Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående godkännande af postverkets utgiftsstater för är 1910 in. m.

1909-04-16 · 52 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:93, Utlåtande, i anledning af Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående godkännande af postverkets utgiftsstater för är 1910 in. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

1

N:o 93.

Ant. till Riksd. kansli den 16 april 1909, kl. 7 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående godkännande af

postverkets utgiftsstater för är 1910 in. m.

(R. A.)

I den till Riksdagen den 14 januari 1909 aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t under punkt 4

af sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

dels medgifva,

att postdirektören Carl Axel Hasselrot, därest han vid 1910 års

början ingår på 1910 års aflöningsstat och tillträder befattningen såsom

chef för det omorganiserade Stockholmsdistriktet, må äga att, så länge

han kvarstår i denna befattning eller vid annan befattning inom postverket,

som är jämförlig med eller högre än berörda chefsbefattning,

på öfvergångsstat uppbära, intill dess Hasselrot i laga ordning undfår

afsked med full pension, ett personligt lönetillägg, hvilket dock icke

skall grundlägga rätt till högre pension, med så stort belopp, att hans

aflöning kommer att sammanlagdt utgöra 13,000 kronor för år;

att postdirektören i Göteborg Frans Broberg må å postverkets pensionsstat

tilldelas en årlig pension af 5,600 kronor, med villkor att

Broberg från tjänsten afgår under år 1909, och med rätt för honom

att åtnjuta pensionen redan från och med den 1 oktober 1909, därest

Broberg därförinnan erhåller nådigt afsked, men i annat fall från och

med månaden näst efter den, hvarunder afsked varder honom beviljadt;

Bill. till Rilcsd. Prof. 1909 4 Samt. 1 A/d. 62 Höft. (N:o 93.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

att matrosen å postångfartyget Öland Johan August Lundberg må

å samma stat tilldelas ett årligt understöd af 60 kronor, att till honom

utbetalas från och med 1909 års början;

att matrosen å nämnda postångfartyg Sven Gottfrid Pettersson må

å samma stat tilldelas ett årligt understöd af 135 kronor, att till honom

utbetalas från och med 1909 års början;

att den provision å frankotecken, som enligt nu gällande bestämmelser

utgår till poststationers eller ångbåtspostexpeditioners föreståndare,

samt den rabatt å frankotecken, som åtnjutes af antagna särskilda

frankoteckensförsäljare eller af allmänheten vid partiköp, må med 1910

års ingång upphöra;

att, då poststationsföreståndare, som varit medelst personligt kontrakt

anställd, eller landtbrefbärare afgår från sin befattning efter att

hafva tjänstgjort, poststationsföreståndare minst 25 år och landtbrefbärare

minst 30 år, må, därest den afgångne visas vara i behöfvande

omständigheter, till honom utbetalas årligt understöd med lämpligt

belopp, dock högst hvad som motsvarar för poststationsföreståndare

hälften af det arfvode och för landtbrefbärare hälften af den ersättning,

som till en hvar senast utgått från postverket;

dels — under förutsättning att Kungl. Maj:t beträffande nu utgående

sportelinkomster meddelar bestämmelser i enlighet med de i

statsrådsprotokollet den 12 januari 1909 af föredragande departementschefen

förordade grunder — godkänna de nu framlagda förslagen till

utgiftsstater för postverket, att tillämpas under år 1910, och till aflöningsreglemente

för tjänstemän vid postverket jämte till detta reglemente

hörande öfvergångsbestämmelser, samt på grund häraf bestämma

postverkets anslag, förslagsvis, till 21,065,000 kronor, att utgå direkt

af postmedlen;

dels medgifva, att antalet i staterna uppförda manliga och kvinnliga

postexpeditörsbefattningar må i erforderlig mån jämkas, under villkor

att sammanlagda antalet, eller 1,022, icke må öfverskridas;

dels ock medgifva, att för posthusbygget i Trelleborg må, utöfver

det å postverkets stat för år 1910 anvisade anslag af högst 160,000

kronor, användas den under statskontorets förvaltning ställda fond till

posthusbyggnader.

Ofvanberörda utgiftsstater samt aflöningsreglemente och öfvergångsbestämmelser

återfinnas i statsrådsprotokollet å sid. 229—245.

Postmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med

21,000,000 kronor, hafva för år 1910 af Kungl. Maj:t beräknats till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93. 3

21,500,000 kronor. Då, på sätt framgår af ofvan åberopade statförslag,

postverkets utgifter enligt staterna för år 1910 af Kungl. Maj:t beräknats

till 21,065,000 kronor, skulle alltså inkomsterna komma att öfverstiga

utgifterna med 435,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag bar utskottet

förehaft till behandling dels två inom Första Kammaren af herr K. Hildebrand

väckta motioner (n:r 14 och 15), dels följande inom Andra Kammaren

väckta motioner: af herr J. J. Byström m. fl. (n:r 28), af herr

A. Thylander (n:r 78, 79 och 80), af herr J. Tynell m. fl. (n:r 82), af

herr E. P. W. Röiny (n:r 96), af friherre E. K. Palmstierna (n:r 99) samt

af herrar C. A. Lindhayen och J. Forssell (n:r 121).

Det af Kungl. Magt nu framlagda förslaget till omorganisation af

postverket och lönereglering för dess tjänstemän ötverensstämmer i allt

väsentligt med det förslag i samma ämne, som, i hufvudsak grundadt

på ett af särskilda kommitterade afgifvet betänkande, nästliden år förelädes

Riksdagen till behandling, men af särskild anledning då icke blef

af Riksdagen upptaget till granskning. De smärre ändringar i sistberörda

förslag, som af Kungl. Maj:t numera vidtagits, äro, såsom af

statsrådsprotokollet framgår, hufvudsakligen betingade af nya upplysningar,

som tillkommit, samt af postverkets fortgående utveckling.

Hvad först angår frågan om generalpoststyrelsens organisation (sid. 13—54

i statsrådsprotokollet), har utskottet funnit Kungl. Maj:ts förslag vara grundadt

på fullt riktiga principer. Inom en förvaltningsgren, hvilken är stadd

i så stark utveckling som postverket, måste det vara af synnerlig vikt, att

handläggningen af förekommande ärenden så vidt möjligt underlättas.

Såsom ledande grundtankar för vinnande af detta mål har af de särskilda

kommitterade främst angifvits, att intet ärende bör handläggas i

högre instans, än ärendets beskaffenhet föranleder, samt att arbetsmetoderna

inom generalpoststyrelsen böra i görligaste mån förenklas. Med

tillämpning af dessa grundsatser skulle en del ärenden, som nu afgöras

inom generalpoststyrelsen, öfverflyttas till distriktsförvaltningarna samt

vissa mål af enklare beskaffenhet, hvilka nu beredas eller afgöras af

byråcheferna, öfverlämnas till handläggning af sekreterare eller andra

å de särskilda byråerna anställda tjänstemän. Genom denna omläggning

skulle möjlighet vinnas att, trots den fortgående stegringen i postverkets

rörelse, indraga en af generalpoststyrelsens fem byråer. På grund åt

de förändringar, som sålunda ifrågasättas, skulle emellertid hädanefter

ökade kraf komma att ställas på generalpoststyrelsens personal, och det

har fördenskull ansetts Vara af vikt, att denna personal må äga den

Utskottets

yttrande.

Generalpoatst

yreisen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

kompetens ock den särskilda fackinsikt, som af de förändrade förhållandena

betingas. Det måste ock, enligt utskottets mening, anses såsom

en riktig tillämpning af de för omorganisationen uppställda grundtankarna,

att, såsom nu är afsedt, personer med postal fackutbildning

må kunna i större utsträckning, än hittills varit möjligt, anlitas för

tjänstgöring inom postverkets styrelse. Och hvad särskilt beträffar

förslaget därom, att i generalpoststyrelsen må anställas ett antal förste

postexpeditörer och postexpeditörer, vill utskottet såsom eu gifven fördel

framhålla, att därigenom det nuvarande extra-ordinariesystemet inom

styrelsen kan för framtiden högst väsentligt begränsas, utan att dock

kostnaderna komma att stiga till samma belopp, som skulle betingas af

den ökning i antalet ordinarie tjänstemän, hvilken, äfven med bibehållande

af den nuvarande organisationen, utan tvifvel skulle befinnas

nödvändig.

Utskottet finner sig äfven kunna biträda hvad i statsrådsprotokollet

uttalas därom, att generalpoststyrelsen, såsom utgörande öfverstyrelse

öfver. ett stort kommunikationsverk, bör erhålla en därefter lämpad

organisation. I de förslag till omorganisation af generalpoststyrelsen, som

nu af Kungl. Maj:t framlagts och livilka i åtskilliga delar ansluta sig

till den nyligen genomförda omorganisationen af styrelserna för statens

öfriga kommunikationsverk, järnvägarna och telegrafverket, synes dock

tillbörligt afseende vara fäst vid de olikartade förhållanden, som städse

måste förekomma inom de skilda verken.

Beträffande den dagliga tjänstgöringstiden inom generalpoststyrelsen

hafva de särskilda kommitterade hemställt, att den ordinarie personalen

hos generalpoststyrelsen må, i likhet med personalen vid järnvägs- och telegrafstyrelserna,

tillförbindas att i regel vara å tjänsterummet tillstädes minst

sju effektiva timmar hvarje söckendag. Denna hemställan har biträdts af

föredragande departementschefen, som därvid förklarat sin afsikt vara att,

såvida det föreslagna aflöningsreglementet varder godkändt, föreslå Kungl.

Maj:t att rörande den dagliga tjänstgöringstiden i generalpoststyrelsen

utfärda enahanda bestämmelser, som i anledning af 1907 års Riksdags

beslut fastställdes beträffande järnvägs- och telegrafstyrelserna. På sätt

vid löneregleringarna för dessa ämbetsverk ägt rum, synes emellertid

utfärdandet af dylika bestämmelser böra uppställas såsom förutsättning

för Riksdagens beslut rörande godkännande af nytt aflöningsreglemente

för tjänstemän vid postverket, och torde fördenskull, jämte det § 18 i

detta reglemente erhåller följande lydelse: »Enhvar, som den 1 januari

1910 eller senare tillträder befattning såsom tjänsteman vid postverket,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93. 5

är pliktig att underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser»,

efter aflöningsreglementet böra inforas ett så lydande stadgande:

»Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med

den 1 januari 1910 under förutsättning att, hvad generalpoststyrelsen

angår, Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga

ordinarie tjänstemän skola, i den mån ej undantag kunna anses böra

stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst sju effektiva timmar hvarje söckendag.»

Med afseende å hvad Kungl. Maj:t i öfrigt hemställt rörande generalpoststyrelsens

organisation, har utskottet icke funnit anledning till

erinran mot annat än förslaget om anställande å generalpoststyrelsens

tredje byrå af en särskild arkivarie och bibliotekarie. Det synes utskottet

visserligen vara af vikt, att en särskild tjänsteman finnes att tillgå

för utförande af de göromål, som i första rummet skolat åligga denna

arkivarie och bibliotekarie, men har utskottet i likhet med kommissionen

anset’t, att ifrågavarande befattning lämpligen bör kunna uppdragas åt

en förste postexpeditör. Utskottet håller jämväl före, att äfven en sådan

tjänsteman bör, såsom beträffande den föreslagna arkivarien och bibliotekarien

ifrågasatts, kunna till en del sysselsättas med andra uppdrag än

rena arkivarie- och bibliotekariegöromål.

Utskottet har icke förbisett, att tilläfventyrs under någon begränsad

tid särskild arbetshjälp kan vara af nöden för att bringa generalpoststyrelsens

arkiv och bibliotek i ett ordnadt och tidsenligt skick, men

utskottet föreställer sig, att, därest ett dylikt behof föreligger, detsamma

kan tillgodoses genom ett tillfälligt anslag, hvarom i sådant fall

framställning torde vara att framdeles förvänta.

Vid bifall till utskottets förslag om anställande af en förste postexpeditör

i stället för en arkivarie och bibliotekarie skulle antalet förste postexpeditörer

i generalpoststyrelsen komma att utgöra 17 i stället för 16 enligt

Kungl. Maj:ts förslag. Detta utbyte skulle dock icke föranleda

någon ändring i aflöningsstatens slutsumma.

Generalpoststyrelsens hela tjänstemannapersonal, som, med undantag

af sorteringsbiträden o. d., under den nuvarande organisationen utgjort

126 personer, hvaraf 49 ordinarie tjänstemän (af högre grad än förste

postexpeditör), 46 manliga extra ordinarie tjänstemän samt 2 manliga

och 29 kvinnliga öfriga tjänstemannabiträden, skulle, därest utskottets

förslag bifalles, komma att minskas till 96 personer, hvaraf 34 ordinarie

tjänstemän af högre grad än förste postexpeditör, 29 manliga förste

postexpeditörer och postexpeditörer, 20 kvinnliga postexpeditörer samt

1 manligt och 12 kvinnliga öfriga tjänstemannabiträden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

Distriktsför
valtningarna.

Vaktbetjäningen hos generalpoststyrelsen utgöres enligt nu gällande

stat af 1 förste vaktmästare och 11 vaktmästare, hvartill komma 7 extra

vaktmästare med fasta arfvoden. Enligt det föreliggande förslaget skulle

nyssberörda 7 extra vaktmästare uppföras på ordinarie stat, och har utskottet

icke funnit något att däremot erinra.

Beträffande ajlöningarna till generalpoststyrelsens personal (sid. 54—

67 i statsrådsprotokollet) erinrar utskottet därom, att Kungl. Maj:ts nu

föreliggande löneregleringsförslag, hvad angår såväl generalpoststyrelsen

som distrikts- och lokalförvaltningarna, nära ansluter sig till de löneregleringar,

som senast genomförts för statens järnvägar och telegrafverket,

i det att detta förslag dels i stor utsträckning är byggdt på det

s. k. Tenowska sj^stemet, dels ock i fråga om afiöningsbeloppen för

olika befattningshafvare är lämpadt efter de aflöningar, som utgå vid de

båda öfriga kommunikationsverken. Vid den granskning, som utskottet

företagit af Kungl. Maj:ts framställning, i hvad den afser aflöningsförhållandena

vid generalpoststyrelsen, har det synts utskottet, att de föreslagna

aflöningssatserna äro väl afvägda, och har utskottet ej heller i

öfrig! funnit anledning att här framställa någon erinran.

Till frågan om aflöningarna för postexpeditörer återkommer utskottet

i det följande.

Kungl. Maj:ts framställning rörande distriktsförv ältning ar nas organisation

(sid. 07—90 i statsrådsprotokollet) afser i hufvudsak, att antalet

postdistrikt, som för närvarande utgör 8, skulle minskas till 6, hvarvid

de nuvarande göteborgs- och malmödistrikten skulle indragas, att distriktschefsbefattningarna

skulle besättas med ordinarie innehafvare, benämnda

postdirektörer, samt att den biträdande personalen å distriktsförvaltningarna

skulle förstärkas, särskild! genom anställande vid hvar och en

af dessa förvaltningar af en ny tjänsteman, benämnd öfverkontrollör,

samt en eller två förste postexpeditörer. Med den nya distriktsindelningens

genomförande, hvad Malmö beträffar, skulle emellertid anstå till

den nuvarande postdirektörens afgång från tjänsten.

I sin ofvanberörda motion, n:r 96, har herr Rökig hemställt, att

Riksdagen ville för sin del besluta, att ett VII postdistrikt, omfattande

Göteborg med lämpliga delar af nuvarande västra postdistriktet, måtte

inrättas, samt i samband härmed höja anslaget till distrikts- och lokalförvaltningarne

med det belopp, som en dylik anordning krafvel’.

Den utredning, som förekommer i statsrådsprotokollet, synes utskottet

ådagalägga, att de af Kungl. Maj:t ifrågasatta förändringarna af

postverkets distriktsindelning och, i samband därmed, af den lokala

postförvaltningen i rikets tre största städer skulle, äfven för Göteborgs

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottet>‘ Utlåtande. N:o 93.

vidkommande, medföra eu förbättring i stället för en försämring af do

postala förhållandena på platsen. Då ej heller ur andra synpunkter behof

torde föreligga af ett sjunde postdistrikt samt inrättande af ett sådant

i hvarje fall skulle medföra en betydande ökning å postverkets utgiftsstater,

har utskottet ansett sig icke böra tillstyrka den ifrågavarande

motionen.

Den af Kungl. Maj:t föreslagna förstärkningen af distriktsförvaltningarnas

personal har utskottet fnnuit vara motiverad särskildt därigenom,

att åtskilliga grupper af ärenden, hvilka nu handläggas i generalpoststyrelsen,

skulle vid den nya organisationens genomförande öfverflyttas

till distriktsförvaltningarna, under det att samtidigt distriktsförvaltningarnas

antal skulle minskas. Hvad Kungl. Maj:t i öfrigt i denna

del föreslagit har ej heller gifvit utskottet anledning att framställa

någon erinran.

Beträffande postkontorens antal och klassindelning (sid. 90—103 i Postkontoren,

statsrådsprotokollet) vill utskottet erinra därom, att antalet postkontor å

ordinarie stat för närvarande utgör 213, hvartill komma 15 postkontor

å extra stat samt 20 filialpostkontor, eller tillhopa 248 postkontor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle hela antalet postkontor å 1910 års

stat utgöra 250, däri inberäknadt de nuvarande filialpostkontoren, hvilka,

i sammanhang med de föreslagna förändringarna i distriktsindelningen,

skulle ombildas till själfständiga postkontor. Mot hvad Kungl. Maj:t i

detta afseende föreslagit har utskottet icke funnit något att erinra.

För den omklassificering af postkontoren, som i Kungl. Maj:ts förslag

afses och hvilken bland annat sammanhänger med den indragning

af nu utgående uppbörds- och frimärksprovision samt sportler, hvarom

i det följande förmäles, synas giltiga skäl vara anförda, och har ej heller

utskottet någon erinran att göra däremot, att postkontoren inom samtliga

klasser hädanefter angifvas i staterna endast till antalet.

I de af Kungl. Magt nu föreslagna staterna samt i aflöningsreglementet

hafva uppförts aflöningar till såväl manliga som kvinnliga postmästare

af klass 3 och 4, utan att dock antalet postmästare af hvartdera

könet blifvit inom någondera af dessa klasser fastställdt. En förändring

härutinnan föreslås i ofvanberörda motion n:r 121 af herrar Lindhagen

och Forsell, hvilka i detta afseende hemställa, att Riksdagen i statsverkspropositionen

om postverkets utgiftsstater måtte besluta följande ändring,

nämligen att befordran till postkontor inom tredje och fjärde klasserna

till ett antal af sammanlagdt 25 förbehålles kvinnliga posttjänstemän,

därest kompetenta sökande anmäla sig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

Biträdande

tjänstemän.

Utskottet anser emellertid, i likhet med föredragande departementschefen,

att frågan om postmästare’änsternas besättande med kvinnliga

innehafvare bör i hvarje förekommande fall pröfvas dels nr den synpunkten,

huruvida den lediga postmästare"änsten öfverhufvud är af beskaffenhet

att kunna uppdragas åt kvinna, dels med afseende å de

sökandes kompetens till sådan tjänst. Den utredning i detta ärende,

som af generalpoststyrelsen lämnats och hvaraf framgår, bland annat,

att det hittills endast i enstaka undantagsfall inträffat, att kvinnlig postexpeditör

anmält sig såsom sökande till ledig postmästartjänst, synes

äfven utskottet vara för frågan fullkomligt afgörande, och utskottet

finner så mycket mindre skäl att tillstyrka bifall till motionärernas förevarande

hemställan, som motionärerna bundit densamma vid det villkoret,

att kompetenta kvinnliga sökande anmäla sig till ifrågavarande platser,

och sålunda själfva synas hafva förutsatt, att detta icke alltid skulle

blifva händelsen.

Antalet biträdande tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna

(sid. 103—118 i statsrådsprotokollet) utgöres, förutom extra personal,

enligt 1909 års aflöningsstat af 32 kontrollörer och 1,150 postexpeditörer,

eller tillhopa 1,182 personer.

Af postexpeditörerna tjänstgöra 60 såsom förste postexpeditörer

samt ett mindre antal, räknadt efter 1908 års förhållanden 15, såsom

föreståndare för vissa filialpostkontor eller för afdelningar af postkontoren

i Stockholm, Göteborg och Malmö. Enligt Kungl. Maj:ts nu

föreliggande förslag skulle motsvarande personal utgöras af 6 öfveikontrollörer

(vid distriktsförvaltningarna), 7 förste kontrollörer (i Stockholm,

Göteborg och Malmö), 52 kontrollörer, 169 förste postexpeditörer

och 990 postexpeditörer, eller tillhopa 1,224 personer.

Om behofvet af förstärkning i distriktsförvaltningarnas biträdande

personal har utskottet i det föregående yttrat sig. Hvad åter angår

den lokala förvaltningen, vill utskottet framhålla, att den högst betydande

ökning i den biträdande ordinarie personalen, som, till följd af

postverkets snabba utveckling, under senare tider vidtagits, så godt som

uteslutande afsett antalet postexpeditörer och postbetjänte. I öfrigt har

under senare tider nästan ingen annan förstärkning af den biträdande

ordinarie personalen ägt rum, än att från 1903 års ingång vid postkontor

af första och andra klass en förste postexpeditör varit på förordnande

anställd såsom postmästarens närmaste man. Det har under

dessa förhållanden synts utskottet angeläget, att vid den nya organisationens

genomförande den öfverordnade personalen vid postkontoren i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o DS. 9

erforderlig män förstärkes, och utskottet har diirför, samt då tillräcklig

erfarenhet numera torde föreligga rörande den med 1903 års ingångvidtagna

anordningen att vid de större postkontoren anställa förste

postexpeditörer, icke funnit anledning att framställa någon erinran mot

uppförande å stat af förste kontrollörer, kontrollörer och förste postexpeditörer

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Ivungl. Maj:ts framställning rörande antalet postexpeditörer hvilar

på den grundsatsen, att befordran till ordinarie postexpeditör i regel

bör vinnas efter en extra tjänstetid af vid pass 5 år, hvarvid emellertid

föredragande departementschefen gjort den erinran, att denna grundsats

bör tillämpas allenast i den mån densamma låter sig förenas med postverkets

behof af arbetskrafter. Hvad i detta afseende förekommit har

icke gifvit utskottet anledning att göra någon erinran.

Af förste postexpeditörsbefattningarna äro i statförslaget 27 reserverade

för kvinnliga innehafvare. Hvad åter angår postexpeditörerna,

skulle dessas antal, med inberäknande af postexpeditörerna hos generalpoststyrelsen,

utgöra tillhopa 1,022, hvaraf 762 manliga och 260 kvinnliga.

På det att orättvisa i afseende å befordran af de manliga och

kvinnliga e. o. postexpeditörerna må förebyggas, skulle emellertid, enligt

hvad nu är föreslaget, antalet i staterna uppförda manliga och kvinnliga

postexpeditörsbefattningar kunna i erforderlig mån jämkas, under

villkor att sammanlagda antalet, eller 1,022, icke må öfverskridas, och

har utskottet funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att lämna det härutinnan

begärda medgifvandet.

Hvad därefter vidkommer aflöningar för tjänstemän vid distriktsoch

lokalförvaltningarna (sid. 119—155 i statsrådsprotokollet), har utskottet

ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag därom, att den vid

postkontoren utgående uppbörds- och frimärksprovisionen må fullständigt

borttagas.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet anföres, är det äfven afsedt att

alla till postförvaltare eller andra tjänstemän vid postkontoren för den

egentliga posttjänsten utgående sportler skola indragas till postverket,

dock att, till undvikande af allt för brådstörtade rubbningar, denna

indragning skulle ske successivt under en nioårig öfvergångsperiod.

Häremot har utskottet icke funnit något att erinra, och torde, på sätt

Kungl. Maj:t föreslagit, Riksdagens beslut rörande godkännande af 1910

års utgiftsstater samt aflöningsreglementet med tillhörande öfvergångsbestämmelser

böra göras beroende af den förutsättningen, att Kungl.

Maj:t beträffande nu utgående sportelinkomster meddelar bestämmelser

Bih. till Rikscl. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 62 Haft. 2

\

Aflöningar för

tjänstemän.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

i enlighet med de i statsrådsprotokollet af departementschefen förordade

grunder.

I fråga om de fasta aflöningarnas belopp hafva, såsom förut är

nämndt, vid utarbetande af det nu föreliggande förslaget de löneregleringar,

som senast genomförts för statens järnvägar och för telegrafverket,

varit i väsentlig mån bestämmande.

Utskottet erinrar vidare därom, att å orter, där de allmänna lefnadskostnaderna

äro särskild! höga, skulle, utöfver den fasta aflöningen, särskilda

ortstillägg tillkomma postmästare af tredje och fjärde klassen,

kontrollörer, förste postexpeditörer och postexpeditörer. Dessa ortstillägg

skulle utgå med femton eller tio procent af den fasta aflöningen, dock

högst 450 resp. 300 kronor för år till manlig tjänsteman och högst 225

resp. 150 kronor för år till kvinnlig tjänsteman.

I vissa af de föreliggande motionerna hafva ändringar ifrågasatts

i Kungl. Maj:ts förslag rörande aflöningarna till tjänstemän vid postverkets

distrikts- och lokalförvaltningar. Sålunda hafva herr Hildebrand i

motionen n:r 14 och herr Thylander i motionen n:r 79 hvar för sig

hemställt, att Riksdagen måtte för sin del besluta,

att i aflöningsregl em entet för tjänstemän vid postverket följande ändringar

vidtagas:

•

§ 1-

Postexpeditör, manlig........

...... 2,000 1 2

2,200 | 2

2,400 j 2

2,600 | 3

2,900 | 3

3,200 3

3,500 3

3,800 |—

att i öfvergångsbestämmelserna göres följande ändring:

§ 3.

Den, som före — — — — —, som öfverskjuter 5 år; och äger

manlig tjänsteman att vid sin beräkning utgå från 2,400 kronor såsom

lägsta aflöning;

samt att för bestridande af den ökade kostnaden för de förändringar

i aflöningsstaten, hvilka blifva en följd af ändringarna i öfvergångsbestämmelserna,

anslaget för år 1910 beträffande aflöningarna för de man
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

"11

liga postexpeditörerna ökas med sammanlagdt förslagsvis 128,200 kronor,

hvaraf förslagsvis 5,000 kronor såsom ortstillägg.

Hvad motionärerna i de två första punkterna hemställt innebär sålunda,

att de af Kungl. Maj:t för manliga postexpeditörer föreslagna

begynnelseaflöningarna skulle höjas med 200 kronor och att genom den

jämkning i aflöningsskalan, som däraf skulle föranledas, slutaflöningen,

3,800 kronor, skulle uppnås två år tidigare än enligt Kungl. Maj:ts

förslag.

Utskottet torde till eu början få erinra därom, att under nuvarande

förhållanden begynnelseaflöningen för manlig ordinarie postexpeditör i

andra lönegraden utgör 2,200 kronor, att efter fem år, då första ålderstillägget

intjänats, i regel kan påräknas uppflyttning i första lönegraden,

hvilket medför aflöningens förhöjande till 2,900 kronor, och att sålunda

efter ytterligare fem år den nuvarande slutaflöningen, 3,300 kronor, kan

beräknas vara uppnådd.

På grund däraf, att ökningen af antalet postexpeditörer å stat under

gångna tider skett tämligen oregelbundet, har den tid, som ifrågavarande

tjänstemän måst före sin befordran till ordinarie tjänst tillbringa i extra

ordinarie befattning, varit i hög grad växlande samt i åtskilliga fall uppgått

ända till 12 å 15 år. Under den senaste tiden hafva emellertid

gynnsammare förhållanden i detta hänseende inträdt, och det nu föreliggande

förslaget om uppförande på 1910 års stat af ett ökadt antal

postexpeditörer hvilar, såsom förut är nämndt, på den förutsättningen,

att extra-ordinarietiden för ifrågavarande personal må kunna hållas nere

vid omkring fem år.

Härjämte är ytterligare att märka, att kompetensfordringarna för

antagande till postelev nyligen blifvit afsevärdt minskade, så att numera

aflagd realskoleexamen medför dylik kompetens. Då vidare de elever,

som godkänts i elevexamen, skola antagas till extra ordinarie postexpeditörer,

i den mån de uppnått 18 års ålder, torde det vara att förvänta,

att, med de minskade kompetensfordringarna och den förkortade

extra-ordinarietiden, postexpeditörsgraden framdeles kan uppnås vid 23

ä 21 års ålder. Slutligen torde böra framhållas, att, enligt hvad i statsrådsprotokollet

under rubriken »omkostnader» ifrågasatts och af utskottet

lämnats utan erinran, deltagare i postelevkurs hädanefter skulle under

den praktiska delen af dylik kurs, såvidt han ej anlitades för aflönade

uppdrag, komma i åtnjutande af en särskild ersättning af 2 kronor 50

örg för dag.

Under dessa förhållanden har i Kungl. Maj:ts förslag begynnelseaflöningen

för manlig postexpeditör sänkts till 1,800 kronor, hvarvid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

emellertid, till förman för den personal, som vunnit inträde vid postverket

före 1908 års utgång, medan ännu de högre kompetensfordringarna

voro gällande, föreskrifvits, att sådan tjänsteman skall äga att i postexpeditörsgrad

beräkna begynnelseaflöning af 2,200 kronor eller samma

belopp, som nu i regel utgör lägsta aflöningen för ifrågavarande befattningshafvare.

Med afseende å de under gångna tider rådande, ojämna

befordringsförhållandena skulle dessa tjänstemän jämväl tillerkännas rätt

att, i fråga om begynnelseaflöning och aflöningsförhöjning i postexpeditörsgraden,

tillgodoräkna sig så stor del af sm extra-ordinarietid, som

öfverskjuter fem år.

Äfven med tillämpning af nyssberörda öfvergångsstadganden skulle

det emellertid icke kunna undvikas, att en eller annan tjänsteman af

postexpeditörsgrad skulle vid tillträde till den nya staten erhålla mindre

aflöning, än om han kvarstode å gammal stat. För dessa och dylika

fall har emellertid i § 4 af öfvergångsbestämmelserna införts en föreskrift

i syfte att genom personliga aflöningstillägg täcka den förlust,

som eljest skulle vederbörande tillskyndas.

Till stöd för sin framställning om höjd begynnelseaflöning för de

manliga postexpeditörerna, såväl vid fullt genomförd organisation som

under öfvergångsperioden, hafva motionärerna, bland annat, åberopat

särskilda vid motionerna fogade tabellariska öfversikter, innefattande

jämförelser, under olika förutsättningar, mellan den behållna årsinkomsten

under viss lefnadsperiod för manlig tjänsteman vid postverket af

lägst postexpeditörsgrad, vid statens järnvägar af lägst stati onsskrifvaregrad

och vid telegrafverket af lägst assistentgrad, i hvarje fall med

frånräknande af obligatoriska pensionsafgifter. Enligt dessa jämförelser

skulle. Kungl. Maj ds förslag rörande aflöningen till manlig posttjänsteman

ej blott försätta denne i en ogynnsammare ekonomisk ställning än

motsvarande tjänstemän vid de båda öfriga kommunikationsverken utan

äfven för den äldre personalen medföra minskning i den behållna totalinkomsten,

vid jämförelse med förhållandena före år 1908.

Etskottet har dock icke funnit dessa tabeller öfvertygande. Till eu

början torde mot tab. A, i hvad den innehåller en sammanställning af

en posttjänstemans behållna inkomst enligt nuvarande och äldre förhållanden

samt enligt de olika föreliggande förslagen, böra göras den anmärkningen,

att vid denna jämförelse alldeles bortsetts från de föreslagna

ortstilläggen och att, därest hänsyn tages till dessa, jämförelsen kommer

att visa ett helt annat resultat. Särskildt hvad angår denna del,,af

tabellen, framträder det äfven såsom en oegentlighet att, på sätt ock

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93. 13

i tab. B är fallet, jämförelsen albrutits vid det 44:e lefnadsåret, då

maximiaflöningen för postexpeditör beräknas nyss vara uppnådd.

Vid ifrågavarande jämförelser, i hvad de afse en posttjänstemans

aflöning å ena sidan samt en järnvägs- eller telegraftjänstemans aflöning

å den andra, hafva motionärerna utgått därifrån, att inom postverket

befordran till högre tjänst än postexpeditörsbefattning kan vinnas, vid

en ålder af resp. 44 år (tab. A) och 38 år (tab. B), att vid järnvägarna

befordran till förste stationsskrifvare kan uppnås vid resp. 39 år (tab.

A) och högst 38 år (tab. B) och att vid telegrafverket befordran till

kontrollör eller kommissarie kan ernås vid en ålder af resp. 39 år (tab.

A) och högst 33 år (tab. B). Genom dessa och andra antaganden

hafva emellertid i beräkningarna införts en hel serie ovissa faktorer,

hvilka göra det slutliga resultatet i hög grad osäkert. Beräkningarna

skulle utan tvifvel vara mera belysande för den föreliggande frågan,

därest genom desamma lämnades en jämförelse mellan den behållna inkomsten

för en obefordrad postexpeditör, en obefordrad stationsskrifvare

och en obefordrad telegraf assistans Af en dylik jämförelse, om den

utsträcktes till exempelvis en telegrafassistents pensionsålder, 60 år,

skulle framgå, att under ifrågavarande lefnadsperiod den behållna totalinkomsten

för en obefordrad posttjänsteman komme att — under olika

förutsättningar — med större eller mindre belopp öfverstiga motsvarande

inkomst för tjänstemän vid statens järnvägar eller telegrafverket.

Häremot kan nu den anmärkningen göras, att, äfven efter den nya

organisationens genomförande, befordringsförhållandena inom postverket

torde blifva ogynnsammare än vid de båda öfriga kommunikationsverken

och att hänsyn härtill bör tagas vid aflöningarnas bestämmande.

Denna anmärkning är, enligt utskottets mening, i och för sig fullt riktig,

men torde näppeligen kunna tjäna såsom stöd för motionärernas

hemställan. Därest nämligen inom en tjänstemannakår, såsom här är

fallet, befordringsmöjligheterna äro jämförelsevis ringa och således en

afsevärd del af personalen måste kvarstanna inom den lägsta graden,

skulle detta förhållande tilläfventyrs kunna utgöra anledning att till

förmån för de obefordrade tjänstemännen fastställa en förhållandevis hög

slutaflöning inom graden, men ingalunda kunna åberopas såsom skäl

att, på sätt motionärerna i detta fall föreslagit, höja personalens begynnelseaflöning,

ty en dylik höjning af begynnelseaflöningen skulle tillgodokomma

samtliga tjänstemän inom graden, vare sig de sedermera

blifva befordrade eller icke. Hvad nu särskilt angår slutaflöningen för

de manliga postexpeditörerna, har denna, just med hänsyn till de relativt

ogynnsamma befordringsutsikterna för dessa tjänstemän, satts så

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

högt som till 3,800 kronor eller väsentligt högre än de slutaflöningar,

som utgå till motsvarande tjänstemän vid järnvägarna och telegrafverket

och livilka utgöra för stationsskrifvare med 20 procent bostadsersättning

3,240 kronor och för telegraf assistent 3,400 kronor. För postexpeditörer

såväl som telegrafassistenter tillkomma därjämte å dyrare orter

de särskilda ortstilläggen, utgående för postexpeditör, som uppnått

slutaflöningen, med resp. 450 och 300 kronor; för stationsskrifvarna äga

dessa ortstillägg sin motsvarighet i den högre bostadsersättningen.

Såsom motiv för det af motionärerna framburna förslaget har äfven

åberopats den omständigheten, att de nya afgifterna till staten för den

egna pensioneringen och till civilstatens änke- och pupillkassa för efterlefvandes

pension komma att i en särdeles kännbar grad tynga isynnerhet

de lägst aflönade postfunktionärerna. Äfven om man, såsom vid

utarbetande af tabell A skett, bortser från de öfvergångsbestämmelser,

som gälla beträffande dessa pensionsafgifter, torde det dock böra erinras

därom, att med de ökade afgifterna äfven följa ökade förmåner. Under

det att sålunda en manlig postexpeditör för närvarande äger uppbära

eu årlig pension af högst 2,525 kronor, kommer enligt den nya organisationen

en dylik befattningshafvare, som uppnått slutaflöningen, att

såsom pension åtnjuta 2,700 kronor; och medan enligt äldre bestämmelser

pensionen för änkan efter en postexpeditör utgjort 200 kronor samt

för änka med ett eller flera pensionsberättigade barn 300 kronor för

år, kommer enligt det nya reglementet för ofvaiinämnda kassa änkan

efter en postexpeditör, som varit delaktig i kassan i förhållande till den

nu föreslagna aflöningen, att åtnjuta en årlig pension af 540 kronor,

hvilket belopp, därest pensionsberättigadt barn finnes, höjes till 810

kronor.

Af ofvanberörda tabeller framgår äfven, att de pensionsafgifter, som

åligga en posttjänsteman, äro väsentligt lägre än motsvarande afgifter

för tjänsteman vid statens järnvägar eller telegrafverket.

Motionärernas förevarande förslag har en betydande räckvidd. Vid

bifall till den föreslagna ändringen i aflöningsreglementet skulle nämligen,

sedan den nya organisationen blifvit fullt genomförd, hvarje manlig

postexpeditör å stat under de första 20 åren af sin ordinarie tjänstetid

komma att årligen uppbära i genomsnitt 200 kronor högre aflöning —

bortsedt från höjning i ortstillägget — än enligt lvungl. Maj:ts förslag.

Hvad åter beträffar den ändring i öfvergångsbestämmelserna, hvarom

motionärerna hemställt, torde böra framhållas, att den ifrågavarande

öfvergångsanordningen är afsedd att äga tillämpning på alla de manliga

änstemän, som anställts i extra ordinarie befattning vid postverket före

gången af år 1908, och att till följd däraf ett bifall till hvad motio
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

15

närerna i denna del föreslagit skulle under ett tjugutal år framåt öfva

inverkan på postverkets utgiftsstater.

På de grunder, som ofvan anförts, liar utskottet funnit sig icke

kunna tillstyrka bifall till herrar Hildebrands och Thylanders ifrågavarande

motioner.

Beträffande aflöningen till kvinnliga förste postexpeditörer och postexpeditörer

har herr Thylander i sin motion n:r 80 hemställt, att ltiksdagen

måtte för sin del besluta,

att i aflöningsreglementet för tjänstemän vid postverket följande

ändringar vidtagas:

§ 1.

Förste postexpeditör, kvinnlig

Postexpeditör, kvinnlig ........

1,900

3

2,100

3

2,300 312,500 13

1,500

3

1,700

3

1,900 3 2,100 | 3

2,700

2,300

samt att för bestridande af den ökade kostnaden för dessa förändringar

i aflöningsstaten anslaget beträffande aflöningarna till nu

ifrågavarande tjänstemän ökas med sammanlagdt förslagsvis 30,000

kronor.

Ifrågavarande motion afser således, att slutaflöningarna för kvinnliga

förste postexpeditörer och postexpeditörer, af Kungl. Maj:t föreslagna till

resp. 2,500 och 2,100 kronor, skulle höjas till resp. 2,700 och 2,300

kronor. Då emellertid de aflöningssatser, som af Kungl. Maj:t föreslagits

för dessa befattningshafvare, synas utskottet väl afvägda, särskildt vid

jämförelse med gällande aflöningsbestämmelser beträffande motsvarande

personal vid statens järnvägar och telegrafverket, har utskottet funnit

hvad i förevarande motion anförts icke böra utgöra anledning att i denna

punkt frångå Kungl. Maj:ts förslag.

Ej heller i öfriga, nu ej berörda delar har Kungl. Maj:ts förslag

rörande aflöningarna till distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän

gifvit utskottet anledning till någon erinran.

Enligt Kung!. Maj:ts förslag rörande postbetjänte (sid. 156—169 i

statsrådsprotokollet) skulle den nuvarande indelningen i lönegrader

upphöra samt aflöningsstaten för postbetjänte i formellt hänseende sålunda

förändras, att de belopp, med hvilka aflöningarna inom de tre högre

lönegraderna öfverstiga aflöningen inom den lägsta lönegraden? utbrytas

och uppföras såsom ortstillägg. Benämningarna »postbetjant;8 ock »förste

Postbetjänte.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

postbetjänt» skulle utbytas mot »postman» resp. »förste postman». Under

det att 1909 års stat upptager 1,800 postbetjänte, däri inberäknadt dem,

som efter förordnande tjänstgöra såsom förste postbetjänte, skulle antalet

motsvarande befattningshafvare å 1910 års stat utgöra 1,850, hvaraf 450

förste postmän och 1,400 öfriga postmän. Vid fastställande af förste

postmäns aflöning skulle, enligt förslaget, den särskilda ersättning, som

för närvarande kan högst utgå till förste postbetjänt, eller 240 kronor

för helt år, tilläggas den fasta aflöningen till postbetjänt i allmänhet,

på det sätt att under de första fem åren 40 kronor skulle tillhöra lönen

och 200 kronor tjänstgöringspenningarna, att efter fem år 100 kronor

skulle tillhöra lönen och 140 kronor tjänstgöringspenningarna, samt att

efter tio år 160 kronor skulle tillhöra lönen och 80 kronor tjänstgöringspenningarna.

Herr Tynell in. fl. hafva i sin förut omnämnda motion hemställt,

att Riksdagen måtte besluta uttala:

att, i syfte att undvika öfverkvalificerad arbetskraft, ett effektivt

påskyndande af postbetjäntes användande i större utsträckning vid postkontoren

kommer till stånd;

att försöksvis inrättas poststationer med tjänsteman af lägre grad

som föreståndare;

att arfvodet till de fast anställda förste postbetjänte fördelas så, att

160 kronor tillhöra lönen och 80 kronor tjänstgöringspenningarna genast

vid tillträdet till den fasta anställningen;

att i aflöningsreglementet i stället för benämningen »förste postman»

insättas de af distriktscheferna (sid. 166 i propositionen) föreslagna titlarna:

kontorsbiträde, postförman, förste postiljon, förste postvaktmästare,

värdebrefbärare och i stället för »postman» de likaledes af distriktscheferna

föreslagna titlarna: postiljon, postvaktmästare och brefbärare, samt

att i 1910 års stat må uppföras 1,900 ordinarie tjänstemannabefattningar

af lägre grad vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar,

hvaraf 450 i förmansgrad.

Hvad angår till en början de två första punkterna i motionärernas

hemställan, vill utskottet erinra, hurusom Riksdagen redan i skrifvelse

den 15 maj 1902 yttrat sig angående frågan om ökadt verksamhetsområde

för postbetjänte genom öfverflyttande på dem af en del göromål,

som förut ansetts böra utföras af tjänstemän, och därvid förklarat sig

anse denna fråga vara förtjänt af synnerlig uppmärksamhet. Uppenbart

vore, enligt hvad Riksdagen i sin nämnda skrifvelse anförde, att de vid

postanstalterna förekommande göromål af sådan beskaffenhet, att desamma

med fördel kunde anförtros åt erfarna och pålitliga postbetjänte, också

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o DS.

17

borde genom sådana utföras, och Riksdagen vore för sin del öfvertygad,

att genom ett fortsatt sträfvande att genomföra denna grundsats stegringen

i utgifterna å postverkets aflöningsstat skulle kunna i afsevärd

mån begränsas. Det syntes ej heller böra förbises, att, därest möjlighet

bereddes postverkets betjänte att genom ådagalagd duglighet i tjänsten

vinna en något mera framskjuten tjänsteställning och förbättrad aflöning,

ett sådant förhållande torde vara ägnadt att hos personalen inom betjänina-sklassen

framkalla ett ökadt intresse för tjänsten och sålunda äfven

härigenom visa sig vara för postverket gagneligt.

Äfven år 1907 har Riksdagen gjort ett uttalande i detta ämne. 1

skrifvelse den 31 maj 1907 framhöll nämligen Riksdagen, vid fråga om

anslag till arfvoden åt ordinarie postbetjänte för tjänstgöring såsom förmän

in. in., att Riksdagen delade departementschefens till statsrådsprotokollet

uttalade åsikt därom, att, då ett så stort antal som omkring

en fjärdedel af den ordinarie personalen redan befordrats till förste postbetjänte

och på sådan grund åtnjöte extra tilläggsarfvode, växlande

mellan 180 och 240 kronor, en viss försiktighet syntes för framtiden

böra iakttagas i fråga om ökandet af nämnda antal, en försiktighet, som

emellertid icke, enligt Riksdagens förmenande, borde tillämpas i vidare

mån än som vore förenligt med behörigt iakttagande af det synnerligen

beaktansvärda ändamål, för hvars tillgodoseende ifrågavarande anslag

vore afsedt, eller postbetjäntes förordnande att utföra göromål af en

mera ansvarsfull art än som i regel folie inom deras arbetsområde.

Det af motionärerna uttalade önskemålet om utvidgning af postbetjäntes

verksamhetsområde har således vid upprepade tillfällen blifvit

af Riksdagen beaktadt. I själfva verket hafva också, såsom i statsrådsprotokollet

framhålles, under de senare åren omfattande åtgärder vidtagits

för öfverflyttande till postbetjänte af sådant arbete, som tillförene

ålegat tjänstemän. Detta framgår bland annat af den hastiga stegringen

i antalet förste postbetjänte, som i november månad år 1908 utgjorde

ej mindre än 707, och hvad särskildt järnvägsposten angår, hafva motionärerna

själfva häntydt därpå, att några ytterligare åtgärder i förevarande

afseende knappast kunna vidtagas inom denna gren af postförvaltningen.

Utskottet vill vidare betona, att det organisationsförslag beträffande

postverket, som nu förelagts Riksdagen till behandling, torde kunna

anses i sin helhet väl öfverensstämma med den tanke, som ligger till

grund för motionärernas förevarande hemställan. Äfven beträffande

postverkets högre förvaltning har det ansetts angeläget att undvika användande

af öfverkvalificerad arbetskraft, och i detta syfte har, såsom

Bill. titt Riksd. Prof. 1909. é Sami. 1 Afd. 62 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o .03.

i det föregående är omnämndt, nu föreslagits en genomgripande decentralisation

dels genom öfverflyttande till distriktsförvaltningarna af eu

del ärenden, som hittills handlagts hos generalpoststyrelsen, dels därigenom

att mera underordnade tjänstemän inom generalpoststyrelsen skulle

erhålla befogenhet och skyldighet att sj anständigt handlägga åtskilliga

grupper af ärenden, som nu beredas eller afgöras af byråchef. Vidare

skulle inom generalpoststyrelsen inrättas vissa slags befattningar, som

hittills funnits endast vid distriktsförvaltningarna och postanstalterna,

nämligen förste postexpeditörs- och postexpeditörstjänster. Hvad särskilt

beträffar postbetjänte, har den kommission, som förberedt den nu

föreliggande organisations- och löneregleringsfrågan, uttalat önskvärdheten

af att i den utsträckning, sådant finnes lämpligen kunna ske, åt

postbetjänte må anförtros sådant arbete, som tillförene ålegat tjänstemän,

äfvensom förklarat sig anse, att det utbyte af postkupéexpeditioner mot

postiljonskupéer, som för några år sedan tog sin början, skulle kunna

i allt större utsträckning genomföras. Och i samma riktning pekar förslaget

om uppförande å stat af ett större antal förste postmän.

Det har under sådana förhållanden synts utskottet, som om ett

allmänt sträfvande i det syfte, hvilket motionärerna velat tillgodose,

sedan åtskilliga år förefunnits och fortfarande gör sig kraftigt gällande

beträffande postverkets förvaltning, och då utskottet antager, att, i

den mån Riksdagens ytterligare medverkan i detta hänseende kan vara

af nöden, Kungl. Maj:t icke skall Tmderlåta att förelägga Riksdagen de

förslag, som af förhållandena kunna påkallas, har utskottet ansett motionärernas

hemställan i de två första punkterna icke böra föranleda till

någon särskild framställning från Riksdagens sida.

Vidkommande därefter motionärernas hemställan i nästföljande punkt,

däri föreslagits, att arfvodet till de fast anställda förste postbetjänte

måtte fördelas så, att genast vid tillträdet till den fasta anställningen

160 kronor skulle tillhöra lönen och 80 kronor tjänstgöringspenningama,

har utskottet visserligen icke kunnat biträda denna framställning

i dess helhet, men då i motionen påpekats, att, med tillämpning af de

iitaf Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna, åtskilliga äldre förste postbetjänte,

hvilka med 1910 års ingång kunde komma att befordras till

någon af de å stat uppförda förste postmannabefattningarna, skulle uppnå

pensionsåldern inom kortare tid än tio år och således vid sin afgång

från tjänsten icke komma i åtnjutande af pension med samma belopp,

som skulle tillkomma deras yngre kamrater, hvilka först vid en aflägsnare

tidpunkt lämnade sin befattning, har utskottet funnit sig böra, i

anledning af förevarande motion, till § 2 i de föreslagna öfvergångsbe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

19

stäramelserna foga ett tillägg af innehåll, att tjänsteman af lägre grad,

som vid ingången af år 1910 tillträder någon af de på stat uppförda

förste postmannabefattningarna och som intill utgången afår 1909 innehaft

uppdrag att tillsvidare vara förste postbetjänt, äger att, om han

vid berörda tidpunkt uppnått 55 lefnadsår, af den honom tillkommande

aflöningen beräkna 960 kronor såsom lön.

Motionärernas framställning rörande postbetjäntes benämning synes

gifva vid handen, att de föreslagna titlarna »postman» och »förste postman»

icke vunnit allmänt gillande inom postbetjäntes egen krets. Utskottet

har vid sådant förhållande sökt finna någon annan lösning af

frågan, men då ett införande af specialtitlar, på sätt i motionen är föreslaget,

synts utskottet otvifvelaktigt skola leda till stora praktiska svårigheter

exempelvis vid affattande af reglementen och dylikt, samt i

hvarje fall genom aflägsnande af beteckningen »betjänt» den främsta

anledningen till anmärkning mot de nu gällande benämningarna torde

vara undanröjd, har utskottet ansett sig icke böra biträda hvad motionärerna

i denna del hemställt.

Då slutligen ett bifall till motionärernas förslag därom, att i 1910

års stat må uppföras 1900 i stället för af Kungl. Maja föreslagna 1,850

tjänstemannabefattningar af lägre grad vid distrikts- och lokalförvaltningarna,

skulle innebära ett afsteg från den under de senare åren tillämpade

grundsatsen, att extra postbetjänte i allmänhet böra erhålla befordran

till ordinarie befattning efter vid pass 4 års anställning, har utskottet

funnit sig ej heller i denna punkt kunna understödja motionärernas

hemställan.

Med den ändring i § 2 af öfvergångsbestämmelserna, hvarom ofvan

förmäles, har utskottet fördenskull funnit sig böra biträda de särskilda

förslag, som af Kungl. Maj:t framlagts rörande postbetjänte.

Hvad af Kungl. Maja föreslagits rörande anslag till ortstillägg (sid.

169) och till arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m. (sid.

169—173) liar icke gifvit utskottet anledning till någon erinran.

Enligt hvad som framgår af statsrådsprotokollet (sid. 173—174),

har kostnaden för den nu föreslagna omorganisationen och löneregleringen

beräknats uppgå till 705,700 kronor, hvaraf 32,900 kronor komma på

generalpoststyrelsen och återstående 672,800 kronor på distrikts- och

lokalförvaltningarna.

Ortstillägg

m. m.

Kostnads
beräkning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

Öfrig» anslag.

Öfrergångs
stat.

Pensioner.

Beträffande därefter öfriga anslag (sid. 175—181 i statsrådsprotokollet)

har utskottet icke funnit anledning att framställa någon anmärkning

mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Utskottet förordar sålunda

till bifall de särskilda framställningar, som i den kungl. propositionen

innehållas dels rörande indragning af den nu utgående provisionen till

föreståndare för poststationer och ångbåtspostexpeditioner äfvensom af

den rabatt, som nu är medgifven vid köp af större partier frankotecken,

dels rörande årligt understöd, under vissa villkor, till poststationsföreståndare

och landtbrefbärare efter sådan funktionärs afgång från sin

befattning.

I fråga om öfver gängsstaten (sid. 181—191 i statsrådsprotokollet)

har utskottet ansett sig böra till bifall förorda Kungl. Maj:ts förslag

rörande personligt lönetillägg till postdirektören Hasselrot samt i öfrigt

ej funnit anledning till någon anmärkning.

Utskottet har beträffande pensionsstaten (sid. 191—199 i statsrådsprotokollet)

jämväl ansett sig böra hemställa om bifall till Kungl. Maj:ts

förslag rörande pension till postdirektören Broberg samt årliga understöd

till matroserna Lundberg och Pettersson. Öfriga af Kungl. Maj:t gjorda

framställningar under denna rubrik hafva icke heller gifvit utskottet

anledning till någon erinran.

I den förut omnämnda motionen n:r 99 har friherre Palmstierna på

anförda skäl hemställt, att Riksdagen ville till postföraren Anders Johan

Johansson i Furusund, född den 27 juli 1836, bevilja ett årligt understöd

af 300 kronor att utgå från och med år 1909. I anledning af

denna motion har utskottet inhämtat generalpostdirektörens yttrande

i ärendet, och har utskottet från generalpostdirektören mottagit följande

uttalande:

»Johansson ombesörjer för närvarande postföring vintertiden, d. v. s.

då postbefordring med ångbåt icke äger rum mellan Stockholm och Furusund

resp. Blidö, tre gånger i veckan fram och åter dels å linjen Ängskära—Furusund

(15 km.) och dels å linjen Furusund—Blidö (5 km.)

I ersättning härför åtnjuter Johansson i ett för allt 375 kronor för

hela postföringsperioden räknadt beträffande den förra linjen och 165

kronor om året beträffande den senare linjen. Därjämte äger Johansson

tillgodonjuta en särskild ersättning af 2 kronor per gång för befordran

af öfverviktig post (öfverstigande 17 kg.).

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.9. 21

Enligt tidtabell tager postföringen i anspråk eu tid af 3,!/4 timmar

å linjen Angskär—Furusund och 3 timmar å linjen k urusund Blidö,

allt i hvardera riktningen.

Johansson har sedan hösten 1875 under vintern fört posten å eu

linje Furusund—Norrtelje tre gånger i veckan fram och åter mot ersättning

af 545 kronor por år. År 1878 inskränktes turerna å denna

linje till två i veckan fram och åter. Ersättningen minskades då till

300 kronor per år. Denna postföring fortgick till år 1884.

Från hösten sistnämnda år har Johansson forslat posten vintertiden

å linjen Angskär—Furusund. Till en början utgjordes denna postföring

två gånger i veckan fram och åter. Ersättningen utgick då med 250

kronor per år. Sedan hösten 1899 liar postföringen utsträckts till tre

gånger i veckan fram och åter, och alltifrån denna tid har ersättningen

utgått med 375 kronor per vinterperiod.

Från och med 1877 års början har Johansson därjämte ombesörjt

postföringen å linjen Furusund—Blidö. Denna utgjordes under år 187 é

två gånger i veckan fram och åter mot ersättning’ af 150 kronoi pei

år; från 1878 inskränktes den till en gång i veckan fram och åter mot

ersättning af 50 kronor per år; från 1886 utsträcktes postföringen åter

till två turer i veckan i hvardera riktningen mot ersättning af 90 kronor

per år; och allt sedan år 1900 har postföringen utgjorts med tre

turer i veckan fram och åter mot nu utgående ersättning af 165 kronor

per år.

Postkommissionen har hemställt, att generalpoststyrelsen måtte bemyndigas

dels att, då poststationsförestandare, som varit medelst personligt

kontrakt anställd, eller landtbrefbärare från befattningen afgår

efter längre tids tjänstgöring samt visar sig vara i behöfvande omständigheter,

till sådan funktionär utbetala årligt understöd med lämpligt

belopp, dels att, då tjänsteman vid postverket eller annan person under

sysselsättning för postverkets räkning träffas af olycksfall eller eljest

lider skada, tilldela sådan person ett efter förhållandena afpassadt understöd.

Departementschefen har förklarat, att det sylte, som kommissionen,

här velat vinna, syntes i hög grad behjärtansvärdt, hvadan departementschefen

biträdt kommissionens hemställan, att ett anslag af 20,000 kronor

finge för ifrågavarande ändamål uppföras i staten. Beträffande

dispositionen af anslaget anmärkte emellertid departementschefen, att det

syntes böra ankomma på Kungl. Maj:ts pröfning i hvarje särskildt fall

att anvisa understöd till poststationsföreståndare och landtbrefbärare.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

Under åberopande af livad sålunda anförts har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att medgifva, bland annat, att, då poststationsföreståndare,

som varit medelst personligt kontrakt anställd, eller landtbrefbärare

afgår från sin befattning efter att hafva tjänstgjort, poststationsföreståndare

minst 25 år och landtbrefbärare minst 30 år, må, därest

den afgångne visas vara i behöfvande omständigheter, till honom utbetalas

årligt understöd med lämpligt belopp, dock högst hvad som motsvarar

för poststationsföreståndare hälften af det arfvode och för landtbrefbärare

hälften af den ersättning, som till enhvar senast utgått från

postverket.

De fördelar, som sålunda äro afsedda att beredas vissa postfunktionärer,

gälla allenast, förutom angifna poststationsföreståndare, landtbrefbärare

— men icke sådana postförare, som, utan att verkställa landtbrefbäring,

allenast forsla post direkt mellan postanstalter.

Väl äro såväl landtbrefbärare som vanliga postförare anställda allenast

medelst kontrakt med ömsesidig uppsägningstid, i hvilka kontrakt

öfverenskommits om viss ersättning för de prestationer, som vederbörande

åtagit sig att utföra för postverkets räkning.

Men det föreligger en väsentlig artskillnad mellan de åtaganden,

som i de olika fallen gjorts. Landtbrefbärare tillhandagå direkt den

korresponderande allmänheten med postgöromål, medelst mottagande och

utdelande under sina turer af postförsändelser utaf skilda slag, mottagande

af tidningsabonnemang och tillhandahållande af frankotecken. De

fylla således till afsevärd del uppgifter, som fordra postala insikter och

äfven ofta äro ganska maktpåliggande. Helt annorlunda är förhållandet

med vanliga postförare. Det arbete, som af dem kräfves för postverkets

räkning, inskränker sig hufvudsakligen till att vid postanstalter

afhämta och afkunna post samt i vederbörlig ordning fortskaffa densamma

däremellan.

Det arbete, som postföringsentreprenörer (i regel hemmansägare,

gästgifvare, åkare m. fl.) åtagit sig, fordrar alltså icke några som helst särskilda

kvalifikationer. Och detta framgår så mycket mer däraf, som

postforslingen ofta fullgöres af deras tjänare.

För närvarande uppgår antalet vanliga postförare till omkring 900,

fördelade på öfver 750 postföringslinjer.

Under de 40 sista åren hafva vid enstaka tillfällen postförare framställt

begäran om understöd i en eller annan form. Vid fyra olika tillfällen

har generalpoststyrelsen haft att till Kungl. Maj:t afgifva infordradt

yttrande öfver dylika framställningar; och har styrelsen därvid

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

23

hemställt, att framställningarna, för så vidt postverkets medel skulle för

ändamålet anses böra anvisas, icke måtte till afseende föranleda. I intet

fall har heller Kungl. Maj:t funnit skid bifalla framställningarna.

Postföraren Johansson har såväl i september 1906 som oktober

1907 inkommit till generalpoststyrelsen med begäran, att styrelsen ville

hos Kungl. Maj:t utverka aflåtande af framställning till Riksdagen om

anvisande af understöd åt honom.

Så länge Johansson emellertid fortfarande bibehålies vid ofvan omförmälda

postföringsbestyr, har generalpoststyrelsen ansett Johanssons

ansökningar icke böra till vidare åtgärd föranleda.

Af hvad sålunda anförts framgår, att såväl postkommissionen som

Kungl. Maj:t icke afsett, att sådant understöd, hvarom nu är fråga,

skulle af postmedlen beredas vanliga postförare.

Vid sådant förhållande och huru behjärtansvärdt det än må vara,

att i sådana fall, där en postförare, hvilken, efter att ett stort antal äthäfva

på ett förtjänstfullt sätt verkställt postföring för det allmännas

räkning, till följd af ålderdom lämnar postföringssysslan och därvid

befinner sig i behöfvande omständigheter, han beredes något understöd

från det allmännas sida, särskild! då, såsom i detta fall uppgifvits, postföraren

vid utgörandet af postföringen, som varit af i hög grad ansträngande

beskaffenhet, ådragit sig men för hälsan, finner generalpoststyrelsen

sig likväl förhindrad att tillstyrka tilldelande af årligt understöd

åt vanliga postförare.

Detta innebär emellertid icke hinder för generalpoststyrelsen att,

därest i särskilda undantagsfall förhållandena anses böra därtill föranleda,

ingå till Kungl. Maj:t med framställning om beredande åt postförare af

ett understöd af postmedel för en gång till ett mindre belopp.

Och hvad Johansson vidkommer har styrelsen varit betänkt på att

aflåta dylik framställning, dock först vid den tidpunkt, då han frånträder

de med honom upprättade, nu gällande kontrakt om postföring å linjerna

Angskär—Furusund och Furusund—Blidö. Stockholm den 20

mars 1909.

''Julius Juhlin.''»

Då Johansson fortfarande ombesörjer den ifrågavarande postföringen

samt, enligt hvad af generalpostdirektörens ofvan återgifna skrifvelse

framgår, generalpoststyrelsen är beredd att, när Johansson framdeles

frånträder sin nämnda syssla, taga under öfvervägande, huruvida något

understöd kan honom beredas, har utskottet funnit förevarande motion

icke böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

Post
befordran.

Omkost
nader.

Oförutsedda

utgifter m. m.

Nybyggnader.

Mot Kungl. Maj:ts förslag rörande anslagen till postbefordran (sid.

199—204) har utskottet icke funnit något att erinra.

Beträffande det under rubriken omkostnader (sid. 204—208) uppförda

anslaget till undervisningskurser, har utskottet icke ansett sig

böra göra någon erinran mot att deltagare i postelevkurs må, på sätt

ifrågasatts, under den praktiska delen af dylik kurs komma i åtnjutande

af någon ersättning. Utskottet har emellertid velat i detta sammanhang

framhålla, att, då åtgärder alltjämt vidtagas i det synnerligen beaktansvärda

syftet att till betjente öfverflytta en del arbete, som förut ålegat

tjänstemän, behofvet af nya tjänstemän vid postverket torde under den

närmaste tiden komma att blifva förhållandevis ringa samt att till följd

däraf nya postelevkurser torde böra tills vidare anordnas endast sparsamt

och med ett begränsadt antal deltagare. Då emellertid i hvarje

fall reservpersonal alltid måste finnas tillgänglig för att fylla de vakanser,

som uppkomma genom dödsfall, afskedstagande in. m., samt det

anslag, hvarom nu är fråga, skulle afses ej blott för postelevkurser utan

äfven för den högre postexamen, som lärer komma att äga rum under

år 1910, har utskottet ansett sig ej böra hemställa om någon nedsättning

i det för nämnda år äskade anslagsbeloppet.

Hvad Kungl. Maj:t hemställt rörande öfriga anslag under rubriken

omkostnader äfvensom rörande anslagen till oförutsedda utgifter (sid. 209)

samt afkortningar och restitutioner (sid. 209) har icke gifvit utskottet

anledning till någon anmärkning.

I fråga om nybyggnader (sid. 209—213 i statsrådsprotokollet) har

Kungl. Maj:t föreslagit, att till uppförande af ett posthus i Trelleborg

må på 1910 års stat upptagas ett anslag af 160,000 kronor äfvensom

att Riksdagen må medgifva, att för detta posthusbygge må, utöfver

nämnda anslag, användas den under statskontorets förvaltning ställda

fond till posthusbyggnader. Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår,

har vid uppgörandet af de nu föreliggande ritningarna till ifrågavarande

posthus afseende särskildt blifvit fäst därvid, att tredje våningen skulle

erhålla en sådan anordning med hänsyn till väggar in. m., att lokalerna

framdeles med lätthet kunde apteras för telegrafverkets behof, därest

telegrafverket skulle finna det lämpligt att vid utgången af dess nuvarande

hyresaftal om lokal för verkets station i Trelleborg, år 1917,

flytta densamma till posthuset.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 03.

25

Utskottet, som inhämtat, att de uppgjorda ritningarna vant föremål

för granskning inom telegrafstyrelsen, har icke funnit sig böra

göra någon erinran mot hvad Kungl. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagit.

Efter hvad som framgår af statsrådsprotokollet (sid. 213—214),

har generalpoststyrelsen hos Kungl. Maj:t gjort framställning, i syfte

att tjänstemän vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar må, enligt

angifna grunder, under år 1909 komma i åtnjutande af personliga

aflöningstillägg. Det härför erforderliga beloppet skulle, enligt hvad

generalpoststyrelsen hemställt, täckas af postverkets öfverskottsmedel

för år 1910. Emellertid hade generalpoststyrelsen beräknat postverkets

inkomster för nämnda år till 21,990,000 kronor, under det att statskontoret

ansett dem böra beräknas till allenast 21,500,000 kronor, och

denna statskontorets beräkning bär af Kungl. Maj:t gillats. Enär till

följd af denna reduktion i inkomstberäkningen öfverskottet för år 1910

icke skulle förslå för ifrågavarande ändamål, har departementschefen

funnit sig nödgad att afstå från att understödja generalpoststyrelsens

framställning, och något förslag i ärendet har icke blifvit af Kungl. Maj :t

förelagdt Riksdagen.

I anslutning till nämnda framställning af generalpoststyrelsen har

emellertid herr Thylander i sin motion n:r 78 hemställt, att Riksdagen

måtte för sin del besluta,

att den aflöningsstat för postverket, som af Riksdagen kan komma

att bestämmas för år 1910, må äga tillämpning redan under år 1909

på det sätt, att tjänsteman vid distrikts- och lokalförvaltningarna, hvilken,

med inräknande af extra inkomster och sportler, å sin innehafvande tjänst

vid postverket skulle erhålla lägre inkomst än den aflöning, som han

enligt aflöningsreglementet och öfvergångsbestämmelserna för 1910 års

stat skulle hafva åtnjutit under år 1909, därest nämnda reglemente och

öfvergångsbestämmelser då varit gällande, må i enlighet med närmare

bestämmelser, som af Kungl. Maj:t utfärdas, såsom personligt aflöningstillägg

under 1909 äga att af postmedlen uppbära skillnaden mellan

berörda inkomst- och aflöningsbelopp, samt

att för bestridandet af den ökade utgift för postverket, som härigenom

uppkommer under år 1909, må till generalpoststyrelsens förfogande

ställas nödiga medel att efter rekvisition tillhandahållas af statskontoret,

med skyldighet för generalpoststyrelsen att till statskontoret

återbetala beloppet med användning af dels möjligen till postverket inflytande

öfverskottsmedel för innevarande år, utöfver hvad som för detta

Bill. till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 62 Höft. 4

Aflöningsförbättring

under år 1909.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

Aflöningsreglemente

och

öfvergångsbestämmelser.

år beräknats för statsregleringen, dels beräknade öfverskottsmedel för

år 1910, dels ock, om detta ej skulle förslå, äfven behöfliga belopp af

under följande år uppkommande öfverskott.

För att bereda den ifrågavarande personalen aflöningsförbättring i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af motionären angifna grunder,

skulle, vid bifall till hvad utskottet hemställer rörande aflöningarna å

1910 års stat, under år 1909 erfordras ett ytterligare belopp af 580,000

kronor.

För år 1910 hafva, såsom förut är nämndt, postverkets inkomster

af Kungl. Maj:t beräknats till 21,500,000 kronor. Då nu de af utskottet

föreslagna utgiftsstaterna för samma år sluta på en summa af 21,065,000

kronor, skulle sålunda det för år 1910 beräknade öfverskottet icke vara

för ifrågavarande ändamål tillräckligt. Det har äfven synts utskottet

oriktigt att, såsom motionären hemställt, för ifrågavarande ändamål

lämna anvisning på blifvande öfverskottsmedel, innan det kan med någon

säkerhet afgöras, huruvida öfverhufvud några dylika öfverskott komma

att uppstå.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att äfven efter den nya

statens genomförande en del af postverkets tjänstemän skulle komma att,

utöfver de å staten uppförda aflöningarna, som redan i och för sig innebära

afsevärda förhöjningar, uppbära vissa sportler, hvilka först under

kommande år skulle helt indragas till postkassan. Under öfvergångsperioden

skulle sålunda dessa tjänstemän komma i åtnjutande af ännu

högre inkomster å sina tjänster, än som vid löneregleringens genomförande

dessa tjänster ansetts såsom sådana betinga.

På dessa grunder och då Kungl. Maj:t icke funnit anledning att

hos Riksdagen göra framställning i förevarande hänseende samt ett så

viktigt beslut på grund af enskild motion skulle innebära ett betänkligt

prejudikat med hänsyn till öfriga nu pågående eller förestående löneregleringar,

har utskottet funnit den ifrågavarande motionen icke böra

vinna Riksdagens bifall.

Beträffande det föreliggande förslaget till aflöning sreglemente med

tillhörande öfvergångsbestämmelser har en närmare motivering lämnats i

statsrådsprotokollet (sid. 215—227).

I ofvanberörda motioner n:r 15 af herr Plildebrand samt n:r 28 af

herr Byström m. fl. har föreslagits, att § 3, femte stycket, i aflöningsreglementet

för tjänstemän vid postverket, sådant det föreligger i årets

statsverksproposition, må erhålla följande förändrade lydelse:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

27

»Vid befordran till tjänst med högre slutaflöning äger tjänsteman af

högre grad att i den nya tjänsten tillträda den aflöning, som är närmast

högre än den aflöning, han senast uppburit.»

Förutom det att någon bestämmelse, likartad med den af motionärerna

föreslagna, icke är meddelad i de för personalen vid statens järnvägar

och telegrafverket gällande aflöningsreglementena, har det synts

utskottet böra särskildt tagas i betraktande, att, såsom ock af föredragande

departementschefen är framhållet, ett tillämpande af den utaf

motionärerna angifna regeln skulle komma att verka i hög grad ojämnt.

Om exempelvis en manlig förste postexpeditör, som endast en eller annan

månad innehaft en aflöning af 3,800 kronor, befordrades till postmästare

af fjärde klassen, skulle han enligt motionärernas förslag genast tillträda

eu aflöning af 4,200 kronor och således uppnå denna inkomst inemot

tre år tidigare, än om han kvarstått såsom förste postexpeditör; därest

åter samme person under t. ex. två år och nio månader innehaft en aflöning

af 3,800 kronor, skulle hans befordran allenast med tre månader

förkorta den tid, som eljest skulle förflyta, innan han uppnådde den

högre inkomsten af 4,200 kronor. Det skulle till och med, vid tillämpning

af den utaf motionärerna förordade regeln, kunna inträffa, att en

tjänsteman, som befordrades till högre befattning, därvid komme att

rycka upp till en högre aflöning, än som tillkomme äldre och mera meriterade

tjänstemän, hvilka redan förut befordrats till ifrågavarande tjänst.

Då sålunda, enligt utskottets mening, ett bifall till motionärernas

förslag skulle i betydande mån förrycka den jämnhet och kontinuitet i

aflöningsskalan, som utgör en af de ledande principerna för det föreliggande

löneregleringsförslaget, har utskottet funnit sig icke kunna till

bifall förorda den af motionärerna ifrågasatta ändringen i aflöningsreglementet.

Till öfvergångsbestämmelserna hänför sig herrar Lindhagens och

Forssells hemställan i andra punkten af motionen n:r 121, nämligen att

Riksdagen i statsverkspropositionen om postverkets utgiftsstater måtte

besluta den ändring, att de kvinnliga posttjänstemän, som för närvarande

äro placerade inom andra lönegraden, skola vid öfvergång till nya lönestaten

i hvarje befattning åtnjuta dels i ordinarie aflöning ett belopp,

som ej får understiga hvad för närvarande i sådant afseende tillkommer

dem, med tillägg därutöfver af dyrortstillägg enligt nya staten, och

dels pension, ej understigande hvad de för närvarande äro berättigade till.

Utskottet vill i förbigående anmärka, att af de ifrågavarande kvinnliga

postexpeditörerna i andra lönegraden, enligt uppgift i statsrådsprotokollet

19 till antalet, en numera befordrats till postmästare vid ett

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

fjärde klassens postkontor. Genom den föreslagna statens antagande

skulle befordringsmöjligheterna för kvinnliga posttjänstemän i hög grad

förbättras. I den mån de nuvarande kvinnliga postexpeditörerna i andra

lönegraden ändock icke kunde vinna befordran vid den nya statens

ikraftträdande, stå emellertid två möjligheter för dem öppna: antingen

kunna de öfvergå på ny stat eller ock kunna de kvarstå på den nuvarande

staten, och i båda fallen skulle de, såsom framgår af generalpoststyrelsens

yttrande i ärendet (sid. 226 i statsrådsprotokollet), behålla sina

nuvarande aflöningsförmåner. A den nya staten skulle de visserligen

erhålla lägre pension, men genom att välja den andra utvägen, således

kvarstå på den äldre staten, skulle de äfven bibehålla sin nuvarande

pensionsrätt oafkortad.

I motionen anföres, att ifrågavarande kvinnliga tjänstemän, därest

de kvarstå på den äldre staten, därmed skulle afsåga sig den framkomst

i öfrigt, som alltid ligger i möjligheten att vinna befordran. Detta uttalande

torde dock bero på ett misstag.

Enligt § 6 i de föreslagna öfvergångsbestämmelserna skulle visserligen

till tjänsteman, som före den 1 mars 1910 förklarar, att han ej

är villig underkasta sig de villkor och bestämmelser, som äro stadgade

för inträde på 1910 års aflöningsstat, aflöningsförmåner utgå enligt för

honom förut gällande grunder. Men denna bestämmelse lärer icke

kunna så förstås, som att densamma skulle lägga hinder i vägen för

tjänsteman, som tills vidare kvarstår på den äldre staten, att framdeles,

därest omständigheterna i öfrigt sådant medgifva, söka och vinna befordran

till högre tjänst med aflöning å den nya staten. Ur det allmännas synpunkt

måste det alltid anses såsom en fördel, att en ny lönestat snarast

möjligt vinner tillämpning i all den utsträckning, sådant kan ske utan

att enskildes rätt trades för nära, och att således möjlighet till vidare

befordran äfven under nu angifna förhållanden står vederbörande befattningshafvare

öppen. En likartad föreskrift som den ofvan återgifna

har ock på sin tid varit gällande beträffande öfvergången till 1903 års

stat för postverket, men efter hvad utskottet inhämtat har denna föreskrift

icke utgjort hinder för generalpoststyrelsen att, sedan en tjänsteman

förklarat sig önska tills vidare kvarstå på den äldre staten, sedermera

på ansökan befordra honom till högre tjänst med aflöning på

1903 års stat. Äfven inom andra grenar af förvaltningen hafva liknande

fall förekommit.

Genom att kvarstå å nu gällande stat skulle således, såvidt utskottet

kunnat finna, de ifrågavarande kvinnliga postexpeditörerna bibehållas

ej blott vid sina nuvarande aflönings- och pensionsförmåner utan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

29

äfven vid sin rätt att framdeles ifrågakomma vid befordran till högre

tjänst å den nya staten. _ ,

Motionärernas hemställan innebär emellertid, att dessa kvinnliga

postexpeditörer skulle vid öfvergång till den nya staten icke blott bibehållas

vid sina nuvarande förmåner utan äfven, utöfver den aflöning,

som för närvarande tillkommer dem, komma i åtnjutande af särskilt

ortstillägg enligt nu föreslagna regler. Till stöd för sitt förslag i denna

punkt hafva motionärerna emellertid ej förebragt annan motivering, än

att, enligt motionärernas mening, det principiellt riktigast vore, att dessa

kvinnliga tjänstemän, som vunnit tillträde till den för män hufvudsakligen

afsedda andra lönegraden, äfven fortfarande i staten likställdes

med manliga postexpeditörer, om än under förhandenvarande förhållanden

motionärerna funnit sig böra begränsa sin hemställan,* på sätt

som skett.

Då utskottet icke kunnat dela denna motionärernas uppfattning,

har utskottet, på grund jämväl af hvad ofvan anförts, funnit sig böra

hemställa om afslag å motionärernas ifrågavarande framställning, i hvad

den afser ortstillägget. _

Däremot har utskottet funnit hvad motionärerna anfört beträffande

pensionen förtjäna beaktande. En kvinnlig postexpeditör i andra lönegraden

är enligt nu gällande stat berättigad till erhållande af en pension

af 2,100 kronor. Därest sådan tjänsteman befordras till postmästare

enligt den nu föreslagna staten blir pensionen i fjärde klassen 1,800

kronor och i tredje klassen 1,900 kronor, i båda fallen en minskning i

den pension, som nu tillkommer obefordrad kvinnlig postexpeditör i

andra lönegraden. Då det synes utskottet billigt, att en kvinnlig postexpeditör

af andra lönegraden, som vinner befordran till postmästare

enligt den nu föreslagna staten, icke lider minskning i sina nuvarande

pensionsförmåner, har utskottet ansett sig böra biträda motionärernas

framställning i hvad den afser pensionen, och har i anslutning härtill

ett särskildt moment tillsatts i § 4 af öfvergångsbestämmelserna.

Mot förslaget till aflöningsreglemente med tillhörande öfvergångsbestämmelser,

i ofvan ej berörda delar, har utskottet icke funnit något

att erinra.

Vid bifall till utskottets förslag skulle postverkets utgiftsstater för statförslaget,

år 1910 komma att sluta på ett sammanlagdt belopp af 21,065,000

kronor eller samma belopp som enligt Kungl. Majtts förslag.

Slutsummorna af de för år 1910 föreslagna särskilda staterna, jämförda

med de för innevarande år af Kungl. Maj:t fastställda, äro följande:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

år 1909. år 1910.

aflöningar ................................... kronor 10,482,100: — 11,955,900: —

öfvergångsstat ........................... » 12,600: — 45,900: —

pensioner....................................... » 198,465: — 214,280: —

postbefordran............................. » 5,844,000: — 6,144,000: —

omkostnader................................. » 2,877,000: — 2,515,000: —

oförutsedda utgifter.................. » 30,000: — 15,000:

afkortningar och restitutioner » 10,835: — 14 920:

nybyggnader ............................. »_65,000: —_160,000: —

tillsammans kronor 19,520,000

21,065,000

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

I. att Riksdagen, på grund af Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och i anledning af herr Tvnells

m. fl. ofvanberörda motion n:r 82 samt herrar Lindhagen

och Forssells motion n:r 121 samt med afslag

å motionerna n:r 14 och 15 af hen- Hildebrand, n:r 28 af

herr Byström m. fl., n:r 79 och 80 af herr Thylander

och n:r 96 af herr Röing, må

a) medgifva, att postdirektören Carl Axel Hasselrot,

därest han vid 1910 års början ingår på 1910 års

aflöningsstat och tillträder befattningen såsom chef för

det omorganiserade Stockholmsdistriktet, må äga att,

så länge han kvarstår i denna befattning eller vid

annan befattning inom postverket, som är jämförlig

med eller högre än berörda chefsbefattning, på öfvergångsstat

uppbära, intill dess Hasselrot i laga ordning

undfår afsked med full pension, ett personligt lönetillägg,

hvilket dock icke skall grundlägga rätt till

högre pension, med så stort belopp, att hans aflöning

kommer att sammanlagdt utgöra 13,000 kronor för år;

b) medgifva, att postdirektören i Göteborg Frans

Broberg må å postverkets pensionsstat tilldelas en årlig

pension af 5,600 kronor, med villkor att Broberg från

tjänsten afgår under år 1909, och med rätt för honom

att åtnjuta pensionen redan från och med den 1 oktober

1909, därest Broberg därförinnan erhåller afsked, men

i annat fall från och med månaden näst efter den, hvarunder

afsked varder honom beviljadt;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

31

c) medgifva, att matrosen å postångfartyget Öland

Johan August Lundberg må å samma stat tilldelas ett

årligt understöd af 60 kronor, att till honom utbetalas

från och med 1909 års början;

d) medgifva, att matrosen å nämnda postångfartyg

Sven Gottfrid Pettersson må å samma stat tilldelas

ett årligt understöd af 135 kronor, att till honom

utbetalas från och med 1909 års början;

e) medgifva, att den provision å frankotecken,

som enligt nu gällande bestämmelser utgår till poststationers

eller ångbåtspostexpeditioners föreståndare,

samt den rabatt å frankotecken, som åtnjutes af antagna

särskilda frankoteckensförsäljare eller af allmänheten

vid partiköp, må med 1910 års ingång upphöra;

f) medgifva, att då poststationsföreståndare, som

varit medelst personligt kontrakt anställd, eller landtbrefbärare

afgår från sin befattning efter att hafva

tjänstgjort, poststationsföreståndare minst 25 år och

landtbrefbärare minst 30 år, må, därest den afgångne

visas vara i behöfvande omständigheter, till honom

utbetalas årligt understöd med lämpligt belopp, dock

högst hvad som motsvarar för poststationsföreståndare

hälften af det arfvode och för landtbrefbärare hälften af den

ersättning, som till enhvar senast utgått från postverket;

g) under förutsättning att Kungl. Maj:t beträffande

nu utgående sportelinkomster meddelar bestämmelser

i enlighet med de i statsrådsprotokollet den 12 januari

1909 af föredragande departementschefen förordade

grunder, godkänna här nedan intagna förslag till utgiftsstater

för postverket att tillämpas under år 1910

(Bil. A) och till aflöningsreglemente för tjänstemän vid

postverket jämte till detta reglemente hörande öfvergångsbestämmelser

(Bil. B) samt på grund häraf bestämma

postverkets anslag, förslagsvis, till 21,065,000

kronor, att utgå direkt af postmedlen;

h) medgifva, att antalet i staterna uppförda manliga

och kvinnliga postexpeditörsbefattningar må i

erforderlig mån jämkas, under villkor att sammanlagda

antalet, eller 1,022, icke må öfverskridas; samt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

i) medgifva, att för posthusbygget i Trelleborg

må, utöfver det å postverkets stat för år 1910 anvisade

anslag af högst 160,000 kronor, användas den under statskontorets

förvaltning ställda fond till posthusbyggnader.

n. att herr Thylanders motion n:r 78 icke må

vinna Riksdagens bifall; samt

in. att friherre Palmstiernas ofvanberörda motion,

n:r 99, icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 april 1909.

På statsutskottets vägnar:

Q. BILLING.

Reservationer

vid punkt I mom g) (angående utgiftsstater för postverket samt aflöningsreglemente

för tjänstemän vid postverket äfvensom öfvergångsbestämmer):
af

herrar F. W. Thorsson, K. Starbäck, A. Ekman, J. Ström, C. G.

Thor och K. V. Rydén, hvilka yrkat, att i utgiftsstaterna under rubrikerna

»A. Aflöningar. 2. Distrikts- och lokalförvaltningarne» skulle

vid siffrorna 76 (postmästare af klass 3) samt 100 (postmästare af klass

4) sättas asterisk, hvilken skulle hänvisa till en anmärkning af följande

lydelse:

»Af postmästaretjänsterna inom 3:e och 4:e klass skall ett antal af

sammanlagdt 25 förbehållas kvinnliga posttjänstemän, därest kompetenta

sökande anmäla sig»;

af herrar H. Andersson, F. W. Thorsson, J. Ström och K. V. Rydén,

som yrkat, att i utgiftsstaterna, aflöningsreglementet och öfvergångsbestämmelserna

skulle i stället för benämningen »förste postman» insättas

titlarna »kontorsbiträde, postförman, förste postiljon, förste post
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

33

vaktmästare, värdebrefbärare» och i stället för »postman» titlarna

»postiljon, postvaktmästare, brefbärare»;

af herrar F. W. Thorsson och K. V. Rydén, hvilka yrkat, att i utgiftsstaterna

under rubrikerna »A. Aflöningar. 2. Distrikts- och lokalförvaltningarna»

antalet postil joner, postvaktmästare och brefbärare (postmän)

skulle ökas till 1,450 och att anslaget till dessas aflöning skulle

upptagas till förslagsvis 1,855,000 kronor, att anslaget till ortstillägg

skulle upptagas till förslagsvis 555,000 kronor, att anslaget till arfvoden

åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. m. skulle upptagas till förslagsvis

1,805,000 kronor samt att Riksdagen måtte bestämma postverkets

anslag, förslagsvis, till 21,085,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen

;

vid punkt II (angående ifrågasatt aflöningsförbättring under år 1909):

af herrar grefve A. F. Wachtmeister, I. Wijk, friherre J. G. BeckFriis,

O. M. Strömberg, F. W. Thorsson, A. Wiklund, K. Starbäck, A.

Ekman, J.\ Ström, C. H. Wallentin, C. G. Thor och K. V. Rydén,

hvilka yrkat, att utskottets yttrande skulle hafva följande lydelse:

»Efter hvad---förelagdt Riksdagen.

I anslutning till — — — öfverskott.

Med afseende å denna motion vill utskottet erinra, att det af Kungl.

Maj:t för 1908 års Riksdag framlagda organisations- och löneregleringsförslag

beträffande postverket blef af Riksdagen afslaget endast på den

grund, att det för statsutskottet icke var möjligt att ägna ifrågavarande

proposition, hvilken inkom till utskottet först den 22 april 1908, en

tillräckligt ingående granskning. Då emellertid utskottet, sedan nyssnämnda

förslag utan några afsevärda förändringar ånyo förelagts Riksdagen,

funnit sig böra i allt väsentligt tillstyrka de föreslagna aflöningarna,

anser utskottet det vara med billighet öfverensstämmande, att

den ifrågavarande personalen må, i den utsträckning sådant lämpligen

kan ske, hållas skadeslös för den förlust, som eljest skulle tillskyndas

densamma till följd af uppskofvet med ärendets behandling. Utskottet

har funnit så mycket större skäl att tillmötesgå den framställning i detta

syfte, hvilken innehålles i förevarande motion, som nästliden års Riksdag

i sin skrifvelse den 2 juni 1908, utan att närmare yttra sig angående

en eventuell löneförbättring från 1909 års ingång för postverkets tjänstemän,

uttalat den öfvertygelsen, att, därest en framställning i sådant

Bill till Biksd, Frot. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 62 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutslcottets Utlåtande N:o 93.

hänseende inkomme till Riksdagen, denna framställning komme att med

välvilja pröfvas.

För att bereda den ifrågavarande personalen aflöningsförbättring i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af motionären angifna grunder

skulle, vid bifall till hvad utskottet hemställer rörande aflöningarna å

1910 års stat, under år 1909 erfordras ett belopp af omkring 580,000

kronor. Till bestridande af denna utgift torde medel lämpligen höra

beredas på det sätt, att Riksdagen å extra stat för år 1910 under sjätte

hufvudtiteln anvisar ett förslagsanslag å 580,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel anordna erforderligt belopp;»

samt att utskottets förslag måtte affattas på följande sätt:

»II. att Riksdagen, i anledning af herr Thylanders

motion n:r 78, må

a) medgifva, att tjänsteman vid postverkets distriktseller

lokalförvaltningar, hvilken, med inräknande åt extra

inkomster och sportler, å sin innehafvande tjänst vid

postverket skulle under år 1909 erhålla lägre inkomst

än den aflöning, som han, enligt aflöningsreglementet

och öfvergångsbestämmelserna för 1910 års stat, skulle

hafva åtnjutit, därest nämnda reglemente och öfvergångsbestämmelser

år 1909 varit gällande, må, i enlighet

med närmare bestämmelser, som af Kungl. Maj:t utfärdas,

såsom personligt aflöningstillägg under år 1909 äga att

af postmedel uppbära skillnaden mellan berörda inkomstoch

aflöningsbelopp; dock att tjänsteman icke under

något förhållande må genom detta personliga aflöningstillägg

komma i åtnjutande af högre behållen inkomst

af tjänsten än honom skulle tillgodokomma under år

1910 efter afdrag af afgifterna för egen pensionering-;

samt

b) för ifrågavarande ändamål å extra stat för år

1910 under sjätte hufvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

å 580,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel anordna erforderligt belopp;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

35

mot vissa delar af motiveringen:

af herrar grefve A. F. Wachtmeister, H. Andersson, F. W. Thorsson

och K. V. Rydén, hvilka ansett, att i fråga om postbetjänte å sid. 18

skulle intagas ett yttrande af följande lydelse:

»Det har —--påkallas, har utskottet ansett motionärernas hem
ställan

i första punkten icke böra föranleda till någon särskild framställning

från Riksdagens sida.

Motionärernas hemställan i andra punkten finner utskottet beaktansvärcl.

Särskildt vill det synas utskottet, som om i åtskilliga fall större

poststationer, hvilkas omorganisation till postkontor af lägsta klassen

i följd af ökad postal verksamhet å orten kan ifrågasättas, skulle

kunna under en ej oväsentlig öfvergångstid förestås af dugande och i

postala värf väl förfarne postbetjänte. Härigenom skulle besparingar i

postverkets utgifter kunna äga rum, på samma gång som nya befordringsmöjligheter

öppnas för den nuvarande betjäntepersonalen. Då utskottet

emellertid hyser en bestämd förhoppning, att Kungl. Maj:t och generalpoststyrelsen

skola finna det angeläget att äfven i nu omförmälda afseende

företaga åtgärder för att undvika användande af öfverkvalificerad

arbetskraft, har utskottet ansett att i nu ifrågavarande punkt särskild

framställning från Riksdagens sida icke är af behofvet påkallad.»

af herrar K. Starbäck och C. G. Thor, hvilka ansett, att utskottets

yttrande i anledning af friherre Palmstiernas motion om understöd åt

postföraren Anders Johan Johansson borde erhålla följande lydelse:

»Utskottet har visserligen funnit billigt, att Johansson

efter sin afgång från ifrågavarande syssla må

komma i åtnjutande af något årligt understöd, men

då Johansson fortfarande bibehålies vid sin nämnda

syssla, har utskottet ansett förevarande motion icke

böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»

Herrar P. Sörensson, E. A. G. A. Wijkander, C. Persson, I). Persson

och F. Berg hafva begärt få anteckiiädt, att de icke deltagit i förestående

ärendes handläggning inom utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 93.

Bil. A.

Utgiftsstater för postverket

att tillämpas under år 1910.

K

ron

O

r.

A. Aflönin^ar.

1. Generalpoststyrelsen.

Generalpostdirektöron................

13,000

—

4 byråchefer

(8,000—9,000 kr.)

förslagsvis

36,000

—

1 kamrerare

(6,000-7,000 »)

»

7,000

—

5 sekreterare

(6,000-7,000 » )

»

33,000

—

3 förste aktuarier

(5,000-6,500 » )

»

17,000

—

2 intendenter

(5,000-6,500 » )

M

13,000

—

1 ombudsman

(5,000-6,500 » )

»

5,000

—

1 aktuarie

(4,200-5,500 » )

»

5,000

—

1 forrådsförvaltarc

(4,200—5,500 »)

»

5,500

—

7 notarier

(4,200-5,500 » )

»

32,300

—

1 registrator

(4,200—5,500 » )

»

5,000

—

5 revisorer

(4,200—5,500 » )

»

26,600

—

2 revisorer och bokhållare

(4,200-5,500 » )

/>

10,500

—

17 förste postexpcditörer, manliga

(3,200—4,200 >» )

»

65,000

—

12 postexpcditörer, »

(1,800—3,800 » )

»

38,400

—

20 » , kvinnliga

(1,500—2,100 » )

»

36,000

—

19 vaktmästare

(1,140—1,650 » )

»

24,300

—

200

_

Ortstillägg, förslagsvis ..............

20,000

—

Arfvodcn åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m., för-

slagsvis .............................

50.000

—

Transport

-

-

442,oUU

442,800

_

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

37

Transport

2. Distrikts■ och lokalförvaltningarna

(7,000—8,000 kr.) förslagsvis

(5,500-7,000 >»)

(5,000-6,500 » )

(5,000—6,500 » )

(4,600—6,000 » )

(4,600—6,000 » )

(4,200-5,500 » )

3,800-5,000 »

\kvinnlig

(3,800-5,000 » )

(manlig 3,500—4,600 » ]

100 postmästare af klass 4 jkT.nnUs „ j

142 förste postexpeditörer, manliga (3,200—4,200 »)

27 » » .kvinnliga(1,900—2,500 » )

750 postexpeditörer, manliga (1,800—3,800 » )

240 » , kvinnliga (1,500—2,100 » )

450 förste postmän (1,340—1,640 » )

1,400 postmän (1,100—1,400 resp. 1,640 » )

K

6 postdirektörer

9 postmästare af klass 1 A

21 » »»111

6 öfverkontrollöror

18 postmästare af klass 2 A

7 förste kontrollörer

26 postmästare af klass 2 B

76 » » - -f’nanlig

52 kontrollörer

1}

slagsvis

3. öfriga anslag.

Arfvoden vid poststationer, förslagsvis

» åt frimärksförsäljare »

Gratifikationer m. m. åt tjänstemän....

Understöd åt personer, som äro eller

verket eller anlitats i dess ärenden .

—

—

48,000

..>) 64,200

—

132,000

—

31,500

—

104,100

—

41,000

-

138,000

—

379,600

—

250,000

—

443,400

—

566,000

—

67,500

—

2,034,600

—

433,200

—

710,000

—

1,800,000

—

540.000

—

1,855.000

—

1,780.000

55,000

—

20,000

—

20,000

—

Transport

442,800

9,638,100

1,875,000

11,955,900

11,955,900.

J) Häri innefattas äfven särskilda arfvoden till 3 postmästare.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

B. Öfvergångsstat.

1. Generalpoststyrelsen.

11 tjänstemän i l:a graden, förslagsvis.......

Arfvoden åt extra tjänstemän, »

Transport

Afgå under A. upptagna aflöningar

Återstod

1 kammarskrifvare

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

förslagsvis.............................................................

1 postdirektör i Malmö..............................................

5 postmästare af klass 2 B (4,200—5,500 kr.) förslagsvis.

2 » » » 3 (3,800—5,000 » ) »

Afgå under A. upptagna aflöningar

Återstod

1 kontrollör

1

1

1

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Pro-

visions-

ersätt-

ning.

3,000

—

1,000

_

900

_

2,550

—

850

—

700

—

2,100

—

700

—

700

—

2,100

—

700

—

500

—

C. Pensioner.

(Enligt särskild förteckning.)

Tjänstemän, som erhållit afsked................................

Tjänstemän med flera, som skadats under tjänstutöfning......

Aflidna tjänstemäns med fleras änkor och barn

Transport

Krön

Uppbörds- och frimärksprovision, förslagsvis........................ 15,000

•t —

—

44.000

30,000

—

= 74,000

—

65,000

—

ä 9,000

—

1,600

—

5,000

1

i

4,000

—

27,000

—

10,000

—

46,000

41,500

—

4,500

4,900

... 4,100

3,500

—

3,300

—

15,000

—

—

-l

10,600

11,955,900-

35,300

211,130

375

2,775

45,900

— 214,280

12,216,080

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

39

K

ron

O

r.

. Transport

_

_

._

_

12,216,080

—

D. Postbefordran.

(Förslagsanslag.)

Postbefordran å järnväg .................................................

—

—

3,800,000

—

» » landsväg jämte lokala transporter...............

—

—

1,720,000

J

Postbefordran sjöledes:

mellan Sveriges fastland och Gottland ...........................

85,000

—

» öfriga inrikes orter ...........................................

110,000

—

» Sverige ocli Tyskland ........................................

265,000

—

» » » Danmark ........................................

25,000

—

» » » Finland..........................................

25,000

—

» » » Storbritannien och Amerika...............

14.000

—

524.000

Transitersättning åt främmande postverk...........................

.

_

100,000

_

6,144,000

E. Omkostnader.

(Förslagsanslag.)

Felräkningspenningar .......................................................

—

—

70,000

—

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet..............................

—

—

75,000

—

Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägs-

postlinje.....................................................................

—

—

250,000

—

Öfverliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postkupé

eller å landsvägspostlinje .............................................

—

—

60,000

—

Unifonnsbeklädnad.........................................................

—

—

300,000

—

Sjukvård m. m.............................................................

—

—

25,000

Undervisningskurser .......................................................

—

—

10,000

—

Posthusens underhåll......................................................

—

—

50,000

—

Hyror för postlokaler......................................................

—

—

270,000

—

Postlokalers uppvärmning, belysning och städning..............

—

—

340,000

—

Tillverkning af franko tecken.............................................

—

—

240,000

—

Inköp och underhäll af inventarier....................................

—

—

225,000

—

Blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier m. m.............

—

—

380,000

—

Förbrukningsartiklar .....................................................

—

—

170,000

—

Telefonafgifter och telegramporto .....................................

—

—

20,000

—

Diverse utgifter............................................................

_

_

30.000

_

F. Oförutsedda utgifter..........................................

—

—

_

—

^.ylOjUUU

15,000

—

G. Afkortningar och rest it ut io ner, förslagsvis ...........

... _

—

....... —

—

14,920

—

H. Nybyggnader......................................................

_

_

in

160,000

—

Summa

—

—

—

21,065,000

-1

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

Bil. B.

Aflöningsreglemente för tjänstemän vid postverket.

§ 1.

Till generalpostdirektöreu utgår arfvode af postmedlen med 13,000

kronor för år, att utbetalas i samma ordning som lön.

Till öfriga tjänstemän utgår fast aflöning enligt följande stat, hvilken

angifver tjänstemännens fördelning i vissa grupper, de för tjänstemännen

inom en och samma grupp bestämda aflöningsbelopp samt det antal år,

som bör förflyta från det tjänsteman tillträdt visst aflöningsbelopp, intill

dess han kan komma i åtnjutande af det närmast högre.

Kronor.

År.

Kronor.

År.

Kronor.

År.

Kronor.

Är.

Krön or.

Tjänstemän af högre grad.

Byråchef .................. ....

_

8,000

3

8.500

3

9,000

Postdirektör.............................................

—

—

—

—

7,000

3

7,500

3

8,000

Kamrerare; sekreterare..............................

—

—

—

—

6,000

3

6,500

3

7,000

Postmästare af klass 1 A..........................

—

—

5,500

o

O

6,000

3

6,500

3

7,000

Förste aktuarie; intendent; ombudsman; post-

mästare af klass 1 B; öfverkontrollör ......

—

—

5,000

3

5,500

3

6,000

3

6.500

Postmästare af klass 2 A; förste kontrollör...

—

—

4,600

3

5,000

3

5.500

3

6,000

Aktuarie; förrådsförvaltare; notarie; registra-

tor; revisor; revisor och bokhållare; post-

mästare af klass 2 B.............................

—

—

4,200

3

4,600

3

5,000

3

5,500

Postmästare af klass 3, manlig; kontrollör ...

—

—

3,800

3

4,200

3

4,600

3

5,000

Postmästare af klass 4, manlig..................

—

—

3,500

3|

3,800

3

4,200

3

4,600

Förste postexpeditör, manlig .....................

—

—

3,200

3

3,500

3

3,800

3

4,200

I

1,800

2

2,000

2

2,200

2

2,400

2

_

Postexpeditör, manlig..................>.......... f,|

2,600

3

2,900

3

3,200

3

3,500

3

3,800

Postmästare af klass 3, kvinnlig ...............

—

—

—

— j

2,900

3

3,100

3!

3,400

Postmästare af klass 4, kvinnlig ...............

..... —

—

—

—

2,700

3

2,900

3

3,100

Förste postexpeditör, kvinnlig ...................

" —

—

1,900

3

2,100

3

2,300

3

2,500

Postexpeditör, kvinnligl)...........................

—

—

1,500

3

1,700

3

1,900

3

2,100

Tjänstemän af lägre grad.

Vaktmästare2).........................................

1,140

3

1,260

3

1,380

O

O

1,500

3

1,650

Förste postman .......................................

—

—

—

—

1,340

5

1,490

5

1,640

Postman.................................................

—

—

—

— I

1,100

5

1,250

5

1,400

J) För kvinnlig postexpeditör, soin icke åtnjuter ortstillägg, höjes efter tro år slutaflöningon med 100

kronor, hvilket belopp anses tillhöra lönen, men dock icke medför höjning af pensionsunderlaget.

2) Förste vaktmästare åtnjuter särskild! arfvode af 200 kronor om året. Därest vaktmästare i sådan

egenskap åtnjuter fri bostad med belysning och uppvärmning samt i öfrigt erforderligt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 300 kronor årligen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

41

Förestående aflöningsbelopp fördelas på följande sätt i lön och

tjänstgöringspenningar.

Tjänst-

Summa

Lön.

görings-

aflöning.

penningar.

Tjänstemän af högre grad.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1

5,600

3,400

9,000

5.300

3,200

8,500

5,000

3,000

8,000

4,800

2,700

7,500

4,600

2,400

7,000

4,300

2.200

6,500

4,000

2,000

6,000

3,700

1,800

5,500

3,400

1,600

5,000

Manliga tjänstemän .................................................

3,100

1,500

4,600

2,900

1,300

4,200

2,700

1,100

3,800

2,550

950

3,500

2,400

800

3,200

2,175

725

2,900

1,950

650

2,600

1.800

600

2,400

1,650

550

2,200

1,500

500

2,000

1,350

450

1,800

1,900

1,500

3,400

1,800

1,300

3,100

1,775

1,125

2,900

1,750

950

2,700

Kvinnliga tjänstemän ................................

1,700

800

2,500

1,650

650

2,300

1,575

525

2,100

1,425

475

1,900

1,275

425

1,700

1,125

375

1,500

Bill. till Ritsd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 62 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

Tjänst-

Summa

Lön.

gorings-

penningar.

aflöning. -

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Tjänstemän af lägre grad.

1,000

650

1,650

950

550

1,500

Vaktmästare .............................................................

900

480

1,380

850

410

1,260

I

800

340

1,140

960

680

1,640

Förste postman .........................................................

900

590

1,490

1

810

500

1,340

[

800

600

1,400

Postman .................................................................<

800

450

1,250

1

800

300

1,100

Utöfver den fasta aflöningen utgår arfvode till postmästaren vid

postkontoret Stockholm 1 med 500 kronor, vid postkontoret Göteborg

1 med 400 kronor och vid postkontoret Malmö 1 med 300 kronor, allt

för år. Sådant arfvode anses såsom lön, men medför icke höjning af

pensionsunderlaget.

§ 2.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och förhöjning däraf

efter viss tid gälla följande allmänna bestämmelser:

1. Tjänsteman är underkastad såväl föreskrifterna i vederbörande

instruktion som ock den utvidgade eller ändrade tjänstgöring eller den

förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan befattning vid postverket,

som kan varda honom i behörig ordning ålagd, dock utan minskning

i den honom vid förflyttningen tillkommande fasta aflöning. Likaledes

må vid postkontors nedflyttning i lägre klass vederbörande postmästare,

intill dess han afgår från tjänsten i fråga, äga uppbära aflöning

i den klass, som postkontoret före nedflyttningen tillhört.

2. Med ordinarie befattning vid postverket må icke förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

Ej heller må med sådan befattning förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försedt

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blifvit registreradt såsom aktiebolag, eller

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 03.

43

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, så framt ej, hvad angår generalpostdirektören

eller byråchef, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af

annan befattning, generalpoststyrelsen uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

må anses inverka hinderlig! för fullgörandet af tjänstgöringen vid postverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas.

3. Tjänsteman äger uppbära tjänstgöringspenningar endast för

den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller för beredande

af semester bestridt högre befattning, eller under den tid, som

han på uppdrag af generalpoststyrelsen användt för att utom sin tjänstgöringsort

göra iakttagelser i posttjänsten eller idka språkstudier eller

som åtgått för fullgörande af de skyldigheter, hvilka ålegat honom

såsom fullmäktig eller revisor vid civilstatens änke- och pupillkassa.

Tjänsteman, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

äger uppbära hela lönen.

4. Den, som af annan anledning, än som i mom. 3 omförmäles,

åtnjuter ledighet eller är hindrad att bestrida sin befattning, kan förpliktas

att af lönen afstå så mycket, som, xitöfver hvad vikarien i öfrigt

äger uppbära, erfordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas

skäligt.

Därest emellertid tjänsteman blifvit oförmögen till tjänstgöring i

följd af kroppsskada, ådragen under tjänsteutöfning, må den fasta aflöningen

till honom utgå under högst sex månader oafkortad samt efter

denna tid med belopp, som bestämmes af Kungl. Maj:t.

5. Erfordras för tjänsteman vikarie i följd af sjukdomsförfall, tjänsteresa,

semester eller uppdrag att vara fullmäktig eller revisor vid civilstatens

änke- och pupillkassa, är annan tjänsteman, skyldig att, om han

förordnas å högre befattning, bestrida densamma, dock ej längre tid

än sammanlagdt tre månader under samma kalenderår.

Om förordnandet erfordras till följd af sjukdomsförfall, äger den

vikarierande att, utöfver egen aflöning, af den tjänstlediges tjänstgöringspenningar

uppbära skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna i lägsta

lönegraden för, å ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och,

å andra sidan, den vikarierandes egen befattning.

Erfordras åter förordnandet af annan anledning, som i detta mom.

säges, äger den vikarierande åtnjuta allenast den honom eljest tillkommande

aflöning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

6. Har generalpostdirektören beviljats ledighet och vikarie för

honom förordnats, beror på Kungl. Maj:ts pröfning, huru stor del af

arfvodet skall afstås till vikarien.

Byråchef, som jämlikt gällande föreskrift utöfvar den allmänna tillsynen

öfver ärendenas gång inom generalpoststyrelsen, då generalpostdirektören

begagnar sig af semester eller är frånvarande på tjänsteresa,

äger under tiden uppbära särskildt arfvode af 10 kronor för dag.

§ 3.

För erhållande af aflöningsförhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning gälla såsom allmänna villkor,

att tjänsteman under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna aflöningsförhöjning, med godt vitsord bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet utan afstående

af tjänstgöringspenningar, samt

att tjänsteman icke redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken

han är skyldig att afgå från tjänsten.

Aflöningsförhöjning tillträdes vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd.

Vid befordran äger tjänsteman af högre grad att genast tillträda

den nya befattningens begynnelseaflöning, därest denna är högre än den

aflöning, han senast uppburit. Eljest äger han att i fråga om aflöningsförhöjning

i den nya befattningen tillgodoräkna sig den tid intill 3 kalenderår,

hvarunder han i ena eller andra befattningen innehaft den aflöning,

som utgått vid befordringstillfället.

Postman, som befordrats till förste postman, erhåller därvid aflöningsförhöjning

med 240 kronor samt äger i fråga om ytterligare aflöningsförhöjning

i den nya befattningen tillgodoräkna sig den tid, han

åtnjutit den aflöning, som utgått vid befordringstillfället.

Därest tjänsteman efter egen ansökning förflyttas från en befattning

till en annan, hvars slutaflöning är lägre, äger han bekomma samma aflöning,

som han skulle hafva uppburit, om han kvarstått i den förra

befattningen, med iakttagande dock att högre aflöning än den för den

nya befattningen bestämda slutaflöning icke utgår.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande, N:o 93.

45

§ 4.

Tjänsteman, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, äger att,

likasom ock vikarie i succession efter honom, under tiden åtnjuta tast aflöning

till samma belopp, som han skulle hafva uppburit å sin egen tjänst

samt dessutom skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna i lägsta lönegraden

för, å ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och, å

andra sidan, den vikarierandes egen befattning.

Extra tjänsteman äger att under uppdrag, hvarom i denna § är fråga,

uppbära aflöning i lägsta graden å den tjänst, som han uppehåller.

§ 5.

Vid afgång från postverkets tjänst till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall utgår själfva lönen till månadens slut.

Aflider vid postverket anställd person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, därest och i den män den

myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

Aflider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, i följd af olyckshändelse,

timad under tjänsteutöfning, må ett belopp, motsvarande den

aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begratningshjälp tilldelas

hans dödsbo.

§ 6-

Afhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,

må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder tjänsteman afstängd

från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den del

af hans aflöning, som pröfvats icke böra användas till befattningens

uppehållande, innehållas, såvida ej generalpoststyrelsen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf.

§ 7.

Postmästare af klasserna 3 och 4, kontrollörer, förste postexpeditörer,

postexpeditörer, förste postmän och postmän, stationerade

å ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro särskildt höga, äga, så

länge de tjänstgöra å sådan ort, uppbära ortstillägg, utgående, enligt

s. 46 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

46

af generalpoststyrelsen fastställda grunder, med följande belopp, för år

räknadt:

till omförmälda tjänstemän af högre grad med femton eller tio procent

af den fasta aflöningen, dock högst 450 respektive 300 kronor till manlig

tjänsteman och högst 225 respektive 150 kronor till kvinnlig tjänsteman;

till omtörmälda tjänstemän af lägre grad

antingen med 250 kronor, med förhöjning efter fem år till 300

kronor och efter tio år till 350 kronor,

eller med 200 kronor, med förhöjning efter fem år till 250 kronor

och efter tio år till 300 kronor,

eller med 150 kronor.

Ortstillägg, som utgår till tjänsteman af högre grad, anses såsom

lön, men medför icke höjning af pensionsunderlaget; ortstillägg, som

atnjutes af tjänsteman af lägre grad, anses såsom tjänstgöringspenningar.

Beträffande förhöjning af ortstillägget åt tjänsteman af lägre grad

gälla, enahanda bestämmelser som i fråga om förhöjning af den fästa

aflöningen.

§ 8.

Postman, som meddelats uppdrag att tills vidare bestrida viktigare

göromål, kan erhålla tillägg till tjänstgöringspenningarna med högst

20 kronor, för månad räknadt, enligt de närmare bestämmelser, som

meddelas af generalpoststyrelsen.

§ 9.

Felräkningspenningar tillkomma:

intendenten vid postverkets hufvudkassa med 500 kronor;

tjänsteman, som tjänstgör såsom kassör vid distriktsförvaltning, med

300 kronor, därest minst 500,000 kronor årligen af honom utbetalas i

aflöningar och omkostnader m. m., men i annat fall med 120 kronor;

tjänsteman, som tjänstgör såsom hufvudkassör vid något af postkontoren

Stockholm 1, Göteborg 1 och Malmö 1, med 180 kronor;

tjänsteman, som vid postkontor, där postanvisningsmedel genom

postverkets försorg utsändas till adressaterna, utlämnar dylika medel

till brefbärare, med 120 kronor; samt

tjänsteman och af generalpoststyrelsen antagen eller af postdirektör

förordnad biträdande postexpeditör, som i regelbunden tjänstefördelning

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

47

och under viss, af generalpoststyrelsen bestämd minimitid hvarje söckendag

å postkontor betjänar allmänheten samt därvid mottager och utlämnar

kontanta medel, med 120 kronor vid postkontor af l:a eller 2.a

klass och med 60 kronor vid postkontor af 3:e eller 4:e klass;

allt för år räknadt.

Felräkningspenningarna utgå alltid till den, som bestrider tjänsten.

§ io.

Anmärkningsprovision tillkommer tjänsteman hos generalpoststyrelsen

enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t bestämmer, med högst

femton procent å hvarje belopp, som på grund af anmärkning, gjord

af sådan tjänsteman, antingen, såsom ej upptaget till redovisning eller

såsom obehörigen krediteradt, inflyter till postverket och utan anmärkningens

framställande ej skulle hafva kommit verket till godo, eller,

såsom för högt debiteradt eller för lågt krediteradt, återgäldas till

vederbörande.

§ 11-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

belopp må tilldelas tjänstemän af lägre grad, ordinarie och extra, enligt

bestämmelser, som utfärdas af generalpoststyrelsen.

§ 12-

Tjänstemän af lägre grad, ordinarie och extra, erhålla enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar, läkarvård och medikamenter

på postverkets bekostnad.

§ 13-

Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

enligt resereglementet, därest icke för vissa slag af tjänsteresor

andra föreskrifter eller bestämmelser om lägre ersättningsberäk
ning

meddelats. _

Det ankommer på generalpoststyrelsens pröfning, huruvida tjänsteman.

som förordnats bestrida befattning å annan ort än stationsorten,

må komma i åtnjutande af hyresbidrag, utgörande för dag högst en

femtedel af det vid resor enligt resereglementet utgående traktamente.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

§ 14.

Tjänsteman äger årligen, när sadant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören, byråchef,

kamrerare, sekreterare, förste aktuarie, intendent och ombudsman

under 45 dagar, annan tjänsteman af högre grad de första 3 kalenderåren,

hvarunder han innehar ordinarie anställning i postverket, under

15 dagar och därefter under 30 dagar, samt tjänsteman af lägre grad

de första 3 kalenderåren af sin ordinarie anställning under 8 dagar

och därefter under 15 dagar.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att å tid af året, som bestämmes af vederbörande öfverordnad

myndighet, begagna sig af semester.

§ 15.

Grunderna för aflöningen till extra tjänstemän bestämmas af

Ivungl. Maj:t.

§ 16-

Generalpostdirektör, hvilken minst 12 år innehaft generaldirektörs

förordnande, är berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor. Om

generalpostdirektör, innan han uppnår 12 tjänstår, antingen på grund

af sjukdom befinnes oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring eller

ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning, utan att på

grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, är han berättigad att i

pension uppbära 5,000 kronor, då afgången sker före eller vid 6 tjänstår,

samt 5,500 kronor, då afgången sker efter 6 men före 12 tjänstår.

Pensionen utgår af postmedlen, och skall såsom pensionsafgift ett belopp

af 360 kronor årligen afdragas å det för generalpostdirektören

bestämda arfvodet eller den honom, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande

pension.

I fråga om skyldighet för annan tjänsteman att afgå från tjänsten

mot åtnjutande af pension gäller hvad i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension stadgas.

§ 17.

Generalpostdirektören tillsättes genom förordnande på viss tid;

öfriga tjänstemän vid postverket tillsättas genom konstitutorial, kvilket

skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ väg afsättas

från sin befattning på grund af fel eller försummelse i tjänsten.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

§ 18-

Enhvar, som den 1 januari 1910 eller senare tillträder befattning

såsom tjänsteman vid postverket, är nliktig att underkasta sig reglementets

villkor och bestämmelser.

Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med

den 1 januari 1910 under förutsättning att, hvad generalpoststyrelsen

angår, Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga

ordinarie tjänstemän skola, i den mån ej undantag kunna anses

böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å

tjänsterummet tillstädes minst sju effektiva timmar hvarje söckendag.

Öfvergångsbestämmelser.

§ I
För

de tjänstemän af högre grad, som innehafva tjänst vid 1909

års slut och Indika med 1910 års ingång tillträda befattning å sistnämnda

års stat, skola i afseende å beloppet af begynnelseaflönmgen

vid sådant tillträde tillämpas följande särskilda bestämmelser. .

1. Ifrågavarande tjänstemän anses vara indelade i följande fem

grupper:

första gruppen: byråchefer och postdirektörer:

andra gruppen: tjänstemän i 2:a graden hos generalpoststyrelsen

och postmästare af l:a klassen;

tredje gruppen: tjänstemän i l:a graden hos generalpoststyrelsen

och postmästare af 2:a klassen;

fjärde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;

femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer.

2. Tjänsteman äger tillgodoräkna sig den tid, som förflutit sedan

han tillträdt innehafvande tjänst eller tjänst, tillhörande samma eller

högre eller närmast lägre grupp. Följande i 1910 års stat uppförda

nya befattningar anses vid sådan beräkning vara fördelade på förenämnda

grupper sålunda, att

till första gruppen hänföres postdirektör;

Bill. till Biksd, Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 62 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

till andra gruppen: kamrerare, sekreterare, förste aktuarie, intendent,

ombudsman, öfverkontrollör;

. til! gruppen: förste kontrollör, aktuarie, förrådsförvaltare, no
tane,

registrator, revisor, revisor och bokhållare;

till femte gruppen: förste postexpeditör.

_3. Af Kungi. Maj:t utfärdadt förordnande för tjänsteman att vara

postinspektor anses likställdt med innehafvande af ordinarie tjänst, tillhörande

första gruppen.

Med innehafvande af ordinarie tjänst likställes äfven:

af generalpoststyrelsen utfärdadt förordnande för tjänsteman att bestrida

en tjänst, då sådant föranledts däraf, att tjänsteman af Kungl.

Maj.t förordnats bestrida byråchefsbefattning eller postinspektörsbefattmng;
förordnande

att tills vidare bestrida någon af de för år 1909 på

extra stat uppförda femton postmästarbefattningar af 4:e klassen;

af generalpoststyrelsen utfärdadt uppdrag för postexpeditör att tills

vidare tjänstgöra såsom afdelningsföreståndare eller förste postexpeditör;

samt

förordnande för e. o. postexpeditör att tills vidare bestrida någon

åt de för år 1909 på extra stat uppförda etthundra postexpeditörsbefattningar.

Likaledes anses uppdrag för tjänsteman att tills vidare vara föreståndare

för filialpostkontor likställdt med innehafvande af postmästartjänst

i den klass, som kontoret kommer att tillhöra från 1910 års början.

4. Tjänsteman, som innehaft anställning antingen såsom postmästare

af 4:e klass enligt 1902 års stat och i 1903 års stat hänförts

till lägre klass än den 2:a eller ock såsom kontrollör å 1902 års stat

må, därest han i föreskrifven ordning inträdt å 1903 års stat, äga att’

jämväl vid tillträdande af befattning inom grupp utöfver den närmast

högre, med undantag af den första, räkna sig till godo tjänstgöring

efter anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stål

eller såsom. kontrollör enligt sistnämnda stat.

?.va<^ * detta mom. stadgas skall beträffande begynnelseaflöningen

för tjänsteman, som i samma mom. afses, äga tillämpning, jämväl om

han befordras efter 1910 års ingång.

§ 2.

Tjänsteman af lägre grad, som vid ingången af år 1910 tillträder

någon af° de på stat uppförda förste postmannabefattningarna och som

intill utgången af år 1909 innehaft uppdrag att tills vidare vara förste

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 93. 51

postbetjänt, äger att, om han vid berörda tidpunkt uppnått 55 lefnadsår,

af den honom tillkommande aflöningen beräkna 960 kronor såsom om

I öfrigt tillämpas för tjänsteman af lägre grad afiönmgsreglementets

bestämmelser, såsom om dessa varit gällande under hvars och ens föregående

tjänstgöringstid å ordinarie befattning;

och likställes1 därvid förordnande att tills vidare bestrida någon åt

de för år 1909 på extra stat uppförda etthundra postbetjäntbefattningar

med innehafvande af dylik befattning på ordinarie stat.

§ 3-

Den som vid 1909 års slut innehar ordinarie tjänst i generalpoststyrelsen

och med 1910 års ingång tillträder befattning, tillhörande den

i 8 1 omförmäla femte gruppen, må i fråga om begynnelseafiomngen

vid sådant tillträde räkna sig till godo så stor del af tiden för tjäns - o-öringen såsom e. o. tjänsteman, som öfverskjuter 5 år; och äger han,

därest fråga är om anställning såsom postexpeditör, vid sådan beräkning

utgå från 2,200 kronor såsom lägsta aflöning.

Den, som före 1908 års utgång antagits till e. o. tjänstemän i

generalpoststyrelsen eller till e. o. postexpeditör, må, i den man generalpoststyrelsen

finner honom böra komma i åtnjutande af en dylik forman,

i fråga om begynnelseaflöning och aflöningsförhöjmng såsom pos - expedit räkna sig till godo så stor del af tiden för tjänstgöringen

såsom e. o. tjänsteman eller e. o. postexpeditor, som öfverskjuter 5 ar

och äger manlig tjänsteman att vid sådan beräkning utgå från 2,2UU

kronor såsom lägsta aflöning.

§ 4-

Därest tjänsteman vid tillträdande af 1910 års aflönmgsstat skulle

komma att i fast aflöning och ortstillägg erhålla lägre inkomst an summan

af hans nedannämnda förmåner, nämligen: lön, tjanstgonngspenningar

och ålderstillägg under år 1909, extra lönetillägg för ar 1909, dar

sådant, jämlikt af Riksdagen fastställda grunder, fortfarande skall till

honom utgå för år 1909, ålderstillägg, som enligt nuvarande aflonmgsstat

intjänats att utgå från 1910 års början, samt provision a samma

tjänst under år 1908, äger han att såsom personligt tillagg till tjanstgöringspenningarna

uppbära skillnaden, intill dess aflöningen stigit till

samma belopp.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 93.

Därest kvinnlig tjänstemän, som år 1909 åtnjuter aflöning såsom

postexpeditor af andra lönegraden, framdeles vinner befordran som postmastare

enligt 1910 års aflöningsstat, äger sådan tjänsteman bibehållas

vid den högre pensionsratt, som tillkommer postexpeditor af andra lönegraden

enligt nu gällande aflöningsstat.

§ 5-

• o Da!''es* d- nuvarande intendenten vid postverkets persedelförråd

Pa 19.}0 ars aflöningsstat, med öfvertagande af befattningen såsom

forradsforvaltare, ager han fortfarande att åtnjuta semester af 45 dao-ar

årligen. ^

. DeV ailonmgsireg''lementet för vissa tjänstemän angifna begränsningen

af semestertiden till 15 eller 8 dagar under de första 3 kalenderaren

hvarunder tjänstemän innehar ordinarie anställning, tillämpas icke

beträffande tjänstemän, som tillträdt ordinarie tjänst i verket före 1909

års utgång. i.’.

*■■■•• § 6, ■

i w P°?tveroket anställd tjänsteman, som vid 1909 års utgång innehar

befattnmg a 19°2 års eller 1909 års aflöningsstat, är skyldig ingå

pa 1910 ars aflöningsstat, savida han icke före den 1 mars 1910 förklarar,

att han ej är villig underkasta sig de villkor och bestämmelser,

f . ar° stadgade för sadant inträde. Till tjänsteman, som före sisterorda

tidpunkt afgifvit dylikt förklarande, skola aflöningsförmåner utgå

enligt föl honom förut gällaudö grunder.

§ 7.

tillf,1?,6 .“il “ “att,ninS föreni*de nportlef och öfrig* extra inkomster

tillialla i allmänhet den, som bestrider befattningen, men åtnjutas af

tjänstens ordinarie innehafvare äfven för den tid, då han åtnjuter semester

eller för beredande af semester bestndt högre befattning, eller under

n tid, som han pa uppdrag af generalpoststyrelsen användt för att

t ,S1“ *Janstgonngsort göra iakttagelser i posttjänsten eller idka

språkstudier eller som åtgått för fullgörande af de skyldigheter, hvilka

pupillkassa0111 SaS°m fu lmaktlg eller revisor vid civilstatens änke- och

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:196 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående godkännande af postverkets utgiftsstater för dr 1 s. 1 i texten