Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och mellersta Sverige.
1910-05-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1910:80, Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och mellersta Sverige.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.
1
tfr 80.
Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1910 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående omläggning af förvaltningen utaf de
allmänna skogarna i södra och mellersta Sverige.
(2:a A.)
Uti en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande
behandling öfverlämnad motion (nr 35) har grefve R. G.
Hamilton hemställt, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t behagade snarast möjligt låta utreda lämpligheten
af en omläggning af förvaltningen och skötseln af kronoparkerna
och andra allmänna skogar i södra och mellersta delarna af landet i sjette
att åstadkomma förbättrad och intensivare skogsvård, större afkastning
af statsskogarna samt ökad arbetsförtjänst och möjlighet att bilda nya
arbetarehem på ifrågavarande skogar, äfvensom att Kungl. Maj:t ville för
Riksdagen framlägga de förslag, hvartill en dylik utredning kan komma
att föranleda.
Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:
»Under de senare åren ha i vårt land framställts starka kraf på
reformer rörande förvaltningen af statens skogar. Huru dessa reformer
bäst skola genomföras, därom äro meningarna delade. Däremot torde
enighet råda däruti, att något bör göras. Såsom stöd härför tillåter jag
mig åberopa flera öfverläggningar vid skogsvårdsföreningens årsmöten,
jBih. till Riksd. Prot. 1910. 8 Sami. 38 Häft. (Nr 80.) 1
2
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.
På grund af uttalande vid ett af dessa möten har Kungl. Maj:t tillsatt
den s. k. norrlänska skogskommittén, som fått till uppgift att verkställa
utredning angående de åtgärder, som böra vidtagas för åstadkommandet af
en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda enskilda
skogarna i Dalarne och Norrland. Denna kommitté lär under innevarande
år hinna afsluta sitt arbete och framlägga riktlinjerna för en norrländsk
skogspolitik.
Men äfven om behofvet af reformer är störst beträffande de norrländska
skogarna, håller jag före, att många förbättringar också äro af
nöden i fråga om förvaltningen af statsskogarna i södra och mellersta
delarne af landet. Skogsskötseln torde allt fortfarande vara alltför extensiv
äfven i dessa trakter. I denna min uppfattning har jag blifvit styrkt af
flera fackmän.
I efterföljande tabell har jag sökt sammanställa några siffror ur
domänstyrelsens tre senaste berättelser, för åren 1905—1907. Dessa
siffror äro dock endast ungefärliga och återgifvas med all reservation.
Afverkningen t. ex. afser endast försåldt virke, och personalen har äfven
att öfvervaka ett större område andra allmänna skogai1, såsom ecklesiastika
boställsskogar in. fl.
Areal och afkastning af kronomärke!'', kronoflygsandsfält och från arrendet
undantagna skogar till utarrenderade kronodomäner
söder om Dalarne.
År
Areal
Bruttoafkastning
Utgifter
Netto-
behållning
Afverkning
Inägor
har
Skogsm.
har
Summa
har
å inägorna
(arrendemedel)
kr.
å skogsm.
kr.
per
har
kr.
af reserva- tions- anslag till
skogarnas
skötsel
för perso- nal och
förvaltn.
i allt
kr.
per
har
kr.
i allt
kbm.
por
har
kbm.
1S03
24,674
342,472
367,146
omkr. 248,000
1,259,000
3,7
882,000
350,000
27,000
0: 08
270,000
0,8
ISO:
-
-
-
. 255,000
1,613,000
4,7
953,000
d:o
310,000
0: SO
310,000
0,9
1907
26,045
360,090
380,135
» 268,000
2,086,000
5,8
996,000
d;o
740,000
2: 60
300,000
0,8
9 grund af högkonjunkturerna år 1907 har afkastningen varit större än föregående år, men torde åter
nedgått sedan dess. I någon mån kanske också löneregleringen för skogsstaten från och med 1909 nedbringat nettobehållningen.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.
3
Anmärkas bör också, att en stor del af de i tabellen upptagna kronoparkerna
äro nyinköpta och omfatta stora arealer kala eller ofullständigt
beväxta marker. Det oaktadt torde man dock få anse atkastningen vara
ganska ringa. Dessutom torde hjälpgallringen och tillvaratagandet af
mindre värdefullt virke vara eftersatt. Undantag utgöra likväl, enligt
meddelad uppgift, Gran vikens och Tivedens revir i Västergötland samt
Karlsby kronopark i Östergötland, där såväl skogsskötsel som afverkningen
sker på ett fullt tillfredsställande sätt.
Beträffande särskildt de ecklesiastika skogarna torde ingen meningsskiljaktighet
råda därom, att skogskap italet ej utnyttjas såsom det borde.
Äfven äldre kronoparker torde sällan komma upp till en tillfredsställande
produktionssiffra.
Såsom exempel på intensiv skogsskötsel framhålles ofta vården af de
tyska skogarna. Med dessa skogar kunna visserligen ej de svenska direkt
jämföras, men skillnaden mellan produktionsförmågan hos skogarna i södra
och mellersta Sverige samt skogarna i Tyskland är ej så synnerligen stor.
Härtill kommer, att de svenska skogarna äro lättare och således billigare
att föryngra. Jag tillåter mig därför anföra några siffror ur skogsstatistiska
meddelanden i Skogsvårdsföreningens tidskrift.
I Preussen afverkades år 1907 å statsskogarna 4,3 kubikmeter per
hektar, hvarå bruttoinkomsten utgjorde 43,45 mark, och nettot 25 mark
per har.
I Sachsen afverkades samma år 5,5 kubikmeter, som inbringade i
brutto 94,15 mark, och i netto 34,29 per har.
1 Wurtemberg afverkades år 1906 ej mindre än 5,8 kubikmeter per
har. Bruttoinkomsten häraf belöpte sig till 101,6 mark och nettot till
67,86 mark.
Dessa siffror äro ju synnerligen vackra. Men likväl höjas i Tyskland
ropen på reformer i syfte att erhålla ändå större afkastning från
statsskogarna.
En af orsakerna till de mindre gynnsamma förhållandena å statens
skogar torde dock kunna förklaras genom bristen på arbetsfolk, en annan
åter torde bero på den omständigheten, att personalen är för fåtalig samt
tyngd af alltför mycket improduktivt skrifarbete.
I detta sammanhang tillåter jag mig anföra några tänkvärda ord
af G. Kuylenstjerna i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909, häftet 10.
Han skrifver bland annat:
»Det heter, att om skogarna också för tillfället icke lämna så stor
ränta, så har jag i stället ökadt kapital. Detta är dock sant endast med
4
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.
modifikation. Ty om jag försummar mina gallringar, hvad blir följden?
Hur mången affär har icke gått, går och kommer att gå i kull af skäl,
att räntor hopas på räntor. Gallras ej, när så bör ske, får jag dels dragas
med onödigt stora räntor, dels inträffar det, att träd i skogsbestånd, som
för länge hållits täta, erhålla så svaga toppar, att de icke efter gallringen
någonsin få kraft att förränta, hvad som fordras, äfven om de beredas
nödigt utrymme.
Men försummelserna gälla ej blott gallringsvirket. Stubbar och grenar
komma ofta ej till nytta, ehuru de i de delar af landet, som ligga söder
om Dalälfven, väl betala de kostnader, som äro förenade med deras tillgodogörande.
Äfven härvidlag gå dock vissa delar af Bergslagerna i
spetsen, under det att på andra håll knappast en enda stubbe tillvaratages,
och det till och med i mycket skogfattiga trakter.
För att finna förklaring till dessa missförhållanden måste man tänka
på dels oförmågan hos folket att börja med något nytt, dels vinningslystnaden,
som icke i första hand söker utnyttja den litet gifvande driften,
dels bristen på kapital, som jämväl försvårar drifvandet af en rörelse, för
hvilken omkostnaderna endast obetydligt understiga bruttoafkastningen.
Men jag vågar påstå, att icke blott där behållningen blir ringa, utan
ock på många ställen där gallrings- och ljushuggningar lämna goda och
synnerligen goda resultat, så försummas dessa åtgärder. I de flesta fäll
är eller åtminstone uppgifves skälet vara brist på folk. Granskas frågan
närmare, torde åtminstone i de allra flesta fall folk kunna fås från andra
trakter, om blott bostäder funnes att erbjuda. Nå, om det redan nu,
särskildt på många statsskogar, visar sig svårt att utföra en hel del arbeten,
som genast lämna visserligen en liten men dock någon behållning och
bidraga till ökad afkastning i framtiden, huru skall man då i framtiden
kunna på ett rationellt sätt tillgodogöra sig afkastningen af de kapital,
som hopats å många ställen särskildt å våra nyinköpta och äldre kronoparker
genom ständigt ökade ej uttagna tillväxter? Jag skulle vilja tillråda,
att åtgärder i tid vidtoges, så att bofast folk finnes i den mån
sådant erfordras för nödiga afverkningars bedrifvande. Att lita på tillfälligt
arbetsfolk är icke lämpligt. Enligt hvad erfarenheten visar erhålles
sådant uteslutande om vintern och behöfves då för andra arbeten än
gallringar samt grenveds oeh stubbars tillvaratagande, hvithet sistnämnda
arbete ej heller vintertiden kan utföras. Alla skogsarbeten utföras dessutom
bäst af vant folk. Nej, utlägg icke småtorpen, vidmakthåll dem,
som finnas, och uppbygg, i den mån de behöfvas, dem, som en gång
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.
5
utlagts, samt anlägg nya. På detta sätt torde man finna räddningen;
ty där goda bostäder finnas att bjuda på, fås städse folk, om ock förtjänsten
i öfrigt icke är så särdeles hög.»
Under den senaste tiden hafva skarpa angrepp riktats mot statens
skogsförvaltning med anledning af att den utlagt eu stor mängd torp till
skog samt härigenom beröfvat kronoparkerna nödiga arbetskrafter. De
svårare försyndelserna härutinnan lära dock ha skett under 1870- och
1880-talen. Undertecknad anser emellertid, att många områden å kronoparkerna
kunna med fördel upplåtas till hem åt skogsarbetare. Härigenom
skulle kunna skapas tusentals hem, och staten finge sitt nödiga skogsvårdsarbete
utfördt. Att uppställa en beräkning öfver det antal skogsarbetare,
som kan med fördel sysselsättas på viss areal, är icke möjligt annat än
för hvarje särskildt fäll. En framstående skogstjänsteman har emellertid
meddelat, att på den revirdel han själf förvaltar borde kunna sysselsättas
en skogsarbetare för hvart 80:de tunnland.
De önskemål, som beträffande skötseln af statens skogar i södra
och mellersta delarna af landet böra eftersträfvas, äro enligt min mening:
»Förenkling i förvaltningen, större befogenhet men också större ansvar
för den förvaltande personalen.
Intensivare skötsel af såväl själfva kronoparkerna som alla andra
allmänna skogar, som stå under statens kontroll, för att af desamma erhålla
högre afkastning.
ökad personal och öfrig arbetskraft för skötseln af skogarna, särskildt
genom anställande af fasta skogsarbetare, hvarigenom möjlighet kunde
beredas ett större antal svenska medborgare att erhålla hem och arbetsförtjänst
å kronoparkerna. Emigrationen torde ock i afsevärd grad härigenom
kunna motverkas.»
I statshushållningen intaga kronoskogarna numera en så viktig ställning,
att ingenting bör försummas för att genom en ändamålsenlig vård och
förvaltning af desamma söka uppdrifva deras afkastning. Utskottet finner
sig därför böra instämma i syftet med ifrågavarande motion.
Med anledning af den tabell öfver areal och afkastning af kronoparker,
kronoflygsandsfält och från arrendet undantagna skogar till utarrenderade
kronodomäner söder om Dalarne, som motionären sammanställt
och i motionen meddelat, har utskottet, då motionären därvid, såsom
han själf an ty dt, icke varit i tillfälle att meddela exakta uppgifter,
införskaffat en inom domänstyrelsen upprättad tabell i ämnet, hvilken
utskottet härmed meddelar:
Utskottets
yttrande.
6
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.
Areal och afkastning af kronoparker, kr ono flygsands fält och frän arrendet
undantagna skogar till utarrenderade kronodomäner;
allt söder om Dalarne.
Areal
Brutto-
afkastning
U t
gift
e r
Nettobe-
hållningen
Aftorkning
År
Pro-
duktiv
skogs-
mark
af reservations- anslaget
År-
Till
Inägor
Summa
i allt
pr har
total-
summa
däraf
till ny- byggn.o.
rende-
afkast-
ning
perso- nal
m. m.
Summa
i allt
pr har
i allt
pr har
liar
kar
har
kr.
ki.
kr.
reparat.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kbm.
kbm.
1905
25,694
263,334
294,028
1,507,000
5: 13
882,237
110,201
23,800
350,000
1,256,037
250,963
0: 85
329,864
1,23
1906
20,082
276,0G7
302,149
1,868,000
6; 18
952,512
107,478
20,400
350,000
1,322,912
545,088
1: 80
373,741
1,35
1907
27,161
289,798
316,959
2,354,000
7: 43
995,922
118,058
20,400
350,000
1,366,322
987,67S
3: 12
361,504
1,25
1903
27,429
298,794
326,403
2,081,000
6: 38
1,188,000
198,549
18,400
350,000
1,556,400
524,600
1: 61
385,276
1,29
Skiljaktigheterna mellan de båda tabellerna, i hvad de afse samma
förhållanden, bero därpå, att motionären vid beräkningen af nettobehållning
per hektar skogsmark medtagit hela skogsarealen, äfven impediment,
men domänstyrelsen endast den produktiva skogsmarken samt att motionären
vid uträknandet af nettobehållningen icke upptagit arrendeafkomst
af kronoparksinägor bland inkomsterna, ehuru de ur reservationsanslaget
till skogarnas skötsel bestridda kostnader för samma inägors förvaltning
m. m. inräknats i utgifterna, medan däremot domänstyrelsen i sin beräkning
af bruttoafkastningen medtagit alla inkomster, äfven arrendemedel
för kronoparksinägor.
Om också resultatet af statens skogsskötsel å kronoparkerna i de
delar af landet, hvarom nu är fråga, icke kan sägas vara tillfredsställande,
synes man dock icke böra vid bedömandet häraf utgå från den därvid
ganska allmänt åberopade och jämväl af motionären, ehuru med reservation,
gjorda jämförelsen med de tyska statsskogarna. De svenska
skogarna sakna nämligen först och främst de afsättningsmöjligheter, som
finnas i Tyskland. Och vidare hafva, medan en ordnad hushållning kom
statsskogarna här i landet till del först under 1860-talet, de tyska statsskogarna
sedan början af 1820-talet behandlats efter hushållningsplaner,
afsedda att ställa skogarna i godt Skick samt att uppnå normalt virkesförråd
och normala åldersklasser för uthållig skogsafkastning. Under
den tid, som därefter förflutit har ock genom en intensiv och konsekvent
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.
7
genomförd skötsel de tyska statsskogarnas virkesproduktion kunnat mer
än fördubblats.
Sammanlagda ytvidden af kronoparkerna i vårt land, Dalarne och
Norrland undantagna, uppgick vid slutet af år 1909 till omkring 299,700
hektar. Af följande inom domänstyrelsen upprättade tabell synes, att
omkring tre fjärdedelar däraf äro inköpta under tiden från och med 1875.
Uppgift ä under aren 1875—1909 i södra delen af landet t. o. m.
Värmlands, Örebro, Västmanlands och Uppsala län inköpt,
hufvudsakligen för skogsbörd afsedd mark, att
förvaltas såsom kronopark.
Under åren
Inägor
Utmark
Summa
har
ar
har
ar
har
ar
1875 — 1902 ..............................
16,748
84
149,168
80
165,917
64
1903—1908 ..............................
3,716
74
46,090
31
49,807
05
1909 .........................
ö AClK
98
Summa
—
—
—
—
224,130
67
Dessa inköpta marker utgöras till sitt flertal af unga och medelåldriga
skogar, kalmarker och illa medfarna äldre skogsbestånd, hvarifrån
afkastningen gifvetvis ej kan blifva afsevärd, förrän de en längre tid varit
under ordnad hushållning. Erkännas måste dock att jämväl af de äldre
kronoparkerna inom ifrågavarande del af landet endast ett fåtal ännu hunnit
bringas i ett bättre tillstånd.
Hvad angår skötseln af boställsskogar och andra allmänna skogar
än kronans, hvilka skogar hafva en betydande areal, så torde denna
lämna åtskilligt öfrigt att önska.
Lika med motionären finner därför utskottet, utan att dock i allt
kunna gilla motionärens uttalanden i ämnet, det vara en angelägenhet af
största vikt, att skogshushållningen å kronoparkerna och öfriga allmänna
skogar i landet blir mera intensiv, än hittills varit fallet, äfvensom att
förenklingar i möjligaste mån införas i skogs förvaltningen.
1 denna sin uppfattning styrkes utskottet ytterligare dels däraf att,
samtidigt med det statens skogshushållning, såsom ofvan sagts, blifvit en
8
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 80.
faktor af största vikt för statens finanser, de hinder, hvilka förefinnas
för införande af en intensiv skogshushållning, förlorat i betydelse dels,
och ej minst, däraf att gynnsamma resultat vunnits å de kronoskogar, där
intensivare skötsel redan åvägabragts.
Då, såsom motionären påpekat, en af Kungl. Maj:t tillsatt kommitté
för närvarande arbetar för verkställande af utredning angående de åtgärder,
som kunna böra vidtagas för åstadkommande af en rätt vård af
kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och
Dalarne och afgifvande af de förslag, som däraf kunna föranledas, synes
det utskottet önskvärdt, att därvid, i de af motionären angifna syften,
uppmärksamhet ägnas jämväl åt vården af de allmänna skogarna i öfriga
delar af landet.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet i anledning af förevarande
motion hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att beträffande jämväl kronans och de under
skogsstatens tillsyn ställda skogarna i landet söder om
Dalarne Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
huruvida, utöfver hvad nu sker, åtgärder kunna och
böra vidtagas för åstadkommande af en rätt vård af
dessa skogar samt för Riksdagen framlägga de förslag,
som häraf kunna föranledas.
Stockholm den 3 maj 1910.
På jordbruksutskottets vägnar.
THEODOR ODELBERG.
Det skulle här antecknas, att herr P. Paulson icke deltagit i behandlingen
och herrar D. Persson och grefve P. G. Hamilton icke i den
slutliga behandlingen inom utskottet af förestående ärende.
O O
STOCKHOLM, SVENSKA BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAGET, 1910.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1910:114 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och s. 15 i texten