Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, dels ock i ämnet väckta motioner.

1910-05-12 · 209 sidor, varav 200 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 200 av 209 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1910:23, Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till Riksdagens kansli den 13 maj 1910, kl. 2 e. ro.

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till förordning med tulltaxa för inkommande

varor, dels ock i ämnet väckta motioner.

(l:a A.)

I proposition nr 69 af den 25 februari 1910 bär Kungl. Magt

under åberopande af propositionen bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att antaga

ett propositionen bilagdt förslag till förordning med tulltaxa för

inkommande varor att tillämpas från och med den 1 december 1911.

Ifrågavarande proposition bär hänvisats till förberedande behandling

af bevillningsutskottet, som för samma ändamål jämväl fått emottaga

följande inom kamrarna väckta motioner, helt eller delvis afseende

tulltaxans bestämmelser efter den 30 november 1911, nämligen

dels från Första kammaren:

nr 55 af herr Barthelson,

nr 56 af herr Stendahl,

nr 57 af herrar Danström och V. Berg,

nr 58 af herr Clason,

nr 59 af grefve A. Hamilton m. fl-,

nr 60 af herr Carlberg,

nr 61 af herr Larsson,

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. (Nr 23.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

nr 62 af herr Edvin Håkanson,

nr 63 af densamme.

nr 64 af densamme,

nr 65 af herr Åkerberg,

nr 66 af herr Larsson samt

nr 67 af herr Knaust,

dels från Andra kammaren:

nr 125 af herr Sjöberg,

nr 230 af herr Ström i Ofver-Torneå,

nr 231 af herr Santesson,

nr 234 af herr Wilson,

nr 235 af herr Neiglick,

nr 236 af herr Wavrinsky m. fl.,

nr 237 af herr Furst,

nr 238 af herr Bengtsson i Bjärnalt m. fl.,

nr 239 af herrar Larsson i Klagstorp och Linders,

nr 240 af herr Svensson i Skyll berg,

nr 243 af herr Carlson i Ilerrljunga,

nr 244 af friherre Lagerfelt m. fl.,

nr 245 af herr Larsson i Klagstorp,

nr 246 af herr Broström,

nr 247 af herr Olausson,

nr 248 af herr Eriksson i Grängesberg m. fl.,

nr 250 af herr Jesperson samt

nr 251 af herr Lundgren i Göteborg.

Beträffande ej mindre innehållet i berörda kungl. proposition och

densamma åtföljande utdrag af statsrådsprotokollet än äfven motiveringen

i de särskilda motionerna tillåter sig utskottet hänvisa till sagda handlingar,

i den mån desamma icke här nedan återgifvas. För motionärernas

yrkanden kommer i allmänhet att redogöras i sammanhang med

de särskilda bestämmelser i den kungl. propositionen, till hvilka dessa

yrkanden hänföra sig.

Det af Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till förordning med

tulltaxa för inkommande varor öfverensstämmer i allt väsentligt med

det förslag i ämnet, som den af Kungl. Maj:t den 22 juni 1906 tillsatta

kommitté för revision af gällande tulltaxa — den så kallade tulltaxekommittén

— afgaf den 3 maj 1909. Till ledning för bedömandet af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 8

det föreliggande förslaget synas därför lämpligen böra bär i korthet

framhållas de förhållanden, som föranledde den ifrågavarande revisionen,

de syftemål, som därvid borde fullföljas, och de hufvudgrunder, hvarpå

kommittéförslaget byggts.

I sin framställning i detta ämne erinrar tulltaxekommittén, hurusom,

efter det att vid 1888 års riksdag det afgörande steget till ett

tullpolitiskt systemskifte här i landet tagits genom införande af skydd

för landtbrukets produkter och genom påbörjande af industritullarnas

revision, omläggningen af tullförhållandena slutfördes vid 1892 års

riksdag. I fråga om den år 1892 genomförda tulltaxerevisionen anser

kommittén kunna såsom ett allmänt omdöme, hvad industritullarna anginge,

sägas, att densamma vida öfvervägande tagit sikte på skydd för

framställningen af de gröfre varuslagen. Detta förhållande, livilket framträdde

företrädesvis skarpt i fråga om t. ex. järngruppen samt vissa

textilvaror och hvilket såväl där som annorstädes förklarade den efter nuvarande

förhållanden alldeles otillräckliga specificeringen af de olika

varuslagen, vore, framhåller kommittén, af flera skäl ganska naturligt.

Särskild! borde i detta afseende framhållas, att den första förutsättningen

för möjligheten af att upptaga en tillverkning af finare artiklar,

nämligen tillgång till en för sådan industri nöjaktigt utbildad arbetarstam,

ännu vid den tid, hvarom här är fråga, på de flesta områden saknades,

och vidare att det inhemska afsättningsområdet då vida mera än

nu var otillräckligt för att medgifva någon långt gående specialisering

i tillverkningen. Gifvet vore emellertid, att en tulltariff, som på detta

sätt sammanfattade gröfre och billigare, finare och dyrbarare fabrikat

under en och samma — låt vara för det förra slaget tillräckligt hög —

tullsats, med tiden blefve otillfredsställande, i samma mån som förutsättningar

inträdde för tillverkning jämväl af finare fabrikat, vare sig sådan

tillverkning kunde drifvas särskild! för sig eller endast i förening med

de gröfre artiklarna. Välbekant vore ock, att förhållandena här i landet

numera utvecklat sig så, att den år 1892 antagna, i hufvudsak ännu gällande

taxan vore bland annat i nyssberörda hänseende mindre tillfredsställande

och tarfvade revision i syfte att tillgodose industriens utvecklingsmöjligheter

genom att, för så vidt skyddssystemet öfver hufvud taget

fortfarande skulle utgöra grunden för vår tullagstiftning, bereda den mera

utvecklade förädlingsindustrien ett bättre afpassadt skydd.

Efter att sålunda hafva konstaterad, att ett kvarstående på den

nuvarande grunden för vår tullagstiftning i och för sig kräfde en revision

af tulltaxan, redogör kommittén för den ekonomiska utvecklingen

här i landet under senaste årtionden och finner därvid, att arbetet lika
-

Tulltaxe
kommittén.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

väl som kapitalet tillgodonjutit frukterna af näringslifvets utveckling

under berörda tid, i följd hvaraf ock syntes kunna förutsättas, att, i mån

som denna utvecklings fortgång sammanhängde med vår tulltariff, det

icke minst för den upplysta kroppsarbetande befolkningen skulle framstå

såsom ett lifsintresse, att medelst lämpliga tullsatser nödig konkurrensförmåga

bereddes de svenska näringarna i täflan med utlandet. I detta

hänseende erinrar kommittén vidare, att i sjkifva verket gemensamhet i

intressen förefunnes för denna del af landets befolkning, oafsedt huruvida

den näringsverksamhet, af hvilken arbetaren hade sin utkomst,

kunde såsom sådan anses äga omedelbart intresse af skyddets upprätthållande

eller icke; ty, i samma mån som näringsgrenar af brist på skydd

skulle nödgas inskränka eller nedlägga sin verksamhet, skulle gifvetvis

efterfrågan på arbetskraft minskas, arbetslöshet på många områden

inträda och arbetslönerna i allmänhet sjunka. En likartad gemensamhet

kunde äfven konstateras för näringarna såsom sådana. Då landets produktiva

verksamhet läge till grund för och uppbure all landets förbrukning,

måste det för näringarna, för så vidt de arbetade för afsättning

på den inhemska marknaden, vara af vikt, att landets produktion blomstrade

och att hvarje fara, som i afseende härå kunde hota från utlandet,

afvärjdes. I afseende å rena exportnäringar finge bland annat

icke förbises, att under våra dagars handelspolitiska förhållanden det

ofta nog vore genom utlandet gjorda medgifvanden beträffande tulltariffen,

som exporten möjliggjordes och främjades, likasom icke heller,

att en kraftig export ofta växte fram ur och hade sitt starkaste stöd i

eu stor och jämn produktion för inhemsk förbrukning. Ur allmän samfundssynpunkt

måste det slutligen anses vara ett viktigt intresse för alla

klasser och alla landsdelar, att det kapital och de personliga värden,

som nedlagts inom landets näringsliv såvidt möjligt icke förlorades eller

äfventyrades.

Kommittén, som uti bland annat nu anförda förhållanden likasom

ock i den allmänna insikten om vådorna för ett lands näringslif af täta

rubbningar i de ledande principerna inom tullagstiftningen trott sig finna

en förklaring därtill, att någon större meningsskiljaktighet inom landet

icke syntes kunna förutsättas i fråga om skyddssystemets tillämpningunder

nu för handen varande förhållanden, har emellertid funnit en måhända

icke mindre väsentlig förklaringsgrund till den relativa stadga

och den frånvaro af skarpare meningsskiljaktigheter, som utmärkt vår

tullpolitik under senare tid, i det sätt, hvarpå förhållandena utvecklat sig

i andra länder, med hvilka vi till afsevärd grad hafva handelsgemenskap.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 5

Kommittén erinrar härvid, att senare tiders tullpolitik företett ett

oafbrutet fortgående på den väg, hvarpå de större europeiska fastlandsstaterna

i slutet af 1870-talet slogo in, så till vida som man alltmera

sökt att förbehålla den inhemska marknaden åt den inhemska produktionen.

I ett flertal länder hade förutvarande skyddstariffer omarbetats

och fullständigats, och vidare hade länder, som i det längsta hållit fast

vid en frihandelsvänlig politik, till sist sett sig föranlåtna att bryta

med denna och inrätta sig i enlighet med den förhärskande handelspolitiska

strömningen. Bland dessa senare märktes särskildt vårt grannland

Norge, där sedan år 1905 tullsatser tillämpades, hvilka på många

punkter öfverstege våra. I åtskilliga länder hade man för öfrigt kunnat

tillgodogöra sig såsom skydd äfven andra åtgärder än sådana, som omedelbart

fallit inom tullagstiftningens område. Exempelvis hade bestämmelser

inom patentlagstiftningen eller åtgärder, som motiverats med veterinärpolitiska

hänsyn, verkat väl så kraftigt som skyddstullar. Man hade

vidare — och detta till och med i frihandelslandet England — förbjudit

införsel af varor, som tillverkats i utländska fängelser. Slutligen både

ock frakttarifferna visat sig kunna begagnas som ett verksamt medel

till gynnande af inhemsk näringsverksamhet i konkurrensen med utlandet.

Allmänt syntes man väl ock med hänsyn till dessa förhållanden vara

böjd att äfven hos oss göra det uttalande, »att valet mellan frihandel

och skyddspolitik icke står den nu lefvande generationen fritt».

Den europeiska tullpolitiken i vår tid har emellertid, framhåller

kommittén, ännu en anmärkningsvärd sida att uppvisa, nämligen det

sjrstem af tarifftraktater, som med Tyskland som medelpunkt under

senaste årtionden upprättats. Härom lämnar kommittén närmare redogörelse

å sidorna 245—247 i sitt betänkande, till hvilka torde få hänvisas;

och yttrar kommittén vidare — efter att hafva framhållit, hurusom,

sedan Sverige åter föranledts att beträda tarifftraktaternas väg,

det naturligtvis borde framstå såsom en tvingande nödvändighet att

tillse, det vi vid blifvande traktatsunderhandlingar måtte äga en tulltariff,

som erbjöde lämplig underhandlingsbas — att det framginge af förhandlingarna

inom den svenska Riksdagen vid godkännandet af 1906 års

traktat med tyska riket, att nödvändigheten af vår tulltariffs omarbetning

till lämplig underhandlingsbas vore oomtvistad. Till belysande häraf

anför kommittén, att från regeringens sida i den kungl. propositionen

rörande traktaten till 1906 års Riksdag framhållits bland annat, hurusom

vår tulltaxa på grund af ålder och förändrade förhållanden, hvilka särskildt

på industriens område inträdt sedan taxans upprättande, lede af det

betydande felet af alltför ringa uppdelning af de olika varuslagen; att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

olägenheterna häraf tydligast framträdde just vid förhandlingar med eu

främmande makt om bindningar för längre tid af gällande tullsatser,

i det att i ett stort antal fall tullsatserna väl befunnes fullt tillräckliga

för enklare slag af de under en tullposition hänförliga artiklar, men

otillräckliga att gifva skydd åt den inhemska tillverkningen af de finare

varuslag, som folie under samma position; samt att detta framför allt

gällde om de till textilgruppen hänförliga varuslag, om gruppen maskiner,

redskap och verktyg äfvensom om kautschuksvaror, etuier, galanterivaror,

vissa metallvaror in. fl. I sammanhang härmed — fortsätter

kommittén — betonade chefen för finansdepartementet i sitt anförande

till statsrådsprotokollet äfvenledes, hurusom den ställning gentemot den

tyska industrien, hvari den svenska på grund af berörda förhållande

befunne sig, kräfde så mycket mera försiktighet med hänsyn till de

handelspolitiska förhållandenas ordnande för framtiden, som den svenska

industrien — trots sitt starka uppsving under senare år och framför allt

sin sträfvan att fortskrida till framställande af fabrikat af allt högre

grad af bearbetning — ännu så länge just i detta hänseende vore den

tyska industrien i synnerligen hög grad underlägsen; och anförde departementschefen

vidare, att af sålunda anförda skäl det befunnits omöjligt

att för längre tid binda något större antal af i Sverige gällande

tullsatser, hvaremot hinder icke synts föreligga för tillmötesgående i erforderlig

utsträckning af Tysklands fordringar om bindningar af tullsatser

för så lång tid, som kunde anses erforderlig för en fullständig revision

af vår tulltaxa. Härvid framhölls äfven möjligheten af att på grundval

af den nya taxan underhandlingar kunde komma att inledas icke

blott om ny traktat med Tyskland, utan äfven om traktater med andra

länder. Samma uppfattning om behofvet af tulltaxans omarbetning kom,

enligt hvad kommittén vidare erinrar, äfven allmänt till uttryck under

kamrarnas förhandlingar i ämnet icke allenast från dem, som ansågo en

sådan omarbetning böra föregå hvarje tarifftraktats afsilande och därför

motsatte sig den kungl. propositionen, utan äfven från de talare,

k vilka ställde sig på regeringens sida. Från dessa förhandlingar syntes

vara tillräckligt att erinra om tvenne uttalanden, nämligen dels det,

som fälldes af eu för öfrigt frihandelsvänlig ledamot af Andra kammaren,

då han framhöll såsom sin öfvertygelse, att, därest traktaten

antoges, komme både frihandlare och protektionister att vara eniga om

att sätta upp en taxa, med hvilken vi, när tid blefve, kunde med större

förutsättningar inlåta oss på nya traktatsunderhandlingar, dels ock om

ett i bägge kamrarna från regeringens sida gjordt uttalande i anledning af

tyska inrikesstatssekreterarens vid den svensk-tyska handelstraktatens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 7

behandling i tyska riksdagen fällda yttrande därom, att vid blifvande

underhandlingar med Sverige om ny traktat Tyskland kunde med hela

tyngden af sin autonoma tariff häfda sina intressen gentemot Sverige.

Berörda uttalande lydde sålunda: »Dessa ord, så allvarliga de än kunna

låta, böra dock ej alltför mycket afskräcka oss. Realiseras den ofvan

antydda planen om en effektiv revision af den svenska tulltaxan, så

finnes häri en tryggande motvikt)''.

I belysning af nu berörda förhållanden har kommittén ansett det densamma

gifna uppdraget böra ses. Enligt hvad statsrådet och chefen

lör finansdepartementet anförde till statsrådsprotokollet vid sin hemställan

om tillsättande af kommittén skulle detta uppdrag afse en fullständig

revision af taxan, hvilken revision borde med hänsyn till den utveckling,

industrien undergått, särskildt afse ett uppdelande och specialiserande

af ett stort antal af taxans rubriker i syfte att ernå ett såvidt

möjligt jämnt och väl afvägdt skydd för de inhemska näringarna, hvarvid,

i den mån detta lämpligen syntes kunna ske, sådan förändring i tulltaxans

uppställning borde vidtagas, att artiklar af sammanhörande eller

närstående slag och arter systematiskt sammanfördes.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hade alltså kommittén till eu början

haft att tillse, i hvad mån särskilda varuslag, som enligt gällande

taxa vore sammanförda i eu rubrik med gemensam tullsats, borde fördelas

på olika rubriker eller eljest göras till föremål för olika bestämmelser.

Vidare hade kommittén måst beakta, att den nya tulltaxan

ingalunda kunde anses motsvara sin uppgift, för så vidt man icke vid

dess antagande fäst tillbörlig uppmärksamhet vid det förhållande, att

eventuella handelstraktater kunde komma att beröra de ursprungligen

bestämda tullsatserna. Denna synpunkts vederbörliga beaktande, säger

kommittén, vore af vikt i samma mån som afslutandet af tarifftraktater

kunde ifrågakomma med länder, hvilkas industri vore mera utvecklad

än vår. Förbises borde då icke, att de belopp, till hvilka tullsatserna

genom traktater nedsattes eller bundes, vore, så länge vederbörande

traktat gällde, maximalsatser för det skydd, som kunde beredas industrien

i fråga, hvaremot äfven med afseende å tullsatser, angående hvilka

sådant aftal träffades, Riksdagen alltjämt vore oförhindrad att, i händelse

skyddet funnes för högt tillmätt, vidtaga den nedsättning däri, som

kunde anses lämplig. Hvad i öfrig! tullsatserna beträffade, borde framhållas,

att olikheterna med nu gällande taxa väsentligt sammanhängde

med den mera vidtgående specialisering af varuslagen, som uppdelningen

af nuvarande taxerubriker innebure. Då det härvid gällt att taga

hänsyn till vår industris utveckling i senare tid och att tillgodose dess

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

utvecklingsmöjligheter under den tid, tullsatserna kunde komma att

genom eventuella traktater blifva bundna, och då för sådant ändamål

det varit nödigt att i högre grad än hittills fästa afseende vid de finare

och mera förädlade samt i följd däraf dyrbarare varuslagen, hade gifvetvis

för dessa senare, i den mån de utbrutits ur rubriker, som nu omfattade

jämte sådana artiklar äfven gröfre och billigare, bort upptagas

tullsatser, som stode i bättre förhållande till varuvärdet än de nuvarande.

Beträffande tullskyddets specialisering framhåller kommittén vidare,

att, likasom kommittén med afseende å varuvärdet funnit finare artiklar

kunna och böra draga högre tull än den nuvarande jämväl för gröfre

varuslag afsedda, hade å andra sidan tullsatserna för åtskilliga af dessa

senare varuslag i större eller mindre grad reducerats. Naturligtvis hade

kommittén dock hvarken i det ena eller det andra afseendet kunnat

helt tillmötesgå de sinsemellan stridiga önskningar, som från de närmast

intresserade framförts. I betraktande af vårt för de flesta artiklar

jämförelsevis inskränkta afsättningsområde torde väl kunna antagas, att

inom åtskilliga industrigrenar utvecklingen till framställning af mera

förädlade slutprodukter komme att försiggå endast så småningom och

att den konkurrens de inhemska tillverkarna emellan, som eljest vore

ägnad att motverka prisförhöjning såsom följd af tullförhöjningen, icke

kunde genast göra sig gällande; och måste det vid sådant förhållande

och med hänsyn till konsumenterna vara af vikt att begränsa tullsatserna

till hvad som kunde antagas oundgängligen nödigt för att trygga

produktionen. Att omsorgsfullt iakttaga denna begränsning kunde äfven

anses påkalladt i produktionens eget intresse för att icke uppmuntra

tillkomsten af företag, hvilka saknade väsentliga förutsättningar för

att kunna bestå och utvecklas. I afseende å sådana finare artiklar,

som icke hufvudsakligen vore att anse såsom slutprodukter, utan

som efter framställning inom eu industri blefve i afsevärd omfattning

vidare förarbetade inom andra industrier, tillkomme dessutom hänsynen

till produktionskostnaderna inom dessa senare industrier, en

hänsyn, som stode i full öfverensstämmelse med den under skyddssystemet

nödvändiga solidariteten mellan näringslifvets olika grenar.

Å andra sidan hade kommittén också ansett sig böra iakttaga försiktighet

i fråga om nedsättning i hittills existerande skydd för inhemsk

näringsverksamhet och inskränkt förslagen om tullnedsättning till sådana

fall, där kommittén ansett öfvervägande skäl tala för, att de nuvarande

tullsatserna vore onödigt höga. Oafsedt att blifvande traktatsunderhandlingar

kunde komma att medföra förnyad undersökning om möjligheten

af ändringar i sådan riktning, hade det nämligen synts kommittén

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 9

icke kunna förbises, att under nuvarande ekonomiska förhållanden

produktionskostnaderna i och för sig icke lika omedelbart som fordom

bestämde varuprisen. Så vore det ju en ofta iakttagen och framhållen

företeelse, att industriella företag, som inom mindre länder upptoge

tillverkningen af artiklar, hvilka inom de större industriländerna vore

föremål för masstillverkning, ofta under längre eller kortare tid utsattes

för skarpt underbjudande på den inhemska marknaden från utländska

konkurrenter, hvilka sökte att sålunda undertrycka det nya företaget

samt trygga eller återeröfra ett hotadt eller förloradt afsättningsområde,

något som, ifall det lyckades, i regel hade till följd, att priset åter

höjdes och därmed äfven krigsomkostnaderna täcktes. Olika svenska

industrigrenar syntes hafva haft erfarenhet häraf. Men därjämte hade

man under den senaste tiden fått erfara, hurusom de större industriländernas

på den egna marknaden skyddade industri kunnat på ett

mera varaktigt sätt pressa ned prisen på främmande marknad vida

under de pris, som betingades inom eget land.

Kommittén framhåller vidare i detta sammanhang, att, sedan utlandets

industri i stor utsträckning organiserats i kartell, syndikat och

truster, faran för dumping måste anses vida större än på den tid, då

man endast hade att räkna med de utländska industriidkarnas oorganiserade

konkurrens, och anser kommittén, att denna omständighet

skäligen bör tillmätas åtminstone den betydelse, att den manar till betänksamhet

vid nedsättning i det vår industri hittills medgifna skydd

äfven i fråga om gröfre artiklar.

I fråga om de allmänna grunderna för tulltariffens anordning

yttrar kommittén bland annat, att det läge i sakens natur, att, så länge

de handelspolitiska förhållandena påkallade fortsatt tillämpning af skyddssystemet

i vår tullagstiftning, det icke kunde undvikas, att äfven mer

eller mindre oumbärliga lifsförnödenheter drabbades af tull. I motsats

till hvad som ägde rum vid senaste revisionen af tyska tulltariffen —

därvid särskilt afsetts att bereda det tyska jordbruket ökadt skydd —

hade kommittén sökt undvika förändringar beträffande de egentliga

s. k. lifsmedelstullarna. Icke heller de s. k. finanstullarna hade kunnat

kräfva någon närmare granskning från kommitténs sida, då för deras

storlek andra förhållanden borde vara bestämmande än de, som skulle

ligga till grund för nu ifrågavarande revision af tulltaxan.

Beträffande den viktiga frågan om valet mellan värdetullar och

specifika tullar, närmast vikttullar, erinrar kommittén till en början, att

det läge i sakens natur, att tullsatserna för vissa så kallade slumprubriker

måste i anseende till dithörande varors olikartade beskaffenhet

Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

och värde uttryckas i procent af värdet, men att kommittén eljest sökt

att i möjligaste mån undvika sådana tullsatser. I detta ämne yttrar

kommittén vidare, att värdetullarnas förmenta företräde framför specifika

tullsatser — eller som de vanligen kallades vikttullar, då de i allmänhet

vore bestämda i förhållande till varans vikt — erkändes numera

allmänt vara af rent teoretisk art. Och icke ens i detta afseende vore

deras företräde obestridt. Man erinrade, och detta väl med fog, att,

för så vidt tullsatserna vore åsätta till skydd för inhemsk näringsverksamhet,

afsikten inskränkte sig till att bereda skydd för det arbete och

det kapital, som nedlades på varans framställning inom landet. Det

varuvärde, efter hvilket värdetullen utginge, omfattade emellertid äfven

råvaran, hvaraf följden blefve, att tullen utginge vid stigande råvarupris

med högre och vid fallande råvarupris med lägre belopp, utan att

denna olikhet i skyddet motsvarades af ändrade produktionsförhållanden.

Oegentligheten häraf framträdde särskildt, där råvaran representerade

en väsentligare del af varuvärdet. För öfrigt kunde anmärkas, att tullbeloppets

ökning i jämnbredd med varans värdestegring under en

uppåtgående konjunktur, då konkurrensen från utlandet beredde mindre

svårighet, ej allenast vore opåkallad utan ock, i den mån den inhemska

produktionen bruste i förmåga att tillfredsställa landets ökade konsumtion,

innebure en gifven olägenhet. Omvändt visade sig under en

vikande konjunktur, då realisationsförsäljning från utlandet kunde befaras

och ett kraftigare skydd därför vore af nöden, den i jämnbredd

med varuvärdets nedgång sjunkande värdetullen vida mindre effektiv

än eljest. Om sålunda värdetullen äfven rent principellt icke besutte

uteslutande företräden framför vikttullen, kunde emellertid rent praktiskt

sedt företrädet dem emellan icke lämna rum för synnerligt tvifvel.

Äfven med den jämförelsevis ringa omfattning, hvari under senare tider

här i landet värdetull kommit till användning, hade vi haft många och

talande bevis på svårigheten för tullverket att kontrollera de vid förtullningen

uppgifna varuvärdena och skydda sig mot falska fakturor.

Men äfven oafsedt fai''an för falska eller eljest felaktiga fakturor innebure

det förhållande, att fakturan finge dylik afgörande betydelse för

värdebestämning och förtullning, bestämda olägenheter. Först och

främst vållades däraf ojämnhet i tullbeskattningen. Den enskilda konsumenten,

som införskrefve varor till eget bruk, likasom ock den mindre

köpmannen, som införskrefve endast mindre varukvantiteter för hvarje

gång, finge erlägga proportionsvis vida högre tull än den större importören,

som kunde betinga sig hög rabatt; och den kapitalstarke importören,

som vid sina inköp i utlandet kunde erlägga kontant betalning,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 11

njöte likaledes förmånen af ett lägre förtullningsvärde än importör, som

i följd af längre betalningsanständ hos den utländska säljaren finge

afstå från förmånen af sådant diskontoafdrag, som medgåfves den

förre.

Vidare kunde det skydd, som afsetts åt den inhemska industrien,

i väsentlig mån förringas genom tullsatsens bestämmande i form af

värdefull, i det att utländska tillverkare genom att låta sina varor införtullas

af egna, inom landet anställda agenter eller därstädes etablerade

filialer undginge att låta någon handelsvinst inräknas i varuvärdet,

som således komme att motsvara endast tillverkningskostnaden. En

ytterligare och särskild anledning till öfvervägande, huruvida icke åtskilliga

af de nu bestående värdetullarna kunde utbytas mot specifika

tullsatser, hade kommittén haft i Riksdagens till Kungl. Maj:t aflåtna

skrifvelse af den 12 maj 1906, hvilken skrifvelse sedermera till

kommittén remitterats för beaktande vid kommitténs uppdrag och i

hvilken Riksdagen — på anförda skäl och under uttalande af den mening,

att ifrågasättas kunde, huruvida icke tidpunkten nu vore inne att

ytterligare inskränka värdetullarnas antal — anhållit om utredning och

framläggande för Riksdagen af förslag angående lämpligaste sättet för

sådan förändring af tulltaxan, att maskiner, redskap och verktyg, såväl

specificerade som ej specificerade, såvidt möjligt blefve åsätta vikttull

i stället för värdefull.

I afseende å taxe förslagets uppställning anför kommittén, att den svenska

tulltaxan hittills varit uppställd alfabetiskt efter de i taxan specificerade

varuslagens benämning, med några smärre, hufvudsakligen enligt 1888

års tullkommittés förslag tillkomna ansatser till systematisering af enskilda

grupper såsom t. ex. metallgruppen. Eu sådan alfabetisk uppställning

visade sig, i mån som taxan utbildades på skyddssystemets grundval,

alltmera otillfredsställande. Särskild! gällde det därvid, att lagstiftaren

lätteligen förlorade öfverblicken af sammanhanget mellan taxans

olika delar, och att därför ändringar lätteligen blefve vidtagna, utan

att uppmärksamheten fästes vid de jämkningar i andra delar af taxan,

som däraf borde blifva en följd. Senare tids riksdagshistoria visade

ock, att så ofta nog varit förhållandet här i landet. Och uppenbart

syntes vara, att med en så starkt specialiserad tulltaxa, som nu torde

komma att antagas, den alfabetiska uppställningen icke längre kunde

bibehållas. Kommittén hölle äfven före, att handhafvandet från tullmyndigheternas

sida af en sålunda specialiserad taxa måste underlättas

genom ett fullständigt systematiserande i enlighet med ofvanberörda, åt

kommittén lämnade anvisning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Hörda

myndigheter.

Departe
mentschefen.

12 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Slutligen torde böra omförmälas hvad kommittén anför såsom

allmän karakteristik af det af kommittén framlagda författningsförslaget

i de delar, Indika icke tillhörde själfva tariffen. Kommittén framhåller i

sådant hänseende, att jämte den egentliga tulltaxan omfattade kommitténs

förslag äfven tulltaxeförordningen samt s. k. tulltaxeunderrättelser.

Sedan länge hade vår tulltaxa varit försedd med särskilda bestämmelser,

hvilka utgifvit sig för att innehålla »underrättelser om hvad vid taxans

tillämpning iakttagas bör», men hvilka endast delvis kunde anses göra skäl

för benämningen. De bland dessa bestämmelser, som befunnits vara

af instruktionsnatur, hade, efter omständigheterna vederbörligen jämkade

och kompletterade, bibehållits. De återstående — särskilt bestämmelserna

om tullrestitution och de alldeles fristående bestämmelserna om

lastpenningar — hade öfverförts till tulltaxeförordningen, där de lämpligare

torde finna plats. Där hade äfven ansetts böra inrymmas bestämmelserna

om den s. k. lilla gränstrafiken samt åtskilliga bestämmelser,

som antingen återfunnes spridda i åtskilliga författningar eller nu

saknade motsvarighet i lagstiftningen, äfven om rörande dithörande''

förhållanden viss praxis åtminstone delvis utbildat sig inom tullverket.,

I hvilketdera fallet som helst syntes dessa förhållanden böra regleras i

den ordning, som gällde för tulltaxans beslutande, hvilket äfven öfverensstämde

med hvad i allmänhet i utlandet ägde rum.

Det af tulltaxekommittén framlagda förslaget har, såsom framgår

af det här ofvan berörda statsrådsprotokollet, varit föremål för granskning

af vederbörande myndigheter, sedan dessa lämnat i saken intresserade

tillfälle att uttala sig. Öfver den granskning, som af kommerskollegium

och generaltullstyrelsen verkställts, hafva dessa ämbetsverk

afgifvit gemensamt utlåtande den 8 december 1909.

De förändringar i kommitténs förslag, som föranledts af ämbetsverkens

erinringar och den därefter följande beredningen af ärendet

inom finansdepartementet, äro, på sätt ofvan antydts, icke af mera ingripande

art. Den viktigaste förändringen afser tullbehandlingen af

maskiner och innebär, att för sådana maskiner och apparater samt delar

däraf, för hvilka tullen är föreslagen att utgå efter vikt, tullbeloppet

skall i hvarje fall motsvara minst viss procent af varans värde.

De skäl, som föranledt Kungl. Maj:t att i hufvudsak godkänna

kommitténs förslag, torde vara sammanfattade i det uttalande af statsrådet

och chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet, hvari

yttras: »Det låter sig naturligen icke bestridas, att ett industriellt tull
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande Nr 23. 13

skydd, som bestämts vid början af en industriell uppgångsperiod, måste,

i mån som genom industriens utveckling en specialisering af industriens

alster fortgår, underkastas revision, såvida icke det med tullskyddet

afsedda ändamålet skall, om ej helt förfelas, så dock på ett alltför

ofullständigt sätt tillgodoses. Under sådana omständigheter behöfver

ju icke en i sammanhang med revision af tulltaxan vidtagen höjning

af vissa industritullar betyda en omläggning af tullskyddet i syfte af

en allmän ökning däraf. Att så ej heller i nu antydda fall varit meningen,

framgår ju uppenbarligen däraf, att specialiseringen föranledt ej blott

höjning af tullen för vissa industrialster utan äfven minskning i tullen

för andra. Under nu angifna förhållanden och med afseende å hvad

kommittén själf anfört till stöd för sitt förslag samt då kommittén

synes mig med synnerlig omsorg och noggrannhet hafva fullgjort sitt

värf samt i stort sedt på ett lyckligt sätt löst de uppgifter, som varit

kommittén förelagda, har jag i allmänhet kunnat biträda de af kommittén

föreslagna tullsatserna.))

O

Riktigheten af detta uttalande om behofvet af vår tulltaxas revi- Utskottet

derande kan enligt utskottets åsikt näppeligen bestridas. En afsevärd

tid har förflutit, sedan nu gällande taxa blef i sina hufvuddrag fastställd,

och gifvet är, att hvad som då ur skyddssynpunkt kunde anses tillfredsställande

för landets näringar icke nu med den utveckling, särskild!

industrien sedan dess undergått, är tillfyllestgörande. Den gräns för

industriens utvecklingsmöjligheter, som man tagit sikte på vid fastställande

af nuvarande tullsatser, är i många fall uppnådd, och därmed

försvåras ett vidare fortgående på vägen mot framställande af allt mer

förädlad vara. A andra sidan har industrien på många områden i framställningen

af gröfre fabrikat vuxit sig så stark, att fråga måste uppstå,

huruvida icke hittills gällande tullsatser för dylika artiklar åtminstone

delvis skulle kunna utan större risk i någon mån sänkas. Under

sådana omständigheter och då därtill kommer, att gällande tulltaxa

lider af flera tekniska brister, måste gifvetvis krafvet på en revision

af denna taxa med styrka göra sig gällande. Det är för öfrigt en i

alla länder, hvilka söka medelst tullagstiftningen skydda sitt näringsliv

vanlig företeelse, att tull satserna periodiskt revideras för att bringas

i öfverensstämmelse med näringslifvets behof. Ett ytterligare skäl för

en sådan revision framträder gifvetvis, då man går att för en tid framåt

traktatsenligt afsåga sig bestämmanderätten öfver en större eller mindre

del af tulltaxan.

Icke minst denna sistberörda synpunkt, hänsynen till den handels
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Motion

II: 248.

14 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

politiska ställningen, föranleder med tvingande nödvändighet att nu

bygga på den bestående grunden. Annat ifrågasattes icke heller från

något håll, då vid 1906 års riksdag frågan om tulltaxans revision på

allvar upptogs. Både regering och riksdag voro, såsom framgår af

hvad ofvan anförts, i detta hänseende fullt ense.

Vid sådant förhållande synes krafvet på en utredning af det nuvarande

tullsystemets verkningar, i öfverensstämmelse med hvad som

påyrkats i motionen II: 248 af herr Eriksson i Grängesberg in. fl. —

af huru stort intresse en sådan undersökning än i och för sig må anses

vara — icke kunna utan våda för landets vitala intressen sammanbindas

med den nu föreliggande frågan. För visso bör tulltaxerevisionen

icke uppskjutas i afvaktan på en dylik utredning, lika tidskräfvande

som svår att utföra, för så vidt den skulle kunna blifva af fullt

objektiv beskaffenhet. Ett sådant förfarande ifrågasattes emellertid i

den ifrågavarande motionen, däri yrkas — förutom annat, som här

nedan skall omförmälas — att Riksdagen måtte besluta

Datt afstå Kungl. Maj:ts proposition nr 69, enär densamma afser

att bibehålla och till och med skärpa det nu rådande tullsystemet, men

icke är byggd på någon verklig utredning om detta systems verkningar

för landets näringslif och befolkningens ekonomiska ställning, hvartill

kommer, att den återstående riksdagstiden icke torde medgifva någon

mera ingående pröfning af dess detaljer;

att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte

låta skyndsamt verkställa en möjligast allsidig utredning rörande tullsystemets

verkningar samt lämpligheten af dess afskrifning eller modifiering,

hvarvid särskild! bör beaktas, i hvad mån lifsmedelstullarna till

skada för befolkningens breda lager och till förfång för vårt lands

konkurrenskraft på världsmarknaden verka till fördyring af lefnadskostnaderna,

samt för Riksdagen framlägga de förslag, denna utredning må

föranleda;

att likaledes hos Kungl. Maj:t anhålla, att i samband med denna

utredning måtte uppgöras en plan för att, dels genom besparingar

och dels genom beredande af andra inkomstkällor för staten, ordna

frågans statsfinansiella sida, därest Riksdagen finner sig böra, sedan utredningen

föreligger, besluta lifsmedelstullarnas fullständiga afskaffande

samt däremot svarande eljest påkalladt borttagande af eller nedsättning

i öfriga tullsatser)).

Då utskottet finner det tillvägagående, som af ifrågavarande motionärer

i nu anförda yrkanden förordas, böra af skäl, som nyss berörts,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 15

lämnas utan beaktande, saknar utskottet jämväl anledning att närmare

ingå på den vidlyftiga motivering, som till stöd därför anförts. För så

vidt sagda motivering hänför sig till ett speciellt yrkande, nämligen

om nedsättning i spannmålstullarna, kommer densamma dock här nedan

att delvis beröras.

Åf det sagda framgår, att syftet med den nu företagna revisionen

af tulltaxan har varit att erhålla en modernt anordnad, efter industriens

nuvarande utvecklingsgrad anpassad taxa, som därjämte kunde läggas

till grund för underhandlingar om tarifftraktater med främmande makter.

Den på grund häraf viktigaste uppgiften har varit att åstadkomma en

väl afvägd specialisering af tullskyddet. Tydligt är, såsom ock af

kommittén framhålles, att denna specialisering måste i betydande omfattning

innebära höjning af nu gällande tullsatser. Den nedsättning

af tullarna för gröfre varuslag, som å andra sidan af omständigheterna

betingades och som vore ägnad att motväga tullförhöjningarna, lärer

af skal, som i kommitténs betänkande beröras, och icke minst af hänsyn

till syftet med nu ifrågavarande revision af tulltaxan, böra i fråga om

ett flertal artiklar anstå till en senare tidpunkt. I stort sedt bör det

föreliggande förslaget enligt utskottets uppfattning anses uppfylla fordringarna

på en lämplig specialisering.

Fn annan viktig uppgift, som förelegat till lösning vid tulltaxerevisionen,

har varit åstadkommandet af en mera genomförd systematisering

i afseende å tulltaxans uppställning. Äfven i detta hänseende

torde förslaget få anses tillfredsställande. Den gruppering af de olika

varuslagen, som i förslaget förekommer, har på ett naturligt sätt sammanfört

varorna till öfverskådlighet såväl i och för tullbehandlingen

som för lagstiftningsarbetet på nu ifrågavarande område.

Beträffande tullarnas fastställande i form af specifika tullsatser

eller till viss procent af varuvärdet, i hvilken fråga Riksdagen i förut

omförmälda skrifvelse af den 12 maj 1906 uttalat sig, vill utskottet,

som vid yttrandet rörande maskintullarna får tillfälle att närmare ingå

på resultatet af kommitténs förslag härutinnan, i detta sammanhang endast

uttala, att utskottet ansluter sig till den i förslaget genomförda grundsatsen,

att vikttullsystemet bör genomföras i så stor utsträckning, som

förhållandena, rent praktiskt sedt, medgifva. Utskottet vill dock här

tillägga, att, när utan förändring i skyddet öfvergång från värde- till

vikttull skall äga rum, man måste räkna med, att vikttullen allenast i

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Tulltaxefdrordningen.

§ 2.

16 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

förhållande till medelvärdet å de under samma tullsats fallande artiklar,

kan komma att motsvara nuvarande värdetull, och att man således utan

svårighet kan påvisa fall, då i det föreliggande förslaget skyddet i sammanhang

med och såsom en följd af evalveringen antingen blifvit höjdt

eller ock sänkt. Det lärer emellertid ej vara något för vikttullar å maskiner

säreget, att tullsatsen varierar i förhållande till varuvärdet, utan är

detta fastmer ett utmärkande drag för alla vikttullar. Till belysande

häraf torde vara tillfyllest att hänvisa till den i andra delen af tulltaxekommitténs

betänkande (sid. 1 och följande) intagna tabell, som

utvisar, bland annat, huru nuvarande vikttullar för spånadsvaror förhålla

sig till värdet af samma varor. Uppenbart är emellertid, att

det ligger stor vikt uppå, huru det material utväljes, som skall läggas

till grund för medelvärdets bestämmande; och härvid har utskottet

mött samma företeelse, som af tulltaxekommittén omförmälts, nämligen

att vidt skilda värden kunna såsom medelpris uppgifvas af dem, som

importera och idka handel med utländska artiklar inom samma bransch.

En sannolik förklaring härtill finner dock utskottet i likhet med kommittén

ligga i det förhållande, att hänsyn torde hafva tagits företrädesvis

till högre eller ock till lägre kvaliteter. Med beaktande häraf och med

hänsyn tagen till den kvantitet, hvarmed de olika varuslagen ingå i

importen, har utskottet sökt bilda sig ett omdöme om de anförda värdeuppgifterna.

Efter att sålunda hafva angifvit sin uppfattning om de viktigaste

grunderna för förslaget, öfvergå!'' utskottet att redogöra för resultatet

af den granskning, som inom utskottet ägnats förslagets detaljer. Utskottet

vill emellertid förutskicka, att utskottet, för undvikande af onödig

vidlyftighet, kommer att här nedan göra särskilda hemställanden, icke

beträffande hvarje särskild paragraf eller rubrik i förslaget utan endast

i de fall, där utskottet besluta föreslå bestämmelser, afvikande från

Kungl. Maj:ts förslag, eller haft motioner att besvara, eller eljest, då

särskild anledning därtill förelegat, såsom då utskottets beslut väl utfallit

för hemställan om bifall till Kungl. Maj:ts förslag oförändradt

men afvikande mening af någon utskottets ledamot anmälts.

Do.

§ 2 i förslaget till tulltaxeförordning är af följande lydelse:

»Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre

gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande

beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan ut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

gående tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där

varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill

varans värde uppgår.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast å

tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas

näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande

och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt, högst

tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.»

Den rätt att i viss mån bestämma öfver tullbevillningen, som med

detta stadgande skulle inrymmas åt Konungen,1 finner utskottet icke

lämpligen böra fastställas att gälla för obestämd tid, utan synes det

utskottet lämpligare, att rätten ifråga upplåtes allenast för särskildt

begränsad tid, i hvilket afseende utskottet velat förorda tiden intill utgången

af år 1912.

Med hänsyn till den förändrade karaktär, som enligt utskottets

mening sålunda bör gifvas åt förevarande stadgande, synes detsamma

böra såsom en öfvergångsbestämmelse fogas till tulltaxeförordningen.

Utskottet hemställer sålunda,

a) att § 2 i förslaget till tulltaxeförordning må

utgå; samt

b) att till samma förordning må fogas en så lydande

öfvergångsbestämmelse:

Öfvergångsbestämmelse att lända till efterrättelse

intill utgången af år 1912.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor

åtnjuta mindre gynnsam behandling än andra länders,

må kunna efter Konungens förordnande beläggas med

tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående tullafgift,

till högst samma belopp som denna senare,

eller, , där varan enligt taxan är tullfri, påföras tull

till högst det belopp, hvartill varans värde uppgår.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må

åsättas allenast å tid, då Riksdagen icke är samlad.

Beslutet därom skall underställas näst sammanträdande

Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande

och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma

oförändradt, högst tio dagar efter det Riksdagen

fattat sitt beslut i frågan.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Åfd. 21 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

2:o.

Tulltaxeför- Den i § 5 o) i förslaget till tulltaxeförordning- för visst slag- af

0I§ ^"o).11'' emballage medgifna tullfrihet, som jämväl omfattar s. k. garneringsmaterial,

uppenbarligen afsedt endast till att under transporten skydda

godset och icke inkommande i handelsafsikt, har utskottet ansett böra

utsträckas att likaledes gälla trummor af trävirke, afsedda för ventilation

i fartygs lastrum. Enligt nu gällande bestämmelser kan tullfrihet

för sådana trätrummor ej medgifvas, utan måste lastemottagai-en för

att få disponera desamma, erlägga tull för varan, såsom hänförlig till

snickararbete. En lättnad i berörda afseende lärer ej kunna möta

några som helst betänkligheter, och får utskottet alltså hemställa,

att § 5 o) i tulltaxeförordningen må erhålla följande

förändrade lydelse:

o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt

det icke skall i varans vikt inräknas eller ock af dess

form och utseende eller af eljest förekommande omständigheter

framgår, att det utgör icke blott emballage

utan jämväl en för annat ändamål lika mycket

eller mera användbar eller i och för sig i handelsafsikt

införd artikel; skolande i detta hänseende med

emballage likställas af trävirke hopfogade trummor

för åstadkommande af ventilation i fartygs lastrum

samt s. k. garneringsmaterial, såsom mattor, madrasser

och dylikt, uppenbarligen afsedt endast till att under

transporten skydda godset och icke inkommande i

handelsafsikt.

3:o.

Tulitaxe- Enligt de föreslagna bestämmelserna i § 5 p) tulltaxeförordningen

skall emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt, såsom

tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma i

retur eller för att återutföras med varor, åtnjuta tullfrihet.

I de ofvan omförmälda motionerna I: 59 af grefve A. Hamilton

m. fl. och II: 244 af friherre Lagerfelt m. fl. har samstämmigt yrkats,

»att Riksdagen ville besluta, att begagnade smördrittlar skola vid in
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 19

försel vara underkastade samma tull som 113?a dylika drittlar, äfven när

de befinnas inkomma i retur eller för att återutföras med varor».

Till stöd för dessa motioner har anförts bland annat, att hit till

landet i afsevärd omfattning infördes begagnade smördrittlar, i hvilka

smör ånyo förpackades och exporterades; att emellertid detta förfaringssätt

så godt som uteslutande användes af en större engelsk smörfirma

med eget kontor i Sverige, under det att de inhemska exportörerna

icke begagnade sig af denna metod; att berörda förpackningssätt vore

ägnadt att menligt inverka å det svenska smörets anseende på den

engelska marknaden, i det att de gamla drittlarna till det yttre icke

gåfve samma förmånliga intryck som nya drittlar och fara förelåge för

försämring af smörets kvalitet; samt att dessa förhållanden vore så

Hrycket beaktansvärdare, som det svenska smöret hade att på den utländska

marknaden utstå en synnerligen hård konkurrens.

Riktigheten af de sålunda lämnade uppgifterna har inom utskottet

bekräftats, och tillika har från sakkunnigt håll upplysts, att det för den

inhemska mej erihandteringen skulle vara till gagn, om export af smör,

förpackadt i begagnade drittlar, i möjligaste mån förhindrades. Det

vill alltså synas, som om motionärernas yrkande borde vinna tillmötesgående;

och hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af motionerna I: 59

och II: 244, må besluta, att § 5 p) tulltaxeförordningen

skall erhålla följande fydelse:

p) emballage, särskildt inkommande, gammalt

och begagnadt, såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och

dylikt, när det befinnes inkomma i retur eller för att

återutföras med varor; dock att hvad sålunda stadgats

icke gäller i afseende å smördrittlar;

4:o.

Af samma skäl, som föranledt, att naturalier till vetenskapliga

samlingar tillerkänts tullfrihet, synes enahanda förmån böra medgifvas

för etnografiska föremål till dylika samlingar.

Tuiitaxeför
ordningen.

§ 5 «).

Utskottet hemställer alltså,

s. 20 Kontrollera mot PDF

Tulifaxeförordningen.

§ 6.

Tuiltaxeförordningen,

§ 9 inom. 4

och § 10

mom. 2.

20 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

att § 5 u) i tulltaxeförordningen må erhålla

följande förändrade lydelse:

u) naturalier och etnografiska föremål till vetenskapliga

samlingar.

5:o.

I sitt, i anledning af dels Kungi. Maj:ts proposition till innevarande

års Riksdag med förslag till förordning angående vissa bestämmelser

rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge dels ock

en i ämnet väckt motion, afgifna betänkande nr 18 hade bevillningsutskottet

på anförda skäl hemställt om viss ändrad lydelse af de föreslagna

bestämmelserna i § 1 af nämnda förordning, hvilka bestämmelser

voro till hufvudsaklig del lika lydande med stadgandena i § 6 af tulltaxeförordningen,

och har denna hemställan af Riksdagen bifallits. Då

motsvarande ändring lärer böra vidtagas jämväl i sistnämnda paragraf,

hemställer utskottet,

att § 6 i tulltaxeförordningen måtte af Riksdagen

godkännas med de ändringar, att i a) orden

»Kalls socken)» utbytas mot orden »riksröset nr

167», samt i b) orden »södra gränsen af Kalls socken

i Jämtland och samma sockens norra gräns» utbytas

mot orden »riksröset nr 167 och norra gränsen af

Kalls socken i Jämtland».

G:o.

I motionen II: 230 af herr Ström i Öfver-Torneå har framställts

yrkande »att Riksdagen ville besluta det tillägg i § 9 punkt 4 och §

10 punkt 2 af förordning med tulltaxa för inkommande varor enligt

proposition nr 69, att efter orden Norge insättes — eller Finland —».

Till stöd för detta yrkande har motionären, efter att hafva redogjort

för innehållet i nämnda författningsrum, vidare anfört:

»Då samma behof för gränsbefolkningen i fråga om varor för

hushållet förefinnes vid gränsen mot Finland som vid norska gränsen,

synes mig ett tillägg i dessa punkter erforderligt. Särskild! i fråga

om förmalning af den spannmål gränsbefolkningen skördar å sina hemman

vore utsträckande af detta undantagsstadgande till att gälla äfven

nämnda gräns fördelaktigt. Kvarnarne äro ju till största antalet be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

lägna på den svenska sidan af gränsen och inkomsten af kvarndriften

sålunda till större fördel för vårt lands invånare, och synes mig därför

i motsvarighet härtill ett likartadt stadgande i fråga om varor som i

förädlingsändamål föras från Sverige till Finland väl motiveradt.»

Vid behandlingen af denna motion har bevillningsutskottet ansett

nödigt erhålla yttrande i ämnet från generaltullstyrelsen; och har utskottet

därför i vederbörlig ordning utverkat Kungl. Maj:ts befallning

till generaltullstyrelsen att till utskottet inkomma med dylikt }dtrande.

I anledning häraf har generaltullstyrelsen i en den 18 april 1910

dagtecknad skrifvelse anfört följande:

»Tullkammaren i Haparanda har i detta ärende afgifvit infordradt

yttrande och därvid anfört, att för tillämpning af de ifrågasatta bestämmelserna

icke erfordrades inrättande af särskilda gränsstationer samt

att de göromål, som med afseende å kontrollen vid sådana bestämmelsers

tillämpning komme att åligga gränsbevakningspersonalen, icke kunde

föranleda någon ökning af den ordinarie gränsbevakningspersonalen

utöfver hvad Kungl. Maj:t föreslagit innevarande års Riksdag.

Då sålunda kontrollen skulle kunna ordnas på enahanda sätt som

i motsvarande fall för närvarande gäller beträffande gränsen mot Nox-ge,

hvarest densamma utöfvas af den närmast platsen för in- eller utförseln

posterade gränsridaren, utan att de i dessa gränstrakter inrättade gränsstationerna

såsom sådana därmed taga befattning, får styrelsen äran

meddela, att styrelsen icke funnit något att från tullverkets sida erinra

emot de af motionären föreslagna tillägg till § 9 punkt 4 och § 10

punkt 2 i förslaget till förordning med tulltaxa.»

Af tulltaxekommittén hade i dess betänkande ifrågasatts, om icke

vissa delar af bestämmelserna angående den norska gränstrafiken borde

göras tillämpliga äfven för den landväga samfärdseln med Finland, men

då kommittén icke försport, att något behof däraf gifvit sig tillkänna,

hade kommittén icke ansett sig böra väcka förslag därom. Då emellertid

nu upplyst blifvit, att lättnader i gränstrafiken mot Finland äro af

behofvet påkallade, och då hinder från tullverkets sida icke synes möta

för tillgodoseende af detta kraf, har utskottet utan tvekan kunnat förorda

ifrågavarande motion, hvarvid dock det förtydligande tillägget

ansetts lämpligt, att medgifvandet endast afser nära gränsen belägen

ort i Sverige, för så vidt angår införsel hit till riket af norska eller

finska varor.

Utskottet hemställer alltså,

s. 22 Kontrollera mot PDF

Tulltaxeförordningen

§ 13.

22 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

att Riksdagen måtte, i anledning af motionen

II: 230, besluta

a) att § 9 mom. 4 i tulltaxeförordningen skall

erhålla följande förändrade lydelse:

»Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof

föras från Norge eller Finland till närbelägen

ort i Sverige för att här förädlas genom blekning,

färgning, garfning, målning, spinning, väfning eller

annan dylik bearbetning eller för reparation, och som

efter sådan förädling eller reparation till ursprungslandet

återutföras, äro vid införseln fria från tullumgälder,

för så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse

de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till

förekommande af missbruk kunna varda meddelade

af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, af tullmyndighet

vid gränsen»; samt

b) att § 10 mom. 2 i samma förordning skall

erhålla följande förändrade lydelse:

»Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof

föras från Sverige till Norge eller Finland för

att förädlas genom blekning, färgning, garfning, målning,

spinning, väfning eller annan dylik bearbetning

eller för reparation, och som efter sådan förädling

eller reparation återinföras, skola vid återinförseln vara

fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer

sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,

hvilka, till förekommande af missbruk, kunna varda

meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall,

af tullmyndighet vid gränsen.»

7:o.

I fråga om § 13 i förslaget till tulltaxeförordning har i motionen

''* II : 246 af herr Broström hemställts, »att Riksdagen måtte besluta:

att till § 13 uti förordningen med tulltaxa för inkommande varor

göres sådant tillägg, att den i nämnda paragraf medgifna rätten till

restitution af tullmedel för från utrikes ort införda tullpliktiga materialier

och skeppsförnödenheter måtte utsträckas till att gälla äfven fartyg af

mindre än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, som bygges, förbygges eller

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

repareras för utländsk ägares räkning ock som således öfvergå till eller

äga utländsk nationalitet; samt

att bestämmelsen härom äfvenledes måtte träda i kraft från och

med dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes.»

I den till stöd lör dessa yrkanden anförda motiveringen erinras,

att Kungl. Maj:t till skydd för den inhemska varfsindustrien föreslagit

tull för fartyg och båtar af järn med en nettodräktighet af 40 registerton

eller därunder, hvarefter framhålles, att, som den svenska marknaden

vore väl liten för att möjliggöra eu rationell drift vid byggande af

småfartyg vid våra varf, det äfven syntes föreligga skäl att" så mycket

som möjligt underlätta exporten af dylika fartyg. Som en åtgärd i

detta syfte framlägger motionären ifrågavarande förslag.

Utskottet finner det vara ömkligt, att lämpligt understöd beredes

skeppsbyggerinäringen, hvilken, som kändt är, arbetar under rätt tryckta

förhållanden, och hvad motionären i detta afseende föreslagit torde vara

värdt allt beaktande. Emellertid finner sig utskottet icke kunna förorda

omedelbart bifall till detta förslag. Ett antagande af förslaget

lärer nämligen böra föregås af utredning, huruvida icke vissa kontrollföreskrifter

äro af nöden till betryggande af statsverkets säkerhet gentemot

möjliga missbruk af en sådan restitutionsförmån.

En dylik utredning, som icke lämpligen kan af utskottet åstadkommas,

torde böra verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg. Då

utredningen icke lärer vara af någon mera omfattande beskaffenhet,

torde förslag i ämnet kunna föreläggas redan nästkommande Riksdag,

hvarom framställning synes böra göras hos Kungl. Maj:t.

Utskottet har visserligen icke förbisett, att, enligt hvad af den

kungl. propositionen framgår, kommerskollegium och generaltullstyrelsen

anbefallts att verkställa en mera omfattande utredning i fråga om

lämpligaste formen för skeppsbyggnadsgodtgörelse i anledning af Illpliktighet

för erforderliga materialier till skeppsbyggnad; men, då häraf

möjligen icke kan förväntas något positivt lagstiftningsresultat under

den allra närmaste framtiden, synes förhållandet icke böra utgöra hinder

för att motionärens önskningsmål under tiden vinner beaktande.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

a) att § 13 i tulltaxeförordningen måtte af riksdagen

oförändrad antagas;

b) att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse

till Kungl. Maj it anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

för så vidt hinder däremot ej möter, till nästkommande

års Riksdag afgifva förslag i syfte, att den,

som verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation

af fartyg af högst 40 tons afgiftspliktig dräktighet,

hvithet omedelbart skall erhålla eller äger utländsk

nationalitet, må kunna restitutionsvis återbekomma

erlagd tullafgift för vid sådant arbete använda införtullade

materialier och skeppsförnödenheter eller njuta befrielse

från gäldande af därför belöpande tullafgift; samt

c) att motionen II: 246 måtte anses i nu förevarande

delar besvarad genom hvad utskottet här

ofvan under a) och b) hemställt.

8:o.

Tulltaxeförordningen.

§ 14.

Rörande den i § 14 mom. 1 af förslaget till tulltaxeförordning

upptagna bestämmelsen om tullrestitution vid utförsel af brändt eller

rostadt, icke malet kaffe vill utskottet framdeles i sammanhang med

utlåtande angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat afgifva yttrande,

hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

a) anmäla.

Beträffande öfriga bestämmelser i förevarande § 14 har utskottet

intet att erinra, och hemställer utskottet alltså,

b) att dessa bestämmelser måtte af Riksdagen

godkännas.

9:o.

Fläsk. Förslagets bestämmelser rörande tullsatserna för fläsk, upptagna i

Nr 55 och 56. rubrikerna nr 55 och 56, äro lika med gällande taxas föreskrifter i ämnet

och lyda sålunda:

Fläsk:

55. rökt ......................................................................................... 1 kg. 30 öre

56. andra slag ........................................................................... 1 » 20 ))

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

I motionen II: 248 af herr Eriksson i Grängesberg m. fl. framställes

beträffande artikeln fläsk det yrkandet, att, i afvaktan på den i

motionen ifrågasatta utredning och tullfrågans därpå följande upptagande

till afgörande i hela dess omfattning, Riksdagen måtte besluta, att

»borttaga tullen å fläsk, rökt och andra slag (nr 55 och 56), nu respektive

30 och 20 öre per kilogram».

Utskottet, som, på sätt redan anförts, finner det oförenligt med

landets intressen att förorda uppskof med tulltaxans revision och som

förty anser förutsättningen för motionärernas ifrågavarande yrkande böra

förfalla, kan redan af denna anledning icke förorda detta yrkande.

Oafsedt detta formella skäl mot bifall till motionen i förevarande del

kunna emellertid mot fläsktullens borttagande åberopas tungt vägande

sakliga skäl, hvilka så ofta inom Riksdagen framförts och godkänts,

att de icke nu lära behöfva återupprepas.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen måtte, med afslag å motionen II:

248 i hvad den afser tullsatserna för fläsk, godkänna

förevarande rubriker nr 55 och 56 i Kungl. Maj:ts

förslag.

10:o.

Förslagets rubriker nr 62—64 äro af följande lydelse: Fisk.

Fisk: * Nr 62~64-

62. kryddad skarpsill (hvassbuk) i tunnor........................... — fri.

63. ansjovis, annan, samt sardeller och tonfisk, saltade

eller inlagda, kärlens vikt inberäknad ..................... 1 kg. 50 öre.

64. andra slag.......................................................................... — fria.

Beträffande vissa slag af fisk finnes yrkande framställdt i motionen

II: 247 af herr Olausson. I detta afseende hemställes i motionen,

»att Riksdagen ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts nådiga

proposition nr 69 med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande

varor, att saltad fisk, ej särskildt nämnd, utom sill, må åsättas

en tullsats af 5 öre för kilogram samt torkad fisk, alla slag, åsättas

en tullsats af 8 öre för kilogram».

Då, såvidt utskottet kunnat utröna, det icke bland landets fiskeriidkande

befolkning i allmänhet torde råda den uppfattning, att tull å saltad,

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Spannmål.

Nr 74-79.

26 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

nu tullfri fisk eller å torkad fisk är af något mera trängande behof påkallad,

har bevillningsutskottet, med hänsyn till dessa artiklars förbrukning

icke minst bland de mindre bemedlade befolkningslagren, ej funnit

skäl tillstyrka motionärens ifrågavarande yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen ville, med afslag å motionen II:

247 i hvad den afser tull å vissa slag af fisk, godkänna

förevarande rubriker nr 62—64 i Kungl. Maj:ts

förslag.

ll:o.

Beträffande spannmål innehåller taxeförslaget följande bestämmelser,

upptagna i rubrikerna nr 74—79.

74.

75.

76.

77.

78.

79.

Spannmål:

omalen:

råg, hvete och korn; äfvensom ärter

och bönor, tjänliga till människo
föda

...................................................... 100 kg.

hafre; äfvensom vicker, sojabönor samt

andra ärter och bönor, ej till nästföregående

rubrik hänförliga ......... —

malt, äfven krossadt ............................. 100 kg.

majs ........................................................ 100 kg.

andra slag .............................................. 100 kg.

malen:

mjöl och gryn, alla slag; äfvensom

mjöl af andra vegetabilier, ej till

annan rubrik hänförligt..................... 100 kg.

3 kr. 70 öre

fria.

5 kr.

1 kr. 50 öre

3 kr. 70 öre

6 kr. 50 öre

I fråga om dessa bestämmelser hafva yrkanden framställts i tre

inom Andra kammaren väckta motioner, nämligen nr 248 af herr

jEriksson i Grängesberg m. fl., nr 247 af herr Olausson och nr 250 af

herr Jesperson.

I den förstnämnda motionen hemställes, i sammanhang med yrkande

om afslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition och om anställande

af i motionen ifrågasatt utredning rörande tullfrågan, att Riks
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

dagen måtte besluta, »att i afvaktan på att sålunda tullfrågan må kunna

upptagas till afgörande i hela dess omfattning nedsätta tullen å spannmål,

omalen (tulltaxa nr 74 och 78 i Kungl. Maj:ts proposition) från

kronor 3: 70 till kronor 2: 50 per 100 kilogram samt å spannmål, malen,

(nr 79) från 6: 50 till 4: 30 per 100 kilogram och borttaga tullen å

majs, (nr 77) nu kronor 1: 50 per 100 kilogram».

I motionen II : 247 framställes det förslag, »att Riksdagen ville

besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 69 med

förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, att tullen å

spannmål, malen, mjöl och gryn alla slag, fastställes till 5 kronor för

100 kilogram».

Yrkandet i motionen II: 250 innefattar en hemställan, att »Riksdagen

ville besluta, att tullen å malt måtte bestämmas till 6 kronor

50 öre i stället för, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, 5 kronor per

100 kilogram».

Såsom redan berörts, framställas i motionen II : 248 långt mera

vidtgående yrkanden än krafvet på nedsättning af spannmålstullarna.

Den motivering, som i motionen innehålles, går emellertid till en hufvudsaklig

del ut på att stödja nu ifrågavarande yrkande, och det synes därför

lämpligt att i detta sammanhang till behandling upptaga de hufvudsynpunkter

i detta ämne, som i motionen framföras.

I motionen anföres till en början, efter framhållande af att tulltaxekommittén

sökt bevisa lifsmedeltullarnas nytta för jordbruket genom

att hänvisa till ökningen i jordens afkastning och kreaturens antal, att

dessa siffror finge verkligt värde först i det fall, att det kunde bevisas,

att jordbrukets afkastning ökats i högre grad i det tullskyddade Sverige

än i något med Sverige jämförligt land, där frihandel rådde i afseende

på lifsmedel. Ett sådant land anse motionärerna Danmark trots vissa

olikheter i öfrigt vara. Jämförelse anställes sedermera af motionärerna

mellan skörden i de båda länderna, hvarvid motionärerna med åberopande

af den officiella statistikens siffror hänvisa till, att under åren

1893—1907 skördens totalvärde ökats i Sverige med 46 procent och i

Danmark med 77 procent. Under åren 1888—1903 har enligt af motionärerna

anförda statistiska siffror ökningen af antalet kreatur i Sverige

och Danmark utgjort, för hästar resp. 13 och 29 procent, för hornboskap

resp. 10 och 26 procent, för svin resp. 33 och 89 procent samt

för fjäderfä resp. 163 och 304 procent. »Dessa statistiska siffror» —

yttra motionärerna — »säga något helt annat än hvad kommittén

antyder».

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande Kr 23.

Motionärerna framhålla vidare, hurusom det svenska landtbruket

under de senaste årtiondena utvecklats från sädesodling till boskapsskötsel.

Den förut påvisade ökningen af boskapsstammen vore ett vittnesbörd

därom. Minskningen af fläskimporten och ökningen af fläsk- och smörexporten

talade samma språk. Denna utveckling vore visserligen långt

ifrån tillfredsställande i jämförelse med den danska, men förskjutningen

vore dock påtaglig, och följaktligen hade behofvet af från andra länder

importerad brödsäd, framför allt hvete, ständigt ökats, under det att

exporten af såväl hvete som råg efter hand gått tillbaka och numera

nästan alldeles afstanna!.

Efter att sedermera hafva anfört de svenska in- och utförselvärdena

beträffande spannmål och produkter däraf för åren 1871—1905,

meddela motionärerna följande tabell rörande in- och utförseln af landtmannaprodukter

i Danmark:

Införsel

Utförsel

genomsnitt

genomsnitt

Införsel

Utförsel

1890—1891

1890-1891

1908

1908

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Fläsk och skinkor

... 4.2

34.5

0.2

102.0

Smör .......................

... 21.2

88.5

3.5

183.1

Ägg..........................

... 1.0

7.6

1.2

27.4

Hornboskap ............

... l.G

18.6

0.2

27.1

Dessa siffror talade — mena motionärerna — ett tydligt språk

och bure äfven vittne om, att de medel, af hvilka det danska jordbruket

begagnade sig för vinnandet af dylikt resultat, vore efterföljansvärda.

Beträffande spannmålstullarna framhålla motionärerna slutligen,

såsom sin åsikt, att de skäl, som riktades mot spannmålstullarna vid

deras införande här i landet, eller att de i själfva verket blott komme

att blifva till fördel för ett fåtal godsägare, med den utveckling jordbruket

tagit ännu mera vunnit i styrka. För den stora mängden smärre

jordbrukare vore de till ingen fördel, men däremot hade de öfvergått

till att blifva, hvad de från början sades icke afse, nämligen en väsentlig

skattekälla för staten.

Det hufvudargument, som i nu omförmälda motion anföres till

förmån för en reduktion af spannmålstullarna, kan sålunda sägas vara

det, att en jämförelse mellan förhållandena i vårt land och i Danmark

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 29

skulle gifva vid handen, att ställningen på jordbrukets område i det

senare landet vore förmånligare än lios oss. Det torde emellertid vid

en sådan jämförelse vara nödvändigt att tillse, huruvida förhållandena

i de båda länderna äro så jämförbara, som af motionärerna anses, och

torde jämväl böra undersökas, huruvida de slutsatser, motionärerna af

jämförelsen dragit, i öfrigt äro fullt grundade.

Till en början bör då anmärkas, att skiljaktigheterna mellan

Sverige och Danmark med afseende å jordbruksförhållandena ingalunda

kunna hufvudsakligen hänföras till olikheten i tullsystem inom de bägge

länderna. Ett flertal andra faktorer spela här i hvarje fall in. Sålunda

har jordbruket i Danmark en långt mera förhärskande ställning i förhållande

till industrien, än hvad fallet är i Sverige. Det borde med

hänsyn härtill vara helt naturligt, att den utveckling af landets närings3if,

som under senare tiden ägt rum, skall hvad Danmark angår hufvudsakligen

hänföra sig till jordbruket och dess binäringar, likasom

ock å andra sidan att ett ensidigt beaktande af in- och utförseln af

jordbrukets produkter alldeles lämnar åsido den viktiga omständigheten,

att det industriellt vida mera utvecklade landet för sin industri och

den däri sysselsatta folkmängden själf måste konsumera en ojämförligt

större del af sin jordbruksnärings alster. Vidare måste man hvad Danmark

angår taga hänsyn till landets ringa utsträckning och dess geografiska

läge med däraf ur kommunikationssynpunkt gynnsamma förutsättningar

för jordbrukets och mejerinäringens uppdrifvande likasom

ock därtill, att de inom landets olika delar i hufvudsak likartade klimatiska

förhållandena i helt annan omfattning än hos oss gynna en

sådan utveckling.

Med beaktande af dessa och andra på frågan inverkande omständigheter

är det föga rimligt att uppställa en jämförelse i förevarande

afseende mellan Danmark å ena sidan och vårt land i dess

helhet å den andra. Inskränker man däremot jämförelsen till, såsom

rimligt torde vara, Skåne och motsvarande del af Danmark, torde

resultatet blifva ett helt annat än det, hvartill motionärerna kommit.

Men för öfrigt torde äfven med antagande af motionärernas utgångspunkt

befogade erinringar kunna göras mot jämförelsen i fråga. Sålunda

torde densamma böra göras betydligt mera omfattande, än hvad i motionen

förekommer. De af motionärerna meddelade uppgifterna angående

värdet af skörden i de bägge länderna behöfva nämligen belysas med

siffror, utvisande huru särskildt sädesproduktionen gestaltar sig i hvardera

landet samt till hvilka belopp in- och utförseln af spannmål i båda

länderna uppgår. Vidare är af vikt, att jämförelse anställes mellan

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 , Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

sädesodlingens och viktualieproduktionens utveckling i förhållande till

hvarandra. En utredning i dessa afseenden synes erbjuda så mycket

större intresse, som densamma torde komma att utvisa, att Sverige,

trots eu fortgående industriell utveckling, är till och med bättre

än Danmark i stånd att producera sitt behof af brödsäd samt att

den danska viktualieproduktionen utvecklat sig på bekostnad af

spannmålsodlingen. Den begränsade tid, som stått till utskottets

förfogande för behandling af det vidlyftiga tulltaxeförslaget, har icke

medgifvit anställandet af den mycket vidlyftiga utredning, som skulle

varit erforderlig för att fullständigt belysa nu berörda förhållanden.

Utskottet anser sig dock böra meddela nedanstående, ur den danska

statistiken hämtade uppgifter rörande sädesodlingen i Danmark, hvilka

uppgifter visa, att därstädes denna produktionsgren är i sin helhet

stillastående och i fråga om hveteodlingen stadd i tillbakagång.

Med säd odlad jord:

År Danska tunnland

Med hvete odlad jord:

Danska tunnland

1875-

-78

2,024,450

1879-

-82

2,085,840

1883-

-86

2,123,230

1887-

-90

2,148,520

1891-

-94

2,149,250

1895-

-98

2,148,090

1901

2,076,918

1907

2,035.379

I medeltal per år.

110,140

102,480

94,650

86,050

73,570

62,360

74,245

73,441

Beträffande de danska jordbruksförhållandena vill utskottet endast

ytterligare tillägga, att Danmarks viktualieexport visserligen företer

lysande resultat, men att det icke bör förglömmas, att denna export

lärer vara för sitt fortbestånd i mycket hög grad beroende af obehindrad

utförsel till ett enda land, nämligen England.

Hvad sålunda anförts synes utskottet ådagalägga, att de i

motionen II : 248 åberopade danska förhållandena icke kunna utan vidare

tagas till intäkt för yrkandet om en revision af spannmålstullarna

i vårt land. Icke heller för öfrigt synas tillräckliga skäl för

en dylik åtgärd föreligga. Utskottet torde i afseende härå kunna inskränka

sig till att hänvisa till de skäl, som af bevillningsutskottet vid

1908 års Riksdag i dess betänkande nr 15 anfördes mot då gjorda

yrkanden på upphäfvande af tullen å spannmål — skäl, hvilka ofta

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 31

framförda, då af Riksdagens bägge kamrar godkändes och sedermera

icke i någon som helst mån förlorat sin giltighet.

Beträffande särskildt frågan om spannmålstullarnas inverkan på

lefnadskostnaderna torde denna inverkan ofta nog väsentligen öfverskattas.

Kändt och erkändt är nämligen, att förhållandet i detta hänseende

väsentligen bestämmes af en hel del andra faktorer, hvaribland

särskildt må framhållas omsättningens förmedlande genom mellanhänder

mellan producent och konsument samt mindre gynnsamma kommunikationsförhållanden.

Sedan utskottet sålunda angifvit sin ställning till frågan om spannmålstullarna

i allmänhet, återstår att behandla några detaljer rörande

dessa tullar.

Till stöd för yrkandet om höjning af malttullen har motionären

åberopat den af honom i denna fråga till tulltaxekommitténs betänkande

fogade reservation, i hvilken två andra af kommitténs ledamöter instämt.

Ifrågavarande reservation är af följande lydelse:

»Från flera håll hafva framställningar gjorts till kommittén om

höjning af tullen å malt, enär den nuvarande tullen, 5 kronor per 100

kilogram, icke lämnar något skydd för det vid mältningen nedlagda

arbetet utan, i den mån den öfverskjuter korntullen för samma kvantitet,

endast täcker den råämnesförlust, som uppstår vid mältningen.

Till 100 kilogram malt åtgå nämligen 138 å 135 kilogram korn, hvarå,

efter en tullsats af 3 kronor 70 öre per 100 kilogram korn, eu tullafgift

af ungefär 5 kronor belöper.

Mälterierna borde dock lika väl som den närstående kvarnindustrien

kunna skäligen göra anspråk på skydd, i synnerhet som mältningskostnaden

— hvilken lärer uppgå till i medeltal 3 kronor 50 öre

per 100 kilogram — till stor del utgöres af arbetslön. Förbises bör

ej heller, att vid mältningen icke såsom vid förmalning af spannmål

några värdefulla affallsprodukter uppstå.

Man har visserligen invändt, att importen af malt hittills varit

jämförelsevis ringa, åtminstone under de år, då kornskörden inom landet

varit af god beskaffenhet, och att priset å importeradt malt alltid

ställt sig högre än å inhemskt; men då det importerade maltet vanligen

är något extraktrikare och dessutom lättare att arbeta med, hvarför det

af bryggmästarna lärer ganska allmänt föredragas, kan man befara, att

importen skall tilltaga till men äfven för den inhemska kornodlingen.

Detta antagande får ännu mera sannolikhet för sig, om maltskatten

höjes, ty den utgår ju per viktenhet oberoende af varans kvalitet. Till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

ökning af importen kunna ock andra omständigheter, såsom exempelvis

förhållandena på arbetsmarknaden, tänkas medverka, så att bryggerierna

äfven med hänsyn därtill möjligen kunde föredraga att importera malt

framför att själfva mälta. På grund af hvad sålunda anförts och då

råämnesförlusten vid mältning af korn ställer sig ungefär lika med råämnesförlusten

vid förmalning af hvete till sikt, anser jag, att kommittén

bort föreslå förhöjd tull på malt till belopp af 6 kronor 50 öre

per 100 kilogram.»

De skäl, som sålunda anförts till förmån för en höjning af malttullen,

finner utskottet tungt vägande och anser sig på grund häraf

böra förorda ifrågavarande motion.

I fråga om yrkandet på borttagande af tullen å majs vill utskottet

erinra om hvad föredragande departementschefen enligt ofvan omförmälda

statsrådsprotokoll anfört beträffande ett förslag i denna riktning.

Departementschefen yttrar, sedan han angifvit som sin principiella uppfattning,

att de egentliga jordbrukstullarna läge utom den förevarande revisionen,

att i fråga om tullen å majs tillkomme äfven en annan omständighet,

som måste beaktas. »Riksdagen har nämligen», fortsätter så departementschefen,

»efter att upprepade gånger hafva afslagit framställningar om

borttagande af den år 1895 till ett belopp af 3 kronor 70 öre per 100

kilogram fastställda tullen å majs, så nyligen som år 1907 bestämt sig

för frågans lösande genom att slå in på eu medelväg, då, utan votering

i någondera kammaren, tullen nedsattes till 1 krona 50 öre per 100

kilogram, och det synes då vara riktigast, att verkningarna af denna

tullnedsättning få göra sig gällande under en något längre tid och betydelsen

af densamma klarare framträda, än nu är fallet, innan majstullfrågan

upptages till förnyad behandling.»

Till hvad sålunda blifvit anfördt har utskottet endast att tillägga,

att, på sätt af nedanstående tabell öfver införseln af majs under tioårsperioden

1900—1909, framgår, importsiffrorna icke gifva vid handen,

att den år 1907 företagna tullnedsättningen framkallat någon ökad användning

inom landet af majs.

Införsel.

År. Kvantitet.

Ton.

1900 ............................................ 15,974

1901 ............................................ 14,879

1902 ........................................... 4,876

1903 ............................................. 4,810

1904 ............................................. 5,969

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

33

Införsel.

År.

Kvantitet.

Ton.

1905.......................

...................... 12,473

1906.......................

...................... 14,350

1907......................

...................... 8,374

1908.......................

...................... 12,390

1909......................

..................... 6,909

Som skäl för nedsättning af mjöltullen tiar i motionen II: 247

framhållits, att denna tull vore för hög i förhållande till tullen å den

omalna spannmålen. Utskottet vill emellertid erinra om, att jämväl

denna fråga förut upprepade gånger varit underställd Riksdagens pröfning

och att några särskilda, nja skäl, som skulle kunna föranleda

ändring i den uppfattning, hvartill Riksdagen förut anslutit sig, icke

nu förebragts.

Med hänsyn till hvad utskottet här nedan i punkten 18 föreslår

beträffande arrowrot torde emellertid en mindre jämkning af rubriken

för mjöl vara erforderlig.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen ville besluta

a) att, med afslag å motionen II: 248 i hvad

den afser rubrikerna nr 74 och 78 i Kungl. Maj:ts

förslag, godkänna samma rubriker oförändrade;

b) att godkänna rubriken nr 75 i Kungl. Maj:ts

förslag;

c) att, med bifall till motionen II: 250, godkänna

rubriken nr 76 i Kungl. Maj:ts förslag med den förändring,

att tullsatsen fastställes till 6 kronor 50 öre

per 100 kilogram;

d) att, med afslag å motionen II : 248 i hvad

den afser tullen å majs, godkänna rubriken nr 77 i

Kungl. Maj:ts förslag oförändrad; samt

e) att, med afslag å motionerna II: 247 och

II: 248 i hvad de afse tullen å malen spannmål, godkänna

rubriken nr 79 i Kungl. Maj:ts förslag, med

den ändring dock att före orden »andra vegetabilier»

insättas orden »arrowrot och».

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

12:o.

Tallfrö etc.

Nr 86.

I tulltaxeförslaget upptages under rubriken nr 86 eu tullsats af

4 kronor per kilogram för tallfrö och kottar af pinus silvestris. Förslaget

innebär i denna del ingen annan förändring i bestående tullförhållanden,

än att dylika kottar, hvilka nu åtnjuta tullfrihet, likställts

med tallfrö.

Nu föreligger emellertid förslag om höjning af ifrågavarande tullsats,

i det att herr Barthelson i motionen 1: 55 hemställt »att Riksdagen

ville, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 69 med förslag

till förordning med tulltaxa för inkommande varor af 25 februari 1910,

i hvad densamma rör punkten 86 af tulltaxan, besluta, att nämnda

punkt 86 må erhålla följande lydelse:

Frö: tall-; äfvensom kottar af Pinus silvestris åsättes för en kvantitet

af 1 kilogram en tullsats af 6 kronor.»

I motionen åberopas det kända förhållandet, att tyskt tallfrö i

allmänhet visat sig otjänligt till frambringande här i landet af en

växtkraftig skog, då den skog, som uppvuxit efter sådd med dylikt

frö, måst efter några tiotal år såsom oduglig nedhuggas. Motionären

framhåller vidare, att äfven efter den tullförhöjning å varan, som år

1898 vidtogs, en icke obetydlig införsel ägt rum; och motionären anser,

att 1903 års skogslag, som ålägger afverkaren att sörja för återväxten,

måste antagas öka benägenheten för användning af det prisbilligare

tyska fröet i sådana fall, då den planterings skyldige afverkaren icke

tillika är ägare till marken.

Utskottet, som inhämtat, att med ett kilogram tallfrö kan besås

omkring ett tunnland mark, har icke kunnat undgå att finna det betänkligt,

att det för våra skogsplanteringar olämpliga tyska tallfröet

på grund af sin prisbillighet kan komma till användning å afsevärda

vidder. Det synes därför vara välbetänkt, att skillnaden i pris å svenskt

och utländskt frö utjämnas genom åsättande af förhöjd tull å sistnämnda

vara. Visserligen skulle tullförhöjningen komma att drabba äfven annat

än tyskt tallfrö, exempelvis sibiriskt och kanadensiskt, hvilka sorter

lära med godt resultat användas särsldldt i södra Sverige, men för

dessa senare torde tullen spela föga roll. Vid sådant förhållande har

utskottet ansett sig böra förorda motionärens förslag; och hemställer

utskottet alltså,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 35

att Riksdagen, i anledning af motionen 1: 55,

må bestämma tullsatsen för tallfrö äfvensom kottar

af pinus silvestris till 6 kronor per kilogram.

13:o.

Rubrikerna nr 88 och 89 i Kung!. Maj:ts förslag äro af följande

lydelse:

Frö:

88. timotej- .................................................................................... 1 kg. 5 öre

89. andra slag, ej särskild! nämnda; äfvensom fröstoft

(sporer) ................................................................................ — fria.

I motionen 1: 65 af herr Åkerberg yrkas, »att Riksdagen ville med

anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 69 med förslag till förordning

med tulltaxa för inkommande varor besluta den ändring i förberörda

förslag, att rubrikerna nr 88 och 89 erhölle följande lydelse:

Frö:

88. rödklöfver .......................................................................... 1 kg. kr. 0,20

89. andra slag, ej särskildt nämnda ................................. 1 kg. kr. 0,10

samt att linfrö äfvensom fröstoft (sporer) finge fritt införas.»

Till stöd för sitt yrkande, hvad beträffar tull å klöfverfrö, har

motionären anfört, bland annat, att vår klöfverfröodling under förutsättning

af ett tullskydd, som vore påkalladt af de jämförelsevis höga

produktionskostnaderna här i landet, när som helst kunde ökas i den

utsträckning, att utländskt frö ej behöfde importeras, b vilket vore ömkligt

bland annat med hänsyn därtill, att det inhemska klöfverfröet

gåfve afsevärdt rikare skörd.

Tulltaxekommittén har beträffande timotejfrö, annat gräsfrö samt

klöfverfrö anfört följande:

»Hos kommittén har hemställts dels om höjande af tullen å timotejfrö,

dels ock om åsättande af tull å andra slag af gräsfrö samt å klöfverfrö.

Såsom af förslaget framgår, har kommittén dock icke ansett sig

kunna biträda dessa framställningar. Kommittén har visserligen icke

Rödklöfver

gtc

Nr 88 och 89.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

förbisett, att det, särskilt med hänsyn därtill att svenskt frö som utsäde

i allmänhet gifver bättre skörd än importeradt sådant, vore förmånligt,

om landets behof af klöfver- och gräsfrö kunde fyllas af inhemsk

vara. Då emellertid de upplysningar, kommittén inhämtat, gifva

vid handen, såväl att någon möjlighet icke för närvarande finnes att

erhålla tillräckligt med frö inom landet som ock att allt det svenska

frö, som utsläppes på den inhemska marknaden, med lätthet vinner

afsättning på grund af sin goda beskaffenhet, oaktadt detsamma vanligen

betingar dubbelt så högt pris som utländsk vara, synas öfvervägande

skäl tala för att icke vidtaga ändring i nuvarande bestämmelser.

»

Enligt hvad utskottet inhämtat, är prisskillnaden mellan svenskt

och utländskt rödklöfverfrö ingalunda så afsevärd, som för kommittén

uppgifvits. Denna prisskillnad lärer dock vara tillräcklig att locka

förbrukare, som ej äga full insikt om det svenska fröets företräde

framför det utländska, att inköpa frö af sistnämnda slag. Importen

af klöfverfrö omfattar också lika väl som importen af timotejfrö afsevärda

kvantiteter. Under år 1908 infördes sålunda 859,499 kilogram

klöfverfrö och 1,041,834 kilogram timotejfrö.

För att till förmån för afsättningen af svenskt frö nedbringa

denna betydande införsel och för att underlätta utvecklingen af

den inhemska fröproduktionen synes motionärens förslag om åsättande

af en tull af 20 öre per kilogram å rödklöfverfrö och om

höjande af tullen å timotejfrö till 10 öre per kilogram förtjäna

beaktande.

Hvad åter beträffar motionärens förslag, i hvad det afser tull å

åtskilliga andra slag af frö, har utskottet ansett sig icke kunna förorda

detsamma. De jämförande försöksodlingar af vissa af ifrågavarande

fröslag, som bedrifvits inom landet, lära nämligen ännu ej hafva blifvit

slutförda, och i fråga om vissa andra slag, såsom betfrö och trädgårdsfrö,

gäller, att de hittills icke varit föremål för någon större inhemsk

produktion.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen ville, i anledning af motionen

1:65, besluta, att i stället för rubrikerna nr 88 och

89 i förslaget skola i taxan upptagas följande bestämmelser

:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Frö:

timotej-............................................. 1 kg. 10 öre

rödklöfver-......................................... 1 kg. 20 öre

andra slag, ej särskild! nämnda;

äfvensom fröstoft (sporer)......... — fria.

14:o.

Rubriken nr 93 i Kung!. Maj:ts förslag bar följande lydelse:

Potatis:

93. af det löpande årets skörd och inkommande

under tiden 15 februari—-31 juli 100 kg. 2 kr. 50 öre.

Bestämmelse af enahanda lydelse var jämväl intagen i det af

tulltaxekommittén framlagda taxeförslaget och motiverades af kommittén

sålunda:

»Ehuruväl sålunda kommittén icke velat föreslå, att tull åsättes all

potatis, har kommittén dock funnit sig oförhindrad att förorda en tull

för färsk potatis, som införes under den del af året, då den färska

potatisen i öfvervägande grad har karaktären af en öfverflödsartikel.

En dylik tull vore dessutom ägnad att främja den inhemska trädgårdsodlingen,

äfven den, som drifves i mindre skala. För att tullsatsen

skall i detta afseende kunna medföra någon verkan, synes den icke

böra sättas lägre än 2 kronor 50 öre per 100 kilogram; och tiden,

hvarunder densamma skall gälla, torde kunna bestämmas lika som för

denna säsongtull i Tyskland eller från och med den 15 februari till

och med den 31 juli».

I sitt öfver tulltaxekommitténs förslag afgifna betänkande hafva

kommerskollegium och generaltullstyrelsen beträffande ifrågavarande

bestämmelse anfört följande:

»Med afseende å den tid, under hvilken enligt kommitténs förslag

tull skulle utgå för potatis af det löpande årets skörd, har framhållits,

att den potatis, som införes under juli månad, icke kan räknas såsom

lyxvara, samt att import af potatis kan vara nödvändig under sådana

förhållanden, då förrådet af föregående års skörd tagit slut, innan det

nya årets skörd kan tillfredsställa konsumtionen. På grund häraf yrkas,

att tullpliktigheten bör inskränkas att gälla potatis, som importeras till

utgången af juni månad.

Potatis.

Nr 93.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Ämbetsverken instämma till fullo i de åsikter, som i nämnda framställning

funnit uttryck, och hemställa, att rubriken må ändras till

följande lydelse:

93. af det löpande årets skörd och inkommande

under tiden 15 februari—30 juni 100 kg. 2:50».

De skäl, som af ämbetsverken sålunda anförts för begränsandet

af tullpliktigheten till juni månads utgång, finner utskottet beaktansvärda;

och får utskottet därför hemställa,

att rubriken nr 93 i Kungl. Maj:ts förslag må

erhålla följande förändrade lydelse:

Potatis:

af det löpande årets skörd

och inkommande under

tiden 15 februari—30

juni ................................. 100 kg. 2 kr. 50 öre.

15:o.

Frukter etc. Rubrikerna nr 105—107 samt 109 och 113 i Kungl. Maj:ts förslag

uio057~Ii?J’ hafva följande lydelse:

00 '' Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller

på annat sätt sönderdelade:

105. apelsiner, citroner, pomeranser och bananer 1

106. vindrufvor och jordgubbar............................... 1

107. andra slag, ej särskild! nämnda ..................... 1 kg. 15

torkade:

kg. 10 öre.

kg. 50 »

109. plommon, sviskon, bruneller, fikon och dad
lar;

äfvensom apelsinskal, citronskal och

pomeransskal, torkade eller saltade ............... 1 kg. 25 öre.

113. nötter, val- och andra slag, ej särskild! nämnda ;

äfvensom hasselnötter och kastanjer............... 1 kg. 25 öre.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

I motionen II: 236 af herr Wavrinsky m. fl. framställas ändringsförslag

beträffande flertalet af här ofvan upptagna artiklar. I motionen

yrkas nämligen, »att Riksdagen ville besluta följande ändringar i Kungl.

Maj:ts förslag till tulltaxa:

citroner, bananer, vindrufvor ...................................

äpplen och päron..........................................................

fikon och dadlar, förpackade i askar .....................

d:o » d:o lösa i mattor eller säckar .......

nötter, val- och andra slag, ej särskildt nämnda

fria

1 kg. 10 öre.

1 kg. 25 »

fria

fria»

Hvad till eu början beträffar tullen å äpplen och päron, anser utskottet

i likhet med motionärerna, att gällande tull, 10 öre per kilogram,

bör bibehållas. Då denna tull synes — i öfverensstämmelse med hvad

nu är fallet — böra gälla jämväl för de föga betydande artiklar, som

i öfrigt äro hänförliga till rubriken nr 107, torde ett sammanförande

af denna rubrik och rubriken nr 105 böra äga rum.

I fråga härefter om tullarna å de i motionen omförmälda sydfrukter

och nötter må framhållas, att desamma äro att anse företrädesvis som

finanstullar. Till belysande af deras betydelse i detta afseende har

utskottet tillåtit sig att här nedan upptaga följande, ur den officiella

statistiken hämtade uppgifter rörande tullinkomsterna under åren 1907

och 1908 af ifrågavarande artiklar:

Tullinkomst

1907

1908

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Citroner ........................

.................................. 46,444

57,438

103,882

Bananer ........................

.................................. 45,526

44,045

89,571

Vindrufvor.....................

.................................. 134,350

157,699

292,049

Fikon.............................

................................ 116,457

112,643

229,100

Dadlar...........................

................................. 8,483

8,325

16,808

Valnötter .....................

............................. 22,752

20,302

43,054

Nötter, andra slag ..

.............................. 7,906

8,589

16,495

Summa kronor 381,918

409,041

790,959

Af dessa uppgifter framgår, att tullinkomsten af berörda varor

under nämnda två år utgjort i medeltal omkring 395,000 kronor per år.

I betraktande ej mindre däraf, att det torde vara betänkligt att, särskildt

under nuvarande statsfinansiella förhållanden, beröfva statskassan

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Chopped

äpples.

Nr 108.

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

en så pass afsevärd inkomst, som tnllafgifterna för nu berörda sydfrukter

och nötter inbringa, än ock af den omständigheten, att dessa

artiklar P icke äro att anse som nödvändighetsvaror för befolkningens

långt öfvervägande flertal, finner utskottet sig icke böra tillstyrka borttagande

af tullen å ifrågavarande sydfrukter och nötter.

Utskottet hemställer alltså,

a) att i stället för rubrikerna nr 105 och 107

i förslaget må efter förslagets rubrik nr 106 upptagas

en så lydande rubrik:

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller

på annat sätt sönderdelade:

andra slag, ej särskild! nämnda 1 kg. 10 öre;

b) att rubrikerna nr 106, 109 och 113 i förslaget

må godkännas oförändrade; samt

c) att motionen II: 236 må få anses besvarad

genom hvad utskottet här ofvan under a) och b) hemställt.

16:o.

Rubriken nr 108 i Kungl. Maj:ts förslag lyder sålunda:

Frukter (af träd) och bär:

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från Indika skal och

kärnhus icke borttagits (s. k. chopped äpples

till beredning af läskedrycker) samt kärnhus

och skal af äpplen ........................................... 1 kg. 4 öre.

I motionen II: 239 af herrar Larsson i Klagstorp och Linders

yrkas, »att Riksdagen måtte besluta

att afslå Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 69, i hvad den afser

nr 108, rubrik: III B, Frukter, bär, grönsaker etc., och att ifrågavarande

punkt måtte erhålla följande förändrade lydelse:

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter.

torkade:

108. äpplen i skifvor eller bitar, —---—

samt kärnhus och skal af äpplen ........................ 1 kg. lo öre».

I afseende å nu ifrågavarande tullsats hafva före tulltaxeförslagets

framläggande för Riksdagen hvarandra motsatta meningar sökt göra

sig gällande. Utförlig redogörelse härför lämnas i Kungl. Maj:ts proposition

(sid. 209—217).

Den under de senare åren inom landet framträdande rörelsen

för ett rationellt tillgodogörande af fallfrukt och annan mindrevärdig

frukt samt för anordnandet af torkhus, där sådan frukt kunde undergå

erforderlig beredning, synes omfattas med stort intresse inom vida

kretsar bland landsbygdens befolkning. Vid de frukttorkningsföretag,

som blifVit igångsatta, hade man till eu början trott sig kunna erhålla

afsättning för varan vid läskdryckstillverkningen. Emellertid hafva

målsmän för denna tillverkning framhållit, att den torkade svenska

frukten åtminstone icke för närvarande kunde med fördel användas vid

fabrikation af läskdrycker. Det vill dock synas utskottet, som om det

ännu vore för tidigt att fälla ett afgörande omdöme i denna fråga.

Ännu sker emellertid afsättningen af den inhemska torkade frukten hufvudsakligen

till matlagning, hvartill denna artikel, enligt uppgift, visat sig

lämplig. Af de uttalanden, som framkommit från den svenska trädgårdsodlingens

representanter, framgår, att redan den af tulltaxekommittén

föreslagna nedsättningen i tullen å här ifrågavarande artikel från

25 öre till 15 öre per kilogram väckt betänkligheter. En ytterligare

tullnedsättning, på sätt af Kungl. Maj:t föreslagits, befaras komma att

medföra en för frukttorkningsföretagens vidare utveckling synnerligen

ödesdiger verkan. Utskottet har ej heller kunnat undgå att finna det

betänkligt, att, då berörda för trädgårdsodlingen gagneliga rörelse synes

på väg att uppnå resultat af värde, tullskyddet alltför starkt rubbas.

A andra sidan torde dock hänsynen till läskdryckstillverkningens berättigade

kraf på tillgång till billig råvara påkalla någon nedsättning

af den nu mycket höga tullen å chopped äpples; och i likhet med

motionärerna anser utskottet den nedsättning af tullsatsen i fråga, som

af tulltaxekommittén föreslagits, lämplig.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Liljekonvalje
rötter.

Nr 126.

Maniokarot.

Nr 127.

42 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Med stöd af livad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen ville, med bifall till förevarande

motion II: 239, besluta, att tullsatsen för de i förslagets

rubrik nr 108 upptagna artiklarna skall utgöra

15 öre per kilogram.

17:o.

Liljekonvaljerötter hafva upptagits i rubriken nr 126 i Kungl.

Maj:ts förslag med en tullsats af 10 öre per kilogram.

Ifrågavarande artikel är nu tullfri; och då den föreslagna tullsatsen

skulle kunna lända särskild! de mindre, inhemska trädgardsodlarna

till förfång, har utskottet ansett artikeln ifråga böra, i likhet

med öfriga under rubriken nr 128 upptagna icke ätbara rötter, ej särskild!

nämnda, fortfarande åtnjuta tullfrihet, hvarvid någon särskild

bestämmelse för liljekonvaljerötter icke skulle erfordras.

Utskottet hemställer alltså,

att rubriken nr 126 med tillhörande anmärkningmå

ur förslaget utgå.

18:o.

Rubriken nr 127 i Kungl. Maj:ts förslag har följande lydelse:

127. Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot, äfven

pulverisera»! eller på annat sätt sönderdelad ...... 1 kg. 10 öre.

I motionen II: 235 af herr Neiglick framställes det yrkandet,

»att Riksdagen, med afslag af föreslagen tullsats af 10 öre per

kilogram manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot, äfven pulveriserad

eller sönderdelad, måtte för sin del besluta,

att manioka-, tapioka-, kassava- och arrowrot må till riket fritt

införas, samt att brännvinstillverkning af manioka, tapioka-, kassavaeller

arrowrot eller andra utländska rötter eller vegetabilier eller produkter

däraf måtte åsättas en extra tillverkningsskatt af 5 öre per liter

50 procents brännvin, eller, därest denna tilläggsafgift ej är rätt afvägd,

den extra tilläggsafgift, som befinnes lämplig».

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Såväl af de upplysningar, livilka lämnats i motionen, som af de

uppgifter, Indika eljest varit för utskottet tillgängliga, framgår, att

ifrågavarande artikel bär industriell användning äfven för annat ändamål

än vid brännvinsbränning och stärkelsetillverkning. Vid sådant

förhållande torde det icke vara rådligt att tullbelägga varan. Det

intresse, som skulle skyddas medelst tullen nämligen potatisodlarnas

afsättningsmöjligheter lör sin produkt, torde kunna på annan väg tillgodoses.

Motionären har anvisat ett sätt för frågans lösning, hvad beträffar

brännvinstillverkningen. Hvad angår varans användning vid

stärkelsetillverkningen, torde sannolikt en liknande anordning, som nu

gäller i fråga om användning af majs vid dylik tillverkning, kunna vidtagas.

Emellertid återstå de betänkligheter mot fortfarande tullfrihet,

livilka till äfventyrs kunna härledas ur det förhållande, att varan på

grund af sin betydande halt af ren stärkelse möjligen skulle kunna utan

fabriksmässig beredning i viss mån undantränga stärkelsen, och Irågan

livilka åtgärder, som i sådant fall kunna erfordras för att ej stärkelsetullen

må kunna kringgås. Såväl i ena som andra hänseendet erfordras

dock tvifvelsutan närmare utredning, innan nödiga lagstiftningsåtgärder

kunna vidtagas, och torde i afbidan på dem någon ändring icke lämpligen

böra ske i hvad nu gäller.

Utskottet — som i öfverensstämmelse med denna uppfattning i

punkten ll:o) här ofvan afgifvit förslag rörande mjöl af arrowrot — får

alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af motionen II: 235,

måtte besluta

a) att förevarande rubrik nr 127 i Kungl. Maj:ts

förslag skall i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot......... fri/

samt

b) att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t snarast möjligt låta verkställa

närmare utredning angående lämpligaste sättet lör

beredande af erforderligt skydd åt den inhemska potatisodlingen

mot konkurrensen från användningen af

maniokaroten och andra likartade tullfria utländska vegetabilier,

samt, såvidt hinder därför icke möter, förelägga

nästkommande års Riksdag de förslag, hvartill

utredningen kan föranleda.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Kondenserad

mjölk.

Anm. till

nr 136.

Margarin.

Nr 140.

Ister.

Nr 57.

Oleomargarin.

Nr 61.

Flott.

Nr 141.

19:o.

I tulltaxekommitténs betänkande uppgifves, att kondenserad mjölk

alltid lärer importeras i hermetiskt slutna kärl och i följd däraf vid

tullbehandlingen hänföras till konserver. I anslutning härtill har kommittén,

som icke velat föreslå ändring i gällande praxis, under rubriken

för mjölk och grädde upptagit eu anmärkning af innehåll, att ifrågavarande

artikel skulle hänföras till konserver. Denna anmärkning återfinnes

ock i det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget, under rubrik nr

136. Emellertid har, enligt hvad inom utskottet upplysts, på senare

tid kondenserad mjölk af viss beskaffenhet börjat att införas, förpackad

i fat. Denna vara, som lärer betinga ett pris af ungefär 58 öre per

kilogram, har vid tullbehandlingen hänförts till rubriken för varor i

taxan, ej specificerade, arbetade, med tullsats af 15 procent af värdet.

Enär sådan vara med hänsyn till sitt värde icke lärer kunna draga så

hög tull, som för konserver stadgas, och då kondenserad mjölk i hermetiskt

tillslutna kärl måste tullbehandlas såsom konserver äfven utan

uttryckligt stadgande därom, hemställer utskottet,

att förevarande anmärkning under rubriken nr

136 må ur förslaget utgå.

20:o.

För konstgjord! smör (margarin) upptages i Kungl. Maj:ts förslag i

rubrik nr 140 en tullsats af 15 öre per kilogram i stället för nu gällande

tullsats, 20 öre.

I motionen II : 248 har af herr Eriksson i Grängesberg in. fi., i

sammanhang med hemställan om afslag å förevarande kungl. proposition

och verkställande af ytterligare utredning i ämnet, yrkats, bland

annat, att Riksdagen måtte besluta att, i afvaktan på att tullfrågan sålunda

må kunna upptagas till afgörande i hela dess omfattning, »borttaga

tullen å margarin (nr 140), nu föreslagen till 15 öre per kilogram,

samt i öfverensstämmelse härmed borttaga eller nedsätta tullen å för

margarinindustrien behöfliga råämnen eller halffabrikat».

Af enahanda formella skäl, som föranledt utskottet att afstyrka

ett af motionärerna framställdt, liärofrån i punkt 9: o) behandladt

yrkande, finner utskottet ej heller motionärernas nu förevarande förslag

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 45

böra bifallas. Utskottet vill dessutom åberopa den utredning, som i

denna fråga verkställts af tulltaxekommittén, och hvilken utredning

synes visa, att det icke för närvarande är tillrådligt att utöfver livad

tulltaxekommittén föreslagit ändra tullförhållandena för margarinindustrien.

På grund häraf hemställer utskottet,

a) att Riksdagen ville, med afslag å motionen

II: 248 i hvad den afser tullen å margarin, godkänna

rubriken nr 140 i Kungl. Maj:ts förslag oförändrad.

Utskottet hemställer vidare,

b) att förslagets rubrik nr 57, så lydande:

Ister............................................................. 1 kg. 15 öre

må godkännas;

c) att den i förslaget upptagna rubriken

nr 61 med anmärkning, så lydande:
Oleomargarin

.............................................. 1 kg. 10 öre

Amu. Med oleomargarin afses det ur talg

afskilda, till margarinberedning tjänliga fettämne,

hvars smältpunkt ligger vid eller under -j- 42°

Celsius.

må godkännas; samt

d) att förslagets rubrik nr 141,

hvilken lyder sålunda:

Flott (smult)................................................ 1 kg. 15 öre

må godkännas.

21:o.

Enligt gällande tulltaxa åtnjuter artikeln ägg tullfrihet, Plärutinnan

föreslås i Kungl. Maj:ts proposition icke någon förändring.

Emellertid har i ofvan nämnda, inom Andra kammaren väckta motioner,

nr 125 och 247, föreslagits åsättande af tull å nämnda artikel. I motionen

nr 125 af herr Sjöberg, afseende tiden från och med nästa års början,

yrkas, »att Riksdagen ville besluta åsättande af från utlandet införda

ägg en tull, som lämpligen torde kunna bestämmas till 25 öre per

kilogram».

Ägg

Nr 143.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Af herr Olausson har i motionen II: 247, bland annat, hemställts,

»att Riksdagen ville besluta sådan ändring i Kung!. Maj:ts nådiga proposition

nr 69 med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande

varor, att ägg åsättas en tullsats af 15 öre för kilogram».

Införseln och utförseln af ägg under tioårsperioden 1899—1908

framgår af nedanstående sammanställning af uppgifter, hämtade ur den

officiella statistiken:

V

I n f ö

r s e 1

Utför

sel

Al

styck.

kr.

styck.

kr.

1899

43,886,346

1,755,454

4,206,192

168,248

1900

63,770,209

2,550,808

2,901,060

116,042

1901

74,806,634

2,992,265

5,586,372

223,455

1902

71,339,446

2,853,578

8,674,755

346,990

1903

71,123,643

2,844,946

14,044,784

702,239

1904

84,704,021

3,388,161

22,757,664

1,137,883

1905

69,203,342

2.837,337

32,027,476

1,633,401

1906

69,806,141

2*862,052

35,721,938

1,821,819

1907

68,032,370

3,129,489

36,112,479

2,022,299

1908

55,876,176

2,570,304

38,837,492

2,174,900

Häraf framgår, att införseln af ägg under de senare åren visat

en nedåtgående tendens, under det att utförseln samtidigt företett stadig

ökning. Det vill sålunda synas, som om den svenska äggproduktionen

befunne sig i rätt godt läge. Under sådana omständigheter och då

det icke torde vara lämpligt att utan tvingande skäl tullbelägga en

sådan i den allmänna lifsmedelsförbrukningen ingående artikel, har utskottet

ansett sig icke höra förorda motionärernas förslag, utan hemställer

utskottet,

a) att Riksdagen må, med afslag å ej mindre

motionen II: 125 i hvad densamma afser tiden efter

den 30 november 1911 än ock motionen II: 247 i

hvad denna afser tull å ägg, godkänna rubriken n:r

143 i Kung!. Maj:ts förslag.

Beträffande motionen II: 125, i hvad densamma afser tiden före

den 1 december 1911, kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande,

hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

b) anmäla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

4=7

22:o.

I motionen 1:58, som jämväl synes afse tiden före den 1 december

1911, yrkar herr Clason, »att tullsatsen å artikeln gåslefverpastej

höjes till (förslagsvis) 2 kronor per kilogram».

Enligt hvad för utskottet uppgifvits, inkommer gåslefverpastej

under tiden oktober—april, då varan företrädesvis är föremål för import,

antingen i bakverk eller i porslinsterriner och hänföres i båda fallen,

enligt för närvarande vid tullbehandlingen tillämpad praxis, till taxans

sista rubrik med eu tull af 15 procent af värdet. Det slags gåslefverpastej,

som i handelsstatistiken finnes upptager under rubriken konserver,

lärer till största delen utgöras af s. k. gåslefverpuré, som alltid inkommer

i hermetiskt tillslutna kärl och hvars pris uppgifvits utgöra

endast 3 å 4 kronor per kilogram, under det att priset å den egentliga

gåslefverpastej en lärer uppgå till omkring 13 kronor per kilogram, om

priset beräknas efter varans nettovikt.

I och med införandet af den bestämmelse, som återfinnes under

förslagets rubrik nr 148, skulle emellertid sistberörda vara komma att

draga tull med 50 öre per kg.

Ehuru sålunda färsk gåslefverpastej för närvarande i allmänhet

drager högre tull, än motionären antagit, finner utskottet i likhet med

motionären artikeln i dess egenskap af öfverflödsvara väl tåla vid en

högre tull, än som enligt förslaget skulle åsättas densamma, och synes

den för kaviar under rubriken nr 145 föreslagna tullsatsen af 2 kronor

50 öre per kilogram lämplig äfven för gåslefverpastej; i följd hvaraf

varan i fråga torde lämpligen kunna upptagas i nämnda rubrik. Någon

anledning att höja tullen å ofvannämnda till konserver hänförliga gåslefverpuré

synes däremot icke förefinnas.

Med stöd af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen ville, i anledning af motionen

1: 58 i hvad den afser tiden efter den 30 november

1911, besluta, att den i Kungl. Maj:ts förslag upptagna

rubriken nr 145 med anmärkning skall erhålla följande

förändrade lydelse:

Kaviar och saltad fiskrom, ej

särskilt nämnd, äfven för
-

Gåslefver

pastej.

Nr 145.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Ssiåbröd.

Hr 149.

48 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

varade i hermetiskt tillslutna

kärl; äfvensom gåslefverpastej,

ej hänförlig till konserver 1 kg. 2 kr. 50 öre.

Anm. Därest kaviar eller saltad fiskrom inkommer i

hermetiskt tillslutet kärl, inräknas detta i varans

vikt.

Beträffande herr Clasons ifrågavarande motion, i hvad den rör

tiden före den 1 december 1911, kommer utskottet att i annat sammanhang

afgifva yttrande, hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

b) anmäla.

23:o.

Ben viktigaste under förslagets rubrik nr 149 fallande artikeln

utgöres af käx, en vara som är föremål för afsevärd tillverkning inom

landet.

Priset å de vanligaste slagen, hvilka nu draga tull med 30 öre

per kilogram, lärer uppgå till 1 krona å 1 krona 10 öre per kilogram,

under det att den dyrare, med öfverdrag eller mellanlägg af socker,

choklad eller liknande ämne försedda käxen, hvilken tullbehandlas som

konfityrer med tull af 50 öre per kilogram, uppgifvits betinga ett pris,

per kilogram räknadt, af 1 krona 90 öre eller mera.

Den mest vägande erinran mot gällande tullsatser, som förekommit,

har varit, att olägenhet vid tullbehandlingen skulle förorsakas däraf,

att skillnad behöfde göras mellan olika slag af käx; men då detta

förhållande icke i och för sig synts utskottet tillräckligt motivera den

tullförhöjning, förslaget innebär, har utskottet ansett nuvarande tullbehandling

höra bibehållas och sålunda ifrågavarande rubrik böra bringas

i öfverensstämmelse med nu gällande bestämmelser i ämnet.

Utskottet får med stöd af hvad sålunda anförts, hemställa,

att rubriken nr 149 i förslaget må erhålla följande

förändrade lydelse:

Finare småbröd, bakelser, käx, pepparkakor

med flera dylika slag af bröd,

hvilka ej kunna hänföras till konfityrer,

närmaste emballagets vikt inberäknad 1 kg. 30 öre.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

49

*24:o.

I afseende å de i Kungl. Maj:ts förevarande proposition upptagna Kaffe etc.

rubrikerna, nr 156 och 157, för kaffe och kaffesurrogat likasom ock Nrl,3g67och

rörande ofvan omförmäld a motion 1:67 af herr Knaust kommer utskottet

att afgifva särskildt yttrande i sammanhang med förnyadt

utlåtande rörande Kungl. Maj:ts proposition nr 24 angående ändring

af tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat, hvilket utskottet härmed

får för Riksdagen

anmäla.

25:o.

Beträffande artikeln te upptager förslagets rubrik nr 158 nu gäl- Te.

lande bestämmelse oförändrad. Nr ,58-

Enligt denna skall nettoförtullning af varan äga rum och medgifves

sålunda vid tullbehandlingen afdrag i vikten, bland annat, för

pappersomslag, folier, etiketter och dylik utstyrsel, hvarmed varan i den

form, hvari densamma vid detalj försäljning i allmänhet tillhandahålles,

är försedd.

Beträffande åtskilliga i förslaget upptagna artiklar har det med

detaljförpackningen förenade arbetet, som hvad denna artikel beträffar

på senare tiden börjat alltmera utföras här i landet, skyddats genom

särskild högre tullsats för på sådant sätt förpackad vara.

Ehuru en sådan åtgärd beträffande te i småförpackningar ej torde

vara lämplig, synes dock tillbörligt, att de, som inom landet sysselsätta

sig med förpackningsarbetet, icke till följd af tullen å förpackningsmaterialet,

som i regel måste köpas utifrån, blifva sämre ställda än deras

utländska konkurrenter; och torde med hänsyn härtill omslagets vikt

vid tullbehandlingen böra inräknas i vikten af varan.

Utskottet hemställer fördenskull,

att till rubriken nr 158 i förslaget må fogas en

så lydande anmärkning:

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, folier,

papper ock dylikt omslag.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

26:o.

Senap,

malen etc.

Nr 171.

Nu gällande tulltaxa innehåller beträffande senap följande bestäm
-

melser :

Senap:

omalen............................................................................. 1 kg. 10 öre

malen, kärlens vikt inberäknad............................... 1 kg. 30 öre

preparerad, kärlens vikt inberäknad........................ 1 kg. 50 öre

I det föreliggande förslaget hafva alltså den malna och den preparerade

senapen upptagits med gemensam tullsats af 50 öre per kg.,

eller samma belopp, som nu gäller för den preparerade varan. Såsom

skäl för denna förändring i nuvarande bestämmelser har af tulltaxekommittén

i dess betänkande anförts, att skillnaden mellan malen och

preparerad senap vore svår att bestämma, hvilket ock förorsakat ojämnhet

vid tullbehandlingen; att malen senap icke importerades för vidare

industriell bearbetning här i landet; men att däremot en stor mängd

dylik senap för utländska firmors räkning infördes för att efter någon

preparering förpackas i för detaljhandeln afsedt emballage och föras ut

på den inhemska marknaden till förfång för den svenska beredningsindustrien.

Enligt utskottets mening bör emellertid den malna senapen, som

ej undergått vidare beredning, i tullhänseende ej likställas med den

färdigberedda varan, utan har utskottet ansett sig böra för densamma

föreslå samma tull som den nu utgående eller 30 öre per kilogram.

Hvad beträffar svårigheten att vid tullbehandlingen skilja mellan den

enbart malna och den preparerade senapen, har utskottet ansett, att

denna svårighet kunde afhjälpas genom att, i enlighet med inom affärsvärlden

gängse praxis, till preparerad senap hänföra endast sådan vara,

som förekommer i degform.

Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

Rubrikerna nr 170 och 171 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande

lydelse:

Senap:

170. omalen (senapsfrö) ......................................................... 1 kg. 10 öre

171. malen eller preparerad, kärlens vikt inberäknad 1 kg. 50 öre

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

att i stället för rubriken nr 171 må i taxan upptagas

två så lydande rubriker:

Senap:

malen, kärlens vikt inberäknad 1 kg. 30 öre

preparerad (i degform) kärlens

vikt inberäknad....................... 1 kg. 50 öre

27:o.

Rubrikerna nr 173 och 174 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande

lydelse:

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlikstjälkar:
173.

omalna................................................................................. 1 kg. 25 öre

174. malna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor och

dylikt emballage inberäknad.................................... 1 kg. 40 öre

Ifrågavarande kryddor draga enligt gällande taxa en tull af 25 öre

per kilogram, oafsedt om de äro malna eller icke. Utskottet, som

visserligen ansett, att högre tull bör åsättas den malna varan, har

likväl icke kunnat finna, att tullsatsen bör sättas så högt, som af

Kungl. Maj:t föreslagits. Enligt upplysningar, som tulltaxekommittén

lämnat, uppgår förmalningskostnaden för peppar till 20 öre samt för

ingefära och nejlikor till 30 öre allt per kilogram räknadt. Vid sådant

förhållande, och då viktförlusten vid målningen icke lärer uppgå till

mera än 3 å 5 procent, har utskottet funnit en med 5 öre per kilogram

förhöjd tullsats för den malna varan utgöra ett fullt tillräckligt skydd för

den inhemska förmalningen, särskildt då den malna varan enligt förslaget

skulle underkastas bruttoförtullning.

På grund häraf hemställer utskottet,

att tullsatsen för rubriken nr 174 i Kungl. Maj:ts

förslag må bestämmas till 30 öre per kilogram.

28:o.

För kardemumma, muskot och muskotblomma hafva i förslagets

rubrik nr 175 upptagits nuvarande tullsats, 2 kronor per kilogram.

Peppar etc.,

malen.

Nr 174.

Kardemumma

etc.

Nr 175.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kanel etc.,

malen.

Nr 177.

Hudar och

skinn, beredda

etc.

Nr 198-200,

204 och 205.

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Utskottet meddelade upplysningar gifva vid handen, att medelvärdet

utgör, för kardemumma 2 kronor 75 öre och för muskot samt muskotblomma

2 kronor 40 öre, allt per kilogram räknadt. Med hänsyn härtill

och då den viktigaste af artiklarna i fråga ingår såsom ingrediens i allmänt

använda brödsorter, har utskottet ansett tullsatsen böra nedsättas till

hälften af nuvarande belopp; och hemställer utskottet alltså,

att tullsatsen för rubriken nr 175 må bestämmas

till 1 krona per kilogram.

29:o.

Rubrikerna nr 176 och 177 i Kungl. Maj:ts förslag äro afföljande

lydelse:

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och cassia lignea:

176. omalen ............................................................................ 1 kg. 50 öre.

177. malen, vikten af burkar, papper och dylikt em
ballage

inberäknad ................................................ 1 kg. 65 öre.

Af enahanda skäl, som i punkten 27:o anförts i fråga om reduktion

af skyddet för målning af peppar, anser utskottet jämväl en nedsättning

af tullen å malen kanel påkallad; och hemställer utskottet,

att tullsatsen för rubriken nr 177 må bestämmas

till 55 öre per kilogram.

30:o.

Rubrikerna nr 198—200 samt 204 och 205 i Kungl. Maj:ts förslag

hafva följande lydelse:

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

beredda, half beredda härunder inbegripna:

sul- och bindsulläder samt hvalross- och flodhästhudar:

andra slag:

198. i stycken, vägande netto minst 2.5 kg............... 1 kg. 65 öre

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

i stycken af mindre nettovikt:

199. lackerade; äfvensom grill- och silfver
skinn.

............................................................. 1 kg. 2 kr.

200. andra................................................................. 1 kg. 1 kr. 20 öre

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna

eller utklippta, men icke vidare bearbetade,

ej särskilt nämnda:

andra slag:

204. lackerade eller af guli- eller silfverskinn ... 1 kg. 2 kr. 40 öre

205. andra, ränder, äfven hopskarfvade, här
under

inbegripna............................................. 1 kg. 1 kr. 20 öre.

Anm. till nr 203—205. Krökning af resefter anses

icke såsom bearbetning.

De till rubrikerna nr 198—200 hänförliga artiklarna draga nu

tull med 65 öre per kilogram.

Ehuru utskottet —■ med hänsyn därtill att lädret numera, genom

tillämpandet af modernare garfningsmetoder, är lättare per ytenhet

räknadt än vid fastställandet af nu gällande tullsats — finner rättvist,

att en reglering af lädertullen genomföres, kan utskottet dock ej i allt

ansluta sig till förslaget i här föreliggande form.

Genom fastställande af en viktgräns vid 2.5 kilogram skulle

nästan alla de skinn, som skofabrikerna använda för sin tillverkning,

komma att hänföras till rubriken nr 200 och sålunda beläggas med

nära nog dubbelt så hög tull som den nu gällande; och detta synes

så mycket mera betänkligt, som vissa skinnsorter ej lära beredas inom

landet. Äfven andra industrier än skofabrikationen skulle genom de

föreslagna bestämmelserna få sina råmaterialier väsentligt fördyrade.

Med hänsyn härtill och då garfverinäringen här i landet åtminstone

för närvarande lärer arbeta med ett gynnsammare resultat än skoindustrien,

anser utskottet rådlig! att viktgränsen icke sättes högre än vid

1 kilogram.

Med afseende å tulltatsernas storlek finner utskottet, som väl

ansluter sig till den af tulltaxekommittén uttalade uppfattningen om

lämpligheten af att med en högre full belägga vissa lyxskinn, att den

för rubriken nr 199 föreslagna tullsatsen dock bör nedbringas till 1 krona

50 öre, hvilken tullnedsättning torde vara särskildt påkallad med hänsyn

till de lackerade skinnens användning för liera olika ändamål och däri
O
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

bland äfven vid tillverkning af vissa slag af billiga skodon. Hvad

vidare beträffar tullsatsen i rubriken nr 200, lärer densamma utan olägenhet

kunna nedsättas till 1 krona per kilogram.

I anslutning till hvad sålunda blifvit af utskottet ifrågasatt torde

en jämkning af tullsatserna för de ur ifrågavarande skinn utstansade,

utskurna eller utklippta läder- och skinnstyckena böra vidtagas; och

vill utskottet med afseende härå för rubrikerna nr 204 och 205 förorda

tullsatser af respektive 1 krona 80 öre och 1 krona per kilogram.

Med stöd af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förslagets rubriker nr 198—200 samt 204

och 205 må i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Hudar och skinn, ej hänförliga

till pälsverk:

beredda, halfberedda härunder

inbegripna:

sulläder och bindsulläder

samt hvalross- och flodhästhudar

:

andra slag:

198. i stycken, vägande netto

minst 1 kg............... 1 kg. 65 öre

i stycken af mindre

nettovikt:

199. lackerade; äfvensom

gull och silfverskinn 1 kg. 1 kr. 50 öre

200. andra .......................... 1 kg. 1 kr.

Läder- och skinnstycken, utstansade,

utskurna eller utklippta,

men icke vidare

bearbetade, ej särskild!

nämnda:

andra slag:

204. lackerade eller af gull
eller

silfverskinn ........ 1 kg. 1 kr. 80 öre

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 55

205. andra, ränder, äfven hopskarfvade,

härunder inbegripna

........................... 1 kg. 1 kr.

Anm. till nr 203—205 (lika

med förslaget).

31:o.

I rubriken nr 240 i Kung!. Maj:ts förslag hafva block och läster

för tillverkning af skodon upptagits med en tullsats af 15 öre per kilogram.

Enligt gällande taxa draga dessa artiklar en tull af 10 öre per

kilogram. Enär varorna i fråga utgöra en viktig förbrukningsartikel

vid den inhemska skotillverkningen, har utskottet särskildt med hänsyn

till de mindre gynnsamma förhållanden, under Itvil ka, denna industri

arbetar, icke kunnat tillstyrka den föreslagna tullförhöjningen utan ansett

gällande tullsats böra bibehållas, hvarvid de ifrågavarande artiklarna

lämpligen torde kunna sammanföras med de i rubriken nr 239 upptagna,

för hvilka jämväl förslaget upptager en tullsats af 10 öre per kilogram.

Utskottet hemställer alltså,

att tullsatsen för block och läster för tillverkning

af skodon må bestämmas till 10 öre per kilogram

samt att artiklarna i fråga må öfverflyttas till förslagets

rubrik nr 239, och att denna i följd häraf,

erhåller följande förändrade lydelse:

Block och läster för tillverkning af skodon;

äfvensom träskor och ämnen till

infattning af borstar (s. k. borstträn)

samt formar för industriella ändamål 1 kg. 10 öre.

32:o.

Rubrikerna nr 276—279 i Kungl. Maj:ts förslag äro af följande

lydelse:

Borstbindararbeten, såsom borstar, penslar, kvastar

och viskor m. in.:

276. af fiber, gräs, rötter, eller andra vegetabiliska

ämnen, utan afseende å infattning eller montering

................................................................. 1 kg. 15 öre

Block etc.

Nr 240.

Borstbindar
arbeten.

Nr 276-279.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

af andra ämnen:

med infattning eller montering af järn eller

opoleradt eller måladt trä; äfvensom

penslar samt murar- och målarborstar,

alla slag, ej till nästföregående rubrik

hänförliga, samt tandborstar med infattning

af ben eller celluloid.......................... 1 kg. 60 öre

med infattning eller montering af guld eller

silfver................................................................ 1 kg. 6 kr.

Anm. Borstbindararbeten med infattning af guld eller

silfver skola förses med kontrollstämpel enligt hvad

för guld- och silf ver arbeten är stadgadt.

279. med annan infattning eller montering, damm
och

pudervippor härunder inbegripna 1 kg. 1 kr. 50 öre

Anm. till nr 276—279. Afdrag i vikten medgifves ej

för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller

för kartor.

I motionen II: 245 har herr Larsson i Klagstorp yrkat, »att Riksdagen,

med afslag å kungl. propositionen i förevarande afseende, måtte

besluta, att sista delen af nr 277 under rubriken ’VI. Trävaror, flätade

varor etc.’ i kungl. propositionen nr 69, som börjar med orden, ''samt

tandborstar--och slutar med--celluloid’, skall ur förevarande

förslag utgå».

Till stöd för detta yrkande har motionären anfört följande:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 69 till innevarande års Riksdag

föreslår Kungl. Maj:t, i enlighet med tulltaxekommitténs förslag, under

rubriken ''VI. Trävaror, flätade varor etc.’, samt nr 277, att tandborstar

med infattning af ben eller celluloid skola åsättas en tull af 60 öre pr

kg. Enligt nu gällande tulltaxa är denna artikel åsatt tull med 1 kr.

20 öre pr kg. Såsom motiv för den föreslagna nedsättningen har

kommittén meddelat, att en importör gjort framställning härom, samt

vidare, att ''dylika borstar icke lära tillverkas inom landet’.

Emellertid har under förra året åtminstone en fabrik inom landet

igångsatt sådan tillverkning,-------och fabrikationen

anses, enligt meddelad upplysning, kunna ekonomiskt bära sig, om denna

vara får åtnjuta det skydd den hittills haft och hänföras till den rubrik,

hvarunder den hittills hört (i gällande tulltaxa nr 60).»

277.

278.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 57

Då tillverkning af tandborstar numera upptagits inom landet och

den förutsättning, hvarpå förslaget om åsättande af en lägre tullsats

för ifrågavarande artikel än den, som skulle gälla för de i rubriken nr

279 upptagna artiklar, sålunda förfallit, hemställer utskottet,

att Riksdagen måtte, med bifall till förevarande

motion II: 245, godkänna rubrikerna nr 276—279 med

den ändring, att ur rubriken nr 277 uteslutas orden

»samt tandborstar med infattning af ben eller celluloid».

33:o.

För den inhemska fabrikationen af belysningsartiklar importeras

ett visst slags, hufvudsakligen af glaspärlor bestående, fransar. Denna

artikel drager för närvarande tull med 3 kronor per kilogram, hvilken

tullsats äfven enligt föreliggande förslag skulle drabba densamma. För

utskottet har emellertid påvisats, att denna tullsats vore oskäligt hög,

och då ifrågavarande artikel ej lärer vara föremål för tillverkning här

i landet, synes en nedsättning af tullsatsen påkallad, vid hvilket förhållande

det torde vara lämpligt att upptaga sistnämnda artikel i rubriken

för glaspärlor.

Utskottet hemställer alltså,

att rubriken nr 289 i förslaget må erhålla följande

förändrade lydelse:

Pärlor:

oinfattade:

oäkta:

glas-; härunder inbegripna jämväl

s. k. pärlfransar till lampor, amplar

och dylika belysningsartiklar 1 kg. 60 öre.

Glaspärlor

etc.

Nr 289.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

34:o.

Asfalttak- Rubriken nr 298 i det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget har

''N?a298 följande lydelse:

Papp:

asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller tjäroljor

bestruken eller impregnerad papp, härunder

jämväl inbegripen s. k. asfalt- och tjärfilt; äfvensom

förhydnings- och grålumppapp utan impregnering

.................................................................. 1 kg. 2 öre

I motionen II: 243 har af herr Carlson i Herrljunga yrkats, »att

den under nr 298 i föreliggande förslag till ny tulltaxa angifna tullsatsen

af 2 öre per kilogram för asfalttakpapp och annan med asfalt,

tjära eller tjäroljor bestruken eller impregnerad papp etc. måtte sänkas

till nuvarande belopp eller 1 öre per kilogram».

De af motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen, i fråga

om hvilka hänvisas till motionen, synas icke utskottet till fyllest motivera

en nedsättning af den under ofvanstående rubrik upptagna tullsatsen.

Till stöd för sin uppfattning i detta hänseende hänvisar utskottet, oafsedt

hvad tulltaxekommittén i ämnet anfört, till det förhållande, att en

icke obetydlig import äger rum af dylik vara, ofta nog af mindre god

beskaffenhet. Importen under år 1908 omfattade nära 530,000 kilogram,

till större delen inkommande från Tyskland.

Med hänsyn härtill hemställer utskottet,

att Riksdagen ville, med afslag å förevarande

motion II: 243, godkänna rubriken nr 298 i Kungl.

Maj:ts förslag oförändrad.

Tidningspapper.

Nr 303.

35:o.

Rubriken nr 303 i Kungl. Majrts förslag har följande lydelse:

Papper:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23. 59

skr it''- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-,

silkes- och annat fint omslagspapper samt

andra, ej särskildt nämnda slag af papper, allt

försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller färgadt

i massan:

andra slag:

icke försedt med vattenmärke och ej

linjeradt.......................................................... 1 kg. 10 öre.

Beträffande den till ofvanstående rubrik hänförliga artikeln tidningspapper

yttrar tulltaxeko in mitten i sitt betänkande följande:

»I det ofvanberörda utlåtandet af representanter för pappersbruken

m. fl. har föreslagits att nedsätta tullen å tidningspapper från 10 till

4 öre per kilogram. Medgifvas måste ock, att den nuvarande tullsatsen

är alltför hög i förhållande till varans värde, som allt efter olika kvaliteter

växlar mellan 15 och 30 öre per kilogram. Emot ett särskiljande

af tidningspapper från öfriga pappersslag talar emellertid den tulltekniska

svårigheten vid att snabbt och säkert konstatera den för tidningspapper

bestämmande halten af slipmassa. Mindre halt af slipmassa

låter sig rätt väl fastställa medelst vissa reagenser; men om slipmassan

ingår till hälften eller däröfver af papperets vikt, kan bestämningen

ske endast genom en omständlig mikroskopering. Därtill kommer också,

att tidningspapperets pris hittills, tack vare konkurrensen mellan de inhemska

fabrikanterna, varit lägre i Sverige än å världsmarknaden. Sålunda

uppgifves, att 1907 års svenska, till 25,000 tons uppgående konsumtion

såldes till ett genomsnittspris af 15.5 öre vid ett samtidigt

världsmarknadspris af 18.7 5 öre per kilogram. Då under sådana omständigheter

tullsatsens större eller mindre belopp synes vara utan

egentlig betydelse, torde åtminstone tills vidare, så länge icke någon

varaktig sammanslutning till skyddets utnyttjande fabrikanterna emellan

kan konstateras, ej vara skäl att närmare inlåta sig på en så svårlöst

fråga.»

Vid behandlingen inom utskottet af ifrågavarande rubrik hafva

framförts vägande skäl för lämpligheten af att åsätta tidningspapper en

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

lägre tull än den nu föreslagna. Härvid har visserligen icke blifvit förbisedt,

att tullsatsens storlek under normala förhållanden, då allt för

landets behof erforderligt tidningspapper anskaffas inom landet och import

sålunda icke äger rum, saknar betydelse för varans pris, men å andra

sidan har framhållits de olägenheter, som vore att motse, därest förbrukarna

af förevarande artikel — såsom förhållandet blefve, om den

inhemska tillverkningen af tidningspapper af en eller annan anledning

under någon tid inställdes — tillfälligtvis blefve hänvisade att fylla sitt

behof af varan från utlandet. Under sådana omständigheter skulle

nämligen denna komma att i väsentlig grad fördyras genom den i förhållande

till varans värde mycket höga tullen. Det lärer ej heller kunna förnekas,

att införandet af en lägre tull å tidningspapper vore i princip riktigt.

Häremot möta emellertid, såsom af tulltaxekommittén påvisats, tulltekniska

svårigheter. Utskottet har emellertid icke blifvit af den förebragta

utredningen öfvertygadt om, att dessa svårigheter skulle vara oöfverstigliga.

Ett stöd för denna mening hämtar utskottet från den omständigheten,

att i den nya danska tulltaxan tidningspapper upptagits

med särskild tullsats. Utskottet anser därför, att en förnyad utredning

bör verkställas angående möjligheten att tulltekniskt skilja tidningspapper

från annat tryckpapper; och torde Riksdagen böra hos Kungl.

Maj:t göra framställning om anordnande af en dylik utredning. I afbidan

på resultatet af denna utredning torde dock den föreslagna tullsatsen

böra åsättas.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen ville godkänna rubriken nr 303

i förslaget, samt

b) att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse till

Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa

utredning, huruvida med hänsyn till möjligheten af

att vid tullbehandlingen skilja mellan tidningspapper

och annat tryckpapper särskild, lägre tullsats må

kunna åsättas förstnämnda slag af papper, samt därefter

för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill

denna utredning kan gifva anledning.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

61

>6:o.

358.

359.

Rubrikerna nr 358 och 359 i Kungi. Maj:ts förslag lyda sålunda:

Vadd:

bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne ........................................................................... 1 kg. 20 öre

annan.

— fri.

Under hänvisning till hvad utskottet här nedan i punkt 40:o

föreslår rörande bomullsvadd,, och då för ullvadd torde böra gälla enahanda

bestämmelser, hemställer utskottet,

att Riksdagen ville besluta, att i stället för

rubrikerna nr 358 och 359 i förslaget skall i taxan upptagas

en så tydande bestämmelse:

Vadd................................................... 1 hg. 10 öre.

37:o.

Utskottets uppmärksamhet har fästs därå, att ett vid tillverkning

al mattor användt halffabrikat, s. k. sniljgarn, enligt nu gällande bestämmelser

tullbehandlas såsom ylleväfnad med tull af 1 krona 75 öre per

kilogram, hvilken tullsats torde få anses vara alltför hög i betraktande

ej mindre däraf, att inom landet icke lärer förekomma någon tillverkning

af sniljgarn, än äfven af det förhållande, att tullen å det färdiga fabrikatet,

s. k. Axminstermattor, utgår med endast 60 öre per kilogram. Enligt

den i Kungl. Maj:ts förslag under rubriken nr 494 intagna anmärkningen

— hvilken enligt rubriken nr 390 äger tillämpning jämväl i fråga

om yllevaror — skulle säkerligen artikeln i fråga komma att tullbehandlas

såsom band med tull af 2 kronor 25 öre per kilogram. Till afhjälpande af

nu anmärkta missförhållande torde vara lämpligt, att ifrågavarande

artikel får draga samma tull som blekt, färgadt eller tryckt effekt- eller

fantasigarn af ull, med hvilken artikel sniljgarnet jämväl ur teknisk

synpunkt ansetts kunna med fördel sammanföras, och hemställer förty

utskottet,

att rubriken nr 372 må erhålla följande förändrade

lydelse:

Ullvadd.

Nr 358

och 359.

Sniljgarn.

Nr 372.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Garn af lin

ctc

Nr 402-405.

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Garn:

af ull, med eller utan inblandning

af annat spånadsämne

med undantag af silke:

effekt- eller fantasigarn:

372. blekt, färgad t eller tryckt;

äfvensom s. k. sniljgarnför

mattillverkning 1 kg. 50 öre.

38:o.

Kubrikerna nr 402—405 i Kungl. Maj:ts förslag äro af följande

lydelse:

Garn:

402.

403.

404.

405.

af andra till Afd. VIII C börande spånadsämnen,

äfven i förening med bomull eller jute:

enkelt, oblekt och ofärgadt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder

öfver nr 25 ....................................................

enkelt, blekt, färgad^''eller tryckt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder

öfver nr 25 ......................................................

1 kg. 20 öre

1 kg. 25 „

1 kg. 40 „

1 kg. 45 „

Anm. till nr 402•—405. Därest ett och samma kolli

innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf

garnet är underkastadt olika tull, och den olika

finleken icke är genom väran åsatt nummerbeteckning

angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven

för det gröfre garnet.

I det af tulltaxekommittén framlagda förslaget hade för de under

ofvannämnda rubriker upptagna artiklarna föreslagits nedanstående bestämmelser

:

Garn:

af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen,

äfven i förening med bomull eller jute:

enkelt, oblekt och ofärgadt:

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 20 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 1 kg. 25

öfver nr 75 ..................................................... — fritt.

helt, blekt, färgad! eller tryckt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 40 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 1 kg. 45

öfver nr 75 ..................................................... — fritt.

Anm. till nr 400—405. Därest ett och samma kolli

innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf

garnet är underkastadt olika tull, och den olika

finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteckning

angifven, tillämpas den högre tullsatsen

äfven för det gröfre garnet eller för garn, som eljest

på grund af finleken skolat åtnjuta tullfrihet.

Såsom motivering för de sålunda föreslagna bestämmelserna anför

kommittén i sitt betänkande följande:

»Någon tillverkning af lingarn nr 75 eller finare nummer förekommer,

såsom redan nämnts, icke inom landet och torde enligt lämnade

upplysningar ej heller för framtiden komma att uppstå. Dessa garnnummer

framställas nämligen knappast ens i Tyskland utan nästan uteslutande

i Storbritannien eller Irland, hvarest tillgången på lämpligaste

råvara och ett för spinningen gynnsamt klimat utgöra särskilda förutsättningar

för denna tillverkning. Garn af denna finlek användes till

framställning af finare linnevälnader, afsedda för broderiändamål eller

för tillverkning af kragar, manschetter och dylikt. Under det att för

öfriga linneväfnader tullsatserna höjts, har i fråga om dessa finare slag

just med hänsyn till deras nyssnämnda användning såsom halffabrikat

för . viktiga grenar af sömnadsindustrien den nuvarande tullsatsen bibehållits.

Den för det finare lingarnet föreslagna tullfriheten torde emellertid

i och för sig kunna bidraga till, att framställningen af finare linneväfnader

inom landet i större utsträckning än hittills upptages.»

Hvad kommittén sålunda anfört till förmån för tullfrihet för de

finare slagen af linnegarn anser utskottet böra tillmätas afgörande betydelse

och hemställer sålunda,

att Riksdagen må besluta, att de i förevarande

rubriker nr 402—405 med tillhörande anmärkning

i Kungl. Maj:ts förslag upptagna bestämmelser måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

s. 64 Kontrollera mot PDF

Juteväfnad.

Nr 420

och 421.

64

Garn:

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

af andra till Afd. Vill G hörande spånadsämnen,

äfven i förening'' med bomull eller jute:

enkelt, oblekt och ofärgadt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 20 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 ............ 1 kg. 25 „

öfver nr 75 ..................................................... — fritt.

enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 40 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 ............ 1 kg. 45 „

öfver nr 75 ...................................................... — fritt.

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller garn

af olika nummer, på grund hvaraf garnet är underkastadt

olika tull, och den olika finleken icke

är genom varan åsatt nummerbeteckning angifven,

tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre

garnet eller för garn, som eljest på grund af finleken

skolat åtnjuta tullfrihet.

39:o.

Beträffande juteväfnad utan inblandning af annat spånadsämne

innehåller Kungl. Maj:ts förslag, bland annat, följande bestämmelser:

Väfnader:

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:

säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad,

som på en yta af 2 cm. i kvadrat innehåller

sammanlagdt:

420. högst 17 varp- och inslagstrådar............ 1 kg. 10 öre

421. mer än 17 varp- och inslagstrådar ...... 1 kg. 13 ))

Anm. till 420 och 421. Till färgade ränder i

eller invid kanterna eller i midten af väfnaden,

afsedda att tjäna till märke å däraf förfärdigade

säckar, tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

I två lika lydande motioner, den ena, nr 57 inom Första kammaren,

af herrar Danström och V. Berg, och den andra, nr 238 inom Andra

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 65

kammaren, af herr Bengtsson i Bjärnalt m. fl., har yrkats, »att den del

af Kungl. Maj:ts proposition, som rör tullsatserna för juteväfnader, må

erhålla följande förändrade lydelse:

420. högst 15 varp- och inslagstrådar.............................. 1 kg. kr. 0.10

421. mer än 15 varp- och inslagstrådar........................... 1 kg. » 0.13.»

Såsom motivering för nyssnämnda yrkande har i de båda motionerna

antörts följande:

»I kungl. propositionen nr 69 till årets Riksdag med förslag till

förordning med tulltaxa för inkommande varor föreslås under rubrikerna

420 och 421 beträffande juteväfnader följande reviderade tullsatser

(sid. 69):

»utan inblandning af annat spånadsämne:

säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad, som på

en yta af 2 cm. i kvadrat innehåller sammanlagdt:

högst 17 varp- och inslagstrådar ........................... 1 kg. 10 öre

mer än 17 varp- och inslagstrådar ........................ 1 kg. 13 öre,»

hvarom tulltaxekommittén i sitt betänkande på sidan 480 lämnar motivering.

Med gillande af hvad i propositionen i öfrigt anförts beträffande

tullsatserna för juteväf och nya jutesäckar, bedja vi härmed endast få

yrka på eu mindre förändring i det föreslagna antalet trådar, som är

för högt tilltaget, enär den inhemska juteindustrien eljest icke kan ernå

det åsyftade gagnet af de ifrågasatta tullsatserna.

För de glesare juteväfsarter, som användas af trämassefabrikerna,

har i tulltaxeförslaget, just med hänsyn till nämnda industri, ingen förändring

vidtagits i den hittills gällande tullsatsen, 10 öre per kilogram,

som dessutom vid export af trämassa restitueras. Dessa fabriker behöfva

för emballage af sin massa ingen juteväfnad med högre antal

trådar än 15 på en yta af 2 cm. i kvadrat. De allmännaste för detta

ändamål använda kvaliteterna innehålla dock endast 12 å 13 trådar på

nämnda yta.

Den juteväfnad, som på grund af ofvan berörda restitutionsförfarande

företrädesvis tillverkas vid de svenska fabrikerna, och för hvilken

det högre tullskyddet är afsedt, är tätare väfd och innehåller alltid mera

än 15 trådar per 2 cm. i kvadrat samt användes för tillverkning af

säckar för olika industrier. Af dessa väfnader räkna de mest gängse

sorterna nu 18 å 19 trådar per 2 cm. i kvadrat, men för ändamålet lika

lämpliga kvaliteter kunna utan svårighet tillverkas genom användande

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1, Afd. 21 Käft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

af ett något gröfre garn, hvarigenom antalet trådar nedbringas till 16

å 17. Genom appretering kan denna sålunda framställda väf blifva

lika användbar som den med tätare trådinställning, och den föreslagna

tullförhöjningen för väfnader öfver 17 trådar blefve just i de flesta fall

intet bättre skydd än hittills för de inhemska jutefabrikaten.

Att genom det nu omnämnda tillvägagångssättet kringgå den

högre tullsatsen med nu föreslagna affattningen af rubriken är från

utländska fabrikanters sida lätt möjligt, men denna omständighet har

icke framhållits för tulltaxekommittén, och denna har gifvetvis icke

kunnat tänka på en sådan möjlighet, då härtill skulle erfordras en ingående

kännedom om juteväfnaders fabrikation.

Hur betänklig den utländska konkurrensen är för landets juteindustri,

framgår tydligt af den stora import, som under en längre följd

af år ägt rum och som för de sista fem åren belöpte sig till följande

kvantiteter:

1905..........

Juteväfnad.

........ 1,454,801..

Jutesäckar (nya).

............... 90,931 kg.

1906..........

........ 1,417,267..

................ 172,268 »

1907..........

........ 2,234,985..

................ 342,718 »

1908.........

........ 2,408,894...

................ 369,135 »

1909..........

........ 1,949,030..

................ 311,651 »

Sistnämnda års

import är på

grund af då rådande strejk-

lockoutförhållanden något mindre än föregående år, men likväl mycket

afsevärd.

Utom att dessa stora beställningar gått ur landet, ha emellertid

de inhemska fabrikanterna, för att bemöta den utländska konkurrensen

och för att kunna upprätthålla driften, sett sig nödsakade att exempelvis

för 1909 och 1910 antaga order på flera miljoner säckar dels med

ren förlust, uppgående till emellan cirka 3 och 7 Va procent under själfkostnadspris,

dels med ingen eller en ytterst minimal förtjänst. Detta

förhållande är, utom på i utlandet existerande exportpremier, synbarligen

beroende på s. k. dumping för att undertrycka den svenska

tillverkningen.

Äfven genom tullfriheten på brukade säckar är afsättningsmöjligheten

för de svenska jutefabrikerna redan betydligt kringskuren. Importen

af brukade säckar uppgick sålunda:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 67

År.

Värde

kronor.

1902

365,733

1903

466,464

1904

461,893

1905

502,697

1906

530,744

1907

722,797,

hvilket för sistnämnda år vid beräkning af ett genomsnittspris af 35

öre per säck utgör ett antal af något öfver 2 miljoner stycken eller,

då dessa säckar torde väga omkring 1 kilogram stycket, 2,000,000

kilogram.

När härtill kommer restitutionsbestämmelsen angående trämasseväf,

hvarå jutefabrikerna icke kunna tillgodoräkna sig någon tull, återstår

endast en mycket begränsad tillverkning, hvarpå desamma kunna

erhålla en måttlig vinst.

Då det i de fyra svenska jutefabrikerna nedlagda kapitalet uppgår

till omkring 8 miljoner kronor och arbetslönerna till i rundt tal årligen

1 miljon kronor, samt dessutom de industrier, som äro afnämare af

jutefabrikat, för sina tillverkningar åtnjuta ett rikligt tullskydd, anse

vi, att ett något så när effektivt skydd bör tillförsäkras äfven landets

juteindustri, som sysselsätter omkring 2,000 arbetare.))

Den högre tullsats, som i Kungl. Maj:ts förslag förekommer för

den under ofvanstående rubrik nr 421 upptagna tätare juteväfnaden,

har, såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, afsett i främsta

rummet den för tillverkning af säckar ämnade väfven, hvaremot den

nuvarande tullsatsen ansetts böra bibehållas för den glesare väfnad,

som funne användning såsom emballage för trämassa. Enligt hvad för

utskottet påvisats, har väfnad, innehållande allenast 17 varp- och

inslagstrådar på eu yta af 2 centimeter i kvadrat, genom appretering

kunnat göras användbar såsom säckväfnad. Då, vid dylikt förhållande,

den af Kungl. Maj:t föreslagna gränsen mellan ifrågavarande rubriker

icke lämpligen torde böra bibehållas vid 17 trådar och då trämasseväf

nästan utan undantag är glesare än 15 trådar, har utskottet ansett, att

ifrågavarande gräns lämpligen bör sättas i öfverensstämmelse med hvad

motionärerna påyrkat. Beträffande storleken af den tullsats, som bör

åsättas den tätare juteväfnaden, har emellertid utskottet icke kunnat dela

den uppfattning, som i detta afseende kommit till uttryck såväl i Kungl.

Majrts på tulltaxekommitténs utredning grundade förslag som i de båda

s. 68 Kontrollera mot PDF

Bomull och

Vadd.

Nr 447, 448

450 och 451.

68 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

ofvannämnda motionerna. Utskottet har nämligen ansett, att en till 12

öre per kilogram förhöjd tull borde kunna bereda juteindustrien ett tillräckligt

skydd.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Riksdagen ville besluta, att förslagets rubriker

nr 420 och 421 skola i taxan erhålla följande

förändrade lydelse :

V äfnader:

af jute:

utan inblandning af annat

spånadsämne:

säck- och packväfnad,

oblekt och ofärgad, som

på en yta af 2 cm. i

kvadrat innehåller sammanlagdt:
420.

högst 15 varp- och in
slagstrådar.

................. 1 kg. 10 öre

421. mer än 15 varp- och

inslagstrådar ............ 1 kg. 12 öre.

Anm. till nr 420 och 421 (lika med förslaget).

b) att ifrågavarande motioner I: 57 och II: 238

må få anses besvarade genom hvad utskottet här ofvan

under a) hemställt.

40:o.

De i Kungl. Maj:ts förslag upptagna rubrikerna nr 447, 448, 450

och 451 hafva följande lydelse:

Bomull:

447. oblekt, blekt eller färgad......................................... — fri.

448. för medicinskt behof beredd, äfvensom kemiskt

renad: tullbehandlas såsom vadd.

Vadd:

450. bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne, i större eller mindre förpackningar;

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

äfvensom kemiskt renad eller för medicinskt

behof beredd i småförpackningar för detaljförsäljning

.......................................................... 1 kg. 20 öre.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

451. annan............................................................................ — fri.

I den ofvannämnda inom Första kammaren väckta motionen nr 62

bar berr Edvin Hålcanson hemställt, att »Riksdagen i stället för det af

Kungl. Maj:t framlagda förslaget måtte antaga följande lydelse af tulltaxerubrikerna

448, 450 och 451.

Bomull:

448. för medicinskt behof beredd, äfvensom kemiskt

renad ..................................................................... — fri.

Vadd:

450. bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne, äfvensom kemiskt renad eller för medicinskt

behof beredd i större eller mindre förpackningar

.............................................................. 1 kg. 20 öre.

annan .......................................................................... 1 kg. 10 öre.»

Härjämte har i motionen nr 231 inom Andra kammaren herr

Santesson yrkat, »det Riksdagen ville besluta,

att rubriken nr 450 i förslaget till tulltaxa erhåller följande tillägg:

kemiskt renad eller för medicinskt behof, beredd i större förpackningar,

1 kg. 0: 10.»

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den limmade vadden fortfarande

vara åsatt en tull af 20 öre per kilogram, hvaremot den olimmade

— frånsedt den kemiskt renade eller för medicinskt behof beredda

varan i småförpackningar för detaljhandeln — skulle åtnjuta tullfrihet.

Af de officiella statistiska uppgifterna framgår, att importen af den

limmade vadden under de senaste åren varit högst obetydlig, hvaremot

den olimmade varit föremål för en betydande och i ökning stadd införsel.

Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, hade tio af

landets vaddfabriker hos kommittén hemställt, att, med bibehållande af

tullfrihet för all okardad bomull, rå, blekt, färgad eller kemiskt renad,

tull måtte åsättas alla kardade tillverkningar af bomull eller bomullsaffall,

vare sig dessa infördes i balar eller paket. Såsom skäl för denna hemställan

framhölls, yttrar kommittén, den svåra konkurrensen med utlandet,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

äfvensom att de flesta t konkurrerande länder, såsom Norge, Danmark,

Finland, Tyska riket, Österrike, Ryssland och Frankrike, kade skyddat

sin fabrikation af hithörande slag genom tullar, hvarjämte anfördes, ätt,

om enbart vadd i småförpackningar skulle beläggas med tull, apotek

och större affärer skulle importera varan i balar och själfva förpacka

densamma och att sålunda därigenom intet skydd bereddes tillverkningen

af vadd inom landet. Hvad kemiskt ren bomull beträffade, önskades

fortfarande tullfrihet, emedan den utgjorde en viktig råvara för vaddfabrikationen,

ehuruväl samma vara, därest denna industrigren gåfves

tillfälle att utveckla sig, helt visst med fördel skulle kunna tillverkas

inom landet.

Utskottet har ock funnit öfvervägande sannolikt, att den inhemska

vaddfabrikationen för sitt fortbestånd behöfver ett mera omfattande skydd

än det, som nu af densamma åtnjutes. I fråga om anordnandet af sådant

skydd, har utskottet ansett lämpligast, att all kardad bomull — vadd —

vare sig den är limmad eller icke, åsättes en gemensam tullsats af 10

öre per kilogram. Härigenom skulle, å ena sidan, den, såsom det vill

synas, i viss mån för höga tullsatsen å limmad vadd reduceras och, å

andra sidan, en måttlig och efter förhållandena afpassad tullsats åsättas

öfrig vadd. Ett visst stöd för en dylik uppdelning har utskottet trott

sig finna i den föreslagna rubriken för silkesvadd, i fråga om hvilken afseende

icke skulle fästas vid dess egenskap af limmad eller icke limmad.

Utskottet har härvid icke förbisett, att jämväl den för sjukvårdsändamål

afsedda vadden skulle komma att tullbeläggas äfven utan sådan förpackning,

hvarom i Kungl. Maj:ts förslag förmäles. De betänkligheter,

som af statsrådet och chefen för finansdepartementet i detta hänseende

uttalats vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t, har utskottet visserligen

ansett beaktansvärda men dock icke funnit dem vara af den betydelse,

att desamma böra tillerkännas uteslutande inflytande på frågans

afgörande. Det har nämligen framstått såsom sjmnerligen viktigt, för

att icke säga nödvändigt, att inom landet tillverkning af dylik vadd äger

bestånd, och utskottet har vid sådant förhållande icke tvekat att för denna

tillverkning föreslå det skydd, som ansetts erforderligt. Ytterligare ett

skäl synes ock tala för uppmuntrande af tillverkningen i fråga, då nämligen

genom utveckling af vaddfabrikationen större utsikt beredes bomullsspinnerierna

att inom landet vinna afsättning för det vid desamma uppkommande

affallet, hvilket utgör den hufvudsakligaste råvaran vid beredningen

af artikeln vadd. Under nuvarande förhållanden exporteras ofta detta

affall till utlandet för att måhända sedermera återinföras i förädlad form.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Kemiskt renad äfvensom, där sådan möjligen förekommer, för

medicinskt behof beredd okardad bomull torde enligt Kungl. Maj:ts

förslag städse komma att åtnjuta tullfrihet, enär dylik vara icke lärer

förekomma i småförpackningar för detaljhandeln. Härutinnan har utskottet,

likasom ock i fråga om öfrig okardad bomull, icke ifrågasatt

någon ändring i sak, hvaremot den formella alfattningen af förevarande

rubriker ansetts böra i viss mån ändras; och hemställer utskottet i anslutning

till hvad sålunda anförts,

a) att Riksdagen ville besluta, att de i rubrikerna

nr 447, 448, 450 och 451 i förslaget upptagna

bestämmelserna skola i taxan erhålla följande förändrade

lydelse:

Bomull:

okardad, äfven blekt, färgad eller

kemiskt renad ........................... — fri.

kardad: tullbehandlas såsom

vadd.

Vadd.................................................... 1 kg. 10 öre.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för

askar, papper och dylikt omslag.

b) att förevarande motioner I : 62 och II: 231

må få anses besvarade genom hvad utskottet här ofvan

under a) hemställt.

41:o.

För enkelt samt två- eller fl enrådigt, en gång tvinnadt, bomullsgarn

innhåller det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget, som i detta

hänseende i hufvudsak ansluter sig till det af tulltaxekommittén afgifna,

följande rubriker:

Garn:

enkelt :

oblekt och ofärgadt:

452. under nr 23 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning............................................... 1 kg. 15 öre.

453. nr 23 och där öfver ............................................. 1 kg. 20 öre.

Bomullsgarn.

Nr 452-459.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

blekt, färgad!, eller tryckt:

454. under nr 23 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning............................................... 1 kg. 30 öre.

455. nr 23 och däröfver .......................................... 1 kg. 35 öre.

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt:

456. under nr 23, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 20 öre.

457. nr 23 och däröfver ........................................... 1 kg. 25 öre.

blekt, färgadt eller tryckt:

458. under nr 23, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 35 öre.

459. nr 23 och däröfver ............................................ 1 kg. 40 öre.

Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, hade i ett flertal

till kommittén inkomna framställningar föreslagits en nedsättning af

tullen å gröfre garn (under nr 12) till 12 öre per kilogram. Till detta

förslag hade kommittén emellertid icke anslutit sig. Anledningen härtill

vore, att genom ett särskiljande af detta gröfre garn och den däraf

föranledda nya rubriken skulle uppstå en ökning af arbetet vid tullbehandlingen,

som icke synts uppvägas af någon verklig fördel för

garnförbrukarna, i det att tillverkarna af dessa gröfre nummer inom

landet på grund af inbördes konkurrens eller af andra orsaker icke till

fullo utnyttjat det nu bestående skyddet af 15 öre per kilogram. Det

borde vidare anmärkas, att export af svenskt bomullsgarn förekomme i

ej ringa utsträckning, och att, enligt uttalanden af samtliga i ärendet

hörda sakkunniga, det just vore gröfre garn, som exporterades.

Den sålunda uttaiade uppfattningen angående obehöfligheten af en

särskild lägre tullsats för bomullsgarn under nr 12 har utskottet icke

kunnat dela, likasom utskottet icke heller kunnat anse, att de anförda

betänkligheterna ur tullteknisk synpunkt böra hindra den ytterligare

uppdelning i tullbehandlingshänseende, som sålunda ifrågasatts

beträffande detta garn. Det kan, enligt utskottets förmenande, knappast

bestridas, att en nedsättning med 3 öre per kilogram af tullen å denna

råvara för tillverkning af ett stort antal gröfre bomullsväfnader kan

äga berättigande. Från den svenska spinneriindustriens sida har förslag

om dylik tullnedsättning äfven rönt understöd.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställes,

att Riksdagen ville besluta, att de i förslagets

rubriker nr 452—459 upptagna bestämmelser

skola i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

73

Gam:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

under nr 12 (engelsk numrering);

äfvensom s. k. förspinning ......

1

kg.

12

öre

nr 12 och däröfver men under

nr 23 ...........................................

1

kg.

15

öre

nr 23 och däröfver ........................

1

kg.

20

öre

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr 12 (engelsk numrering);

äfvensom- s. k. förspinning ......

1

kg.

27

öre

nr 12 och däröfver men under

nr 23 .............................................

1

kg.

30

öre

nr 23 och däröfver .......................

1

kg.

35

öre

två- eller flertrådigt, en gång tvin-

nadt:

oblekt och ofärgadt:

under nr 12, efter det enkla garnet

räknadt.............................................

1

kg.

17

öre

nr 12 och däröfver men under

nr 23..............................................

1

kg.

20

öre

nr 23 och däröfver ........................

1

kg.

25

öre

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr 12, efter det enkla garnet

räknadt ..........................................

1

kg.

32

öre

nr 12 och däröfver men under

nr 23 .............................................

1

kg.

35

öre

nr 23 och däröfver .......................

1

kg.

40

öre

42:o.

Rubriken nr 465 i Kungl. Maj:ts förslag är af följande lydelse:

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute:

bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med

papper, samt appreterad väf till adresslappar

(s. k. labelklot).................................................... 1 kg. 40 öre.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 10

Bokbindarklot

etc.

Nr 465.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

I motionen 1: 63 af herr Edvin HåJcanson har föreslagits, »att

tullsatsen för bokbindarklot och labelklot i stället för i kungl. propositionen

upptagna 40 öre må af Riksdagen bestämmas till 60 öre per

kilogram, samt att omförmälda rubrik i tulltaxan till följd häraf gifves

följande lydelse:

465. Bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med papper,

samt appreterad väf till adresslappar (s. k. labelklot)

............................................................................. 1 kg. 0.6 0 kr.»

Såsom i det af tulltaxekommittén afgifna betänkandet framhålles

och af motionären ytterligare bekräftas, förefinnes för närvarande ingen

tillverkning inom landet af s. k. bokbindarklot. En förhöjning i den

föreslagna tullen å denna artikel skulle sålunda afse att bereda en, enligt

uppgift, påtänkt inhemsk tillverkning skydd mot utländsk konkurrens.

Då emellertid icke för utskottet kunnat förebringas någon närmare

utredning vare sig om utsikterna för en dylik industris upptagande och

möjlighet att bestå eller angående storleken af det skydd, som eventuellt

borde beredas densamma, har utskottet icke kunnat tillstyrka motionärens

yrkande, utan hemställer utskottet,

att Riksdagen ville, med afslag å förevarande

motion nr 1: 63, bifalla Kungl. Maj:ts proposition i

hvad den rörer omförmälda rubrik nr 465.

43:o.

Spånad?- I rubrikerna nr 511 och 512 i det föreliggande taxeförslaget

klippta etc", återfinnas följande bestämmelser:

Nr 5ll och 511. Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men utan

5I2‘ sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med

den spånadsvara, af hvilken de framställts, utan förhöjning.

512. Spånadsvaror, fållade eller kantade men utan annat sömnads
arbete,

ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med den spånadsvara,

af hvilken de framställts, med tillägg af 10 procent

af tullbeloppet.

Anm. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete hänföras

äfven sådana, som i omedelbart sammanhang med fållen hafva en enkel

hålsöm.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

I två särskilda motioner af enahanda lydelse, den ena, nr 64 inom

Första kammaren, af herr Eclvin Håkanson, och den andra, nr 251 inom

Andra kammaren, af herr Lundgren i Göteborg, har hemställts, »att

Riksdagen med afslag å kungl. propositionens lydelse för rubrik nr

511 måtte fastslå, att i densamma åsyftade varor beläggas med samma

tull som den spånadsvara, hvarur de äro klippta, med tillägg af 20

procent, samt att som följd häraf åt nämnda rubrik gifves lydelsen:

511. Spånad svaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men

utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med den

spånadsvara, hvaraf de framställts, med tillägg af 20 procent af tullbeloppet».

De skäl, som af motionärerna anförts för att spånadsvaror, tillklippta,

tillskurna eller utstansade, men utan sömnadsarbete, böra draga

högre tull än den vara, af hvilken de framställts, finner utskottet beaktansvärda.

Det torde nämligen icke kunna bestridas, att åsättandet

af samma tull å förenämnda, i viss grad bearbetade varor, som å själfva

väfnaden i någon mån innebär en orättvisa emot den, som utför hela

den ytterligare bearbetningen af väfnaden inom landet, i förhållande till

den, som endast vidare bearbetar de i rubriken nr 511 omförmälda, i

utlandet redan förarbetade artiklarna, enär den senare icke behöfver erlägga

tull för den del af väfnaden, som bortfaller vid tillklippningen. Detta

förhållande kan icke blott komma att menligt inverka på den egentliga

konfektionsindustrien inom landet utan kan äfven verka inskränkande

på väfveriernas afsättningsmöjligheter.

Till af hjälpande af den sålunda påvisade olägenheten anser utskottet,

i likhet med motionärerna, att tullen för de i rubriken nr

511 upptagna artiklarna bör utgå med en viss procentuell förhöjning

af tullen å den spånadsvara, af hvilken artiklarna i fråga framställts.

De af utskottet i ämnet inhämtade upplysningarna lämna emellertid

icke stöd för att en dylik förhöjning bör bestämmas till den storlek,

som af motionärerna föreslagits, utan har denna förhöjning ansetts böra

begränsas till 10 procent af den spånadsvaran åsätta tullen, i likhet

med hvad för de till nästföljande rubrik nr 512 hänförda artiklarna

finnes föreslaget; och synas sålunda dessa begge rubriker lämpligen

kunna sammanslås. Då det emellertid ej synes skäligt, att den sålunda

ifrågasatta procentuella förhöjningen utgår för sådana artiklar, vid

h vilkas tillklippning eller tillskärning intet affall uppstår, torde ett

stadgande i detta syfte böra inflyta i en anmärkning till rubrikerna.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Väskor etc.

Nr 521.

76 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Med stöd af hvad sålunda anförts, tillåter sig utskottet hemställa,

att Riksdagen ville i anledning af motionerna 1: 64

och II: 251 besluta, att de i rubrikerna nr 511

och 512 i förslaget upptagna bestämmelserna skola

} taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade

men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda; äfvensom

spånadsvaror, fållade eller kantade men utan

annat sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas

lika med den spånadsvara, af hvilken de

framställts, med tillägg af 10 procent af tullbeloppet.

Anm. 1. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete

hänföras äfven sådana, som i omedelbart sammanhang

med fållen hafva en enkel hålsöm.

4#». 2. Sådana tillklippta eller tillskurna spånadsvaror,

vid hvilkas tillklippning eller tillskärning tydligen intet

affall uppstått, tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf

de framställts, utan förhöjning.

44:o.

Rubrikerna nr 521 och 522 i Kung]. Maj:ts förslag lyda sålunda:

Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5

kg., portföljer, etuier och askar, fodral, ej

särskildt nämnda, portmonnäer, penningbörsar,

plånböcker samt necessärer, med

eller utan inredning:

521. klädda med siden eller bestående af hel
eller

halfsiden ........................................ 1 kg. 4 kr.

522. andra slag......................................................... 1 kg. 1 kr. 50 öre.

Med den lydelse, som gifvits åt rubriken 521, skulle, såsom äfven

af tulltaxekommittén afsetts och i motsats mot nu gällande tullbehandlingspraxis,

med den högre tullsatsen komma att beläggas äfven sådana

väskor och andra hit hänförliga artiklar, hvilka, utan att i öfrigt bestå

af siden eller halfsiden, äro försedda med foder af dylik vara. Enligt

utskottets mening torde emellertid sistnämnda artiklars värde endast i

jämförelsevis ringa grad förhöjas genom det insatta siden- eller halfsidenfodret.

I följd häraf har utskottet icke ansett fodrets beskaffenhet

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

böra inverka på tullbehandlingen; och har i anslutning härtill en jämkning

af bestämmelserna i rubriken nr 521 funnits påkallad.

Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att rubriken nr 521 i Kungl. Maj:ts förslag må

erhålla följande förändrade lydelse:

utvändigt klädda med eller bestående

af hel- eller halfsiden 1 kg. 4 kr.

45:o.

574.

Beträffande hattar innehåller taxeförslaget följande bestämmelser:

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor

eller plymer..........................................

andra slag:

..... 1

st.

4

kr.

af vara, i hvilken silke ingår:

575.

ogarnerade .......................................

..... 1

st.

1

kr.

50

öre

576.

garnerade ...........................................

..... 1

st.

2

kr.

577.

monterade...........................................

..... 1

st.

2

kr.

50

öre

578.

af oljad väfnad, s. k. sydvästar . .

af hårfilt:

..... 1

st.

40

öre

579.

ogarnerade .......................................

..... 1

st.

75

öre

580.

garnerade ..........................................

..... 1

st.

1

kr.

581.

monterade .........................................

..... 1

st.

1

kr.

50

öre

582.

583.

584.

af annat ämne,

inbegripna:

ogarnerade,

ullfilthattar härunder

äfvensom mössor,

sydda af till rubrik nr 570 hänförliga

flätor, samt s. k. filtstumpar,

alla slag........................

garnerade.............................................

monterade .........................................

et.

st.

st.

1 kr.

60 öre

75 öre

50 öre.

Hattar af

hårfilt etc.

Nr 579-584.

Anm. till nr 575—-584. Såsom garnerade anses

hattar, som äro försedda med foder (dock icke

af papper) svettrem, kantband eller andra enkla,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

fastsydda tillbehör, eller som hafva ett kring

kullen slätt anbragt band eller snöre, äfven om

bandet eller snöret är knutet eller sydt till en

enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel.

Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts

annat arbete än som fordras för att gifva hatten

dess form, för att fästa öfvertyget på hattstommen

eller förse brättet med fåll.

Mot dessa bestämmelser, som synts utskottet mer än nödigt

specialiserade, har utskottet funnit erinringar böra göras i nedannämnda

afseenden.

Med hänsyn till den tillverkning af hårfilthattar, som i mindre

omfattning lärer hafva upptagits vid en inhemsk fabrik, och i betraktande

af dessa hattars högre värde har Kungl. Maj:t i likhet med tulltaxekommittén

föreslagit höjning af nu gällande tullsatser för ogarnerade

och garnerade hattar af hårfilt, hvilka för närvarande draga tull

med respektive 50 och 75 öre per stycke. Emellertid lärer, enligt hvad

för utskottet uppgifvits, af dessa hattar, som numera användas äfven

af den mindre köpstarka befolkningen, finnas jämväl sådana, som i pris

ej afsevärdt öfverstiga ullfilthattar; och det vill synas, som om de

tullsatser, som föreslagits för hattar af annat ämne, borde utgöra ett

fullt tillfredsställande skydd äfven för den inhemska tillverkningen af

hårfilthattar.

De under rubrikerna nr 581 och 584 upptagna monterade hattarna

draga för närvarande — om man bortser från de med spetsar monterade

fruntimmershattarna, hvilka utgöra en jämförelsevis obetydlig

importartikel — tull med 75 öre per kilogram, hvilken tullsatts med

hänsyn till dessa hattars i allmänhet enkla beskaffenhet utskottet anser

böra utan förhöjning bibehållas.

Med stöd af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att i stället för rubrikerna nr 579—584 i förslaget

må i taxan upptagas följande bestämmelser:

af annat ämne:

ogarnerade, äfvensom mössor, sydda

af till rubrik nr 570 hänförliga flätor,

samt s. k. filtstumpar, alla slag 1 st. 60 öre

andra slag ................................................... 1 st. 75 öre

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

79

46:o.

Rubrikerna nr 640—642 i det af Kung!. Maj :t framlagda förslaget

äro af följande lydelse:

Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

ofolieradt: utan slipning eller etsning, i plana

skifver med en sammanlagd längd och. bredd:

640. af mindre än 135 cm................................... 1 kg. 6 öre

641. af 135 intill 245 cm..................................... 1 kg. 9 öre

642. af 245 cm. eller däröfver.............................. 1 kg. 12 öre

Anmärkningar till nr 640 — 642.

1. Vid tullbehandling af glas, som icke har rätvinklig,

fyrhörnig form, beräknas summan af

största höjden och största bredden motsvara

sammanlagda längden och bredden.

2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget.

I motionen 1:61 har herr Larsson hemställt, »att Riksdagen gör

den ändring i Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 69 rörande tullsatsen

å importeradt fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas, ofolieradt,

utan slipning eller etsning, i plana skifvor med en sammanlagd längd

och bredd af mindre än 135 cm., rubr. 640, att tullsatsen höjes från

6 till 7 öre per kilogram».

Såsom skäl för yrkandet om förhöjning af den föreslagna tullsatsen

å sistberörda slag af glas har framhållits, hurusom driften vid

de svenska fönsterglasbruken under de senare åren, till förfång såväl

för ifrågavarande industri som dess arbetarstam, måst afsevärdt inskränkas,

och detta oaktadt en alltjämt stegrad import förekomme.

Vidare har påvisats, att det ekonomiska resultatet vid de glasbruk,

som ej haft att tillgodogöra sig frukterna af annan, mera lönande rörelse,

varit synnerligen nedslående, ehuru fönsterglasindustrien i vårt

land i tekniskt hänseende kunde mäta sig med den utländska. För utskottet

har slutligen framhållits, att med afseende å glas af mindre dimensioner,

beträffande hvilket glas konkurrensen med utlandets produktionsöfverskott

vore mest kännbar, den inhemska industrien genom de

af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna skulle i tullskyddshänseende

kunna blifva sämre ställd än för närvarande, om nämligen till varans

Fönsterglas.

Nr 640-642.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Flaskor och

burkar med

slipade kanter

etc.

Nr 652.

80 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

förpackning komme att, såsom lätt kunde ske, användas lättare emballage

än det nu brukliga.

Då de skäl, som sålunda anförts för den ifrågasatta tullförhöjningen

synas äga berättigande, anser utskottet att, i öfverensstämmelse

med hvad motionären påyrkat, tullsatsen i rubriken nr 640 bör sättas

till 7 öre per kilogram, och hemställer förty utskottet,

att Riksdagen, i anledning af motionen 1:61,

ville besluta, att tullsatsen i förslagets rubrik nr 640

skall i taxan bestämmas till 7 öre per kilogram.

47:o.

Rubriken nr 652 i Kungi. Maj:ts förslag är af följande lydelse:

Flaskor och burkar:

652. med slipade kanter eller bottnar eller med

inborrade, oslipade eller slipade proppar men

i öfrig! helt oslipade och utan målning, förgyllning

eller eljest annan dekorering än

sådan, som kan åstadkommas genom gravyr

i formen......................................................... 1 kg. 18 öre.

Såsom af tulltaxekommittén uppgifves, torde medelvärdet af de

till ofvanstående rubrik hänförliga artiklarna utgöra omkring 1 krona

per kilogram. Den nuvarande tullen utgår i allmänhet med 10 öre per

ldlogram. Då utskottet icke kunnat finna, att den inhemska tillverkningen

af ifrågavarande artiklar, som enligt hvad för utskottet uppgifva,

är af betydande omfattning, är i behof af en så ansenlig höjning

af gällande tullskydd som den nu föreslagna, och med hänsyn därtill,

att dessa artiklar äro föremål för vidsträckt användning inom åtskilliga

industrier, exempelvis vid kemisk-tekniska fabriker, har utskottet ansett,

att tullsatsen lämpligen icke bör sättas högre än till 15 öre per kilogram.

På grund häraf hemställer utskottet,

att tullsatsen för rubriken nr 652 i förslaget,

må i taxan bestämmas till 15 öre per kilogram.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

81

48:o.

Den i Rungl. Makts förslag upptagna rubriken nr 664 tiar föl- Tackjärn,

jande lydelse: Nr 664.

664. Tackjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wolframjärn,

molybdenjärn och andra icke smidbara, ej särskild!

nämnda slag af järn och järnlegeringar............... — fria.

I två särskilda motioner af enahanda lydelse, den ena nr 1: 60 af

herr Carlberg och den andra nr II: 240 af herr Svensson i Skyllberg,

har, bland annat, framställts yrkande därom, »att å tackjärn sättes en

tull af 1 krona 40 öre pr 100 kilogram».

De skäl, som från olika sidor kunna framföras i denna viktiga

tullfråga, hafva blifvit så fullständigt behandlade och belysta i de betänkanden

och uttalanden, som ligga till grund för det framlagda förslaget,

och i förevarande motioner med bilagor, att det icke är utskottet

möjligt att afvinna frågan några nya synpunkter. Utskottet har därför

ansett sig kunna i hufvudsak inskränka sig till att angifva den mening,

hvartill utskottet efter granskning af de framförda skälen kommit; och

vill utskottet i sådant afseende uttala, att utskottet funnit de skål, som

åberopats till förmån för bibehållande åtminstone tills vidare af tullfrihet

för tackjärn, mest vägande. Utskottet, som är af den uppfattningen,

att en tull särskild! af så genomgripande betydelse som den här

ifrågasätta icke bör införas utan att nyttan och effektiviteten däraf

kunna med relativ säkerhet påvisas, har nämligen icke blifvit öfvertygadt

om, att en tackjärnstull skulle under nuvarande förhållanden vara

i stånd att så godt som nyskapa en konkurrenskraftig inhemsk tillverkning

af kokstackjärn. I detta afseende vill utskottet särskilt framhålla

hvad statsrådet och chefen för finansdepartementet anfört vid

Irågans föredragning inför Kungl. Maj:t, då han, efter att hafva redogjort

för de beräkningar, järnkontoret uppgjort rörande tillverkningens

ekonomiska bärighet, påvisar den ringa vinstmarginal, som skulle uppkomma

för tillverkaren, och huru lätt densamma skulle genom åtgärder

från den utländska konkurrentens sida kunna bortelimineras. Upplysningar,

som lämnats utskottet, hafva bekräftat denna uppfattning; och

den något högre tull, man enligt motionärernas förslag skulle räkna

med, torde icke nämnvärdt kunna förändra det påvisade förhållandet,

synnexdigast'' om man betänker, att förenämnda beräkningar grunda sig

på ett tackjärnspris af 52 kronor per ton, samt tillika erinrar därom,

Bill. till Riksd. Brok 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

Gjutna rör.

Nr 668-670.

Järnvägsskenor.

Nr 680

och 681.

Varmvalsadt

järn.

Nr 684

och 685.

Smidbara rör.

Nr 711 och 712.

82 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

att, enligt hvad för utskottet upplysts, engelskt tackjärn kunnat under

åren 1908 och 1909 köpas vid svensk hamn till ett pris af resp. 50

kronor 20 öre och 50 kronor per ton.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med afslag å förevarande

motioner 1: 60 och II: 240 i hvad de afse tull å tackjärn,

godkänna rubriken nr 664 i Kungl. Maj:ts förslag

oförändrad.

49:o.

I tulltaxekommitténs betänkande framhålles, att utvecklingen af

en inhemsk koksjärn sindustri borde uppmuntras och underlättas genom

lämpliga tullsatser för denna industris artiklar; och i anslutning härtill

föreslår kommittén införande af tull å järnvägs- och spårvägsskenor

samt en betydande skärpning af tullbestämmelserna för gjutna rör

äfvensom för hörn-, balk- och annat fasonjärn. I detta sammanhangmå

ock erinras därom, att kommittén föreslår höjning af tullen å

rör af smidbart järn. Kungl. Maj:ts förslag i motsvarande delar afviker

icke från kommitténs förslag.

Det vore utan tvifvel till stort gagn för vårt land, om en koksjärnsindustri

i större skala kunde komma till stånd och om landets

behof af nyssnämnda artiklar kunde till hufvudsaklig del tillgodoses

genom inhemsk tillverkning; men härför möta stora svårigheter, och

det torde vara mer än tvifvelaktigt, om dessa svårigheter låta sig

öfvervinnas genom höjda tullar. Med hänsyn härtill och då ett fördyrande

genom tullar af för skilda ändamål så viktiga artiklar som

de här ifrågavarande synts utskottet betänkligt, har utskottet i allmänhet

icke kunnat förorda frångående af nu bestående tullförhållanden.

Utskottet har dock ansett, att bearbetade rör och därmed likställda

artiklar böra draga något högre tull — i flertalet fall 1 krona per 100

kilogram — än icke bearbetade, hvarförutom ett särskildt skydd af 3

kronor per 100 kilogram synts böra tillerkännas den industri, som verkställer

emaljering af icke smidbara rör och rördelar.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

a) att rubrikerna nr 668—670 med tillhörande

anmärkningar i Kungl. Maj:ts förslag må i taxan erhålla

följande förändrade lydelse:

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 83

Rör och rördelar af icke smidbart

gjutgods:

icke bearbetade:

668. af 145 mm. invändig dia
meter

eller däröfver fria

669. af mindre än 145 mm.

invändig diameter, härunder

inbegripna utan

afseende å diametern

alla ogängade och i öfrigt

oarbetade muffar,

flänsar, proppar och

hufvar.......................... 100 kg. 1 kr. 50 öre

670. bearbetade, härunder äfven

inbegripna gängade rördelar,

äfvensom brandposter,

tackjärnsbrunnar

och sifoner samt slussventiler

till rör, hänförliga

till nr 668............... 100 kg. 2 kr. 50 öre

Anmärkningar till nr 668—670.

1. För emalj erade rör och rördelar

utgår eu tilläggstall af 3 kr.

per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej

å muffens insida utan å rörets.

3. Till rördelar hänföras vinkelrör,

T-rör, korsrör och andra på.

liknande sätt formade rör, äfvensom

muffar, flänsar, proppar och

hufvar.

4. Slussventiler till rör, hänförliga

till nr 669, tullbehandlas som

armatur.

5. Plansvarfning af flänsar å rör

föranledar ej, att rören anses såsom

bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd.

XH A;

b) att i stället för rubrikerna nr 680 och 681 i

förslaget må i taxan upptagas en så lydande rubrik:

Järnvägs- och spår vägsskenor fria;

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kulör.

Nr 676.

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

c) att i stället för rubrikerna nr 684 och 685

jämte anmärkning må i taxan upptagas så lydande

bestämmelser:

Balk-, hörn- och annat varmvalsadt

järn, ej särskilt nämndt:

vägande 60 kilogram eller

däröfver per löpande

meter ................................. fria.

vägande mindre än 60 men

ej mindre än 20 kilogram

per löpande meter......... 100 kg. 1kr. 50 öre

af mindre vikt per löpande

meter, s. k. vaxtråd härunder

inbegripen ........... 100 kg. 2 kr. 50 öre

Anm. År till denna rubrik hänförligt

järn öfverdraget med tenn, zink

eller bly eller med legeringar af

dessa metaller, förhöjes tullen med

15 procent;

d) att tullsatsen för rubriken nr 711 i förslaget

må bestämmas till 4 kronor per 100 kilogram; samt

e) att tullsatsen för rubriken nr 712 i förslaget

må bestämmas till 5 kronor per 100 kilogram.

50:o.

Särskild! inkommande blanka, härdade kulor af järn hafva upptagits

i rubriken nr 676 i Kungl. Maj:ts förslag med en tullsats af 1

krona per kilogram. Den nuvarande tullen å dessa artiklar utgår i

allmänhet med 50 Öre per kilogram. Enligt hvad utskottet inhämtat,

lärer den ifrågasatta högre tullen motsvara 27—50 procent af varans

värde. Någon inhemsk tillverkning af artikeln i fråga förekommer icke.

Däremot finner densamma stor användning vid framställandet inom landet

af vissa mycket viktiga fabrikat, särskild! kullager, hvilka på senare

tiden blifvit föremål för en blomstrande inhemsk tillverkning. Med

hänsyn till hvad sålunda blifvit upplyst, har utskottet ansett någon

höjning af nuvarande tullsats icke böra ifrågakomma; och hemställer

förty utskottet,

att tullsatsen för rubriken nr 676 i Kungl. Maj:ts

förslag må bestämmas till 50 öre per kilogram.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

85

51:o.

Rubrikerna nr 682 och 683 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande

lydelse:

682. Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till

betongarbeten................. ............................ 100 kg. 3 kr. 50 öre

683. Stänger med olika hårdhetsgrader i tvär
sektion

(compoundstål), härunder inbegripna

äfven vridna eller på annat sätt

fasonerade (s. k. pansarskenor för kassahvalf);

äfvensom varmvalsadt järn i stänger

med invalsade mönster eller eljest

genom varmvalsning åstadkommen olika

storlek eller form å tvärsektion ............. 100 kg. 5 kr.

Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar

göra ej varan hänförlig till denna rubrik.

I fråga om compoundstål uppgifver tulltaxekommittén, att priset

under senare tid sjunkit ända ned till 35 kronor per 100 kilogram.

En tullsats, motsvarande 10 procent af värdet, synes utskottet fullt tillräcklig

för dessa, endast i ringa grad bearbetade artiklar, äfvensom för

öfriga i rubriken nr 683 upptagna artiklar. Denna rubrik torde förty lämpligen

kunna sammanslås med rubriken nr 682; och hemställer utskottet,

att tullsatsen för de i förslagets rubrik nr 683

upptagna artiklar må bestämmas till 3 kronor 50 öre

per 100 kilogram samt att samma artiklar må öfverhyttas

till förslagets rubrik nr 682, som jämte tillhörande

anmärkning i följd däraf erhåller följande förändrade

lydelse:

Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda

till betongarbeten; stänger

med olika hårdhetsgrader i tvärsektion

(compoundstål), härunder

inbegripna äfven vridna eller på

annat sätt fasonerade (s. k. pansarskenor

för kassahvalf); äfvensom

varmvalsadt järn i stänger med

invalsade mönster eller eljest

Stänger etc.

Nr 682 och

683.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Verktygsstål.

Nr 687.

Kallvalsadt

järn etc.

Nr 688-692,

713 och 714

samt

717-722.

86 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

genom varmvalsning åstadkommen

olika storlek eller form å

tvärsektion.......................................100 kg. 3 kr. 50 öre.

Anm. Stämplar, varumärken och dylika

beteckningar göra ej varan

hänförlig till denna rubrik.

52:o.

Rubriken nr 687 i Kungl. Maj:ts förslag är af följande lydelse:

Verktygsstål, i stänger, smidt, annat än snabbsvarfstål;

äfvensom annat smidt järn, i stänger 100 kg. 15 kr.

De under ofvanstående rubrik upptagna artiklarna draga för

närvarande en tull af 2 kronor 50 öre per 100 kilogram. Med hänsyn

därtill att desamma utgöra viktiga halffäbrikät för flera industrier, torde

en så betydande tullförhöjning, som af Kungl. Maj:t föreslagits, möta

betänkligheter. Då eu tull af 7 kronor 50 öre per 100 kilogram synes

böra medföra tillräckligt skydd för den inhemska järntillverkningen,

hemställer utskottet,

att tullsatsen för rubriken nr 687 i Kungl. Maj:ts

förslag må bestämmas till 7 kronor 50 öre per 100

kilogram.

53:o.

Den gren af järnindustrien, som sysselsätter sig med framställandet

af kallarbetade järnvaror, synes enligt Kungl. Maj:ts förslag hafva i allmänhet

tillmätts ett något högre skydd, än som enligt utskottets mening

torde vara erforderligt. Det må nämligen icke förglömmas, att denna

industri med sitt nuvarande, i regeln afsevärdt lägre skydd nått en god

utveckling. Det synes då, särskildt i betraktande däraf att kallarbetade

järnprodukter äro viktiga förbrukningsartiklar inom flere industrier, icke

vara tillrådligt, att alltför mycket höja tullskyddet; och enligt hvad utskottet

inhämtat anses äfven af fackmän en reduktion af vissa tullsatser

kunna utan olägenhet för tillverkningen vidtagas. Utskottet anser sig

sålunda böra förorda nedsättning af tullsatserna i förslagets rubriker nr

688—692, 713 och 714 samt 717——722; och hemställer utskottet,

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

att tullsatserna för nedannämnda rubriker i förslaget

må bestämmas till följande belopp, nämligen:

a) för rubrik nr 688,

b) » » » 689,

c) » » » 690,

d) » » » 691,

e) » » » 692,

f) » )) » 713,

g) » » » 714,

h) » » » 717,

i) » »> » 718,

k) » )) » 719,

l) » j> » 720,

m) )) » » 721,

n) » » » 722,

till

5 kr.

per

100 kg.

6

»

100

))

8

»

»

100

))

»

4

»

»

100

))

»

8

»

»

100

»

»

6

))

»

100

y>

))

8

»

»

100

y>

»

5

»

»

100

»

))

6

»

100

»

))

8

100

»

»

5

»

»

100

))

7

»

»

100

» samt

))

10

))

x>

100

)> .

54:o.

Beträffande plåtar af järn innehåller det föreliggande förslaget

följande bestämmelser:

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag

af annan metall eller annan ytbetäckning,

andra än kallvalsade, äfven om de

äro korrugerade eller hafva å ena sidan in
-

valsade mönster:

693. af 3 mm. tjocklek eller däröfver............... 100 kg. 3: 50

694. af mindre än 3 mm. men icke under 0.6

mm. tjocklek ................................................ 100 kg. 4: 50

695. af mindre än 0.6 mm. tjocklek; äfven
som

plåtar, alla slag, med olika hårdhetsgrader

i tvärsektion (compound
stålplåtar)

...................................................... 100 kg. 5: —

slipade, försedda med blank oxidfri yta (kallvalsade)

eller med matt oxidfri yta (betade)

eller med speglande oxidhinna (s. k. glansplåt),

polerade, målade, förnissade, förnick
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

lade, lackerade, emaljerade, brunerade eller

mönsterpressade:

696. af 3 mm. tjocklek eller däröfver ............... 100 kg. 6: —

697. af 0.2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfven
som

kallvalsad plåt af mindre tjocklek

än 0.25 mm................................................ 100 kg. 7: —

698. af mindre tjocklek än 0.2 5 mm., andra än

kallvalsade...................................................... fria.

Anmärkningar till nr 696—698.

1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som

efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med

tunn oxidhinna försedd yta.

2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att

skydda plåten mot rost, anses icke såsom målning

eller fernissning.

3. De mönsterjpmsade plåtarna förete, i motsats till

plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarande

upphöjningar eller fördjupningar å baksidan.

699. med tenn, bly eller en legering af dessa båda

metaller öfverdragna .......................................... fria.

700. med oädla metaller, andra än i nr 696—699

nämnda, eller deras legeringar öfverdragna

äfven om de äro korrugerade........................... 100 kg. 7: —

Anmärkningar till nr 693—700.

1. Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt af mindre

än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent.

2. Ur plåt ldippta strimlor (band) draga, oafsedt

bredden, den för plåten bestämda tull.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfvensom

perforerade:

701. af 3 mm. tjocklek eller däröfver ...............100 kg. 8: —

702. af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1.6 mm. tjocklek .........................................100 kg. 10: —

703. af mindre än 1.6 mm. tjocklek ..................100 kg. 15: —

Amu. till nr 701—703. Plåtar, böjda till rör och med

kanterna hopsvetsade, tullbehandlas såsom rör, försåvidt

den '' inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

Med afseende å dessa rubriker bär utskottet velat göra följande

erinringar.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Beträffande svartplåt af mindre tjocklek än 0.3 millimeter, hvilken

vara för närvarande ej lärer vara föremål för tillverkning här i landet, har

upplysts, att sådan plåt börjat finna allt större användning inom bleckemballageindustrien

i stället för den dyrare förtenta plåten. Den lärer

användas i sådana fall, då det endast är fråga om rostskydd, hvarvid

plåten öfverdrages med aluminiumbrons och fernissa. Det har vidare

framhållits, att det för den inhemska fabrikationen af bleckemballage

vore angeläget, att ifrågavarande halffabrikat ej onödigtvis fördyrades.

För närvarande lärer inom landet ej tillverkas järnplåt af mindre

tjocklek än 0.3 5 millimeter; och hänsynen till den inhemska plåtfabrikationen

torde icke kräfva, att tull bibehålies för plåtar af mindre än 0.3

millimeters tjocklek. Det ofvan framhållna önskemålet lärer sålunda

kunna tillgodoses genom att tullfrihet medgifves för svartplåt af sistberörda

slag; och synes fördenskull den för rubriken nr 695 föreslagna

tullsatsen af 5 kronor per 100 kilogram böra inskränkas att gälla, förutom

compoundstålplåtar, allenast plåtar af mindre än 0.6 men icke

mindre än 0.3 millimeters tjocklek.

Enligt gällande tulltaxa åtnjuta alla med rent eller bfyhaltigt tenn

öfverdragna järnplåtar tullfrihet, hvaremot med rent eller tennhaltigt

bly öfverdragna järnplåtar af V4 millimeters tjocklek och däröfver draga

tull. På grund, bland annat, af svårigheten att vid tullbehandlingen

skilja emellan med tennhaltigt bly och med blyhaltigt tenn öfverdragna

plåtar har Kungl. Maj:t i enlighet med tulltaxekommitténs förslag likställt

ifrågavarande slag af plåtar och upptagit desamma med tullfrihet.

För utskottet har emellertid påvisats, att, om järnplåtar, öfverdragna

med rent eller tennhaltigt bly, gjordes tullfria, detta lätt kunde

leda därhän, att det skydd, man afsett att bereda tunnplåtstillverkningen,

i afsevärd grad eluderades, enär det med hänsyn till den förblyade

plåtens mera rostskyddande egenskap skulle ställa sig ekonomiskt

fördelaktigare att i fråga om plåtslagararbeten till husbyggnader använda

förblyad plåt i stället för annan järnplåt. Vanlig järnplåt kunde nämligen

i utlandet förses med bly öfver drag för en kostnad af omkring

4 å 5 kronor per 100 kilogram eller ungefärligen samma belopp, hvarmed

tullen å tunnare svartplåt enligt förslaget skall utgå.

Då utskottet ej kunnat underkänna betydelsen af det påvisade

förhållandet, synes den i rubriken nr 699 medgifna tullfriheten böra inskränkas

att gälla endast med tenn eller blyhaltigt tenn öfverdragen

järnplåt.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. o Sami. 1 Afd. 21 Käft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

Muffar,

flänsar, prop

par etc.

Nr 715.

att Riksdagen må godkänna de i förslaget upptagna

rubrikerna nr 693—703 jämte anmärkningar

med ändring dock i så måtto, att

a) i stället för rubriken nr 695 må upptagas

följande rubriker:

af mindre än 0.6 mm. men icke

mindre än 0.3 mm. tjocklek;

äfvensom plåtar, alla slag,

med olika hårdhetsgrader i

tvärsektion (compoundstålplåtar).

....................................... 100 kg. 5 kr.

af mindre än 0.3 mm. tjocklek fria

samt

b) rubriken nr 699 må erhålla

följande förändrade lydelse:

med rent eller blyhaltigt tenn

öfverdragna................................. fria.

55:o.

Taxeförslagets rubrik nr 715 har följande lydelse:

715. Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,

korsrör och andra på liknande sätt formade rördelar,

allt försåvidt de äro framställda af

smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade

gaser............................................................................. 100 kg. 15 kr.

Enär, enligt hvad som upplysts, medelvärdet å här ifrågavarande

rördelar — hvilka utgöra den största under denna rubrik fallande

importartikeln — ej lärer uppgå till högre belopp än 60 å 70 kronor

per 100 kilogram och då inhemsk tillverkning under nu gällande tullskydd

af 4 kronor per 100 kilogram kunnat med framgång upptagas, torde

en tullförhöjning till 10 kronor få anses tillfyllest; och hemställer

utskottet förty,

att tullsatsen för rubriken nr 715 må fastställas

till, 10 kronor per 100 kilogram.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

91

56:o.

Rubrikerna nr 734 och 735 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande

lydelse:

734. Rälsspik, vägande per stycke netto 250 gram

eller däröfver; äfvensom spett...................... 100 kg. 3 kr.

735. Rälsspik, vägande per stycke netto mindre

än 250 gram..................................................... 100 kg. 4 kr. 50 öre.

Den i ofvanstående rubriker upptagna artikeln rälsspik drager för

närvarande oafsedt styckvikten en enhetlig tull af 2 kronor 50 öre per

100 kilogram. Utskottet har visserligen icke haft något att erinra mot

en höjning af den för artikeln i fråga nu gällande tullen, men utskottet

har å andra sidan icke kunnat finna tillräckliga skäl vara förebragta

för en uppdelning i tullbehandlingshänseende af denna artikel med

ytterligare förhöjd tullsats för rälsspik, vägande per stycke netto mindre

än 250 gram. Utskottet har därför ansett sig böra förorda, att all

rälsspik åsättes en tull af 3 kronor per 100 kilogram.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att i stället för ifrågavarande rubriker nr 734

och 735 i Kungl. Maj:ts förslag må i taxan upptagas

en så lydande rubrik:

Rälsspik, äfvensom spett 100 kg. 3 kr.

57:o.

Rubrikerna nr 745 och 746 i Kungl. Maj:ts förslag äro af följande

lydelse:

745. Bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och

mellanklotsar, spårramar och stödskenor,

rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar,

mellanslag (förbindningsjärn),

klämplattor, skenskor samt andra, ej

särskild! nämnda delar till spåranordningar;

äfvensom spårramar för flyttbara

järnvägar ............................................. 100 kg. 2 kr. 50 öre.

Rälsspik etc.

Nr 734 c. 735.

Bottenplåtar

etc.

Nr 745 och

746.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

746. Spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och

växeltungor, vändskifvor, äfven gjutna,

samt delar därtill; äfvensom skarf- och

syllbultar med muttrar .............................. 100 kg. 6 kr.

Af de till rubriken nr 745 hänförliga artiklarna åtnjuta bottenplåtar,

syllar, skarfjärn, räls- och mellanklotsar, spårramar och stödskenor

till spåranordningar äfvensom spårramar för flyttbara järnvägar

för närvarande tullfrihet. De i rubriken nr 746 upptagna artiklarna

spårväxlar, spårkorsningar samt fjäder- och växeltungor äro jämväl,

alldenstund de tullbehandlas som järnvägsskenor, tullfria. Då utskottet

beslutat förorda tullfrihet för järnvägsskenor, torde däraf följa, att äfven

för nu uppräknade artiklar, som lämpligen kunna sammanföras i en

rubrik, tullfrihet bör blifva rådande.

Beträffande öfriga i rubriken nr 745 upptagna artiklar, nämligen

rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanslag (förbindningsjärn),

klämplattor, skenskor samt andra ej särskild! nämnda delar till

spåranordningar, har utskottet ansett, att desamma lämpligen böra

jämte de till rubriken nr 746 hänförliga artiklarna vändskifvor, äfven

gjutna, samt delar därtill, upptagas i en gemensam rubrik, enär dessa

artiklar, enligt hvad som uppgifvits, icke torde förete någon mera

afsevärd skiljaktighet i värde. Då genomsnittspriset å nu ifrågavarande

artiklar, hvilka samtliga nu draga tull med 10 procent af värdet, i

allmänhet icke torde öfverstiga 40 kronor per 100 kilogram, har en

tullsats af 4 kronor per 100 kilogram synts utskottet väl afvägd.

För skarf- och syllbultar med muttrar har däremot den i förslaget

upptagna tullsatsen af 6 kronor per 100 kilogram funnits lämplig, men

hafva desamma, af praktiska skäl, ansetts böra öfverflyttas till förslagets

rubrik nr 736.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

a) att rubrikerna nr 745 och 746 i Kung!. Maj:ts

förslag må erhålla följande förändrade lydelse:

Bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och

mellanklotsar, spårramar och stödskenor,

spårväxlar, spårkorsningar,

tjäder- och växeltungor; äfvensom

spårramar till flyttbara järnvägar fria.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar,

mellanslag (förbindningsjärn),

klämplattor, skenskor, vändskifvor,

äfven gjutna, och delar därtill, samt

andra, ej särskildt nämnda delar till

spåranordningar ..................................... 100 kg. 4 kr.

samt

b) att rubriken nr 736 i förslaget må erhålla

följande förändrade lydelse:

Träskrufvar; äfvensom andra gängade

eller ogängade skrufvar, bultar och

muttrar, vägande per stycke netto

högst 5 kg., samt mutterbrickor och

nitar (naglar):

af 12 mm. eller däröfver i diameter;

äfvensom, oafsedt dimensionen,

för järnvägs- och spårvägsskenor

afsedda skarf- och syllbultar

med muttrar.................................... 100 kg. 6 kr.

58:o.

Vid behandlingen af ett flertal i Kungl. Maj:ts förslag upptagna Verktyg,

rubriker, omfattande verktyg och därmed jämförliga artiklar, har utskottet Nr 760 m- fl

trott sig finna de af tulltaxekommittén anförda prisuppgifterna beträffande

en del i rubrikerna upptagna artiklar afse högre kvaliteter, än som kunna

anses motsvara genomsnittskvalitén af importerad vara, hvarjämte utskottet

iakttagit, att kommittén i åtskilliga fall, utan angifvande af skäl för

tullförhöjning, föreslagit högre tullsatser, än som motsvara 10 procent

af värdet, sådant detsamma för kommittén uppgifvits. Då utskottet är af

den meningen, att tullarna för nu ifrågavarande artiklar ungefär böra

motsvara nuvarande värdetull, uträknad efter de grunder, utskottet förut

i detta betänkande angifvit, har utskottet ansett en nedsättning af de

föreslagna tullsatserna för ett flertal verktyg och desamma närstående

artiklar erforderlig, i sammanhang hvarmed artikeln filklofvar synts

böra öfver flytt as från rubriken nr 779 till rubriken nr 777. I anslutning

härtill hemställer utskottet,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

a) att tullsatsen för rubriken nr 760 i förslaget

må bestämmas till 25 öre per kilogram;

b) att tullsatsen för rubriken nr 764 i förslaget

må bestämmas till 20 öre per kilogram;

c) att tullsatsen för rubriken nr 766 i förslaget

må bestämmas till 75 öre per kilogram;

d) att tullsatsen för rubriken nr 773 i förslaget

må bestämmas till 10 öre per kilogram;

e) att tullsatsen för rubriken nr 774 i förslaget

må bestämmas till 20 öre per kilogram;

f) att tullsatsen för rubriken nr 776 i förslaget

må bestämmas till 30 öre per kilogram;

g) att rubriken nr 777 i förslaget må erhålla

följande förändrade lydelse:

Tänger, alla slag, af mer än 16 cm.

längd samt färdigarbetade lösa skänklar

därtill; äfvensom skiftnycklar, skruftvingar,

filklofvar och fästklofvar samt

delar därtill................................................ 1 kg. 20 öre;

h) att tullsatsen för rubriken nr 778 i förslaget

må bestämmas till 75 öre per kilogram; samt

i) att rubriken nr 779 i förslaget må erhålla

följande förändrade lydelse:

Cirklar af järn; hyfvel]ärn, ej särskilt

nämnda, svarfjärn, hugg] ärn, håljärn,

stämjärn och bettlar; skridskor

och rullskor samt delar därtill; korkskrufvar

med eller utan skaft; äfvensom

andra korkutdragare och delar därtill 1 kg. 45 öre.

59:o.

Skräddar- Den till rubriken nr 792 i förslaget fogade anmärkningen beträffande

Nr°792. skräddarsaxar är af följande lydelse:

Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst 30 cm. längd med ena öglan

så formad, att den lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 95

För utskottet har påvisats lämpligheten däraf, att den angifna längdbestämningen

sättes något lägre, än som föreslagits, enär i handeln förekomma

skräddarsaxar med en längd af endast 25 centimeter. Med hänsyn

härtill och då den inhemska tillverkningen icke lärer röna olägenhet

af en dylik jämkning, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande anmärkning i förslaget må erhålla

följande förändrade lydelse:

Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst 25 om.

längd med ena öglan så formad, att den lämnar plats

för handens alla fingrar utom tummen.

60:o.

Särskildt inkommande kardbeslag hafva upptagits i förslagets

rubrik nr 797 med en tullsats af 25 öre per kilogram. Såsom af tulltaxekommitténs

betänkande framgår och jämväl vid ärendets behandling

inom utskottet bekräftats, förekommer ingen inhemsk tillverkning af

denna artikel, och lärer någon dylik icke heller vara att förvänta. På

grund häraf och då ifrågavarande artikel är af stor betydelse, bland

annat för den mindre industrien inom spinnerifacket, synes densamma

lämpligen böra komma i åtnjutande af tullfrihet; och hemställer alltså

utskottet,

att för artikeln kardbeslag måtte stadgas tullfrihet.

Giro.

Rubriken nr 798 i Kungl. Maj:ts förslag lyder sålunda:

798. Spindlar till spinnerimaskiner ....................................... 1 kg. 10 öre.

Till förtydligande däraf, att med förestående bestämmelse icke

afses spindlar, inkommande samtidigt med en spinnerimaskin och tillhörande

densamma, utan allenast särskildt inkommande spindlar, har ett

tillägg synts lämpligt; och hemställer utskottet förty,

Kardbeslag.

Nr 797.

Spindlar til!

spinnerimaskiner.

Nr 798.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

att rubriken nr 798 i förslaget må erhålla följande

förändrade lydelse:

Spindlar, särskildt inkommande, till

spinnerimaskiner .............................. 1 kg. 10 öre.

62:o.

Nålar etc. Rubrikerna nr 799—801 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande

Nr 799—801. lydelse:

799. Symaskinsnålar..................................................................... 1 kg. 5 kr.

800. Synålar, stoppnålar och stickmaskinsnålar; äfvensom

virknålar, sylar, ritspetsar samt s. k. modellborrar,

med eller utan skaft...................................................... 1 kg. 2 kr.

801. Hårnålar................................................................................. 1 kg. 40 öre.

Enligt gällande taxa draga symaskinsnålar och synålar, hvartill

jämväl stoppnålar hänföras, en tull af 30 öre per kilogram. Stickmaskinsnålar

och sylar draga för närvarande tull med 10 procent af värdet.

Virknålar rubriceras som andra, ej specificerade järnvaror, och hårnålar

äro, såsom hänförliga till nålar, andra slag, åsätta en tull af 40 öre

per kilogram. Genom traktaten med Tyskland blef tullen å synålar och

symaskinsnålar nedsatt från 40 till 30 öre per kilogram.

Såsom tulltaxekommittén i sitt betänkande framhåller, förekommer

ingen inhemsk tillverkning af nu ifrågavarande slag af nålar med

undantag dock af hårnålar, som i afsevärd mängd tillverkas inom landet.

Med hänsyn härtill och till dessa artiklars stora betydelse såsom konsumtionsartiklar,

har utskottet icke ansett sig kunna förorda förslaget

oförändradt. Utskottet har i stället funnit sig böra föreslå,

att symaskinsnålar, synålar, stoppnålar och stickmaskinsnålar samt andra,

ej särskildt nämnda nålar måtte, i likhet med hvad för hårnålar föreslagits,

åsättas en tull af 40 öre per kilogram eller samma tullsats, som,

enligt hvad nyss nämnts, före svensk-tyska handelstraktatens ikraftträdande

gällde beträffande synålar och symaskinsnålar.

I anslutning härtill, hemställer utskottet,

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

att i stället för ifrågavarande rubriker nr 799—

801 må i taxan upptagas två så lydande rubriker:

Virknålar, sylar, ritspetsar och s. k.

modellborrar, med eller utan skaft 1 kg. 2 kr.

Nålar, ej särskild! nämnda, sticknmskinsnålar

härunder inbegripna .................. 1 kg. 40 öre.

63:o.

Rubrikerna nr 805 och 806 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande

lydelse:

Läs etc.

Nr 805 och

806.

805. Dörrlås och möbellås, helt och hållet af järn, med

eller utan tillhörande nycklar; äfvensom dörrstängare,

icke förnicklade eller lackerade och icke

försedda med yttre anordning af annan metall än

järn.................................................................................. 1 kg. 30 öre.

806. Dörrlås och möbellås till någon del af annan oädel

metall än järn samt hänglås, kappsäckslås och

andra, ej särskildt nämnda lås, alla med eller utan

tillhörande nycklar; kassa- eller förvaringsfack

samt skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp

eller kassafack; äfvensom dörrstängare, ej särskildt

nämnda ........................................................................... 1 kg. 50 öre.

För utskottet har blifvit upplyst, att med afseende å hänglås och

därmed likställda lås äger samma förhållande ruin, som tulltaxekommittén

vid sin utredning kunnat konstatera beträffande exempelvis arbeten af

koppar och dess legeringar, nämligen att det i allmänhet är varor af

högre kvalitet, som förses med ytbetäckning, medan däremot simplare

artiklar oftast sakna ytbetäckning. Då härtill kommer, att hänglås

utan ytbetäckning lära kunna betinga så lågt pris som 80 öre,

per kilogram räknadt, synes under den för rubriken nr 805 föreslagna

tullsatsen, 30 öre per kilogram, böra upptagas alla vanliga lås utan

ytbetäckning.

Beträffande dörr- och möbellås, bestående till någon mindre väsentlig

del af annan oädel metall än järn, har för utskottet påvisats, att den

Bih. till Iiiksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Käft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

lärnskrot.

Nr 818.

98 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

föreslagna tullsatsen vore oskäligt hög i förhållande till varuvärdet, och

synes därför sådan sammansättning ej böra föranleda tillämpandet af

den högre tullsatsen.

Utskottet får på grund af hvad sålunda anförts hemställa,

att rubrikerna nr 805 och 806 i förslaget må

erhålla följande förändrade lydelse:

805. Dörr- och möbellås, hänglås, kapp
säckslås

och andra dylika lås af

järn, äfven i förening med annan

oädel metall, utan lackering eller

annan ytbetäckning, alla med

eller utan tillhörande nycklar;

äfvensom dörrstängare, icke förnicklade

eller lackerade och icke

försedda med yttre anordning

af annan metall än järn............ 1 kg. 30 öre.

806. Lås, ej till nästföregående rubrik

hänförliga, af järn, äfven i förening

med annan oädel metall,

alla med eller utan tillhörande

nycklar; kassa- eller förvaringsfack

samt skåp för nycklar till

kassahvalf, kassaskåp eller kassafack;

äfvensom dörrstängare, ej

särskildt nämnda ..................... 1 kg. 50 öre.

64:o.

Rubriken nr 818 i Kung]. Maj:ts förslag är af följande lydelse:

818. Tackjärnsskrot; äfvensom smidbart skrot .................. — fria.

I två likalydande motioner, den ena nr I: 60 af herr Carlberg

och den andra nr II: 240 af herr Svensson i Skyllberg, har bland

annat, yrkats, »att å tackjärnsskrot sättes en tull af 1 krona pr 100

kilogram».

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 99

Då utskottet icke ansett sig kunna förorda af motionärerna föreslagen

tull å tackjärn, lärer ej heller tackjärnsskrot böra åsättas tull.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen ville, med afslag å förevarande

motioner I: 60 och II: 240 i hvad de afse tull å tackjärnsskrot,

godkänna rubriken nr 818 i Kungl. Maj:ts

förslag oförändrad.

65:o.

Rubrikerna nr 857 och 858 i Kungl. Maj:ts förslag äro af följande

lydelse:

Koppar--—---—-------

tråd:

försedd med mantel af bly eller annan metall,

med eller utan armering, äfven i förening

med annat material; äfvensom med dylik

mantel försedda elektriska ledningskablar eller

linor, med eller utan armering:

857. af högst 25 mm. diameter........................... 1 kg. 12 öre

858. af större diameter .......................................... 1 kg. 10 öre.

Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytterkant

på manteln.

Med hänsyn till de betydande industriella förbrukningsintressen,

som beröras af här föreslagna tullar å de elektriska ledningskablarna,

har utskottet ansett sig höra tillse, huruvida icke en lindring af de

föreslagna bestämmelserna vore möjlig; och har utskottet därvid funnit,

att en jämkning af diametergränsen utan olägenhet kan ske, så att den

högre tullsatsen endast skulle komma att drabba artiklar af högst 15

millimeters diameter.

Elektriska

ledningskablar

m, m.

Nr 857 och

858.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Utskottet hemställer förty,

att i rubriken nr 857 i förslaget uttrycket »25

mm.» må utbytas mot uttrycket »15 mm.».

66:o.

Fiskkrokar.

Nr 899

och 900.

De i Kungl. Maj:ts förslag upptagna rubrikerna nr 899 och 900

äro af följande lydelse:

Fiskkrokar:

899. med konstgjord! bete, drag och svirflar härunder

inbegripna; äfvensom fiskkrokar, försedda med

tafs................................................................................... 1 kg. 2 kr.

900. andra slag........................................................................... 1 kg. 60 öre.

Då de i förevarande rubriker upptagna artiklarna, såsom af tulltaxekommitténs

betänkande framgår, äga ett i hög grad växlande

värde, har det synts utskottet lämpligt, att desamma, hvilka nu draga

10 procents värdetull, fortfarande finge bibehållas vid denna tull. Vid

det förhållande, att vissa andra fiskredskap i förslagets rubrik nr 1270

upptagits med sistnämnda tull, har det tillika ansetts enklast att till

sistnämnda rubrik hänföra jämväl fiskkrokar.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen ville besluta, att tullen för de i

förevarande rubriker nr 899 och 900 upptagna artiklar

bestämmes till 10 procent af varornas värde samt

att samma artiklar öfverflyttas till förslagets rubrik

nr 1270, som i följd däraf erhåller följande förändrade

lydelse:

Fiskkrokar, drag och svirflar härunder

inbegripna; äfvensom metspön och

metrefvar, monterade, flöten, sänken

och andra dylika till fiskredskap synbarligen

afsedda, ej särskildt nämnda

artiklar...................................................... 100 kr. 10 kr.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

101

67:o.

Den öfvergång från värde- till vikttullar, som Kungl. Maj:t i

anslutning till hvad tulltaxekommittén förordat, i afsevärd utsträckning

föreslagit, har sin största betydelse beträffande tulltaxeförslagets trettonde

grupp, företrädesvis omfattande maskiner och apparater samt vissa delar

därtill.

Erkännas måste visserligen, att de här ofvan omförmälda skälen

för värdetullens utbyte mot vikttull göra sig gällande icke minst i fråga

om hithörande artiklar och, såsom jämväl förut i detta betänkande

erinrats, har Riksdagen med full insikt om dessa olägenheter år 1906

uttalat sig för öfvergång till vikttullsystemet samt begärt framläggande

för Riksdagen af förslag i sådant syfte.

Förbises kan emellertid å andra sidan icke, att stora svårigheter

möta vid en sådan öfvergång. Redan tulltaxekommittén, har i sitt betänkande

påvisat desamma, ehuru kommittén icke ansett dem vara så

tungt vägande, att de borde föranleda värdetullens bibehållande utom

i vissa fall. Svårigheterna hafva sedermera särskildt från tullverkets

sida med stor skärpa framhållits och detta torde vara ganska naturligt.

Trots alla de olägenheter i andra hänseenden, som äro förenade med

värdeförtullningen, har densamma uppenbarligen den förtjänsten, att den

medgifver en jämförelsevis snabb tullbehandling och är föga besvärande

för tullmyndigheterna. Helt annorlunda med viktförtullningen, som

vållar tidsutdräkt och jämväl ställer helt andra anspråk på tulltjänstemännen

beträffande både insikter och arbete. Därtill kommer utan

tvifvel ock, att man inför en sådan nyhet som den ifrågavarande måste

räkna med en viss betänksamhet hos en tjänstemannakår, känd för så

stor samvetsgrannhet som tullverkets.

Enligt utskottets förmenande kan det dock icke vara annat än

en tidsfråga, när de med värdeförtullning i fråga om maskiner förenade

olägenheter, hvilka i de allra flesta nyare tulltaxor föranledt öfvergång

till vikttull, äfven hos oss måste framtvinga en sådan reform. Och för

denna kan knappast någon tidpunkt vara lämpligare än den närvarande,

då med den osedvanligt långa tid, som kommer att förflyta, innan de

nya bestämmelserna kunna träda i kraft, ett vida längre rådrum än

eljest kan lämnas till förberedelser för dessa bestämmelsers tillämpning.

Förbises böra icke heller de stora olägenheterna af ett sådant

förhållande, som för närvarande råder, då genom traktaten med Tyskland

hela den omfattande grupp af varuslag, som falla under gällande tull
-

Maskiner.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

taxas, en gemensam värdetnllsats upptagande rubrik »Maskiner, redskap

och verktyg, ej specificerade» är bunden. Också fann sig år 1906 dåvarande

chefen för finansdepartementet föranlåten, att vid framhållandet

af de brister i vår tulltaxa, som framträdt vid traktatsunderhandlingarna,

bland andra varuslag särskild! framhålla maskiner, för hvilken grupp

sålunda enligt departementschefens framställning jämväl kräfdes en helt

annan specialisering, något som uppenbarligen jämväl måste i större

eller mindre utsträckning medföra öfvergång till vikttullar.

Om sålunda utskottet icke allenast måst principiellt ansluta sig

till värdetullens utbytande mot vikttull inom maskingruppen utan jämväl

funnit sig böra förorda denna princips tillämpning i förslaget, har

det dock å andra sidan synts utskottet nödigt att i möjligaste mån

jämväl skänka beaktande åt svårigheterna vid öfvergång till det nya

''systemet och, med bibehållande tills vidare af värdetullen i öfrig!, för

närvarande förorda öfvergång till vikttull endast där sådant kan anses

mest oundgängligt; och detta torde särskild! gälla elektriska maskiner,

landtbruksmaskiner samt metall- och träbearbetningsmaskiner äfvensom

ångpannor. Hvad åter ett flertal andra maskiner beträffar, däribland

företrädesvis sådana, som icke föras på lager för försäljning utan vanligen

gå från tillverkaren direkt till den industriidkare, som skall

använda dem, synes för desamma värdefull utan större olägenhet kunna

åtminstone tillsvidare bibehållas. Också har, på sätt nedan vidare omförmäles,

och af där ytterligare angifna skäl, utskottet i åtskilliga fall

funnit den föreslagna vikttullen kunna utbytas mot värdefull.

Redan bär må emellertid framhållas, att utskottet hyser den uppfattning,

att en tillfredsställande affattning af denna del af tulltaxan icke

kan ernås annorledes än genom någon tids tillämpning af de bestämmelser,

som nu kunna varda antagna, samt därefter följande omarbetning

af bestämmelserna i fråga på grund af då vunnen erfarenhet. Med

hänsyn härtill lika väl som för säkerställande af maskinindustriens intressen

under denna försökstid anser utskottet en kombinering af

värde- och vikttull i den riktning, Kungl. Maj:ts förslag innefattar — i

det undersökning i hvarje fall skall ske, att vikttullen ej understiger

vissa procent af värdet — ganska lämplig. Maskintillverkarna tillförsäkras

ock därigenom, att äfven om vid blifvande traktatsunderhandlingar

jämkning skulle ifrågasättas i vikttullarna, i frågavar ande tillverkning

beträffande alla sina af jämkningen berörda produkter kan

påräkna ett bestämdt minimiskydd; och den fortsatta värdedeklareringen

vid tullbehandlingen lämnar tillfälle att konstatera, huru vikttullarna

motsvara förut gällande värdetull. Utskottet kan dock icke i allo an
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 103

sluta sig till Kungl. Maj:ts förslag i förevarande afseende. Enligt detta

förslag skulle nämligen tullbeloppet ej få understiga nuvarande värdetull;

och. ett så högt minimibelopp anser utskottet vara mindre lämpligt,

då därigenom endast tullförhöjningar skulle inträda men inga

tullnedsättningar. Med hänsyn härtill har utskottet funnit det vara

riktigare, att minimitullen bestämmes åtskilligt lägre än nu gällande

tull. Med den provisoriska karaktären af det förslag, som nu kan

varda antaget, är äfvenledes den bestämmelsen väl förenlig, att vid viktgruppsindelning

tullen i intet fall skall utgå med lägre belopp än för

högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgruppen.

På sätt framhålles i departementschefens anförande till statsrådsprotokollet,

har inom tullverket en utredning varit igångsatt rörande

maskintullförslagets tillämplighet, och har resultatet af denna utredning —

innefattad i en vid detta betänkande såsom bilaga fogad (bilaga I)

skrifvelse från generaltullstyrelsen till chefen för finansdepartementet —

sedermera öfverlämnats till bevillningsutskottet.

Beträffande denna utredning anför generaltullstyrelsen, att af vissa

skäl erforderliga uppgifter ej kunnat erhållas beträffande hela maskinimporten

under den tid, försökstullbehandlingen pågått, samt att, såväl

på grund häraf som med hänsyn till den jämförelsevis korta tidsperiod,

uppgifterna omfattade, det ej kunnat undvikas, att uppgifter saknades

eller vore otillräckliga beträffande åtskilliga artiklar, men att i stort

sedt det införskaffade materialet torde kunna anses lämna ett godt stöd

för bedömandet af de för denna varugrupp föreslagna tullsatser, jämförda

med nu utgående tull.

Med ledning af detta material har utskottet ansett sig böra föreslå

åtskilliga jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag i syfte dels att nedbringa

åtskilliga vikttullsatser dels ock att i vidsträcktare omfattning än

enligt förslaget bibehålla värdetullar. Med de ändringar, som i sistberörda

hänseende vidtagits, skulle — utan att de eljest vanliga olägenheterna

af värdetull här torde kunna antagas alltför starkt framträda —

vinnas, i vissa fall att alltför växlande varuvärden icke behöfde inpressas

under en gemensam vikttullsats, och i andra fall att svårigheter vid

tullbehandlingen komme att undvikas.

Uppenbart är emellertid, att äfven innan de nya maskintullarna

hunnit att under ett eller annat år tillämpas och man därmed vunnit

erfarenhet nog för deras mera definitiva reviderande, det borde vara

möjligt att i någon mån redan vid tiden för deras trädande i kraft

kunna bättre än nu öfverskåda, hvilka jämkningar däri, som kunna

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

tarf vas. För sådant ändamål torde emellertid behöfvas, att de redan

inom tullverket i sådant hänseende igångsatta undersökningarna fortsättas,

hvarom utskottet därför anser framställning böra göras hos

Kungl. Maj:t.

Ångöfver. Enligt den till nr 919—924 i föreliggande förslag fogade anmärk
hettart-u

n?nm'' n''Lngeo- skola ångöfverhettare tullbehandlas såsom rör, bearbetade, åt smid919—924.

bart järn.

Då emellertid ångöfverhettare till väsentlig del kunna bestå älven

af annat än själfva rörsystemet, såsom af s. k. ånglådor m. m., och

sådana delars hänförande till rubrikerna för bearbetade rör, om de olika

delarna inkomma hvar för sig, ej torde vara fullt lämpligt, synes en

jämkning af bestämmelsen i fråga vara af nöden; och hemställer utskottet,

a) att Riksdagen må besluta, att förevarande

anmärkning till rubrikerna nr 919—924 i förslaget

skall erhålla följande förändrade lydelse:

Anm. till nr 919—924. Består varan hufvudsakligen af annat

ämne än smidbart järn, förtullas densamma, såvidt annorlunda

oj är särskild! bestämdt, efter hvad för hufvudbeståndsdelen är

stadgadt. Ångöfverhettare tullbehandlas, om de inkomma sammansatta,

såsom rör, bearbetade, af smidbart järn. Inkomma de i

söndertaget skick, tullbehandlas de olika delarna hvar för sig

efter beskaffenheten.

Rökgas- För rökgasförvärmare (economisers), hela eller i delar, har i rubriken

nr 928 i förslaget upptagits en tullsats af 5 kronor per 100 kilogram.

Enligt utskottet lämnade uppgifter torde värdet å ifrågavarande

artikel vanligen utgöra omkring 21 kronor per 100 kilogram; och har

vid sådant förhållande utskottet funnit en tullsats af 2 kronor. 50 öre

per 100 kilogram vara lämpligare afvägd än den af Kungl. Maj:t föreslagna.

På grund häraf hemställer utskottet,

b) att tullsatsen för rubriken nr 928 i förslaget

må bestämmas till 2 kronor 50 öre per 100 kilogram.

Ångturbiner, Rubrikerna nr 932—941 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande

ångmaskiner, _

Stig lo komobiler lydoISG!

etc.

Kr 932 - 94 i.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 105

Ångturbiner samt särskild! inkommande inre roterande

delar därtill:

932. vägande per stycke netto högst 100 kg.......... 100 kg. 75 kr.

933. vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 1,000 kg........................................ 100 kg. 50 kr.

934. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg................................ 100 kg. 30 kr.

935. vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.... 100 kg. 20 kr.

Ångmaskiner, ej särskild! nämnda:

936. vägande per stycke netto högst 100 kg.......... 100 kg. 50 kr.

937. vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 500 kg............................................. 100 kg. 35 kr.

938. vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 2,500 kg.......................................... 100 kg. 20 kr.

939. vägande per stycke netto mer än 2,500 kg.

men ej mer än 10,000 kg.............................. 100 kg. 16 kr.

940. vägande per stycke netto mer än 10,000 kg. 100 kg. 10 kr.

941. Ån glokomobiler, afsedda att transporteras på hjul;

äfvensom landsvägslokomotiv och ångvältar......... 100 kg. 9 kr.

Ännu. Andra ånglokomobiler tullbehandlas såsom ångmaskiner.

I förevarande rubriker upptagna maskiner synas böra bibehållas

vid gällande värdefull, och hemställer alltså utskottet,

c) att rubrikerna nr 932—941 med tillhörande

anmärkning må ur förslaget utgå samt de i samma

rubriker upptagna artiklar hänföras till rubriken nr 1013

med en tullsats af 10 procent af värdet.

1 afseende å vattenturbiner, löphjul därtill och vattenhjul innehåller

Kungl. Maj:ts förslag följande bestämmelser:

Vattenturbiner och särskildt inkommande löphjul

därtill samt vattenhjul:

946. vägande per stycke netto högst 1,000 kg. ... 100 kg. 15kr.

947. af större vikt.......................................................... 100 kg. 10kr.

Med hänsyn därtill att de slag af vatten turbiner, som företrädesvis

lära vara föremål för import, äro mycket stora och svårhandterliga

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 14

Vattenturbiner

etc. Nr 94 6

och 94 7.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Anm. till nr

932-947.

Pumpar etc.

Nr 948—958.

106 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

pjäser, torde för här ifrågavarande artiklar värdetull lämpligen böra

bibehållas, i följd hvaraf utskottet hemställer,

d) att rubrikerna nr 946 och 947 må ur förslaget

utgå samt de i samma rubriker upptagna artiklar hänföras

till rubriken nr 1013 med en tullsats af 10

procent af värdet.

I Kungl. Maj:ts förslag finnes efter rubriken nr 947 intagen

följande anmärkning:

Anm. till nr 932—947. Svänghjul till de i dessa rubriker afsedda maskiner

skola, försåvidt de ej äro fastsittande vid maskinen, förtullas särskildt för sig

och inberäknas ej i maskinens vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp.

Ifrågavarande bestämmelse, som enligt utskottets förslag skulle

komma att hänföra sig allenast till motorer, synes till underlättande

af tullbehandlingen böra jämkas därhän, att lösa svänghjul till sådana

motorer, som draga värdetull, jämväl blifva underkastade värdetull.

Med anledning häraf hemställer utskottet,

e) att ifrågavarande anmärkning må erhålla

följande förändrade lydelse:

Anm. Svänghjul till motorer skola, försåvidt de ej äro fastsittande

vid maskinen, ej inberäknas i maskinens vikt vid dess hänförande

under viss viktgrupp. Sådana svänghjul förtullas, därest

maskinen är underkastad vikttull, särskildt för sig.

I fråga om pumpar m. fl. här nedan angifna artiklar upptager Kungl.

Maj:ts förslag under rubrikerna nr 948—958 följande bestämmelser:

»Centrifugal- och rotationspumpar samt fläktar,

ventilatorer och roterande biåsmaskiner;

äfvensom yttre omhöljen och inre roterande

delar till sådana maskiner:

948. vägande per stycke netto högst 150 kg. 100 kg. 30 kr.

949. vägande per stycke netto mer än 150 kg.

men ej mer än 1,000 kg........................ 100 kg. 15 kr.

950. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. 100 kg. 10 kr.

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer,

draga den för dessa senare bestämda tull.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 107

Andra masldndrifna pumpar af järn eller annan

metall, ångpnmpar och hydrauliska pumpar

härunder inbegripna; äfvensom kompressorer

samt blås- och kylmaskiner, ej särskild!

nämnda:

951. vägande per stycke netto högst 100 kg. 100 kg. 40 kr.

952. vägande per stycke netto mer än 100 kg.

men ej mer än 1,000 kg......................... 100 kg. 20 kr.

953. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg....................... 100 kg. 15 kr.

954. vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

och ej hänförliga till nästföljande rubrik 100 kg. 10 kr.

Anm. till nr 948-—954. Pampar, tydligen afsedda

att användas som sprutor, hänföras till sprutor.

955.

956.

957.

958.

Kompressorer och kylmaskiner, vägande per

stycke netto mer än 10,000 kg......................

Sprutor, brand- och trädgårds-:

för maskinkraft...............................................

andra slag:

vägande per stycke netto mer än 50 kg.

af mindre vikt; äfvensom sug-, lyft- och

tryckpumpar för handkraft..................

100 kg. 6 kr. 50 öre

100 kg. 50 kr.

100 kg. SO kr.

100 kg. 20 kr.

Anm. Sprutor, andra än brand- och trädgårds-, tullbehandlas

som det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.»

I)et störa flertalet af dessa artiklar har vid den undersökning, som

inom tullverket föranstaltats, visat sig vara till värdet synnerligen växlande.

Såsom exempel må anföras de olika pris, per 100 kilogram

räknadt, som vissa till rubriken nr 948 hänförliga artiklar kunna betinga,

nämligen centrifugal- och rotationspumpar 32—380 kronor, fläktar 59

—300 kronor, ventilatorer 58—335 kronor och roterande biåsmaskiner

123—594 kronor.

Äfven beträffande andra till dessa rubriker hänförliga artiklar

kunna afsevärda prisväxlingar påvisas. Redan af denna anledning har

utskottet funnit värdetull för dessa rubriker vara att föredraga framför

vikttull. Därtill kommer, att särskiljandet af vissa här angifna

varuslag, såsom pumpar och sprutor, möter stora tulltekniska svårigheter.

Då slutligen behofvet af öfvergång till vikttull beträffande

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

här ifrågavarande artiklar ej torde hafva gjort sig särskildt kännbart,

får utskottet hemställa,

/

f) att rubrikerna nr 948—958 jämte anmärkningen

till nr 948—954 må ur förslaget utgå samt de i förstnämnda

rubriker upptagna artiklar hänföras till rubrik

nr 1013 med eu tullsats af 10 procent af värdet äfvensom

att anmärkningen rörande tullbehandlingen af

fläktar, fast förenade med elektriska motorer, må öfverflyttas

till sistnämnda rubrik.

Ugnar för

industriella

ändamål etc.

iVV 9ö9 och

960.

Beträffande ugnar för industriella ändamål finnas i rubrikerna

nr 959 och 960 i Kungl. Maj:ts förslag följande bestämmelser:

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning,

torkning, rostning, bränning, härdning,

vältning, smältning och bakning:

959. fasta ugnar utan rörelsemekanism ...... 100 kg. 4 kr. 50 öre

960. andra slag; äfvensom smidesässjor och

blåsbälgar............................................... 100 kg. 6 kr.

Med afseende å dessa artiklar gifver den inom tullverket föranstaltade

undersökningen vid handen, att fasta ugnar utan rörelsemekanism

icke stå lägre i pris, efter viktenhet räknadt, än de i den senare

rubriken upptagna. Medelvärdet af de under den tidsperiod, undersökningen

omfattat, importerade ugnarna har nämligen utgjort för de

till rubrik 959 hänförliga 107 kronor och för de i rubrik 960 upptagna

77 kronor, allt per 100 kilogram räknadt.

Då dessa siffror tyda på, att de i förstnämnda rubrik upptagna

ugnarna ej böra åsättas lägre tull än öfriga ugnar, synas rubrikerna

lämpligen böra sammanslås.

Utskottet får sålunda hemställa,

g) att, i stället för rubrikerna nr 959 och 960 i

Kungl. Maj:ts förslag, i taxan må upptagas en så

lydande rubrik:

Ugnar för industriella ändamål, såsom

kolning, torkning, rostning, bränning,

härdning, vältning, smältning

och bakning; äfvensom smidesässjor

och blåsbälgar....................................... 100 kg. 6 kr.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 109

Rubriken nr 961 i Kung-I. Maj:ts förslag- har följande lydelse:

Maskiner, ej särskild! nämnda, för målning- eller

sönderdelning, såsom tuggare, med eller utan

underrede, kul- och rörkvarnar, stampverk och

pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer,

valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-,

stärkelse-, choklad- och dylika industrier,

potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfruktskärare,

roterande krossare (äfven sädes- och

oljekakskrossare) samt gröpkvarnar, hackelsemaskiner

och andra för fodervarors sönderdelning

afsedda maskiner; äfvensom maskiner för

blandning af betong, lera, sand eller dylikt ...... 100 kg. 6 kr.

Med hänsyn till de praktiska svårigheter, som skulle blifva förenade

med tillämpningen af vikttull för flertalet i denna rubrik upptagna

maskiner, och då bibehållandet af värdetull här ej torde möta större

betänkligheter, synes eu förändring af förslaget i denna riktning böra

vidtagas. Dock torde potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfruktskärare,

roterande krossare (äfven sädes- och oljekakskrossare) samt

gröpkvarnar, hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning

afsedda maskiner, hvilka såväl till beskaffenhet som värde äro likställda

med de i rubriken nr 994 upptagna artiklar, lämpligen kunna inrymmas

i denna senare rubrik.

I anslutning till hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

h) dels att förevarande rubrik nr 961 må ur förslaget

utgå;

dels att maskiner, ej särskilt nämnda, för målning

eller sönderdelning, såsom tuggare, med eller

utan underrede, kul- och rörkvarnar, stampverk och

pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer,

valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-, stärkelse-,

choklad- och dylika industrier äfvensom maskiner för

blandning af betong, lera, sand eller dylikt må upptagas

i rubriken nr 1013 med en tull af 10 procent

af värdet;

dels och- att potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner,

rotfruktskärare, roterande krossare (äfven

sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar, hackelse
-

Maskiner för

målning eller

sönderdelning

etc.

AV 961.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Hissmaskin

neri er etc.

Nr 968 och

969.

110 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

maskiner och andra för fodervarors sönderdelning afsedda

maskiner må upptagas i rubriken nr 994 med tull

af 7 kronor per 100 kilogram, hvilken senare rubrik

i följd däraf erhåller följande förändrade lydelse:

Plogar, äfven ångplogar, årder

och alfluckrare; harfvar och

andra harfliknande åkerbruksredskap;

skörde- och slåtter - maskiner; hästräfsor, hövändare,

ogräsrensare, hästhackor och

andra för sådd eller skörd afsedda,

ej särskildt nämnda

apparater; harpor, kastmaskiner,

triörer, sädessorterare och

andra, ej särskildt nämnda för

sortering, rening och rensning

af säd, frö eller andra frukter

afsedda apparater; potatisrifnings-

och torfrifningsmaskiner,

rotfruktskärare, roterande

krossare (äfven sädes- och oljekakskrossare)

samt gröpkvarnar,

hackelsemaskiner och andra

för fodervarors sönderdelning

afsedda maskiner; äfvensom

halmelevatorer och andra stackningsmaskiner.

........................... 100 kg. 7 kr.

Anm. (Lika med förslaget.)

Rubrikerna nr 968 och 969 i förslaget innehålla följande bestämmelser

:

Hissmaskinerier, ej till nästföregående rubrik hänförliga,

samt lyftkranar, vinschar och spel:

968. afsedda att trifvas med handkraft .................. 100 kg. 6 kr.

969. andra slag ............................................................. 100 kg. 8 ,,

Af enahanda skäl, som föranledt utskottet att förorda bibehållande

af värdetull för vissa i rubriken nr 961 upptagna maskiner, får utskottet

hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

i) att förevarande rubriker nr 968 och 969 må

ui förslaget utgå samt de i samma rubriker upptagna

artiklar öfverflyttas till rubriken nr 1013 med en tullsats

af 10 procent af värdet.

Då någon anledning ej synes förefinnas att i särskild rubrik Ängmudderupptaga

ångmudderverk, hemställer utskottet, verk
k)

att rubriken nr 971 må ur förslaget utgå och

ångmudderverk upptagas i rubriken nr 1013.

Beträffande vissa slag al metallbearbetningsmaskiner finnes i

lubnkerna nr 973 978 i Kungl. Maj:ts förslag följande stadgadt:

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än

500 kilogram, samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gängoch

slipmaskiner för bearbetning af metaller, maskiner,

afsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner;

äfvensom särskildt inkommande dockor

(spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter, växellådor

och indelningsapparater:

vägande per stycke netto högst 250 kilogram 100 kg. 30 kr.

vägande per stycke netto mer än 250 kilogram

men ej mer än 1,000 kilogram......... 100 ko-, 22

vägande per stycke netto mer än 1,000 kilogram

men ej mer än 2,000 kilogram......... 100 ko-, 16

vägande per stycke netto mer än 2,000 kilogram

men ej mer än 5,000 kilogram......... 100 kg. 11

vägande per stycke netto mer än 5,000 kilogram

men ej mer än 10,000 kilogram ...... 100 kg. 8

vägande per stycke netto mer än 10,000

kilogram ............................................................. j oo ]-g._ 5

Med afseende å öfverrubrikens formulering synes den erinran kunna

göias, att äfven borrmaskiner, svarfvar, fräs-, hyfvel- och gängmaskiner

1 viss mening hafva till uppgift att skära metaller, med anledning hvaraf

en jämkning 1 rubrikens_ affattning lärer vara påkallad.

, + . Enligt utskottet tillhandakomma uppgifter synes medelvärdet å

åtskillig a af nu ifrågavarande maskiner kunna sättas afsevärdt lägre, än

man med ledning af de upplysningar, tulltaxekommittén inhämtat, kunnat

Metallbearbetningsmaskiner.

Nr 973-978.

973.

974.

975.

976.

977.

978.

11

11

opaginerad Kontrollera mot PDF

För trämasseindustrien

afstäda

maskiner

ete.

Nr 984.

\\% Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

antaga. Så har medelvärdet, per 100 kilogram räknadt, beträffande

dessa maskiner befunnits utgöra:

å maskiner, hänförliga till rubriken nr 973, 191 kr.

» » » » » » 974, 138 »

» » » » )> » 975, 124 »

» » » » » » 976, 98 »

Af dessa uppgifter synes framgå, att de föreslagna tullsatserna

för nyssnämnda rubriker utan olägenhet för den inhemska industrien

böra kunna något sänkas. „

j anslutning till hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l) att förevarande rubriker nr 973—978 må godkännas

med de ändringar dock, att efter orden »slipmaskiner

för bearbetning af metaller,» inskjutes ordet

»andra» samt att tullsatserna för rubrikerna nr 973

_976 bestämmas till nedan angifna belopp, nämligen

för rubriken nr 973 till 25 kr.

» » » 974 » 18 »

>, » » 975 » 14 »

» ii » 976 » 10 »

1 rubriken nr 984 upptager det föreliggande förslaget följande

bestämmelse:

För trämasseindustrien alsedda bark-, klyf- och liuggmaskiner

samt slipvei''k; raffinörer, holländare och gainityr

till sådana samt defibrörer; torkcylindrar och pressvalsar

med stativ för textil- eller pappersindustrien samt

kalandrar, äfven hydrauliska, oatsedt för hvilken industri

de äro afsedda; äfvensom manglar .................................... 100 kg. 7 kr.

Hvad särskild! den sistnämnda artikeln beträffar, kan utskottet

med hänsyn till dess jämförelsevis låga värde, som i medeltal^ lärer

uppgå till endast omkring 24 kronor per 100 kg., ej förorda sa hög

tullsats, som här föreslagits. .

Med afseende å öfriga i denna rubrik upptagna, företrädesvis tor

trämasseindustrien afsedda maskiner anser utskottet, hufvudsakligen al

enahanda skäl, som vid rubriken nr 961 anförts, värdetull böra bibehållas;

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 113

och hemställer utskottet, då anledning ej synes föreligga att i särskild

rubrik upptaga artikeln manglar,

in) att förevarande rubrik nr 984 må ur förslaget

utgå och i densamma upptagna artiklar öfverföras

till rubriken nr 1013 med eu tullsats af 10

procent afvärdet.

Beträffande iläggningsmaskiner, hvilka i Kungl. Maj:ts förslag

finnas upptagna i rubriken nr 986 med en tullsats af 12 kronor per

100 kilogram, har för utskottet upplysts, att den föreslagna vikttullsatsen

innebure en afsevärd nedsättning af nu gällande tull för en artikel, som

är föremål för inhemsk tillverkning. Då på grund häraf deras upptagande

i förevarande rubrik ej kan förordas och då utskottet funnit

värdetull kunna för dylika maskiner utan olägenhet bibehållas, får

utskottet hemställa,

n) att artikeln iläggningsmaskiner må ur rubriken

nr 986 i förslaget utgå och att ifrågavarande maskiner

må upptagas under rubriken nr 1013 med en tullsats

af 10 procent af värdet.

I förslagets rubrik nr 987 upptagas maskiner för tvättning af linne

och andra klädespersedlar med en tullsats af 10 kronor för 100 kilogram.

Enär dessa maskiner ej torde få anses vara af den betydelse, att

de förtjäna upptagas under särskild rubrik, och nu gällande värdetulls

bibehållande för desamma ej synes medföra nämnvärd olägenhet, hemställer

utskottet,

o) att ifrågavarande rubrik nr 987 må ur förslaget

utgå samt att maskiner för tvättning af linne

och andra klädespersedlar må upptagas i rubriken nr

1013 med en tullsats af 10 procent af värdet.

Beträffande delar, ej särskild! nämnda, till skörd e- och slåttermaskiner

innehåller taxeförslagets rubriker nr 995 och 996 följande

bestämmelser:

Bih. till Rikscl. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afcl. 21 Häft. 15

Iläggningsmaskiner.

Nr 986.

Tvättmaskiner.

Nr 987.

Delar

till skördeoch

slåttermaskiner.

Nr 995 och

996.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Centrifuger

etc.

Nr 1002.

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Delar, ej särskild! nämnda, till skörde- ock slåtter
-

maskiner:

995. vägande per stycke netto högst 5 kg.......... 100 kg. 18 kr.

996. af högre vikt ...................................................... 100 kg. 12 kr.

Utskottet har inhämtat, att utrönandet vid tullbehandlingen af de

olika delarnas nettovikt per stycke skulle komma att möta praktiska

svårigheter samt att priset å mer eller mindre tunga dylika delar i

allmänhet icke vore per viktenhet så synnerligen växlande. Med hänsyn

härtill och då medelvärdet å hithörande vanligen förekommande artikiar

lärer uppgå till 87 öre per kilogram har utskottet funnit en enhetlig

tullsats af 12 kronor per 100 kilogram för samtliga ifrågavarande

maskindelar kunna utan olägenhet fastställas; och får utskottet sålunda

hemställa,

p) att i stället för de i förslaget intagna rubrikerna

nr 995 och 996 må i taxan intagas en så

lydande rubrik:

Delar, ej särskild! nämnda, till skörde
och

slåttermaskiner ........................... 100 kg. 12 kr.

Rubriken nr 1002 i det föreliggande förslaget innehåller följande

bestämmelse:

1002. Centrifuger, alla slag, ej särskildt nämnda;

äfvensom mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastorer,

kärnor, smörältningsmaskiner, ostpressar,

ostkvarnar och andra, ej särskildt nämnda

maskiner och apparater för mejerihandtering

och margarintillverkning ....................................... 100 kg. 10 kr.

För dessa artiklar, som betinga ganska växlande pris, torde värdetullen

kunna bibehållas utan afsevärd olägenhet. Med anledning häraf

hemställer utskottet,

q) att rubriken nr 1002 må ur förslaget utgå

samt att i densamma upptagna artiklar i stället må

inrymmas i rubriken nr 1013 med en tullsats af 10

procent af värdet.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Rubrikerna nr 1003—1008 i förslaget äro af

Lokomotiv samt järnvägs- och spårvägsvagnar i

förening med motorer, äfven elektriska, eller i

förening med ångmaskiner:

1003. vägande per stycke högst 12,000 kg..........

1004. vägande per stycke mer än 12,000 kg. men

ej mer än 20,000 kg..................................

1005. vägande per stycke mer än 20,000 kg. ...

1006. Tendrar ........................................................................

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

1007. personvagnar; äfvensom postvagnar ........

1008. godsvagnar alla slag; äfvensom boggier och

underreden, med eller utan tillbehör......

följande lydelse:

100

kg.

18

kr.

100

kg.

16

kr.

100

kg.

14

kr.

100

kg.

12

kr.

100

kg.

15

kr.

100

kg.

8

kr.

Lokomotiv,

järnvägs- och

spårvägsvagnar

etc.

Nr 1003—

1008.

Hvad beträffar lokomotiv, hafva upplysningar, som meddelats utskottet,

gifvit vid handen, att de föreslagna tullsatserna skulle afsevärdt

öfverstiga nu gällande värdetull.

Med hänsyn härtill och då svårigheter torde möta att väga särskilt

de större lokomotiven, finner utskottet det vara lämpligare, om

värdetull för denna artikel bibehålies.

Jämväl i fråga om järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med

• motorer eller ångmaskiner synas öfvervägande skäl tala för värdetullens

bibehållande. Utskottet har vidare funnit, att samtliga järnvägs- och

spårvägsvagnar med större skäl hafva sin plats under afdelningen XIII C

för fartyg och fordon än i afdelningen för maskiner, och torde de följaktligen

böra öfverföras till förstnämnda afdelning C, där de hithörande

vagnar, som skulle draga värdetull, lämpligen kunna upptagas i rubriken

nr 1069.

Lokomotiv åter torde böra bibehållas i denna afdelning.

Hvad slutligen angår boggier och underreden, finner utskottet

dessa höra upptagas i sammanhang med öfriga till järnvägsmateriel

hörande artiklar, som återfinnas i afdelning XII A för järn och järnvaror,

där de torde kunna inrymmas i rubriken nr 748.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

r) att förevarande rubriker nr 1003—1008 må

ur förslaget utgå;

samt att i stället för sagda rubriker

dels må på nu ifrågavarande ställe i taxan intagas

en så lydande rubrik:

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Lokomotiv, äfven elektriska .................. 100 kr. 10 kr;

dels må med en tullsats af 15 procent af värdet

i förslagets rubrik nr 1069 upptagas järnvägs- och

spårvägsvagnar i förening med motorer eller ångmaskiner,

hvarvid sistnämnda rubrik erhåller följande

förändrade lydelse:

Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med motorer

eller ångmaskiner; åkdon och fordon, ej särskild!

nämnda, äfven med motor försedda, samt underreden

därtill; äfvensom med gummiringar försedda hjul

till sådana åkdon eller fordon ......... 100 kr. 15 kr;

dels må upptagas i afdelning XIII C järnvägsoch

spårvägsvagnar utan motorer samt tendrar, hvarvid

därstädes närmast efter rubriken nr 1068 införas tre

så lydande rubriker:

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar 100 kg. 15 kr.

godsvagnar, alla slag ........................ 100 kg. 8 kr.

Tendrar ..................................................... 100 kg. 12 kr.;

dels ock må till rubriken nr 748 öfverflyttas

boggier och underreden, med eller utan tillbehör,

hvarvid denna rubrik erhåller följande förändrade

lydelse:

Andra, ej särskild! nämnda delar och

tillbehör till signalsäkerhets-, växelförreglings-

och vägbomsanordningar;

äfvensom till järnvägs- och spårvägsvagnar

hörande boggier och underreden,

med eller utan tillbehör......... 100 kg. 8 kr.

Axlar de. till

järnvägs• och

spårvägsmateriel.

Nr 1009—

1012.

I rubrikerna nr 1009—1012 af föreliggande taxeförslag

inrymda följande bestämmelser:

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:

axlar, raka:

1009. icke bearbetade......................................................... 100 kg.

1010. bearbetade................................................................... 100 kg.

1011. hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar...... 100 kg.

finnas

6 kr.

7 kr.

6 kr.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23■ 117

1012. hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,

buffertar och delar därtill samt draginrättningar

och koppelan ordningar............................... 100 kg. 7 kr.

Då, på sätt af utskottets yttrande vid rubrikerna nr 1003—1008

framgår, utskottet föreslagit att till hufvudsaklig del i andra afdelningar

af taxan upptaga rullande järnvägs- och spårvägsmateriel, torde ej

finnas skäl att i denna afdelning bibehålla nu ifrågavarande artiklar,

utan synas desamma lämpligare böra inrymmas i alclelningen för järn

och järnvaror.

På grund häraf hemställer utskottet,

s) att förevarande rubriker nr 1009—1012 må ur

förslaget utgå och att i stället må närmast efter förslagets

rubrik nr 748 intagas fyra så lydande rubriker:

Till järnvägs- och spårvägsmateriell afsedda:

axlar raka:

icke bearbetade................................... 100 kg. 6 kr.

bearbetade............................................ 100 kg. 7 »

hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom

hjulringar ............................................. 100 kg. G »

hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom

fjädrar, buffertar och delar

därtill samt draginrättningar och

koppelanordningar ........................... 100 kg. 7 kr.

I anslutning till hvad utskottet här ofvan vid rubrikerna nr 932

—941, 946 och 947, 948—958, 961, 968 och 969, 971, 984, 986, 987

och 1002 anfört och under förutsättning af bifall till hvad därstädes föreslagits

beträffande åtskilliga maskiners upptagande i rubriken nr 1013

hemställes,

t) att rubriken nr 1013 må erhålla följande

förändrade lydelse:

För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och liuggmaskiner

samt slipverk; raffinörer, holländare och

garnityr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar

och pressvalsar med stativ för textil- eller pappersindustrien

samt kalandrar, äfven hydrauliska,

oafsedt för hvilken industri de äro afsedda; pappers-,

Maskiner,

särskildt

nämnda,

Nr 1013.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

papp-, tork- och våtmaskiner med sibeylindrar

eller viror; fals- och häftmaskiner för bokbinderioch

pappersindustierna, kuvert- och påsmaskiner,

bestryknings-, bronserings- och klistringsmaskiner,

kartong- och kartonnagemaskiner, fuktmaskiner,

skär- och rullmaskiner; maskiner för tillverkning

af tändsticksaskar samt för sådana eller andra

dylika askars hopskjutning, etikettering, plåning

och fyllning; ramiläggnings- och ramurtagningsmaskiner

för tändstickstillverkningen; kard- och

ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner; cigarrettmaskiner,

kapsylmaskiner, kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner;

maltvändare; hissmaskinerier,

ej till annan rubrik hänförliga, samt lyftkranar,

vinschar och spel; ångmudderverk; ångturbiner

samt särskildt inkommande inre roterande delar

därtill, ångmaskiner och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv

och ångvältar; vattenturbiner och särskildt

inkommande löphjul därtill samt vattenhjul;

pumpar, alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer,

blås- och kylmaskiner, samt yttre omhöljen och inre

roterande delar till dessa maskiner; brand- och’trädgård

ssprutor, maskiner för blandning af betong,

lera, sand eller dylikt; maskiner, ej särskildt nämnda,

för målning eller sönderdelning, såsom tuggare,

med eller utan underrede, kul- och rörkvarnar,

stampverk och pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer,

desaggregatorer, valskvarnar, valsstolar för

oljeslageri-, stärkelse-, choklad- och dylika industrier;

mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastorer, kärnor,

smörältningsmaskiner, ostpressar och ostkvarnar;

centrifuger, ej särskildt nämnda, maskiner

för tvättning af linne och andra klädespersedlar;

manglar; iläggningsmaskiner för tryckpressar;

apparater (cylinder- och kolonn-) för tillverkning

af kolsyrade drycker, tapp- ock korkningsmaskiner

för mineralvattenfabrikationen, med eller utan saftpumpar,

eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner;

pneumatiska''maskiner, alla slag; skrif- och

räknemaskiner, kassakontrollapparater; axelkopp
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

lingar, fasta eller rörliga; sil- och siktapparater,

massafångare, nrvattnare, sibcylindrar samt perforerade

eller annorledes med hål försedda eller med

duk beklädda cylindrar för sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner;

regulatorer till vattenturbiner; maskiner

för tvättning af potatis eller sockerbetor

samt lyfthjul till sådana maskiner; filterpressar;

omröringsapparater för kokare och behållare; bromsapparater,

luft-, vacuum- eller ång-, till järnvägseller

spårvägsvagnar; äfvensom andra ej särskild!

nämnda maskiner och apparater samt pneumatiska

verktyg ................................................... 100 kr. 10 kr.

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga

den för dessa senare bestämda tull.

Beträffande armatur innehåller förslagets rubriker nr 1035—1037

följande bestämmelser:

Armatur, ej särskild! nämnd, till maskiner,

apparater och rörledningar, lös eller särskild!

inkommande, såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,

smörjapparater, afskiljare och afledare

för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar

och vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater

för badinrättningar; äfvensom

injektorer och ejektorer:

1035. af järn, vägande per stycke netto högst 5 kg.;

äfvensom till hufvudsaklig del af annan

metall, oafsedt vikten.................................... 100 kg. 50 kr.

andra slag:

1036. vägande per stycke netto mer än 5 kg.

men ej mer än 50 kg......................... 100 kg. 15 kr.

1037. vägande per stycke netto mer än 50 kg. 100 kg. 10 kr.

Armatur.

AV 1035 —

1037.

Ehuru denna del af förslaget i sin föreliggande form erbjuder den

tulltekniska fördel, att tulltjänstemannen beträffande armatur med en

nettovikt per stycke af högst 5 kilogram ej skulle ställas inför nödvändigheten

att konstatera, huruvida varan till hufvudsaklig del består af järn

eller af annan metall, synes dock befogad hänsyn till varuvärdet göra

det nödvändigt att offra denna fördel. Af den utredning, som "stått

utskottet till buds, synes nämligen framgå, att sådan lättare armatur,

s. 120 Kontrollera mot PDF

Anm. 6 till

Afd. XIII A.

Anm. till nr

1038—1043.

120 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

som består af järn, bär så lågt värde, att den ej lämpligen kan åsättas

lika hög vikttullsats som motsvarande armatur af annan metall. Så

lärer exempelvis för kranar af järn, hänförliga till rubriken nr 1035,

medelvärdet utgöra 97 kronor per 100 kilogram och för andra dithörande

artiklar af järn hafva uppgifvits så låga värden som 65, 76 och 93

kronor per 100 kilogram. Ehuruväl medelvärdet kan sättas afsevärdt

högre än ofvan angifna siffror utvisa, lärer dock för armatur, till

hufvudsaklig del bestående af järn och vägande per stycke netto högst

5 kilogram, en högre tull än 25 kronor per 100 kilogram icke lämpligen

böra fastställas.

Utskottet, som alltså funnit sig böra förorda eu uppdelning, som

medgifver tullsatsernas bättre afpassande efter armaturens olika värde,

får i sådant hänseende hemställa,

it) att i stället för rubrikerna nr 1035—1037

i förslaget må upptagas följande bestämmelser:

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner,

apparater och rörledningar,

lös eller särskildt inkommande, såsom

ventiler och kranar, ånghvisslor,

smörjapparater, afskiljare och afledare

för kondensationsvatten eller

olja, pulsometrar och vädurar, centrifugalregulatorer

och blandningsapparater

för badinrättningar; äfvensom

injektorer och ejektorer:

till hufvudsaklig del af järn:

vägande per stycke netto högst

5 kg................................................. 100 kg. 25 kr.

vägande per stycke netto mer än

5 kg. men ej mer än 50 kg. 100 kg. 15 kr.

vägande per stycke netto mer än

50 kg.............................................. 100 kg. 10 kr.

andra slag ............................................. 100 kg. 50 kr.

Anmärkningar till nr 1035—1037 (lika med förslaget).

I anslutning till hvad utskottet här ofvan anfört med afseende å

lämpligheten af en reduktion af de föreslagna minimibelopp, hvarmed

de ifrågasatta vikttullsatserna å maskiner skola utgå, och då utskottet

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

anser, att berörda belopp bör fastställas för icke elektriska maskiner

och apparater samt delar däraf till 5 procent och för elektriska maskiner

samt delar däraf till 10 procent af värdet, får utskottet hemställa,

v) att anmärkning 6 till Afd. XIII A i förslaget

må erhålla följande lydelse:

6. För sådana maskiner ocli apparater samt delar däraf,

för hvilka tullen utgår efter vikt, skall tullbeloppet i hvarje fall

motsvara minst 5 procent af varans värde.

För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka

olika tullsatser äro stadgade allt efter olika vikt per stycke, må

tullen i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbeskattado

varor i närmast lägre viktgrupp;

samt

x) att anmärkningen till nr 1038—1043 i förslaget

må erhålla följande lydelse:

Anm. till nr 1038—1043. För de i dessa rubriker upptagna

maskiner och delar däraf skall tullen i hvarje fall motsvara

minst 10 procent af varans värde och må i intet fall utgå

med lägre belopp än för högst tullbeskattadé varor i närmast

lägre viktgrupp.

I motionen II: 246 har herr Broström yrkat, bland annat, »att

Riksdagen måtte besluta:

att den i Kungl. Maj:ts proposition nr 69 under nr 1062 föreslagna

tullen å fartyg och båtar, med eller utan tillbehör, af järn med

nettodräktighet af 40 registerton eller därunder måtte träda i kraft

från och med dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes.»

Öfver ifrågavarande yrkande kommer utskottet i annat sammanhang

att afgifva yttrande, hvilket utskottet härigenom får för Riksdagen

y) anmäla.

Under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört rörande

behofvet af en undersökning rörande maskintullförslagets verkningar i

tillämpningen, får utskottet hemställa,

z) att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse

till Kungl. Magt anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

inom tullverket igångsätta erforderlig undersökning

rörande verkningarna af de bestämmelser om vikttullar

å maskiner, som af Riksdagen antagits, samt,

för den händelse denna undersökning gifver vid handen,

att jämkningar i nämnda bestämmelser äro af

nöden, om möjligt förelägga nästkommande års Riksdag

däraf påkalladt förslag.

68:o.

Rubrikerna nr 1070—1078 i det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget

innehålla följande bestämmelser:

1070. Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade,

såsom lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och

gasolin; paraffin, rå eller renad, jord vax (ozo
kerit)

samt ceresin ........................................................ — fria.

1071. Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnssmörja,

samt andra smörjmedel, ej särskildt nämnda, i

hvilka fett eller olja ingår, emballagets vikt inberäknad

........................................................................... 1 kg. 2 öre

1072. Hartsoljor........................................................................... — fria.

Vegetabiliska, feta oljor:

linolja:

1073. rå; äfvensom linoljesyra......................................... 1 kg. 7 öre

1074. kokt; tullbehandlas som oljefernissa;

1075. rot- och rapsoljor; äfvensom rot- och rapsolje
syror.

........................................................................... 1 kg. 7 öre

oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja, sesamolja

och bomullsfröolja:

1076. på fat, större eller mindre................................. — fria.

1077. på andra kärl, kärlens vikt inberäknad......... 1 kg. 5 öre

Anm. Oljor, utgörande blandning utaf någon af de i

rubrikerna nr 1076 och 1077 afsedda feta oljor samt

mineralolja, tullbehandlas såsom mineraloljor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 123

1078. andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom

ricinolja, hampolja och majsolja................. — fria.

I motionen 1: 56 yrkar herr Stendahl, »att Riksdagen ville för sin

del besluta,

att smörjoljor, blandade af vegetabiliskt eller animaliskt fett eller

olja, intill 30 viktprocent, med mineralolja:

på fat, större eller mindre, åsättas en tull per 1 kilogram 2 öre

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad...... per 1 kilogram 5 öre;

att smörjoljor, blandade af vegetabiliskt eller animaliskt fett eller

olja, öfver 30 viktprocent, med mineralolja:

åsättas en tull................................................... per 1 kilogram 7 öre;

att i rubriken 1070 efter ordet »smörjoljor» införes ordet »oblandade»;

samt

att efter rubriken 1077 anmärkningen: ''Oljor, utgörande blandning

utaf någon af de i rubrikerna nr 1076 och 1077 afsedda feta

oljor samt mineralolja, tullbehandlas såsom mineraloljor’ bortfaller.»

Ett härmed likartadt yrkande göres af herr Furst i motion

II: 237, hvari hemställes, »att Riksdagen ville besluta,

1. att tulltaxan uti punkterna 1070 och 1071 måtte få följande

ändrade lydelse:

1070. Mineraloljor, nativa eller råa äfvensom renare, så
som

lysoljor, oblandade smörjoljor, petroleumbensin

och gasolin; parafin, rå eller renad, jordvax

(ozokerit) samt ceresin........................................ — fria.

1071. a. Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagns
smörja,

samt andra smörjmedel, ej särskildt nämnda,

i hvilka fett eller olja ingår, emballagets vikt

inberäknad..................................................................... 1 kg. 2 öre

b. blandade smörjoljor med under 30 procent fett
halt

på fat större eller mindre, emballagets vikt

inberäknad...................................................................... 1 kg. 2 öre

c. blandade smörjoljor med under 30 procent fett
balt

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad......... 1 kg. 5 öre

d. blandade smörjoljor med öfver 30 procent fett
halt

på fat eller andra kärl, emballagets vikt inberäknad

.............................................................. 1 kar. 7 öre

o

Anm. Olja anses som blandad, när analys utvisar minst 2

procent fett (rälcnadt som oljesyre-glyeerin).

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

2. samt att, som följd häraf, den under punkt 1077 befintliga

anmärkningen lydande:

’Anm. Oljor, utgörande blandning utaf någon af de i rubrikerna nr 1076 och

1077 afsedda feta oljor samt mineralolja, tullbehandlas som mineralolja''.

må utgå.»

Såsom af motionerna framgår, sammanfalla motionärernas yrkanden

däruti, att smörjoljor på fat, innehållande intill (under) 30 procent fetthalt,

skulle åsättas en tull af 2 öre per kilogram; dock att enligt den

senare motionen emballagets vikt skulle inberäknas.

På grund af svårigheten att utröna, huruvida den i blandningar

af mineraloljor med fet olja ingående feta oljan utgöres af rof- eller

rapsolja, som för närvarande drager tull med 7 öre per kilogram, eller

af olja utaf tullfri beskaffenhet, hvilken svårighet gjort sig än mera

kännbar, om, förutom förstnämnda slag af olja, äfven ingått annan fet

olja, torde vid tullbehandlingen dylika blandningar i regel hittills hafva

fått tullfritt införas.

Enligt hvad som upplysts, är det företrädesvis rof- och rapsolja, som

användes såsom tillsats i smörjoljor, därvid dylik fet olja ingår i blandningen

till högst 30 och i allmänhet ej öfver 20 procent af varans volym.

Såsom medeltal lärer man kunna räkna med eu fetthalt af 15 procent.

De, som här i landet sysselsätta sig med blandning af dylika

smörjoljor, hafva sålunda att för ingredienserna till 100 kilogram smörjolja

antingen erlägga en tull af i medeltal 1 krona 5 öre och högst 2

kronor 10 öre eller använda med motsvarande belopp tullskyddad inhemsk

vara. Hittills tillämpad tullbehandlingspraxis för ifrågavarande, smörjoljor

innebär alltså eu premiering af de utländska oljefirmorna på de

inhemska oljehandlarnas bekostnad.

Då sålunda utskottet i likhet med motionärerna finner nu gällande

tullbestämmelser i berörda afseende otillfredsställande, kan utskottet

dock ej i allo ansluta sig till motionärernas uppfattning beträffande

lämpligaste sättet för af hjälp ande af det rådande missförhållandet.

Utskottet är visserligen ense med motionärerna i det afseende!, att

ifrågavarande blandningar böra tull beläggas, oafsedt huruvida den ingående

feta oljan är af tullfri eller ^illpliktig beskaffenhet, då enligt ett

i bilagan II till detta betänkande återgifvet utlåtande af professorn vid

tekniska högskolan Peter Klason en undersökning af arten af den i blandningen

ingående feta oljan är absolut omöjlig från tullteknisk synpunkt,

men utskottet kan ej förorda det af motionärerna framställda förslaget

angående fastställandet af en gräns vid 30 procents fetthalt.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

BeviUningsutsIcottets Betänkande Nr 23.

Funnes en sådan gräns fastställd, skulle nämligen hvarje inkommande

sändning behöfva underkastas en — såsom af ofvanberörda utlåtande

framgår — omständlig kvantitativ analys, som gifvetvis ej kunde utföras

inom tullverket. Öfverhufvud torde med afseende å hvad ofvan anförts angående

de gränser, inom hvilka fetthalten varierar, någon särskild gränsbestämning

ej erfordras. Den mindre sannolika möjligheten, att smörjoljor

af afsevärdt högre fetthalt än de i handeln vanligen förekommande

skulle komma att importeras för att sedermera före försäljningen tillsättas

med något ytterligare kvantum mineraloljor, lärer erforderligen

kunna förebyggas genom bestämmelsernas affattande i den form, att

dylika blandningar, hufvudsakligen bestående af fet olja, komme att

oafsedt sin beskaffenhet i öfrigt draga den för rot- och rapsolja gällande

tullen.

Beträffande det för vanligen förekommande blandade smörjoljor

erforderliga tullskyddets storlek anser utskottet, att en tullsats af 2 öre

per kilogram bör vara fullt tillfredsställande, då detta belopp ungefärligen

motsvarar tullen för den i smörjolja förekommande högsta kvantitet

tullpliktig olja. Det torde icke vara erforderligt att bereda blandningsproceduren,

som lärer kräfva endast obetydlig kostnad, något särskildt

skydd.

1. och med fastställandet af en tullsats af 2 öre per kilogram för

vanliga blandade smörjoljor, vinnes äfven den fördel i tulltekniskt hänseende,

att deras särskiljande från maskin- och vagnsmörja endast har

statistiskt intresse.

Beträffande öfriga i förevarande rubriker upptagna bestämmelser

har utskottet endast den erinran att göra, att sojaolja, hvilken artikel

på senare tid vunnit afsevärd användning inom landet, synes böra uppräknas

bland de i rubriken nr 1078 upptagna exemplen.

I enlighet med hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af förevarande motioner

1: 56 och II: 237, ville besluta, att förslagets rubriker

nr 1070—1078 skola i taxan erhålla följande förändrade

lydelse:

1070. Mineraloljor, nativa eller råa,

äfvensom renade, såsom lysoljor,

smörjoljor, petroleumbensin

och gasolin; paraffin, rå

eller renad, jord vax (ozokerit)

samt eeresin.................................

fria.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Oljefernissa

NM089.

126 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

1071. Vaselin, äfven konstgjord, maskinocli

vagnsmörja, smörjoljor, utgörande

eu blandning af fet

olja och mineralolja, för så vidt

den senare är hufvudbeståndsdelen;

äfvensom andra smörjmedel,

ej särskild! nämnda, i

hvilka fett eller olja ingår,

emballagets vikt inberäknad ... 1 kg. 2 öre.

Anm. Smörjoljor, utgörande en

blandning af fet olja och mineralolja,

skola, om de hufvudsakligen

bestå af fet olja, tullbehandlas

såsom rof- och rapsoljor.

1072. Hartsoljor ......................................... — fria.

Vegetabiliska, feta oljor:

linolja:

1073. rå; äfvensom linoljesyra ...... 1 kg. 7 öre.

1074. kokt: tullbehandlas som olje
fernissa;
1075.

rof- och rapsoljor; äfvensom

rof- och rapsoljesyror............ 1 kg. 7 öre.

oliv- eller bomolja, jordnöt- eller

arachidolja, sesamolja och

bomul Iströ olja:

1076. på fat, större eller mindre — fria.

1077. på andra kärl, kärlens vikt

inberäknad........................ 1 kg. 5 öre.

1078. andra slag, ej till annan rubrik

hänförliga, såsom ricinolja,

hampolja, majsolja och sojaolja

............................................ — fria.

69:o.

Rubriken nr 1089 i Kungl. Maj:ts förslag är af följande lydelse:

Fernissa:

olje-, blekt linolja samt s. k. standolja härunder

inbegripna .............................................................. 1 kg. 15 öre.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Enligt bestämmelse i förslagets rubrik nr 1074 skall kokt linolja

tullbehandlas såsom oljefernissa och sålunda, i likhet med öfriga, under

ofvanstående rubrik upptagna artiklar, draga en tull af 15 öre per kilogram.

För rå linolja upptages i Kungl. Maj:ts förslag i rubriken nr

1073 eu tullsats af 7 öre per kilogram, och den beredning, som den

kokta linoljan blifvit underkastad, skulle alltså åtnjuta skydd med 8

öre per kilogram. Enligt hvad utskottet inhämtat, lärer emellertid förenänmda

beredning vara en jämförelsevis enkel procedur, som icke lärer

betinga högre kostnad än 1 å 2 öre per kilogram. Med hänsyn härtill

och då ifrågavarande artikel utgör den viktigaste af de varor, som

skulle draga den i ofvannämnda rubrik nr 1089 föreslagna tullen, har

utskottet ansett sig böra för denna rubrik förorda en något lägre tullsats

eller 10 öre per kilogram.

På grund häraf hemställer utskottet,

att tullsatsen för rubriken nr 1089 må bestämmas

till 10 öre per kilogram.

*

70:o.

Rubrikerna nr 1092 och 1093 i Kungl. Maj:ts förslag

följande lydelse:

Ljus:

1092. julgransljus, färgade eller ornerade ljus samt

vaxljus .................................................................. 1 kg.

1093. andra slag ............................................................. 1 kg.

Anm. till nr 1092 och 1093. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

är o af Ljus.

Nr 1092

och !093.

25 öre

12 öre.

Enligt nu gällande bestämmelser draga alla slag af ljus, med

undantag af talgljus, tull med 12 öre per kilogram. Såsom af tulltaxekommitténs

betänkande framgår, hade kommittén med hänsyn därtill,

att de i ofvanstående rubrik nr 1092 upptagna ljusen, särskildt de

s. k. julgransljusen, vore föremål för en icke obetydlig import, ansett

sig böra för desamma föreslå högre tull än för öfriga hithörande artiklar.

Utskottet har emellertid inhämtat, att den inhemska tillverkningen af

dessa till högre tull föreslagna ljus under de senaste åren visat glädjande

framsteg och lyckats att i stor omfattning å den inhemska

marknaden undantränga det utländska fabrikatet. På grund häraf har

s. 128 Kontrollera mot PDF

Saltsyra.

Nr 1102.

Kaustik!

kali etc.

Nr 1114.

128 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

utskottet ansett, att en gemensam tullsats af 12 öre per kilogram för

alla slag af ljus skulle innebära ett fullt tillräckligt skydd för den inhemska

tillverkningen af dessa artiklar; och får utskottet hemställa,

att i stället för rubrikerna nr 1092 och 1093 i

Kungl. Maj:ts förslag må upptagas eu så lydande

bestämmelse:

Ljus, alla slag ............................. 1 kg. 12 öre.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för

askar, papper och dylikt omslag.

71:o.

Rubriken nr 1102 i Kungl. Maj:ts förslag är af följande lydelse:

1102. Saltsyra (klorvätesyra); äfvensom fluorvätesyra och

fluorammonium .......................................................... — fria.

Af nämnda artiklar åtnjuter saltsyra äfven för närvarande tullfrihet.

Enligt utskottets mening föreligger emellertid skäl att vidtaga

en ändring i detta afseende. Det har nämligen för utskottet blifvit

upplyst, att tillverkning af saltsyra på senare tid upptagits inom landet

och att denna fabrikation för sin vidare utveckling vore väl i behof af

något tullskydd, helst som den tullbelagda artikeln svafvelsyra vore ett

viktigt beredningsämne vid framställningen af saltsyra. Med hänsyn

till hvad sålunda blifvit upplyst har utskottet ansett det vara skäligt,

att saltsyra finge draga samma tull som svafvelsyra; och hemställer

alltså utskottet,

att i stället för rubriken nr 1102 må i taxan

intagas två så lydande rubriker:

Saltsyra (klorvätesyra)....................... 100 kg. 60 öre.

Fluorvätesyra och fluorammonium — fria.

72:o.

Den i Kungl. Maj:ts förslag förekommande rubriken nr 1114 har

följande lydelse:

Kaustikt kali (kalihydrat) och kaustikt

natron (kaustik soda, natronhydrat),

fasta eller flytande..................................... 100 kg. 2 kr. 50 öre.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 129

I motionen II: 234 af herr Wilson har yrkats, »att Riksdagen

med afslag på Kungl. Maj:ts framställning i punkten 1,114 af ofvannämnda

proposition ville besluta, att nämnda punkt måtte erhålla följande lydelse:

Kaustikt kali (kalihydrat) och kaustikt natron (kaustik soda, natronhydrat)

fasta eller flytande — ■—- — — — — —--— — — — fria.»

För ett effektivt utnyttjande af vårt lands rika vattenkraftstillgångar

är enligt utskottets mening en kraftig utveckling af vår kemiska

storindustri särdeles önskvärd. Till de produkter, hvilkas framställande

därvid i främsta rummet torde kunna komma i fråga, äro att räkna de

under ofvanstående rubrik upptagna artiklarna. En mindre sådan tillverkning

förefinnes redan inom landet, men densamma torde, åtminstone under

nuvarande förhållanden, icke kunna utveckla sig utan lämpligt tullskydd.

I de främmande länder, hvarest kemisk storindustri skapats, har man

ock i främsta rummet sökt främja alkaliindustrien.

För de inhemska konsumenterna vore det ock, efter hvad utskottet

trott sig finna, en fördel, om inhemsk tillverkning af ifrågavarande artiklar

komme till stånd, så till vida som den kunde väntas verka reglerande

på priset, hvilket nu bestämmes af trustartade sammanslutningar bland

de utländska tillverkarna.

Med hänsyn härtill och. då förbrukarna af dessa artiklar åtnjuta

skäligt skydd för sin tillverkning, hemställer utskottet

att Riksdagen ville, med afslag å förevarande motion

JI: 234, godkänna förslagets rubrik nr 1114 oförändrad.

73:o.

För artikeln klorkalk har under rubriken nr 1117 i Kungl. Majits

förslag upptagits en tullsats af 1 krona per 100 kilogram.

I motionen I: 66 har herr Larsson hemställt, »att Riksdagen må

besluta, att den föreslagna tullen å klorkalk ej må bifallas».

Såsom af tulltaxekommittén framhålles, utgör klorkalk en af den

elektrokemiska industriens mera betydande produkter, på grund hvaraf

det för denna industris utveckling torde vara af stor betydelse att kunna

med ekonomisk fördel tillverka och afyttra klorkalk. Artikeln i fråga erhålles

såsom en biprodukt vid framställning af kaustika alkalier; och torde

utskottet i detta sammanhang få hänvisa till de skäl, som under punkt

72:o här ofvan från utskottets sida anförts mot tullfrihet för sistnämnda

artiklar, h vil ka skäl till stor del äga tillämpning jämväl beträffande frågan

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. . 21 Höft. 17

Kiorkalk.

Nr 1117.

s. 130 Kontrollera mot PDF

Berlinerblått.

Nr 1156.

Extralder af

vegetabiliska

färgningsämnen.

Nr 1166 och

1167.

130 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

om tull å klorkalk. Då härtill kommer, att, enligt utskottet lämnade

upplysningar, de flesta trämassefabriker inom landet med fördel torde

kunna begagna sig af elektrisk blekning, i händelse klorkalkens pris

skulle afsevärdt stegras, och då den inhemska pappersindustrien på annat

sätt tillgodosetts i Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, har utskottet

icke kunnat finna de af motionären anförda skälen vara af den betydelse,

att de kunna motivera tullfrihet å förevarande artikel.

Med stöd häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen ville, med afslag å motionen 1: 06,

godkänna rubriken nr 1117 i Kungl. Maj:ts förslag

oförändrad.

74:o.

För berlinerblått upptages i Kungl. Maj:ts förslag i rubriken nr

1156 en tullsats af 15 öre per kilogram. Varan åtnjuter för närvarande

tullfrihet.

Då några mera vägande skäl icke synas kunna anföras för

tullbeläggande af ifrågavarande mycket obetydliga artikel, torde tullfrihet

för densamma böra bibehållas, vid hvilket förhållande ett specificerande

af artikeln icke lärer vara af nöden, alldenstund den, utan att

särskildt stadgande därom upptages, blir hänförlig till de tullfria mineralfärgerna

i förslagets rubrik nr 1157.

På grund häraf hemställer utskottet,

att rubriken nr 1156 må ur förslaget utgå,

75:o.

Rubrikerna nr 1166 och 1167 i Kungl. Maj:ts förslag lyda

sålunda:

Extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande

eller fasta:

1166. blåträ-, kreuzbär-, kvärcitron-, '' gulträ- och

rödträex trakter............................................ — fria.

1167. andra slag ................................................................ 1 kg. 2 öre.

Beträffande de till rubriken nr 1167 hänförliga extrakterna anför

tulltaxekommitton bland annat, att för dessa samma tull torde böra

s. 131 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 131

ifrågakomma, som kan varda åsatt garfextrakter, enär någon bestämd

gräns icke låter sig uppdraga mellan dessa båda varuslag.

Då utskottet af skäl, som bär nedan vid punkten 78:o anföras,

ansett tullfrihet böra bibehållas för garfextrakter, lärer jämväl för här

ifrågavarande färgextrakter tullfrihet böra stadgas. Vid sådant förhållande

torde särskilda rubriker ej få anses erforderliga för extrakter af

vegetabiliska färgningsämnen, utan synas desamma lämpligen kunna

upptagas i rubriken nr 1165.

Utskottet får sålunda hemställa,

att rubrikerna nr 1166 och 1167 må ur förslaget

utgå samt att i samma rubriker upptagna artiklar

må öfverflyttas till förslagets rubrik nr 1165, som

i följd däraf erhåller följande förändrade lydelse:

Färgträ, samt andra till färgning

användbara växter och växtdelar,

ej till annan rubrik hänförliga,

hela eller i stycken, raspade, malna

eller på annat sätt sönderdelade;

äfvensom extrakter af vegetabiliska

färgningsämnen, flytande ''

eller fasta......................................... — fria.

76:o.

Rubriken nr 1170 i Kung!. Maj:ts förslag har följande lydelse:

1170. Lackfärger, torra eller i degform, ej särskild!

nämnda ...................................................................... 1 kg. 7 öre

Anm. Med lackfärger afses sådana i vatten olösliga färger,

som framställas genom att med lerjord eller andra ämnen

utfälla vegetabiliska eller animaliska färger eller tjärfärger.

Den under ofvanstående rubrik upptagna artikeln lackfärger är

enligt gällande bestämmelser tullfri. Med hänsyn därtill, att den föreslagna

tullen otvifvelaktigt komme att kännbart drabba särskildt den

inhemska tapetindustrien, har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka,

att färgerna i fråga, hvilkas tillverkning inom landet torde vara rätt

obetydlig, beläggas med tull.

Lackfärger.

Nr 1170.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Hemfärger

etc.

Nr 1171.

Garfämnesextrakter.

Nr 5215.

132 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

På grund häraf, och då lackfärger, om särskild bestämmelse om

dem ej upptages, blifva hänförliga till rubriken nr 1178, för hvilken

föreslagits tullfrihet, får utskottet hemställa,

att rubriken nr 1170 med tillhörande anmärkning

må ur förslaget utgå.

77:o.

I)å af tulltaxekommitténs motivering synes framgå, att med den

för s. k. hemfärger i rubriken nr 1171 föreslagna tullsatsen ej afsetts

någon förhöjning af nu gällande tull — 15 procent af värdet — och då,

enligt hvad för utskottet uppgifvits, en tillsats af 15 öre per kilogram

bättre motsvarar nu utgående tull än den i förslaget upptagna tullsatsen,

synes densamma böra nedbringas till nyssnämnda belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att tullsatsen i rubriken nr 1171 i förslaget må

bestämmas till 15 öre per kilogram.

78:o.

För garfämnesextrakter, hvilka för närvarande åtnjuta tullfrihet,

är i föreliggande taxeförslag upptagen en tullsats af 2 öre per kilogram.

Importen af denna artikel utgjorde under år 1907 något mer än

6 miljoner och under år 1908 omkring 4.2 miljoner kilogram. Att med hänsyn

till den tillverkning af garfämnesextrakter ur granbark, som på

senare tiden uppstått här i landet och hvilken tillverkning äfven utan

tullskydd synes äga goda förutsättningar för en framgångsrik verksamhet,

tullbelägga ett för garfveriindustrien så viktigt förbrukningsämne

som garfämnesextrakter, hvaraf ett flertal, icke kunna erhållas

inom landet, kan utskottet ej tillråda, utan synas garfämnesextrakter

fortfarande böra åtnjuta tullfrihet. Artikeln i fråga torde lämpligen

kunna upptagas i rubriken nr 1214 bland öfriga vegetabiliska garfningsämnen.

Med stöd af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att för artikeln garfämnesextrakter, flytande eller

fasta, må stadgas tullfrihet samt att artikeln i fråga

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr’ 23. 133

upptages i rubriken nr 1214, som i följd häraf erhåller

följande förändrade lydelse:

Vegetabiliska garfningsämnen såsom ekbark,

garfskidor (myrobalaner) och kvebrachoträ,

hela eller i stycken, raspade, malna eller

på annat sätt sönderdelade, samt garfämnesextrakter,

flytande eller fasta; äfvensom

galläpplen .................................................... — fria.

79:o.

Den i Kung!. Maj:ts förslag upptagna rubriken nr 1227 har följande

lydelse:

Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter 1 kg. 15 öre.

För ifrågavarande artikel, som nu drager tull med 15 procent

af värdet, torde ej finnas skål att höja tullsatsen. Med hänsyn härtill

och då för utskottet upplysts, att medelpriset på fullgod vara utgör

omkring 80 öre per kilogram, anser utskottet en tull af 12 öre per

kilogram vara lämplig och hemställer förty,

att tullsatsen i förslagets rubrik nr 1227 må

bestämmas till 12 öre per kilogram.

80:o.

U tskottet hemställer,

att den i Kung!. Maj:ts förslag upptagna rubriken

nr 1232, så lydande:

Kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt

nämnda................................................... 100 kr. 15 kr.

må godkännas.

Ostlöpe.

Kr 1227,

Kemiskttekniska

preparat.

Nr 1232.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Vågar.

Nr !255.

Taratariffen.

81:o.

Rubriken nr 1255 i Kung! Maj:ts nu föreliggande förslag är af

följande innehåll:

Vågar:

1255. decimal-, gods-, bagage-, person-, kran- och

kreatursvågar; vagnsvågar, vägande per stycke

högst 500 kg., samt vågar, ej särskild! nämnda;

äfvensom vågbalanser af järn................................. 1 kg. 20 öro

Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, skulle den föreslagna

tullsatsen af 20 öre per kilogram för de under rubriken i fråga

upptagna decimal vågarna motsvara 15 till 30 procent af värdet. En tullsats

af 15 öre per kilogram för decimalvågar, hvilka hufvudsakligen

bestå af trä och järn, har synts utskottet lämpligare afvägd med

hänsyn till dessa artiklars prisläge, och då, enligt kommitténs utsago,

den föreslagna högre tullsatsen i fråga om sådana vågar icke torde äga

någon egentlig betydelse, hemställer utskottet,

att decimalvågar, bestående hufvudsakligen af trä

och järn, må i särskild rubrik upptagas med en

tullsats af 15 öre per kilogram, samt att, i anslutning

härtill, förslagets rubrik nr 1255 erhåller följande

förändrade lydelse:

V ågar:

gods-, bagage-, person-, kran- och

kreatursvågar; vagnsvågar, vägande

per stycke högst 500 kg. samt vågar,

ej särskild! nämnda; äfvensom vågbalanser

af järn .................................'' 1 kg. 20 öre

82:o.

1 fråga om tarabestämmelserna i det framlagda förslaget har föredragande

departementschefen enligt ofvan omförmälda statsrådsprotokoll

anfört följande:

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

»Kommittén liar förutsatt, att specificerade tarasatser skulle införas

i sjkifva taxan, i eller under de särskilda rubrikerna, hvarförutom

kommittén gifvit tillkänna, att förslag till tarasatser icke kunnat af kommittén

utarbetas, enär tarasatserna måste grundas på utredning, som

erfordrade omständliga vägningar i tullpackhusen af inkommande varuförsändelser

med hänsyn tagen till den i taxeförslaget genomförda

specialiseringen.

Den 27 sistlidne maj anbefallde Kuugl. Maj: t generaltullstyrelsen

att i anledning af tulltaxekommitténs förslag till ny tulltaxa efter verkställd

utredning upprätta och senast den 15 påföljande november till

Kungl. Magt inkomma med förslag till tarasatser. Till åtlydnad häraf

bär generaltullstyrelsen, på sätt jag förut nämnt, den 9 i sistnämnda

månad inkommit med dylikt förslag och därvid tillika anfört, att endast

genom upprepade undersökningar och vägningar i tullpackhusen af de

olika varuslagen kunde lämpliga och väl afpassade tarasatser utrönas,

med anledning hvaraf styrelsen från tulldirektörerna i Göteborg och

Malmö samt packhusinspektionen i Stockholm infordrat yttranden och

förslag. Då emellertid tiden för utförande af sådana undersökningar

varit allt för kort och då på grund af särskilda omständigheter importen

den tid, undersökningen omfattat, varit särdeles obetydlig, hade vederbörande

i allmänhet endast kunnat grunda sina förslag på de tarasatser,

som vore upptagna i nu gällande tariff. Dessutom hade emellertid

föreslagits vissa ändringar, bland hvilka märktes nedsättning i taran

på honung i fat samt, hvad beträffade svafvelsyra i damejeanne, i korg

och packning, höjning i nu gällande tarasats på grund af ändring i

emballagebestämmelserna, hvarjämte föreslagits särskilda tarasatser å

vissa varor, som nu antingen åtnjöte tullfrihet eller droge tull efter vissa

procent af värdet, men enligt kommitténs förslag skulle tullbehandlas

efter vikt.

På sätt af generaltullstyrelsens yttrande framgår, liar en mera

genomgående utredning rörande tarasatserna icke kunnat erhållas, och,

enligt hvad jag inhämtat, lärer en grundligare undersökning icke med

fördel kunna anställas förr än i sammanhang med tillämpningen af den

nya taxan. Det torde alltså vara riktigast att till eu senare tidpunkt

uppskjuta denna undersökning. De bestämmelser rörande de speciella

tarasatserna, som nu i enlighet med generaltullstyrelsens förslag torde

böra fastställas, lära emellertid sålunda erhålla en i viss mån provisorisk

karaktär, och vid sådant förhållande synas de mig icke lämpligen böra

i taxan inarbetas, utan torde de få upptagas i eu särskild tariff, som

I »ifogas tulltaxan.»

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Då de ändringar, som af Riksdagen kunna blifva beslutade i det

framlagda taxeförslaget, tilläfventyrs kunna påkalla jämkningar i taratariffen,

och då det icke är af nöden, att en dylik tariff redan nu fastställes

för en taxa, som är afsedd att träda i kraft först den 1 december

1911, anser utskottet det icke vara lämpligt, att taratariffen nu antages,

utan torde Riksdagen böra hos Kungl. Maj:t gorå framställning

därom, att Kungl. Maj:t efter utredning rörande de förändringar i taratariffen,

som på grund af Riksdagens beslut med afseende a tulltaxan

eller eljest påkallas, måtte till nästkommande års Riksdag framlägga

förnyad t förslag till taratariff.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition i hvad den innehåller förslag

till taratariff ansetts icke böra godkännas, ville besluta

att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Magt efter den utredning, som kan finnas

påkallad, till nästkommande års Riksdag framlägga

förnyadt förslag till taratariff.

83:o.

Första stycket i § 3 af Kung]. Maj:ts förslag till tulltaxeunderrättelser

är af följande lydelse:

»Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas

detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,

sådant detta vid tiden för varans skeppning ställde sig å inköpsplatsen

eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, å afsändningsplatsen, med

tillägg i hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans,

frakt, och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, dåiest.

den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest

den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och,

därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. För vara,

som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid

förtid Iningstil 1 fallet bofinnes äga å förtullningsplatsen».

s. 137 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 137

Vid behandlingen inom utskottet af ifrågavarande författningsrum

har anmärkts, att, med den affattning detsamma enligt Kungl. Maj:ts

förslag äger, vissa olägenheter kunna uppstå för den inhemske köparen

vid afslutandet af leveransaftal rörande artiklar, hvilkas värde i någon

mera afsevärd mån fluktuerar. Det kan nämligen ofta nog hända, att

varans marknadspris vid varans skeppning är ett helt annat än det vid

tiden för inköpet gällande priset. Särskild! kan detta väntas blifva

fallet, då aftalet gäller leverans först efter en viss längre tid framåt.

Det kunde alltså blifva förenad! med stora svårigheter, att vid afslutandet

af dylika leveransaffärer uppgöra eu tillförlitlig kalkyl öfver det pris,

i hvilket den inköpta varan, med inberäknande af belöpande tullafgift,

skulle komma att stå köparen vid leveransens emottagande.

Med hänsyn till dessa förhållanden torde en mindre ändring af

förevarande bestämmelser böra verkställas; och lärer den anmärkta olägenheten

kunna förebyggas, om värdet å inköpt vara beräknas efter

varans marknadspris å inköpsplatsen vid tiden för varans inköp i stället

för vid tiden för dess skeppning.

På grund häraf hemställer utskottet,

att första stycket i § 3 af förslaget till tulltaxeunderrättelser

må erhålla följande förändrade lydelse:

Där tullsats är bestämd till vissa procent af

varans värde, beräknas detta för inkommen oskadad

vara lika med varans marknadspris, sådant detta vid

tiden för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen

eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, sådant

priset vid tiden för varans skeppning ställde sig å

afsändningsplatsen, med tillägg i hvilketdera fallet

som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt

och annan därå använd kostnad, intill dess varan

anländt, därest den fraktats med fartyg, till hamn,

dit den är destinerad eller hvarest den för vidai''e befordran

till destinationsorten ur fartyget lossas, och,

därest den fraktats på annat sätt, till första svenska

tullplats. För vara, som lidit afsevärd skada, beräknas

allenast det lägre värde, varan vid förtullningstilifället

befinnes äga å förtullningsplatsen.

Bill till Biksd. Prof. 1910■ 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Tuiltaxeuntäerrättelserna.

§ 6.

84:o.

§ 6 af det i Kungl. Maj:ts förevarande proposition framlagda förslaget

till tulltaxeunderrättelser liar följande lydelse:

»De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka,

utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna hnnas erforderliga,

meddelas af Konungen.»

Motsvarande paragraf i det af tulltaxekommittén framlagda författningsförslaget

innehöll bestämmelsen, att ifrågavarande. föreskrifter

skulle meddelas af Konungen, i den mån de icke blefve upptagna uti

offentlig, i enahanda ordning som tulltaxan beslutad förteckning å varor,

hänförliga under tulltaxans rubriker.

Såsom framgår af hvad chefen för finansdepartementet i sitt anförande

till statsrådsprotokollet uttalat rörande tulltaxekommitténs förslag

i denna del, är hufvudsakliga skälet därtill, att kommitténs förslag

i fråga om sättet för utfärdandet af den s. k. varuförteckningen, icke

vunnit Kungl. Maj:ts gillande, att söka däri, att Kungl. Maj:t icke ansett

Riksdagen böra betungas med fastställandet af denna varuförteckning

och beslut om ändringar däri. Utskottet, som förutsätter, att,

äfven om varuförteckningens utgifvande anförtros åt underordnad administrativ

myndighet, däraf icke är att befara något åsidosättande af

den bevillningsrätt, som tillkommer Riksdagen allena, har förty ej funnit

anledning till erinran i ämnet utan hemställer,

att förevarande § C i förslaget till tulltaxeunderrättelser

må af Riksdagen godkännas.

85:o.

Under erinran, att utskottet här ofvan förklarat sig skola framdeles

afgifva utlåtande rörande dels den i § 14 mom. 1 af förslaget

till tulltaxeförordning upptagna bestämmelsen om tullrestitution vid utförsel

af brändt eller rostadt, icke makt kaffe dels ock tulltaxeförslagets

rubriker nr 156 och 157 för kaffe och kaffesurrogat,

får utskottet, som vid de öfriga bestämmelser i Kungl. Maj.ts

förevarande förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor,

s. 139 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 139

hvilka ej blifvit här förut särskild! omförmälda, icke haft något att

anmärka, hemställa.

att samtliga dessa bestämmelser må af Riksdagen

godkännas.

86:o.

Kungl. Maj:t har i nu ifrågavarande proposition föreslagit, att

det propositionen bilagda förslaget till förordning med tulltaxa för inkommande

varor skall tillämpas från och med den 1 december 1911.

Mot hvad sålunda föreslagits har utskottet intet att erinra; och

hemställer utskottet,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kungl. Magt

i förevarande hänseende föreslagit.

87:o.

För underlättande af tulltaxans begagnande synes densamma böra,

på sätt förhållandet är med det nu föreliggande förslaget, åtföljas af

ett alfabetiskt register; och torde Riksdagen böra göra framställning

hos Kungl. Maj:t angående bifogande af sådant register.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen ville besluta, att i skrifvelse till

Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Magt låta

den förordning med tulltaxa för inkommande varor,

som på grund af Riksdagens nu fattade beslut kommer

att af Kungl. Maj:t utfärdas, åtföljas af ett alfabetiskt

register till tulltaxan.

88:o.

Slutligen hemställer utskottet,

a) att motionen II: 248 af herr Eriksson i Grängesberg

m. fl. i hvad den afser begäran om utredning

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

rörande tullsystemets verkningar och plan för det statsfinansiella

anordnandet af detta systems delvisa aflösande

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda;

samt

b) att genom hvad utskottet här ofvan i detta

betänkande hemställt måtte få anses besvarade:

dels nyssnämnda motion II: 248 i hvad den afser

afslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 69,

dels samma motion i hvad den afser borttagande

eller nedsättande af tullen å för margarinindustrien

behöfliga råämnen eller halffabrikat,

dels ock motionen I : 60 af herr Carlberg och

motionen II: 240 af herr Svensson i Skyllberg i hvad

dessa motioner afse tullarna å gjutgods- och mekaniska

verkstadsindustriens fabrikat.

Stockholm den 12 maj 1910.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

141

Reservationer:

Vid punkten l:o (§ 2 tulltaxeför ordning en):

af herrar Bromée i Billsta och Röing, hvilka ansett, att bestämmelserna

i § 2 af Kungl. Maj:ts förslag till tulltaxeförordning bort helt

och hållet ur förslaget utgå; samt

af herr Branting, som anfört:

»Då det synes mig högeligen tvifvelaktigt, huruvida Riksdagen kan

så länge § 60 regeringsformen står orubbad, till Kungl. Maj:ts delegera

någon del af sin ensamrätt att bestämma öfver tullbevillningen;

då en rätt för Kungl. Maj:t att under viss förutsättning utan

Riksdagens hörande öppna tullkrig med annat land icke gärna lärer af

en ansvarsmedveten regering tagas i anspråk, utan hellre i fall af allvarsam

konflikt utvägen af en urtima Riksdag väljes, hvadan medgifvandet

af en sådan rätt ur denna synpunkt knappast kan vara af något

verkligt behof påkalladt;

då slutligen i alla händelser en utvidgning af den verkställande

maktens befogenhet på ett område, där hittills Riksdagen allena bestämt,

äfven om vissa praktiska skäl kunde åberopas för en förändring, dock

efter min mening bör anstå till dess att säkerhet vunnits för att hvarje

regering i strid mot den tydligt tillkännagifna viljan hos nationens och

den folkvalda kammarens flertal blifvit äfven i vårt land en omöjlighet;

så har jag för min del hvarken kunnat biträda regeringsförslagets

§ 2 eller den modifikation af densamma, som utskottet här framlagt».

Vid punkten 9:o (Fläsk) af herrar Bromée i Billsta, Kvarnzelius och

Eriksson i Grängesberg, som inom utskottet yrkat att rubrik nr 56 i

Kungl. Maj:ts förslag till ny tulltaxa måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

Fläsk:

56. andra slag...

fritt.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Vid punkten ll:o a), d) och e) (Spannmål) af herr Eriksson i Grängesberg,

som anfört:

»Något yrkande om samtliga lifsmedelstullars omedelbara upphäfvande

har icke vid denna riksdag framkommit. Däremot har i

motion nr 248 i Andra kammaren föreslagits nedsättning af tullen å

spannmål samt tullfrihet å majs, fläsk och margarin.

Samtliga dessa yrkanden har utskottet afstyrka

I motiveringen för afslagsyrkandet har utskottet sökt bemöta

motionärernas jämförelse mellan jordbrukets utveckling i Sverge och

Danmark. Utskottet anser bland annat, att förhållandena i vårt och detta

land icke äro likartade. Därom kan ju råda olika meningar, men det

synes dock som om de ingalunda kunna vara så olika som utskottet

antyder.

Motionärernas utredning om jordbrukets utveckling i de båda

länderna är icke — däri har utskottet rätt — så omfattande som varit

ensidigt. Men motionärerna ha aldrig angifvit, att utredningen varit

fullständig, utan själfva kräft en allsidig utredning om hithörande

spörsmål.

Genom att angifva den i Danmark vid skilda tider med säd och

hvete besådda arealens storlek söker utskottet bevisa, att sädesodlingen

där är i sin helhet stillastående och hveteodlingen stadd i tillbakagång.

En jämförelse mellan dessa af utskottet ur den danska statistiken

hämtade sifferuppgifter och i vår statistik lämnade motsvarande visar

emellertid, att förhållandet hos oss icke är afsevärdt gynnsammare.

Väl har den med höstsäd besådda arealen något ökats under tullperioden,

då den 1888 utgjorde 898,808 tunnland och 1907 479,699 hektar, men

hela den med säd odlade arealen är väsentligen densamma nu som då.

Den utgjorde 1888 3,280,292 tunnland och 1907 1,695,548 hektar.

En jämförelse mellan vår och Danmarks skörd af höstsäd i förhållande

till importen ger ingalunda vid handen att detta lands jordbrukare

glömt sädesodlingen trots att de icke ha tullskydd. År 1908

beräknades hveteskörden i vårt land till 2,445,011 hektoliter, hvilket efter

en medel vikt af 78 kilogram per hektoliter blir 190,7 miljoner kilogram.

Vår import samma år uppgick till 206,8 miljoner kilogram hvete och

10,7 miljoner kilogram hvetemjöl. Tillsammans 217,5 miljoner kilogram.

Samma år beräknades Danmarks hveteskörd till 1,093,676 Td.

hvilket efter eu medelvikt af 215 Pd. pr Td. blir 235,1 miljoner Pd.

Samma år inporterades till förbrukning inom landet 195,6 miljoner Pd.

hvete och 78,5 miljoner Pd. hvetemjöl, tillsammans 274, i miljoner Pd.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23-

1908 beräknades Sveriges rågskörd till 8,558,572 hektoliter med

en medelvikt af 71 kilogram per hektoliter = 607,6 miljoner kilogram.

Samma år importerades 54,4 miljoner kilogram råg och 4,3 kilogram

rågmjöl, 58,7 miljoner kilogram tillsammans. I Danmark beräknades

rågskörden till 4,855,861 Td., hvilket efter en medelvikt af 205 Pd. per

Td. blir 995,4 miljoner Pd. Importen var 229,7 miljoner Pd. råg och

23,3 miljoner Pd. rågmjöl, sammanlagt 253 miljoner Pd.

Sålunda importerades af Sveriges hela årskonsumtion af hvete

54 procent mot i Danmark 55 procent, och af vårt lands rågkonsumtion

9 procent mot i det senare landet 20 procent.

Dessa siffror ange att Danmark, i trots af den storartade utvecklingen

af boskapsskötseln och den kolossala exporten af förädlade landtmannaprodukter

samt i saknad af spannmålstullar ändå inom landet

kan fylla större delen af befolkningens behof efter brödsäd, föga mindre

än hos oss. Det synes mig då obestridligt att Danmarks jordbruk äfven

ur denna synpunkt reder sig godt utan lifsmedel stullar, och jag kan

icke finna, att förhållandena äro så olika där och hos oss, att do motivera

bibehållandet af våra höga tullsatser.

Som utskottet framhåller är allmänt erkändt, att lifsmedelstullarne

icke ensamma äro anledningen till de i vårt land rådande höga lefnadskostnader.

Flera faktorer samverka härvidlag. Men detta förhållande

kan väl icke utgöra något skäl för att bibehålla en och en mycket

viktig faktor till detta onda. Jag kan dock icke förbise, att spannmålstullarne

ha ett visst samband med öfriga skyddstullar, och anser mig

därför, för närvarande, icke kunna yrka på deras fullständiga upphäfvande.

Men synes mig goda skäl föreligga för deras nedsättande till

de belopp, som i förutnämnda motion angifvits.

Våra svenska småbrukare kunna svårligen ur de oftast magra tegarna

utvinna, hvad som är nödvändigt för familjens existens. De måste ha

någon binäring som stöder jordbruket. Danmarks småbrukare ha visat

vägen, de ha slagit sig på fjäderfäskötsel och svinuppfödning. Exemplet

manar till efterföljd. Men de svenska småbrukarne sakna hvad de

danska ha, möjligheten att tullfritt importera majs. Detta framhöll

jordbruksministern redan 1903 i eu kungl. proposition, hvari föreslogs

majstullens borttagande. I det öfver tulltaxekommitténs förslag af

ämbetsverken gemensamt afgifna utlåtandet, har kommerskollegium för

sin del erinrat om denna proposition och på de i propositionen angifna

skälen föreslagit, att majsen, nu borde bli tullfri. Utskottets påpekande

af att eu tull nedsättning vidtogs 1907 och att importen 1909 var mindre

opaginerad Kontrollera mot PDF

144- Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

än 1908 anser jag icke vara några afgörande skäl för afslag å motionärernas

yrkande.

Tullfrihet å detta foderämne torde väl icke ensamt vara den hjälp

det mindre jordbruket behöfver. Stora svårigheter möta att i vårt

glest befolkade land kunna sända förädlade landtmannaprodukter i småpartier

till goda afsättningsorter eller exporthamnar.

Äfven på detta område ha de danska småbönderna gått före.

De ha förstått att göra sig starka genom obrottslig sammanhållning

och kooperativt samarbete. Ett helt nät af mejeri-, slakteri-, utsädesoch

lan dtmann aföreningar af skilda slag öfverspänna hela landet.

På samma sätt måste Sveriges landtmän inrätta sig. En liflig

rörelse pågår äfven för åstadkommande af liknande sammanslutningar.

Det synes mig som om statsmakten härvid icke bör vara endast en

likgiltig åskådare. Många af dessa föreningar kunna behöfva ekonomisk

hjälp genom lån eller på annat sätt. Eu mejeriförening är nödvändig

på eu ort. Befolkningen består af småbönder. Deras jord är

förut hårdt skuldsatt, de förmå icke skaffa pengar till företaget. Här

synes det mig vara statens plikt att träda stödjande till genom att

lämna under vissa år räntefritt lån eller ock lån mot mycket låg ränta.

Det nuvarande tullskyddssystemet är till uppenbar skada för småbrukarne,

deras odling af höstsäd öfverstiger sällan det egna behofvet.

Hvad de behöfva är icke tull å spannmål utan tullfrihet å foderämnen

och möjlighet att till någorlunda skäligt pris kunna afyttra gårdens

ladugårdsprodukter.

På grund af hvad sålunda anförts, får jag hemställa,

att följande rubriker i Kungl. Maj:t,s förslag

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Spannmål:

omalen:

74. Påg, hvete och korn; äfven
som

ärter och bönor, tjänliga

till människoföda...... 100 kg. 2 kr. 50 öre.

77. Majs ...................................... fri.

malen:

79. Mjöl och gryn, alla slag:

äfvensom mjöl af arrowrot

och andra vegetabilier,

ej till annan rubrik

hänförligt........................... 100 kg. 4 kr. 30 öre.))

s. 145 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 145

Vid punkten 20:o (Margarin m. m.J af herr Eriksson i Grängesberg,

som yttrat:

»Margarin är ett af den fattigare befolkningens förnämsta födoämnen.

Enligt en af mig verkställd undersökning konsumerade en ^enda

medelstor arbetarefamilj i Dal ar ne år 1908 icke mindre än 78.5 kilogram

margarin.

När fabrikanterna inom en industri äro sammanslutna i en trust

eller ring kunna de praktiskt taget utnyttja hela tullskyddet och att

margarinringens medlemmar bilda något undantag från denna regel

kan väl icke på allvar ifrågasättas. Tullbelastningen kan därför för

denna enda familj beräknas uppgå till 14 å 15 kronor per år.

Då denna industri efter min uppfattning bör kunna reda sig utan

tullskydd, anser jag goda skäl föreligga för yrkande på margarintullens

borttagande.

1 den kungl. propositionen har den nuvarande tullsatsen blifvit

nedsatt med 5 öre per kilogram, från 20 till 15 öre per kilogram.

Jag kan icke finna denna nedsättning tillräcklig utan anser, som

jag förut anfört och på de grunder, som i motion II 248 anförts, att

margarintullen bör fullständigt borttagas. Som en konsekvens häraf

bör följa yrkande på tullfrihet å det för margarinindustriens viktiga råämnet

ister och å halffabrikatet oleomargarin samt å konstister.

Jag hemställer alltså,

att följande rubriker i Kungl. Maj:ts proposition

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

57. Ister........................................................................ fritt.

61. Oleomargarin ................................................... fri.

Smör:

140. konstgjord! (margarin) ................................ fritt.

141. Flott (smult)....................................................... fritt.))

Vid punkten 30:o (Läder) af herr Hammarström, som anfört:

»Den inhemska ofvanlädersberedningen kan icke uppvisa närmelsevis

så gynnsamt resultat som sulläderstillverkniDgen. Framstegen under

senaste decenniet äro till och med jämförelsevis föga betydande. Importen

af ofvanläder är däremot ansenlig, representerande ett årligt värde af

Bill. till Biksd. Prat. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

mer än 5 miljoner kronor, och till största delen förskrifvande sig från

Tyskland. Vår export af oberedda hudar är å andra sidun mycket

alsevärd. Inom garfverinäringens område borde sålunda finnas möjligheter

för förädling af svensk råvara i vida större utsträckning än för

närvarande.

I tulltaxekommitténs betänkande framhålles, att nu gällande tullsats

för ofvanläder så småningom kommit att innefatta ett vida mindre

effektivt skydd, än som vid dess åsättande år 1897 tydligen afsågs. Ofvanlädersberedningen,

vid hvilken på 1890-talet ännu vegetabiliska garfningsämnen

kommit till användning, hade nämligen under senare tid i stor

utsträckning öfvergått till s. k. mineralgarfning; och vid denna erhölles

ett läder, så betydligt lättare än det efter äldre metoder garfvade, att

enligt meddelade uppgifter detsamma stundom icke hade mer än hälften

så hög specifik vikt som detta sistnämnda. Denna förändring i garfningsmetod

måste gifvetvis föranleda, att, om skyddet för ofvanlädersberedningen

skulle bibehållas så, som år 1897 afsetts, den nuvarande

tullen i motsvarande mån höjdes. Såsom af betänkandet vidare framgår,

är det med afseende å skinn, vägande mellan 1 och 2 kilogram

per stycke i hel hud, som de svenska garfverierna företrädesvis behöfva

ett bättre skydd, och vid förhandlingarna inom kommittén hade

importörer nödgats medgifva, att skäl förefunnes för viktgränsens bestämmande

till 2 kilogram, på sätt äger rum i Norge, där dylika skinn

af 1—2 kilograms vikt äro underkastade en minimaltullsats af 1 krona

per kilogram.

Under sådana omständigheter, som nu anförts, har jag icke kunnat

biträda utskottets ändringsförslag i afseende å viktgränsen i förslagets

rubrik nr 198, utan hemställer,

att, med bifall till Kung!. Maj:ts förslag i denna

del, sagda gräns må bestämmas till 2.5 kilogram.»

Vid punkten 48:o (Tackjärn) och punkten 64:o (Tackjärnsskrot):

af herrar Edvin Håkanson, Åkerier g, Almström, Edvard Bohnstedt,

Lyckholm och Jeansson i Kalmar mot motiveringen;

Vid punkten 49:o (Järnvägsskenor m. m.) af herr Hammarström,

som anfört:

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

»I den allmänna motiveringen för föreslagna ändringar i afseende

å järntullarna erinrar tulltaxekommittén om och belyser med siffror järnindustriens

nuvarande ståndpunkt inom landet samt yttrar därefter bland

annat följande:

''Kommittén har emellertid vid siffrornas granskning icke kunnat

undgå att fästa sig vid den lucka i tillverkningen, som bildas därigenom,

att en så stor varugrupp som järnvägsskenor, hörn-, balk- och annat

fasonjärn samt dylikt gods nu icke i nämnvärd grad tillverkas inom

landet. Anledningen till den bristande företagsamheten på detta område

är den redan angifna, nämligen att den svenska träkol still verkningen

är för dyrbar för att komma till användning vid framställning

af dylika varor, som i stället böra tillverkas med fossilt bränsle; och

kommittén har vid sådant förhållande icke kunnat undgå att taga i allvarligt

öfvervägande, huruvida icke utvecklingen af en koksjärnindustri

inom landet borde uppmuntras och underlättas genom lämpliga tullsatser

för hithörande artiklar. En sådan industri har först under de

senare åren börjat allvarsamt påtänkas i vårt land. En koksjärnindustri

fordrar nämligen mycket stora kapitalanläggningar, om man vill arbeta

under förhållanden, hvilka något så när motsvara de utländska; och

den inhemska förbrukningen har ur denna synpunkt icke ansetts tillräckligt

stor för att uppbära en dylik industri. Emellertid har förbrukningen

inom landet af järnvägsskenor, balkar och dylika artiklar numera

ökats så, att den snart nog torde kunna beräknas årligen till mer än

100 tusen ton, en siffra, som till och med redan nu ett år öfverskridits.

Redan detta förhållande har bragd frågan i ett annat läge. Men äfven

andra omständigheter hafva medverkat till, att planerna på en inhemsk

koksjärnindustri i senare tid tagit allt fastare form.

Järnverksägare hafva börjat inse, att om man önskar en utveckling

af landets järnindustri, kunna icke alla trängas på de gamla vägarna,

utan erfordras, att man sprider sig öfver nya fält. Träkolstillverkningen

begränsas mer och mer, isynnerhet sedan sågverksägarna börjat använda

sågningsaffatlet för tillverkning af cellulosa; och man börjar känna vådan

af att göra sig helt och hållet beroende af träkolet. Man beaktar ock,

att icke blott järnvägsskenor och balkar utan äfven åtskilligt annat gods,

såsom en del plåt, spantjärn och handeisjärn m. m., icke krafvel’ högre

kvalitet, än att det mycket väl kan tillverkas af koksjärn. Slutligen

har äfven en annan faktor inom järnindustrien utvecklat sig så, att den

bidragit till den antydda benägenheten att slå in på nya vägar. Kraftfrågan,

är nämligen numera icke lika tungt vägande för ett järnverk

som förut. Räcker icke vattenfallet hemma vid bruket till, så hämtar

s. 148 Kontrollera mot PDF

148 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

man kraft medelst elektrisk öfverföring från ett annat fall. Man har

också lärt sig att bättre tillvarataga den kraft, som finnes vid bruket.

Man utnyttjar den från masugnarna bortgående gasen, hvilken lämnar

ett godt ''bränsle för ångpannor eller, ännu bättre, kan användas till

gasmotorer, som antingen direkt lämna kraft eller ock generera elektrisk

sådan.

Den stämning, som sålunda förefinnes för upptagande af en inhemsk

koksjärnindustri, synes värd all skälig uppmuntran. Föremål, som icke

kräfva starkare material, blifva i hvarje fall, tillverkade af koksjärn,

billigare, än om de skola framställas af träkolsjärn, och hitförande af

fossilt bränsle kommer dessutom, rent nationalekonomiskt sedt, att medföra

den fördel, att vårt dyrbara träkolsbränsle, som är så nödvändigt

för Sveriges egentliga järntillverkning, kvalitetstillverkningen, icke behöfver

tagas i anspråk för eu del enkla ändamål, hvartill användning

af träkol aldrig skulle ifrågasättas i andra länder.

Emellertid kan en koksjärnindustri här i landet icke gärna tänkas

komma till stånd, med mindre den erhåller ett efter omständigheterna

afpassadt skydd för sina produkter, hvilka otvifvelaktigt måste komma

att ställa sig dyrare i tillverkningen än alstren af utlandets massproduktion,

som dessutom oftast har fördelen af att äga bränslet lätt tillgängligt.

De utländska tillverkare, som nu förse vårt land med koksjärnindustriens

alster, lära icke heller godvilligt afstå från den svenska

marknaden; och det torde icke blifva så synnerligen lätt att konkurrera

med de trust- och kartellartade sammanslutningar, hvilka i stor utsträckning

förefinnas inom den utländska järnindustrien, och hvilka delvis

lära vara af internationell karaktär. Enligt hvad för kommittén uppgifvits,

inträffar esomoftast, att dessa sammanslutningar åsätta sina varor

högre pris vid försäljning till länder, som icke hafva egen tillverkning

af sådana varor, och som på grund af bristande tullskydd icke heller

äga möjlighet att upptaga en dylik fabrikation.

Vid öfvervägande af nu anförda omständigheter, hvilka blifvit af

sakkunniga med mycken styrka inför kommittén framhållna, har kommittén

däri funnit fullgiltig anledning att föreslå dels i viss mån förhöjda

tullsatser för .vissa gröfre järnvaror, dels ock en måttlig tull å

andra dylika artiklar, hvilka hittills varit tullfria.7

Med afseende å sålunda berörda förhållanden och under hänvisning

till den speciella motivering, som kommittén anfört vid rubrikerna för

järnvägsskenor och för fasonjärn (sid. 622 och följande samt sid. 625 i

kommitténs betänkande) anser jag mig böra hemställa,

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

att järnvägs- och spårvägsskenor likasom ock

varmvalsadt järn, ej särskild! nämndt, af den beskaffenhet,

som omförmäles i rubriken nr 685 af Kung!.

Maj:ts förslag till tulltaxa, måtte åsättas de af Kungl.

Maj:t föreslagna tullsatser.»

Vid punkten 67:o (Maskiner m. m.) af herr Boman, som, med instämmande

af herr K. G. Karlsson, anfört:

»Mot utskottets principiella uttalande om vikttullars företräde

framför värdetullar får jag anmäla min afvikande mening. De olägenheter,

som utan tvifvel i vissa afseenden följa med värdetullar, anser

jag ha blifvit öfverskattade. Då det gäller sådana varor som maskiner,

torde det äfven med en mycket långt drifven specialisering vara omöjligt

finna lyckligt afvägda tullsatser utgående efter viktenhet. Riktigheten

af denna min uppfattning synes mig till fullo bestyrkas af den

sammanställning öfver maskinimporten under tiden 15 oktober 1909—- 15 januari 1910, som afgifvits af kungl. generaltullstyrelsen (bil. I).

De däri förekommande uppgifter angående de af Kungl. Maj:t föreslagna

tullsatsers förhållande till varuvärdet ha ock föranledt utskottet

att föreslå bibehållande af nuvarande värdetullar för flera rubriker, där

den kungl. propositionen föreslagit vikttullar, och att hemställa om

fortsatta undersökningar inom tullverket angående de fall, där framtida

jämkningar i nu föreslagna tullsatser torde blifva erforderliga. Enligt

min mening hade det varit lyckligare, om resultatet af dessa fortsatta

undersökningar först förelegat, innan Riksdagen gått att fatta beslut''om

ändringar i nuvarande förhållanden. Jag hyser nämligen den uppfattning,

att i så fall nuvarande värdetullar för flertalet rubriker under

maskingruppen fått kvarstå. Härigenom hade såväl statsverket som

städer med tullkammare kunnat besparas de icke obetydliga kostnader,

som ökad personal och erforderliga anordningar för vägning af vissa

tunga maskiner komma att betinga, liksom ock den trafikerande allmänheten

kunnat befrias från onödiga omkostnader och det fördröjande

af tullbehandlingen, som säkerligen blir en följd af det nya systemet

vid tullberäkningen.

Då jag hyser den bästa förhoppning, att kommande Riksdagar

skola besluta ändring, där sådan visar sig behöflig, har jag nu icke antecknat

reservation vid särskilda rubriker under grupperna XIII A

och B.»

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Vid punkten 72:o (Kaustikt kali m. m.) af herr Röing, hvilken, med

instämmande af herrar Ä. G. Karlsson, Bromée i Billsta, Kvamzelius och

Eriksson i Grängesberg, anfört:

»De under förslagets rubrik nr 1114- upptagna, nu tullfria artiklarna

kaustikt kali och kaustikt natron äro föremål för vidsträckt användning

inom ett flertal viktiga inhemska industrier, framför allt vid tillverkningen

af tvål och såpa. Kaustikt natron lärer icke tillverkas inom landet.

Däremot är kaustikt kali föremål för inhemsk tillverkning,, ehuru i

mindre skala, men denna omständighet torde, enligt min uppfattning,

med hänsyn till artikelns stora betydelse för andra inhemska industrier,

icke böra föranleda densammas åsättande af tull.

Med hänsyn till hvad sålunda anförts, hemställes,

att Riksdagen ville, med bifall till motionen

II: 234, bestämma, att de under förlagets rubrik nr

1114 upptagna artiklarna skola åtnjuta tullfrihet.))

Vid punkten 73:o (Klorkalk) åt herr Röing, hvilken, med instämmande

af herrar K. G. Karlsson, Bromée i Billsta, Kvamzelius och

Eriksson i Grängesberg, yttrat:

»Under hänvisning till de skäl, som i motionen 1: 66 anförts mot

den i Kung!. Maj:ts förslag upptagna tullen å klorkalk, får jag hemställa,

att Riksdagen ville, med bifall till ifrågavarande

motion 1: 66, besluta, att artikeln klorkalk skall åtnjuta

tullfrihet)).

Vid punkten 80:o (Kemiskt-tekniska preparat) af herr Röing, hvilken,

med instämmande af herrar K. G. Karlsson, Bromée i Billsta, Kvamzelius

och Eriksson i Grängesberg, anfört:

»I en vid tulltaxekommitténs betänkande fogad reservation har en

af kommitténs ledamöter, med instämmande af en annan kommittéledamot,

anfört följande:

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Mag anser, att kemiskt-tekniska preparat, ej särskild! nämnda

(rubr. nr 1219), böra draga tull med högst 10 procent af värdet i stället

för af kommitténs flertal föreslagna 15 procent.

Hufvudparten af nämnda varor tillverkas dels för industriell konsumtion,

dels för hushållsbehof och därmed likartade ändamål. Beträffande

de sistnämnda torde med visshet kunna sägas, att reklamen för och

utstyrseln af artiklarna inverka vida mer på afsättningen än saluprisets

ändring med några procent, hvarför tullsatsens belopp är af relativt

liten betydelse för de svenska tillverkarna. Tullbeskattning å kemiskttekniska

preparat för industriell konsumtion torde böra ifrågakomma

blott då den fördel, som därmed gifves en viss industrigren, ej till fullo

motväges af därmed förenade nackdelar för landets industri i öfrigt.

I föreliggande fall synes mig erfarenheten visa, att med teknikens

utveckling oupphörligt nya preparat komma till användning inom industrien

— ej minst vår exportindustri — i hvarje särskild! fall visserligen

ej till så betydande mängd, att däraf kan beräknas att nytt initiativ

till förändring i tulltaxan framkallas, men tillsammans af afsevärd

ekonomisk betydelse. Hvilket stort antal varor man därvid har att

räkna med framgår ej minst vid ett studium af prejudikatsamlingarna

rörande kemiska preparats tullbehandling, hvarvid äfven blir tydligt, att,

i trots af den i taxeförslaget genomförda specificeringen af dessa artiklar,

ifrågavarande rubrik därstädes ej kommer att väsentligt skilja sig från

motsvarande i hittills gällande taxa hvad beträffar antalet därunder

fallande varor. Värdeskillnaden å importen under respektive rubriker

blir visserligen afsevärdt större, än hvad antalet olika varor under

hvardera ger vid handen, men med säkerhet dock ej så betydande, att

icke tullbeskattningen å den nya rubriken, hvars importbelopp sålunda

ej torde böra skattas under några hundratusental kronor, kommer att

rätt kännbart drabba industrien i dess helhet.

A andra sidan synes mig framgå af det material, som stått till

kommitténs förfogande för bedömande af den kemiska industriens förutsättningar

i vårt land, att dessa för den tid, som här kan afses, hänvisa

på en utveckling af tillverkningen af de i förslaget särskild! specificerade,

relativt stora förbrukningsartiklarna, men ej på fabrikation af

ett flertal olikartade preparat af hvart för sig relativt ringa användning,

för hvilka vårt land ej erbjuder tillräcklig hemmarknad och exportmöjlighet

ej heller föreligger, enär hufvudkonsumtionen torde ligga i

de stora industristaterna, som redan, ofta därjämte under tullskydd,

själfva tillverka sitt behof af sagda artiklar.

I föreliggande fall torde alltså konsumentintresset väga mer än

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

producenternas och på grund däraf tullsatsen åtminstone ej sättas högre

än de 10 procent af värdet, hvartill skyddet begränsats för exempelvis

hufvuddelen af vår maskinindustri, där på analogt sätt industriella

intressen stå emot hvarandra i afseende på tullskyddet. Därjämte torde

ej böra förbises, att i fråga om kemiskt-tekniska preparat värdet af

nedlagdt arbete, som den föreslagna tullsatsen ju i första hand afser

att skydda, i regel utgör ojämförligt mindre del af totalvärdet än vid

maskinindustriens produkter.’

Af i hufvudsak enahanda skäl, som i denna reservation anförts

för eu tull af endast 10 procent af värdet å de i förslagets rubrik nr

1232 upptagna kemiskt-tekniska preparat, ej särslcildt nämnda, får jag

hemställa,

att tullsatsen för rubriken nr 1232 i Kungl.

Maj:ts förslag må bestämmas till 10 procent af värdet.»

Vid punkten 88:o a) af herr Branting, som yttrat:

»Det tillvägagångssätt beträffande tulltaxeförslagets behandling,

som i den af herr B. Eriksson m. fl. väckta motionen i första hand föreslogs

— hela sakens återförvisande till ny handläggning efter företagen

allsidig utredning af tullsystemets verkningar — har icke i Riksdagen

vunnit tillräckligt understöd att kunna numera fullföljas. Förvisso

ha olägenheterna af en så omfattande frågas brådstörtade behandling

mycket tydligt framträdt. Men Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts

hemställan att förlänga den tyska handelstraktaten blott till 1 december

1911, och i bevillningsutskottet inriktades därefter arbetet på en detaljgranskning

af detta tulltaxeförslag, som skall ligga till grund för de

afsedda, omedelbart förestående förhandlingarna med Tyskland. Syftet

med denna granskning var från frihandelsvänligt håll att i möjligaste

mån ur förslaget utmönstra de tullförhöjningar, som vidtagits så att

säga vid sidan af tulltaxans karaktär af utgångspunkt för traktatsförhandlingar.

I denna situation ha vårt partis representanter i utskottet ansett

sig handla riktigast genom att förena sig i dessa frihandelsvänliga

sträfvanden att borttaga en rad i Kungl. Map.ts förslag vidtagna tullförliöjningar.

Dessa sträfvanden ha också, särskilt beträffande den

viktiga järngruppen, slutligen i icke ringa utsträckning krönts med en

s. 153 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 153

viss framgång. På samma gång ha själffallet våra meningar framförts

och vidhållits beträffande lifsmedelstuliarna.

Men om vi sålunda, i det läge frågan nu kommit, icke kunna

påyrka utslag på utskottets hemställan i dess helhet — hvithet ju skulle

innebära, att våra blifvande traktatsförhandlare blott skulle ha vår nuvarande,

i tekniskt afseende delvis gammalmodiga tulltaxa att kunna

stödja sig på vid uppgörandet om gåfvor och gengåfvor — så måste

vi däremot bestämt fasthålla, att landets hela ställning kräfver den nya,

möjligast allsidiga utredning rörande tullsystemets verkningar, särskildt

med hänsyn till lifsmedelstullarnas följder, som varit den bärande grundtanken

i vår motion att söka få till stånd.

Utskottet, som med skärpa vänder sig mot denna utrednings

sammanbindande med nu föreliggande traktatsrevision, hvilken efter

dess mening med rätta begränsats väsentligen till en modärnisering på

den gamla grunden, nödgas också i samma andedrag själf medgifva,

att »en sådan undersökning i och för sig» väl må anses vara af stort

intresse. De enda omdömen utskottet i öfrigt fäller om en sådan utredning

gå ut på att den måste bli »lika tidskräfvande som svår att utföra,

för så vidt den skulle kunna blifva af fullt objektiv beskaffenhet».

Utan att underskatta de svårigheter, som enligt sakens natur en dylik

undersökning måste erbjuda, kan jag dock omöjligen tillmäta dessa betänkligheter

någon afgörande vikt gentemot de skäl, som af motionärerna

anförts för dess behöflighet.

Genom bland annat en rad jämförelser med förhållandena på olika

områden i frihan delslandet Danmark och hos oss är i motionen styrkt,

att tullsystemet i Sverige ingalunda medfört det öfverlägsna uppsving,

som dess lofprisare berömma det för, att vi tvärtom på viktiga områden

blifvit betänkligt efter och att de gyllne löften, som vid tullarnas

införande ställdes i utsikt, i mångt och mycket blifvit en illusion. Därför

har också, särskildt på senare år, ute i landet ett allmänt missnöje

gjort sig starkt gällande mot hela det system, i hvars hägn Sverige

blifvit ett bland Europas allra dyraste länder att lefva i. Särskildt lifsmedelstullarna

måste bidraga att nedtrycka de arbetande klassernas

lefnadsställning, utan att med den utveckling, som det modärna jordbruket

tagit, påkallas af något intresse hos det stora flertalet jordbrukare.

För vår alltmera betydelsefulla industri, särskildt exportindustrien,

utgöra dessa tullar ett hämmande band, på samma gång hela

tullsystemet påskyndar och ofta direkt framdrifver uppkomsten af trustoeh

ringbildningar med en monopolställning, som kastar öfver ända

Bill. till Biksd. Prat. 1910. 5 Sami 1 Afd. 21 Häft. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

alla gamla föreställningar om varuprisens reglerande genom fri konkurrens

och utlämnar hela befolkningen till skattskyldighet åt ett nytt

storkapitalistiskt feodalvälde. Det ligger i öppen dag, hur starkt tullsystemet

inverkar äfven på alla dessa nyare företeelser inom vårt närings - lif. Redan med hänsyn till dessa så djupgående omdaningar är en

undersökning sådan vi förordat af verkligt behof påkallad. Och slutligen

må också erinras om den sida af den stora frågan, som i motionen

berörts med orden: »Där staten genom högre tullar lämnar understöd

åt en industrigren, bör den också anse som sin plikt att vidtaga

sådana åtgärder, att den icke som nu enbart hjälper kapitalet till stora

vinster, utan fastmera tryggar åt arbetarne deras berättigade andel i

den sålunda ökade merafkastningen». blyss har i Australien det därvarande

arbetarepartiet öfvertagit statens ledning på programmet bland

annat af hvad som där kallas »ny-protektionism» och hvars grundtanke

är, att tullskydd blott kommer de industriidkare till del, hvilka uppfylla

vissa betingelser i afseende på att bereda arbetarne en anständig lefnadsstandard.

För alla dessa ingripande spörsmål, hvilka tulltaxekommittén —

därtill delvis föranledd af sin instruktion — så godt som fullständigt

lämnat å sido, är det som motionen i här omhandlade del påkallar utredning.

Man skall frivilligt sluta ögonen för att icke se, att missnöjet

med sakernas nuvarande ordning äfven i fråga om vårt tullsystem är i

starkt stigande. De samhällslager, som enligt sakens natur hårdast

känna tullsystemets tryck, skola snart i större omfattning än hittills

inverka på Riksdagens sammansättning och taga del i ledningen af

landets öden. Det är äfven med hänsyn härtill endast klok förtänksamhet

att så fort ske kan låta den utredning börja, som bör, äfven

efter den i motionen uttryckta mening, föregå de ingripande förändringar

i vårt tullsystem, som kunna finnas med hänsyn till allas bästa,

af förhållandena påkallas.

Jag tillåter mig därför hemställa,

att Riksdagen, med afslag å utskottets hemställan

i punkt 88:o a) måtte besluta:

att i skrifvelse till Kungl. Maj it anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte låta skyndsamt verkställa en möjligast

allsidig utredning rörande tullsystemets verkningar

samt lämpligheten af dess afskrifning eller

modifiering, hvarvid särskildt bör beaktas, i hvad mån

lifsmedelstullarna till skada för befolkningens breda

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.

lager och till förfång för vårt lands konkurrenskraft

på världsmarknaden verka till fördyring af lefnadskostnaderna,

samt för Riksdagen framlägga de förslag

denna utredning må föranleda; samt

att likaledes hos Kungl. Maj:t anhålla, att i samband

med denna utredning måtte uppgöras en plan

för att, dels genom besparingar och dels genom beredande

af andra inkomstkällor för staten, ordna frågans

statsfinansiella sida, därest Riksdagen finner sig

böra, sedan utredningen föreligger, besluta lifsmedelstullarnas

fullständiga afskaffande samt däremot svarande,

eljest påkalladt borttagande af eller nedsättning

i öfriga tullsatser.))

Härjämte har reservation mot vissa delar af motiveringen anförts

dels af herrar K. G. Karlsson, Bromée i Billsta, Branting, friherre

Bonde, Kvarmelius, Böing och Eriksson i Grängesberg;

dels ock af herrar Jesperson och Vennersten.

Slutligen hafva herrar friherre Trolle, friherre C. J. Beck-Friis,

Wester och Branting begärt få antecknadt, att de icke deltagit i den

slutliga behandlingen, herrar friherre Trolle, friherre Beck-Friis och Wester

af detta betänkande samt herr Branting af de delar af samma betänkande,

som röra förslaget till tulltaxa.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

159

Bilaga I.

Till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. Finansdepartementet.

Sedan generaltullstyrelsen, för erhållande af en i möjligaste mån

tillförlitlig utredning angående tillämpningen af tulltaxekommittens förslag

till rubriker och tullsatser beträffande maskiner, redskap och apparater

samt delar därtill, i rundskrifvelse den 5 oktober sistlidet år

anmodat samtliga tullförvaltningar i riket att från och med den 15 i

samma månad vid tullbehandlingen af ofvannämnda artiklar enligt gällande

taxa föra särskilda anteckningar med iakttagande af de i förenämnda

kommittés taxeförslag upptagna bestämmelser, och de sålunda

införskaffade uppgifterna angående införseln af ifrågavarande artiklar

under tiden från och med den 15 oktober 1909 till och med den 14

januari 1910 för ernående af större öfverskådlighet sammanställts enligt

taxeförslagets rubriker, får styrelsen, med öfverlämnande af denna sammanställning,

Bil. A, äran anföra följande.

Styrelsen, som i ofvan berörda rundskrifvelse'' framhållit vikten af att

det införväntade materialet för bedömande af denna del af taxeförslaget

måtte blifva så tillförlitligt och uttömmande som möjligt, har ansett sig

böra på samma gång fästa uppmärksamheten därå, att genom den föreslagna

åtgärden icke några som helst kostnader måtte åsamkas varuemottagaren

samt att tullbehandlingen ej heller i mera afsevärd grad

finge fördröjas. Till följd häraf hafva uppgifter ej kunnat erhållas beträffande

hela maskinimporten under den tid, försökstullbehandlingen

pågått, enär, då viktuppgifter saknats, viktens utrönande genom vågning

endast förekommit beträffande mindre artiklar, under det att med afseende

å större maskiner möjlighet härför varit utesluten redan på grund

af bristande våganordningar och, då för de olika artiklarnas klassificering

enligt taxeförslaget erforderliga upplysningar angående art och användning,

värde m. in. ej kunnat vinnas af tillgängliga handlingar eller

genom upplysning af varuemottagaren, tiden sällan medgifvit införskaffandet

af sådana upplysningar, om eljest sakkunnigt biträde härtill kunnat

erhållas på platsen.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Den omständigheten, att vikt och värde ej angifvits särskild! för

de till olika rubriker hänförliga artiklarna, har utgjort ett ofta förekommande

hinder för användandet af de inkomna uppgifterna vid jämförelsen

af de föreslagna tullsatserna med nu gällande. Så hafva t. ex. vid

införseln, af öfverdclar och ställningar till symaskiner, rubr. 977 och

978, vikt- och värdeuppgifter ofta ej kunnat erhållas för hvart och ett

särskild! slag af ifrågavarande maskindelar.

Då därjämte vissa slags maskiner antingen mera sällan eller företrädesvis

vid annan tid på året förekomma till import, har det ej kunnat

undvikas, att uppgifter saknas eller äro otillräckliga beträffande åtskilliga

artiklar.

I stort sedt torde emellertid det införskaffade materialet, som

berör artiklar med ett sammanlagdt deklareradt värde af 1,848,307

kronor, kunna anses lämna ett godt stöd för bedömande af de för denna

varugrupp föreslagna tullsatser, jämförda med nu utgående tull.

Det af ämbetsverken framställda och af Kungl. Maj:t omfattade

förslaget, att tullen för vissa maskiner och apparater samt delar däraf

alltid skall utgå med minst det belopp, som kommer att fälla å den

högst tullbeskattade i närmast lägre viktgrupp, samt att vikttullen i

hvarje fall skall motsvara minst viss procent af varuvärdet, hvilket

förslag afser att undanröja de olägenheter, som en minskning af nu

gällande tullskvdd för vissa här ifrågavarande artiklar skulle medföra

för den inhemska industrien, innebär gifvetvis en förskjutning uppåt af

det skydd, kommittén ansett böra ifrågakomma.

En utredning angående omfattningen af denna höjning af tullskyddet

hade otvifvelaktigt varit af intresse men har på den tid, som

stått till buds, ej medhunnits, enär en sådan utredning kräfver särskild

behandling af materialet och för öfrigt torde, hvad beträffar verkningarna

af den sistberörda bestämmelsen, sammanställningen i sin föreliggande

form lämna en tämligen klar föreställning härom.

I nära samband med det sålunda föreslagna fastställandet af ett

visst minimiskydd står frågan om möjligheten och lämpligheten af åtgärders

vidtagande i motsatt riktning, på det att vikttullsatserna i vissa

fäll ej måtte verka alltför betungande, och får styrelsen, som, med hänsyn

till vanskligheten af ett kombineradt vikt- och värdetullsystem för

samma slags artiklar, anser förslaget i förstberörda afseende vara att

betrakta som en nödfallsåtgärd, som man, med bibehållande af det föreslagna

vikttullsystemet för maskiner, nödgats tillgripa, förorda, att de

lättnader för importen, som böra ifrågakomma, måtte beredas, icke

genom en mot nyssberörda förslag svarande bestämmelse om den utgå
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

ende tullens begränsning till belopp, motsvarande högst viss procent af

varuvärdet, utan genom sänkning af respektive tullsatser, elär så kan

anses af behofvet påkalladt, och tillåter sig styrelsen, med afseende å

de möjligheter till tullnedsättningar, som kunna förefinnas, hänvisa till

nyssberörda sammanställning, Bil. A.

Med afseende å den gjorda sammanställningen af de inkomna

uppgifterna må anföras, att man därvid sökt, med iakttagande af den i

taxeförslaget gjorda indelningen, erhålla eu såvidt möjligt tillförlitlig

uppgift angående medelvärdet per viktenhet räknadt, såsom detta vid

tullbehandlingen deklareras, för de inom hvarje rubrik förekommande

slag af artiklar, beträffande hvilka upplysning kunnat vinnas, och har

härvid medelvärdet beräknats med hänsyn till de kvantiteter, hvarmed

de olikvärdiga artiklarna ingå i den totala viktsumman. Därjämte har

angifvits det högsta och lägsta deklarerade värde, per viktenhet räknadt,

samt huruvida flen till värdet betydligaste införseln af de olika artiklarna

förskrifver sig från Tyska riket, Storbritannien, Nordamerikas Förenta

stater eller från andra länder.

Ehuru afsikten med de infordrade uppgifterna närmast varit att

belysa, förutom den tulltekniska sidan, frågan angående tullsatsernas

storlek för sådana till grupp XIII hänförliga artiklar, hvilka, nu dragande

värdetui], af kommittén upptagits med vikttullsatser, har dock

ansetts vara af ett visst intresse att erhålla utredning bland annat beträffande

textilindustriens maskiner, rubr. 1002, samt angående visst

slags glödlampor (metalltrådslampor) rubr. 1034.

Särskild uppmärksamhet har ägnats åt tarans förhållande till

bruttovikten. Härvid har det visat sig, att tillförlitlig utredning kunnat

vinnas endast beträffande sådant emballage, som utgjorts af lådor. Med

afseende å emballage, bestående af s. k. häckar, har däremot utredningsmaterialet

varit mera bristfälligt, enär olika uppfattning synes

hafva gjort sig gällande angående omfattningen af detta begrepp.

Den högsta och lägsta förekommande taraprocenten för de olika

artiklarna har angifvits i Bil. A., hvarjämte särskild förteckning, Bil. B.,

upprättats angående samtliga förekommande fall, då uppgifter beträffande

tarans (lådornas) vikt förekommit, och har lådornas bruttovikt i

hvarje särskildt fall angifvits.

Om sålunda de vid tullbehandlingen förda anteckningarna kunna

hafva ett visst värde för en jämförelse mellan de föreslagna tullsatserna

och nu utgående tull, åtminstone beträffande vissa artiklar, samt för

bedömandet af en legal faraprocents verkningar, så har det erhållna

materialet däremot ej varit ägnadt att i afsevärd mån belysa med förBih.

till Biksd. Prof, 1910. 5 Samt. 1 Afd. 21 Höft. 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

slagets XlILde grupp sammanhörande frågor af mera tullteknisk art,

hvadan styrelsen anmodat cheferna för tullförvaltningarna i riket att

meddela, hvad vid förslagets tillämpning under den gångna tiden synts

vara att erinra i sistberörda afseende, antingen beträffande gruppen i

dess helhet eller rörande vissa rubriker.

I de inkomna yttrandena, livilka jämte en kort sammanfattning,

Bil. C., härmed bifogas, har styrelsen funnit sina i ämbetsverkens

gemensamma underdåniga utlåtande öfver kommittéförslaget uttalade

betänkligheter med afseende å tillämpandet af vikttullar å här ifrågavarande

artiklar i den utsträckning och med den specialisering förslaget

angifver ytterligare bekräftade, och gäller detta särskildt de större tullplatserna,

där maskinimporten är mera omfattande och sålunda större

erfarenhet under försökstiden kunnat vinnas.

Stockholm den 30 mars 1910.

STAFFAN CEDERSCHIÖLD.

S. E. Widén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga A.

Sammanställning

af

till generaltullstyrelsen från rikets tullförvaltningar inkomna

uppgifter

angående importerade maskiner, apparater och redskap samt delar

därtill in. in., uppställda i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag till rubriker för ifrågavarande artiklar.

Uppgifterna hafva afseende å importen under tidsperioden

15 oktober 1909—15 januari 1910.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

Varuslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Netlovikt

kg.

Värde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

908

Fotvärmare..........................................

30-

250

331

132

910

Roterande kokare (lim-) ....................

8: —

148

681

460

911

Ångpannor ............................................

9: —

4,236

3,558

84

912

l):o ............................................

6: —

13,200

16,097

122

Cylindrar för bryggerier ....................

3,400

3,712

109

Galvaniseringspannor............................

3,160

1,293

41

Spannmålstorkare ................................

26,500

9,639

36

Gasreningsapparater ............................

5,420

3,298

61

Summa

51,680

34,039

66

913

Ångpannor ............................................

8: —

12,413

4,920

40

914

Arbeten af valsad järnplåt till behållare

6: —

13,337

2,134

16

915

Ångpanneeldstäder...............................

8: —

20,590

10,579

51

Ångpannegaflar ...................................

1,144

210

19

Gallo waytuber........................................

2,230

1,275

57:

Summa

23,964

12,064

50

916

Rökgasförvärmare (economisers)........

5: —

135,710

27,969

21

917

Kondensorer utan tuber ....................

8: —

108

100

93

919

Kondensorer med tuber af annan metall

25: —

9,784

11,355

116

Ångmaskiner ej särskild! nämnda:

925

vägande per stycke netto mer än

100 kg. men ej mer än 500 kg.

35: —

168

372|

222

929

Ånglokomobiler på hjul........................

9: —

24,400

20,388

84 i

s. 165 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

165

Högsta

värde

: Lägsta

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

per

100 kg.

per

100 kg.

medel-

värdet.

importen

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

från:

lägsta.

högsta.

—

—

22.7

—

—

Tyska riket

—

Eu sändning.

—

—

1.7

—

i

- » -

—

_

En sändning, som

ej torde kunna an- ses typisk.

101

77

40.7

8.9

11.7

Storbritannien

—

Två stycken.

128

49

4.8

4.7

12.2

- » -

—

--

Två stycken.

—

—

5.5

—

—-

- » -

—

—

Eu sändning.

—

—

14.6

—

—

- » -

—

—

- » -

—

—

16.7

—

—

— » —

—

—

— » —

—

9.8

—

—

— » —

—

—

9.1

''

—

—

20

—

—

56

15

37.5

10.7

40

Tyska riket

.......

—

Häri ingå 12,972:

kg. med ett värde!

åt l,9dl kr. Huru-

vida varan möjligen

bort hänföras till

annan rubrik eller

om eljest något

misstag kan före-

ligga, har ej kunnat

utrönas.

81

22

15.7

9.0

36.4

Storbritannien

—

—

—

—

42.i

—

—

Tyska riket

—

—

Eu sändning.

71

52

14

11.3

15.4

---- » -

—

....

16

So

20

23.8

9.4

25

Storbritannien

—

—

100

85

8.6

8

9.4

Tyska riket

—

Två sändningar.

_

—

21.6

—

—

Nordamerikas

Förenta Stater

10

En sändning.

—

—

1 5.8

—

—

Tyska riket

...

En maskin.

—-

—

10.7

—

—

— » —

—

—

En sändning.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

V a r u s 1 a g.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Nettovikt

kg.

Värde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kr.

Gas-, fotogen-, bensin- samt andra

förbrännings- och explosionsmotorer,

äfvensom varmluftsmotorer:

980

vägande per stycke netto högst

500 kg.:...........................................

10: —

Gasmotorer....................................

159

393

247

Fotogenmotorer ............................

1,040

1,920

185

Bensinmotorer ............................

2,817

16,058

570

Summa

4,016

18,371

457

100 kg.

931

vägande per stycke netto mer än

500 kg. men ej mer än 1,500 kg.:

25:-

Gasmotorer....................................

1,625

2.219

137

Fotogenmotorer............................

800

1,177

147

Bensinmotorer................................

3,140

16,481

525

Summa

5,565

19,877

357

932

vägande per stycke netto mer än

1,500 kg. men ej mer än 5,000 kg.:

15: —

Gasmotorer...................................

5,802

4,556

79

Fotogenmotorer ............................

2,000

1,350

68

Summa

7,802

5,906

76

933

vägande per stycke netto mer än

5,000 kg.:........................................

10: -

Gasmotorer....................................

54.587

49,992

92

Bensinmotorer................................

6.230

5,880

94

Summa

60,817

55,872

92

935

Löphjul för vattenturbiner ................

10: —

4,400

2,028

46

Centrifugal- och rotationspumpar samt

fläktar, ventilatorer och roterande

biåsmaskiner; äfvensom yttre om-

höljen och inre roterande delar till

sådana maskiner:

936

vägande per stycke netto högst

150 kg.: ........................................

30: —

s. 167 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

167

1 Högsta

vävde

Lägsta

värde

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

importen

från:

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

per

100 kg.

per

100 kg.

medel-

värdet.

j högsta

| värdet.

lägsta

värdet.

lägsta.

högsta.

324

226

10

10

10

Tyska riket

29

41

Två sändningar.

316

130

10

10

10

- » _

12

__

1,773

200

10

10

10

16

44

151

113

18.2

17

4.8

16.6

22.i

Två sändningar.

707

105

3.5

23.8

- » -

18

25

En sändning.

Två sändningar.

1

7

101

61

19

14.9

24.6

Storbritannien

—

—

22.i

—

—

Andra länder

—

—

En sändning.

19.7

102

50

10.9

9.8

20

Tyska riket

10. G

Nordamerikas

Förenta Stater

20

68

En maskin.

Taraprocenten

specifikt angifven

för hvarje kolly.

10.9

21.7

Andra länder

En sändning.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe- förslagets

rubrik- i nummer.

V a r u s 1 a g.

I faxe- |

förslaget j

upptagen

tullsats, i

kr. |

Nettovikt

kg.

Värde

kr. i

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

Centrifugal- och rotationspumpar

,884

1,540

174

Fläktar ........................................

1,092

1,796

164

Ventilator er .................................

1,066

1,816

123

Roterande biåsmaskiner ............

102!

201!

197

Roterande inre delar....................

126

512|

406

Summa

3,270

5,365

164

937

vägande per stycke netto mer än

.

150 kg. men ej mer än 1,000 kg.:

15: —

Centrifugal- och rotationspumpar

3,426

4,285

125

Fläktar ........................................

5,260

5,181

98

Ventilatorer....................................

2,079

1,663

SO

Roterande biåsmaskiner ............

606

988

163

Summa

11,371

12,117

107

| 938

vägande per stycke netto mer än

1

1,000 kg.:

10: —

Centrifugal- och rotationspumpar

1,183

760

641

Fläktar............................................

1,400

5,012

358|

Ventilatorer ................................

5,663

6,266

in

Summa

8,246

12,038

146

Andra maskindrifna pumpar:

Kompressorer samt blås och kylrna-

| i

skiner, ej särskild! nämnda:

939

vägande per stycke netto högst

100 kg.:...........................................

40: —

1 1

Pumpar ........................................

2,694

6,471

2401

Biåsmaskiner ................................

58

190

328!

Summa

i

2,752

6,661

242

940

vägande per stycke netto mer än

100 kg. men ej mer än 1,000 kg.

20: —

Pumpar .......................................

10,080

14,742

j 146

Kompressorer ...............................

260

727

[ 280

Summa|

j 10,340

] 15,46?

150

s. 169 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

169

Högsta

värde

per

100 kg.

Lägsta

värde

per

100 kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

importen

från:

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

medel-

värdet.

högtsa

värdet.

lägsta

värdet.

lägsta.

högsta.

380

32

17.2

7.9

93.8

Tyska riket

15

34

300

59

18.3

10

50.8

Storbritannien

24

—

335

58

24.4

9

51.7

Tyska riket

17

67

594

123

15.2

5.1

24.4

- » -

—

—

458

364

7.4

6.6

8.2

- » -

38

—

18.3

151

107

12

9.9

14

Andra länder

13

16

211

62

15.3

7.i

24.2

Tyska riket

—

—

129

49

18.8

11.6

30.6

- » -

14

_

247

123

9.2

6.1

12.2

- » -

18

—

14

_

15.6

Nordamerikas

Förenta Stater

—

—

En sändning.

—

—

2.8

—

—

Storbritannien

—

—

En sändning. Den

maskin, som upp-

giften afser lärer ej

kunna anses typisk.

113

108

9

8.8

9.3

Tyska riket

—

—

Två sändningar.

6.8

436

84

16.7

9.2

47.6

Nordamerikas

Förenta Stater

10

45

—

—

12.2

—

—

Tyska riket

—

—

En sändning.

16.5

557

70

13.7

3.6

28.6

Andra länder

6

33

338

230

7.1

5.9

8.7

Storbritannien

26

—

Två stycken,

13.3

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 5 Samt. 1 Afd. 21 Käft.

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Bevillningsutskottets Betänkande Nr. 23

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

Varuslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Nettovikt

kg.

Värde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

941

vägande per stycke netto mer än

1,000 kg. men ej mer än 5,000 kg.:

Pumpar ........................................

15: —

12,466

11,708

94

948

Kompressorer (per styck netto mer

än 10,000 kg.)....................................

6: so

26,905

23,157

86

946

Sprutor, brand- och trädgårds-, andra

slag ....................................................

20: —

123

447

363

Sug-, luft- och tryckpumpar för hand-

kraft ....................................................

28,193

19.172

83

Summa

23,316

19,619

84

Ugnar för industriella ändamål:

947

fasta ugnar utan rörelsemekanism

4: so

1,660

1,781

107

948

andra slag ........................................

6: —

3,771

2.888

77

Smidesässjor ........................................

3,984

1,305

33

Blåsbäljar ............................................

136

122

90

Summa

7,891

4,315

55

949

Valskvarnar och valsstolar ................

6: —

32,355

20,032

62

Rotfruktskärare....................................

1.070

455

43

Sädeskrossare........................................

9,187

7,218

79

Oljekakskrossare ................................

8.273

4,155

50

Andra roterande krossare....................

221

253

114

Gröpkvarnar ........................................

9,831

5,649

57

Hackelsemaskiner ................................

Andra maskiner för målning eller

2,442

942

39

sönderdelning ....................................

Maskiner för blandning af betong,

6,863

5,237

76

lera, sand el. dyl.............................

8,411

8,326

99

Summa

78,653

52,267

66

Valsverk för metallindustrien, ång-

hammare:

950

för hand- eller fotkraft ................

7: —

s. 171 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. .

171

Högsta

värde

per

100 kg.

Lägsta

värde

per 100

kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

importen

från:

lägsta.

högsta.

152

35

16

9.9

42.9

Tyska riket

14

—

1

Däraf en vägande!

5,000 kg. värd 1,766

kr.

—

—

7.6

—

—

Storbritannien

14

—

En kompressor.

567

222

5.5

3.5

9

Tyska riket

—

—

Torde ej kunna!

anses typiska.

608

28

24.i

23.8

3.3

71.4

— » —

19

43

131

82

4.2

3.4

5.5

Storbritannien

26

—

94

67

7.8

6.4

9

Andra länder

-

_

471

28

18. 2

1.3

21.4

Tyska riket

30

—

Högsta värdet å

en guldsmedsässja.

148

66

6.7

“ 10.9

4.i

9.i

Andra länder

Två sändningar.

84

46

9.7

7.i

13

Tyska riket

7

_

70

36

14

8.6

16.7

Storbritannien

—

—

101

40

7.6

5.9

15

Tyska riket

13

14

241

25

12

2.5

24

Storbritannien

17

27

140

96

5.3

4.3

6.3

Tyska riket

—

—

78

34

10.5

7.7

17.6

Storbritannien

15

—

72

20

15.4

8.3

30

Andra länder

—

—

274

48

7.9

2.2

12.5

Tyska riket

14

43

no

89

6.1

9.1

5.5

6.7

- » -

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

V a r u s 1 a g.

1 taxe- j förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Netto vikt

kg.

Värde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

Valsverk.......................................

141

354

251

Nitningsmaskiner ........................

30

162

540

Pressmaskiner ............................

3,690

2,384

65

Stansmaskiner................................

2,255

V583

70

Klippmaskiner ............................

2,157

1,844

85

Bockningsmaskiner........................

1,202

616

51

Pressar ej särskild! nämnda ....

1,741

1,914

no

Plåtslageri-, kopparslageri- och

bleckslagerimaskiner ................

2,487

2,707

109

Formmaskiner................................

708

556

79

Delningsmaskiner ........................

1,666

1,183

71

Knådningsmaskiner ....................

SO

175

219

Summa

16,157

13,478

83

andra slag:

951

vägande per stycke netto högst

1,000 kg:

10: —

Nitningsmaskin ........................

314

99

31

Tråddragningsmaskin ............

564

730

129

Spik- » ....................

1,930

720

37

Press- » ....................

674

620

92

Stans- » ....................

3,400

3,326

98

Klippmaskin ...........................

1.077

2,142

199

Boekningsmaskin ....................

1,369

934

68

Pressar, ej särskild! nämnda

972

779

80

Plåtslagerimaskiner ................

992

885

89

Form- » ................

467

786

168

Delnings- » ................

881

1,068

121

Knådnings- » ................

1,425

1,260

88

Summa

14,065

13,349

95

952

vägande per stycke netto mer

än 1,000 kg. men ej mer än

5,000 kg.:

8: —

Valsverk....................................

2,864

3.202

112

Spik- maskiner ........................

2,347

1.115

47

Press- » ........................

10,236

8,362

82

Transport

I

15,447

12,679;

s. 173 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

173

Högsta

värde

per

100 kg.

Lägsta

värde

per

100 kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvud sakliga

importen

från:

Tarar

för

rocent

ådor.

Anmärkningar.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

J lägsta

j värdet.

lägsta.

högsta.

2.8

Tyska riket

Ett guldvalsverk.

—

1.3

- » _

Två stycken; lära

ej kunna anses ty-

141

48

10.8

4.7

14.6

_ » _

piska.

182

50

10

3.8

14

- » -

19

—

119

58

8.2

5.9

12.i

- » -

24

28

294

38

13.7

2.4

18.4

- » —4-

39

—

450

67

6.4

1.6

10.4

— » —

10

28

306

67

6.4

2.3

10.4

_ ^ _

19

29

323

36

8.9

2.2

19.4

- » -

24

31

333

46

9.9

2.i

15.2

- » -

—

—

3.3

—

—

- » -

23

—

En sändning.

8.4

tf

_

_

32.3

_

__

_ >> _

En sändning.

—

—

7.8

—

—

_ » _

27

-

Två maskiner af

—

—

27

—

—

Andra länder

—

—

samma slag.

128

78

10.9

7.8

12.8

Tyska riket

10

25

- » -

600

41

10.2

1.7

24.4

- » -

15

30

234

63

5

4.3

15.9

Stobritannien

21

25

Två stycken.

1,050

40

14.7

0.9 5

25

Tyska riket

11

—

199

61

12.5

5

16.4

- » -

10

16

215

71

11.2

4.7

14,i

- » -

—

_

204

104

6

4.9

9.6

- 2> -

20

22

261

87

8.3

3.8

11.5

- » -

—

—

Två sändningar.

94

83

11.4

10.6

12

— » —

29

—

- » -

10.5

7.i

Ett silfvervalsverk.

—

—

17

—

—

Andra länder

—

—

En sändning.

92

64

9.8

8.7

12.5

Tyska riket

12

—

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

V anslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Nettovikt

kg.

Värde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

Transport

15,447

12,679

Stansmaskiner............................

1,500

878

59

Klipp- » ............................

2,825

2,051

73

Riktningsmaskiner....................

2,491

2,386

95

Pressar, ej särskild nämnda..

28,800

19,976

69

Plåtslageri- och bleckslageri-

maskiner ................................

4,759

2,710

57

Formmaskiner............................

3,036

4,352

143

Summa

58,858

45,032

77

953

vägande per stycke netto mer

än 5,000 kg.:

4: —

i

Valsverk....................................

35,117

17,459

50i

Lufthammare ............................

5,041

2,265

45

Klippmaskiner .......................

6,550

3,598

55

Pressar, ej särskildt nämnda..

27,156

35,442

131

Summa

73,864

58,764

SO

955

Lyftblock................................................

12: —

2,645

2,093

79

Blockvagnar .......................................

662

591

89

Summa

3,307

2,684

81

Hissmaskinerier, ej till nästföregående

rubrik hänförliga, samt lyftkranar,

vinschar och spel:

956

afsedda att drifvas med handkraft:

6: —

Hissmaskiner ................................

1,499

1,195

80

Lyftkranar ....................................

850

265

31

Vinschar........................................

2,208

994

45

Summa

4,557

2,454

54

957

andra slag:

8: —

Hissmaskinerier............................

52,959

35,770

68

Lyftkranar ....................................

95,045

57,229

60

Vinschar........................................

8,417

3,101

37

Spel................................................

10,583

5,504

52

Summa

167,004

101,604

61

s. 175 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

175

j Högsta

J värde

per

1100 kg.

i

Lägsta

värde

per

i 100 kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

importen

från:

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

lägsta.

! högsta.

13.6

i

Storbritannien

!

En sändning.

—

—

11

—

—

Tyska riket

—

—

- » -

—

—

8.4

—

—

- » -

12

—

- » -

92

50

11.6

8.7

16

— » —

26

—

Två sändningar.)

63

53

14

12.7

15.i

_ » _

7

204

47

5.6

3.9

17

Nordamerikas

-

Förenta stater

—

—

Två maskiner, j

10.4

68

17

8

5.9

23.5

Storbritannien

Två stycken.

—

—

8.9

—

—

Tyska riket

—

—

Ett stycke.

—

—

7.3

—

—

Storbritannien

—

—

Ett stycke.

138

102

3.1

5

2.9

3.9

Tyska riket

—

—

Två stycken.

145

42

15.2

8.3

28.6

Storbritannien

24

116

63

13.5

10.3

19

Tyska riket

—

—

14.8

98

78

7.5

6.i

7.7

Andra länder

86

27

19.4

7

22.2

- » -

—

—

Två stycken.

114

24

13.3

5.3

25

Tyska riket

13

—

—

—

11.1

—

—

180

34

11.8

4.4

23.5

- » -

22

—

—

13.3

—

—

Nordamerikas

En ånglyftkran

Förenta stater

—

—

för malmlastning.

48

35

21.6

16.7

22.9

Storbritannien

—

_

192

29

15.4

4.2

27.6

- » -

—

—

—

—

13.i

—

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

Varuslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Netto vikt

kg-

Värde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

958

Transportörer........................................

9.877

''

11,054

112

959

Borrmaskiner för metaller, försåvidt

7: —

7,939

8,135

102

de väga per stycke netto högst 500 kg.

Svarfvar; fräs-, hyfvel-, gäng- och

slipmaskiner:

960

vägande per stycke netto högst

250 kg.:

BO: —

Svarfvar ........................................

1.746

2,463

141

Hyfvelmaskiner............................

508

758

149

Gängmaskiner................................

121

499

412

Slipmaskiner ................................

2,248

3,431

152

Växellådor ....................................

430

2,520

581

Summa

5,053

9,671

191

961

vägande per stycke netto mer än

250 kg. men ej mer än 1,000 kg.:

22: —

Svarfvar ........................................

14,909

14,280

96

Fräsmaskiner ................................

2,553

5,532

217

Hyfvelmaskiner ............................

1,245

1,225

98

Gängmaskiner................................

3,051

4,717

155

Slipmaskiner ................................

2,168

3,201

148

Borrmaskiner ................................

6,046

6,237

103

Andra maskiner, afsedda att skära

metaller........................................

3,524

11,183

317

Summa

33,496

46,375

138

962

vägande per stycke netto mer än

1,000 kg. men ej mer än 2,000 kg.:

16: -

Svarfvar ........................................

7,817

6,160

80

Fräsmaskiner ................................

5,583

8,585

154

Hyfvelmaskiner ............................

1,203

1,057

88

Gängmaskiner................................

3,655

7,141

195

Slipmaskiner ................................

10,299

13,339

130

Borrmaskiner ...............................

1.150

510

44

Summa

! 29,707] 36,792

124

s. 177 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

177

Högsta

värde

per

100 kg.

Lägsta

värde

per

100 kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

importen

från:

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

lägsta.

högsta.

169

84

Tyska riket

Förtullas enl. taxe-

förslaget efter de

särskilda delarna.

1,128

44

6.9

0.6

15.9

13

47

■380

86

21.3

7.9

34.9

Storbritannien

20

34

306

133

20.1

9.8

22.6

Tyska riket

20

25

1,833

90

7.3

1.6

33.3

- » -

—

_

323

73

19.7

9.3

41.1

- » —

24

69

—

—

5.2

—

—

— » —

25

—

En sändning.

15.7

208

57

22.9

C

10.6

38.6

9

28

757

89

lO.i

2.9

24.7

Storbritannien

7

15

112

93

22.4

19.6

23.7

Tyska riket

19

—

Två sändningar.

315

112

14.2

7

19.6

- » -

10

19

339

24

14.9

6.5

91.7

Nordamerikas

Förenta stater

27

—

145

61

21.4

15.2

36.1

- » -

16

21

392

87

6.9

5.6

25.3

- » —

17

25

15.9

128

62

20

12.5

25.8

Tyska riket

13

192

91

10.4

8.3

17.6

— » -

14

22

—

—

18.2

—

—

— » -

18

—

Ett stycke.

307

125

8.2

5.2

12.8

Storbritannien

9

18

233

74

12.3

6.9

21.6

Nordamerikas

Förenta Stater

—

36.4

—

—

Tyska riket

—

—

- » -

12.9

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

Varuslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Netto vikt

kg.

Värde

kr.

1

Medel- |

värde 1

per

100 kg. |

100 kg.

963

vägande per stycke netto mer än

2.000 kg. men ej mer än 5,000 kg.:

11: —

S varf var ........................................

2,359

2,893

123

Hyfvelmaskiner ............................

6,034

3,336

55

Borrmaskiner ................................

5,220

7,254

138

Summa

13,613

13,483

98

964

vägande per stycke netto mer än

5,000 kg. men ej mer än 10,000 kg.:

8: —

Slipmaskiner ................................

6,065

3,765

62,

Borrmaskiner ................................

11,525

9,769

85

Summa

17,590

13,534

77

965

vägande per stycke netto mer än

10,000 kg.: ....................................

5: —

Svarfvar ........................................

126,036

45.390

36

Slipmaskiner ...............................

12,069

9,870

82

Summa

138,105

55,260

40

967

Sågmaskin för fotkraft........................

10: —

28

36

129

Svarfvar samt fräs-, hyfvel-, såg-,

borr- och stämmaskiner, afsedda för

bearbetning af trä---— —:

969

vägande per stycke netto mer än

250 kg. men ej mer än 5,000 kg.:

12: —

Svarfvar ........................................

370

916

248

Fräsmaskiner ................................

1.900

2,913

153

Andra, ej särskildt nämnda........

1,728

2,544

147

Summa

3,998

6,373

159

971

Pappersmaskiner....................................

10: —

3,564

3,923

no

972

Barkmaskiner........................................

7: —

3.165

2,707

86!

Holländare ............................................

24,149

16,073

67

Torkcylindrar........................................

3,690

8,182

222

Transport

31,004

26,962

s. 179 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande ]SJr 23.

179

Högsta

värde

Lägsta

värde

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

importen

från:

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

per

100 kg.

per

100 kg.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

lägsta.

högsta.

6

8.9

Tyska riket

11

66

45

20

16.7

24.4

- » -

16

—

197

98

8

11.2

5.6

11.2

7

12

—

—

12.9

• —

Nordamerikas

Förenta stater

_

—

9.4

10.4

Tyska riket

Två stycken.

13.9

—

Tyska riket

1 st.karusellsvarf.

6.i

12.5

_

— » —

7.8

30

Ett stycke.

4.8

7.i

- » -

25

En sändning.

169

133

7.8

9

— » —

9

—

Två sändningar.

193

134

8.2

7.5

6.2

9

Storbritannien

14

22

- » -

190

89

9.i

5.3

11.2

Andra länder

—

—

—

—

8.i

—

—

Tyska riket

—

—

En sändning.

84

51

10.4

8.3

13.7

— » —

—

—

Två sändningar.

3.2

25

En sändning; af

stål.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer

Varuslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Nettovikt

kg-

Värde

i

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

Transport

31,004

26,962

Kalandrar ............................................

1,028

1,350

131

Manglar ................................................

94,636

23,079

24

Summa

126,668

51,391

41

974

Digelpressar ........................................

12: —

11.618

16,070

139

Korrekturpressar ................................

1,206

1,168

97

Summa

12,824

17,238

134

975

Maskiner för tvättning af linne och

andra klädespersedlar.......................

10: -

2,565

3,262

127

976

Symaskiner............................................

20:-

45,672

53,660

117

d:o för motordrift....................

95

1,227

1,292

Stickmaskiner...................................

2,983

11,560

388

Natlingsmaskiner ...............................

1,342 2,764

2C6

Summa

50,092

69,211

138

977

Symaskiner för handkraft....................

40: —

104

418

402

Stickmaskiner för handkraft ............

2,878

9,848

342

Öfverdelar till symaskiner ................

21,557

59,707

277

Delar till öfverdelar för sy-, stick-

eller nåtlingsmaskiner ...................

1,069

3,731

351

Summa

25,608

73,704

288

978

Ställningar för sy-, stick- och nått-

lingsmaskiner samt delar därtill af

järn..................................................

8: -

21,758

7,601

35

979

Maskiner för fyllning af tändsticks-

askar ...............................

30: -

1,075

2,550

237

s. 181 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

181

Högsta

värde

Lägsta

I Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

Taraprocent

för lådor

per

1 per

medel-

högsta

j lägsta

J värdet.

importen

lägsta.

1 högsta.

j Anmärkningar.

100 kg.

100 kg.

värdet.

värdet.

från:

5.3

Tyska riket

En sändning.

76

20

29.2

9.2

35

Storbritannien

—

—

Med afseende å

17.i

—

—

medelvärdet torde

manglarnes inver- kan härå böra be-

aktas.

196

84

8.6

6.1

14.3

Tyska riket

13

38

120

89

12.4

10

13.5

— » —

16

38

9

145

50

7.9

6.9

20

» —

10

28

853

80

17.i

2.3

25

_ yy _

19

32

1,340

1,269

1.5

1.5

1.6

- » -

—

_

Att döma af aeti

höga värdet å dessa

maskiner, synes mo- torns värde hafva

inberäknats, hvilket

dock ej framgår af

uppgifterna.

1,151

218

5.2

1.7

9.2

- » ---

22

46

1,900

113

9.7

1.1

17.7

Andra länder

13

33

14.5

833

200

10

4.8

20

Nordamerikas

Förenta Stater

50

2,565

146

11.7

1.6

27.4

Tyska riket

19

46

737

166

14.4

5.4

24.i

Nordamerikas

Förenta Stater

18

55

17,300

132

11.4

0.2

30.3

Tyska riket

27

43

13.9

200

17

22.9

4

47.1

Nordamerikas

Förenta Stater

15

41

—

—

12.7

—

—

Tyska riket

—

—

En sändning.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

Varuslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Nettovikt

kg.

V ärde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

Kaffe- och köttkvarnar:

981

vägande per stycke netto högst

15 kg:

18: -

Kaffekvarnar ................................

932

940

101

Köttkvarnar ................................

861

635

74

Vridmaskiner ................................

6,551

7,112

109

Fruktskalningsmaskiner................

36

68

189

Andra dylika: maskiner ............

416

468

113

Summa

8,796

9,223

105

982

af större vikt:

12: —

Kaffekvarnar ................................

1,925

2,852

148

Köttkvarnar ................................

7,843

6,899

88

Köttskämingsmaskiner ................

4,930

11,163

226

Kötthacknings- » ................

2,115

1,819

86

Korfstoppnings- » ................

1,366

910

67

Andra dylika maskiner................

3,505

4,054

116

Vridmaskiner ................................

460

652

141

Summa

22,144

28,349

128

983

Tappningsmaskiner................................

22: —

351

1,420

404

Korknings- » ................................

2,908

4,049

139

Summa

3,259

5,469

168

984

Hästhackor............................................

5: —

265

143

54

Sladdar....................................................

90

55

61

Summa

355

198

56

985

Plogar....................................................

7: —

186,779

87,333

47

Alfluckrare ............................................

104

42

40

Harfvar och harfliknande åkerbruks-

redskap ................................................

603

382

63

Slåttermaskiner .................................•••

885

312

35

Hästräfsor ............................................

1,694

502

30

Transport

190,065

88,571

s. 183 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

183

Högsta

värde

per

100 kg.

Lägsta

värde

per

100 kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

importen

från:

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

lägsta.

högsta.

133

82

17.8

13.5

22

Nordamerikas

Förenta Stater

29

_

89

72

24.3

20.2

25

Tyska riket

27

—

120

82

16.5

15

22

Nordamerikas

Förenta Stater

22

25

—

—

9.5

—

—

- » -

—

—

En sändning.

533

86

15.9

3.4

20.9

Tyska riket

23

—

17.1

239

89

8.i

5

13.5

Andra länder

35

151

48

13.6

7.9

25

Tyska riket

—

—

300

85

5.3

4

14.1

- » -

17

25

102

77

14

11.8

15.6

- » -

_

_

80

54

17.9

15

22.2

--- » -

_

_

222

27

10.3

5.4

44.4

— » —

13

35

—

—

8.5

—

--

— » —

8

—

En sändning.

9.4

536

250

5.4

4.i

8.8

_ » _

27

45

366

82

15.8

6

26.8

- » -

22

38

13.i

—

—

9.3

—

—

Andra länder

_

En sändning.

—

—

8.2

—

—

Tyska riket

—

—

- » -

8.9

403

43

14.9

1.7

16.3

Nordamerikas

Det högre värdet

Förenta Stater

11

18

afser ån°;plogar.

—

—

17.5

—

—

Tyska riket

—

—

En sändning.

88

47

11.1

8

14.9

Andra länder

40

30

20

17.5

23.3

Nordamerikas

Förenta Stater

—

_

—

—

23.3

—

—

- » -

—

—

Två sändningar

med samma värde.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

Varuslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Nettovikt

kg.

Värde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

Transport

190.065

88,571

Hövändare ...........................................

262

107

41

Harpor ................................................

326

302

93

Triörer ................................................

8,173

8,052

99

Sädessorterare och andra — — för

sortering:

38.995

33.847

87

Halmelevatorer ....................................

6,400

4,667

73

Summa

244,221

135,546

56

986

Tröskverk ............................................

8: —

3,480

1.715

50

Halm- och höpressar ........................

37,137

18,106

49

Såningsmaskin-....................................

11.395

6.412

56

Gödselspridare........................................

34,640

14,120

41

Summa

86,652

40,353

47

988

Mjölkseparator er] för hand- eller |

25-

64

320

500

Mjölkcentrifuger J fotkraft. 1

230

582

253

Summa

294

902

307

989

Delar (mantlar) till kulor till separa-

torer ....................................................

150: —

1,007

1,666

165

991

Centrifuger, ej särskild! nämnda........

10: —

11.619

7,860

68

Mjölkkylare ........................................

316

1,108

351

Pastorer ................................................

1.227

2.061

168

Kärnor....................................................

4,219

4,482

106

Smörältningsmaskin ............................

8

10

125

Apparater för margarintillverkning....

3,185

2,998

94

Summa

20,574

•

18,519

90

Lokomotiv samt järnvägs- och spår-

vägsvagnar i förening med motorer:

992

vägande per stycke högst 12,000 kg:

18: —

Lokomotiv ....................................

6,306

7,860

125

993

vägande per stycke mer än 12,000

kg. men ej mer än 20,000 kg:

16: —

1

i

Lokomotiv ....................................

19,333

11,809

61

s. 185 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

185

Högsta

värde

per

100 kg.

Lägsta

värde

per

100 kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

importen

från:

lägsta.

högsta.

17.1

Andra länder

En sändning.

—

—

7.5

—

—

Tyska riket

—

—

— > —

270

75

7.1

2.6

9.3

- » -

23

49

198

48

8

3.5

14.6

_ » _

28

_

119

60

9.6

12.5

5.9

11.7

Storbritannien

"

Två sändningar.

82

49

16

9.8

16.3

- » -

—

—

Två sändningar.

82

33

16.3

9.8

24.2

- » -

—

—

49

39

14.3

19.5

17

16.3

20.5

Andra länder

Nordamerikas

Förenta Stater

—

—

En sändning.

625

368

5

4

6.8

Tyska riket

36

40

9.9

8.i

Andra länder

18

»

j 166

165

90.9

90.4

90.9

Tyska riket

15

18

Två sändningar.

86

56

14.7

11.6

17.9

_ » _

—

_

407

300

2.8

2.5

3.3

Andra länder

50

65

228

60

6

4.4

16.7

— » —

23

32

1 175

70

9.4

5.7

14.3

Tyska riket

28

44

—

—

8

—

—

Andra länder

—

—

Ett stycke.

145

53

10.6

ITTi

6.9

18.9

Tyska riket

10

_

—

14.4

—

—

- » -

—

—

i

]

i

—

26.2

—

—

- » -

—

—

Ett elektriskt

1 lokomotiv.

Bh

h till Biksd■ Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd.

21 Höft.

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

Varuslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Netto vikt

kg-

Värde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

997

Godsvagnar ........................................

8: —

2,947

1.559

53

underreden ........................................

16,064

3,327

21

Summa

19,011

4,886

26

999

Spårvagnsaxlar, bearbetade................

7: —

2,452

430

18

1001

Hjulsatser ............................................

7: —

220

65

30

100 kr.

1002

Kardmaskiner........................................

10: —

58,924

37,600

64

Rugg- » ........................................

7,165

7,763

108

Väfstolar................................................

132,321

81,806

61

Valkmaskiner........................................

5.894

2,194

37

Andra för textilindustrien ................

37,172

37,037

100

Summa

241,476

165,700

68

100 kg.

Särskildt inkommande bearbetade cy-

lindrar —• — —

1003

vägande per st. netto högst 100 kg.

55: —

11

151

1,373

1005

» » » » mer än 200 »

16: —

1,610

2,826

176

Särskildt inkommande bearbetade

kolfvar — — —

1006

vägande per st. netto högst 25 kg.

55: —

30

100

333

Vefaxlar och vefstakar — — —

1009

blanksvarfvade ................................

10: —

1,379

1,319

96

1010

andra ................................................

6: -

8,863

3,768

43

1011

Valsar till sädes- och oljekakskrossar

15: —

8.605

4,223

50

Malskifvor till gröpkranar ................

739

745

101

Summa

9,344

4,968

53

Valsar och valscylindrar:

1012

icke bearbetade................................

2: 50

1,225

240

20

s. 187 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

187

Högsta

värde

per

100 kg.

Lägsta

värde

per- iod kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

medel- värdet. j

högsta

värdet. !

lägsta

värdet.

importen

från:

lägsta

högsta.

59

52

15.i

I

13.6

15.4

Tyska riket

Två sändningar.

22

19

38.x

- 30.8

36.4

42.i

— »

—

—

38.9

—

—

Andra länder

—

En sändning.

—

—

23.3

—

—

Tyska riket

—

—

- » -

no

27

10

10

10

Storbritannien

10

24

223

73

10

10

10

Andra länder

22

—

191

33

10

10

10

Tyska riket

19

30

—

—

10

10

10

- » -

—

—

En sändning.

202,000

33

10

10

10

--»--

16

79

4

Andra länder

Ett stycke.

—

9.i

—

—

Storbritannien

—

—

En sändning.

!

—

16.5

—

—

—

280

78

10.4

3.6

12.8

Andra länder

11

25

70

24

14

8.6

25

Tyska riket

—

—

245

42

30

4.6

34.9

_

_

323

43

14.9

28.3

6.i

! 35.7

»

9

20

—

12.5

—

i

— » —

_

- » —

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

V a r u s 1 a g.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Nettovikt

kg.

Värde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

1013

bearbetade:

med öfverdrag af kautschuk;

äfvensom af järn i förening med

annan oädel metall ....................

10: —

3,300

3,991

121

1014

andra slag ....................................

8: —

14,401

17,769

123

1015

Transmissioner — — — —--

vägande per st. netto högst 500 kg.:

Lager och lagerboxar....................

Fasta axelkopplingar ....................

6: -

1,184

238

2,194

1,058

1.016

3,241

1,324

6,814

185

444

Svänghjul (utan regulator)............

Rem- och linskifvor ....................

1,828

4,969

3,079

16,706

56

65

Kuggväxlar med oarbetade kuggar

Andra................................................

43

41

Summa

28,004

15,647

56

1016

af större vikt....................................

4: —

1,825

1,221

67

1017

Rull- och kullager:

vägande per stycke netto högst 1 kg.

200: —

1

47

4,700

1018

vägande per stycke netto mer än

1 kg. men ej mer än 15 kg.........

40: —

13

71

546

1020

Axelkopplingar, rörliga — — — —

vägande per stycke netto högst

500 kg.............................................

Axelkopplingar...............................

12: -

1,107

4,146

1,272

5,653

115

Kugghjul ..“....................................

136

Summa

5,253

6,925

132

1021

af större vikt (kugghjul)................

9: —

1,692

938

55

1022

Armatur, ej särskildt nämnd:

af järn, vägande per stycke netto

högst 5 kg.; äfvensom till huf- vudsaklig del af annan metall,

oafsedt vikten:

50:-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

189

Högsta

värde

per

100 kg.

Lägsta

värde

per

100 kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

importen

från:

Tara!

för 1

rocent

ådor

Anmärkningar.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

lägsta.

högsta.

1,635

81

8.3

0.6

12.3

Storbritannien

15

39

7,222

24

6.5

O.i

33.3

Tyska riket

6

29

1,600

34

3.2

0.4

17.6

834

62

1.4

0.7

9.7

_ » _

—

—

Två sändningar.

148

47

10.7

4.1

12.8

_ » _

—

—

415

42

9.2

1.4

14.3

Nordamerikas

Förenta stater

15

38

181

29

14

3.3

20.7

Tyska riket

22

28

307

29

14.6

2

20.7

Andra länder

17

—

10.7

76

60

6

5.3

6.7

Tyska riket

6

21

Två sändningar.

—

—

4.3

—

—

Andra länder

—

—-

En sändning.

1,594

155

7.3

2.5

25.8

Tyska riket

—

497

89

10.4

2.4

13.5

Andra länder

11

2,727

50

8.8

0.4

24

Tyska riket

12

29

9.i

68

45

16.4

13.2

20

- » -

Två sändningar.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslags-

rubrik-

nummer.

V a r u s 1 a g.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Netto vikt

kg.

Värde

kr.

Medel-

värde

per

100 kg.

100 kg.

Yentiler och kranar:

af hufvudsakligen mässing........

888

3,680

414

af järn ........................................

868

844

97

Smörjkoppar ................................

868

1,168

135

Andra smörjapparater ................

1,046

3,269

313

Afledare för kondensionsvatten

701

847

121

Blandningsapparater ....................

16

92

575

Injektorer........................................

in

640

582

Annan ............................................

143

964

674

Summa

4,641

11,504

248

andra slag:

1023

vägande per stycke netto mer än

5 kg. men ej mer än 50 kg.:

15:-

Yentiler och kranar ................

9,100

5,790

64

Smörjapparater ........................

no

599

545

Afledare för kondensionsvatten

1,240

1,561

126

Centrifugalregulatorer ............

437

1,081

2471

Injektorer, ejektorer ................

324

1,624

501,

Annan ........................................

941

647

69

Summa

12,152

11,302

H

1023

Regulatorer till vattenturbiner....

893

2,150

241

1024

vägande per stycke netto mer än

''

50 kg.: ............................................

10: —

Yentiler .......................................

17,901

6,415

36

Annan ............................................

6,835

2,064

30

Summa

24,736

8,479

34

Elektriska maskiner:

1025

vägande per stycke netto högst

50 kg.: ............................................

70:-

Generatorer....................................

117

1,503

1,285

Motorer ........................................

3,666

13,754

375

Transformatorer............................

2,730

8,056

295

Dynamo ........................................

786

2,815

358

Summa

7,299

26,128

358

s. 191 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

191

Högsta

värde

per

100 kg.

Lägsta

värde

per

100 kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

importen

från:

lägsta.

högsta.

1,633

148

12.1

3.i

33.8

Andra länder

17

52

555

45

51.5

9

in

Storbritannien

—

—

1,057

65

37

4.7

76.9

Tyska riket

12

—

1,833

93

16

2.7

53.8

13

25

993

76

41.3

5

65.8

13

—

—

—

8.7

—

—

— » —

63

—

En sändning.

1,150

470

8.6

4.3

10.6

i--»--

18

23

1,714

55

7.4

202

2.9

90.9

466

38

23.4

3.2

39.5

Tyska riket

22

42

571

497

2.8

2.6

3

- »--

—

—

Två sändningar.

280

75

11.9

5.4

20

- » -----

13

23

508

204

6.i

3

7.4

- » —

19

47

832

305

3

1.8

4.9

Storbritannien

20

34

582

40

21.7

16.i

2.6

37.5

Tyska riket

20

6.2

Andra länder

Enligt ämbetsver- kens förslag till N:r

1002.

121

19

27.8

8.3

52.6

Tyska riket

18

21

107

25

33.3

29.4

9.3

40

Andra länder

3,083

510

5.4

2.3

13.7

Tyska riket

26

47

1.704

118

18.7

4.1

59.3

- » —

18

70

j

625

170

23.7

11.2

41.2

— s —

21

51

1

1,789

141

19.6

19.6

3.9

49.6

»

53

1

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

Varuslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Netto vikt

kr.

Värde

kr.

Medel- värde 1

per

,100 kg.

100 kg.

1026

vägande per stycke netto mer än

50 kg. men ej mer än 100 kg.:

50:

Motorer ........................................

3,708

7,809

211

Transformatorer...........................

258

813

321

Dynamo .......................................

175

286

163

Summa

4,141

8,908

215

1027

vägande per stycke netto mer än

100 kg. men ej mer än 500 kg.:

35: —

Generatorer....................................

300

825

275

Motorer ........................................

5,683

11,532

203

Transformatorer............................

1,432

1,873

131

Dynamo ........................................

3,998

5,188

129

Summa

11,413

19,418

170

1028

vägande per stycke netto mer än

500 kg. men ej mer än 3,000 kg.:

25: —

Motorer ........................................

4,377

5,767

132

Transformatorer............................

5,607

7,924

141

Dynamo ........................................

1,400

1,465

105:

Fläktar, fast förenade med mo-

törel'' ............................................

4,025

9,761

243

Summa

15,409

24,917

162

1029

vägande per stycke netto mer än

3,000 kg.:........................................

18: -

Transformatorer............................

23,115

21,706

94

Dynamo ........................................

5,336

6,983

131

Summa

28,451

28,689

101

1030

Magnetspolar ........................................

105: -

583

2,274

390

Ackumulatorer:

1031

Omonterade element........................

10: —

85,859

66,786

78

1082

Helt eller delvis monterade element

32: -

252

703

279

Glödlampor:

1 kg.

per 1 kg.

1034

Metalltrådslampor............................

7: 50

1,490

30,135

21: 23

s. 193 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

193

j Högsta

Lägsta

värde

per

100 kg.

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

importen

från:

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

per

100 kg.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

lägsta.

högsta.

368

134

23.7

13.6

37.3

Tyska riket

14

34

352

236

15.6

14.2

21.2

- » —

22

27

166

160

30.7

30.1

31.3

— » —

22

—

Två stycken.

23.3

12.7

--» —

18

En sändning.

419

127

17.2

8.4

27.6

- » -

16

31

203

91

26.7

17.2

38.5

— » -

18

29

271

68

27.1

12.9

51.5

— »--

17

28

20.6

181

88

18.9

13.8

28.4

- » -

16

28

265

97

17.7

9.4

25.8

Andra länder

16

23

no

101

23.8

22.7

24.8

Tyska riket

—

—

Två sändningar.

—

10.3

—

—

Storbritannien

—

—

En sändning.

15.4

95

93

19.1

18.9

19.4

Tyska riket

Två sändningar.

—

~

13.7

—

—

— » —

12

—

En sändning.

17.8

2,250

382

26.9

4.7

27.5

_ » _

_

_

Samtliga med en

nettovikt af mindre

än 50 kg. per stycke.

288

31

12.8

3.5

32.3

— » —

9

29

824

200

11.5

3.9

16

— » —

27

48

per 1 kg.

per 1 kg.

290.57

7.74

35.3

2.3

96.9

- » —

Bill. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

Varuslag.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Netto vikt

kg.

Värde

kr.

Medel-

värde

per

1 kg.

696

Ej särskild! nämnda, lösa delar till

maskiner, redskap och apparater

samt hänförliga till nedan angifna

rubriker:

Plåt- och bleckvaror, ej särskild!

nämnda:

emaljerade, förnicklade, förkopp- rade, förmässingade, bronserade

eller lackerade...........................

1 kg.

—: so

380

264

1 kg.

—: 69

697

andra slag:

vägande per stycke netto 20 kg.

eller där öfver:

pressade, svetsade eller för- zinkade ....................................

—: 08

800

380

—: 48

698

andra slag ................................

—: 06

BO

51

1: 02

699

Vägande per stycke netto mindre

än 20 kg. men ej mindre än

1 kg.............................................

—: 15

166

121

—: 73

700

vägande per stycke netto mindre

än 1 kg.....................................

—: 20

2,134

1,883

l

—: 88

809

Icke smidbart gjutgods och varor

däraf, ej särskild! nämnda:

icke bearbetade:

vägande per stycke netto mindre

än 100 kg. men ej mindre än

25 kg.........................................

—: 04

1,005

389

—: 38

810

vägande per stycke netto mindre

än 25 kg., men ej mindre än

3 kg.............................................

—: 06

233

108

—: 46

811

vägande per stycke netto mindre

än 3 kg. men ej mindre än

0.5 kg.........................................

—: io

68

105

1: 54

812

vägande per stycke netto mindre

än 0.5 kg.....................................

—: 12

6

15

2: so

813

bearbetade:

vägande per stycke netto 100

kg. eller däröfver........................

—: 04

18,387

8,335

—: 45

s. 195 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

195

Högsta

Lägsta

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

Taraprocent

för lådor

per

i kg.

per

1 kg.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

importen

från:

lägsta.

högsta.

Anmärkningar.

72.5

Tyska riket

En sändning garn- bommar.

16.7

5.9

Storbritannien

38

En sändning bleck - cylindrar till spin- nerimaskin.

—: 94

—: 54

20.5

16

27.8

Tyska riket

■—

—

1: 35

—: 60

22.7

14.8

33.3

14

20

—: 63

—: 28

10.5

6.3

14.3

— » —

21

—

1: —

—: 30

13

6

20

Storbritannien

—

1: 69

1: 11

6.5

5.9

9

— » —

—

—

—

4.8

—

—

Tyska riket

—

—

En sändning.

k-»

00

—: 28

8.9

3.4

14.3

- £ -

—

—

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Taxe-

förslagets

rubrik-

nummer.

V a r u s 1 a g.

I taxe- förslaget

upptagen

tullsats,

kr.

Nettovikt

kg.

Värde

kr.

Medel-

värde

per

1 kg.

814

vägande per stycke netto mindre

än 100 kg., men ej mindre än

25 kg.........................................

1 kg.

—: 08

6,741

2,391

—: 35

815

vägande per stycke netto mindre

än 25 kg., men ej mindre än

3 kg.............................................

—: 12

1,929

2,351

1: 22

816

vägande per stycke netto mindre

än 8 kg., men ej mindre än

0-5 kg.........................................

—: is

485

1,105

2: 54

817

vägande per stycke netto mindre

än 0.5 kg.....................................

—: 20

4,852

3.077

—: 71

820

Smidbart gjutgods och andra varor

afsmidbart järn, ej särskildt nämnda:

icke bearbetade:

vägande per stycke netto mindre

än 100 kg., men ej mindre än

25 kg........................................

—: oe

30

136

4: 53

821

vägande per stycke netto mindre

än 25 kg., men ej mindre än

3 kg.............................................

—: 08

100

69

—: 69

822

vägande per stycke netto mindre

än 3 kg., men ej mindre än

0.5 kg.........................................

—: io

457

980

2: 14

s. 197 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

197

Högsta

värde

Lägsta

värde

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

importen

från:

Taraprocent

för lådor

Anmärkningar.

per

1 kg.

per

1 kg.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

lägsta.

högsta.

1: 5 5

—: 34

22.9

5.2

28.5

Tyska rike!

30

Medelvärdet be- stämmes här huf- vudsak!. af 6,401

kg. delar till elektri- ska motorer värda

2,124 kr.

Frånräknas des- sa, utgör medelvär- det per kg. 79 öre.

13: n

—: 33

9.8

0.9

36.4

15

35

35: —

—: 40

5.9

0.43

37.5

»

21

22

Det relativt höga

medelvärdet förkla- ras däraf, att im- porten utgjorts af

mindre partier med

höga värden.

68: —

—: si

28.2

0.29

32.8

''

16

Hufvudsakliga

importen utgöres af

4,168 kg. delar till

tröskverk och värda

2,550 kr. Frånräk- nas detta parti, ut- gör medelvärdet per

kg. kr. 2: 8 6.

—

—

1.3

—

—

— » —

21

En sändning.

—

—

11.6

—

—

Storbritannien

26

6: 13

1: 06

4.7

1.6

9.4

Andra länder

25

—

Två sändningar.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23■

Taxe-

I taxe- förslaget

Nettovikt

Värde

Medel-

förslagets

rubrik-

Varuslag.

upptagen

tullsats,

per

1 lr er

nummer.

kr.

kg.

kr.

1 Kg.

1 kg.

823

vägande per stycke netto mindre

4,365

1,406

än 0.5 kg.

—: 12

—: 32

bearbetade:

825

vägande per stycke netto mindre

än 1,000 kg. men ej mindre än

100 kg.

—: 06

1.554

1,469

—: 95

826

vägande per stycke netto mindre

än 100 kg. men ej mindre än 25 kg.

—: io

2,338

2,904

1: 2 4

827

vägande per stycke netto mindre

än 25 kg. men ej mindre än 3 kg.

—: 12

23,792

8,031

—: 34

828

vägande per stycke netto mindre

än 3 kg. men ej mindre än 0.5 kg.

—: 15

17,384

9,619

—: 55

829

vägande per stycke netto mindre

22,940

19,794

ä/n O & .................................

—: 20

—: 86

|

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

19&

Högsta

värde

Lägsta

värde

Föreslagna tullsatsen

i procent af

Hufvudsakliga

Taraproeent

för lådor

importen

Anmärkningar.

1%.

medel-

värdet.

högsta

värdet.

lägsta

värdet.

från:

lägsta.

högsta.

9: 0 7

—: 24

37.5

1.3

50

Nordamerikas

Förenta Stater

11

17

Hufvudsakliga

importen utgöres

af 4,202 kg. delar

till slätter- och

skördemaskiner och

med ett deklareradt

värde af 1,116 kr.,

motsvarande 27 öre

per kg. Frånräknas

dessa, utgör medel-

värdet per kg. kr.

1: 71

—: 76

6.3

3.5

7.9

Tyska riket

17

19

1: 79.

5: 4 6

—: 38

8.i

1.8

2.3

- » -

13

39

9: 63

—: 17

35.3

1.2

70.5

Nordamerikas

Förenta Stater

13

36

Häraf 21,007 kg.

delar till slåtter- och skördemaskiner

med ett deklareradt

värde af 3,476 kr.,

motsvarande 17 öre

per kg. Frånräknas

dessa, utgör medel-

värdet per kg. kr.

1: 64.

128: —

—: 22

27.3

0.1

68.2

- » -

ii

44

Häraf 15,174 kg.

delar till slåtter- ört! skördemaskiner

med ett deklareradt

värde af 3,408 kr.,

motsvarande 22 öre

150: —

0.1

per kg. Frånräknas

dessa, utgör medel- värdet per kg. kr.

2: 8i.

—: 3 5

23.3

57.i

10

33

Häraf 17,914 kg.

delar till slåtter- ört! skördemaskiner

med ett deklareradt

värde af 9,456 kr.,

•

motsvarande 53 öre

per kg. Frånräknas

dessa, utgör medel-!

värdet per kg. kr.

2: 06. 1

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Bilaga C.

Sammanfattning

af till generaltullstyrelsen från rikets tullföryaltningar inkomna yttranden

angående Grupp XIII i tulltaxekommitténs förslag.

Tullkammaren i Charlottenberg.

Det har visat sig synnerligen svårt att afgöra, huruvida en maskinsändning

utgjorts af hel maskin eller delar. Detta gäller särskild! maskiner för pappersindustrien,

hvilka införas öfver tullkammaren i ganska stor myckenhet.

Önskvärd! att å fakturan eller eljest brutto- och nettovikten å hvarje maskin

angifves, alldenstund ofta oöfverstigliga hinder möta att vid tullbehandlingen af

större maskiner utröna nettovikten.

Tullkammaren i Eskilstuna.

Tullbehandlingen af maskiner i enlighet med förslaget har ej mött oöfvervinneliga

svårigheter, hvadan gjorda erfarenheter ej föranleda annan invändning än

den, att vägningen af tunga maskiner kommer att blifva mycket tidsödande och

kräfva en del särskilda föranstaltningar.

Tullkammaren i Falkenberg.

Förordar tillägg till Anm. 4 till Afd. XIII A af innehåll, att maskindelar,

sammansatta af ämnen, som draga olika tull, skola beläggas med värdetull, om

hufvudbeståndsdelen ej kan med säkerhet bestämmas.

Tullkammaren i Falun.

Då tullkammaren endast haft ett knapphändigt material för bedömande af

förslaget, inskränker sig tullkammaren till att påpeka en del olägenheter, som medfölja

en omläggning till vikttull å maskiner i stället för värdetull. Sålunda framhålles:
l:o)

Svårigheten att, åtminstone å de mindre tullplatserna, ernå en tillförlitlig viktbestämning

å tyngre pjäser. Detta förhållande anser tullkammaren ingalunda

i hvarje fall afhjälpt med stadgandet i Anm. 5 till Afd. XIII A.

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

2:o) Svårigheten att i hvarje fall rätt specialisera inkommande maskingods, särskild!

då ett maskineris olika delar införas på olika tider och tilläfventyrs

öfver skilda förtullningsorter.

3:o) att i många fäll tidsutdräkt och dryga arbetskostnader för lossning och viktbestämning

komma att drabba varuägarne.

Packhusinspektionen i Göteborg.

Då det visat sig möta betydande svårighet att under grupp XIII återfinna

och på rätta ställen inrangera det inkommande maskingodset härstädes, och vid en

verklig förtullning enligt gruppens många olika, oftast på de mest invecklade fackuppgifter

uppdragna specifikationer det säkerligen skulle visa sig omöjligt fullt

korrekt tillämpa detta taxeförslag,

då medgifvande uti anmärkningen 5 till afdelningen A (sid. 132), att vikten

å inkommande maskiner, som icke kunna livar för sig vägas, eller för hvilkas uppvägning

vågattiralj af erforderlig storlek saknas, må på annat sätt utrönas, med

all sannolikhet kommer att blifva hufvudregel i stället för undantag, enär anskaffandet

af så dyrbara viktanordningar förslaget förutsätter knappast torde kunna åläggas

de i allmänhet hårdt skuldsatta stadssamhällena på importplatserna,

då således fakturauppgifter å vikten på dessa maskindelar komma att i stor

utsträckning läggas till grund för tullafgiftens beräknande, samt ändamålet med

vikttullars införande å maskingods i stället för värdetullar, eller att slippa anlitandet

af fakturauppgifter, således visar sig icke med det nya förslaget kunna ernås, och

i allt fall värdetullar vid 5 maskinrubriker (af de 18 värdetullsrubriker hela taxan

upptager) ej kunnat undvikas,

då de utvägar först torde böra utnyttjas, som stå till buds för att i de allra

flesta fäll skydda statsverket mot någon afsevärd förlust genom för låga värdedeklarationer

eller fakturauppgifter: såsom lagbestämmelser om obligatorisk skyldighet

för importören att vid förtulkiingstillfället afgifva af fakturautställaren på

heder och tro, medelst hans eller firmans namnunderskrift bestyrkt värdeuppgift å

den inkomna varan samt högt bötesansvar i händelse importören beträd es med afgifvande

af för låga värdeuppgifter,

får packhusinspektionen vördsammast och på det lifligaste tillstyrka, att såsom

regel värdetullar å maskingods i allmänhet bibehållas i den under utarbetande

varande nya tulltaxan, samt att den största möjliga förenkling i taxans uppställning,

såväl rörande den nu omhandlade varugruppen XIII som rörande taxan i dess

helhet, måtte varda genomförd; allt till möjliggörande af att på ett för statsverket

betryggande sätt utan alltför svåra olägenheter för trafiken verkställa den på tulltaxan

livilande skattläggningen i och för upphämtande af vår största statsinkomst.

Tjänstemän vid inspektionen, hvithet, omhänderhaft maskinförtullningarna.

Framhålla bland annat önskvärdheten af en omredigering af vissa rubriker

för vinnande af större öfverskådlighet.

Anm. till nr 920 — 935 bör ej gälla nr 930, enär värdet af svänghjulet i

vanliga fall ej specifikt upptages i fakturan.

Då halmelevatorer upptagits i rubrik 985, bör uppmärksamheten fästas härå

vid rubrik 958.

Bill. till Biksd. Prat. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Med hänsyn till det olika sätt, hvarpå maskiner och maskindelar inpackas,

kommer en legal tara ej att blifva till stort gagn, enär man under alla förhållanden

torde bli tvungen att i stor utsträckning uppacka lådorna.

Ur tullteknisk synpunkt är svårigheten att tillämpa denna grupp af taxeförslaget

ägnad att ingifva allvarliga betänkligheter.

Tullkammaren i Halmstad.

Svårigheter hafva under försökstiden visat sig dels vid afgörandet, huruvida

lösa maskindelar borde tullbehandlas såsom sådana eller tillsammans såsom hel

maskin, dels vid maskinernas klassificering eller vid utrönandet af maskindelars

hufvudbeståndsdel.

Uttalar vissa önskemål med afseende å tillämpningen af förslaget.

Tullkammaren framställer därjämte följande detaljanmärkningar:

Tullen å hushållsmanglar (rubrik 972) skulle enligt förslaget utgå med cirka

34 procent af värdet.

Särskild rubrik hade måhända efter rubrikerna 699 och 700 bort upptagas

för spolpipor af järnbleck, hvilka utgöra en stor importartikel.

Då i rubrikerna 744 och 745 äro upptagna fyra slags delar till plogar, hemställes,

huruvida ej öfriga delar, såsom plogskär, förplogshållare och förplogshjul,

bort upptagas under någon af dessa rubriker.

Under rubrik 1002 borde upptagas ytterligare exempel, såsom rundstickningsmaskiner

m. fl.

Tullkammaren i Haparanda.

I mindre samhällen torde svårighet uppstå att utröna vikten hos tyngre

maskiner.

Tullkammaren i Hälsingborg.

Uttalar sig för fördelen af att den nya taxan komme att åtföljas af illustrationer

och beskrifiiingar å vissa maskiner och delar därtill samt att s. k. kranvågar

måtte få användas vid vågning af maskiner.

Tullkammaren i Jönköping.

Uttalar betänkligheter med afseende å netto viktens utrönande å större maskiner

och framhåller den tidsutdräkt som blir en följd af vikttullsystemet.

Tullkammaren i Kalmar.

Instämmer i bifogadt yttrande från den tjänsteman, som handlagt tullbeliandlingsgöromålen,

och hvari framhålles, att ett fullt likformigt tillämpande af

rubrikerna i Grupp XIII förutsätter hos tulltjänstemännen en nära nog fullständig

sakkunskap mom hela maskinindustrien, en sakkunskap, som under de närmaste

åren svårligen lär kunna vinnas.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

203

Tullkammaren i Karlshamn.

Har icke någon annan erinran att göra mot förslagets grupp XIII än beträffande

svårigheterna vid vågning af större maskiner och kostnaderna för anskaffande

af särskild vågattiralj.

Tullkammaren i Karlskrona.

Berör vid förslagets tillämpning gjorda iakttagelser.

Beträffande anm. till nr 908—915 i hvad den rör ångöfverhettare har tullkammaren

funnit att sådana kunna bestå af andra järnvaror än rör. Sålunda bestodo

tvenne tullbehandlade ångöfverhettare af 2,112 kilogram rör, 8 stycken så

kallade ånglådor vägande 1,841 kilogram, 14 stycken järnvaror af icke smidbart

gjutgods, rubrik 814, 602 kilogram, tillbehör och armatur 294 kilogram förutom

293 kilogram tegel. De båda apparaternas sammanlagda värde utgjorde 3,935 kronor.

Vid tillämpning af rubrikerna 1015, 1016 och 1020, 1021 har iakttagits, att lager

af fosforbrons eller s. k. legerad hvitmetall, som nu dragit tull med respektive 40

kronor och 8 kronor 30 öre, enligt förslaget draga en tull af 1 krona 50 öre

samt 44 öre.

Då maskindelar skola tullbehandlas såsom det ämne arbetadt, hvaraf de bestå,

hvarigenom tullbeloppet blir lågt i förhållande till varans värde, befaras, att maskiner

komma att införas så, att finare bearbetade delar sändas särskild! för sig och

draga tull efter beståndsdelen samt gröfre och billigare delar såsom maskiner särskild!

för sig.

Tullkammaren i Karlstad.

Framhåller bland aimat vanskligheten, särskildt för de mindre tullkamrarna,

att erhålla tillförlitliga uppgifter å tyngre maskiners vikt.

Tullkammaren i Lidköping.

Yttrar sig angående de resurser tullkammaren har tillgängliga för att tilllämpa

de föreslagna vikttullsatserna å maskiner etc. Enär å järnvägen endast

kunna forslas pjäser af högst 10 tons vikt måste tyngre föremål fraktas kanalvägen.

Tullkammaren redogör för tillvägagångssättet vid lossningen af så tunga föremål,

men betecknar som omöjligt att väga desamma. Vikttullar å maskiner medföra

sålunda stora kostnader för anskaffandet af vågattiralj.

Tullkammaren i Lund.

Uttalar betänkligheter rörande utrönandet af tyngre maskiners nettovikt.

Packhminspéktionen i Malmö.

Då maskiner i allmänhet ej inkomma ihopsatta utan i delar, ofta förpackade

i halm och lådor — någon gång i tillödda plåtlådor, omslutna af ytterlådor af trä —

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

blir det ofta omöjligt att, äfven om ritningar, specifikationer af delar med flera

dylika hjälpmedel företes, kontrollera, om möjligen väsentliga delar fattas i maskineriet

eller om öfverflödiga delar finnas medsända, som böra förtullas särskild!

En mera ingående granskning blir lätt tidsödande och riskabel vid återinpaekning

af ömtåliga delar, hvaremot en mera ytlig sådan gör tjänstemannen alltför beroende

af importörens ärlighet.

En svår och särdeles ömtålig omständighet blir frågan om tareringen och

anser inspektionen i det närmaste omöjligt att fastställa en viss taraprocent.

Hvad särskild! Malmö beträffar med dess egenskap af en af Sveriges största

transithamnar, hvarest förtullning ofta verkställes af maskiner, destinerade till

industriorter, där tullkammare ej finnes, kommer vid tullbehandlingen af maskiner att

uppstå svårigheter med maskinernas identifiering och att vållas tidsutdräkt för inskaffande

af ritningar och dylikt eller tillkallande af sakkunniga biträden och med

tidsutdräkten följa vagnshyror, bevakningspenningar samt — missnöje och klagomål.

Tillkallande af sakkunniga har hittills i Malmö mött stora svårigheter och

till och med någon gång visat sig omöjligt.

Yägningen, särskild t af tyngre maskiner, kommer att förorsaka stora

svårigheter.

Vinsten med det nya förslaget synes skäligen problematisk, då man fortfarande

blir beroende af afsändarens och emottagarens ärlighet vid lämnadet af

uppgifter, som det vid tullbehandlingen blir nödvändigt att ofta nog taga i anspråk.

Den erfarenheten kan fullt konstateras, att proceduren vid maskinförtullningarna,

åtminstone de första åren, kommer att blifva högst betydligt mera tidsödande

än hvad den hittills varit.

Såsom nödvändiga förutsättningar för förslagets tillämpning framhålles:

skyldighet för varuägaren att lämna uppgift under edlig förpliktelse om namn

och art af importerad maskin, apparat eller del däraf med sträng straffpåföljd för

lämnade oriktiga uppgifter; samt

utarbetande af handböcker till ledning vid tullbehandlingen.

Tullkammaren i Norrköping.

De maskiner, som vid tullkammaren tullbehandlats under den tid uppgifter

härifrån enligt styrelsens skrifvelse lämnats, hafva hufvudsakligen utgjorts af sådana,

som tillhöra textilindustrien samt skörde- och slåttermaskindelar, äfvensom sy- och

stickmaskiner. Beträffande de förstnämnda, som oftast inkomma hela, har intet

anmärkningsvärd! varit att erinra, då nu gällande tullsats för dem blefve oförändrad.

Med afseende på den rätt betydande importen af delar till skörde- och slåttermaskiner,

hvilken i synnerhet ägt rum från Nordamerika till en och samma emottagare,

så har tullbehandlingen däraf, enligt taxeförslaget, i betydlig- mån underlättats

dels genom en noggrann specifikation med viktuppgifter å företedda fakturor

öfver de olika delarna, dels ock därigenom, att samma slags delar i stor utsträckning

förpackats i samma kolli. Några särskilda svårigheter i tulltekniskt hänseende

hafva de tjänstemän härstädes, hvilka förrättat tullbehandlingarna i detta fall —

liksom ock i fråga om öfriga under bemälda tidsperiod här verkställda maskinförtullningar

— icke haft att anmäla. Men en tydlig sak torde vara, att förhållandena

ju måste ställa sig annorlunda, när vid en blifvande definitiv tillämpning

af den föreslagna tulltaxan specifikation och viktuppgifter å fakturor och konosse
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

merit icke i samma mån som nu kunna läggas till grund för tullbehandlingen, utan

i stället uppackning och sortering blifva nödvändiga. Och en dylik uppackning och

sortering af maskingods i smådelar torde i många fall, på grund af de olika viktgrupperna,

komma att förorsaka tidsutdräkt, likasom återmpackning af godset i fullt

oskadadt skick antagligen ibland kan komma att möta svårigheter.

Tullkammaren i Nyköping.

I allmänhet har icke visat sig någon svårighet att enligt taxeförslaget tullbehandla

vid tullkammaren till import förekommande maskiner.

Ångpannors vikt har dock ej kunnat utrönas genom vågning.

Tullkammaren i Oskarshamn.

Det har visat sig mycket svårt och tidsödande att klassificera maskiner efter

taxeförslaget samt bestämma deras nettovikt.

Packhusinspektionen i Stockholm.

Inspektionen anser grupp XIII i tulltaxeförslaget så specialiserad och invecklad,

att den är ägnad ej blott att i hög grad försena och försvåra utan äfven

att emellanåt så godt som omöjliggöra tullbehandlingen, och hyser inspektionen, ej

minst med hänsyn till de svårigheter och hinder, som ofta måste möta för godsets

uppvägning, mycken tvekan därom, att bestämmelserna i ifrågavarande grupp skola

kunna på ett någorlunda tillfredsställande sätt tillämpas.

Att vid förtullningen af maskiner och därvid på grund af styrelsens skrifvelse

förda anteckningar ej gjorts andra eller flera erinringar i tulltekniskt afseende än

de, som förekommit, synes inspektionen ej vara af någon egentlig betydelse i fråga

om förslagets tillämplighet i realiteten, enär man nu ej vägt eller uppackat godset

utan endast lagt faktura, specifikation och konossement eller i öfrigt af vederbörande

varuemottagare meddelade upplysningar till grund för bemälda anteckningar.

Tullkammaren i Söderhamn.

Meddelar att statens järnvägar i Söderhamn äga för vågning af tullgods två

passande vågar, hvardera justerad för trettio tons vikt. Har i tulltekniskt hänseende

intet att erinra mot förslaget.

Tullkammaren i Södertälje.

Har funnit taxeförslaget beträffande maskingruppen mindre praktiskt, enär

tullbehandlingen enligt detsamma kommer att vålla stor tidsutdräkt.

Tullkammaren i Trelleborg.

Den långt gående specialiseringen reducerar i väsentlig mån vikttullsystemets

påstådda förträfflighet och stora företräden.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Misstag rörande maskinens art och användning kan lätt begås, helst i de

fall, då tillförlitliga upplysningar ej stått tulltjänstemannen till huds.

Tillämpningen af förslaget ställer sig särskild! svår vid gränstullkamrarna,

där varuägare eller sakkunnigt ombud icke är närvarande vid förtullningen.

Tullkammaren framhåller nödvändigheten af deklarationsskyldighet vid effektivt

verkande straffpåföljd, därest uppgifterna befinnas oriktiga eller vilseledande.

Trots deklarerad vikt blir det dock nödvändigt att kontrollväga maskinerna,

hvilket med hänsyn till erforderliga våganordningar och behofvet af packhuslokalernas

utvidgning blifver mycket betungande.

Vanskligheterna af en öfvergång till vikttullsatser i den stora utsträckning,

förslaget innebär, äro alltför uppenbara, för att ej frågan om uppnåendet af en

effektiv kontroll vid värdeförtullningar — det såväl ur tullteknisk synpunkt som i

beskattningshänseende lämpligaste förfaringssättet — ännu en gång må komma

under utredning och pröfning.

Tullkammaren redogör för det tidsödande och utrymmesinkräktande arbete,

som blir förenadt med tillämpningen af förslaget och anför bland annat:

»Hade de män, som i sista hand afgöra om rikets tullsatser, varit i tillfälle

att för en enda gång handlägga en dylik eller liknande tullbehandling, så skulle all

vidare diskussion om de olika tullsystemens företräden och nackdelar blifva hastigt

gjord öfverflödig, ty då skulle, redan innan förrättningen vore halfgjord, domen,

grundad på praktiska skäl, öfver maskintullarna i dess föreslagna utsträckning vara

enhälligt fälld.»

Vidare framhålles de afsevärdt ökade kostnaderna såväl för statsverket som

för importören.

Vid försökstillämpningen har villrådighet ofta uppstått vid. utrönandet af

hufvudbeståndsdelen (exempelvis beträffande armatur).

Tullkammaren gör slutligen jämförelser mellan skälen för och emot värdetullsystemet

och kommer till det resultat att värdetullar böra bibehållas med införande

af effektiva kontrollbestämmelser.

Tullkammaren i Vadstena.

Tullbehandlingen enligt förslaget af en apparat, inkommen i två kolly med

en bruttovikt af 118 kilogram hade kraft en tid af två dagar.

Tullkammaren äger ej tillgång till lämpliga vågar.

Beträffande specialiseringen anser tullkammaren, att, då nutidens kraf på ej

mindre snabb expedition än äfven på förminskande af omkostnaderna alltmer är i

stigande, de föreskrifter och bestämmelser, som rymmas under grupp XIII icke kunna

på ett tillfredsställande sätt tillämpas.

Tullkammaren i Västervik.

Med hänsyn till den vidlyftiga specialiseringen i förslaget och omöjligheten

för tullpersonalen att kunna identifiera alla slags maskiner och maskindelar, hvartill

kommer svårigheten att i vissa fall genom vågning bestämma nettovikten, blefve

säkerligen tullbehandlingen af ifrågavarande varor förenad med synnerligen stora

olägenheter, om vederbörande tullmyndighet icke hade att tillgripa utvägen att infordra

skriftlig deklaration angående berörda förhållanden.

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Ansvarsbestämmelser för svikligt förfarande vid afgifvande af nämnda deklaration

förutsättas.

Tullkammaren i Västerås.

Beträffande mycket tunga maskiner synes omöjligt att utröna vikten genom

vågning, då inom samhället ej finnes attiralj att väga pjäser af större vikt än 16 ton.

Inkomma olika delar till samma maskin med olika lägenheter, yppar sig svårighet

afgöra, huruvida de olika sändningarna höra tillsammans.

Då å platsen maskiner importeras hufvudsakligen endast till därvarande

industriella företag, skulle tullkammaren, om mått och igenkänningstecken, fullständig

beskrifning och ritning öfver delarna aflämnades, efter maskinernas uppsättningkunna

öfvertyga sig om delarnas samhörighet.

Fastställande af taraprocent synes i hög grad önskligt.

Tullkammaren i Åhus.

På grund af bristande erfarenhet anser sig tullkammaren ej befogad göra

erinringar mot förslaget i tulltekniskt hänseende, hvaremot tullkammaren — äfven

med fästadt afseende å hvad som i motiveringen till tulltaxeförslaget anförts —

anser sig böra nämna, det tullkammaren funnit anmärkningsvärdt, att hvarken den

betydande textilmaskingruppen spinnerimaskiner eller formar af metall särskildt upptagits

i taxeförslaget.

Tullkammaren i Örebro.

Anför exempel på de olika verkningar i tullbeskattningshänseende taxeförslaget

skulle medföra i jämförelse med nu gällande tulltaxa. Beträffande de maskiner

och maskindelar, som importerats vid tullkammaren har visat sig, att triörer

samt delar till skomakerimaskiner skulle enligt förslaget blifva lägre tullbeskatt-ade,

medan däremot för symaskiner skulle inträda t ull förhöjning.

Beträffande tillämpningen af taxeförslaget torde vid Örebro tullkammare icke

uppstå stora svårigheter.

Tullkammaren i Örnsköldsvik.

Lämpligheten af vikttullars införande synes tullkammaren fullständigt utredd

i kommittéförslagets allmänna öfversikt, men anser tullkammaren, då specialiseringen

ställer stora kraf på tjänstemännen, det vara af största vikt, att de lättnader för

tullbehandlingen, som kommittén ifrågasatt — särskild instruktion för tulltjänstemannen

samt skyldighet för varuägaren att afgifva uppgifter angående en införd

maskins benämning och användning med mera — i såväl ena som andra afseendet

genomföras.

Beträffande rubrik 977, öfverdelar till sy- och stickmaskiner, har tullkammaren

gjort den iakttagelsen, att förslaget innebär en förhöjning med 40 procent af

nu utgående tull.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Tullkamrarna i Lysekil, Marstrand, Ronneby, Sölvesborg, Uppsala, Varberg,

Visby och Ystad.

Hafva intet att erinra beträffande förslaget.

Tullkamrarna i Hudiksvall, Härnösand, Linköping, Liden, Piteå,

Skellefteå och Umeå.

Hafva ej heller något att erinra beträffande förslaget och anföra såsom skäl

härtill, att importen till de respektive platserna varit alltför obetydlig för att tullkamrarna

under den tid, som stått till buds, skulle kunna hafva bildat sig något

omdöme om förslagets lämplighet.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

209

Bilaga II.

Till Riksdagens bevillningsutskott.

Vördsamt yttrande rörande motionerna nr 56 och nr 237 vid

innevarande års Riksdag.

I nämnda motioner ha herrar Stendahl och Först föreslagit vissa

ändringar i tulltaxan för inkommande varor, i hvad denna stadgar

rörande tullbehandlingen af smörjoljor, som utgöra en blandning af

mineralisk olja och vegetabiliskt eller animaliskt fett eller olja.

Båda motionärernas förslag gå ut på, att en smörjolja af ofvan

angifven sammansättning skall draga eu tull af två öre, ifall den innehåller

under 30 procent eller, som det heter i den andra motionen,

intill 30 viktsprocent fetthalt, men 7 öre om fetthalten ligger öfver 30

procent.

Det är naturligtvis riktigt, som båda motionärerna på af dem angifna

grunder framhålla, att om man vill sätta* tullen på blandade smörjoljor

till under 7 öre pr kilogram så måste man hafva en gräns, öfver

hvilken den högre tullen åsättes, och jag har för min del intet att

erinra vid den af dem föreslagna.

Fn följd af motionärernas förslag vore emellertid, att alla importerade

oljor skulle underkastas en relativt omständlig kvantitativ analys,

ty det finnes säkerligen ingen möjlighet att på annat sätt afgöra, om

halten fet olja ligger öfver eller under gränsen. Detta synes mig vara

en alldeles bestämd olägenhet af deras förslag, svår och dyrbar att

öfvervinna.

Mot det andra af motionärernas förslag, att alla feta oljor inblandade

i mineraloljor skola vid förtullning likställas med rofolja, torde

Bill. till Bilcsd. Prut. 1910. 5 Sami. 1 Afl. 21 Höft. 27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

man däremot ej kunna göra någon befogad anmärkning, ty det torde

vara ett faktum, att om man fäster sig samtidigt vid den smörjande

förmågan och priset, så kan i själfva verket ingen annan olja förekomma

i blandade smörjoljor än rofolja och tran. Tran och andra fiskoljor,

de enda som med samfälldt afseende på både pris och smörjande

förmåga kunna ersätta rofolja, torde emellertid sällan eller aldrig ingå

i handelns blandade oljor. Förslaget skulle sålunda endast legalisera

bestående faktiska förhållanden.

Såsom bifogade afskrift af ett af mig författadt yttrande till generaltullstyrelsen

rörande tullbehandlingen af ett parti dylik blandad olja

utvisar, kan man visserligen konstatera huruvida rofolja föreligger såsom

enbär fet olja, men dels är en dylik undersökning enligt mitt förmenande

alltför omständlig för att utföras annat än i sällsynta undantagsfall,

dels blir äfven den af mig använda metoden osäker, ifall utom rofolja

äfven andra feta oljor skulle förefinnas. Bibehållandet af status presens,

såsom skett i Kungl. Maj:ts nådiga proposition, anser jag därför absolut

omöjligt från tullteknisk synpunkt.

Det torde kunna ifrågasättas, huruvida ej nu gällande tull beträffande

en blandning af rof- och mineralolja (linolja såsom en torkande

olja kan ej gärna tänkas förekomma i smörjoljor) kunde befinnas fördelaktig

att användas för alla blandade oljor. Man äger en enligt mitt

förmenande tillräckligt enkel och absolut tillförligt metod att afgöra,

huruvida en fet olja finnes i profvet, och det till och med i så ringa

mängd som en half procent, och får jag härom hänvisa till mitt utlåtande

till generaltullstyrelsen, äfvensom till efterföljande korta beskrifning.

Däremot skall det alltid förblifva vanskligt och under omständigheter

omöjligt att afgöra arten af den feta oljan.

Det är visserligen sant att med tullen 7 öre per kilogram ingen

skulle med någon ekonomisk fördel kunna importera en dylik blandad

olja, men jag kan för min del ej finna, att detta förhållande skulle i

något fall medföra ett fördyrande af varan i högre grad än tullen å

rofoljan med nödvändighet medför. Det synes nämligen vara klart, att

importör vid sagda praxis alltid skall finna det ekonomiskt fördelaktigare

att importera mineraloljan för sig och den feta oljan för sig.

Äfven den utländske tillverkaren och försäljaren af blandade smörjoljor

synes mig ej heller med skäl kunna klaga öfver, att alla blandade

oljor tullbehandlas såsom rofolja, ty själfva blandningen är en så enkel

process, att den med största lätthet kan företagas inom andet för så

vidt försäljaren där har upplag.

Endast i ett fall skulle konsument på så sätt blifva ofördelak
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 211

tigare ställd än enligt motionärernas förslag, om han nämligen vill

direkt från utlandet importera en blandad olja. Emellertid har såväl

tulltaxekommittén som båda motionärerna framhållit på af dem anförda

grunder det önskvärda i att blandningen utföres inom landet.

Af hvad nu är anfördt framgår, att det i herr Fursts motion

gjorda tillägget »olja anses såsom blandad, när analys utvisar minst 2

procent fett», skulle vid användande af den af mig såsom fastställd

föreslagna undersökningsmetoden utgå. Enligt denna metod upphettas

cirka 3 kubikcentimeter af profvet i ett glasrör med några bitar fast

natronhydrat, därigenom att glasröret nedsättes i ett kärl med smält

paraffin som i 15 minuter upphettas till en temperatur af 230—250°.

Om inom en timme efter kallnandet profvet gelatinerar, så att röret

kan omvändas, utan att innehållet helt och hållet eller till någon del

rinner ut, så innehåller profvet otvifvelaktigt en fet olja. Profvet är

känsligt redan för Va procent däraf. Reaktionen beror på att den

feta oljan vid sagda operation förtvålas, och är det tvålen som gelatinerar

lösningen.

Ofvannämnda prof är, så vidt jag kunnat finna, det enda säkra.

Den af mig från bevillningsutskottet delgifna metoden att uppvärma

oljan med en sodalösning, då vattnet skulle långsammare skilja sig

från den uppkomna emulsionen, om fet olja var närvarande, har jag

sorgfälligt pröfvat med 8 prof af olika mineralsmörjoljor på så sätt,

att mineraloljan dels pröfvats ensam, dels efter tillsättning af olika

mängder rofolja.

Vid tillsats af dels 10 procent, dels 20 procent rofolja kunde jag

emellertid ingalunda finna denna profmetod bekräftad, utan än utföll

profvet i enlighet därmed, än och lika ofta alldeles omvändt. Tydligt

är ock att, ifall den feta oljan ökar viscositeten, bör den ock förlänga

emulsionstiden, eljest tvärtom.

Den handskrift^ på tyska affattade »Festsetzung der Verseifungszahl»

är en afskrift från en tysk handbok (metodens äldre form) och

den maskinskrifna likaledes på tyska affattade beskrifningen synes mig

föga) lämplig, alldenstund enligt densamma bestämmes mineraloljan till

sin mängd, men däremot ej den feta oljan, hvilken ju är den, hvars

halt man egentligen vill känna. Härtill kommer att metoden att direkt

bestämma halten af fet olja är åtskilligt enklare. Petroleumeterns

höggradiga eldfara gör äfven, att man ej utan i nödfall vill arbeta

med densamma.

Att bestämma huruvida fet olja (rofolja) finnes närvarande på

lukten synes mig ock tvifvelaktigt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

212

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.

Den enda kvalitativa metod, som jag för min del kan ansvara för,

är angifna upphettning med fast natronhydrat.

Man må erinra sig att nuvarande förhållanden, som med rätta af

båda motionärerna framhållits såsom ogynnsamma, ha sin grund delvis

däri, att enligt tulltaxan blandade oljor skola tullbehandlas olika allt

efter . arten af den feta oljan däri, äfvensom och icke minst i den omständigheten,

att den tulltekniska undersökningen rörande konstaterandet

af, huruvida fet olja förefinnes eller ej, tyckes hafva utförts enligt

metoder . som ej varit tillförlitliga, hvilket allt gjort, att importörernas

val or blifvit på olika sätt bedömda, ett förhållande, som såsom bekant

för all handel medför en betänklig störning, som kan ha en verklig

demoralisation till följd.

På grund af hvad sålunda i ärendet blifvit anfördt får jag såsom

min åsikt uttala:

l:o) att alla blandade oljor böra tullbehandlas lika, oberoende af

arten af fet olja däri.

2:o) att tullen å sådan blandad smörjolja sättes lika med tullen

för rofolja.

3:o) a,tt förut angifna prof på närvaro af fet olja i smörjoljan

fastställes såsom det enda giltiga.

Afskrift af ett af mig nedannämnda dag författadt yttrande till

generaltullstyrelsen rörande tullbehandlingen af ett parti blandad olja

bilägges.

Stockholm den 19 april 1910.

Peter Klason.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:191 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, dels ock i ämnet väckta m s. 1 i texten