Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och mellersta Sverige.

1910-05-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1910:80, Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och mellersta Sverige.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.

1

tfr 80.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1910 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående omläggning af förvaltningen utaf de

allmänna skogarna i södra och mellersta Sverige.

(2:a A.)

Uti en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande

behandling öfverlämnad motion (nr 35) har grefve R. G.

Hamilton hemställt, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t behagade snarast möjligt låta utreda lämpligheten

af en omläggning af förvaltningen och skötseln af kronoparkerna

och andra allmänna skogar i södra och mellersta delarna af landet i sjette

att åstadkomma förbättrad och intensivare skogsvård, större afkastning

af statsskogarna samt ökad arbetsförtjänst och möjlighet att bilda nya

arbetarehem på ifrågavarande skogar, äfvensom att Kungl. Maj:t ville för

Riksdagen framlägga de förslag, hvartill en dylik utredning kan komma

att föranleda.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Under de senare åren ha i vårt land framställts starka kraf på

reformer rörande förvaltningen af statens skogar. Huru dessa reformer

bäst skola genomföras, därom äro meningarna delade. Däremot torde

enighet råda däruti, att något bör göras. Såsom stöd härför tillåter jag

mig åberopa flera öfverläggningar vid skogsvårdsföreningens årsmöten,

jBih. till Riksd. Prot. 1910. 8 Sami. 38 Häft. (Nr 80.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.

På grund af uttalande vid ett af dessa möten har Kungl. Maj:t tillsatt

den s. k. norrlänska skogskommittén, som fått till uppgift att verkställa

utredning angående de åtgärder, som böra vidtagas för åstadkommandet af

en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda enskilda

skogarna i Dalarne och Norrland. Denna kommitté lär under innevarande

år hinna afsluta sitt arbete och framlägga riktlinjerna för en norrländsk

skogspolitik.

Men äfven om behofvet af reformer är störst beträffande de norrländska

skogarna, håller jag före, att många förbättringar också äro af

nöden i fråga om förvaltningen af statsskogarna i södra och mellersta

delarne af landet. Skogsskötseln torde allt fortfarande vara alltför extensiv

äfven i dessa trakter. I denna min uppfattning har jag blifvit styrkt af

flera fackmän.

I efterföljande tabell har jag sökt sammanställa några siffror ur

domänstyrelsens tre senaste berättelser, för åren 1905—1907. Dessa

siffror äro dock endast ungefärliga och återgifvas med all reservation.

Afverkningen t. ex. afser endast försåldt virke, och personalen har äfven

att öfvervaka ett större område andra allmänna skogai1, såsom ecklesiastika

boställsskogar in. fl.

Areal och afkastning af kronomärke!'', kronoflygsandsfält och från arrendet

undantagna skogar till utarrenderade kronodomäner

söder om Dalarne.

År

Areal

Bruttoafkastning

Utgifter

Netto-

behållning

Afverkning

Inägor

har

Skogsm.

har

Summa

har

å inägorna

(arrendemedel)

kr.

å skogsm.

kr.

per

har

kr.

af reserva- tions- anslag till

skogarnas

skötsel

för perso- nal och

förvaltn.

i allt

kr.

per

har

kr.

i allt

kbm.

por

har

kbm.

1S03

24,674

342,472

367,146

omkr. 248,000

1,259,000

3,7

882,000

350,000

27,000

0: 08

270,000

0,8

ISO:

-

-

-

. 255,000

1,613,000

4,7

953,000

d:o

310,000

0: SO

310,000

0,9

1907

26,045

360,090

380,135

» 268,000

2,086,000

5,8

996,000

d;o

740,000

2: 60

300,000

0,8

9 grund af högkonjunkturerna år 1907 har afkastningen varit större än föregående år, men torde åter

nedgått sedan dess. I någon mån kanske också löneregleringen för skogsstaten från och med 1909 nedbringat nettobehållningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.

3

Anmärkas bör också, att en stor del af de i tabellen upptagna kronoparkerna

äro nyinköpta och omfatta stora arealer kala eller ofullständigt

beväxta marker. Det oaktadt torde man dock få anse atkastningen vara

ganska ringa. Dessutom torde hjälpgallringen och tillvaratagandet af

mindre värdefullt virke vara eftersatt. Undantag utgöra likväl, enligt

meddelad uppgift, Gran vikens och Tivedens revir i Västergötland samt

Karlsby kronopark i Östergötland, där såväl skogsskötsel som afverkningen

sker på ett fullt tillfredsställande sätt.

Beträffande särskildt de ecklesiastika skogarna torde ingen meningsskiljaktighet

råda därom, att skogskap italet ej utnyttjas såsom det borde.

Äfven äldre kronoparker torde sällan komma upp till en tillfredsställande

produktionssiffra.

Såsom exempel på intensiv skogsskötsel framhålles ofta vården af de

tyska skogarna. Med dessa skogar kunna visserligen ej de svenska direkt

jämföras, men skillnaden mellan produktionsförmågan hos skogarna i södra

och mellersta Sverige samt skogarna i Tyskland är ej så synnerligen stor.

Härtill kommer, att de svenska skogarna äro lättare och således billigare

att föryngra. Jag tillåter mig därför anföra några siffror ur skogsstatistiska

meddelanden i Skogsvårdsföreningens tidskrift.

I Preussen afverkades år 1907 å statsskogarna 4,3 kubikmeter per

hektar, hvarå bruttoinkomsten utgjorde 43,45 mark, och nettot 25 mark

per har.

I Sachsen afverkades samma år 5,5 kubikmeter, som inbringade i

brutto 94,15 mark, och i netto 34,29 per har.

1 Wurtemberg afverkades år 1906 ej mindre än 5,8 kubikmeter per

har. Bruttoinkomsten häraf belöpte sig till 101,6 mark och nettot till

67,86 mark.

Dessa siffror äro ju synnerligen vackra. Men likväl höjas i Tyskland

ropen på reformer i syfte att erhålla ändå större afkastning från

statsskogarna.

En af orsakerna till de mindre gynnsamma förhållandena å statens

skogar torde dock kunna förklaras genom bristen på arbetsfolk, en annan

åter torde bero på den omständigheten, att personalen är för fåtalig samt

tyngd af alltför mycket improduktivt skrifarbete.

I detta sammanhang tillåter jag mig anföra några tänkvärda ord

af G. Kuylenstjerna i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909, häftet 10.

Han skrifver bland annat:

»Det heter, att om skogarna också för tillfället icke lämna så stor

ränta, så har jag i stället ökadt kapital. Detta är dock sant endast med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.

modifikation. Ty om jag försummar mina gallringar, hvad blir följden?

Hur mången affär har icke gått, går och kommer att gå i kull af skäl,

att räntor hopas på räntor. Gallras ej, när så bör ske, får jag dels dragas

med onödigt stora räntor, dels inträffar det, att träd i skogsbestånd, som

för länge hållits täta, erhålla så svaga toppar, att de icke efter gallringen

någonsin få kraft att förränta, hvad som fordras, äfven om de beredas

nödigt utrymme.

Men försummelserna gälla ej blott gallringsvirket. Stubbar och grenar

komma ofta ej till nytta, ehuru de i de delar af landet, som ligga söder

om Dalälfven, väl betala de kostnader, som äro förenade med deras tillgodogörande.

Äfven härvidlag gå dock vissa delar af Bergslagerna i

spetsen, under det att på andra håll knappast en enda stubbe tillvaratages,

och det till och med i mycket skogfattiga trakter.

För att finna förklaring till dessa missförhållanden måste man tänka

på dels oförmågan hos folket att börja med något nytt, dels vinningslystnaden,

som icke i första hand söker utnyttja den litet gifvande driften,

dels bristen på kapital, som jämväl försvårar drifvandet af en rörelse, för

hvilken omkostnaderna endast obetydligt understiga bruttoafkastningen.

Men jag vågar påstå, att icke blott där behållningen blir ringa, utan

ock på många ställen där gallrings- och ljushuggningar lämna goda och

synnerligen goda resultat, så försummas dessa åtgärder. I de flesta fäll

är eller åtminstone uppgifves skälet vara brist på folk. Granskas frågan

närmare, torde åtminstone i de allra flesta fall folk kunna fås från andra

trakter, om blott bostäder funnes att erbjuda. Nå, om det redan nu,

särskildt på många statsskogar, visar sig svårt att utföra en hel del arbeten,

som genast lämna visserligen en liten men dock någon behållning och

bidraga till ökad afkastning i framtiden, huru skall man då i framtiden

kunna på ett rationellt sätt tillgodogöra sig afkastningen af de kapital,

som hopats å många ställen särskildt å våra nyinköpta och äldre kronoparker

genom ständigt ökade ej uttagna tillväxter? Jag skulle vilja tillråda,

att åtgärder i tid vidtoges, så att bofast folk finnes i den mån

sådant erfordras för nödiga afverkningars bedrifvande. Att lita på tillfälligt

arbetsfolk är icke lämpligt. Enligt hvad erfarenheten visar erhålles

sådant uteslutande om vintern och behöfves då för andra arbeten än

gallringar samt grenveds oeh stubbars tillvaratagande, hvithet sistnämnda

arbete ej heller vintertiden kan utföras. Alla skogsarbeten utföras dessutom

bäst af vant folk. Nej, utlägg icke småtorpen, vidmakthåll dem,

som finnas, och uppbygg, i den mån de behöfvas, dem, som en gång

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.

5

utlagts, samt anlägg nya. På detta sätt torde man finna räddningen;

ty där goda bostäder finnas att bjuda på, fås städse folk, om ock förtjänsten

i öfrigt icke är så särdeles hög.»

Under den senaste tiden hafva skarpa angrepp riktats mot statens

skogsförvaltning med anledning af att den utlagt eu stor mängd torp till

skog samt härigenom beröfvat kronoparkerna nödiga arbetskrafter. De

svårare försyndelserna härutinnan lära dock ha skett under 1870- och

1880-talen. Undertecknad anser emellertid, att många områden å kronoparkerna

kunna med fördel upplåtas till hem åt skogsarbetare. Härigenom

skulle kunna skapas tusentals hem, och staten finge sitt nödiga skogsvårdsarbete

utfördt. Att uppställa en beräkning öfver det antal skogsarbetare,

som kan med fördel sysselsättas på viss areal, är icke möjligt annat än

för hvarje särskildt fäll. En framstående skogstjänsteman har emellertid

meddelat, att på den revirdel han själf förvaltar borde kunna sysselsättas

en skogsarbetare för hvart 80:de tunnland.

De önskemål, som beträffande skötseln af statens skogar i södra

och mellersta delarna af landet böra eftersträfvas, äro enligt min mening:

»Förenkling i förvaltningen, större befogenhet men också större ansvar

för den förvaltande personalen.

Intensivare skötsel af såväl själfva kronoparkerna som alla andra

allmänna skogar, som stå under statens kontroll, för att af desamma erhålla

högre afkastning.

ökad personal och öfrig arbetskraft för skötseln af skogarna, särskildt

genom anställande af fasta skogsarbetare, hvarigenom möjlighet kunde

beredas ett större antal svenska medborgare att erhålla hem och arbetsförtjänst

å kronoparkerna. Emigrationen torde ock i afsevärd grad härigenom

kunna motverkas.»

I statshushållningen intaga kronoskogarna numera en så viktig ställning,

att ingenting bör försummas för att genom en ändamålsenlig vård och

förvaltning af desamma söka uppdrifva deras afkastning. Utskottet finner

sig därför böra instämma i syftet med ifrågavarande motion.

Med anledning af den tabell öfver areal och afkastning af kronoparker,

kronoflygsandsfält och från arrendet undantagna skogar till utarrenderade

kronodomäner söder om Dalarne, som motionären sammanställt

och i motionen meddelat, har utskottet, då motionären därvid, såsom

han själf an ty dt, icke varit i tillfälle att meddela exakta uppgifter,

införskaffat en inom domänstyrelsen upprättad tabell i ämnet, hvilken

utskottet härmed meddelar:

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.

Areal och afkastning af kronoparker, kr ono flygsands fält och frän arrendet

undantagna skogar till utarrenderade kronodomäner;

allt söder om Dalarne.

Areal

Brutto-

afkastning

U t

gift

e r

Nettobe-

hållningen

Aftorkning

År

Pro-

duktiv

skogs-

mark

af reservations- anslaget

År-

Till

Inägor

Summa

i allt

pr har

total-

summa

däraf

till ny- byggn.o.

rende-

afkast-

ning

perso- nal

m. m.

Summa

i allt

pr har

i allt

pr har

liar

kar

har

kr.

ki.

kr.

reparat.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kbm.

kbm.

1905

25,694

263,334

294,028

1,507,000

5: 13

882,237

110,201

23,800

350,000

1,256,037

250,963

0: 85

329,864

1,23

1906

20,082

276,0G7

302,149

1,868,000

6; 18

952,512

107,478

20,400

350,000

1,322,912

545,088

1: 80

373,741

1,35

1907

27,161

289,798

316,959

2,354,000

7: 43

995,922

118,058

20,400

350,000

1,366,322

987,67S

3: 12

361,504

1,25

1903

27,429

298,794

326,403

2,081,000

6: 38

1,188,000

198,549

18,400

350,000

1,556,400

524,600

1: 61

385,276

1,29

Skiljaktigheterna mellan de båda tabellerna, i hvad de afse samma

förhållanden, bero därpå, att motionären vid beräkningen af nettobehållning

per hektar skogsmark medtagit hela skogsarealen, äfven impediment,

men domänstyrelsen endast den produktiva skogsmarken samt att motionären

vid uträknandet af nettobehållningen icke upptagit arrendeafkomst

af kronoparksinägor bland inkomsterna, ehuru de ur reservationsanslaget

till skogarnas skötsel bestridda kostnader för samma inägors förvaltning

m. m. inräknats i utgifterna, medan däremot domänstyrelsen i sin beräkning

af bruttoafkastningen medtagit alla inkomster, äfven arrendemedel

för kronoparksinägor.

Om också resultatet af statens skogsskötsel å kronoparkerna i de

delar af landet, hvarom nu är fråga, icke kan sägas vara tillfredsställande,

synes man dock icke böra vid bedömandet häraf utgå från den därvid

ganska allmänt åberopade och jämväl af motionären, ehuru med reservation,

gjorda jämförelsen med de tyska statsskogarna. De svenska

skogarna sakna nämligen först och främst de afsättningsmöjligheter, som

finnas i Tyskland. Och vidare hafva, medan en ordnad hushållning kom

statsskogarna här i landet till del först under 1860-talet, de tyska statsskogarna

sedan början af 1820-talet behandlats efter hushållningsplaner,

afsedda att ställa skogarna i godt Skick samt att uppnå normalt virkesförråd

och normala åldersklasser för uthållig skogsafkastning. Under

den tid, som därefter förflutit har ock genom en intensiv och konsekvent

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.

7

genomförd skötsel de tyska statsskogarnas virkesproduktion kunnat mer

än fördubblats.

Sammanlagda ytvidden af kronoparkerna i vårt land, Dalarne och

Norrland undantagna, uppgick vid slutet af år 1909 till omkring 299,700

hektar. Af följande inom domänstyrelsen upprättade tabell synes, att

omkring tre fjärdedelar däraf äro inköpta under tiden från och med 1875.

Uppgift ä under aren 1875—1909 i södra delen af landet t. o. m.

Värmlands, Örebro, Västmanlands och Uppsala län inköpt,

hufvudsakligen för skogsbörd afsedd mark, att

förvaltas såsom kronopark.

Under åren

Inägor

Utmark

Summa

har

ar

har

ar

har

ar

1875 — 1902 ..............................

16,748

84

149,168

80

165,917

64

1903—1908 ..............................

3,716

74

46,090

31

49,807

05

1909 .........................

ö AClK

98

Summa

—

—

—

—

224,130

67

Dessa inköpta marker utgöras till sitt flertal af unga och medelåldriga

skogar, kalmarker och illa medfarna äldre skogsbestånd, hvarifrån

afkastningen gifvetvis ej kan blifva afsevärd, förrän de en längre tid varit

under ordnad hushållning. Erkännas måste dock att jämväl af de äldre

kronoparkerna inom ifrågavarande del af landet endast ett fåtal ännu hunnit

bringas i ett bättre tillstånd.

Hvad angår skötseln af boställsskogar och andra allmänna skogar

än kronans, hvilka skogar hafva en betydande areal, så torde denna

lämna åtskilligt öfrigt att önska.

Lika med motionären finner därför utskottet, utan att dock i allt

kunna gilla motionärens uttalanden i ämnet, det vara en angelägenhet af

största vikt, att skogshushållningen å kronoparkerna och öfriga allmänna

skogar i landet blir mera intensiv, än hittills varit fallet, äfvensom att

förenklingar i möjligaste mån införas i skogs förvaltningen.

1 denna sin uppfattning styrkes utskottet ytterligare dels däraf att,

samtidigt med det statens skogshushållning, såsom ofvan sagts, blifvit en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.

faktor af största vikt för statens finanser, de hinder, hvilka förefinnas

för införande af en intensiv skogshushållning, förlorat i betydelse dels,

och ej minst, däraf att gynnsamma resultat vunnits å de kronoskogar, där

intensivare skötsel redan åvägabragts.

Då, såsom motionären påpekat, en af Kungl. Maj:t tillsatt kommitté

för närvarande arbetar för verkställande af utredning angående de åtgärder,

som kunna böra vidtagas för åstadkommande af en rätt vård af

kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och

Dalarne och afgifvande af de förslag, som däraf kunna föranledas, synes

det utskottet önskvärdt, att därvid, i de af motionären angifna syften,

uppmärksamhet ägnas jämväl åt vården af de allmänna skogarna i öfriga

delar af landet.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet i anledning af förevarande

motion hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att beträffande jämväl kronans och de under

skogsstatens tillsyn ställda skogarna i landet söder om

Dalarne Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida, utöfver hvad nu sker, åtgärder kunna och

böra vidtagas för åstadkommande af en rätt vård af

dessa skogar samt för Riksdagen framlägga de förslag,

som häraf kunna föranledas.

Stockholm den 3 maj 1910.

På jordbruksutskottets vägnar.

THEODOR ODELBERG.

Det skulle här antecknas, att herr P. Paulson icke deltagit i behandlingen

och herrar D. Persson och grefve P. G. Hamilton icke i den

slutliga behandlingen inom utskottet af förestående ärende.

O O

STOCKHOLM, SVENSKA BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAGET, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:114 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och s. 15 i texten