Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895, dels ock i anledning där af väckta motioner.

1910-05-02 · 137 sidor, varav 128 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 128 av 137 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1910:44, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895, dels ock i anledning där af väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1910 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar

i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni

1895, dels ock i anledning där af väckta motioner.

Genom en den 28 januari 1910 dagtecknad proposition, nr 54,

har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga

nedan intagna förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa

ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling '' förehaft i

anledning af nämnda proposition väckta motioner inom Första kammaren,

nr 50, af grefve Lagerbjelke samt inom Andra kammaren, nr 217,

af herr A. Vennersten, nr 218, af herr J. Jeansson och nr 219, af herr

G. Sandström.

Grefve Lagerbjelkes omförmälda motion är af följande lydelse:

»Den s. k. aktiebolagskommittén har i sitt den 5 februari 1908

afgifna förslag till lag om aktiebolag in. m. uti 70 § berättigat bolaget

och, för visst fall, angifven minoritet af aktieägare att hos öfverexekutor

påkalla utseende af revisor att jämte öfriga revisorer deltaga i

granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper för pågående

räkenskapsår.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 7 Samt. 1 Afd. 41 Höft. (Nr 44).

Grefve

Lagerbjelkes

motion.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Vid granskningen åt lagförslaget bär lagrådet beträffande nämnda

stadgande anmärkt, att därmed atsedda syftemål kan pa ett mindre

uppseendeväckande sätt vinnas genom ett stadgande att, därest vid

bolagsstämma väckt förslag att påkalla utseende al sådan revisor, hvarom

fråga är, biträdes af representanter för minst det i förslaget angifna

aktiebelopp, styrelsen skall inom viss tid lios den offentliga myndigheten,

som af lagrådet föreslås skola vara Konungens befallningshafvande i

länet, göra framställning om utseende af revisor, vid påföljd att, där så

ej sker, det må stå enhvar aktieägare fritt att göra dylik fianställning.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta lagradets förslag har

ock 73 § affattats i det förslag till lag om aktiebolag, angående hvilket

Kungl. Maj:t under nr 54 aflåtit nådig proposition till Riksdagen.

Att sålunda afskära aktieägarne, oftast minoriteten, från att genom

sina förtroendemän själfva begära förordnandet af revisor samt att låta

stvrelsen, som oftast är den part, mot hvilken åtgärden är riktad, gorå

framställningen, synes mig emellertid vara synnerligen olämpligt, -tydligt

är, att aktieägarnes förtroendemän önska själfva förhandla med

Konungens befallningshafvande om lämplig person till revisor samt föreslå

sådan. Detta skulle genom den nu föreslagna lydelsen af 73 §

komma att hindras.

Ytterligare tillåter jag mig anföra följande:

Den i 73 § uti gällande lag om aktiebolag intagna bestämmelse,

att, där någon menar att en i aktiebokgsregistret verkställd inskrifning

länder honom till förfång, talan om registreringens upphäfvande må

föras vid Stockholms rådstufvurätt, har, i sak oförändrad, influtit i

bolagskommitténs lagförslag, § 123.

Lagrådet har nu föreslagit, att uti nämnda § skulle inflyta vissa

bestämmelser om domstols befogenhet att pa talan af vederbörande

målsägande förbjuda aktiebolag att vidare använda antagen firma, som

genom förväxling vållar målsägande!! skada m. m. Lagrådet har “vidaie

uti motiven anfört, att dessa bestämmelser i sådant fall komma att ersätta

det i kommitténs förslag upptagna stadgandet, i hvad detsamma

rörer inskrifning af firma; och då stadgandet näppeligen synes kunna

vinna någon tillämpning i afseende å andra inskrifningar, torde det

enligt lagrådet böra helt bortfalla.

I enlighet med detta lagrådets förslag har jämväl 128 § affattats

uti Kungl. Maj:ts lagförslag.

Jag kan emellertid icke dela den uppfattningen, att stadgande om

talan mot i aktiebolagsregistret verkställd inskrifning endast kan afse

inskrifning af firma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 3

I sådant afseende får jag såsom exempel anföra, att ett aktiebolag-,

som bildas med afsikt att öfvertaga annans rörelse eller fastighet, i sin

bolagsordning intager detta såsom föremål för sin verksamhet. Stranda

sedermera underhandlingarna om öfvertagandet, kan bolaget till största

skada för den verklige innehafvaren af rörelsen eller fastigheten uti

illojalt syfte bibehålla sin bolagsordning oförändrad och drifva konkurrensaffär.

Äfven kan en viss person, oaktadt afsägelse, anmälas tillhöra

aktiebolags styrelse. År detta bolag mindrevärdigt, kan den i aktiebolagsregistret

såsom styrelseledamot införde tillfogas afsevärd skada

beträffande anseende och kredit. Huru dant bolaget än må vara, kan

obehag och besvär förorsakas genom delgifning af stämningar in. m.

I båda dessa åberopade fall torde, där god vilja.hos bolaget eller

dess styrelse saknas, rättelse ej kunna vinnas utan talan vid domstol.

På grund af hvad sålunda anförts, tillåter jag mig hemställa, att

i angifna hänseenden dels 73 § uti Kungl. Maj:ts förenämnda förslagmåtte

ändras till öfverensstämmelse med kommitténs förslag, dels ock

128 § i samma förslag kompletteras.»

Herr Vennersten har i sin motion anfört följande: Herr

»1 propositionen nr 54, som den 15 februari aflämnats till Riksdagen, slens

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ny lag om aktiebolag.

Det af Kungl. Maj:t Riksdagen sålunda förelagda förslag till lag synes

emellertid enligt min mening erfordra vissa ändringar för att kunna af

Riksdagen antagas och jag föranlåtes af denna orsak hemställa om följande

jämkningar i förslaget.

Enligt förslaget borttages det i nu gällande lag medgifna sätt att

genom s. k. simultanbildning stifta bolag. Anledningen till borttagande

af nämnda sätt för bolagsbildande synes vara farhåga, att aktie i nybildadt

bolag skall öfvertagas af person, som ej haft tillfälle att erhålla

erforderlig kännedom om bolagets soliditet. Det har därföre ansetts, att,

äfven när stiftarne i första hand öfvertaga samtliga aktierna, stiftelseurkunden

bör under viss tid före bolagets bildande kungöras i tidningarne.

Redan med nuvarande lag torde spekulant på aktier i nybildadt bolag

ej hafva svårighet att skaffa sig kännedom om stiftelseurkundens innehåll,

i det att denna finnes för enhvar tillgänglig i patent- och registreringsverket.

Efter det nya lagförslaget skall emellertid stiftelseurkunden

framläggas å den konstituerande stämman. Genom föreskrift att

urkunden, i original eller styrkt afskrift, skall biläggas protokollet vid

bolagets första stämma vinnes ytterligare lättnad för en hvar, som är

sinnad att öfvertaga aktier i bolaget, att få kännedom om urkundens

Venner
moiion.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

innehåll, i det att protokollet och således äfven den därtill hörande urkunden

är tillgänglig för hvarje aktieägare och således lätt kan vid

aktiers utbjudande tillhandahållas spekulanter. Vid sådant förhållande

och då erfarenheten visat, att det mången gång varit af stor betydelse

att utan den tidsutdräkt, som föranledes genom urkundens publicerande

i tidningarne och ingifvande till länsstyrelsen, kunna bilda bolaget, hemställes,

att nuvarande rätt till simultanbildning bibehålies samt att i följd

häraf § 8 så ändras, att dels däri intages ett inom., så lydande: »Öfvertaga

stiftarna själfva samtliga aktierna, skall bolaget anses vara genom aftalet

härom bildadt.» Och dels §:s efterföljande lydelse affattas sålunda:

»Vilja stiftarna utfärda inbjudning till aktieteckning, läte de två gånger

med minst en veckas mellantid etc. (lika som i förslaget).»

I sammanhang härmed föreslås ock, att till § 16 mom. 1 fogas

följande tillägg: »Vid protokollet angående första stämman med bolaget

skall alltid biläggas stiftelseurkunden, i original eller styrkt afskrift.»

§ 25.

Enligt kommitterades förslag till motsvarande § (§ 25), fick här

afsedda förvärf ej af styrelsen göras utan samtycke af bolaget med viss

kvalificerad majoritet. I detta förslag var emellertid från förbudet undantaget

förvärf af sådan egendom, som utgör föremål för bolagets verksamhet.

Detta är dock ej iakttaget i det Riksdagen förelagda förslaget.

Om detta upphöjes till lag, skall således styrelsen för registrering anmäla

hvarje aftal om inköp af råmaterialier eller dylikt, så snart aftalet

träffats inom två år efter bolagets registrering och köpeskillingen uppgår

till 7r, af aktiekapitalet. Vid åtskilliga slag af industriell verksamhet

lärer likväl mycket ofta inträffa, att under fullt normala förhållanden

industriidkaren får kanske flera gånger under ett och samma år inköpa

för driften behöflig råvara mot en betalning, som uppgår till eller öfverstiger

7» af det i affären insatta kapital. Nu lärer dock vara tydligt,

att registrering af hvarje sådant aftal under de två första åren är ej

blott besvärligt utan mången gång äfven direkt skadligt, i det att genom

registreringen dess innehåll yppas för hvarje konkurrent, kanske till

synnerlig olägenhet för bolagets fortsatta verksamhet. Förslagets bibehållande

i den af Kungl. Maj:t föreslagna form synes därför ej böra

ifrågakomma. Med hänsyn härtill och då för öfrigt något verkligt behof

af lagbestämmelse i det med förslaget afsedda syfte ej torde förefinnas,

hemställes att stadgandet uteslutes ur lagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

5

§ 28.

Enligt förslaget skall registerbok ej finnas för bolag med aktier

till innehafvare!). Enligt § 76 i förslaget skall beträffande dylikt bolag

rösträtt vid stämma tillkomma endast den, som vid stämman företer

aktiebref eller eljest styrker sin äganderätt till aktie.

I åtskilliga nu gällande ordningar för bolag med innehafvareaktier är

bestämdt, att rösträtt för aktie i bolag tillkommer den, som i registerboken

finnes antecknad såsom aktiens ägare. Ett dylikt stadgande synes ock

vara mycket lämpligt, på samma gång det uppenbarligen är bekvämt, i

det att aktiebrefven ej behöfva medtagas vid hvarje stämma. Då aktiebrefvet

är ställdt till innehafvaren, äger naturligtvis en hvar, som företer

detsamma under uppgift, att det tillhör honom, att omedelbart blifva

för aktien införd i registerboken. För ny ägare är det ock vida bekvämare

att en gång förete aktien och därefter äga rösträtt för densamma,

än att vid hvarje stämma på annat sätt styrka sin äganderätt

till aktien. Redan af nu angifna skäl torde således aktiebok böra bibehållas

äfven för bolag med innehafvareaktier.

Detta är dock önskvärdt äfven ur andra synpunkter. Enligt § 80

skall i vissa fall kallelse till stämma delgifvas aktieägare genom rekommenderade

bref. Äfven när aktierna äro ställda till innehafvaren, synes

sådant kallelsesätt böra användas, så att den aktieägare, som anmält sig

till registerboken, erhåller dylik underrättelse. Att finna lämplig form

under hvilken, när aktiebref förkommer, duplettaktiebref må kunna utfärdas,

är väl alltid svårt, men svårigheten ökas än mera, därest ej

registerbok finnes, som kan visa, hvilken som senast varit känd innehafvare

af aktien.

Jag hemställer således, att första punkten i § 28 affattas i enlighet

med motsvarande stadgande i nu gällande lag, på följande sätt: »Öfver

bolagets samtliga aktier skall genom styrelsens försorg uppläggas en

aktiebok. I denna etc. (lika med förslaget).»

§ 53.

Enligt förslaget må vid beräkning af det belopp, som skall minst

afsättas till reservfonden, ej afräknas den andel däri, som kan hafva tillerkänts

styrelseledamot eller annan såsom arfvode (tantiéme). Af kornmitterades

motiver till förslaget synes framgå att afsikten varit, att förevarande

stadgande om afdrag skulle afse endast hvad som tillerkänts

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande År 44.

någon att utgå i proportion till vinsten, och således ej hvad som tilllagts

styrelseledamot, tjänsteman eller arbetare såsom aflöning. Då emellertid

förslaget begagnar ordet »arfvode)) och därunder torde kunna inbegripas

såväl den ersättning, som vanligen under namn af »arfvode))

tillagts styrelseledamot eller annan till visst belopp, oberoende af huru

bolagets verksamhet i sin helhet utfaller, utan äfven vanlig aflöning

till arbetare eller tjänsteman, lärer det i förslaget använda uttryck ej

vara fullt lyckligt. Det lärer vara detta ännu mindre, när, som kändt,

numera ej sällan ifrågakommer, att äfven arbetare och tjänstemän hos

industriella verk ofta erhålla en del af sin aflöning i form af tantieme

å driftöfverskottet från rörelsen. I sådana fall innebär stadgandet, sådant

det i förslaget aftattats, uppenbarligen en utvidgning af hvad därmed

lämpligen kunnat afses af alltför betungande natur. Af dessa skäl och

då erfarenheten ej torde hafva ådagalagt behof af sådant stadgande

som afsetts, hemställes, att andra punkten i § 53 utgår ur lagen.

§ 56.

Då tillgångarnas upptagande i balansräkningen till allt för lågt

värde mången gång varit för utom styrelsen stående aktieägare synnerligen

fördärfbringande, i det att dylika aktieägare genom okunnighet

om verkliga värdet å aktierna förledts att till afsevärdt underpris realisera

aktierna, samt då gifvet är, att äfven tillgångar, afsedda till stadigvarande

bruk för bolaget, mången gång ha efter förloppet af flere eller

färre år fått ett oomtvistligt mycket högre värde, än de förut ägt, synes

det i § 56 meddelade förbud att under några som helst förhållanden

uppskrifva förevarande tillgångar högre, än de kostat i anskaffning eller

tillverkning, eller i annat än det i mom. 5 afsedda fall högre än de

inbalanserats, ej vara riktigt. Jag hemställer därför, att mom. 5 uteslutes

och att mom. 2 affattas sålunda: »Tillgång må dock upptagas

till högre belopp, än som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning

eller tillverkning, så framt särskilda omständigheter kunna anses lämna

fog härför och dessa i balansräkningen fullständigt angifvas.»

Att, såsom mom. 7 bestämmer, hvarje kostnad för bolagets bildande

eller organiserande skall omedelbart afskrifvas, synes väl strängt, om än

det är önskvärdt, att så sker. Jag hemställer därför, att till mom. 7

göres följande tillägg: »i vidare män, än att kostnader för bolagets

bildande eller organiserande må, därest särskilda skäl föranleda till deras

amorterande å längre tid, med angifvande af dessa skäl, i baiansräk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 7

ningen upptagas, så att de amorteras under högst de tre första åren

efter bolagets registrerande med minst en tredjedel om året».

§ 06.

Här meddeladt förbud för styrelsen att utan särskildt bemyndigande

från bolaget å stämma upptaga obligationslån, synes ej vara välbetänkt.

Mången gång har visat sig, hurusom möjlighet att på tillfredsställande

villkor erhålla dylikt lån varit beroende därpå att den

rätta tidpunkten begagnas. Det uppskof, som kan blifva nödigt för

stämmas utlysande, därest stadgandet bibehålies, kan därför lätt orsaka

förlust för bolaget. Vid sådant förhållande och då bolag, som finner

fördelaktigt för sig att i anmärkta hänseende inskränka styrelsens befogenhet,

kan göra sådan inskränkning i form af instruktion för styrelsen,

hemställes att sista punkten i § 66: »Ej heller må han utan bemyndigande,

som nyss sagts, upptaga lån för bolagets räkning mot tryckta

eller graverade obligationer» må utgå.

§ 71.

§ 71 mom. 3 föreskrifver, att bestämmelse rörande den förutsättning,

under hvilken suppleant äger utöfva styrelseledamots befogenhet,

ej må registreras. Mången gång inträffar, att bolag utser skilda personer

att vara suppleanter för viss eller vissa styrelseledamöter, så att viss

suppleant skall inträda när viss eller någon af vissa ordinarie ledamöter

har förhinder, under det att vid förfall för annan eller någon af andra

ordinarie ledamöter annan suppleant skall inträda. Ett sådant förfarande

från bolagets sida lärer uppenbarligen finnas vara korrekt. Med den

affattning, angifna punkt i § 71 erhållit, skulle likväl dylikt suppleantval

ej kunna registreras. Då emellertid detta ej torde vara riktigt, och

då för öfrigt något verkligt behof af det ifrågasatta stadgandet ej torde

förefinnas, hemställes, att det utgår.

§ 76.

Stadgandet, att den, som vill själf eller genom ombud utöfva rösträtt

för aktie, skall vara skyldig att, när minst fem aktieägare eller

ägare till Vso af det å stämman företrädda aktiekapital sådant fordra,

afgifva skriftlig försäkran, det han verkligen äger de aktier, som inregistrerats

på honom, synes kunna leda till svåra förvecklingar. Till en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

början erinras i detta afseende, huru ett fåtal aktieägare genom att af

rent okynne påyrka, det alla öfriga närvarande skola afgifva sådan försäkran,

som här afses, lätt kunna orsaka afsevärdt och mycket olämpligt

uppskof med handläggning af de vid stämman förekommande ärenden.

Ån värre blir förhållandet, om den, mot hvilken förevarande yrkande

göres, ej är personligen tillstädes. Äfven om han under många år

verkligen ägt sina aktier i bolaget, riskerar lian att genom dylikt

yrkande, framställdt utan afseende därpå, att den, som gör yrkandet,

kanske väl vet, att personen i fråga verkligen äger aktierna, helt förlora

sin rösträtt vid stämman, blott därför att han ej tänkt sig, att

d}dikt yrkande skulle kunna ifrågakomma och därför ej med sin fullmakt

aflämnat förklarande enligt denna §. Efter nu gällande lag angående

aktiebolag lärer hinder ej förefunnits att i bolagsordningen intaga

bestämmelse i enlighet med förevarande stadgande i förslaget. Veterligen

har dock dylikt stadgande ej någonsin ifrågasatts. Det vill därföre

ock synas, att något verkligt behof om dess införande i lag ej

föreligger. Jag hemställer följaktligen, att förevarande mom. må utgå.

§ 80.

Till förekommande af möjlighet till tvekan föreslås, att till denna

§ fogas ett nytt mom. af följande lydelse: »Därest alla aktier finnas

vid stämma representerade, äger bolaget att å densamma fatta beslut

utan hinder däraf att här eller i bolagsordningen föreskrifna kallelseåtgärder

ej vidtagits.»

§ 96.

Här medgifna rätt för ägare till ett relativt fåtal aktier att underställa

domstols pröfning hvarje beslut af bolaget å stämma om arfvode

toi''de kunna medföra mycket svåra förvecklingar, desto hellre som ej

sällan inträffar, att den, som erbjudes att öfvertaga ledningen af bolagets

verksamhet eller eljest utföra något synnerligen maktpåliggande uppdrag

för detsamma, otvifvelaktigt mången gång skall vägra att mottaga dylikt

uppdrag, för hvars utförande han kanske får helt lämna sin förutvarande

verksamhet, därest han ej har visshet, att bolaget för arbetet ersätter

honom med belopp, som han finner tillfredsställande. Med hänsyn härtill

och med afseende på svårigheten att, äfven om arfvodesbestämmelsen

är aldrig så lämplig för ett rätt tillvaratagande af bolagets eget intresse,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 9

kunna på ett för vanlig domstol öfvertygande sätt lagligen styrka, att

arfvodet ej är oskäligt, yrkas att förevarande § uteslutes.

Slutligen har jag ansett mig böra påpeka, hurusom § 7 affattats

så, att vid bolags bildande från bolaget ej kan, därest ej bestämmelse

härom fullständigt angifvits i stiftelseurkunden, utbetalas vare sig den

minsta ersättning till juridiskt biträde för uppgörande af förslag till

bolagsordning, för protokollsföring vid konstituerande stämma eller annat

dylikt, som är vanligt vid bolags bildande, eller ens den utgift, bolaget

får vidkännas för registrering af bolaget, för tryckning och stämpelbeläggning

af aktiebref in. in. Möjligen har ej med förevarande stadgande

afsetts att förbjuda dessa kostnaders påförande å bolaget, men

alfattningen synes i sådant fall ej lycklig. Jag hemställer därför, att

stadgandet förtydligas.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag, att Riksdagen

måtte rörande det lagförslag, som innehålles i den ifrågavarande kungl.

propositionen, besluta de ändringar, som bär ofvan föreslagits.»

Herr Jeanssons motion är af följande lydelse:

»Med anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 54 till

Riksdagen med förslag till lag om aktiebolag m. m. får jag härmed

afkunna följande motion:

I § 28 föreslås att nu gällande bestämmelse, att det skall åligga

styrelsen att hålla aktieboken tillgänglig för en hvar, som vill taga

kännedom om densamma, skall kvarstå.

Då erfarenheten gifvit vid handen att utomstående, som ej haft

något annat intresse för ett bolag än att handla med och spekulera i

dess aktier, missbrukat de erhållna upplysningarna och därigenom förorsakat

såväl aktieägarne som bolaget afsevärd skada, får jag hemställa

att denna olägenhet i den nya lagen måtte undanröjas.

Den i § 41 föreslagna bestämmelsen, att vid aktiekapitalets ökning

den senast fastställda balansräkningen skall genom styrelsens försorg

kungöras i allmänna tidningar, torde mången gång kunna blifva till stor

skada för vederbörande bolag, emedan därigenom skulle lämnas konkurrenter

en inblick i bolagets ställning, hvarigenom de skulle blifva i tillfälle

att förorsaka affären stort afbräck. Under sådana förhållanden

måste bolaget afstå från att öka sitt aktiekapital och därmed utvidga

sin rörelse. Detta gäller särskild! för en stor del industribolag, som äro

så kallade familj ebolag, hvilkas aktier icke äro utsläppta i handeln utan

stanna hos familjens medlemmar.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 41 Häft.

Herr Jean sons

motion.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Ett betydande antal sådana bolag finnes i landet, och det torde

endast vara till främjandet af utvecklingen utaf landets industri att dylika

bolag, hvars ändamål afser att kapitalet vid dödsfall ej skall utbrytas ur

affären, på det denna må orubbad fortgå, ytterligare skola bildas. Därför

torde hänsyn böra tagas till dessa bolags intressen, i all synnerhet

när sådant kan ske utan att skada andras rätt.

Genom en alternativ bestämmelse, att hvarje aktieägare skall per

post meddelas om bolagsstämmans beslut, därest han ej själf deltagit

däri, samt vid anfordran erhålla den senaste fastställda balansräkningen,

vinnes ju syftet med § 41 fullt ut lika bra som enligt den föreslagna

lydelsen.

Sistlidne Riksdags beslut om ändring i tryckfrihetsförordningen

därhän, att vissa meddelanden af hithörande slag ej få offentliggöras,

lämnar också stöd för min nu gjorda framställning.

I § 91 är en väsentlig skärpning vidtagen rörande ändring af

bolagsordning, då det stipuleras att å den stämma, som sist hålles,

samtliga röstande och dessa representerande minst SU af hela aktiekapitalet

skola vara om beslutet ense.

Det ligger i öppen dag att en dylik vetorätt skall kunna missbrukas

genom utpressningar af aktieägare, som ej ha något intresse

af bolaget.

Ty hvilket pris skulle ej en aktieägare, som endast har en aktie

å 50 kronor i ett miljonbolag, kunna tilltvinga sig genom att motsätta

sig en för alla öfrige värdefull ändring af bolagsordningen?

Och ändring af t. ex. bestämmelse om föremålet för bolags

verksamhet är ju något som ofta kan förekomma i framåtsträfvande

affärer, som ha en alltför begränsad verksamhet stipulerad i bolagsordningen.

Genom den föreslagna bestämmelsen skulle också en konkurrent

till bolaget lätt kunna förhindra bolagets utveckling.

Då dessutom nu gällande stränga bestämmelser väl ej visat sig

otillräckliga, torde skärpning däri vara obehöflig.

På grund af hvad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa,

att Riksdagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 54 måtte vidtaga följande

ändringar:

att § 28 sista stycket måtte erhålla följande lydelse:

Styrelsen---tillgänglig för aktieägarne samt för tjänsteman

som i fiskaliskt intresse begär att få taga del af densamma;

att § 41 måtte erhålla sådan lydelse, att här ifrågavarande meddelande

i stället för genom annonsering må delgifvas hvarje aktieägare

genom rekommenderad t bref;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

att § 91 mom. 2 måtte erhålla följande lydelse:

Beslut afseende---som sist hålles, biträdts af minst SU af de

röstande med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst % af hela aktiekapitalet.

Där aktier — — — må ökas.»

Herr Sandström har i sin motion anfört följande: Herr Sand.

»De kraf på ändringar i gällande aktiebolagsrätt, som under senare *tr°ms motion

tider med stöd af vunna erfarenheter från skilda håll framställts, och

hvilka Kungl. Maj:ts till innevarande Riksdag afgifna proposition med

förslag till lag om aktiebolag m. m. afser att tillmötesgå, hafva i hufvudsaklig

grad åsyftat dels att bereda aktieägare större trygghet mot att

styrelsen missbrukar sin ställning eller öfver hufvud illa handhafver

bolagets angelägenheter, och dels att för minoriteten i aktiebolag åstadkomma

garanti mot förtryck från majoritetens sida.

Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget innebär också utan tvifvel

i nämnda afseenden betydande förbättringar af den hittills gällande

lagen. Men vid en närmare granskning af förslagets detalj bestämmelser

vill det synas, som om det afsedda skyddet mot styrelsens missbruk

och majoritetens förtryck icke erhållit den effektivitet, som omständigheterna

med nödvändighet påkalla, och som otvifvelaktigt kan åstadkommas

utan obehörigt kringskärande af majoritetens bestämmanderätt.

Det är därför att befara, att, om förslaget oförändradt skulle blifva lag,

en god del af de missförhållanden, som hitintills i hög grad vidlåda

aktiebolagens verksamhet i vårt land, skulle fortfarande komma att

kvarstå väsentligen orubbade, till skada för både allmänheten och den

ekonomiska utvecklingen.

Till förebyggande af det ej alltför ovanliga förhållande, att

majoriteten i ett aktiebolag genom innehållande af utdelning söker

»svälta ut» minoriteten och tvinga densamma att till underpris sälja

sina aktier, har den s. k. bolagskommittén föreslagit, att, därest ej

bolagsordningen annat bestämmer, bolagsstämma icke skall äga att af

årsvinsten från utdelning undantaga mer än högst 50 procent, såvida

icke annat beslutes af en majoritet, representerande minst tre fjärdedelar

af det å stämman företrädda aktiekapitalet. Sedan lagrådet anmärkt,

att det funne betänkligt, att en tämligen ringa minoritet skulle

kunna på detta sätt förhindra hela årsvinstens innehållande, äfven om

ett dylikt innehållande vore önskligt för bolagets konsolidering, har

bestämmelsen härom i kungl. propositionen uteslutits och minoriteten

följaktligen i förevarande afseende lämnats utan hvarje skydd mot

exploatering af majoriteten. Det synes mig dock, som om fordran på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

kvalificerad majoritet såsom villkor för rätten att innehålla hela årsvinsten

är synnerligen billig. Det bör ju vara regel och är alltid af

den, som placerar penningar i1 ett aktieföretag, från början afsedt, att

han skall någorlunda regelbundet erhålla afkastning på sitt placerade

kapital, om bolagets rörelse lämnar vinst. Anser majoriteten, att bolagets

ställning krafvel’ konsolidering, utöfver hvad som kan åstadkommas

genom halfva årsvinstens innehållande, så ges härtill en annan utväg,

hvars anlitande förutsätter blott enkel majoritet, nämligen ökning af

aktiekapitalet. Detta är långt mindre betungande för aktieägarne än

en tvångskumulering af de vinstandelar, som de påräknat, och som de

ofta behöfva för att kunna kvarstå som delägare i bolaget. Ett stadgande

af den innebörd, som kommittén föreslagit, bör därför efter min

mening intagas i lagen.

De i 56 § gifna föreskrifterna om grunderna för upprättande af

balansräkningen äro tydligen i främsta rummet afsedda att trygga borgenärers

och tredje mans rätt och afse därför väsentligen att förebygga,

att bolagets tillgångar upptagas högre än verkliga värdet. Däremot

gifves intet förbud mot tillgångarnas upptagande till huru låga värden

som helst. Häremot torde i princip intet vara att invända. Det riktigaste

vore naturligtvis, att tillgångarna upptoges hvarken högre eller

lägre än till verkliga värdet, men ett genomförande häraf skulle i praktiken

möta hardt när oöfverstigliga svårigheter. Vid sådant förhållande

och då tillgångarnas upptagande till för höga värden medför påtagliga

faror för bolagets soliditet och borgenärernas rätt, medan deras bokföring

till för låga värden endast innebär, att bolagets ställning är

solidare, än balansräkningen utvisar, är det utan tvifvel riktigt att

endast fixera en gräns uppåt i fråga om bokföringsvärdena.

Men om sålunda balansräkningens uppgift i första hand är att utåt

angifva bolagets ställning och ligga till grund för bedömande af den

vinst, som kan disponeras för utdelning, och om det ur denna synpunkt

är af öfvervägande vikt att värdena däri ej upptagas för högt, så får

man å andra sidan ej förbise, att balansräkningen jämväl har till uppgift

att lämna bolagets delägare en tillförlitlig bild af bolagets ställning,

så att de med ledning af densamma blifva i tillfälle att bedöma värdet

af sina aktier. För fullständigt vinnande af detta syfte skulle erfordras

föreskrift, att bolagets tillgångar alltid skulle upptagas till verkliga

värdet. Men då enligt hvad ofvan framhållits en dylik föreskrift af

andra skäl icke är tillrådlig, måste en annan utväg anlitas för att sätta

aktieägarne i tillfälle att bedöma värdet af sin samfällda egendom. Denna

kan då icke bli annan, än att styrelsen ålägges att i balansräkningen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

lämna en i viss grad specificerad uppgift på de olika tillgångarna. Som

bekant förekommer det nu synnerligen ofta, att i den för bolagsstämman

framlagda balansräkningen tillgångarna upptagas i några få

klumpsummor, hvarigenom aktieägarna beröfvas hvarje möjlighet att

förvissa sig om beskaffenheten af de olika tillgångarna, och än mera

att tillnärmelsevis bedöma dessas värde. Föreskriften i 85 § 3 mom.

af förslaget om styrelsens skyldighet att å bolagsstämman efter eget

bedömande lämna närmare upplysningar angående bolagets tillgångar

afser ju att i viss mån motverka olägenheterna af balansräkningens

bristfällighet, men är icke ensam för sig till fyllest. Man måste därför

ovillkorligen fordra en viss specifikation i balansräkningen, så att t. ex.

hvarje fastighet eller fastighetskomplex särskildt angifves, att hufvudgrupper

af lös egendom, såsom maskiner, inventarier och utestående

fordringar, upptagas för sig o. s. v.

Med alldeles särskild styrka har behofvet af en dylik specifikation

gjort sig gällande i fråga om ett slag af bolagsegendom, nämligen

aktier i främmande bolag. Med den stigande ekonomiska utvecklingen

har det blifvit alltmera vanligt, att ett bolag äger aktier i ett annat,

ofta till högst betydliga belopp i förhållande till det egna aktiekapitalet.

Ett ofta förekommande sätt för bolagsaffärens utvidgning är, att bolaget

för en ny verksamhetsgren eller för rörelsens utöfning i annat land

bildar s. k. dotterbolag, i hvilket moderbolaget då vanligen äger alla

eller de flesta aktierna. Vanligt är också, att bolag till direkt föremål

för sin verksamhet har förvaltning af aktier i andra bolag. I dessa

fall händer ej sällan, att bedömandet af bolagets ställning för aktieägarne

fullständigt omöjliggöres därigenom, att samtliga aktier sammanslås

under en enda rubrik: »aktiers konto», som utföres i en ofta fullkomligt

godtyckligt fixerad klumpsumma. På sådant sätt har styrelsen

i flere af våra största och solidaste bolag under många år för aktieägarne

lyckats hemlighålla bolagets verkliga ställning och lämnat fältet

fritt för allehanda gissningar och i jobberiets intresse uppdiktade

historier. Och otaliga äro de aktieägare, som härigenom förledts att

långt under verkliga värdet försälja sina aktier, hvilka ej sällan förvärfvats

af styrelsen och dess vänner, som därvid profiterat af sin

bättre kännedom om förhållandena.

Det är gifvet, att ett dylikt förhållande ej bör få fortfara, utan

att rättelse därutinnan ovillkorligen måste åvägabringas. Det första

villkoret härför är, att främmande aktier alltid måste i balansräkningen

specifikt angifvas. Men härutinnan erfordras, att vid balansräkningen

såvidt möjligt fogas som bilagor balansräkning samt vinst- och för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

lusträkning för vederbörande främmande bolag. Detta är särskildt

angeläget, när det främmande bolaget eller dotterbolaget bär sin verksamhet

i utlandet, i hvilket fall möjligheten att på annan väg än genom

balansräkningen få någon ledning för bedömande af dess ställning i

regel är utesluten. Möjligen skulle man kunna inskränka sig till att

fordra framläggande af balansräkning och vinst- och förlusträkning

allenast beträffande aktierna i de bolag, i hvilka det egna bolaget har

majoritet eller viss minimikvotdel.

Ett förfarande sådant som det nu föreslagna skulle å ena sidan

vara till påtaglig nytta för aktieägarne och jämväl verka därhän, att

den ovisshet i fråga om ett bolags verkliga ställning, som är jobberiets

bästa jordmån, skulle blifva i eu viktig punkt väsentligen undanröjd.

A andra sidan kan ett dylikt förfarande, såvidt jag förstår, icke medföra

någon som helst skada för bolagets verkliga intresse eller i någon

mån verka hindrande för dess ekonomiska drift och affärens utveckling.

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund har sedan flere år tillbaka

tillämpat denna princip vid utarbetandet af sin årsberättelse, utan att

veterligen någon olägenhet därmed varit förenad.

I 73 § af förslaget medges rätt för aktieägare, representerande

minst en tiondedel af hela bolagets aktiekapital, att genom Konungens

befallningshafvande få utsedd en extra revisor att med öfriga revisorer

deltaga i granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper.

Det viktiga och välbefogade skydd, som härigenom lämnas

bolagsminoriteten, reduceras emellertid i högst betydlig grad genom

föreskriften, att det tillkommer styrelsen, mot hvilken denna åtgärd i

regel är riktad, att hos Konungens befallningshafvande utverka revisorns

utseende. För att detta minoritetsskydd skall få afsedd verkan, synes

det oundgängligen nödvändigt att de aktieägare, som bestämt att extra

revisor, skall anställas, också få utverka förordnande för honom.

A andra sidan synes det möta betänkligheter, att den extra revisorn

skall erhålla sitt arfvode af bolaget. Detta kan säkerligen ej undgå

att medföra, att en minoritet ofta kommer att bestå sig lyxen af en

extra revisor, utan att sådan åtgärd, som naturligtvis endast i extra

ordinära fall bör förekomma, är af behofvet påkallad. För att erhålla

någon garanti för att den extra revisorn icke till bolagets skada onödigtvis

påkallas, synes det vara lämpligt att föreskrifva, att hans arfvode skall

betalas af de aktieägare, som påkallat honom.

Förslaget, som föreskrifver, att fråga om tillkallande af extra

revisor skall väckas å bolagsstämma, anger icke med full tydlighet,

huruvida dylik fråga får väckas omedelbart på stämman eller måste

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 15

enligt 81 § 4 mom. vara minst tio dagar före stämman anmäldt för

styrelsen. Då behofv.et af extra revisor ofta framgår först vid behandlingen

af balansräkningen och vinst- och förlusträkningen, som vid

stämman framlägges, synes det uppenbart, att frågan härom bör få

utan föregående anmälan väckas under pågående bolagsstämma. Förslaget

torde därför böra förtydligas i enlighet härmed.

I 87 § stadgas rätt för aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp,

motsvarande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet, att i vissa fall

å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Därvid synes förutsättas,

att den minoritet, som sålunda väckt talan mot styrelsen måste under

hela rättegången representera det stadgade minimum af aktiekapitalet,

och att om en eller annan af de aktieägare, som anhängiggjort rättegången,

därefter frånträder sin talan, de öfriga skulle äga fullfölja saken,

endast om de fortfarande representerade minst en tiondedel af aktiekapitalet.

Härigenom är tydligen den utvägen lämnad öppen för styrelsen

att. genom inköp af erforderlig del utaf den klandrande minoritetens

aktier reducera dessa till mindre antal än den stipulerade tiondedelen

och därigenom få hela rättegången slopad, om den hotar att tendera

till en för styrelsen ofördelaktig och för bolaget gynnsam utgång. Detta

är tydligen i hög grad olämpligt och oriktigt. Förslaget synes därför

höra kompletteras med en bestämmelse, att därest efter klandertalans

anhängiggörande en. eller flere af aktieägarne frånträda bolagets talan,

de öfriga äga fullfölja densamma utan afseende å storleken af det utaf

dem representerade aktiebelopp.

I 95 § fastslås den riktiga principen, att klander af bolagsstämmobeslut

må kunna anställas af enskild aktieägare. Men i inom. 2

af samma paragraf göres härifrån det väsentliga undantag, att klandertalan,

grundad därpå, att genom bolagsstämmans beslut vinstmedel eller

öfriga tillgångar disponerats för ändamål, som uppenbarligen är för

bolagets verksamhet .främmande, endast får anställas af aktieägare, som

tillsammans äga aktier till ett belopp af minst tiondedelen af aktiekapitalet.

Denna undantagsbestämmelse, som de facto ger bolagsmajoriteten

makt att i visst fall ansvarsfritt använda minoritetens andel i

bolagets tillgångar för hvilket främmande ändamål som helst, exempelvis

understöd åt en politisk organisation, synes mig synnerligen obefogad.

Den brist i bolagsstämmobeslutets laglighet, som består i samfälld

egendoms användande för obehöriga ändamål, och som till sin ekonomiska

verkan, för de aktieägare, hvilka icke godkänna det syfte, som

genom dispositionen främjats, utan till äfventjn-s från sin ståndpunkt till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

och med finna detsamma skadligt, är att likställa med en förskingring

af bolaget tillhöriga medel, är sannerligen af den betänkliga natur, att

intet skäl finnes att just i sådana fall inskränka aktieägarens klanderrätt.

Efter min mening bör därför 2 mom. af 95 § utgå.

I 107 §, som medger viss minoritet af aktieägarne att hos rätten

begära förordnande af god man att öfva tillsyn öfver likvidatorernas

förvaltning, synes den ändring önskvärd, att de aktieägare, som påkallat

gode mannens förordnande, äfven böra betala hans arfvode. Härför tala

samma skäl, som ofvan anförts i fråga om arfvodet till extra revisorn,

och därförutom den varnande erfarenheten af rättens ombudsman i

konkurser, med hvilken den föreslagne gode mannen skulle blifva

väsentligen likställd, men hvilken alltjämt representerar en ekonomisk

tyngd i konkursutredningen utan motsvarande nytta. Möjligen skall

gode mannen i det förhållandet, att han uppbär sitt arfvode af vissa

aktieägare, hvilkas rätt han är satt att skydda, få en impuls till verksamt

deltagande i likvidationsarbetet, som synes nog så behöflig!.

Till de fall, som i 132 § af förslaget beläggas med ansvar, synes

böra komma åtgärd af den, som äger företräda bolaget, hvarigenom

han i strid mot föreskriften i 66 § ikläder bolaget förpliktelse eller

eljest förfogar öfver dess tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är

för bolagets verksamhet främmande. Dylika åtgärder torde nämligen

icke under alla förhållanden falla under allmänna strafflagens ansvarsbestämmelser,

hvarför särskild! ansvar måste stadgas för att trygga

helgden af bolagets medel. Det på åtskilliga håll inrotade missbruket,

att styrelser för bolag använda bolagets medel till att, otta i ganska

afsevärd utsträckning, understödja t. ex. politiska organisationer och

tidningar, bidraga till kostnaden för politiska val och dylikt, innebär

en så allvarlig kränkning af aktieägarnes rätt, att ett staf]ande däraf

synes oundgängligt. En ansvarsbestämmelse torde därför här vara i

fullt lika hög grad af behofvet påkalladt som i de i förslaget upptagna

fall.

På grund af det anförda får jag alltså vördsamt hemställa, att

Riksdagen i det kung!, förslaget om lag till aktiebolag måtte besluta

här nedan angifna ändringar, afseende:

Do) beträffande § 54:

att en bestämmelse tillfogas, enligt hvilken bolagsstämman af

årsvinsten ej må från utdelning undantaga mer än högst 50 procent,

afsättning till reservfonden inberäknad, med mindre röstande med ett

sammanlagdt aktiebelopp af minst tre fjärdedelar af det å stämman före
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lagutskottets Utlåtande IVY 44

trädda aktiekapitalet annat besluta; dock att, om bolagsordningen innehåller

härifrån afvikande bestämmelser, dessa skola lända till efterrättelse;

2:o) beträffande § 56:

att däri intages föreskrift om skyldighet för styrelsen att i balansräkningen

på det sätt specificera tillgångarna, att aktieägarne därigenom

erhålla kännedom om tillgångarnes viktigare beståndsdelar i fast och

lös egendom, och särskild! att specifikt angifva främmande aktier, äfvensom

om skyldighet för styrelsen att, där bland tillgångarna ingå aktier

i andra bolag, såvidt möjligt vid bolagsstämman tillhandahålla aktieägarne

balans- samt vinst- och förlusträkning för dessa bolag;

3:o) beträffande § 73:

att däri göres dels den ändring, att den grupp af aktieägare, som

bestämt tillkallande af extra revisor, också äger hos Konungens befallningshafvande

påkalla förordnande af sådan, och att samma grupp

jämväl förklaras skyldig att betala extra revisionsarfvode, dels det

förtydligande, att fråga om tillkallande af extra revisor må kunna, utan

föregående anmälan till styrelsen, omedelbart väckas vid bolagsstämma;

4:o) beträffande § 87":

att därtill göres det tillägg, att om klandertalan å förvaltningen

anhängiggjorts af en grupp af aktieägare, representerande det föreskrifna

minimibeloppet en tiondedel af aktiekapitalet, och en eller flere af

aktieägarne därefter frånträdt sin talan, sådant icke må för öfrige

klandrande aktieägare utgöra hinder att fullfölja rättegången, utan afseende

på om de tillsammans fortfarande äga en tiondedel af aktiekapitalet

eller icke;

5:o) beträffande § 95:

att 2 mom. af denna paragraf måtte utgå ur lagen;

6: o) beträffande § 107:

att däri göres den ändring, att arfvodet till gode mannen skall

betalas af de aktieägare, som påkallat honom; och

7:o) beträffande § 132:

att bland de förseelser, som i denna paragraf beläggas med ansvar,

intages jämväl åtgärd af den, som äger företräda bolaget, hvarigenom

han i strid mot föreskriften i 66 § iklädt bolaget förpliktelse eller

eljest förfogat öfver dess tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är

för bolagets verksamhet främmande.

Och torde vederbörande utskott, därest och i den mån den af

mig gjorda hemställan biträdes, föreslå där af påkallad omredigering af

ofvan angifna lagparagrafer jämte de andra bestämmelser i lagen, som

till äfventyrs beröras af de föreslagna ändringarna.»

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Utskottets yttrande.

Förslaget till lag om aktiebolag.

I skrifvelse den 18 mars 1903 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t

täcktes föranstalta om en revision af gällande aktiebolagslag samt för

Riksdagen framlägga de förslag, hvartill revisionen knnde anses föranleda.

De i denna skrifvelse uttalade önskemål voro hufvudsakligen

följande.

Det syntes böra undersökas, huruvida ej jämväl i bolag med

större aktiekapital än 10,000 kronor aktier å lägre belopp än 50

kronor skulle få förekomma. De nuvarande bestämmelserna angående

aktiebolags bildande och de därmed sammanhängande om ökning af

aktiekapitalet syntes Riksdagen icke vara så tydliga och fullständiga

som kunde vara behöfligt med hänsyn till ändamålet att förhindra

åtgärder och företag, hvilka icke stode i öfverensstämmelse med sunda

affärsprinciper och alla aktieägares intressen. En granskning af dessa

bestämmelser syntes därför önskvärd. Åtgärder borde enligt Riksdagens

mening vidtagas för förhindrande af mot lagens mening stridande skenöfverlåtelser

af aktier, som nu ofta förekomme dels för kringgående af

bestämmelserna om begränsning af aktieägares rösträtt och dels från

styrelseledamöters sida i frågor om bland annat ansvarsfrihet för dem.

I sammanhang med sistberörda fråga stode spörsmålet om beredande

af en verksammare kontroll å styrelsens förvaltning. I detta afseende

syntes det Riksdagen böra undersökas, huruvida ej fullständigare stadganden

borde meddelas för bättre tillgodoseende af aktieägarnes intressen

och erhållande af en säkrare kännedom om bolagets ställning

än som med nu gällande bestämmelser ofta blefve händelsen. I anslut
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

ning till det af Riksdagen förut i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 29

april 1902 uttalade önskemål, att en minoritet inom aktiebolag borde

äga tillkalla en kvalificerad revisor för att deltaga i granskningen af

styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper, syntes det Riksdagen

kunna ifrågasättas, att en minoritet äfven borde under vissa förhållanden

äga rätt att besluta om anställande af talan mot bolagets styrelse.

För att åstadkomma en noggrannare efterlefnad af aktiebolagslagens

stadganden borde måhända därjämte en skärpning eller ett fullständigande

af lagens straffbestämmelser komma under öfvervägande.

Redan i skrifvelse den 11 maj 1897 hade Riksdagen anhållit, att

Kungl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser

därom att i aktiebolags firma ej finge obehörigen intagas annans namn

eller namnet å annans fasta egendom samt i skrifvelse den 11 maj

1898, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida icke, där genom

fastställda bolagsordningar medgifvits äldre aktiebolag rätt att förvärfva

egna aktier i annan ordning än lagen om aktiebolag bestämde, faran

af missbruk af sådan föreskrift lämpligen kunde förekommas genom

registrering eller annorledes.

Slutligen må här erinras om Riksdagens skrifvelse den 20 maj

1902, innefattande anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och

för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser, hvarigenom ej

mindre nu gällande förbud för utländsk undersåte att i riket inmuta

mineralfyndighet äfvensom att utan Konungens tillstånd i riket förvärfva

fast egendom eller förvärfva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka grufdrift måtte i den omfattning och på det sätt,

som kunde befinnas ändamålsenligt utsträckas att gälla äfven för bolag,

hvari utländsk undersåte vore delägare, än äfven gällande bestämmelser

i lagen om aktiebolag förändras i den mån sådant för vinnande af

ofvanberörda syfte kunde vara erforderligt.

Beträffande det närmare innehållet i ifrågavarande förslag samt

de synpunkter, som vid dess utarbetande varit bestämmande, får utskottet

hänvisa till det kommittéförslag af den 5 februari 1908, som

ligger till grund för ifrågavarande proposition, samt till de vid densamma

fogade utdrag af i statsrådet och lagrådet hållna protokoll.

Här må endast framhållas några af förslagets hufvudpunkter med särskild

hänsyn till däri innefattade afvikelser från nu gällande aktiebolagslag.

Såsom enligt gällande lag skall enligt förslaget aktie i regel lyda

å minst 50 kronor. Dock må enligt förslaget, där aktiekapitalet ej

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

öfverstiger 25,000 kronor, aktie kunna lyda å mindre belopp, lägst

10 kronor.

För att, i den mån sådant i lagstiftningsväg må vara möjligt,

förhindra, att allmänheten förledes till aktieteckning i företag, som ej

äro förtjänta af dess förtroende, hafva beträffande förfarandet vid aktiebolags

bildande samt ökning af aktiekapitalet i förslaget upptagits

vidtgående publicitetsbestämmelser, hvilka skola äga tillämpning utan

hänsyn till, huruvida vid bolagets bildande stiftarna öfvertaga samtliga

aktier (s. k. simultanbildning) eller andra personer inbjudas till aktieteckning

(s. k. successivbildning). Bestämmelser härom hafva meddelats

hufvudsakligen i förslagets 5—8 samt 36—41 §§.

För åstadkommande af en tillfredsställande förvaltning inom aktiebolag

och en effektiv kontroll öfver denna innehåller förslaget åtskilliga

bestämmelser. Till sådana bestämmelser synas böra hänföras

reglerna om aktiebok (28 §), om skyldighet i vissa fall för aktieägare,

som vill utöfva rösträtt å bolagsstämma, att afgifva en af honom egenhändigt

underskrifven försäkran om, att han är aktiens ägare (76 §),

om balansräkningens innehåll (56 §), om ökadt civilt och kriminellt

ansvar för stiftare (24, 132 och 133 §§), styrelse (70. 71, 132 och 133 §§)

och revisorer (75, 132 och 133 §§), om rätt för en minoritet — förutom

att påkalla utseende af en revisor för att med öfriga revisorer deltaga i

granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper (73 §) —

att föra talan mot styrelse, stiftare och revisorer (86 och följande §§);

samt om befogenhet under viss förutsättning för rätten eller domaren att

förordna en god man att öfva tillsyn öfver likvidatorernas förvaltning

(107 §);

Till skydd för minoriteten i aktiebolag hafva ett flertal bestämmelser

tillkommit. Såsom hufvudsakligen i sådant syfte meddelade äro

att anteckna, förutom åtskilliga af de redan nämnda, hvilka äfven i

detta afseende komma i betraktande, föreskrifterna om begränsning af

bolagsstämmas och styrelses rätt att förfoga öfver bolagets egendom

(55 och 66 §§), de i förhållande till gällande lag vida restriktivare

bestämmelserna i förslaget om särskildt röstpluralitet i åtskilliga fall

för beslut å bolagsstämma (91—93 §§) samt om särskild maximigräns för

aktieägares rösträtt å bolagsstämma (79 §), en bestämmelse, som dock

ej är af tvingande natur, utan kan undantag från densamma ske

genom föreskrift i bolagsordningen. För tillgodoseende bland annat

af minoritetens rätt äro äfven tillkomna bestämmelserna i 96 §

om rätt för aktieägare med sammanlagdt aktiebelopp af minst en

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 21

tiondel af hela aktiekapitalet att påkalla domstols pröfning af arfvodesbelopp,

som af bolagsstämma tillerkänts styrelseledamot, revisor, tjänsteman

i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom meddeladt

uppdrag.

Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den 11 maj 1897 angående

förbud mot intagande i aktiebolags firma af annans namn eller namnet

å annans fasta egendom bar ej föranledt någon afvikelse från gällande

lags ståndpunkt i detta afseende. Med anledning af Riksdagens förut

omförmälda skrifvelse den 11 maj 1898 angående förhindrande för

äldre aktiebolag att förvärfva egna aktier har annan åtgärd ej ansetts

böra vidtagas än att i förslagets 56 § 7) föreskrifvits, att förvärfvad

egen aktie ej må uppföras såsom tillgång. Beträffande de skäl, som

i nu omnämnda afseenden varit bestämmande får utskottet hänvisa

till kommittéförslaget.

Beträffande den i Riksdagens ofvan omförmälda skrifvelse den 20

maj 1902 väckta frågan angående aktiebolags likställande i där omnämndt

hänseende med utländsk undersåte här i riket hade förutnämnda

kommitté utarbetat förslag till lag angående förbud i vissa

fall för aktiebolag att förvärfva fast egendom eller idka grufdrift samt

ett däraf föranledt alternativt förslag till viss lydelse af särskilda paragrafer

i förslaget till lag om aktiebolag. Dessa förslag, med afseende

å hvilka såväl kommittén som sedermera lagrådet uttalat betänkligheter,

hafva emellertid icke upptagits i propositionen. Enligt förslagets

52 § står det öppet att i bolagsordning intaga förbehåll, hvarigenom

rätten för annan än här i riket bosatt svensk medborgare att förvärfva

aktie inskränkes.

Utskottet har funnit ifrågavarande förslag vara af beskaffenhet

att kunna ligga till grund för lagstiftning i ämnet. Den granskning

af förslaget samt de i anledning af detsamma väckta, ofvanintagna

motioner, utskottet företagit, har i fråga om nedanstående paragrafer

gifvit anledning till följande erinringar.

4 §■

Utskottet har lika med kommittén ansett sig böra förorda, att

stiftare af aktiebolag, hvilka i vissa fall äro underkastade såväl kriminellt

ansvar som ersättningsskyldighet, skola vara svenska undersåtar.

Beträffande kommittéförslaget i denna del har lagrådet erinrat

att, då något behof af en dylik föreskrift ej gjort sig gällande och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

genom densamma möjligen kunde föranledas den olägenheten, att juridiska

personer icke kunde godkännas såsom stiftare, krafvet på svenskt

medborgarskap ej borde uppställas.

Det har synts utskottet kunna så mycket mindre göras till föremål

för tvifvel, att äfven svenska juridiska personer skola i omförmälda

sammanhang blifva ansedda såsom svenska undersåtar som i fråga om

försäkrings- och bankbolag, beträffande hvilkas stiftare redan gällande

lagstiftning gifver sagda regel, någon tvekan i berörda hänseende icke

lär hafva yppats.

I herr Vennerstens omförmälda motion har yrkats, att denna paragraf

måtte i utaf honom angifvet syfte förtydligas.

Med afseende härå vill utskottet erinra, att de af motionären

åsyftade kostnader, i hvad de afse bolagets registrering, tryckning och

stämpelbeläggning af aktiebref ej ifrågakomma förr än bolaget bildats;

och det lärer icke råda något som helst tvifvel därom, att kostnader

för åtgärder, som efter bolagets bildande äro nödvändiga för dess organisation,

drabba bolaget. Endast beträffande verkliga kostnader för bolagets

bildande är det förslagets mening, att de böra upptagas i stiftelseurkunden.

Häremot synes utskottet icke vara något att erinra. Uttryckligt

stadgande i sådant afseende är meddeladt i det danska förslaget

till aktiebolagslag.

3 §•

Enligt 11 § i gällande aktiebolagslag skall, om stiftarne öfvertaga

samtliga aktier, bolaget anses genom aftalet härom bildadt (s. k. simultanbildning)

och kan alltså under i öfrigt därför uppställda förutsättningar

blifva registreradt utan den omgång med teckningslistor, konstituerande

stämma in. m., som, därest inbjudan till aktieteckning sker

(s. k. successivbildning), skall iakttagas. I det föreliggande förslaget

åter har, såsom förut omnämnts, denna skillnad upphäfts och det mer

omständliga förfaringssätt, förslaget angifver, gjorts till undantagslös

regel. Det har nämligen, trots den större omgång med aktiebolags

bildande, som däraf blifvit följden, ansetts vara nödvändigt för det

syfte man med dessa bestämmelser velat nå, att gifva desamma tilllämpning

jämväl för det fall, att samtliga aktier öfvertagas af stiftarna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

enär dessa ju sedan äro oförhindrade att gifva aktierna samma spridning,

som om från början allmänheten inbjudits till aktieteckning.

Utskottet finner den ståndpunkt förslaget i detta afseende intager

nödvändig för uppehållande af effektiviteten af hithörande stadganden

och kan alltså icke biträda det af motionären herr Uannor sten gjorda

yrkande, att simultanbildning fortfarande måtte få ske på sätt gällande

lag stadgar.

Äfven har utskottet ansett eu publicitet af det slag, förslaget

upptager, såsom ett lämpligt medel för erhållande af erforderlig kontroll

öfver förfarandet vid aktiebolags bildande och aktiekapitalets ökning.

Det har emellertid för ernående af sagda syfte synts utskottet tillräckligt,

att kungörelse, som i denna och 41 §§ afses, sker endast en gång

i allmänna tidningarna och i tidning inom orten. Härigenom åstadkommes,

förutom minskning i en eljest under många förhållanden

skadlig tidsutdräkt vid bildandet af aktiebolag och ökning af aktiekapitalet,

äfven en enligt utskottets mening önskvärd lättnad i kostnader

för många mindre bolagsbildningar.

Det torde visserligen vara afsikten hos förslaget, enligt hvithet

en vecka skall förflyta mellan första och andra kungörandet, att äfven

lastslå en tid, under hvilken under alla förhållanden kungörelsernas

innehåll kunde utöfva sin verkan. Då emellertid vid aktiebolags

bildande teckningslistas upprättande måste föregås af den i 9 § af förslaget

stadgade pröfning af Konungens befallningshafvande af stiftelseurkundens

_ innehåll, hvilken pröfning alltid vållar viss tidsutdräkt, samt

aktieteckning i allmänhet icke sker omedelbart efter teckningslistornas

framläggande, torde den eventuella kritik, hvars framkallande med

kungörandet afses, hinna att medföra asyftad verkan. Utskottet har

därför ansett den omförmälda tidsbestämningen ej behöfva uppehållas.

10 §.

Stiftarnes namnunderskrifter under teckningslistan skola enligt

förslaget vara af vittnen styrkta.

Utskottet har, försåvidt angår sådan teckningslista, som vid bolags

bildande förekommer, funnit denna föreskrift, hvartill motsvarighet

icke finnes i gällande aktiebolagslag, icke vara erforderlig.

Vidare har utskottet af praktiska skäl ansett aktieteckning böra

kunna med samma verkan, som om den ägt rum å handling, som här

afses, ske äfven å af notarius publicus bestyrkt afskrift af handlingen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

11 och 12 §§.

12 §, som tillkommit på hemställan af lagrådet, afser, såsom åt

dess innehåll framgår, att i rättssäkerhetens intresse skapa en sluttid,

inom hvilken de i 11 § omförmälda bestämmelserna skola göras gällande.

Af hvad lagrådet i sådant afseende anfört framgår, att med föreskriften

i 12 § hänsyftas äfven på 11 §:s 3 mom.

Genom den uppdelning af sistnämnda §, hvilken utskottet ansett

lämplig till följd af 15 §:s nedan motiverade utbrytning ur förslaget,

undanröjes all tvekan i sagda hänseende.

14 och 15 §§.

Aktiebolagskommittén har, enligt hvad af densamma framhålles,

såsom ett ej oviktigt led bland de bestämmelser, som afse skydd för

minoriteten inom ett aktiebolag’, föreskrifvit, att uppskof med frågan

om aktiebolags bildande skall äga rum under angifven tid, så framt

å konstituerande stämman en viss minoritet röstar därför. Jämlikt

förslagets 15 § skall en liknande minoritet äga besluta tillsättande af ett

utskott för närmare granskning af de förhållanden, som för afgörande

af frågan om bolagets bildande kunna vara af vikt. Med afseende å betydelsen

af detta utskott har af lagrådet framhållits, att densamma —

åtminstone om, såsom enligt kommitténs förslag, det skulle stå innehafvare

af aktiemajoriteten fritt att deltaga i valet af ledamöter i utskottet

— ej kunde uppskattas synnerligen högt,, samt ifrågasatt, om

ej sistnämnda § borde utgå. Häremot skulle enligt lagrådets mening

betänklighet så mycket mindre möta, som det står aktietecknare fritt,

att, sedan uppskof enligt 14 § blifvit bestämdt, begagna sig däraf för

att hvar för sig eller i samverkan med andra aktietecknare söka föi

skaffa sig erforderliga upplysningar. _ r

I betraktande af hvad lagrådet sålunda framhållit och da pa

det stadium, hvarom här är fråga, minoritetens rätt lär blifva i

tillfredsställande grad tillgodosedd genom föreskrifterna i 14 §,. bni

utskottet ansett, att bestämmelserna angående omförmälda granskningsutskott

böra utgå ur förslaget.

19 §.

Ändringen i denna § är rent formell och föranledd af utskottets

förslag beträffande 15 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr ii.

Då, enligt livad utskottet vid 4 § föreslagit, stiftare af aktiebolag

böra vara svenska undersåtar, lär däraf följa, att, på sätt i kommittésförslaget

jämväl föreskrefs, äfven stiftarnas nationalitet bör till registreringsmyndigheten

uppgifvas.

Den i fjaide momentet 1) af denna § af utskottet vidtagna ändring

är rent formell ocli föranledd dels däraf, att aktieteckning skall kunna

ske å teckningslista i afskrift, dels ock af den ändring i paragrafföljden

beträffande 13 in. fl. §§, livarom utskottet ofvan talat.

Såsom kommittén framhållit, är det uppenbarligen af synnerlig

vikt för lagstiftningen att sörja för att uppgifterna till registret säl”

skild* angående inbetalningar af aktiekapitalet blifva riktiga. Kommittén

upplyser, att i sådant syfte under dess arbeten ifrågasatts, att,

såsom på hemställan af lagrådet föreskrifvits i det föreliggande förslaget,

styrelsen vid hvarje anmälan till registret om dylik inbetalning

skulle uppgifva de särskilda aktier, å hvilka inbetalning skett, samt

för hvarje aktieägares namn det belopp, som inbetalts och beskaffenheten

af den godtgörelse, som lämnats. Enär emellertid enligt kommitténs

mening förteckningens upprättande skulle förorsaka ej ringa

besvär och densamma i de vanligast förekommande fallen, då tillskott

göres i ^ allenast penningar, vore utan egentlig betydelse, stannade

kommittén vid att såsom tillräckligt föreslå, att styrelsen vid anmälan

till registret rörande inbetalning af aktier skulle foga en af styrelseledamöterna

skriftligen afgifven försäkran, att inbetalningen fullgjorts

i penningar eller annan egendom i enlighet med bestämmelserna i

stiftelseurkunden eller bolagsstämmobeslutet om aktiekapitalets ökning.

Utskottet, som delar kommitténs i omförmälda afseende uttalade

mening, har ansett sig böra förorda en återgång till kommitténs ståndpunkt

i detta afseende. Det i kommittéförslaget förekommande uttrycket

»penningar eller annan egendom» har till öfverensstämmelse med förslagets

.21 § ersatts med »penningar eller annat». En garanti för att

oegentlighet med afseende å hithörande förhållanden ej skall från

styrelsens sida förekomma ligger i det skärpta straff, som enligt förslagets

132 § drabbar styrelseledamot eller annan, som vid anmälan för

registrering mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift.

Att sista stycket af ifrågavarande § af utskottet uteslutits

följer af utskottets förslag beträffande 15 §.

24 §.

Då af nedan anförda skäl utskottet ansett, att 25 § bör utgå ur

Bill. till RiJcsd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. il Höft, ” 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

förslaget, liar utskottet, för undvikande af ändringar i paragrafföljden,

uppdelat denna § i två paragrafer.

25 §.

I herr Vennerstens omförmälda motion har af anförda skäl yrkats,

att ifrågavarande § måtte ur förslaget uteslutas.

Såsom eu konsekvens af de stadganden, som meddelats till förekommande

däraf att bolag vid bildandet öfvertager egendom för eu

dess värde öfverstigande godtgörelse och för att förhindra, att, så snart

bolaget kommit till stånd, en aktiemajoritet skulle kunna genomdrifva

ett dylikt öfvertagande, hade i denna § af kommittéförslaget stadgats

följande:

»Innan två år förflutit efter bolagets registrering, må bolagets

styrelse ej utan bolagsstämmans samtycke träffa något aftal om förvärf

af fast eller lös egendom för godtgörelse, som öfverstiger en femtedel

af hela aktiekapitalet.

Sådant samtycke må ej meddelas, utan så är, att styrelsen förut

å stämman framlagt en berättelse, angifvande de omständigheter, som

kunna vara af vikt vid bedömande af aftalets betydelse för bolaget.

Beslut om aftalets godkännande vare ej giltigt, med mindre sarntlige

å stämman närvarande aktieägare förenat sig därom eller beslutet

biträdts af de flesta röstande och dessa utgöra minst en fjärdedel af

hela antalet aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en

fjärdedel af hela aktiekapitalet.

Hvad nu är stadgadt gälle ej, där förvärf af sådan egendom,

som i aftalet afses, utgör föremål för bolagets verksamhet, ej heller i

fråga om köp å auktion af egendom, som pantsatts eller utmätts för

bolagets fordran.»

Häremot anmärkte lagrådet, att för det fall, då största anledning

funnes att befara ett kringgående i det ifrågavarande afseendet af

7 §:s föreskrifter, nämligen då simultanbildning ägt rum och stiftarna

fortfarande innehade aktierna, de föreslagna bestämmelserna tydligen

vore utan all verkan. Då härtill komme, att dessa bestämmelser syntes

ägnade att medföra en betydande fara för rättssäkerheten, i det att

de öppnade möjlighet att göra ett aftal om förvärf af egendom för

bolagets räkning ogiltigt, äfven efter det längre tid från aftalets ingående

förflutit, hemställde lagrådet, att sagda bestämmelser måtte

utgå ur förslaget. Ett skydd i någon mån i det af kommittén härutinnan

åsyftade afseendet syntes lagrådet kunna ernås genom meddelande

i stället af sådana föreskrifter, som i denna § af det kungl.

förslaget upptagits.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

27

Det synes utskottet uppenbart, att, på sätt i omförmälda motion

framhållits, från de regler, som sålunda kommit till uttryck i ifrågavarande

§, undantag måste, i enlighet med hvad som skett i kommittéförslaget,

göras för förvärf, som utgöra föremålet för bolagets verksamhet.

Att aftal härom skulle i den omfattning förslaget innehåller bekantgöras,

torde nämligen många gånger kunna särskildt ur konkurrenssynpunkt

medföra betänkliga resultat. Skulle emellertid ett

dylikt undantag uppställas, kan med skäl befaras, att hela stadgandet,

som äfven ur annan synpunkt lämnar rum för kringgående,

blefve alldeles verkningslöst.

Utskottet har af anförda skäl ansett, att denna § bör utgå ur

förslaget.

26 §.

Enligt förslagets 138 § kan i bolagsordningen intagas förbehåll,

att tvister emellan bolaget och styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare

skola hänskjutas till skiljemän; och skall förbehåll härom äga

samma verkan, som tillkommer skiljeavtal.

Lika med kommittén har utskottet ansett dylikt förbehåll vara

af den vikt, att det bör angifvas i aktiebrefven. I sådant syfte har

utskottet vidtagit en ändring i denna §.

27 §.

Den af utskottet föreslagna ändring af 33 § har föranledt, att

den i förevarande 8 gjorda hänvisning till 125 8 utbytts mot en hänvisning

till 33 §.

28 §.

I herr Vennerstens omförmälda motion har yrkats, att äfven aktier,

ställda till innehafvaren, måtte, så som enligt gällande aktiebolagslag

skall ske, genom bolagets styrelses försorg förtecknas.

Detta synes utskottet fortfarande böra i ordningens intresse iakttagas.

Den, som med företeende af innehafvareaktiebref begär att

blifva i aktieboken antecknad såsom ägare af aktien, bör alltså få blifva

såsom sådan införd.

Att emellertid dylik anteckning ej kan tillerkännas rättsverkan

vare sig därhän, att lättnad utan vidare beredes den i aktieboken

antecknade aktieägaren med afseende å skyldigheten att framdeles legitimera

sig såsom ägare af aktien eller därhän, att inskränkning göres i ny

aktieägares rätt att genom aktiebrefvets blotta företeende styrka sin ägan
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

derätt, torde vara tydligt. Bestämmelser i sådan riktning skulle uppenbarligen

stå i strid med innehafvareaktiens natur af löpande papper.

Häraf följer, att man i fråga om dylika aktier ej kan, såsom i

förslaget i regel kunnat ske i fråga om aktier till viss man, förklara,

att aktieägare, som ej blifvit såsom sådan införd i aktieboken, ej i

förhållande till bolaget är att anse såsom aktieägare.

I fråga om rätten att utöfva rösträtt för innehafvareaktie böra

gälla förslagets bestämmelser (76 och följande §§), och bör det sålunda

ankomma på pröfning för det särskilda fallet, huruvida för aktie bör

få utöfvas rösträtt af den, som, utan att vid tillfället kunna förete

aktien, redan förut införts i aktieboken såsom ägare af densamma.

I öfrigt lär förteckningen öfver innehafvareaktier endast få ett

praktiskt ordningsintresse vid fråga om meddelanden till aktieägare m. m.

Med afseende å det i herr Jeanssons förevarande motion framställda

yrkande, att bestämmelse om aktiebokens tillgänglighet för en

hvar ej måtte upptagas i lagen, har utskottet ej funnit tillräckliga

skäl vara anförda för att härutinnan förorda afvikelse från gällande lag.

32 och 33 §§.

Den af utskottet vidtagna ändring i dessa paragrafer sammanhänger

med utskottets förslag beträffande 23 § 2) och har hvad 32 §

angår af utskottet motiverats under 23 §.

Ändringen i 33 § innebär endast en af ändringarna beträffande

sagda paragrafer föranledd återgång äfven hvad denna paragraf angår

till kommittéförslaget med iakttagande därvid, i enlighet med hvad

som redan skett i det kungl. förslaget, af den af lagrådet gjorda

erinran beträffande paragrafens sista stycke.

36 §.

Ändringen i denna § är endast en konsekvens af ändringarna i 8

och 41 §§.

41 och 42 §§.

I herr Jeanssons förutnämnda motion har yrkats, att här ifrågavarande

kungörande måtte ersättas med meddelande till aktieägarna i

rekommenderade bref af kungörelsens afsedda innehåll.

Det synes utskottet tydligt, att samma skäl, som föranledt det i

8 § stadgade kungörandet i tidningarna, tala för, att sådant kungörande

s. 29 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

29

bör äfven bär äga rum. Tillräcklig anledning att låta kungörandet

äfven afse den senast fastställda balansräkningen synes dock utskottet

icke föreligga. Såsom i nyssberörda motion framhållits, skulle ett dylikt

kungörande, hvarigenom bolagets ställning blottades för obehöriga,

under många förhållanden lända bolaget till skada, hvilken enligt utskottets

uppfattning ej skulle uppvägas af den nytta, som förutsatts

däraf kunna i särskilda fall förväntas. För det ändamål, som här åsyftas,

synes det utskottet tillräckligt, att balansräkningen bilägges teckningslista

för de nya aktierna. Föreskrift härom har därför intagits i 42 §.

Enär balansräkningen icke kommer att kungöras, torde emellertid i

kungörelsen böra intagas uppgift å förutvarande aktiekapitalets storlek.

Då balansräkningen skall bifogas, behöfver däremot dylik uppgift ej

lämnas i teckningslistan.

Af skäl, som utskottet under 8 § anfört, har utskottet ansett,

att kungörande, hvarom här är fråga, endast bör behöfva äga rum en

gång i hvardera tidningen.

Vidkommande i öfrigt 42 § har, i enlighet med den af utskottet

föreslagna ändring i 10 § i syfte, att nyteckning skall kunna ske äfven

å på visst sätt bestyrkt afskrift, vidtagits motsvarande ändring med

afseende å sådan teckning, hvarom här är fråga.

I andra momentet af 42 § har stadgats, att, där på grund af bestämmelse

i b olagsstämmobeslutet om aktiekapitalets ökning, ny aktie

skall få tecknas med rätt att därför tillskjuta annat än penningar eller

eljest med villkor, teckningslista skall innehålla, förutom redogörelse

för de omständigheter, som kunna vara af vikt vid bedömande af

villkorets betydelse för bolaget, äfven bestyrkt afskrift af de handlingar,

som rörande villkoret kunna vara upprättade. Dessa stadganden, som

tillkommit på hemställan af lagrådet, hafva afseende hufvudsakligen å

det fall, att bolagsstämmobeslut om aktiekapitalets ökning fattas först

i form af ett godkännande af en redan af bolagsstyrelsen utfärdad

inbjudning till ny aktieteckning. Då på grund af 37 §:ns föreskrifter

stadgandena för öfriga fall blifva utan nytta, synes utskottet, i betraktande

af den omgång, som af dem vållas, den omnämnda redogörelsen

angående villkorens betydelse för bolaget kunna i det afseende,

hvarom här är fråga, verka tillfyllestgörande. För den tecknare, som,

med anledning af hvad han häraf erfarit, vill skaffa sig ytterligare

upplysningar angående villkoren, lär detta alltid stå öppet. De i 42 §:s

andra stycke förekommande orden »samt bestyrkt afskrift af de handlingar,

som rörande villkoret kunna vara upprättade» hafva därför af

utskottet ur §:n uteslutits.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

45 §.

De af utskottet i första momentet 1) samt andra momentet

af denna § vidtagna ändringar följa af utskottets ändringsförslag i

23 4) samt 32 ock 33 §§.

Den i första momentet 2) verkställda ändringen är föranledd af,

att enligt utskottets förslag aktieteckning skall kunna ske äfven å

teckningslista i afskrift.

47 §.

Af samma skäl, som bestäffande 41 § föranledt utskottet föreslå,

att balansräkningen icke kungöres på sätt där afses, har utskottet

ansett, att i kungörelse, hvarom i denna § är fråga, balansräkningen

ej heller bör ingå. Häraf torde böra föranledas, att, såsom förut vid

41 § för där afsedt fall ansetts böra ske, i kungörelsen införes uppgift

om förutvarande aktiekapitalets storlek.

52 §.

I tredje momentet af denna paragraf har såsom tvingande intagits

föreskrift därom, att, om lösningsrätt enligt §:s första moment utöfvas,

lösens belopp skall bestämmas af skiljemän, hvilkas dom, om ej annorlunda

bestämts i bolagsordningen, skall kunna klandras hos domstol.

Med hänsyn till omgången och tidsutdräkten i det förfarande,

som här sålunda skulle inträda, har utskottet ansett möjlighet böra

finnas att i bolagsordningen träffa bestämmelse jämväl om uteslutande

af nämnda förfarande och dess ersättande med någon annan för det

särskilda fallet lämplig grund i ifrågavarande afseende. I sådant syfte

har utskottet vidtagit en ändring i denna §.

53 §.

Herr Vennersten har i sin motion yrkat, att det i denna § meddelade

förbudet mot att vid beräkning af det belopp, 10 procent, af

årsvinsten, som minst skall afsättas till reservfonden, afdraga den andel

af nämnda vinst, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller annan

såsom arfvode (tantiem), måtte utgå.

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl vara anförda för frångående

af propositionens innehåll i denna del, hvarmed afses att för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

31

hindra; att bestämmelsen om den obligatoriska afsättningen till reservfonden

till sin verkan förringas genom förfogande öfver vinsten, på

sätt nyss nämnts.

54 och 55 §§.

I den man aktiebolags vinst ej skall afsättas till reservfond ankommer

det enligt förslaget på aktieägarne att i vanlig ordning besluta,

huruvida uppkommen vinst skall i sin helhet eller till någon

del användas för utdelning eller besparas.

I det kommittéförslag, som ligger till grund för ifrågavarande

förslag, hade upptagits en bestämmelse af innehåll, att från utdelning

ej skulle få undantagas mer än 50 procent, afsättning till reservfonden

inberäknad, därest ej en majoritet, representerande ett sammanlagdt

aktiebelopp af minst “A af å bolagsstämma företrädt aktiekapital,

annat beslutade, dock att, om bolagsordningen innehölle därifrån afvikande

bestämmelse, densamma skulle lända till efterrättelse.

Mot sagda bestämmelse riktades af lagrådet starka anmärkningar.

I enlighet med lagrådets hemställan har densamma ej heller upptagits

i det kungl. förslaget.

Herr Sandström har i sin ofvan intagna motion af anförda skäl

påyrkat en återgång i denna del till kommittéförslaget.

Med gällande lagstiftning i nu omförmäldt afseende lär det, såsom

blifvit framhållet, hafva förekommit, att majoriteten af aktieägare

innehållit vinstutdelning för att sålunda trötta ut minoriteten och

förmå densamma att afyttra sina aktier. Att afhjälpa detta, i särskilda

fall sig yppade missförhållande genom en under alla förhållanden gällande

föreskrift af den vidtgående innebörd, som nu påyrkas; kan emellertid

utskottet icke finna lämpligt eller nyttigt. Skulle man tillerkänna

en om bolagets verkliga intresse och det ändamål, detsamma afser att

främja, kanske alldeles okunnig eller likgiltig minoritet, befogenhet

att framtvinga utdelning, skulle olägenheterna däraf enligt utskottets

uppfattning vida öfverväga berörda missförhållande. Härtill kommer,

att, så länge majoriteten i ett aktiebolag är oförhindrad att besluta

om bolagets allmänna skötsel i öfrigt, det äfven med en sådan bestämmelse,

som den nu påyrkade, ej torde komma att saknas utvägar för

den majoritet, som så önskar, att till sin eller bolagets fördel undandraga

minoriteten den utdelning, hvarpå densamma kan anse sig hafva

anspråk.

% Af anförda skäl och under hänvisning i öfrigt till lagrådets

yttrande i denna del har utskottet ansett sig böra afstyrka herr Sandströms

berörda yrkande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

56 §.

Enligt gällande förordning om liandelsböcker ocli handelsräkningar

den 4 maj 1855 åligger det jämväl aktiebolag att inom de sex första

månaderna hvarje år uppgöra en balansräkning enligt i förordningen

närmare angifna regler.

De kompletterande föreskrifter för berörda balansräkning, som i

förevarande § föreslås, stå i tydligt sammanhang med och motiveras

af balansräkningens för ett aktiebolag speciella uppgift att tjäna till

grund för beräkning af den vinst, som kan vara att disponera i enlighet

med de i lagförslaget därom gifna regler. Ur denna synpunkt har

det i främsta rummet ansetts angeläget att söka förekomma tillgångarnas

upptagande till för höga värden, beroende kanske endast af

en tillfällig högkonjunktur, och därigenom möjliggöra större utdelning

än som betingas af de af bolagets verksamhet gifna resultaten.

Förslaget har därför såsom liufvudregel för tillgångarnas värdesättning

i balansräkningen angifvit, att de ej må upptagas vare sig öfver

sina verkliga våirden eller anskaffningskostnaden. Mot ett fastslående,

med de undantag, förslaget närmare innehåller, af en dylik, inom

sund affärspraxis allmänt vedertagen grundsats synes utskottet icke

vara något att erinra.

Herr Vennersten har i sin motion påyrkat, att det i mom. 2 af

förevarande § gjorda medgifvandet om där afsedda tillgångars upptagande

i vissa fall till högre belopp än anskaffningskostnaden måtte

utsträckas till all bolagets egendom. Ett dylikt allmänt medgifvande

skulle dock lämna alltför stor möjlighet för ett omintetgörande af just

hvad man med nyss angifna regel för tillgångarnas värdesättning velat

vinna och synes alltså icke vara att förorda.

Står det sålunda klart, att ej ens de verkliga tillgångarna alltid

böra i balansräkningen utföras till sina fulla värden, lärer det med

godkännande af den uppställda principen ej heller lämpligen låta sig

förenas, att, såsom af bifall till herr Vennerstens yrkande beträffande 7)

af förevarande § skulle blifva följden, låta bolaget, låt vara endast i

den ringa omfattning, som afses, just under de första och i regel mest

kritiska arbetsåren laborera med rent fiktiva tillgångar, som i följd af

sin plats i balansräkningen omedelbart skulle höja den disponibla vinstsumman

och eventuellt föranleda utdelning, som faktiskt komme att

helt eller delvis drabba aktiekapitalet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

I herr Sandströms omförmälda motion har slutligen yrkats, att

föreskrift måtte lämnas, att i balansräkningen tillgångarna måtte specificeras,

så att aktieägarna därigenom erhölle kännedom om tillgångarnas

viktigaste beståndsdelar i fast och lös egendom och särskildt i aktier

i andra bolag, hvilkas balans- samt vinst- och förlusträkning, såvidt

möjligt, borde framläggas.

Med afseende härå vill utskottet erinra, att tillfredsställande regler

för det praktiska utförandet af en dylik specifikation synas synnerligen

svåra att åstadkomma. I många fall skulle en specifikation icke alls

låta sig göra. I andra fall skulle ett angifvande af tillgångens karaktär

endast synnerligen ofullständigt återgifva dess värde. Till det nu anförda

kommer den viktiga omständigheten, att ett meddelande i den

utsträckning, som föreslagits, till aktieägarna och allmänheten af bolaget

rörande förhållanden ofta skulle medföra allvarsamma faror för bolagets

konkurrensmöjligheter och förmåga öfverhufvud att fylla sitt ändamål.

Utskottet har af anförda skäl ansett sig böra afstyrka herr Sandströms

berörda yrkande.

61 §.

Det har synts utskottet vara af vikt att, på sätt i denna § skett,

uttryckligen i lagen uttalas, att, såvidt kan ske, tillfälle skall beredas

alla styrelseledamöter att deltaga i behandlingen af ärende, som skall

förekomma inför styrelsen.

Hvad åter angår det i §:n meddelade stadgande angående tredje

mans förhållande i här ifrågavarande afseende, skulle detsamma möjligen

kunna föranleda till den uppfattningen, att meningen vore att ålägga

tredje man skyldighet att undersöka, i hvilken mån styrelseledamöterna

erhållit eller kunnat erhålla tillfälle att deltaga i ärendets behandling.

Med hänsyn härtill och då af allmänna regler lär med tillfredsställande

säkerhet följa, hur bolagets ställning utåt i detta afseende skall bedömas,

har utskottet ansett hvad här stadgats om tredje mans förhållande

icke böra upptagas i den blifvande lagen.

64 §.

Enligt 58 § äger styrelsen så ock den eller de särskilda styrelseledamöter,

som bemyndigats teckna bolagets firma, att själfva eller

genom ombud handla å bolagets vägnar samt inför domstolar och

andra myndigheter företräda bolaget; och i 63 § sker hänvisning till

58 § med afseende å där omförmälda firmatecknare.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 41 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Utskottet kar velat framhålla, att nyssnämnda §, jämförd med

den förevarande, måste så förstås, att nämnda befogenheter tillkomma

här afsedda firmatecknare allenast i förening.

66 §.

Första momentet af denna § är endast en konsekvens af stadgandet

i 55 § 1 mom.

§:ns andra moment, i hvad det afser föryttring eller upplåtelse

af all bolagets egendom eller den väsentligaste delen däraf, bör ses i

samband med 93 §:ns tre sista moment. Här meddelade bestämmelser

motsvaras af 59 och 90 §§ i kommittéförslaget. Kommittén framhöll,

att här afsedda föryttringsåtgärder till sin innebörd ofta vore att likställa

med ett beslut om upphörande af bolagets verksamhet. Äfven

där detta icke vore fallet, borde ifrågavarande beslut i anseende till

sin genomgripande betydelse för bolaget vara underkastadt samma

regler som beslut om bolagets trädande i likvidation. För att härutinnan

bereda minoriteten erforderligt skydd hafva tillkommit nu afsedda

bestämmelser i 93 § och, såsom ett komplement till och en konsekvens

af dem, ifrågavarande föreskrifter i 66 §.

Utskottet delar i allo de af lagrådets flesta ledamöter anförda

betänkligheter mot nu afsedda, med hänsyn särskildt till deras verkan

gent emot tredje man allt för sväfvande bestämmelser. Vid sådant

förhållande och då, på sätt lagrådet äfven framhållit, behofvet af ett

förbud, sådant som det ifrågasatta, i väsentlig mån förringades, om

sådana föreskrifter meddelades, som i 55 § första momentet och första

momentet af denna § upptagits, har utskottet ansett nämnda bestämmelser

böra utgå ur förslaget.

Icke heller har utskottet kunnat godkänna de föreslagna bestämmelserna

i fråga om föryttring af bolagets fasta egendom.

På sätt i herr Vennerstens omförmälda motion yrkats och på i

motionen framhållna och förut af lagrådet anförda skäl anser äfven

utskottet, att den i sista punkten af ifrågavarande § meddelade inskränkningen

i styrelsens handlingsfrihet i fråga om upptagande af

obligationslån för bolagets räkning ej bör inflyta i lagen.

71 §.

I herr Vennerstens motion har yrkats, att sista stycket af denna

§ måtte utgå.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Har, utöfver hvad förslaget eärskildt medgifver, inskränkning skett

i styrelses eller styrelseledamots befogenhet att företräda bolaget, är

enligt förslagets 58 § inskränkningen utan verkan mot tredje man i

god tro och får ej registreras.

På samma sätt som dock dylika inskränkningar kunna — utan

att få verkan mot tredje man i god tro — göras med afseende å styrelseledamöternas

förhållanden, kan naturligen så ske äfven med afseende å

suppleanterna.

Hinder finnes sålunda icke att i bolagsordningen eller eljest träffa

sådan anordning i fråga om suppleanternas inträde vid ordinarie ledamots

förfall, som motionären här afser. Det skulle emellertid enligt

utskottets mening vara föga lämpligt att, såsom af honom ifrågasättes,

medgifva registrering af i sådant afseende träffade bestämmelser och

sålunda göra tredje man af dem ovillkorligen beroende. Utskottet kan

därför icke tillstyrka motionärens förslag i denna del.

72 §.

Då utskottet af nedan anförda skäl ansett, att 73 § bör ur förslaget

. utgå, har utskottet för undvikande af ändring i paragrafföljden

vidtagit en uppdelning af denna § i två §§.

73 §.

I den ofvan berörda skrifvelse af den 29 april 1902, däri Riksdagen

anhållit om öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor en

minoritet inom ett aktiebolag skulle äga besluta, att en utom bolaget

stående, för revisionsuppdrag särskildt kvalificerad person skulle deltaga

i den lagstadgade granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper, framhöll Riksdagen, att tillkomsten af en dylik bestämmelse

ej syntes behöfva göras ovillkorligen beroende af bildande af en legaliserad

revisorskår. Klart vore dock, att det nu ifrågasatta stadgandet

skulle få sin egentliga betydelse först i och med införandet af officiellt

erkända och ansvariga revisorer.

Denna fråga har i förslaget lösts sålunda, att sedan å bolagsstämma

förslag om utseende af en revisor genom Konungens befallningshafvande

antagits eller biträdts af aktieägare, representerande minst Vio af aktiekapitalet,

bolagets styrelse har att göra framställning hos Konungens

befallningshafvande om utseende af en särskild revisor att med de ordinarie

revisorerna deltaga i revisionen, och gäller om hans kvalifikation

opaginerad Kontrollera mot PDF

3g Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

för uppdraget ej annat, än att han, likasom de ordinarie revisorerna, ej

får vara i bolagets eller styrelseledamots tjänst.

Mot förslaget i denna del har en ledamot i lagrådet anfört, att,

enär förordnande genom vare sig Konungens befallningshafvande eller

annan myndighet af den föreslagna revisorn icke, lika litet som en

denne vid ansvarspåföljd ålagd tystnadsplikt, torde undanröja de för

bolaget allvarsamma vådor, som i brist på en kår af revisorer med

tjänstemannaansvar skulle uppkomma, därest förslagets bestämmelser

rörande en af offentlig myndighet utsedd revisor blefve genomförda,

borde samma bestämmelser utgå.

Äfven utskottet finner det tydligt, att den här föreslagna anordningen

öppnar utsikt för utom bolaget stående till en inblick i dess

angelägenheter, som kan till skada för bolagets verksamhet föranleda

svåra missbruk särskildt i konkurrensafseende. Erfordras en fackkunnig

revisor, lär det till och med kunna komma att inträffa att en sådan står

att finna endast bland bolagets konkurrenter.

Det straffansvar, som enligt förslaget drabbar revisor, hvilken

yppar något af hvad vid granskningen kommit till hans kännedom,

torde, med hänsyn till den tydliga svårigheten att i detta afseende åstadkomma

erforderlig bevisning, blifva skäligen ineffektivt. Af detsamma

förekommes ej heller, att den utsedde revisorn själf omedelbart begagnar

sig af hvad han genom revisionen inhämtat.

På grund af hvad utskottet nu anfört, har utskottet ansett denna

§ böra utgå ur förslaget.

De i herrar Lagerbjelkes och Sandströms ifrågavarande motioner

med afseende å denna § framställda yrkanden föranleda vid sådant förhållande

ej något utskottets yttrande.

76 §.

Den af utskottet i första momentet af denna § vidtagna ändring

är endast en följd af den ändring utskottet föreslagit i 28 §.

Med afseende å andra stycket af ifrågavarande § har i herr Vennerstens

motion af anförda skäl yrkats, att detsamma måtte utgå.

Ilär upptagna bestämmelser äro föranledda af Riksdagens ofvanberörda

skrifvelse den 18 mars 1903, däruti Riksdagen framhållit behofvet

af särskilda föreskrifter för förekommande af skenöfverlåtelser af aktier.

Den metod, som i sådant afseende i förslaget kommit till uttryck,

har utskottet funnit lämplig. Dock har det synts utskottet af vikt att

viss försiktighet iakttages vid tillerkännande åt aktieägare af den rätt,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

som i angifvet syfte här gifves. Bestämmelserna skulle eljest lätt öppna

möjlighet för trakasserier i ohemult syfte mot de å stämman personligen

ej tillstädesvarande aktieägare, som ej varit förtänksamma nog att sörja

för, att sådan af dem afgifven skriftlig försäkran, som här afses, kan

företes å stämman. Med hänsyn härtill och i betraktande af hvad herr

Vennersten i sin berörda motion anfört har utskottet ansett, att rätt att

påkalla dylik försäkran ej bör medgifvas, utan att den eller de, som

därom göra framställning, representera V2o af aktiekapitalet. Vidare har

utskottet lika med kommittén ansett, att om någon å ordinarie bolagsstämma

opåtaldt Utöfvat rösträtt såirom ägare af aktie, skyldighet att å

senare stämma afgifva försäkran icke bör förefinnas, så framt ej visas,

att aktien under tiden efter stämman varit i annans ägo.

80 §.

Herr Vennersten har i sin motion yrkat följande tillägg till denna

§: »Därest alla aktier finnas vid stämma representerade, äger bolaget

att å densamma fatta beslut utan hinder däraf att här eller i bolagsordningen

föreskrifna kallelseåtgärder ej vidtagits.»

Då särskildt uttalande angående verkan af bristande iakttagande

speciellt af här meddelade formella föreskrift synes utskottet mindre

lämplig, har utskottet ansett det föreslagna stadgandet icke böra upptagas

i lagen.

81 §.

Enligt 36 § i gällande aktiebolagslag kan, därest samtliga å

ordinarie bolagsstämma närvarande därtill samtycka, ärende företagas till

afgörande af stämman, äfven om det ej varit upptaget å sådan förteckning

öfver vid stämman förekommande ärenden, som före densamma

skall hållas tillgänglig för aktieägarna.

Också lär det med hänsyn till omständigheter, som kunna hafva

inträffat efter det kallelse till bolagsstämma skedde, i många fall vara

af vikt, att stämman, utan att ärendet hunnit uppföras å sagda förteckning,

äger fatta det beslut, som omständigheterna påkalla.

Vid sådant förhållande och då ju beslut i synnerligen viktiga ärenden

antingen skola biträdas af alla aktieägare eller ock fattas å flera stämmor,

synes någon fara icke vara förenad med att fortfarande medgifva omförmälda

i gällande lag upptagna undantag från regeln, att å ordinarie

stämma ej till afgörande må företagas ärende, som varit å förteckningen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

upptaget. I angifna syfte har utskottet vidtagit eu ändring i första

punkten af mom. 3 i ifrågavarande §.

85 §.

Utskottet har ansett en förkortning af de i andra momentet af

ifrågavarande § stadgade tider, inom hvilka där afsedd fortsatt stämma

skall hållas, böra ske och för sådant ändamål funnit sig böra föreslå,

att med den fortsatta stämman, om så påfordras, ej får anstå mer än

minst 4 och högst 8 veckor efter den ordinarie stämman.

86—89 §§.

Den i 86 § tillerkända rätt åt en minoritet, representerande Vio

af aktiekapitalet, att vägra ansvarsfrihet och föra talan å styrelsens

förvaltning är tillkommen väsentligen såsom ett komplement till förslagets

bestämmelser angående extra revision. Då utskottet ansett

nämnda bestämmelser böra utgå ur förslaget, skulle häraf kunna följa,

att ej heller den minoriteten enligt förevarande § tillerkända rätt borde

bibehållas. Frånsedt att talan, som här afses, skall kunna gälla äfven

stiftare och revisorer, har emellertid utskottet ansett det vara af en ej

oväsentlig vikt för minoriteten att kunna, på sätt, som genom en dylik

rätt blir möjligt, bringa för bolaget skadliga olagliga åtgöranden från

styrelsens sida, hvilka majoriteten kanske ej klandrar, under domstols

pröfning. Emellertid har utskottet funnit försiktigheten bjuda, att

sagda rätt ej tillerkännes aktieägare, som kanske sakna verkligt intresse

för bolaget och dess verksamhet. Med hänsyn härtill har utskottet ansett

den minoritet, åt hvilken sagda rätt skall inrymmas, böra representera

Va af aktiekapitalet.

Vidare har den tid af ett år, inom hvilken talan, som i 86 §

afses, skall anställas och under hvilken styrelsen skall vara i ovisshet i

ansvarsfrågan, synts utskottet böra förkortas. Enligt utskottets uppfattning

kan det icke verka annat än till skada för bolagets intressen,

att dechargefrågan onödigt länge hålles sväfvande. På grund häraf har

utskottet ansett, att sistnämnda tid lämpligen bör, för alla förhållanden,

bestämmas till sex månader.

I herr Sandströms omförmälda motion har yrkats, att till 87 §

måtte göras det tillägg, att om klandertalan å förvaltningen anhängiggjorts

af en grupp aktieägare, representerande det föreskrifna minimibeloppet,

och en eller flere af dem därefter frånträdt sin talan, sådant

s. 39 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 39

icke finge utgöra hinder för öfriga klandrande aktieägare att fullfölja

rättegången.

Enligt förslaget lär, därest den minoritet, som anhängiggjort talan

som här afses, minskas under det föreskrifna aktiebeloppet, rättegången

ej kunna af återstående aktieägare fullföljas. Då detta synes utskottet

vara det ur materiell synpunkt riktigaste, har utskottet icke ansett sig

kunna biträda nämnda motionärs berörda yrkande.

91 §.

I herr Jeanssons omförmälda motion har påyrkats den lindring i

andra momentets i förhållande till gällande lag väsentligen skärpta

bestämmelser, att där afsedt beslut matte blifva giltigt, om det å den

senare stämman, där sådan ifrågakommer, biträdes af minst 3/4 af de

röstande, representerande minst 74 af aktiekapitalet.

Vid fråga om ändring af föremålet för bolagets verksamhet fordras

enligt gällande aktiebolagslags § 33 mom. 1, att beslutet därom biträdes

af det antal röstande med det aktiebelopp, som nyss nämnts. I öfrig!

äro de i mom. 2 af förevarande § afsedda frågor, i den mån de för

närvarande må blifva föremål för bolagsstämmas beslutanderätt, alla

att hänföra under § 33 mom. 2 af gällande lag, som beträffande den

senare stämman kraf ver blott 73 majoritet af de röstande utan hänsyn

till det aktiebelopp, som representeras.

dill stöd för den föreslagna skärpningen af ifrågavarande bestämmelser

har kommittén anfört, att här afsedda ändringar i bolagsordningen

alla äro af beskaffenhet att kunna i hög grad kränka aktieägares

intressen, samt att, då ändring af dessa bestämmelser, i den mån

de skolat upptagas i stiftelseurkunden, sedermera vid bolagsordningens

antagande ej kan genomföras utan samtliga aktieägares samtycke,

ändring i bestämmelserna därefter icke borde kunna å bolagsstämma

genomdrifvas mot en aktieägares bestridande.

Emot hvad kommittén sålunda anfört bär utskottet ej ansett sig

höra tillmötesgå motionärens berörda yrkande annat än vid fråga om

ändring i bolagsordningen angående föremålet för bolagets verksamhet

eller angående aktiekapitalets ökning, där aktier med olika rätt finnas.

För dessa båda fall, har det synts utskottet betänkligt, att en för bolagets

fortbestånd eller eljest nödig och nyttig befunnen ändring skall kunna

förhindras af en enda tredskande aktieägare. Utskottet har dock i det

senare fallet ansett sig böra för beslutets giltighet fordra en kvalificerad

pluralitet jämväl inom hvarje särskild klass af aktieägare. I nu omförmäldt

syfte har utskottet vidtagit en ändring i denna §.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

92 §.

Ändringen i denna § är rent formell och föranledd af ändringen i 91 §.

93 §.

Att utskottet ansett senare delen af 93 §:s andra moment samt

tredje och fjärde momenten i samma § böra utgå, har motiverats ofvan

under 66 S.

95 §.

I herr Sandströms omförmälda motion har yrkats, att andra

momentet af denna § måtte utgå. Detta stadgande, hvartill motsvarighet

ej fanns i kommittéförslaget, har tillkommit på hemställan af lagrådet

och skulle hafva till ändamål ätt förekomma chikanösa rättegångar

rörande mer obetydliga sådana förfoganden, som här afses.

Utskottet, som ansett särskildt för här afsedda fall undantag ej

böra göras från den i första momentet af denna § uttalade allmänna

regel, har funnit sig böra tillmötesgå motionärens nämnda yrkande.

96 §•

I herr Vennerstens ifrågavarande motion har af anförda skäl

yrkats, att denna § måtte utgå ur förslaget.

Erfarenheten har understundom visat, att i vissa bolag, där

styrelsen förfogat öfver majoriteten af aktierna, minoriteten undanhållits

vinsten, som i stället användts till arfvode åt styrelseledamöterna. Vid

sådant förhållande och då äfven i öfrigt missförhållanden framträdt af

den art, hvars förhindrande här åsyftas, synes utskottet det i denna §

meddelade, af kommittén i viss omfattning upptagna och på hemställan

af lagrådet sedermera ytterligare skärpta stadgande, vara val motiveradt.

Då jämkning i ett fastställdt arfvode icke kan af domstol vidtagas, med

mindre det finnes uppenbart oskäligt och då bevisbördan härom i främsta

rummet hvilar å den som påkallar domstols åtgärd, synes utskottet

någon fara icke föreligga för missbruk af stadgandet.

Utskottet har därför ansett sig böra fasthålla vid det kungl. forslaget

i denna del oförändradt.

102 §.

Ändringen i denna § följer af utskottets förslag beträffande 125 §.

107 §''

Då den gode man, om hvars förordnande här är fråga och hvilken

skall tillsättas af rätten eller domaren, har att öfva tillsyn öfver likvida
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

torernas förvaltning samt hans uppgift alltså lärer vara mindre att tjäna

ett minoritetsintresse än att gagna bolaget i dess helhet, har utskottet

ansett sig icke höra biträda det i herr Sandströms förevarande motion

framställda yrkande om sådan ändring i det kungl. förslaget i denna

del, att gode mannen måtte aflönas — i stället för såsom enligt förslaget

af bolaget — endast af de aktieägare, som påkallat hans förordnande.*

Med hänsyn därtill, att bakom en åtgärd af dylik extra ordinär

natur bör stå ett någorlunda afsevärdt intresse, har utskottet ansett, att

den majoritet, som skall äga göra framställning om tillsättande af god

man, bör bestämmas till Vio af hela aktiekapitalet i stället för såsom

enligt förslaget till V20.

108 §.

. Enligt §:ns. sista moment skulle gode mannen äga att bestämma

ordningen och villkoren för försäljning af bolagets egendom äfven å

auktion.

Då emellertid dylik försäljning — här såsom ofta eljest i lagstiftningen

— utan särskild inskränkning synes innebära tillräcklig garanti

lör erhållande af värdet motsvarande betalning, har utskottet funnit

g''ode mannens nämnda befogenhet gå längre än ändamålet med hans

tillsättande kräfver. Utskottet har därför ansett förslagets bestämmelse

i denna del böra utgå.

119 §.

I enlighet med _ hvad lagrådet i sådant afseende uttalat, har enligt

förslaget vid likvidation efter konkurs arsstämning a okända borgenärer

icke ansetts erforderlig, i följd hvaraf från tillämpningen af de i denna

§ åberopade lagrum angående förfarandet i allmänhet vid likvidation

undantagits hvad desamma innehålla angående årsstämning.

Utskottet har ansett detta undantag mindre lämpligt och därför

föreslagit, att detsamma utgår ur förslaget.

125 §.

Att första momentet af denna § bör utgå, följer af den återgång

till kommitteförslaget i fråga om 33 §, som utskottet ofvan förordat.

Bih. till Likså. Prof.. 1910. 7 Samt. 1 Afd. 41 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

128 och 129 §§.

128 § motsvaras af 73 § i gällande aktiebolagslag.

I sammanhang med den från 10 § i sistnämnda lag afvikande

formulering, som på hemställan af lagrådet gilvits åt 18 § i förslaget,

har, likaledes på förslag af lagrådet, denna § erhållit sin nu föreliggande

lydelse. På sätt lagrådet framhållit har det nämligen rådt olika meningar,

huruvida 73 § af gällande lag vore så att förstå, att talan enligt

densamma kunde föras af innehafvare af i handels- eller föreningsregister

införd firma, som på grund af den senare firmans likhet med

den i aktiebolagsregistret införda lede förfång. Uttryckligt stadgande

om rätt för firmainnehafvare att i nu omförmälda afseende föra talan

har därför ansetts böra meddelas. Och då stadgandet i i 3 § af gällande

lag, hvilket likasom äfven omförmälda 10 § i samma lag af kommittén

oförändradt upptagits, synts lagrådet näppeligen kunna vinna tillämpning

i afseende å andra inskrifningar, har lagrådet ansett, att detsamma

borde helt bortfalla.

På sätt i herr Lagerbjelkes förevarande motion anmärkts, lär

emellertid saknaden af ett sådant stadgande af allmännare innehåll, som

det i 73 § af gällande lag meddelade —- hvilket äger motsvarighet i 6

§ af lagen om handelsregister, firma och prokura den 13 juli 1887,

därifrån detsamma torde hafva hämtats — kunna medföra olägenhet.

Lika med hvad lagrådet för af detsamma asyftade fall framhållit

finner utskottet icke tillräckliga skäl att göra Stockholms rådstufvurätt

till specialdomstol för ifrågavarande mål.

I anslutning till hvad utskottet nu anfört har utskottet föreslagit

ett tillägg till förenämnda §, hvilket föranledt en modifikation jämväl

i 129 §.

132 och 133 §§.

I herr Sandströms motion har yrkats, att såsom straffbart enligt

132 § måtte upptagas äfven det fall, att den, som äger företräda bolaget,

handlat i strid mot bestämmelserna i 66 §.

Utskottet har ansett, att, i den mån öfverträdelse!’ af denna § ej

falla under allmän strafflag, annan påföljd ej bör å dem inträda än

skadestånd.

Med afseende å de i förslaget upptagna straffsatserna, må erinras,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

43

att enligt 76 § i gällande lag den, som i anmälan till registrering mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift, straffas med böter från och med

50 till och med 2,000 kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna

strafflagen utsatt. Enligt lagens 77 § är i andra fall straffet böter till

och med 500 kronor. Enligt förslaget åter straffas de i 132 § afsedda

förbrytelser, som ej i allmänna strafflagen belagts med strängare straff,

med böter från och med 50 till och med 10,000 kronor eller fängelse.

Förbrytelser, som afses i 133 §, straffas med böter från och med 5 till

och med 1,000 kronor.

Nämnda i 132 § stadgade bötesstraff har utskottet funnit vida

högre än som öfverensstämmer med vår rätts principer i fråga om användningen

af ifrågavarande straff. Då de svårare här afsedda förseelserna

komma att medföra fängelse, synes det utskottet icke heller beliöfligt

att här sätta bötesmaximum högre än enligt gällande lag.

Sådan underlåtenhet från styrelseledamots sida, som afses i 5) af

132 §, har utskottet funnit riktigare böra i straffhänseende hänföras

under 133 §.

Vidkommande det i sistnämnda § upptagna bötesmaximum, 1,000

kronor, har äfven detta synts utskottet böra nedsättas till större öfverensstämmelse

med gällande lag.

141 §.

Att hvad under 1) i denna § af förslaget förekommer bör utgå,

följer af utskottets förslag beträffande 25 §.

Där Kungl. Maj:t äger att utse ledamot i bolagets styrelse förekommer

understundom, att i bolagsordningen föreskrifves, att vissa viktigare

aftal och förbindelser från bolagets sida för sin giltighet förutsätta

medverkan af bemälde styrelseledamot. Detta är en inskränkning i

styrelsens eller styrelseledamots rätt att företräda bolaget, som enligt

gällande lag lär kunna registreras och därigenom blifva förbindande för

tredje man. Dylik inskränkning förekommer t. ex. i den af Kungl. Maj:t

fastställda ordningen för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Det

synes utskottet icke lämpligt, att en ny lagstiftning verkar ändring i

nämnda förhållanden. Till förekommande häraf har utskottet funnit sig

böra föreslå ett särskildt tillägg till denna §.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Då den i 76 §:s 2 mom. stadgade rätt att framställa yrkande,

som där afses, har till hufvudsakligt ändamål att hindra kringgående

af bestämmelser angående inskränkning i aktieägares rösträtt å bolagsstämma,

har utskottet ansett, att dessa bestämmelser ej böra erhålla

tillämpning å sådana, före den ifrågavarande lagens ikraftträdande bildade

bolag, hvilkas bolagsordningar ej innehålla stadgande om dylik inskränkning.

Utskottet har beträffande sista momentet af denna § ansett ett

förtydligande nödigt och i sådant syfte föreslagit ett tillägg till detsamma.

Förslaget till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag

och enkla bolag.

Hvad angår det i propositionen innefattade förslaget till lag om

vissa ändringar i gällande lag om handelsbolag och enkla bolag, har

detsamma föranledts af förslaget till lag om aktiebolag och afser frånsedt

vissa ändringar i 17 och 36 §§ af gällande lag, hufvudsakligen

åstadkommande af öfverensstämmelse mellan de båda lagarna beträffande

den senare lagens terminologi i fråga om bolags upplösning..

Utskottet har funnit detta förslag ej föranleda någon erinran från

utskottets sida.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

45

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition och de i ärendet väckta

motioner, måtte antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

i ») Lag om aktiebolag.

Inledande bestämmelser.

1 §.

De, som vilja med ett af dem tillskjutet, i visst antal lotter

(aktier) fördeladt kapital idka verksamhet i bolag utan att personligen

ansvara för däraf uppkommande förbindelser, äga, på sätt i denna lag

sägs, bilda aktiebolag.

2 §•

Aktiekapitalet må ej sättas lägre än fem tusen kronor.

Där aktiekapitalet skall, utan ändring af bolagsordningen, kunna

bestämmas till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet)

ej utgöra mindre än tredjedelen af högsta beloppet (maximikapitalet).

3 §•

Aktierna skola lyda å lika belopp i svenskt mynt, ej understigande

femtio kronor; dock må aktie kunna lyda å mindre belopp,

lägst tio kronor, där aktiekapitalet ej öfverstiger tjugufem tusen kronor.

Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp

än det, hvarå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Å aktierna skola utfärdas bref, kvilka ställas till viss man, där

ej Konungen för särskildt fall medgifver, att brefven må ställas till

innehafvaren.

Om aktiebolags bildande.

4 §. § 4.

Stiftare af aktiebolag skola vara Stiftare af aktiebolag skola vara

bär i riket bosatta och till antalet här i riket bosatta svenska underminst

fem. såtar och till antalet minst fem.

5 §•

Stiftarna skola upprätta och egenhändigt underteckna en stiftelseurkund,

angifvande

1) föremålet för bolagets verksamhet;

2) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

3) det belopp, hvarå aktie skall lyda;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess

beslutförhet;

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

Såsom stiftare anses allenast de, som undertecknat stiftelseurkunden.

Stiftarnas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

6 §•

Skall bolagets verksamhet efter viss tid upphöra,

eller skola aktiebrefven ställas till innehafvaren,

eller skall förbehåll träffas enligt 49 § om aktiekapitalets nedsättning

genom inlösen af aktier eller enligt 52 § om rätt för aktieägare

att vid akties öfvergång lösa aktien eller om förbud i vissa fall

mot akties förvärfvande eller enligt 138 § om tvisters afgörande af

skiljemän,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

47

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

eller skola, i den mån sådant må ske, grunderna för utöfvande af

rösträtt ock för fattande af beslut å bolagsstämma afvika från hvad

därom finnes föreskrifvet i 79, 91 och 93 §§,

eller skall om användande af bolagets vinst eller af bolagets behållna

tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i 55 § 2 mom. och

114 § är stadgadt,

varde bestämmelse härom intagen i stiftelseurkunden.

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall stiftelseurkunden

angifva det belopp, hvartill aktier med företrädesrätt må kunna utgifvas,

och det företräde de skola medföra, äfvensom, såframt aktiekapitalet

skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre

eller högre belopp, den rätt till teckning eller erhållande af nya

aktier, som vid aktiekapitalets ökning må tillkomma hvarje särskildt

slag af aktier.

7 §.

Ej må stiftare eller annan af bolaget erhålla godtgörelse för dess

bildande, utan så är, att bestämmelse härom fullständigt angifvits i

stiftelseurkunden.

I stiftelseurkunden skall ock fullständigt angifvas hvarje bestämmelse,

som må hafva träffats därom,

att stiftare eller annan skall äga att teckna aktie med rätt att

tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor,

att i annat fall egendom skall af bolaget öfvertagas,

eller att stiftare eller annan eljest skall af bolaget erhålla särskild

förmån eller rättighet. Sker det ej, vare sådan bestämmelse

utan verkan mot bolaget.

8 §.

Stiftarna läte två gånger med

minst en veckas mellantid kungöra

stiftelseurkunden i allmänna tidningarna

äfvensom i tidning inom

den ort, där bolagets styrelse skall

hafva sitt säte.

Där för aktie skall inbetalas

högre belopp än det, hvarå aktie

8 §.

Stiftarna läte kungöra stiftelseurkunden

i allmänna tidningarna

äfvensom i tidning inom den ort,

där bolagets styrelse skall hafva

sitt säte.

Där för aktie skall inbetalas

högre belopp än det, hvarå aktie

opaginerad Kontrollera mot PDF

4S

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl, Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

skall lyda, varde i kungörelsen in- skall lyda, varde i kungörelsen intagen

uppgift om det belopp, som tagen uppgift om det belopp, som

skall för aktie inbetalas. skall för aktie inbetalas.

9 §.

Stiftelseurkunden i två exemplar äfvensom ett exemplar af de

tidningar, i hvilka kungörelse enligt 8 § varit införd, skola ingifvas,

om bolagets styrelse skall hafva sitt säte i Stockholm, till öfverståthållareämbetet

och i annat fall till Konungens befallningshafvande i

länet. Det ena exemplaret af stiftelse urkunden skall förvaras för att

hållas tillgängligt för en hvar, som önskar taga kännedom däraf; det

andra skall, försedt med påskrift om uppvisandet, återställas till stiftarna.

Har ej vid stiftelseurkundens upprättande iakttagits hvad förut i

denna lag är stadgadt eller finnes stiftelseurkunden eljest i dit hörande

ämne innehålla något, som strider mot denna lag, eller har den icke

kungjorts i enlighet med hvad i 8

Vägras mottagandet, skall bevis

begäran meddelas.

10 §.

Teckning af aktier skall ske å

teckningslista, som egenhändigt

underskrifvits af stiftarna samt innefattar

styrkt afskrift af stiftelseurkunden

jämte den i 9 § omförmälda

påskrift. Stiftarnas namnunderskrifter

skola vara af vittnen

styrkta.

Teckningslista skall angifva

1) den ordning, hvari aktietecknare

bör fullgöra hvad honom

åligger på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande ett

år från stiftelseurkundens uppvisande,

inom hvilken konstituerande

stämma skall hållas;

3) där för aktie skall inbetalas

högre belopp än det, hvarå aktie

är stadgadt, må den ej mottagas,

.ärom jämte skälen för beslutet på

10 §.

Teckning af aktier skall ske å

teckningslista i hufvudskrift, som

egenhändigt underskrifvits af stiftarna,

eller i afskrift, bestyrkt af

notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta

styrkt afskrift af stiftelseurkunden

jämte den i 9 § omförmälda påskrift

samt angifva

1) den ordning, hvari aktietecknare

bör fullgöra hvad honom

åligger på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande ett

år från stiftelseurkundens uppvisande,

inom hvilken konstituerande

stämma skall hållas;

3) där för aktie skall inbetalas

högre belopp än det, hvarå aktie

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungi. Maj-.ts förslag:)

skall lyda, det belopp, som skall

för aktie inbetalas;

4) där i stiftelseurkunden minimi-

och maximikapital angifvits,

men allenast ett visst belopp, understigande

maximikapitalet, skall få

tecknas, storleken af detta belopp.

Där annan än stiftare må teckna

aktier, skall teckningslista, hvarå

sådan teckning må äga rum, dessutom

innehålla uppgift å det antal

aktier, som en hvar af stiftarna

tecknat, och å den grund, efter

hvilken i händelse af öfverteckning

aktierna skola fördelas mellan

tecknarna.

Hvarj e stiftare skall teckna minst

en aktie.

11 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där

dem ej göres å teckningslista, som

uppfyller föreskrifterna i 10 §.

Aktieteckning med villkor vare

ogiltig, där ej, efter ty i 7 § sägs,

bestämmelse om sådan teckning

intagits i stiftelseurkunden.

Har ej före utgången af den

tid, inom hvilken enligt teckningslistan

konstituerande stämma skall

hållas, beslut å sådan stämma fattats

om bolagets bildande eller om

uppskof därmed enligt hvad i 14 §

stadgas, vare aktieteckningen icke

vidare bindande.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 7 Sami.

(Utskottets förslag:)

skall lyda, det belopp, som skall

för aktie inbetalas;

4) där i stiftelseurkunden minimi-

och maximikapital angifvits,

men allenast ett visst belopp, understigande

maximikapitalet, skall få

tecknas, storleken af detta belopp.

Där annan än stiftare må teckna

aktier, skall teckningslista, hvarå

sådan teckning må äga rum, dessutom

innehålla uppgift å det antal

aktier, som en hvar af stiftarna

tecknat, och å den grund, efter

hvilken i händelse af öfverteckning

aktierna skola fördelas mellan

tecknarna.

Hvarje stiftare skall teckna

minst eu aktie.

11 §•

Aktieteckning vare ogiltig, där

den ej göres å teckningslista, som

uppfyller föreskrifterna i 10 §.

Aktieteckning med villkor vare

ogiltig, där ej, efter ty i 7 § sägs,

bestämmelse om sådan teckning

intagits i stiftelseurkunden.

12 §.

Har ej före utgången af den

tid, inom hvilken enligt teckningslistan

konstituerande stämma skall

hållas, beslut å sådan stämma fattats

om bolagets bildande eller om

uppskof därmed enligt hvad i 15

§ stadgas, vare aktieteckningen

icke vidare bindande.

1 Afd. 41 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Lagutskottets Utlåtande Nr

(Kungl. Maj ds förslag;)

12 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings

ogiltighet, som ill § afses,

göras gällande, utan så är, att

den hos registreringsmyndigheten

anmälts före bolagets registrering.

(Utskottets förslag:)

13 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings

ogiltighet, som i 11 och

12 §§ afses, göras gällande, utan

så är, att den hos registreringsmyndigheten

anmälts före bolagets

registrering.

13 §. 14 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som

skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

Å konstituerande stämman framlägge stiftarna genast stiftelseurkunden,

försedd med den i 9 § omförmälda påskrift, och teckningslistorna

äfvensom, där i stiftelseurkunden intagits bestämmelse, som omförmäles

i 7 §, de skriftliga handlingar, som därom kunna vara upprättade,

jämte en af stiftarna underskrifven berättelse, angifvande de

omständigheter, som kunna vara af vikt vid bedömande af bestämmelsens

betydelse för bolaget.

14 §. 15 §•

Styrkes å stämman genom behöriga teclmingslistor, att det belopp,

hvartill aktiekapitalet enligt stiftelseurkunden lägst må sättas, är fulltecknadt,

skall, sedan aktierna i händelse det tecknade beloppet öfverskjuter

hvad högst må tecknas, blifvit mellan tecknarna fördelade och

öfverskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande företagas,

huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel

af de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagdt

aktiebelopp af minst en fjärdedel af det vid stämman företrädda aktiekapitalet

rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt

stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den

fortsatta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till

stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig

därom och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare

med ett sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva det å stämman

s. 51 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44-

51

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

företrädda aktiekapitalet och minst en fjärdedel af hela aktiekapitalet,

skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare frågan om bolagets bildande

förfallen.

Aktietecknare, till hvars förmån i stiftelseurkunden intagits bestämmelse,

som i 7 § sägs, äge ej deltaga i omröstning, hvarom ofvan

förmäles; ej heller må sådan tecknare eller af honom tecknade eller

eljest förvärfvade aktier vid omröstningen tagas i beräkning. Hvad

nu är stadgadt gälle dock ej, där i stiftelseurkunden dylik bestämmelse

intagits till förmån för samtlige aktietecknare.

15 §.

Ilar, efter ty i 14. § sägs, uppskof

med frågan om bolagets bildande

beslutats, välje stämman genast, såframt

påstående därom framställes

af minst en fjärdedel af de å stämman

närvarande alctietecknare, som

enligt hvad af 14 §3 mom. framgår

äga deltaga i omröstning rörande

frågan om bolagets bildande, eller

ock af aktietecknare med minst en

fjärdedel af samtlige förutnämnde

aktietecknares vid stämman företrädda

aktiebelopp, ett utskott för närma/re

granskning af de förhållanden, som

för frågans afgörande kunna vara

af betydelse.

Sådant utskott skall, där ej annorlunda

beslutas, bestå af tre ledamöter.

Dessa väljas bland de aktietecknare,

som enligt hvad af 14 § 3 mom.

framgår äga deltaga i omröstning

rörande frågan om bolagets bildande.

Vid omröstning om antalet ledamöter

i utskottet äfvensom vid val af ledamöterna

äge allenast nyssnämnde aktietecknare

rösträtt.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

Utskottet afgifve skriftligt utlåtande

öfver sin granskning. Utlåtandet bör

minst fem dagar före den fortsatta

stämman i tillräckligt antal exemplar

genom stiftarnas försorg hållas tillgängligt

för aktietecknarna å plats,

som bestämts af dem, hvilka deltagit

i valet af utskottsledamöter.

Stiftare vare skyldig att på begäran

lämna ledamot i utskottet alla för fullgörande

af utskottets uppdrag erforderliga

upplysningar.

16 §.

Är aktiebolag bildadt, skall bolagsordning antagas samt val af

styrelse och revisorer förrättas.

Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att

senast en månad därefter i den ordning, som skall gälla om kallelse

till ordinarie bolagsstämma, för ändamålet utlysa särskild stämma att

hållas så snart ske kan. Uraktlåtes det, har magistrat eller kronofogde

i den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte, att på

ansökan af aktieägare ofördröjligen kalla aktieägarna till sådan stämma.

17 §•

Bolagsordning skall innehålla bestämmelser i samtliga de ämnen,

hvilka enligt 5 och 6 §§ skola upptagas i stiftelseurkunden, så ock

angifva bolagets firma, huru många revisorer skola utses, samt huruvida

mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för

sådan stämmas hållande, och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma

eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma till behandling.

I de ämnen, som omförmälas i 5 och 6 §§, må afvikelse från

hvad stiftelseurkunden innehållit ej göras, med mindre. samtlige aktieägare

förena sig därom. Ej heller må, utan samtlige aktieägares

medgifvande, bestämmelse rörande ämne, hvarom i 6 § sägs, beslutas,

där den ej varit intagen i stiftelseurkunden.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

53

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

18 §.

Aktiebolags firma skall innehålla ordet »aktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, förut i laga ordning

registrerade, ännu bestående aktiebolagsfirmor.

19 §.

Vid konstituerande stämman,

så ock vid sådan särskild stämma,

som i 16 § sägs, skall genom stiftarnas

försorg föras protokoll; och

lände i öfrigt i tillämpliga delar

till efterrättelse hvad i 78 § finnes

stadgadt om protokoll, val af ordförande

och förteckning öfver de

närvarande.

Hvad i 79 § är stadgadt om

utöfvande af rösträtt och fattande

af beslut å bolagsstämma äge med

de afvikelser, som föranledas af

bestämmelserna i 14 och 15 §§,

motsvarande tillämpning å sådan

stämma, som ofvan sägs.

19 §.

Vid konstituerande stämman,

så ock vid sådan särskild stämma,

som i 16 § sägs, skall genom stiftarnas

försorg föras protokoll; och

lände i öfrigt i tillämpliga delar

till efterrättelse hvad i 78 § finnes

stadgadt om protokoll, val af ordförande

och förteckning öfver de

närvarande.

Hvad i 79 § är stadgadt om utöfvande

af rösträtt och fattande af

beslut å bolagsstämma äge med de

afvikelser, som föranledas af bestämmelserna

i 15 §, motsvarande

tillämpning å sådan stämma, som

ofvan sägs.

20 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 95 och 96 §§

gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande

stämman, så ock å sådan särskild stämma, som i 16 § sägs.

21 §.

Sedan bolagsordning antagits samt styrelse och revisorer blifvit

valda, så ock af det tecknade beloppet, efter afdrag ej mindre i anledning

af öfverteckning, där sådan ägt rum, än äfven för aktierätt, som

af aktietecknare må hafva enligt 30 § förverkats och ej af annan öfvertagits,

minst hälften blifvit inbetald i penningar eller annat i enlighet

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

med stiftelseurkundens bestämmelser, må bolaget enligt föreskrifterna

i denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade

beloppet efter ofvannämnda afdrag understiger det belopp, hvartill

aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må sättas.

22 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande

af tecknadt aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,

innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut

därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin

Såld, en för alla och alla för en.

23 §.

Ansökning om bolagets registrering

skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas
dels

stiftarnas fullständiga namn

och hemvist,

dels styrelseledamöternas samt, där

suppleanter i styrelsen utsetts, deras

fullständiga namn äfvensom nationalitet

och hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att

teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken

eller hvilka, hvar för sig eller i

förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot

eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad

23 §.

Ansökning om bolagets registrering

skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas
dels

stiftarnas och styrelseledamöternas

samt, där suppleanter i

styrelsen utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att

teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken

eller hvilka, hvar för sig eller i

förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot

eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad

s. 55 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

55

(Kungl. Maj ds förslag:)

jämväl å hans fullständiga namn

och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) stiftelseurkunden, försedd med

påskrift om uppvisande, som i 9 §

sägs, jämte öfriga i 13 § 2 mom.

angifna handlingar, samtliga i hufvudskrift

och styrkt afskrift;

2) af notarius publieus eller

med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokollet vid

konstituerande stämman, så ock,

där annan stämma hållits, af det

därvid förda protokollet;

3) två på enahanda sätt, som

under 2) sägs, till riktigheten

styrkta exemplar af bolagsordningen;
4)

en med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande

dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej

mindre i anledning af öfverteckning,

där sådan ägt rum, än ock

för aktierätt, som af aktietecknare

må hafva enligt 30 § förverkats

och ej af annan öfvertagits, äfvensom

huru mycket af det belopp,

hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår,

blifvit inbetaldt, dels ock för

hvarje aktie uppgift å ägarens namn,

det belopp, som inbetalts, och beskaffenheten

af den godtgörelse, som lämnats;
5)

bevis om tillstånd, som, efter

ty i 3 eller 57 § sägs, må vara af

Konungen meddeladt.

(Utskottets förslag:)

jämväl å hans fullständiga namn

och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) stiftelseurkunden, försedd med

påskrift om uppvisande, som i 9 §

sägs, samt öfriga i 14 § 2 mom. angifna

handlingar så ock styrkta afskrifter

af samtliga dessa handlingar;

2) af notarius publieus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan

stämma hållits, af det därvid förda

protokollet;

3) två på enahanda sätt, som

under 2) sägs, till riktigheten styrkta

exemplar af bolagsordningen;

4) en med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande

dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej

mindre i anledning af öfverteckning,

där sådan ägt rum, än ock

för aktierätt, som af aktietecknare

må hafva enligt 30 § förverkats

och ej af annan öfvertagits, äfvensom

huru mycket af det belopp,

hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår,

blifvit inbetaldt, dels ock försäkran,

att den sålunda anmälda inbetalningen

fullgjorts i penningar eller

annat i enlighet med stiftelseurkundens

bestämmelser;

5) bevis om tillstånd, som, efter

ty i 3 eller 57 § sägs, må vara af

Konungen meddeladt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Krngl. Maj:ts förslag:)

Har utskott, hvarom förmäles i

15 §, varit tillsatt, bifoge styrelsen

ock det af utskottet afgifna utlåtandet

i hufvudskrift och styrkt afskrift.

24 §.

Har hvad bolaget i annat än

penningar enligt bestämmelse i

stiftelseurkunden öfvertagit blifvit

uppskattadt till oskäligt högt värde

eller oskälig förmån enligt stiftelseurkunden

blifvit tillerkänd stiftare

eller annan, vare stiftarna pliktige

att ersätta bolaget skadan, en för

alla och alla för en. Framgår af

omständigheterna, att stiftare hvarken

haft eller bort hafva vetskap

om att uppskattning eller förmån,

som nyss sagts, varit oskälig, vare

han från ersättningsskyldighet fri.

Uppgörelse mellan bolaget och

stiftare rörande den senare i sådan

egenskap åliggande skadeståndsskyldighet

är ej för bolaget bindande.

25 §.

Har, innan två år förflutit efter

bolagets registrering, å bolagets vägnar

träffats något aftal om förvärf af fast

eller lös egendom för godtgörelse, som

öfverstiger en femtedel af hela aktiekapitalet,

skall aftalet genom styrelsens

försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

(Utskottets förslag:)

24 §.

Har hvad bolaget i annat än

penningar enligt bestämmelse i

stiftelseurkunden öfvertagit blifvit

uppskattadt till oskäligt högt värde

eller oskälig förmån enligt stiftelseurkunden

blifvit tillerkänd stiftare

eller annan, vare stiftarna pliktige

att ersätta bolaget skadan, en för

alla och alla för en. Framgår af

omständigheterna, att stiftare hvarken

haft eller bort hafva vetskap

om att uppskattning eller förmån,

som nyss sagts, varit oskälig, vare

han från ersättningsskyldighet fri.

25 §.

Uppgörelse mellan bolaget och

stiftare rörande den senare i sådan

egenskap åliggande skadeståndsskyldighet

är ej för bolaget bindande.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj.ts förslag:)

Om aktiebref

26 §.

Aktiebref skola undertecknas af

styrelsen samt angifva ordningsnummer

å den eller de aktier, hvarå

brefven lyda, akties belopp och

dagen för utfärdandet. Styrelseledamots

namnteckning må kunna återgifvas

genom tryck eller på annat

dylikt sätt; dock skall hvarje aktiebref

vara egenhändigt undertecknadt

af minst en styrelseledamot.

Har förbehåll träffats enligt 49 §

om aktiekapitalets nedsättning genom

inlösen af aktier eller enligt

52 § om rätt för aktieägare att vid

akties öfvergång lösa aktien eller

om förbud i vissa fall mot akties

förvärfvande, varde ock det förbehåll

angifvet i aktiebrefvet.

27 §.

Ej må aktiebref utgifvas, innan

registrering enligt 125 § skett därom,

att full betalning erlagts för aktier

tillhopa motsvarande det belopp,

hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen

lägst må bestämmas, ej

heller innan full betalning blifvit

erlagd för den eller de aktier, hvarå

brefvet lyder.

Utgifves, innan aktiebref utfärdats,

bevis om rätt till delaktighet

i bolaget (promess) eller om verkställd

inbetalning å aktie (interims
Bih.

till Bilcsd. Prof. 1910. 7 Sami.

(Utskottets förslag:)

och aktiebok.

26 §.

Aktiebref skola undertecknas af

styrelsen samt angifva ordningsnummer

å den eller de aktier, hvarå

brefven lyda, akties belopp och

dagen för utfärdandet. Styrelseledamots

namnteckning må kunna

återgifvas genom tryck eller på

annat dylikt sätt; dock skall hvarje

aktiebref vara egenhändigt undertecknadt

af minst en styrelseledamot.

Har förbehåll träffats enligt 49 §

om aktiekapitalets nedsättning genom

inlösen af aktier eller enligt

52 § om rätt för aktieägare att

vid akties öfvergång lösa aktien

eller om förbud i vissa fall mot

akties förvärfvande eller enligt 138 §

om tvisters afgörande af skiljemän,

varde ock det förbehåll angifvet i

aktiebrefvet.

27 §.

Ej må aktiebref utgifvas, innan

registrering enligt 33 § skett därom,

att full betalning erlagts för aktier

tillhopa motsvarande det belopp,

hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen

lägst må bestämmas, ej

heller innan full betalning blifvit

erlagd för den eller de aktier, hvarå

brefvet lyder.

Utgifves, innan aktiebref utfärdats,

bevis om rätt till delaktighet

i bolaget (promess) eller om

verkställd inbetalning å aktie (in1

Afl. 41 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

bevis, interimskvitto), skall sådant terimsbevis, interimskvitto), skall

bevis ställas till viss man. sådant bevis ställas till viss man.

28 §.

Skola aktiebref ven ställas till viss

man, har styrelsen att ofördröjligen

upplägga en aktiebok. I denna

skola genom styrelsens försorg samtliga

aktier upptagas med uppgift å

de ursprungliga ägarna samt hos

styrelsen styrkta förändringar i

äganderätten till aktie ofördröjligen

antecknas; dock att, där lösningsrätt

enligt 52 § 1 mom. tillkommer

förutvarande aktieägare, anteckning

ej må ske förr än sig visat,

att lösningsrätten ej begagnas. I

aktieboken skall ock anmärkas

dagen, då anteckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart

före bolagsstämma vara tillstädes

för att pröfva de frågor om

nya aktieägares införande i aktieboken,

som då kunna yppas. Dock

skall, där i bolagsordningen enligt

76 § 1 mom. rätten till deltagande i

bolagsstämmas förhandlingar gjorts

beroende af att anmälan därom

sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde

för pröfning af frågor,

som nyss sagts, hållas omedelbart

före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i

aktieboken såsom ägare införa den,

som företer aktiebref, försedt med

behörigen sammanhängande och

till honom fortgående följd af öfverlåtelser.

28 §.

Öfver aktiebolags samtliga aktier

har styrelsen att ofördröjligen upplägga

en aktiebok. I denna skola

genom styrelsens försorg aktierna

upptagas med uppgift å de ursprungliga

ägarna samt hos styrelsen

styrkta förändringar i äganderätten

till aktie ofördröjligen antecknas;

dock att, där lösningsrätt

enligt 52 § 1 mom. tillkommer

förutvarande aktieägare, anteckning

ej må ske förr än sig visat,

att lösningsrätten ej begagnas. I

aktieboken skall ock anmärkas

dagen, då anteckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart

före bolagsstämma vara tillstädes

för att pröfva de frågor om

nya aktieägares införande i aktieboken,

som då kunna yppas. Dock

skall, där i bolagsordningen enligt

7 6 § 1 mom. rätten till deltagande i

bolagsstämmas förhandlingar gjorts

beroende af att anmälan därom

sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde

för pröfning af frågor,

som nyss sagts, hållas omedelbart

före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i

aktieboken såsom ägare införa den,

som företer aktiebref, ställdt till

innehafvaren eller försedt med behörigen

sammanhängande och till

honom fortgående följd af öfverlåtelser.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

59

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Med det undantag, hvarom i

52 § 4 mom. stadgas, vare den,

till hvilken aktie öfvergått, ej gentemot

bolaget att anse såsom aktieägare,

innan han blifvit införd i

aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken

tillgänglig för en hvar, som

vill taga kännedom om densamma.

(Utskottets förslag:)

År aktiebref ställdt till viss man,

vare med det undantag, hvarom i

52 § 4 mom. stadgas, den, till

hvilken aktie öfvergått, ej gentemot

bolaget att anse såsom aktieägare,

innan han blifvit införd i

aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken

tillgänglig för en hvar, som

vill taga kännedom om densamma.

Om inbetalning, ökning och nedsättning af aktiekapitalet.

29 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning

erläggas.

Aktietecknare, som ej senast vid bolagets bildande för aktie erlägger

full betalning, vare skyldig aflämna särskild skriftlig förbindelse

å återstoden. Denna förbindelse må, ändå att aktierätten öfvergår till

annan, ej återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund

af aktieteckning mot fordran hos bolaget.

30 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare

han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.

Yerkställes ej inbetalning i rätt tid, eller försummar någon att

aflämna den i 29 § omförmälda förbindelse, äge styrelsen, där ej rättelse

sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten förverkad.

Det åligger styrelsen, där betalning uteblifvit, att, så snart ske kan,

antingen vidtaga nyssnämnda åtgärd eller utsöka beloppet.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma,

så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,

till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Då aktierätt förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts ej

återfordras.

31 §.

År aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,

där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom

två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid,

ändock skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående

inbetalningen, i den mån den ej visas vara för eftertagande af

aktierätten verkställd af annan.

Yarder, efter det ansökning om

bolagets registrering gjorts, ytterligare

inbetalning å aktier fullgjord,

må styrelsen för registrering göra

anmälan om sålunda inbetaldt belopp.

I anmälan, som skall vara

försedd med styrelseledamöternas

egenlrändiga, bevittnade namnunderskrifter,

skola uppgifvas de

aktier, å hvilka inbetalning fullgjorts,

samt för hvarje sådan aktie ägarens

namn, det belopp, som ytterligare inbetalts,

och beskaffenheten af den

godtgörelse, som lämnats.

33 §.

Har ej inom sex månader efter

idgången af den för aktiernas inbetalning

bestämda tid till registret

anmälts, att full betalning behörigen

erlagts för aktier tillhopa motsvarande

det belopp, hvartill aktiekapitalet enligt

bolagsordningen lägst må bestämmas,

och inkommer enligt 32 § an
-

Varder, efter det ansökning om

bolagets registrering gjorts, ytterligare

inbetalning å aktier fullgjord,

må styrelsen för registrering göra

anmälan om sålunda inbetaldt belopp.

Anmälan, som skall vara

försedd med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

skall innefatta försäkran,

att den sålunda anmälda inbetalningen

fullgjorts i penningar eller

annat i enlighet med stiftelseurkundens

bestämmelser.

33 §.

Sist sex månader efter utgången

af den för aktiernas inbetalning bestämda

tid skall styrelsen, där ej

anmälan om hela aktiekapitalets inbetalning

förut skett, för registrering

aflämna en af styrelseledamöterna egenhändigt

underskrifven uppgift, huru

mycket af det belopp, som för registre
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

61

(Utskottets förslag:)

ring anmälts vara inbetaldt, motsvaras

af aktier, för hvilka full betalning

erlagts. Styrelseledamöternas namnteckningar

skola vara af vittnen styrkta.

Har ej inom ofvan stadgad tidanmälts,

att full betalning behörigen

erlagts för aktier tillhopa motsvarande

det belopp, hvartill aktiekapitalet enligt

bolagsordningen lägst må bestämmas,

och inkommer ej heller behörig anmälan,

utvisande, att sådan betalning

fullgjorts, inom en månad efter

det från registreringsmyndigheten till

bolagets .styrelse aflåtits skrifvelse med

anmaning att ofördröjligen inkomma

med dylik anmälan, skall bolaget

träda i likvidation.

34 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, aktietecknares

aktierätt förklarats förverkad, och varder den ej inom en

månad af annan öfvertagen, skall aktiekapitalet anses minskadt med

det belopp, som svarar emot den förverkade aktierätten; och göre

styrelsen ofördröjligen anmälan härom för registrering.

35 §.

Ökning af aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej beslutas,

innan det belopp, hvartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår,

till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där

beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas,

innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp med afdrag ej mindre

i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad

och ej af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och

detta förhållande registrerats.

Beslut om ökning, hvarom ofvan sägs, kan fattas endast af bolagsstämma.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

mälan, utvisande, att sådan betalning

fullgjorts, ej heller inom en månad

efter det från registreringsmyndigheten

till bolagets styrelse aflåtits

skrifvelse med anmaning att ofördröjligen

inkomma med dylik anmälan,

skall bolaget träda i likvidation.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Lagutskottets Utlåtande Nr 44-

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

36 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning

skall angifva

1) det belopp, hvarmed aktiekapitalet

må ökas;

2) den företrädesrätt att teckna

nya aktier, som må tillkomma

aktieägare;

3) den tid, ej understigande fyra

veckor från den dag, då beslutet

enligt 41 § andra gången kungjorts

i allmänna tidningarna, inom hvilken

aktieägare må begagna den

honom tillkommande företrädesrätt

till teckning;

4) det belopp, som skall för

aktie inbetalas;

5) den grund, efter hvilken i

händelse af öfverteckning aktierna

skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola

vara likställda med de förutvarande,

den olikhet, som mellan dem skall

förefinnas.

36 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning

skall angifva

1) det belopp, hvarmed aktiekapitalet

må ökas;

2) den företrädesrätt att teckna

nya aktier, som må tillkomma

aktieägare;

3) den tid, ej understigande fyra

veckor från den dag, då beslutet

enligt 41 § kungjorts i allmänna

tidningarna, inom hvilken aktieägare

må begagna den honom

tillkommande företrädesrätt till

teckning;

4) det belopp, som skall för

aktie inbetalas;

5) den grund, efter hvilken i

händelse af öfverteckning aktierna

skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola

vara likställda med de förutvarande,

den olikhet, som mellan dem skall

förefinnas.

37 §.

Skall aktieägare eller annan äga teckna ny aktie med rätt att

därför tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor, värde

fullständiga bestämmelser därom meddelade i beslutet om aktiekapitalets

ökning.

Det åligger styrelsen, där fråga är om sådant villkor, som ofvan

sägs, att å bolagsstämman framlägga de skriftliga handlingar, som

därom kunna vara upprättade, äfvensom en af styrelsen underskrifven

berättelse, angifvande de omständigheter, som kunna vara af vikt vid

bedömande af villkorets betydelse för bolaget.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

63

("Kung!. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

38 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall, ehvad

det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens

försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

Vid nämnda anmälan skola fogas dels, i två exemplar, af notarius

publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, dels den

i 37 § omförmälda berättelse och öfriga där angifna handlingar i

hufvudskrift och bestyrkt afskrift.

39 §.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare hvarje aktieägare

berättigad att, i den mån sådant kan ske, af de nya aktier, för

hvilka betalning skall erläggas i penningar, efter teckning erhålla det

antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

40 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt

till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det

eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att teckningsrätten

begagnats.

41 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning så ock den senaste

fastställda balansräkningen skall genom

styrelsens försorg två gånger

med minst en veckas mellantid kungöras

i allmänna tidningarna äfvensom

i tidning inom den ort, där

styrelsen har sitt säte.

Kungöi’elsen skall ock angifva

bolagsordningens bestämmelser ej

mindre om föremålet för bolagets

41 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning skall genom styrelsens

försorg kungöras i allmänna

tidningarna äfvensom i tidning inom

den ort, där styrelsen har sitt säte.

Kungörelsen skall ock angifva

förutvarande aktiekapitalets storlek

samt bolagsordningens bestämmelser

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Lagutskottets Utlåtande hr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

verksamhet och om akties belopp,

.än äfven i de ämnen, som omförmälas

i 6 §.

Det åligger styrelsen att, hälsa

ske kan, i rekommenderadt bref

om bolagsstämmans beslut ofördröjligen

underrätta hvarje aktieägare.

42 §.

Teckning af de nya aktierna

skall ske å teckningslista, som

egenhändigt underskrifvits af styrelsens

ledamöter. Styrelseledamöternas

namnunderskrifter skola vara af

vittnen styrkta.

Teckningslista skall innehålla

bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning, uppgift å de

tidningsnummer, i hvilka beslutet

enligt 41 § varit infördt, äfvensom,

där på grund af bestämmelse i

beslutet aktieägare eller annan skall

äga teckna ny aktie med rätt att

därför tillskjuta annat än penningar

eller eljest med villkor, redogörelse

för de omständigheter, som kunna

vara af vikt vid bedömande af villkorets

betydelse för bolaget, samt

bestyrkt afskrift af de handlingar,

som rörande villkoret kunna vara

upprättade.

I teckningslista skall ock angifvas

förutvarande aktiekapitalets storlek

äfvensom den ordning, i hvilken

aktietecknare bör fullgöra hvad

honom på grund af teckningen

åligger.

ej mindre om föremålet för bolagets

verksamhet och om akties belopp,

än äfven i de ämnen, som omförmälas

i 6 §.

Det åligger styrelsen att, där

så ske kan, i rekommenderadt bref

om bolagsstämmans beslut ofördröjligen

underrätta hvarje aktieägare.

42 §.

Teckning af de nya aktierna

skall ske å teckningslista i handskrift,

försedd med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

eller i afskrift, bestyrkt

af notariat publicus.

Teckningslista skall innehålla

bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning, uppgift å de

tidningsnummer, i hvilka beslutet

enligt 41 § varit infördt, äfvensom,

där på grund af bestämmelse i

beslutet aktieägare eller annan skall

äga teckna ny aktie med rätt att

därför tillskjuta annat än penningar

eller eljest med villkor, redogörelse

för de omständigheter, som kunna

vara af vikt vid bedömande af villkorets

betydelse för bolaget.

I teckningslista skall ock angifvas

den ordning, i hvilken aktietecknare

bör fullgöra hvad honom

på grund af teckningen åligger.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungi. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

Ltt exemplar af bolagsordningen Ett exemplar af bolagsordningen

skall bifogas hvarje teckningslista. och den senaste fastställda balansräkningen

skola bifogas hvarje teckningslista.

43 §.

Teckning af ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,

som uppfyller föreskrifterna i 42 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare ogiltig, där ej, efter ty i 37 § sägs,

bestämmelse om villkoret meddelats i beslutet om aktiekapitalets ökning.

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan

i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts

hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 45 § skett i anledning

af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

44 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelsen i 29 §, att aktietecknare ej är berättigad till

kvittning, galle ock vid ny aktieteckning, där ej i beslutet om aktiekapitalets

ökning sådan rätt blifvit medgifven; och skall jämväl vid

sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i ,30 och 31 §§

finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning

å tecknad aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

45 §.

Sist sex månader efter utgången

af den för inbetalning af de nya

aktierna bestämda tid skall styrelsen

för registrering anmäla, huru många

aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan,

som skall vara försedd med

styrelseledamöternas egenhändiga,

Eib. till Eilcsd. Prof. 1910. 7 Sami.

45 §.

Sist sex månader efter utgången

af den för inbetalning af de nya

aktierna bestämda tid skall styrelsen

för registrering anmäla, huru många

aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan,

som skall vara försedd med

styrelseledamöternas egenhändiga,

1 Afd. 41 Käft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

bevittnade namnunderskrifter, skola

fogas

1) en med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskifter

försedd handling, innehållande

dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej

mindre i anledning af öfverteckning,

där såcfaih ägt rum, än ock för

aktierätt, som af aktietecknare förverkats

och ej af annan öfvertagits,

dels och för hvarje aktie, för hvilken

full betalning erlagts, uppgift ä ägarens

namn, det belopp, som inbetalts,

och beskaffenheten af den godtgörelse,

som lämnats;

2) teckningslistorna i hufvudskrift

och styrkt afskrift;

3) ett exemplar af de tidningar,

i hvilka bolagsstämmans beslut om

ökningen enligt 41 § varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda

handlingar aktier ytterligare

till fullo inbetalda, må anmälan

därom kunna göras för registrering.

Anmälan skall vara försedd

med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter

samt innehålla för hvarje

aktie, som anmäles vara till fullo inbetald,

sådana uppgifter, som ofvan

under 1) sägs.

Aktiekapitalet skall, så snart

registrering skett i anledning af

anmälan, som ofvan i denna paragraf

sägs, anses ökadt med sammanlagda

beloppet af de aktier, som

anmälts vara till fullo inbetalda.

(Utskottets förslag:)

bevittnade namnunderskrifter, skola

fogas

1) en med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande

dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej

mindre i anledning af öfverteckning,

där sådan ägt rum, än ock för

aktierätt, som af aktietecknare förverkats

och ej af annan öfvertagits,

dels ock försäkran, att den anmälda

inbetalning en å aktierna fullgjorts i

penningar eller annat i enlighet med

de i beslutet om aktiekapitalets ökning

meddelade bestämmelserna;

2) teckningslistorna så ock styrkta

af skrifter af desamma;

3) ett exemplar af de tidningar,

i hvilka bolagsstämmans beslut om

ökningen enligt 41 § varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda

handlingar aktier ytterligare

till fullo inbetalda, må anmälan

därom kunna göras för

registrering. Anmälan skall vara

försedd med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

samt innehålla sådan

försäkran, som ofvan under 1) sägs.

Aktiekapitalet skall, så snart

registrering skett i anledning af

anmälan, som ofvan i denna paragraf

sägs, anses ökadt med sammanlagda

beloppet af de aktier, som

anmälts vara till fullo inbetalda.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

67

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

46 §.

Utan hinder af hvad i 35—45 och 94 §§ finnes stadgadt må

styrelsen besluta aktiekapitalets ökning under förutsättning af bolagsstämmans

godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans

beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, och å styrelsens

skyldighet att å stämman framlägga handlingar, som kunna vara af

vikt för frågans afgörande, bestämmelserna i 35 §, 37 § 2 mom. och

38 § äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 36 §, 37 § 1 mom.

och 39—45 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen

och å verkställigheten däraf; dock galle, att för ny aktie full betalning

skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens

beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 45 § 1 mom.

föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i

sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande

tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras

samtidigt med den i 38 § föreskrifna anmälan till registret af bolagsstämmans

beslut.

47 §.

Aktiekapitalet må kunna ökas

jämväl medelst öfverföring till detsamma

af besparade vinstmedel,

som ej afsatts till reservfond eller

förnyelsefond; och skola därvid bestämmelserna

i 35 § äga motsvarande

tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen

skall angifva det belopp,

hvarmed aktiekapitalet skall ökas,

äfvensom, där ej de nya aktierna

skola vara likställda med de förutvarande,

den olikhet, som mellan

dem skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga

lika rätt, vare hvarje aktieägare

berättigad att af de nya aktierna

47 §.

Aktiekapitalet må kunna ökas

jämväl medelst öfverföring till detsamma

af besparade vinstmedel,

som ej afsatts till reservfond eller

förnyelsefond; och skola därvid bestämmelserna

i 35 § äga motsvarande

tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen

skall angifva det belopp,

hvarmed aktiekapitalet skall ökas,

äfvensom, där ej de nya aktierna

skola vara likställda med de förutvarande,

den olikhet, som mellan

dem skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga

lika rätt, vare hvarje aktieägare

berättigad att af de nya aktierna

opaginerad Kontrollera mot PDF

C8

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

erhålla det antal, som svarar mot

hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Beslutet om ökningen, så och

den senaste fastställda balansräkningen

skall genom styrelsens försorg

kungöras på sätt i 41 § 1 mom.

sägs.

Beslutet skall, ehvad det innefattar

ändring af bolagsordningen

eller ej, genom styrelsens försorg anmälas

för registrering. Yid anmälan

skola fogas dels, i två exemplar,

af notarius publicus eller med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade

namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i

ärendet, dels ett exemplar af de tidningar,

i hvilka beslutet, enligt

hvad ofvan stadgats, varit infördt,

dels ock ett exemplar af den kungjorda

balansräkningen jämte en

af styrelseledamöterna egenhändigt

underskrifven försäkran, att balansräkningen,

dem veterligen, ej upprättats

i strid med bestämmelserna

i 56 §. Styrelseledamöternas namnteckningar

å denna försäkran skola

vara af vittnen styrkta.

Aktiekapitalet skall, så snart

registrering af beslutet skett, anses

ökadt med det belopp, som enligt

beslutet skall till aktiekapitalet

öfverföras.

Ej må bref å ny aktie utlämnas

till aktieägare, innan registrering

af beslutet om ökningen skett eller

(Utskottets förslag:)

erhålla det antal, som svarar mot

hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Beslutet om ökningen skall genom

styrelsens försorg kungöras

på sätt i 41 § 1 mom. sägs. Kungörelsen

skall ock angifva förutvarande

aktiekapitalets storlek.

Beslutet skall, ehvad det innefattar

ändring af bolagsordningen

eller ej, genom styrelsens försorg anmälas

för registrering. Vid anmälan

skola fogas dels, i två exemplar,

af notarius publicus eller med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade

namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i

ärendet, dels ett exemplar af de tidningar,

i hvilka beslutet, enligt hvad

ofvan stadgats, varit infördt, dels

ock ett exemplar af den senaste

fastställda balansräkningen jämte

en af styrelseledamöterna egenhändigt

underskrifven försäkran,

att balansräkningen, dem veterligen,

ej upprättats i strid med bestämmelserna

i 56 §. Styrelseledamöternas

namnteckningar å denna

försäkran skola vara af vittnen

styrkta.

Aktiekapitalet skall, så snart

registrering af beslutet skett, anses

ökadt med det belopp, som enligt

beslutet skall till aktiekapitalet

öfverföras.

Ej må bref å ny aktie utlämnas

till aktieägare, innan registrering

af beslutet om ökningen skett eller

s. 69 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

69

(Kungl. Maj ds förslag:)

innan aktieägaren företett det eller

de aktiebref, hvarå rätten att erhålla

ny aktie grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebref

förses med påskrift, att bref å ny

aktie utlämnats.

(Utskottets förslag:)

innan aktieägaren företett det eller

de aktiebref, hvarå rätten att erhålla

ny aktie grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebref

förses med påskrift, att bref å ny

aktie utlämnats.

48 §.

Sedan för aktie full betalning blifvit erlagd, vare aktieägaren

icke pliktig att ytterligare tillskjuta något.

49 §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om minimi- och maximikapital,

må aktiekapitalet, såframt förbehåll därom gjorts i stiftelseurkunden

eller vid bolagsordningens antagande, kunna genom inlösen

af vissa aktier enligt bestämda grunder nedsättas, dock ej under minimikapitalet.

Dylik nedsättning af aktiekapitalet må kunna ske jämväl genom

inlösen af aktier, som utgifvits vid aktiekapitalets ökning, såframt

förbehåll därom gjorts, efter ty ofvan sägs, eller i beslutet om

ökningen.

Förbehåll, hvarom nu är sagdt, må ej bringas till verkställighet,

där det ej blifvit intaget i bolagsordningen och i''egistreradt. Då nedsättning

verkställts, skall styrelsen ofördröjligen göra anmälan därom

för registrering.

Har aktie, enligt hvad ofvan sägs, blifvit inlöst, bör aktiebref^

genom styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.

50 §.

Beslut om nedsättning af aktiekapitalet i annat fall än i 49 §

sägs kan fattas endast af bolagsstämma.

Beslut om sådan nedsättning må ej bringas till verkställighet utan

rättens tillstånd. Ansökning om rättens tillstånd skall vara åtföljd af

bevis, att beslutet blifvit registreradt, äfvensom af förteckning å bolagets

samtliga kända borgenärer. Rätten utfärde kallelse å okända

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag-) (Utskottets förslag:)

borgenärer att skriftligen angifva sina fordringar bos rätten; och galle

om tiden för inställelsen och om kallelsens kungörande hvad om årsstämning

är stadgadt. Styrkes å dag, som af rätten utsättes, att de

borgenärer, hvilka äro upptagna å förteckningen eller gifvit sig an

hos rätten, blifvit till fullo förnöjda för sina uppgiga fordringar eller

med gifvit aktiekapitalets nedsättning, varde ansökningen bifallen. Beslutet

härom skall, i handskrift eller styrkt afskrift, genom styrelsens

försorg insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att,

sedan nedsättningen verkställts, därom göra anmälan för registrering.

Nedsättning" af aktiekapitalet, hvarom nu är sagdt, vare, där

bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom ett år från

det rättens beslut efter verkställd registrering kungjordes i allmänna

tidningarna, utan verkan mot borgenär, som ej till nedsättningen

samtyckt eller vid fordringens tillkomst hade kännedom om rättens

beslut, hvarigenom nedsättning medgifvits.

Har till ful]görande af beslutet om nedsättningen aktie blifvit

inlöst eller dess belopp minskadt, bör aktiebrefvet genom styrelsens

försorg förses med påskrift därom.

51 §.

Egen aktie må aktiebolag ej mot vederlag förvärfva i annan ordning

än i 49 eller 50 § sägs, ej heller mottaga såsom pant.

Hvad nu är stadgadt utgör ej hinder för aktiebolag att å auktion

inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet att åter

afyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Om inskränkning i rätten att förfoga öfver aktie.

52 §.

Skola aktiebrefven ställas till

viss man, må i bolagsordningen

kunna förbehållas, att, där aktie

öfvergår till annan än aktieägare

eller till annan än ägare af visst

52 §.

Skola aktiebrefven ställas till

viss man, må i bolagsordningen

kunna förbehållas, att, där aktie

öfvergår till annan än aktieägare

eller till annan än ägare af visst

s. 71 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

71

(Kungl. Maj:ts förslag:)

slag af aktier, förutvarande aktieägare

eller ägare af visst slag af

aktier skola vara berättigade att

lösa aktien. I ty fall skall bolagsordningen

angifva den ordning, i

hvilken lösningsrätten må tillkomma

aktieägarna inbördes, den

tid, ej öfverstigande nittio dagar,

räknadt från anmälan hos styrelsen

om aktiens öfvergång, inom hvilken

den, som vill begagna sig af lösningsrätten,

skall därom göra anmälan

hos styrelsen, äfvensom den

tid, ej öfverstigande trettio dagar,

räknadt från det lösens belopp

blifvit bestämdt, inom hvilken lösen

skall erläggas.

Där aktiebrefven skola ställas

till viss man, må i bolagsordningen

ock intagas förbehåll, hvarigenom

rätten för aktiebolag eller annan

samfällighet eller för annan än här

i riket bosatt svensk medborgare

att genom teckning eller öfverlåtelse

förvärfva aktie inskränkes.

Där i fall, som i 1 mom. afses,

lösen skall erläggas för aktie, men

öfverenskommelse ej kan träffas

om lösens belopp, varde detta, som

skall motsvara aktiens verkliga

värde, bestämdt af tre skiljemän,

utsedde enligt lagen om skiljemän.

År ej annorlunda stadgadt i bolagsordningen,

äge part, som ej åtnöjes

med skiljemännens beslut, att draga

tvisten under rättens pröfning, såframt

han instämmer sin talan inom

nittio dagar från det skiljemännens

(Utskottets förslag:)

slag af aktier, förutvarande aktieägare

eller ägare af visst slag af

aktier skola vara berättigade att

lösa aktien. I ty fall skall bolagsordningen

angifva den ordning, i

hvilken lösningsrätten må tillkomma

aktieägarna inbördes, den

tid, ej öfverstigande nittio dagar,

räknadt från anmälan hos styrelsen

om aktiens öfvergång, inom hvilken

den, som vill begagna sig af lösningsrätten,

skall därom göra anmälan

hos styrelsen, äfvensom den

tid, ej öfverstigande trettio dagar,

räknadt från det lösens belopp

blifvit bestämdt, inom hvilken lösen

skall erläggas.

Där aktiebrefven skola ställas

till viss man, må i bolagsordningen

ock intagas förbehåll, hvarigenom

rätten för aktiebolag eller annan

samfällighet eller för annan än här

i riket bosatt svensk medborgare

att genom teckning eller öfverlåtelse

förvärfva aktie inskränkes.

Där i fall, som i 1 mom. afses,

lösen skall erläggas för aktie, men

öfverenskommelse ej kan träffas

om lösens belopp, varde, såframt ej

annorlunda är stadgadt i bolagsordningen,

beloppet, som skall motsvara

aktiens verkliga värde, bestämdt

af tre skiljemän, utsedde

enligt lagen om skiljemän, med

rätt för part, som ej åtnöjes med

skiljemännens beslut, att draga

tvisten under rättens pröfning, såframt

han instämmer sin talan inom

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

beslut i liufvudskrift eller bestyrkt

afskrift delgafs honom.

Innan det visar sig, att lösningsrätten

ej begagnas, vare den, till

hvilken aktie öfvergått, ej i förhållande

till bolaget att anse såsom

aktieägare; dock äge han uppbära

den vinstutdelning, som må vara

med aktierätten förknippad, och

utöfva aktien, i händelse af aktiekapitalets

ökning, tillkommande

företrädesrätt till teckning af ny

aktie. De af sådan teckning härflytande

rättigheter och skyldigheter

öfvergå å den, som begagnar

sig af lösningsrätten.

Ej må på annat sätt, än ofvan

är sagdt, rättigheten att förfoga

öfver aktie inskränkas.

(Utskottets förslag:)

nittio dagar från det skiljemännens

beslut i hufvudskrift eller bestyrkt

afskrift delgafs honom.

Innan det visar sig, att lösningsrätten

ej begagnas, vare den, till

hvilken aktie öfvergått, ej i förhållande

till bolaget att anse såsom

aktieägare; dock äge han uppbära

den vinstutdelning, som må vara

med aktierätten förknippad, och

utöfva aktien, i händelse af aktiekapitalets

ökning, tillkommande

företrädesrätt till teckning af ny

aktie. De af sådan teckning härflytande

rättigheter och skyldigheter

öfvergå å den, som begagnar

sig af lösningsrätten.

Ej må på annat sätt, än ofvan

är sagdt, rättigheten att förfoga

öfver aktie inskränkas.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

53 §.

Af aktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till betäckande

af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst

tio procent afsättas till reservfond. Yid beräkning af det belopp, som

sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten

afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller

annan såsom arfvode (tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp

motsvarande tio procent af inbetalda aktiekapitalet eller till det

högre belopp, som kan vara bestämdt i bolagsordningen, må vidare

afsättning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår fonden under det

sålunda stadgade beloppet, skall afsättning därtill ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må

hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

73

(Katigt. Maj-.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

där aktierätt förverkats och aktiekapitalet i följd däraf minskats, hvad,

innan aktierätten förverkades, blifvit inbetaldt å aktien.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande

af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å

rörelsen i dess helhet, och som icke kan ersättas af andra befintliga,

till framtida förfogande afsätta medel.

54 §.

Ej må till aktieägarna annorledes än i följd af aktiekapitalets

nedsättning, efter ty i 49 eller 50 § sägs, utbetalas annat än den vinst,

som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån

vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med

bestämmelse i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning,

skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit

i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid

återbäringen kan uppkomma.

55 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är af ringa betydenhet.

Bet tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad

män den vinst, som enligt 54 § 1 punkten kan utdelas, skall till det

ändamål användas.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som afvika från hvad

ofvan i 2 mom. stadgats, lände de till efterrättelse.

56 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

är stadgadt galle i afseende å upprättande af aktiebolags

balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verkliga

värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras

anskaffning eller tillverkning.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 7 Sami 1 Afd. 41 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

2) Andra tillgångar än sådana, som äro afsedda för stadigvarande

bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara

kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning, såframt särskilda

omständigheter kunna anses lämna fog härför och dessa i balansräkningen

fullständigt angifvas.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvarmed

de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

4) Tillgångar, afsedda till stadigvarande bruk för bolaget, må

utan hinder af hvad under 1) stadgats upptagas till belopp, motsvarande

kostnaderna för tillgångarnas anskaffning eller tillverkning, ehuru

verkliga värdet är lägre än detta belopp. I ty fall skall dock därå

årligen afskrifvas det belopp, som motsvarar tillgångarnas af ålder,

eller nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak uppkomna värdeminskning.

I stället för sådan afskrifning må motsvarande afsättning

kunna göras till en särskild förnyelsefond. Sådan fond må ej minskas

annorledes än genom en minskningen motsvarande afskrifning å ifrågavarande

tillgångar.

5) Tillgångar, som under 4) afses, må ej i vidare mån än som

betingas af därå nedlagda förbättringar upptagas till högre värde än

det, hvartill de varit uppförda i närmast föregående fastställda balansräkning.

6) De belopp, hvartill aktiekapitalet, reserv- och förnyelsefonder

samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras

bland skulderna.

7) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvaltningskostnader

eller förvärfvad egen aktie må ej uppföras såsom tillgång.

Om styrelse och firmåteckning.

57 §.

För aktiebolag skall finnas eu styrelse, bestående af en eller flere

ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse,

som på grund af särskild lag eller författning eller efter Konungens

medgifvande intagits i bolagsordningen, en eller flere ledamöter af

styrelsen kunna på annat sätt utses.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

75

(Kungl. Maj;ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej för särskildt fall Konungen medgifver, att styrelsen må

till viss del, ej öfverstigande en tredjedel af hela antalet, bestå af

medborgare i annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för

hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen

sådant medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,

såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

58 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud

eJ mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än

äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning

i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan

inskränkning, må ej registreras.

59 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 58 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin

förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de

särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen.

60 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,

där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,

meddelas af styrelsen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Lagutskottets Utlåtande Kr 44.

(Kungl. Maj ris förslag:) (Utskottets förslag.)

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med

mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

61 §.

Är enligt bolagsordningen styrelsen

beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl

ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt

ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle

att deltaga i ärendets behandling

; men vare i ihållande till tredje

man, som är i god tro, bolaget i hvarje

fall bundet af åtgärd, som af beslutfört

antal vidtages.

61 §.

Är enligt bolagsordningen styrelsen

beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl

ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt

ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle

att deltaga i ärendets behandling.

62 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämdt i

bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af

ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och bolaget. Ej heller ma han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan

mot styrelseledamoten eller tredje man.

63 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall

tillämpas hvad som enligt 58 och 59 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

77

(Kungl. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

64 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

65 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ä

66 §.

Den, som äger företräda bolaget,

må ej ikläda bolaget förpliktelser

eller eljest förfoga öfver dess

tillgångar i vidare mån än sådant

enligt 55 § 1 mom. är för bolagsstämman

medgifvet. Hvad sålunda

är stadgadt må dock ej åberopas

mot tredje man, med mindre han

insett eller bort inse, att stadgandet

ägt tillämpning.

Utan bolagsstämmans bemyndigande

må den, som äger företräda

bolaget, ej föryttra bolagets fasta egendom

eller föryttra eller under nyttjanderätt

upplåta all bolagets egendom

eller den väsentligaste delen däraf,

med mindre sådan föryttring eller

upplåtelse enligt bolagsordningen ingår

i föremålet för bolagets verksamhet.

Ej heller må han utan bemyndigande,

som nyss sagts, upptaga lån för bolagets

räkning mot tryckta eller graverade

obligationer.

■ingen.

66 §.

Den, som äger företräda bolaget,

må ej ikläda bolaget förpliktelser

eller eljest förfoga öfver dess

tillgångar i vidare mån än sådant

enligt 55 § 1 mom. är för bolagsstämman

medgifvet. Hvad sålunda

är stadgadt må dock ej åberopas

mot tredje man, med mindre han

insett eller bort inse, att stadgandet

ägt tillämpning.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kung!. Maj.ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

67 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för aktiebolag, bör undertecknas

med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman,

äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

68 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som

eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets

firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då

annat meddelande skall delgifvas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna

till bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets

talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å

stämman.

69 §.

Minst eu månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 82 §,

aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt

balansräkning för det förflutna räkenskapsåret. Genonfistyrelsens försorg

skola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan

sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst en vecka närmast före

stämman hållas för aktieägarna tillgängliga i tillräckligt antal exemplar

äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande

af postadress anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under

året verkställda afskrifningarna och grunderna därför.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kimgl. Majds förslag:) (Utskottets förslag:)

70 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen

eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 135 §.

71 §•

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

Styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma;

dock må i bolagsordningen

kunna bestämmas, att en eller flere

revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å bolagsstämman valda

deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den,

som är i bolagets eller styrelseledamots

tjänst.

Styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma;

dock må i bolagsordningen

kunna bestämmas, att en eller flere

revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å bolagsstämman valda,

deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den.

som är i bolagets eller styrelseledamots

tjänst.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Lan utskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Den tid, för hvilken revisor

ntses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma och ej omfatta

längre tid än två år. Revisor må,

ändå att den tid, för hvilken han

blifvit utsedd, ej gått till ända,

skiljas från uppdraget genom beslut

af den, som utsett honom.

Afgår af bolagsstämman vald

revisor, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och

finnes ej suppleant, åligger det

styrelsen att ofördröjligen föranstalta

om val af ny revisor.

73 §.

Hos Konungens befallningshafvande

i lånet må påkallas utseende

af en revisor att med öfriga revisorer

deltaga i dem åliggande granskning

af styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper eller i granskning af

vissa räkenskaper. Förslag härom

skall väckas å bolagsstämma. Hav

förslaget å bolagsstämma antagits eller

ock biträdts af aktieägare med ett

sammanlagdt aktiebelopp, utgörande

minst en tiondedel af hela aktiekapitalet,

åligger det styrelsen att

inom en vecka hos Konungens befallningshafvande

gorå framställning om

utseende af revisor. Underlåter styrelsen

det, ståncle hvarje aktieägare

fritt att göra dylik framställning.

Hvad i 72 § 3 mom. och 4 mom.

2 punkten är stadgadt galle ock om

(Utskottets förslag:)

73 §.

Den tid, för hvilken revisor

utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma och ej omfatta

längre tid än två år. Revisor må,

ändå att den tid, för hvilken han

blifvit utsedd, ej gått till ända,

skiljas från uppdraget genom beslut

af den, som utsett honom.

Afgår af bolagsstämman vald

revisor, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och

finnes ej suppleant, åligger det

styrelsen att ofördröjligen föranstalta

om val af ny revisor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

81

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

revisor, som utses af Konungens befallningshafvande;

och vare sådan

revisor berättigad att af bolaget erhålla

skäligt arfvode.

74 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen afgifva

en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 82 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,

vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra bolagsstämma stadgas i 83 §.

75 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen

underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga

för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

76 §.

Aktieägares rätt att deltaga i

lrandhafvandet af bolagets angelägenheter

utöfvas å bolagsstämma.

Bill. till Biksd. Prot. 1910. 7 Sami.

76 §.

Aktieägares rätt att deltaga i

handhafvandet af bolagets angelägenheter

utöfvas å bolagsstämma.

1 Afd. 41 Häft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj-.ts förslag:)

Där äge hvarje i aktieboken införd

aktieägare, som anmäler sig till

deltagande i förhandlingarna, rösträtt

i enlighet med hvad i 79 §

sägs. Äro aktiebrefven ställda till

innehafvaren, tillkomme rösträtt i

enlighet med hvad i nyssnämnda

paragraf sägs enhvar, som anmäler

sig till deltagande i förhandlingarna

och därvid företer aktiebref eller

eljest styrker sin äganderätt till

aktie. 1 bolagsordningen må kunna

stadgas, att aktieägare för att vinna

rätt till deltagande i förhandlingarna

skall hos styrelsen anmäla sig

viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.

Meddelas dylikt stadgande,

skall i bolagsordningen jämväl

intagas bestämmelser om kungörande

af ort och tid för hållande

af sådant styrelsesammanträde, som

i 28 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Vill någon själf eller genom

ombud utöfva rösträtt för aktie,

vare han, såframt å bolagsstämman

minst fem aktieägare eller ock aktieägare

med sammanlagdt aktiebelopp

af minst en tjugondedel

af det å stämman företrädda aktiekapitalet

framställt yrkande därom,

pliktig att aflämna en af honom

egenhändigt underskrifven försäkran,

att han icke under falskt sken

af köp, gåfva eller annat aftal åtkommit

aktien, utan verkligen är ägare

af densamma, och att han ej heller

för att kringgå i lag eller bolagsordningen

meddelade bestämmelser

(Utskottets förslag:)

Där äge, om aktiebrefven äro ställda

till viss man, hvarje i aktieboken

införd aktieägare, som anmäler sig

till deltagande i förhandlingarna,

rösträtt i enlighet med hvad i 79 §

sägs. Äro aktiebrefven ställda till

innehafvaren, tillkomme rösträtt i

enlighet med hvad i nyssnämnda

paragraf sägs enhvar, som anmäler

sig till deltagande i förhandlingarna

och därvid företer aktiebref eller

eljest styrker sin äganderätt till

aktie. I bolagsordningen må kunna

stadgas, att aktieägare för att vinna

rätt till deltagande i förhandlingarna

skall hos styrelsen anmäla sig

viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.

Meddelas dylikt stadgande,

skall i bolagsordningen jämväl

intagas bestämmelser om kungörande

af ort och tid för hållande

af sådant styrelsesammanträde, som

i 28 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Till någon själf eller genom

ombud utöfva rösträtt för aktie,

vare han, såframt å bolagsstämman

aktieägare med sammanlagdt aktiebelopp

af minst en tjugondedel af

det å stämman företrädda aktiekapitalet

framställt yrkande därom,

pliktig att aflämna en af honom

egenhändigt underskrifven försäkran,

att han icke under falskt sken

af köp, gåfva eller annat aftal åtkommit

aktien, utan verkligen är ägare

af densamma, och att han ej heller

för att kringgå i lag eller bolagsordningen

meddelade bestämmelser

om rösträtt förvärfvat aktien med

s. 83 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

83

(Kungl. Maj:ts förslag:)

om rösträtt förvärfvat aktien med

skyldighet att åter afyttra densamma.

Hvad nu är stadgadt äge

ej tillämpning å den, till hvilken

aktien öfvergått genom arf, giftorätt

eller testamente.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare

eller målsman eller eljest

af någon, som är satt att företräda

ägaren, varde försäkran därefter

lämpad.

(Utskottets förslag:)

skyldighet att åter afyttra densamma.

Hvad nu är stadgadt äge

ej tillämpning å den, till hvilken

aktien öfvergått genom arf, giftorätt

eller testamente, ej heller då

den uppgifne ägaren af aktien förut å

ordinarie bolagsstämma såsom ägare

fört talan för samma aktie, såframt

ej visas, att därefter förändring i

äganderätten till aktien ägt rum.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare

eller målsman eller eljest

af någon, som är satt att företräda

ägaren, varde försäkran därefter

lämpad.

77 §.

Ej må någon själ! eller genom ombud eller såsom ombud för

annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal

mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af

fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger

ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad

sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från

bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom

eller tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af

revisor.

78 §.

A bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig''.

Här ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolagsstämman

själf ordförande att leda förhandlingarna.

A stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en

förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med

a det antal aktier, för hvilket enhvar af dem äger utöfva

rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock

att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,

ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhandlingarna

å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,

underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd

aktieägare eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman

skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

79 §.

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma galle,

1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts

förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där sådant skolat

ske, aflämnats i 29 § omförmäld förbindelse;

2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar

till eu röst;

3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt

för mer än en femtedel af det å stämman företrädda aktiekapitalet;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas;

6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om

jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från

hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att

utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är iöreskrifvet,

och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får

inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,

att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad

sålunda stadgats må i händelse af aktiekapitalets ökning kunna i beslutet

därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande

af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke medför rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,

under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga, i

beslut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig

därom.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

85

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets jörslag:)

80 §.

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blifvit i bolagsordningen

eller af bolagsstämma bestämdt, sammanträda å den ort, där styrelsen

bar sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktieägarna

till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vidtagna

senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka

före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas

å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej

ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt

för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af

samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt

bref till hvarje aktieägare.

81 §.

Under en vecka närmast före

ordinarie bolagsstämma skall förteckning

öfver de ärenden, som

därvid skola förekomma, genom

styrelsens försorg hållas tillgänglig

för aktieägarna äfvensom ofördröjligen

öfversändas till aktieägare,

som med uppgifvande af postadress

anhåller därom.

Skall å stämman förekomma

ärende, innefattande förslag till

ändring af bolagsordningen, varde

den föreslagna ändringen till sitt

hufvudsakliga innehåll angifven i

förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å

förteckningen, må ej vid stämman

företagas till afgörande, där det ej

enligt lag eller bolagsordningen

skall förekomma å stämman eller

omedelbart föranledes af ärende,

81 §.

Under en vecka närmast före

ordinarie bolagsstämma skall förteckning

öfver de ärenden, som

därvid skola förekomma, genom

styrelsens försorg hållas tillgänglig

för aktieägarna äfvensom ofördröjligen

öfversändas till aktieägare,

som med uppgifvande af postadress

anhåller därom.

Skall å stämman förekomma

ärende, innefattande förslag till

ändring af bolagsordningen, varde

den föreslagna ändringen till sitt

hufvudsakliga innehåll angifven i

förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å

förteckningen, må ej utan samtliga

närvarandes samtycke vid stämman

företagas till afgörande, där det ej

enligt lag eller bolagsordningen

skall förekomma å stämman eller

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

som där skall afgöras. Utan hinder

af hvad sålunda stadgats må dock å

stämman kunna fattas beslut om

utlysande af extra stämma för behandling

af visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att

få ärende hänskjutet till pröfning

å stämman, såframt han hos styrelsen

framställer yrkande därom

minst tio dagar före stämman.

(Utskottets förslag:)

omedelbart föranledes af ärende,

som där skall afgöras. Utan hinder

af hvad sålunda stadgats må dock ä

stämman kunna fattas beslut om

utlysande af extra stämma för behandling

af visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att

få ärende hänskjutet till pröfning

å stämman, såframt han hos styrelsen

framställer yrkande därom

minst tio dagar före stämman.

82 §.

Inom åtta månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall

hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga

sin förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen

för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

83 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra

bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan

påfordran, äge revisorerna själfva utlysa bolagsstämma. Äro ej samtlig^

revisorer ense om stämmas utlysande, galle den mening, hvarom

de fleste förena sig, eller vid lika röstetal deras mening, som anse

extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för

uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt

aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet

eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,

som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring

af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsak - liga innehåll angifvas i kallelsen.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

87

(Kungl. Majis förslag:) (Utskottets förslag:)

84 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna

till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor

efter påfordran, hvarom i 83 § 3 mom. är sagdt, utlyst bolagsstämma

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan

ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af aktieägare

ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

85 §.

Å den bolagsstämma, som i 82 §

afses, skall balansräkningen med de

rättelser och tillägg, som må finnas

erforderliga, fastställas äfvensom

frågan om beviljande af ansvarsfrihet

åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen

omfattar företagas

till afgörande.

Med balansräkningens fastställande

eller med frågan om ansvarsfrihets

beviljande skall dock anstå

till fortsatt stämma å viss dag minst

åtta och högst tio veckor därefter,

i fall så påfordras af aktieägare

med sammanlagdt aktiebelopp, utgörande

minst en tiondedel af hela

aktiekapitalet. Utöfver nämnda tid

vare ej uppskof medgifvet.

Styrelsen vare pliktig att å den

i denna paragraf afsedda stämma,

i den mån sådant af aktieägare

äskas och kan ske utan förfång för

bolaget, meddela till buds stående

närmare upplysningar angående förhållanden,

som kunna inverka på

bedömandet af värdet å bolagets

tillgångar och af dess ställning i

öfrigt.

85 §.

A den bolagsstämma, som i 82

§ afses, skall balansräkningen med

de rättelser och tillägg, som må

finnas erforderliga, fastställas äfvensom

frågan om beviljande af ansvarsfrihet

åt styrelsen för den tid

förvaltningsberättelsen omfattar

företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande

eller med frågan om ansvarsfrihets

beviljande skall dock anstå

till fortsatt stämma å viss dag minst

fyra och högst åtta veckor därefter,

i fall så påfordras af aktieägare

med sammanlagdt aktiebelopp, utgörande

minst en tiondedel af hela

aktiekapitalet. Utöfver nämnda tid

vare ej uppskof medgifvet.

Styrelsen vare pliktig att å den

i denna paragraf afsedda stämma,

i den mån sådant af aktieägare

äskas och kan ske utan förfång för

bolaget, meddela till buds stående

närmare upplysningar angående förhållanden,

som kunna inverka på

bedömandet af värdet å bolagets

tillgångar och af dess ställning i

öfrigt.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Majds förslag:)

Sist en månad efter det balansräkningen

blifvit fastställd skall

densamma jämte styrelsens förvaltningsberättelse

samt vinst och förlusträkningen

genom styrelsens försorg

afsändas till registreringsmyndigheten.

Om talan emot styrelse,

86 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara

styrelsen beviljad, såframt aktieägare

med ett sammanlagdt aktiebelopp,

utgörande minst en tiondedel

af hela aktiekapitalet, röstat

däremot.

Äro aktiebrefven ställda till viss

man, må dock, där den eller de,

som röstat mot ansvarsfrihets beviljande,

äro i minoriteten, i ofvannämnda

aktiebelopp ej inräknas

aktie, som aktieägare bekommit

annorledes än genom arf, giftorätt

eller testamente, utan så är, att

han sedan minst sex månader före

den stämma, där förvaltningsberättelsen

framlades, varit i aktieboken

införd såsom ägare af aktien.

Yarder talan å förvaltningen

under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom ett

år från det berättelsen framlades å

bolagsstämma, vare så ansedt, som

om ansvarsfrihet blifvit styrelsen

beviljad.

(TJtskottets förslag:)

Sist en månad efter det balansräkningen

blifvit fastställd skall

densamma jämte styrelsens förvaltningsberättelse

samt vinst- och förlusträkningen

genom styrelsens försorg

afsändas till registreringsmyndigheten.

stiftare eller revisorer.

86 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara

styrelsen beviljad, såframt aktieägare

med ett sammanlagdt aktiebelopp,

utgörande minst en tredjedel

af hela aktiekapitalet, röstat

däremot.

Äro aktiebrefven ställda till viss

man, må dock, där den eller de,

som röstat mot ansvarsfrihets beviljande,

äro i minoriteten, i ofvannämnda

aktiebelopp ej inräknas

aktie, som aktieägare bekommit

annorledes än genom arf, giftorätt

eller testamente, utan så är, att

han sedan minst sex månader före

den stämma, där förvaltningsberättelsen

framlades, varit i aktieboken

införd såsom ägare af aktien.

Varder talan å förvaltningen

under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom sex

månader från det berättelsen framlades

å bolagsstämma, vare så ansedt,

som om ansvarsfrihet blifvit

styrelsen beviljad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

S9

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet

beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå,

att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas,

där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

(Utskottets förslag:)

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet

beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå,

att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas,

där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

87 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,

eller å sådan fortsatt stämma, som i 85 § sägs, ansvarsfrihet ej

blifvit beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, hvarom stadgas i

86 § 1 och 2 mom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen.

Samma lag vare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen,

som enligt 86 § 4 mom. må anställas utan hinder däraf, att ansvarsfrihet

beviljats.

88 §.

Aktieägare, som enligt 87 § anställt talan å styrelsens förvaltning,

svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget

erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas af hvad genom rättegången

kommit bolaget till godo.

89 §.

Har förslag om anställande af talan mot stiftare enligt 24 § eller

mot revisorer enligt 75 § ej antagits å bolagsstämma, vare i fråga om

aktieägares rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag, som i 87

och 88 §§ sägs; dock vare rätten att föra talan mot stiftare ej beroende

däraf, att aktieägare viss tid varit i aktieboken införd såsom

ägare till sina aktier.

Talan må ej anställas mot stiftare, sedan två år förflutit efter

bolagets registrering, eller mot revisorer, sedan två år förflutit från

det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att

talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 7 Samt. 1 Afd. 41 Haft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Lagutskottets Utlåtande Kr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

90 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge konkursboet,

ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander

å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det bolaget registrerades,

stånde konkursboet öppet att mot stiftare anställa talan enligt 24 §.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse

framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan

talan, som omförmäles i 75 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

91 §.

Beslut, som innefattar sådan

ändring af bolagsordningen, att

rättsförhållandet mellan redan utgrina

aktier rubbas, eller att förbehåll,

som i 52 § 2 mom. sägs,

i bolagsordningen intages, vare ej

giltigt, med mindre samtlig^ aktieägare

förenat sig därom.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen

i fråga om föremålet

för bolagets verksamhet, om grunderna

för utöfvande af rösträtt och för

fattande af beslut å bolagsstämma

eller om användande af bolagets

vinst eller af bolagets behållna tillgångar

vid dess upplösning, så ock

beslut om sådan ändring af bolagsordningen,

att däri intages förbehåll,

som i 52 § 1 mom. eller 138 § sägs,

91 §.

Beslut, som innefattar sådan

ändring af bolagsordningen, att

rättsförhållandet mellan redan utgifna

aktier rubbas, eller att förbehåll,

som i 52 § 2 mom. sägs, i

bolagsordningen intages, vare ej

giltigt, med mindre samtlige aktieägare

förenat sig därom.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen

i fråga om grunderna

för utöfvande af rösträtt och för

fattande af beslut å bolagsstämma

eller om användande af bolagets

vinst eller af bolagets behållna tillgångar

vid dess upplösning, så ock

beslut om sådan ändring af bolagsordningen,

att däri intages förbehåll,

som i 52 § 1 mom. eller

138 § sägs, eller att tiden för bo
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

91

(Kungl. Maj:ts förslag:)

eller att tiden för bolagets bestånd

förlänges, vare ej giltigt, med mindre

samtlige aktieägare förenat sig därom

eller beslutet fattats å två på

hvarandra följande bolagsstämmor,

däraf minst en ordinarie, samt å

den stämma, som sist hålles, biträdts

af samtlige röstande och dessa tillika

företrädt minst tre fjärdedelar af

hela aktiekapitalet. Där aktier med

olika rätt finnas, vare lag, som nu är

sagdt, i fråga om giltighet af beslut

om sådan ändring af bolagsordningen,

att aktiekapitalet må ökas.

Beslut om annan ändring af

bolagsordningen vare ej giltigt, med

mindre samtlige aktieägare förenat

sig därom eller beslutet fattats å

två på hvarandra följande bolagsstämmor,

däraf minst en ordinarie,

(Utskottets förslag:)

lagets bestånd förlänges, vare ej

giltigt, med mindre samtlige aktieägare

förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på hvarandra

följande bolagsstämmor, däraf minst

en ordinarie, samt å den stämma,

som sist hålles, biträdts af samtlige

röstande och dessa tillika företrädt

minst tre fjärdedelar af hela

aktiekapitalet.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen

i fråga om föremålet för

bolagets verksamhet vare ej giltigt,

med mindre samtlige aktieägare förenat

sig därom eller beslutet fattats

å två på hvarandra följande bolagsstämmor,

däraf minst en ordinarie,

samt å den stämma, som sist hålles,

biträdts af minst tre fjärdedelar af

de röstande och dessa tillika företrädt

minst tre fjärdedelar af hela aktiekapitalet.

I fråga om giltighet af beslut

om sådan ändring af bolagsordningen,

att aktiekapitalet må ökas, vare,

där aktier med olika rätt finnas, lag,

som nu är sagdt, dock erfordras, att

de röstande, som biträdt beslutet, företrädt

jämväl minst tre fjärdedelar af

hvarje särskildt slag af aktier.

Beslut om annan ändring af

bolagsordningen vare ej giltigt,

med mindre samtlige aktieägare

förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på hvarandra följande

bolagsstämmor, däraf minst en

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

och å den stämma, som sist hålles,

biträdts af minst två tredjedelar

af de röstande.

År för giltig-het af beslut, hvarom

nu är sagdt, något ytterligare villkor

bestämdt i bolagsordningen, lände

ock det till efterrättelse.

Har i bolagsordningen intagits

bestämmelse, enligt hvilken annan

bestämmelse ej må ändras, utan

att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen

utan Konungens medgifvande

ändras.

92 §.

Beslut, som i 91 § 2 mom. 2

punkten afses, så ock beslut enligt

samma paragrafs 3 och 4 mom. om

sådan ändring af bolagsordningen,

att aktier med företrädesrätt må

utfärdas, skall innehålla bestämmelser

om det belopp, hvartill nya

aktier må utgifvas, om de rättigheter,

som i förhållande till de

förutvarande aktierna skola tillkomma

de nya, samt om den rätt

till teckning eller erhållande af

nya aktier, som vid aktiekapitalets

ökning må tillkomma hvarje särskild!

slag af aktier.

93 §.

Där aktier med olika rätt finnas,

vare beslut om aktiekapitalets

nedsättning enligt 50 § ej giltigt,

med mindre samtlige aktieägare

förenat sig därom.

(Utskottets förslag:)

ordinarie, och å den stämma, som

sist hålles, biträdts af minst två

tredjedelar af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom

nu är sagdt, något ytterligare villkor

bestämdt i bolagsordningen, lände

ock det till efterrättelse.

Har i bolagsordningen intagits

bestämmelse, enligt hvilken annan

bestämmelse ej må ändras, utan

att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra

bestämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras.

92 §.

Beslut, som i 91 § 5 mom. 2

punkten afses, så ock beslut enligt

samma paragrafs 4 och 5 mom. om

sådan ändring af bolagsordningen,

att aktier med företrädesrätt må

utfärdas, skall innehålla bestämmelser

om det belopp, hvartill nya

aktier må utgifvas, om de rättigheter,

som i förhållande till de

förutvarande aktierna skola tillkomma

de nya, samt om den rätt

till teckning eller erhållande af

nya aktier, som vid aktiekapitalets

ökning må tillkomma hvarje särskild!

slag af aktier.

93 §.

Där aktier med olika rätt finnas,

vare beslut om aktiekapitalets

nedsättning enligt 50 § ej giltigt,

med mindre samtlige aktieägare

förenat sig därom.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

93

(Kungl. Maj:ts förslag:)

I fråga om giltighet af beslut

om nedsättning af aktiekapitalet

enligt 50 § i andra fall än ofvan i

1 mom. sägs, om bolagets trädande i

likvidation i andra fall än i 33

och 97 §§ sägs eller om föryttring

eller upplåtelse under nyttjanderätt af

all bolagets egendom eller den väsentligaste

delen däraf eller om sådant

bemyndigande åt styrelsen, som innefattar

befogenhet till dylik föryttring

eller upplåtelse, vare lag, som i 91

§ 3 och 4 mom. sägs.

Beslut om föryttring eller upplåtelse

eller bemyndigande, som ofvan

i 2 mom. sägs, vare, där aktieägare

till protokollet anmält sin reservation

och därvid påkallat lösen för sina

aktier, utan verkan, såframt ej annan

aktieägare inom nittio dagar efter

den stämma, där beslutet sist fattats,

erlägger lösen eller därför hos Konungens

befallningshafvande ställer säkerhet,

som af denna myndighet godkännes;

och må förty, innan så skett,

beslutet ej gå i verkställighet.

I fråga om bestämmande af lösens

belopp vare lag som i 52 § 3 mom. sägs.

(Utskottets förslag:)

I fråga om giltighet af beslut om

nedsättning af aktiekapitalet enligt

50 § i andra fall än ofvan i 1

mom. sägs eller om bolagets trädande

i likvidation i andra fall än i 33

och 97 §§ förmäles vare lag, som

i 91 § 4 och 5 mom. sägs.

94 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröjligen

anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan

registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius

publieus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, äfvensom,

där fråga är om beslut afseende sådan ändring af bolagsordningen,

att däri intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, bevis att förbehållet

blifvit antecknadt å hvarje bref å aktie, som detsamma afser.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Om klander af bolagsstämmobeslut.

95 §.

Menar styrelsen eller ledamot

däraf eller aktieägare, att beslut,

som fattats å bolagsstämma, icke

tillkommit i behörig ordning eller

eljest strider mot denna lag eller

bolagsordningen, äge därå tala genom

stämning å bolaget inom två

månader från beslutets dag eller,

där bolaget då ej var registreradt,

från dagen för registreringen. Försummas

det, vare rätt till klandertalan

öfver beslutet förlorad.

Klandertalan, grundad därpå att

bolagsstämmas beslut strider mot bestämmelserna

i 55 §, må ej anställas

af aktieägare, med mindre den eller

de, som föra talan, äga aktier till

belopp af minst en tiondedel af hela

aktiekapitalet.

Till styrelsen anhängiggöra

klandertalan, vare lag, som i 68 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens

rätt till talan anses bevarad, om

den där omförmälda stämman inom

ofvan i denna paragraf stadgad tid

blifvit utlyst att hållas så snart det

med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts,

äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt

utslag i målet meddelas, förordna,

att klandrade beslutet ej må verk
-

95 §.

Menar styrelsen eller ledamot

däraf eller aktieägare, att beslut,

som fattats å bolagsstämma, icke

tillkommit i behörig ordning eller

eljest strider mot denna lag eller

bolagsordningen, äge därå tala genom

stämning å bolaget inom två

månader från beslutets dag eller,

där bolaget då ej var registreradt,

från dagen för registreringen. Försummas

det, vare rätt till klandertalan

öfver beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra

klandertalan, vare lag, som i 68 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens

rätt till talan anses bevarad, om

den där omförmälda stämman inom

ofvan i denna paragraf stadgad tid

blifvit utlyst att hållas så snart

det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts,

äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt

utslag i målet meddelas, förordna,

att klandrade beslutet ej må verk
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Kr 44.

95

(Kungl. Majds förslag:)

ställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet,

att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens

eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom

bolagsstämmobeslut upphäfts eller

ändrats, galle jämväl för de aktieägare,

som ej instämt klandertalan.

(Utskottets förslag:)

ställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet,

att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens

eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom

bolagsstämmobeslut upphäfts eller

ändrats, galle jämväl för de aktieägare,

som ej instämt klandertalan.

96 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor

eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom

meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sannnanlagdt aktiebelopp

af minst en tiondedel af hela aktiekapitalet, där arfvodet förmenas

vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller,

där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos

rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek;

och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till

oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

97 §.

Förutom i det fall, hvarom förmäles i 33 §, skall aktiebolag träda

i likvidation,

1) då aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som

kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förloradt och ej inom tre

månader, efter det bolagsstämman erhållit meddelande därom, bristen

blifvit fylld;

2) då antalet aktieägare nedgått under fem och tillräckligt antal

aktieägare ej inom tre månader inträdt;

3) då i bolagsordningen viss tid för bolagets verksamhet blifvit

fastställd och denna tid gått till ända;

4) då eljest förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

98 §.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att aktiekapitalet

till den del, som i 97 § under 1) sägs, gått förloradt, lämne styrelsen

ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,

att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,

ofördröjligen upprätta bokslut för utrönande af bolagets ställning.

Vid förlustens beräkning skola tillgångarna upptagas till sina

verkliga värden; dock att tillgångar, afsedda till stadigvarande bruk

för bolaget, må, äfven om verkliga värdet är lägre, upptagas till det

belopp, som motsvarar kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning

med afdrag af den värdeminskning, för hvilken enligt 56 § afskrifning

bort äga rum.

Underlåter styrelsen att fullgöra hvad ofvan i 1 mom. är föresknivet,

svara styrelseledamöterna för bolagets uppkommande förbindelser, en

för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

99 §.

Finnes aktiebolag sakna till registret anmäld, behörig styrelse, vare

aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara beroende0

däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad

att hos rätten eller domaren gorå ansökning, att bolaget må förklaras

skyldigt att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen med

uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten, skall

af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda

tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten

eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flere syssloman

att emellertid taga bolagets egendom under vård och bevaka dess

angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet

fortfar° förklara rätten, att bolaget skall träda i likvidation, och förorda

en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsända^ för registrering.

100 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 93 § 2 mom. beslutat, att bolaget

skall träda i likvidation, eller skall eljest af anledning, som i 33 eller

s. 97 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44, 97

(Kungl. Maj:is förslag:) (Utskottets förslag:)

97 § sägs, likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flere

likvidatorer att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer

skola på annat sått utses att jämte de af bolagsstämman valda

deltaga i likvidationen.

101 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat

som jämlikt bestämmelse i 97 § under 1) eller 2) påkallar likvidation’

svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

.102 §.

Ilar sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelse i 97 §

under 1)—4) påkallar likvidation,

och varder ej inom en månad därefter

till registret, enligt hvad nedan

sägs, anmäldt, att bolaget trädt i

likvidation, förklare rätten, på ansökan

af aktieägare eller styrelseledamot

och efter bolagets hörande,

att bolaget skall träda i likvidation;

och förelägge rätten bolaget

att inom viss tid, ej understigande

en månad, utse en eller flere likvidatorer

vid äfventyr, att förordnande

i sådant hänseende eljest meddelas

af rätten.

Har registreringsmyndiglieten,

enligt hvad i 125 § 2 mom. sägs,

hos rätten tillkännagifvit, att aktiebolag

jämlikt 33 § bort träda i

likvidation, men att anmälan till

registret om utseende af likvidator

ej blindt gjord, förordne rätten

Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 7 Samt.

102 §.

Har sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelse i 97 §

under 1)—4) påkallar likvidation,

och varder ej inom en månad därefter

till registret, enligt hvad nedan

sägs, anmäldt, att bolaget trädt i

likvidation, förklare rätten, på ansökan

af aktieägare eller styrelseledamot

och efter bolagets hörande,

att bolaget skall träda i likvidation;

och förelägge rätten bolaget

att inom viss tid, ej understigande

en månad, utse en eller flere likvidatorer

vid äfventyr, att förordnande

i sådant hänseende eljest meddelas

af rätten.

Har registreringsmyndigheten,

enligt hvad i 125 § sägs, hos rätten

tillkännagifvit, att aktiebolag jämlikt

33 § bort träda i likvidation,

men att anmälan till registret om

utseende af likvidator ej blifvit

gjord, förordne rätten efter bolagets

1 Afl, 41 Höft. ib

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

efter bolagets hörande en eller flere hörande en eller flera likvidatorer

likvidatorer att verkställa bolagets att verkställa bolagets likvidation,

likvidation.

103 §.

Finnes aktiebolag, soni enligt anmälan till registret trädt i

likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara

beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad

att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer;

och skall i öfrigt hvad i 99 § är stadgadt i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

104 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej för särskildt fall Konungen medgifver, att en eller flere af likvidatorerna,

dock högst en tredjedel af hela antalet, må vara medborgare i

annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget. .

Afgår af bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt

uppdrag!1 och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att

ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

105 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller h\ fika, hvar för sig

eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

s. 99 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

99

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator

eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening

med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet, jämte bevis om tillstånd, som, efter ty i 104 § sägs, må

vara af Konungen meddeladt.

106 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen: jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen

omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att

tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 85—88 och 90 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

107 §.

På ansökan af aktieägare med

ett sammanlagdt aktiebelopp af

minst en tjugondedel af hela aktiekapitalet

förordne rätten eller domaren

en god man att öfva tillsyn

öfver likvidatorernas förvaltning.

Likvidatorerna skola bereda

gode mannen tillfälle att när som

helst inventera bolagets kassa och

öfriga tillgångar samt granska bolagets

alla böcker, räkenskaper och

andra handlingar; och må af honom

begärd upplysning angående

107 §.

På ansökan af aktieägare med

ett sammanlagdt aktiebelopp af

minst en tiondedel af hela aktiekapitalet

förordne rätten eller domaren

eu god man att öfva tillsyn

öfver likvidatorernas förvaltning.

Likvidatorerna skola bereda

gode mannen tillfälle att när som

helst inventera bolagets kassa och

öfriga tillgångar samt granska bolagets

alla böcker, räkenskaper och

andra handlingar; och må af honom

begärd upplysning angående

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

förvaltningen ej af likvidatorerna

förvägras.

Gode mannen äge, när helst lian

finner omständigheterna det påfordra,

sammankalla aktieägarna

till bolagsstämma samt vare berättigad

att å stämma, där han är

närvarande, föra ordet.

På rätten ankomme att entlediga

gode mannen och i hans ställe förordna

annan.

Gode mannen är berättigad att

af bolaget erhålla skäligt arfvode.

När god man förordnats, skall

underrättelse därom ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg

afsändas för registrering.

*

108 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen

söka årsstämning åbolagets

okända borgenärer samt att förteckna

dess tillgångar och skulder.

Där af aktieägare med aktiebelopp,

som i 107 §sägs, å den stämma,

å hvilken likvidatorer utses, tillkännagifves,

att förordnande af god

man kommer att begäras, må, intill

dess fjorton dagar förflutit från

stämman eller dessförinnan god man

förordnats, bolagets egendom icke

föryttras i annan mån än att af

dess lösa egendom må försäljas hvad

för fortsättande af bolagets rörelse

eller för undvikande af skada i följd

af egendomens försämring eller förstöring

oundgängligen erfordras.

(Utskottets förslag:)

förvaltningen ej af likvidatorerna

förvägras.

Gode mannen äge, när helst han

finner omständigheterna det påfordra,

sammankalla aktieägarna

till bolagsstämma samt vare berättigad

att å stämma, där han är

närvarande, föra ordet.

På rätten ankomme att entlediga

gode mannen och i hans ställe förordna

annan.

Gode mannen är berättigad att

af bolaget erhålla skäligt arfvode.

När god man förordnats, skall

underrättelse därom ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg

afsändas för registrering.

108 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen

söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna

dess tillgångar och skulder.

Där af aktieägare med aktiebelopp,

som i 107 § sägs, å den stämma,

å hvilken likvidatorer utses, tillkännagifves,

att förordnande af god

man kommer att begäras, må, intill

dess fjorton dagar förflutit från

stämman eller dessförinnan god man

förordnats, bolagets egendom icke

föryttras i annan mån än att af dess

lösa egendom må försäljas hvad

för fortsättande af bolagets rörelse

eller för undvikande af skada i följd

af egendomens försämring eller förstöring

oundgängligen erfordras.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

F öretes under likvidationens

fortgång hos likvidatorerna bevis,

att aktieägare med aktiebelopp, som

i 107 § sägs, hos rätten eller domaren

gjort ansökan om förordnande af

god man, skall, intill dess fjorton

dagar förflutit från det beviset hos

likvidatorerna företetts eller dessförinnan

god man förordnats, gälla

enahanda inskränkning i rätten att

föryttra bolagets egendom, som

ofvan i 2 mom. sägs.

Med den inskränkning, som följer

af hvad förut i denna paragraf är

stadgadt, skall bolagets egendom,

i den mån sådant erfordras för

likvidationens verkställande och så

snart det kan ske utan uppenbar

skada, förvandlas i penningar.

Har god man förordnats, får

bolagets egendom ej afyttras under

hand utan gode mannens samtycke,

ej heller å auktion i annan ordning

eller god andra villkor än han bifallit.

Gode mannen må ej utan synnerliga

skäl motsätta sig af likvidatorerna

ifrågasatt försäljning.

( Utskottets förslag:)

Företes under likvidationens fortgång

hos likvidatorerna bevis, att

aktieägare med aktiebelopp, som i

107 § sägs, hos rätten eller domaren

gjort ansökan om förordnande af

god man, skall, intill dess fjorton

dagar förflutit från det beviset hos

likvidatorerna företetts eller dessförinnan

god man förordnats, gälla

enahanda inskränkning i rätten att

föryttra bolagets egendom, som

ofvan i 2 mom. sägs.

Med den inskränkning, som följer

af hvad förut i denna paragraf är

stadgadt, skall bolagets egendom,

i den mån sådant erfordras för

likvidationens verkställande och så

snart det kan ske utan uppenbar

skada, förvandlas i penningar.

Har god man förordnats, får bolagets

egendom ej afyttras under

hand utan gode mannens samtycke.

Gode mannen må ej utan synnerliga

skäl motsätta sig af likvidatorerna

ifrågasatt försäljning.

109 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskapsårs

slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året

samt hålla den tillgänglig för aktieägarna.

Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redogörelse

uppgifvas de hinder, som därför mött.

Är god man förordnad, skall denne öfver redogörelsen afgifva

utlåtande, som bifogas densamma.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Katigt. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

no §.

Med den inskränkning, som föranledes af livad i 108 § är stadgadt,

skall om likvidatorers befogenhet att företräda aktiebolag och om

deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgadt.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 67 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,

att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation,

vare de, som underskrift handlingen, ehvad densamma pröfvas

vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon

del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan

orsak betalning ej ske; skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga ruin. Sker det eller

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare

i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som

vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid

fullgörande af sitt uppdrag, anmäle gode mannen förhållandet hos

rätten; och äge rätten, efter likvidatorns hörande, entlediga honom

och utse annan i hans ställe.

in §•

112

113 §.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

103

(Kimgl. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

114 §.

Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar

bekomma hvad å hans aktier i förhållande till hela aktiekapitalet

belöper.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som afvika från hvad

sålunda stadgats, lände de till efterrättelse.

115 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart

ske kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

Är god man förordnad, har han att granska • redovisningen och

däröfver afgifva skriftligt utlåtande, för hvilket ändamål likvidatorerna

skola minst en månad före stämman till honom öfverlämna redovisningen.

Utlåtandet bifogas redovisningen, då denna framlägges å

stämman.

116 §.

Åtnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han

genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

hafve han förlorat sin talan.

117 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin

förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

118 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse om

den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 99 § eller

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

119 §.

Finnes efter konkursens afslutande

öfverskott för bolaget, skall

likvidation verkställas, och galle i

afsende därå bestämmelserna i 100,

101, 103—105 och 107—117 §§;

dock att hvad i 108, 112 och 117 §§

är stadgadt om årsstänming i ty fall

ej äger tillämpning. Har ej inom

en månad efter konkursens afslutande

till registret anmälts, att

bolaget trädt i likvidation, vare

lag, som i 102 § 1 mom. sägs.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget

upplöst, då konkursen afslutats.

Det åligger dem, som under

konkursen sist föréträdt bolaget

såsom konkursgäldenär, att om

bolagets sålunda skedda upplösning

ofördröjligen göra anmälan till registret.

119 §.

Finnes efter konkursens afslutande

öfverskott för bolaget, skall

likvidation verkställas, och gälle i

afseende därå bestämmelserna i 100,

101, 103—105 och 107—117 §§.

Har ej inom en månad efter konkursens

afslutande till registret

anmälts, att bolaget trädt i likvidation,

vare lag, som i 102 § 1

mom. sägs.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget

upplöst, då konkursen afslutats.

Det åligger dem, som under

konkursen sist föréträdt bolaget

såsom konkursgäldenär, att om

bolagets sålunda skedda upplösning

ofördröjligen göra anmälan till registret.

Om registrering.

120 §.

Hos patent- och registreringsverket eller den myndighet i Stockholm,

som Konungen kan komma att bestämma, skall föras aktiebolagsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag

skola för registrering anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest

är eller varder föreskrifvet.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

105

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

121 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då aktiebolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening

med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång

egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

122 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas bolagsordning eller beslut,

som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning

eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag

eller eljest strida mot lag och författning, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

hålla sökanden till banda eller, om han uppgifvit postadress, till honom

med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet

med skälen därför.

Är sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

123 §.

Beviljas aktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten i

registret införa:

1) dagen för bolagsordningens antagande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade

uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna,

Bill. till Likså. Prot. 1910. 7 Samt. 1 Afd. 41 Höft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungi. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt den af styrelseledamöterna

lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo

inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet

tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, hvarom

förmäles i 6 §, varde anmärkning om den bestämmelse eller det förbehåll

gjord i registret.

Det ena exemplaret af bolagsordningen skall förses med bevis om

registreringen samt jämte hufvudskrifterna af öfriga handlingar, som

ingifvits jämväl i styrkt afskrift, återställas till sökanden.

124 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Sker registrering på grund af anmälan enligt 38, 47 eller 94 §,

skall ena exemplaret af det ingifna protokollet förses med bevis om

registreringen samt jämte hufvudskrifterna af öfriga handlingar, som

ingifvits jämväl i styrkt afskrift, återställas till sökanden. Sker ändring

i firman, skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

125 §. 125 §.

Har, enligt livad till registret

inom tid, som i 33 § sägs, blifvit

anmäldt, full betalning behörigen er
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

107

(Kungl. Maj:ts förslag:)

lagts för aktier motsvarande det belopp,

hvartill aktiekapitalet enligt

bolagsordningen lägst må bestämmas,

varde anteckning därom gjord i registret,

såframt ej redan antecknats,

att hela aktiekapitalet till fullo inbetalts.

Har sådant fall inträffat, att

bolaget jämlikt 33 § skall träda i

likvidation, varde anteckning därom

gjord i registret. Anmäles ej

inom en månad, att likvidator

blifvit utsedd, åligger det registreringsmyndigheten

att om förbållandet

ofördröjligen göra anmälan

bos rätten.

(Utskottets förslag:)

Har sådant fall inträffat, att

bolaget jämlikt 33 § skall träda i

likvidation, varde anteckning därom

gjord i registret. Anmäles ej

inom en månad, att likvidator

blifvit utsedd, åligger det registreringsmyndigbeten

att om förbållandet

ofördröjligen göra anmälan

bos rätten.

126 §.

Hvad i aktiebolagsregistret införes, med undantag af underrättelse

om konkurs, hvarom förmärs i 118 §, skall genom registreringsmyndigbetens

försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

Eu samling för kela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom

det allmännas försorg efter band befordras till trycket och förses med

register för hvarje år.

_ I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till

hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje bolag, förvaras såsom bilagor till aktiebolagsregistret.

127 §.

Närmare föreskrifter om aktiebolagsregistrets förande, de i 126 §

stadgade kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande

samt tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf

omförmälda samling och dess öfversändande till vissa myndigheter

meddelas af Konungen.

128 §. 128 §.

Företer aktiebolags registrerade Företer aktiebolags registrerade

firma likhet med en i handels- firma likhet med en i handels
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

register, föreningsregister eller aktie!)

olagsregistret tidigare införd

firma, ocli lider därigenom innehafvaren

af sistnämnda firma förfång,

äge domstol på talan af denne

förbjuda bolaget att efter viss tid

använda förstnämnda firma äfvensom

ålägga bolaget det skadestånd,

som pröfvas skäligt.

129 §.

Har genom laga kraft ägande

dom blifvit förklarad^ att en i

aktiebolag sregistret införd firma ej

vidare må begagnas, eller att beslut,

som registrerats, är ogiltigt, eller

att eljest visst förhållande, hvarom

inskrifning skett, ej föreligger, skall

på begäran af någondera parten

anteckning därom göras i registret.

Underrättelse om sådan anteckning

skall så kungöras, som i 126 § sägs.

Varder, sedan i registret gjorts

anteckning om aktiebolags konkurs,

af öfverrätt förklarad^ att

offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord

ansökan afföras ur registret. Samma

lag vare i fråga om anteckning

rörande beslutad nedsättning af

aktiekapitalet, efter ty i 50 § sägs,

där ansökningen om nedsättning

genom laga kraft ägande beslut

register, föreningsregister eller aktiebolagsregistret

tidigare införd

firma, och lider därigenom innehafvaren

af sistnämnda firma förfång,

äge domstol på talan af denne

förbjuda bolaget att efter viss tid

använda förstnämnda firma äfvensom

ålägga bolaget det skadestånd,

som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i

aktiebolag sregistret verkställd inskrifning

länder honom till förfång, må

talan om registreringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol.

129 §.

Har genom laga kraft ägande

dom blifvit förklaradt, att en i

registret gjord inskrifning ej bort

ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest

visst förhållande, hvarom inskrifning

skett, ej föreligger, skall på

begäran af någondera parten anteckning

därom göras i registret.

Underrättelse om sådan anteckning

skall så kungöras, som i 126 § sägs.

Varder, sedan i registret gjorts

anteckning om aktiebolags konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att

offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord

ansökan afföras ur registret. Samma

lag vare i fråga om anteckning

rörande beslutad nedsättning af

aktiekapitalet, efter ty i 50*§ sägs,

där ansökningen om nedsättning

genom laga kraft ägande beslut

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj-ts förslag:) (Utskottets förslag:)

afslagits eller frågan om nedsatt- afslagits eller frågan om nedsatt2

ning eljest förfallit. ning eljest förfallit.

130 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolagsregistret

och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit

till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att

han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

131 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder aktiebolag, bevis utvisande, att han den

dag, beviset utfärdades, enligt aktiebolagsregistret var behörig att företräda

bolaget, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten

att ur den i 126 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,

huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad

i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej

annat förhållande visas vara för handen.

Straffbestämmelser.

132 §.

Med böter från och med femtio

till och med tio tusen kronor eller

fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande

i stiftelseurkunden, i teckningslista

eller i skriftlig handling,

som åberopas i listan eller bifogas

densamma eller eljest framlägges

å konstituerade stämman, meddelar

oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan,

132 §.

Med böter från och med femtio

till och med två tusen kronor eller

fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande

i stiftelseurkunden, i teckningslista

eller i skriftlig handling,

som åberopas i listan eller bifogas

densamma eller eljest framlägges å

konstituerande stämman, meddelar

oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan,

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Lagutskottets Utlåtande Nr

(Kungl. Mafits förslag:)

som vid .anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

3) styrelseledamot, med hvars begifvande

utfärdas aktiebref, hvithet

utan Konungens lof är ställdt till

innehafvaren, eller i hvithet aktie

angifves lyda å mindre belopp än

i denna lag är medgifvet, eller i

hvilket mot föreskriften i 26 § 2

mom. förbehåll, som där sägs, ej

angifvits;

4) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i

skriftlig handling, som framlägges å

bolagsstämma eller annorledes hålles

tillgänglig för aktieägarna, rörande

bolagets angelägenheter meddelar

oriktig uppgift eller mot bättre

vetande vare sig låter i aktieboken

göra anteckning i strid med bestämmelserna

i 28 § 1 och 3 mom.

eller underlåter ombesörja, att förändring

i äganderätt till aktie varder

jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad

i aktieboken;

5) styrelseledamot, som underlåter

att iakttaga föreskrift, som

meddelats i 40 § eller 47 § sista

momentet;

6) styrelseledamot eller likvidator,

som uppsåtligen i strid med

bestämmelsen i 54 § 1 punkten

låter verkställa utbetalning till

aktieägare;

7) styrelseledamot, som vid upprättande

af balansräkning mot bättre

vetande förfar i strid med bestämmelserna

i 56 §;

(Utskottets förslagi)

som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

3) styrelseledamot, med hvars begifvande

utfärdas aktiebref, hvilket

utan Konungens lof är ställdt till

innehafvaren, eller i hvilket aktie

angifves lyda å mindre belopp än

i denna lag är medgifvet, eller i

hvilket mot föreskriften i 26 § 2

mom. förbehåll, som där sägs, ej

angifvits;

4) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i

skriftlig handling, som framlägges å

bolagsstämma eller annorledes hålles

tillgänglig för aktieägarna, rörande

bolagets angelägenheter meddelar

oriktig uppgift eller mot bättre

vetande vare sig låter i aktieboken

göra anteckning i strid med bestämmelserna

i 28 § 1 och 3 mom.

eller underlåter ombesörja, att förändring

i äganderätt till aktie varder

jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad

i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator,

som uppsåtligen i strid med

bestämmelsen i 54 § 1 punkten

låter verkställa utbetalning till

aktieägare;

6) styrelseledamot, som vid upprättande

af balansräkning motbättre

vetande förfar i strid med bestämmelserna

i 56 §;

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Lagutskottets L

(Kungl. Maj;ts förslag;)

8) revisor, ledamot i utskott, hvarom

förmäles i 15 §, eller enligt 107 §

förordnad god man, där lian i berättelse

eller utlåtande eller annan

handling, som framlägges å stämma

eller annorledes hålles tillgänglig

för aktieägarna, mot bättre vetande

lämnar oriktig uppgift rörande bolagets

angelägenheter eller uppsåtligen

underlåter att göra anmärkning

mot dylik uppgift i handling,

som af honom granskats;

9) revisor, som, utan att det

med nödvändighet erfordras för fullgörande

af hans uppdrag, yppar

något af hvad vid granskningen af

styrelsens förvaltning eller bolagets

räkenskaper kommer till hans kännedom

;

10) en hvar, som falskeligen

afgifver sådan försäkran, som omförm

äles i 76 § 2 mom.

Ej må straff, som ofvan är

stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

133 §.

Bryter någon mot hvad i 27

eller 51 § finnes stadgadt,

eller underlåter styrelseledamot

i annat fall, än i 132 § under 4)

afses, att iakttaga föreskrift, som

är meddelad i 28 § 1, 2 och 3 inom..

eller underlåter styrelseledamot

att iakttaga föreskrift, som i 25 §,

26 § 1 mom., 28 § sista momentet,

34 §, 38 §, 42 § 4 mom., 45 §

Hatande Nr 44.

{Utskottets förslag;)

7) revisor eller enligt 107 §

förordnad god man, där han i berättelse

eller utlåtande eller annan

handling, som framlägges å stämma

eller annorledes hålles tillgänglig

för aktieägarna, mot bättre vetande

lämnar oriktig uppgift rörande bolagets

angelägenheter eller uppsåtligen

underlåter att göra anmärkning

mot dylik uppgift i handling

som af honom granskats;

8) revisor, som, utan att det

med nödvändighet erfordras för fullgörande

af hans uppdrag, yppar

något af hvad vid granskningen af

styrelsens förvaltning eller bolagets

räkenskaper kommer till hans kännedom;
9)

en hvar, som falskeligen afgifver

sådan försäkran, som omförmäles

i 76 § 2 mom.

Ej må straff, som ofvan är

stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

133 §.

Bryter någon mot hvad i 27

eller 51 § finnes stadgadt,

eller underlåter styrelseledamot

i annat fall, än i 132 § under 4)

afses, att iakttaga föreskrift, som

är meddelad i 28 § 1, 2 och 3 mom.,

eller underlåter styrelseledamot

att iakttaga föreskrift, som i 26 §,

1 inom., 28 § sista momentet, 34 §,

38 §, 40 §,42 § 4 inom., 45 §■

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

1 mom., 49 § 3 mom. 2 punkten,

50 § 2 mom. sista punkten, 65 §, 69 §,

74 § 1 inom., 78 § 1 eller 4 mom.,

85 § 4 mom. eller 94 § är meddelad,

eller försummar styrelseledamot

vare sig att på sätt i 81 § 1 mom.

stadgas hålla den där omförmälda

förteckningen tillgänglig och öfversända

den till aktieägare eller

att, då aktieägare enligt 4 mom.

1 nämnda paragraf påyrkat hänskjutande

af visst ärende till pröfning

å bolagsstämma, låta upptaga

ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt

118 § under aktiebolags konkurs

företrädt bolaget såsom konkursgäldenär,

mot hvad i 119 § 2 mom.

2 punkten är stadgadt,

straffes med böter från och med

fem till och med ett tusen kronor.

Samma lag vare

om revisor, hvilken underlåter

iakttaga föreskrift, som meddelats

i 74 § 3 mom. eller 106 § 2 mom.

1 punkten,

om likvidator, som ej fullgör

hvad honom enligt 105 §, 106 §

2 inom., 107 § 2 inom., 109 § 1

eller 2 inom., 115 § 2 mom. eller

117 § åligger,

samt om god man, där han försummar

fullgöra hvad i 109 § 3

mom. eller 115 § 2 mom. finnes

stadgadt.

Förseelse mot 69 §, 74 § 1

eller 3 inom., 78 § 1 eller 4 mom.,

81 § 1 inom., 106 § 2 inom.,

(Utskottets förslag:)

1 inom., 47 § sista momentet, 49 § 3

mom. 2 punkten, 50 § 2 mom. sista

punkten, 65 §, 69 §, 74 § 1 inom.,

78 § 1 eller 4 mom., 85 § 4 inom.

eller 94 § är meddelad,

eller försummar styrelseledamot

vare sig att på sätt i 81 § 1 mom.

stadgas hålla den där omförmälda

förteckningen tillgänglig och öfversända

den till aktieägare eller

att, då aktieägare enligt 4 mom.

1 nämnda paragraf påyrkat hänskjutande

af visst ärende till pröfning

å bolagsstämma, låta upptaga

ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt

118 § under aktiebolags konkurs

företrädt bolaget såsom konkursgäldenär,

mot hvad i 119 § 2 mom.

2 punkten är stadgadt,

straffes med böter från och med

fem till och med fem hundra kronor.

Samma lag vare

om revisor, hvilken underlåter

iakttaga föreskrift, som meddelats

i 74 § 3 mom. eller 106 § 2 mom.

1 punkten,

om likvidator, som ej fullgör

hvad honom enligt 105 §, 106 §

2 inom., 107 § 2 inom., 109 § 1

eller 2 inom., 115 § 2 mom. eller

117 § åligger,

samt om god man, där han försummar

fullgöra hvad i 109 § 3

mom. eller 115 § 2 mom. finnes

stadgadt.

Förseelse mot 69 §, 74 § 1

eller 3 inom., 78 § 1 eller 4 inom.,

81 § 1 inom., 106 § 2 inom.,

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

107 § 2 mom., 109 § eller 115 §

2 mom., så ock styrelseledamots

försummelse att å den i 81 § omförmälda

förteckning upptaga ärende,

hvars hänskjutande till bolagsstämma

af aktieägare påyrkats enligt

4 mom. i samma paragraf, må

åtalas allenast af målsägande; och

skall härvid såsom målsägande anses

såväl bolaget som hvarje aktieägare.

(Utskottets förslag:)

107 § 2 inom., 109 § eller 115 §

2 inom., så ock styrelseledamots

försummelse att å den i 81 § omförmälda

förteckning upptaga ärende,

hvars hänskjutande till bolagsstämma

af aktieägare påyrkats enligt

4 mom. i samma paragraf, må

åtalas allenast af målsägande; och

skall härvid såsom målsägande anses

såväl bolaget som hvarje aktieägare.

134 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna

strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

135 §.

_ Aktieägare, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen

tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och

alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna

lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för skadan, en

för alla och alla för en.

136 §.

Aktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

bolagsordningen har sitt säte.

137 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets

styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte.

Bill. till Riksd. Prat. 1910. 7 Sand. 1 Afd. 41 Höft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kimgl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

138 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget

och styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare skola hänskjutas till

afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll samma verkan,

som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande af förbehållets

tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

139 §.

Om järnvägsaktiebolag och försäkringsaktiebolag, så ock om bankaktiebolag

och andra aktiebolag, som hafva till ändamål att drifva

lånerörelse, är särskildt stadgadt.

Genom denna lag göres ej ändring i hvad om bolag för verksamhet

af visst slag eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

140 §.

Genom denna lag upphäfves lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

141 §.

Denna lag skall träda i kraft

den 1 januari 1912.

Rättigheter och skyldigheter,

som uppkommit dessförinnan, skola

bedömas efter äldre lag.

Aktiebolag, som bildats, innan

denna lag trädt i kraft, må registreras

enligt bestämmelserna i äldre

lag, men i öfrigt skall med afseende

å sådant bolag denna lag lända

till efterrättelse med nedan angifna

undantag:

1) 25 § äger ej tillämpning.

2) I stället för bestämmelserna

i 26 § 2 -mom., 27 §, 32 §, 33 §,

79 § 1 mom. under 4) och 125 §

141 §.

Denna lag skall träda i kraft

den 1 januari 1912.

Rättigheter och skyldigheter,

som uppkommit dessförinnan, skola

bedömas efter äldre lag.

Aktiebolag, som bildats, innan

denna lag trädt i kraft, må registreras

enligt bestämmelserna i äldre

lag, men i öfrigt skall med afseende

å sådant bolag denna lag lända

till efterrättelse med nedan angifna

undantag:

1) I stället för bestämmelserna

i 26 § 2 mom., 27 §, 32 §, 33 §,

79 § 1 mom. under 4) och 125 §

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Lagutskottets Utlåtande Nr 4.4.

(Kungl. Maj;ts förslag:)

i den mån de afvika från motsvarande

bestämmelser i äldre lag

skola dessa senare bestämmelser

äga tillämpning.

3) Med afseende å bolag, hvars

ordning innehåller bestämmelser afvikande

från hvad i 29, 30 eller

48 § stadgas, lände dessa bestämmelser

i bolagsordningen till efterrättelse.

4) Har beslut om aktiekapitalets

ökning registrerats, innan denna lag

trädt i kraft, må ökningen verkställas

och registreras enligt äldre

lags bestämmelser.

5) Äger bolag på grund af bestämmelse

i bolagsordningen rätt

att inlösa egna aktier, lände den

bestämmelse till efterrättelse utan

hinder af hvad i 51 § stadgas.

6) Ä bolag, i hvars ordning

finnes särskildt stadgadt angående

sådant förbehåll, som omförmäles i

52 §, eller om annan inskränkning

i rätten att förfoga öfver aktie,

skola bestämmelserna i sagda lagrum

ej äga tillämpning, utan galle

därutinnan hvad bolagsordningen

innehåller.

7) Har bolag, då denna lag

träder i kraft, i senaste pröfvade

balansräkning upptagit tillgång till

högre belopp än som motsvarar

kostnaderna för dess anskaffning

eller tillverkning, utgör bestämmelsen

i 56 § under 1) ej hinder

mot att fortfarande upptaga den

tillgång till samma belopp som

förut,

(Utskottets förslag:)

i den män de afvika från motsvarande

bestämmelser i äldre lag skola

dessa senare bestämmelser äga tilllämpning.

2) Med afseende å bolag, hvars

ordning innehåller bestämmelser afvikande

från hvad i 29, 30 eller

48 § stadgas, lände dessa bestämmelser

i bolagsordningen till efterrättelse.

3) Har beslut om aktiekapitalets

ökning registrerats, innan denna

lag trädt i kraft, må ökningen

verkställas och registreras enligt

äldre lags bestämmelser.

4) Äger bolag på grund af bestämmelse

i bolagsordningen rätt

att inlösa egna aktier, lände den

bestämmelse till efterrättelse utan

hinder af hvad i 51 § stadgas.

5) A bolag, i hvars ordning

finnes särskildt stadgadt angående

sådant förbehåll, som omförmäles

i 52 §, eller om annan inskränkning

i rätten att förfoga öfver aktie,

skola bestämmelserna i sagda lagrum

ej äga tillämpning, utan galle

därutinnan hvad bolagsordningen

innehåller.

6) Har bolag, då denna lag

träder i kraft, i senaste pröfvade

balansräkning upptagit tillgång till

högre belopp än som motsvarar

kostnaderna för dess anskaffning

eller tillverkning, utgör bestämmelsen

i 56 § under 1) ej hinder

mot att fortfarande upptaga den

tillgång till samma belopp som

förut,

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj;ts förslag:)

8) Har bolag, då denna lag

träder i kraft, i senaste pröfvade

balansräkning såsom tillgång upptagit

egna aktier, utgör bestämmelsen

i 56 § under 7) ej binder

mot att dessa aktier fortfarande

under högst tre år upptagas såsom

tillgång, dock under förutsättning,

att de upptagas skilda från öfriga

tillgångar.

9) Bestämmelsen i 57 § 4 mom.

utgör ej hinder mot att här i riket

bosatt norsk undersåte, hvilken,

då lagen den 27 april 1906 angående

ändrad lydelse af 40 § i

lagen om aktiebolag den 28 juni

1895 trädde i kraft, var ledamot

af aktiebolags styrelse, i sådan

egenskap kvarstår under den tid,

för hvilken han blifvit vald.

10) Där bolag blifvit i enlighet

med bestämmelse i äldre lag

(Utskottets förslag:)

7) Har bolag, då denna lag

träder i kraft, i senaste pröfvade

balansräkning såsom tillgång upptagit

egna aktier, utgör bestämmelsen

i 56 § under 7) ej hinder

mot att dessa aktier fortfarande

under högst tre år upptagas såsom

tillgång, dock under förutsättning,

att de upptagas skilda från öfriga

tillgångar.

8) Bestämmelsen i 57 § 4 mom.

utgör ej hinder mot att här i riket

bosatt norsk undersåte, hvilken, då

lagen den 27 april 1906 angående

ändrad lydelse af 40 § i lagen om

aktiebolag den 28 juni 1895 trädde

i kraft, var ledamot af aktiebolags

styrelse, i sådan egenskap kvarstår

under den tid, för hvilken han

blifvit vald.

9) Hvad i 58 § stadgas därom,

att inskränkning i styrelsens eller

styrelseledamots befogenhet att företräda

bolaget skall vara utan verkan

mot tredje man, med mindre han ägt

eller bort äga kännedom om inskränkningen,

och ej få registreras, af ser ej

bestämmelse i bolagsordning, att vissa

utfästelser för att vara gällande skola

vara undertecknade jämväl af en af

Kungl. Majd utsedd ledamot af styrelsen.

10) Hvad i 76 § 2 och 3 mom. stadgats

skall äga tillämpning endast, där

bolagsordningen innehåller bestämmelse

i det hänseende, som i 79 § 4) sägs.

IT) Där bolag blifvit i enlighet

med bestämmelse i äldre lag upp
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Lagutskottets Utlåtande Nr ii.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

upplöst, skola i afseende å likvidationen

bestämmelserna i samma lag

lända till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats

i fråga om bolag, som bildats,

innan denna lag trädt i kraft,

äldre lags bestämmelse gälla och

är i samma lag öfverträdelse af

den bestämmelse belagd med straff,

skall beträffande sådant bolag jämväl

dylik straffbestämmelse lända

till efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller

suppleant, som enligt äldre lag berättigats

teckna aktiebolags firma,

skola bestämmelserna i 58 och

59 §§ lända till efterrättelse.

(Utskottets förslag:)

löst, skola i afseende å likvidationen

bestämmelserna i samma lag lända

till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats

i fråga om bolag, som bildats,

innan denna lag trädt i kraft, äldre

lags bestämmelse gälla och är i

samma lag öfverträdelse af den bestämmelse

belagd med straff, skall

beträffande sådant bolag jämväl

dylik straffbestämmelse lända till

efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller

suppleant, som enligt äldre lag berättigats

teckna aktiebolags firma,

skola bestämmelserna i 58 och

59 §§ lända till efterrättelse; och

skall förty inskränkning i befogenheten

för den, som äger teckna bolagets

firma, att företräda bolaget, ändå

att inskränkningen enligt äldre lag

registrerats och kungjorts, icke därigenom

anses hafva kommit till tredje

mans kännedom.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

2:o) Lag

om vissa ändringar i lagen om

handelsbolag och enkla bolag

den 28 juni 1895.

Härigenom förordnas, att 15, 17, 25, 27—37, 52 och 53 §§

äfvensom öfverskriften till 25—37 §§ och öfverskriften till 52 och 53 §§

i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895 skola erhålla

följande ändrade lydelse:

15 §.

Bolagsman vare pliktig ersätta skada och förlust, som genom hans

försummelse eller vårdslöshet uppkommit.

Talan härom skall hos domstol anhängiggöras inom ett år från

det nästa räkenskapsafslutning blef för bolagsmännen tillgänglig, men,

där räkenskapsafslutning ej göres, innan bolaget träder i likvidation,

inom samma tid från det bolaget upplöstes. Försummas det, vare rätt

till ''talan förlorad.

Klander af räkenskapsafslutning skall, vid enahanda påföljd, anställas

inom ett år från det den blef för bolagsmännen tillgänglig.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

119

17 §•

Angående bolagsmans befogenhet att för bolaget mottaga stämning,

är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende gäller

äga tillämpning jämväl, då annat meddelande skall bolaget delgifvas.

Om bolagets likvidation och upplösning.

25 §.

År handelsbolag ej slutet på bestämd tid, äge bolagsman när som

helst uppsäga bolaget, och skall i sådant fall bolaget träda i likvidation

sex månader därefter. Har om uppsägningstiden annat mellan

bolagsmännen aftalats, lände det till efterrättelse.

27 §.

Ehvad handelsbolag slutits på bestämd tid eller icke, äge bolagsman

påfordra, att bolaget genast träder i likvidation, om skäl därtill

är, såsom:

att han själf eller annan bolagsman genom fortvarande sjukdom

eller annat olycksfall blifvit satt ur stånd att fullgöra hvad honom

såsom bolagsman åligger;

att. annan bolagsman tredskats att göra aftaladt tillskott eller,

utan ofri ge bolagsmännens medgifvande, för enskild räkning förfogat

öfver sin andel i bolaget;

att annan bolagsmans andel i bolaget blifvit i mät tagen och försåld;

att annan bolagsman i bolagets angelägenheter visat trolöshet

eller grof försummelse eller vårdslöshet;

att annan bolagsman genom laga kraft ägande dom förklarats

förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden

för brott, som kan medföra sådan påföljd.

28 §.

Dör bolagsman, skall, där ej annat aftalats, bolaget genast träda

i likvidation.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Lagsutskottets Utlåtande Nr 44.

29 §.

Varder bolagsman i konkurstillstånd försatt, skall bolaget genast

träda i likvidation.

30 §.

Har det aftal träffats, att bolaget, där det eljest, efter ty ofvan är

sagdt, skolat träda i likvidation, må, med uteslutande af bolagsman

eller lians rättsinnehafvare, mellan öfrige bolagsmännen fortsättas, vare

aftalet ej giltigt, med mindre öfverenskommelse träffats om grunden för

afgången bolagsmans eller hans rättsinnebafvares utlösande. Ändå att

sådan öfverenskommelse träffats, vare aftalet, där bolagsmans egendom

afträdts till konkurs, ej för konkursboet bindande.

31 §.

Vidtager bolagsman förvaltningsåtgärd, efter det sådant förhållande

inträffat, att bolaget skolat träda i likvidation, eller efter det bolaget

kommit i konkurstillstånd, men innan bolagsmannen erhållit kännedom

därom, vare bolagsmännen emellan så gill!, som om ofvannämnda förhållande

icke inträffat eller bolaget ej kommit i konkurstillstånd.

32 §.

I bolagets likvidation äge, där ej annat aftalats, samtlige bolagsmännen,

att, själfva eller genom ombud, deltaga. Åro flere delägare i

boet efter afliden bolagsman, äge å deras vägnar allenast en af dem eller

ett gemensamt ombud deltaga i likvidationen.

33 §.

Jämte hvad i 32 § sägs, skall vid likvidationen, där ej annat

öfverenskommits, rörande bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter,

hvarom i 5, 7, 8, 10, 14 och 15 §§ förmärs, i tillämpliga delar

lända till efterrättelse hvad i nämnda §§ finnes stadgadt eller särskild!

varit aftaladt.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

34 §.

Sedan sådant förhållande inträffat, att bolaget skolat träda i likvidation,

skola dess tillhörigheter, så snart utan uppenbar skada ske kan,

i penningar förvandlas.

Bolagsgods må ej, mot någon bolagsmans bestridande, afyttras

annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

35 §.

Ej må tillgångarna mellan bolagsmännen skiftas, innan all veterlig

gäld blifvit betald eller erforderliga medel därtill afsätta. Ur behållna

tillgångarna äge bolagsmännen återfå en hvar sin insats. Räcker behållningen

ej därtill, varde bristen räknad såsom förlust; uppstår öfverskott,

utgör det slutlig vinst.

36 §.

Atnöjes bolagsman ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som

under likvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra

inom ett år från det skiftet skedde. Försummas det, vare rätt

till talan förlorad.

Då skifte ägt rum, anses bolaget upplöst.

37 §.

Har handelsbolags egendom afträdts till konkurs, och finnes efter

konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall likvidation verkställas

i enlighet med bestämmelserna i 32, 33, 34, 35 och 36 §§.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.

Om bolagets likvidation och upplösning.

I fråga om enkelt bolags likvidation och upplösning skall hvad i

25, 26, 27, 28, 29, SO, 31 och 32 §§ finnes för handelsbolag stadgadt

äga motsvarande tillämpning.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 41 Höft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

I öfrigt skall vid likvidationen, där ej annat öfverenskommits,

rörande bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter, hvarom i

7, 10, 14, 15 och 48 §§ förmäles, i tillämpliga delar lända till efterrättelse

hvad i nämnda §§ linnes stadgadt eller särskild! varit aftaladt.

53 §.

Om sättet för likvidationens verkställande, så ock om klander af

bolagsskifte eller af åtgärd, som under likvidationen vidtagits, vare lag

som i 34, 35 och 36 §§ finnes i fråga om handelsbolag föreskrifvet;

dock gälle, där någon bolagsman är eller varder i konkurstillstånd för
satt,

med afseende å hans andel i gemensam egendom hvad i konkurslagen

stadgas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912.

Stockholm den 2 maj 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. .

123

Reservationer:

1 §•

Herr Lindhagen, med hvilken herr Pettersson i Södertälje i hufvudsakliga

delar instämt, har anfört följande:

»Redan vid andra nordiska juristmötet i Stockholm år 1875 framkom

kraf på, att lagstiftningen om aktiebolag borde vara i möjligaste mån

lika för de nordiska länderna. Mötet fattade också eu resolution, om att

Vid eu blifvande revision af aktiebolagslagstiftningen, hvilken i synnerhet

för .Danmark och Norge men äfven, om ock i mindre grad, för Sverige

är önsklig, bör öfverensstämmelse i grundsatser de tre länderna emellan

eftersträfvas’.

1 en riksdagsskrifvelse af år 1876 begärdes härefter utarbetande

af en fullständig handelslag och omsorg däråt, att öfverensstämmelse

med motsvarande norsk och dansk lagstiftning därvid åstadkommes.

Den motion af Axel Bergström, som föranledde framställningen, omnämnde

också aktiebolag såsom ett led i den åsyftade lagstiftningen.

På grund af denna skrifvelse bär sedan åtskillig skandinavisk lagstiftning

kommit till stånd. Märkligt nog tillkom däremot 1895 års svenska

författning om aktiebolag, såsom det synes, utan ens någon tanke på

skandinavisk samverkan. Riksdagsskrifvelsen af år 1876 hade vid den

tiden redan fallit i glömska.

Då 1903 års riksdag i anledning af åtskilliga väckta motioner

begärde en revision af lagen om aktiebolag, inrycktes därför på lagutskottets

hemställan i riksdagsskrifvelsen en erinran, att bolagslagarne utgjort

ett undantag från det skandinaviska samarbetet på den speciella

handelsrättens område samt att det borde tagas i öfvervägande, om och

i hvad män vid berörda revision ett samarbete med Norge och Danmark

lämpligen kunde äga rum. Allvarliga ansatser att förverkliga

denna riksdagens önskan uteblefvo emellertid. I det år 1908 afl ämnade

kommittéförslaget till lag om aktiebolag berördes ej med något ord det

skandinaviska samarbetet.

I anledning häraf väcktes vid 1909 års riksdag motion om åtgärder

i syfte, att den i alla tre nordiska länderna förberedda nya

lagstiftningen om aktiebolag jämte därmed sammanhängande ämnen

måtte, så vidt ske kunde, blifva öfverensstämmande. Detta förslag bi
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

s»^satsSr«

>=SSä

framtid uppskjuta realiserandet af denna for vart land sa viktia g

BtiftniVgidf brådskande lagstiftningsåtgärder än denna ljtadg

f Xkf“nS d”

av- t^ftsrs äää -

Zfe SLtnäfau s^IäSS

norska förslaget bär af 1904-1905 års storting <in gång fakasta . 1

ri“sSS£fe

önskningar därifrån vid olika tillfällen utta a _ ,, • i ^ nn

Redan af detta hufvudskål bör enligt mm VW^mg de m

framlagda lagförslaget af Riksdagen återförvisas bil uj behandl g

Men därför tala i sin man äfven andra sa. , ,■ t CQenäom

Enligt gällande lag äger utlänning eg ratt att besitta ja t ^g

utan Konung^ tillstånd! görande inmutning af ^£

idkande af grufdrift finnes ett liknande stadgande. Nät fastigheten cl

fyndigheten &äges af bolag Slef ^ ^31 bolag och

icke möter for utlänning att toi\arl\a aKtiti

således äfven aktiemajoriteten. , » ue 1902 års Riks
Mpfl

anledning af motion af herr L rigel begära .

cl lagbestämmelser för ^ f “t Sbola^Äet

finn^S Omständigheterna,6 påkallat och kunde ske utan kränkning åt

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

enskild rätt. Riksdagen framhöll också, att frågans synnerliga vikt

berättigade till den förhoppning, att ett lagförslag i ämnet snarast möjligt

och, därest sig så göra läte, redan nästföljande år förelädes Riksdagen.

Lagutskottets tillstyrkande utlåtande var enhälligt och det bifölls utan

votering i båda kamrarne.

Denna riksdagsskrivelse remitterades omsider 1906 till aktiebolagskommittén,

som i anledning däraf uppgjorde alternativa förslag

till dels ändring i vissa paragrafer i gällande lag om aktiebolag, dels

förändrad lydelse af vissa paragrafer i kommitténs förslag till aktiebolagslag

och dels en särskild lag, som skulle kunna, om så ansågs

önskvärd!, behandlas före och oberoende af kommitténs förslag till lagom

aktiebolag.

Inom kommittén och lagrådet hafva visserligen framhållits vissa

betänkligheter mot saken och antvdts, att behofvet af en lagstiftning

vore mindre för närvarande. Det vore för vidlyftigt att här inlåta sig

på allt detta. Så mycket må dock framhållas, att de största farhågorna

nu liksom förut gälla trävaruindustriens redan förvärfvade landområden.

Dessa utvidgas dessutom allt mer, hvilket som bekant är äfven i Norrland

och Dalarne medgifvet af 1906 års förbudslag med afseende å all

mark, som ej är att hänföra till stödskog.

I det nu framlagda förslaget saknas hvarje hänsyn till Riksdagens

nämnda skrifvelse, och i motiveringen iakttages fullständig tystnad om

denna fråga. Inför lagutskottet antydde byråchefen för lagärenden på

förfrågan, att detta anmärkningsvärda förhållande torde berott på, att

vederbörligt öfvervägande af ämnet ej medhunnits till denna Riksdag.

Man måste då säga sig, att när den fråga, som varit framför allt

annat särdeles brådskande, icke ännu hunnit öfvervägas, så kan verkligen

den mindre brådskande saken lämpligen anstå till en samtidig

granskning af båda frågorna, som med hvarandra äga nära sammanhang.

Genom en återförvisning vinnes kanske också, att den brådskande

frågan icke tilläfventyrs öfverlämnas åt glömskan.

Till förenämnda två särskilda anledningar, som påkalla förslagets

förnyade öfvervägande, kommer också det otvifvelaktiga gagnet, att omdömet

i öfrigi om förslaget får något ytterligare andrum. Stor tvekan

råder om mångt och mycket, och talrika anmärkningar ha framförts

såväl utom som inom Riksdagen. Ett stående önskemål är sålunda,

om det hela ej kunde förenklas och en del agnar utskiljas från hvetet

i förslaget. Skulle detta åter icke kunna i afsevärd mån ske, återstår

dock såsom ett ofta framhållet kraf, att förenklingar kunde vinnas för

smärre bolag, på hvilka förslaget nu lägger så många omgångar och

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

kostnader i all sin vidlyftighet. En anmärkare, advokaten N. A. T.

von Schneidern i Göteborg, kläder sina bekymmer härutinnan i följande

ordalag:

»De flesta af förslagets nyheter äro naturligtvis hämtade från Tyskland, all

reglementerings förlofvade land, men ofta upptagna i en försämrad eller stympad

gestalt, utan hänsyn till att den tyska lagen om aktiebolag är beräknad endast för

de mycket stora affärerna, medan vår lag skall lämpa sig såväl för de stora som

för de medelstora och små företagen, för hvilka man i Tyskland har andra affärsformer.

Dessutom flnnas i förslaget några nya stadganden utan antydan om ursprungsorten.

Dessa måste således antagas vara af inhemsk tillverkning och äro

säkert foster af djupa kammarstudier.

Hela förslaget röjer mera ett för allehanda teoretiska möjligheter öppet

sinne än kännedom om det praktiska lifvet och dess fordringar. Det är eu ifrig

jakt efter den inbillade härskaran af storkapitalistiska aktiejobbare i vårt fattiga

land. Lagens svärd blänker öfver allt, hotande med fängelse eller böter upp till

10,000 kronor — det dubbla beloppet af ett litet svenskt aktiebolags hela aktiekapital.

Att äfven alla vanliga hyggliga människor, som understå sig att stifta

eller styra aktiebolag, få sitta häråt emellan, kan ju under dessa omständigheter

icke undvikas; men nog äro de värda att beklagas.

Vid förslagets granskning inom lagrådet har visserligen utförts ett stort

förbättrings- och utrensningsarbete, det skall tacksamt erkännas. Men ofantligt

mycket sådant nyttigt arbete måste ytterligare utföras af Riksdagens lagutskott,

för att den tillämnade nya lagen skall blifva någorlunda dräglig; en verkligt god

och praktisk lag kan icke framgå af det föreliggande förslaget, med mindre det

göres till föremål för en grundlig, sakkunnig omarbetning. — — —

För de små och till och med för de medelstora bolagen skulle utan allt

tvifvel den besvärliga och äfven kostsamma nya bildningsproceduren verka synnerligen

hämmande; för de mycket små bolagen blefve denna procedur sannolikt ett

oöfverkomligt hinder. — — Med stort fog torde kunna betviflas, att detta skulle

lända till fördel för landets ekonomiska förkofran, som ingalunda är beroende uteslutande

af de stora företagens kraftiga utveckling.»

Det lider intet tvifvel, att förslaget närmast är afpassadt för större

bolag. En undersökning, huruvida ej lättare former borde skapas för

den stora skaran små företag, synes icke i någon mån ägt rum.

Äfven beträffande förslagets detaljer i och för sig ha från olika

håll framkommit eu mängd ändringsförslag, hvilka delvis framförts till

lagutskottet och inom Riksdagen i öfrig! tagit sig uttryck i motioner

samt i lagutskottets eller reservanters omstöpningsförsök. Att utskottets

medlemmar skulle under sakens brådskande behandling varit i tillfälle

att ägna allt detta en mogen och sakkunnig pröfning, vore väl för

mycket begär dt.

De förestående erinringarne kunna måhända väsentligen så sammanfattas,

att ifrågavarande lagförslag, liksom svenskt lagstiftningsarbete

i allmänhet, i följd af sin organisation och förhållandenas makt,

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

framgår nr förberedelsernas stadium, företrädesvis såsom ett juristverk,

under det att de sociala synpunkterna af olika slag, som dock

äro de viktigaste, blifva förbisedda.

På grund af hvad sålunda anförts hemställes:

att ifrågavarande proposition ej må af Riksdagen

bifallas.»

Herrar Lindhagen, Jansson i Edsbäcken, Berggren och Pettersson

från Södertälje hafva anfört:

»Tillbörlig hänsyn till de små aktiebolagen och särskild! till de

med kooperativa föreningar jämställda bolagen kräfver, att lagen lämnar

dem tillbörligt utrymme för deras verksamhet. En motion i ämnet,

som principielt tillstyrktes af 1903 års Riksdag, förordade därför, att uti

gällande lags bestämmelse, att aktie må lyda å mindre belopp än 50

kronor, lägst 10 kronor, när aktiekapitalet ej öfverstiger 10,000 kronor,

sistnämnda belopp måtte höjas till 50,000 kronor.

Förslaget har nu stannat vid 25,000 kronor. Vi hålla före. att

förslaget därmed onödigtvis uppdrager för snäfva gränser för den vidgade

verksamhet, som äfven för de ifrågavarande sammanslutningarna

påkallas af tidsförhållandena, och hemställa vi alltså,

att uti denna paragraf »tjugufemtusen kronor»

ändras till »femtiotusen kronor.»

4 §•

Herr Lindhagen har velat anteckna sin tvekan, huruvida det kunde

anses behöflig! eller lämpligt att vidtaga den af utskottet förordade

afvikelsen från gällande lags i förslaget upptagna friare bestämmelse i

ämnet.

8 §•

Herrar Gustaf Andersson, Håkanson och von Baumgarten, hafva

anfört:

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Lagutskottet Utlåtande Nr 44.

»För att syftet med det i 8 och 41 §§ föreskrift^ kungörande

skall ernås synes det nödigt, att kungörelsen införes i vederbörande

tidningar två gånger med minst en veckas mellantid. Den tidsvinst

och besparing af kostnader, som skulle kunna uppnås därigenom, att

kungörandet sker endast en gång, torde icke vara af afsevärd betydelse.

Vi anse därför att 8 § bör bibehållas vid dess lydelse enligt

Kungl. Maj:ts förslag.»

9 §.

Herr Lindhagen har anfört:

»Borttagandet ur 8 § af den dubbla kungörelsen med minst en

veckas mellantid synes böra medföra ett tillägg till första stycket af

orden: »dock ej förr än efter eu vecka från sista kungörandet».

Herr Lindhagen har

dels i fråga om 14 § i Kungl. Maj:ts förslag ansett, att tillfälle

till den konstituerande stämmans uppskjutande till en fortsatt stämma

bort medgifvas äfven för anskaffande af tilläfventyrs felande teckning

i minsta aktiebeloppet. Mången anser att detta låter sig göra, ifall

fortsatt stämma kan hållas inom den för konstituerande stämmas hållande

stadgade tid. Men äfven om detta ej låter sig göra, borde ett uppskof

för angifvit ändamål medgifvits inom tid, som här stadgas;

dels och beträffande 15 § i Kungl. Maj:ts förslag anfört:

»Denna § är en konsekvens af § 14 och afser att gifva den där

omnämnda minoriteten, som <jj är inne i saken, ett effektivt medel att

vinna erforderliga upplysningar till den fortsatta stämman. I det nu

framlagda förslaget har dessutom denna minoritets utsikter att göra sig

gällande vid omröstningarne förbättrats, och i hvarje fall lärer det

praktiskt tagit, när uppskof en gång beslutits, väl endast i undantagsfall

inträffa, att en majoritet anständigtvis vägrar sin medverkan. Bestämmelserna

äro för öfrigt hämtade från norska och danska förslagen,

och detta utgör ett ytterligare skäl att ej onödigtvis förkasta dem.

Jag hemställer alltså,

att 15 § enligt Kungl. Maj:ts förslag måtte af

Riksdagen antagas».

s. 129 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

129

24 §.

Herrar Irygger, af Ekenstam, Gustaf Andersson, Ridderbjelke, Håkanson,

bkytte och von Baumgarten hafva i öfverensstämmelse med hvad

lagrådet beträffande denna § anfört ansett, att utskottet bort tillstyrka

följande lydelse af densamma.

»Har hvad bolaget i annat än penningar enligt bestämmelse i stiftelseurkunden

ofvertagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde, eller

oskälig förman enligt stiftelseurkunden blifvit tillerkänd stiftare eller

annan, och hafva stiftarne om den egendom eller förmån i de för konstituerande

stamman jämlikt 14 § framlagda handlingar lämnat oriktig

uppgift, vare de pliktiga att ersätta bolaget skadan, en för alla och

alla tor en.»

Herr Bergendahl har anfört:

»Enligt den lydelse, denna § i förslaget erhållit, blifva stiftare

skyldiga att ersatta bolaget den skada, som uppkommit däraf, att

oskäligt högt pris satts å egendom, som bolaget enligt stiftelseurkunden

ofvertagit, eller att oskälig förmån blifvit stiftare eller annan tillerkänd.

kol- denna skadeståndsskyldighet förutsättes icke, att stiftarne lämnat

oriktiga uppgifter angående nämnda egendom eller förmån. Äfven om

de framstam förhållandena sådana de äro och icke försökt dölja något

som kunnat landa till upplysning i saken, inträder deras ansvarsplikt’

och endast i det fall undgå de skyldigheten att utgifva skadestånd,

om de kunna förebringa omständigheter, som gifva vid handen, att de

hvarken haft eller bort hafva vetskap om att uppskattning eller förman,

som nyss sagts, vant oskälig’. Då en sådan ersättningsskyldighet,

lvilken icke torde kunna härledas ur allmänna rättsgrundsatser, synts

lydelseVldtgaende’ har JaS hemställt, att §:n skulle erhålla följande

f innes skada för bolaget hafva uppkommit däraf, att egendom

som enligt bestämmelse i stiftelseurkunden öfvertagits af bolaget, blifvit

för högt uppskattad eller däraf, att oskälig förmån vid bolagets bildande

bhfvit tillerkänd stiftare eller Annan, och hafva stiftarne om den eo-encom

e er förmån larnnat eller eljest åberopat uppgift, hvars oriktighet

de insett eller bort inse, svare de för skadan, en för alla och alla för en ’»

Bih. till Biksd. Brok 1910. 7 Sami. 1 Afd. 41 Höft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

2o §.

Af lierr Lindhagen.

28 §.

Herr af Ekenstam har ansett, att på sätt i herr Jeanssons motion

hemställts sista stycket bort erhålla följande lydelse:

»Styrelsen —---tillgänglig för aktieägarne samt för tjänste
man

som i fiskalisk intresse begär att få taga del af densamma.»

36 §.

Herr Ilåkanson har yrkat, att, under förutsättning af bifall till det

af honom vid 41 § framställda särskilda förslag, denna paragraf bör

bibehållas oförändrad.

41 §.

Herrar Gustaf Andersson, Ilåkanson och von Baumgarten hafva,

med åberopande af hvad de vid 8 § anfört, ansett, att första stycket af

denna § bör affattas sålunda:

»Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall genom

styrelsens försorg två gånger med minst en veckas mellantid kungöras

i allmänna tidningarna äfvensom i tidning inom den ort, där styrelsen

har sitt säte.»

Herr Lindhagen har

dels beträffande tredje stycket hemställt om bifall till Kung!. Maj:ts

förslag,

dels ock ifråga om sista stycket anfört:

»I en af Kung!. Maj:t den 25 december 1908 fastställd bolagsordning

för aktiebolaget Stockholms tomträttskassa, för hvars obligationer

Stockholms stad iklädt sig borgen, finnes följande stadgande:

»Stockholms stad är berättigad att vid den tidpunkt staden bestämmer

inlösa samtliga aktier till ett pris, motsvarande 110 kronor för

aktie samt hvad som kan brista i fem procent årlig utdelning, räknadt

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

från aktiekapitalets inbetalningsdagar jämte det belopp, som af den enligt

4 § aktieägarna tillkommande hälften af öfver skjutande vinstbelopp

blifvit för deras räkning afsatt, reservfonden alltså icke däri inberäknad.»

Då tvekan kan uppstå, huruvida en sådan föreskrift kan anses

strida mot detta moment, har jag ifrågasatt ett förtydligande, som uttryckligen

godkänner en dylik föreskrift.

Inom utskottet har i anledning häraf vid öfverläggningen uttalats

den uppfattning, att förevarande ämne ej syntes ha sin plats i denna

lag och att för öfrigt hvad som därutinnan för närvarande ansetts giltigt

måste äfven blifva det efter nya förslaget.

Detta har jag härmed velat hafva åtminstone till utskottets betänkande

antecknat.»

55 §.

Herr Pettersson från Södertälje har med instämmande af herr

Lindhagen anfört:

»Såsom i aktiebolagskommitténs betänkande och herr G. Sandströms

motion framhållits, är det ingalunda ovanligt, att majoriteten i

ett aktiebolag genom innehållande af utdelning söker »svälta ut» minoriteten

och tvinga den att till underpris sälja sina aktier. Detta missförhållande

synes lämpligen kunna förebyggas genom fordran på

kvalificerad majoritet såsom villkor för bolagsstämmas rätt att innehålla

mera än 50 procent af årsvinsten.

Kan det tillförlitligen uppvisas, att bolagets ställning kräfver

konsolidering utöfver hvad som kan åstadkommas genom halfva årsvinstens

innehållande, lär det ej vara omöjligt att för sådant ändamål

åstadkomma 3L majoritet för i nämnda afseende framställdt förslag.

På grund häraf hemställes,

att 55 § måtte erhålla följande lydelse:

Bolagsstämma = (utskottets förslag) det ändamål

användas.

Af årsvinsten, efter afdrag för hvad som åtgår

till betäckande af möjligen förefintlig brist från föregående

år, må bolagsstämman ej från utdelning undantaga

mer än högst femtio procent, afsättning till

reservfonden inberäknad, utan så är, att röstande med

ett sammanlagd t aktiebelopp af minst tre fjärdedelar

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

af det å stämman företrädda aktiekapitalet annat besluta.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som

afvika från hvad ofvan stadgats, lände de till efterrättelse.

))

56 §.

Herrar Widén, Lindhagen, Jansson i Edsbäcken, Ersson och Pettersson

från Södertälje hafva anfört:

»Då för det med balansräkningen afsedda ändamål synes vara af

vikt, att den erhåller nödig fullständighet, hvithet särskildt är af betydelse,

där bolaget äger aktier i andra bolag, hafva vi ansett, att herr

Sandströms motion i afseende å denna § bort så till vida bifallas, att

i §:n insattes ett ytterligare moment af följande tydelse:

8) Åger bolaget aktier i annat bolag, skola dessa i balansräkningen,

särskildt för hvarje sådant bolag, upptagas till antal och

värden; och skall, där så ske kan, till balansräkningen fogas sistnämnda

bolags senaste fastställda balansräkning.»

§ 57.

Herr Lindhagen har anfört:

»Förslaget upptager åtskilliga bestämmelser afsedda att skydda

minoritetens rätt. Alla dessa föreskrifter gå dock ut väsentligen på

indirekta befogenheter såsom att utse revisor, vägra decharge o. s. v.

Dylika medgifvanden synas dock böra kompletteras med en direkt befogenhet

att jämväl deltaga i affärens ledning, hvarigenom dessutom

väl i de flesta fall eljest yppade anledningar till missnöje eller misstänksamhet

kunna förekommas. I vårt nuvarande proportionella föregångsland

borde en sådan ordning vara själfskrifven. Man finner föröfrigt

af kommitténs betänkande, att enligt österrikiska lagstiftningen

om aktiebolag val af ett direktionsråd med vissa befogenheter skall, om

så begäres af eu minoritet aktieägare, försiggå efter en proportionell

valmetod.

Metoden bör gifvetvis vara mycket enkel och afsedd endast för

de viktigaste fallen. Mitt nedannämnda förslag härom har undergått

sakkunnig pröfning.

Det hemställes,

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

att Riksdagen måtte antaga 57 § med följande

tillägg-:

Ager bolagsstämma att på en gång utse två eller liera ledamöter

eller två eller liera suppleanter i styrelsen, skall, därest aktieägare med

ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel af hela aktiekapitalet,

sådant påfordra, valet ske proportionellt. Namnen uppföras

därvid å valsedel i en följd det ena under det andra. Åro å en valsedel

upptagna flera namn än som skola väljas, anses de sista öfvertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

ofvan sagts, vare ändock giltig. Vid sammanräkningen gäller hvarje

valsedel med hela sitt röstvärde för det första, med halfva röstvärdet

för det andra, med eu tredjedel af röstvärdet för det tredje å densamma

upptagna namnet; och så vidare enligt samma grund. De personer,

som sålunda erhållit högsta röstetalen, äro till det antal som skolat

väljas utsedda till ledamöter eller suppleanter i styrelsen.»

61 §•

Herrar Widén och Pettersson från Södertälje hafva anfört:

»Då stadgandet i denna § tilläfventyrs kunde föranleda tvekan

angående ett af beslutfört antal styrelseledamöter fattadt besluts giltighet

gentemot tredje man; samt hvad i § stadgas, såsom liggande i

sakens natur, äfven utan uttrycklig föreskrift lärer åligga styrelsen att

iakttaga, hafva vi påyrkat, att §:en måtte helt och hållet uteslutas.»

Herr Lindhagen har instämt i sagda yrkande.

69 §.

Herrar Trygger, af Ekenstam, Gustaf Andersson, Bidderhjelke,

Håkanson, Skytte och von Baumgarten hafva ansett, att utskottet

bort hemställa om följande lydelse af paragrafens andra moment:

»I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under

året verkställda afskrifningarna.»

72 och 73 §§.

Herrar Widén, Lindhagen, Jansson i Edsbäcken, Ersson och Pettersson

från Södertälje hafva hemställt,

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

att Kungl. Maj:ts förslag i afseende å 73 § måtte

bifallas, hvaraf skulle följa, att den föreslagna tudelningen

af 72 § förfölle.

Herrar Berggren och Olsson i Broberg hafva beträffande 73 § i

det kung!, förslaget yrkat den ändring, att där afsedda minoritet af

aktieägare skulle representera minst eu femtedel af hela aktiekapitalet.

76 §.

Herrar Trygger, af Ekenstam, Gustaf Andersson, Bidderbjelke och

von Baumgarten hafva, i likhet med hvad kommittén föreslagit, hållit

före, att, när aktiebref äro ställda till innehafvare^ stadgandena i 76

§ 2 och 3 mom. ej böra äga tillämpning, och i följd häraf ansett, att

utskottet bort tillstyrka följande lydelse af 76 § 2 momentet:

Vill, där aktiebrefven äro ställda till viss man, någon själf eller

genom ombud — — — till aktien ägt rum.

Herr Bergendahl har yrkat, att andra stycket skulle utgå, samt, i

sammanhang därmed, att stadgandet i § 132 moment 9 skulle ersättas af

det straffbud, som i reservationen vid sagda § angifvits.

Herrar Lindhagen, Jansson i Edsbäcken och Pettersson från Södertälje

hafva hemställt om bifall till andra momentet enligt dess lydelse

i Kungl. Maj:ts förslag.

86 §.

Herrar Widén, Lindhagen, Jansson i Edsbäcken, Ersson och

Pettersson från Södertälje hafva hemställt, att i afseende å första momentet

Kungl. Maj:ts förslag måtte bifallas.

Herrar Berggren och Olsson i Broberg hafva ansett, att första

punkten af denna § bold erhålla följande lydelse:

»Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt aktieägare

med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel af

hela aktiekapitalet, röstat däremot.»

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Herr Lindhagen har beträffande tredje momentet särskildt anfört:

»Utskottets förslag, hvarigenom tiden för anställande af talan

inskränkts från ett år till sex månader har tillkommit på så sätt, att

man för att tillmötesgå yppade betänkligheter mot att medgifva en

minoritet rätt att föra talan (87 §) först ifrågasatt en särskild begränsning

i tiden för minoritetens rätt till talan. Men då det tog sig illa

ut att ha olika preskriptionstider för en majoritet och en minoritet

utsträcktes den ifrågasatta ytterligare tidsbegränsningen att gälla alla fall.

Enligt svensk rätt är tiden för klander af sysslomans redovisninggenomgående

fastställd till ett år från redovisningens afkimmande. Detta

stadgas om syssloman i allmänhet i handelsbalken samt vidare om förmyndare,

bolagsstyrelse enligt nu gällande aktiebolagslag, styrelserna

för bankbolag, försäkringsrörelse o. s. v. Att sålunda af opportunitetsskäl

ryckvis införa afvikelse!- just i denna speciallag från gällande allmänna

civilrättsliga regler synes mig icke vara ett väl öfvervägdt eller tillrådligt

lagstiftningsarbete.

Det hemställes,

att tredje momentet måtte bibehållas i den af

Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen.»

95 §.

Herrar Trygger, af Ekenstarn, Gustaf Andersson, Bidderbjelke, Skytte

och von Baumgarten hafva ansett, att denna § bort af utskottet tillstyrkas

i dess af Kungl. Maj:t föreslagna lydelse.

96 §.

Herrar Trygger, af Ekenstam, Gustaf Andersson, Bidderbjelke, Håkanson.

Bergendahl, Skytte och von Baumg arten hafva på de i herr Vennerstens

motion anförda skäl ansett, att utskottet bort hemställa, att denna

§ måtte ur förslaget utgå, och att häraf föranledda ändringar i §§:nas

numrering verkställas.

Herr Lindhagen har i afseende å utskottets motivering yttrat:

»Denna § söker rikta sig mot en särdeles stor kräftskada i vårt

aktiebolagsväsende. I utskottets motivering för afslag å herr Vennerstens

motion antydes också något sådant. Jag har här för min del

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

velat anteckna, att detta missförhållande består däri att man dels i

allmänhet ofta utdelar väl höga arfvoden, äfven till svindlande belopp,

som sedan läggas på varan, dels bildar bolag hufvudsakligen för att

bereda sig eller vänner extra inkomster genom styrelsearfvoden, hvilkas

förnämsta uppgift då är att vara så höga som möjligt, och dels med

betydande arfvoden söker vid företaget knyta framstående personer

helst i ämbetsmannaställning, hvilka utan sakkunskap i själfva affären

skola gagna den utåt genom sin blotta auktoritet och om tillfälle erbjuder

sig äfven genom sitt inflytande.:»

131 §.

Herrar af Ekenstam, Håkanson, Bergendahl och Pettersson från

Södertälje hafva ansett, att denna § bort utgå, och att däraf föranledd

förändring beträffande paragrafföljden bort ske.

132 §.

Herr Widén har ansett, att straffsatsen i det kungl. förslaget bort

behållas oförändrad.

Herr Bergendahl har vrkat, att 9) skulle erhålla följande förändrade

lydelse:

»aktieägare, som genom falskt sken af köp, gåfva eller annat

aftal till annan öfverlåtit aktie i afsikt att kringgå i lag eller bolagsordning

meddelade bestämmelser om rösträtt och därigenom beredt

denne tillfälle att för aktien föra talan vid bolagsstämma.))

Herr Lindhagen bär anfört:

»Det synes mig ej vara påkalladt eller lämpligt att skärpa straffet

utöfver hvad för motsvarande fall stadgas i gällande lagar om aktiebolag,

bankaktiebolag, försäkringsrörelse och säkerligen äfven andra

författningar.

Skulle åter en skärpning böra äga rum, synes den mig snarare

böra bestå i ett bibehållande af det föreslagna höga bötesstraffet trots

dess alltför stora nymodighet för gällande straffrättsteorier än i ett

bibehållande af nyheten med ett frihetsstraff. Domstolarna äro nämligen

i allmänhet ganska obenägna att ådöma sådana personer, om hvilka

här är fråga, frihetsstraff, därest det kan undgås.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

187

Det hemställes,

att i utskottets förslag fängelse måtte utgå ur

straffskalan och straffet således bestämmas till: ''böter

från och med femtio till och med tvåtusen kronor’.))

133 §.

Herr Widén har yrkat, att straffsatsen i det kungl. förslaget bort

behållas oförändrad.

141 §.

Herrar Widén, Bergendahl, Pettersson från Södertälje, Jansson i

Edsbäcken, Er sson och Lindhagen hafva ansett, att hvad utskottet

under 10) hemställt icke bort intagas i förslaget och att till följd häraf

§:ns följande stycke bort erhålla nr 10).

Herr Lindhagen har begärt att få särskildt antecknadt, att han, i

anseende till den stora af förhållandena påkallade brådskan med behandlingen

och justeringen af detta betänkande, ej medhunnit att för sin del

bedöma, huruvida alla de af utskottet ifrågasatta ändringarne, hvaremot

han ej afgifvit uttrycklig reservation, kunna anses behöfliga eller välbetänkta.

Bill. till Biksd. Prat. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 41 Raft.

18

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:189 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbol s. 1 i texten