Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 5 § i lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer den 25 juni 1909.

1911-02-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1911:2, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 5 § i lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer den 25 juni 1909.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Sr 2.

Ankom till Riksdagens kansli den 21 februari 1911 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

tillägg till 5 § i lagen angående folkskoleväsendet i

vissa städer den 25 juni 1909.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 157, har herr Sandström hemställt, att Riksdagen måtte

för sin del besluta, att till § 5 i lagen om folkskoleväsendet i vissa

städer skall fogas följande tilläggsbestämmelse:

»Grift kvinna vare ej på den grund, att hon står under mannens

målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag, hvarom nu är fråga.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»I kungl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd, § 24, stadgas såsom villkor för valbarhet till

ledamot i kyrkoråd eller skolråd bland annat, att man skall råda öfver

sig och sitt gods. För att genom denna bestämmelse gift kvinna icke

må blifva utesluten från valbarhet är tillika föreskrifvet, att gift kvinna,

som är röstberättigad, icke på den grund, att hon står under mannens

målsmanskap, är obehörig att utöfva ifrågavarande uppdrag.

Motsvarande bestämmelser återfinnas i kungl. förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm, i kungl. förordningen

om kommunalstyrelse på landet beträffande valbarhet till ordförande

och vice ordförande i kommunalstämma samt ledamot af kommunalfullmäktige

och kommunalnämnd samt i kungl. förordningarna om

kommunalstyrelse i stad och om kommunalstyrelse i Stockholm beträffande

valbarhet till stadsfullmäktig.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 3 Sami. 1 Afd. 2 Höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

I lagen af den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa

städer § 5 finnes likaledes bland villkoren för valbarhet till ledamot eller

suppleant i folkskolestyrelse upptaget fordran, att man råder öfver sig

och sitt gods, men däremot saknas den i öfriga ofvan åberopade författningar

förekommande tilläggsbestämmelsen i fråga om gift kvinna.

Det är sålunda efter lagens ordalydelse tvifvelaktigt, huruvida gift

kvinna, som står under mannens målsmanskap, är valbar till ledamot

eller suppleant i folkskolestyrelse. Att det varit lagstiftarens mening

att utesluta dylik kvinna från valbarhet, låter sig näppeligen antagas.

Ingenting i lagens motiver och tillkomsthistoria tyder, såvidt jag kunnat

finna, på en dylik afsikt. Och frånsedt det förhållandet, att gift kvinna,

som själf har barn, torde med hänsyn till erfarenhet och intresse vara

företrädesvis lämplig såsom ledamot af folkskolestyrelsen, saknas hvarje

förnuftig anledning att medgifva gift kvinna valbarhet till skolråd, men

förvägra henne sådan till den folkskolestyrelse, som i de städer, där

lagen af den 25 juni 1909 kommit till tillämpning, öfvertagit skolrådets

uppgifter.

Uteslutandet i sistnämnda lag af tilläggsbestämmelsen om gift

kvinnas valbarhet torde alltså hafva berott antingen därpå, att den ansetts

obehöflig — i det man måhända utgått från det antagande, att gift

kvinna, utan hinder af mannens målsmanskap, bör anses råda öfver sig

och sitt gods — eller, såsom mera sannolikt är, på förbiseende. Orsaken

må hafva varit den ena eller den andra, så har därigenom uppstått en

bristfällighet eller otydlighet i lag’en, som är ätfuad att medföra de allvarligaste

olägenheter vid dess tillämpning. Det har också under det

år, lagen varit i kraft, flerstädes visat sig, att man icke vågat vid val

af folkskolestyrelse å röstsedeln upptaga gifta kvinnor, som skulle varit

för uppdraget synnerligen väl skickade, af fruktan att fa hela röstsedeln

förklarad ogiltig.

Vid sådant förhållande, och då det dessutom i och för sig måste

vara lämpligt, att ifrågavarande valbarhetsbestämmelse i lagen om folkskoleväsendet

i vissa städer bringas till full öfverensstämmelse med motsvarande

bestämmelse i öfriga kommunala författningar, synes det mig

angeläget, att den tilläggsbestämmelse, som sistnämnda författningar

innehålla i fråga om gift kvinnas valbarhet, införes jämväl i förstnämnda

lag.»

Till det statsrådsprotokoll, som är bifogadt kungl. propositionen

vid 1909 års riksdag med förslag till lag angående folkskoleväsendet i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

3

vissa städer, har föredragande departementschefen rörande § 5 i detta

lagförslag anfört:

»Hvad beträffar de gjorda anmärkningarna mot de sakkunniges

förslag i fråga om valbarhet till ledamot af skolstyrelsen, så torde det

icke kunna förnekas, att det naturliga vore, att åtminstone samma omständigheter,

som grunda obehörighet att vara stadsfullmäktig, ägde

motsvarande inverkan i afseende å ledamotskap af folkskolestyrelse. De

sakkunniges förslag i donna del är emellertid affattadt i öfverensstämmelse

med den lydelse gällande lag i ämnet för Stockholm på Riksdagens

initiativ erhållit. Det synes mig dock uppenbart olämpligt, att exempelvis

en person, som blifvit satt under förmyndare eller afträdt sin egendom

till konkurs, skulle det oaktadt såsom ledamot af folkskolestyrelse

kunna deltaga i förvaltningen af de ofta nog betydande belopp, som

skulle komma att gå genom skolstyrelsens händer. Ett dylikt förhållande,

som säkerligen i hufvudstaden med dess vakna allmänanda icke gärna

är tänkbart, skulle dock i ett mindre utveckladt samhälle kunna inträffa.

Jag har därför trott mig i det nu framlagda förslaget böra föreslå vissa

inskränkningar i fråga om behörighet att vara ledamot i skolstyrelse.

Ifrågasättas kunde ju, om icke härvid borde upptagas alla de inskränkande

bestämmelser, som i kyrkostämmoförordningen meddelats i afseende

å valbarhet till skolrådsledamot, men då af skäl, som jag förut

anfört, inskränkningen i fråga om den, som är oberättigad att deltaga

i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut, bör bortfalla, samt stadgandet

i kyrkostämmoförordningen om obehörighet för den, som tillhör

kyrkoförsamlingens redovisningsskyldiga och aflönade betjänte numera

med stigande allmänbildning och intresse särskildt i undervisningsfrågor

icke torde böra bibehållas, har jag stannat vid att i det framlagda förslaget

upptaga allenast de obehörighetsgrunder, som finnas stadgade

beträffande ledamotskap i stadsfullmäktige.»

Lagutskottet hade intet att anföra mot lydelsen af § 5 i ifrågavarande

lagförslag och Riksdagen biföll kungl. propositionen oförändrad.

Häraf framgår tydligen, att lagstiftarens mening varit, att de

bestämmelser, som gälla i fråga om valbarhet till stadsfullmäktig, också

skola gälla i fråga om valbarhet till ledamot i folkskolestyrelse. Vid

den tidpunkt, då förslaget till lag om folkskoleväsendet i vissa städer

framlades, hade emellertid ej den paragraf, som innefattar bestämmelserna

om valbarhet, i förordningen om kommunalstyrelse i stad den

lydelse, som denna paragraf erhållit genom lag angående ändring i

vissa delar af denna förordning den 26 maj 1909. För att nu bringa

lagen om folkskoleväsendet i vissa städer i öfverensstämmelse med hvad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

i sistnämnda förordning och i andra kommunala författningar är stadgadt

i fråga om valbarhet, har utskottet funnit den af motionären föreslagna

bestämmelsen vara erforderlig och därför ansett sig böra tillstyrka bifall

till motionärens förslag.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till den af herr

Sandström afgifna motionen, för sin del antaga följande

ändrade lydelse af § 5 i lag angående folkskoleväsendet

i vissa städer den 25 juni 1909:

§ 5.

Den som icke uppnått tjugufem års ålder; den

som ej råder öfver sig och sitt gods; den som till

borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt

lag förmår, gitter visa, att han är befriad från deras

kraf; den som är förlustig medborgerligt förtroende

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft,

är dömd till förlust af sådant förtroende, eller den

som är ställd under framtiden för brott, hvilket medför

nämnda påföljd; samt den som är förklarad ovärdig

att inför rätta föra andras talan eller att i rikets

tjänst vidare nyttjas, må ej vara ledamot eller suppleant

i folkskolestyrelse.

Gift kvinna vare ej på den grund, att hon står

under mannens målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag,

hvarom nu är fråga.

Stockholm den 21 februari 1911.

På utskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Det skulle här antecknas, att herr Jansson i Djursätra icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:24 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om tillägg till 5 § i lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer den 25 juni 1909. s. 2 i texten