Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst, dels ock i ämnet väckta motioner.

1910-05-27 · 46 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1910:30, Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till Riksdagens kansli den 28 maj kl. 12 m.

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst, dels ock i ämnet väckta motioner.

(2:a A.)

Genom proposition nr 89 af den 11 mars 1910, hvilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande af bifogadt

utdrag af stadsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt förslag till förordning angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Berörda förslag finnes intaget i den vid detta betänkande fogade bilaga.

Med afseende å innehållet i statsrådsprotokollet anhåller utskottet

att få hänvisa till propositionen.

Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed

utlåtande öfver ej mindre berörda proposition än äfven nedan omförmälda

inom Riksdagen väckta, till bevillningsutskottet likaledes hänvisade motioner

rörande ifrågavarande ämne.

I motion I: 88 af herr Johan Östberg har yrkats, Motioner.

Ang. ändring

att Riksdagen ville, med afslag å Kungl. Maj:ts 1 * * * * * * ^ 8^ch

förslag att låta inflytande bevillning användas för mot
svarande

anslag till landsting och städer, som icke del
taga

i landsting, vidtaga följande ändringar i Kungl.

Bihang till Tliksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 27 Höft. (Nr 30). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Maj:ts förslag till förordning angående bevillning af

fast egendom samt af inkomst, så att nedanstående

lagrum komma att lyda:

2 §•

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill

ock räknas frälseränta, skall, med de undantag, som i

5 § upptagas, bevillning utgöras med tre öre för hvarje

fulla etthundra kronor af fastighetens uppskattade värde.

8 §•

1 mom. — — — — •— — — -— — — —.

3 mom. För inkomst af kapital eller arbete skall,

med iakttagande af bestämmelserna i 12 § härnedan,

bevillning erläggas med en half procent af inkomstbeloppet.

4 mom. Inkomst taxeras i jämna hundratal kronor,

så att öfver skjutande belopp, som icke uppgår till fullt

hundratal, bortfaller. Inkomst, som understiger 200

kronor, taxeras icke i något fall.

11 §•

1 mom. Vid beräkning af skattskyldigs inkomst

nästföregående år må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs lefnadskostnader

samt etc. . . .

2 mom. Däremot må afdrag ske:

l:o) vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för utskylder, förvaltningskostnader och ränta å

upplånadt kapital;

ägande etc. . . .

2:o) vid beräkning af inkomst utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade

hyresvärdet motsvarande belopp af tre för hundra af

taxeringsvärdet å fastighet, som af ägaren begagnats

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 9 § 2 mom.

a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för utskylder samt för ränta å lånt kapital; och

c) med skäligt belopp för etc. . . .

I motion II: 101 af herr B. Johansson i Jönköping har yrkats, Ang. ändring

i 12 § (mot.

... svar. 11 § i

att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i nu gällande be
-

gällande bevillningsförordning, att första stycket af

§ 11 mom. 1 erhåller följande lydelse:

»Bevillning för inkomst af kapital eller arbete

äger icke rum, när den skattskyldiges eller, i fråga om

äkta makar samt deras gemensamma barn under 15 år,

deras sammanräknade

kronor.»

årsinkomster

understigit

500

I motion II: 121 af herr L. J. Carlsson i Malmberget med instäm-^. ändring

i 13 § (mot
-

mande af fem andra af kammarens ledamöter har yrkats, bland annat, svar_ 12 § i

gällande bevillningsförordning'')
m.

m.

att

§ 12 i gällande bevillningsförordning måtte er
-

hålla följande lydelse:

§ 12-

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och

arbete:

a) patronus ecclesiae: — •—• — -—• -----

b) den, som drifver bankrörelse: — — — — —

den, som idkar järnvägsdrift: —- — — — -—■

den, som idkar kanaldrift: •— — — — —• -—-

den, som med hjälp af ledning tillhandahåller vatten

eller elektrisk energi: — — —• —- — —

förbrukats;

den, som med en arbetsstyrka af minst 20 man

drifver bergsbruk, kalk- och stenbrott, kvarn, sågverk,

fabrik, mekanisk verkstad eller annan industriell näring

eller handtverk eller sådan binäring till jordbruket, för

hvilken bevillning såsom för inkomst af arbete enligt

denna lag skall utgå: för inkomst däraf: vid hufvud
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande Nr SO.

Ang. ett tillläggsyrkande

till nästföreg.

motion.

kontoret, å de orter där arbetsplatserna äro belägna

och där arbetarne under anställningstiden äro bosatta.

c) bolag: — — — — — — — — — — —

d) handlande, fabriksägare samt annan yrkes- och

näringsidkare, hvarom ej i b) stadgas; för inkomst af

— — — — — —• -— äfvensom att § 3 i gällande

instruktion för taxeringsmyndigheterna måtte erhålla

följande lydelse:

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af inkomst.

§ 3-

Med afseende å — — — -—- — finna skälig.

Inkomst af bergsbruk, kalk- och stenbrott, kvarn-,

sågverksrörelse eller annan industriell näring eller handtverk

eller sådan binäring till jordbruket, för hvilken

enligt denna förordning bevillning såsom för inkomst

af arbete skall utgå, fördelas till beskattning på föl

jande sätt:

Fem procent af inkomsten taxeras i den ort,o där

nästföregående år hufvudkontoret var beläget. Återstoden

fördelas, då flere arbetsföretag tillhöra samme

ägare, mellan dessa i förhållande till hvarje företags

saldo i hufvudräkenskaperna. Om de vid ett arbetsföretag

anställda arbetarne hafva bostad inom olika

kommuner, skall den på företaget belöpande inkomsten

fördelas mellan dessa kommuner i förhållande till antalet

i arbete varande vid mantalsskrifningstiden nästföregående

år inom hvar och en af dem boende arbetarne,

skolande härvid municipalsamhälle i fråga om

beräknande af municipala beskattningsföremål räknas

såsom särskild kommun.

Slutligen har i motion II: 302 af förutnämnde herr L. J. Carlsson

i Malmberget yrkats, bland annat, att de i hans ofvan omförmälda motion

föreslagna tilläggen i nu gällande bevillningsförordning och instruktion för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30. 5

taxeringsmyndigheterna måtte inredigeras på lämpliga ställen i förevarande

lagförslag.

Det förslag till bevillningsförordning, som nu af Kungl Maj :t förelagts

Eiksdagen, företer vid jämförelse med gällande bevillningsförordning utskottet.

den skillnaden, att alla i den sistnämnda förekommande bestämmelser angående

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering utgallrats för

att jämte de i inkomstskatteförordningen gifna stadgandena i samma ämne

efter omarbetning i vissa delar sammanföras i en särskild förordning.

I öfriga delar hafva de i bevillningsförordningen nu förekommande

föreskrifterna icke undergått någon mera genomgripande omgestaltning,

utan hafva ändringarna hufvudsakligen haft till syfte att på sådana punkter,

där bristande öfverensstämmelse mellan förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

samt bevillningsförordningen ansetts kunna medföra olägenheter,

i den sistnämnda förordningen vidtaga erforderliga jämkningar.

Utskottet, som nu öfvergår till att i korthet yttra sig angående de

särskilda paragraferna i förslaget, kommer härvid att hufvudsakligen uppehålla

sig vid de delar af förordningen, som beröras af förslagen i ofvannämnda

motioner eller i hvilka utskottet funnit ändringar vara behöfliga.

2 §•

Herr J. Östberg har i förenämnda motion hemställt, att fastighetsbevillningen

måtte bestämmas icke, såsom af Kung]. Maj:t föreslagits, för jordbruksfastighet

till 0,6 öre för hvarje fulla 100 kronor och för annan

fastighet till 0,5 öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet, utan

för samtliga fastigheter, för hvilka bevillning utgöres, till tre öre för hvarje

fulla 100 kronor af fastighetens uppskattade värde.

Utskottet, som icke kunnat biträda det i motionen gjorda förslaget,

anser sig till stöd för sin ståndpunkt i detta afseende allenast böra åberopa

hvad af chefen för finansdepartementet yttrats till motivering af det af

Kungl. Maj:t gjorda förslaget om reduktion af bevillningens belopp och

om dess öfverlåtande på landsting och vissa kommuner. 8

8 §•

Yid uppräkningen af de intäkter, hvilka icke skola taxeras såsom

inkomst, har utskottet ansett böra tilläggas ett nytt stycke af hufvudsak
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande Nr SO.

ligen samma innehåll som 10 § 2 mom. 2:o) e) i gällande bevillningsförordning.

Med afseende å skälen såväl för det nya styckets införande

som för de vidtagna ändringarna i motsvarande nu gällande föreskrift får

utskottet hänvisa till sitt yttrande i utlåtandet nr 29 angående 8 § i förslaget

till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Herr J. Östberg har i sin omförmälda motion med afseende å inkomstbevillningens

belopp väckt förslag i samma syfte som det här ofvan under

2 § anförda förslaget rörande fastighetsbevillningen. På samma grunder,

som beträffande sistberörda förslag åberopats, har utskottet ansett motionen

i nu förevarande del höra lämnas utan bifall.

Vidare har herr Östberg i samma motion hemställt om införande i

denna paragraf af ett nytt moment af innehåll dels att inkomst skall

taxeras i jämna hundratal kronor, så att Överskjutande belopp, som icke

uppgår till fullt hundratal, bortfaller, och dels att inkomst, som understiger

200 kronor, icke skall i något fall taxeras.

Det förra af dessa förslag har utskottet icke funnit anledning biträda.

Genom det senare förslaget skulle bland annat vinnas ändring i det förhållandet,

att befrielse från inkomstbevillning på grund af inkomstens obetydlighet

aldrig får åtnjutas af enskild skattskyldig för inkomst, som beskattas

inom annan kommun än den, där den skattskyldige är mantalsskrifven,

och ej heller af bolag. Genom bifall till motionärens förslag skulle

det äfven förebyggas, att gift kvinna, som deklarerat inkomst understigande

200 kronor, skulle, därest inkomsten rättsligen varit från mannens förvaltning

undantagen, blifva för densamma särskild! taxerad och till följd

häraf äfven erhålla kommunal rösträtt.

Då taxering af belopp under 200 kronor synes vara skäligen betydelselös

samt med hänsyn till de villkor, som i allmänhet gälla för förvärfvande

af kommunal rösträtt, det synes utskottet innebära en betänklig

ojämnhet i lagstiftningen, att sådan rösträtt kan af gift kvinna förvärfvas

utan att hennes inkomst uppgår till visst i lagstiftningen fastslaget skäligt

minimibelopp, har utskottet ansett sig böra förorda, att rättelse härutinnan

vidtages och att herr Östbergs motion i nu ifrågavarande del bifalles. 9

9 §•

I denna paragraf hafva vidtagits vissa redaktionsförändringar i enlighet

med hvad som föreslagits med afseende å 7 § 3:o) i förslaget till förordning

om inkomst- och förmögenhetsskatt samt momentet 2:o) af de till

samma förslag hörande särskilda anvisningarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutslcottets Betänkande Nr 30.

<

11 §.

Äfven i denna paragraf hafva vissa ändringar föreslagits i herr Östbergs

motion I: 88.

Till en början har motionären påyrkat sådan ändring i 1 mom. a)

samt i 2 mom. l:o) och 2:o) b), att afdrag för utskylder skulle vid taxeringen

medgifvas.

Utskottet, som vid behandlingen af förslaget till förordning om inkomst-

och förmögenhetsskatt tillstyrkt införande i denna förordning af

stadgande angående rätt till afdrag för utskylder i viss begränsad omfattning,

har likväl med afseende å svårigheten att bedöma de förskjutningar

i den kommunala skattskyldigheten, som skulle uppkomma, därest motsvarande

afdrag medgåfves vid bevillningstaxeringen, icke tilltrott sig att här

förorda någon som helst afdragsrätt för utskylder.

Vidare föreslås i motionen sådan ändring i 11 § 2 mom. l:o), att

vid beräkning af inkomst af kapital afdrag skulle få ske för förvaltningskostnader.

Då emellertid i senare delen af 2 mom. i 11 § i förslaget medgifves,

att afdrag får ske för kontors- och andra förvaltningskostnader, utan att

denna afdragsrätt är bunden vid visst slag af inkomst, torde för vinnande

af det af motionären afsedda syfte någon ändring i förslaget icke erfordras.

Slutligen hemställer herr Östberg i samma motion om ändring i 2

mom. 2:o) a) på det sätt, att rätten till afdrag för hyresvärdet å fastighet,

som begagnats till utöfvande af rörelse, skulle begränsas till tre procent

af fastighetens taxeringsvärde i stället för af Kungl. Maj:t i enlighet med

nu gällande lagstiftning föreslagna fem procent af samma värde.

Vid framställandet af sistnämnda förslag har motionären utgått från

den uppfattningen, att kyresafdraget borde till beloppet nedsättas i förhållande

till nedsättningen af fastighetsbevillningens belopp, under det att

i Ivungl. Maj:ts förslag, oaktadt fastighetsbevillningen i detsamma nedsatts

till Vio af sitt förutvarande belopp, kyresafdraget likväl alltjämt bibehållits

vid fem procent. Då enligt Ivungl. Maj:ts af utskottet förordade förslag

inkomst af annan fastighet än jordbruksfastighet såsom hittills beräknas

utgöra fem procent af taxeringsvärdet, samt den omständigheten, att bevillningen

är afsedd att utgå efter lägre procentsats än förut varit fallet,

icke synes innefatta giltig anledning till nedsättning af kyresafdraget, har

utskottet ansett Ivungl. Maj:ts förslag i förevarande afseende böra bifallas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

12 8.

I motionen II: 104 har herr Johansson i Jönköping väckt ett förslag,

som afser ändring i första stycket af 11 § mom. 1 i nu gällande bevillningsförordning.

Detta stycke har emellertid oförändradt npptagits i

12 § 1 mom. af Kung]. Maj:ts nu föreliggande förslag, hvarför motionen

ansetts böra här upptagas till behandling af utskottet.

Motionen är af födande lydelse:

»Gällande bevillningsförordning stadgar, som bekant, att bevillning för

inkomst af kapital eller arbete icke äger rum, när den skattskyldiges hela

årsinkomst understiger 500 kronor. Uppgår årsinkomsten till 500 men

icke till 1,200 kronor, äro 450 kronor bevillningsfria, och om inkomsten

uppgår till 1,200 men icke till 1,800 kronor, åtnjutes samma förmån för

300 kronor.

Dessa bestämmelser tillämpas ej mindre i fråga om inkomst, som tillkommer

ensam skattskyldig, än ock i fråga om äkta makars sammanräknade

årsinkomster, jämväl om hustruns inkomst i sin helhet eller till

någon del är af sådan beskaffenhet, att hon enligt lag äger att ensam

råda däröfver.

Däremot finnes ingen föreskrift om att nu nämnda bestämmelser

skola tillämpas på de sammanräknade årsinkomster, som tilläfventyrs kunna

tillkomma äkta makar samt deras gemensamma, i hemmet kvarlefvande

barn. Om dylika barn hafva egna inkomster, skola dessa alltså bevillningstaxeras

för sig, hvilket i realiteten innebär, att sådana inkomster bli

obeskattade antingen i sin helhet, i fall de nämligen för hvarje barn understiga

500 kronor, eller till någon del, i fall de för hvarje barn uppgå

till 500 kronor men icke till 1,800 kronor.

Det har kommit till min kännedom, att rätt afsevärda inkomstbelopp

på detta sätt undgå beskattning. Familjefäder, som förfoga öfver kapital

i reda penningar, placera dessa i bank i sina omyndiga, ofta minderåriga

barns namn och undandraga sig därigenom skattskyldighet för sin förmögenhet

eller en del däraf. Den gåfvoöfverlåtelse, som väl förmenas skola

ha föregått en dylik penningplacering eller innebäras i densamma, är i

många fall endast låtsad. Fadern behåller fortfarande oinskränkt dispositionsrätt

öfver kapitalet och dess afkastning och anser sig oförhindrad att

när som helst återtaga hela gåfvan, om han af någon anledning finner så
dant

lämpligt.

Men äfven om en gåfvoöfverlåtelse under dylika omständigheter är

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30. 9

verkligt menad, synes mig den skattefrihet, som genom densamma förvärfvas,

icke vara fullt rättvis. Faktiskt blir det genom här påpekade bestämmelser

i bevillningsförordningen möjliggjordt för en familj med t. ex.

5 barn att fullständigt undgå skattskyldighet för eu till bortåt 3,000 kronor

stigande inkomst af kapital. Jag anser mig icke behöfva närmare

utveckla, hurusom dylika konsekvenser af gällande bevillningslagstiftning

icke lätteligen kunna förenas med billig hänsyn till mindre lyckligt lottade

skattedragare.

Att skattefrihet åtnjutes för en så stor del af inkomsten, som kan

anses motsvara existensminimum, är naturligtvis rättvist och billigt. Utan

tvifvel är det också fallet, att det belopp, som i hittills gällande bevillningsförordning

betraktas såsom existensminimum, och för hvilket bevillning

af denna grund icke utgöres, är alltför lågt och bör höjas. A andra

sidan synes dock mest rättvist, att det skattefria existensminimum beräknas

för familjen såsom enhet och icke för enskilda medlemmar af familjen, i

hvarje fall icke för barn, kvilkas försörjning åligger och i verkligheten

ombesörjes af föräldrarna. Först när barnet nått den ålder, att det bör

kunna försörja sig genom eget arbete, det vill säga åtminstone 15 år, synas

bestämmelserna rörande bevillningsfrihet för viss del af inkomsten

böra tillämpas på detsamma. Tidigare böra samma bestämmelser kunna

tillämpas endast i fråga om styfbarn och föräldralösa barn, hvilka kunna

antagas helt eller delvis vara för sitt uppehälle hänvisade till egna tillgångar,

i fall de äga sådana.

Den af mig åsyftade ändringen i nu gällande bestämmelser synes

lättast kunna vinnas genom att i § 11 mom. 1 första stycket af bevillningsförordningen

närmast efter uttrycket äkta makar inskjutas orden »samt

deras gemensamma barn under 15 år». Därest förslaget om ett sådant

tillägg vinner beaktande, torde vederbörande utskott taga under ompröfning,

huruvida äfven andra ändringar i gällande förordningar af ifrågavarande

tillägg påkallas, och i sådant fall därom väcka förslag.

På grund af det anförda tillåter jag mig alltså vördsamt föreslå, att

Kiksdagen måtte besluta sådan ändring i nu gällande bevillningsförordning,

att första stycket af § 11 mom. 1 erhåller följande lydelse:

Bevillning för inkomst af kapital eller arbete äger icke rum, när den

skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar samt deras gemensamma barn

under 15 år, deras sammanräknade årsinkomster understigit 500 kronor.»

Därest, såsom motionären uppgifver, det skulle i talrika fall föreBih.

till Biksd. Prof. 1910. 5 Sam. 1 A/d. 27 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

komma, att kapitalinkomst undandrages beskattning därigenom att föräldrar

i bankinrättningar eller annorledes placera penningmedel i sina omyndiga

barns namn, men själfva behålla dispositionsrätten öfver både kapitalet och

dess afkastning utan att likväl anse sig skyldiga att därför deklarera eller

erlägga skatt, synes detta utgöra ett missförhållande, som bör såvidt möjligt

undanröjas genom ökad kontroll och vaksamhet från taxeringsmyndigheternas

sida och genom tillämpning af gällande bestämmelser om ansvar för

oriktiga deklarationsuppgifter. Att ett förfarande af antydda art måste

anses stå i strid med gällande föreskrifter rörande deklarationsplikten och

hemfalla under nyss nämnda ansvarsbestämmelser, synes nämligen otvifvelaktigt.

Motionärens antydan om lämpligheten af sådan ändring i skattelagstiftningen,

att barn under en viss ålder kom me att i beskattningsafseende betraktas

såsom en enhet med föräldrarna, kan visserligen förtjäna beaktande

och stå i god öfverensstämmelse med föreskriften i 25 § i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt, att skattskyldig skall vid taxering till

förmögenhetsskatt taxeras för hemmavarande omyndigt barns förmögenhet,

såframt icke barnet själf skall taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Därest man emellertid skulle äfven beträffande inkomsttaxeringen slå in på

samma väg som med afseende å förmögenhetstaxeringen, måste därvid särskild

hänsyn tagas till sådana fall, då omyndiga barn utan föräldrarnas

åtgöranden kommit i besittning af kapitaltillgång, hvaraf föräldrarna ej

heller hafva någon ekonomisk fördel. Då med afseende å dessa och andra

förhållanden svårighet synes möta att bedöma konsekvenserna af en omläggning

af lagstiftningen i nu antydd riktning, anser sig utskottet böra

hemställa om afslag å motionen. I

I öfverensstämmelse med hvad af utskottet föreslagits under 5 § 2

mom. f) förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt anser utskottet

äfven i denna paragraf 2 mom. b) böra vidtagas sådan ändring, att frihet

från utgörande af inkomstbevillning icke skall tillkomma andra sparbanker

än dem, hvilkas reservfond vid senaste bokslut icke uppgått till fem procent af

insättamas fordran, och ej heller vidare få åtnjutas af de i förevarande

moment af Kung!. Maj:ts förslag upptagna rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

13 8.

11

I sina ofvan omförmälda motioner II: 121 och 302 påyrkar herr

L. J. Carlsson i Malmberget sådan ändring i de nu gällande och äfven i

Kung! Maj:ts förslag bibehållna stadgandena rörande beskattningsort,

att särskilda bestämmelser i detta afseende skulle meddelas med afseende

å beskattning af inkomst, som härflutit af »bergsbruk, kalk- och

stenbrott, kvarn, sågverk, fabrik, mekanisk verkstad eller annan industriell

näring eller handtverk eller sådan binäring till jordbruket, för hvilken

bevillning såsom för inkomst af arbete skall utgå», allt under förutsättning

att rörelsen drifves med eu arbetsstyrka af minst tjugo man; och

skulle enligt motionärens förslag inkomst af dessa rörelsegrenar taxeras

vid hufvudkontoret samt å de orter, där arbetsplatserna äro belägna och

där arbetarne under anställningstiden äro bosatta med den fördelning mellan

de särskilda orterna, som i motionen närmare angifves.

Till stöd för sina yrkanden anför motionären i motionen II: 121 följande:
»Nu

gällande bevillningsförordning innehåller beträffande fördelningen

af det beskattningsbara beloppet af inkomst å sådana företag, som drifvas

inom olika kommuner, fasta bestämmelser endast beträffande inkomst af

bankrörelse, järnvägsdrift, kanaldrift och vatten- och kraftledningsföretag.

För öfriga företag däremot, som till största delen ägas af aktiebolag, finnas

inga bestämda regler att gå efter. Inkomsten skall taxeras å den

eller de orter, där rörelsen eller någon hufvudsaklig gren däraf på mera

själfständigt sätt eller i afsevärd omfattning drifvits; men i fall sådana

bestämda orter icke förefunnits, äfvensom för inkomst af kapital, där bolaget

har sin styrelse. Denna bestämmelse är ju mycket sväfvande, och

det ligger faktiskt i vederbörande bolagsstyrelses händer att efter godtfinnande

reglera fördelningen af inkomsten mellan olika kommuner, å hvilken

den skattskyldige äfven jämlikt 17 § skall afgifva förslag.

De flesta större arbetsgifvareföretagen i vårt land hafva formen af

aktiebolag, och mycket vanligt är att dessa hafva sina styrelser och hufvudkontor

belägna i andra kommuner än deras respektive grufvor, fabriker

med flera arbetsplatser äro belägna. Den mer och mer tilltagande trustbildningen

medverkar ytterligare till arbetsgifvarevinstens koncentrering

på ett fåtal platser i landet, förnämligast Stockholm. Då nu den reformerade

kommunala rösträtten på många ställen, särdeles vid större arbetscentra,

torde i väsentlig mån öfverflytta bestämmanderätten i kommunens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

angelägenheter från arbetsgifvarna och deras anhängare på arhetarne, ligger

det nära till hands, att de förra skola söka undandraga arbetarsamhällena

beskattningsrätten på mesta möjliga af arbetsgifvarnes inkomster

och i stället öfverföra dem på sina hufvudkontor, hvilka kanske kunde

komma att sammanföras till något »milj onär samhälle», där den kommunala

beskattningen skulle blifva »blot til Lyst». Detta skulle kolossalt

öka kommunalskatterna i de landskommuner, där större arbetscentra äro

belägna, icke blott för arhetarne utan äfven för alla andra, som ej hafva

sin hufvudsakliga utkomst af aktier i de ifrågavarande företagen. Detta

vore så mycket orättvisare, som de dominerande utgiftsposterna för en kommun,

fattigvården och skolstaten, undergå så stark ökning just på grund

af folkkoncentreringen vid de större arbetsplatserna, hvilka ytterligare

poster ökas genom det starka ombyte af arbetare, som praktiseras af många

större arbetsgivare. Som exempel på den ökning i kommunala utgifter,

som ett större arbetsföretag kan åstadkomma, må anföras några siffror från

Jukkasjärvi socken, som 1903 fick till beskattningsföremål de första större

arbetsföretagen inom kommunen Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och

Tuolluvaara grufaktiebolag. Nedanstående siffror rörande fattigvården

grunda sig på utdrag ur kommunens kassajournaler och äro icke fullt

exakta, då fattigkassans behållning ingå i summorna för vissa år. Siffrorna

angående utdebitering äro hämtade från respektive års debiterings- och

uppbördslängder.

Fattigvården,

Å r

inom ursprungliga

socknar

inom Kiruna och

järnvägslin.

S u m m

a

1903 ............

1904 ............

5,500

300

4,600

—

10,100

1905 ... .

8,730

9,734

7.000

9.001

_

1 5,700

_

1906 ............

67

86

18,736

53

1907 ............

10,943

30

15,420

46

26,363

76

1908 ............

12,439

34

27,441

34

39,880

34

1909 ............

1910 ............

60,000

60,000

—

lungefärl.

(beräknadt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

13

Utdebitering af komnumalutskylder.

Fyrktal

Å r

Kommun

Kyrka och skola

Vägskatt

Summa

öre pr

fyrk

64,860

1901

5,721

55

8,293

07

co q- O O

14,014

62

21

85,217

1902

12,552

50

19,061

88

1 i

31,614

38

31

146,950

1903

10,290

22

30,148

96

^

O c3 £

40,439

18

243/i

175,820

1904

47,756

60

41,536

14

^ g s

89,292

74

44

368,138

1905

57,641

70

60,523

48

-S e a

h Hd o

118,165

18

31

443,162

1906

63,505

33

81,332

21

P 2 44

144,837

54

32

846,605

1907

103,286

54

70,079

06

44,134

20

217,499

80

20 *

774,663

1908

102,317

83

101,148

97

54,184

40

257,651

10

26 *

836,989

1909

108,808

63

120,526

49

74,958

—

304,293

12

27,4 *

* oberäknadt vägskatt som uppgått 1907 till 15 öre pr fyrk

> » » t> 1908 » 20 » » »

» ti » Tf 1908 » 25 * » »

En del af ökningen beror på att, sedan fyrktalet inom kommunen

mångdubblats, såväl fattigvård som skolväsen inom den äldre delen af

socknen kunnat bättre tillgodoses, men den ojämförligt största delen

kommer likväl på Kiruna och ökningen särskild! i fattigvård för detta

samhälle är störst under de två sista åren, beroende därpå, att det utslitande

malmlastningsarbetet först då hunnit börja göra sin verkan, men

hittills mest dock därpå, att en hel del arbetare antingen ej fått behålla

sitt arbete hos bolaget eller ock själfmant slutat, rest sin väg och lämnat

sina familjer kvar där.

De båda graf bolagens, och socknens i öfrig!, fyrktal ha under åren

1901—1909 tillväxt sålunda.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

År.

L. K.

A.-B.

Tuoliov.

Grnf-A.-B.

Öfriga be- skattnings- föremål.

Summa.

1901

3,675

fast fyrk

61,185

64,860

1902

7,128

»

11

78,078

85,217

1903

49,370

»

11

97,569

146,950

1904

46,045

y>

109

129,666

175,820

1905

223,346

»

329

144,463

368,138

1906

237,191

»

6,957

244,148

443,162

1907

561,886

»

21,868

262,851

846,605

1908

482,838

»

29,236

262,589

774,663

1909

516,187

»

22,703

298,099

836,989

Sista tabellens siffror visa, hvilken stor betydelse de båda stora

arbetsgifvarnes inkomster ha som skatteobjekt för kommunen. Så länge

de båda bolagen skatta som hittills L—Iv A.-B med 90 och Tuolluvaarabolaget

med 85 °/o af hela den beskattningsbara inkomsten kan man därför

säga, att de någorlunda i riktig proportion bidraga till de genom

arbetsföretagen tillkomna kolossala ökningarne i fattigvård och skolväsen.

Men någon säkerhet för att detta skall fortfara har kommunen icke. Sedan

det af bolagen godkända köpingsförslaget, som omfattade både dessa och

andra närliggande gruffält, af regeringen slopats och ersatts med ett mindre

municipalsamhälle, i hvilket visserligen större delen af arbetarbefolkningen

intogs, men däremot inga gruffält, har L—K A.-B. (oaktadt afgifna försäkringar

att det icke alls var meningen undandraga något af den inkomst,

för hvilken skatt erlägges till Jukkasjärvi socken att betala municipalskatt

till Kiruna grufsamhälle), har bolaget några månader efteråt, så snart det

blef fråga om att uppgöra den första fyrktalslängden, haft mod att bjuda

— 10 °/° af denna inkomst till beskattning inom municipalsamhället, som

innesluter mera än 80 7° af deras arbetare. Och då municipalstämman

icke ville gå in härpå, uttalade bolagets representant, att sannolikt skulle

Stockholm i framtiden komma att få mera och Jukkasjärvi kommun mindre

af inkomsten. Kändt är, att bolaget sträfvar att få municipalsamhället

till köping, och skulle bolaget då kunna draga sig från att betala större

delen af kommunalutskylder till den nya köpingskommunen, hvilken dock

får vidkännas de kommunala utgifter för skolor och fattigvård m. m., som

äro en följd af bolagets verksamhet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Bristen af eu tydlig föreskrift i bevillningsförordningen om huru

fördelningen mellan olika kommuner af uppskattad inkomst af industrirörelse

skall ske, och de grunder, som därvid skola följas, föranleder

också i många fall inom olika delar af landet till tvister och stridigheter

mellan de olika kommunerna, som äro berättigade till andel af dylik beskattning.

Då den skattskyldige i sin själfdeklaration enligt § 17 afgifver

förslag till sådan fördelning och därvid af en eller annan anledning särskild!

vill gynna någon viss af respektive kommuner med större andel än

densamma rätteligen borde tillkomma, så är det ytterst svårt för den eller

de kommuner, som anser sig däraf förnärmade, att vinna rättelse, enär

då vederbörande taxerings- eller pröfningsnämnd gör ändring i hvad den

skattskyldige i sådant fall föreslagit, så anföres af den sistnämnde oftast

besvär till högsta instanserna, hvilket drager en tid vanligen af flera år

innan ett dylikt beskattningsmål blir i högsta instans slutligen afgjordt.

Då det omtvistade kan uppgå till stora belopp och i afsevärd mån inverka

på vederbörande kommuners ekonomi, så verkar det osäkerhetstillstånd,

som gör sig gällande under tiden ett dylikt tvistemål ligger under pröfning,

särdeles besvärligt och förryckande, ty den kommun, som utdebiterat afgift

för det omtvistade beloppet, löper ju risken att blifva ådömd återbetalning,

och får i så fall det ifrågavarande beloppet, som redan användts för

kommunens allmänna behof, utdebiteras några år efteråt på de, som då

äro skattskyldiga och därvid ofta med sin anpart drabbar sådana personer,

som under senare tid inflyttat i kommunen, hvilket ej kan anses rättvist.

Såsom ett exempel på sådana fall kan anföras, att den kommun, där jag

är bosatt, nämligen Gellivare, för några år sedan till Aktiebolaget Gellivare

Malmfält dömdes att återbära cirka 13,000 kronor, hvilket belopp måste

uttaxeras på de personer, som voro skattskyldiga inom kommunen 3 år

efter, sedan det kommunen fråndömda beloppet utdebiterades första gången.

Af det ofvan anförda torde framgå såväl nyttan som nödvändigheten

af, att förtydligande tilläggsbestämmelser införas i kungl. förordningen

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst §§ 12 och 17 samt

i instruktion för taxeringsmyndigheterna § 3.»

Med afseende å bankrörelse, järnvägs- och kanaldrift samt vattenverk

och elektriska kraftstationer innehåller nuvarande bevillningsförordning

specificerade bestämmelser i fråga om de orter, där rörelsen skall taxeras

till bevillning, och grunderna för den totala inkomstens fördelning mellan

dessa orter. I likhet med motionären anser utskottet önskvärdt, att dylika

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande Nr SO
bestämmelser

måtte kunna lämnas äfven för andra rörelsegrenar, i den män

dessa kvar för sig äro till verksamhetssätt och organisation så likartade,

att orättvisor i enskilda fall icke äro att befara just därigenom att taxeringsmyndigheterna

hindras att taga hänsyn till hvarje skattskyldigs särskilda

förhållanden. Något beslut att i anledning af motionärens förslag redan

nu i bevillningsförordningen införa bestämmelser i det af honom antydda

syftet anser utskottet emellertid icke böra ifrågakomma, utan synes härför

erfordras eu särskild utredning, hvilken lämpligen synes kunna åvägabringas

i sammanhang med öfriga för den kommunala skattskyldighetens ordnande

erforderliga förarbeten. Vid denna utredning synes äfven böra tagas under

öfvervägande det af motionären framhållna önskemålet, att i sådana fall,

där rörelse bedrifves inom en kommun men de i rörelsen sysselsatta arbetarne

till väsentlig del äro boende i en annan kommun, denna senare

må kunna erhålla del i den på rörelsen belöpande kommunalskatten.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört har utskottet ansett sig

böra föreslå Eiksdagen att hos Kung! Maj :t hemställa om sådan utredning,

som af utskottet här ofvan angifvits.

14 §.

Med afseende å första punkten i denna paragraf, hvilken till sitt innehåll

motsvaras af 27 § i förslaget till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt,

har utskottet af skäl, som vid behandlingen af sistnämnda lagrum

åberopats, ansett sig böra hemställa om utslag å Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande andra punkten i paragrafen har utskottet inhämtat, att

behof af sådan öfverenskommelse med främmande land, hvarom där förmäles,

yppat sig med afseende å beskattningen af vissa större affärsföretag,

som utöfva sin rörelse dels inom och dels utom Sverige; och då

åstadkommandet af tillfredsställande öfverenskommelser torde underlättas,

därest bemyndigande lämnades Kungl. Maj:t att utan Riksdagens vidare

hörande ingå öfverenskommelser af ifrågavarande slag, samt det här endast

gäller fördelningen af inkomstbeloppet mellan Sverige och annat land, har

utskottet funnit sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört får utskottet

alltså hemställa,

l:o) att Eiksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande förslag till förordning angående

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

bevillning af fast egendom samt af inkomst icke kunnat

oförändradt bifallas, må antaga samma förslag med

de ändringar och tillägg utskottets härvid såsom bilaga

fogade författningsförslag utvisar;

2:o) att Riksdagen må, i anledning af herr L. J.

Carlssons i Malmberget ofvan omförmälda motioner

II: 121 och 302, i hvad de afse förslaget till förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst,

hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kung!. Maj:t måtte i

sammanhang med öfriga för den kommunala skattskyldighetens

ordnande erforderliga förarbeten låta utreda,

huruvida noggrannare bestämmelser i fråga om ej

mindre de orter, där rörelse skall taxeras till bevillning,

än äfven grunderna för den totala inkomstens fördelning

till beskattning mellan dessa, må kunna meddelas

med afseende å andra rörelsegrenar än bankrörelse,

järnvägs- och kanaldrift, vattenverk och elektricitetsverk,

rörande hvilka dylika föreskrifter redan äro gällande

;

3:o) att de i detta betänkande behandlade motioner

a) I: 88 af herr Johan Östberg,

b) II: 104 af herr Johansson i Jönköping samt

c) II: 121 och 302 af herr Carlsson i Malmberget,

såvidt motionerna afse förslaget till bevillningsförordning,

må få anses besvarade genom hvad utskottet här ofvan

under l:o) och 2:o) hemställt.

Stockholm den 27 maj 1910.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Bill. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 27 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag

Bilaga.

Pors! ag

till

Förordning angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst.

1 Kap.

Till staten erlägges bevillning af fast egendom samt af inkomst enligt

bestämmelserna i denna förordning. Denna skatt utgår på grund af taxering,

som verkställes i den ordning och med ledning af de uppgifter,

hvarom särskilt är stadgadt.

2 Kap.

Bevillning af fast egendom.

2 §.

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som i 5 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med sex tiondedel öre för hvarje fulla etthundra

kronor samt

b) för all annan faslighet och frälseränta med fem tiondedel öre för

hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

19

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

3 §•

Bevillning för fast egendom erlägges af den, som för nästföregående

året författningsenligt mantalsskrifvits eller bort mantalsskrifvas såsom

ägare eller innehafvare af fastigheten. Bevillningen erlägges af ägaren

utom i följande fall, då bevillningen utgöres af innéhafvaren, nämligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är af

allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot iifstidsstädja upplåten,

för i stad befintlig så kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren ej

må skiljas så länge han er lägger tomtören eller utan att vederbörlig lösen

gifves, för område, som är upplåtet med tomträtt, samt för skogsområde,

som blifvit upplåtet till bergshandteringens understöd, till sågverk eller

kanalbolag eller ock innehafves af stad eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe

eller eljes på lön anslagen, såvida ägaren enligt 5 § a) eller b) är från

fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en person upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid från

annan egendom afsöndra d.

Har efter mantalsskrifningen för nästföregående år skattskyldig ägare

eller innehafvare af fastigheten aflidit, påföres bevillningen hans stärbhus.

4 §•

1 mom. Fast egendom skall uppskattas) till det värde, egendomen haft

nästföregående år. Detta värde bestämmes med ledning af de om hvarje

särskild egendoms storlek, beskaffenhet och afkastning inhämtade upplysningar

samt erhållna uppgifter om areal och olika ägoslag samt arrendeeller

hyresafgifter, köpeafhandlingar och värderingar för egendomens belåning

eller försäkrande mot brandskada.

2 mom. Frälseräntas kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger det

belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång uppgått,

såframt icke räntan, i enlighet med 14 § kungl. kungörelsen den 11 maj

1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall detta senare bör

läggas till grund för beräknandet af räntans belopp. Dock iakttages, att

frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal kronor, så att möjligen

Överskjutande belopp icke beräknas.

3 mom. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad, skall

utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under fem år, därest icke

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillning sutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden, som i 2 § af de till ledning vid taxeringen

utfärdade särskilda anvisningarna närmare omförmälas, påkalla förändrad

värdering.

4 mom. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles

i 5 § c), äger icke rum.

5 §•

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk och

barmhärtighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser, tomter och

byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader;

nykterhetsföreningar: för dem tillhöriga byggnader, afsedda för deras

verksamhet; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och bönehus;

allt dock endast såframt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke nästföregående år lämnat ägaren någon

inkomst; börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del

af fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i de särskilda anvisningarna

till ledning vid taxeringen bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

c) ägare af kanal, järnväg och annan farväg eller farled samt flottled:

för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för själfva kanalock

vägbyggnaden, hvarunder jämväl inbegripas de för anläggningens begagnande

erforderliga stationshus, verkstäder och andra byggnader; och

d) ägare eller innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad, då

lägenhetens hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger

500 kronor, därest lägenhetens innehafvare eller, om han är gift, den

andra maken ej eljest erlägger bevillning af fast egendom eller inkomst

eller innehafvarens eller makarnas inkomster, däri inbegripet det hyresvärde,

åbyggnaden kan äga, ej öfverstiga 500 kronor; skolande hvad i

denna punkt stadgas äga tillämpning jämväl i det fall, att någon äger

byggnad å mark, som af annan äges eller innehafves.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

I fall, då, af anledning att ägare eller innehafvare af fastighet aflidit,

stärbhus jämlikt 3 § bör erlägga bevillning för fastigheten, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse från bevillning, därest behållningen i

boet ej öfverstiger 10,000 kronor samt den aflidne efterlämnat änka, oförsörjda

barn eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende af honom för

sin försörjning. Sådan förmån må dock tillgodokomma allenast stärbhus

efter här i riket mantalsskrifven svensk medborgare.

6 §•

Yid uppskattning af fäst egendom skola särskilda värden, slutande å

fulla hundratal kronor, utsättas:

a) å jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten

består af två eller flera brukningsdelar eller afsöndring af jord

därifrån ägt rum, för hvarje sådan brukningsdel (arrendegård, torp m. m.)

eller jordafsöndring; samt

för skogsområde, som omförmäles i 3 § a),

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och därmed jämförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga

värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för det

därå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskildt upptaget; samt

för frälseränta.

7 §.

Fast egendom taxeras inom den ort, där egendomen är belägen.

3 Kap.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

8

§■

1 mom. Såsom inkomst enligt

denna förordning skola, med undan
-

8 §■

1 mom. Såsom inkomst enligt

denna förordning skola, med undan
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag.

tag och efter afdrag, som här nedan

i detta kapitel stadgas, taxeras skattskyldigs

årsintäkter i penningar eller

penningars värde af kapital och arbete.

Förmån af bostad äfvensom hvad

skattskyldig för sin och sin familjs

räkning direkt tillgodogjort sig från

egen näring eller eljes af förnödenheter

och varor, som han fört i handel

eller tillverkat, skola följaktligen

äfven räknas såsom inkomst.

Såsom inkomst taxeras icke:

hvad som förvärfvats genom giftorätt,

arf eller testamente eller i hemföljd,

morgongåfva eller fördel af

oskiftadt bo eller genom gåfva eller

ock erhållits i form af sådant periodiskt

understöd, som lämnats såsom

bidrag till undervisning eller uppfostran

eller eljest utgifvits på grund

af lagligen åliggande försörjningsplikt

eller till understöd åt hemmavarande

familjemedlemmar,

vinst å icke yrkesmässig afyttring

af fast eller lös egendom, som

tillfallit säljaren annorledes än genom

köp eller byte eller ock af honom

förvärfvats genom köp eller byte och

varit i hans ägo, om det är fast

egendom, tio år eller därutöfver och

eljes fem år eller därutöfver;

ersättning för skada till följd af

olycksfall i arbete, så ock hvad som

eljes på grund af sjuk- eller olycksfallsförsäkring

tillfallit den försäkrade

eller hans stärbhus;

Utskottets förslag.

tag och efter afdrag, som här nedan

i detta kapitel stadgas, taxeras skattskyldigs

årsintäkter i penningar eller

penningars värde af kapital och arbete.

Förmån af bostad äfvensom hvad

skattskyldig för sin och sin familjs

räkning direkt tillgodogjort sig från

egen näring eller eljes af förnödenheter

och varor, som han fört i handel

eller tillverkat, skola följaktligen

äfven räknas såsom inkomst.

Såsom inkomst taxeras icke:

hvad som förvärfvats genom giftorätt,

arf eller testamente eller i hemföljd,

morgongåfva eller fördel af

oskiftadt bo eller genom gåfva eller

ock erhållits i form af sådant periodiskt

understöd, som lämnats såsom

bidrag till undervisning eller uppfostran

eller eljest utgifvits på grund

af lagligen åliggande försörjningsplikt

eller till understöd åt hemmavarande

familj emedlemmar,

vinst å icke yrkesmässig afyttring

af fast eller lös egendom, som

tillfallit säljaren annorledes än genom

köp eller byte eller ock af honom

förvärfvats genom köp eller byte och

varit i hans ägo, om det är fast

egendom, tio år eller därutöfver och

eljes fem år eller därutöfver;

ersättning för skada till följd af

olycksfall i arbete, så ock hvad som

eljes på grund af sjuk- eller olycksfallsförsäkring

tillfallit den försäkrade

eller hans stärbhus;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag.

kapital, som på grund af lifeller

kapitalförsäkring tillfallit den

försäkrade eller hans stärbhus.

2 mom. Skattskyldigheten för

inkomst enligt denna förordning afser

den inkomst, som åtnjutits under det

nästföregående kalenderåret eller, då

räkenskapsår icke sammanfaller med

kalenderår, det räkenskapsår, som

gått till ända närmast före den 1

mars det år, taxeringen sker.

Är skattskyldig gift, skall i hans

taxering enligt denna förordning inbegripas

jämväl hustruns inkomst;

dock att i fall, där hustrun haft in
-

Utskottets förslag.

kapital, som på grund af lifeller

kapitalförsäkring tillfallit den

försäkrade eller hans stärbhus;

hvad som af staten anvisats till

bestridande af de med erhållna tjänster

eller uppdrag förenade särskilda kostnader,

såsom:

resekostnadser sättning,

å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjänstehästar

samt furageersättning,

anslag till skrifmaterialier, kontorshyra

och. andra expenser,

traktamente för förrättning å annat

ställe än tjänstemans eller i förrättningen

deltagande persons vanliga

boningsort,

arfvode eller traktamente för kommendering

utom station,

fältaflöning under krigstid,

samt arfvode eller traktamente

för deltagande i riksdag, statsrevision,

kyrkomöte eller kommitté å annan ort

än där arfvodes- eller traktamentstagårrn

varit bosatt.

2 mom. Skattskyldigheten för

inkomst enligt denna förordning afser

den inkomst, som åtnjutits under det

nästföregående kalenderåret eller, då

räkenskapsår icke sammanfaller med

kalenderår, det räkenskapsår, som

gått till ända närmast före den 1

mars det år, taxeringen sker.

År skattskyldig gift, skall i hans

taxering enligt denna förordning inbegripas

jämväl hustruns inkomst;

dock att i fall, där hustrun haft in
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag.

komst, som rättsligen varit från mannens

förvaltning undantagen, hustrun

skall taxeras därför.

3 mom. För inkomst af kapital

eller arbete skall, med iakttagande

af bestämmelserna i 12 § kärnedan,

bevillning erläggas med en tiondedels

procent af inkomstbeloppet.

Utskottets förslag.

komst, som rättsligen varit från mannens

förvaltning undantagen, hustrun

skall taxeras därför.

3 mom. Inkomst, som understiger

200 kronor, må icke i något fall

särskildt taxeras.

4 mom. För inkomst af kapital

eller arbete skall, med iakttagande

af bestämmelserna i 12 § bärnedan,

bevillning erläggas med en tiondedels

procent af inkomstbeloppet.

1 mom. Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

bos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar;

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits af

patronus ecclesiee; samt

c) utdelning af aktier i utländs

2 mom. Till inkomst af arbete

räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke,

såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och

stenbrott jämte därtill börande verk,

inrättningar och näringar; kvarnar

och sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder,

brännvinsbrännerier och andra

för varors tillverkning eller förädling

anlagda inrättningar; mejerihandtering,

; potatismjölfabriker och andra

binäringar till jordbruket, i den män

de icke afse tillgodogörande af eget

jordbruks produkter; penningrörelse,

i aktiebolag.

2 mom. Till inkomst af arbete

räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke,

såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och

stenbrott jämte därtill börande verk,

inrättningar och näringar; kvarnar

och sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder,

brännvinsbrännerier och andra

för varors tillverkning eller förädling

anlagda inrättningar; mejerihandtering,

potatismjölfabriker och andra

binäringar till jordbruket, i den mån

de icke afse tillgodogörande af eget

jordbruks produkter; penningrörelse

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

Kung!,. Maj:ts förslag.

handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart,

handtverk eller annan näring;

2: o) af till allmän trafik upplåten

kanal, järnväg eller annan farled

samt flottled; och

3: o) hvad som förvärfvas genom

utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst af tjänst eller pension,

såsom:

inkomst och bostads- eller annan

förmån af allmän eller enskild tjänst,

därunder inbegripet särskildt tjänsteuppdrag,

såsom aflöning, arfvode,

traktamente, sportler m. m., så ock

den behållna inkomst, som, enligt

gällande föreskrifter, kan vid lediga

ecklesiastika sysslor tillfalla de under

konsistoriernas vård eller annan allmän

förvaltning ställda kassor;

inkomst och förmån af stadigvarande

arbetsanställning eller annat

stadigvarande uppdrag;

pension, lifränta och undantagsförmån;
periodiskt

understöd, så framt

det icke lämnas såsom bidrag till

mottagarens undervisning eller uppfostran

eller eljes utgifves på grund

af lagligen åliggande försörjningsplikt

eller till understöd åt hemmavarande

familj em edlemmar;

c) vinster af tillfällig natur, därunder

inbegripen vinst å icke yrkesmässig

afyttring af fast eller lös

egendom, som förvärfvats genom köp

eller byte och varit i säljarens ägo,

Bill. till Bilcsd. Prot. 1910. 5 Sami.

Betänkande Nr 30. 25

Utskottets förslag.

handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart,

handtverk eller annan näring;

2: o) af till allmän trafik upplåten

kanal, järnväg eller annan farled

samt flottled; och

3: o) hvad som förvärfvas genom

utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst af arbetsanställning,

tjänst eller pension, såsom:

inkomst och bostads- eller annan

förmån af allmän eller enskild tjänst,

därunder inbegripet särskildt tjänsteuppdrag,

såsom aflöning, arfvode,

traktamente, sportler m. m., så ock

den behållna inkomst, som, enligt

gällande föreskrifter, kan vid lediga

ecklesiastika sysslor tillfalla de under

konsistoriernas vård eller annan allmän

förvaltning ställda kassor;

inkomst och förmån af arbetsanställning

eller stadigvarande uppdrag;
pension,

lifränta och undantagsf

örmån;

periodiskt understöd, så framt

det icke lämnas såsom bidrag till

mottagarens undervisning eller uppfostran

eller eljes utgifves på grund

af lagligen åliggande försörjningsplikt

eller till understöd åt hemmavarande

familj emedlemmar;

c) vinster af tillfällig natur, därunder

inbegripen vinst å icke yrkesmässig

afyttring af fast eller lös

egendom, som förvärfvats genom köp

eller byte och varit i säljarens ägo,

1 Afd. 27 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag.

om det är fast egendom, under mindre

än tio år ocli eljest under mindre än

fem år, dock efter afdrag af möjligen

liden förlust å andra likartade

affärer;

d) inkomst af arrende af kronoegendom,

så beräknad som i 6 § af

särskilda anvisningarna sägs;

é) all annan i denna § ej särskilt

omförmäld skattepliktig inkomst,

som icke är genom fastighetsbevinning

beskattad.

Utskottets förslag.

om det är fast egendom, under mindre

än tio år och eljest under mindre än

fem år, dock efter afdrag af möjligen

liden förlust å andra likartade

affärer;

d) inkomst af arrende af kronoegendom,

så beräknad som i 6 § af

särskilda anvisningarna sägs;

é) all annan i denna § ej särskildt

omförmäld skattepliktig inkomst,

som icke är genom fastighetsbevillning

beskattad.

10 §.

Skyldige att utgöra inkomstbevillning äro:

a) svensk medborgare, som är eller bör vara i riket mantalsskrifven:

för den inkomst, han åtnjutit, vare sig här eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är eller bör vara i riket mantalsskrifven:

för den inkomst, han härifrån åtnjutit;

c) utlänning:

för inkomst af näring, som här bedrifvits, och för härifrån uppburen

lön eller pension;

skolande utlänning, som på grund af vistelse här i riket för annat

ändamål än idkande af studier är eller bör vara härstädes mantalsskrifven,

erlägga bevillning jämväl för annan inkomst, som af honom här förvärfvats

eller härifrån åtnjutits, äfvensom för inkomst, som utifrån införd, af honom

här användts.

Hvad här ofvan säges om enskild person galle ock i tillämpliga delar

om menigheter, samfund, stiftelser, verk och inrättningar, föreningar för

ekonomisk verksamhet samt andra juridiska personer, i den mån de icke

äro i denna förordning från inkomstbevillning frikallade, äfvensom om

oskiftadt stärbhus och bolag, därunder jämväl inbegripna sådana, som enligt

särskild författning äro skyldiga afstå sin vinst. Yanliga handelsbolag,

kommanditbolag, enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, taxeras

icke, utan hänföres deras inkomst till de särskilda delägarnas inkomst med

belopp, som för en hvar motsvarar hans andel af bolagets inkomst.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

27

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

4 Kap.

Grunder för inkomsternas beräknande.

11 §.

1 mom. Yid beräkning af skattskyldigs inkomst nästföregående år

må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter, däri inbegripet hvad den skattskyldige

till annan utbetalat såsom bidrag till dennes undervisning eller

uppfostran eller eljes på grund af lagligen åliggande försörjningsplikt eller

hvad han till understöd åt hemmavarande familjemedlemmar utgifvit;

b) för arrende- eller hyres värde å sådan, kanal, järnväg och annan

farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, som enligt 5 § är fri

från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda

kapital;

d) för hvad som användts till fast egendoms förbättring, tillökning af

inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

Har förening, som sträckt sin verksamhet utom medlemmarnes krets,

lämnat sina kunder, vare sig de tillhört föreningen eller icke, pristillägg,

rabatt eller annan sådan utdelning i förhållande till gjorda inköp eller försäljningar,

må afdrag för dylik utdelning icke äga rum, där ej utdelningen

skett i omedelbart samband med köp eller försäljning, hvarpå utdelningen

grundats, hvaremot förening, som icke sträckt sin verksamhet utom medlemmarnas

krets, må åtnjuta afdrag för all utdelning, hvarom här sägs, för såvidt

den utgått efter grunder, som varit före köpet eller försäljningen bestämda.

2 mom. Däremot må afdrag ske:

l:o) vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

ägande, därest hustru är enligt 8 § 2 mom. särskild! skattskyldig,

den af makarna, som haft behållen inkomst af kapital, åtnjuta afdrag äfven

för den andre åliggande skuldränta, som icke kunnat täckas af dennes

egen inkomst af kapital; samt

2:o) vid beräkning af inkomst utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet mot
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

svarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som

af ägaren begagnats till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 9 § 2

mom. a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital; och

c) med skäligt belopp för värdeminskning å grufvor, inventarier och

annan dylik egendom, som användts i skattskyldigs rörelse eller yrke.

Afdrag må jämväl ske:

för öfriga utgifter för inkomstens förvärfvande och bibehållande såsom

arrende- eller hyresafgift;

utgifter för underhåll af fastighet och inventarier;

aflöning, kost och öfriga utgifter för de i skattskyldigs verksamhet

använda biträden och arbetare;

kontors- och andra förvaltningskostnader; äfvensom

kostnad för utöfning af vetenskap, konst eller handaslöjd;

så ock för afgifter till pensions-, änke- och pupill-, understöds- eller

annan sådan kassa, i hvilken det ålegat någon på grund af hans tjänst

att vara delägare.

I det fall, att ersättning för särskilda

med tjänst eller uppdrag förenade

kostnader, hvarom i 8 § 1 mom.

förmäles, blifvit af staten särskildt anvisad,

får likväl afdrag för kostnaderna

icke äga rum.

12 §.

1 mom. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete äger icke rum,

när den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar, deras sammanräknade

årsinkomster understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster icke uppgått till 1,200 kronor, äro 450 kronor,

hafva de uppgått till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, äro 300

kronor af inkomsten af kapital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke äger rum eller som

får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, skall ökas, där

den skattskyldige hufvudsakligen försörjer, jämte sig själf, sammanlagdt

mer än tre personer eller å ort, där lefnadskostnaderna äro synnerligen

höga i jämförelse med förhållandet inom riket i allmänhet, äfvensom där

skattskyldigs skatteförmåga eljes på grund af särskilda förhållanden (lång
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

29

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

varig sjuklighet, stark skuldsättning, olyckshändelse och dylikt) är väsentligen

nedsatt; dock att denna ökning icke må för någon skattskyldig eller,

i fråga om äkta makar, för dessa gemensamt öfverstiga 200 kronor.

Befrielse från eller lindring i bevillningen, hvarom här stadgas, får

dock icke åtnjutas af enskild skattskyldig för inkomst, som heskattas inom

annan kommun än den, där den skattskyldige är mantalsskrifven, eller,

om taxeringen afser under nästföregående år afliden persons inkomst, därhän

då varit mantalsskrifven, samt ej heller af bolag.

Hafva enligt 8 § 2 mom. makar blifvit särskildt taxerade, skall bevillning

ändock beräknas efter de för dem båda taxerade belopppen sammanräknade

och påföras makarna efter storleken af hvarderas taxerade belopp.

För inkomst, som afliden här i riket mantalsskrifven svensk medborgare

i lifstiden åtnjutit, må taxeringsmyndighet kunna medgifva befrielse

från bevillning, därest behållningen i boet ej öfverstigit 10,000

kronor samt den aflidne efterlämnat änka, oförsörjda barn eller andra stärbhusdelägare,

som varit beroende af honom för sin försörjning.

För bevillning, som påföres för inkomst, hvilken afliden person i

lifstiden åtnjutit, svare stärbhus icke med mera än tillgångarna i boet.

År boet skiftadt, svare bodelägare icke för mera än hvad af bevillningen

å hans lott belöper och i intet fall med mera, än hans lott i boet utgör.

2 mom.

komstbevillning frikallas:

a) staten;

b) landsting,

skap,

för sådan inkomst, som icke härflutit

af rörelse eller yrke;

kyrkor, akademier och vetenskapliga

samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter,

sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser:

för all annan inkomst än den

i 9 § 2 mom b) omförmälda inkomst

vid lediga ecklesiastika sysslor;

allmänna hypoteksbanken, konungariket

Sveriges stadshypoteks
-

Från utgörande af in
-

hushållningssällstäder

och andra menigheter:

2 mom.

Från utgörande af in
-

komstbevillning frikallas:

a) staten;

b) landsting, hushållningssällskap,

städer och andra menigheter:

för sådan inkomst, som icke härflutit

af rörelse eller yrke;

kyrkor, akademier och vetenskapliga

samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter,

sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser:

för all annan inkomst än den

i 9 § 2 mom. b) omförmälda inkomst

vid lediga ecklesiastika sysslor;

allmänna hypoteksbanken, konungariket

Sveriges stadshypoteks
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillning sidskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Majds förslag.

kassa, allmänna hypotekskassan för

Sveriges städer och hypoteksföreningar;
järnkontoret,

så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar

utdelning åt sina delägare; samt

sparbanker, som afses i lagen

af den 29 juli 1892, äfvensom sådana

rånte- och kapitalförsäkring sanstalter,

som afse att bereda vinst endast åt

insättare;

c) medlem af konungaätten: för

af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af kapital;

d) olönad svensk konsul; för

annan inkomst än den, han härifrån

åtnjutit;

e) främmande makts härvarande

beskickning och konsulat tillhörande

person jämte betjäning:

om han icke är svensk medborgare:

för all annan inkomst än den,

som utgjorts af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension

eller erhållits genom här idkad rörelse;

om han är svensk medborgare:

för den inkomst, han åtnjutit af sin

tjänst hos den främmande makten;

/) utlänning eller i utlandet bosatt

svensk undersåte, hvilken gifvit

eller medverkat vid offentlig föreställning,

som afses i förordningen angående

bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter den

23 oktober 1908: för inkomst af

föreställning, för hvilken dylik afgift

Utskottets förslag.

kassa, allmänna hypotekskassan för

Sveriges städer och hypoteksföreningar;
järnkontoret,

så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar

utdelning åt sina delägare; samt

sparbanker, som afses i lagen

af den 29 juli 1892 och hvilkas reservfond

vid senaste bokslut icke uppgått

till fem procent af insättarnas

fordran;

c) medlem af konungaätten: för

af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af kapital;

d) olönad svensk konsul: för

annan inkomst än den, han härifrån

åtnjutit;

e) främmande makts härvarande

beskickning och konsulat tillhörande

person jämte betjäning:

om han icke är svensk medborgare:

för ali annan inkomst än den,

som utgjorts af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension

eller erhållits genom här idkad rörelse;

om han är svensk medborgare:

för den inkomst, han åtnjutit af sin

tjänst hos den främmande makten;

f) utlänning eller i utlandet bo
satt

svensk undersåte, hvilken gifvit

eller medverkat vid offentlig föreställning,

som afses i förordningen angående

bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter den 23 oktober

1908: för inkomst af före
ställning,

för hvilken dylik afgift

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag.

utgjorts eller befrielse från afgift

jumlikt förordningens 4 § 10 mom.

åtnjutits; samt

g) lappallmogen: för inkomst af

renskötsel.

Utskottets förslag.

utgjorts eller befrielse från afgift

jämlikt förordningens 4 § 10 mom.

åtnjutits; samt

g) lappallmogen: för inkomst af

renskötsel.

5 Kap.

Beskattningsort m. m.

13 §.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) patronus ecclesise: för inkomst af tionde eller ersättning därför: där

inkomsten utgått;

b) den, som drifver bankrörelse: för inkomst däraf: där rörelsen genom

hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor utöfvats;

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där hufvudkontor

och stationer varit belägna;

den, som idkar kanaldrift: för inkomst däraf: vid hufvudkontoret

samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts;

den, som med hjälp af ledning tillhandahåller vatten eller elektrisk

energi: för inkomst däraf: där vattenverk eller kraftstation varit förlagda,

där kontor funnits samt där vatten eller elektrisk energi förbrukats;

c) bolag: för inkomst af annan rörelse än sådan, hvarom i b) stadgas:

å den eller de orter, där bolagets rörelse eller någon hufvudsaklig gren

däraf på mera själfständigt sätt eller i afsevärd omfattning drifvits; men

i fall sådana bestämda orter icke förefunnits, äfvensom för inkomst af

kapital: där bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksägare samt annan yrkes- och näringsidkare: för

inkomst af rörelsen eller yrket: å den eller de orter, där rörelse eller yrke

eller någon hufvudsaklig gren däraf på mera själfständigt sätt eller i afsevärd

omfattning idkats; dock skola handlande i de städer, hvilka innefatta

flera församlingar, för den handelsrörelse, de därstädes idkat, äfvensom

de skattskyldige, hvilkas rörelse eller yrke utöfvats på flera orter, men

endast kortare tid på hvarje ort, taxeras inom den församling, där de äro

mantalsskrifna;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

e) ägare af fartyg, hvaruti flera hafva del: för inkomst af fartyget:

där hufvud- eller korrespondentredaren är mantalsskrifven; eller om sådan

ej finnes: där fartyget har sin hemort;

/) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning

ställda kassor: för inkomst vid lediga ecklesiastika sysslor: i den ort, där

densamma eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare: för lön

från svenska statsverket: i Stockholms stad och Nikolai församling; samt

h) utrikes boende pensionstagare: för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: där pensionen utbetalats.

För annan inkomst än den här ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: där han är eller bör vara mantalsskrifven; eller då sådan

ort ej finnes: där inkomsten hufvudsakligen förvärfvats.

Afliden persons inkomst af sådan beskaffenhet, som i nästföregående

stycke afses, taxeras: där den aflidne senast varit eller bort vara mantalsskrifven;

eller då sådan ort ej finnes: där inkomsten hufvudsakligen förvärfvats.

14 §.

Utan hinder af bestämmelserna

i 10 § äger Konungen att, under förutsättning

af ömsesidighet, med annat

lands regering ingå öfverenskommelse,

hvarigenom medborgare i det andra

landet befrias från skattskyldighet här

i riket för annan inkomst än inkomst

af näring, som han här bedrifva.

Likaledes äger Konungen att med

annat lands regering ingå öfverenskommelse

om särskilda grunder för

fördelningen i skatteafseende mellan

Sverige och det andra landet af inkomst

af näring, som idkats under

sådana förhållanden, att näringsidkaren

är för inkomst af näringen skattskyldig

inom bägge länderna; skolande

i fråga om det inkomstbelopp, som

efter sålunda bestämda grunder skall

14 §.

Konungen äger att med annat

lands regering ingå öfverenskommelse

om särskilda grunder för fördelningen

i skatteafseende mellan Sverige

och det andra landet af inkomst af

näring, som idkats under sådana förhållanden,

att näringsidkaren är för

inkomst af näringen skattskyldig inom

bägge länderna; skolande i fråga om

det inkomstbelopp, som efter sålunda

bestämda grunder skall tagas till beskattning

i Sverige, gälla hvad här

ofvan i denna förordning om beskattningsort

är stadgadt.

Öfverenskommelse, som här sägs,

skall upphöra att gälla högst sex månader

efter därförut skedd uppsägning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

tagas till beskattning i Sverige, gälla

hvad här ofvan i denna förordning

om beskattningsort är stadgadt.

Öfverenskommelse, som här sägs,

skall upphöra att gälla högst sex månader

efter därförut skedd uppsägning.

Denna förordning skall tillämpas från och med den 1 januari 1911

till slutet af det år, under hvars lopp ny bevillning af fast egendom samt

af inkomst varder af Riksdagen fastställd.

Bill. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 37 Käft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

Uppskattning af fast egendoms värde.

Värdet af fast egendom bestämmes med ledning af:

l:o) jordbruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller betesmark

jämte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskildt upptaget, m. in. äfvensom utsäde och

kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jämväl behörigt afseende

fästas vid egendomens läge, de särskilda ägoslagens och skogens beskaffenhet

samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder, med undantag

af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad; skolande, då frälseränta

förenats med äganderätten till den jord, hvaraf sådan ränta dittills

utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma ökas med ett

belopp, motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt efter 5 procent;

2: o) egendomens vid verkställd värdering för erhållande af lån från

hypoteksinrättning antagna värde, såvida sådan värdering skett under näst

föregångna fem år och det egendomen därvid åsätta värdet sedermera icke

blifvit i väsentlig mån förändradt;

3:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna fem år försåld

egendom senast betingade köpeskilling, såvida icke därunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats mellan

nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om undantagsförmåner,

eller därvid förekommit andra särskilda omständigheter, som skäligen

anses hafva inverkat på köpeskillingens bestämmande utöfver eller under

egendomens verkliga värde; börande And bestämmande af detta värde af
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

seende icke fästas å beskaffenheten af sådana byggnader, som på egendomens

afkastning icke hafva något egentligt inflytande, likasom värdet

af kreatur, redskap och andra inventarier eller förlag vid jordbruksfastighet

icke heller må vid fastighetsvärdets bestämmande tagas i beräkning;

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, såvida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit därunder

inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde från

annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m., eller skyldighet att

uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra andra arbeten å den

arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma afträda, eller såvida

icke, efter hvad vid jämförelse mellan denna och närbelägna egendomar af

lika storlek och beskaffenhet sig visar, hvres- eller arrendebeloppet blifvit

bestämdt med afseende å släkt- eller andra kända förhållanden mellan

ägaren och hyresmannen eller arrendatorn;

5: o) brandförsäkringsvärdet å de i stad och på dess område eller i

köping och därmed jämförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt å

bruks-, kvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra där uppförda

hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och dess

binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda lustställen

och därmed jämförliga mindre lägenheter, som utgör dessas egentliga

värde, såvida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga det belopp,

som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara de brandförsäkra^

husens och byggnadernas verkliga värde;

6: o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller därmed

jämförlig ort belägen egendom med därtill hörande särskilda förmåner.

Då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt här ofvan upptagna

grunder, bör egendomens värde upptagas till det belopp, som motsvarar

uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jämförliga egendomar,

på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande det vederbörande

taxeringsman att vid taxeringen tillämpa den eller dem af här ofvan

angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egendomens uppskattning

till dess verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförflutna fem år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än den

senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman, så

ock då förändring göres i det senast fastställda taxeringsvärdet, böra de

särskilda skäl, hvilka därtill föranledt, i taxeringshandlingarna eller nämn
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Mag ds förslag. Utskottets förslag.

dens protokoll antecknas. Abyggnader å stadsegendom samt öfriga i femte

punkten här ofvan uppräknade hus och byggnader få ej, utan på enahanda

sätt tillkännagifven särskild anledning, upptagas till lägre värde

än det, för hvilket samma byggnader äro hos allmän brandförsäkringsinrättning

emot brandskada försäkrade, ej heller till lägre värde än det, som

motsvarar den behållna hyresafkastningen, kapitaliserad efter fem procent.

I de fall, då uti fäst egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela

det uppskattade fastighetsvärdet fördelas så, att särskildt utsättes värdet af

själfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för jordbruket

och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader, samt särskildt

värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för hvilka bevillning

anses böra utgöras.

2 §•

i)e år 1910 fastställda taxeringsvärdena å fast egendom skola gälla

under åren 1911 och 1912, hvarefter allmän uppskattning af fast egendom

enligt de i bevillningsförordningen och dessa anvisningar föreskrifna

grunder skall verkställas år 1913 och sedermera hvart femte år, från

nämnda år räknadt.

Har under tiden till år 1913 eller sedermera under tiden mellan två

på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar brandförsäkringsvärdet

å byggnader i stad och på dess område eller å öfriga i 1 § 5 mom. af

dessa anvisningar uppräknade hus och byggnader blifvit ökadt eller minskadt,

eller fast egendoms värde antingen genom ny- eller tillbyggnader,

nya fabriksanläggningar eller andra inrättningar blifvit i betydligare mån

förhöj dt eller genom skogsafverkning, nedrifning af byggnader, inträffad

eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik anledning märkligen förminskats i

förhållande till dess uppskattade värde, då bör detta värde jämkas efter

de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under åren 1911 och

1912 eller under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar,

bör vid först därefter inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall detsamma

införas endast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

likaså skall endast i nämnda kolumn införas värdet å sådan lägenhet eller

byggnad, för hvilka, jämlikt 5 % d) bevillningsförordningen, fastighetsbevillning

icke erlägges.

Uppskattning af inkomst af rörelse m. m.

3 §•

Med afseende å hvad i 13 § b) af förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst stadgas angående ort, där inkomst af

bankrörelse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drifvits vid flera

kontor, alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret af sådan beskaffenhet,

att vid beskattning afdrag därför äger rum, påföras rörelsen i

dess helhet, hvarefter beräkningen af den del af beskattningsbara inkomsten,

som belöper å hvarje särskildt kontor, sker på följande sätt. De

belopp, som enligt kontorets månadsrapporter vid hvarje månads slut balanserats

å kontorets in- och utlåningsräkningar, sammanläggas och summan

delas med månadernas antal, hvarefter den sålunda erhållna kvoten anses

utvisa medelbeloppet af kontorets in- och utlåning för året. Efter det

förhållande, hvari denna in- och utlåning står till den på enahanda sätt

bestämda, sammanlagda in- och utlåningssumman för alla kontoren, uträknas

den del af beskattningsbara inkomsten, som bör taxeras i den ort,

där kontoret är beläget. Utelöpande postremissväxlar inräknas icke i inoch

utlåningsröreisen.

Yidkommande inkomst af järnvägsdrift iakttages först, att därunder

ej inräknas skattskyldigs inkomst af sådan rörelse, som icke direkt sammanhör

med själfva järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse, ej heller sådan

inkomst, hvilken är genom fastighetsbevillning beskattad, såsom arrenden,

hyror och dylikt.

Inkomsten af järnvägsdriften fördelas till beskattning på följande sätt.

Fem procent af inkomsten taxeras i den ort, där nästföregående år

hufvudkontoret var beläget. Återstoden fördelas mellan järnvägens stationer

efter deras trafikvärde. En stations trafikvärde skall beräknas lika

med halfva summan af järnvägens bruttoinkomst af stationens afsända och

anlända godstrafik (ilgods, styckegods och vagnslastgods), ökad med järnvägens

bruttoinkomst af vid stationen försålda personbiljetter. Gods, som

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande Nr SO.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

i samtrafik eller i transitotrafik inkommit från främmande bana, räknas

såsom afsändt från öfvergångsstationen; likaså räknas till annan bana utgående

gods såsom anländt till öfvergångsstationen. Såsom järnvägens station

räknas härvid äfven af densamma använd, annan järnväg tillhörig

station. Den del af järnvägens beskattningsbara inkomst af järnvägsdriften,

som enligt denna beräkning belöper på en station, taxeras i den kommun,

där stationen är belägen. Tillhör stationsområdet flere kommuner, taxeras

den beskattningsbara inkomsten af stationen till lika delar i dessa kommuner.

Har skattskyldig, som idkat järnvägsdrift, för egen räkning trafikerat

främmande bana, skall för taxeringen resultatet af rörelsen å hvardera

banan för sig fastställas. För detta ändamål beräknas först den behållna

inkomsten af rörelsen i dess helhet, med tillägg af skatter och öfriga utgiftsposter,

för hvilka afdrag författningsenligt icke äger rum, men dock

utan afdrag vare sig för ränta å gäld eller för ersättning, som i någon

form skolat utbetalas för nyttjande af den främmande järnvägen. Det på

detta sätt bestämda totala driftöfverskottet fördelas därefter mellan de trafikerade

banorna efter det sammanlagda trafikvärdet af hvardera banans

stationer; stationernas trafikvärden beräknas därvid, såsom om banorna utgjorde

eu enda järnväg, dock att för station, som tillhört båda banorna,

stationens uträknade trafikvärde uppdelas i två trafikvärden, allt efter som

stationens trafik hänfört sig till den ena eller den andra banan. Från den

del af driftöfverskottet, som enligt denna beräkningsgrund kommer på den

främmande järnvägen, afdrages den ersättning, som skolat utbetalas för

nyttjandet af den främmande järnvägen, jämta ränta, som kan anses belasta

driften å densamma; återstoden, som utgör den skattskyldiges beskattningsbara

inkomst af den främmande banan, skall, sedan fem procent tillgodoräknats

den ort, där hufvudkontoret varit beläget, fördelas till beskattning

mellan den främmande banans stationer i förhållande till deras förut bestämda

trafik värde. Från den del af driftöfverskottet, som faller på den

skattskyldiges egen järnväg, göres afdrag för ränta å gäld, som belastar

denna järnväg, hvarefter återstoden, sedan jämväl däraf fem procent tillgodoförts

den ort, där hufvudkontoret varit beläget, fördelas till beskattning

mellan samma järvägs stationer efter deras trafikvärde. Den beskattningsbara

inkomst, ägaren af den främmande järnvägen har af densamma,

skall likaledes, sedan fem procent af inkomsten tillgodoräknats den ort,

där ägaren haft kontor för järnvägen, fördelas mellan stationerna å denna

järnväg efter deras trafikvärden.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

På liknande sätt förfares, om den skattskyldige trafikerat flera främmande

banor.

I fråga om skattskyldigs inkomst af kanaldrift iakttages, att därunder

ej inräknas inkomst af fastighet, för hvilken skattskyldig erlagt fastighetsbevillning,

ej heller inkomst af rörelse, som ieke direkt sammanhör med

kanalrörelsen, såsom t. ex. rederirörelse. Den beskattningsbara inkomsten

fördelas till beskattning mellan den kommun, där nästföregående år hufvudkontoret

var beläget och som tillgodoräknas fem procent af inkomsten,

samt de kommuner, som af kanalanläggningen berörts, i förhållande till

vissa för dessa kommuner bestämda fördelning stal. Dessa fördelningstal, som

efter den skattskyldiges hörande fastställas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att lända till efterrättelse, till dess annorlunda förordnas, erhållas

genom att till Idiom etertalet af kanalens längd inom hvarje kommun lägga

antalet slussar inom kommunen. Kanallängden, hvartill endast hänföras

sträckor, som först genom kanalföretaget gjorts segelbara, räknas i kilometer

och tiondedelar däraf, hvarvid bråkdel, som ej uppgår till full tiondedel

bortfaller. Utgör kanalanläggning på någon sträcka gräns mellan två

kommuner, uppdelas fördelningstalet för denna sträcka lika på hvardera

kommunen.

Yid taxering af företag, som afser att med hjälp af ledning tillhandahålla

vatten eller elektrisk energi, skall hälften af den beskattningsbara inkomsten

upptagas i den kommun, där vattnet eller den elektriska energien

förbrukats, eller, då förbrukningen ägt rum inom olika kommuner, fördelas

dem emellan i förhållande till bruttoinkomsten däraf inom hvarje

särskild kommun. Den andra hälften taxeras i den kommun, där vattenverk

eller kraftstation samt kontor varit förlagda, och fördelas, om vattenverk

eller kraftstation samt kontor legat å olika orter, till beskattning

emellan dessa orter efter den grund, som taxeringsmännen finna skälig.

4 §•

Utlänning, som efter därtill enligt särskild författning förvärfvad rätt

reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder ut till

försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket befintliga

varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 8—13 §§ af bevillningsförordmingen

bestämda grunder; skolande hvad sålunda är vordet

stadgadt äga tillämpning äfven i det fall, att utlänning medför utländska

varor, som förut blifvit under en eller annan form rekvirerade,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj;ts förslag. Utskottets förslag.

5 §•

Hvar och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk

eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga

belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för den

skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär

eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid bevillningstaxeringen

för ett eller annat yrke påförda beskattning icke medför eljest

saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af detta yrke, så

äro taxeringsmännen icke pliktiga att undersöka och pröfva behörigheten

till detsammas idkande.

6 §•

Såsom inkomst af arrende af kronoegendom taxeras ett belopp, motsvarande

sex procent af det egendomens taxeringsvärde, som fastställes

under det löpande året.

Uppskattning af inkomst utaf

tjänst eller pension.

7 §•

Lön och annan inkomst, som

utgår i spannmål eller persedlar, upptages

med det kontanta belopp, den

efter ortens medelpris utgör.

Yärdet af bostadsförmån beräknas

med ledning af i orten gällande

hyrespris eller i saknad af tillfälle

till sådan jämförelse efter annan grund,

som taxeringsmännen finna tillämplig.

I de fall, då ämbets- och tjänsteman,

såsom boställshafvare, erlagt

fastighetsbevillning för boställe, skall

han icke taxeras för inkomstbevillning

för sin förmån af fri bostad på

samma ställe.

Uppskattning af inkomst utaf

arbetsanstäl/ning, tjänst eller pension.

7 §•

Lön och annan inkomst, som

utgår i spannmål eller persedlar, upptages

med det kontanta belopp, den

efter ortens medelpris utgör.

Yärdet af bostadsförmån beräknas

med ledning af i orten gällande

hyrespris eller i saknad af tillfälle

till sådan jämförelse efter annan grund,

som taxeringsmännen finna tillämplig.

I de fall, då ämbets- och tjänsteman,

såsom boställshafvare, erlagt

fastighetsbevillning för boställe, skall

han icke taxeras till inkomstbevillning

för sin förmån af fri bostad på

samma ställe.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillning s-utskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag.

I afseende å afdragen vid inkomstberäkningen

är särskilt att

iakttaga, att, medan å ena sidan allt

som i tjänst eller uppdrag uppburits,

därunder inbegripet äfven hvad som

anvisats till bestridande af med tjänsten

eller uppdraget förenade särskilda

kostnader, upptages till taxering,

afdrag å andra sidan får göras

för samtliga utgifter, Indika äro att

anse såsom kostnader för fullgörande

af tjänsten eller uppdraget. Sålunda

komma, bland annat, i betraktande

afdrag för resekostnader och ökning

i lefnadskostnader, då skattskyldig

för ändamålet måste vistas utom den

vanliga boningsorten. Afdrag g öres

för kostnadens fulla belopp allenast

med den inskränkning att afdraget

för sådan kostnad, för hvilken ersättning

blifvit särskildt anvisad, icke

må öfverstiga det anvisade beloppet.

Utskottets förslag.

I afseende å inkomstberäkningen

är särskildt att iakttaga, att, medan

å ena sidan allt som i tjänst eller

uppdrag uppburits, därunder inbegripet

äfven hvad som anvisats till

bestridande af med tjänsten eller uppdraget

förenade särskilda kostnader,

upptages till taxering, afdrag å andra

sidan får göras för samtliga utgifter,

hvilka äro att anse såsom kostnader

för fullgörande af tjänsten eller uppdraget.

Sålunda komma, bland annat,

i betraktande afdrag för resekostnader

och ökning i lefnadskostnader,

då skattskyldig för ändamålet

måste vistas utom den vanliga boningsorten.

Afdrag får göras för

kostnadens fulla belopp allenast med

den inskränkning att afdraget för sådan

kostnad, för hvilken ersättning

blifvit särskildt anvisad, icke må öfverstiga

det anvisade beloppet.

Då för bestridande af med tjänst

eller uppdrag förenade kostnader, hvarom

i 8 § 1 mom. förmäles, ersättning

anvisats af staten, får afdrag

för kostnaderna ej äga rum.

Allmänna föreskrifter.

8 §•

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,

skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas såsom

minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve taxeringsmyndigheterna

efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

Bih. till Bi/csd. Prof. 1910. 5 Samt. 1 Afd. 27 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj.is förslag. Utskottets förslag.

9 §•

Enär aktiebolag eller solidariskt bankbolag skall erlägga bevillning

både för ränteinkomsten af hela det i bolaget nedlagda kapitalet och för

den vinst, som rörelsen därutöfver lämnat, så böra de enskilda delägarne

icke taxeras för inkomst från samma bolag. Ej heller taxeras medlem i

förening för ekonomisk verksamhet för hvad han erhållit såsom vinstutdelning

å insats i föreningen.

10 §.

Yid tillämpning af 12 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital eller arbete,

skall den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar, deras behållna afkomst

nästföregående år såväl af vederbörande då tillhörig fast egendom

som ock af sådan särskildt beskattad rörelse, som drifvits i bolag eller

idkats å annan ort än den, där den skattskyldige är mantalsskrifven, tagas

i beräkning vid bestämmandet af de sammanräknade årsinkomsterna,

hvarvid i fråga om fast egendom iakttages, att inkomst af jordbruksfastighet

beräknas till 6 procent och inkomst af annan fastighet till 5 procent

af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig finnes i sin mantalsskrifningsort

hafva haft t. ex. 450 kronors inkomst af kapital eller arbete

samt tillika ägt stadsfastighet taxerad till 2,000 kronor och hvilken alltså

bör upptagas till 100 kronors afkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst

uppgått till 550 kronor, får enligt föreskriften i andra stycket

af det ifrågavarande momentet, jämfördt med hvad ofvan sagts, sådan

skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet för ett belopp af 450 kronor

och kommer således i det förutsatta fallet icke att erlägga någon bevillning

för inkomst, hvaremot den skattskyldige, som jämte 450 kronors inkomst

af kapital tillika åtnjutit exempelvis 2,000 kronors inkomst af aktier,

skall erlägga full bevillning för de 450 kronorna. Har gift man haft

1,100 kronors inkomst af kapital eller arbete och därjämte ägt jordbruksfastighet

till ett taxeringsvärde af 5,000 kronor med 300 kronors däraf

beräknad afkomst, samt har hans hustru tillika haft 400 kronors inkomst

af aktier, hvilken inkomst varit från mannens förvaltning rättsligen undan

tagen, i följd hvaraf makarna i sammanräknade årsinkomster åtnjutit till
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillning sutskottets Betänkande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

hopa 1,800 kronor, kommer bevillning att, utan medgifvande af något afdrag,

mannen påföras för hans först berörda inkomst af 1,100 kronor. Har

mannen haft 1,500 kronors inkomst af kapital eller arbete och hustrun

400 kronors inkomst af tjänst, så att deras sammanlagda inkomst utgjort

1,900 kronor, skall hvardera taxeras för hela sin inkomst och därför

erlägga bevillning utan afdrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BevillningsutsJcottets Betänkande Nr 30.

**

RESERVATIONER.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

47

Reservationer

mot förslaget till förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst.

Yid 8 §:

af herrar K. G. Karlsson, Granting, fritt. Bonde, Kvarnzelius, J.

Olofsson och Kobb, hvilka anfört:

»I ett nytt mom. 3 har utskottet, med bifall till en framställning i

motionen I: 88 af herr Johan Östberg, infört följande bestämmelse:

»Inkomst, som understiger 200 kronor, må icke i något fall särskild!

taxeras.»

Detta nya mom. 3 hafva vi yrkat böra utgå, enär det skulle hafva

till följd en inskränkning i den gift kvinna nu tillkommande kommunala

rösträtt. Utskottet åberopar också uttryckligen, att stadgandet skulle

»förebygga», att gift kvinna i en del fall skulle erhålla kommunal rösträtt.

För vår del måste vi på det kraftigaste afstyrka ett dylikt steg

tillbaka i kvinnornas rösträttsfråga.»

Yid 12 § 2 mom.

af herrar Nilsson i Bonarp och Kvarnzelius, hvilka ansett, att sparbanker,

hvilka hittills varit fria från beskattning, bort, i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag, bibehållas vid samma skattefrihet, och därför yrkat,

att 12 § 2 mom. b) skulle erhålla följande lydelse:

b) landsting — •—• — — — sina delägare; samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892 ;

samt af herr 0. A. Ericsson, som yrkat, att från uppräkningen af

juridiska personer, som vore frikallade från utgörande af inkomstskatt,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 30.

skulle uteslutas järnkontoret och sparbanker, som afses i lagen af den

29 juli 1892.

Härjämte hafva nedannämnda herrar ledamöter i utskottet begärt få

antecknadt, att de icke deltagit

herrar A. E. Håkanson, J. Bromée, A. F. Vennersten i utskottets

beslut i de i detta betänkande omförmälda frågor; samt

herrar West er, Jesper son och Böing i den slutliga behandlingen af

samma frågor.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:198 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst, dels oc s. 55 i texten