Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36

1911-05-19 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1911:36, Bevillningsutskottets betänkande Nr 36

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 maj 1911 kl. 5 e. m.

Betänkande, i fråga om dels särskild afgift för brännvin, som tillverkas

vid bränneri under Hd, då vissa utländska råämnen

där användas, dels ock särskild skatt å dylika

ämnen, använda vid tillverkning af stärkelse.

Under åberopande af utdrag af statsrådsprotokollet för finansärenden

för den 17 februari 1911 bär Kungl. Majrt i proposition nr 90

af samma dag föreslagit Riksdagen

att besluta, att från och med den dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes,

dels de i 3, 8, 13 och 33 §§ i förordningen angående tillverkning

af brännvin den 11 oktober 1907 meddelade föreskrifter angående

användning af majs för brännvinstillverkning samt särskild afgift för

brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes,

skola gälla jämväl maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,

utländska ämnen samt brännvin, som tillverkas vid bränneri under

tid, då maniokarot eller andra ämnen af omförmälda slag där användas,

dels ock förordningen angående särskild skatt å majs, använd

vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908 skall äga tillämpning å

maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen,

använda vid sådan tillverkning.

Beträffande innehållet i det åberopade statsrådsprotokollet anhåller

utskottet att få hänvisa till propositionen.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 35 Höft. (Nr 36.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

I anledning af beörda proposition hafva inom Riksdagen väckts

två lika lydande motioner, den ena, nr I: 98, inom Första kammaren

af - herr Nilsson och den andra, nr II: 330, inom Andra kammaren

af herr Jönsson i Boa, varande i dessa motioner föreslaget Riksdagen

»att besluta dels sådan ändring i 13 § i förordningen angående tillverkning

af brännvin, att för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där

majs, utländsk potatis, maniokarot eller andra väsentligen lika stärkelserika

utländska produkter inmäskas, måtte tillverkaren påföras en särskild

afgift af 10 öre för hvarje beskattningsbar liter af normalstyrka samt

öfriga ändringar i förordningen angående tillverkningen af brännvin,

som däraf kunna nödvändiggöras, och dels sådan ändring i förordningen

angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse,

att vid användning af majs, utländsk potatis, maniokarot och andra

väsentligen lika stärkelserika utländska produkter, för dessa erlägges

en särskild afgift af 10 öre per kilogram».

Till stöd för det framställda yrkandet hafva motionärerna användt

följande motivering:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 90 föreslås, att Riksdagen ville

besluta att den särskilda afgift, som nu utgår för brännvin tillverkadt

af majs, jämväl skulle gälla för maniokarot och andra väsentligen lika

stärkelserika utländska ämnen.

Bestämmandet af denna särskilda afgifts storlek har Kungl. Maj:t

tydligen grundat på från kontroll styrelsen lämnade uppgifter. Utan att

vilja förringa värdet af dessa uppgifter vill jag dock angående desamma

tillåta mig följande erinra/!:

Ifrån kontrollstyrelsen lämnade uppgifter har uppdragits jämförelser

mellan tillverkning af brännvin från majs, maniokarot och potatis,

ur hvilka jämförelser det framgår, att materialpriset för brännvin, tillverkadt

af:

potatis utgör 19,6 öre per liter af normalstyrka

maniokarot ,, 16,4 „ „ „ „ „

majs ,, 17,6 . ,, ,, ,,. ,, ,,

I kontroll styrelsens beräkningar har ej någon hänsyn tagits vare

sig till svinn eller röta å potatisen.

Om man lägger verkliga siffror till grund, hämtade från ett normalt

skött bränneris böcker, finner man, att för brännvin, tillverkadt af:

potatis, efter samma pris å denna vara, som kontrollstyrelsen därå

uppgifver, kronor 2,6 6 per hektoliter, utgör själfkostnadspriset 23,5 9 5

öre per liter af normalstyrka (se bil. I);

maniokarot, hvarå det pris, hvartill varan senast inköpts, utgör

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

cirka 97 mark per 1,000 kilogram, blir själfkostnadspriset 16,5 8 0 öre

per liter af normalstyrka (se bil. II);

majs, hvars pris kronor 6,2 5 är beräknadt för skadad vara excl. tull,

enär den nu gällande tullsatsen upphör den 1 instundande december,

utgör själfkostnadspriset 14,5 5 9 öre per liter af normalstyrka (se bil. III).

Då det icke från någon synpunkt med berättigadt intresse kan

vara önskvärdt, att brännvin eller stärkelse tillverkas af utländska produkter,

utan dessa handteringaf i hufvudsak böra vara afnämare för den

inhemska potatisodlingen i den mån den icke kan konsumeras, så synes

mig ett fullt verksamt skydd däremot böra åvägabringas.»

De i motionen omförmälda bilagorna äro af följande lydelse:

''»Bil. I.

Tablå öfver fem månaders tillverkning vid ett mindre bränneri.

Debet.

Råprodukter:

25,000 kg. 6:rad. kom å 14: —............................ kr. 3,500: —

56,250 „ blandsäd. „ 12: —............................ „ 6,750: —

16,875 hl. potatis „ 2:5 6............................ „ 43,200: —

5 % svinn å potatis................................................ „ 2,160: — kr. 55,610: —

Ränta å brännerianläggningen, 6 % å kr. 50,000................................ „ 3,000: —

Fabrikationskostnader :

Pressjäst.................................................................... kr. 50: —

3,750 hl. stenkol å 1: so........................................ „ 5,625: —

Nyanskaffning och utensilier å kr. 15: — pr dag „ 1,875: —

Arbetspersonal:

6 st. arbetare i bränneriet, incl. brännmästare!! „ 2,625: —

2 st. extra arbetare................................................ ,, 750: — n 10,925: —

Kronor 69,535: —

Kredit.

Utbyte:

275,437,5 liter 50 % brännvin å 23,5 9 5 öre

1,514,906,2 „ drank å 0,3 öre ......................

...... kr. 64,990: 2 8.

...... „ 4,544: 7 2.

Kronor 69,535: —

Utbyte, beräknadt pr 100 kg. spannmål och hektoliter potatis:

60 liter brännvin från 100 kg. korn .................................................... 15,000: —

55 „ „ „ 100 „ blandsäd ............................................ 30,937,5

0,8 liter x 17 % — 13,6 liter pr hl. å 16,875 hl. potatis ........... 229,500: —

Liter 50 % 275,437,6

Fabrikationskostnaderna utgöra 3,9 6 6 öre pr liter 50 %.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Bil IT.

Tablå, visande eu fem-månaders tillverkning.

Upprättad med ledning af 2:ne vid Ödåkra år 1909 gjorda försöksbrämiingar

af tillsammans 2,980 kg. maniokarot.

Debet.

— pr 1,000 kg

Råprodukter:

72,500 kg. 6:rad. korn ä 14

297,500 „ maniokarot „ 92

2 % svinn å maniokarot

Ränta å brännerianläggningen, 6 % å kr. 50,000:

Fdbrikationskostnader :

Pressjäst ............................................................

3,750 hl. kol å 1: so ......

pr dac

1,875

Nyanskaffning och utensilier å kr. 15:

Arbetspersonal:

6 st. arbetare i bränneriet, incl. brännmästaren kr. 2,625: —

kr. 10,150: —

„ 27,370: —

» 547: *<>• kr. 38,067: 40.

........................ „ 3,000: —

kr. 50

„ 5,625

2 st. extra arbetare

750: —

10,925:

Utbyte:

Kredit.

283,285 liter 50 % brännvin å 16,580 öre

1,675,000 „ drank å 0,3 öre .......................

Utbyte beräknadt pr 100 kg.:

60 liter brännvin från 100 kg. korn ..........

80,6 „ „ „ 100 „ maniokarot

Kronor 51,992: 4o.

....... kr. 46,967: 4o.

....... „ 5,025: —

Kronor 51,992: 40.

43,500

239,785

Liter 50 % 283,285

Fabrikationskostnaderna utgöra 3,8 5 7 öre pr liter 50 %.

Bil. III.

Tablå öfver fem månaders tillverkning vid ett mindre bränneri.

Råprodukter: Debet.

25,000 kg. 6:rad. kom å 14: —..........................

56,250 „ blandsäd „ 12: —...........................

356,250 ,, majs „ 6: 2 5...........................

2 % svinn å majs ..................................................

Ränta å brännerianläggningen, 6 % å kr. 50,000: —

Fdbrikationskostnader:

Pressjäst ..................................................................

3,750 hl. kol å 1: 50................................................ „

Nyanskaffning och utensilier å kr. 15: — pr dag „

Arbetspersonal:

6 st. arbetare i bränneriet, incl. brännmästaren „

kr. 3,500: —

„ 6,750: -

„ 22,265:63.

»_ 445: 3i. kr. 32,960:9 4.

......................... „ 3,000: —

kr.

50

5,625

1,875

2,625:

10,175:

Kronor 46,135: 94.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 5

''te: Kredit.

284,625 liter 50 % brännvin å 14,559 öre ................................ kr. 41,439: 63.

1.565,487,5 „ drank å 0,3 öre .................................................... „ 4,696:3i.

Kronor 46,135: 9 4.

Utbyte beräknadt pr 100 kg. spannmål och majs:

60 liter brännvin från 100 kg. korn .................................................... 15,000: —

55 „ „ „ 100 „ blandsäd ............................................ 30,937,5

67 „ „ „ 100 ,, majs .................................................... 238,687,5

Liter 50 % 284,625: —

Fabrikationskostnadema utgöra 3,7 5 7 öre pr liter 50 %.»

Såsom af motionerna framgår afse dessa dels i likhet med den

kungl. propositionen likställighet vid ifrågavarande beskattning mellan

å ena sidan majs samt å andra sidan maniokarot och andra väsentligen

lika stärkelserika, utländska ämnen, dels införande af särskild skatt å

utländsk potatis, använd vid tillverkning af stärkelse, dels ock slutligen

höjning såväl af den särskilda afgiften för brännvin, tillverkadt vid

bränneri under tid, då berörda särskilda råmaterialier där användas, som

ock af den särskilda skatten vid stärkelse tillverkningen. Gällande bestämmelser

om dessa utgifter återfinnas i fråga om brännvin i 13 §

4 mom. i förordningen angående tillverkning af brännvin den 11 oktober

1907 och i fråga om stärkelse i 2 § af förordningen angående särskild

skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908.

Ifrågavarande författningsrum äga följande lydelse, nämligen

13 § 4 mom. i brännvinstillverkningsförordningen:

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då jämlikt

anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller utländsk potatis där användes

för brännvinstillverkning, skall tillverkaren påföras eu särskild afgift af

5 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis till länsstyrelsen,

dock hvarje gång för minst 10,000 liter; för mycket erlagd

afgift restitueras efter tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren

gjord framställning.

samt 2 § i stärkelseskatteförordningen:

För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, skall erläggas

en särskild skatt med fem öre för hvarje kilogram, dock att skatt skall

erläggas för minst femhundra kilogram majs i medeltal för hvarje helgfritt

dygn af den tid, under hvilken majsafverkning på grund af tillståndsbevis

må äga rum.

Mot det af Kungl. Maj:t föreslagna likställandet i skatteafseende

vid brännvins- och stärkelsetillverkning af maniokarot och andx-a väsent
-

UMottet.

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

ligen lika stärkelserika, utländska ämnen med majs har utskottet icke

funnit någon egentlig anledning till erinran. Utskottet, som förutsätter,

att med förslaget icke afses annat än, på sätt Riksdagen i sin till Kungl.

Maj:t nästlidna år aflåtna skrifvelse angående skatt å maniokaroten m. fl.

vegetabilier antydde, sådana med maniokaroten väsentligen lika stärkelserika,

utländska ämnen, som åtnjuta tullfrihet, föreställer sig emellertid,

att detta bör i fråga om stärkelseberedningen uttryckligen angifvas till

förekommande af att ifrågavarande bestämmelser kunde komma att

tillämpas exempelvis på hvete och ris. Något liknande behof af förtydligande

lärer väl i afseende å brännvinstillverkningen praktiskt sedt

knappast förefinnas.

Hvad härefter beträffar den höjning af skattesatserna, som af

motionärerna föreslagits, hvilken höjning skulle innefatta en fördubbling

af de nuvarande satserna, må erinras, hurusom när år 1907 tullen å

majs nedsattes från 3 kronor 70 öre till 1 krona 50 öre per 100 kilogram,

Riksdagen samtidigt beslöt, att den redan förut fastställda men

då ännu ej tillämpade särskilda afgiften för brännvin, tillverkadt vid

bränneri under tid, då majs där användes för brännvinstillverkning,

nämligen 5 öre för hvarje liter brännvin, skulle börja tillämpas från

och med samma dag, som den nedsatta majstullen trädde i kraft. Med

anledning af ifrågavarande tullnedsättning infördes ock skatten å majs

vid stärkelsetillverkningen. Nu kommer emellertid i enlighet med Riksdagens

förra året fattade beslut majstullen att fullständigt bortfalla från

och med den 1 nästkommande december. Majsens konkurrensförmåga

med den inhemska potatisen inom berörda tillverkningsgrenar måste i

följd däraf ökas; och med afseende därå synes det påkalladt att något

höja ifrågavarande afgifter. Att på sätt motionärerna föreslagit fördubbla

dem torde dock icke vara erforderligt, utan torde förhöjningarna

kunna stanna vid en något lägre siffra; och vill utskottet i

sådant hänseende såväl i fråga om brännvins- som stärkelsetillverkningen

förorda skattesatser af 8 öre respektive per liter och per kilogram.

Hvad slutligen angår det i motionerna framställda yrkandet, att

utländsk potatis, använd vid stärkelsetillverkning, måtte åsättas skatt,

innefattar detta ett af Riksdagen redan tidigare med styrka framfördt

önskemål, som dock ännu icke kunnat förverkligas. I samband med

begäran om utredning och förslag angående skatt å fin stärkelse, tillverkad

äf majs, gjorde 1907 års Riksdag enahanda framställning hos

Kungl. Maj:t beti’äffande fin stärkelse, tillverkad af utländsk potatis. Vid

framläggandet för Riksdagen påföljande år af förslag i det förra hänseendet

förklarades i den kungl. propositionen, att Riksdagens hem
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 7

ställan om åsättande af skatt å fin stärkelse, tillverkad af utländsk

potatis, icke kunnat komma till vidare behandling, så länge gällande

handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket ägde bestånd, enär denna

icke syntes medgifva vidtagande af en sådan beskattningsåtgärd. Då

sedermera Riksdagen hos Kungl. Maj:t anmälde sitt beslut om antagandet

af förordningen angående skatten å majsstärkelse, uttalade Riksdagen, att

medelst det antagna förslaget det ökade skydd, som Riksdagen afsett

att bereda den inhemska potatisodlingen, endast delvis vunnits. Riksdagen^

ansåge sig därför böra såsom ett ännu kvarstående önskemål

framhålla, att så snart ske kunde äfven den utländska potatisen gjordes

till föremål för motsvarande beskattning, som blifvit vidtagen i fråga

om majs.

Det hinder, som sålunda legat i vägen för skattläggande af utländsk

potatis, använd vid stärkelseberedningen, torde emellertid nu vara

undanröjdt, sedan, i den af Riksdagen nyligen godkända nya handelsoch

sjöfartstraktaten med Tyska riket, Sverige, på sätt framgår af den

i slutprotokollet till traktaten intagna tilläggsbestämmelsen till artikeln

9, förbehållit sig rätt att med eu särskild skatt belägga stärkelse, som

är beredd af utländska råämnen. Något formligt förslag till bestämmelser

i ämnet föreligger emellertid icke till utskottets granskning; och utskottet

har vid sådant förhållande så mycket mindre ansett sig böra

ifrågasätta, att positivt beslut i frågan borde fattas redan vid innevarande

riksdag, som, under förutsättning att förslag från Kungl. Maj:t

kan vara att motse till nästkommande riksdag, någon större olägenhet

åt ett dylikt uppskof med frågans lösning icke kan vara att befara,

då ju dock den nuvarande tyska traktaten icke upphör att gälla förrän

den 1 nästkommande december.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

l:o) att Riksdagen ville, i anledning af Kungl.

Maj:ts förevarande proposition nr 90,

besluta, att från och med den dag, som af Kungl.

Maj:t bestämmes,

dels de i 3, 8, 13 och 33 §§ i förordningen angående

tillverkning af brännvin den 11 oktober 1907

meddelade föreskrifter angående användning af majs

för brännvinstillverkning samt särskild afgift för brännvin,

som tillverkas vid bränneri under tid, då majs

diir användes, skola gälla jämväl maniokarot och andra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen samt

brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då

maniokarot eller andra ämnen af omförmälda slag där

användas,

dels ock förordningen angående särskild skatt å

majs, använd vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars

1908 skall äga tillämpning å maniokarot och andra

väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen,

använda vid sådan tillverkning;

2:6) att Riksdagen måtte, i anledning af motionerna

1: 98 af herr Nilsson och II: 330 af herr

Jönsson i Boa,

besluta, att från och med den dag, som af Ivungl.

Maj:t bestämmes,

dels 13 § i förordningen angående tillverkning

af brännvin den 11 oktober 1907 skall erhålla följande

förändrade lydelse:

13 §.

1. Har —--tillverkning.

2. Har---liter.

3. De — — — afgifterna.

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under

tid, då jämlikt anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller

utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning,

skall tillverkaren påföras en särskild afgift åt

8 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis

till länsstyrelsen, dock hvarje gång för minst

10,000 liter; för mycket erlagd afgift restitueras efter

tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren

gjord framställning.

5. Hvad---riket.

dels 2 § i förordningen angående särskild skatt

å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, den 6

mars 1908 skall erhålla följande förändrade lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36,

9

2 §•

För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse,

skall . erläggas en särskild skatt med åtta öre

för hvarje kilogram, dock att skatt skall erläggas för

minst femhundra kilogram majs i medeltal för hvarje

helgfritt dygn af den tid, under hvilken maj Bäfver kning

på grund af tillståndsbevis må äga rum.

samt

3:o) att motionerna 1: 98 och II: 330 i hvad de

icke äro besvarade genom hvad utskottet här ofvan

hemställt icke för närvarande må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 maj 1911.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Reservation

vid _ punkten 2:6) af herrar Bromée i Billsta, Kvarnzélius, Beting,

Eriksson i Grängesberg och Wilson, hvilka anfört:

. Kungl. Maj: t icke föreslagit någon förhöjning af skatten för

majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, och icke heller motionärerna

förebragt någon som helst motivering för nödvändigheten af

sitt yrkande, hafva vi icke kunnat biträda utskottets förslag i hvad det

afser ändring af 2 § i förordningen angående särskild skatt å majs,

anvand vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908, utan hafva vi

ansett, att utskottets hemställan under punkten 2:6) bort hafva följande

lydelse: J

2:o) att Riksdagen måtte, i anledning af motionerna

1: 98 af herr Nilsson och II: 330 af herr Jönsson

i Boa,

besluta, att från och med den dag, som af Kungl.

Maj:t bestämmes, 13 § i förordningen angående tillBihang

till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

verkning af brännvin den 11 oktober 1907 skall erhålla

följande förändrade lydelse:

13 §.

1. Har---tillverkning.

2. Har — — — liter.

3. De — — — afgifterna.

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under

tid, då jämlikt anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller

utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning,

skall tillverkaren påföras en särskild afgift af

8 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis

till länsstyrelsen, dock hvarje gång för minst

10,000 liter; för mycket erlagd afgift restitueras efter

tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren

gjord framställning.

5. Hvad — — — riket.

Härjämte har herr K. G. Karlsson begärt få antecknadt, att han

på grund af fullgörande af annat offentligt uppdrag varit hindrad deltaga

i den slutliga behandlingen af detta betänkande.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:201 Riksdagens skrifvelse Nr 201 s. 1 i texten