Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående naturminnesmärkens fredande, lag angående nationalparker och lag innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

1909-04-23 · 12 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 8 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1909:47, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående naturminnesmärkens fredande, lag angående nationalparker och lag innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N.o 47.

1

N:o 47.

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1909, kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående naturminnesmärkens fredande, lag

angående nationalparker och lag innefattande tillägg

till förordningen den 14 april 1866 angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Genom en den 17 mars 1909 dagtecknad proposition, n:o 102,

hvilken af båda kamrarna hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan intagna

förslag till

1) lag angående naturminnesmärkens fredande,

2) lag angående nationalparker och

3) lag innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Utskottets yttrande.

Ifrågavarande proposition är föranledd af Riksdagens skrifvelse

den 13 maj 1904, häruti Riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes

låta verkställa utredning angående de åtgärder, som borde vidtagas för

att bereda skydd för vårt lands natur och naturminnesmärken.

Till grund för de i propositionen innefattade lagförslagen ligger

ett af särskilda sakkunniga den 4 december 1907 afgifvet betänkande.

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 7 Sami. 46 Höft. (N:o 47.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 , Lagutskottets Utlåtande N:o 47.

Beträffande de synpunkter, som varit bestämmande vid lagförslagens

utarbetande, får utskottet hänvisa till de vid propositionen fogade utdrag

af statsrådsprotokollet.

Utskottet har vid granskning af de ifrågavarande lagförslagen

angående naturminnesmärkens fredande och tillägg till förordningen

den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof ej funnit anledning att emot dem framställa någon erinran.

Endast beträffande en detalj i förslaget till lag om nationalparker har

utskottet funnit sig böra föreslå eu jämkning.

Enligt 3 § af sistnämnda lagförslag har Konungen tillerkänts

befogenhet att för hvarje särskild nationalpark föreskrifva de undantag,

som må finnas nödiga, från de i lagförslagets 1 § gifna generella regler

för nationalparkens skyddande. Med afseende å dessa bestämmelser

har föredragande departementschefen till det vid propositionen i utdrag

fogade statsrådsprotokollet anfört följande: »Det af sakkunnige uppgjorda .

förslaget till lag angående nationalparker innehåller jämte bestämmelser

af kriminallags natur äfven åtskilliga förvaltningsföreskrifter, hvilka

emellertid äfven indirekt äga sin betydelse i kriminalrättsligt hänseende,

då därigenom uppställas vissa undantag från de förbud, hvilkas

öfverträdande lagen i regel afser att bestraffa. Då emellertid dessa

förvaltningsföreskrifter för att blifva fullt lämpliga måste afpassas

efter beskaffenheten hos hvarje särskild nationalpark, samt man utan

alltför stor omgång bör kunna ändra dem, där så visar sig erforderligt,

har jag, i enlighet med hvad som föreslagits af vissa af Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande, ansett lämpligast, att desamma borttagas

ur lagförslaget och ersättas med ett allmänt bemyndigande för Eders

Kungl. Maj:t att i särskilt reglemente för hvarje nationalpark föreskrifva

de undantag från lagens förbudsbestämmelser, som finnas

nödiga för att möjliggöra nationalparkens ändamålsenliga förvaltning

i enlighet med de synpunkter, hvaråt do sakkunniges lagförslag gifvit

uttryck.» — Det synes emellertid utskottet, som om med den affattning,

3 § erhållit, den Kungl. Magt sålunda gifna befogenhet tillmätts

mera snäft än som i vissa fall kan vara förenligt med det med

nationalparken åsyftade ändamål. I 4 § af de sakkunnigas förslag

hade upptagits ett stadgande af innehåll, att, om viss djurart inom

parken nått en för naturlifvets jämvikt störande utveckling, undantag

finge meddelas från förbudet» mot jakt inom parken. För att tydligt

angifva, att dylikt undantag skall kunna meddelas, samt för att i öfrigt

Kungl. Maj:t skall med afseende å det till nationalpark afsätta området

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 47. 3

kunna taga erforderlig hänsyn till förefallande omständighetei, hai

utskottet vidtagit en ändring i denna paragraf.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, under förklarande att det i

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition n:o 102 innefattade

förslag till lag angående nationalparker icke

kunnat i oförändradt skick af Riksdagen bifallas, måtte

för sin del antaga följande

Lag angående naturminnesmärkens fredande.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Område eller till fastighet hörande naturföremål, som är af

särskild! intresse för kännedomen om landets natur eller på grund af

märklig naturbeskaffenhet eljest synes böra för framtiden skyddas, må

i den ordning'' nedan sägs såsom naturminnesmärke fridlysas.

2 §-

Vill någon utverka fridlysning, hvarom i 1 § förmäles, ingifve

ansökning därom till Konungens befallningshafvande i det län, där det

afsedda området eller föremålet finnes..

Ansökning, som nu sagts, skall innehålla:

1) noggrann uppgift om naturminnesmärkets beskaffenhet och läge;

2) uppgift å fastighetens ägare samt dem, hvilka där äga nyttjanderätt,

servitutsrätt eller annan dylik rätt;

3) förslag till de fridlysningsbestämmelser, som lämpligen böra

meddelas;

4) förslag till det sätt, hvarpå området eller föremålet bör utmärkas

och, där så erfordras, inhägnas.

Vid ansökningen skall, därest den ej framställts af fastighetens

ägare, fogas skriftligt medgifvande af denne. Öfvergår fastigheten,

sedan ansökningen ingifvits, till annan ägare, vare det ej hinder för

ansökningens beviljande. Med afseende å boställe äfvensom fideikommiss

eller jord, som innehafves under med fideikommiss jämförliga förhål
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 47.

landeri eller med ständig1 besittningsrätt, skall i stället för ägarens medgifvande

företes innehafvarens. Begäres å boställe eller jord, som innekafves

med ständig besittningsrätt, fridlysning af område eller föremål,

hvaröfver innehafvaren icke må förfoga" utan tillstånd af vederbörande

myndighet, skall medgifvande till fridlysningen företes jämväl från

nämnda myndighet.

3 §•

Har ansökning inkommit, såsom i 2 § sägs, förelägge Konungens

befallningshafvande genom offentlig kungörelse dem, som mot ansökningen

hafva något att erinra, att senast inom två månader från kungörelsens

dag sådant hos Konungens befallningshafvande anmäla.

Kungörelse, som nu sagts, skall på sökandens bekostnad ofördröjligen

införas i länskungörelserna och tidning inom orten så ock

uppläsas i ortens kyrka samt med allmänna posten tillsändas alla kända

innehafvare af nyttjanderätt, servitutsrätt eller annan dylik fastigheten

afseende rätt, hvilka icke medgifvit ansökningen. Kostnaden skall af

sökanden vid anfordran förskottsvis erläggas.

Emot bestridande, som inom föreskrifven tid framställts af någon,

hvilken visar sannolika skäl, att han å fastigheten äger nyttjanderätt,

servitutsrätt eller annan dylik rätt, som uppkommit före ansökningens

ingifvande och genom fridlysningsåtgärden skulle lida intrång, må ansökningen

ej beviljas, där ej intrånget är att anse såsom oväsentligt.

Underlåter rättsägare, som nu sagts, att göra föreskrifven anmälan,

kåfve sedan i afseende å fridlysningsåtgärden ingen talan.

Bestrides ansökningen af någon, som enligt 8 § är berättigad

att fordra fridlysnings upphäfvande, må fridlysning ej beviljas.

Häftar fastigheten, då ansökningen ingifves, på grund af inteckning

eller utmätning eller enligt 11 kap. 2 § jordabalken för fordran,

må, där fastigheten sedermera säljes i den ordning, som om utmätt fast

egendom är stadgad, innehafvare af dylik fordran, i händelse hans rätt

är däråt beroende, påyrka, att fastigheten utbjudes frigjord från den

inskränkning i ägarens rätt den begärda fridlysningen må medföra; och

varde därvid så förfaret som om nämnda inskränkning utgjorde servitut,

för hvilket dagen för ansökningens ingifvande i fastigheten sökts inteckning.

Å yrkande, som nu sagts, må ej fästas afseende, därest det ej

framställts till auktionsförrättaren före auktionen. Har å fordringsbeviset

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 47. 5

tecknats medgifvande till fridlysningen, må yrkande, hvarom ofvan förmälts,

ej af fordringsägaren framställas.

Tillhör till fridlysning ifrågasatt naturminnesmärke kronan, och

finnes icke veterligen annan rättsägare eller hafva alla kända rättsägare

medgifvit fridlysningen, vare kungörelse, hvarom i denna paragraf stadgats,

icke nödig.

4 §•

Där så finnes nödigt, må Konungens befällningshatvande i afvaktan

på ansökningens slutliga pröfning förbjuda åtgärd, hvaraf skada kan

tillfogas det uppgifna naturminnesmärket. Dylikt förbud, som kungöres

i den ordning 6 § tredje stycket förmäler men på sökandens bekostnad,

lede dock ej till inskränkning i enskild rätt, som uppkommit innan

fridlysningsansökningen ingifvits, där ej vederbörande rättsägare medgifvit

fridlysningen.

5 §•

Öfver ansökning, hvarom i 2 § sägs, skall, där ej ansökningen

framställts af vetenskapsakademien eller dess yttrande bifogats, utlåtande

infordras från nämnda akademi; och må ansökningen icke bifallas,

därest icke densamma blifvit af akademien tillstyrkt.

6 §•

Har vetenskapsakademien tillstyrkt ansökningen och möter ej för

bifall till ansökningen eljest laga hinder, underrätte Konungens befallningshafvande

sökanden, att ansökningen kommer att bifallas, därest

naturminnesmärket på sökandens föranstaltande och bekostnad å marken

utmärkes och, där så erfordras, inhägnas enligt de närmare bestämmelser

Konungens befallningshafvande därvid meddelar.

Sedan styrkt blifvit, att naturminnesmärket på föreskrifvet sätt

utmärkts och inhägnats, varde detsamma af Konungens befallningshafvande

förklaradt för fridlyst naturminnesmärke och infördt i det register,

hvarom i 7 § förmäles. Tillika meddele Konungens befallningshafvande

med ledning af hvad i ärendet förekommit de fridlysningsbestämmelser,

som till naturminnesmärkets fredande må finnas nödiga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 47.

Kungörelse om fridlysningen, upptagande nämnda bestämmelser,

skall på allmän bekostnad ofördröjligen införas i länskungörelserna och

tidning inom orten så ock uppläsas i ortens kyrka samt, där så linnes

nödigt, anslås vid naturminnesmärket.

Fullgör sökanden icke livad i ärendet honom ålagts, eller möter

eljest laga hinder för bifall till ansökningen, varde densamma afslagen.

7 §•

Öfver fridlysta naturminnesmärken skall hos Konungens befallningshafvande

föras register enligt de närmare bestämmelser, som meddelas

af Konungen.

Afskrift af hvad i detta register för hvarje år införts skall inom

eu månad efter årets utgång insändas till vetenskapsakademien, som

äger sammanföra sålunda inkomna uppgifter till ett riksregister öfver

naturminnesmärken.

8 §•

Fridlysning, som enligt § 6 meddelats, skall af Konungens befallningshafvande

förklaras upphäfd:

om sådant påyrkas af någon, som visar, att lian vid tiden för

ansökningens ingifvande till fastigheten eller andel däraf ägt bättre rätt

än den, hvilken i fridlysningsärendet antagits vara fastighetens ägare

eller ägt nyttjanderätt, servitutsrätt eller annan dylik rätt, som, i strid

mot hvad i fridlysningsärendet antagits, af fridlysningen lider intrång,

hvilket icke är att anse såsom oväsentligt;

om fastigheten utgör fideikommiss eller innehafves under därmed

jämförliga förhållanden, samt fridlysningens upphäfvande påyrkas af

innehafvare, som icke medgifvit fridlysningen och däraf lider intrång,

hvilket icke är att anse såsom oväsentligt, dock att rätt att yrka fridlysningens

upphäfvande icke tillkommer innehafvare af fideikommiss, där

Konungen medgifvit, att fridlysningen må meddelas med bindande verkan

äfven för kommande fideikommissarie!-;

om fastigheten utgör boställe, och fridlysningens upphäfvande

yrkas af boställshafvare, som icke medgifvit fridlysningen och däraf

lider intrång, hvilket icke är att anse såsom oväsentligt;

om från vetenskapsakademien företes intyg, att naturminnesmärket

till sin naturliga beskaffenhet undergått sådan förändring, att dess bibehållande

såsom naturminnesmärke synes ändamålslöst; samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 47.

om naturminnesmärket visas vara beläget inom område, hvars

expropriation för annat ändamål medgifvits och som icke kan för detta

ändamål användas utan att naturminnesmärket skadas, samt fridlysningens

upphäfvande begäres af den, som genom expropriatiorion förvärfvat

jorden.

Har vid exekutiv auktion enligt hvad ofvan sagts fastigheten sålts

frigjord från den inskränkning i ägarens rätt fridlysningen må medföra,

vare, sedan auktionen vunnit laga kraft, fridlysningen att anse såsom

upphäfd; åliggande auktionsförrättare!!, där auktionen hålles på annat

ställe än landskansliet, att om upphäfvandet ofördröjligen underrätta

Konungens befallningshafvande.

9 §•

Konungens befallningshafvande må efter vetenskapsakademiens

hörande förklara fridlysning upphäfd:

om föreskrifven anordning för naturminnesmärkes utmärkande

och inhägnande icke af den, som begärt fridlysningen, behörigen underhålles,

samt ej heller vetenskapsakademien eller annan hos Konungens

befallningshafvande anmält sig villig att verkställa nödiga underhållsarbeten

; samt

om naturminnesmärket finnes förhindra eller afsevärdt försvåra

företag af större allmän eller enskild nytta.

10 §.

Har Konungens befallningshafvande meddelat beslut, hvarigenom

fridlysning förklarats upphäfd, varde kungörelse om beslutet införd i

länskungörelserna och uppläst i ortens kyrka.

Sedan laga kraft åkommit beslut, hvarigenom fridlysning upphäfts,

eller auktion hvarom i 8 § förmärs, varde minnesmärket ur registret

affördt samt underrättelse därom ofördröjligen tillsänd vetenskapsakademien.

Har fridlvsning upphäfts af annan anledning än att naturminnesmärket

till sin naturliga beskaffenhet undergått förändring, må åtgärd,

hvarigenom skada tillfogas naturminnesmärket, ej vidtagas, förr än

vetenskapsakademien låtit å området utföra den vetenskapliga undersökning,

som må finnas önsklig; dock att hvad sålunda stadgats icke skall

gälla efter det sex veckor förflutit från det beslutet om fridlysningens

upphäfvande eller, i fall, som afses i 8 § sista stycket, där omförmälda

auktion vann laga kraft.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 47.

11 §•

Finnes beträffande sällsynt djur, hvars fångande eller dödande icke

är att hänföra till jakt eller fiske, eller beträffande sällsynt växt önskligt,

att utan fullständig fridlysning, som ofvan sägs, förbud meddelas för en

hvar att å område, hvartill han ej har äganderätt, eller nyttjanderätt,

afsiktligt borttaga eller skada sadant naturföremål, äge Konungens befallningshafvande

på framställning af vetenskapsakademien meddela dylikt

förbud. Förbud, hvarom nu sagts, kungöres i den ordning, som i 6 §

tredje stycket förmäles, och antecknas i det i 7 § omförmälda register.

12 §.

För vetenskapliga forskningar må af vetenskapsakademien medgifvas

undantag från fridlysningsbestämmelse, meddelad enligt denna

lag, åliggande dock akademien att om sådant medgifvande underrätta

vederbörande Konungens befallningshafvande.

13 §.

kör område, som genom märklig naturbeskaffenhet eller naturskönhet

är af särskildt intresse, må Konungens befallningshafvande, i

den mån sådant finnes lämpligt, förbjuda att i det fria annorledes än

& byg’g''nad5 däri människor bo eller affär är inhyst, i annonseringssvfte

uppsättes eller anbringas tafla, plakat, inskrift eller annan störande

anordning. Förbud, som nu sagts, skall anses innefatta jämväl förbud

mot åtgärder för vidmakthållande af dylik anordning, hvilken vidtagits,

innan förbudet trädt i kraft.

Kungörelse om förbudet skall på allmän bekostnad införas i länskungörelserna

och tidning inom orten så ock uppläsas i ortens kyrka.

14 §.

Öfverträder någon utan sådant medgifvande, som i 12 § sägs,

hvad i enlighet med denna lag till naturminnesmärkes fredande stadgats

och kungjorts, eller skadas naturminnesmärke i strid mot hvad i 10 §

tredje stycket sägs, eller bryter någon mot förbud, som i 11 § sägs,

eller mot förbud meddeladt enligt 13 §, vare straffet böter från och

med fem till och med ett tusen kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 47.

Dömes någon till ansvar för öfverträdelse af enligt 13 § meddeladt

förbud, värde tillika förelagd att inom viss tid borttaga den

störande anordningen vid äfventyr att sådant eljest må på lians bekostnad

genom kronobetj aningens försorg fullgöras.

in §.

Allmän åklagare åligger att åtala förseelse, hvarom i 14 § förmärs.

I öfrigt äge enhvar rättighet att anställa åtal för sådan förseelse:

gifve dock sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att denne

må kunna öfvervara målets utförande.

16 §.

Af böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla två tredjedelar

åklagaren och en tredjedel vetenskapsakademiens naturskyddskassa.

Finnes särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel.

Brister tillgång till gäldande af böter, som nu sagts, förvandlas

de enligt allmän strafflag.

17 §•

Öfver Konungens befallningshafvandes beslut i fråga, som i denna

lag afses, må klagan hos Konungen i vederbörande statsdepartement

föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad. Mot

beslut, hvarigenom begärd fridlysning vägrats eller fridlysning upphäfts,

så ock mot beslut, hvarigenom ansökan om förbud enligt 4 § afslagits

eller sådant förbud upphäfts, må klagan föras af vetenskapsakademien

jämväl i fall, där akademien ej själf sökt fridlysningen eller förbudet.

Har genom beslutet fridlysning meddelats eller förbud enligt 4,

11 eller 13 § utfärdats, lände beslutet till efterrättelse utan hinder däraf,

att detsamma öfverklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 7 Samt. 46 Häft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Lagutskottets Utlåtande N:o 47.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag angående nationalparker.

Härigenom förordnas som följer:

1 §-

Har kronan tillhörigt område blifvit afsatt till nationalpark, skall

dårinom med nedannämnda undantag vara förbjudet:

att förstöra eller skada fast naturföremål eller yt.bildning så, ock

bearbeta mineralfyndighet eller bortföra mineral;

att fälla eller skada växande träd eller borttaga växter eller

växtdelar af annan beskaffenhet än bär, som användas till omedelbar

förtäring;

att jaga, fånga eller afsiktligt döda djur af livad slag det vara

må, då det ej sker till försvar mot angrepp å person eller egendom,

så ock att från ort till annan föra dödadt eller fångadt djur eller att

skada eller bortföra ägg, rom eller bo;

att medföra hund;

att uppföra byggnad eller stadigvarande bostad, verkställa odlingeller

beta kreatur; samt

att i annonseringssyfte uppsätta eller anbringa tafla, plakat, inskrift

eller annan störande anordning-.

O

2 §•

Hvad i 1 § stadgats skall ej leda till inskränkning i enskild rätt,

som må vara uppkommen, då området afsättes till nationalpark, eller i

de rättigheter till bete, skogsfång, jakt och fiske, som äro lapparna

medgifna, dock att jakt å björn ej må äga rum. Ej heller vare lapparna

förvägrad t att medföra de för deras renhjordars bevakning nödiga hundar.

Q v

D §.

Med afseende å hvarje särskild

nationalpark må Konungen i

särskildt reglemente föreskrifva de

undantag från hvad i 1 § stadgats,

som må finnas nödiga för parkens

bevakning och skyddande mot fara,

för vetenskapliga forskningar samt

3 i
Med

afseende å hvarje särskild

nationalpark må Konungen i särskildt

reglemente föreskrifva de undantag

från hvad i 1 § stadgats,

som må finnas nödiga för parkens

bevakning och skyddande mot fara,

för vetenskapliga forskningar, för

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 47.

(Kanyl. Maj:ls förslag.)

för resors underlättande och resandes

härbergerande så ock för tillgodogörande

af det fiske, som pröfvas

utan olägenhet kunna medgifvas.

(Utskottets förslag.)

resors underlättande och resandes

härbergerande samt för utöfvande

af den jakt och det fiske, som pröfvas

utan olägenhet kunna medgifvas,

så ock för annat ändamål, som är

förenligt med det med nationalparken

afsedda syfte.

4 §•

Där så finnes lämpligt, må Konungen meddela förbud mot nationalparks

beträdande, dock att redan uppkommen enskild rätt härigenom

icke må kränkas; skolande förbudet ej heller äga tillämpning mot

lapparna.

5 §•

Öfverträdelse af denna lag eller i enlighet därmed utfärdadt förbud

straffas med böter från och med fem till och med ett tusen kronor.

6 §•

Löper hund lös inom nationalpark, vare den förverkad till upptagaren.

7 §.

Allmän åklagare åligger att åtala öfverträdelse, hvarom i 5 §

förmäles.

I öfrigt äge enhvar rättighet att anställa åtal för sådan öfverträdelse;

gifve dock sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att

denne må kunna öfvervara målets utförande.

8 §•

Af böter, som enligt denna lag ådömas, tillfälle två tredjedelar

åklagaren och en tredjedel nationalparkens kassa.

Finnes särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel.

Brister tillgång till gäldande af böter, som nu sagts, förvandlas de

enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 47.

Lag innefattande tillägg till kungl. förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Härigenom förordnas som följer.

Där Konungen finner jordområde, som enskild man, menighet eller

inrättning tillhörer, på grund af synnerligen märklig naturbeskaffenhet

böra såsom naturminnesmärke afsättas och för detta ändamål af ägaren

afstås till kronan, skall livad i förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgas äga motsvarande

tillämpning.

Samma lag vare, där Konungen förordnar, att enskild man,

menighet eller inrättning tillhörande servituts- eller nyttjanderätt, som

må vara medgifven å till nationalpark afsatt område, skall upphöra.

Fråga om jords afstående, enligt hvad här ofvan i första stycket

sägs, må väckas endast af vetenskapsakademien.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910.

Stockholm den 23 april 1909.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Herr Fahlén har anhållit få här antecknadt, att lian icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:106 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag angående naturminnesmärkens fredande, lag angående nationalparker och la s. 1 i texten