Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts ■proposition angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 Ä) i tulltaxeunderrättelserna samt § 13 mom. 3 Ä) i förordningen med tulltaxa den 4 juli 1910 m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1911-05-16 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1911:30, Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts ■proposition angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 Ä) i tulltaxeunderrättelserna samt § 13 mom. 3 Ä) i förordningen med tulltaxa den 4 juli 1910 m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till Eiksdagens kansli den 16 maj 1911 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts

■proposition angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 Ä)

i tulltaxeunderrättelserna samt § 13 mom. 3 Ä) i förordningen

med tulltaxa den 4 juli 1910 m. m., dels

ock i ämnet väckta motioner.

Genom proposition, nr 218, af den 21 april 1911, som hänvisats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen

bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för

samma dag, föreslagit Riksdagen att besluta, att

dels § 9 mom. 3 A) i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör samt § 13 mom. 3 A)

i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910

skola, det förra stadgandet, från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och

det senare, från och med den 1 december 1911, erhålla följande ändrade

lydelse: 3

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves

ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats

af vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den

tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt

från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:

Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 30 Höft. (Nr 30.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas

för någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningsprodukter,

nämligen:

rågmjöl

lista klassen ................................................. 0 till och med 60 procent,

2:dra » ....................................... öfver 60 » » » 66 2/3 > ,

3:dje » .................................................. 0 » » » 66 2/3 » ;

hvetemjöl

lista klassen ..................................................... 0 till och med 45 procent,

2:dra » .......................................... öfver 45 » > »70 » ,

3:dje » .......................................... öfver 70» » » 75 » ,

4:de » ...................................................... 0 » » » 75 » ;

skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje

års höst, till efterrättelse under ett år, räknadt från och med den

15 november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgånghunnit

tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant

skett, fastställas af en kommission bestående af tre personer, utsedda

två af Kungl. Majit och en af kvarnägarnas sammanslutning, med iakttagande

vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta

hela utbytet från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;

60

b) att vid restitutionens beräknande motsvara:

kilogram rågmjöl af lista utbytesklassen 93 Vs kilogram råg,

6 Va

i »

>

» 2lära

6 73

66 V;

3 »

»

» 3:dje

100 » » ,

45

»

hvetemjöl

» lista

»

661U » hvete,

25

»

>

» 2:dra

»

28 SU » » ,

5

>

» 3:dje

»

5 » » ,

75

>

»

» 4:de

100 » » ;

100

eller alltså

kilogram rågmjöl

af lista

utbytesklassen

155,55 kilogram råg,

100

»

»

» 2 idra

»

100 » » ,

100

>

>

» 3:dje

»

150 » » ,

147,22 kilogram hvete,

100

»

h vetemjöl

» 1 ista

»

100

»

»

» 2:dra

»

115 » » ,

100

»

>

» 3:dje

100 » » ,

100

»

»

» 4:de

»

133,3 8 » » ;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

c) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl för

export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens

angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse

anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af

den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från

hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver inoch

utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den

hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass

på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej

mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom

kvarnen anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom,

att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt,

än äfven af hans likaledes på tro och heder afgifna och på

nyssnämnda sätt bestyrkta uppgift om den utbytesklass, inom hvilken

mjölet uttagits;

e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen

beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna

till riket införd;

f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är

underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den

utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; skolande

till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån

utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen

bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp,

meddela attest, i hvilken varans utrönta nettovikt jämväl bör angifvas;

dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp

men däremot attestera^ vara hänförligt till annan utbytesklass, restitution

enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan

hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;

g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och bevakats

under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela

attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga

intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

h) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf

finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är

medgifven;

i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och eu,

som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Motion II:

S66.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

målning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,

till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

k) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd,

genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra

hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af

tullkammarens afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å

de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna

spannmålskvantiteter;

dels och under förutsättning af bifall härtill i § 9 mom. 4 b)

respektive § 13 mom. 4 b) i samma författningar skall, i förra fallet,

från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och i det senare, från och med

den 1 december 1911, upptagas i stället för där förekommande hänvisning

till »3 A) b)» en hänvisning till »3 A) d)».

Beträffande chefens för finansdepartementet anförande vid ärendets

föredragning inför Kungl. Maj:t tillåter sig utskottet hänvisa till

det propositionen åtföljande statsrådsprotokoll.

Till bevillningsutskottets behandling hafva jämväl hänvisats två

inom Andra kammaren i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande proposition

väckta motioner, af hvilka dock endast den ena, nr 366, af herr

Rydén, äger omedelbart samband med propositionen.

I sagda motion anför herr Rydén följande:

»Det synes mig af ordalydelsen i den skrifvelse, hvarigenom Riksdagen

år 1888 hos Kungl. Maj:t anmälde sitt beslut att bevilja tullrestitution

å finsiktadt mjöl samt gryn, uppenbart framgå, dels att restitution

å sekunda eller eftermjöl ej i några fall skulle beviljas, dels att

restitution skulle erhållas endast för sådant mjöl, som utvunnits genom

spannmålens hela förmalning inom den fastställda utvinningsprocenten

(för rågmjöl 0—66I 2/''3 % och för hvetemjöl 0—75 %). Denna uppfattning,

som enhälligt delades af 1910 års statsrevisorer, har visserligen af ett

par i saken hörda myndigheter förklarats icke ha vunnit klart uttryck

i tulltaxeunderrättelserna, men Riksdagens vilja torde icke ha förändrats

därigenom att möjligen Kungl. Maj:t illa formulerat eller slarfvigt skrifvit

en lag i ärendet.

Man hade haft rätt att hoppas, att Kungl. Maj:t på grund af statsrevisorernas

anmärkning i saken skulle ha godtgjort tidigare missgrepp

genom att nu föreslå en tydligare formulering, som gåfve verklighet och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 5

helgd åt Riksdagens år 1888 uttalade vilja, men i stället möter oss i

propositionen nr 218 något helt annat. Ifrågavarande proposition afser

i verkligheten att medgifva helt nya rättigheter åt kvarnindustrien genom

att väsentligt utvidga restitutionsrätten. Åtminstone kan icke jag finna

annat än att Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär detta. Hvad

som förut kunnat passera allenast genom slapphet hos vederbörande

ämbetsverk och genom kringgående af Riksdagens vilja och som sålunda

bort genom ett lagförtydligande förhindras, det kommer genom det nu

föreliggande lagförslaget att bli lagligt och tillåtet — en effekt som helt

säkert icke afsetts åtminstone med Riksdagens revisorers anmärkning.

Redan detta borde innebära tillräckliga skäl för ett afslag å ifrågavarande

proposition.

An starkare bli betänkligheterna mot förslaget i fråga, när man

ingår på en granskning af de åtgärder, som föreslås för tillvaratagande

af statsverkets rätt gentemot kvarnindustriidkarne. En värre parodi

på kontroll än den här föreslagna har jag svårt att tänka mig. Hädanefter

skulle kvarnägarnes edliga intyg, att varan är af laglig beskaffenhet,

försvinna. Det egentliga kontrollinstrumentet skulle bli normalprofvet,

som till på köpet icke skall fastställas af någon ansvarig myndighet

utan af tre fullständigt oansvariga personer, af hvilka kvarnägarne

utse den ene. För typens fastställande skulle icke ens fordras enhällighet

af dessa tre oansvarige män — såsom kommissionen föreslagit —

utan kvarnägarnes representant jämte ett af kronans ombud skulle kunna

fastställa typen hurudan de för godt funne. Man häpnar inför den oerhörda

godtrogenhet, som talar ur ett sådant förslag och som alldeles

icke är motiverad af de händelser, som framkallat förevarande proposition.

1

Synnerligen stora betänkligheter synes man ock kunna hysa mot

den föreslagna ordningen att gifva normalprofvet — närmast dess färg

— en så afgörande ställning som kontrollmedel. Enligt hvad fackmän,

senast på grund af experiment i dessa dagar, meddelat, lämnar detta

kontrollsätt i vissa fall mycket otillfredsställande resultat.

Då sålunda det af Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget synes mig

dels alldeles omotiveradt utvidga restitutionsrätten, dels försämra den

kontroll, som afser att tillvarataga statsverkets rätt, tillåter jag mig här

att yrka afslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

I sammanhang härmed får jag vördsamt föreslå, att Riksdagen

afskaffar restitutionsrätten i fråga om mjöl och gryn. De utredningar

angående möjligheten att med ekonomisk fördel exportera sådant mjöl,

som Riksdagen afsett (d. v. s. hela förmalningsprodukten mellan resp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

0—66 2/3 % och 0—75 %), ha aldrig kunnat påvisa, att dylik export är

ekonomiskt fördelaktig. För att exporten skall bli lönande synes fordras,

antingen att restitutionsrätten utvidgas, så att högre restitution beviljas

för mjöl än som svarar mot värdet af den förtullade spannmålen, eller

ock att fusk bedrifves. Då intetdera af alternativen synes vara för

Riksdagen tilltalande, torde ett afskaffande af restitutionsrätten vara det

i saken mest önskvärda och effektiva.

På grund af det anförda får jag sålunda vördsamt hemställa, att

Riksdagen ville besluta

a) att afslå Kungl. Maj:ts proposition nr 218; samt

b) att ur tulltaxeunderrättelserna och förordningen med tulltaxa

den 4 juli 1910 borttaga alla bestämmelser afseende beviljande af restitution

för mjöl och gryn.

Ett bifall till detta yrkande medför ändring af momentbeteckningen

in. m. i vissa delar af ifrågavarande författningar, hvilka bevillningsutskottet

benäget torde föreslå.»

I syfte att för exportindustrin i möjligaste mån undanröja olägenheterna

af tull på artiklar, som användas för framställning af exportvaror,

förekommer sedan gammalt hos oss liksom i alla länder, där tull

åsatts dylika varor, tullrestitution vid utförsel af de förädlade produkterna.

De bestämmelser om tullrestitution, hvarom i förevarande proposition

är fråga, tillkommo genom eller i följd af beslut af 1888 års Riksdag.

Bestämmelserna, sådana de äro affattade i förordningen med tulltaxa den

4 juli 1910, öfverensstämma med de för tiden till den 1 nästkommande

december gällande och äro af följande lydelse:

»Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmärs, medgifves

ock

åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af

följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl af

hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af den

tull, som af honom blifvit eiiagd för eu motsvarande kvantitet direkt

från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid iakttages,

att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram

råg eller korn 66% kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn

66 Va kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:

a) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl eller

gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang

med spannmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af

kvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 7

den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från

hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och

utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den

hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på en

gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af tillverkarens

under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten

bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan är exportörens

egen förmalningsprodukt, samt om varans art och beskaffenhet i öfrigt;

c) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen

beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna

till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån utförseln

sker, skall, efter varans undersökning och nettoviktens utrönande

samt säckarnas tullplombering och bevakning under transporten till och

inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken såsom verifikation

jämte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas hufvudtullkammarens

utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes

stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är med gifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,

som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning

till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln, till

hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom

vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;

börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens

afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter,

som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannm ålskvantiteter.»

Vid tillämpningen af ifrågavarande hittills gällande stadganden i

ämnet har tillgått på följande sätt. Till en början plägade man vid

hvarje ifrågasatt tillämpning häraf infordra skriftligt intyg af sakkunnig

person för afgörande om mjölet vore finsiktadt, men sedan år 1902

har till efterrättelse i berörda hänseende tjänat tid efter annan gifna

standardprof, hvilka sedan år 1904 fastställts af generaltullstyrelsen,

senast år 1907. Emellertid fann sig styrelsen, då under år 1910 behof

af nytt standardprof gjorde sig gällande, föranlåten att hos Kungl.

Maj:t i skrifvelse af den 29 november samma år göra framställning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

om åtgärder för fastställande af sådant prof, med uttalande tillika af

den uppfattning att för framtiden standardprof borde årligen fastställas,

i anledning hvaraf Kungl. Maj:t, bland annat, anbefallde generaltullstyrelsen

att taga i öfvervägande, huruvida icke nya eller ändrade

föreskrifter kunde befinnas nödiga för att betrygga uppnåendet af syftet

med 1888 års Riksdags beslut angående restitution af tull vid export

af finsiktadt mjöl af råg. I afgifvet utlåtande förklarade sig styrelsen

på anförda grunder hafva kommit till den åsikt, att en omarbetning af

ifrågavarande bestämmelser vore af behofvet påkallad och att de nya

bestämmelserna möjligen borde enligt förebild från Tyskland grundas på

principen af olika restitutionsbelopp för olika utbytesklasser.

Under tiden hade Riksdagens år 1910 församlade revisorer i sin

den 30 november samma år afgifna berättelse framställt anmärkning

mot beskaffenheten af 1907 års standardprof å finsiktadt rågmjöl. Revisorerna

hade funnit sig böra fästa Riksdagens synnerliga uppmärksamhet

på det af dem efter verkställda undersökningar utrönta förhållandet,

att beskaffenheten af normalprofvet syntes möjliggöra, att en

kvarnägare utmalde rågen till 60 å 65 procent och behölle produkten

för den inländska marknaden, att han därefter uttoge några procent

blandning af mjöl och eftermjöl och anmälde denna kliblandade produkt

till restitution såsom finsiktadt rågmjöl, för hvilket han sålunda af

svenska tullverket lyfte restitution med ett belopp af 5 kronor 55 öre

för 100 kilogram vid detta mjöls exporterande till utlandet.

Med anledning af hvad sålunda förekommit tillsatte Kungl. Maj:t

den 20 januari innevarande år en kommission, med uppdrag att utreda

huruvida och på hvad sätt bestämmelserna i § 9 mom. 3 A) tulltaxeunderrättelserna

respektive § 13 mom. 3 A) i nådiga förordningen med

tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910 kunde fullständigas

därhän, att desamma tydligt betecknade, antingen hvad med finsiktadt

mjöl afsåges eller huru styrkas skulle, att till utförsel angifvet mjöl

vore finsiktadt;

att utreda, huruvida utöfver nu gällande bestämmelser och de nya

föreskrifter, till hvilkas utfärdande nyssberörda utredning kunde böra föranleda,

ytterligare kontrollbestämmelser till iakttagande af kronans rätt

i förevarande afseende vore erforderliga;

att, under förutsättning att förenämnda utredningar gåfve vid handen,

att på grundvalen af nu gällande stadganden kunde åvägabringas

nya föreskrifter, som, på samma gång de innebure full trygghet för

kronans rätt, icke omöjliggjorde eller väsentligen hämmade utförseln af

mjöl, framlägga förslag till sådana bestämmelser; äfvensom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 9

att, därest ifrågavarande utredningar skulle gifva ett resultat, som

i det ena eller andra afseendet vore motsatt det i föregående punkt

förutsatta, verkställa utredning, huruvida nu gällande lagstiftning i

ämnet, till vinnande af det i samma punkt angifna dubbla syftet, lämpligen

borde helt ersättas af nya bestämmelser, och i sådant fall afgifva

förslag till dylika bestämmelser samt, för den händelse ifrågavarande

syfte på sålunda angifvet sätt icke syntes kunna ernås, afgifva det

yttrande och förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

Denna kommissions betänkande och förslag är det som lagts till

grund för Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Genom den i ärendet förebragta utredningen måste anses styrkt,

att de nu gällande likasom de i tulltaxan af den 4 juli 1910 införda

bestämmelserna om tullrestitution vid utförsel af finsiktadt mjöl äro

otillfredsställande. Å andra sidan gifver emellertid, enligt utskottets

förmenande, utredningen lika tydligt vid handen, att de af 1888 års

Riksdag anförda skäl för medgifvande af tullrestitution vid export af

mjöl icke kunnat till sin giltighet rubbas därigenom att bestämmelserna

i ämnet, sådana de hittills varit affattade, lämnat rum för en tillämpning,

som icke varit af Riksdagen afsedd. Nu lika väl som förut gäller, att

för frambringande af prima mjöl motsvarande det, som af utländska

kvarnar föres i marknaden, man måste blanda vår svenska säd med

utländsk och att sålunda införsel hit af spannmål är nödvändig, äfven

om sådant eljest icke vore erforderligt för att tillgodose vårt konsumtionsbehof.

Med hänsyn till dessa förhållanden måste det fortfarande

anses ligga ej blott i kvarnindustrins utan ock i det svenska jordbrukets

intresse, att utförsel af mjöl kan äga rum; och gäller detta särskild!

under år då skörden här i landet slagit rikligt ut likasom ock då den

inhemska skörden är af dålig beskaffenhet. I bägge fallen är det af

vikt att mjölprodukterna kunna exporteras för att icke försvåra afsättningen

af den inhemska spannmålen och nedtrycka spannmålsprisen på

den inhemska marknaden. Med hänsyn till hvad sålunda anförts anser

utskottet afseende icke böra fästas vid det i herr Rydéns ofvan intagna

motion framställda förslaget att afskaffa all restitution af tull vid utförsel

af mjöl. Utredningen i ämnet gifver visserligen vid handen, att

vederbörligt beaktande af statsverkets intresse i frågan kräfver förändring

af hittillsvarande bestämmelser och dessas tillämpning, men i

motsats mot motionären anser utskottet den nu på grundval af kommissionens

utredning föreslagna förändrade anordningen af restitutionsBihang

till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 30 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

institutet ägnad att behörigen trygga det fiskalisk^ intresset, hvadan

utskottet funnit sig kunna i hufvudsak förorda den kungl. propositionen.

Delvis böra emellertid, enligt utskottets mening, vissa i de vid

kommissionens betänkande fogade två reservationer framhållna synpunkter

äfvensom i ett hänseende hvad i ofvannämnda motion anförts

föranleda ändring i Kungl. Maj:ts förslag.

Hvad först beträffar de bestämmelser, som afse proftypernas fastställande,

hafva emot dessa i de antydda reservationerna likasom ock i

nyssberörda motion framställts anmärkningar, gående ut på att bestämmelserna

icke skulle innebära tillräcklig trygghet för tillvaratagande af

statens rätt. Det synes utskottet, att i fall, då de två af Kungl. Maj:t

tillsatta ledamöterna i proftypskommissionen äro med den tredje, af

kvarnägarnes förening valde ledamoten ense i beslutet om proftyperna,

tillräcklig garanti kan anses föreligga för att statens intresse blifvit

behörigen tillvarataget. Däremot torde de anförda invändningarna förtjäna

afseende i fråga om det fall, att enighet mellan kommissionens

ledamöter icke uppnås. Det kan enligt utskottets åsikt icke anses

betryggande att, därest de bägge af Kungl. Maj:t tillsatta ledamöterna

stå "emot hvarandra, utslaget skall fällas af representanten för det enskilda

intresset. För sådant fall har det synts utskottet, att anmälan om

meningsskiljaktigheten borde göras hos Kungl. Maj:t — hvarom stadgande

torde inflyta i den instruktion, som förutsättes komma att för

kommissionen utfärdas — hvarefter på pröfning af Kungl. Maj:t bör

ankomma, huruvida nya proftyper må anses erforderliga. De förut gällande

proftyperna böra emellertid tillämpas, så länge de icke blifvit mot nya

utbytta.

I detta sammanhang vill utskottet, som i fråga om kontrollens

anordnande delar den till stöd för Kungl. Maj:ts förslag uttalade uppfattningen,

att beteckningen »finsiktadt mjöl» icke är ägnad att användas

bland kontrollbestämmelserna, fästa uppmärksamheten vid det förhållandet,

att, enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst, mjöl, som förmalts till

finare produkt, erhåller en ljusare färg än gröfre, s. k. grusigt mjöl, äfvensom

uttala den förvissningen, att i den väntade instruktionen för proftypskommissionen

behöiig hänsyn kommer att tagas till detta förhållande.

En reservant inom kommissionen har vidare ansett, att för tillvaratagande

af statens intresse det kontrollmedel, som ligger i typprofvet,

borde kompletteras med exportörens på tro och heder afgifna försäkran,

att exportvaran uttagits från början af den utbytesklass, till hvilken den

hör, eller ock att den till kvaliteten icke är underlägsen medelproportionen

af hela utbytet inom samma klass. Chefen för finansdeparte
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 11

mentet liar erinrat, hvad beträffar det förra alternativet, att en sådan

fordran skulle på ett för exporten menligt sätt hindra exportören att

efter de å utländska marknaden växlande fordringarna på förmalningsprodukternas

kvalitet inom de fastställda gränserna för utvinningen

variera utbytesförhållandena. Vidkommande nyssnämnda, såsom andra

alternativ föreslagna försäkran har åter framhållits, att en sådan i

många fall icke skulle kunna afgifvas af en samvetsgrann exportör och

att det ur kontrollsynpunkt läge en fara i att af intygsgifvaren fordra

mera än som under normala förhållanden kunde presteras. Det torde

böra medgifvas, att en inskränkning af exportmöjligheterna enligt det

villkor, som innefattas i det första alternativet, skulle kunna medföra

svårigheter för exporten. Likaledes torde man icke kunna undgå att

erkänna, att den i andra alternativet ifrågasatta försäkran i den föreslagna

formen möjligen kan ingifva betänklighet. Här bör dock icke

vara fråga om annat än ett subjektivt omdöme och, därest fordringen

modifieras i enlighet härmed, synes förberörda betänklighet kunna anses

aflägsnad. Därjämte torde böra medgifvas exportören att, alternativt,

därest varan uttagits från utbytesklassens början, afgifva försäkran

därom. I öfverensstämmelse härmed har utskottet affattat förslaget till

bestämmelser i denna del.

I reservation vid kommissionens betänkande har slutligen, med

hänsyn till det förhållandet att det i handeln förekommande rågsiktsmjölet

i regel vore uppblandadt med hvetemjöl, anförts att, till förekommande

af hvarje misstolkning i författningen, borde ingå uttrycklig

föreskrift därom att exportvara, hvari inginge blandning af olika sädesslag,

icke vore restitutionsberättigad. Om än den affattning, författningsförslaget

i denna del erhållit, måste anses innebära, att dylik

blandning af olika sädesslag icke är medgifven rörande i förslaget afsedd

exportvara, lärer dock, enligt hvad inom utskottet upplysts, en motsatt

uppfattning hafva vunnit uttryck bland kvarnindustriidkare; och har

vid sådant förhållande uttryckligt stadgande i ämnet ansetts böra inflyta.

Den andra af ofvanberörda bägge motioner, nr 067, af herr Jeansson

i Kalmar berör visserligen icke omedelbart den i den kungl. propositionen

afhandlade frågan, men står dock i så nära samband därmed, att äfven

den synts böra bär behandlas. I samma motion har nämligen yrkats,

»att Riksdagen måtte besluta, att under iakttagande af den särskilda

kontroll och de särskilda föreskrifter, som kunna varda bestämda,

restitution medgifves af erlagd tull vid export af sarnmalet rågmjöl.»

Motion II:

367.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Till stöd för detta yrkande har anförts följande:

»Enligt gällande bestämmelser likasom ock enligt det förslag till

ändrad lydelse af samma bestämmelser, som innefattas i Kungl. Majrts

till Riksdagen aflåtna proposition nr 218, är under vissa villkor åt

idkare af kvarnrörelse medgifvet att vid utförsel af vid kvarnen framställd

t mjöl af råg eller hvete erhålla restitution af den tull, som af

honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt från utlandet

införd omalen spannmål af samma slag. De ifrågavarande föreskrifterna

hafva icke afseende å s. k. sammalet rågmjöl. Enligt min mening

torde inga skäl föreligga, hvarför icke ett liknande förhållande borde

kunna äga rum äfven i fråga om mjöl af sistnämnda slag. Export af

dylikt mjöl torde nämligen få anses vara lika berättigad som export

af annat mjöl.

Jag anhåller till en början få erinra, hurusom denna fråga redan

varit föremål för Riksdagens behandling. Vid 1900 års riksdag framställdes

i en inom Andra kammaren väckt motion förslag, att under

iakttagande af de villkor och föreskrifter, som kunde varda bestämda,

restitution måtte medgifvas af erlagd tull vid export af sammalet rågmjöl.

1 motionen hänvisades bland annat till en år 1898 af åtskilliga

kvarnidkare till Kungl. Maj:t ingifven skrift i detta ämne äfvensom

kommerskollegii och generaltullstyrelsens däröfver den 10 mars 1898

gemensamt afgifna underdåniga utlåtande, däri hemställdes, att Kungl.

Maj:t täcktes taga under ompröfning, huruvida icke erforderliga åtgärder

borde vidtagas, i syfte att rätt till tullrestitution vid utförsel af sammalet

rågmjöl kunde medgifvas.

Bevillningsutskottet afgaf utlåtande (nr 8) öfver motionen och

yttrade därvid, att om än genom den föreslagna restitutionen af erlagd

tullafgift vid utförsel af sammalet rågmjöl någon fördel möjligen skulle

kunna beredas den svenska kvarnindustrien, då den bedrefves på orter,

hvarifrån utförsel kan äga rum, ansåge sig dock utskottet med anledning

af de olägenheter, som rubbningar i nu gällande tullagstiftning rörande

spannmål kunde medföra, icke böra tillstyrka bifall till ifrågavarande

förslag.

Riksdagen följde bevillningsutskottet och afslog motionen. Redan

vid 1901 års riksdag återupptogs frågan, denna gång i motioner inom

båda kamrarna. Bevillningsutskottet, som afgaf utlåtande (nr 28), ansåg

nödigt att erhålla utredning om bland annat villkoren och sättet för

medgifvande af den ifrågasatta restitutionen, under förutsättning att

statsverkets rätt därvid måtte vederbörligen blifva tillgodosedd; och under

erinran om ofvan omförmälda, af kommerskollegium och generaltull
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 13

styrelsen afgifna utlåtande begärde och erhöll utskottet dylik utredning

från förenämnda två ämbetsverk. Ämbetsverken anförde därvid, att

sedan ämbetsverken förra gången yttrat sig icke något förekommit, som

kunde gifva anledning till andra bestämmelser för medgifvande af den

ifrågasätta restitutionen än dem, som funnes i sistnämnda utlåtande angifna,

och att till följd häraf ämbetsverken fortfarande ansåge, att därest

Riksdagen beslöte, att dylik restitution finge åtnjutas, densamma torde

med tillgodoseende af statsverkets rätt kunna medgifvas under de villkor

och på sätt, som i utlåtandet af den 10 mars 1898 funnes närmare omförmälda.

Framställningen blef sedermera af utskottet tillstyrkt, men i enlighet

med åtskilliga reservanters yrkanden afslogos motionerna af Riksdagen.

b rågan om restitution af tull för sammalet mjöl har varit föremål

för öfverläggning inom den af Kungl. Magt tillsatta kommission,

hvars betänkande ligger till grund för den vid årets Riksdag framlagda

propositionen.

Af kommissionens betänkande, som intagits i den kungl. propositionen,

inhämtas nämligen, att ledamoten professor Klason verkställt

utredning och undersökning rörande möjligheten af restitution för sammalet

mjöl (sid. Öl—63 propositionen).

Anledningen till att kommissionen ej i sitt förslag upptagit frågan

torde uteslutande vara att söka i den omständigheten, att det förklarades

ligga utom det kommissionen lämnade uppdraget att framkomma med

förslag i ämnet.

Jag har redan framhållit, hurusom export af sammalet rågmjöl

äger samma berättigande som export af annat mjöl. Såsom erinrades

redan vid sakens behandling år 1901, då bevillningsutskottet fann sig

hora tillstyrka ett förslag i förevarande syfte, kan här icke sägas vara

Råga om ett enbart kvarnintresse utan snarare och i än högre grad

ett jordbrukarintresse. I detta afseende bör ihågkommas, hurusom i vissa

trakter af vårt land odlas s. k. lätt råg, hvilken ej lämpar sig till

förmalning af siktade mjölsorter eller sådana, som mest förbrukas å

den svenska marknaden. Då kvarnägarna alltså icke alltid hafva tillräcklig

användning för nämnda slags råg, är det uppenbart, att svårigheter

möta för jordbrukaren att sälja rågen. Detta framträder i ännu

högre grad sådana år, då i följd af ogynnsamma bärgningsförhållanden

rågen ej lämnar fullgodt mjöl. Den naturliga följden häraf blir då den,

att rågen icke kan användas annat än till sammalet mjöl. Afsättningen

häraf bär emellertid, som kandi, år efter år minskats. Under sådana

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

förhållanden och då kvarnägarna i brist på afsättningsmöjligheter ej

kunna köpa varan, nödgas jordbrukaren använda den såsom kreatursfoder.

För att nu råda bot på dessa förhållanden synas möjligheter till

export böra beredas, hvarigenom ock goda tillfällen till afsättning skulle

erhållas — såsom redan vid föregående tillfällen framhållits — företrädesvis

i Finland, där sammalet rågmjöl i större omfattning förbrukas. Det får

icke heller förbises, att export af sammalet rågmjöl kan ske snart sagdt

från hvarje liten kvarn vid kusten, enär tillfälle ju alltid finnes att

importera motsvarande kvantum rysk råg.

Hvad angår nu gällande likasom de föreslagna restitutionsföreskrifterna,

torde desamma knappast komma andra än de större kvarnägarna

till godo, Indika med utsikt till framgång kunna upptaga täflan

på världsmarknaden. Det lärer alltså med fog kunna påstås, att ett

utsträckande, på sätt ofvan blifvit antvdt, af rätten till restitution skulle

komma att i väsentlig man tillgodose ett allmänt intresse. För genomförande

af ett förslag i dylik riktning kräfves naturligen, att man tillser,

att det kan ske utan äfventyrande af statsverkets rätt.

Af professor Klasons förut omförmälda utredning framgår, att

restitution af tull för ifrågavarande slags mjöl ej torde vara möjlig, med

mindre tillverkningen sättes i permanent kontroll af tullverket. Härutinnan

lära några svårigheter ej möta med hänsyn till det enkla förmalningssätt,

som användes vid beredning af sammalet mjöl och som gör, att

man med lätthet kan följa den väg, varan passerar. Detta i motsats

till hvad fallet är med de finsiktade mjölsorterna, livilkas tillverkningssätt

är synnerligen inveckladt, i följd hvaraf sådan kontroll, som här

skulle komma i fråga, visat sig ej kunna genomföras.

Det förtjänar slutligen anmärkas, att man i Tyskland i det afseende,

hvarom här är fråga, skilt på sammalet och finsiktadt mjöl. I fråga om

det förra fastställes utbytesprocenten för hvarje särskild fabrik af vederbörande

myndighet eller, därest på innehafvarens begäran fabriken ställes

under fortvarande kontroll från tullverket, efter det vid form alningen

utrönta verkliga utbytet.»

Med fullt beaktande af de skäl, som kunna anses tala för bestämmelser

i det syfte, motionen afser, har utskottet dock icke kunnat finna

denna fråga så utredd, att den nu skulle kunna af Riksdagen definitivt

ordnas. Något utarbetadt förslag till bestämmelser i ämnet föreligger

icke, och har vid sådant förhållande motionen icke synts kunna i

vidare mån vinna beaktande, än att en begäran om frågans närmare

utredning torde böra till Kungl. Maj:t aflåtas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, nr 218, och med afslag å

herr Rydéns motion, II: 366, måtte besluta, att

dels § 9 mom. 3 A) i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör samt § 13 mom. 3 A)

i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910 skola,

det förra stadgandet, från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och det

senare, från och med den dag, då förordningen den 4 juli 1910 kan

komma att träda i tillämpning, erhålla följande ändrade lydelse:

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, inedgifves

ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af

vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den tull,

som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt från

utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:

a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas för

någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningsprodukter,

nämligen:

lista klassen

2:dra „

3:dje „

rågmjöl

...................... 0 till och med 60 procent,

.......... öfver 60 „ „ „ 66 V3 „

....................... 0 ii n ii 66 73 ,,

hvetemjöl

lista klassen

2:dra „

3:dje ,,

4:de

ii

.......... 0 till och med 45 procent,

öfver 45 „ „ „ 70

öfver 70 „ „ „ 75

........... 0 ,, ,, ,, t 5

ii

ii

ii

skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje

års höst fastställas af en kommission, bestående af tre personer, utsedda

två af Konungen och en af kvarnägarnas sammanslutning, med iakttagande

vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta hela

utbytet från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent,

hviika proftyper skola lända till efterrättelse under ett år, räknadt från

och med den 15 november, eller, därest icke nya proftyper inom denna

tids utgång hunnit tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

sådant skett; ankommande på pröfning af Konungen, huruvida, i händelse

kommissionens beslut icke varit enhälligt, de af flertalet ledamöter

inom kommissionen fastställda proftyper böra blifva gällande;

b) att vid restitutionens beräknande motsvara:

60

kilogram rågmjöl

af lista

utbytesklassen

93 V*

kilogram

råg,

6 2 f

77

77

„ 2:dra

77

6 2/s

77

77 7

66 7.

77

77

„ 3:dje

77

100

77

77 7

45

77

hvetemjöl

„ lista

77

66 V*

77

hvete,

25

77

77

„ 2:dra

77

28 a/i

77

77 7

5

77

77

„ 3:dje

V

5

77

77 7

75

>7

77

„ 4:de

77

100

77

77 5

eller

alltså

100

kilogram rågmjöl af

lista utbytesklassen ...

155,55

kilogram råg,

100

77

77 77

2 idra

77

100

77

77 7

100

77

77 # 77

3:dje

77

150

77

77 7

100

77

hvetemjöl „

lista

77

147,22

77

hvete,

100

77

77 77

2: dra

77

115

77

77 1

100

;7

77 77

3:dje

77

100

77

77 7

100

77

77 77

4:de

77

133,33

77

77

c) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl för

export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens

angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse

anmäles; skolande införseln af den ornalna och utförseln af den förmalna

spannmålen äga ruin vid en och samma tullplats, från hvilken,

därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln

jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den hufvudtullkammare,

under hvilken tullplatsen lyder;

d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass

på eu gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej

mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och åt två inom kvarnen

anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till

utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt, än äfven

af hans likaledes på tro och heder afgifna och på nyssnämnda sätt bestyrkta

uppgift dels om den utbytesklass, inom hvilken mjölet uttagits, dels

ock att mjölet är uttaget antingen från början af den angifna utbytesklassen

eller ock att detsamma, enligt exportörens och vittnenas öfvertygelse, icke är

underlägset medelproportionen af hela utbytet inom samma klass;

e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 17

beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna

till riket införd;

f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är

underlägset den vid utförsel tillfäll et gällande proftyp å mjöl af den

utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; skolande

till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån

utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen

bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp, meddela

attest, i hvilken varans utrönta nettovikt jämväl bör angifvas;

dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp

men däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitution

enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan

hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;

g) atl i det till utförsel angifna mjölet icke ingår blandning af olika

sädesslag ;

h) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och bevakats

under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela

attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga

intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

i) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna parapraf finnes

stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

k) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,

som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning

till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,

till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

lj att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom

vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;

börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens

afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de

tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter;
dels

ock under förutsättning af bifall härtill i § 9 mom. 4 b) respektive

§ 13 mom. 4 b) i samma författningar skall, i förra fallet, från den

dag Kungl. Maj:t bestämmer, och i det senare, från och med den dag,

då förordningen den 4 juli 1910 kan komma att träda i tillämpning, upptagas

i stället för där förekommande hänvisning till »3 A) b)» en hänvisning

till »3 A) d)»;

Bihang till ltiksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 30 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

2) att Riksdagen, i anledning af herr Jeanssons

motion, II: 367, ville i skrifvelse till Kungl. Magt

anhålla, att Kungl. Magt måtte låta utreda, huruvida

och under hvilka villkor vid export af sammanmalet

rågmjöl restitution af den för motsvarande kvantitet

från utlandet införd omalen råg erlagda tull må böra

medgifvas, äfvensom för Riksdagen framlägga det förslag,

som af en sådan utredning må föranledas.

Stockholm den 16 maj 1911.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Reservation

vid punkt 2) i utskottets hemställan:

af herrar K. G. Karlsson, Boman, Kvarnzelius, Olofsson, Janson i

Bråten, Eriksson i Grängesberg och Larsson i Klagstorp, hvilka yrkat

afslag å herr Jeanssons i Kalmar motion, II: 367.

Herrar friherre Beck-Friis, Bromée i Billsta, Nilsson i Bonarp och

Röing, hafva anhållit få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen

af detta ärende inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:182 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Majds proposition angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 A) i tulltaxemderrättelserna samt § 13 mom. 3 A), i föro s. 1 i texten