Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utsträckning till 1912 års utgång af den genom förordningen den 11 september 1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor.

1909-03-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:67, Utlåtande, i anledning af väckt motion om utsträckning till 1912 års utgång af den genom förordningen den 11 september 1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

1

N:o 67.

Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1909, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utsträckning till 1912 års

utgång af den genom förordningen den 11 september 1885

bestämda inlösen af skattefrälseräntor.

(I- A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande

behandling öfverlämnad motion (n:o 43) har herr Anders Olsson i Tyllered

hemställt, att Riksdagen måtte besluta, att den genom kungl. förordningen

den 11 september 1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor

måtte äfven efter innevarande års utgång äga rum, därest vederbörande

ränteägare, som ville begagna sig af denna inlösen, därom i

den ordning samma författning stadgade, gjorde anmälan inom utgången

af år 1912.

Till stöd för denna framställning har motionären — efter erinran,

hurusom 1906 års Riksdag i anledning af ett af motionären i ämnet

framställdt förslag beslutit att utsträcka tiden för skattefrälseräntornas

inlösen med tre år eller t. o. m. utgången af innevarande år — vidare

anfört, att då emellertid åtskilliga dylika skattefrälseräntor, särskildt sådana

inom Halland, ännu kvarstode oinlösta och där utredning och undersökning

rörande de s. k. Trippiska frälseräntorna, hvarom i motion,

n:o 13, vid 1906 års riksdag ordades, ännu ej hunnit afslutas, det syntes

vara synnerligen önskvärdt, att möjligheten för dessa räntors återvinnande

nu ej afskures, utan att ytterligare minst 3 års anstånd lämnaBih.

till liilcsd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 38 Höft. (N:o 67.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

Utskottets

yttrande.

des. På grund häraf och då det otvifvelaktigt vore för staten en fördel,

om frivilliga aftal med ränteägarne kunde träffas rörande dessa utskylders

förvärfvande till statsverket, hade motionären gjort sin nu förevarande

framställning.

Genom kungl. förordningen den 11 september 1885 föreskrefs,

bland annat, att de räntor å skattefrälsehemman, hvilka genom köp, byte

eller gåfva kommit från kronan i enskild persons eller verks, menighets

eller inrättnings ägo och icke blifvit med jordäganderätten förenade,

skulle, i mån som vederbörande ägare därom tramställde anbud, för

statsverkets räkning inlösas, därest ägare, som ville begagna sig af den

sålunda bestämda inlösen, inom ett år från nämnda dag därom gjorde

anmälan bos kammarkollegium eller Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Tiden, inom hvilken vederbörande ränteägare borde göra anmälan

för att få begagna sig af ifrågavarande inlösen, bar sedermera genom

upprepade beslut af statsmakterna utsträckts, sista gången jämlikt kungl.

kungörelsen den 20 april 1906 till innevarande års utgång.

Då ej allenast de af motionären uppgifna frälseräntorna utan äfven

andra frälseräntor torde finnas, hvilkas ägare kunna vara villiga att, om

förlängdt tillfälle därtill lämnades, erbjuda dessa räntor till inlösen, och

då det är önskligt, att staten må kunna, såvidt möjligt är, medelst frivilliga

aftal med ränteägarne återvinna dessa utskylder, anser utskottet

ytterligare tillfälle böra beredas till förvärfvande åt staten af desamma

och hemställer alltså,

att Riksdagen, med bifall till herr Olssons ifrågavarande

motion, må besluta, att den genom kungl.

förordningen den 11 september 1885 bestämda inlösen

af skattefrälseräntor må äfven efter innevarande års

utgång äga rum, därest vederbörande ränteägare, som

vill begagna sig af denna inlösen, därom i den ordning,

samma författning stadgar, gör anmälan inom

utgången af år 1912.

Stockholm den 19 mars 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:91 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om utsträckning till 1912 års utgång af den genom förordningen den 11 september 1885 bestämda inlösen af s s. 9 i texten