Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt motion om ändring i lagen den 18 oktober 1907 angående ryttare-, soldatoch båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet.

1911-03-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1911:15, Utlåtande, i anledning af vackt motion om ändring i lagen den 18 oktober 1907 angående ryttare-, soldatoch båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom (ill Riksdagens kansli den 7 mars 1911 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af vackt motion om ändring i lagen den

18 oktober 1907 angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps

befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar

i stamhemmanet.

Uti en inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, nr 6, har herr A. P. Gustafsson i Sjögesta anfört följande:

»I lag af den 18 oktober 1907 angående ryttare-, soldat- och

båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckning i stamhemmanet

förordnas i paragraf 1 som följer:

1. År lägenhet afsöndrad från hemman och varder, då lagfart

sökes eller eljest, inför vederbörlig domstol styrkt, att lägenheten utgör

område, som varit till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp anslaget,

må anteckning om sådant förhållande införas i lagfartsprotokollet,

för så vidt lägenhetens ägare därom göra ansökning före den 1 juli

1908, där lägenheten från stamhemmanet upplåtits innan denna lag

trädt i kraft, men eljest inom natt och år efter det upplåtelsen skedde.

2. Har sådan anteckning skett, vare lägenheten, där ej nedan

annorledes stadgas, fri från ansvar för inteckning för fordran, som meddelats

i stamhemmanet eller del däraf; och skall inteckningen oafkortad

gälla i återstoden af den intecknade fastigheten, ändå att med öfriga

rättägande ej är sålunda aftaladt.

Motiven för denna lags tillkomst var gifvetvis att bereda köpare

af här ifrågavarande lägenheter möjlighet att mot första inteckning få

fördelaktiga lån — egnahemslån — och detta torde nog med lagens

tillhjälp i många fall lyckats, men som det här i flesta fall är många

Bihang till lliksd. prof. 1911. 7 Sami. 1 Afl, 15 Höft. (Nr 15-16.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 15.

säljare till samma lägenhet och betydande tidsutdräkt därigenom rätt

ofta uppstår med vederbörliga handlingars anskaffande för erhållande af

lagfart, torde icke kunna förnekas, att tiden mott och år efter upplåtelsen»,

under hvilken ifrågavarande ansökan skall för anteckning till

domstolen ingifvas, är alltför knappt tillmätt. En utsträckning af denna

tidsbestämmelse bör icke möta hinder, då utan olägenhet sådan rätt

lämnats öppen för ägare till lägenheter upplåtna före denna lags trädande

i kraft ända till f}rra år efter lagens tillkomst.

Allmänhetens obekantskap med gällande lag får gifvetvis icke utgöra

skäl för lagändringar, men i hithörande fall torde i någon mån

beaktas, att köpare af dylika lägenheter i flesta fall icke hafva aningom

att krigsmanstorp i sin mån äro ansvariga för stamhemmanets inteckningar,

utan först sedan lagfart erhållits och åtgärder vidtagits för

inteckningslåns bekommande få de kunskap härutinnan, äfvensom den

möjlighet, som lagstiftningen velat bereda dem till lägenhetens befriande

från ansvaret för stamhemmanets inteckningar; och skulle de då med

all säkerhet icke uraktlåta att göra sig till godo denna förmån, om tiden

därför icke vore försutten. Som ett typiskt exempel härutinnan bifogas

motionen en bilaga.

Med anledning af förevarande förhållanden och hvad i öfrigt kär

anförts får jag vördsamt föreslå, det Riksdagen måtte besluta sådan

ändring i lagen af den 18 oktober 1907 angående ryttare-, soldat- och

båtsmanstorps befrielse i vissa fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet,

att tiden för ansökans ingifvande till domstolen måtte räknas

från dag, då lagfart erhållits, samt i öfrigt föreslå de ändringar i nu

gällande lagrum, som med förslaget kan äga sammanhang.»

Utskottets

yttrande.

Såsom motionären erinrat, är det enligt 1 § i lagen angående

ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för

inteckningar i stamhemmanet den 18 oktober 1907 iigare till lägenhet,

som där omförmäles, medgifvet att inom natt och år, efter det lägenheten

upplåts, för ändamål, som i lagen afses, göra ansökning om anteckning

i lagfartsprotokollet, att lägenheten utgör område, som varit

till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp anslaget. Har upplåtelsen

skett, innan lagen träd t i kraft, skulle enligt lagen i dess ursprungliga

lydelse ansökningen hafva gjorts före den 1 juli 1908, hvilken tidpunkt

dock sedermera genom lag den 25 juni 1909 utsträckts till den 1

juli 1911.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 15.

Enligt lagens 2 § kan jämväl ägare af hemman, hvartill hör

område, som utgör eller utgjort dylikt torp, göra ansökning, som nyss

nämnts. I sådant fall kan ansökningen göras när som helst, innan

området afsöndrats från hemmanet.

Motionären ifrågasätter nu, att berörda i 1 § första stycket stadgade

tid af natt och år måtte räknas icke från det upplåtelse af lägenheten

skett, utan från den dag lagfart å densamma beviljats.

Äfven om en sådan tidsbegränsning som den af motionären förordade

blefve stadgad, skulle det i allt fall fortfarande som hittills komma

att inträffa, att ägare af lägenheter, som här afses, af eu mer eller mindre

ursäktlig obekantskap med lagen eller af annan anledning försutte äfven

en sålunda bestämd tid och därmed blefve i saknad af den förmån, som

den ifrågavarande lagstiftningen velat bereda. Om man emellertid af

särskilda skäl och under särskilda omständigheter ansett sig kunna, i

syfte hufvudsakligen af egnahemsidéns förverkligande i hithörande fall,

vidtaga de anordningar, som skett genom denna lag, torde det äfven

vara riktigt och lämpligt, att man, i den mån det utan åsidosättande

af annans rätt låter sig göra, söker ytterligare tillgodose nämnda intresse

genom ett än vidare fullföljande på den inslagna vägen. Detta synes

utan fara kunna ske genom borttagande af de angifna tidsbegränsningarna

för ansökning, som här afses. Då nämligen det publikationsförfarande,

som omnämnes i lagens 5 §, naturligen skulle, oberoende af en sådan

ändring, fortbestå, lära därmed vederbörande rättsägares intressen fortfarande

vara tillbörligt tillgodosedda. Hvad inteckningshafvare angår

komma dessa, formellt sedt, härigenom ej i sämre ställning, än om stamhemmanets

ägare begagnar sin rätt enligt lagens 2 §, hvilken rätt, som

nämnts, redan för närvarande måste anses ej vara inskränkt till viss tid.

Och hvad den sistnämnde angår, synes ej heller dennes berättigade

intresse böra kunna hindra, att lägenhetsägaren först senare betjänar

sig af en rätt, som i allt fall eu gång stått honom öppen, och hvaremot

stamhem manets ägare, när helst den göres gällande, fortfarande kan

göra yrkande, som omförmäles i lagens 3 §.

Lagutskottet vid 1907 års riksdag yttrade i anledning af de då

väckta motioner, som ligga till grund för ifrågavarande lag, bland annat:

»Motionärens förslag innehåller icke någon viss tidsgräns, efter

hvilken anteckning till lagfartsprotokollet om afsöndrad lägenhets egenskap

af knekttorp ej skulle göras.

Skulle en sådan tidsgräns utsättas, borde den väl bestämmas med

hänsyn till den tid, då indelningsverket i dess helhet kan väntas hafva

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 15.

upphört, men då en beräkning häraf för närvarande ej är möjlig och

ännu ett jämförelsevis stort antal rusthåll och rotar äro effektiva, har

utskottet ansett, att bestämmandet af en sådan tidsgräns, därest den

anses lämplig, bör blifva beroende af framdeles skeende lagstiftning.

Hvad ofvan anförts gäller emellertid endast de torp, som afsöndras

efter det lagen trädt i kraft. Har ett knekttorp dessförinnan afsöndrats,

synes dess ägare, för vinnande af befrielse från inteckning, böra vara

skyldig därom göra ansökan inom viss kortare tid, t. ex. före den 1

juli 1908.»

Då utskottet ansett sig kunna tillstyrka den ofvan förordade anordningen,

har utskottet förutsatt, att en sådan absolut tidsgräns, som den

af 1907 års lagutskott afsedda förr eller senare skulle komma att

stadgas, eller med andra ord att hela den ifrågavarande lagstiftningen

inom eu icke alltför aflägsen framtid kommer att upphäfvas.

Af den beräkning angående antalet i riket befintliga torp af ifrågavarande

beskaffenhet, som vid tillkomsten af förevarande lag inom lagutskottet

verkställdes, framgår, att antalet utgjort 25,278.

År 1909 inhämtades af en på föranstaltande af chefen för justitiedepartementet

verkställd utredning, att lagen då kommit till användning

i allenast omkring 1,500 fall.

Antalet effektiva rusthåll och rotar vid armén och båtsmanshåll

vid början af hvart och ett af åren 1904—1910 framgår af följande

sammanställning, som hållits utskottet till banda:

År.

Effektiva rusthåll och rotar vid

armén.

båtsmanshållet.

1904 ........

14,489

251

1905.........

12,034

200

1900.........

10,103

157

1907.........

8,382

139

1908.........

7,122

113

1909 .........

6,322

102

1910.........

5,758

92

Den sålunda skedda årliga minskningen i antalet torp kommer

naturligen att fortgå. För närvarande torde det emellertid vara synnerligen

vanskligt att fixera någon bestämd tidpunkt, då samtliga rotar,

som här afses, äro ineffektiva. Utskottet har därför ej ansett lämpligt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets utlåtande Nr 15~

att någon för alla förhållanden gällande sluttid för begagnande af den

ifrågavarande rätten för närvarande utsättes.

Ehuru det synes utskottet tydligt, att den nu ifrågasatta lagändringen,

äfven utan att det uttryckligen utsäges, bör gälla till förmån

jämväl för dem, som vid tiden för ändringens ikraftträdande kunna

hafva försuttit den för närvarande stadgade tid för ansökning, hvarom

är fråga, har dock utskottet för undanröjande af all tvekan i sådant

afseende ansett detta böra uttalas i lagtexten.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af förevarande motion,

måtte för sin del antaga följande

Lag

om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 18 oktober 1907

angående ryttaresoldat- och båtmanstorps befriande i

vissa fatt från ansvar för inteckningar i stamhemmanet.

Härigenom förordnas, att 1 § i lagen den 18

oktober 1907 angående ryttare-, soldat- och båtmanstorps

befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar

i stamhemmanet skall hafva följande ändrade

lydelse:

1 §•

1. Är lägenhet afsöndrad från hemman och

varder, då lagfart sökes eller eljest, inför vederbörlig

domstol styrkt, att lägenheten utgör område,

som varit till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp

anslaget, må på ansökning af lägenhetens ägare

anteckning om sådant förhållande införas i lagfartsprotokollet.

2. Har sådan anteckning skett, vare lägenheten,

där ej nedan annorledes stadgas, fri från ansvar

för inteckning för fordran, som meddelats i stamhemmanet

eller del däraf; och skall inteckningen oal
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 15.

kortad gälla i återstoden af den intecknade fastigheten,

ändå att med öfriga rättägande ej är sålunda

aftaladt.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet

och skall äga tillämpning jämväl i fråga om lägenheter,

som dessförinnan upplåtits.

Stockholm den 7 mars 1911.

På lagutskottets vägnar:

ERNST HÅKANSON.

Herrar Petersson i Dänningelanda och Pettersson i Södertälje hafva

anhållit få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af detta

ärende inom utskottet, samt herr Gezelius att han icke deltagit i den

slutliga behandlingen däraf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:32 Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om ändring i lagen den 18 oktober 1907 angående ryttare-, soldatoch båtsmanstorps befriande i vissa fall fr s. 1 i texten