Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å kritande förslag till ändringar i grundlagarna
1909-02-01 · 80 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 73 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1909:1, Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å kritande förslag till ändringar i grundlagarna
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
1
N:o 1.
Ank. till Riksd. kansli den 1 februari 1909, kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å kritande förslag
till ändringar i grundlagarna.
Till grundlagsenlig- behandling får utskottet härmed för Riksdagen
anmäla de under sistförflutna treårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen
såsom hyllande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
%
Förslag
till ändringar i grundlagarna, känskjutna till grundlagsenlig behandling vid
nu pågående riksdag:
från riksdagen år 1906:
Ang. rätt för
tronföljarens,
till
tronen närmast
berättigade
bröstarfvinge
att
i vissa fall
utöfva riksstyrelsen.
Vill Konungen utom Sverige ock Vill Konungen utrikes resa, medNorge
resa, meddele Han Statsrådet dele Han statsrådet in pleno denna
Bih. till Riksd. Frot. 1909. 3 Sami. 1 Höft. (N:o 1—3.) 1
1) angående ändrad lydelse af §§ 39, 41, 42 och 43 regeringsformen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ 39. § 39.
2
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
in pleno denna Sin föresats och inhämte
dess tankar däröfver, på sätt
9 § omtalar. Besluter Konungen
därefter sådan resa och den verkställer,
befatte Sig ej med rikets
styrelse eller utöfve den Konungsliga
makten, så länge Han utom Sina
riken vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro, i hans
namn, af den till tronföljden närmast
berättigade Prins, om Han uppnått
den ålder, som i 41 § sägs. Han styre
som Regent med all Konungslig
makt och myndighet, enligt denna
regeringsform; dock må han ej adeligt
stånd och värdighet förläna, eller
till greflig! och friherrligt stånd
upphöja, eller riddarevärdighet utdela;
äfvensom alla lediga förtroendesysslor
endast tills vidare kunna förvaltas
af dem, som Regenten därtill
förordnar.
Finnes ej till tronföljden berättigad
Prins, eller tiar den därtill
närmast berättigade ej uppnått den
i 41 § för myndighet stadgade ålder1
eller är Han af sjukdom eller af
vistande utom Sverige och Norge
hindrad att riksstyrelsen öfvertaga,
före Statsrådet styrelsen med samma
makt som Regent.
Huru förhållas skall, därest Konungen
längre tid än tolf månader
(Föreslagen lydelse:)
sin föresats och inhämte dess tankar
däröfver, på sätt 9 § omtalar. Besluter
Konungen därefter sådan resa
och den verkställer, befatte sig ej
med rikets styrelse eller utöfve den
konungsliga makten, så länge Han
utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro, i Hans
namn, af den till tronföljden närmast
berättigade prins, om han uppnått
den ålder, som i 41 § sägs.
Han styre såsom regent med all
konungslig makt och myndighet,
enligt denna regeringsform; dock
må han ej adelig! stånd och värdighet
förläna, eller till grefligt och
friherrligt stånd upphöja, eller riddarevärdighet
utdela; äfvensom alla
lediga förtroendesysslor endast tills
vidare kunna förvaltas af dem, som
regenten därtill förordnar.
Är den till tronföljden närmast
berättigade prins af sjukdom eller
af utrikes vistande hindrad att riksstyrelsen
utöfva, då styre såsom regent
i Konungens namn med nu sagda
befogenhet den af tronföljarens bröstarfvingar,
som är till tronen närmast
berättigad, för så vidt han uppnått
den i 41 § stadgade ålder och hinder
af ofvannämnda beskaffenhet för
honom ej möter.
Finnes ej prins, som, efter hvad
nu är stadgadt, må utöfva riksstyrelsen,
före statsrådet styrelsen med
samma makt som regent.
Huru förhållas skall, därest Konungen
längre tid än 12 månader
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
3
(Nuvarande lydelse:)
ur riket blifver, därom varder i 91 §
stadgadt.
§ 41.
Konung vare myndig vid fyllda
aderton år. Lag samma vare för
den till tronföljden närmast berättigade
Prins. Dör Konung, innan
Tronföljaren denna ålder uppnått,
föres styrelsen af Statsrådet, enligt
39 §, i Konungens namn, intill dess
Riksdagen sammankommer, och den
förmyndarestyrelse, Riksdagen förordnar,
regeringen tillträdt; ställande
sig Statsrådet denna regeringsform
till ovillkorlig efterlefnad.
§ 42.
Skulle den olycka tima, att hela
konungahuset, inom hvilket arfsrätten
till riket räknas, på manliga
sidan utginge, då förvalte äfven
Statsrådet regeringen med den makt,
39 § stadgar, intill dess Riksdagen
hinner sammankomma och ett nytt
konungahus utkora, samt den valde
Konungen regeringen tillträdt.
(Föreslagen lydelse:)
ur riket blifver, därom varder i 91 §
stadgadt.
§ 41.
Konung vare myndig vid fyllda
aderton år. Lag samma vare för
den till tronföljden närmast berättigade
prins och den af hans bröstarfvingar,
som efter honom är till
tronen närmast berättigad. Dör
Konung, innan tronföljaren denna
ålder uppnått, föres styrelsen af
statsrådet, enligt 39 §, i Konungens
namn, intill dess Riksdagen sammankommer,
och den förmyndarestyrelse,
Riksdagen förordnar, regeringen
tillträdt; ställande sig statsrådet
denna regeringsform till ovillkorlig
efterlefnad.
§ 42.
Skulle den olycka tima, att hela
konungahuset, inom hvilket arfsrätten
till riket räknas, på manliga
sidan utginge, då förvalte äfven
statsrådet regeringen med den makt,
39 § stadgar, intill dess Riksdagen
hinner sammankomma och ett nytt
konungahus utkora, samt den valde
Konungen regeringen tillträdt.
Uti alla de fall, då enligt denna
och föregående tre §§ riksstyrelsen
föres af statsrådet, skola dess samtliga
ledamöter, där de icke äga laga
förfall, vara närvarande och rösta.
4
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ 43.
Går Konungen i fält, eller till
aflägsnare inrikes orter eller till
konungariket Norge reser, förordne
tre ledamöter af Statsrådet, under
den ordförande, som Han, antingen
ibland Prinsar af sitt hus eller ibland
Statsrådets ledamöter, särskild! nämner,
att föra regeringen i de mål,
Konungen föreskrifter. Med de mål,
Konungen då Själ! afgör, förhålles
på det sätt, som 8 § stadgar.
Hvad nu om Konung sagdt är,
gälle ock i afseende på Regent, då
riksstyrelsen af Honom utöfvas.
(Föreslagen lydelse:)
§ 43.
Går Konungen i fält, eller till
aflägsnare inrikes orter reser, förordne
tre ledamöter af statsrådet,
under den ordförande, som Han,
antingen ibland prinsar af sitt hus
eller ibland statsrådets ledamöter,
särskildt nämner, att föra regeringen
i de mål, Konungen föreskrifver.
Med de mål, Konungen då Själf
afgör, förhålles på det sätt, som
8 § stadgar.
Hvad nu om Konung sagdt är,
gälle ock i afseende på regent, då
riksstyrelsen af honom utöfvas.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1906, n:o 2.
Första Kammarens protokoll den 3 mars.
Andra Kammarens protokoll den 3 mars.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
5
2:o) angående ändrad lydelse af § 1 mom. 10, § 3 mom. 7, § 4
mom. 1, 2 och 4 tryckfrihetsförordningen äfvensom till
införande i sistnämnda § af ett tillagdt mom. 12.
T ryckfrihetsförordningen.
Ang. indra;
ning af
skrifter i
försvarsfiendtlig
riktning
m. m.
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
§ I
-
§ I
-
10:o. Ä hvarje skrift varde boktryckarens
namn, tryckningsorten
och årtalet utsatta. Uraktlåter boktryckare
sådant, plikte lian från och
med femtio till och med femhundra
riksdaler. Utsätter någon---
af dylik beskaffenhet.
10:o. Å hvarje skrift varde boktryckarens
namn, tryckningsorten
och årtalet utsatta. Uraktlåter boktryckare
sådant, vare förfallen till
böter från och med femtio till och
med femhundra riksdaler eller fängelse
i högst sex månader. Utsätter
någon —--—--af dylik
beskaffenhet.
§ 3.
§ 3.
7:o. Uppmaning till myteri eller
uppror eller till våld å person eller
egendom; hrottet skall straffas efter
allmän lag, och skriften konfiskeras.
7:o. Uppmaning till brott eller
försök att annorledes än genom uttrycklig
uppmaning, såsom genom
prisande af brottslig handling, förleda
till brott, så ock försök att eljest
förleda till ohörsamhet mot lag eller
laga myndighet; förbrytelsen skall
straffas efter allmän lag, och skriften
konfiskeras.
6
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ 4.
I afseende på bevakningen öfver
skrifters lofliga allmängörande, skola
följande stadganden gälla:
l:o. Chefen för justitiedepartementet
skall tillkomma, att både
inom hufvudstaden och i orterna,
antingen själf eller genom vederbörligen
af honom förordnade ombud,
vaka öfver skrifters allmängörande,
på det sätt och i de delar,
som här nedanföre stadgas.
2:o. Till befrämjande af detta
ändamål, vare härmed till ovägerlig
efterlefnad föreskrifvet, att i samma
stund, ej senare än en skrift till försäljning
eller till spridande, på hvad
annat sätt som helst, utgifves, skall
ett exemplar aflämnas i Stockholm
till chefen för justitiedepartementet
och i hvarje annan ort till hans förordnade
ombud. Boktryckare, som
denna föreskrift uraktlåter, böte hvarje
gång femtio riksdaler; och om han,
utan att vara försedd med chefens
för justitiedepartementet bevis om
gjord anmälan af ett dagblad eller
periodisk skrift, desamma trycker,
böte etthundra riksdaler, och skriftens
utgifvande inställes, intill dess
utgifvaren iakttagit hvad ofvanföre
därom stadgadt är.
(Föreslagen lydelse:)
§ 4.
I afseende på bevakningen öfver
skrifters lofliga allmängörande skola
följande stadganden gälla:
l:o. Chefen för Justitiedepartementet
skall tillkomma att både
inom hufvudstaden och i orterna,
antingen själf eller genom vederbörligen
af honom förordnade ombud,
vaka öfver skrifters allmängörande,
på det sätt och i de delar,
som här nedanföre stadgas. På
Konungens pröfning ankomme, huruvida
å annan ort, än där tryckeri
anlagts, chefen för Justitiedepartementet
må hafva särskildt ombud.
2:o. I samma stund, ej senare
än en skrift till försäljning eller till
spridande, på hvad annat sätt som
helst, utgifves, skall ett exemplar
aflämnas i Stockholm till chefen för
justitiedepartementet och i hvarje
annan ort till hans förordnade ombud.
Boktryckare, som denna föreskrift
uraktlåter, vare förfallen till
böter från och med femtio till och
med femhundra riksdaler eller fängelse
i högst sex månader; och om
han, utan att vara försedd med
chefens för justitiedepartementet
bevis om gjord anmälan af ett dagblad
eller periodisk skrift, desamma
trycker, böte etthundra riksdaler,
och skriftens utgifvande inställes,
intill dess utgifvaren iakttagit hvad
ofvanföre därom stadgadt är.
Konstitutionsutskottets Memorial Ko 1.
7
(Nuvarande lydelse:)
4:o. Till ordningsmål räknas,
om, vid tryckeris anläggande, nraktlåtes
hvad 1 § 5 mom. därom stadgar,
eller om loktryckare en hos honom
tryckt skrift till chefen för justitiedepartementet
eller hans ombud inom
utsatt tid icke aflämnar eller om,
emot 1 § 12 mom., tryckta skrifter,
hvarå boktryckarenamn, tryckningsort
eller årtal ej äro utsatta, föryttras.
I dessa fall äge — —
i denna lag icke leda.
(Föreslagen lydelse:)
4:o. Till ordningsmål räknas,
om, vid tryckeris anläggande, uraktlåtes
hvad 1 § 5 mom. därom stadgar,
eller om, emot 1 § 12 inom.,
tryckta skrifter, hvarå boktryckarenamn,
tryckningsort eller årtal ej
äro utsatta, föryttras. I dessa fall
äge — — — — — i denna
lag icke leda.
l2:o. Anträffas vid trupp eller
ombord å flottans fartyg skrift, hvilken
uppenbarligen åsyftar att utplåna
känslan af plikter mot fosterlandet
eller att uppväcka hat mot befälet
eller eljest undergräfva krigslydnaden,
må, ehvad skriften synes straffbar
eller icke, indragning ske af de exemplar
af skriften, som vid truppen
eller å fartyget anträffas. Den, som
vid truppen eller å fartyget högsta
befälet utöfvar, äger omedelbart vidtaga
nödig åtgärd för hindrande af
sådan skrifts spridande inom truppen
eller å fartyget under tid, som åtgår,
till dess förordnande om indragning
kan af honom utverkas. Förordnande
om indragningen meddelas å ort utom
Stockholm af chefens för justitiedepartementet
ombud samt i Stockholm
af den eller de personer, som
nämnde departementschef för detta
ändamål tillsatt. Förordnandet skall
genast af befälet verkställas, men
varde ofördröjligen af den, som meddelat
det, anmäldt hos tryckfrihets
-
8
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Föreslagen lydelse:) (Nuvarande lydelse:)
kommittén; och ankomme på kommittén
att pröfva, huruvida förordnandet
skall äga bestånd.
Tillsättas för Stockholm flera personer
med befogenhet, som nu är
sagd, varde för enhvar af dem angifvet
hans verksamhetsområde.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1906, n:o 9.
Första Kammarens protokoll den 19 maj.
Andra Kammarens protokoll den 19 maj.
»
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
9
från riksdagen år 1907:
1) angående ändrad lydelse af § 28 mom. 1 regeringsformen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 28.
l:o. Konungen tiger att i Statsrådet
utnämna och befordra infödde
svenske män till alla de ämbeten
och tjänster inom riket, högre och
lägre, hvilka äro af den egenskap,
att Konungen fullmakter därå utfärdar,
dock böra vederbörande
förut med förslag hafva inkommit,
där sådana hittills ägt rum. Konungen
vare likväl obetaget, att, efter
vederbörandes hörande, eller uppå
deras framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska
läraretjänsterna likväl undantagna,
såsom ock till lärare- och
andra beställningar vid andra inrättningar
för vetenskap, slöjd eller
skön konst, äfvensom till läkarebefattningar,
kalla och befordra
äfven utländske män af utmärkt
förtjänst, de där den rena evangeBih.
till Riksd. Prof. 1909. 3 Sami.
(Föreslagen lydelse:)
§ 28.
l:o. Konungen äger att i statsrådet
utnämna och befordra infödde
svenske män till alla de ämbeten
och tjänster inom riket, högre och
lägre, hvilka äro af den egenskap,
att Konungen fullmakter därå utfärdar,
dock böra vederbörande
förut med förslaghafvainkommit, där
sådana hittills ägt rum. Till lärarebefattningar
vid statens läroanstalter,
de teologiska läraretjänsterna vid
universiteterna likväl undantagna,
till andra beställningar vid inrättningar
för vetenskap, slöjd eller skön
konst samt till läkarebefattningar må
i den ordning, som ofvan sagts, och
med tillämpning af grunder, som af
Konungen och Riksdagen godkänts,
kunna utnämnas och befordras äfven
infödda svenska kvinnor. Konungen
vare ock obetaget att, efter veder1
Höft. 2
Ang. tillträde
för kvinnor
till vissa
statstjänster.
10
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
liska läran bekänna. Likaledes må
Konungen kunna uti militära ämbeten
nyttja utländske män af sällsynt
skicklighet, men icke till kommendanter
i fästningarne. Konungen
fäste, vid alla befordringar,
afseende endast å de sökandes förtjänst
och skicklighet, men icke på
deras börd. Till prästerligt ämbete
eller till annan tjänst, hvarmed är
förenadt åliggande. att meddela
undervisning i kristendom eller
teologisk vetenskap, kan endast
den utnämnas, som bekänner den
rena evangeliska läran. Till alla
öfriga ämbeten eller tjänster, med
det undantag i afseende å Statsrådets
ledamöter, som i 4 § stadgas,
må bekännare af annan kristen
troslära, äfvensom af den mosaiska,
kunna nämnas; dock må icke någon,
som ej tillhör den rena evangeliska
läran, såsom domare eller innehafvare
af annan tjänst deltaga i
handläggning eller afgörande af
fråga, som angår religionsvård,
religionsundervisning eller befordringar
inom den svenska kyrkan.
Hvarje departementschef skall föredraga
och expediera alla ärenden
rörande befordringar, förordnanden,
tjänstledighet och afsked, till och
ifrån ämbeten och tjänster vid de
verk och stater, som under departementet
höra.
{Föreslagen lydelse:)
börandes hörande eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska
läraretjänsterna likväl undantagna,
såsom ock till lärare- och andra
beställningar vid andra inrättningar
för vetenskap, slöjd eller skön
konst, äfvensom till läkarebefattningar,
kalla och befordra äfven
utländske män af utmärkt förtjänst,
de där den rena evangeliska läran
bekänna. Likaledes må Konungen
kunna uti militära ämbeten nyttja
utländske män af sällsynt skicklighet,
men icke till kommendanter i
fästningarne. Konungen fäste, vid
alla befordringar, afseende endast
å de sökandes förtjänst och skicklighet,
men icke på deras börd.
Till prästerligt ämbete eller till
annan tjänst, hvarmed är förenadt
åliggande att meddela undervisning
i kristendom eller teologisk vetenskap,
kan endast den utnämnas,
som bekänner den rena evangeliska
läran. Till alla öfriga ämbeten
eller tjänster, med det undantag i
afseende å statsrådets ledamöter,
som i 4 § stadgas, må bekännare
af annan kristen troslära, äfvensom
af den mosaiska, kunna nämnas;
dock må icke någon, som ej tillhör
den rena evangeliska läran,
såsom domare eller innehafvare af
annan tjänst deltaga i handläggning
eller afgörande af fråga, som
angår religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar inom den
svenska kyrkan. Hvarje departe
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
11
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
mentschef skall föredraga och expediera
alla ärenden rörande befordringar,
förordnanden, tjänstledighet
och afsked, till och ifrån ämbeten
och tjänster vid de verk och stater,
som under departementet höra.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1907, n:o 3.
Första Kammarens protokoll den 13 april.
Andra Kammarens protokoll den 13 april.
12
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
Ang.
ändrade bestämmelser
rörande
val till Kiksdagens
kamrar.
2) angående ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt
§§ 6 till och med 23, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så
ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.
Regeringsformen,
(Nuvarande lydelse:)
§ 31.
Städernas till deltagande i riksdagsmannaval
berättigade invånare
äqe att till borgmästaretjänster föreslå
tvenne behörige män, då Konungen
en af dem utnämne. På lika
sätt förhålles med rådmäns- och
magistratssekreterare-sysslorna i
Stockholm.
§ 49.
Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger
Rikets Ständer, tillkomma hädanefter
Riksdagen. Den fördelas i
två kamrar, hvilkas ledamöter väljas,
på sätt riksdagsordningen stadgar.
Kamrarne äga i alla frågor lika
behörighet och myndighet; skolande
Riksdagen i kraft af denna grundlag
sammankomma till lagtima
(Föreslagen lydelse:)
§ 31.
Till borgmästaretjänst i stad äge
där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män
att föreslå tre behörige personer, då
Konungen en af dem utnämne.
På lika sätt förhålles med rådmansoch
magistratssekreterare-sysslorna
i Stockholm.
§ 49.
Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger
Rikets Ständer, ’ tillkomma hädanefter
Riksdagen. Den fördelas i
två kamrar, hvilkas ledamöter väljas
på sätt riksdagsordningen och särskild
af Konungen och Riksdagen
gemensamt stiftad, lag stadga. Kamrarna
äga i alla frågor lika behörighet
och myndighet; skolande
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
13
(Nuvarande lydelse:)
möte hvarje år den 15 januari,
eller, om helgdag då inträffar, dagen
därefter; Konungen dock obetaget
att, emellan lagtima riksdagar, urtima
riksdag sammankalla.
Hos urtima riksdag må endast
förekomma ärende, som föranledt
Riksdagens sammankallande eller af
Konungen eljest för densamma framlägges,
så ock hvad med dylikt
ärende står i oskiljaktigt sammanhang.
Lagtima Riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett Konstitutionsutskott, att
väcka och upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagarne och
yttranden däröfver till Riksdagen
afgifva, samt att granska de i Statsrådet
förda protokoll; ett Statsutskott,
att utreda och för Riksdagen
uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets
tillstånd, förvaltning och behof;
ett Bevillningsutskott, att behandla
bevillningsfrågor; ett Bankoutskott,
att öfverse Bankens styrelse
och tillstånd samt föreskrifter om
bankoförvaltningen gifva; samt ett
Lagutskott, att utarbeta de från
Kamrarna remitterade förslag till
civil-, kriminal-, kommunal- och
kyrkolagarnes förbättring.
(Föreslagen lydelse:)
Riksdagen i kraft af denna grundlag
sammankomma till lagtima
möte hvarje år den 15 januari, eller,
om helgdag då inträffar, dagen
därefter; Konungen dock obetaget
att, emellan lagtima riksdagar, urtima
riksdag sammankalla.
Hos urtima riksdag må endast
förekomma ärende, som föranledt
Riksdagens sammankallande eller af
Konungen eljest för densamma
framlägges, så ock hvad med dylikt
ärende står i oskiljaktigt sammanhang.
§ 53.
Lagtima Riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett konstitutionsutskott, att
väcka och upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagarne, så och
i vallag, hvarom i 49 § förmåles,
att yttranden däröfver till Riksdagen
afgifva, samt att granska de i statsrådet
förda protokoll; ett statsutskott,
att utreda och för Riksdagen
uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets
tillstånd, förvaltning och
behof; ett bevillningsutskott, att
behandla bevillningsfrågor; ett
bankoutskott, att öfverse bankens
styrelse och tillstånd samt föreskrifter
om bankoförvaltningen gifva;
samt ett lagutskott, att utarbeta
de från kamrarna remitterade förslag
till civil-, kriminal-, kommunaloch
kyrkolagarnas förbättring.
14
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
A urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af därvid förekommande
ärenden.
(Föreslagen lydelse:)
A urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af därvid förekommande
ärenden.
Riksdagsordningen.
Kamrarnas bildande.
a) Första Kammaren.
§ 6-
1. Första Kammarens ledamöter
skola, till ett antal af etthundrafemtio
och för en tid af nio år, utses
af landstingen och stadsfullmäktige
i de städer, som ej i landsting
deltaga.
2. Hvarje landstingsområde och
sådan stad, som nu är nämnd, utgör
en valkrets, för hvilken, efter
folkmängden inom dess område,
väljes en riksdagsman för hvarje
fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel
af rikets folkmängd.
3. För valkrets, som har mindre
folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes
dock en riksdagsman.
4. Därest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning af stadgandena
i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår
till etthundrafemtio, skola, för
ernående af detta antal, de valkretsar,
hvilkas folkmängd mest öfverskjuter
de tal, som enligt mom. 2 äro be
-
§ 6.
1. Första Kammarens ledamöter
skola till ett antal af etthundrafemtio
utses af landstingen och stadsfullmäktige
i de städer, som ej i landsting
deltaga. Valet gäller för en
tid af sex år, räknade från och med
januari månads början året näst
efter det, under hvithet valet skett.
2. Hvarje landstingsområde och
sådan stad, som nu är nämnd, utgör
en valkrets, för hvilken, efter
folkmängden inom dess område,
väljes en riksdagsman för hvarje
fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel
af rikets folkmängd.
3. För valkrets, som har mindre
folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes
dock en riksdagsman.
4. Därest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning af stadgandena
i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår
till etthundrafemtio, skola, för
ernående af detta antal, de valkretsar,
hvilkas folkmängd mest öfverskjuter
de tal, som enligt mom. 2 äro be
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
15
(Nuvarande lydelse:)
stämmande för riksdagsmännens antal
inom valkretsarne, vara berättigade
att hvardera välja ytterligare
en riksdagsman.
5. Det antal riksdagsmän, hvarje
valkrets enligt ofvan angifna grunder
äger utse, bestämmes hvart tionde
år af Konungen; dock må hvad sålunda
bestämmes icke lända till inskränkning
i vald riksdagsmans rätt
att under föreskrifven tid utöfva
riksdagsmannakallet.
6. Upphör stad att i landsting
deltaga, må, så länge då gällande
bestämmelse om riksdagsmännens antal
för de särskilda valkretsarne länder
till efterrättelse, stadens rätt att
utse riksdagsman inträda allenast i
det fall, att ledighet uppstår i den
valkrets, staden förut tillhört.
7. Aro icke, då tillämpning skall
ske af den i mom. 5 nämnda bestämmelse,
så många ledigheter
inom Kammaren, att nya valkretsar,
som i följd af stadgandet i näst
förestående mom. ännu ej utsett
riksdagsmän, samt gamla valkretsar,
förhvilka ökning af antalet riksdagsmän
bör äga rum, kunna samtidigt
komma i åtnjutande af rättigheten
att välja fullt antal riksdagsmän,
skall, i afseende å ordningen för
sagda rättighets utöfning dessa valkretsar
emellan, gälla till efterrättelse:
att nya valkretsar äga företräde
framför äldre; att bland två
eller flera nya valkretsar företrädet
(Föreslagen lydelse:)
stämmande för riksdagsmännens antal
inom valkretsarne, vara berättigade
att hvardera välja ytterligare
en riksdagsman.
5. Det antal riksdagsmän, hvarje
valkrets enligt ofvan angifna grunder
äger utse, bestämmes hvart tionde
år af Konungen; dock må hvad sålunda
bestämmes icke lända till inskränkning
i vald riksdagsmans rätt
att under föreskrifven tid utöfva
riksdagsmannakallet.
6. Upphör stad att i landstingdeltaga,
inträder stadens rätt att
utse riksdagsman då, enligt 7 § 2
eller 3 mom., nytt val skall ske inom
den valkrets, staden förut tillhört.
År ej, då stadens rätt att välja inträder,
riksdagsmännens antal för
staden af Konungen bestämdt, skall
en af valkretsens platser tillkomma
staden.
7. Åro icke, då tillämpning skall
ske af den i mom. 5 nämnda bestämmelse,
så många ledigheter
inom Kammaren, att nya valkretsar,
som i följd af stadgandet i näst
förestående mom. ännu ej utsett
riksdagsmän, samt gamla valkretsar,
för hvilka ökning af antalet
riksdagsmän bör äga rum, kunna
samtidigt komma i åtnjutande af
rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän,
skall, i afseende å ordningen
för sagda rättighets utöfning
dessa valkretsar emellan, gälla
till efterrättelse: att nya valkretsar
äga företräde framför äldre; att
bland två eller flera nya valkretsar
16
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
tillkommer den, som tidigast utträdt
nr landsting; att valkretsar, för
hvilka tillökningen i riksdagsmännens
antal är grundad på stadgandena
i mom. 2, äga företräde framför
valkretsar, för hvilka sådan tillökning
härleder sig från föreskrifterna
i mom. 4; att bland sådana
valkretsar, hvilka på grund af stadgandena
i mom. 2 äga välja ökadt
antal riksdagsmän, den har företrädet,
för hvilken detta antal är
störst, eller, om antalet är lika för
två eller flera valkretsar, den bland
dem, hvars folkmängd mest öfverskjuter
de tal, som enligt samma
mom. äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarne;
att bland sådana valkretsar, hvilka
jämlikt mom. 4 äga utse ökadt antal
riksdagsmän, företräde tillkommer
den, för hvilken det i samma mom.
omnämnda folkmängdsöfverskott är
störst; samt att i de fall, där folkmängdsöfverskottet,
såsom lika stort
för två eller flera valkretsar, ej kan
tjäna till grund för bestämmande
af företrädet dem emellan, detta
skall afgöras genom lottning inför
chefen för Justitie-departementet i
närvaro af tre bland Fullmäktige
i Rikets Bank och tre bland Fullmäktige
i Riksgäldskontor.
§ 7.
Val till riksdagsman i Första
Kammaren anställes af vederbörande
landsting och stadsfullmäktige, så ofta
(Föreslagen lydelse:)
företrädet tillkommer den, som tidigast
utträdt ur landsting; att valkretsar,
för hvilka tillökningen i
riksdagsmännens antal är grundad
på stadgandena i mom. 2, äga företräde
framför valkretsar, för hvilka
sådan tillökning härleder sig från
föreskrifterna i mom. 4; att bland
sådana valkretsar, hvilka på grund
af stadgandena i mom. 2 äga välja
ökadt antal riksdagsmän, den har
företrädet, för hvilken detta antal
är störst, eller, om antalet är lika
för två eller flera valkretsar, den
bland dem, hvars folkmängd mest
öfverskjuter de tal, som enligt
samma mom. äro bestämmande för
riksdagsmännens antal inom valkretsarne;
att bland sådana valkretsar,
hvilka jämlikt mom. 4 äga
utse ökadt antal riksdagsmän, företrädet
tillkommer den, för hvilken
det i samma mom. omnämnda folkmängdsöfverskott
är störst; samt
att i de fall, där folkmängdsöfverskottet,
såsom lika stort för två
eller flera valkretsar, ej kan tjäna
till grund för bestämmande af företrädet
dem emellan, detta skall afgöras
genom lottning inför chefen
för justitiedepartementet i närvaro af
tre bland fullmäktige i rikets bank och
tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.
§ 7.
1. Valkretsarna indelas i sex
grupper. Denna indelning fastställes
i vallagen. Är stad, som i 6 § 6 mom.
17
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
ledighet uppstår, eller då Konungen
förordnat nya val. Landsting sammanträder
lör det ändamål, där så
erfordras, till urtima möte.
Bih till Riksd. Prot. 1909. 3
(Föreslagen lydelse:)
sägs, berättigad att utse riksdagsman,
skall staden tillhöra samma grupp
som det landstingsområde, hvari staden
förut ingått.
2. Hvarje år skall inom en af
de i 1 mom. nämnda grupper förrättas
val för nästföljande sexårsperiod.
Hvilken ordning härvid skall
mellan grupperna iakttagas, därom
stadgas i vallagen. Val verkställes
af landsting vid lagtima möte och af
stadsfullmäktige vid sammanträde
under september månad.
3. Har Konungen förordnat om
nya val i hela riket, förrättas sådant
val i hvarje valkrets för tiden intill
utgången af den sexårsperiod, för
hvilken val senast hållits inom den
grupp, valkretsen tillhör.
4. Har i en valkrets riksdagsman
af gått före sexårsperiodens slut,
och är ej annan valkrets, till följd af
ny bestämmelse om riksdagsmännens
antal för de särskilda valkretsarna,
berättigad till den lediga platsen,
fylles ledigheten på sätt i vallagen
sägs. Skall ledigheten fyllas genom
nytt val, verkställes sådant för den
återstående tiden.
5. Skall plats, när sexårspeidoden
för en valkrets tilländalupit, öfvergå
från denna till valkrets inom annan
grupp, värde under sjätte året af
sagda period, å tid, som i 2 mom.
sägs, inom sistnämnda valkrets nytt
val anställdt för det eller de år, som
återstå af löpande sexår speriod för
samma valkrets,
i Raft.
3
18
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
6. Har i en valkrets riksdagsman
af gått före sexårsperiodens slut,
och är annan valkrets berättigad till
den lediga platsen, varde i sistnämnda
valkrets nytt val anställdt för tid,
som i 3 mom. af'ses; dock att, där
platsen jämlikt 2 eller 5 mom. redan
är tillsatt för tid efter löpande året,
det val, som för ledighetens fyllande
hålles, skall gälla allenast till årets
slut.
7. Landsting sammanträder för
riksdagsmannaval, där så erfordras,
till urtima möte.
§ 8.
Riksdagsman i Första Kammaren,
som vid riksdags början sin befattning
icke nio år innehaft, må därmed till
riksdagens slut fortfara, ändå att
under tiden nio år från valet förflyta.
§ 9-
Till ledamöter i Första Kammaren
kunna endast väljas män, som
uppnått trettiofem års ålder samt
äga och minst tre år näst före valet
ägt fastighet till taxeringsvärde, ej
understigande åttatiotusen riksdaler,
eller ock till staten skatta samt
under tid, som nyss är sagd, skattat
för minst fyratusen riksdaler årlig
inkomst af kapital eller arbete.
Kommer riksdagsman, efter det han
vald blifvit, i den ställning, att han
ej längre skulle varit valbar till
ledamot i Kammaren, frånträder han
sin befattning.
§ 8.
Valen till Första Kammaren äro
proportionella, där två eller flera riksdagsmän
skola utses.
Närmare bestämmelser om valen
meddelas i vallagen.
§ 9‘
Till ledamöter i Första Kammaren
kunna endast väljas män,
som uppnått trettiofem års ålder
samt äga och minst tre år näst före
valet ägt fastighet till taxeringsvärde,
ej understigande femtiotusen
riksdaler, eller ock till staten skatta
samt under tid, som nyss är sagd,
skattat för minst tretusen riksdaler
årlig inkomst. Kommer riksdagsman,
efter det han vald blifvit, i
den ställning, att han ej längre
skulle varit valbar till ledamot i
Kammaren, frånträder han sin befattning.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
19
(Nuvarande lydelse:)
§ 10.
För den, som blifvit till ledamot
i Första Kammaren utsedd, idfärdas
vid valförrättningens slut fullmakt i
två exemplar, af hvilka det ena
öfverlämnas åt den valde och det
andra insändes till Jnstitie-departementet.
fullmakter ne, som, när valet
verkställts af landsting, underskrifvas
af dess ordförande, med kontrasignation
af landstingets sekreterare, och,
då valet skett af stad, undertecknas af
stadsfullmäktiges ordför ande jämte två
af desse fullmäktige, böra hafva följande
lydelse:
»I kraft af det riksdagsmannaval,
som af N. N. landsting (stadsfullmäktige
i N. N. stad) blifvit den--
förrättadt, varder N. N. härigenom
befullmäktigad att för en tid af nio
år från nämnde dag vara ledamot
af Riksdagens Första Kammare.»
Ort och tid.
§ Il
År
någon missnöjd med riksdagsmannaval,
som af landsting eller
stadsfullmäktige förrättadt är, må
han däröfver hos Konungen anföra
underdåniga besvär. Han äger för
sådant ändamål hos landstingets sekreterare
eller stadsfullmäktiges ordförande
äska behörigt protokollsutdrag,
hvilket genast eller inom högst
två (lagar därefter bör till klaganden
utlämnas; och skall han, vid
(Föreslagen lydelse:)
§ io.
För en hvar, som blifvit till
ledamot i Första Kammaren utsedd,
skall, på sätt i vallagen närmare
stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas
i två exemplar, af hvilka det
ena öfverlämnas åt den valde och
det andra insändes till justitiedepartementet.
§ Il
År
någon missnöjd med val till
riksdagsman i Första Kammaren,
må han däröfver hos Konungen
anföra underdåniga besvär. Han
äger för sådant ändamål hos vederbörande
protokollsförare äska behörigt
protokollsutdrag, hvilket inom
högst två dagar därefter bör till
klaganden utlämnas; och skall han,
vid förlust af talan, sina till Konungen
ställda besvär, sist inom en
20
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
förlust af talan, sina till Konungen
ställda besvär, sist inom en månad
efter valförrättningens slut, ingifva
till Konungens Befallningshafvande,
som genom kungörelse, hvilken i
allmänna tidningarna införes, utsätter
viss kort tid, inom hvilken
underdånig förklaring må öfver besvären
till Konungens Befallningshafvande
aflämnas. Sedan den tid
tilländagått, har Konungens Befallningshafvande
att besvärshandlingarna
jämte de förklaringar, som
må hafva inkommit, ofördröjligen
till Konungen insända, för att i
Dess Högsta domstol skyndsamt
föredragas och afgöras.
§ 12.
Riksdagsman i Första Kammaren
äger ej att för denna befattning något
arfvode uppbära. Vill han befattningen
sig afsåga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
mellan riksdagar, hos Konungens
Befallningshafvande.
(Föreslagen lydelse:)
månad efter valförrättningens slut,
ingifva till Konungens befallningshafvande,
som genom kungörelse,
hvilken i allmänna tidningarna införes,
utsätter viss kort tid, inom
hvilken underdånig förklaring må
öfver besvären till Konungens befallningshafvande
aflämnas. Sedan
den tid tilländagått, har Konungens
befallningshafvande att besvärshandlingarna
jämte de förklaringar,
som må hafva inkommit, ofördröjligen
till Konungen insända, för att
i Dess högsta domstol skyndsamt
föredragas och afgöras.
§ 12-
Hvarje ledamot af Första Kammaren
åtnjuter af statsmedel ersättning
för resekostnad till och från
Riksdagen samt arfvode af ett tusen
två hundra riksdaler för hvarje lagtima
riksdag; dock att, när antingen
Konungen upplöser riksdag, innan
den varit fyra månader tillsammans,
eller ledamot af kammaren eljest af går
från sin befattning under Riksdagen,
innan så lång tid af dess sammanträde
förflutit, eller Riksdagen sammanträder
i följd däraf att Konungen,
med upplösande af riksdag, förordnat
om nya val, så ock under urtima
riksdag, kammarens ledamot undfår,
jämte resekostnads ersättning, i dagtraktamente
tio riksdaler, hvilket dock
ej må öfverstiga sammanlagdt ett
tusen två hundra riksdaler.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
21
(Nuvarande lydelse:)
b) Andra
§ 13-
1. Andra Kammarens ledamöter
skola till ett antal af tvåhundratrettio,
dåra/ etthundrafemtio för landet och
åttio för städerna, väljas för en tid
af tre år, räknade från och med
Januari månads början året näst
efter det, under hvilket valet skett.
2. A landet, hvartill i fråga
om riksdagsmannaval äfven räknas
köpingar, utses för hvarje domsaga
en riksdagsman. Understiger domsagornas
antal etthundrafemtio, skola,
för ernående af det bestämda antalet
riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna,
så vidt ske kan häradsvis,
indelas i två valkretsar, som hvardera
välja en riksdagsman. Öfverstiger
domsagornas antal etthundrafemtio,
skola, i den mån sådant er
-
(Föreslagen lydelse:)
Den ledamot af kammaren, som
icke i rätt tid vid Riksdagen sig inställer,
skall för hvarje dag han uteblifver
vara förlustig tio riksdaler af
arfvodet.
Vill ledamot af kammaren befattningen
sig afsåga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
mellan Riksdagar, hos Konungens
befallningshafvande.
Kammaren.
§ 13.
Andra Kammarens ledamöter
skola till ett antal af tvåhundratrettio
väljas för en tid af tre år, räknade
från och med januari månads början
året näst efter det, under hvilket
valet skett.
§ u.
1. Hvart och ett af rikets län
så ock Stockholms stad utgör en eller
flera valkretsar.
2. Stad, som utgör del af län,
skall, där stadens folkmängd vid början
af andra året inom en treårsperiod
uppgår till eller öfverstiger tre tvåhundratrettiondelar
af rikets folkmängd,
utgöra en valkrets i fråga
om val, som af ser tid efter periodens
utgång; dock må siad, hvars folkmängd
utgör minst sex tvåhundratrettiondelar
22
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
fordras, domsagor, som gränsa intill
hvarandra och hafva minsta sammanlagda
folkmängden, förenas, två och
två, till en valkrets.
3. I stad, hvars folkmängd uppgår
till eller öfver stig er en åttiondedel eif
folkmängden i rikets alla städer, väljes
efter stadens folkmängd en riksdagsman
för hvarje fullt tal, motsvarande
en åttiondedel af städernas folkmängd.
Städer, med mindre folkmängd än nu
är sagdt, ordnas, så vidt lämpligen
ske kan länsvis, i så många valkretsar,
som, med iakttagande af att hvardera
utser en riksdagsman, erfordras för
uppnående af det i mom. 1 föresknfna
antal riksdagsmän för städerna.
4. Indelningen af omförmälda
valkretsar, så ock riksdagsmännens
antal för hvar och en af de städer,
hvilkas folkmängd i och för sig berättigar
dem att utan förening med
annan stad välja riksdagsman, bestämmes,
efter ofvan angifva grunder,
hvart tionde år af Konungen. Den
ordning, som sålunda fästställes, vinner
ej tillämpning förr än vid de val,
hvilka näst därefter, enligt §15 mom. 1,
skola äga rum. Köping eller annat
samhälle, som erhåller stadsprivilegier,
räknas i fråga om riksdagsmannaval
fortfarande till landet, till dess ny
valkretsordning varder fastställd.
5. Uppgår städernas folkmängd
till mer än åttio tvåhundratrettiondedelar
af folkmängden i hela riket,
skall det här ofvan föreskrifna antalet
(Föreslagen lydelse:)
af rikets folkmängd, kunna delas i
valkretsar.
Inträffar vid början af andra året
inom en treårsperiod, att i stad, som
utgör en valkrets, folkmängden ej
längre uppgår till en nittiondel af
rikets folkmängd, skall staden icke
vidare bilda egen valkrets.
3. Rikets indelning i valkretsar
innehålles i vallagen.
§ 15.
1. I hvarje valkrets väljes, efter
folkmängden vid början af andra ård
näst före den treårsperiod, för hvilken
valen gälla, en riksdagsman för hvarje
fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel
af rikets folkmängd.
2. För valkrets, hvars folkmängd
ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondelar
af rikets folkmängd, väljas
dock tre riksdagsmän.
3. Därest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning af stadgandena
i 1 och 2 mom. bär utses, icke uppgår
till tvåhundratrettio, skola, för ernående
af detta antal, de valkretsar,
hvilkas folkmängd mest öfverskjuter
de tal, som enligt 1 mom. äro bestämmande
för riksdagsmännens antal
inom valkretsarna, hvar för sig i
ordning efter öfverskottens storlek vara
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
23
(Nuvarande lydelse:) ■
riksdagsmän tvåhundratrettio utses för
landet och för städerna efter förhållandet
mellan folkmängden å landet
och i städerna. Det antal riksdagsmän,
som sålunda bär utses för landet
och för städerna, bestämmes af
Konungen vid fastställande af den i
mom. 4 omförmäla ordning, därvid
i öfrigt stadgandetia i mom. 2 och 3
skola i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.
§ 14.
Valrätt tillkommer inom den kommun,
där han bosatt är, en hvar i
kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad man, hvilken antingen
äger eller med stadgad åborätt innehafver
fast egendom på landet eller i
stad till ett taxeringsvärde af minst
ett tusen riksdaler, eller för lifstid
eller för minst fem år arrenderar
jordbruksfastighet till taxeringsvärde,
ej understigande sextusen riksdaler,
eller ock erlägger till staten bevillning
för en till minst åttahundra riksdaler
uppskattad årlig inkomst.
(Föreslagen lydelse:)
berättigade att välja ytterligare en
riksdagsman. Är o öfverskottstalen lika
för två eller flera valkretsar, afgöres,
där så är nödigt, företrädet genom
lottning på sätt i 6 § 7 inom. är
stadgadt.
4. Det antal riksdagsmän, hvarje
valkrets eldigt ofvan angifna grunder
äger utse, fastställes för hvarje treårsperiod
af Konungen.
§ 16.
Valrätt tillkommer en hvar välfräjdad
svensk man från och med
kalenderåret näst efter det, hvarunder
han uppnått tjugufyra års ålder, dock ej
a) den, som står under förmynderskap
eller är i konkurstillstånd;
b) den, som häftar för understöd
hvithet under löpande eller sistförflutna
kalenderåret af fattigvårdssamhälle
tilldelats honom själf, hans hustru
eller minderåriga barn;
c) den, som icke erlagt de honom
påförda utskylder till stat och kommun,
hvilka förfallit till betalning under
de tre sistförflutna kalenderåren;
d) värnpliktig, som icke fullgjort
de honom till och med utgången af
sistförflutna kalenderåret åliggande
värnpliktsöfningar.
Till efterrättelse vid val skall
finnas röstlängd; och skall, på sätt
i vallagen finnes närmare bestämdt,
valrätten grundas på förhållandena
vid tiden för röstlängdens tillkomst,
ändå att förändring före valet inträffar.
24
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ 15.
1. Val till riksdagsmän i Andra
Kammaren verkställas under September
månad året näst före början
af de tre år, för hvilka valen gälla.
2. Förordnar Konungen nya val
eller afgår eljest riksdagsman för
Andra Kammaren innan den tid, för
hvilken han blifva vald, tilländalupit,
verkställes ofördröjligen inom den valkrets,
som utsett den afgångne, nytt
val för den återstående tiden.
§ 16.
o
1. A landet väljes riksdagsman
medelst elektorer. För hvarje kommun
utses inför kommunalstämmans ordförande
en elektor och därutöfver,
efter folkmängden, en för hvarje
fullt tal af ett tusen. Desse elektorer
sammanträda till riksdagsmannaval
inför dornhafvanden i den domsaga,
till hvilken valkretsen hörer, eller, om
två domsagor äro förenade till en
valkrets, inför domhafvanden i den
af dessa domsagor, hvilken den största
folkmängden äger.
2. I de valkretsar, som bestå af
två eller flera städer, utses inför
magistraten en elektor för hvarje stad
(.Föreslagen lydelse:)
§ 17.
1. Val till riksdagsmän i Andra
Kammaren verkställas under september
månad året näst före början
af de tre år, för hvilka valen gälla.
2. Förordnar Konungen om nya
val, förrättas dessa ofördröjligen för
den tid, som återstår af treårsperioden.
3. Afgår riksdagsman innan den
tid, för hvilken han blifvit vald, tilländalupil,
fylles ledigheten på sätt i
vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas
genom nytt val, verkställes sådant ofördröjligen
för den återstående tiden.
§ 18.
Valen till Andra Kammaren äro
omedelbara och, där två eller flera riksdagsmän
skola utses, proportionella.
Vid dessa val tillkommer hvarje
röstande lika röst.
Närmare bestämmelser om valen
meddelas i vallagen.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
25
(Nuvarande lydelse:)
och därutöfver, efter folkmängden,
en för hvarje fullt tal af femhundra.
Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför magistraten i den
stad inom valkretsen, som största
folkmängden äger.
3. Kommuner, som hafva att gemensamt
välja riksdagsman, äga dock
begagna det omedelbara valsättet, därest
af de röstberättigade så beslutas.
Då förslag härom af de röstberättigade
i en kommun väckes medelst beslut,
fattadt inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat, varder sådant
meddeladt Konungens Befallningshafvande,
som från öfriga till valkretsen
hörande kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse
om utgången, efter ty som
de flesta afgifna rösterna varit för
bifall eller af slag. I sistnämnda fall
kan frågan icke förr, än en tid af
fem år därefter förflutit, å nyo upptagas.
Beslutas åter förändringen,
träder den i kraft vid det val, som
näst efter en månad från kungörelsens
utfärdande inträffar, och gäller
för en tid af minst fem år, hvarefter
beslut om dess upphörande kan
på lika sätt som om dess införande
fattas.
Vid de omedelbara valen afgifvas
rösterna, särskildt för hvarje kommun,
inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat; och skola för
rösternas sammanräknande och fullmakts
utfärdande åt den, som de flesta
rösterna erhållit, valprotokollen insändas,
för kommunerna å landet till
Bih. till Riksd. Prat. 1909. 3 Sami. 1 Häft.
(Föreslagen lydelse:)
4
26
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
domhafvanden och för städerna till
magistraten i den stad, som största
folkmängden äger. Vid dessa protokolls
affattande böra till ledning tjäna
formulär, som af Konungen fastställas.
4. I stad, där magistrat ej finnes,
skall den för sådan stad särskildt
tillsatta styrelse eller dess ordförande
taga den befattning med riksdagsmannaval,
som enligt denna § samt
§§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat
eller dess ordförande.
5. I stad, som har att ensam
sända en eller flere riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten;
och må, där flere riksdagsmän
skola utses, staden, på sätt om
val till stadsfullmäktige är stadgadt,
kunna indelas i valkretsar.
§ 17.
Vid så väl elektors- som riksdagsmannaval
tillkommer hvarje röstande
en röst. Den, som därvid erhållit de
flestas röster, vare lagligen vald, och
skilje lotten emellan dem, som erhållit
lika röstetal.
Vid dessa val skola till efterrättelse
tjäna de för kommunerna
gällande röstlängder, som böra innehålla
anteckning om dem, hvilka enligt
14 § valrätt tillkommer.
§ 18.
Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
(Föreslagen lydelse:)
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
27
(Nuvarande lydelse:)
i Andra Kammaren erfordras, därom
underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för valet i
kyrkorna kungöra, med särskild föreskrift
att elektorsval, där det äger
rum, skall hållas minst åtta dagar
före riksdagsmannavalet. Skulle i
någon församling offentlig gudstjänst
ej förrättas å söndag, då kungörelsen
bör uppläsas, skall, på prästerskapets
anmodan, vederbörande kronobetjänt
kungörelsen skyndsamt kringsända.
I kungörelse om omedelbart val i valkrets,
som utgöres af tvä eller flera
kommuner, erinras om valprotokollens
ofördröjliga insändande till valförrättaren
och om dagen för rösternas
sammanräknande.
För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om kallelse
till kommunalstämma och allmän rådstuga
stadgadt är.
Där elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma eller
i magistrat, som valet förrättat, åt
den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom fullmakt
meddela till riktigheten bestyrkt
utdrag af valprotokollet. Vid detta
protokolls affattande bör till ledning
tjäna formulär, som af Konungen
fastställes.
§ 19.
Till ledamöter i Andra Kammaren
kunna endast väljas män, som uppnått
tjugufem års ålder samt, enligt
(Föreslagen lydelse:)
§ 19-
Till ledamot i Andra Kammaren
kan endast utses man, som äger valrätt
inom valkretsen eller, där fråga
28
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
14 §, äga valrätt inom den kommun
eller någon af de kommuner, för hvilka
de väljas.
§ 20.
För den, som blifvit utsedd till
ledamot i Andra Kammaren, utfärdas
ofördröjligen fullmakt i två
exemplar, underskrifna för valkrets
å landet af domhafvanden, för stad,
som ensam sänder riksdagsman, af
stadens magistrat, och för valkrets,
som hestår af flera städer, af den
magistrat, som valet slutligen handlagt;
och skall det ena exemplaret öfverlämnas
åt den välde och det andra
insändas till Justitie-departementet.
lullmakterne höra hafva följande
lydelse:
» Vid riksdagsmannaval, som den
— — hållits i N. N. domsaga»
(»N. N. valdistrikt af N. N. domsaga»)
eller »i N. N. stad» (»städer»),
»har N. N. blifvit utsedd till ledamot
af Riksdagens Andra Kammare för
en tid af tre år, räknade från och
med den 1 Januari nästkommande år»
(eller om valet hållits efter treårsperiodens
början: »för tiden till den
1 Januari år--»), »hvarom detta
länder till bevis och fullmakt.» Ort
och tid.
§ 21.
Riksdagsman, som för Andra
Kammaren vald blifvit, må ej denna
befattning sig undandraga, med
(Föreslagen lydelse:)
är om stad, bestående af flera valkretsar,
inom någon af dessa.
§ 20..
För en hvar, som blifvit utsedd
till ledamot i Andra Kammaren,
skall, på sätt i vallagen närmare
stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas
i två exemplar, af hvilka det
ena öfverlämnas åt den valde och
det andra insändes till justitiedepartementet.
§ 21.
Riksdagsman, som för Andra
Kammaren vald blifvit, må ej denna
befattning sig undandraga, med
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
29
(Nuvarande lydelse:)
mindre lian företer giltiga skäl för
afsägelse. Såsom sådana anses:
1. de hinder allmänna lagen
upptager såsom laga förfall;
2. ålder öfver 60 år;
3. att den valde tillförene såsom
riksdagsman bevistat tre lagtima
riksdagar.
Afsägelse af riksdagsmannauppdrag,
som göres vid valtillfälle,
pröfvas af valförrättaren. Sker afsägelse
efteråt, mellan riksdagar,
pröfvas den af Konungens Befallningshafvande.
§ 22.
1. År någon missnöjd med val
till riksdagsman i Andra Kammaren,
må han däröfver anföra besvär hos
Konungens Befallningshafvande i valorten
eller, där fråga om val för flera
domsagor eller städer handlagts inom
särskilda län, hos Befallningshafvanden
i det län, där slutliga handläggningen
skett. För det ändamål äger
klaganden hos domhafvande eller
magistrat, som slutligen handlagt valfrågan,
äska behörigt protokollsutdrag,
hvilket genast eller inom
högst två dagar därefter bör till
klaganden utlämnas; och skall han,
vid förlust af talan, sist inom åtta
dagar efter valförrättningens slut
ingifva sina besvär till Konungens
Befallningshafvande, som, på sätt i
11 § stadgas, lämnar vederbörande
tillfälle att sig förklara samt sist
innan nästa dags utgång, efter det
(Föreslagen lydelse:)
mindre han företer giltiga skäl för
afsägelse. Som sådana anses:
1. de hinder allmänna lagen
upptager såsom laga förfall;
2. ålder öfver 60 år;
3. att den valde tillförene såsom
riksdagsman bevistat tre lagtima
riksdagar.
Afsägelse af riksdagsmannauppdrag,
ehvad den göres vid valtillfälle
eller efteråt, mellan riksdagar,
pröfvas af Konungens befallningshafvande.
§ 22.
År någon missnöjd med val till
riksdagsman i Andra Kammaren,
eller vill någon klaga öfver beslut,
hvarigenom af honom gjord afsägelse
af riksdagsmannauppdrag ej blifvit
godkänd, må han däröfver hos
Konungen anföra besvär. För sådant
ändamål äger klaganden hos
Konungens befallningshafvande äska
behörigt protokollsutdrag, hvilket
inom högst tre dagar därefter bör
till klaganden utlämnas; och skall
han, vid förlust af talan, sist inom
tio dagar efter valförrättningens
slut eller, där afsägelse skett senare
än vid valtillfälle, efter erhållen del
af Konungens befallningshafvandes
beslut sina till Konungen ställda
besvär ingifva till befallning shaf vanden,
som, på sätt i 11 § stadgas,
lämnar vederbörande tillfälle att sig
förklara. Sedan den för förklarings
30
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
den för förklarings afgifvande bestämda
tid tilländalupit, sitt utslag
i målet utfärdar.
2. Ben med Konungens Befallning
skaf vandes utslag missnöjde egen
att, sist inom åtta dagar efter däraf
erhållen del, till Konungens Befallningshafvande
inlämna sina besvär,
ställda till Konungen, hvarefter med
målet vidare så förhålles, som ofvan
i 11 § sägs.
3. Vill någon klaga öfver beslut,
hvarigenom af honom gjord afsägelse
af riksdagsmannauppdrag ej blifva
godkänd, förfares i afseende därå,
om afsägelsen ägt rum vid valtillfälle,
enligt mom. 1 i denna § och, om
afsägelsen efteråt skett hos Konungens
Befallningshafvande enligt mom. 2.
§ 23.
Hvarje ledamot af Andra Kammaren
åtnjuter af statsmedel ersättning
för resekostnad till och från
riksdagen samt arfvode af ett tusen
två hundra riksdaler för hvarje lagtima
riksdag; dock att, när antingen
Konungen upplöser Riksdag, innan
den varit fyra månader tillsammans,
eller ledamot af Kammaren eljest afgår
från sin befattning under riksdagen,
innan så lång tid af dess
sammanträde förflutit, eller Riksdagen
sammanträder i följd däraf att Konungen,
med upplösande af Riksdag,
förordnat om nya val, så ock under
urtima riksdag, Kammarens ledamot
undfår, jämte resekostnadsersättning,
(Föreslagen lydelse:)
afgifvande bestämda tid tilländalupit,
har Konungens befallningshafvande
att besvären jämte alla målet rörande
handlingar ofördröjligen till Konungen
insända, hvarefter med målet
vidare så förhålles, som i 11 § sägs.
§ 23.
Hvarje ledamot af Andra Kammaren
åtnjuter af statsmedel resekostnadser
sättning samt arfvode eller
dagtraktamente, enligt hvad i 12 §
är i fråga om Första Kammaren
stadgadt.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
31
(Nuvarande lydelse:)
i dagtraktamente tio riksdaler, hvilket
dock ej må öfverstiga sammanlagdt
ett tusen tvåhundra riksdaler.
Den ledamot af Kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig
inställer, skall för hvarje dag han
uteblifver vara förlustig tio riksdaler
af arfvodet.
§ 25.
Befinnes vid riksdagsmannaval,
hvilka böra med slutna sedlar förrättas,
valsedel lyda å person, som
ej är valbar, eller på flera eller färre,
än som vid valtillfället böra väljas,
eller innefattar valsedel någon tvetydighet
i anseende till den eller de
valdes namn, skall samma sedel anses
ogild.
Åro valsedlar till större antal
än hälften ogilda och finnes det inverka
på valets utgång, varde nytt
val anställdt.
Valsedlar, som vid elektors- eller
riksdagsmannaval afgifvits, skola af
valets förrättare inläggas under försegling
och förvaras, till dess riksdag
smannavalets giltighet vederbörligen
afgjorts.
I 28.
Hos Konungen göres af hvardera
Kammaren anmälan om de
ledigheter inom Kammaren, hvilka
skola under samma eller innan nästa
riksdag genom val fyllas, hvarefter
Konungen anbefaller Dess Befall
-
(Föreslagen lydelse:)
Den ledamot af Kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig
inställer, skall för hvarje dag han
uteblifver vara förlustig tio riksdaler
af arfvodet.
§ 25.
Riksdagsmannaval förrättas med
slutna sedlar. Åro valsedlar till
större antal än hälften ogilla, varde
nytt val anställdt.
*
§ 28.
1. Hos Konungen göres af hvardera
kammaren anmälan om de
ledigheter inom kammaren, hvilka
skola under samma eller innan nästa
riksdag fyllas, hvarefter Konungen
anbefaller Dess befallningshafvande
32
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
mngsliafvan.de
val anställas.
Om emellan riksdagar ledighet
i någondera Kammaren genom ledamots
afgång uppstår, åligger Konungens
Befallningshafvande, när den
afgångne tillhört Andra Kammaren,
att föranstalta om nytt val; och, då
den afgångne varit ledamot af Första
Kammaren, att om ledigheten göra
anmälan hos Konungen, som förordnar
om nytt vals anställande.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar
samt att hos Riksdagen föreslå de
ändringar däruti, dem utskottet anser
högst nödiga eller nyttiga och
möjliga att verkställa, så ock att
meddela utlåtande öfver de från
Kamrarna till utskottet hänvisade
grundlagsfrågor.
2. Utskottet åligger ock att
äska de i Statsrådet förda protokoll,
med undantag af dem, som
angå ministeriella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad
som rörer kända och af utskottet
uppgifna händelser kunna fordras.
Om utskottets rätt och plikt att,
efter granskning af dessa protokoll,
hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,
hvartill denna granskning
funnits föranleda eller eljest
vidtaga den med anledning af gjord
(Föreslagen lydelse:)
föranstalta, att riksdagsmän utses i
de afgångnes ställe.
2. Om mellan riksdagar ledighet
i någondera kammaren genom ledamots
afgång uppstår, åligger Konungens
befallningshafvande, när
den afgångne tillhört Andra Kammaren,
att så förfara, som i 1 mom.
är sagdt; och, då den afgångne
varit ledamot af Första Kammaren,
att om ledigheten göra anmälan
hos Konungen, som förordnar om
ledighetens fyllande.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar
och vallagen samt att hos Riksdagen
föreslå de ändringar däruti, dem
utskottet anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa,
så ock att meddela utlåtande öfver
de från kamrarna till utskottet
hänvisade grundlags- och vallagsfrågor.
2. Utskottet åligger ock att
äska de i statsrådet förda protokoll,
med undantag af dem, som •
angå ministeriella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad
som rörer kända och af utskottet
uppgifna händelser kunna fordras.
Om utskottets rätt och plikt att,
efter granskning af dessa protokoll,
hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,
hvartill denna granskning
funnits föranleda, eller eljest
vidtaga den med anledning af gjord
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
33
(Nuvarande lydelse:)
anmärkning erforderliga åtgärd, så
ock att, när af riksdagsman eller
af annat utskott än Konstitutionsutskottet
fråga blifvit väckt, att
Statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före
frågans afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, därom är i' regeringsformen
stadgadt.
3. Utskottet tillkommer jämväl
att, då olika meningar mellan
Kamrarna uppstå, till bvilket utskott
uppkomna frågor och ämnen
böra hänvisas, därom besluta, så
ock att skilja mellan Kammare och
dess talman, då den senare vägrar
proposition.
Bih. till Rilcsd. Prat. 1909. 3 Sami.
(Föreslagen lydelse:)
anmärkning erforderliga åtgärd, så
ock att, när af riksdagsman eller
af annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blifvit väckt, att
statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före
frågans afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, därom är i regeringsformen
stadgadt.
3. Utskottet tillkommer jämväl
att, då olika meningar mellan
kamrarna uppstå, till hvilket utskott
uppkomna frågor och ämnen
böra hänvisas, därom besluta, så
ock att skilja mellan kammare och
dess talman, då den senare vägrar
proposition.
Öfvergångsstadgande.
1. Riksdagsman i Första Kammaren,
som cir vald med tillämpning
af de före år 1909 gällande stadganden,
äger ej med sin befattning fortfara
längre än till början af första
sexårsperioden för den valkrets, som
utsett honom. Har han vid ingången
af året näst före sagda period sin
befattning icke nio år innehaft, må
han därmed fortfara till årets slut,
ändå att under tiden nio år från
valet förflyta.
Bär tjänstgöringstidens slut ej
sammanfaller med början af sexårsperiod
för den valkrets, som är berättigad
till platsen, skall val, som
för platsens besättande hålles, gälla
1 Höft. 5
34
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Föreslagen lydelse:)
för tiden intill början af närmaste
sexårsperiod för valkretsen. Samma
lag vare, där platsen varder ledig
före tjänstgöringstidens utgång.
2. För den grupp af valkretsar,
hvilken är den första enligt den i vallagen
mellan grupperna stadgade ordning,
utgöres första sexårsperioden
af åren 1910—1915.
Förordnar Konungen om nya val
till Första Kammaren, innan val i
sjätte gruppen förrättats för sexårsperiod,
skola de nya valen gälla för
grupp, som valt för sexårsperiod, till
periodens utgång och för annan grupp
till början af dess första sexårsperiod.
3. Intill dess nya val i hela
riket till Andra t Kammaren första
gången förrättas efter utgången af
augusti månad 1910, skola i fråga
om val till kammaren tillämpas de
före år 1909 i sådant hänseende
gällande stadganden.
Hänvisning: Särskilda utskottets n:o 1 utlåtande n:o 3 och memorial
n:o 5 år 1907.
Första Kammarens protokoll den 10, 11 och 14 maj.
Andra Kammarens protokoll den 10, 11 och 14 maj.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
35
från riksdagen år 1908:
1) angående ändrad lydelse af §§ 7, 9, 11, 12, 28, 32, 33, 86
och 105 regeringsformen samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen.
Regeringsformen:
(Nuvarande lydelse:)
§ 7.
Alla regeringsärenden, med un- .
dantag af sådana, som i 11 och 15
§§ omförmälas, skola inför Konungen
i Statsrådet föredragas och där
afgöras.
§ 9.
Uti alla mål, som hos Konungen
i Statsrådet förekomma, skall protokoll
föras. Statsrådets tillstädesvarande
ledamöter böra, under ansvarighet
för rådslagen, till den påföljd,
hvarom i 106 och 107 §§
vidare stadgas, ovillkorligen till protokollet
sina meningar yttra och
förklara; Konungen dock förbehållet
att allena besluta. Skulle någonsin
den oförmodade händelse inträffa,
att Konungens beslut vore uppenbarligen
stridande mot rikets grund
-
(Föreslagen lydelse:)
§ 7.
Alla regeringsärenden, med undantag
af sådana, som i 15 § omförmälas,
skola inför Konungen i
statsrådet föredragas och där afgöras.
§ 9.
Uti alla mål, som hos Konungen
i statsrådet förekomma, skall protokoll
föras. Där rikets säkerhet eller
eljest synnerligen viktiga skäl kräfva
hemlighållande af mål, som angår
rikets förhållande till främmande
makt, skall öfver målet föras särskildt
protokoll.
Statsrådets tillstädesvarande ledamöter
böra, under ansvarighet för
rådslagen, till den påföljd, hvarom
i 106 och 107 §§ vidare stadgas,
ovillkorligen till protokollet sina
Ang. upphäfvande
af
den 6. k.
ministeriella
konseljen.
36
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
lag eller allmän lag, åligge det då
Statsrådets ledamöter att kraftiga
föreställningar däremot göra. Den,
som ej särskild mening till protokollet
anfört, vare för beslutet ansvarig,
såsom hade han styrkt Konungen
att det beslut fatta.
§ 11.
Ministeriella mål. hvarmed förstås
alla de, som angå rikets förhållande
till främmande makter, skola på det
sätt Konungen lämpligast synes, beredas
af Ministern för utrikes ärendena,
hvilken det tillhör att dessa mål
anmäla och föredraga inför Konungen
i närvaro af Statsministern och
någon annan Statsrådets ledamot eller,
där Ministern för utrikes ärendena
tillika är Statsminister, två andra
tillkallade statsrådsledamöter. År
Statsministern hindrad att vara tillstädes,
tillkalle Konungen i hans ställe
en annan Statsrådets ledamot. År
Ministern för utrikes ärendena frånvarande,
föredrage den Statsrådets
ledamot, Konungen äfven i detta fall
tillkalle. Sedan Konungen af dessa
ämbetsmän inhämtat till protokoll anförda
råd, för hvilka de blifva an-,
svarige, fatte Konungen, i deras närvaro,
besluten; åliggande det den därtill
särskildt förordnade att protokollet
(Föreslagen lydelse:)
meningar yttra och förklara; Konungen
dock förbehållet att allena besluta.
Skulle någonsin den oförmodade
händelse inträffa, att Konungens
beslut vore uppenbarligen stridande
mot rikets grundlag eller
allmän lag, åligge det då statsrådets
ledamöter att kraftiga föreställningar
däremot göra. Den, som ej särskild
mening till protokollet anfört, vare
för beslutet ansvarig, såsom hade han
styrkt Konungen att det beslut fatta.
§ 11-
I mål, som angå rikets förhållande
till främmande makter, skola
alla meddelanden till främmande
makt eller Konungens sändebud i utlandet,
utan afseende å ärendets beskaffenhet,
ske genom ministern för
utrikes ärendena.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
37
(Nuvarande lydelse:)
fora. Af sådana beslut må Konungen
låta till Statsrådets kunskap komma
hvad honom nyttigt synes, sä att kännedom
äfven af denna riksstyrelsens
gren måtte hos Statsrådet finnas. Alla
meddelanden i ministeriella mål till
främmande makt eller Konungens
sändebud i utlandet skola, utan afseende
å ärendets beskaffenhet, ske
genom Ministern för utrikes ärendena.
§ 12-
Konungen äger att i afhandlingar
och förbund med främmande
makter ingå, sedan lian, i den ordning
föregående paragraf stadgar,
däröfver hört Statsministern, Ministern
för utrikes ärendena och någon
annan tillkallad Statsrådets ledamot
eller, där Ministern för utrikes ärendena
tillika är Statsminister, två andra
tillkallade Statsrådets ledamöter.
§ 28.
l:o. Konungen äger att i Statsrådet
utnämna och befordra infödde
svenske män till alla de ämbeten
och tjänster inom riket, högre och
lägre, hvilka äro af den egenskap,
att Konungen fullmakter därå utfärdar,
dock böra vederbörande förut
med förslag hafva inkommit, där
sådana hittills ägt rum. Konungen
vare likväl obetaget, att, efter vederbörandes
hörande, eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska
läraretjänsterna likväl undantagna,
(Föreslagen lydelse:)
§ 12-
Konungen äger att i afhandlingar
och förbund med främmande
makter ingå, sedan statsrådet däröfver
blifvit hördt.
§ 28.
Konungen äger att i statsrådet
utnämna och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och
tjänster, högre och lägre, hvilka äro
af den egenskap, att Konungen fullmakter
därå utfärdar, dock böra
vederbörande förut med förslag hafva
inkommit, där sådana hittills ägt
rum. Konungen vare likväl obetaget
att, efter vederbörandes hörande,
eller uppå deras framställning, till
lärarebefattningar vid universiteterna,
de teologiska läraretjänsterna likväl
undantagna, såsom ock till lärare
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
såsom ock till lärare- och andra
beställningar vid andra inrättningar
för vetenskap, slöjd eller skön konst,
äfvensom till iäkarebefattningar,
kalla och befordra äfven utländske
män af utmärkt förtjänst, de där
den rena evangeliska läran bekänna.
Likaledes må Konungen kunna uti
militära ämbeten nyttja utländske
män af sällsynt skicklighet, men icke
till kommendanter i fästningarne.
Konungen fäste, vid alla befordringar,
afseende endast å de sökandes förtjänst
och skicklighet, men icke på
deras börd. Till prästerligt ämbete
eller till annan tjänst, hvarmed är
lörenadt åliggande att meddela undervisning
i kristendom eller teologisk
vetenskap, kan endast den utnämnas,
som bekänner den rena
evangeliska läran. Till alla öfriga
ämbeten eller tjänster, med det undantag
i afseende å Statsrådets ledamöter,
som i 4 § stadgas, må bekännare
af annan kristen troslära,
äfvensom af den mosaiska, kunna
nämnas; dock må icke någon, som
ej tillhör den rena evangeliska läran,
såsom domare eller innehafvare af
annan tjänst deltaga i handläggning
eller afgörande af fråga, som angår
religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar inom den svenska
kyrkan. Hvarje departementschef
skall föredraga och expediera alla
ärenden rörande befordringar, förordnanden,
tjänstledighet och afsked,
till och ifrån ämbeten och tjänster
(.Föreslagen lydelse:)
och andra beställningar vid andra
inrättningar för vetenskap, slöjd eller
skön konst, äfvensom till läkarebefattningar,
kalla och befordra äfven
utländske män af utmärkt förtjänst,
de där den rena evangeliska läran
bekänna. Likaledes må Konungen
kunna uti militära ämbeten nyttja
utländske män af sällsynt skicklighet,
men icke till kommendanter i
fästningarna, Till konsul må ock
■utländsk man nämnas, där lön ej är
med befattningen förenad. Konungen
fäste, vid alla befordringar, afseende
endast å de sökandes förtjänst
och skicklighet, men icke på
deras börd. Till prästerligt ämbete
eller till annan tjänst, hvarmed är
förenadt åliggande att meddela undervisning
i kristendom eller teologisk
vetenskap, kan endast den
utnämnas, som bekänner den rena
evangeliska läran. Till alla öfriga
ämbeten eller tjänster, med det
undantag i afseende å statsrådets
ledamöter, som i 4 § stadgas, må
bekännare af annan kristen troslära,
äfvensom af den mosaiska, kunna
nämnas; dock må icke någon, som
ej tillhör den rena evangeliska läran,
såsom domare eller innehafvare af
annan tjänst deltaga i handläggning
eller afgörande af fråga, som angår
religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar inom den svenska
kyrkan. Hvarje departementschef
skall föredraga och expediera alla
ärenden, rörande befordringar, för
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:ö ].
39
(Nuvarande lydelse:)
vid de verk och stater, som under
departementet höra.
2:o. Konungen äger att genom
naturalisation till svensk medborgare
upptaga utländsk man i den ordning
och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad i
den ordning 87 § 1 mom. stadgar.
Sålunda naturaliserad utländing
njute samma rättigheter och förmåner,
som infödd svensk man,
dock utan att kunna till ledamot af
Statsrådet utnämnas.
§ 32.
Sändebud hos främmande makter
och tjänstemän vid beskickning änne
nämne Konungen i den ordning, som
i 11 § i fråga om ministeriella måls
behandling föreskrifven är.
§ 33.
Enär sådana sysslor, hvartill förslag
blifvit upprättade, skola af
Konungen bortgifvas, böra Statsrådets
ledamöter yttra sig öfver de
sökandes skicklighet och förtjänster.
Age de äfven rätt, att emot Konungens
utnämningar till andra tjänster
och ämbeten underdåniga påminnelser
göra.
(Lika med nuvarande § 28 mom. 2.)
{Föreslagen lydelse:)
ordnanden, tjänstledighet och afsked,
till och ifrån ämbeten och tjänster
vid de verk och stater, som under
departementet höra.
(Lika med § 33.)
Utgår.
§ 32.
Enär sådana sysslor, hvartill
förslag blifvit upprättade, skola af
Konungen bortgifvas, böra statsrådets
ledamöter yttra sig öfver de
sökandes skicklighet och förtjänster.
Åge de äfven rätt, att emot Konungens
utnämningar till andra tjänster
och ämbeten underdåniga påminnelser
göra.
§ 33.
Konungen äger att genom naturalisation
till svensk medborgare
upptaga utländsk man i den ordning
40
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ 86.
Med tryckfrihet förstås hvarje
svensk mans rättighet att, utan
några af den offentliga makten i
förväg lagda hinder, utgifva skrifter,
att sedermera endast inför laglig
domstol kunna tilltalas för deras
innehåll, och att icke i annat fall
kunna därför straffas, än om detta
innehåll strider emot tydlig lag,
gifven att bevara allmänt lugn, utan
att återhålla allmän upplysning.
Alla handlingar och protokoll i hvad
mål som helst, de protokoll undantagna,
som uti Statsrådet och hos
Konungen i ministeriélla ärenden
och kommandomål föras, må ovillkorligen
genom trycket kunna utgifvas.
Ej må tryckas banko- och
riksgäldsverkens protokoll och handlingar
rörande ärenden, Indika böra
hemliga hållas.
§ 105.
Lagtima Riksdags Konstitutionsutskott
äge att äska de protokoll,
som uti Statsrådet blifvit förda, utom
dem, som angå ministeriélla ärenden
(Föreslagen lydelse:)
och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad i
den ordning 87 § 1 mom. stadgar.
Sålunda naturaliserad utländing
njute samma rättigheter och förmåner,
som infödd svensk man,
dock utan att kunna till ledamot
af statsrådet utnämnas.
§ 86-
Med tryckfrihet förstås hvarje
svensk mans rättighet att, utan
några af den offentliga makten i
förväg lagda hinder, utgifva skrifter,
att sedermera endast inför laglig
domstol kunna tilltalas för deras
innehåll, och att icke i annat fall
kunna därför straffas, än om detta
innehåll strider emot tydlig lag,
gifven att bevara allmänt lugn, utan
att återhålla allmän upplysning.
Alla handlingar och protokoll i hvad
mål som helst, de protokoll undantagna,
som uti statsrådet och hos
Konungen i kommandomål föras, må
ovillkorligen genom trycket kunna
utgifvas. Ej må tryckas banko- och
riksgäldsverkens protokoll och handlingar
rörande ärenden, hvilka böra
hemliga hållas.
§ 105.
Lagtima Riksdags konstitutionsutskott
äge att äska de protokoll,
som uti statsrådet blifvit förda, dock
att sådant särskilt protokoll, hvarom
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
41
(Nuvarande lydelse:)
och kommandomål, hvilka endast i det,
som rörer allmänt kända och af utskottet
uppgifna händelser, må kunna
fordras.
(Föreslagen lydelse:)
i 9 f förmäles, och protokoll i kommandomål
må kunna fordras endast
i det, som rörer allmänt kända och
af utskottet uppgifna händelser.
Riksdagsordningen.
§ 88. § 38.
2. Utskottet åligger ock att äska
de i Statsrådet förda protokoll, med
undantag af dem, som angå ministeriella
ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad som rörer kända
och af utskottet uppgifna händelser
kunna fordras. Om utskottets rätt
och plikt att, efter granskning af
dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla
de anmärkningar, hvartill
denna granskning funnits föranleda,
eller eljest vidtaga den med anledning
af gjord anmärkning erforderliga
åtgärd, så ock att, när af riksdagsman
eller af annat utskott än
Konstitutionsutskottet fråga blifvit
väckt, att Statsrådet eller någon dess
ledamot eller föredragande sitt ämbete
på obehörigt sätt utöfvat, häröfver,
före frågans afgörande af
Riksdagen, afgifva yttrande, därom
är i regeringsformen stadgadt.
2. Utskottet åligger ock att äska
de i statsrådet förda protokoll, dock
att sådant särskildt protokoll, hvarom
i 9 § regeringsformen förmäles, och
protokoll i kommandomål kunna fordras
endast i hvad som rörer allmänt
kända och af utskottet uppgifna
händelser. Om utskottets rätt
och plikt att, efter granskning af
dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla
de anmärkningar, hvartill
denna granskning funnits föranleda,
eller eljest vidtaga den med anledning
af gjord anmärkning erforderliga
åtgärd, så ock att, när af riksdagsman
eller af annat utskott än
konstitutionsutskottet fråga blifvit
väckt, att statsrådet eller någon
dess ledamot eller föredragande sitt
ämbete på obehörigt sätt utöfvat,
där öfver, före frågans afgörande af
Riksdagen, afgifva yttrande, därom
är i regeringsformen stadgadt.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, N:o 1.
Första Kammarens protokoll den 19 februari.
Andra Kammarens protokoll den 19 februari.
Bih. till Biksd. Prof. 1909. 3 Sami. 1 Höft.
6
42
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
Ang. inrättande
af eu
regeringsrätt
m. m.
2) angående ändrad lydelse af §§ 17, 18, 19, 21, 22, 23, 25, 26,
34, 87, 99, 101, 102, 103, 104 och 106 regeringsformen, §§ 11,
43, 54 och 69 riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 17-
Konungens domsrätt skall uppdragas
minst tolf, högst tjuguen, af
Honom utnämnda, lagkunniga män,
hvilka fullgjort livad författningarna
föreskrifva dem, som uti domareämbeten
må nyttjas, samt i sådana
värf ådagalagt insikt, erfarenhet och
redlighet. De kallas justitieråd och
utgöra Konungens Högsta domstol.
Deras antal må ej ökas utöfver tolf,
såvida ej Konungen och Riksdagen,
i den ordning, 87 § 1 mom. stadgar,
besluta att Högsta domstolen skall
på afdelningar arbeta; och varde,
i sådant fäll, såväl justitierådens
antal inom ofvan föreskrifna gränser,
som ärendenas fördelning mellan
afdelningarna i samma ordning bestämda.
(Föreslagm lydelse:)
§ 17.
l:o. Konungens domsrätt skall
uppdragas minst tolf af Honom utnämnda,
lagkunniga män, hvilka
fullgjort hvad författningarna föreskrifva
dem, som uti domareämbeten
må nyttjas, samt i sådana värf ådagalagt
insikt, erfarenhet och redlighet.
De kallas justitieråd och utgöra
Konungens högsta domstol.
Deras antal må ej ökas utöfver tolf.
såvida ej Konungen och Riksdagen,
i den ordning 87 § 1 mom. stadgar,
besluta, att högsta domstolen skall
på afdelningar arbeta; och varde,
i sådant fäll, såväl justitierådens
antal med iakttagande af hvad ofvan
är sagdt som ärendenas fördelning
mellan afdelningarna i samma ordning
bestämda.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
43
(Nuvarande lydelse:)
%
§ 18.
»
Denna Högsta domstol tillkommer
det äfven att upptaga och afgöra
alla ansökningar, att Konungen må
bryta dom åter, som vunnit laga
kraft, eller återställa laga tid, som
försuten är.
§ 19-
Inkomma till Konungen ifrån
domstolar och ämbetsmän förfrågningar
om lagens rätta mening i
sådana fall, som till domares åtgärd
(Föreslagen lydelse:)
2:o. Konungens rätt att'pröfva och
afgöra besvär, som jämlikt författningarna
må hos Konungen fullföljas
i statsdepartementen, skall i den omfattning,
som bestämmes i särskild lag,
stiftad af Konungen och Riksdagen
samfälldt enligt den i 87 § 1 mom.
stadgade ordning, uppdragas minst
sju af Konungen utnämnda män, som
förvaltat civil beställning samt däruti
ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet.
De kallas regeringsråd och utgöra
Konungens regeringsrätt. Minst
två tredjedelar af hela antalet regeringsråd
skola hafva fullgjort hvad
författningarna föreskrifva dem, som
uti domareämbeten må nyttjas.
Närmare bestämmelser om regeringsrättens
sammansättning och tjänstgöring
meddelas i omförmälda lag.
§ 18-
Regeringsrätten tillkommer det
äfven att, i mål af beskaffenhet att
kunna tillhöra dess slutliga pröfning,
upptaga och afgöra alla ansökningar,
att Konungen må bryta dom åter,
som vunnit laga kraft, eller återställa
laga tid, som försuten är. Alla
öfriga sådana ansökningar skola af
högsta domstolen af göras.
§ 19-
Inkomma till Konungen ifrån
domstolar och ämbetsmän förfrågningar
om lagens rätta mening i
sådana fall, som till domares åtgärd
44
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
höra, äge ock Högsta domstolen att
de sålunda sökta förklaringar gifva.
§ 21.
Konungen äger tvenne röster i de
mål, hvilkas föredragning och afgörande
Han för godt finner att i
Högsta domstolen öfvervara. Alla
frågor om förklaringar öfver lagen
skola hos Konungen anmälas och Dess
röster däruti inhämtas och beräknas,
änskönt Han icke i Högsta domstolens
öfverläggningar därom deltagit.
§ 22.
Uti Högsta domstolen kunna
ringare mål pröfvas ock afgöras
af fem ledamöter, så ock af fyra,
där alla fyra äro om slutet ense.
Öfver viktigare saker skola minst
sju döma. Ej må flere än åtta
ledamöter på en gång i pröfningen
af något mål deltaga, där ej för
vissa fall annorledes förordnas i den
ordning 87 § 1 mom. stadgar.
(Föreslagen lydelse:)
höra, äge högsta domstolen att de
sålunda sökta förklaringar gifva.
§ 21.
Tre ledamöter af högsta domstolen
och en af regeringsrättens lagfarna
ledamöter skola tillsammans utgöra
Konungens lagråd.
Lagrådet tillkommer att afgifva
utlåtande öfver de förslag till stiftande,
upphäfvande, ändring eller förklaring
af lagar eller författningar, hvilka för
sådant ändamål blifva af Konungen
öfverlämnade. Där så pröfvas nödigt,
må Konungen för visst ärende till
ledamot af lagrådet ytterligare förordna
en för insikt, erfarenhet och
redlighet känd man.
Närmare bestämmelser om tjänstgöringen
i lagrådet meddelas i särskild,
af Konungen och Riksdagen jämlikt
87 § 1 mom. gemensamt beslutad lag.
§ 22.
l:o. Uti högsta domstolen kunna
ringare mål pröfvas och afgöras af
fem ledamöter, så ock af fyra, där
alla fyra äro om slutet ense. Öfver
viktigare saker skola minst sjxi
döma. Ej må flere än åtta ledamöter
på en gång i pröfningen af
något mål deltaga, där ej för vissa
fall annorledes förordnas i den ordning
87 § 1 mom. stadgar.
2:o. I regeringsrätten kunna mål
pröfvas och afgöras af fem ledamöter,
så ock af fyra, där tre af dem äro
om slutet ense.
Konstitutionsutskottets Memorial No 1.
45
(Nuvarande lydelse:)
§ 23.
Alla Högsta domstolens beslut
utfärdas i Konungens namn och
med Dess höga underskrift eller
under Dess sekret.
§ 25.
Konungen äger att i brottmål
göra nåd, mildra lifsstraff samt återgifva
ära och till kronan förverkadt
gods; dock må öfver ansökningar
därom Högsta domstolen höras och
Konungen Sina heslut till Statsrådet
fatta. På den brottslige skall sedermera
ankomma att emottaga den
nåd, Konungen honom förunnat,
eller undergå straff, hvartill han
blifvit dömd.
(Föreslagen lydelse:)
Alla högsta domstolens och regeringsrättens
beslut utfärdas i Konungens
namn och med Dess höga
underskrift eller under Dess sekret.
Till föredragning och afgörande
i regeringsrätten skola ärendena beredas
i det departement, hvartill de,
enligt den i (> § omförmälda fördelning,
höra.
§ 26.
Konungen äger att i brottmål
göra nåd, mildra lifsstraff samt återgifva
ära och till kronan förverkadt
gods. Öfver ansökningar därom
höre Konungen dock regeringsrätten,
beträffande mål af beskaffenhet att
kunna tillhöra dess slutliga prof ning,
men i andra mål högsta domstolen;
och fatte Konungen Sina beslut uti
statsrådet. På den brottslige skall
sedermera ankomma att emottaga
den nåd, Konungen honom förunnat,
eller undergå det straff, hvartill han
blifvit dömd.
§ 26.
Då justitieärenden i Statsrådet
föredragas, skola, jämte chefen för
Justitiedepartementet och två andra
ledamöter af Statsrådet, två justitieråd
dem öfvervara, med den skyldighet
att till protokollet sig yttra, som
.9 § föreskrifver.
46
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ 34.
Statsministern och Ministern för
utrikes ärendena innehafva rikets
högsta värdighet, och statsråden den
närmaste därintill. Ledamot af Statsrådet
må icke tillika annat ämbete
utöfva, ej heller några inkomster
däraf uppbära. Justitieråd må ej
tillika annat ämbete innehafva eller
utöfva.
§ 87.
l:o. Riksdagen äger gemensamt
med Konungen makt att stifta allmän
civil- och kriminallag äfvensom
kriminallag för krigsmakten och att
sådan förut stiftad lag förändra och
upphäfva. Ej må Konungen utan
Riksdagens samtycke, och icke Riksdagen
utan Konungens, någon ny
lag göra eller gammal afskaffa.
Frågor härom må i Riksdagens Kamrar
kunna väckas och skola, sedan
Lagutskottet däröfver blifvit hördt,
af Riksdagen afgöras. Beslutar Riksdagen
för sin del någon ny lag eller
gammal lags upphäfvande eller förändring,
aflämnas förslag därom till
Konungen, som inhämte Statsrådets
och Högsta domstolens tankar däröfver,
och, sedan Han Sitt beslut
fattat, meddele Riksdagen antingen
Sitt samtycke till dess åstundan
eller Sina skäl att det vägra. Kan
Konungen icke förr, än Riksdagen
åtskiljes, fatta och meddela Sitt beslut,
vare Han oförhindrad att före
nästföljande riksdags öppnande för
-
(Föreslagen lydelse:)
§ 34.
Statsministern och ministern för
utrikes ärendena innehafve rikets
högsta värdighet, och statsråden den
närmaste därintill. Ledamot af statsrådet
må icke tillika annat ämbete
utöfva, ej heller några inkomster
däraf uppbära. Justitieråd eller regeringsråd
må ej tillika annat ämbete
innehafva eller utöfva.
§ 87.
l:o. Riksdagen äger gemensamt
med Konungen makt att stifta allmän
civil- och kriminallag äfvensom
kriminallag för krigsmakten och
att sådan förut stiftad lag förändra
och upphäfva. Ej må Konungen
utan Riksdagens samtycke, och icke
Riksdagen titan Konungens, någon
ny lag göra eller gammal afskaffa.
Frågor härom må i Riksdagens kamrar
kunna väckas och skola, sedan
lagutskottet däröfver blifvit hördt,
af Riksdagen afgöras. Beslutar Riksdagen
för sin del någon ny lag eller
gammal lags upphäfvande eller förändring,
aflämnas förslag därom till
Konungen, som inhämte statsrådets
och lagrådets tankar däröfver, och,
sedan Han Sitt beslut fattat, meddele
Riksdagen antingen Sitt samtycke
till dess åstundan eller Sina
skäl att det vägra. Kan Konungen
icke förr, än Riksdagen åtskiljes,
fatta och meddela Sitt beslut, vare
Han oförhindrad att före nästföljande
riksdags öppnande förslaget orda
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
47
(Nuvarande lydelse:)
slaget ordagrant bifalla och allmän
kungörelse därom utfärda. Sker
det ej, anses förslaget hafva förfallit,
och Konungen underrätte dä Riksdagen
vid dess nästa sammankomst
om de skäl, som hindrat förslagets
antagande. Finner Konungen godt
någon lagfråga för Riksdagen framställa,
äske Flan Statsrådets och
Högsta domstolens yttrande däröfver,
samt meddele Sin proposition tillika
med berörda yttranden åt Riksdagen,
som med frågan vidare förfar, såsom
i riksdagsordningen sägs.
2:o. Riksdagen äge ock gemensamt
med Konungen stifta, förändra
eller upphäfva kyrkolag; dock att
därvid erfordras samtycke jämväl
af allmänt kyrkomöte. Öfver förslag
angående dylik lag skola, på
sätt i mom. 1 sägs, Statsrådets och
Högsta domstolens tankar inhämtas
och jämte Konungens proposition, då
sådan göres, Riksdagen meddelas.
Har ej förslag, hvarom nu fråga är,
före början af riksdagen näst efter
den, som framställt eller antagit
förslaget, blifvit såsom lag genom
allmän kungörelse utfärdadt, vare
det förfallet, och Konungen underrätte
då Riksdagen om de skäl, som
hindrat förslagets antagande.
§ 99.
Justitieombudsmannen må, när
han det nödigt anser, kunna öfvervara
Högsta domstolens, Nedre Justitierevisionens,
hofrätternas, kollegiernas
eller i dessas ställe inrättade
(Föreslagen lydelse:)
grant bifalla och allmän kungörelse
därom utfärda. Sker det ej, anses
förslaget hafva förfallit, och Konungen
underrätte då Riksdagen vid
dess nästa sammankomst om de skäl,
som hindrat förslagets antagande.
Finner Konungen godt någon lagfråga
för Riksdagen framställa, äske
Flan statsrådets och lagrådets yttrande
däröfver, samt meddele Sin
proposition tillika med berörda yttranden
åt Riksdagen, som med frågan
vidare förfar, såsom i riksdagsordningen
sägs.
2:o. Riksdagen äge ock gemensamt
med Konungen stifta, förändra
eller upphäfva kyrkolag; dock att
därvid erfordras samtycke jämväl
af allmänt kyrkomöte. Öfver förslag
angående dylik lag skola, på
sätt i mom. 1 sägs, statsrådets och
lagrådets tankar inhämtas och jämte
Konungens proposition, då sådan
göres, Riksdagen meddelas. Har ej
förslag, hvarom nu fråga är, före
början af riksdagen näst efter den,
som framställt eller antagit förslaget,
blifvit såsom lag genom allmän
kungörelse utfärdadt, vare det förfallet,
och Konungen underrätte då
Riksdagen om de skäl, som hindrat
förslagets antagande.
§ 99.
Justitieombudsmannen må, när
han det nödigt anser, kunna öfvervara
högsta domstolens, regeringsrätten»s,
nedre justitiere visionens,
hofrätternas, kollegiernas eller i
48
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
verks, och alla lägre domstolars
öfverläggningar och beslut, dock
utan rättighet att sin mening därvid
yttra, samt äga tillgång till alla
domstolars, kollegiers och ämbetsverks
protokoll och handlingar.
Konungens ämbetsmän i allmänhet
vare skyldige att lämna justitieombudsmannen
laglig handräckning,
samt alla fiskaler, att medelst aktioners
utförande honom biträda,
då han det äskar.
§ 101.
Skulle den oförmodade händelse
inträffa, att antingen hela Konungens
Högsta domstol eller af dess
ledamöter en eller flere funnes hafva
af egennytta, vrångvisa eller försumlighet
så orätt dömt, att därigenom
någon, emot tydlig lag och
sakens utredda och behörigen styrkta
förhållande, mistat eller kunnat
mista lif, personlig frihet, ära och
egendom, vare justitieombudsmannen
pliktig, äfvensom Konungens
justitiekansler berättigad, att vid
den rikets domstol, som här nedanföre
bestämmes, den felaktige under
tilltal ställa, samt till ansvar efter
rikets lag befordra.
§ 102.
Denna domstol, som Riksrätt
kallas, skall i sådant fall bestå af
(Föreslagen lydelse:)
dessas ställe inrättade verks, och
alla lägre domstolars öfverläggningar
och beslut, dock utan rättighet
att sin mening därvid yttra, samt
äga tillgång till alla domstolars,
kollegiers och ämbetsverks protokoll
och handlingar. Konungens
ämbetsmän i allmänhet vare skyldige
att lämna justitieombudsmannen
laglig handräckning, samt alla
fiskaler, att medelst aktioners utförande
honom biträda, då han det
äskar.
§ 101.
Skulle den oförmodade händelse
inträffa, att antingen hela Konungens
högsta domstol eller af dess
ledamöter en eller flere funnes hafva
af egennytta, vrångvisa eller försumlighet
så orätt dömt, att därigenom
någon, emot tydlig lgg och
sakens utredda och behörigen styrkta
förhållande, mistat eller kunnat
mista lif, personlig frihet, ära och
egendom, eller regeringsrätten eller
en eller flere afl dess ledamöter funnes
hafva vid pröfning af besvärsmål
låtit sådant förhållande komma sig
till last, vare justitieombudsmannen
pliktig, äfvensom Konungens justitiekansler
berättigad, att vid den
rikets domstol, som här nedanföre
bestämmes, den felaktige under tilltal
ställa, samt till ansvar efter
rikets lag befordra.
§ 102.
Denna domstol, som riksrätt
kallas, skall i sådant fall bestå af
Konstitutionsutskottetx Memorial N:o l.
49
(Nuvarande lydelse:)
presidenten uti Konungens och rikets
Svea hofrätt, hvilken däruti före
ordet, presidenterna uti alla rikets
kollegier, fyra de äldsta statsråd,
högste befälhafvaren öfver de i hufvudstaden
tjänstgörande trupper,
högste närvarande befälhafvaren för
den vid hufvudstaden förlagda eskadern
af arméns flotta, tvenne de
äldsta råd i Svea hofrätt och det
äldsta råd i hvarje af rikets kollegier.
Då antingen justitiekansleren
eller justitieombudsmannen finner
sig befogad att Högsta domstolen
samfälldt eller särskilde dess ledamöter
inför Riksrätten tilltala, äske
han hos presidenten i Konungens
och rikets Svea hofrätt, såsom Riksrättens
ordförande, laglig kallelse
å den eller dem, som skola tilltalas.
Presidenten i hofrätten foge därefter
anstalt om Riksrättens sammanträde,
för att kallelsen utfärda och målet
vidare i laglig ordning behandla.
Skulle emot förmodan han detta
underlåta, eller någon af de öfrige
förenämnde ämbetsmän undandraga
sig att uti Riksrätten deltaga, stånde
de, för en sådan uppsåtlig försummelse
af deras ämbetsplikt, till lagligt
ansvar. Hafva en eller flere
af Riksrättens ledamöter laga förfall,
eller finnes emot någon af dem
laga jäf, vare ändock rätten domför,
om tolf däruti sitta. År presidenten
i hofrätten af laga förfall eller jäf
hindrad, företräde dess ställe den
äldste i tjänst varande presidenten.
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 3 Samt.
(Föreslagen lydelse:)
presidenten uti Konungens och rikets
Svea hofrätt, hvilken däruti före
ordet, presidenterna uti alla rikets
kollegier, vid tilltal emot högsta
domstolen fyra de äldsta regeringsråd,
men, när regeringsrätten är
tilltalad, fyra de äldsta justitieråd,
äfvensom, i låda fallen, högste befälhafvaren
öfver de i hufvudstaden
tjänstgörande trupper, högste närvarande
befälhafvaren för den vid
hufvudstaden förlagda delen af
flottan, tvenne de äldsta råd i Svea
hofrätt och det äldsta råd i hvarje
af rikets kollegier. Då antingen
justitiekansleren eller justitieombudsmannen
finner sig befogad att
högsta domstolen eller regeringsrätten
samfälldt eller särskilda enderas ledamöter
inför riksrätten tilltala, äske
han hos presidenten i Konungens
och rikets Svea hofrätt, såsom riksrättens
ordförande, laglig kallelse
å den eller dem, som skola tilltalas.
Presidenten i hofrätten foge därefter
anstalt om riksrättens sammanträde,
för att kallelsen utfärda och målet
vidare i laglig ordning behandla.
Skulle emot förmodan han detta
underlåta, eller någon af de öfrige
förenämnde ämbetsmän undandraga
sig att uti riksrätten deltaga, stånde
de, för en sådan uppsåtlig försummelse
af deras ämbetsplikt, till lagligt
ansvar. Hafva en eller flere af
riksrättens ledamöter laga förfall,
eller finnes emot någon af dem laga
iäf, vare ändock rätten domför, om
1 Höft. 7
50
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
Denna domstol äge, sedan rannsakningen
fulländad är, och domen
efter lag fälld, att densamma för
öppna dörrar afkunna. Ingen hafve
makt att sådan'dom ändra, Konungen
dock obetaget att göra nåd,
hvilken likväl icke må sträcka sig
till den dömdes återinsättande i
rikets tjänst.
§ 103.
Lagtima Riksdag skall hvart
tredje år, på sätt riksdagsordningen
stadgar, tillsätta en nämnd, som
äge att döma, huruvida Högsta domstolens
samtliga ledamöter gjort
sig förtjänte att i deras viktiga kall
bibehållas, eller om visse af dem,
utan bevisligen begångna fel och
brott, hvarom föregående § handlar,
likväl kunde anses böra ifrån utöfningen
af Konungens domsrätt skiljas.
Beslutar denna nämnd efter omröstning,
i den ordning, som i riksdagsordningen
sägs, att någon eller
någre af Högsta domstolens ledamöter
skola anses vara ifrån Riksdagens
förtroende uteslutne, blifve
han eller de därefter af Konungen,
hos hvilken Riksdagen skall härom
göra anmälan, ifrån ämbetet genom
nådigt afsked skilde. Dock tillägge
Konungen honom eller dem hvar
-
(Föreslagen lydelse:)
tolf däruti sitta. År presidenten i
hofrätten af laga förfall eller jäf
hindrad, företräde dess ställe den
äldste i tjänst varande presidenten.
Denna domstol äge, sedan rannsakningen
fulländad är, och domen
efter lag fälld, att densamma för
öppna dörrar afkunna. Ingen hafve
makt att sådan dom ändra, Konungen
dock obetaget att göra nåd,
hvilken likväl icke må sträcka sig
till den dömdes återinsättande i
rikets tjänst.
§ 103.
Lagtima Riksdag skall hvart
tredje år, på sätt riksdagsordningen
stadgar, tillsätta en nämnd, som
äge att döma, huruvida högsta domstolens
och regeringsrättens samtliga
ledamöter gjort sig förtjänta att i
deras viktiga kall bibehållas, eller
om vissa af dem, utan bevisligen
begångna fel och brott, hvarom
föregående § handlar, likväl kunde
anses böra från detta kall skiljas.
Beslutar denna nämnd efter omröstning
i den ordning, som i riksdagsordningen
sägs, att någon eller
några af högsta domstolens eller
regeringsrättens ledamöter skola anses
vara ifrån Riksdagens förtroende
uteslutne, blifve han eller de därefter
af Konungen, hos hvilken
Riksdagen skall härom göra anmälan,
ifrån ämbetet genom nådigt afsked
skilde. Dock tillägge Konungen
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
51
(Nuvarande lydelse:)
dera en årlig pension till lönens
halfva belopp.
§ 104,
Ej må Riksdagen ingå i någon
särskild pröfning af Högsta domstolens
beslut, eller någon allmän
öfverläggning därom uti nämnden
förefalla.
§ 106.
Finner utskottet af dessa protokoll,
att någon Statsrådets ledamot,
eller någon för tillfället förordnad
föredragande, eller den ämbetsman,
som i kommandomål Konungen råd
gifvit, uppenbarligen handlat emot
rikets grundlag eller allmän lag,
eller tillstyrkt någon öfverträdelse
däraf, eller underlåtit att göra föreställningar
emot sådan öfverträdelse,
eller den vållat och befrämjat genom
uppsåtligt fördöljande af någon
upplysning, eller att den föredragande
underlåtit att, i de fall, som
38 § af denna regeringsform förutsätter,
sin kontrasignation å ett
Konungens beslut vägra, då skall
Konstitutionsutskottetställa en sådan
under tilltal af justitieombudsmannen
inför Riksrätten, hvaruti, i stället
för statsråd, fyra de äldsta justitieråd
i dessa fall komma att säte taga,
och gånge härmed som i 101 och
102 §§ om tilltal emot Högsta domstolen
föreskrifves. Då Statsrådets
(Föreslagen lydelse:)
honom eller dem hvardera en årlig
pension till lönens halfva belopp.
§ 104.
Ej må Riksdagen ingå i någon
särskild pröfning af högsta domstolens
eller regeringsrättens beslut,
eller någon allmän öfverläggning
därom uti nämnden förefalla.
§ 106.
Finner utskottet af dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot,
eller någon för tillfället förordnad
föredragande, eller den ämbetsman,
som i kommandomål Konungen råd
gifvit, uppenbarligen handlat emot
rikets grundlag eller allmän lag,
eller tillstyrkt någon öfverträdelse
däraf, eller underlåtit att göra föreställningar
emot sådan öfverträdelse,
eller den vållat och befrämjat genom
uppsåtligt fördöljande af någon
upplysning, eller att den föredragande
underlåtit att, i de fall, som
38 § af denna regeringsform förutsätter,
sin kontrasignation å ett
Konungens beslut vägra, då skall
konstitutionsutskottet ställa en sådan
under tilltal af justitieombudsmannen
inför riksrätten, och gånge
härmed som i 101 och 102 §§ om
tilltal emot regeringsrätten föreskrifves.
Då statsrådets ledamöter eller
Konungens rådgifvare i kommandomål
finnas hafva, på sätt ofvanbe
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
53
Komtitutiöti.fntfikottefs Memorial N:o 1.
' (Nuvarande lydélée:)
ledamöter eller Konungens rådgifvare
i kommandomål finnas hafva,
på sätt ofvanberördt är, gjort sig
till ansvar skyldige, döme dem Riksrätten
efter allmän lag och den särskilda
författning, som till bestämmande
af sådant ansvar utaf Konungen
och Riksdagen fastställd varder.
(Föreilagen lyddie:)
rörd! är, gjort sig till ansvar skyldige,
döme dem riksrätten efter
allmän lag och den särskilda författning,
som till bestämmande af
sådant ansvar utaf Konungen och
Riksdagen fastställd varder.
Riksdagsordningen.
§ ll
År
någon missnöjd med riksdagsmannaval,
som af landsting eller
stadsfullmäktige förrättadt är, må
han däröfver hos Konungen anföra
underdåniga besvär. Han äger för
sådant ändamål hos landstingets
sekreterare eller stadsfullmäktiges
ordförande äska behörigt protokollsittdrag,
hvilket genast eller inom
högst två dagar därefter bör till
klaganden utlämnas; och skall han,
vid förlust af talan, sina till Konungen
ställda besvär, sist inom en
månad efter valförrättningens slut,
ingifva till Konungens Befallningshafvande,
som genom kungörelse,
hvilken i allmänna tidningarna införes,
utsätter viss kort tid, inom
hvilken underdånig förklaring må
öfver besvären till Konungens Befallningshafvande
aflämnas. Sedan
den tid tilländagått, har Konungens
Befallningshafvande att besvärshand
-
§ Il
Är
någon missnöjd med riksdagsmannaval,
som af landsting eller
stadsfullmäktige förrättadt är, må
han däröfver hos Konungen anföra
underdåniga besvär. Han äger för
sådant ändamål hos landstingets
sekreterare eller stadsfullmäktiges
ordförande äska behörigt protokollsutdrag,
hvilket genast eller inom
högst två dagar därefter bör till
klaganden utlämnas; och skall han,
vid förlust af talan, sina till Konungen
ställda besvär, sist inom en
månad efter valförrättningens slut,
ingifva till Konungens befallningshafvande,
som genom kungörelse,
hvilken i allmänna tidningarna införes,
utsätter viss kort tid, inom
hvilken underdånig förklaring må
öfver besvären till Konungens befallningshafvande
aflämnas. Sedan
den tid tilländagått, har Konungens
befallningshafvande att besvärshand
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets Memorial, N:o 1.
5»
(Nuvarande lydelse:)
lilltärna jämte do förklaringar, som
må hafva inkommit, ofördröjligen
till Konungen insända, för att i
Dess Högsta domstol skyndsamt föredragas
och afgöras.
§ 43.
Ej må Statsrådsledamot eller Justitieråd
i utskott eller val till utskott
deltaga; ej heller någon, af hvilken
Riksdagen kan fordra redo och ansvar,
inväljas i utskott, där redovisning
för hans egna ämbetsåtgärder
kan förekomma.
§ 54.
Konungens skrivelser och propositioner
med det undantag, som
i 34 § förmärs, tillställas båda Kamrarna
genom en Statsrådets ledamot
samt böra alltid vara åtföljda af
Statsrådets och, i frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphäfvande
af allmän civil-, kriminaloch
kyrkolag, jämväl af Högsta domstolens
yttrande.
§ 69.
Lagtima Riksdag skall hvart
tredje år tillsätta en nämnd af fyratioåtta
personer, däraf hvardera
Kammaren genom sluten omröstning
inom sig utser tjugofyra, och
hvilken nämnd, i den ordning 103
och 104 §§ regeringsformen stadga,
äger att döma, huruvida Högsta
(Föreslagen lydelse:)
lingarna jämte de förklaringar, som
må hafva inkommit, ofördröjligen
till Konungen insända, för att i
Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas
och afgöras.
§ 43.
Ej må statsrådsledamot, justitieråd
eller regeringsråd i utskott, eller
val till utskott deltaga; ej heller
någon, af hvilken Riksdagen kan
fordra redo och ansvar, inväljas i utskott,
där redovisning för hans egna
ämbetsåtgärder kan förekomma.
§ 54.
Konungens skrivelser och propositioner
med det undantag, som i
34 § förmäles, tillställas båda kärnrama
genom en statsrådets ledamot
samt böra alltid vara åtföljda af
statsrådets och, då lagrådet afgifva
utlåtande, jämväl dess yttrande.
§ 69.
Lagtima Riksdag skall hvart
tredje år tillsätta en nämnd af fyratioåtta
personer, däraf hvardera
kammaren genom sluten omröstning
inom sig utser tjugofyra, och
hvilken nämnd, i den ordning 103
och 104 §§ regeringsformen stadga,
äger att döma, huruvida högsta
54
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
domstolens samtlige ledamöter gjort
sig förtjänte att i deras viktiga kall
bibehållas, eller om visse af dem,
utan bevisligen begångna fel och
brott, hvarom regeringsformens 102
§ handlar, likväl kunna anses böra
från utöf ningen af Konungens domsrätt
skiljas.
Denna nämnd träder samma dag
den blifvit vald tillsammans. Nämndens
samtlige ledamöter rösta först,
man lör man, öfver den frågan:
skall omröstning anställas till uteslutande
af någon bland Högsta domstolens
ledamöter? Besvaras denna
fråga enhälligt eller af de flesta
rösterna med nej, blifva Högsta domstolens
samtlige ledamöter bibehållne.
Besvaras den åter med ja,
uppgör hvar och en af nämnden
en sluten lista på dem af Högsta
domstolens ledamöter, flere eller
färre, som * han anser böra entledigas.
De tre bland dessa, som då
fått det största antal röster emot
sig, ställas hvar efter annan under
ny omröstning, hvarvid två tredjedelar
af rösterna fordras emot den
eller dem, som skola anses vara
från Riksdagens förtroende uteslutne;
och förhålles därefter såsom i
regeringsformens 103 § vidare föreskrifves.
(Föreslagen lydelse:)
domstolens och regeringsrättens samtliga
ledamöter gjort sig förtjänta
att i deras viktiga kall bibehållas,
eller om visse af dem, utan bevisligen
begångna fel och brott, hvarom
regeringsformens 102 § handlar,
likväl kunna anses böra från detta
kall skiljas. Denna nämnd träder
samma dag den blifvit vald tillsammans.
Nämndens samtliga ledamöter
rösta först, man för man, öfver den
frågan: skall omröstning anställas
till uteslutande af någon bland
högsta domstolens ledamöter? Besvaras
denna fråga enhälligt eller
af de flesta rösterna med nej, blifva
högsta domstolens samtlige ledamöter
bibehållne. Besvaras den åter
med ja, uppgör hvar och en af
nämnden en sluten lista på dem af
högsta domstolens ledamöter, flere
eller färre, som han anser böra
entledigas. De tre bland dessa,
som då fått det största antal röster
emot sig, ställas hvar efter annan
under ny omröstning, hvarvid två
tredjedelar af rösterna fordras emot
den eller dem, som skola anses vara
från Riksdagens förtroende uteslutne;
och förhålles därefter såsom i
regeringsformens 103 § vidare föreskrifves.
I enahanda ordning förfares sedan
med omröstningar angående regeringsrättens
ledamöter.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
55
T ryckfrihetsförordningen.
(Nuvarande lydelse:)
(Filt-eslagen lydelse:)
§ 2.
§ 2.
4:o. I grund af hvad i 1 mom.
af denna § stadgadt är, skall äfven,
till utgifvarens säkrare efterrättelse,
dock med de undantag och villkor,
som nedanföre stadgas skola uttryckligen
vara en hvar tillåtet, att
i allmänt tryck utgifva alla, så väl
rättegångar, som andra allmänna
ärenden rörande handlingar, protokoll
och beslut, af hvad namn och
beskaffenhet de vara må, ehvad de
höra till den förflutna tiden, eller
till mål, som hädanefter förekomma,
vare sig hos riksrätt, högsta domstolen,
nedre justitierevisionen, allmänna
beredningen, öfver- och underrätter,
kollegier, kommittéer, beredningar,
direktioner, kommissioner,
förvaltningar, Konungens befallningshafvande,
konsistorier, exekutionssäten,
eller andra publika
verk, utan åtskillnad på målens beskaffenhet.
af civila, kriminella, ekonomiska,
militära eller ecklesiastika;
vidare alla tillförene, nu eller hädanefter
gällande instruktioner, konstitutioner,
reglementen, statuter, ordningar,
privilegier, reskripter och
allmänna stadganden, hvarifrån helst
utfärdade, tillika med alla ofvannämnda
högre och lägre rätters,
4:o. I grund af hvad i 1 mom.
af denna § stadgadt är, skall äfven,
till utgifvarens säkrare efterrättelse,
dock med de undantag och villkor,
som nedanföre stadgas skola, uttryckligen
vara en hvar tillåtet, att
i allmänt tryck utgifva alla, så väl
rättegångar, som andra allmänna
ärenden rörande handlingar, protokoll
och beslut, af hvad namn och
beskaffenhet de vara må, ehvad de
höra till den förflutna tiden, eller
till mål, som hädanefter förekomma,
vare sig hos riksrätt, högsta domstolen,
regeringsrätten, lagrådet, nedre
justitierevisionen, allmänna beredningen,
öfver- och underrätter, kollegier,
kommittéer, beredningar, direktioner,
kommissioner, förvaltningar,
Konungens befallningshafvande,
konsistorier, exekutionssäten,
eller andra publika verk, utan åtskillnad
på målens beskaffenhet af
civila, kriminella, ekonomiska, militära
eller ecklesiastika; vidare alla
tillförene, nu eller hädanefter gällande
instruktioner, konstitutioner,
reglementen, statuter, ordningar,
privilegier, reskripter och allmänna
stadganden, hvarifrån helst utfärdade,
tillika med alla ofvannämnda
56
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
kollegiers, ämbetsverks, publika korporationers
och alla ämbete- och
tjänstemäns relationer, memorialer
och ämbetsbref, ändtligen alla societeters
och verks, samt enskilde personers
memorialer, ansökningar, förslag,
betänkanden, besvär, jämte utslag
och svar därå, till de delar
däraf, som till publika ämbetsmäns
och verks handläggning komma;
och böra till den ändan icke allenast
alla sådana handlingar, vid domstolar
och andra ofvannämnda verk
och ämbeten, genast och utan tidsutdräkt
emot lösen utlämnas åt
hvem det äskar, antingen han har i
saken del eller ej, vid ansvar såsom
för tjänstens försummelse, om sådant
af någon publik tjänsteman vägras
eller obehörigen fördröj es, utan
äfven vid samma ansvar, i alla arkiv,
hvar och en fri tillgång lämnas,
att få på stället afskrifva eller afskrifva
låta, eller, om därvid betydande
hinder vore, i bevittnad
afskrift, emot vederbörlig lösen utbekomma
alla slags handlingar i
hvad ämne som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att
protokoll, — —--icke
uppenbara.
Att ej några — — — femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner —----
konfiskeras.
(Föreslagen lydelse:)
högre och lägre rätters, kollegiers,
ämbetsverks, publika korporationers
och alla ämbets- och tjänstemäns
relationer, memorialer och ämbetsbref;
ändtligen alla societeters och
verks, samt enskilde personers memorialer,
ansökningar, förslag, betänkanden,
besvär, jämte utslag och
svar därå, till de delar däraf, som till
publika ämbetsmäns och verks handläggning
komma; och böra till den
ändan icke allenast alla sådana handlingar,
vid domstolar och andra
ofvannämnda verk och ämbeten,
genast och utan tidsutdräkt emot
lösen utlämnas åt hvem det äskar,
antingen han har i saken del eller
ej, vid ansvar såsom för tjänstens
försummelse, om sådant af någon
publik tjänsteman vägras eller obehörigen
fördröj es, utan äfven, vid
samma ansvar, i alla arkiv, hvar
och en fri tillgång lämnas, att fä
på stället afskrifva eller afskrifva
låta, eller, om därvid betydande
hinder vore, i bevittnad afskrift,
emot vederbörlig lösen, utbekomma
alla slags handlingar i hvad ämne
som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll — — — — icke
uppenbara.
Att ej några---r — femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner —
konfiskeras.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
57
(Nuvarande lydelse:)
Att, i hvad----femtio
riksdaler.
Det skall — —--sexton
skillingar.
Att protokoll----sexton
skillingar.
Att ingen----sexton
skillingar.
Att utdrag — — — — femtio
riksdaler.
Att uppgifter----femtio
riksdaler.
Att de från —---femtio
riksdaler.
Att ansökning — — — femtio
riksdaler.
Att sådant----hufvud
saken.
I öfrigt — — — stadgadt är.
(Föreslagen lydelse:)
Att, i hvad —----— femtio
riksdaler.
Det skall — — — — sexton
skillingar.
Att protokoll-----sexton
skillingar.
Att ingen — — — — sexton
skillingar.
Att utdrag — — — — femtio
riksdaler.
Att uppgifter — — — femtio
riksdaler.
Att de från —---femtio
riksdaler.
Att ansökning — — — femtio
riksdaler.
Att sådant----hufvud
saken.
I öfrigt — — — stadgadt är.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 10.
Första Kammarens protokoll den 25 april.
Andra Kammarens protokoll den 25 april.
Bih. till Riksd, Prat. 1909. 3 Sami. 1 Häft.
8
58
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
Ang. tillsättning
af
prästerliga
tjänster.
3) angående ändrad lydelse af § 30 regeringsformen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
§ so.
Konungen äger att, på det sätt
förr öfligt varit, tillsätta kyrkoherdebeställningar
i regula pastorater. De
så kallade konsistoriella gäll vare vid
deras valrätt bibehållna.
(Föreslagen lydelse:)
§ 30.
Om tillsättning af prästerliga
tjänster i församlingarna och den rätt,
som därvid tillkommer Konungen och
församlingarna, stadgas i särskild
lag, stiftad i den ordning 87 § 3
mom. föreskrifver.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 12.
Första Kammarens protokoll den 29 april.
Andra Kammarens protokoll den 29 april.
opaginerad Kontrollera mot PDF
KomtUnHonsutskottets Memorial N:o 1.
51)
4)
angående ändrad lydelse af § 4 mom. .9 och § 5 mom. 10 tryckfrihetsförordningen
äfvensom till införande i förstnämnda § af
tillagda mom. 13 och 14.
T ryckfrihetsförordningen.
Ang. rubbning
af kvarstad
ock indragning
af
skrifter i
försvarsfiendtlig
riktning.
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
§ 4.
§ 4.
9: o. Hvar, som beträdes att hafva
försålt eller utspridt en i laga ordning
med kvarstad belagd eller konfiskerad
skrift, vare vid alla sådana
tillfällen, dä han om kvarstaden
kunskap ägt eller bort äga, till samma
ansvar som författaren förbunden,
och umgälle förbrytelsen efter enahanda
grunder. Rubbning af kvarstad,
, hvaruppå försäljning eller utspridande
icke följt, umgälles enligt
allmän lag.
9:o. Den som, medan förordnande
om kvarstad å tryckt skrift är
gällande, med vetskap om förordnandet
utsprider eller låter utsprida
skriften, straffes med böter från och
med trettiotre riksdaler sexton skillingar
till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton shillingar eller med
fängelse från och med en månad till
och med ett år. Samma lag vare,
där någon med vetskap om att tryckt
skrift förklarats konfiskerad utsprider
eller låter utsprida skriften.
Hvad nu är stadgadt äge ej
tillämpning i det fall, att ansvar
äger rum enligt 14 mom. denna §.
Rubbning af kvarstad, som ej
innefattar straffbart utspridande, umgälles
enligt allmän lag.
13:o. Vid sådan afdelning af
krigsmakten, som ställes eller är ställd
på krigsfot, äge jämväl högste befälhafvaren
den rätt att förordna om
opaginerad Kontrollera mot PDF
66
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande hjdelse:) (Föreslagen lydelse:)
indragning, hvarom i 12 inom. sägs;
och förhålles med pröfning, huruvida
förordnandet skall äga bestånd, på
sätt där är stadgadt.
14:o. Den som, medan sådant
förordnande om indragning af skrift,
hvarom nu sagts, är gällande, med
vetskap om förordnandet utsprider
eller låter utsprida skriften vid trupp
eller å flottans fartyg, straffes, där
han lyder under strafflagen för krigsmakten,
efter nämnda lag, men eljest
med böter från och med trettiotre
riksdaler sexton skillingar till och med
trehundratrettiotre riksdaler sexton
skillingar eller fängelse från och med
en månad till och med ett år.
10:o. År åklagad skrift, efter
åklagarens påstående, af så brottslig
beskaffenhet, att urbota bestraffning
därå följa bör, och skriftens författare
hörer till det stånd, att, efter
lag och författningar, han endast i
hofrätt för dylikt brott dömas kan,
förvise då underrätt, där namnsedeln
blifvit öppnad, saken till hofrättens
handläggning, hvarefter med densamma
vidare förfares, såsom denna
tryckfrihetslag föreskrifver.
10:o. Om laga domstol för åtal
å förbrytelse, som omförmäles i 4 §
9 mom., så ock för åtal jämlikt 4 §
14 mom. mot någon, som ej lyder
under strafflagen för krigsmakten,
gälle hvad i allmän lag sägs.
Åtal jämlikt 4 § 14 mom. mot
någon, som lyder under strafflagen
för krigsmakten, skall tillhöra krigsdonistols
upptagande; och tillämpas
i ty fall hvad om rättegången vid
sådan domstol är eller varder stadgadt,
dock att underställning alltid
skall äga rum på sätt förut är sagdt.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 14.
Första Kammarens protokoll den 9 maj.
Andra Kammarens protokoll den 9 maj.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o l.
61
5) angående tillägg till 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen att däri
införas näst efter stadgandena om själfdeklarationer.
T ryckt rihetsförordningen.
§ 2.
Ang. hemlighållande
af
vissa
statistiska
primär
uppgifter.
4:o
Att för officiell statistik lämnade uppgifter, som afse namngifna
enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter, ej må utlämnas,
förrän fem. år från uppgiftens datum förflutit; dock att, såvida med hänsyn
till uppgiftens natur eller det ändamål, för hvilket den åstundas, och
omständigheterna i öfrigt trygghet kan antagas vara för handen, att ett
tidigare utlämnande icke kommer att missbrukas till skada för den, som
afgifva uppgiften eller eljes däri afses, utlämnande äfven före sagda tidpunkt
må äga rum: ägande vederbörande myndighet att därvid göra de
förbehåll, som kunna pröfvas erforderliga. Ben, som obehörigen utlämnar
uppgift eller i tryck offentliggör uppgift, som han vet vara obehörigen
utlämnad, så ock den, som bryter emot förbehåll, hvarunder utlämnande
skett, böte från och med femtio till och med trehundra riksdaler.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 15.
Första Kammarens protokoll den 9 maj.
Andra Kammarens protokoll den 9 maj.
opaginerad Kontrollera mot PDF
02
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
Ang. riksdagsmans
rätt till
arfvode.
6) angående förslag till öfvergång sstadgande i riksdagsordningen.
Öfvergångsstadgande.
4. Om riksdagsmans rätt till resekostnadsersättning samt arfvode
eller dagtraktamente skola de före år 1909 gällande stadgande tillämpas
i afseende å Riksdag, som sammanträder före den 1 januari 1910.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 22.
Första Kammarens protokoll den 23 maj.
Andra Kammarens protokoll den 25 maj.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
63
7) angående ändrad lydelse af § 53 regeringsformen sand §§ 37,
38, 45, 50, 75 och 78 riksdagsordningen.
Ang. proportionella
val
till Riksdagens
utskott.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ sa.
Lagtima Riksdag' skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett Konstitutionsutskott, att
väcka och upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagar^ och yttranden
däröfver till Riksdagen afgifva,
samt att granska de i Stats1
rådet förda protokoll; ett Statsutskott,
att utreda och för Riksdagen
uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets
tillstånd, förvaltning och
behof; ett Bevillningsutskott, att behandla
bevillningsfrågor; ett Bankoutskott,
att öfverse Bankens styrelse
och tillstånd samt föreskrifter
om bankoförvaltningen gifva; samt
ett Lagutskott, att utarbeta de från
Kamrarna remitterade förslag till
civil-, kriminal-, kommunal- och
kyrkolagarnes förbättring.
Å urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af därvid förekommande
ärenden.
§ .53.
Lagtima riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett konstitutionsutskott, att
väcka och upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagarna och i
stadga om val till Riksdagens utskott,
att yttranden däröfver till Riksdagen
afgifva, samt att granska de i statsrådet
förda protokoll; ett statsutskott,
att utreda och för Riksdagen
uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets
tillstånd, förvaltning och
behof; ett bevillningsutskott, att behandla
bevillningsfrågor; ett bankoutskott,
att öfverse bankens styrelse
och tillstånd samt föreskrifter
om bankoförvaltningen gifva; samt
ett lagutskott, att utarbeta de från
kamrarna remitterade förslag till
civil-, kriminal-, kommunal- och
kyrkolagarnas förbättring.
A urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af därvid förekommande
ärenden.
64
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
1. Å hvarje lagtima riksdag
skola, inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,
ett Statsutskott, ett
Bevillningsutskott, ett Bankoutskott
samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå:
Konstitutionsutskottet af tjugo, Statsutskottet
af tjugofyra, Bevillningsutskottet
af tjugo, Bankoutskottet
af sexton och Lagutskottet af sexton
ledamöter, hvilka hvardera Kammaren
till halfva antalet inom sig väljer
antingen omedelbart eller, om Kammaren
så beslutar. genom elektorer;
ankommande på Kamrarnas sammanstämmande
beslut att, när sådant
finnes vara af nöden, tillsätta
särskild! utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts
behandling, så ock att, därest utskott
anmäler behof af förstärkning
i ledamöternas antal, sådant bevilja.
2. Hvardera Kammaren äger
och inom sig utse suppleanter, att,
vid inträffadt förfall för utslcottsledamöter,
i deras ställe inträda.
3. Därest i någondera Kammaren
fråga väckes, som icke tillhör
förenämnda utskotts behandling,
men är af beskaffenhet att utskotts
yttrande däröfver erfordras, skall
§ 37.
1. Å hvarje lagtima riksdagskola,
inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett
bevillningsutskott, ett bankoutskott
samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå:
konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet
af tjugufyra, bevillningsutskottet
af tjugu, bankoutskottet
af sexton och lagutskottet af sexton
ledamöter, hvilka hvardera kammaren
till halfva antalet inom sig väljer;
ankommande på kamrarnas samstämmande
beslut att, när sådant
finnes vara af nöden, tillsätta särskild!
utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts
behandling, så ock att, därest utskott
anmäler behof af förstärkning
i ledamöternas antal, sådant bevilja.
2. Hvardera kammaren äger ock
inom sig utse suppleanter att, när
utskottsledamöter afgå eller få förfall’,
i deras ställe inträda.
3. Därest i någondera kammaren
fråga väckes, som icke tillhör
förenämnda utskotts behandling,
men är af beskaffenhet att utskotts
yttrande däröfver erfordras, skall
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
65
(Nuvarande lydelse:)
för frågans beredande ett tillfälligt
utskott, bestående af så många ledamöter,
som Kammaren nödigt aktar,
'inom Kammaren tillsättas.
4. Å urtima riksdag skola ej
flera utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af de därvid,
enligt 2 §, förekommande ärenden.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar
samt att hos Riksdagen föreslå
de ändringar däruti, dem utskottet
anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa,
så ock att meddela utlåtande öfver
de från Kamrarna till utskottet hänvisade
grundlagsfrågor.
2. Utskottet åligger ock att
äska de i Statsrådet förda protokoll,
med undantag af dem, som angå
ministeriella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad
som rörer kända och af utskottet
uppgifna händelser kunna fordras.
Om utskottets rätt och plikt att,
efter granskning af dessa protokoll,
hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,
hvartill denna granskning
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 3 Sami.
(Föreslagen lydelse:)
för frågans beredande ett tillfälligt
utskott, bestående af så många
ledamöter, som kammaren nödigt
äktar, inom kammaren tillsättas.
4. A urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af de därvid, enligt
2 §, förekommande ärenden.
5. Valen till utskott åro proportionella,
där två eller flere personer
skola utses. Närmare bestämmelser
om valsättet meddelas i särskild
af Konungen och Riksdagen
samfäldt beslutad stadga.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar
äfvensom stadgan om val till Riksdagens
utskott samt att hos Riksdagen
föreslå de ändringar däruti, dem utskottet
anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa,
så ock att meddela utlåtande öfver
de från kamrarna till utskottet hänvisade
grundlagsfrågor samt frågor
rörande omförmälda stadga.
2. Utskottet åligger ock att
äska de i statsrådet förda protokoll,
med undantag af dem, som angå
ministeriella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad
som rörer kända och af utskottet
uppgifna händelser kunna fordras.
Om utskottets rätt och plikt att,
efter granskning af dessa protokoll,
hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,
hvartill denna granskning
1 Höft. 9
66
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
funnits föranleda, eller eljest vidtaga
den med anledning af gjord
anmärkning erforderliga åtgärd, så
ock att, när af riksdagsman, eller
af annat utskott än Konstitutionsutskottet
fråga blifvit väckt, att
Statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utöfvat, däröfver före
frågans afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, därom är i regeringsformen
stadgadt.
3. Utskottet tillkommer jämväl
att, då olika meningar mellan Kamrarna
uppstå, till hvilket utskott
uppkomna frågor och ämnen böra
hänvisas, därom besluta, så ock att
skilja mellan Kammare och dess
talman, då den senare vägrar proposition.
§ 45.
1. Alla utskott skola inom två
dagar från den, då de blifvit utsedda,
sammanträda. De böra, så
fort sig göra låter, afgifva de yttranden,
som på dem ankomma.
2. Hav ledamot af utskott tre
gånger å råd, utan laga förfall, från
utskottets sammanträden sig afhållit,
bör ordföranden hos vederbörande
Kammare sådant anmäla, ‘på
det annan ledamot i utskottet må, i
föreskrifven ordning inväljas.
§ 5°.
Äskar Konungen af Riksdagen
särskilde deputerade att med Honom
öfverlägga om ärenden, dem
(Föreslagen lydelse:)
funnits föranleda, eller eljest vidtaga
den med anledning af gjord
anmärkning erforderliga åtgärd, så
ock att, när af riksdagsman eller
af annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blifvit väckt, att
statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före
frågans afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, därom är i regeringsformen
stadgadt.
3. Utskottet tillkommer jämväl
att, då olika meningar mellan kamrarna
uppstå, till hvilket utskott
uppkomna frågor och ämnen böra
hänvisas, därom besluta, så ock att
skilja mellan kammare och dess
talman, då den senare vägrar proposition.
§ 45.
Alla utskott skola inom två dagar
från den, då de blifvit utsedda,
sammanträda. De böra, så fort sig
göra låter, afgifva de yttranden, som
på dem ankomma.
§ 50.
Åskar Konungen af Riksdagen
särskilda deputerade att med honom
öfverlägga om ärenden, dem
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
67
(Nuvarande lydelse:)
Han pröfvar böra hemliga hållas,
utväljas därtill tolf ledamöter, däraf
hvardera Kammaren inom sig utser
sex. Desse deputerade äga dock
ej makt att fatta beslut, utan endast
att till Konungen afgifva yttranden
öfver de mål, Konungen
dem meddelar. Sekreterare och
öfrige tjänstemän hos dessa deputerade
förordnas af Konungen.
§ 75.
Vid alla val iakttages, att namnsedlarne,
så framt de skola blifva
gällande, böra vara enkla, slutna,
hoprullade, omärkta och fria såväl
från. all tvetydighet i anseende till
personernas namn, som från oriktighet
i anseende till deras antal.
Mellan personer, som vid val undfått
lika antal röster, skiljes genom
lottning, när så erfordras.
§ 78.
De reglementariska föreskrifter,
som för riksdagsgöromålen och ordningen
hos Kamrarna och utskotten
anses till iakttagande jämte grundlagarna
nödige, äger Riksdagen eller
i ämne, som angår Kammare enskild!,
denna Kammare att fastställa.
Ej må något däri införas, som mot
(Föreslagen lydelse:)
han pröfvar böra hemliga hållas,
utväljas därtill tolf ledamöter, däraf
hvardera kammaren inom sig utser
sex på sätt om val till utskott är
stadgadt. Dessa deputerade äga dock
ej makt att fatta belut, utan endast
att till Konungen afgifva yttranden
öfver de mål, Konungen
dem meddelar. Sekreterare och
öfriga tjänstemän hos dessa deputerade
förordnas af Konungen.
§ 75.
Vid alla val iakttages, att namnsedlarna,
så framt de skola blifva
gällande, böra vara enkla, slutna,
hoprullade, omärkta och fria såväl
från all tvetydighet i anseende till
personernas namn som från oriktighet
i anseende till deras antal;
dock skall i fråga om val till utskott
gälla, livad uti den i 37 § 5
mom. omförmälda stadga finnes föreskrifvet.
Mellan personer, som vid
val undfått lika antal röster, skiljes
genom lottning, när så erfordras.
§ 78.
De reglementariska föreskrifter,
som för riksdagsgöromålen och ordningen
hos kamrarna och utskotten
anses nödiga till iakttagande jämte
grundlagarna och den i 37 § 5 mom.
omförmälda stadga, äger Riksdagen
eller i ämne, som angår kammare
enskildt, denna kammare att fast
-
68
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
grundlag
strider.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
eller annan gällande lag ställa. Ej må något däri införas,
som mot grundlag eller annan gällande
lag strider.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 24.
Första Kammarens protokoll den 27 maj.
Andra Kammarens protokoll den 27 maj.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
69
8) angående ändrad lydelse af §§ 53, 69 och 87 regeringsformen
samt §§ 37, 38, 33, 41 till och med 45 och 55 riksdagsordningen.
Ang. riksdagsarbeteis
ordnande.
Regeringsformen.
(.Nuvarande lydelse:)
§ 53.
Lagtima Riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett Konstitutionsutskott, att
väcka och upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagar^ och yttranden
däröfver till Riksdagen afgifva,
samt att granska de i Statsrådet
förda protokoll; ett Statsutskott,
att utreda och för Riksdagen uppgifva
statsverkets och riksgäldsverkets
tillstånd, förvaltning och behof; ett
Bevillningsutskott, att behandla bevillningsfnågor;
ett Bankoutskott, att
öfverse Bankens styrelse och tillstånd
samt föreskrifter om bankoförvaltningen
gifva; samt ett Lagutskott,
att utarbeta de från Kamrarna remitterade
förslag till civil-, kriminal-,
kommunal- och kyrkolagarnes förbättring.
Å urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af därvid förekommande
ärenden.
(Föreslagen lydelse:)
§ 53.
Lagtima riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett konstitutionsutskott, ett
statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, ett lagutskott samt
ett jordbruksutskott med den sammansättning
och de uppgifter, som
i riksdagsordningen bestämmas.
Å urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af därvid förekommande
ärenden.
70
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ 69-
Då Statsutskottets förslag rörande
antingen statens reglerande eller
bevillningens därefter lämpade hela
belopp, eller hvad till Riksgäldskontorets
utgifter och inkomster hörer,
eller grunderna för Riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning, till
pröfning hos Riksdagen förehafves,
galle hvad angående behandlingen
af utskottets afgifna förslag uti riksdagsordningen
stadgas. Fatta Kamrarna
stridiga beslut, som ej varda
sammanjämkade, skola Kamrarne
hvar för sig rösta om de olika beslut,
hvari hvardera förut stannat;
kommande den mening, som därvid
erhåller de fleste ledamöters
af båda Kamrarne sammanräknade
röster, att gälla såsom Riksdagens
beslut.
§ 87.
l:o. Riksdagen äger gemensamt
med Konungen makt att stifta
allmän civil- och kriminallag äfvensom
kriminallag för krigsmakten
och att sådan förut stiftad lag förändra
och upphäfva. Ej må Konungen
utan Riksdagens samtycke, och
icke Riksdagen utan Konungens,
någon ny lag göra eller gammal
afskaffa. Frågor härom må i Riksdagens
Kamrar kunna väckas och
skola, sedan Lagutskottet däröfver
(Föreslagen lydelse:)
§ 69.
Då vederbörande utskotts förslag
rörande antingen statens reglerande
eller bevillningens därefter lämpade
hela belopp, eller hvad till riksgäldskontorets
utgifter och inkomster
hörer, eller grunderna för riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning,
till pröfning hos Riksdagen
förehafves, gälle hvad angående
behandlingen af utskottens afgifna
förslag uti riksdagsordningen stadgas.
Fatta kamrarna stridiga beslut,
som ej varda sammanjämkade,
skola kamrarne hvar för sig rösta
om de olika beslut, hvari hvardera
förut stannat; kommande den mening,
som därvid erhåller de fleste
ledamöters af båda kamrarne sammanräknade
röster, att gälla såsom
Riksdagens beslut.
§ 87.
l:o. Riksdagen äger gemensamt
med Konungen makt att stifta
allmän civil- och kriminallag äfvensom
kriminallag för krigsmakten
och att sådan förut stiftad lag förändra
och upphäfva. Ej må Konungen
utan Riksdagens samtycke, och
icke Riksdagen utan Konungens,
någon ny lag göra eller gammal
afskaffa. Frågor härom må i Riksdagens
kamrar kunna väckas och
skola, sedan vederbörande utskott där
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
71
(Nu Bärande lydelse.:)
blifvit hördt, af Riksdagen afgöras.
Beslutar Riksdagen för sin del någon
ny lag eller gammal lags upphäfvande
eller förändring, aflämnas
förslag därom till Konungen,
som inhämte Statsrådets och Högsta
domstolens tankar däröfver, och,
sedan Han Sitt beslut fattat, meddele
Riksdagen antingen Sitt samtycke
till dess åstundan eller Sina
skäl att det vägra. Kan Konungen
icke förr, än Riksdagen åtskiljes,
fatta och meddela Sitt beslut, vare
Han oförhindrad att före nästföljande
riksdags öppnande förslaget
ordagrannt bifalla och allmän kungörelse
därom utfärda. Sker det
ej, anses förslaget hafva förfallit,
och Konungen underrätte då Riksdagen
vid dess nästa sammankomst
om de skäl, som hindrat förslagets
antagande. Finner Konungen godt
någon lagfråga för Riksdagen fram
ställa, äske Han Statsrådets och
Högsta domstolens yttrande däröfver,
samt meddela Sin proposition
tillika med berörda yttranden åt
Riksdagen, som med frågan vidare
förfar, såsom i riksdagsordningen
sägs.
2:o. Riksdagen äge ock gemensamt
med Konungen stifta, förändra
eller upphäfva kyrkolag; dock att
därvid erfordras samtycke jämväl
af allmänt kyrkomöte. Öfver förslag
angående dylik lag skola, på
sätt i mom. 1 sägs, Statsrådets och
Högsta domstolens tankar inhämtas
och jämte Konungens proposition,
(Föreslagen lydelse:)
öfver blifvit hördt, af Riksdagen
afgöras. Beslutar Riksdagen för sin
del någon ny lag eller gammal lags
upphäfvande eller förändring, aflämnas
förslag därom till Konungen,
som inhämte statsrådets och högsta
domstolens tankar däröfver, och,
sedan han sitt beslut fattat, meddele
Riksdagen antingen sitt samtycke
till dess åstundan eller sina
skäl att det vägra. Kan Konungen
icke förr, än Riksdagen åtskiljes,
fatta och meddela sitt beslut, vare
han oförhindrad att före nästföljande
riksdags öppnande förslaget
ordagrannt bifalla och allmän kungörelse
därom utfärda. Sker det
ej, anses förslaget hafva förfallit,
och Konungen underrätte då Riksdagen
vid dess nästa sammankomst
om de skäl, som hindrat förslagets
antagande. Finner Konungen godt
någon lagfråga för Riksdagen framställa,
äske han statsrådets och
högsta domstolens yttrande däröfver,
samt meddele sin proposition
tillika med berörda yttranden åt
Riksdagen, som med frågan vidare
förfar, såsom i riksdagsordningen
sägs.
2:o. Riksdagen äge ock gemensamt
med Konungen stifta, förändra
eller upphäfva kyrkolag; dock att
därvid erfordras samtycke jämväl
af allmänt kyrkomöte. Öfver förslag
angående dylik lag skola, på
sätt i mom. 1 sägs, statsrådets och
högsta domstolens tankar inhämtas
och jämte Konungens proposition,
72
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
då sådan göres, Riksdagen meddelas.
Har ej förslag, hvarom nu
fråga är, före början af riksdagen
näst efter den, som framställt eller
antagit förslaget, blifvit såsom lag
genom allmän kungörelse utfärdadt,
vare det förfallet, och Konungen
underrätte då Riksdagen om de
skäl, som hindrat förslagets antagande.
(Föreslagen lydelse:)
då sådan göres, Riksdagen meddelas.
Har ej förslag, hvarom nu
fråga är, före början af riksdagen
näst efter den, som framställt eller
antagit förslaget, blifvit såsom lag
genom allmän kungörelse utfärdadt,
vare det förfallet, och Konungen
underrätte då Riksdagen om de
skäl, som hindrat förslagets antagande.
Riksdagsordningen.
§ 37.
1. Å hvarje lagtima riksdag
skola, inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,
ett Statsutskott, ett
Bevillningsutskott, ett Bankoutskott
samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå:
Konstitutionsutskottet af tjugo,
Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet
af tjugo, Bankoutskottet
af sexton och Lagutskottet
af sexton ledamöter, hvilka hvardera
Kammaren till halfva antalet
inom sig väljer antingen omedelbart
eller, om Kammaren så beslutar,
genom elektorer; ankommande på
Kamrarnas sammanstämmande beslut
att, när sådant finnes vara af
nöden, tillsätta särskildt utskott för
upptagande af fråga, som tillhör
ständigt utskotts behandling, så ock
att, därest utskott anmäler behof
§ 37.
1. Å hvarje lagtima riksdag
skola, inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett
bevillningsutskott, ett bankoutskott,
ett lagutskott samt ett jordbruksutskott.
Dessa Riksdagens ständiga
utskott skola bestå: konstitutionsutskottet
af tjugu, statsutskottet af
tjugufvra, bevillningsutskottet af
tjugu, bankoutskottet af sexton, lagutskottet
af sexton samt jordbruksutskottet
af sexton ledamöter, hvilka
hvardera kammaren till halfva antalet
inom sig väljer antingen
omedelbart eller, om kammaren så
beslutar, genom elektorer; ankommande
på kamrarnas sammanstämmande
beslut att, när sådant finnes
vara af nöden, tillsätta särskildt
utskott för upptagande af frågor,
som tillhöra ständigt utskotts be
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
73
(Nuvarande lydelse:)
af förstärkning i ledamöternas antal,
sådant bevilja.
2. Hvardera Kammaren äger oek
inom sig utse suppleanter, att, vid
inträffadt förfall för utskottsledamöter,
i deras ställe inträda.
3. Därest i någondera Kammaren
fråga väckes, som icke tillhör förenämnda
utskotts behandling, men
är af beskaffenhet att utskotts yttrande
däröfver erfordras, skall för
frågans beredande ett tillfälligt utskott,
bestående af så många ledamöter,
som Kammaren nödigt aktar,
inom Kammaren tillsättas.
4. Å urtima riksdag skola ej
flera utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af de därvid,
enligt 2 §, förekommande ärenden.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar
samt att hos Riksdagen föreslå
de ändringar däruti, dem utskottet
anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa,
så ock att meddela utlåtande öfver
de från Kamrarna till utskottet
hänvisade grundlagsfrågor.
. 3 Samt.
(Föreslagen lydelse:)
handling, så ock att, därest utskott
anmäler behof af förstärkning i
ledamöternas antal, sådant bevilja.
2. Hvardera kammaren äger ock
inom sig utse suppleanter, att, vid
inträffadt förfall för utskottsledamöter,
i deras ställe inträda.
3. Därest i någondera kammaren
fråga väckes, som icke tillhör förenämnda
utskotts behandling, men
är af beskaffenhet att utskotts yttrande
däröfver erfordras, skall för
afgifvande af utlåtande och förslag i
frågan ett tillfälligt utskott, bestående
af så många ledamöter, som
kammaren nödigt aktar, inom kammaren
tillsättas.
4. A urtima riksdag skola ej
flera utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af de därvid,
enligt 2 §, förekommande ärenden.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar
samt att hos Riksdagen föreslå
de ändringar däruti, dem utskottet
anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa,
så ock att meddela utlåtande öfver
de från kamrarna till utskottet
hänvisade grundlagsfrågor.
2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och afgifva förslag i anledning
af dit hänvisade frågor angående
stiftande, ändring, förklaring
eller upphäfvande af lagar och författningar
rörande statsrådets an
1
Höft. 10
Bill. till Riksd. Prof. 1909.
74
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
2. Utskottet åligger ock att
äska de i Statsrådet förda protokoll,
med undantag af dem, som angå
ministeriella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad som
rörer kända och af utskottet uppgifna
händelser kunna fordras. Om
utskottets rätt och plikt att, efter
granskning af dessa protokoll, hos
Riksdagen anmäla de anmärkningar,
hvartill denna granskning funnits
föranleda eller eljest vidtaga den
med anledning af gjord anmärkning
erforderliga åtgärd, så ock att,
när af riksdagsman eller af annat
utskott än Konstitutionsutskottet
fråga blifvit väckt, att Statsrådet
eller någon dess ledamot eller föredragande
sitt ämbete på obehörigt
sätt utöfvat, däröfver, före frågans
afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, därom är i regeringsformen
stadgadt.
3. Utskottet tillkommer jämväl
att, då olika meningar mellan Kamrarna
uppstå, till livillcet utskott
uppkomna frågor och ämnen böra
hänvisas, därom besluta, så ock att
skilja mellan Kammare och dess
talman, då den senare vägrar proposition.
§ 39.
1. Statsutskottet, som skall undfå
del af Konungens angående stats
-
(Föreslagen lydelse:)
svårighet, om förvärfvande och förlust
af medborgarrätt, om rikets vapen
och flagga och om allmänt kyrkomöte
så ock af kommunallagarna.
3. Utskottet åligger ock att
äska de i statsrådet förda protokoll,
med undantag af dem, som angå
ministeriella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad som
rörer kända och af utskottet uppgiga
händelser kunna fordras. Om
utskottets rätt och plikt att, efter
granskning af dessa protokoll, hos
Riksdagen anmäla de anmärkningar,
hvartill denna granskning funnits
föranleda, eller eljest vidtaga den
med anledning af gjord anmärkning
erforderliga åtgärd, så ock att,
när af riksdagsman eller af annat
utskott än konstitutionsutskottet
fråga blifvit väckt, att statsrådet
eller någon dess ledamot eller föredragande
sitt ämbete på obehörigt
sätt utöfvat, däröfver, före frågans
afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, därom är i regeringsformen
stadgadt.
4. Utskottet tillkommer jämväl
att, då olika meningar mellan kamrarna
uppstå, till hvilket utskott
uppkomna frågor och ämnen böra
hänvisas, därom besluta, så ock att
skilja mellan kammare och dess
talman, då den senare vägrar proposition.
§ 39.
1. Statsutskottet, som skall undfå
del af Konungens angående stats
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
Ib
(Nuvarande lydelse:)
verkets tillstånd och behof till Riksdagen
aflåtna proposition och äga
tillgång till alla statsverkets räkenskaper
och handlingar, åligger att
granska, utreda och uppgifva statsoch
rilcsgcildsverkens tillstånd och förvaltning
samt föreslå ej mindre hvad
till fyllandet af deras behof erfordras,
sedan nödiga indragningar och besparingar
blifvit iakttagna, (in äfven
beloppet af de summor, hvilka,
jämlikt 63 § regeringsformen, skola
för särskilda händelser afsättas, så
ock att uppgifva, huru mycket bör
genom bevillningar utgöras.
2. Utskottet tillkommer ock
att efterse och granska, huruvida
gjorda eller förordnade utbetalningar
af statsmedlen icke öfverstigit
beloppet af de hufvudtitlar, hvilka
af Riksdag uti uppgjord statsreglering
blifvit fastställda, och huruvida
utbetalningarne äro grundade
på behörigen upprättade stater,
eller Konungens med vederbörlig
kontrasignation utfärdade anordningar,
samt styrkta med behöriga
kvittenser af dem, som medlen emottagit.
Skulle, mot Riksdagens beslut,
de till någon hufvudtitel anslagna
summor befinnas dragna till
andra ändamål än dem, som under
samma hufvudtitel höra, eller något
af Riksdagen fastställdt anslag befinnas
öfverskridet, skall utskottet
(Föreslagen lydelse:)
verkets tillstånd och behof till Riksdagen
aflåtna proposition och äga
tillgång till alla statsverkets räkenskaper
och handlingar, åligger att,
i den mån del icke gäller jordbruksfonden
dier pensions- och indragning
sstater na, granska, utreda och
uppgifva statsverkets tillstånd och
förvaltning samt föreslå hvad till
fyllandet af dess behof erfordras,
hvarvid nödiga indragningar och
besparingar höra iakttagas, så och
att föreslå beloppet af de summor,
hvilka, jämlikt 63 § regeringsformen,
skola för särskilda händelser
afsättas, och att uppgifva huru
mycket bör genom bevillningar utgöras,
äfvensom att uppgöra förslag
till riksstat.
2. Utskottet tillkommer ock
att efterse och granska, huruvida
gjorda eller förordnade utbetalningar
af statsmedlen icke öfverstigit
beloppet af de hufvudtitlar, hvilka
af Riksdag uti uppgjord statsreglering
blifvit fastställda, och huruvida
utbetalningarna äro grundade
på behörigen upprättade stater,
eller Konungens med vederbörlig
kontrasignation utfärdade anordningar,
samt styrkta med behöriga
kvittenser af dem, som medlen emottagit.
Skulle mot Riksdagens beslut,
de till någon hufvudtitel anslagna
summor befinnas dragna till
andra ändamål än dem, som under
samma hufvudtitel höra, eller något
af Riksdagen fastställdt anslag befinnas
öfverskridet, skall utskottet
76
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
hos Kamrarna göra anmälan emot
den ämbetsman, som en sådan anordning
kontrasignerat, hvarefter
förfares enligt 106 och 107 §§ i
regeringsformen. Ej må dock, emot
föreskriften i 90 § regeringsformen,
utskottet i något klander af Konungens
gjorda anordningar ingå; ej
heller de för statsutgifterna redovisande
tjänstemän personligen för
utskottet eller Riksdagen till ansvar
ställas, utan må, där så nödigt
finnes, hos Konungen af Riksdagen
anmälas de anledningar, som förekommit
att emot någon sådan
tjänsteman i laglig ordning ansvar
yrka.
§ 41.
Bankoutskottet tillhörer att undersöka
Riksbankens styrelse och tillstånd
samt att hos Kamrarna föreslå
och i mål, för hvilka utskottet fått
sig sådan makt af Riksdagen uppdragen,
gifva föreskrifter om Bankens
förvaltning.
(Föreslagen lydelse:)
hos kamrarna göra anmälan emot
den ämbetsman, som en sådan
anordning kontrasignerat, hvarefter
förfares enligt 106 och 107 §§ i
regeringsformen. Ej må dock, emot
föreskriften i 90 § regeringsformen,
utskottet i något klander af Konungens
gjorda anordningar ingå; ej
heller de för statsutgifterna redovisande
tjänstemän personligen för
utskottet eller Riksdagen till ansvar
ställas, utan må, där så nödigt
finnes, hos Konungen af Riksdagen
anmälas de anledningar, som förekommit
att emot någon sådan
tjänsteman i laglig ordning ansvar
yrka.
§ 41.
1. Bankoutskottet tillhör att
undersöka och utreda riksbankens
och riksgäldskontorets styrelse och
tillstånd samt att föreslå och i
mål, för hvilka utskottet fått sig
sådan makt af Riksdagen uppdragen,
gifva föreskrifter om bankens
och riksgäldskontor ets förvaltning
äfvensom att föreslå hvad till
fyllandet af riksgäldsverkets behof
erfordras.
2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och afgifva förslag
i anledning af de från kamrarna
hänvisade frågor om stiftande, ändring,
förklaring eller upphäfvande af
lagar och författningar rörande såväl
riksbanken som andra bankinrättningar
samt om rikets mynt.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
77
(Nuvarande lydelse:)
§ 42.
1. Lagutskottet skall meddela
utlåtande öfver de från Kamrarna
dit hänvisade förslag till stiftande,
ändring, förklaring eller upphäfvande
af civil-, kriminal-, kommunaloch
kyrkolag; börande under civiloch
kriminallag äfven förstås de delar
af krigslagar och författningar rörande
krigsväsendet, som äga tillämpning
till medborgare utom krigsstaten.
2. Utskottet skall ock granska
Justitieombudsmannens afgifna redogörelse,
äfvensom hans ämbetsdiarier
och registratur, samt med
utlåtande däröfver till Riksdagen
inkomma.
(Föreslagen lydelse:)
3. XJtskottet skall jämväl undfå
del af Konungens angående statsverkets
tillståtid och behof afiåtna proposition
hvad angår pensions- och indragningsstaterna
och med anledning däraf
liksom ock med afseende å de från
kamrarne dit hänvisade frågor rörande
pensionsväsendet afgifva utlåtanden
och förslag.
§ 42.
1. Lagutskottet skall meddela
utlåtanden och afgifva förslag i anledning
af de, såsom icke tillhörande
annat utskotts behandling, från kamrarna
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphäfvande
af civil-, kriminal- och
kyrkolag, likasom ock af andra lagar
och författningar, som stiftas af
Konung och Riksdag samfälldt.
2. Utskottet skall ock granska
justitieombudsmannens afgifna redogörelse,
äfvensom hans ämbetsdiarier
och registratur, samt med
utlåtande däröfver till Riksdagen
inkomna.
§ 43.
1. Jordbruksutskottet, som skall
erhålla del af Konungens angående
statsverkets tillstånd och behof till
Riksdagen afgifna proposition i hvad
den angår de under jordbruksdepartementet
lydande ärenden, åligger att
granska samt, med iakttagande af
nödiga indragningar och besparingar,
78
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ 43.
Ej må Statsrådsledamot eller
Justitieråd i utskott eller val till
utskott deltaga; ej heller någon,
af hvilken Riksdagen kan fordra
redo och ansvar, inväljas i utskott,
där redovisning för hans egna
ämbetsåtgärder kan förekomma.
§ 44.
Utskotten välja, hvart inom sig,
ordförande och vice ordförande.
Intill dess sådant val försiggått,
föres ordet af den ledamot, som
de fleBta riksdagar bevistat, och,
där två eller flere i lika många
riksdagar deltagit, den af dem som
är till lefnadsåren äldst. De stän
-
(Föreslag en lydelse:)
utreda och uppgifva statsverkets behof
med hänsyn till denna styrelsens gren
äfvensom att för öfrigt afgifva betänkanden
och förslag i anledning af
de från kamrarna till utskottet hänvisade
jordbruksärenden.
2. Utskottet åligger jämväl att
meddela utlåtanden och afgifva förslag
i anledning af alla från kamrarna
dit hänvisade frågor, som angå
stiftande, ändring, förklaring eller
upphäfvande af lagar och författningar
rörande hushållningen med
allmänna och enskilda skogar, om
jakt och fiske, om vattenrättsförhålllanden,
om skatteköp, afvittringar,
skiften och jordstyckningar samt därmed
sammanhängande ämnen, så ock
angående vågar och skjutsväsende.
§ 44.
Ej må statsrådsledamot eller
justitieråd i utskott eller val till
utskott deltaga; ej heller någon,
af hvilken Riksdagen kan fordra
redo och ansvar, inväljas i utskott,
där redovisning för hans egna
ämbetsåtgärder kan förekomma.
§ 45.
1. Alla utskott skola inom två
dagar från den, då de blifvit utsedda,
sammanträda.
2. Utskotten välja hvart inom
sig, ordförande och vice ordförande.
Intill dess sådant val försiggått,
föres ordet af den ledamot, som
de flesta riksdagar bevistat, och,
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
79
(Nuvarande lydelse:)
diga utskotten utse, hvart för sig,
sekreterare och, efter samråd med
honom, den öfriga betjäning, som
nödig tinnes. I tillfälligt utskott
välja ledamöterne, inom sig, för
hvarje särskild t mål en föredragande,
hvilken det därjämte åligger
att uppsätta utskottets yttrande i
ämnet.
§ 45.
1. Alla utskott skola inom två
dagar från den, då de blifvit utsedda,
sammanträda. De böra, så
fort sig göra låter, afgifva de yttranden,
som på dem ankomma.
2. Har ledamot af utskott tre
gånger å rad, utan laga förfall,
från utskottets sammanträden sig
afhållit, bör ordföranden hos vederbörande
Kammare sådant anmäla,
på det annan ledamot i utskottet
må, i föreskrifven ordning, inväljas.
§ 55.
Motion i ämne, som tillhör ständigt
utskotts behandling, må af
riksdagsman i den Kammare, han
tillhör, göras inom tio dagar från
riksdags öppnande. Sedermera må
sådan fråga, med undantag af grundlagsförslag,
icke kunna af riksdagsman
väckas, utan så vida den af
redan inom någondera Kammaren
fattadt beslut eller upptaget ärende
eller annan under riksdagen inträffad
händelse omedelbarligen föranledes.
(Föreslagen lydelse:)
där två eller flere i lika många
riksdagar deltagit , den af dem som
är till lefnadsåren äldst. De ständiga
utskotten utse, hvart för sig,
sekreterare och, efter samråd med
honom, den öfriga betjäning, som
nödig finnes. I tillfälligt utskott
välja ledamöterne, inom sig, för
hvarje särskildt mål en föredragande,
hvilken det därjämte åligger
att uppsätta utskottets yttrande
i ämnet.
3. Har ledamot af utskott tre
gånger å rad, utan laga förfall,
från utskottets sammanträden sig
afhållit, bör ordföranden hos vederbörande
kammare sådant anmäla,
på det annan ledamot i utskottet
må, i föreskrifven ordning, inväljas.
4. Utskotten böra, så fort sig
göra låter, afgifva de yttranden, som
på dem ankomma.
§ 55.
Motion i ämne, som tillhör ständigt
utskotts behandling, må af
riksdagsman i den kammare, han
tillhör, göras inom tio dagar från
riksdags öppnande eller, om motionen
föranledes af kungl. proposition,
som efter öppnandet till Riksdagen
aflåtits, inom femton dagar från
propositionens aflämnande i kammare.
Motion i ämne, som tillhör tillfälligt
utskotts behandling, må väckas inom
tjugu dagar efter riksdags öppnande,
80
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
I ämne, som icke tillhör ständigt
utskotts behandling, kan motion, så
länge Riksdagen är samlad, framställas.
Motion bör alltid skriftligen
till protokollet aflämnas. Ej må
i en skrift flera mål af olika beskaffenhet
sammanföras.
(Föreslagen lydelse:)
kammare obetaget att för särskilt
fall medgifva, att sådan motion äfven
senare må väckas.
I grundlagsfrågor samt i frågor,
som röra någondera kammaren enskildt,
så ock i frågor, som af redan
inom någondera kammaren fattadt
beslut eller annan under riksdagen
inträffad händelse omedelbarligen föranledas,
må motion framställas, så
länge Riksdagen är samlad.
Motion bör alltid skriftligen till
protokollet aflämnas. Ej må i en
skrift flera mål af olika beskaffenhet
sammanföras.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande år 1908, n:o 25.
Första Kammarens protokoll den 27 maj.
Andra Kammarens protokoll den 30'maj.
Anmärkning: I händelse ofvanstående, under särskilda punkter framlagda
förslag till ändrad lydelse af §§ 28, 53 och 87 regeringsformen, §§ 11, 37, 38, 43,
44 och 45 riksdagsordningen samt §§ 2 och 4 tryckfrihetsförordningen så ock till
öfvergångsstadgande i riksdagsordningen af Riksdagen antagas, kommer utskottet
att i det förslag till skrifvelse till Konungen, som det åligger utskottet att framlägga
för kamrarnas godkännande, jämte upptagande af de antagna förslagen hvart
för sig, tillika till enhetlig lydelse sammanföra de ändringar, hvilka afse en och
samma paragraf eller ett och samma stadgande. På enahanda sätt kommer utskottet
att förfara, därest endast några af ofvannämnda förslag blifva af Riksdagen
antagna.
Stockholm den 1 februari 1909.
På utskottets vägnar:
KARL STAAFF.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1909:19 Skrifvelse till Konungen angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. s. 1 i texten