

proposition.

Öfvergångsstadgande.

1. Riksdagsman i Första Kammaren,

som cir vald med tillämpning

af de före år 1909 gällande stadganden,

äger ej med sin befattning fortfara

längre än till början af första

sexårsperioden för den valkrets, som

utsett honom. Har han vid ingången

af året näst före sagda period sin

befattning icke nio år innehaft, må

han därmed fortfara till årets slut,

ändå att under tiden nio år från

valet förflyta.

Bär tjänstgöringstidens slut ej

sammanfaller med början af sexårsperiod

för den valkrets, som är berättigad

till platsen, skall val, som

för platsens besättande hålles, gälla

1 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Föreslagen lydelse:)

för tiden intill början af närmaste

sexårsperiod för valkretsen. Samma

lag vare, där platsen varder ledig

före tjänstgöringstidens utgång.

2. För den grupp af valkretsar,

hvilken är den första enligt den i vallagen

mellan grupperna stadgade ordning,

utgöres första sexårsperioden

af åren 1910—1915.

Förordnar Konungen om nya val

till Första Kammaren, innan val i

sjätte gruppen förrättats för sexårsperiod,

skola de nya valen gälla för

grupp, som valt för sexårsperiod, till

periodens utgång och för annan grupp

till början af dess första sexårsperiod.

3. Intill dess nya val i hela

riket till Andra t Kammaren första

gången förrättas efter utgången af

augusti månad 1910, skola i fråga

om val till kammaren tillämpas de

före år 1909 i sådant hänseende

gällande stadganden.

Hänvisning: Särskilda utskottets n:o 1 utlåtande n:o 3 och memorial

n:o 5 år 1907.

Första Kammarens protokoll den 10, 11 och 14 maj.

Andra Kammarens protokoll den 10, 11 och 14 maj.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

35

från riksdagen år 1908:

1) angående ändrad lydelse af §§ 7, 9, 11, 12, 28, 32, 33, 86

och 105 regeringsformen samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen.

Regeringsformen:

(Nuvarande lydelse:)

§ 7.

Alla regeringsärenden, med un- .

dantag af sådana, som i 11 och 15

§§ omförmälas, skola inför Konungen

i Statsrådet föredragas och där

afgöras.

§ 9.

Uti alla mål, som hos Konungen

i Statsrådet förekomma, skall protokoll

föras. Statsrådets tillstädesvarande

ledamöter böra, under ansvarighet

för rådslagen, till den påföljd,

hvarom i 106 och 107 §§

vidare stadgas, ovillkorligen till protokollet

sina meningar yttra och

förklara; Konungen dock förbehållet

att allena besluta. Skulle någonsin

den oförmodade händelse inträffa,

att Konungens beslut vore uppenbarligen

stridande mot rikets grund
-

(Föreslagen lydelse:)

§ 7.

Alla regeringsärenden, med undantag

af sådana, som i 15 § omförmälas,

skola inför Konungen i

statsrådet föredragas och där afgöras.

§ 9.

Uti alla mål, som hos Konungen

i statsrådet förekomma, skall protokoll

föras. Där rikets säkerhet eller

eljest synnerligen viktiga skäl kräfva

hemlighållande af mål, som angår

rikets förhållande till främmande

makt, skall öfver målet föras särskildt

protokoll.

Statsrådets tillstädesvarande ledamöter

böra, under ansvarighet för

rådslagen, till den påföljd, hvarom

i 106 och 107 §§ vidare stadgas,

ovillkorligen till protokollet sina

Ang. upphäfvande

af

den 6. k.

ministeriella

konseljen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

lag eller allmän lag, åligge det då

Statsrådets ledamöter att kraftiga

föreställningar däremot göra. Den,

som ej särskild mening till protokollet

anfört, vare för beslutet ansvarig,

såsom hade han styrkt Konungen

att det beslut fatta.

§ 11.

Ministeriella mål. hvarmed förstås

alla de, som angå rikets förhållande

till främmande makter, skola på det

sätt Konungen lämpligast synes, beredas

af Ministern för utrikes ärendena,

hvilken det tillhör att dessa mål

anmäla och föredraga inför Konungen

i närvaro af Statsministern och

någon annan Statsrådets ledamot eller,

där Ministern för utrikes ärendena

tillika är Statsminister, två andra

tillkallade statsrådsledamöter. År

Statsministern hindrad att vara tillstädes,

tillkalle Konungen i hans ställe

en annan Statsrådets ledamot. År

Ministern för utrikes ärendena frånvarande,

föredrage den Statsrådets

ledamot, Konungen äfven i detta fall

tillkalle. Sedan Konungen af dessa

ämbetsmän inhämtat till protokoll anförda

råd, för hvilka de blifva an-,

svarige, fatte Konungen, i deras närvaro,

besluten; åliggande det den därtill

särskildt förordnade att protokollet

(Föreslagen lydelse:)

meningar yttra och förklara; Konungen

dock förbehållet att allena besluta.

Skulle någonsin den oförmodade

händelse inträffa, att Konungens

beslut vore uppenbarligen stridande

mot rikets grundlag eller

allmän lag, åligge det då statsrådets

ledamöter att kraftiga föreställningar

däremot göra. Den, som ej särskild

mening till protokollet anfört, vare

för beslutet ansvarig, såsom hade han

styrkt Konungen att det beslut fatta.

§ 11-

I mål, som angå rikets förhållande

till främmande makter, skola

alla meddelanden till främmande

makt eller Konungens sändebud i utlandet,

utan afseende å ärendets beskaffenhet,

ske genom ministern för

utrikes ärendena.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

37

(Nuvarande lydelse:)

fora. Af sådana beslut må Konungen

låta till Statsrådets kunskap komma

hvad honom nyttigt synes, sä att kännedom

äfven af denna riksstyrelsens

gren måtte hos Statsrådet finnas. Alla

meddelanden i ministeriella mål till

främmande makt eller Konungens

sändebud i utlandet skola, utan afseende

å ärendets beskaffenhet, ske

genom Ministern för utrikes ärendena.

§ 12-

Konungen äger att i afhandlingar

och förbund med främmande

makter ingå, sedan lian, i den ordning

föregående paragraf stadgar,

däröfver hört Statsministern, Ministern

för utrikes ärendena och någon

annan tillkallad Statsrådets ledamot

eller, där Ministern för utrikes ärendena

tillika är Statsminister, två andra

tillkallade Statsrådets ledamöter.

§ 28.

l:o. Konungen äger att i Statsrådet

utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten

och tjänster inom riket, högre och

lägre, hvilka äro af den egenskap,

att Konungen fullmakter därå utfärdar,

dock böra vederbörande förut

med förslag hafva inkommit, där

sådana hittills ägt rum. Konungen

vare likväl obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska

läraretjänsterna likväl undantagna,

(Föreslagen lydelse:)

§ 12-

Konungen äger att i afhandlingar

och förbund med främmande

makter ingå, sedan statsrådet däröfver

blifvit hördt.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet

utnämna och befordra infödde svenske

män till alla de ämbeten och

tjänster, högre och lägre, hvilka äro

af den egenskap, att Konungen fullmakter

därå utfärdar, dock böra

vederbörande förut med förslag hafva

inkommit, där sådana hittills ägt

rum. Konungen vare likväl obetaget

att, efter vederbörandes hörande,

eller uppå deras framställning, till

lärarebefattningar vid universiteterna,

de teologiska läraretjänsterna likväl

undantagna, såsom ock till lärare
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

såsom ock till lärare- och andra

beställningar vid andra inrättningar

för vetenskap, slöjd eller skön konst,

äfvensom till iäkarebefattningar,

kalla och befordra äfven utländske

män af utmärkt förtjänst, de där

den rena evangeliska läran bekänna.

Likaledes må Konungen kunna uti

militära ämbeten nyttja utländske

män af sällsynt skicklighet, men icke

till kommendanter i fästningarne.

Konungen fäste, vid alla befordringar,

afseende endast å de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete

eller till annan tjänst, hvarmed är

lörenadt åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas,

som bekänner den rena

evangeliska läran. Till alla öfriga

ämbeten eller tjänster, med det undantag

i afseende å Statsrådets ledamöter,

som i 4 § stadgas, må bekännare

af annan kristen troslära,

äfvensom af den mosaiska, kunna

nämnas; dock må icke någon, som

ej tillhör den rena evangeliska läran,

såsom domare eller innehafvare af

annan tjänst deltaga i handläggning

eller afgörande af fråga, som angår

religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar inom den svenska

kyrkan. Hvarje departementschef

skall föredraga och expediera alla

ärenden rörande befordringar, förordnanden,

tjänstledighet och afsked,

till och ifrån ämbeten och tjänster

(.Föreslagen lydelse:)

och andra beställningar vid andra

inrättningar för vetenskap, slöjd eller

skön konst, äfvensom till läkarebefattningar,

kalla och befordra äfven

utländske män af utmärkt förtjänst,

de där den rena evangeliska läran

bekänna. Likaledes må Konungen

kunna uti militära ämbeten nyttja

utländske män af sällsynt skicklighet,

men icke till kommendanter i

fästningarna, Till konsul må ock

■utländsk man nämnas, där lön ej är

med befattningen förenad. Konungen

fäste, vid alla befordringar, afseende

endast å de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete

eller till annan tjänst, hvarmed är

förenadt åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den

utnämnas, som bekänner den rena

evangeliska läran. Till alla öfriga

ämbeten eller tjänster, med det

undantag i afseende å statsrådets

ledamöter, som i 4 § stadgas, må

bekännare af annan kristen troslära,

äfvensom af den mosaiska, kunna

nämnas; dock må icke någon, som

ej tillhör den rena evangeliska läran,

såsom domare eller innehafvare af

annan tjänst deltaga i handläggning

eller afgörande af fråga, som angår

religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar inom den svenska

kyrkan. Hvarje departementschef

skall föredraga och expediera alla

ärenden, rörande befordringar, för
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:ö ].

39

(Nuvarande lydelse:)

vid de verk och stater, som under

departementet höra.

2:o. Konungen äger att genom

naturalisation till svensk medborgare

upptaga utländsk man i den ordning

och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad i

den ordning 87 § 1 mom. stadgar.

Sålunda naturaliserad utländing

njute samma rättigheter och förmåner,

som infödd svensk man,

dock utan att kunna till ledamot af

Statsrådet utnämnas.

§ 32.

Sändebud hos främmande makter

och tjänstemän vid beskickning änne

nämne Konungen i den ordning, som

i 11 § i fråga om ministeriella måls

behandling föreskrifven är.

§ 33.

Enär sådana sysslor, hvartill förslag

blifvit upprättade, skola af

Konungen bortgifvas, böra Statsrådets

ledamöter yttra sig öfver de

sökandes skicklighet och förtjänster.

Age de äfven rätt, att emot Konungens

utnämningar till andra tjänster

och ämbeten underdåniga påminnelser

göra.

(Lika med nuvarande § 28 mom. 2.)

{Föreslagen lydelse:)

ordnanden, tjänstledighet och afsked,

till och ifrån ämbeten och tjänster

vid de verk och stater, som under

departementet höra.

(Lika med § 33.)

Utgår.

§ 32.

Enär sådana sysslor, hvartill

förslag blifvit upprättade, skola af

Konungen bortgifvas, böra statsrådets

ledamöter yttra sig öfver de

sökandes skicklighet och förtjänster.

Åge de äfven rätt, att emot Konungens

utnämningar till andra tjänster

och ämbeten underdåniga påminnelser

göra.

§ 33.

Konungen äger att genom naturalisation

till svensk medborgare

upptaga utländsk man i den ordning

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

§ 86.

Med tryckfrihet förstås hvarje

svensk mans rättighet att, utan

några af den offentliga makten i

förväg lagda hinder, utgifva skrifter,

att sedermera endast inför laglig

domstol kunna tilltalas för deras

innehåll, och att icke i annat fall

kunna därför straffas, än om detta

innehåll strider emot tydlig lag,

gifven att bevara allmänt lugn, utan

att återhålla allmän upplysning.

Alla handlingar och protokoll i hvad

mål som helst, de protokoll undantagna,

som uti Statsrådet och hos

Konungen i ministeriélla ärenden

och kommandomål föras, må ovillkorligen

genom trycket kunna utgifvas.

Ej må tryckas banko- och

riksgäldsverkens protokoll och handlingar

rörande ärenden, Indika böra

hemliga hållas.

§ 105.

Lagtima Riksdags Konstitutionsutskott

äge att äska de protokoll,

som uti Statsrådet blifvit förda, utom

dem, som angå ministeriélla ärenden

(Föreslagen lydelse:)

och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad i

den ordning 87 § 1 mom. stadgar.

Sålunda naturaliserad utländing

njute samma rättigheter och förmåner,

som infödd svensk man,

dock utan att kunna till ledamot

af statsrådet utnämnas.

§ 86-

Med tryckfrihet förstås hvarje

svensk mans rättighet att, utan

några af den offentliga makten i

förväg lagda hinder, utgifva skrifter,

att sedermera endast inför laglig

domstol kunna tilltalas för deras

innehåll, och att icke i annat fall

kunna därför straffas, än om detta

innehåll strider emot tydlig lag,

gifven att bevara allmänt lugn, utan

att återhålla allmän upplysning.

Alla handlingar och protokoll i hvad

mål som helst, de protokoll undantagna,

som uti statsrådet och hos

Konungen i kommandomål föras, må

ovillkorligen genom trycket kunna

utgifvas. Ej må tryckas banko- och

riksgäldsverkens protokoll och handlingar

rörande ärenden, hvilka böra

hemliga hållas.

§ 105.

Lagtima Riksdags konstitutionsutskott

äge att äska de protokoll,

som uti statsrådet blifvit förda, dock

att sådant särskilt protokoll, hvarom

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

41

(Nuvarande lydelse:)

och kommandomål, hvilka endast i det,

som rörer allmänt kända och af utskottet

uppgifna händelser, må kunna

fordras.

(Föreslagen lydelse:)

i 9 f förmäles, och protokoll i kommandomål

må kunna fordras endast

i det, som rörer allmänt kända och

af utskottet uppgifna händelser.

Riksdagsordningen.

§ 88. § 38.

2. Utskottet åligger ock att äska

de i Statsrådet förda protokoll, med

undantag af dem, som angå ministeriella

ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad som rörer kända

och af utskottet uppgifna händelser

kunna fordras. Om utskottets rätt

och plikt att, efter granskning af

dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla

de anmärkningar, hvartill

denna granskning funnits föranleda,

eller eljest vidtaga den med anledning

af gjord anmärkning erforderliga

åtgärd, så ock att, när af riksdagsman

eller af annat utskott än

Konstitutionsutskottet fråga blifvit

väckt, att Statsrådet eller någon dess

ledamot eller föredragande sitt ämbete

på obehörigt sätt utöfvat, häröfver,

före frågans afgörande af

Riksdagen, afgifva yttrande, därom

är i regeringsformen stadgadt.

2. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll, dock

att sådant särskildt protokoll, hvarom

i 9 § regeringsformen förmäles, och

protokoll i kommandomål kunna fordras

endast i hvad som rörer allmänt

kända och af utskottet uppgifna

händelser. Om utskottets rätt

och plikt att, efter granskning af

dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla

de anmärkningar, hvartill

denna granskning funnits föranleda,

eller eljest vidtaga den med anledning

af gjord anmärkning erforderliga

åtgärd, så ock att, när af riksdagsman

eller af annat utskott än

konstitutionsutskottet fråga blifvit

väckt, att statsrådet eller någon

dess ledamot eller föredragande sitt

ämbete på obehörigt sätt utöfvat,

där öfver, före frågans afgörande af

Riksdagen, afgifva yttrande, därom

är i regeringsformen stadgadt.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, N:o 1.

Första Kammarens protokoll den 19 februari.

Andra Kammarens protokoll den 19 februari.

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 3 Sami. 1 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

Ang. inrättande

af eu

regeringsrätt

m. m.

2) angående ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26,

34, 87, 99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11,

43, 54 och 69 riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 17-

Konungens domsrätt skall uppdragas

minst tolf, högst tjuguen, af

Honom utnämnda, lagkunniga män,

hvilka fullgjort livad författningarna

föreskrifva dem, som uti domareämbeten

må nyttjas, samt i sådana

värf ådagalagt insikt, erfarenhet och

redlighet. De kallas justitieråd och

utgöra Konungens Högsta domstol.

Deras antal må ej ökas utöfver tolf,

såvida ej Konungen och Riksdagen,

i den ordning, 87 § 1 mom. stadgar,

besluta att Högsta domstolen skall

på afdelningar arbeta; och varde,

i sådant fäll, såväl justitierådens

antal inom ofvan föreskrifna gränser,

som ärendenas fördelning mellan

afdelningarna i samma ordning bestämda.

(Föreslagm lydelse:)

§ 17.

l:o. Konungens domsrätt skall

uppdragas minst tolf af Honom utnämnda,

lagkunniga män, hvilka

fullgjort hvad författningarna föreskrifva

dem, som uti domareämbeten

må nyttjas, samt i sådana värf ådagalagt

insikt, erfarenhet och redlighet.

De kallas justitieråd och utgöra

Konungens högsta domstol.

Deras antal må ej ökas utöfver tolf.

såvida ej Konungen och Riksdagen,

i den ordning 87 § 1 mom. stadgar,

besluta, att högsta domstolen skall

på afdelningar arbeta; och varde,

i sådant fäll, såväl justitierådens

antal med iakttagande af hvad ofvan

är sagdt som ärendenas fördelning

mellan afdelningarna i samma ordning

bestämda.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

43

(Nuvarande lydelse:)

%

§ 18.

»

Denna Högsta domstol tillkommer

det äfven att upptaga och afgöra

alla ansökningar, att Konungen må

bryta dom åter, som vunnit laga

kraft, eller återställa laga tid, som

försuten är.

§ 19-

Inkomma till Konungen ifrån

domstolar och ämbetsmän förfrågningar

om lagens rätta mening i

sådana fall, som till domares åtgärd

(Föreslagen lydelse:)

2:o. Konungens rätt att'pröfva och

afgöra besvär, som jämlikt författningarna

må hos Konungen fullföljas

i statsdepartementen, skall i den omfattning,

som bestämmes i särskild lag,

stiftad af Konungen och Riksdagen

samfälldt enligt den i 87 § 1 mom.

stadgade ordning, uppdragas minst

sju af Konungen utnämnda män, som

förvaltat civil beställning samt däruti

ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet.

De kallas regeringsråd och utgöra

Konungens regeringsrätt. Minst

två tredjedelar af hela antalet regeringsråd

skola hafva fullgjort hvad

författningarna föreskrifva dem, som

uti domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens

sammansättning och tjänstgöring

meddelas i omförmälda lag.

§ 18-

Regeringsrätten tillkommer det

äfven att, i mål af beskaffenhet att

kunna tillhöra dess slutliga pröfning,

upptaga och afgöra alla ansökningar,

att Konungen må bryta dom åter,

som vunnit laga kraft, eller återställa

laga tid, som försuten är. Alla

öfriga sådana ansökningar skola af

högsta domstolen af göras.

§ 19-

Inkomma till Konungen ifrån

domstolar och ämbetsmän förfrågningar

om lagens rätta mening i

sådana fall, som till domares åtgärd

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

höra, äge ock Högsta domstolen att

de sålunda sökta förklaringar gifva.

§ 21.

Konungen äger tvenne röster i de

mål, hvilkas föredragning och afgörande

Han för godt finner att i

Högsta domstolen öfvervara. Alla

frågor om förklaringar öfver lagen

skola hos Konungen anmälas och Dess

röster däruti inhämtas och beräknas,

änskönt Han icke i Högsta domstolens

öfverläggningar därom deltagit.

§ 22.

Uti Högsta domstolen kunna

ringare mål pröfvas ock afgöras

af fem ledamöter, så ock af fyra,

där alla fyra äro om slutet ense.

Öfver viktigare saker skola minst

sju döma. Ej må flere än åtta

ledamöter på en gång i pröfningen

af något mål deltaga, där ej för

vissa fall annorledes förordnas i den

ordning 87 § 1 mom. stadgar.

(Föreslagen lydelse:)

höra, äge högsta domstolen att de

sålunda sökta förklaringar gifva.

§ 21.

Tre ledamöter af högsta domstolen

och en af regeringsrättens lagfarna

ledamöter skola tillsammans utgöra

Konungens lagråd.

Lagrådet tillkommer att afgifva

utlåtande öfver de förslag till stiftande,

upphäfvande, ändring eller förklaring

af lagar eller författningar, hvilka för

sådant ändamål blifva af Konungen

öfverlämnade. Där så pröfvas nödigt,

må Konungen för visst ärende till

ledamot af lagrådet ytterligare förordna

en för insikt, erfarenhet och

redlighet känd man.

Närmare bestämmelser om tjänstgöringen

i lagrådet meddelas i särskild,

af Konungen och Riksdagen jämlikt

87 § 1 mom. gemensamt beslutad lag.

§ 22.

l:o. Uti högsta domstolen kunna

ringare mål pröfvas och afgöras af

fem ledamöter, så ock af fyra, där

alla fyra äro om slutet ense. Öfver

viktigare saker skola minst sjxi

döma. Ej må flere än åtta ledamöter

på en gång i pröfningen af

något mål deltaga, där ej för vissa

fall annorledes förordnas i den ordning

87 § 1 mom. stadgar.

2:o. I regeringsrätten kunna mål

pröfvas och afgöras af fem ledamöter,

så ock af fyra, där tre af dem äro

om slutet ense.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial No 1.

45

(Nuvarande lydelse:)

§ 23.

Alla Högsta domstolens beslut

utfärdas i Konungens namn och

med Dess höga underskrift eller

under Dess sekret.

§ 25.

Konungen äger att i brottmål

göra nåd, mildra lifsstraff samt återgifva

ära och till kronan förverkadt

gods; dock må öfver ansökningar

därom Högsta domstolen höras och

Konungen Sina heslut till Statsrådet

fatta. På den brottslige skall sedermera

ankomma att emottaga den

nåd, Konungen honom förunnat,

eller undergå straff, hvartill han

blifvit dömd.

(Föreslagen lydelse:)

Alla högsta domstolens och regeringsrättens

beslut utfärdas i Konungens

namn och med Dess höga

underskrift eller under Dess sekret.

Till föredragning och afgörande

i regeringsrätten skola ärendena beredas

i det departement, hvartill de,

enligt den i (> § omförmälda fördelning,

höra.

§ 26.

Konungen äger att i brottmål

göra nåd, mildra lifsstraff samt återgifva

ära och till kronan förverkadt

gods. Öfver ansökningar därom

höre Konungen dock regeringsrätten,

beträffande mål af beskaffenhet att

kunna tillhöra dess slutliga prof ning,

men i andra mål högsta domstolen;

och fatte Konungen Sina beslut uti

statsrådet. På den brottslige skall

sedermera ankomma att emottaga

den nåd, Konungen honom förunnat,

eller undergå det straff, hvartill han

blifvit dömd.

§ 26.

Då justitieärenden i Statsrådet

föredragas, skola, jämte chefen för

Justitiedepartementet och två andra

ledamöter af Statsrådet, två justitieråd

dem öfvervara, med den skyldighet

att till protokollet sig yttra, som

.9 § föreskrifver.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

§ 34.

Statsministern och Ministern för

utrikes ärendena innehafva rikets

högsta värdighet, och statsråden den

närmaste därintill. Ledamot af Statsrådet

må icke tillika annat ämbete

utöfva, ej heller några inkomster

däraf uppbära. Justitieråd må ej

tillika annat ämbete innehafva eller

utöfva.

§ 87.

l:o. Riksdagen äger gemensamt

med Konungen makt att stifta allmän

civil- och kriminallag äfvensom

kriminallag för krigsmakten och att

sådan förut stiftad lag förändra och

upphäfva. Ej må Konungen utan

Riksdagens samtycke, och icke Riksdagen

utan Konungens, någon ny

lag göra eller gammal afskaffa.

Frågor härom må i Riksdagens Kamrar

kunna väckas och skola, sedan

Lagutskottet däröfver blifvit hördt,

af Riksdagen afgöras. Beslutar Riksdagen

för sin del någon ny lag eller

gammal lags upphäfvande eller förändring,

aflämnas förslag därom till

Konungen, som inhämte Statsrådets

och Högsta domstolens tankar däröfver,

och, sedan Han Sitt beslut

fattat, meddele Riksdagen antingen

Sitt samtycke till dess åstundan

eller Sina skäl att det vägra. Kan

Konungen icke förr, än Riksdagen

åtskiljes, fatta och meddela Sitt beslut,

vare Han oförhindrad att före

nästföljande riksdags öppnande för
-

(Föreslagen lydelse:)

§ 34.

Statsministern och ministern för

utrikes ärendena innehafve rikets

högsta värdighet, och statsråden den

närmaste därintill. Ledamot af statsrådet

må icke tillika annat ämbete

utöfva, ej heller några inkomster

däraf uppbära. Justitieråd eller regeringsråd

må ej tillika annat ämbete

innehafva eller utöfva.

§ 87.

l:o. Riksdagen äger gemensamt

med Konungen makt att stifta allmän

civil- och kriminallag äfvensom

kriminallag för krigsmakten och

att sådan förut stiftad lag förändra

och upphäfva. Ej må Konungen

utan Riksdagens samtycke, och icke

Riksdagen titan Konungens, någon

ny lag göra eller gammal afskaffa.

Frågor härom må i Riksdagens kamrar

kunna väckas och skola, sedan

lagutskottet däröfver blifvit hördt,

af Riksdagen afgöras. Beslutar Riksdagen

för sin del någon ny lag eller

gammal lags upphäfvande eller förändring,

aflämnas förslag därom till

Konungen, som inhämte statsrådets

och lagrådets tankar däröfver, och,

sedan Han Sitt beslut fattat, meddele

Riksdagen antingen Sitt samtycke

till dess åstundan eller Sina

skäl att det vägra. Kan Konungen

icke förr, än Riksdagen åtskiljes,

fatta och meddela Sitt beslut, vare

Han oförhindrad att före nästföljande

riksdags öppnande förslaget orda
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

47

(Nuvarande lydelse:)

slaget ordagrant bifalla och allmän

kungörelse därom utfärda. Sker

det ej, anses förslaget hafva förfallit,

och Konungen underrätte dä Riksdagen

vid dess nästa sammankomst

om de skäl, som hindrat förslagets

antagande. Finner Konungen godt

någon lagfråga för Riksdagen framställa,

äske Flan Statsrådets och

Högsta domstolens yttrande däröfver,

samt meddele Sin proposition tillika

med berörda yttranden åt Riksdagen,

som med frågan vidare förfar, såsom

i riksdagsordningen sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt

med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att

därvid erfordras samtycke jämväl

af allmänt kyrkomöte. Öfver förslag

angående dylik lag skola, på

sätt i mom. 1 sägs, Statsrådets och

Högsta domstolens tankar inhämtas

och jämte Konungens proposition, då

sådan göres, Riksdagen meddelas.

Har ej förslag, hvarom nu fråga är,

före början af riksdagen näst efter

den, som framställt eller antagit

förslaget, blifvit såsom lag genom

allmän kungörelse utfärdadt, vare

det förfallet, och Konungen underrätte

då Riksdagen om de skäl, som

hindrat förslagets antagande.

§ 99.

Justitieombudsmannen må, när

han det nödigt anser, kunna öfvervara

Högsta domstolens, Nedre Justitierevisionens,

hofrätternas, kollegiernas

eller i dessas ställe inrättade

(Föreslagen lydelse:)

grant bifalla och allmän kungörelse

därom utfärda. Sker det ej, anses

förslaget hafva förfallit, och Konungen

underrätte då Riksdagen vid

dess nästa sammankomst om de skäl,

som hindrat förslagets antagande.

Finner Konungen godt någon lagfråga

för Riksdagen framställa, äske

Flan statsrådets och lagrådets yttrande

däröfver, samt meddele Sin

proposition tillika med berörda yttranden

åt Riksdagen, som med frågan

vidare förfar, såsom i riksdagsordningen

sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt

med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att

därvid erfordras samtycke jämväl

af allmänt kyrkomöte. Öfver förslag

angående dylik lag skola, på

sätt i mom. 1 sägs, statsrådets och

lagrådets tankar inhämtas och jämte

Konungens proposition, då sådan

göres, Riksdagen meddelas. Har ej

förslag, hvarom nu fråga är, före

början af riksdagen näst efter den,

som framställt eller antagit förslaget,

blifvit såsom lag genom allmän

kungörelse utfärdadt, vare det förfallet,

och Konungen underrätte då

Riksdagen om de skäl, som hindrat

förslagets antagande.

§ 99.

Justitieombudsmannen må, när

han det nödigt anser, kunna öfvervara

högsta domstolens, regeringsrätten»s,

nedre justitiere visionens,

hofrätternas, kollegiernas eller i

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

verks, och alla lägre domstolars

öfverläggningar och beslut, dock

utan rättighet att sin mening därvid

yttra, samt äga tillgång till alla

domstolars, kollegiers och ämbetsverks

protokoll och handlingar.

Konungens ämbetsmän i allmänhet

vare skyldige att lämna justitieombudsmannen

laglig handräckning,

samt alla fiskaler, att medelst aktioners

utförande honom biträda,

då han det äskar.

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse

inträffa, att antingen hela Konungens

Högsta domstol eller af dess

ledamöter en eller flere funnes hafva

af egennytta, vrångvisa eller försumlighet

så orätt dömt, att därigenom

någon, emot tydlig lag och

sakens utredda och behörigen styrkta

förhållande, mistat eller kunnat

mista lif, personlig frihet, ära och

egendom, vare justitieombudsmannen

pliktig, äfvensom Konungens

justitiekansler berättigad, att vid

den rikets domstol, som här nedanföre

bestämmes, den felaktige under

tilltal ställa, samt till ansvar efter

rikets lag befordra.

§ 102.

Denna domstol, som Riksrätt

kallas, skall i sådant fall bestå af

(Föreslagen lydelse:)

dessas ställe inrättade verks, och

alla lägre domstolars öfverläggningar

och beslut, dock utan rättighet

att sin mening därvid yttra, samt

äga tillgång till alla domstolars,

kollegiers och ämbetsverks protokoll

och handlingar. Konungens

ämbetsmän i allmänhet vare skyldige

att lämna justitieombudsmannen

laglig handräckning, samt alla

fiskaler, att medelst aktioners utförande

honom biträda, då han det

äskar.

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse

inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller af dess

ledamöter en eller flere funnes hafva

af egennytta, vrångvisa eller försumlighet

så orätt dömt, att därigenom

någon, emot tydlig lgg och

sakens utredda och behörigen styrkta

förhållande, mistat eller kunnat

mista lif, personlig frihet, ära och

egendom, eller regeringsrätten eller

en eller flere afl dess ledamöter funnes

hafva vid pröfning af besvärsmål

låtit sådant förhållande komma sig

till last, vare justitieombudsmannen

pliktig, äfvensom Konungens justitiekansler

berättigad, att vid den

rikets domstol, som här nedanföre

bestämmes, den felaktige under tilltal

ställa, samt till ansvar efter

rikets lag befordra.

§ 102.

Denna domstol, som riksrätt

kallas, skall i sådant fall bestå af

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottetx Memorial N:o l.

49

(Nuvarande lydelse:)

presidenten uti Konungens och rikets

Svea hofrätt, hvilken däruti före

ordet, presidenterna uti alla rikets

kollegier, fyra de äldsta statsråd,

högste befälhafvaren öfver de i hufvudstaden

tjänstgörande trupper,

högste närvarande befälhafvaren för

den vid hufvudstaden förlagda eskadern

af arméns flotta, tvenne de

äldsta råd i Svea hofrätt och det

äldsta råd i hvarje af rikets kollegier.

Då antingen justitiekansleren

eller justitieombudsmannen finner

sig befogad att Högsta domstolen

samfälldt eller särskilde dess ledamöter

inför Riksrätten tilltala, äske

han hos presidenten i Konungens

och rikets Svea hofrätt, såsom Riksrättens

ordförande, laglig kallelse

å den eller dem, som skola tilltalas.

Presidenten i hofrätten foge därefter

anstalt om Riksrättens sammanträde,

för att kallelsen utfärda och målet

vidare i laglig ordning behandla.

Skulle emot förmodan han detta

underlåta, eller någon af de öfrige

förenämnde ämbetsmän undandraga

sig att uti Riksrätten deltaga, stånde

de, för en sådan uppsåtlig försummelse

af deras ämbetsplikt, till lagligt

ansvar. Hafva en eller flere

af Riksrättens ledamöter laga förfall,

eller finnes emot någon af dem

laga jäf, vare ändock rätten domför,

om tolf däruti sitta. År presidenten

i hofrätten af laga förfall eller jäf

hindrad, företräde dess ställe den

äldste i tjänst varande presidenten.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 3 Samt.

(Föreslagen lydelse:)

presidenten uti Konungens och rikets

Svea hofrätt, hvilken däruti före

ordet, presidenterna uti alla rikets

kollegier, vid tilltal emot högsta

domstolen fyra de äldsta regeringsråd,

men, när regeringsrätten är

tilltalad, fyra de äldsta justitieråd,

äfvensom, i låda fallen, högste befälhafvaren

öfver de i hufvudstaden

tjänstgörande trupper, högste närvarande

befälhafvaren för den vid

hufvudstaden förlagda delen af

flottan, tvenne de äldsta råd i Svea

hofrätt och det äldsta råd i hvarje

af rikets kollegier. Då antingen

justitiekansleren eller justitieombudsmannen

finner sig befogad att

högsta domstolen eller regeringsrätten

samfälldt eller särskilda enderas ledamöter

inför riksrätten tilltala, äske

han hos presidenten i Konungens

och rikets Svea hofrätt, såsom riksrättens

ordförande, laglig kallelse

å den eller dem, som skola tilltalas.

Presidenten i hofrätten foge därefter

anstalt om riksrättens sammanträde,

för att kallelsen utfärda och målet

vidare i laglig ordning behandla.

Skulle emot förmodan han detta

underlåta, eller någon af de öfrige

förenämnde ämbetsmän undandraga

sig att uti riksrätten deltaga, stånde

de, för en sådan uppsåtlig försummelse

af deras ämbetsplikt, till lagligt

ansvar. Hafva en eller flere af

riksrättens ledamöter laga förfall,

eller finnes emot någon af dem laga

iäf, vare ändock rätten domför, om

1 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

Denna domstol äge, sedan rannsakningen

fulländad är, och domen

efter lag fälld, att densamma för

öppna dörrar afkunna. Ingen hafve

makt att sådan'dom ändra, Konungen

dock obetaget att göra nåd,

hvilken likväl icke må sträcka sig

till den dömdes återinsättande i

rikets tjänst.

§ 103.

Lagtima Riksdag skall hvart

tredje år, på sätt riksdagsordningen

stadgar, tillsätta en nämnd, som

äge att döma, huruvida Högsta domstolens

samtliga ledamöter gjort

sig förtjänte att i deras viktiga kall

bibehållas, eller om visse af dem,

utan bevisligen begångna fel och

brott, hvarom föregående § handlar,

likväl kunde anses böra ifrån utöfningen

af Konungens domsrätt skiljas.

Beslutar denna nämnd efter omröstning,

i den ordning, som i riksdagsordningen

sägs, att någon eller

någre af Högsta domstolens ledamöter

skola anses vara ifrån Riksdagens

förtroende uteslutne, blifve

han eller de därefter af Konungen,

hos hvilken Riksdagen skall härom

göra anmälan, ifrån ämbetet genom

nådigt afsked skilde. Dock tillägge

Konungen honom eller dem hvar
-

(Föreslagen lydelse:)

tolf däruti sitta. År presidenten i

hofrätten af laga förfall eller jäf

hindrad, företräde dess ställe den

äldste i tjänst varande presidenten.

Denna domstol äge, sedan rannsakningen

fulländad är, och domen

efter lag fälld, att densamma för

öppna dörrar afkunna. Ingen hafve

makt att sådan dom ändra, Konungen

dock obetaget att göra nåd,

hvilken likväl icke må sträcka sig

till den dömdes återinsättande i

rikets tjänst.

§ 103.

Lagtima Riksdag skall hvart

tredje år, på sätt riksdagsordningen

stadgar, tillsätta en nämnd, som

äge att döma, huruvida högsta domstolens

och regeringsrättens samtliga

ledamöter gjort sig förtjänta att i

deras viktiga kall bibehållas, eller

om vissa af dem, utan bevisligen

begångna fel och brott, hvarom

föregående § handlar, likväl kunde

anses böra från detta kall skiljas.

Beslutar denna nämnd efter omröstning

i den ordning, som i riksdagsordningen

sägs, att någon eller

några af högsta domstolens eller

regeringsrättens ledamöter skola anses

vara ifrån Riksdagens förtroende

uteslutne, blifve han eller de därefter

af Konungen, hos hvilken

Riksdagen skall härom göra anmälan,

ifrån ämbetet genom nådigt afsked

skilde. Dock tillägge Konungen

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

51

(Nuvarande lydelse:)

dera en årlig pension till lönens

halfva belopp.

§ 104,

Ej må Riksdagen ingå i någon

särskild pröfning af Högsta domstolens

beslut, eller någon allmän

öfverläggning därom uti nämnden

förefalla.

§ 106.

Finner utskottet af dessa protokoll,

att någon Statsrådets ledamot,

eller någon för tillfället förordnad

föredragande, eller den ämbetsman,

som i kommandomål Konungen råd

gifvit, uppenbarligen handlat emot

rikets grundlag eller allmän lag,

eller tillstyrkt någon öfverträdelse

däraf, eller underlåtit att göra föreställningar

emot sådan öfverträdelse,

eller den vållat och befrämjat genom

uppsåtligt fördöljande af någon

upplysning, eller att den föredragande

underlåtit att, i de fall, som

38 § af denna regeringsform förutsätter,

sin kontrasignation å ett

Konungens beslut vägra, då skall

Konstitutionsutskottetställa en sådan

under tilltal af justitieombudsmannen

inför Riksrätten, hvaruti, i stället

för statsråd, fyra de äldsta justitieråd

i dessa fall komma att säte taga,

och gånge härmed som i 101 och

102 §§ om tilltal emot Högsta domstolen

föreskrifves. Då Statsrådets

(Föreslagen lydelse:)

honom eller dem hvardera en årlig

pension till lönens halfva belopp.

§ 104.

Ej må Riksdagen ingå i någon

särskild pröfning af högsta domstolens

eller regeringsrättens beslut,

eller någon allmän öfverläggning

därom uti nämnden förefalla.

§ 106.

Finner utskottet af dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot,

eller någon för tillfället förordnad

föredragande, eller den ämbetsman,

som i kommandomål Konungen råd

gifvit, uppenbarligen handlat emot

rikets grundlag eller allmän lag,

eller tillstyrkt någon öfverträdelse

däraf, eller underlåtit att göra föreställningar

emot sådan öfverträdelse,

eller den vållat och befrämjat genom

uppsåtligt fördöljande af någon

upplysning, eller att den föredragande

underlåtit att, i de fall, som

38 § af denna regeringsform förutsätter,

sin kontrasignation å ett

Konungens beslut vägra, då skall

konstitutionsutskottet ställa en sådan

under tilltal af justitieombudsmannen

inför riksrätten, och gånge

härmed som i 101 och 102 §§ om

tilltal emot regeringsrätten föreskrifves.

Då statsrådets ledamöter eller

Konungens rådgifvare i kommandomål

finnas hafva, på sätt ofvanbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

Komtitutiöti.fntfikottefs Memorial N:o 1.

' (Nuvarande lydélée:)

ledamöter eller Konungens rådgifvare

i kommandomål finnas hafva,

på sätt ofvanberördt är, gjort sig

till ansvar skyldige, döme dem Riksrätten

efter allmän lag och den särskilda

författning, som till bestämmande

af sådant ansvar utaf Konungen

och Riksdagen fastställd varder.

(Föreilagen lyddie:)

rörd! är, gjort sig till ansvar skyldige,

döme dem riksrätten efter

allmän lag och den särskilda författning,

som till bestämmande af

sådant ansvar utaf Konungen och

Riksdagen fastställd varder.

Riksdagsordningen.

§ ll
År

någon missnöjd med riksdagsmannaval,

som af landsting eller

stadsfullmäktige förrättadt är, må

han däröfver hos Konungen anföra

underdåniga besvär. Han äger för

sådant ändamål hos landstingets

sekreterare eller stadsfullmäktiges

ordförande äska behörigt protokollsittdrag,

hvilket genast eller inom

högst två dagar därefter bör till

klaganden utlämnas; och skall han,

vid förlust af talan, sina till Konungen

ställda besvär, sist inom en

månad efter valförrättningens slut,

ingifva till Konungens Befallningshafvande,

som genom kungörelse,

hvilken i allmänna tidningarna införes,

utsätter viss kort tid, inom

hvilken underdånig förklaring må

öfver besvären till Konungens Befallningshafvande

aflämnas. Sedan

den tid tilländagått, har Konungens

Befallningshafvande att besvärshand
-

§ Il
Är

någon missnöjd med riksdagsmannaval,

som af landsting eller

stadsfullmäktige förrättadt är, må

han däröfver hos Konungen anföra

underdåniga besvär. Han äger för

sådant ändamål hos landstingets

sekreterare eller stadsfullmäktiges

ordförande äska behörigt protokollsutdrag,

hvilket genast eller inom

högst två dagar därefter bör till

klaganden utlämnas; och skall han,

vid förlust af talan, sina till Konungen

ställda besvär, sist inom en

månad efter valförrättningens slut,

ingifva till Konungens befallningshafvande,

som genom kungörelse,

hvilken i allmänna tidningarna införes,

utsätter viss kort tid, inom

hvilken underdånig förklaring må

öfver besvären till Konungens befallningshafvande

aflämnas. Sedan

den tid tilländagått, har Konungens

befallningshafvande att besvärshand
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial, N:o 1.

5»

(Nuvarande lydelse:)

lilltärna jämte do förklaringar, som

må hafva inkommit, ofördröjligen

till Konungen insända, för att i

Dess Högsta domstol skyndsamt föredragas

och afgöras.

§ 43.

Ej må Statsrådsledamot eller Justitieråd

i utskott eller val till utskott

deltaga; ej heller någon, af hvilken

Riksdagen kan fordra redo och ansvar,

inväljas i utskott, där redovisning

för hans egna ämbetsåtgärder

kan förekomma.

§ 54.

Konungens skrivelser och propositioner

med det undantag, som

i 34 § förmärs, tillställas båda Kamrarna

genom en Statsrådets ledamot

samt böra alltid vara åtföljda af

Statsrådets och, i frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande

af allmän civil-, kriminaloch

kyrkolag, jämväl af Högsta domstolens

yttrande.

§ 69.

Lagtima Riksdag skall hvart

tredje år tillsätta en nämnd af fyratioåtta

personer, däraf hvardera

Kammaren genom sluten omröstning

inom sig utser tjugofyra, och

hvilken nämnd, i den ordning 103

och 104 §§ regeringsformen stadga,

äger att döma, huruvida Högsta

(Föreslagen lydelse:)

lingarna jämte de förklaringar, som

må hafva inkommit, ofördröjligen

till Konungen insända, för att i

Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas

och afgöras.

§ 43.

Ej må statsrådsledamot, justitieråd

eller regeringsråd i utskott, eller

val till utskott deltaga; ej heller

någon, af hvilken Riksdagen kan

fordra redo och ansvar, inväljas i utskott,

där redovisning för hans egna

ämbetsåtgärder kan förekomma.

§ 54.

Konungens skrivelser och propositioner

med det undantag, som i

34 § förmäles, tillställas båda kärnrama

genom en statsrådets ledamot

samt böra alltid vara åtföljda af

statsrådets och, då lagrådet afgifva

utlåtande, jämväl dess yttrande.

§ 69.

Lagtima Riksdag skall hvart

tredje år tillsätta en nämnd af fyratioåtta

personer, däraf hvardera

kammaren genom sluten omröstning

inom sig utser tjugofyra, och

hvilken nämnd, i den ordning 103

och 104 §§ regeringsformen stadga,

äger att döma, huruvida högsta

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

domstolens samtlige ledamöter gjort

sig förtjänte att i deras viktiga kall

bibehållas, eller om visse af dem,

utan bevisligen begångna fel och

brott, hvarom regeringsformens 102

§ handlar, likväl kunna anses böra

från utöf ningen af Konungens domsrätt

skiljas.

Denna nämnd träder samma dag

den blifvit vald tillsammans. Nämndens

samtlige ledamöter rösta först,

man lör man, öfver den frågan:

skall omröstning anställas till uteslutande

af någon bland Högsta domstolens

ledamöter? Besvaras denna

fråga enhälligt eller af de flesta

rösterna med nej, blifva Högsta domstolens

samtlige ledamöter bibehållne.

Besvaras den åter med ja,

uppgör hvar och en af nämnden

en sluten lista på dem af Högsta

domstolens ledamöter, flere eller

färre, som * han anser böra entledigas.

De tre bland dessa, som då

fått det största antal röster emot

sig, ställas hvar efter annan under

ny omröstning, hvarvid två tredjedelar

af rösterna fordras emot den

eller dem, som skola anses vara

från Riksdagens förtroende uteslutne;

och förhålles därefter såsom i

regeringsformens 103 § vidare föreskrifves.

(Föreslagen lydelse:)

domstolens och regeringsrättens samtliga

ledamöter gjort sig förtjänta

att i deras viktiga kall bibehållas,

eller om visse af dem, utan bevisligen

begångna fel och brott, hvarom

regeringsformens 102 § handlar,

likväl kunna anses böra från detta

kall skiljas. Denna nämnd träder

samma dag den blifvit vald tillsammans.

Nämndens samtliga ledamöter

rösta först, man för man, öfver den

frågan: skall omröstning anställas

till uteslutande af någon bland

högsta domstolens ledamöter? Besvaras

denna fråga enhälligt eller

af de flesta rösterna med nej, blifva

högsta domstolens samtlige ledamöter

bibehållne. Besvaras den åter

med ja, uppgör hvar och en af

nämnden en sluten lista på dem af

högsta domstolens ledamöter, flere

eller färre, som han anser böra

entledigas. De tre bland dessa,

som då fått det största antal röster

emot sig, ställas hvar efter annan

under ny omröstning, hvarvid två

tredjedelar af rösterna fordras emot

den eller dem, som skola anses vara

från Riksdagens förtroende uteslutne;

och förhålles därefter såsom i

regeringsformens 103 § vidare föreskrifves.

I enahanda ordning förfares sedan

med omröstningar angående regeringsrättens

ledamöter.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

55

T ryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse:)

(Filt-eslagen lydelse:)

§ 2.

§ 2.

4:o. I grund af hvad i 1 mom.

af denna § stadgadt är, skall äfven,

till utgifvarens säkrare efterrättelse,

dock med de undantag och villkor,

som nedanföre stadgas skola uttryckligen

vara en hvar tillåtet, att

i allmänt tryck utgifva alla, så väl

rättegångar, som andra allmänna

ärenden rörande handlingar, protokoll

och beslut, af hvad namn och

beskaffenhet de vara må, ehvad de

höra till den förflutna tiden, eller

till mål, som hädanefter förekomma,

vare sig hos riksrätt, högsta domstolen,

nedre justitierevisionen, allmänna

beredningen, öfver- och underrätter,

kollegier, kommittéer, beredningar,

direktioner, kommissioner,

förvaltningar, Konungens befallningshafvande,

konsistorier, exekutionssäten,

eller andra publika

verk, utan åtskillnad på målens beskaffenhet.

af civila, kriminella, ekonomiska,

militära eller ecklesiastika;

vidare alla tillförene, nu eller hädanefter

gällande instruktioner, konstitutioner,

reglementen, statuter, ordningar,

privilegier, reskripter och

allmänna stadganden, hvarifrån helst

utfärdade, tillika med alla ofvannämnda

högre och lägre rätters,

4:o. I grund af hvad i 1 mom.

af denna § stadgadt är, skall äfven,

till utgifvarens säkrare efterrättelse,

dock med de undantag och villkor,

som nedanföre stadgas skola, uttryckligen

vara en hvar tillåtet, att

i allmänt tryck utgifva alla, så väl

rättegångar, som andra allmänna

ärenden rörande handlingar, protokoll

och beslut, af hvad namn och

beskaffenhet de vara må, ehvad de

höra till den förflutna tiden, eller

till mål, som hädanefter förekomma,

vare sig hos riksrätt, högsta domstolen,

regeringsrätten, lagrådet, nedre

justitierevisionen, allmänna beredningen,

öfver- och underrätter, kollegier,

kommittéer, beredningar, direktioner,

kommissioner, förvaltningar,

Konungens befallningshafvande,

konsistorier, exekutionssäten,

eller andra publika verk, utan åtskillnad

på målens beskaffenhet af

civila, kriminella, ekonomiska, militära

eller ecklesiastika; vidare alla

tillförene, nu eller hädanefter gällande

instruktioner, konstitutioner,

reglementen, statuter, ordningar,

privilegier, reskripter och allmänna

stadganden, hvarifrån helst utfärdade,

tillika med alla ofvannämnda

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

kollegiers, ämbetsverks, publika korporationers

och alla ämbete- och

tjänstemäns relationer, memorialer

och ämbetsbref, ändtligen alla societeters

och verks, samt enskilde personers

memorialer, ansökningar, förslag,

betänkanden, besvär, jämte utslag

och svar därå, till de delar

däraf, som till publika ämbetsmäns

och verks handläggning komma;

och böra till den ändan icke allenast

alla sådana handlingar, vid domstolar

och andra ofvannämnda verk

och ämbeten, genast och utan tidsutdräkt

emot lösen utlämnas åt

hvem det äskar, antingen han har i

saken del eller ej, vid ansvar såsom

för tjänstens försummelse, om sådant

af någon publik tjänsteman vägras

eller obehörigen fördröj es, utan

äfven vid samma ansvar, i alla arkiv,

hvar och en fri tillgång lämnas,

att få på stället afskrifva eller afskrifva

låta, eller, om därvid betydande

hinder vore, i bevittnad

afskrift, emot vederbörlig lösen utbekomma

alla slags handlingar i

hvad ämne som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att

protokoll, — —--icke

uppenbara.

Att ej några — — — femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner —----

konfiskeras.

(Föreslagen lydelse:)

högre och lägre rätters, kollegiers,

ämbetsverks, publika korporationers

och alla ämbets- och tjänstemäns

relationer, memorialer och ämbetsbref;

ändtligen alla societeters och

verks, samt enskilde personers memorialer,

ansökningar, förslag, betänkanden,

besvär, jämte utslag och

svar därå, till de delar däraf, som till

publika ämbetsmäns och verks handläggning

komma; och böra till den

ändan icke allenast alla sådana handlingar,

vid domstolar och andra

ofvannämnda verk och ämbeten,

genast och utan tidsutdräkt emot

lösen utlämnas åt hvem det äskar,

antingen han har i saken del eller

ej, vid ansvar såsom för tjänstens

försummelse, om sådant af någon

publik tjänsteman vägras eller obehörigen

fördröj es, utan äfven, vid

samma ansvar, i alla arkiv, hvar

och en fri tillgång lämnas, att fä

på stället afskrifva eller afskrifva

låta, eller, om därvid betydande

hinder vore, i bevittnad afskrift,

emot vederbörlig lösen, utbekomma

alla slags handlingar i hvad ämne

som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll — — — — icke

uppenbara.

Att ej några---r — femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner —

konfiskeras.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

57

(Nuvarande lydelse:)

Att, i hvad----femtio

riksdaler.

Det skall — —--sexton

skillingar.

Att protokoll----sexton

skillingar.

Att ingen----sexton

skillingar.

Att utdrag — — — — femtio

riksdaler.

Att uppgifter----femtio

riksdaler.

Att de från —---femtio

riksdaler.

Att ansökning — — — femtio

riksdaler.

Att sådant----hufvud
saken.

I öfrigt — — — stadgadt är.

(Föreslagen lydelse:)

Att, i hvad —----— femtio

riksdaler.

Det skall — — — — sexton

skillingar.

Att protokoll-----sexton

skillingar.

Att ingen — — — — sexton

skillingar.

Att utdrag — — — — femtio

riksdaler.

Att uppgifter — — — femtio

riksdaler.

Att de från —---femtio

riksdaler.

Att ansökning — — — femtio

riksdaler.

Att sådant----hufvud
saken.

I öfrigt — — — stadgadt är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 10.

Första Kammarens protokoll den 25 april.

Andra Kammarens protokoll den 25 april.

Bih. till Riksd, Prat. 1909. 3 Sami. 1 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

Ang. tillsättning

af

prästerliga

tjänster.

3) angående ändrad lydelse af § 30 regeringsformen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

§ so.

Konungen äger att, på det sätt

förr öfligt varit, tillsätta kyrkoherdebeställningar

i regula pastorater. De

så kallade konsistoriella gäll vare vid

deras valrätt bibehållna.

(Föreslagen lydelse:)

§ 30.

Om tillsättning af prästerliga

tjänster i församlingarna och den rätt,

som därvid tillkommer Konungen och

församlingarna, stadgas i särskild

lag, stiftad i den ordning 87 § 3

mom. föreskrifver.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 12.

Första Kammarens protokoll den 29 april.

Andra Kammarens protokoll den 29 april.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KomtUnHonsutskottets Memorial N:o 1.

51)

4)

angående ändrad lydelse af § 4 mom. .9 och § 5 mom. 10 tryckfrihetsförordningen

äfvensom till införande i förstnämnda § af

tillagda mom. 13 och 14.

T ryckfrihetsförordningen.

Ang. rubbning

af kvarstad

ock indragning

af

skrifter i

försvarsfiendtlig

riktning.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

§ 4.

§ 4.

9: o. Hvar, som beträdes att hafva

försålt eller utspridt en i laga ordning

med kvarstad belagd eller konfiskerad

skrift, vare vid alla sådana

tillfällen, dä han om kvarstaden

kunskap ägt eller bort äga, till samma

ansvar som författaren förbunden,

och umgälle förbrytelsen efter enahanda

grunder. Rubbning af kvarstad,

, hvaruppå försäljning eller utspridande

icke följt, umgälles enligt

allmän lag.

9:o. Den som, medan förordnande

om kvarstad å tryckt skrift är

gällande, med vetskap om förordnandet

utsprider eller låter utsprida

skriften, straffes med böter från och

med trettiotre riksdaler sexton skillingar

till och med trehundratrettiotre

riksdaler sexton shillingar eller med

fängelse från och med en månad till

och med ett år. Samma lag vare,

där någon med vetskap om att tryckt

skrift förklarats konfiskerad utsprider

eller låter utsprida skriften.

Hvad nu är stadgadt äge ej

tillämpning i det fall, att ansvar

äger rum enligt 14 mom. denna §.

Rubbning af kvarstad, som ej

innefattar straffbart utspridande, umgälles

enligt allmän lag.

13:o. Vid sådan afdelning af

krigsmakten, som ställes eller är ställd

på krigsfot, äge jämväl högste befälhafvaren

den rätt att förordna om

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande hjdelse:) (Föreslagen lydelse:)

indragning, hvarom i 12 inom. sägs;

och förhålles med pröfning, huruvida

förordnandet skall äga bestånd, på

sätt där är stadgadt.

14:o. Den som, medan sådant

förordnande om indragning af skrift,

hvarom nu sagts, är gällande, med

vetskap om förordnandet utsprider

eller låter utsprida skriften vid trupp

eller å flottans fartyg, straffes, där

han lyder under strafflagen för krigsmakten,

efter nämnda lag, men eljest

med böter från och med trettiotre

riksdaler sexton skillingar till och med

trehundratrettiotre riksdaler sexton

skillingar eller fängelse från och med

en månad till och med ett år.

10:o. År åklagad skrift, efter

åklagarens påstående, af så brottslig

beskaffenhet, att urbota bestraffning

därå följa bör, och skriftens författare

hörer till det stånd, att, efter

lag och författningar, han endast i

hofrätt för dylikt brott dömas kan,

förvise då underrätt, där namnsedeln

blifvit öppnad, saken till hofrättens

handläggning, hvarefter med densamma

vidare förfares, såsom denna

tryckfrihetslag föreskrifver.

10:o. Om laga domstol för åtal

å förbrytelse, som omförmäles i 4 §

9 mom., så ock för åtal jämlikt 4 §

14 mom. mot någon, som ej lyder

under strafflagen för krigsmakten,

gälle hvad i allmän lag sägs.

Åtal jämlikt 4 § 14 mom. mot

någon, som lyder under strafflagen

för krigsmakten, skall tillhöra krigsdonistols

upptagande; och tillämpas

i ty fall hvad om rättegången vid

sådan domstol är eller varder stadgadt,

dock att underställning alltid

skall äga rum på sätt förut är sagdt.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 14.

Första Kammarens protokoll den 9 maj.

Andra Kammarens protokoll den 9 maj.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o l.

61

5) angående tillägg till 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen att däri

införas näst efter stadgandena om själfdeklarationer.

T ryckt rihetsförordningen.

§ 2.

Ang. hemlighållande

af

vissa

statistiska

primär
uppgifter.

4:o

Att för officiell statistik lämnade uppgifter, som afse namngifna

enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter, ej må utlämnas,

förrän fem. år från uppgiftens datum förflutit; dock att, såvida med hänsyn

till uppgiftens natur eller det ändamål, för hvilket den åstundas, och

omständigheterna i öfrigt trygghet kan antagas vara för handen, att ett

tidigare utlämnande icke kommer att missbrukas till skada för den, som

afgifva uppgiften eller eljes däri afses, utlämnande äfven före sagda tidpunkt

må äga rum: ägande vederbörande myndighet att därvid göra de

förbehåll, som kunna pröfvas erforderliga. Ben, som obehörigen utlämnar

uppgift eller i tryck offentliggör uppgift, som han vet vara obehörigen

utlämnad, så ock den, som bryter emot förbehåll, hvarunder utlämnande

skett, böte från och med femtio till och med trehundra riksdaler.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 15.

Första Kammarens protokoll den 9 maj.

Andra Kammarens protokoll den 9 maj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

02

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

Ang. riksdagsmans

rätt till

arfvode.

6) angående förslag till öfvergång sstadgande i riksdagsordningen.

Öfvergångsstadgande.

4. Om riksdagsmans rätt till resekostnadsersättning samt arfvode

eller dagtraktamente skola de före år 1909 gällande stadgande tillämpas

i afseende å Riksdag, som sammanträder före den 1 januari 1910.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 22.

Första Kammarens protokoll den 23 maj.

Andra Kammarens protokoll den 25 maj.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

63

7) angående ändrad lydelse af § 53 regeringsformen sand §§ 37,

38, 45, 50, 75 och 78 riksdagsordningen.

Ang. proportionella

val

till Riksdagens

utskott.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ sa.

Lagtima Riksdag' skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett Konstitutionsutskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagar^ och yttranden

däröfver till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i Stats1

rådet förda protokoll; ett Statsutskott,

att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning och

behof; ett Bevillningsutskott, att behandla

bevillningsfrågor; ett Bankoutskott,

att öfverse Bankens styrelse

och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva; samt

ett Lagutskott, att utarbeta de från

Kamrarna remitterade förslag till

civil-, kriminal-, kommunal- och

kyrkolagarnes förbättring.

Å urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande

ärenden.

§ .53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarna och i

stadga om val till Riksdagens utskott,

att yttranden däröfver till Riksdagen

afgifva, samt att granska de i statsrådet

förda protokoll; ett statsutskott,

att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning och

behof; ett bevillningsutskott, att behandla

bevillningsfrågor; ett bankoutskott,

att öfverse bankens styrelse

och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva; samt

ett lagutskott, att utarbeta de från

kamrarna remitterade förslag till

civil-, kriminal-, kommunal- och

kyrkolagarnas förbättring.

A urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande

ärenden.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

1. Å hvarje lagtima riksdag

skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,

ett Statsutskott, ett

Bevillningsutskott, ett Bankoutskott

samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå:

Konstitutionsutskottet af tjugo, Statsutskottet

af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet

af sexton och Lagutskottet af sexton

ledamöter, hvilka hvardera Kammaren

till halfva antalet inom sig väljer

antingen omedelbart eller, om Kammaren

så beslutar. genom elektorer;

ankommande på Kamrarnas sammanstämmande

beslut att, när sådant

finnes vara af nöden, tillsätta

särskild! utskott för upptagande af

fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, därest utskott

anmäler behof af förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren äger

och inom sig utse suppleanter, att,

vid inträffadt förfall för utslcottsledamöter,

i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera Kammaren

fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling,

men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande däröfver erfordras, skall

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdagskola,

inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett

bevillningsutskott, ett bankoutskott

samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå:

konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet

af tjugufyra, bevillningsutskottet

af tjugu, bankoutskottet

af sexton och lagutskottet af sexton

ledamöter, hvilka hvardera kammaren

till halfva antalet inom sig väljer;

ankommande på kamrarnas samstämmande

beslut att, när sådant

finnes vara af nöden, tillsätta särskild!

utskott för upptagande af

fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, därest utskott

anmäler behof af förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock

inom sig utse suppleanter att, när

utskottsledamöter afgå eller få förfall’,

i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera kammaren

fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling,

men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande däröfver erfordras, skall

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

65

(Nuvarande lydelse:)

för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många ledamöter,

som Kammaren nödigt aktar,

'inom Kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej

flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de därvid,

enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

samt att hos Riksdagen föreslå

de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver

de från Kamrarna till utskottet hänvisade

grundlagsfrågor.

2. Utskottet åligger ock att

äska de i Statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå

ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad

som rörer kända och af utskottet

uppgifna händelser kunna fordras.

Om utskottets rätt och plikt att,

efter granskning af dessa protokoll,

hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 3 Sami.

(Föreslagen lydelse:)

för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många

ledamöter, som kammaren nödigt

äktar, inom kammaren tillsättas.

4. A urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de därvid, enligt

2 §, förekommande ärenden.

5. Valen till utskott åro proportionella,

där två eller flere personer

skola utses. Närmare bestämmelser

om valsättet meddelas i särskild

af Konungen och Riksdagen

samfäldt beslutad stadga.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

äfvensom stadgan om val till Riksdagens

utskott samt att hos Riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver

de från kamrarna till utskottet hänvisade

grundlagsfrågor samt frågor

rörande omförmälda stadga.

2. Utskottet åligger ock att

äska de i statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå

ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad

som rörer kända och af utskottet

uppgifna händelser kunna fordras.

Om utskottets rätt och plikt att,

efter granskning af dessa protokoll,

hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning

1 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

funnits föranleda, eller eljest vidtaga

den med anledning af gjord

anmärkning erforderliga åtgärd, så

ock att, när af riksdagsman, eller

af annat utskott än Konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att

Statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utöfvat, däröfver före

frågans afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl

att, då olika meningar mellan Kamrarna

uppstå, till hvilket utskott

uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att

skilja mellan Kammare och dess

talman, då den senare vägrar proposition.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två

dagar från den, då de blifvit utsedda,

sammanträda. De böra, så

fort sig göra låter, afgifva de yttranden,

som på dem ankomma.

2. Hav ledamot af utskott tre

gånger å råd, utan laga förfall, från

utskottets sammanträden sig afhållit,

bör ordföranden hos vederbörande

Kammare sådant anmäla, ‘på

det annan ledamot i utskottet må, i

föreskrifven ordning inväljas.

§ 5°.

Äskar Konungen af Riksdagen

särskilde deputerade att med Honom

öfverlägga om ärenden, dem

(Föreslagen lydelse:)

funnits föranleda, eller eljest vidtaga

den med anledning af gjord

anmärkning erforderliga åtgärd, så

ock att, när af riksdagsman eller

af annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att

statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före

frågans afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl

att, då olika meningar mellan kamrarna

uppstå, till hvilket utskott

uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att

skilja mellan kammare och dess

talman, då den senare vägrar proposition.

§ 45.

Alla utskott skola inom två dagar

från den, då de blifvit utsedda,

sammanträda. De böra, så fort sig

göra låter, afgifva de yttranden, som

på dem ankomma.

§ 50.

Åskar Konungen af Riksdagen

särskilda deputerade att med honom

öfverlägga om ärenden, dem

s. 67 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

67

(Nuvarande lydelse:)

Han pröfvar böra hemliga hållas,

utväljas därtill tolf ledamöter, däraf

hvardera Kammaren inom sig utser

sex. Desse deputerade äga dock

ej makt att fatta beslut, utan endast

att till Konungen afgifva yttranden

öfver de mål, Konungen

dem meddelar. Sekreterare och

öfrige tjänstemän hos dessa deputerade

förordnas af Konungen.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarne,

så framt de skola blifva

gällande, böra vara enkla, slutna,

hoprullade, omärkta och fria såväl

från. all tvetydighet i anseende till

personernas namn, som från oriktighet

i anseende till deras antal.

Mellan personer, som vid val undfått

lika antal röster, skiljes genom

lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,

som för riksdagsgöromålen och ordningen

hos Kamrarna och utskotten

anses till iakttagande jämte grundlagarna

nödige, äger Riksdagen eller

i ämne, som angår Kammare enskild!,

denna Kammare att fastställa.

Ej må något däri införas, som mot

(Föreslagen lydelse:)

han pröfvar böra hemliga hållas,

utväljas därtill tolf ledamöter, däraf

hvardera kammaren inom sig utser

sex på sätt om val till utskott är

stadgadt. Dessa deputerade äga dock

ej makt att fatta belut, utan endast

att till Konungen afgifva yttranden

öfver de mål, Konungen

dem meddelar. Sekreterare och

öfriga tjänstemän hos dessa deputerade

förordnas af Konungen.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarna,

så framt de skola blifva

gällande, böra vara enkla, slutna,

hoprullade, omärkta och fria såväl

från all tvetydighet i anseende till

personernas namn som från oriktighet

i anseende till deras antal;

dock skall i fråga om val till utskott

gälla, livad uti den i 37 § 5

mom. omförmälda stadga finnes föreskrifvet.

Mellan personer, som vid

val undfått lika antal röster, skiljes

genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,

som för riksdagsgöromålen och ordningen

hos kamrarna och utskotten

anses nödiga till iakttagande jämte

grundlagarna och den i 37 § 5 mom.

omförmälda stadga, äger Riksdagen

eller i ämne, som angår kammare

enskildt, denna kammare att fast
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

grundlag

strider.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

eller annan gällande lag ställa. Ej må något däri införas,

som mot grundlag eller annan gällande

lag strider.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 24.

Första Kammarens protokoll den 27 maj.

Andra Kammarens protokoll den 27 maj.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

69

8) angående ändrad lydelse af §§ 53, 69 och 87 regeringsformen

samt §§ 37, 38, 33, 41 till och med 45 och 55 riksdagsordningen.

Ang. riksdagsarbeteis

ordnande.

Regeringsformen.

(.Nuvarande lydelse:)

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett Konstitutionsutskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagar^ och yttranden

däröfver till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i Statsrådet

förda protokoll; ett Statsutskott,

att utreda och för Riksdagen uppgifva

statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning och behof; ett

Bevillningsutskott, att behandla bevillningsfnågor;

ett Bankoutskott, att

öfverse Bankens styrelse och tillstånd

samt föreskrifter om bankoförvaltningen

gifva; samt ett Lagutskott,

att utarbeta de från Kamrarna remitterade

förslag till civil-, kriminal-,

kommunal- och kyrkolagarnes förbättring.

Å urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande

ärenden.

(Föreslagen lydelse:)

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett

statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett lagutskott samt

ett jordbruksutskott med den sammansättning

och de uppgifter, som

i riksdagsordningen bestämmas.

Å urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande

ärenden.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

§ 69-

Då Statsutskottets förslag rörande

antingen statens reglerande eller

bevillningens därefter lämpade hela

belopp, eller hvad till Riksgäldskontorets

utgifter och inkomster hörer,

eller grunderna för Riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning, till

pröfning hos Riksdagen förehafves,

galle hvad angående behandlingen

af utskottets afgifna förslag uti riksdagsordningen

stadgas. Fatta Kamrarna

stridiga beslut, som ej varda

sammanjämkade, skola Kamrarne

hvar för sig rösta om de olika beslut,

hvari hvardera förut stannat;

kommande den mening, som därvid

erhåller de fleste ledamöters

af båda Kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom Riksdagens

beslut.

§ 87.

l:o. Riksdagen äger gemensamt

med Konungen makt att stifta

allmän civil- och kriminallag äfvensom

kriminallag för krigsmakten

och att sådan förut stiftad lag förändra

och upphäfva. Ej må Konungen

utan Riksdagens samtycke, och

icke Riksdagen utan Konungens,

någon ny lag göra eller gammal

afskaffa. Frågor härom må i Riksdagens

Kamrar kunna väckas och

skola, sedan Lagutskottet däröfver

(Föreslagen lydelse:)

§ 69.

Då vederbörande utskotts förslag

rörande antingen statens reglerande

eller bevillningens därefter lämpade

hela belopp, eller hvad till riksgäldskontorets

utgifter och inkomster

hörer, eller grunderna för riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning,

till pröfning hos Riksdagen

förehafves, gälle hvad angående

behandlingen af utskottens afgifna

förslag uti riksdagsordningen stadgas.

Fatta kamrarna stridiga beslut,

som ej varda sammanjämkade,

skola kamrarne hvar för sig rösta

om de olika beslut, hvari hvardera

förut stannat; kommande den mening,

som därvid erhåller de fleste

ledamöters af båda kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom

Riksdagens beslut.

§ 87.

l:o. Riksdagen äger gemensamt

med Konungen makt att stifta

allmän civil- och kriminallag äfvensom

kriminallag för krigsmakten

och att sådan förut stiftad lag förändra

och upphäfva. Ej må Konungen

utan Riksdagens samtycke, och

icke Riksdagen utan Konungens,

någon ny lag göra eller gammal

afskaffa. Frågor härom må i Riksdagens

kamrar kunna väckas och

skola, sedan vederbörande utskott där
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

71

(Nu Bärande lydelse.:)

blifvit hördt, af Riksdagen afgöras.

Beslutar Riksdagen för sin del någon

ny lag eller gammal lags upphäfvande

eller förändring, aflämnas

förslag därom till Konungen,

som inhämte Statsrådets och Högsta

domstolens tankar däröfver, och,

sedan Han Sitt beslut fattat, meddele

Riksdagen antingen Sitt samtycke

till dess åstundan eller Sina

skäl att det vägra. Kan Konungen

icke förr, än Riksdagen åtskiljes,

fatta och meddela Sitt beslut, vare

Han oförhindrad att före nästföljande

riksdags öppnande förslaget

ordagrannt bifalla och allmän kungörelse

därom utfärda. Sker det

ej, anses förslaget hafva förfallit,

och Konungen underrätte då Riksdagen

vid dess nästa sammankomst

om de skäl, som hindrat förslagets

antagande. Finner Konungen godt

någon lagfråga för Riksdagen fram

ställa, äske Han Statsrådets och

Högsta domstolens yttrande däröfver,

samt meddela Sin proposition

tillika med berörda yttranden åt

Riksdagen, som med frågan vidare

förfar, såsom i riksdagsordningen

sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt

med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att

därvid erfordras samtycke jämväl

af allmänt kyrkomöte. Öfver förslag

angående dylik lag skola, på

sätt i mom. 1 sägs, Statsrådets och

Högsta domstolens tankar inhämtas

och jämte Konungens proposition,

(Föreslagen lydelse:)

öfver blifvit hördt, af Riksdagen

afgöras. Beslutar Riksdagen för sin

del någon ny lag eller gammal lags

upphäfvande eller förändring, aflämnas

förslag därom till Konungen,

som inhämte statsrådets och högsta

domstolens tankar däröfver, och,

sedan han sitt beslut fattat, meddele

Riksdagen antingen sitt samtycke

till dess åstundan eller sina

skäl att det vägra. Kan Konungen

icke förr, än Riksdagen åtskiljes,

fatta och meddela sitt beslut, vare

han oförhindrad att före nästföljande

riksdags öppnande förslaget

ordagrannt bifalla och allmän kungörelse

därom utfärda. Sker det

ej, anses förslaget hafva förfallit,

och Konungen underrätte då Riksdagen

vid dess nästa sammankomst

om de skäl, som hindrat förslagets

antagande. Finner Konungen godt

någon lagfråga för Riksdagen framställa,

äske han statsrådets och

högsta domstolens yttrande däröfver,

samt meddele sin proposition

tillika med berörda yttranden åt

Riksdagen, som med frågan vidare

förfar, såsom i riksdagsordningen

sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt

med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att

därvid erfordras samtycke jämväl

af allmänt kyrkomöte. Öfver förslag

angående dylik lag skola, på

sätt i mom. 1 sägs, statsrådets och

högsta domstolens tankar inhämtas

och jämte Konungens proposition,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

då sådan göres, Riksdagen meddelas.

Har ej förslag, hvarom nu

fråga är, före början af riksdagen

näst efter den, som framställt eller

antagit förslaget, blifvit såsom lag

genom allmän kungörelse utfärdadt,

vare det förfallet, och Konungen

underrätte då Riksdagen om de

skäl, som hindrat förslagets antagande.

(Föreslagen lydelse:)

då sådan göres, Riksdagen meddelas.

Har ej förslag, hvarom nu

fråga är, före början af riksdagen

näst efter den, som framställt eller

antagit förslaget, blifvit såsom lag

genom allmän kungörelse utfärdadt,

vare det förfallet, och Konungen

underrätte då Riksdagen om de

skäl, som hindrat förslagets antagande.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag

skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,

ett Statsutskott, ett

Bevillningsutskott, ett Bankoutskott

samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå:

Konstitutionsutskottet af tjugo,

Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet

af sexton och Lagutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera

Kammaren till halfva antalet

inom sig väljer antingen omedelbart

eller, om Kammaren så beslutar,

genom elektorer; ankommande på

Kamrarnas sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara af

nöden, tillsätta särskildt utskott för

upptagande af fråga, som tillhör

ständigt utskotts behandling, så ock

att, därest utskott anmäler behof

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag

skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett

bevillningsutskott, ett bankoutskott,

ett lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa Riksdagens ständiga

utskott skola bestå: konstitutionsutskottet

af tjugu, statsutskottet af

tjugufvra, bevillningsutskottet af

tjugu, bankoutskottet af sexton, lagutskottet

af sexton samt jordbruksutskottet

af sexton ledamöter, hvilka

hvardera kammaren till halfva antalet

inom sig väljer antingen

omedelbart eller, om kammaren så

beslutar, genom elektorer; ankommande

på kamrarnas sammanstämmande

beslut att, när sådant finnes

vara af nöden, tillsätta särskildt

utskott för upptagande af frågor,

som tillhöra ständigt utskotts be
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

73

(Nuvarande lydelse:)

af förstärkning i ledamöternas antal,

sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren äger oek

inom sig utse suppleanter, att, vid

inträffadt förfall för utskottsledamöter,

i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera Kammaren

fråga väckes, som icke tillhör förenämnda

utskotts behandling, men

är af beskaffenhet att utskotts yttrande

däröfver erfordras, skall för

frågans beredande ett tillfälligt utskott,

bestående af så många ledamöter,

som Kammaren nödigt aktar,

inom Kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej

flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de därvid,

enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

samt att hos Riksdagen föreslå

de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver

de från Kamrarna till utskottet

hänvisade grundlagsfrågor.

. 3 Samt.

(Föreslagen lydelse:)

handling, så ock att, därest utskott

anmäler behof af förstärkning i

ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock

inom sig utse suppleanter, att, vid

inträffadt förfall för utskottsledamöter,

i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera kammaren

fråga väckes, som icke tillhör förenämnda

utskotts behandling, men

är af beskaffenhet att utskotts yttrande

däröfver erfordras, skall för

afgifvande af utlåtande och förslag i

frågan ett tillfälligt utskott, bestående

af så många ledamöter, som

kammaren nödigt aktar, inom kammaren

tillsättas.

4. A urtima riksdag skola ej

flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de därvid,

enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

samt att hos Riksdagen föreslå

de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver

de från kamrarna till utskottet

hänvisade grundlagsfrågor.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och afgifva förslag i anledning

af dit hänvisade frågor angående

stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af lagar och författningar

rörande statsrådets an
1

Höft. 10

Bill. till Riksd. Prof. 1909.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

2. Utskottet åligger ock att

äska de i Statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå

ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad som

rörer kända och af utskottet uppgifna

händelser kunna fordras. Om

utskottets rätt och plikt att, efter

granskning af dessa protokoll, hos

Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning funnits

föranleda eller eljest vidtaga den

med anledning af gjord anmärkning

erforderliga åtgärd, så ock att,

när af riksdagsman eller af annat

utskott än Konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att Statsrådet

eller någon dess ledamot eller föredragande

sitt ämbete på obehörigt

sätt utöfvat, däröfver, före frågans

afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl

att, då olika meningar mellan Kamrarna

uppstå, till livillcet utskott

uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att

skilja mellan Kammare och dess

talman, då den senare vägrar proposition.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del af Konungens angående stats
-

(Föreslagen lydelse:)

svårighet, om förvärfvande och förlust

af medborgarrätt, om rikets vapen

och flagga och om allmänt kyrkomöte

så ock af kommunallagarna.

3. Utskottet åligger ock att

äska de i statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå

ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad som

rörer kända och af utskottet uppgiga

händelser kunna fordras. Om

utskottets rätt och plikt att, efter

granskning af dessa protokoll, hos

Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning funnits

föranleda, eller eljest vidtaga den

med anledning af gjord anmärkning

erforderliga åtgärd, så ock att,

när af riksdagsman eller af annat

utskott än konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller föredragande

sitt ämbete på obehörigt

sätt utöfvat, däröfver, före frågans

afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

4. Utskottet tillkommer jämväl

att, då olika meningar mellan kamrarna

uppstå, till hvilket utskott

uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att

skilja mellan kammare och dess

talman, då den senare vägrar proposition.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del af Konungens angående stats
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

Ib

(Nuvarande lydelse:)

verkets tillstånd och behof till Riksdagen

aflåtna proposition och äga

tillgång till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att

granska, utreda och uppgifva statsoch

rilcsgcildsverkens tillstånd och förvaltning

samt föreslå ej mindre hvad

till fyllandet af deras behof erfordras,

sedan nödiga indragningar och besparingar

blifvit iakttagna, (in äfven

beloppet af de summor, hvilka,

jämlikt 63 § regeringsformen, skola

för särskilda händelser afsättas, så

ock att uppgifva, huru mycket bör

genom bevillningar utgöras.

2. Utskottet tillkommer ock

att efterse och granska, huruvida

gjorda eller förordnade utbetalningar

af statsmedlen icke öfverstigit

beloppet af de hufvudtitlar, hvilka

af Riksdag uti uppgjord statsreglering

blifvit fastställda, och huruvida

utbetalningarne äro grundade

på behörigen upprättade stater,

eller Konungens med vederbörlig

kontrasignation utfärdade anordningar,

samt styrkta med behöriga

kvittenser af dem, som medlen emottagit.

Skulle, mot Riksdagens beslut,

de till någon hufvudtitel anslagna

summor befinnas dragna till

andra ändamål än dem, som under

samma hufvudtitel höra, eller något

af Riksdagen fastställdt anslag befinnas

öfverskridet, skall utskottet

(Föreslagen lydelse:)

verkets tillstånd och behof till Riksdagen

aflåtna proposition och äga

tillgång till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att,

i den mån del icke gäller jordbruksfonden

dier pensions- och indragning

sstater na, granska, utreda och

uppgifva statsverkets tillstånd och

förvaltning samt föreslå hvad till

fyllandet af dess behof erfordras,

hvarvid nödiga indragningar och

besparingar höra iakttagas, så och

att föreslå beloppet af de summor,

hvilka, jämlikt 63 § regeringsformen,

skola för särskilda händelser

afsättas, och att uppgifva huru

mycket bör genom bevillningar utgöras,

äfvensom att uppgöra förslag

till riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock

att efterse och granska, huruvida

gjorda eller förordnade utbetalningar

af statsmedlen icke öfverstigit

beloppet af de hufvudtitlar, hvilka

af Riksdag uti uppgjord statsreglering

blifvit fastställda, och huruvida

utbetalningarna äro grundade

på behörigen upprättade stater,

eller Konungens med vederbörlig

kontrasignation utfärdade anordningar,

samt styrkta med behöriga

kvittenser af dem, som medlen emottagit.

Skulle mot Riksdagens beslut,

de till någon hufvudtitel anslagna

summor befinnas dragna till

andra ändamål än dem, som under

samma hufvudtitel höra, eller något

af Riksdagen fastställdt anslag befinnas

öfverskridet, skall utskottet

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

hos Kamrarna göra anmälan emot

den ämbetsman, som en sådan anordning

kontrasignerat, hvarefter

förfares enligt 106 och 107 §§ i

regeringsformen. Ej må dock, emot

föreskriften i 90 § regeringsformen,

utskottet i något klander af Konungens

gjorda anordningar ingå; ej

heller de för statsutgifterna redovisande

tjänstemän personligen för

utskottet eller Riksdagen till ansvar

ställas, utan må, där så nödigt

finnes, hos Konungen af Riksdagen

anmälas de anledningar, som förekommit

att emot någon sådan

tjänsteman i laglig ordning ansvar

yrka.

§ 41.

Bankoutskottet tillhörer att undersöka

Riksbankens styrelse och tillstånd

samt att hos Kamrarna föreslå

och i mål, för hvilka utskottet fått

sig sådan makt af Riksdagen uppdragen,

gifva föreskrifter om Bankens

förvaltning.

(Föreslagen lydelse:)

hos kamrarna göra anmälan emot

den ämbetsman, som en sådan

anordning kontrasignerat, hvarefter

förfares enligt 106 och 107 §§ i

regeringsformen. Ej må dock, emot

föreskriften i 90 § regeringsformen,

utskottet i något klander af Konungens

gjorda anordningar ingå; ej

heller de för statsutgifterna redovisande

tjänstemän personligen för

utskottet eller Riksdagen till ansvar

ställas, utan må, där så nödigt

finnes, hos Konungen af Riksdagen

anmälas de anledningar, som förekommit

att emot någon sådan

tjänsteman i laglig ordning ansvar

yrka.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att

undersöka och utreda riksbankens

och riksgäldskontorets styrelse och

tillstånd samt att föreslå och i

mål, för hvilka utskottet fått sig

sådan makt af Riksdagen uppdragen,

gifva föreskrifter om bankens

och riksgäldskontor ets förvaltning

äfvensom att föreslå hvad till

fyllandet af riksgäldsverkets behof

erfordras.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och afgifva förslag

i anledning af de från kamrarna

hänvisade frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphäfvande af

lagar och författningar rörande såväl

riksbanken som andra bankinrättningar

samt om rikets mynt.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

77

(Nuvarande lydelse:)

§ 42.

1. Lagutskottet skall meddela

utlåtande öfver de från Kamrarna

dit hänvisade förslag till stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande

af civil-, kriminal-, kommunaloch

kyrkolag; börande under civiloch

kriminallag äfven förstås de delar

af krigslagar och författningar rörande

krigsväsendet, som äga tillämpning

till medborgare utom krigsstaten.

2. Utskottet skall ock granska

Justitieombudsmannens afgifna redogörelse,

äfvensom hans ämbetsdiarier

och registratur, samt med

utlåtande däröfver till Riksdagen

inkomma.

(Föreslagen lydelse:)

3. XJtskottet skall jämväl undfå

del af Konungens angående statsverkets

tillståtid och behof afiåtna proposition

hvad angår pensions- och indragningsstaterna

och med anledning däraf

liksom ock med afseende å de från

kamrarne dit hänvisade frågor rörande

pensionsväsendet afgifva utlåtanden

och förslag.

§ 42.

1. Lagutskottet skall meddela

utlåtanden och afgifva förslag i anledning

af de, såsom icke tillhörande

annat utskotts behandling, från kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande

af civil-, kriminal- och

kyrkolag, likasom ock af andra lagar

och författningar, som stiftas af

Konung och Riksdag samfälldt.

2. Utskottet skall ock granska

justitieombudsmannens afgifna redogörelse,

äfvensom hans ämbetsdiarier

och registratur, samt med

utlåtande däröfver till Riksdagen

inkomna.

§ 43.

1. Jordbruksutskottet, som skall

erhålla del af Konungens angående

statsverkets tillstånd och behof till

Riksdagen afgifna proposition i hvad

den angår de under jordbruksdepartementet

lydande ärenden, åligger att

granska samt, med iakttagande af

nödiga indragningar och besparingar,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

§ 43.

Ej må Statsrådsledamot eller

Justitieråd i utskott eller val till

utskott deltaga; ej heller någon,

af hvilken Riksdagen kan fordra

redo och ansvar, inväljas i utskott,

där redovisning för hans egna

ämbetsåtgärder kan förekomma.

§ 44.

Utskotten välja, hvart inom sig,

ordförande och vice ordförande.

Intill dess sådant val försiggått,

föres ordet af den ledamot, som

de fleBta riksdagar bevistat, och,

där två eller flere i lika många

riksdagar deltagit, den af dem som

är till lefnadsåren äldst. De stän
-

(Föreslag en lydelse:)

utreda och uppgifva statsverkets behof

med hänsyn till denna styrelsens gren

äfvensom att för öfrigt afgifva betänkanden

och förslag i anledning af

de från kamrarna till utskottet hänvisade

jordbruksärenden.

2. Utskottet åligger jämväl att

meddela utlåtanden och afgifva förslag

i anledning af alla från kamrarna

dit hänvisade frågor, som angå

stiftande, ändring, förklaring eller

upphäfvande af lagar och författningar

rörande hushållningen med

allmänna och enskilda skogar, om

jakt och fiske, om vattenrättsförhålllanden,

om skatteköp, afvittringar,

skiften och jordstyckningar samt därmed

sammanhängande ämnen, så ock

angående vågar och skjutsväsende.

§ 44.

Ej må statsrådsledamot eller

justitieråd i utskott eller val till

utskott deltaga; ej heller någon,

af hvilken Riksdagen kan fordra

redo och ansvar, inväljas i utskott,

där redovisning för hans egna

ämbetsåtgärder kan förekomma.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två

dagar från den, då de blifvit utsedda,

sammanträda.

2. Utskotten välja hvart inom

sig, ordförande och vice ordförande.

Intill dess sådant val försiggått,

föres ordet af den ledamot, som

de flesta riksdagar bevistat, och,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

79

(Nuvarande lydelse:)

diga utskotten utse, hvart för sig,

sekreterare och, efter samråd med

honom, den öfriga betjäning, som

nödig tinnes. I tillfälligt utskott

välja ledamöterne, inom sig, för

hvarje särskild t mål en föredragande,

hvilken det därjämte åligger

att uppsätta utskottets yttrande i

ämnet.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två

dagar från den, då de blifvit utsedda,

sammanträda. De böra, så

fort sig göra låter, afgifva de yttranden,

som på dem ankomma.

2. Har ledamot af utskott tre

gånger å rad, utan laga förfall,

från utskottets sammanträden sig

afhållit, bör ordföranden hos vederbörande

Kammare sådant anmäla,

på det annan ledamot i utskottet

må, i föreskrifven ordning, inväljas.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må af

riksdagsman i den Kammare, han

tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande. Sedermera må

sådan fråga, med undantag af grundlagsförslag,

icke kunna af riksdagsman

väckas, utan så vida den af

redan inom någondera Kammaren

fattadt beslut eller upptaget ärende

eller annan under riksdagen inträffad

händelse omedelbarligen föranledes.

(Föreslagen lydelse:)

där två eller flere i lika många

riksdagar deltagit , den af dem som

är till lefnadsåren äldst. De ständiga

utskotten utse, hvart för sig,

sekreterare och, efter samråd med

honom, den öfriga betjäning, som

nödig finnes. I tillfälligt utskott

välja ledamöterne, inom sig, för

hvarje särskildt mål en föredragande,

hvilken det därjämte åligger

att uppsätta utskottets yttrande

i ämnet.

3. Har ledamot af utskott tre

gånger å rad, utan laga förfall,

från utskottets sammanträden sig

afhållit, bör ordföranden hos vederbörande

kammare sådant anmäla,

på det annan ledamot i utskottet

må, i föreskrifven ordning, inväljas.

4. Utskotten böra, så fort sig

göra låter, afgifva de yttranden, som

på dem ankomma.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må af

riksdagsman i den kammare, han

tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande eller, om motionen

föranledes af kungl. proposition,

som efter öppnandet till Riksdagen

aflåtits, inom femton dagar från

propositionens aflämnande i kammare.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt

utskotts behandling, må väckas inom

tjugu dagar efter riksdags öppnande,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

I ämne, som icke tillhör ständigt

utskotts behandling, kan motion, så

länge Riksdagen är samlad, framställas.

Motion bör alltid skriftligen

till protokollet aflämnas. Ej må

i en skrift flera mål af olika beskaffenhet

sammanföras.

(Föreslagen lydelse:)

kammare obetaget att för särskilt

fall medgifva, att sådan motion äfven

senare må väckas.

I grundlagsfrågor samt i frågor,

som röra någondera kammaren enskildt,

så ock i frågor, som af redan

inom någondera kammaren fattadt

beslut eller annan under riksdagen

inträffad händelse omedelbarligen föranledas,

må motion framställas, så

länge Riksdagen är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till

protokollet aflämnas. Ej må i en

skrift flera mål af olika beskaffenhet

sammanföras.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 25.

Första Kammarens protokoll den 27 maj.

Andra Kammarens protokoll den 30'maj.

Anmärkning: I händelse ofvanstående, under särskilda punkter framlagda

förslag till ändrad lydelse af §§ 28, 53 och 87 regeringsformen, §§ 11, 37, 38, 43,

44 och 45 riksdagsordningen samt §§ 2 och 4 tryckfrihetsförordningen så ock till

öfvergångsstadgande i riksdagsordningen af Riksdagen antagas, kommer utskottet

att i det förslag till skrifvelse till Konungen, som det åligger utskottet att framlägga

för kamrarnas godkännande, jämte upptagande af de antagna förslagen hvart

för sig, tillika till enhetlig lydelse sammanföra de ändringar, hvilka afse en och

samma paragraf eller ett och samma stadgande. På enahanda sätt kommer utskottet

att förfara, därest endast några af ofvannämnda förslag blifva af Riksdagen

antagna.

Stockholm den 1 februari 1909.

På utskottets vägnar:

KARL STAAFF.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:19 Skrifvelse till Konungen angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. s. 1 i texten