Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.

1910-02-11 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1910:3, Utlåtande angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 februari 1910, kl. 4 e. m.

Utlåtande angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,

som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige

i nämnda kontor.

Sedan bankoutskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år

1909 församlade revisorer afgifna berättelsen om granskning af riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning samt genomläst de protokoll,

som blifvit förda bos fullmäktige i riksgäldskontoret efter den 19 januari

1909, till och med hvilken dag ansvarsfrihet blifvit fullmäktige för

deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder tillerkänd, till och

med den 20 januari 1910, hvilken dag fullmäktiges berättelse till Riksdagen

blifvit afgifven, får utskottet nu meddela yttrande i anledning

af berörda, sålunda verkställda granskning.

l:o).

Angående skillnaderna mellan å ena sidan statens ränteutgifter för

lån upptagna för statens järnvägar samt för låneunderstöd till enskilda

järnvägar och å andra sidan statens inkomster i behållna järnvägstrafikmedel

samt af enskilda järnvägsbolags räntelikvider.

Till fullföljande af de uppgifter, som i ofvan angifna hänseende

vid föregående riksdagar lämnats af statsutskottet, har utskottet sökt

att, såvidt med förhandenvarande material kunnat ske, beträffande det

senast tilländagångna året 1909 verkställa en uppdelning af statslånens

sammanlagda belopp efter medlens användning för olika ändamål.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 6 Samt. 1 Afd. 3 Höft. (Nr 3.)

Ang. skillnaden

mellan

statens ränteutgifter

och

inkomster för

järnväg slån.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

De fonderade statslånen uppgingo vid 1909

års sint till ................................................................. kronor 526,430,110: 22.

Därtill komma:

dels ett under året upptaget tillfälligt lån ,, 21,696,000: —

dels ock lån, för Indika staten i sammanhang

med inköp af järnvägar öfvertagit betalningsskyldigheten,

inalles ........................................... ,, 3,677,284: 15

summa kronor 551,803,394: 3 7,

I anslutning till den uppdelning, som af statsutskottet vid 1909

års riksdag verkställts (utlåt, nr 20), synes sistnämnda belopp, i rundt

tal 552 miljoner kronor, kunna approximativt fördelas på följande sätt,

nämligen:

för statens järnvägar............................................ kronor 355,000,000: —

„ låneunderstöd till enskilda järnvägsanlägg
-

ningar ............................

............................... „ 54,500,000: —

„ andra ändamål ...............

............................... „ 142,500,000: —

summa kronor 552,000,000: —

Räntan å de fonderade statslånen har under år 1909 utgått med

inalles .......................................................................... kronor 18,594,767: 34.

För öfriga ofvannämnda lån har räntan

sagda år uppgått till sammanlagdt ..................... „ 772,891: 20

summa kronor 19,367,658: 54.

I enlighet med ofvan angifna fördelning af själfva lånesumman

skulle den del af nämnda ränteutgift, som belöper sig å upplåningen för

statens järnvägar, kunna uppskattas till cirka... kronor 12,455,600: —

För år 1909 har till statskontoret levererats

behållning af trafikinkomster utaf statens

järnvägar med ........................................................... ,, 6,500,000: —

hvadan här skulle uppstå en brist af.................. kronor 5,955,600: —

Å upplåningen för låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar

skulle efter samma beräkningsgrund statens ränteutgift under år 1909

uppgå till ......................................................... cirka kronor 1,911,600: —

För samma år har till riksgäldskontoret

inbetalts ränta å lånen till enskilda järnvägsbolag

med, i rundt tal, ......................................................... „ 1,628,600: —

och skulle alltså här uppkomma eu brist af......... kronor 283,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

3

2:o.

Fullmäktige hafva å sid. 13—24 af sin till Riksdagen afgifna, i

bankoutskottets memorial nr 2 intagna berättelse meddelat, hvilka till

betalning förfallna annuitetsbelopp å de från riksgäldskontoret till kanaloch

järnvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna lån

icke vid nämnda tid blifvit af vederbörande gäldade. Enligt hvad utskottet

inhämtat, har efter berättelsens afgifvande icke inträffat annan

förändring i berörda hänseende, än att direktionen för högre lärarinneseminarium

i Stockholm erlagt förfallen annuitet å lånet för inköp af

byggnad åt seminariet.

Af fullmäktiges redogörelse inhämtas, att nedannämnda järnvägsaktiebolag

vid 1910 års ingång häftade i förfallen skuld till riksgäldskontoret

för följande belopp, i hvilka icke medräknats upplupna s. k.

öfverräntor, nämligen:

Västervik—Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag kronor 346,556: 03

Hultsfred—Västerviks „

Östra Centralbanans ,,

Sköfde—Ax valls „

Landskron a—Kj eflinge—Sjöbo ,,

Siljans „

Järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda. ...................

Norrköping—Soderköping—Vikbolandets j ärnvägs
aktiebolag

................................................................

Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag .....................

Or sa—Härjeåd alens ,, .....................

Östra Blekinge ,, .....................

Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolag.........

Åtvidaberg—Bjärka—Säby „

Hessleholm—Markaryds „

Norra Södermanlands „

Markaryd—Veinge „

Sala—Gysinge—Gäfle „ .........

Slite—Roma

Ruda—Finsjö—Oskarshamns „ .........

summa kronor 3,765,083: 4 4

296,706: 03

555,533: 18

88,881: 25

154,930: —

459,375: 32

12,569: 94

- 148,507: 94

43,468: 7 2

83,288: 24

91,378: 90

23,336: 81

13,050: —

136,545: 92

681,406: —

124,340: 9 5

166,504: 71

116,955: —

21,748: 50

Ang. låneunderstöd

till

enskilda järnvägar

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

Med inberäknande af de enligt amorteringsplanen förfallna beloppen

å det i konkurs försatta

Svartälfs järnvägsaktiebolags lån .............................. kronor 323,950: —

samt förfallna skuldbelopp för:

Kinda kanalaktiebolag ................................................... „ 362,786: 9 7

Seminarium för bildande af lärarinnor i Stockholm „ 2,950: —

Linköpings domkyrka ............... „ 9,000: —

uppgingo den 1 januari 1910 riksgäld skontorets

förfallna, obetalda fordringar för de ifrågavarande

lånen med framräknande af öfverräntorna

— inalles kronor 200,196: 9 3 — till

sammanlagdt .......................................................... ,, 4,463,770: 41

Till jämförelse mellan förhållandena under de senast förflutna åren

får utskottet här nedan meddela sammanlagda beloppen af riksgäldskontorets

fordringar för förfallna, men icke verkställda inbetalningar å

utgifna lån för enskilda järnvägar, kanal- och slussanläggningar m. m.

(oberäknadt upplupna öfverräntor å förfallna annuitet^:)*:

vid början af år 1900

n

n

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

11

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

11

ii ii

ii ii

11 ii

ii ii

ii ii

ii ii

15 11

15 11

11 11

11 11

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

kronor 2,031,872: 3 3

„ 2,184,776:46

„ 2,471,279:06

„ 2,593,918: 77

„ 2,978,329:8 8

„ 2,414,023: 89 0

,, 2,044,888: 6 5 0

„ 2,457,777:7 1

„ 3,026,926: 87

„ 3,737,819: 78

„ 4,463,770:41

Med afseende å denna fråga framhålla fullmäktige, hurusom af de

meddelade uppgifterna framginge, att ett stort antal af de med statslån

understödda enskilda järnvägsbolagen icke fullgjort föreskrifna inbetalningar

å sina skulder till riksgäldskontoret. »Beloppet af sådana

Jämlikt särskilda beslut af Riksdagen har dels af Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolags

lån ett förfallet räntebelopp af 542,356 kronor 32 öre blifvit vid 1904 års slut i riksgäldskontorets

räkenskaper fördt inomlinjen och sedermera afskrifvet, dels ock af Länna—Norrtälje järnvägs

aktiebolags lån ett förfallet rånte- och kapitalbelopp al 649,198 kronor 97 öre år 1906 afskrifvits.

Dessa afskrifningar hafva föranledt den minskning i summan af riksgäldskontorets förfallna

fordringar, som de för åren 1905 och 1906 här ofvan angifna siffrorna utvisa.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bcmkoutskottets Utlåtande Nr 3.

5

restantier — yttra fullmäktige vidare — har ock år för år stigit och

uppgår nu till en betydande summa. Visserligen torde man hafva anledning

hoppas, att, i likhet med hvad i derå föregående fall skett,

många järnvägsbolag, som nu under de första åren efter järnvägens

öppnande för trafik icke äro i stånd att erlägga ränta och verkställa

amortering å statslånet, framdeles skola få sina inkomster ökade och

sin ekonomiska ställning så förbättrad, att skulden till staten kan af

dem till fullo återgäldas. Men å andra sidan torde man icke kunna

undgå att med afseende å några af järnvägsföretagen i fråga hysa

grundade tvifvel beträffande deras framtida ekonomiska bärighet och i

följd däraf äfven befara, att staten i vissa fall skall få vidkännas förlust

på den lämnade försträckningen. Med hänsyn härtill vore det enligt

fullmäktiges mening önskvärdt, att för framtiden de beräkningar

rörande tilltänkta järnvägars anläggningskostnad och afkastningsförmåga,

som läggas till grund för låneunderstödens beviljande, blifva uppgjorda

med största omsorg och underkastas noggrann pröfning.))

Äfven utskottet har fästat sin uppmärksamhet vid den ständiga

ökningen i restantierna å vissa enskilda järnvägars statslån, en ökning,

som visserligen, hvad de senaste åren beträffar, kan i någon mån förklaras

af den allmänna nedgången i de ekonomiska konjunkturerna, men

som därjämte synes böra tillskrifvas omständigheter, hvilka gifva vid

handen, att nu gällande villkor för de ifrågavarande lånens erhållande

och åtnjutande knappast kunna i behörig grad skydda staten för förluster.

Fullmäktige i riksgäldskontor hafva, enligt hvad ofvan anförts,

i förevarande afseende särskildt framhållit önskvärdheten af att för

framtiden beräkningarna rörande tilltänkta järnvägars anläggningskostnad

och afkastningsförmåga uppgöras med största omsorg och underkastas

noggrann pröfning. Utskottet har med hänsyn därtill, efter framställd

begäran, fått från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen emottaga det yttrande,

som tillika med vissa därtill hörande bilagor finnes detta utlåtande

bilagdt. (Bil. I.)

På sätt närmare inhämtas af den utredning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

sålunda förebragt, har ifrågavarande ämne utgjort

föremål för ett uttalande af 1905 års Riksdag, som i skrifvelse den 18

maj 1905 (nr 152) angående beviljande af ytterligare låneunderstöd för

anläggning af järnväg från Orsa till Sveg, bland annat, framhållit angelägenheten

af att för framtiden större omsorg och noggrannhet af vederbörande

ämbetsverk ägnades åt granskning af de kostnadsberäkningar, som

i enlighet med Riksdagens föreskrifter beträffande den till Kungi. Maj:ts

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

disposition ställda lånefonden för enskilda järnvägsanläggningar skulle

läggas till grund såväl för bestämmande af det belopp, hvarmed i hvarje

fall lån från fonden skulle kunna utgå, som ock vid pröfningen, huruvida

ett jämte statslånet fullt tillräckligt, enskildt kapital funnes att

tillgå för anläggningens utförande.

Efter att genom nådig remiss hafva anbefallts att till Kungl. Maj:t

inkomma med yttrande och förslag med anledning af hvad Riksdagen

sålunda anfört, hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 2 april 1906 x), att utöfver de villkor, som dittills

plägat af Riksdagen uppställas för ifrågavarande låneunderstöd till

enskilda järnvägar, måtte därjämte för erhållande af dylikt lån stadgas

af Kungl. Maj:t,

att nya arbetsplanerna med tillhörande kostnadsberäkningar för

sådan järnvägsanläggning skulle vara på sökandens bekostnad upprättade

af den väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänsteman eller annan

sakkunnig person, som därtill af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter

ansökan på sökandes bekostnad förordnades, äfvensom att redan förut

genom annan person upprättad arbetsplan, som blefve lagd till grund

för ansökan om statslån, skulle vara granskad på marken af en vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens på sökandes bekostnad förordnad tjänsteman

eller annan sakkunnig person;

att arbetsplanerna enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens särskilda

föreskrifter skulle upprättas på sådant sätt, att däraf medelst

plan- och profil- samt nödiga tvärsektionsritningar, arbetsbeskrifning och

kostnadsförslag med full tydlighet framginge de för företaget erforderliga

arbetenas storlek och samtliga kostnader; samt

att för utöfvande under väg- och vattenbj^ggnadsstyrelsen af en

enligt särskild instruktion närmare angifven kontroll öfver arbetenas

utförande för fullbordande af dylik järnvägsanläggning och öfver rätta

användandet af de för vidkommande järnvägsaktiebolag tillgängliga

medlen skulle af Kungl. Maj:t efter förslag af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utses en sakkunnig person, som jämväl borde förordnas dels

att jämlikt nådig instruktion af den 22 oktober 1892 vara den af Kungl.

Maj:t förordnade ledamoten i järnvägsbolagets styrelse, dels att vara

statens öfvervakande ingenjör för arbetenas utförande.

Slutligen och på sätt Riksdagen ifrågasatt borde redan i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, före afgifvande af underdånigt utlåtande med

tillstyrkande af statslån till enskilda järnvägsanläggningar, af låne
-

P Jfr sid. 15.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

7

sökanden förebringas fullständigt bevis om förfogande af penningemedel,

som jämte statslånen vore tillräckliga för järnvägsanläggningens utförande.

Med anledning af hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda

hemställt, har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 12 april 1907 föreskrifvit,

att arbetsplan rörande järnvägsanläggning, för hvilken statslån

sökes, skall, för möjliggörande af planens tillförlitligare granskning,

enligt af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelade särskilda detaljföreskrifter

upprättas på sådant sätt, att däraf medelst plan- och profilsamt

nödiga tvärsektionsritningar, arbetsbeskrifning och kostnadsförslag

med full tydlighet framgå de för järnvägsanläggningen erforderliga

arbetenas storlek och samtliga kostnader, hvarjämte väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anbefalldes att vid granskningen af sådana arbetsplaner

med tillhörande kostnadsförslag tillse, huruvida kontrollundersökning

på marken erfordrades för att utröna kostnadsförslagets tillförlitlighet

samt att i sådant fall gå i författning därom på sökandenas bekostnad.

Vidare anbefalldes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, därest

i visst fall beträffande ett med statslån understöd! järnvägsföretag skärpt

kontroll öfver arbetenas utförande samt rätta användandet af de för

sådant företag tillgängliga medel skulle på grund af särskilda omständigheter

befinnas nödig, lios Kungl. Maj:t göra framställning om meddelande

af i sådant afseende erforderliga bestämmelser.

Af det ofvan anförda framgår, att numera strängare bestämmelser

än förr gälla angående uppgörandet och granskningen af kostnadsförslagen

beträffande enskilda järnvägsanläggningar, för hvilka statslån

sökes. Men det visar sig ock, att dessa icke äro tillräckliga för att bereda

staten trygghet mot förluster. Äfven om kostnadsberäkningarna uppgjorts

med all möjlig omsorg och noggrannhet, kräfves till uppnående

af ett godt resultat, dels att företagets ekonomi från början är baserad

på en säker grundval och dels att dess ledning och förvaltning skötas

på ett sådant sätt, att icke statens intressen trädas för nära.

I det förra afseendet synas de af Riksdagen uppställda villkoren

knappast fullt betryggande. Enligt den lydelse, som dessa villkor för närvarande

och sedan lång tid tillbaka äga, kräfves härutinnan, att det lånesökande

bolaget skall styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte

statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt

arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del,

som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras

af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetal
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

■Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

ningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande.1)

Inbetalningarna af det sålunda på annan väg än genom statslån åvägabragta

kapitalet skola visserligen ske i förhållande till de andelar af

lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af desamma), men det

faktiska förhållandet synes mången gång vara, att statslånet utgör eu

alltför väsentlig tillgång för anläggningens genomförande, i det att en

del af de öfriga medel, som för ändamålet påräknats, icke inflyter i

behörig ordning. Det ligger i öppen dag, att ett dylikt förhållande

alltifrån början i hög grad försvagar företagets ekonomi och innebär

en stor fara för att förlust skall uppkomma. Då emellertid de ifrågavarande

villkoren äro af Riksdagen fastställda att gälla för hela den

period 1907—1911, för hvilken det senast beviljade anslaget är afsedt,

samt i hvarje fall det icke torde tillkomma bankoutskottet att i detta

sammanhang afgifva något förslag till ändrade beståmmeiser att tilllämpas

beträffande de nya låneanslag, som möjligen kunna blifva af

Riksdagen beviljade, har utskottet ansett sig ej böla näimaie inga pa

denna del af den förevarande frågan.

Hvad därefter angår ledningen och förvaltningen af de företag,

som här äro i fråga, stadgas i de ofvan anförda, af Riksdagen fastställda

villkoren, att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån

af staten, och utse en revisor att deltaga i granskningen af bolagets

förvaltning och räkenskaper. Sådan instruktion, som ny ss är nämnd,

har ock utfärdats af Kungl. Maj: t den 22 oktober 1892.

Den kontroll, som sålunda är anordnad, synes emellertid icke

innebära tillräcklig säkerhet för att statens intressen skola vederbörligen

tillgodoses. Dels "har det kunnat inträffa, att kontrollanten ej fått börja

sin verksamhet, förrän bolaget redan hunnit vidtaga för dess ekonomiska

ställning mycket betydelsetulla åtgärder; och dels har genom

kontrollen ej kunnat förhindras, att bolagsförvaltningen såväl vid själfva

järnvägsanläggningens utförande som ock sedermera vid ordnandet af

driften och handhafvandet af bolagets angelägenheter i öfrigt förfarit

på ett sådant sätt, som visat sig skadligt för statens intressen. Det

vill därför synas, som om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen haft fullt

fog för sitt yrkande på skärpt kontroll; och utskottet får för sin del

ansluta sig till den tanke, som ligger till grund för styrelsens uttalande, * 5

i) Jfr. 1909 års reglemente för riksgäldskontor, § 18 mom. 2:o.

5) L. c. mom. 3:o.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

9

att en teknisk-ekonomisk kontroll bör anordnas för öfvervakande att de

beräkningsgrunder, som följts vid statslåns anvisande, också lända till

efterrättelse vid företagens utförande och förvaltning. Utskottet förutsätter

emellertid därvid, att den kontroll, som med tillämpning af ofvannämnda

instruktion för närvarande äger rum, skall fortfarande bestå.

Då enligt gällande villkor för de ifrågavarande låneunderstödens

beviljande anordnandet af statens kontroll är lagdt i Kungl. Majrts hand,

får utskottet, med åberopande af hvad ofvan anförts, hemställa,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla om vidtagande af erforderliga åtgärder för att

utöfver den kontroll, som för närvarande äger rum

genom statens med särskild instruktion försedda ombud

i bolagsstyrelsen, måtte åstadkommas en för statens

intressen betryggande teknisk-ekonomisk kontroll öfver

de med statslån understödda enskilda järn vägar ne såväl

beträffande själfva anläggningarnas genomförande som

ock med afseende å därmed sammanhängande förvaltningsåtgärder.

3:o.

Hvad i revisorernas berättelse om granskning af riksgäldskontorets stnsiJrättlitillstånd

och förvaltning blifvit anmärkt eller eljest anfördt har utskottet s«n, m. m.

funnit icke vara af beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något

yttrande; och har utskottet funnit hvad vid läsningen af fullmäktiges

protokoll förekommit ej böra föranleda någon utskottets anmälan eller

hemställan.

4:o.

Då utskottet vid den nu verkställda granskningen af riksgälds- Ånfrihet‘förS

kontorets styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor nksgäUskonhafva

med nit och omsorg uppfyllt sitt viktiga och ansvarsfulla kall, torels styrelse''

tillstyrker utskottet,

Bik. till Riksd. Prot. 1910. 6 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas

full ansvarsfrihet dels för den af Riksdagens

år 1909 församlade revisorer granskade förvaltningen

af riksgäldskontoret under år 1908, dels ock för alla

beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges

protokoll från och med den 20 januari 1909

till och med den 20 januari 1910.

Stockholm den 11 februari 1910.

På bankoutskottets vägnar:

WERNER G-. von SCHWERIN.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

11

Bilaga 1.

Till Riksdagens Bankoutskott.

För Bankoutskottets räkning och med afseende bland annat å Riksgäldsfullmäktiges

uttalande i sin berättelse för år 1909 angående dels den mindre goda ekonomiska

ställningen vid några med statslån understödda enskilda järnvägar, dels

önskvärdheten af att med hänsyn härtill för framtiden de beräkningar rörande tilltänkta

järnvägars anläggningskostnad och afkastningsförmåga, som läggas till grund

för låneunderstödens beviljande, blifva uppgjorda med största omsorg och underkastas

noggrann pröfning, har under den 2 och 4 dennes anhållits om upplysningar

angående dels de bestämmelser, som gälla beträffande granskningen af ansökningar

om låneunderstöd af statsmedel för enskilda järnvägar, dels de af de sökande beräknade,

af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkända och de verkliga kostnaderna

för ett antal uppräknade, merendels äldre enskilda järnvägar.

Med anledning häraf får Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äran anföra,

att förutom de af Riksdagen för dylika statslån stadgade allmänna villkoren

om sökandenas skyldighet att bekosta kontrollundersökning, om fastställande genom

Kungl. Maj:t af arbetsplan och den slutkostnad, som skall läggas till grund för

statslånets beräkning, om statslånets begränsning till högst hälften af den sålunda

fastställda anläggningskostnaden, om en af Kungl. Maj:t för ordnad ledamot i och

en revisor hos bolagsstyrelsen för öfvervakande af statens intressen vid bolagets

förvaltning samt om skyldigheten för bolagen att underkasta sig Kungl. Maj:ts bestämmelser

om samtrafik, kontroller in. in. har Kungl. Maj:t, efter det Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen den 2 april 1906 i saken afgifvit här i afskrift bifogade underdåniga

utlåtande,1) genom nådigt bref den 12 april 1907, jämväl i afskrift här bifogadt,

föreskrifvit bland annat, att arbetsplan rörande järnvägsanläggning, för hvilken statslån

sökes, skall upprättas på ett mera fullständigt sätt än förut varit brukligt, och att Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen skulle, ifall så vore erforderligt, föranstalta om undersökning

på marken. Då det emellertid af den framlagda tablån öfver de 20 senaste åren

1886—1906 utrönts, att endast i några få fall den beräknade kostnaden mera väsentligt

öfverskridits, har Kungl. Maj:t icke funnit erforderligt att i vidare mån än nyss angifvits

till efterrättelse fastställa de af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i bemälda underdåniga

utlåtande den 2 april 1906 föreslagna villkoren om, att arbetsplanerna med

tillhörande kostnadsberäkningar skulle vara upprättade under Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

särskilda förordnande och därmed följande öfvervakande och, att arbetets

utförande skulle ställas under Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll icke

blott beträffande det tillförlitliga byggnadssättet, utan också beträffande skötseln af

'') Se Bil. II, sid. 15.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

hushållningen med de tillgängliga medlen, och att dessa blefve använda till lämpliga

arbeten och för afsedda ändamål.

Kungl. Maj:t har emellertid allenast i ett enda fall uppdragit sådan tekniskekonomisk

kontroll, åt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nämligen öfver användandet

af ett till fullbordande af Osa—Svegs nyligen afslutade järnvägsanläggning år

1905 anvisadt ytterligare statslån på 2,200,000 kronor.

Såsom allmän bestämmelse om sådan teknisk-ekonomisk kontroll, hvarom

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därefter i regel i hvarje särskild! fall hemställt,

har Kungl. Maj:t i förenämnda nådiga bref af den 12 april 1907 anbefallt Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att, därest i visst fall beträffande ett med statslån redan

understödt järnvägsföretag skärpt kontroll öfver arbetenas utförande samt rätta användandet

af de för sådant företag tillgängliga medel skulle på grund af särskilda

omständigheter befinnas nödig, hos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om

meddelande af i sådant afseende erforderliga bestämmelser.

Sådan anmälan har i intet fall af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorts,

då för Styrelsen icke varit på förhand kända sådana omständigheter, som skolat

ligga till grund för dylik anmälan.

Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens bestämmelser för upprättande af

arbetsplaner och kostnadsberäkningar för enskilda järnvägar i allmänhet återfinnas i

Styrelsens bifogade cirkulär den 2 januari 1901 samt i Styrelsens här i afskrift bifogade

Promemoria angående arbetsplaner och kostnadsberäkningar för sådana enskilda

järnvägsanläggningar, för hvilka statslån ifrågasattes. Denna promemoria

har Kungl. Styrelsen i hvarje fall efter år 1906, då statslånefrågor för enskilda

järnvägar handlagts, till efterrättelse tillställt den af Styrelsens distriktschefer, som

förordnats att å marken granska förslagen och beräkningarne.

Sedan sådan yttre granskning af Styrelsens distriktstjänstemän utförts, verkställes

Kung]. Styrelsens slutliga granskning å Styrelsens järnvägsafdelning, där

promemorior upprättas enligt bifogade formulär, hvarefter undertecknad föredragande

i hvarje fall genomgår och slutligen pröfvar den sålunda utförda granskningen.

En ännu mera ingående granskning hos Styrelsen är visserligen planerad,

men torde på grund af Styrelsens begränsade tillgångar ej kunna tillämpas, förrän

Styrelsens arbetskrafter ökats på sätt föreslagits i Styrelsen hos löneregleringskommittén

hvilande förslag härom.

Resultatet af den på senare åren sålunda skärpta kontrollen har icke kunnat

visa sig i större utsträckning, enär de företag, för hvilka förelegat sålunda granskade

förslag, ännu ej äro så färdiga, att slutafsyning kunnat äga rum mer än för

Orsa—Svegs järnväg. I detta fäll, där Styrelsen dessutom utöfvat teknisk-ekonomisk

kontroll vid arbetenas utförande, har emellertid det af bolagets verkställande

direktör, löjtnant A. Aulin den 17 februari 1906 upprättade, af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 30 juni samma år godkända förslaget kunnat så följas, att

de verkliga kostnaderna icke öfverskridit de beräknade.

Beträffande de i Bankoutskottets förteckning af den 4:de dennes och i här

bilagda tablå upptagna järnvägsanläggningarne,1) så grunda sig de flesta af dessa

på äldre förslag, på sin tid upprättade mot lägsta möjliga arvoden och i vissa fall

af personer utan ingenjörsutbildning, hvarför då Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

på den tiden icke själf genom vederbörande tjänstemän verkställde planernas gransk
-

>) Se Bil. III, sid. 21.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

13

ning på marken, äfven större oriktigheter i dessa planer icke uppmärksammades.

Ett exempel af dylik art är Ostra Centralbanan, där det fastställda förslaget enligt

sedermera vunnen erfarenhet varit behäftadt med mycket ödesdigra felaktigheter.

I andra fall torde i regel icke befogad anmärkning kunnat göras mot de framlagda

förslagen, utan beror den uppkomna skillnaden i flere af dessa fall på det sätt,

hvarpå hushållningen med de tillgängliga medlen under arbetstiden och sedermera

handhafts.

Såsom Styrelsen påvisat i sitt ofvannämnda underdåniga utlåtande den 2 april

1906 hafva bolagen icke sällan utfört helt andra och i och för sig dyrbarare anläggningar

än de i arbetsplanerna angifna, och har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

kontroll, som i dessa fall varit af enbart teknisk natur, icke kunnat häremot

göra erinringar, då ändringarna varit, ehuru dyrbara, likväl tekniska förbättringar.

I många fall intagas i de uppgillra slutsummorna utgiftsposter, som alls icke tillhöra

anläggningskostnaderna, hvilka uteslutande äro de kostnader, som innefattas i

de af Kung!. Maj:t fastställda slutkostnadssumnrorna.

I andra fall har icke tillräcklig teknisk sakkunskap fått göra sig gällande

inom bolagens förvaltning o. s. v.

Utan att vidare ingå i dessa detaljer anser Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen

det vara uppenbart, att så länge en fullt sakkunnig och oberoende teknisk-ekonomisk

kontroll icke utöfvas vid de med statslån understödda enskilda järnvägsanläggningarne

i likhet med hvad skett vid fullbordandet af Orsa — Svegs järnvägsbyggnad,

lärer allt för ringa säkerhet föreligga, att äfven fullt riktiga arbetsplaner och kostnadsberäkningar

komma att följas, utan att kostnaderna öfverskridas. Teknisk-ekonomisk

kontroll synes alltså böra vara oskiljaktligt förbunden med fordran på kostnadsberäkningarnas

vederhäftighet.

Beträffande vidare järnvägarnes afkastningsförmåga får Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddela, att redan vid behandlingen hos såväl Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

som Kung! järnvägsstyrelsen af frågorna om koncession för de enskilda

järnvägarne pläga s. k. trafikberäkningar, upprättade af statens eller enskilda

järnvägars tjänstemän, föreligga och underställas granskning, med stöd hvaraf uttalanden

i nämnda styrelser göras beträffande utsikterna för de ifrågavarande företagens

bärighet. Då statslån ifrågasättes, bifogas jämväl dylika utredningar, och

har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del på senare tider i regel fordrat

framläggande af sådana uppgifter.

För att åskådliggöra huru i detta afseende de erhållna resultaten hafva gestaltat

sig, har Styrelsen låtit upprätta bifogade tablå öfver de af Bankoutskottet

den 4 dennes omskrifna järnvägsföretagen.

Häraf framgår att nettobehållningarne rätt mycket växlat i storlek och ibland

nästan uteblifvit.

Äfven på detta område lärer ej de ursprungliga beräkningarne och planläggningarne

kunna lämna någon säker grund för resultatens bedömande.

Liksom vid järnvägsarbetenas utförande lärer äfven vid järnvägstrafikens besörjande

det ekonomiska slutresultatet i hög grad bero på det sätt, hvarpå förvaltningen

skötes. Denna kan skötas dyrbart, och den kan skötas billigt. Resultatet

beror vidare på konjunktursfrågor, hvilka svårligen i beräkningen rörande afkastning^

kunna tagas i betraktande.

Resultatet är gifvetvis också beroende på trafikens storlek. Beräkningar

häröfver låta sig verkställas med ganska stor tillförlitlighet, då det gäller lokal
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

trafikens minimum, men då som oftast är fallet frågan är om att fixera transitotrafikens

värde för beräkning af järnvägarnas afkastningsförmåga, inträder under

alla förhållanden osäkerhet.

Transitotrafikens vägar ändras nämligen med tillkomsten af nya trafikleder,^

järnvägar, kanaler, hamnar in. in., hvithet icke lärer med någon större grad af

säkerhet kunna förutses vid afkastningsberäkningarnes utförande för tilltänkta nya

järnvägar.

I regel utgör dock den säkrare lokaltrafiken ett så pass säkert stöd för företagens

ekonomi, att utsikter icke desto mindre finnas för gynnsamma resultat.

För öfvervakande af järnvägsbolagens verksamhet, i hvad denna kan hafva

inflytande på statens trygghet, för att statslånen varda till afsedt ändamål använda,

och att bolagens förbindelser mot staten i öfrigt blifva vederbörligen uppfyllda, förordnar

Kung!. Maj:t enligt nådig instruktion den 22 oktober 1892 särskild ledamot

i järnvägsbolagens styrelser, men har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i regel

icke någon som helst befogenhet att i dessa afseenden inverka på eller öfvervaka

ekonomiseringen vid de järnvägsanläggningar, som väl erhållit statslån, men ej fullgöra

sina därmed åtagna förbindelser.

Ett förhållande, som synes anmärkningsvärd! särskildt med afseende på statens

förbehållna inlösensrätt till de statslåneunderstödda järnvägarne, är, att, såsom af

allmänna svenska järnvägsstatistiken framgår, vissa jämvägsförvaltningar årligen

höja slutkostnadernas storlek. I de fall detta beror på, att kostnaderna för de

årliga underhållsarbetena påförts anläggningssummans storlek, äro uppgifterna påtagligen

icke riktiga.

Såsom en sammanfattning af dessa meddelanden får Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhålla, att för erhållande af nöjaktig öfverensstämmelse mellan

beräknade och verkliga anläggningskostnader och afkastningsresultat vid enskilda

med statslån understödda järnvägar torde erfordras,

att en teknisk-ekonomisk kontroll anordnas för öfvervakande, att de beräkningsgrunder,

som följts vid lånens anvisande, också lända till efterrättelse vid företagens

utförande och förvaltning.

Åberopade bilagor bifogas.

Stockholm den 7 februari 1910.

FRIDOLF WIJNBLADH.

B. Stafsing.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

15

Bil. II.

Till Konungen

angående kostnadsberäkningar och kontroll öfver

enskilda järnvägsbyggnader, för Indika låneunderstöd

af statsmedel begärts.

Genom nådigt bref den 16 juni 1905 har Eders Kungl. Maj:t, med öfverlämnande

af ett tryckt exemplar af Riksdagens skrifvelse den 18 maj 1905 angående

beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning af järnväg från Orsa till Sveg,

anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att till Eders Kungl. Maj:t inkomma med

yttrande och förslag med anledning af hvad Riksdagen i sin berörda skrifvelse anfört

om angelägenheten af att för framtiden större omsorg och noggrannhet af vederbörande

ämbetsverk ägnades åt granskning af de kostnadsberäkningar, som i enlighet

med Riksdagens föreskrifter beträffande den till Eders Kungl. Maj:ts disposition ställda

lånefonden för enskilda järnvägsanläggningar skulle läggas till grund såväl för bestämmandet

af det belopp, hvarmed i hvarje fall lån från fonden skulle kunna utgå

som ock vid pröfning, huruvida ett jämte statslånet fullt tillräckligt enskildt kapital

funnes att tillgå för anläggningens utförande.

Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts sålunda gifna föreskrifter får väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse framgår, att, sedan Eders Kungl. Maj:t

i proposition till Riksdagen framställt förslag att åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag

måtte till fullbordande af den påbörjade järnvägsanläggningen mellan

Orsa och Sveg kunna å det af Riksdagen enligt skrifvelse den 7 maj 1901 till låneunderstöd

för enskilda järnvägar beviljade och till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

ställda extra anslag af 7,500,000 kronor anvisas ytterligare ett låneunderstödsbelopp

af 2;200,000 kronor utan iakttagande af de i Riksdagens berörda skrifvelse

stadgade villkor men med vissa förbehåll, Riksdagen vid behandling af nämnda

förslag till en början erinrat, hurusom det för anläggningen af järnväg från Orsa

tiR Sveg ursprungligen uppgjorda kostnadsförslaget slutat på en summa af 4,436,000

kronor med rullande materiel och 3,700,000 kronor utan sådan materiel; att, sedan

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i utlåtande af den 18 februari 1901 på anförda

skäl förklarat sig icke hålla för osannolikt, att järnvägen skulle kunna fullbordas

för det sålunda beräknade kostnadsbeloppet, Eders Kungl. Maj:t den 15 mars samma

år fastställt berörda kostnadsberäkning, i hvad den afsåg järnvägens anläggning

utan rullande materiel, samt för anläggningens utförande beviljat Orsa—Härjeådalens

jämvägsaktiebolag ett statslån till den beräknade kostnadens halfva belopp eller

1,850,000 kronor; att bolaget af det beviljade lånebeloppet utbekommit 1,233,000

kronor, och att på järnvägsanläggningen nedlagts sammanlagdt omkring 3,100,000

kronor, men att för anläggningens fullbordande numera af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknats vara erforderligt ytterligare 2,700,000 kronor, hvilket belopp

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

emellertid på af föredragande departementschefen anförda grunder ansetts höra höjas

till omkring 2.886,000 kronor; och att kostnaden för järnvägen utan rullande materiel

sålunda antages komma att belöpa sig till omkring 6,000,000 kr. i stället för det

i fastställda kostnadsförslaget beräknade 3,700,000 kronor, hvarefter Riksdagen

vidare anfört att i de nya kostnadsberäkningarne visserligen hade, såsom och vid

det redan utförda arbetet å banan skett, den från början bestämda maximilutningen

af 16: 1000 nedbragts till 14: 1000, hvarjämte minimikurvradien ökats från 300 till

400 meter, att den af lutningsförhållandenas förbättring föranledda kostnadsökningen

torde, på sätt särskildt påpekats till det mesta motvägas af besparing i följd af den

minskning i våglängden, som vid banans omskakning vunnits, och att på det hela

det icke kunde bestridas, att den kostnadsberäkning, som lagts till grund för bestämmande

af statslånets belopp varit synnerligen otillförlitlig, att. liknande förhållanden

hade, om än ej i så hög grad som här vore fallet, förekommit äfven med afseende

å derå andra enskilda järvägsanläggningar, för livilkas utförande statslån under

senare tider beviljats; att i dessa fall vederbörande järnvägsbolag emellertid funnit

utväg att, hufvudsakligen genom enskild upplåning anskaffa medel, till banans fullbordande

men att följden af felberäkningen mången gång blifvit, att järnvägsföretaget

under en lång följd af år fått arbeta med stora ekonomiska svårigheter och icke

kunnat fullgöra sina förbindelser till staten, samt att i anledning af dessa förhållanden

Riksdagen ansett sig böra framhålla angelägenheten af att för framtiden

större omsorg och noggrannhet af vederbörande ämbetsverk ägnades åt granskning

af de kostnadsberäkningar, som i enlighet med Riksdagens föreskrifter beträffande

den till Eders Kungl. Maj:ts disposition ställda lånefonden för enskilda järnvägsanläggningar

skulle läggas till grund såväl för bestämmande af det belopp, hvarmed

i hvarje fall lån från fonden skulle kunna utgå som ock vid pröfning, huruvida

ett jämte statslånet fullt tillräckligt enskildt kapital funnes att tillgå för anläggningens

utförande. . , Tr . ,, . ,

Då nu Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämlikt Eders Kungl. Maj:ts nadiga

befallning har att afgifva icke''blott yttrande utan äfven förslag med anledning af

hvad. Riksdagen sålunda anfört, anser sig styrelsen för klargörandet af de synpunkter,

som vid förslagets upprättande böra iakttagas, så vidt möjligt böra redogöra

för omfattningen af anmärkta missförhållandenas förekomst och de orsaker, som

hufvudsakligen framkallat desamma.

Ur de för styrelsen tillgängliga handlingarna har styrelsen sålunda inhamtat

om de med statslån på senare tider exempelvis efter 1887 fullbordade enskilda järnvägsanläggningarna,

att de till grund för statslånens beviljande lagda beräknade

kostnaderna och de för järnvägsanläggningarnas fullbordande utgjorda verkliga kostnaderna

hafva uppgått till de respektive belopp, som för hvarje sådan järnväg an
gifves

i följande tabell.1) . , „ , „ .

Af denna tabell framgår sålunda, att verkliga kostnaden i de flesta fall visserligen

något men dock i regel obetydligt öfverskridit den beräknade.

Beträffande särskildt den af Riksdagen i detta afseende omförmälda .Osa —

Svegs järnväg har af den förnyade granskning styrelsen numera varit, i tillfälle utföra*

öfver det för första statslånets bestämmande fastställda kostnadsförslaget, också

otvifvelaktigt framgått-, att dessa beräkningar varit alldeles för låga. Det af sökande
-

*) Denna tabell har ansetts kunna här uteslutas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets Utlåtande Nr 3.

17

bolaget för statslånets erhållande åberopade kostnadsförslag^ var emellertid upprättadt

af en med orts- och lokalförhållandena väl förtrogen och van undersökningsförrättare

och torde granskning på marken ej hafva verkställts genom annan af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen för ändamålet förordnad sakkunnig. Styrelsen har dock

icke i behåll några handlingar eller promemorior, som utvisa på hvilka grunder

styrelsens dåvarande ledamöter ansett sig kunna på sätt skett godkänna dessa kostnadsförslag.

Enahanda förhållande äger jämväl rum beträffande Klippan - Röstånga, Sala

— Gysinge—Gäfie och Linköping—Kisa—Vimmerby järnvägar vid hvilka de beräknade

kostnaderna jämväl väsentligt öfverskridits.

Beträffande åter de öfriga, i förestående tabell upptagna, järnvägsanläggningar

där den beräknade och den verkliga kostnaden i någon mån öfverskrider eller

understiger den beräknade, anser styrelsen, att skiljaktigheterna icke är o så stora,

att de beräkningar, som legat till grund för statslånens anvisande i dessa fall, kunna

med bestämdhet sägas vara felaktiga, då ju skiljaktigheterna kunna bero icke

allenast på konstnadsberäkningarnas större eller mindre noggrannhet utan äfven på

bland annat den hushållning, som följts vid arbetenas verkställande eller på de

ändringar af tillhörande arbetsplaner, som i de flesta fall föreslagits vid företagets

genomförande.

Allmänt bekant är ju att arbetsföretagens ledning utöfvar det största inflytande

på arbetskostnaderna, och på denna arbetsledning eller hushållning har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen icke haft att utöfva något som helst inflytande.

Lika känd! är också att vid järnvägsanläggningars utförande man följt helt

andra detaljbestämmelser än dem, som legat till grund för statslånets anvisande,

och hafva i regel dessa afvikelser afsett förbättringar, såsom lutningarnas minskande,

kurvradiernas ökande, ökning af banvallens bredd, höjning af rälsvikten,

förstoring af husbyggnaderna och ökande af deras antal.

Mot dessa förbättringar bär Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen så mycket mindre

kunnat hafva något att invända, som styrelsen icke haft att taga någon kännedom

om eller utöfva något inflytande på bolagens ekonomi, hvilken skötts helt och hållet

efter bolagens egna godtfinnanden. Ej ens vid statslånens anvisande har det i regel

ansetts nödigt, att styrelsen skulle utreda, huruvida lånetagaren förfogat öfver så

stort belopp, att detta jämte statslånet uppginge till den storlek, som enligt kostnadsberäkningarna

vore erforderlig för arbetets fullbordande. Först på senaste tid

har af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dessa afseenden fordrats ekonomisk utredning,

som dessförinnan vanligen verkställts i civildepartementet.

Den granskning, som numera utföres i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

öfver kostnadsberäkningar, hvilka läggas till grund för anvisande af statslån till

enskilda järnvägar, är dock i regel förenad med granskning på fältet genom en af

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemän, och sker enhetsprisernas uppskattning

med stöd af de uppgifter styrelsen härom inhämtar från nyss fullbordade eller pågående

arbeten af liknande beskaffenhet.

De omständigheter som i synnerhet inverka på anläggningskostnaderna fölen

järnväg och som ofta nog ej med nöjaktig noggrannhet iakttages vid förslagens

upprättande och kostnadsberäkningarnas utförande äro bland annat förekomsten af

berg i skärningar, som på ytan synas bestå af jord, terrängens sidosluttning, som medför

ökade massor och behof af vattnets afdikning ofvan skärningarna, samt, då fråga

är om bankar på land eller än mera i vatten, stora sidoförskjutningar eller vertikala

Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 6 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

sättningar, längden af de vägar, som de utschaktade jord- och bergmassorna måste

transporteras, förekomsten af upplag samt sidotag, vattenafloppens storlek och antal,

svårigheter vid grundläggningar för broar och konstbyggnader i och under vatten,

byggnadsgrundernas beskaffenhet tillgången på duglig byggnadssten för broar, trummor

och husbyggnader, tillgången på ballastgrus; husbyggnadernas antal och nödiga

storlek, enhetsprisemas afpassande efter orts- och tidsförhållandena, samt att i dessa

priser bör ingå de And hvarje arbete förekommande s. k. faux frais eller kostnader

för diverse extra arbete och förlustig genom otjänlig väderlek och materialiernas

mindre goda beskaffenhet eller tillfälligt förslösande af materiel och arbetskraft,

oväntadt höga fordringar för tillstånd till anslutningar till angränsande banor, oberäknade

kostnader för kapitalanskaffning eller höga administrationskostnader, rullande

materielens omfattning och beskaffenhet med flera på slutresultatet inverkande faktorer.

Häraf torde framgå, att såväl kostnadsförslagens upprättande som deras

granskning och anläggningens utförande bero på iakttagande af så många omständigheter

och åtgärder, att endast den största noggrannhet och sakkunskap kan tillförsäkra

goda resultat.

Tillser man då huru dessa angelägenheter i verkligheten handhatvas, skall

man finna till en början att själfva järnvägsundersökningarna och upprättandet af

kostnadsförslagen i de flesta fall verkställas mot en så ringa ersättning, att det är

otänkbart, att mera ingående utredning därför skall kunna förebringas, och i många

fall utlämnas dessa undersökningsarbeten på entreprenad till den minstbjudande utan

hänsyn till om den som erhåller uppdraget förvärfvat den sakkunskap och erfarenhet

i såväl byggnads- som undersökningsfrågor, hvilka äro oundgängligen nödvändiga för

ernående af tillförlitliga resultat. Oftast gå hitressena till en början ut på att påvisa,

att företaget kan genomföras för en kostnad, som ej är afskräckande, och då

fråga är om statslån, där halfva beräknade kostnaden skall bestridas genom de

sökandes egna medel, håller sig inom gränserna för de belopp, som kunna anskaffas

genom aktieteckningar eller andra tillskott.

Sedan förslagen upprättats, äro förslagsställarne ofta nog ställda helt och hållet

utom frågan och ansvarsfria för utgången. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måste

dock, om förslagen icke skola helt och hållet med åtföljande tidsutdräkt och kostnader

omarbetas, taga de flesta af förslagsställarnes uppgifter för goda. _

Visserligen har styrelsen under de senare åren i regel låtit en af sina tjänstemän

på marken granska de ingifna planernas riktighet, men denna granskning kan

dock ej blifva så effektiv, som om förslagen från början upprättades af dessa inför

Styrelsen ansvariga tjänstemän.

Inom styrelsen sker granskningen i den utsträckning tillgången på personal

i förhållande till den alltmera ökade arbetsbördan medgifver.

Mest svårberäkneliga torde därvid vara de kostnader, som erfordras för anslutning

till andra järnvägar, då i regel icke aftal härom äro afslutade eller kunna

. afslutas vid den tidpunkt, då statslånen sökas. _ .

För skötseln af arbetenas utförande samt för hushållningen med de tillgänghga

medlen råda ensamt järnvägsföretagens förvaltning och har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

icke något som helst inflytande härpå.

Det står sålunda dessa förvaltningar fritt att utföra anläggningarna på långt

dyrbarare sätt än planen angifver.

På sätt ofvan nämnts utföras också järnvägarna ofta nog med bredare bankar,

jämnare lutningar, större kurvradier, tjockare ballast, tyngre räls, dyrbarare hus
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

19

byggnader och större förvaltningskostnader än förslagen afsett, och blifver således

i dessa fall skillnaden mellan de beräknade och de verkliga kostnaderna helt och

hållet oberoende af de utförda kostnadsberäkningarnas tillförlitlighet. Om sedermera

företagen, på grund af de uppdrifna anläggningskostnaderna, iråka långvarigt ekonomiskt

betryck, så torde skulden härför böra tillskrifvas ensamt vederbörande

järnvägsförvaltning och hvila! i intet afseende på Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Då icke desto mindre öfverskridandet af de beräknade kostnaderna torde

verka skadligt i vidsträckt omfattning, lärer det ligga stor vikt uppå att sådan

ordning införes vid järnvägsföretagens genomförande, att detta i möjligaste mån

undvikes.

Till ernående häraf anser Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen följande åtgärder

böra vidtagas.

Do undersökningarna för upprättande af arbetsplaner och kostnadsberäkningar

skola utföras på mera fullstädigt och tillförlitligt sätt än hittills varit brukligt.

2:o arbetsplanerna skola upprättas på sådant sätt, att medelst plan- och profilritningar

samt nödiga tvärsektionsritningar, arbetsbeskrifningar och kostnadsberäkningar

framgår såväl storleken af som kostnaden för alla förekommande arbeten.

3:o arbetenas utförande och de tillgängliga medlens användande skola underställas

en verksam kontroll.

Beträffande då till en början den under Do angifna åtgärden, finner styrelsen

syftemålet härmed säkrast och bäst uppnås, om de ifrågavarande arbetsplanerna och

kostnadsberäkningarna upprättas på sökandenas bekostnad men genom de styrelsens

tjänstemän, eller andra sakkunnige, som styrelsen därtill förordnar.

för möjliggörande af arbetsplanernas tillförlitliga granskning i Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen fordras, att dessa planer äro så upprättade, att alla förekommande

arbeten kunna af dem beräknas och således att förekomsten af berg-,

jord- och sidoschakter samt upplag äfvensom markens sidolutning och öfriga på

kostnaderna inverkande faktorer uppgifva^ med full tillförlitlighet och i enlighet

med Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreskrifter.

Den under 3:o omnämnda kontrollen öfver arbetenas utförande och rätta

användandet af de för järnvägsanläggningens utförande tillgängliga medlen anser

styrelsen kunna ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den kontroll, som

Eders Kungl. Maj:t föreskrifvit beträffande användandet af det till fullbordande af

järnvägen Orsa—Sveg anvisade ytterligare lånebeloppet af 2,200,000 kronor. Härvid

torde dock kunna vidtagas den förenklingen, att den för detta ändamål utsedde kontrollanten

jämväl förordnas dels att jämlikt nådiga instruktionen af den 22 oktober

1892 vara den af Kungl. Maj:t förordnade ledamoten i järnvägsbolagets styrelse,

dels att vara den i koncessionshandlingarna omförmälde statens öfvervakande ingenjör

för arbetenas utförande.

Med stöd af hvad sålunda anförts får Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i

underdånighet hemställa, att utöfver de villkor, som hittills plägat af Riksdagen

uppställas för erhållande af lån ur fonder för understödjande medels lån af enskilda

järnvägar, som skola upplåtas för allmän trafik därjämte måtte för erhållande af

dylikt lån af Eders Kungl. Maj:t stadgas;

att nya arbetsplanerna med tillhörande kostnadsberäkningar för sådan järnvägsanläggning

skola vara på sökandens bekostnad upprättade af den Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tjänsteman eller annan sakkunnig person, som därtill af Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen efter ansökan på sökandes bekostnad förordnas, äfvensom

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

att redan förut genom annan person upprättad arbetsplan, som lägges till grund för

ansökan om statslån, skall vara granskad på marken af en af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

på sökandes bekostnad förordnad tjänsteman eller annan sakkunnig

person

att arbetsplanerna enligt Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsens särskilda föreskrifter

upprättas på sådant sätt, att däraf medels plan- och profil- samt nödiga

tvärsektionsritningar, arbetsbeskrifning och kostnadsförslag med full tydlighet framgår

de för företaget erforderliga arbetenas storlek och samtliga kostnader;

att för utöfvande under Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen af en enligt särskild

instruktion närmare angifven kontroll öfver arbetenas utförande för fullbordande af

dylik järnvägsanläggning och öfver rätta användandet af de för vidkommande järnvägsaktiebolag

tillgängliga medlen må af Kungl. Maj:t efter förslag af Yäg- och

vattenbyggnadsstyrelsen utses en sakkunnig person, som jämväl må förordnas dels

att jämlikt nådig instruktion af den 22 oktober 1892 vara den af Kungl. Maj:t

förordnade ledamoten i järnvägsbolagets styrelse, dels att vara statens öfvervakande

ingenjör för arbetenas utförande.

Slutligen torde på sätt Riksdagen ifrågasatt redan i Yäg-och vattenbyggnadsstyrelsen

och före afgifvande af underdånigt utlåtande med tillstyrkande af statslån

till enskilda järnvägsanläggningar, af lånesökanden förebringas fullständigt bevis om

förfogande af penningemedel, som jämte statslånen äro tillräckliga för järnvägsanläggningens

utförande.

Stockholm den 2 april 1906.

Underdånigst

FRIDOLF WIJKBLADH.

B. Stafsing.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.

21

Bil. III.

P. M.

angående kostnader för en del äldre enskilda järnvägar, där annuiteten

å erhållet statslån ej tillfullo gäldats.

Järnvägens namn.

Spår-

vidd

m.

Längd

km.

Trafik-

till-

stånd

år.

Kostnad-

enl.

konces-

sionsför-

slaget.

Vid

statslånets

beviljande

beräknad

och

fastställd

kostnad.

Verklig

kostnad

vid

afsyning.

Västervik—Åtvidaberg—Bersbo............

0.SD1

86.1

1879

3,250,000

3,250,000

3,177,000

Siljans *) ..........................................

1.435

37.0

1884

1,953,000

1,754,000

1,819,000

Karlsdal-Grythyttehed (Svartälfs järnv.)

35.9

1889

682,000

704,000

802,900

Hesseholm—Vittsjö *) ......................

»>

22.o

1890

678,000

679,400

747.200

Norra Södermanlands ........................

»»

121.7

1895

3,565,000

3,600,000

3,898,000

Norrköping—Söderköping - Vikbolandet

0.891

62.7

1895

1,480,000

1,434,000

1,601,000

Orsa —Sveg.......................................

1.435

123.0

1909

—

6.000,000

5,999,000

Östra Blekinge **) ..............................

1.067

43.0

1899

992,800

1,075,000

1,132,000

Klintehamn—Roma ...........................

0.S91

23.0

1898

430,000

430,000

436,200

Slite—Roma ...................................

>»

33.4

1902

680,000

680,000

779.800

Östra—Centralbanan.....................

1.435

100.o

1902

3,285,000

3,420,000

5,045,000

j Sala—Gysinge—Galle ........................

J»

98.5

1901

3,092,000

3,092,000

4,037,000

i Kjäflige —Sjöbo .................................

„

48. s

1906

1,872,000

2,400,000

2,836,000

Sköfde — Axvall .................................

0.891

21.3

1904

739,500

739,500

926,900

Valdemarsvik—Söderköping ...............

- i

39.3

1906

1,118,000

1,183,000

1,805,000

) För dessa järnvägar är kostnaden angifven utan rullande materiel, för alla öfriga med

rullande materiel.

) Statslån för denna järnväg var af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afstyrkt.

Bih. till Biksd. Prat. 1910. 6 Samt. 1 Afd. 3 Höft. 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:17 Skrifvelse till Konungen, angående kontrollen öfver de med statslån understödda enskilda järnvägarne. s. 10 i texten
  2. Rskr. 1910:14 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et, i anledning af verkställd granskning af riksgäldskontorets förvaltning. a1 i texten