Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning, dels ock en med föranledande däraf väckt motion.

1909-05-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1909:65, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning, dels ock en med föranledande däraf väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagulskotlet8 Utlåtande N:o 65.

1

N:o 65.

Ank. till Riksd. kansli den 11 maj 1909, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj-.ts proposition med förslag

till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning,

dels ock en med föranledande däraf väckt motion.

Genom en den 26 mars 1909 dagtecknad proposition, n:o 128,

hvilken af båda kamrarna hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande af propositionen bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan införda

förslag till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning.

I sammanhang med ifrågavarande proposition har utskottet till

behandling förehaft följande af herrar Carl Lindhagen, Ad. Wiklund,

J. Bromée och G. Kronlund inom Andra Kammaren väckta, till utskottet

hänvisade motion, n:o 242:

»Med anledning af Kung]. Maj:ts proposition n:o 128 om inskränkning

i rätten att erhålla ägostyckning bör norrlandskommitténs utförligare

och i åtskilliga punkter därifrån afvikande förslag samtidigt

komma under Riksdagens bedömmande; och hemställes därföre med

anslutning till nämnda förslag jämte ett i en reservation förordadt

tillägg till 8 §, att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag

innefattande vissa bestämmelser om ägostyckning inom Gäfleborgs,

Väs ter norr lands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

I afseende å ägostyckning inom Gäfleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län å hemman, därå finnes

inägojord, stadgas, som följer:

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 7 Sami. 63 Höft. (No 65.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

1 §•

Vid ägostyckning må hemmanets inägojord ej läggas till olika

lotter på sådant sätt, att hemmanets jordbruk därigenom lider väsentlig

skada.

Med inägojord enligt denna lag förstås tomt, åker och äng. Till

äng skall dock ej räknas slåttermyr eller kärräng, som i anseende till

läge eller beskaffenhet är af mindre värde.

2 §•

Hvarje hemmanslott, som erhåller inägojord, skall därutöfver tillläggas

husbehofsskog, odlingsmark och mulbete på sätt i 3, 4 och 5 88

föreskrifves.

3 §•

Såsom husbehofsskog skall afsättas: inom Norrbottens och Västerbottens

lappmarker ofvan odlingsgränsen samt Frostvikens, Hotagens,

Offerdals, Kalls, Åre, Undersåkers, Storsjö, Tännäs, Hede, Vemdalens,

Klöfsjö, Linsells och Lillherrdals socknar i Jämtlands län minst 50 hektar;

inom öfriga delar af Norrbottens och Västerbottens län, Tåsjö socken i

Västernorrlands län samt Alanäsets, Ströms, Laxsjö, Gåxsjö, Föllinge,

Alsens, Mörsils, Mattmars, Hallens, Marby, Ovikens, Myssjö, Bergs,

Åsarnes, . Rätans och Svegs socknar i Jämtlands län minst 40 hektar;

inom '' öfriga delar af Västernorrlands och Jämtlands län samt Los och

Ramsjö socknar i Gäfleborgs län minst 27 hektar, och inom öfriga delar

af Gäfleborgs län minst 20 hektar medelgod skogsmark, oberäknadt

inom dessa områden fallande för skogsbörd oduglig mark, samt, där

skogsmarken är af sämre beskaffenhet, ett i förhållande därefter ökadt

område. Styckas inägojorden till olika hemmanslotter och lämnarjej

hemmanets skogsmark tillgång till husbehofsskog på sätt nu är sagdt,

varde skogstilldelningen därefter jämkad.

År virkesförrådet å afsatt skogsområde så anlitadt, att ur skogen

ej genast kan årligen uttagas ett virkesbelopp, motsvarande hvad den

skogsareal, som bort minst tilldelas såsom husbehofsskog, beräknas

kunna under uthålligt bruk afkasta, skall hemmanslotten tilläggas rättighet

att under erforderlig tid fylla bristen efter utsyning å hemmanets

öfriga skog, i den mån densamma med iakttagande af hvad ofvan

stadgats därtill lämnar tillgång.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

3

4 §•

Till hemulanslott, som erhåller inägojord, skall ock läggas den för

odling tjänliga mark, som lämpligen kan med hemmanslotten förenas.

5 §■

Därest å hemmanslott saknas erforderligt bete för de hästar och

nötkreatur, som kunna vinterfödas å densamma, skall rätt till sådant

bete förbehållas hemmanslotten å hemmanets öfriga skog eller utmark

eller den del däraf, som lämpligen kan anvisas för ändamålet.

6 §•

Rätt till skogsfång eller mulbete, som enligt 3 och 5 §§ förbehålles

hemmanslott på annan hemmanslotts mark, skall såsom servitut

hvila på den senare fastigheten.

Aftal, att rätt till skogsfång skall före den bestämda tiden upphöra,

vare utan verkan. Ej heller må aftal, hvarigenom fastställd rätt

till bete upphäfves, med laga verkan ingås förr än minst 50 år förflutit,

efter det ägostyckningen ägt rum och fastigheterna erhållit olika ägare:

dock att sådant aftal skall vara utan verkan gent emot ny ägare af

den till betet berättigade hemmanslotten, där ej aftalet blifvit anmäldt

hos ägodelningsrättens ordförande, hvilken det i anledning däraf åligger

att föra protokoll och göra anteckning uti den i 137 § skiftesstadgan

omförmälde dagbok på sätt om ägostvckningsförrättning finnes föreskrifvet.

Ägare af hemmanslott, hvarå annan hemmanslott förbehållits

betesrätt, vare berättigad att efter förloppet af den tid, hvarom ofvan

sägs, påfordra betesrättens aflösning. Sådan aflösning må dock ej beviljas,

där ej den skada, som genom betet åstadkommes, pröfvas väsentligen

öfverstiga betets nytta för den därtill berättigade hemmanslotten.

Aflösningen skall ske i penningar med tjugu gånger det belopp, hvartill

betesrättens årliga värde vid tiden för aflösningen kan skäligen uppskattas.

För anhängiggörande och pröfning af fråga om betesrätts

aflösning lände i tillämpliga delar till efterrättelse den ordning, som

för ägostyckningsförrättning finnes stadgad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

? §•

Inägojorden, liusbehofsskogen och odlingsmarken böra, så vidt

ske kan, läggas i ett sammanhang; och må i hvarje fall antalet skiften,

som enligt gällande föreskrift får vid ägostyckning läggas till en hemmanslott,

ej öfverskridas i annan händelse än "då sådant finnes erforderligt

för ett rätt iakttagande af denna lags bestämmelser.

8 §•

Vid ägostyckning enligt denna lag skall landtmätaren biträdas af

gode män.

_ Konungens befallningshafvande må ock förordna lämplig person

att i afseende å förrättningen bevaka talan till betryggande af lagens

rätta tillämpning.

Vederbörande jägmästare, kronofogde och länsman samt kommunalnämndens

och kommunalstämmans ordförande ega jämväl rätt att

vid förrättningen föra det allmännas talan, så ock att densamma genom

besvär fullfölja. De skola underrättas om förrättningar genom särskilda

kallelsebref, hvilka landtmätaren skall afsända till dem med posten så

tidigt, att kallelserna må kunna komma dem tillhanda minst fjorton

dagar före förrättningen.

Protokollet öfver förrättningen med tillhörande beskrifning och

karta skall upptaga sådana upplysningar i afseende å förrättningen,

att nödig ledning däraf erhålles för bedömande af dess öfverensstämmelse

med denna lags föreskrifter.

9 §’

Erfordras för bildande af egnahemssamhällen, industriell anläggning

eller annat dylikt ändamål, att hemman styckas i annan ordning än denna

lag föreskrifver, må Konungens befallningshafvande därtill lämna tillstånd.

10 §.

I de hänseenden, hvarom i denna lag ej meddelas särskilda föreskrifter,

skall lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring

den 27 juni 1896 äga tillämpning.

Denna lag träder genast i kraft, dock skola ägostyckningsföinrättningar,

med afseende på hvilka förordnanden för landtmätare redan

utfärdats, i enlighet med Ditintills gällande lag fullföljas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 65. 5

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande

proposition, får utskottet hänvisa till det vid densamma i utdrag

fogade statsrådsprotokollet.

Hvad angår den vid eu definitiv lagstiftning i det förevarande

ämnet först framträdande frågan om storleken af de skogsanslag, som

böra tilldelas inägolotterna, har i herr Lindhagens in. 11. ifrågavarande

motion efter mönstret af Norrlandskommitténs förslag påyrkats, att

bestämda mått å desamma skulle i lagstiftningen angifvas, och att i

öfrigt måtte lämnas i detalj gående bestämmelser om deras sammansättning.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag åter har, liksom i den nu gällande

provisoriska lagen, frågan härom gjorts beroende af vederbörande myndighets

— Konungens befallningshafvande» — på de faktiska förhållandena

i hvarje särskild! fäll grundade pröfning. Utskottet finner lika

med föredragande departementschefen och i öfverensstämmelse med den

uppfattning, som kommit till uttryck i flera Konungens befallningshafvandes

i de län, hvarom här är fråga, i ärendet afgifna yttranden,

det vara af synnerlig vikt, att ägotilldelningen med önskvärd elasticitet

kan lämpas efter hvad som i det särskilda fallet visas vara behöfligt

eller lämpligt. Af detta skäl har utskottet ansett sig böra ställa sig

på det kungl. förslagets ståndpunkt i denna del, hvarigenom äfven

vinnes, att den definitiva lagstiftningen kommer att till sitt innehåll

nära ansluta sig till den gällande provisoriska och blifva blott en

närmare utveckling af denna.

I den omförmälda motionen har, jämväl efter förebild af Norr1

andskommittén, påyrkats, att, därest en utlagd hemmansdel saknar

erforderligt bete för de hästar och nötkreatur, som kunna vinterfödas

å densamma, rätt till sådant bete skall förbehållas hemmanslotten å

hemmanets öfriga skog eller utmark eller del däraf, samt att vidare

beliofvet af skogsfång måtte tillgodoses genom servitut, om och för den

tid, den till hemmanslotten utlagda skogsmarken ej är uppe i normal

afkastningsförmåga. Den provisoriska ägostyckningslagen saknar motsvarande

bestämmelser. Departementschefen framhåller, att, såvidt han

varit i tillfälle inhämta, har vid de ägostyckningar, som på grund af

sistnämnda lag medgifvits, och hvilka sammanlagdt uppgå till ett rätt

betydande antal, användning af servitutsinstitutet för betryggande af

inägolotters behof af mulbete och skogsfång ej ifrågasatts. Ej heller

har i de af Konungens befallningshafvande afgifna utlåtandena förekommit

något uttalande, som ger anledning antaga, att bestämmelser

utaf nu afsedt innehåll skulle visat sig nödiga eller önskvärda. Af

dessa skäl och då, såsom departementschefen äfven anmärker, det ur

Utskottets

yttrande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

allmän synpunkt gifvetvis är förmånligast om servitutsaftal — som i

tillämpningen ej sällan medföra tvister — kunna undvaras, har utskottet

funnit sig böra äfven i denna del ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande eu punkt i förslaget har utskottet funnit anledning

att göra en ändring, som innebär eu afvikelse äfven från motionärernas

förslag.

I 3 § af Kungl. Maj:ts förslag har medgifvits, att ägostyckning

må utan iakttagande af de i förslaget därför stadgade villkor kunna ske

bland annat för bildandet af egnahemssamliällen. Härom yttrar föredragande

departementschefen till statsrådsprotokollet:

»I lagen den 31 augusti 1907 angående ändring i 20 § 1 mom.

och 22 § af lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring

den 27 juni 1896 har undantag från förbudet att inom de norra

länen afsöndra inägojord till den omfattning, att hemmanets jordbruk

därigenom märkligen försvagas, medgifvits bland annat för det fall,

att afsöndringen erfordras för » egnahemsanläggningar»; och af lagutskottets

yttrande framgår, att därmed afses bildande af egna hem,

vare sig det är fråga om ett helt samhälle eller om en enstaka lägenhet.

Här föreligger alltså en olikhet mellan den provisoriska ägostyckningslagen

och jordafsöndringslagen, och det kunde ifrågasättas, om ej denna

olikhet borde utjämnas. Då emellertid sakliga skäl för bibehållande

af de nu befintliga bestämmelserna ej saknas, har jag ansett mig böra

i det nu framlagda förslaget låta därvid förblifva, och detta desto

hellre som behofvet af mark för egna hem af den beskaffenhet, som

afses i förutnämnda lag af den 31 augusti 1907, lärer kunna tillgodoses

genom upplåtelser enligt samma lag eller genom ägostyckning å utmarken

utan att ägostyckning å inägojorden behöfver därför anlitas.»

Det vill synas utskottet, som om härmed tillräckliga skäl icke

vore anförda för bibehållandet af förevarande bestämmelse oförändrad.

Fastmera anser utskottet det öfverensstämma med den ifrågavarande lagstiftningens

ändamål, att hinder ej resas för beredande af mark för egnahemslägenheter,

äfven där egnahemssamliällen ej kunna antagas skola komma

till stånd — något som helt visst ofta endast med svårighet låter sig

af den profvande myndigheten bestämmas. I betraktande häraf och för

vinnande af en enligt utskottets mening önskvärd öfverensstämmelse

mellan bestämmelserna i den ifrågavarande lagen och den af departementschefen

omförmälda 1907 års lagstiftning angående jordafsöndring,

har utskottet vidtagit en ändring i ifrågavarande § af det kungl.

förslaget.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

På grund af livad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, under förklarande att Kung-l. Maj:ts

ifrågavarande proposition, n:o 128, icke kunnat i oförändradt

skick af Riksdagen bifallas, måtte med afslag

å herr Lindhagens m. fl. omförmälda motion i anledning

af propositionen för sin del antaga följande

Lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning.

Härigenom för ordnas som följer:

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

1 §•

I Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län må ej ägostyckning ske eller förordnande för landtmätare

att verkställa ägostyckning meddelas, med mindre tillstånd till ägostyckningen

lämnats på sätt nedan sägs.

2 §•

Ansökning om tillstånd till ägostyckning ingifves till Konungens

befallningshafvande i det län, där fastigheten är belägen, samt skall

vara åtföljd ej mindre af karta, utvisande, huru fastigheten är afsedd

att styckas, än äfven af de handlingar eller intyg sökanden kan akta

nödigt förete till utredning om att styckningen instämmer med hvad

i 8 § stadgas.

3 §•

Hemmanslott, som vid ägostyckningen

erhåller inägojord, skall

med hänsyn såväl till denna jords

omfattning som ock till den myckenhet

husbehofsskog, odlings- och mulbetesmark,

som tilldelas lotten,

varda tjänlig för jordbruk. Består

hemmanslott hufvudsakligen af

skogsmark, må, ändå att lotten

icke varder tjänlig för jordbruk, dit

läggas mindre del af inägoj orden,

3 §•

Hemmanslott, som vid ägostyckningen

erhåller inägojord, skall

med hänsyn såväl till denna jords

omfattning som ock till den myckenhet

husbehofsskog, odlings- och mulbetesmark,

som tilldelas lotten,

varda tjänlig för jordbruk. Består

hemmanslott hufvudsakligen af

skogsmark, må, ändå att lotten

icke varder tjänlig för jordbruk, dit

läggas mindre del af inägojorden,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

där sådant af särskilda omständigheter

påkallas och hemmanets jordbruk

icke därigenom märkligen försvagas.

Styckas inägojorden till

olika hemmanslotter och finnes ej

å hemmanet tillräcklig skogs- och

betesmark för att bereda samtliga

lotter erforderliga anslag i sådan

mark, må tilldelningen därefter

jämkas.

För bildande af egnahemssamhällen

eller för industriell anläggning eller

för annat dylikt ändamål må hemman

styckas annorledes än nu är

sagdt.

Till inägojord, hvarom ofvan

sägs, räknas ej slåttermyr eller

kärräng, som i anseende till läge

eller beskaffenhet är af mindre

värde.

(Utskottets förslag.)

där sådant af särskilda omständigheter

påkallas och hemmanets jordbruk

icke därigenom märkligen försvagas.

Styckas inägojorden till

olika hemmanslotter och finnes ej

å hemmanet tillräcklig skogs- och

betesmark för att bereda samtliga

lotter erforderliga anslag i sådan

mark, må tilldelningen därefter

jämkas.

För egnahemsanläggningar eller

industriella anläggningar eller annat

dylikt ändamål må hemman styckas

annorledes än nu är sagdt.

Till inägojord, hvarom ofvan

sägs, räknas ej slåttermyr eller

kärräng, som i anseende till läge

eller beskaffenhet är af mindre

värde.

4 §•

Innan ärendet pröfvas, må Konungens befallningshafvande, där

så finnes lämpligt, öfver ansökningen höra nämnd eller myndighet,

som kan antagas äga kännedom om förhållandena, såsom hushållningssällskapets

förvaltningsutskott eller egnahemsnämnd eller kommunalnämnden

eller kronobetjäningen i orten.

5 §•

Öfver Konungens befallningshafvandes beslut i ärende, hvarom

nu är sagdt, må klagan hos Konungen i vederbörande statsdepartement

föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

9

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910, dock att lagen ej

skall tillämpas å ägostyckning, till hvilken tillstånd lämnats före

nämnda dag.

Stockholm den 7 maj 1909.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Särskild! yttrande af herr Lindhagen.

»Vid jämförelse mellan Kungl. Maj:ts proposition och norrlandskommitténs

genom motionen framburna förslag framgår ovedersägligt,

att det senare förslaget ensamt söker på ett rationellt sätt ordna ifrågavarande

angelägenhet: bibehållandet af besuttna jordbruk vid gårdarnas

afskiljande från trävaruindustriens hemman. Själfva lagen uppställer

vissa råmärken, hvilka man ej får lämna ur sikte. Ändamålet kan ej

kringgås utan kommer till sin rätt.

Kungl. Maj:ts förslag åter öfverlämnar åt administrationen att efter

vissa mycket allmänna grunder bestämma i hvarje särskildt fall, som

den finner skäligt. Det bör villigt medgifvas, att detta förslag äger ett

företräde härutinnan, att det bereder utvägar att smidigt anpassa sig

efter behofven och förhållandena. Men den ställer stora anspråk på

landtmätarens och öfriga administrativa myndigheters omdöme och

äfven på deras själfständighet gent emot trävaruindustrien. Äfven där

dessa förutsättningar finnas, komma säkerligen de utbrutna jordbruken

att i regeln blifva mindre besuttna än som önskligt vore och af kommittén

med dess förslag åsyftats.

Därtill gifver propositionen också direkt anvisning genom att ej,

såsom i kommittéförslaget skett, föreskrifva att husbehofsskog, odlingsmark

och betesrätt ovillkorligen skall tilldelas hemmanslott, som erhåller

inägojord. Betesrätten är till och med alldeles utlämnad. Med kommitténs

Bih. till Bilcsd. Prof. 1909. 7 Sami. 63 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

förslag att till hemmanslotten skulle läggas den för odling tjänliga

mark, som lämpligen kan med hemmanslotten förenas, ville man särskildt

befrämja odlingen och möjliggöra att mer än en familj kunde få

sitt uppehälle äfven på dessa hemman. Dylika utsikter förefinnas knappast

enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Det är som sagdt också gifvet, att eu gagnande tillämpning af

lagen kommer att helt och hållet bero på kvalifikationerna hos de

personer, som skola tillämpa den. I vissa län skall den säkerligen

med omtanke handhafvas. I de län åter, där lagens tillämpning kommer

att ligga hos tjänstemän, hvilka alltid hyst utpräglade sympatier

för trävaruindustriens synpunkter i norrlandsfrågan, skall lagens ändamål

kanske väsentligen förfelas.

I sakens nuvarande läge och då den provisoriska lagens giltighetstid

med detta år går till ända, finner jag mig emellertid nödgad afstå

från att påyrka någon förbättring i Kungl. Maj:ts förslag.»

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:212 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om inskränkning i rutten att erhålla ägostyckning. s. 1 i texten