Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom, dels ock i anledning däraf väckta motioner.

1911-04-25 · 160 sidor, varav 152 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 152 av 160 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1911:46, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom, dels ock i anledning däraf väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till Riksdagens kansli den 2 maj 1911 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska

föreningar samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen

den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag

och förening att förvärfva fast egendom, dels ock i anledning

däraf väckta motioner.

Genom en den 27 januari 1911 dagtecknad proposition, nr 35,

har Kungl. Maj:t under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga nedan

intagna förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar

samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906

angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast

egendom.

Härjämte hafva till utskottet hänvisats åtskilliga i anledning af

berörda lagförslag väckta motioner.

Utskottet har till behandling hvart för sig förehaft de i propositionen

upptagna lagförslag jämte de i anledning af hvarje lagförslagväckta

motioner.

Bihang till Iiiksd. prat. 1911. 7 Samt. 1 Afl. 43 Höft. (Nr 46.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Förslaget till lag om ideella föreningar.

I fråga om det i propositionen innefattade förevarande förslagets

innehåll får utskottet hänvisa till propositionen.

I samband med ifrågavarande förslag har utskottet behandlat

följande i anledning af detsamma väckta motioner, nämligen, inom Första

kammaren, nr 85 af herr Oskar Eklund m. fl., nr 87 af herr Karl Johan

Ekman, nr 89 af herrar Ernst Blomberg och Gustaf F. Steffen samt,

inom Andra kammaren, nr 297 af herr S. H. Kvarnzelius m. fl., nr 298

af herrar F. O. Mörtsell och Ch. Meurling, nr 300 af herr A. Åkerman,

nr 302 af herrar E. A. Nilson och J. Byström äfvensom nr 303, af

herr Ernst Söderberg m. fl.

Herrar Blombergs

och

Steffens samt

herr Söderbergs

m. fl.

motioner.

Herrar Blomberg och Steffen samt herr Söderberg m. fl. hafva i

sina lika lydande motioner anfört följande:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 35 har i år ånyo framlagts förslag

för Riksdagen till lagstiftning om föreningar. Detta framträder nu

visserligen icke i det oformliga skick som fjolårets förslag, då bestämmelserna

för ideella och ekonomiska föreningar hade sammanförts i en

enda lag.

Men redan vid en första granskning af förslaget om ideella föreningar

— som denna motion afser — framträder emellertid, ehuru en

del ändringar i vissa bestämmelser vidtagits sedan i fjol, fortfarande att

en lagstiftning af detta slag ingalunda skall blifva till gagn för det

förenings väsende denna lag afser att omrama. Det omdöme, som gafs

regeringsförslaget i detta ämne förlidet år, drabbar i stor utsträckning

äfven det nu framförda förslaget, nämligen att det skall blifva en tvångströja

för föreningarne, skapa nya tunga former mot dem, som nu äro

gällande, i många fall bryta den häfd förut utvecklat sig och som

skapat en vana vid lättare former och bestämmelser.

Förslaget innebär liksom fjolårets, om ej formellt så dock reellt,

ett registrering sträng, genom den i förslagets § 4 gifna bestämmelsen,

om att föreningar som ej låta registrera sig, icke kunna inför domstol

eller annan myndighet göra fordran eller annan rättighet gällande.

Ställningen blir den att stora svårigheter uppstå för dessa föreningar,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

3

vare sig de låta registrera sig — och tvingas in genom lagen i för

dem olämpliga former, med alla olägenheter, omgångar och besvär detta

medför — eller de icke låta registrera sig, med den påföljd att de väl

kunna stämmas inför rätta men icke själfva kunna göra några rättigheter

gällande.

Vi hålla före att för de ideella föreningarne i allmänhet, för hela

detta mångskiftande, så många och högst olika verksamhetsområden

berörande och till sin storlek så omfattande föreningsväsende, förslaget

i den kungl. propositionen skall komma att verka skadligt. Granskar

man emellertid förslaget särskildt ur fackföreningsrörelsens synpunkt,

blir totalomdömet om förslaget detsamma som om fjolårets förslag, nämligen

att det bildar en alldeles för trång ram för att organisationerna

tillfredsställande skola kunna ordna sina inre förhållanden. Och man

kan väl säga, att förslagets olägenheter på detta område framträda ännu

bjärtare än på en del andra. De bestämmelser lagen uppställer afvika

i många fall från den praxis, som under de 20 å 30 år fackföreningsrörelsen

existerat därinom utvecklat sig. I flera fall torde lagens bestämmelser

bli hart när omöjliga att efterkomma.

Redan vid registreringen möta dessa svårigheter och de fortsätta

alltigenom. Det skall oftast icke vara möjligt för de i dylika frågor

mindre förfarna att utan hjälp från juridiskt bildad person utarbeta

stadgarna och vara säkra på att de fylla lagens bestämmelser, så att

de ej bli vägrade registrering med den tidsutdräkt och det besvär detta

medför.

Här framställer sig äfven frågan om eu centralorganisations ställning

till sina afdelningar eller filialer. Af förslaget framgår, att det

ingalunda är nog med att t. ex. fackförbundet registreras, utan att hvar

och en af dess afdelningar, om dessa skola erhålla rättskapacitet, äfven

hvar för sig skola, söka registrering. Häraf följer sålunda, att de cirka

2,000 fackförbundsafdelningarne, förutom en mängd sektioner och verkstadsklubbar,

skola registreras, alla deras styrelseledamöters namn anmälas

till registret, o. s. v. För hvar gång sedan en förändring af

afdelningsstyrelsens sammansättning sker skall anmälan därom ske till

registreringsmyndigheten. Icke blott för hvarje år, eller, för en del

föreningar, hvarje halfår, då ordinarie styrelseval sker, måste sådana

anmälningar göras. Genom den rörlighet som företinnes bland industriarbetarne

förekommer ofta ombyten och nyval jämväl under den tid

styrelsens mandat eljest gäller, och i hvart och ett sådant fall måste

anmälningar till registret äga rum. Samma förhållande blir ju med

hvarje om än så obetydlig ändring af stadgarne.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Förslaget förbiser alldeles, som af nyssnämnda äfven framgår,

den organisationsform som finnes i sig öfver hela landet sträckande

föreningar eller förbund med lokalföreningarne som underafdelningar.

Äfven på denna punkt torde stora svårigheter vållas genom denna lagstiftning

för föreningarne, både i administrativt och organisatoriskt hänseende.

Svårt är att förstå hvarför, såsom i lagförslagets § 11 föreskrifves,

att i det fall då afgiften gäldas en gång om året, föreningen af utträdd

medlem skall ha rätt till hela den för året gällande afgift, äfven om

utträdet sker i början af året, medan om afgiften delats att erläggas

t. ex. kvartals-, månads- eller veckovis, så skall föreningen icke ha rätt

till mer än den del af årsafgiften, som efter utträdet först förfaller.

Samma paragrafs andra moment innehåller en bestämmelse af mycket

ingripande art. Om organisationens ställning i visst fall kräfver, att

en uttaxering utöfver den ordinarie afgiften måste företagas, så skall

medlem, som ej biträdt beslutet därom, om han inom 4 veckor, sedan

beslutet blefve honom kunnigt, anmäler sig till utträde, icke vara pliktig

att erlägga den beslutade uttaxeringen. Kan det vara rätt, att t. ex.

den som åtnjutit organisationens stöd, skall, då organisationen i sin

ordning kräfver bidrag af honom, få undandraga sig detta? Lagen ger

enligt det framställda förslaget honom stöd för ett sådant handlingssätt,

men det står ingalunda i öfverensstämmelse med hvad som härvidlag

är rätt och är äfven i strid med nu i många fall gällande tillämpning.

Och hvad menar man i förslaget med att tiden skall räknas från då

beslutet blef medlemmen kunnigt? Och när bör han känna det? Han

kan ju förklara, att han icke känt beslutet förrän långt efter det blef

kungjordt, och i lång tid efteråt kan organisationen få mottaga sådana

anmälningar. Svårigheter och tvistigheter komma äfven häraf att uppstå.

Då bestämmelsen talar om att medlem som ej biträdt beslutet

etc., så framgår däraf att man vid uppgörandet af lagförslaget aldrig

tänkt sig annan form för ett sådant besluts fattande än genom föreningssammanträde.

En centralorganisation kan emellertid icke sammanträda,

icke ens hålla kongress, för de tillfällen sådana beslut måste

fattas. Det är därför jämlikt stadgarne uppdraget åt organisationens

styrelse att vid de förutsättningar stadgarne ange fatta beslut om förhöjd

afgift eller uttaxering. På annat sätt kan detta icke gå till.

Följden af nyssnämnda lagbestämmelse kan, såvidt vi förstå, emellertid

bli den, att ehuru styrelsen i vederbörlig ordning genom stadgarne

erhållit i uppdrag att vid de fall så kräfves besluta om uttaxering, är

dock ingen af medlemmarne pliktig att erlägga afgiften, då de af helt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 5

naturliga skäl icke kunnat deltaga i beslutet. Förslaget förbiser här

fullständigt sedan länge gällande former och praxis.

Den i § 12 gjorda begränsningen af föreningens rätt att disponera

egna tillgångar, ingriper äfven på ett ingalunda lyckligt sätt i föreningarnes

förhallanden. Om förhållanden uppstått, som man vid stadgarnes

utskrifvande ej kunnat förutse, och om det vore för föreningen än så

nödvändigt och behjärtansvärdt, skulle den härigenom hindras att använda

sina tillgångar på det för föreningen själf lämpligaste sättet. Stadgarne

kunna ju ändras, kanske man invänder. Men det går ju med denna

registreringsskyldighet icke så lätt och fort. Det skall också helt visst

leda till trakasserier och svårigheter af hvarjehanda slag. Tvister skola

uppstå om hvad som afses vara »allmännyttigt» äfvensom i fråga om

huru stor tillgång som'' i förhållande till föreningens ställning är af

ringa betydenhet eller ej.

^ § m*iter oss i dess första moment en till formuleringen sär
skild!

svårförstådd bestämmelse. Stora svårigheter skall denna bestämmelse

vålla föreningarne och deras styrelser. I bestämmelsen föresknfves,

att å föreningssammanträde må ärende ej till afgörande företagas,

som ej blifvit i kallelsen angifvet, såframt ärendet ej enligt

stadgarne skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

al . äiende, som där skall afgöras. Därefter medgifves dock i bestämmelsen,

att alla ärenden som icke afse ändring af stadgarne, ny eller

förhöjd afgift, eller föreningens trädande i likvidation, må ehuru ‘ det ej

vant i kallelse angifvet kunna afgöras, såframt minst 2/ af de närvarande

äro därom ense.

Det är visserligen någon mildring af hvad fjolårets förslag föreskref

i denna del, men, som nyss sagts, denna bestämmelse skall likvisst

valla eu mängd svårigheter, synnerligast som det är vanligt i flesta fall,

att dagordningen bekantgöra först på sammanträdet. Men äfven där

i när att \ kallelsen tillkännagifva hvad som å sammanträdet

skall förekomma, så kan ju likväl under tiden mellan kallelsens utfärdande

och till sammanträdet förhållanden göra det önskvärd! och t. o. m.

nödvändigt, att ett nytt ärende upptages. Då skall det icke, hur nödvändigt

det än är, få afgöras, utan begränsas rätten därtill af bestämmelsen

om kvalificerad majoritet eller ock skall nytt sammanträde

utlysas, något som med hänsyn till lokaler o. d. i regeln icke har sig

sa lätt. Eljest får saken ligga till nästa ordinarie sammanträde, men

kanske förslaget då redan förlorat sin betydelse. Någon olägenhet af

att föreningarne i dessa fall besluta med hänsyn till hvad förhållandena

för dem kräfva har icke visat sig förefinnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Angående beslut om ändring af förenings stadgar bestämmes i

34 S att det ovillkorligen skall, för att vara giltigt, erfordras % majoritet

af de röstande, förutom att; det i två angifna fall skall krätvas,

att samtliga de röstande biträda beslutet. I många fall galler nu, att

beslut om ändring af stadgarne fattas på samma sätt som oinga beslut

med vanlig majoritet och oss veterligen bär aldrig någon olägenhet

försports däraf. I paragraf 35 möter oss äfven nu bestämmelsen, liksom

i fråga om uttaxeringar, att ökande af äfven ordinarie afbiten icke

må tillämpas å medlem, som icke bidragit till beslutet och anmaler sig

till utträde inom 4 veckor. Men ändringar af stadgarne och höjning

af afgiften i detta fall ske t. ex. för landsorganisationens och fackförbundens

del genom beslut på kongresser, d. v. s. genom afdelningsvis

valda ombud. Skola då inga andra än dessa vara bundna af beslutet.

De ofriga medlemmarne ha ju icke deltagit uti det. Och det ar icke

alltid som ombudet af dem som valt honom erhåller föreskrifter, så att

de på det sättet indirekt deltagit i beslutet, utan ombuden ha i regeln

handlingsfrihet att besluta efter sig företeende omständigheter.

En annan bestämmelse, § 36, som då det gäller de ideella föremngarne

måste väcka starka betänkligheter, är att hvarje beslut, som någon enda

medlem anser icke ha tillkommit i behörig ordning eller eljest sinder

mot ifrågavarande lag eller föreningens stadgar, kan öfverklagas vid

domstol och äger denna då jämväl förordna, att det klandrade beslutet

ei må verkställas. Ett perspektiv öppnar sig här af ingalunda hugnesam

art för föreningarna. Ett begånget formfel — äfven af obetydligt slag

— kan iu anses medföra, att beslutet ej tillkommit i behörig ordning,

och kan alltså ha ofvannämnda följd, jämte det att beslutets verkställande

måhända uppskiutes, hvilket i praktiken många gånger kan gorå detsamma

värdelöst. Detta kan ju inträffa, äfven om beslutet vid domstolens

pröfning sedermera befinnes vara hvarken stridande mot stadgar eller

la°- och i behörig ordning tillkommet. Det sjmes vara uppenbart, att den

enskilde medlemmen här tilldelats en rent orimlig rätt att trakassera den

förening han tillhör, och t. o. m. förlama hela dess verksamhet.

I § 37 bestämmes att om ideell förenings verksamhet befinnes

lagstridig eller uppenbart osedlig skall den upplösas och träda i likvidation.

Hvad som här afsetts med lagstridig har satts i fråga. Lagrådet

har äfven påyrkat, att stadgandet skulle »begränsas till de fall, att förenings

verksamhet finnes vara brottslig eller uppenbart osedlig». Uttryc et

lagstridig är i själfva verket högst farligt. För vår del kunna vi icke

finna någon den minsta grund för denna bestämmelse. Bestämmelsen

lian användas till att trakassera föreningarne på ett sätt, som vi dock

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 7

vilja tro icke vant meningen därmed. Föreningsrätten kan rent af

göras beroende af hvad myndigheterna anser vara lagstridig verksamhet,

och man kan befara det värsta af en sådan kautschuksparagraf.

Därefter kommer hela detta kapitel om likvidation och upplösning

med sina många bestämmelser. Herr justitieministern framhåller vissen

ligen, att . denna del af lagen behöfver föreningarnes styrande medlemmar

icke taga kännedom om för annat än det ytterst sällsynta fall, att

föreningen behöfver träda i likvidation. Hur ofta dessa fall förekomma,

lärer dock icke nu med bestämdhet kunna afgöras. När det skall ske

måste dock de som därom ha hand taga kännedom om bestämmelserna

eller rättare sagdt anlita juridiskt bildad person, tv i vanliga fall lära

icke de som sköta om föreningarne, själfva kunna ordna allt som följer

af lagens många bestämmelser.

Hvad vi här anfört synes oss belysande nog för de svårigheter

lagen skall vålla föreningsväsendet, och dock har endast en del exempel

här framställts. En hel del öfriga olägenheter som lagen vållar kunna

Inai fö) sig kanske synas små, men bilda dock tillsamman en stor kedja

af svårigheter för föreningarne, deras styrelser och medlemmar.

Äfven om det nu förelagda lagförslaget gäller sålunda hvad som

uttalades om det föregående år af Kungl. Maj:t i samma ämne afgifna

förslag, att föreningarne i en mängd fall tvingas att anlita juridisk hjälp,

med de kostnader etc. detta medför. ''

Under hela en förenings lif skall denna lagstiftning göra sig påmind.

Da föreningar skola bildas och inregistreras börja svårigheterna;

vid många tillfällen under föreningens verksamhet skall ock för den

och dess styrelse uppstå frågor om huruvida det eller det beslutet man

stål i begiepp att fatta kan strida mot någon af bestämmelserna i den

af 69 §§ bestående lagen. Detta blir många gånger svårt att afgöra —

ja, äfven juristen står kanske tveksam framför frågor om lagbestämmelsernas

lätta tillämpning i många af de fall, som kunna förekomma inom

det mångskiftande föreningslif lagen skall träffa. Föreningarne och

deias styrelser komma att snafva mot lagens bestämmelser och i en

mängd fall omedvetet bryta mot dess föreskrifter. Och ofta är risken af

klandertalan, åtal och böter tillfinnandes. Besluten kunna för föreningens

del vara lika bra och gagnande och ej heller skada andra, äfven om

de ej efter bokstafven fattats i enlighet med föreskrifna former. Men

lätt kan det brista härutinnan inom det föreningsväsende, som handhafves

af kroppsarbetare och med dem jämställda. Alltid kan det ju dock

finnas de, som vid ett efteråt funnet formfel, i synnerhet om stridiga

intressen göra sig gällande, vilja föra klandertalan med det äfventyr,

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Lagutskottets utlåtande Nr 46.

det kan medföra i form af att ett nödvändigt beslut till sitt verkställande

uppskiutes och fördröjes o. s. v. Och till sist om föreningen skall

upplösas kan därmed äfven vara förenadt en hel del svårigheter, som

föreningsmedlemmarne själfva ej kunna ordna utan juridisk hjälp.

Ehuru i nu förevarande förslag en del af de bestämmelser utrensats,

som funnos i förra årets förslag och hvilka ledde till rena absurditeter,

så torde likväl vara uppenbart, att äfven nu förevarande förslag skall —

trots herr justitieministerns påstående om att de kraf som däri uppställas,

för att ideell förening skall tillerkännas full rättskapacitet, äro nedbryta till

ett minimum — om det upphöjes. till lag, lägga en tung, kräfvande

börda på det föreningsväsende, hvilket det skall omfatta. Föreningsväsendet

har bidragit och bidrager till att höja vårt folk. Dét bör

därför ligga i statsmakternas intresse att icke genom onödiga lagbestämmelser

lägga hinder i vägen för och kväfva den fria och öppna föreningsverksamheten.

. .

Det synes vara uppenbart, att det i propositionen förelagda

förslaget icke bygger på en grundlig kännedom om det ideella löreningsväsendet.

Tillfälle för de olika föreningarne att yttra sig hai

visserligen nu gifvits, men tiden därtill har varit i många fall för kolt.

På en del orter t, ex. voro lagförslagen icke tillgängliga på annat sätt,

än att intresserade fingo taga del af dem hos myndigheterna. Det är

äfven blott en mindre del af dessa föreningar som insändt sådana utlåtanden

hvilket framgår af herr justitieministerns yttrande till statsiadsprotokollet.

Det insamlade undersökningsmaterialet synes icke heller

varit fullständigt. Den utredning, som blifvit gjord på grundvalen af

detta material, har dock, såsom framgår af lagrådets yttrande, icke föielegat

i sammanfattad form vid lagförslagets upprättande, ocn »al sådan

anledning synes materialet», säger lagrådet vidare, »därvid icke hafv a

kunnat tillgodogöras i den omfattning, som varit önskvärd». Förslaget

bär i hvart fall, efter vårt förmenande, tydligt vittne om att det icke

uppgjorts under den lifliga kontakt med föreningsväsendet, som man

kunde vid detta ämnes behandling hafva rätt att fordra.

Det är påfallande, att med detta förslag liksom med aftalslagarna

skall föreligga en sådan brådska, som det synes gorå. Det skäl, som

herr justitieministern härför anförde i Andra kammaren vid propositionens

remitterande till utskottet, nämligen att man borde få föreningslagen att

tråda i kraft samtidigt med den nya bolagslagen 1 januari 1912, kan

omöjligen tillmätas någon som helst bärighet. Men yttrandet i fråga

ånger, som äfven tidigare framgått, att herr justitieministern ställer

föreningslagstiftningen i samband med bolagslagstiftningen, hvilken senare

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

sålunda får utgöra en förebild eller i hvart fall en utgångspunkt för

lagstiftningen äfven om de ideella föreningarne.

Detta är fullkomligt oriktigt — dessa båda slag af associationer

äro vidt skilda. I ett aktiebolag t. ex. bestämmer ju aktiemajoriteten,

och denna kan innehafvas af till och med en enda person, medan

aktieminoriteten kan innehafvas af ett flertal personer. Personmajoriteten

kan vid beslutens lättande vara i minoritet. Att frågan om minoritetens

skydd beträffande bolag får ett annat utseende än då det gäller ideella

föreningar, sammanslutningar med helt annat syfte än bolagens och där

röstningen vid besluten sker per capita, torde vara alldeles uppenbart.

Detta är endast en olikhet, men skiljaktigheten sträcker sig till en mängd

frågor, ja, öfver hela linjen framträder den. Det måste nödvändigt från

så felaktiga utgångspunkter, som herr justitieministern synes härvidlag

ha valt, blifva felaktiga resultat.

Skulle en sådan lagstiftning nu komma till stånd som den ifrågasatta,

borde detta väl föranledts af ett verkligt behof däraf hos de i

främsta rummet intresserade, hos föreningarne själfva, och alls icke

därför att den nya bolagslagen träder i kraft nästa år. Från föreningarne

har dock icke försports, att ett sådant behof förefinnes. Tvärtom

säger herr justitieministern själf, angående föreningarnes utlåtanden, i

sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 25 november 1910 att »i ett

afsevärdt antal af de afgifna yttrandena uttalas den mening, att lagstiftning

för de ideella föreningarne öfver hufvud taget icke skulle vara

behöflig.» Och det är efter vår mening ju i grund och botten ingenting,

som för dem skulle förändras till ett bättre genom denna lagstiftning,

utan allenast svårigheter skulle därigenom uppstå för dem.

Det har äfven sagts, att samhällsintresset skulle kräfva eu sådan

lagstiftning. Men det återstår då att visa hvilka samhälleliga vådor,

som orsakats af afsaknaden af sådan lagstiftning, när och hur rättsligosäkerhet

däraf uppstått. Skulle så varit fallet, att lagstiftningens ingripande

vore erforderligt, skulle väl detta på något sätt gifvit sig tillkänna.

Men därpå anföras inga exempel. Nej, det behof, som man

påstår föreligger i detta fall, existerar icke.

.Då enligt vårt förmenande intet som helst behof af denna lagstiftning

nu föreligger, och då en lag i enlighet med det i den förevarande

propositionen innefattade förslag otvifvelaktigt skulle, som vi

förut framhållit, på stora områden af det ideella föreningsväsendet, resa

mångahanda hinder för dess bestånd och utveckling samt för hundratusentals

medborgare i landet försvåra deras föreningsverksamhet, så

Bihang till Riksd. prof. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 4.3 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Herr Åkermans

motion.

10 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

hemställes härmed, att det i Knngl. Maj:ts proposition nr 35 innefattade

förslag till lag om ideella föreningar icke måtte af Riksdagen bifallas.»

Herr Åkermans motion är af följande lydelse:

»Då Julius Causal- kommit till makten, upphäfde han genom en lagalla

föreningar med några få undantag, och efter hand blef under

kejsartiden det fria föreningsbildandet alldeles undertryckt. Under medeltiden,

då rikena voro splittrade i en mängd småstater och statsmakten

var för svag att kunna med framgång undertrycka föreningarna, tog

föreningsväsendet emellertid ny fart. Men i samma man statsmakten

åter började växa sig stark, gick den till anfall på föreningarna, biträdd

af juridiken, som alltjämt stod på den romerska rättens ståndpunkt, och

såsom villkor för förenings bildande uppställde fordran på koncession

från statsmaktens sida. Denna kamp har sedan ständigt fortgått men

efter industrialismens genombrott alltmer tagit formen af en strid

mellan storkapital och arbetarrörelse. Och storkapitalet har ingalunda

försmått att, draperadt i samhällets mantel, spela Caesar. Sålunda förbjöd

den engelska lagstiftningen, som de besittande klasserna ensamma

hade om hand, alla fackföreningar och hindrade därigenom under eu

lång tid arbetsklassen att resa sig ur det elände, hvari den genom

industrialismen nedsjunkit. Men Englands arbetare hafva efter en lång

och mödosam kamp vunnit den rättvisan, att deras fackföreningar förts

i det säkra hägn, som framsynta statsmän redan för en mansålder sedan

velat gifva dem.

Här i Sverige hafva vi, mänskligt att se, en lång väg att vandra,

innan vi nå dit England hunnit. Hvarje lagstiftningsakt, på området,

hvilken icke skall bli helt och hållet förfelad, maste emelleitid, om den

nu icke vill direkt uppmuntra föreningsbildandet och stödja föreningarnas

verksamhet, åtminstone sorgfälligt undvika allt som kan hämma föreningslifvets

fria och kraftiga växt. Hur förhåller det sig nu härutinnan

med den lagstiftning om ideella föreningar, som för innevarande riksdagframlagts?

Bjuder den åt de breda lagren någon förmån, som kan uppväga

olägenheterna af de band, som lagen redan genom förhållandenas

egen natur måste lägga å föreningarna? Ingen, såvidt jag kan se. De

ideella föreningarna kunna ju enligt nu gällande rätt förvärfva rättsförmåga

utan registrering och således vinna lagfart å fast egendom eller

eljest träda i rättsförhållande till tredje man utan att underkasta sig

det besvär, de kostnader och den kontroll, som registreringen medföi.

Under sådana förhållanden synes lagstiftningen, om den nu öfverhufvud

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

11

skall komma till stånd, höra noga undvika att framtvinga registrering

utan i stället göra densamma till en fullt frivillig akt, som den förening

må söka, hvilken af någon anledning vill skaffa sig ett ofliciellt intyg

på sin rättsförmåga. Men lagförslaget går en rakt motsatt väg och

upptager (§ 4) stadganden af beskaffenhet att framtvinga registreringen,

nämligen:

l:o) att registrering är nödig för vinnande af rättsförmåga och

att de som ingå förbindelse å förenings vägnar, innan den blifvit registrerad,

skola vara därför solidariskt ansvariga såsom för egen skuld; och

2:o) att en icke registrerad förening väl kan stämmas till svaromål

men däremot saknar behörighet såväl att själf kära som att förvärfva

fast egendom.

Säkert komma dessa två lagbud att framtvinga registrering af de

allra flesta ideella föreningar här i landet — bortåt ett 30,000-tal, efter

hvad det vill synas — och därmed ställa nationens stora flertal under

de många föreskrifter af olika slag, som lagverket innehåller. Men,

säga lagens tillskyndare, dessa föreskrifter äro icke tryckande, de kunna

icke rättvisligen kallas för en tvångströja på föreningslifvet. Folket

ute i bygderna kommer dock helt visst att blifva allt annat än till freds

om lagen går igenom, ty såsom hvar och en, som vistats något bland

dem, väl vet, är det med en ytterlig motvilja och ängslan som den

stora allmänheten tar befattning med allt officiellt skrifveri. I den

kungl. propositionen talas på ett ställe med belåtenhet om, att registreringen

icke kommer att draga annan kostnad än postporto för det bref,

hvarmed handlingarna insändas till länsstyrelsen. Godt och väl! Men

all oro, svett och möda, som dessa otaliga handlingars upprättande

vållar. Om nu verkligen, hvilket jag anser alldeles omöjligt, föreningsfolket

kan reda sig själf med allt det skrifveri, som lagen kommer att

tvinga fram. I de allra flesta fall komma säkert jurister eller andra

lagkunniga personer att mot mer eller mindre dryga arfvoden utföra

arbetet. De i viss mån oundvikliga olägenheterna af hvarje lagstiftning

på detta område skulle dock uppenbarligen i hög grad minskas om

blott icke registreringstvång infördes.

Med registreringen såsom en fullt frivillig akt skulle vidare den

stora förmånen vinnas, att tilloppet af registreringssökande icke blefve

större än att åt Konungens befallningshafvande kunde öfvcrlämnas att

föra registret. Införes däremot registreringstvång, måste helt visst en

centralmyndighet inrättas för registrering af den oerhörda mängd ideella

föreningar, som under sådana förhållanden alldeles i onödan ställas

under offentlig kontroll. Redan den första inskrifningen af en förening

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

i registret är ju förenad med mycket besvär ej blott för sökanden utan

äfven för myndigheten. Men det stannar ju icke härvid. Ty registreras

måste vidare: hvarje ändring i styrelsens sammansättning, hvarje

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma och hvarje

ändring af stadgarna. Sker ändring i firman, skall ny fullständig inskrifning

i registret göras. Och vidare skall registreras: att förening

trädt i likvidation, därvid tillika meddelas uppgift å dem, som äga verkställa

likvidationen och teckna firman; att syssloman förordnats; att

likvidator eller hans suppleant afgått; att ny likvidator utsetts; att förening

upplösts; och att förening gjort konkurs. Ett bifall till de lagförslagets

stadganden, som innebära ett tvång till registrering (§ 4 i

prop.), skulle alltså, enligt min uppfattning skapa en sådan massa göromål

att inrättande af en centralmyndighet, hvarom nyss är nämndt,

blefve en nödvändighet. Men då ingen utredning föreligger i denna

punkt, torde hela lagförslaget redan på denna grund böra afslås.

Härför talar vidare den omständigheten, att en med de ideella

föreningarna i intimaste samband stående rättsbildning, nämligen stiftelserna,

icke, såsom rätteligen bort ske, samtidigt med lagförslaget om

de ideella föreningarna kommit under Riksdagens behandling. Den kommitté,

till hvilken hänsköts frågan om ett legislativt ordnande af de

ideella föreningarnas ställning, hade också i uppdrag att afgifva lagförslag

om stiftelserna och kontrollen å desammas förvaltning. Kommittén

fullgjorde dessa båda uppdrag samtidigt och afgaf år 1903

betänkande med förslag till lagar om såväl ideella föreningar som stiftelser.

Men det senare förslaget hvilar alltjämt hos regeringen, ehuru

dröjsmålet blifvit åtminstone vid ett tillfälle, riksdagen 1909, i motion

påpekadt. Att i Konungens befallningshafvandes hand lägga den ömtåliga

frågan om de ideella föreningarnas registrering, innan lagstiftningen

uppdragit de ytterst sväfvande gränserna mellan dessa och stiftelserna,

torde under inga förhållanden vara tillrådligt. Det är vidare

att märka att, hur än lagstiftningen om ideella föreningar och stiftelser

ordnas, båda slagen af rättsbildningar, såsom stående hvarandra

ofantligt nära, måste ställas under kontroll af samma ämbetsmyndighet.

Äfven detta pekar hän mot inrättande af en speciell centralmyndighet

för dessa göromål, hvilka uppenbarligen blifva alldeles för betungande

för Konungens befallningshafvande, i allt fall med den mängd föreningar,

som regeringsförslaget tvingar till registrering.

Härtill kommer att, såsom ock inom lagrådet påpekats, det nu

genom regeringen införskaffade rikhaltiga materialet rörande förenin
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

gärna sjmes böra mer allsidigt än hittills kunnat ske utnyttjas, innan

lagstiftning i ämnet kommer till stånd. "

Redan pa nu anförda grunder torde ett dröjsmål med lagstiftningen

om de ideella föreningarna vara välbetänkt. Men härför talar enligt

mm mening ännu ett viktigt skäl. Den nuvarande Riksdagen har själf

underkänt grunderna för sin sammansättning. Under sådana förhållanden

synes mig icke med rättvisa och billighet öfverensstämmande att i sista

stunden, innan Riksdagen skall gifva rum för en representation af mera

demokratisk natur, stifta lag i ett ämne, som på det intimaste berör de

störa folklager, som hittills icke fått deltaga i valen. En lag, tillkommen.

under sådana förhållanden, skall aldrig kunna vinna folkets förtroende

och kommer därför att blifva till förargelse i stället för till gagn.

På grund af hvad jag nu anfört, tillåter jag

mig yrka afslag å Kungl. Maj:ts förslag till lag om

ideella föreningar.

Därest emellertid — hvad jag för min ringa del

icke håller sannolikt — Riksdagen verkligen skulle vara

beredd att, trots de många skäl som tala för ett uppskjutande

af lagstiftningen om de ideella föreningarna,

nu ändock skrida till ett reglerande af denna i nationens

lif så djupt ingripande fråga, tillåter jag mig

hemställa om följande ändringar i det kungl. förslaget :

2 §•

ut^‘ f\lera bestående ideella föreningar idka verksamhet hvarmed

följer skyldighet att föra handelsböcker, och något giltigt skäl

hvarför denna rättighet skulle föreningarna beröfvas, torde ej kunna

Ijsas. Det andra i denna § förekommande förbudet, eller att en ideell

förening icke må för främjande af medlemmarnas ekonomiska intressen

idka ekonomisk verksamhet, kan, i hvad det går utöfver det redan i S

1 upptagna stadgandet (att en förening för att falla under begreppet

ideell skall hafva annat ändamål än att genom ekonomisk verksamhet

främja medlemmarnas ekonomiska intressen) gifva anledning till onödiga

ingrepp i de ideella föreningarnas verksamhet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

3 och 4 §§.

Af hvad jag redan i motiveringen för afstyrkande! anfört, följer

att 4 S under alla förhållanden bör utgå, på det att icke en mängd

ideella föreningar må tvingas att alldeles i onödan söka registrering.

I anslutning härtill bör 3 § erhålla följande lydelse.

»Registrerad ideell förening äger förvärfva rättigheter och ikläda

sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kara

och svara. . ... „ ,

Huruvida oregistrerad ideell förening äger rättsformaga, hvarom nu

är sagdt, må pröfvas, när fråga därom blifvit i laga ordning väckt.»

o §.

Mom. 1 bör utgå. Att för föreningens registrering uppställa

fordran på att densamma består åt ett visst minimiantal medlemmar,

synes onödigt. Och att föreningen icke må registreras, innan stadgar

antagits och styrelse blifvit utsedd, framgår af 6 §.

6 §•

Föreskriften att ansökningen skall innehålla försäkran att medlemmarnas

antal är minst fem, bör, i anslutning till den under 5 §

föreslagna ändringen, utgå. , ^ c

För vinnande af behöfliga lättnader töreslas vidare,_ att en åt

styrelsens ledamöter (ordföranden) skall kunna göra ansökningen samt

att den i sista stycket upptagna föreskriften om skyldighet att insända

protokoll utgår.

Mom. 8 utgår. Af det införskaffade materialet rörande föreningarna

vill synas, som om bestämmelser i ifrågavarande hänseende saknas i

ett flertal föreningsstadgar. Där behof af dylika bestämmelser finnes,

torde i stadgarna intagas hvad som kräfves. Någon olägenhet af den

hittills rådande friheten har veterligen icke försports.

8 §•

Det förefaller som om bestämmelserna i denna § skulle kunna

tvinga åtskilliga bestående föreningar att ändra namn. Det torde vara

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 15

tillräckligt föreskrifva, att föreningen skall genom sitt namn tydlio-t

skilja sig från andra kända föreningar och att firman (om nu verkligen

detta affärsmässiga ord skall komma till användning i fråu-a om^de

ideella föreningarna; märk Evangeliska fosterlandsstiftelsen in. fl. religiösa

samfund) skall tecknas sålunda, att efter föreningens namn tillägo-as

orden »ideell förening». En omredigering af denna § i nu antvdd riktning

lärer därför bli nödig. Och anhålles att lagutskottet härom draner

försorg. °

10 §.

Da det synes vara af vikt för vissa centralorganisationer, särskilt

nykterhetsordnarna, att de anslutna föreningarna icke kunna när som

helst utträda ur organisationerna, hemställes om sådan ändring af denna

§, att rätten till utträde för annan medlem af förening än enskild man i

lämplig mån begränsas. Anmälan om utträde bör få göras äfven hos

styrelsen eller dess ordförande.

12 §.

Denna § kan bl. a. hindra arbetarorganisationerna från att till

arbetarpartiets representanter anslå traktamenten för fullgörande af oaflönade

eller otillräckligt aflönade offentliga uppdrag. För att ej öppna

möjlighet för en Osbornedom äfven här i landet, hemställes, att denna

§ uteslutes eller så omredigeras, att hinder icke möter för beviljande

af sådana anslag som nämnts.

13 §.

Enligt sista stycket skall hvarje ändring i styrelsens sammansättning

registreras. Hur betungande denna föreskrift måste blifva för

sådana föreningar, diir, såsom t. ex. fallet är med nykterhetsföreningar

ändring i styielsens sammansättning plägar ske flera gånger om året

igger i öppen dag. Att ur lagen utesluta bestämmelsen lärer emellerj1

knappast ga för sig, då registret bör på hvarje tidpunkt vara exakt

i fråga om en så viktig sak som styrelsens sammansättning. Men

anmärkta förhållandet visar klart nödvändigheten af att de ideella föreningarnas

registrering icke på något sätt framtvingas utan göres till

r-nj 1 r- 1- lg akt’ s.om (len förening, hvilken finner sådant med sin

fordel förenligt, må vidtaga, men däremot alla de otaliga andra föreningar

slippa ifrån, Indika önska lefva sitt lif framdeles som hittills

utan polisuppsikt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets utlåtande Nr 46-

23 och 24 §§.

Att i lagen uppställa eu ovillkorlig fordran på skriftlig revisionsberättelse

torde ej vara lämpligt, då erfarenheten ger vid handen att

många föreningar reda sig med lättare former. Ridare yrkas den mildring

i 24 §:s bestämmelser, att vårdslösheten från revisors sida skall

vara grof för att skadeståndsplikt skall inträda.

26 §.

Af denna § bör endast bibehållas följande stadgande: »öfver beslut,

som å föreningssammanträde eller annorledes af föreningen fattas,

skall genom stvrelsens försorg föras protokoll.»

Den i 61 § upptagna straffbestämmelsen för åsidosättande åt föreskriften

borttages, såsom onödig. .

Öfriga bestämmelser i 26 § synas strida mot gängse praxis och

i många fall blifva till stort hinder för föreningslifvet.

Ö

34 §.

Det i mom. 2 uppställda villkoret för giltigheten af vissa beslut

bör icke vara tvingande. Utan ett tillägg bör göras af innehåll att,

om stadgarna innehålla andra föreskrifter, må dessa gälla. Hvad särskilt

angår ändring af stadgarna, erinras om det i föreningslifvet ratt

ofta förekommande förhållandet, att en hufvudorgamsation både utfardar

och ändrar stadgar för underlydande föreningar. Denna praxis skulle

rubbas genom regeringsförslagets tvingande föreskrifter beträffande villkoren

för giltighet af beslut om stadgeändringar. Därför bor lagrummet

så ändras, att stadgarnas föreskrifter förklaras skola gälla i framstå

rummet. Nu förhåller det sig emellertid i somliga organisationer pa

det sättet, att bestämmelserna om stadgeändringar fått plats icke i de

nnderlvdande utan i den högre organisationens stadgar. Med hänsyn

härtill torde det af mig föreslagna tillägget till 34 § 2 inom. hora sa

affattas, att däraf tydligt framgår att dylika i eu öfyerordnad förenings

stadgar förekommande bestämmelser skola äfven i fråga om ändringar

i de underlydande föreningarnas stadgar gälla framför lagens bud. Hvad

mom 4 innehåller ligger i sakens egen natur. Stadgandet bör, såsom

öfverflödigt, utgå. Helst detsamma kan gifva anledning till det missförståndet*

att endast det här omnämnda villkoret (Konungens med
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

17

gifvande) skulle hafva den omnämnda effekten. Äfven andra kombinationer

kunna nämligen tänkas.

36 §.

Mom. 3. Den här åt domstol inrymda befogenhet, att innan slutligt

utslag meddelats i mål rörande klander af föreningsbeslut, förordna

att klandrade beslutet ej må verkställas, kan leda till farliga och oöfverskådliga

konsekvenser. Detta mom. bör därför utgå.

Mom. 4 bör utgå, då något giltigt skäl för ett så generellt stadgande

icke lärer kunna påvisas.

39 och 40 §§.

I anslutning till hvad som anförts under § 5 böra 39 § 1 mom.

1) och 40 § utgå.

53 §.

Det torde icke vara tillrådligt att till administrativ myndighets

afgörande öfverlämna klagomål däröfver att registrering vägrats, emedan

registreringsmyndigheten funnit förenings stadgar eller beslut, som anmälts

för registrering, åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet

eller eljest strida mot lag eller författning. Utan dylika frågor böra

bänskjutas till allmän domstol.

54 §.

De i 1 mom. under 7) upptagna bestämmelser böra utgå. (Jfr.

här ofvan under 7 §).

61 §.

Straff för åsidosättande af föreskriften i 26 § 4 mom. bör ej

stadgas (jfr. under § 26 här ofvan). Ej heller bör skäligen något straff

följa för uraktlåten anmälan om sådant, som nämnes i 43 § 2 mom.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

EUrr Eklunds

•fn. fl. och herr

Evumzelius’

m fl.motioner.

Öfvergångsbestämmelserna.

Böra, i deri mån här ofvan gjorda ändringsförslag vinna beaktande,

undergå jämkning.»

Herr Eklund in. fl. och herr Kvarnzelius in. fl. hafva i sina lika

lydande motioner anfört följande:

»Önskvärdheten af att de s. k. ideella föreningarnas rättsställning

genom särskild lagstiftning säkerställes torde icke kunna motsägas,

äfven om nödvändigheten häraf ej är påträngande, sedan högsta domstolen

uttryckligt förklarat, att ideell förening, för så vida den antagit

stadgar af viss fullständighet, är att anse såsom juridisk person. Då

emellertid, enligt denna uppfattning, förenings rättskapacitet helt och

hållet göres beroende på stadgarnas beskaffenhet och då det torde få

antagas, att åtskilliga föreningar icke förstå att af sig själfva uppställa

sina stadgar med iakttagande af hvad juridiskt-formellt kräfves, kan,

såsom chefen för justitiedepartementet framhållit i sitt yttrande till

statsrådsprotokollet, full säkerhet för föreningarna att erhålla obestridlig

rättskapacitet endast vinnas genom vederbörlig registrering i

enlighet med en för dessa föreningar antagen lag.

Om en lagstiftning på detta område skall komma till stånd, är

det emellertid af allra största vikt, att densamma ansluter sig till de

viktigare organisationsformer, som för närvarande förekomma inom

föreningsväsendet i landet.

Det föreliggande lagstiftningsförslaget brister i detta afseende.

Det förbiser helt och hållet en organisationsform, som omfattar omkring

en tredjedel af alla i vårt land befintliga föreningar liksom ock

en tredjedel af alla till föreningar anslutna personer. Yi syfta på den

organisationsform, som användes af de stora nykterhetsföreningarna,

för hvilka ett antagande af det föreliggande lagförslaget skulle medföra

många stora svårigheter i organisatoriskt och administrativt hänseende,

omöjliggöra den inbördes kontrollen, som är ett af de viktigaste

momenten i dessa föreningars arbete, samt till och med verka upplösande

i fråga om samhörigheten mellan de olika afdelningarna och

mellan dessa och organisationen i sin helhet.

En sådan förening som goodtemplarorden i Sverige är ju i själfva

verket en enda enhetlig organisation med dels en hufvudförening, dels

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

19

ett större antal underordnade afdelningar eller filialer för utförande

af visst arbete i hela sammanslutningens tjänst.

Da lagförslaget betraktar hvarje registrerad förening såsom själfständig

och fristående, skulle, därest lagförslaget upphöjes till lag, de

underordnade afdelningarna inom nämnda orden, sedan de blifvit

vederbörligt registrerade, inför borgerlig lag komma i samma ställning

till hvarandra och till hufvudorganisationen som hvilken annan främmande

själfständig förening som helst. Väl skulle underafdelningarna

vara berättigade att sinsemellan bilda sammanslutningar och att såsom

medlemmar inträda i hufvudföreningen, men de skulle också ha

rätt att när som helst utträda ur dessa sammanslutningar. Detta är

emellertid oförenligt med såväl ordens stadgar som den historiska

utvecklingen och står i strid mot de aftal och förpliktelser, som ingåtts

mellan å ena sidan sammanslutningen i sin helhet och å andra sidan

de olika afdelningarna. Alla dessa ha tillkommit på* hufvudorganisationens

initiativ, och deras existensberättigande är beroende på om

deras verksamhet bedrifves i full öfverensstämmelse med för orden

såsom helhet gällande stadgar.

Underafdelningarna inom orden kunna indelas i fyra grupper:

distriktsloger, kretsloger, grundloger och ungdomsloger. Afdelningarna

inom samma grupp ha fullkomligt likformig organisation, samma ändamål

och arbetssätt. För att kunna bibehålla enhetligheten i fråga

om principer, organisation och metoder har hufvudorganisationen, som

sammansättes af för år valda ombud från underafdelningarna och som

således är en fullödig representation för dessa, förbehållit sig rätt att

utöfva kontroll öfver underafdelningarna, i hvilken kontroll bland

annat ingår, att underafdelnings stadgar icke få gällande kraft, förrän

de blifvit af hufvudorganisationen godkända. Vid sidan af de enskilda

stadgarna stå ordens allmänna lagar, som äro reglerande för den

ideella verksamhet, orden såsom enhet uppställt som sin, men som ock

reglera äfven underafdelningarnas administration och arbetsformer. Af

synnerlig vikt för orden är att noga tillse, att i underafdelningarnas

enskilda stadgar intet inflyter, som strider mot dessa allmänna lagar.

Hittills ha domstolarna i landet medgifvit rättskapacitet åt dessa

goodtemplarordens underafdelningar, när de haft enskilda stadgar,

juridiskt korrekt uppställda samt af hufvudorganisationens ordförande

stadfästa. Om lagförslaget antages, komma åt sådana stadgar icke

att gifvas vitsord, hur juridiskt-formellt riktiga de än må vara uppställda.

Då blir villkoret för rättskapacitet, att afdelningen är lagligt

registrerad hos Konungens befallningshafvande såsom själfständig för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

ening. För att erhålla denna registrering behöfs ej hufvudorganisationens

medverkan, än mindre dess tillstånd. Det torde då vara antagligt,

att de särskilda afdelningarnas stadgar åtminstone i några fall

ingifvas för registrering utan att först ha varit underkastade granskning

af ordens egna myndigheter, hvarigenom helt säkert förr eller

senare stadgarna inom afdelningar af samma grupp komma att bli

mycket olikartade och sinsemellan skiljaktiga samt måhända stridande

mot för orden gällande principer och rättsuppfattning, hvilket kan

vålla oberäkneliga svårigheter, då å ena sidan orden såsom helhet vill

göra sin uppfattning gällande och å andra sidan de registrerade stadgarna

enligt svensk lag skola gifvas vitsord.

Enligt lagförslaget skola såsom medlemmar anses såväl enskilda

personer som föreningar eller andra sammanslutningar. Denna bestämmelse

tillämpad på goodtemplarorden verkar på följande sätt:

enskilda personer äro medlemmar i grundloger och ungdomsloger;

dessa båda loger bli såsom juridiska personer medlemmar i distriktsloger

och samtliga loger medlemmar i hufvudorganisationen.

Då lagförslaget uttryckligen såsom en grundläggande princip för

all föreningslagstiftning fastslår, att medlem har obestridlig rätt att

utgå ur den förening han tillhör, så inträffar vid nyss omnämnda förhållande,

att icke blott den enskilda individen, utan ock den juridiska

personen — här en organisk del af samma förening — kan lagenligt

utträda ur den gemensamma organisationen.

Mot principen, att den enskilda personen icke får af förening

vid densamma fastbindas och att han äger rätt att, när han så önskar,

utträda, är intet att invända. Inom samtliga nykterhetsföreningar

har denna princip alltid varit fullt erkänd. Det må ock vara i sin

ordning att lagbestämma rätten för själfständig och fristående förening,

som slutit sig till annan organisation, att äfven utträda därur. Däremot

kan det icke vara vare sig principiellt eller administrativt riktigt

att lägga en lagstiftning så, att den förening, som funnit fördelaktigt

att fördela sin verksamhet på filialer eller afdelningar och som vill

och enligt sina en gång antagna statuter måste vara en enhet, splittras

i en mängd olika fristående föreningar i det ögonblick hvarje filial eller

afdelning, för att få juridisk kapacitet, måste låta registrera sig.

Ur en sådan organisations synpunkt verkar en lagstiftning af

denna natur lika onaturlig som ur statens ett förslag till lagstiftning'',

som medgåfve t. ex. kommunerna eller landstingen rätt att själfva

afgöra, om de vilja vara anslutna till staten eller icke.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

21

Då enligt hvad i kungl. propositionen uttryckligen förklaras

lagens uppgift icke skulle vara att intvinga det hittills fria föreningslifvet

inom vissa mer eller mindre snafva gränser, hvarigenom åtskilliga

redan befintliga föreningar skulle, utöfver det arbete och besvär, som

ett registreringstvång i och för sig själf innebär, nödgas underkasta

sig oberäkneliga omorganisationsåtgärder, så torde det få antagas, att

anledningen till den för de stora nykterhetsföreningarna ofördelaktiga

formuleringen af lagen beror på, att den af dem använda organisationsformen

blifvit såsom på föreningslifvets område relativt ny i vårt land

af lagförslagets författare förbisedd.

Vi kunna ej finna, att några svårigheter skulle förefinnas för

att i -en lag om ideella föreningar inrymma särskilda stadgande!! för

föreningar af nämnda art. Sådana stadganden skulle medgifva registrering

af föreningen såsom helhet med uppgifvande af den indelning

i underafdelningar, som föreningen fastslagit, deras förhållande till

hufvudorganisationen, inbördes ställning och befogenhet. Registrering

af underlydande afdelningar skulle ske genom hufvudorganisationen.

Endast härigenom möjliggöres för en stor organisation med underafdelningar

att bibehålla samhörigheten mellan dem och sig själf samt

bevara inom alla grupper af underafdelningar organisationens säregna

karaktär, dess principer, vedertagna arbetsformer och det gemensamma

namnet.

Att detta namn gifves skydd, så att det icke kan upptagas och

utnyttjas af föreningar, som icke ha något samband med den gemensamma

organisationen, torde anses vara ett berättigadt anspråk. Det

föreliggande lagförslaget ger icke något skydd i detta afseende, utan

möjliggör och t. o. m. skyddar det obehöriga användandet af sådant

gemensamt namn.

Om t. ex. »Logen 1031 Frihet af Internationella Goodtemplarorden»

(I. O. G. T.) inregistreras med nämnda firmabenämning, så

kvarstår denna, äfven sedan logen utträdt ur goodtemplarorden, därest

logen själf ej frivilligt vill ändra firmabenämningen; ehuru faktum är,

att föreningen i fråga efter utträdet icke är en loge med angifvet

nummer af nämnda orden. Inför allmänheten skulle orden såsom

helhet få bära det moraliska ansvaret för en sådan loges handlingar.

Och det skulle i praktiken verka förvirrande och förstörande för hela

rörelsen, om sådana förhållanden skulle få förefinnas. Nu, då intet

annat reglerar eu loges rättsförhållande än de för hela orden gemensamma

stadgarne och träffade aftal, kan en loges utträde icke försiggå

på annat sätt än genom logens nedläggande, medlemmarna sedan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

obetaget att därefter bilda eu ny förening med nytt namn. Mot detta

tillvägagångssätt ha domstolarne icke haft något att invända. Men

om den föreslagna lagen gällde, skulle en helt annan rättsuppfattning

vinna insteg. En utträdd loge behölle med lagens skydd sitt inregistrerade

namn, och äfven om den vore benägen för att ändra det,

skulle de många formaliteter, som därvid enligt lagen vore att iakttaga,

måhända föranleda uraktlåtenhet däraf.

Då enligt lagförslaget orden såsom helhet icke lagligen kan göra

gällande sin hittills äfven af domstolarne obestridda granskningsrätt af

underafdelningarnas stadgar, kan däraf följa, att en loge icke blott

uraktlåter att i sina blifvande stadgar upptaga för orden såsom helhet

gällande rättsgrunder, utan till och med inför häremot stridande

bestämmelser. Den kan således antaga stadgar, som upphäfva eller

förändra ordens fundamentalgrund: helnykterhet såsom villkor för

medlemskap, liksom ock principen om ordens neutralitet i politiska

och religiösa frågor, eller förvanska andra för alla afdelningar gemensamma

bestämmelser. Vidare skulle det minoritetsskydd, som orden

med kraft häfdar, kunna borttagas. I detta afseende stadgar ordens

allmänna lag: att för antagande af medlemmar (personer), hvarom

omröstning skall ske å allmänt sammanträde, fordras mer än 8/io

majoritet; att för uteslutning af medlem (person) fordras 2;s majoritet

med angifvande af skälet till uteslutningen, hvarjämte den uteslutne

har rätt att besvära sig hos i första hand distriktslogen, i andra hand

hos hufvudorganisationen; att en grundloge icke kan upplösas, så länge

5 medlemmar motsätta sig framställning därom och äro villiga fortsätta

logens arbete, oafsedt hur stor majoriteten än är för logens upplösning.

Däremot ges den enskilde personen, som förut sagts, full rätt

att när som helst, på skriftlig begäran därom, erhålla utträde, hvarvid

inga andra afgifter kräfvas än vid tillfället förfallna sådana.

För att belysa, att goodtemplarorden är en enda förening, ehuru

delad i afdelningar, torde följande öfversikt af dess organisation böra

meddelas:

Ingen afdelning kan bildas utan att hufvudorganisationen (Storlogen)

därtill gifvit sitt samtycke och utfärdat tillståndsbevis. Individerna

vinna inträde i grundlogen eller ungdomslogen (för de yngre)

och kvarstå där såsom aktiva medlemmar äfven om de tillhöra öfverafdelning.

Denna senare kan icke vägra medlem, som uppfyllt ett visst

formellt villkor (stått stadgad tid) rätt att inträda såsom frivillig

medarbetare. De enda beslutberättigade äro underafdelningarnas för

år valda ombud. Något bedömande af hvilka som skola antagas till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

23

medlemmar får således icke ske i öfverafdelningarne, vare sig man

med medlem menar en person eller en underafdelning. En underafdelning

kan icke uteslutas ur organisationen annorledes än af hufvudföreningen,

som likaledes sammansättes af ombud från underafdelningarne,

och en personmedlem kan ej uteslutas ur organisationen

annat än af den underafdelning han tillhör, och därmed förfaller ock

hans medlemskap äfven i öfverafdelningarne, vore han än oi’dens

förste man.

Att dessa organisationsformer liksom ofvan omförmälta principer

icke i längden kunna uppehållas, därest afdelningarna hvar för

sig skulle få antaga stadgar och dessa enbart blefve de lagligen normerande,

torde vara uppenbart.

§§13 och 54 innehålla stadganden angående styrelse, registrering

af styrelsens sammansättning och Konungens befallningshafvandes skyldighet

att föra register öfver bland annat: hvarje styrelseledamots

och suppleants namn».

Tillämpningen af bestämmelserna i §§ 13 och 54 kommer, enbart

hvad goodtemplarorden beträffar, att medföra vidlyftigare arbete än

troligen antagits. Enligt den undersökning rörande de idella föreningarna,

som förste aktuarien i kommerskollegium, d:r E. Sjöstrand,

verkställt på uppdrag af statsrådet och chefen för kungl. justitiedepartementet,

äro goodtemplarordens grundloger till antal 2,340 och

ungdomslogerna 913, summa 3,253. Styrelsen i dessa loger utgöras

af för ett kvartal valda så kallade tjänstemän, hvilka vid de hvarje

vecka hållna mötena leda logens arbete och skola vara personligen

tillstädes. Dels till följd af det trägna arbetet, som sålunda åligger

tjänstemännen och dels för att bereda ett större antal af logens medlemmar

tillfälle att deltaga i ledningen, är den praxis såsom regel

antagen, att tjänstemännen ombytas vid hvarje val, således fyra yånqer

årligen. Det kan ju ibland inträffa, att någon kvarstår för ett följande

kvartal, men absolut säkert kan sägas, att alltid blir det någon eller

några som nyväljas. Alltså måste logerna fyra gånger om året aflämna

anmälan till registret och Konungens befallningshafvande mottaga den.

Enbart för, goodtemplarorden blir detta, ifall alla loger registreras,

13,000 anmälningar årligen. Och som förhållandena äro precis desamma

i de på samma sätt som goodtemplarorden organiserade templarorden,

nationalgoodtemplarorden och verdandiorden med sammanlagdt

ungefär samma antal loger som goodtemplarorden, skulle årligen 20,000

anmälningar till registret komma från dessa föreningars underafdelningar,

oafsedt anmälningar från cirka 1,000 krets- och distriktsorga
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

nisationer, som välja styrelse för år, men hvarest också ombyte sker

vid hvarje val. Som styrelseledamöternas antal ej är ringa och aldrig

torde understiga 7, blir förandet af registret mycket tidsödande, hvarjämte

med säkerhet torde få antagas, att anmälningsförsummelser med

ty åtföljande åtal och böter ofta skola förekomma.

En mycket stor del af underafdelningarna — sådana som ej

haft anledning att förvärfva sig rättskapacitet — ha för närvarande

inga stadgar alls utöfver de för hela organisationen gällande, Indika

reglera äfven afdelningarnas arbete. Där stadgar för rättskapacitets

vinnande antagits, ha dessa inskränkts till bestämmelser om firmabenämning,

styrelse, styrelsens säte, tid för ordinarie möten och sättet

för protokolljustering, hvarjämte i öfrigt hänvisats till de för hela

organisationen gemensamma stadgarne.

Om det föreliggande lagförslaget antages, måste samtliga de öfver

7,000 underafdelningar, som äro anslutna till ofvannämnda organisationer,

ovillkorligen utarbeta och hvar för sig antaga fullständigt nya

stadgar

° Att den föreslagna lagen på detta sätt skulle ingripa, påvisas

uttryckligen i den ofvan åberopade officiella undersökningen af de

olika föreningarnas organisation. Å sidan 22o framhålles, hurusom

goodtemplarordens stadgar äro gemensamma för alla afdelningar och

att således en stor del stadganden, som äro vägledande för t. ex.

grundlogerna, måste sökas på olika ställen i konstitutionen ( de

gemensamma stadgarne) och i storlogens tilläggslagar. »För en eventuell

registrering», heter det, »blefve således nödigt för förening, som

sökte sådan, att än ytterligare till ett helt sammanföra skilda stadganden,

bland annat enär eljest en lags fakultativa bestämmelser skulle

komma att ingripa, där i själfva verket stadganden äro gifna i konstitutionen».

Vidare framhålles, att ett sådant omarbetande af stadgar

gäller »ej blott för I. O. G. T. (goodtemplarorden) utan för föreningar

med öfver- och underordnade organisationer i allmänhet».

Detta betyder, såsom vi förut framhållit, att lagen, hvad beträffar

alla föreningar med underafdelningar (= filialer), i ett enda

slag, utan öfvergångsbestämmelser, omintetgör alla för sådana föreningar

hittills gällande stadgar, ehuru de äro af den beskaffenhet,

att de vunnit registrering i andra land, annulerar alla mellan dessa

föreningar och deras underafdelningar träffade aftal och ingångna förbindelser

samt fordrar den stora enhetliga föreningens söndersplittrande

i en massa små föreningar och pålägger dessa en tunga, som,

på grund af därmed förenade kostnader och svårigheter, kommer att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

25

verka förlamande såväl på deras som liela den gemensamma organisationens

ideella verksamhet.

De föreningar, som i främsta rummet drabbas af lagens maktbud

i denna del, äro de stora nykterhetsföreningarna, till hvilka enligt

den officiella undersökningen (sidan 17) äro anslutna 460,809 personmedlemmar.

Nu äro dessa föreningar 11, men lagstiftningen fordrar,

att de skola bli lika många, som de ha underafdelningar, d. v. s.

8,198, för så vida dessa vilja förvärfva rättskapacitet. Att undvika

underafdelningarnas registrering är ej möjligt med hänsyn till stadgandet

i § 4. Detta upphäfver hittills gällande rättspraxis, enligt

hvilken dessa afdelningar fått förvärfva och besitta fast egendom, som

gifvetvis måste skyddas i fortsättningen. Enbart inom goodtemplarorden

ägde underafdelningarne redan 1908 (se den officiella undersökningen,

sidan 219 — 226) fast egendom till ett taxeringsvärde af närmare

2 millioner kronor.

Herr justitieministerns yttrande till statsrådsprotokollet den 25

november 1910 angående det framlagda förslaget, att detta icke kunde

»anses lägga något obehörigt tvång på föreningslifvet eller hindra

föreningarnas rörelsefrihet inom rättmätiga gränser», jämfördt med

den officiella utredningen, som påvisar, att lagen skulle tvinga till

fullständig omorganisation af alla föreningar med öfver- och underafdelningar,

blir minst sagdt egendomligt för så vida icke herr justitieministern

anser, att det är behörigt att underkänna rättmätigheten

af eu viss organisationsform, medgifven i andra land och hittills fritt

utvecklad i vårt. Men då i statsrådsprotokollet ej yttrats ett enda

ord om, att någon sådan mening förelegat, än mindre framläggas några

skål för att nämnda organisationsform bör kväfvas, torde få antagas,

att herr justitieministern, liksom lagförslagets författare, icke ägnat

den gjorda officiella undersökningen tillräcklig uppmärksamhet, en förmodan,

som ju ock till fullo bestyrkes af lagrådets yttrande. Detta

säger i afseende på verkställda undersökningen bland annat (sidan 214):

»Det sålunda föreliggande materialet och framför allt de inkomna

stadgarna utvisa, hvilka skiftande och i många fall egendomliga

former de ideella föreningarna antagit och funnit för sina växlande

syften lämpliga. —--— — — — — — — — — — —

»Hvad angår det nu föreliggande materialet, har detta visserligen

inom justitiedepartementet varit föremål för en sammanfattande bearbetning,

men denna, hvilken lärer vara ett nödvändigt hjälpmedel för

materialets öfverskådande, har icke varit afslutad vid lagförslagets uppBihang

till Riksd. prof. 1911. 7 Sctml. 1 Af i. 43 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

rättande; och af sådan anledning synes materialet därvid icke hafva

kunnat tillgodogöras i den omfattning, som varit önskvärd. I den

mån bearbetningen fortskridit, har lagrådet erhållit redogörelse för

dess resultat, och vid granskningen af förslaget har lagrådet sökt taga

tillbörlig hänsyn till de upplysningar, som sålunda vunnits. Men tydligt

är, att lagrådet ej kunnat inlåta sig på en genomgående granskning

af själfva materialet.»

Det torde väl ock hafva varit i sin ordning att vid utarbetande

af ett lagförslag på ett så ömtåligt område som det föreliggande andra

länders motsvarande lagstiftning blifvit omsorgsfullare studerad än

hvad synes ha varit förhållandet. Den kommitté, som utarbetade det

första lagförslaget i ämnet, har visserligen berört lagstiftningen på detta

område i andra land, men på ett synnerligen knapphändigt sätt.

En mera ingående redogörelse för den utländska lagstiftningen

på området — dock synbarligen obeaktad inom justitiedepartementet

_ återfinnes däremot i det betänkande, som afgifvits af de af statsrådet

och chefen för kungl. civildepartementet tillkallade sakkunnige

för utarbetande af förslag till lag om understödsföreningar. Till det af

nämnda sakkunnige den 2 december 1905 aflämnade betänkandet är

fogad en af numera justitierådet P. von Seth utarbetad redogörelse för

föreningslagstiftningen i utlandet. Enligt denna redogörelse föreskrifver

den engelska lagen särskilda regler för registrering af föreningar med

filialer.

Å sidan 13 i ofvannämnda bihang lämnas följande öfversikt öfver

de särskilda bestämmelserna i den engelska lagen angående registrering

af sådan förening.

»Förening med filialer kan antingen registreras såsom en förening

eller sålunda, att såväl moderföreningen som filialerna registreras

såsom särskilda föreningar. Såsom endast en förening registreras förening,

som har en gemensam kassa, hvartill hvarje filial är förbunden

att ”lämna bidrag. Registrering skall emellertid i båda fallen ske på

en gemensam ansökan från moderföreningen. Ansökningen skall vara

åtföljd af förteckning på alla filialerna samt uppgift, huruvida alla

filialerna skola hafva likadana stadgar eller ej, äfvensom i förstnämnda

fallet en afskrift af de gemensamma stadgarna och i det sistnämnda

afskrifter af samtliga filialernas stadgar. Dessutom skall, om filial skall

hafva särskilda personer, hvilka skola äga att för densamma tala och

svara inför rätta, uppgift angående dessa personer åtfölja ansökningen.

Förening, som redan registrerats som själfständig förening, kan

efter beslut af mer än hälften af delägarna på särskildt utlyst stämma

s. 27 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 27

och efter erforderlig ändring af sina stadgar omregistreras såsom filial

under annan förening. Förening åter, som förut registrerats. såsom

filial af en större förening, kan därefter icke erhålla registrering

såsom sj anständig förening utan att styrka, att den helt och hållet

skilt sig från eller utstötts ur moderföreningen. Förening, som förut

varit filial af annan förening, får icke efter skilsmässan använda den

sistnämndas namn eller någon benämning, som antyder något samband

med denna».

Därjämte meddelas, att i England registrering sker hos en centralmjmdighet

för hela landet. Ur många synpunkter vore det önskvärdt,

att äfven hvad vårt land beträffar samma anordning vidtoges.

Endast under förutsättning, att i det framlagda lagförslaget inarbetas

stadganden öfverensstämmande med den engelska lagen eller

andra sådana, som medgifva registrering för omnämnda föreningar

och deras underafdelningar, utan att enhets- och samhörighetsprincipen,

som är ett lifsvillkor för deras fortsatta tillvaro, behöfver uppgifvas’

skulle lagen kunna — ur de synpunkter lag framfört — vinna erkännande.

Då emellertid en bearbetning i angifvet syfte torde vara alltför

omfattande för att kunna af lagutskottet under riksdagens gång verkställas,

då förslaget äfven ur andra än de af oss påvisade afseenden

måhända kräfver ytterligare granskning, då frågan om lämpligheten

af en enda, hela landet omfattande registreringsmyndighet bör upptagas

och pröfvas, då stor försiktighet bör iakttagas rörande lagstiftning

på detta område och slutligen då någon våda af ett ytterligare

uppskof icke torde kunna påvisas, tillåta vi oss hemställa, att Riksdagen

måtte, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 35 i hvad

den rör förslag till lag om ideella föreningar, hos Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t med beaktande af i motionen framförda synpunkter

taga ärendet under förnyad pröfning och därefter för Riksdagen

framlägga nytt förslag till lag om ideella föreningar.»

Herr Ekman samt herrar Morsell och Meurlincj hafva i lika lydande Herr Ekman,

motioner anfört: samt herrar

., , ii- , 1 r . MiirtselU och

»Med anledning åt dels Kungl. Maj:ts proposition nr 35 med för- Merling,

slag till lag om ideella föreningar m. m. och dels den motion, som af motwnfrherr

Kvarnzelius m. fl. i denna kammare väckts och som går ut på

att Riksdagen matte, med afslag å Kungl. Maj:ts förslag till lag om

ideella föreningar, hos Kungl. Magt anhålla, det täcktes Kungl. Magt

V

/

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

taga ärendet under förnyad pröfning och därefter för Riksdagen framlägga

Bytt förslag till lag om ideella föreningar, tillåter jag mig anföra

följande. . c ■■ a

De synpunkter, som enligt nämnda motion skulle vara åtgörande

för ett afslag å Kungl. Majrts ifrågavarande förslag och som, enligt

hvad jag förnummit, icke under ärendets behandling inom justitiedepartementet

framförts från någon förening, äro i hufvudsak följande.

1) Förslaget har icke tagit tillbörlig hänsyn till en.sådan organisation

som godtemplarorden, hvilken vore en enda enhetlig organisation

med dels en hufvudförening och dels ett större antal underordnade afdelain

o-ar eller filialer för utförande af visst arbete i hela sammanslutningens

tjänst. Det framlagda förslaget till lag om ideella föreningar

skulle, om det upphöjdes till lag, möjliggöra för en underafdelning att

utan hufvudföreningens tillstånd söka registrering. Därvid skulle säkerligen

i många fall komma att inträffa, att underafdelningsstadgar mgåfves

för registrering utan att först ha varit underkastade granskning af

ordens centralmyndigheter, hvaraf kunde blifva följden, att stadgarna

för af delningarna blefve af mycket olikartad beskaffenhet och mahända

stridande med de för orden gällande principerna.

2) Genom den i lagförslaget åt föreningsmedlem mrymda rätten

att när som helst utträda ur föreningen, vore möjlighet beredd underafdelning,

som registrerats, att utbryta sig ur orden, hvarigenom hela

denna organisation kunde komma att alldeles söndersplittras.

3) Registrering af underlydande afdelningar borde ske genom

hufvudorganisationen. Endast härigenom möjliggjordes för en stor organisation

med underafdelningar att bibehålla samhörigheten mellan sig

4j Registrering af styrelseledamöter vore särdeles betungande för

en organisation som godtemplarorden, då inom dess underafdelningar

tjänstemännen, hvilka vore att betrakta såsom styrelse, ombyttes hvarje

kvartal. Den tunga, som en sådan registreringsskyldighet pålade underafdelningarna,

komme med hänsyn till de därmed förenade kostnader

och svårigheter att verka förlamande på deras och hela organisationens

ideella verksamhet. A

5) I de fall, då underafdelning inom godtemplarorden for erhållande

af rättskapacitet antagit stadgar, vore dessa endast supplement till de

för hela orden gällande stadgarna. Blefve förslaget upphöjd! till lag,

måste hvarje underafdelning, som ville vinna registrering, utarbeta nya

stad o-ar, innehållande jämväl de bestämmelser uti de för hela organisationen

gällande stadgarna, som skulle gälla äfven för underafdelningen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

G) Namnskydd borde beredas det för organisationen gemensamma

namnet, så att det icke kunde användas af föreningar, som icke vore

medlemmar i organisationen.

De olägenheter, som sålunda skulle vara förknippade med ifrågavarande

lagförslags upphöjande till lag, synas mig emellertid kunna

utan större svårigheter undanröjas.

Om bland förslagets öfvergångsbestämmelser införes ett stadgande

af innehåll, att ideell förening, som, då lagen träder i kraft, är medlem

i annan förening, ej må registreras utan sistnämnda förenings samtycke,

beredes en hufvudförening tillfälle att tillse, att underförenings stadgar,

då de ingifvas för registrering, icke innehålla några bestämmelser, som

strida mot hufvudföreningens stadgar, och att i underförenings stadgar

intagas bestämmelser, som gifva trygghet mot att stadgarna ändras i

strid med hufvudföreningens, (såsom t. ex. den bestämmelsen, att stadgarna

ej må ändras utan hufvudföreningens samtycke, jfr förslagets

34 § 3 stycket). Då en nybildad förening vill inträda såsom medlem i

en annan förening, kan gifvetvis denna uppställa såsom villkor för inträdet,

att föreningens stadgar skola hafva ett visst innehåll. Beträffande

nybildad underförening erfordras därför icke den ifrågasatta bestämmelsen

om hufvudföreningens samtycke såsom villkor för underförenings registrering,

men den tarfvas i fråga om förening, som, då förslaget träder i

kraft såsom lag, är medlem i annan förening.

Då hufvudförening på sätt nu nämnts kan i underförenings stadgar

intvinga den bestämmelsen, att för giltigt beslut om underföreningens

utträde ur hufvudföreningen erfordras, att samtliga medlemmar i underföreningen

äro därom ense, synes någon olägenhet för hufvudföreningen

ej kunna härflyta från den för all föreningslagstiftning grundläggande

principen, att medlem när som helst äger utträda ur föreningen. Att

hufvudförening, när alla medlemmarna i underförening önska dess utbrytning

ur hufvudföreningen, skulle äga rätt att ändock kvarhålla

underföreningen, lär väl icke kunna ifrågasättas.

Om i 52 § af förslaget intagas bestämmelser af innehåll, att, därest

förening är medlem i annan förening, ansökning om den förra föreningens

registrering må göras af styrelsen för den senare föreningen, och att den

anmälningsskyldighet, som enligt lagen åligger ordföranden i styrelse

för förening, därest föreningen är medlem i annan förening, fullgöres af

ordföranden i styrelsen för denna senare förening, kan den tunga, som

registreringsskyldigheten skulle åsamka vederbörande i eu underförening,

öfverflyttas på hufvudföreningen. Den sålunda ifrågasatta anordningen

i fråga om underförenings registrering torde icke möta några

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

afgörande betänkligheter. I detta sammanhang erinras, att kostnaderna

för registrering enligt förslaget ej blifva andra än portokostnader för

anmälningarnas insändande till vederbörande Konungens befallningshafvande.

Hvad beträffar den anmärkta svårigheten för en förening, tillhörande

godtemplarorden, att anmäla hvarje förändring i styrelsens

sammansättning, så torde den bäst undanröjas därigenom, att hvarje

underförening, som vill vinna registrering, erhåller en mera permanent

styrelse, bestående exempelvis af tre personer, valda för ett eller två år.

Denna styrelse skulle ha till uppgift att representera föreningen utåt.

Någon ändring beträffande föreningens inre förhållanden behöfde härigenom

ej äga rum. Det arbete inom föreningen, som hittills bedrifvits

genom tjänstemän, som kvartalsvis ombytas, kunde fortgå i oförändrad

omfattning. Man måste för öfrigt betänka, att en lag om ideella föreningar

icke afser att vara uteslutande till förmån för de ideella föreningarna

utan jämväl till skydd för tredje man, som kommer i rättsförhållande

till en ideell förening. För sådan tredje man är det nödvändigt

att på något sätt, som är oberoende af vederbörandes inom föreningen

godtycke, få veta hvem som representerar föreningen utåt och

hvem han följaktligen med laga verkan kan delgifva en stämning å

föreningen eller annat meddelande till densamma. Upplysning härutinnan

lärer endast tillförlitligen kunna erhållas, om föreningen ålägges att till

registret anmäla den, som äger företräda föreningen. Krafvet på registrering

af styrelsens ledamöter torde ur nämnda synpunkt icke kunna

eftergifvas.

Anmärkningen, att hvarje underafdelning inom godtemplarorden,

som vill vinna registrering, måste skaffa sig nya stadgar, innehållande

jämväl de bestämmelser ur stadgarna för hela organisationen, som skola

gälla för underafdelningen, torde vara riktig; men denna olägenhet lärer

väl lätt öfvervinnas på sådant sätt, att ordens centralmyndighet fastställer

ett formulär till stadgar, som måste antagas af hvarje underafdelning,

hvilken vill erhålla tillåtelse att söka registrering.

Om slutligen i 57 § af förslaget intages en bestämmelse af innehåll,

att, därest förenings registrerade firma utmärker, att föreningen är

medlem i annan förening, och sådant medlemskap emellertid ej är för

handen, domstol äger på talan af sistnämnda förening förbjuda förstnämnda

förening att efter viss tid använda sagda firma, erhåller en

bufvudförening ett effektivt medel att förhindra, att en förening, som

utträdt ur hufvudföreningen, fortfarande använder sin gamla firma, som

s. 31 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

31

utmärker, att föreningen är medlem i liufvudföreningen. Den öfverklagade

bristen på namnskydd torde därmed vara afhjälpt.

Då enligt förslaget till lag om ekonomiska föreningar ideell förening

må registreras såsom ekonomisk förening, erfordras gifvetvis i

detta lagförslag enahanda ändringar, som nu ifrågasatts beträffande förslaget

till lag om ideella föreningar.

På grund af livad jag sålunda anfört och då ett förkastande af

det framlagda förslaget till lag om ideella föreningar med all säkerhet

komme att till en obestämd framtid uppskjuta lösningen af frågan om

de ideella föreningarnas rättsliga reglering, hvarom Riksdagen gjort

hemställan redan för tolf år sedan, och då de svårigheter, som, därest

förslaget i oförändradt skick upphöjes till lag, må anses förefinnas för

våra stora nykterhetsorganisationer gifvetvis i görligaste måtto böra

undanröjas, tillåter jag mig att hemställa,

att Riksdagen ville besluta följande ändringar i förslaget till lag

om ideella föreningar:

a) i 52 § införes såsom ett andra stycke följande bestämmelser:

»År förening medlem i annan förening, må ansökning om den

förstnämnda föreningens registrering göras af styrelsen för sistnämnda

förening. Den anmälningsskyldighet, som enligt denna lag åligger ordföranden

i styrelsen för förening, må, därest föreningen är medlem i annan

förening, fullgöras af ordföranden i styrelsen för sistnämnda förening.»

b) i 57 § införes såsom ett andra stycke följande bestämmelse:

»Utmärker förenings registrerade firma, att föreningen är medlem

i annan förening, och är sådant medlemskap ej för handen, äge domstol

på talan af sistnämnda förening förbjuda förstnämnda förening att

efter viss tid använda sagda firma.»

c) bland öfvergångsbestämmelserna införes såsom ett andra stycke

följande stadgande:

»Ideell förening, som, då denna lag träder i kraft, är .medlem i annan

förening, må icke registreras, utan så är, att sistnämnda förening därtill

lämnat medgifvande.»

Herrar Nilson och Byström hafva i sin motion anfört: Herrar Nilsons

»Det förslag till lag om ideella föreningar, som genom Kung!. och B''Jströms

Maj:ts nådiga proposition nr 35 underställts Riksdagens pröfning, skulle, m0l0ndärest

det blefve slutgiltigt antaget, komma att ingripa i omkring

10,000 föreningars inre lif. Medlemsantalet i dessa föreningar går

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

väsentligt öfver miljonen. Häraf torde man tryggt kunna påstå, att

omkring hälften tillhöra religiösa-, nykterhets- eller välgörenhetsföreningar.

Det bör fördenskull vara särdeles angeläget att undersöka,

huruvida det framlagda förslaget är anpassadt efter de behof, som inom

dessa föreningar göra sig gällande. Skulle därvid befinnas, att lagen

skulle kunna komma att lägga väsentliga hinder för deras sunda och

goda utveckling, att den skulle blifva ett onödigt och hämmande band

på deras inre lif, så synes det mig, att lagen i sin nu föreslagna lydelse

icke bör antagas. Detta för så vidt man genom lagstiftning icke vill

hämma dessa föreningars utveckling eller utan grundad anledning försvåra

deras tillvaro.

Genom motion i Ändra kammaren af herr S. H. Kvamzelius m. fl.

och i Första kammaren af herr O. Eklund m. fl. är påvisadt, huru hinderlig

lagen skulle komma att blifva för de allra flesta nykterhetsföreningar5

i vårt land. Men äfven för de religiösa föreningarna skulle lagen

komma att blifva till stort men. Som bevis härför skola vi tillåta oss

anföra något af hvad lektorn P. Waldenström anfört i sitt öfver det

remitterade förslaget å Svenska missionsförbundets vägnar till chefen

för justitiedepartementet ingifna yttrande. Härvid må anmärkas, att de

nr å §§, som i eller rörande detta yttrande förekomma, afse det för yttrande

remitterade förslaget. Vi ha dock tillåtit oss att inom () angifva

§:ens nr i det lagförslag, som nu föreligger.

Rörande § 2 (2) anför hr Waldenström:

»I denna § förbjudes ideella föreningar att hafva verksamhet, hvarmed följer

skyldighet att föra handelsböcker. Detta är en för Svenska Missionsförbundet och

hvarje religiös förening, som på samma gång till främjande af sin verksamhet utgifver

tidningar och böcker, mycket olämplig bestämmelse. Ty naturligtvis fordrar

en sådan förlagsverksamhet en fullständig bokföring. Om det nu föreliggande förslaget

blefve lag, skulle alltså Missionsförbundet bli tvunget att från sin egentliga

verksamhet skilja sin bokförlagsrörelse samt för dess bedrifvande bilda något särskildt

aktiebolag. Detta skulle vålla ganska stort besvär och många onödiga svårigheter,

allra helst som det kan vara tvifvelaktigt, huruvida Missionsförbundet i sådant

fall ägde rättighet att själft innehafva aktierna.

I samma § förbjudes ideell förening att för främjande af medlemmarnas

ekonomiska intressen eljest idka ekonomisk verksamhet. Denna bestämmelse synes

vara ganska mångtydig och kan därför lätteligen vålla ovisshet och tvister om

hvad som menas med ekonomisk verksamhet och ekonomiska intressen. Om t. ex.

en missionsförening bygger ett hus för att däri gratis eller mot någon afgiit bereda

härbärge åt gamla, fattiga medlemmar, så synes det, strängt taget, vara en ekonomisk

verksamhet till främjande af medlemmars ekonomiska intressen. Det vore ju

mycket illa, om sådant skulle förbjudas.

I det förslag till lag om registrerande af föreningar, som år 1903 aflämnades

till Kungl. Maj:t af en kommitté, heter det rätt och slätt: som eljest icke har eko
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 33

nomisk verksamhet till sin uppgift. Detta uttryck synes oss mycket enklare samt fullt

tillfredsställande.

Häremot invänder nu justitieministern, att det synes honom icke

höra ifrågakomma att låta en ideell förening drifva verksamhet med

hvilken följde skyldighet att föra handelsböcker. Man finge ej glömma,

att ideell förening saknar hvarje legalt kreditunderlag. Het funnes för

sådan förening ingen bestämmelse om insatskapital, ingen bestämmelse,

som reglerade vinstutdelning in. m.

Dessa invändningar synas oss ingalunda tillräckligt bärande. En

närmare undersökning af sakläget skulle måhända ge vid handen, att

äfven de ideella föreningar, som hafva ett verkligt behof att äga rättskapacitet,

icke äro i saknad af kreditunderlag, äfven om detta icke är

] anbefalldt. Någon bestämmelse, som reglerar vinstutdelning torde

i allmänhet ej erfordras för föreningar, som ej hafva till egentligt syfte

att bereda sina medlemmar någon ekonomisk vinst.

Rörande § 7 (8) anför vidare hr Waldenström:

»I 3:e mom. af denna § heter det, att ny firma skall tydligt skilja sig från

andra, nos samma myndighet förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningar.

I det förslag, som aflämnades af kommittén, heter det i motsvarande

paragraf o): föreningens benämning skall vara så affattad, att föreningen där
lgenoin

tydligt skiljer sig från andra kända föreningar’. Detta senare är enligt vårt förmenande

mycket bättre. Antag, att t. ex. Svenska Missionsförbundet är inregistreradt

hos ofverståthållareämbetet. Då kan enligt denna paragraf ingenting hindra, att i

närliggande socken till Stockholm bildas och hos Konungens befallningshafvande i

Stockholms län inregistreras en förening med alldeles samma namn. Ja, en sådan

förening kunde också mycket väl ha sin expedition i Stockholm. Hvilka onödiga

förvecklingar sadant skulle åstadkomma, är lätt att inse.

I lagen om antagande af nytt namn för en enskild person är stadgadt, att

begäran darom skall ske hos Konungens befallningshafvande, samt att Konungens

befallnmgshafvande skall offentligt tillkännagifva, hvilket namn den sökande begär

t“ antaga, hvarefter det under viss tid står hvar och en, som anser sig ha fog

dartffl, Öppet att mot den begärda namnförändringen inlägga sin gensaga. Något

dylikt borde förvisso äfven stadgas uti här ifrågavarande fäll, därest man icke vill

stanna vid konnmttébetånkandets enklare uttryck: andra kända föreningar.

■Pefbna kritik riktar sig delvis äfven mot lagförslagets bestämmelser

rörande ifrågasätta registreringsmyndigheter, i det att den pekar på de

rika möjligheterna af att liera föreningar kunde komma att bära samma

namn. Det lider ej tvifvel därom, att stora olägenheter häraf kunde

uppkomma. Det torde fördenskull föreligga goda skäl att öfverväga,

huruvida ej en hela landet omfattande central registreringsmyndighet

vore ändamalsenligare i detta afseende än de föreslagna manna myndigheterna.

te j &

Bihang till Riksd. prof. 1911. 7 Samt. 1 Afd. 43 Höft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Om § 44 (3G) anför hr Waldenström följande:

»Denna paragrafs första mom. innehåller bl. a., att om styrelsen anser, att

föreningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag

eller föreningens stadgar, så äger den därå tala genom stämning å föreningen. I

s 16 stadgas, att styrelsen icke må efterkomma föreningssannnanträdes föreskrift,

där den finnes strida mot denna lag eller mot föreningens stadgar. Har nu styrelsen

denna senare rätt eller plikt, hvarför skulle den då behöfva vid domstol föra talan

emot föreningen i saken? ...

Hvad beträffar enskild föreningsmedlems rättighet att tala genom stamning

å föreningen med anledning däraf, att han anser föreningens beslut icke ha tillkommit

i behörig ordning, så skulle en sådan bestämmelse blifva ett synnerligen

svårt band på föreningens verksamhet. Huru riktigt ett föreningsbeslut än må

hafva tillkommit, kan man alltid tänka sig tillvaron af en eller flere bråkmakare

inom föreningen. Indika, då de icke fått sin vilja igenom, i dess ställe söka förhindra

beslutets genomförande på det sätt, som nu nämnda § anvisar. Det kan

väl ock vara tvifvel underkastadt, huruvida något beslut skulle kunna verkställas,

innan den bestämda klagotiden af 2 månader förlupit. Blefve beslutet inom den

tiden öfverklagadt, så vore det väl vågsamt att verkställa detsamma, innan domstol

fällt sitt utslag. Ty om det verkställdes, och domstolen därefter med stöd af mom.

3 förordnade, att det icke finge verkställas, hvad blefve då resultatet? Och om

domstolen icke utfärdade ett sådant verkställighetsförbud, och föreningen därför ansåge

sig berättigad att verkställa det, huru komme då saken att ställa, sig, ifall domstolen

vid ärendets slutliga behandling upphäfde detsamma? Naturligtvis måste ock underdomstols

utslag kunna öfverklagas. Det kunde således dröja åratal innan ett, om

än aldrig så godt föreningsbeslut kunde verkställas, ifall föreningen icke ville utsätta

sig för risken att först verkställa det och sedan efter några år få det upphäfdt!

Men icke allenast det. Antag att föreningsbeslutet gäller medlems uteslutning,

och denna medlem eller någon annan, för att göra skandal, klagar vid vederbörande

domstol. Om det gifves förening där denna för föreningsmedlem rätt kunde hafva

fog för sig. så är det dock ytterst vidrigt att tänka, att sådant skulle kunna hända

inom föreningar, som ha ett religiöst, välgörande eller sällskapligt syfte.

Sista mom. af samma § gifver domstolen icke allenast rättighet att upphäfva

ett föreningsbeslut utan äfven att ändra det. Detta är ju uppenbart orimligt. Om

domstol har rättighet att upphäfva ett beslut, så må det bli föreningens och icke

domstolens sak att bestämma, huru det skall ändras, ifall hon icke vill låta hela

saken förfalla.»

De erinringar mot affattningen af detta lagrum, som lir Waldenström

gjort, kvarstå med hela sin styrka med afseende å nu föreliggande

förslag. Det synes mig fördenskull lämpligast, att förslaget i sitt nuvarande

skick icke antages. Ett starkt stöd för denna mening har man

ock i lagrådets yttrande öfver förslaget i dess helhet och till hvilket

yttrande vi tillåta oss hänvisa. Det lider ej tvifvel därom, att en mera

ingående bearbetning af det material, som rörande detta viktiga ärende

redan nu förefinnes och än vidare står att erhålla, skulle i hög grad

s. 35 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

35

komma att främja en god och efter såväl föreningarnas som det allmännas

behof lämpligen anpassad lagstiftning.

Vare sig Riksdagens beslut kommer att utfalla i den ena eller

andra riktningen, i afslag eller bifall, så vill det synas oss vara af vikt

att i ett särskildt hänseende ett uttalande göres eller en ändring kommer

till stånd. Enligt § G8 skulle nämligen, efter därom hos Konungen

gjord ansökan, från lagens tillämplighetsområde kunna undantagas hemliga

.föreningar eller sällskap. Lämpligheten af att i ett lagförslag af

denna natur göra ett dylikt undantag må väl med skäl kunna sägas

vara mer än tvifvelaktig. Den likhet inför lagen, som ju bör vara en

ledande princip i all lagstiftning, skulle enligt vår mening i hög grad

åsidosättas, om denna § får stå kvar. Hur skulle medlemmarne i eu

mängd små föreningar komma att se saken, om de finna, att de i sitt

töreningslif ha att efterlefva en lag, som för dem kanske är besvärlig

nog att finna sig till rätta uti, under det samtidigt stora och omfattande

hemliga ordnar, föreningar och sällskap komme att stå utanför lagen?

Det förefaller mig som om enhvar vid moget öfvervägande skall inse

att detta ej går an.

I anledning af hvad vi sålunda haft äran anföra, hemställes vördsamt,

att Riksdagen måtte, med afslag å Kung!. Maj:ts proposition nr 35

i hvad den rör förslag till lag om ideella föreningar, i skrifvelse till

Kung!. Magt anhålla, att Kung!. Maj:t täcktes med beaktande af i

motionen framförda synpunkter tag’a ärendet under förnyad ompröfning''

och därefter för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill denna ompröfning

kan föranleda.

För den händelse, att Kung!. Maj:ts förslag till lag om ideella

föreningar åt Riksdagen skulle komma att i hufvudsak antagas, tillåta

vi oss hemställa, att Riksdagen måtte besluta, att § 68 i förberörda

Kungl. Maj:ts förslag måtte ur förslaget utgå.»

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Utskottets yttrande.

I skrifvelse den 10 maj 1899 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t

täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser,

hvarigenom den rättsliga ställning, som kunde pröfvas böra

tillerkännas annan förening än sådan, som har ekonomisk verksamhet

till sin uppgift, måtte lämpligen regleras. I denna skrifvelse erinrades,

hurusom 1895 års lagstiftning angående registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet hos såväl domstolarna som allmänheten framkallat

tvekan, huruvida den omständigheten, att rättskapacitet uttryckligen

tillerkänts de registrerade föreningarna, finge anses innebära, att

andra föreningar vore därifrån uteslutna. Osäkerheten i fråga om föreningars

rättsliga natur sträckte sig äfven till deras inre förhållanden,

i hvilket hänseende erinrades, hurusom spörsmålet, i hvilken form

rättsgiltiga beslut i föreningars angelägenheter skulle fattas, mången

gång föranledt svårigheter. Slutligen betonades önskvärdheten däraf,

att,° på samma gång reda och säkerhet åstadkommes inom föreningsväsendet,

skälig hänsyn toges till bevarande af den frihet, som utgjorde

en förutsättning för utvecklingens ostörda gång på detta område,

hvadan en så genomgripande lagstiftning som den, som införts i fråga

om vissa slag af ekonomiska föreningar, knappast vore lämplig för

föreningar i allmänhet.

Sedan Kungl. Maj:t den 29 november 1901 uppdragit åt särskilda

kommitterade att utarbeta förslag till bland annat lagbestämmelser i

det af Riksdagen i nämnda skrifvelse angifna hänseendet, afgåfvo

kommitterade den 21 december 1903 betänkande med förslag till

lag om registrerade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet.

Sedan detta förslag i vissa delar undergått omarbetning, inhämtades

öfver detsamma högsta domstolens utlåtande, som afgafs den 28 november

1907.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

87

Sedan sistnämnda förslag granskats af högsta domstolen samt

den af Kuugl. Maj:t den 27 januari 1905 tillsatta aktiebolagskommitten,

åt hvilken uppdragits bland annat att upprätta förslag till sådana

ändringar i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,

som kunde föranledas af i ämnet gjorda framställningar eller eljest

anses böra äga rum i samband med aktiebolagslagens revision, den 5

februari 1908 afgifvit betänkande, innefattande bland annat förslag

till lag om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, utarbetades

inom justitiedepartementet det förslag till lag om föreningar,

omfattande såväl ekonomiska som ideella föreningar, hvilket nästliden

år förelädes Riksdagen.

Sagda förslag, som med mindre ändringar antogs af Första kammaren,

blef emellertid af Andra kammaren afslaget och hade alltså för

nämnda riksdag förfallit. Andra kammaren beslöt emellertid därjämte

för sin del, med bifall till en vid förlidet års lagutskotts betänkande i

ämnet fogad reservation, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för Riksdagen af förslag

till lagstiftning särskildt för ekonomiska och särskildt för ideella

föreningar med iakttagande därvid af mera hänsyn till föreningarnas

utveckling samt större enkelhet än som förekomme i det då föreliggande

förslaget. Detta beslut hvilade på den i reservationen uttryckligen

uttalade uppfattningen, att äfven för de ideella föreningarna en lagstiftning

vore erforderlig, som tryggade och reglerade deras rättsställning

och rättskapacitet.

Det nu föreliggande förslaget till särskild lag om ideella föreningar

är byggdt på väsentligen samma principer, som berörda för

förlidet års Riksdag framlagda förslag.

I fråga om det närmare innehållet i förslaget och de däri gjorda

afvikelserna från fjolårets förslag får utskottet hänvisa till propositionen.

I detta sammanhang vill utskottet endast erinra om följande

däri förekommande viktigai''e förändringar och förenklingar.

De formella betingelserna för registrering och för anmälan till

registret hafva lindrats, hvarvid i öfvergångsbestämmelserna särskild

hänsyn tagits till nu bestående föreningar. Kungörande af hvad i registret

införes skall ej ifrågakomma, i anledning hvaraf afgifter för

registreringen ej erfordras. Oi’det »förening» är ej vidare obligatoriskt

i föreningens firma. Föreskriften om skyldighet att hålla förteckning

öfver föreningens medlemmar har utgått. Styrelsen har befriats från

att afgifva förvaltningsberättelse. Viss större möjlighet liar beredts

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

dels att å endast ett föreningssammanträde företaga ärende till afgörande,

dels ock att till afgörande företaga ärende, utan att detsamma

angifvits i kallelsen till sammanträdet. Frihet har lämnats förening

att i sina stadgar bestämma, att ärende, som eljest skolat handläggas

å föreningssammanträde, må afgöras genom allmän omröstning, äfvensom

att föreningssammanträdes befogenhet må helt eller delvis utöfvas

af därtill utsedda personer. Den i 1910 års förslag medgifna rätten

för en minoritet inom förening att hos Konungens befallningshafvande

påkalla utseende af en revisor har uteslutits. I motsats till hvad

1910 års förslag stadgade, skall, äfven om vid afslutande af ideell

förenings konkurs öfverskott saknas, föreningen icke på grund af

konkursen anses upplöst. Straffbestämmelserna hafva lindrats, så

att de hufvudsakligen afse fall, då föreningens förtroendemän mot bättre

vetande förfarit oriktigt. Vidare har i syfte att minska de olägenheter,

som af lagen skulle förorsakas redan bestående ideella föreningar,

bestämts en öfvergångstid af tre år, under hvilken den stadgade

följden af underlåten registrering äfvensom det meddelade förbudet

för ideell förening att idka handel eller viss annan rörelse ej skola

äga tillämpning.

I herrar Blombergs och Steffens, Söderbergs in. fl., Åkermans, Eklunds

in. fl., Kvarnzelius’ m. fl. samt Nilsons och Byströms omförmälda motioner

har yrkats, att ifrågavarande förslag till lag om ideella föreningar

icke måtte af Riksdagen bifallas.

I förstnämnda båda motioner uttalas äfven den vid förlidet års

riksdag i då afgifna motioner uttryckta meningen, att en lagstiftning

på ifrågavarande område vore alldeles obehöflig och endast skulle

verka till skada för föreningslifvet. Denna uppfattning synes i viss

mån delas äfven af herr Åkerman.

Med afseende härå vill utskottet hänvisa såväl till hvad nästlidet

års lagutskott härutinnan anförde som till statsrådet och chefens för

justitiedepartementet yttrande till statsrådsprotokollet för den 25 november

1910, hvaraf utdrag åtföljer propositionen.

1895 års lag om registrerade föreningar afser som bekant endast

föreningar för ekonomisk verksamhet med uppgift att på visst sätt,

som i lagens 1 § omförmäles, främja medlemmarnas ekonomiska intressen.

Utanför lagstiftningen falla sålunda dels föreningar, som verka

för andra syften än medlemmarnas ekonomiska intressen, eller hvilkas

ändamål går ut på att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

utan att dock idka ekonomisk verksamhet, dels ock föreningar med

s. 39 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

39

sådan ekonomisk verksamhet för medlemmarnas ekonomiska intressen,

som ej afses i berörda lag. Med afseende å det förra slaget af föreningar

— hvarom nu är fråga — lär man väl såväl före som så

småningom efter 1895 års lagstiftning hafva ansett sig böra under

viss förutsättning tillerkänna dem rättsförmåga och i sådant afseende

fordrat, att deras organisation erhållit eu viss fasthet, i allmänhet

uttryckt i beskaffenheten af deras stadgar. Känslan af det menliga i det

osäkerhetstillstånd i detta afseende, som dock förelåg, föranledde i sin

mån Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den 10 maj 1899 med begäran

om ny lagstiftning. Den framhållna omständigheten, att sedan dess meningarna

blifvit mer stadgade om vissa af de af 1895 års lagstiftning ej

berörda föreningars rättskapacitet under angifven förutsättning, undanröjer

ej detta behof, då, såsom erfarenheten äfven i senaste tid visat,

osäkerheten alltjämt fortfar i fråga om förhandenvaron i särskilda

fall af denna förutsättning.

Äfven med afseende å föreningarnas förhållanden inåt synes den

större stadga, som ensamt genom lagstiftning torde kunna beredas,

böra vara föreningarna till stort gagn. Bland annat synes i många

fall, här såsom i fråga om andra sammanslutningar, särskilda föreskrifter

vara erforderliga för tryggande af den enskilda föreningsmedlemmens

rättsställning.

De i herrar Eklunds m. fl., Kvarnzelius’ in. fl. samt Nilsons och

Byströms motioner framförda skäl för afslag å det nu förevarande lagförslaget

jämte de i anledning däraf i herrar Ekmans samt Mörtsells

och Meurlings motioner afgifna förslag skall utskottet här nedan upptaga

till behandling.

Den granskning, utskottet ägnat de särskilda delarna af förslaget,

och hvad rörande dem i de afgifna motionerna anförts, har gifvit utskottet

anledning till följande erinringar.

I ofvanberörda 1903 års förslag till lag om registrerade föreningar

för annan än ekonomisk verksamhet saknades motsvarighet till denna

§. På sätt i motiveringen till detta förslag framhölls, ansågs enligt

detsamma en förening, så länge den icke gjort ekonomisk verksamhet

till sin lmfvudsakliga uppgift, vara af icke ekonomisk natur, äfven om

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

den fullföljde ett ekonomiskt syfte såsom biändamål till understödjande

af det ideella liufvudsyftet.

Då detta förslag granskades inom högsta domstolen, framhölls,

att enär föreningar af den art, som i lagförslaget afsåges, otvifvelaktigt

kunde drifva omfattande ekonomisk verksamhet, syntes en jämkning

i den. gifna definitionen å de föreningar, som skulle falla under

lagen, önskvärd; och borde därvid tagas i öfvervägande, huruvida icke

särskild bestämmelse erfordrades, om och under hvilka villkor en förening,

som folie under lagen, kunde tillåtas idka handel. För att förebygga

tvekan vid tillämpningen, ansågs äfven böra meddelas uttrycklig bestämmelse

angående det fall, att en förening hade sådant syfte, att den

skulle kunna hänföras under bägge lagarna om föreningar. Med anledning

af dessa erinringar synas de i denna § förekommande stadganden

hafva blifvit meddelade.

Utskottet har icke kunnat undgå att finna dessa bestämmelser

gå längre än som är nödigt. Det synes nämligen utskottet, som om,

på sätt framhållits såväl i åtskilliga utlåtanden, livilka föregått förslaget,

som i herrar Nilsons och Byströms samt herr Åkermans motioner,

genom det här meddelade förbudet för de förevarande föreningarna

att idka handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet att

föra handelsböcker — hvilket förbud bör ses i samband med stadgandet

i sista momentet i 1 § af förslaget till lag om ekonomiska

föreningar — de ideella föreningarna underkastades för stor inskränkning

i sin handlingsfrihet. Såsom blifvit anmärkt, skulle nämnda förbud

blifva olägligt särskildt för många nykterhetsföreningar, i hvilkas

ideella verksamhet ofta ingår och måste ingå att för främjande af

deras ändamål föryttra skrifter eller idka bokförlags- eller tryckerirörelse

i den omfattning, att därmed bör — hvilket dock ofta icke utan

svårighet lär låta sig bedömas — följa skyldighet att föra handelsböcker.

Olägenheten häraf erkännes äfven i det föreliggande förslaget,

hvilket, såsom förut antydts, upptagit en särskild öfvergångsbestämmelse

af innehåll, att ifrågavarande förbud ej skall gälla beträffande redan

bestående föreningar, förrän tre år förflutit från lagens trädande i kraft.

Sagda verksamhet, som tydligen ej har till syfte att främja föreningsmedlemmarnas

ekonomiska intressen, synes ej vara af beskaffenhet att

med nödvändighet behöfva omgärdas med de tyngre former i dess utöfvande,

som lagen angående ekonomiska föreningar pålägger. Den

omständigheten, att, såsom föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

framhållit, det för ideella föreningar saknas tvingande

bestämmelser om insatser, vinstutdelning m. m., synes härutinnan ej

s. 41 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

41

böra tillei‘kännas den betydelse, som skett. Utskottet har af anförda

skäl och då redan i skyldigheten att föra handelsböcker föreligger en

viss säkerhet för den, som med föreningen vill träda i förbindelse,

ansett, att, så länge en af ideell förening bedrifven viss ekonomisk

verksamhet ej syftar utöfver föreningens ideella ändamål, verksamheten

bör kunna få utöfvas i de former, som gälla för ideella föreningar,

och i sådant syfte föreslagit en ändring i denna §.

B och 4 §§.

o

Herr Åkerman har i sin förutberörda motion hemställt om viss

angifven ändring af dessa paragrafer, åsyftande, att registreringen

endast göres till en fullt frivillig akt från hvarje förenings sida, afsedd

att bereda den förening, som så önskar, tillfälle att genom registrering

skaffa sig ett officiellt intyg på sin rättsförmåga.

Det torde vara tydligt, att med antagande af detta förslag —

enligt livilket ej ens de, som handla å oregistrerad förenings vägnar,

skulle i vidare mån förpliktas än enligt allmänt civilrättsliga regler —

litet eller intet skulle vinnas i den riktning, som, på sätt ofvan framhållits,

med en lagstiftning om ideella föreningar åsyftas.

Vid granskningen inom lagrådet af fjolårets förslag till lag om

föreningar yttrade en ledamot af lagrådet bland annat följande, hvartill

utskottet i detta sammanhang vill hänvisa:

»I registreringen ligger i själfva verket den enda praktiskt genomförbara

utvägen för samhället att åt en lagstiftning om föreningar

bereda någon effektivitet, och för så vidt man i likhet med mig anser

det utgöra ett samhällsintresse, att sådana föreningar, som skola i

större omfattning träda i rättsförhållande till utomstående, inrättas

och verka i enlighet med vissa af lagstiftningen uppställda hufvudprinciper,

är det alltså af vikt, att de driffjädrar, som skola framkalla

registrering, icke försvagas. Detta skulle emellertid tydligen blifva

fallet, därest full rättskapacitet tillerkändes äfven oregistrerade föreningar.

Rättskapacitet är naturligtvis — äfven om den under vissa

säregna omständigheter skulle betraktas såsom ett orult — dock för

det stora antalet associationer att anse såsom en förmån och utgör

ofta, framför allt för ekonomisk förening, en nödvändig förutsättning

för utöfvande af den verksamhet föreningen gjort till sin uppgift.

Skulle allt samband mellan registrering och rättskapacitet upphöra,

Bihang till Riksd. prat. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 43 Höft. 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

kvarstode såsom anledning att söka registrering endast stadgandet om

personlig ansvarighet för dem, som handla å oregistrerad förenings

vägnar; och detta stadgande torde, om ock i regel effektivt, dock icke

under alla förhållanden vara ägnadt att framkalla registrering, där

sådan borde komma till stånd, i det omständigheterna mången gång

äfven i föreningar med större omfattning och affärsförbindelser kunna

vara sådana, att den pei*sonliga ansvarigheten ej skulle medföra någon

verklig risk för föreningsrepresentanterna.»

Af det anförda följer, att utskottet ej kunnat förorda herr Åkermans

förslag, utan har utskottet funnit sig böra ansluta sig till det

af lagrådet förordade kungl. förslaget i denna del, hvilket praktiskt

sedt synes sammanfalla med den mening, som i rättspraxis gjort sig

gällande, att en organisation, som icke förrän efter registrering erhåller

rättskapacitet, dock före registreringen kan stämmas och ådömas betalningsskyldighet,

därest den har en från medlemmarnas personliga tillgångar

afskild förmögenhet.

En närmare granskning af det föreliggande lagförslaget ådagalägger

också enligt utskottets uppfattning, att nämnda motionär mycket

öfverdrifvit det registreringsbesvär, som förslaget ålägger.

5 §•

Herr Åkerman har i sin motion ansett det onödigt att såsom

villkor för förenings registrering den fordran uppställes, att föreningen

består af minst fem medlemmar, äfvensom att i denna paragraf uttryckligen

uttalas, att förening ej får registreras, innan stadgar antagits

och styrelse blifvit utsedd, hvilket enligt motionärens mening med

tydlighet framginge af 6. §. I enlighet härmed har i berörda motion

yrkats, att första momentet af denna § måtte utgå.

Hvad angår frågan om minsta tillåtna antal medlemmar i en

förening, öfverensstämma de föreliggande förslagen i denna del med

gällande lag om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Anledning att frångå denna regel synes ej finnas. Borttoges hvarje

begränsning i nämnda hänseende, skulle det möjligen låta sig göra för

en enda person att få en förening registrerad, hvari han ensam vore

medlem, eller åtminstone att fortsätta en förut af flera medlemmar

bestående förenings verksamhet och sålunda drifva densamma utan

skyldighet att personligen ansvara för däraf uppkommande förbindelser.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

43

Vidkommande de meddelade föreskrifterna angående antagande af

stadgar och utseende af styrelse, synes det lämpligt, att dessa viktiga

villkor för erhållande af registrering här angifvas. Detta blir, hvad

utseende af styrelse angår, i allt fall nödvändigt med anledning af den

ändring, utskottet föreslagit beträffande 6 §.

6 §•

I enlighet med hvad som yrkats i herr Åkermans omförmälda

motion, har utskottet för vinnande af önskvärd förenkling ansett det

böra, såsom skett i omförmälda 1903 års förslag till lag om föreningar

för annan än ekonomisk verksamhet, öfverlåtas åt styrelsens ordförande

att ensam göra ansökning om föreningens registrering.

I samma ändamål och särskildt med hänsyn till de i herrar

Eklunds m. fl. och Kvarnzelius’ m. fl. motioner framhållna olägenheter

för vissa nykterhetsorganisationer, som ofta ombyta tjänstemän, af den

i förslaget upptagna ovillkorliga skyldigheten att till registret uppgifva

styrelseledamöternas och styrelsesuppleanters, där sådana förekomma,

namn och hemvist har utskottet ansett denna skyldighet kunna eftergifvas

för det fall, att särskild person inom eller utom styrelsen

blifvit vid sidan af styrelsen utsedd till firmatecknare. År så förhållandet,

bör det nämligen enligt utskottets mening för tillgodoseende af

det syfte, som man med den ifrågavarande registreringsskyldigheten

velat vinna, kunna vara till fyllest, att endast den sålunda särskildt

utsedde firmatecknaren anmäles till registret.

Utskottet har så mycket mindre ansett sig kunna tillmötesgå

det i herr Åkermans motion framställda yrkande, att den i sista momentet

af denna § omförmälda skyldigheten att insända afskrift

af protokoll vid föreningssammanträde borde utgå, som enligt utskottets

förslag ansökning om förenings registrering skall kunna göras

ensamt af en person, styrelsens ordförande. Med afseende å denna

föreskrifts tillämpning å redan bestående föreningar får utskottet hänvisa

till förslagets öfvergångsbestämmelser.

7 §•

Då utskottet ansett det vara af vikt, att den i 7 § under 8)

upptagna garanti mot ett godtyckligt eller egenmäktigt förfarande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

från styrelsens sida i det afseende, som där beröres, uppehälles, har

utskottet icke kunnat tillmötesgå det i herr Åkermans motion framställda

yrkande, att denna punkt måtte utgå. Det skydd, som i detta

afseende erbjudes, synes så mycket nödvändigare, som man ansett sig

böra medgifva, att äfven synnerligen viktiga angelägenheter för en förening

må afgöras å ett enda sammanträde.

Beträffande redan bestående föreningar, hvilkas stadgar sakna

bestämmelse i dessa ämnen, har föreskrift meddelats bland lagförslagets

öfvergångsbestämmelser.

8 §•

I förhållande till fjolårets lagförslag i det föreliggande ämnet

innehåller denna § den ändring, att föreningens firma ej, såsom enligt

sagda förslag var händelsen, ovillkorligen behöfver innehålla ordet

»förening».

Att, såsom i herr Åkermans motion påyrkas, frångå äfven det

förevarande förslagets ståndpunkt i denna del och endast fordra, att

föreningen skall genom sitt namn tydligt skilja sig från andra kända

föreningar, synes icke kunna vara lämpligt. Af en benämning bör

nämligen enligt utskottets mening framgå, att den angifver sig åsyfta

en förening och ej något annat. Minst lär böra fordras, att den ej

betecknar sig såsom bolag, stiftelse eller annan juridisk person än

förening.

Upptagande af ett sådant stadgande som det nyss förordade —

att föreningen skall genom sitt namn skilja sig från andra kända

föreningar —- har ifrågasatts äfven i herrar Nilsons och Byströms

motion, med den motivering, att därigenom beredes bättre skydd åt

en förenings namn än genom förslagets föreskrift, att förenings firma

tydligt skall skilja sig från andra hos samma myndighet förut i laga

ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Det synes emellertid mindre lämpligt att göra förenings registrering

beroende af registreringsmyndighetens erfarenheter i förevarande

afseende, hvarjämte det tydligen skulle blifva synnerligen svårt

att afgöra; huruvida viss förenings firma vore eller varit för en myndighet

känd. Ur den synpunkt, som i sistnämnda motion gjorts gällande,

synas 57 §:ns bestämmelser — med därtill af utskottet föreslaget tilllägg

— verka till fyllest.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

45

Af hvad utskottet ofvan yttrat, följer, att utskottet icke kunnat

förorda herr Åkermans yrkande, att firma skall tecknas sålunda, att

efter föreningens namn tilläggas orden »ideell förening».

10 §.

Herr Åkerman har i sin motion yrkat sådan ändring af denna §,

att rätten till utträde för annan medlem af förening än enskild man

i lämplig mån begränsas, äfvensom att anmälan till utträde må fä

göras hos styrelsen eller dess ordförande.

Någon inskränkning i den grundläggande principen om rätt för

medlem att i allmänhet när som helst utträda ur eu ideell förening

synes ej utan synnerligen starka skäl böra ske. Hvad särskildt angår

en underförenings förhållande i detta afseende till en centralorganisation,

finnes intet hinder att för giltigheten af beslut från enderas eller

bägges sida om upplösning af ett sådant förhållande i respektive förenings

stadgar meddela bestämmelse om viss kvalificerad röstpluralitet

eller om enhällighet från samtliga medlemmars i endera föreningen

sida. Härigenom samt genom utskottets förslag beträffande den nya

60 § synes det af motionären uttalade önskemålet i detta hänseende

blifva uppnådt.

I 19 § af förslaget hafva styrelseledamot och firmatecknare tillerkänts

befogenhet att i allmänhet mottaga meddelande för föreningen.

Detta bör alltså gälla äfven sådan anmälan om utträde, som af motionären

afses.

Utskottet har alltså icke kunnat tillstyrka motionärens yrkanden

beträffande denna §.

11 §■

Den i sista punkten af första momentet i denna § meddelade bestämmelsen,

som upptagits i fjolårets lagförslag, men borttagits i förevarande

förslag, innan detsamma remitterades till lagrådet, har på

hemställan af lagrådet återupptagits i propositionen. Lika med hvad

departementschefen vid remissen till lagrådet framhöll, har äfven utskottet

funnit den här afsedda anordningen, som väl i allmänhet tillkommit

i syfte att bereda föreningsmedlemmarna lättnad i fråga om

afgiftens erläggande, ej böra lända föreningen till nackdel. Utskottet

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

liar därför i anslutning till den i herrar Blombergs och Ste/fens samt

herr Söderbergs m. fl. motioner gjorda erinran i fråga om nämnda

punkt ansett densamma böra utgå.

Vidkommande samma motionärers anmärkning beträffande §:ens

andra moment får utskottet, som finner den där uttalade regeln väl

grundad, framhålla, att, då det alltid står föreningen öppet att i stadgarna

sätta maximigränsen för den afsedda afgiften så hög, som under

alla eventualiteter bör kunna erfordras, de framhållna olägenheterna

af detta stadgande ej synas äga giltig grund.

12 §.

Gentemot de i herr Åkermans äfvensom herrar Blombergs och

Steffens samt Söderbergs m. fl. motioner gjorda anmärkningar mot denna

§, hvilken äger sin motsvarighet såväl i den nya lagen om aktiebolag

som i förslaget till lag om ekonomiska föreningar, vill utskottet framhålla,

att samma eller kanske än starkare skäl, som beträffande nämnda

sammanslutningar gjort sig gällande, tala för den förevarande bestämmelsen

äfven i fråga om ideella föreningar.

Den här uttalade regeln torde för öfrigt följa af allmänna rättsgrundsatser

och sålunda redan för närvarande utan uttryckligt stadgande

äga giltighet beträffande ifrågavarande föreningar.

Då i allt fall det här meddelade förbudet endast gäller i fråga

om ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande,

synes någon olägenhet af detsamma ej vara att befara.

Utskottet har af anförda skäl lämnat de af nämnda motionärer

gjorda erinringar mot denna § utan afseende.

13 §.

Den beträffande sista momentet af denna § af utskottet föreslagna

ändring är endast en konsekvens af utskottets förslag rörande 6 §.

Härmed anser sig utskottet äfven hafva besvarat den i herr

Åkermans motion gjorda erinran med afseende å nämnda moment.

20 §.

Den i denna § gjorda ändring är endast en följd af den ändring i

paragrafföljden, som af utskottet föreslagits beträffande 60 och följande

paragrafer i Kungl. Maj:ts förslag.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

47

23 §.

o

Herr Åkerman har i sin motion yrkat, att revisionsberättelse icke

skall behöfva afgifvas i skriftlig form.

Sedan i det nu föreliggande förslaget styrelsen befriats från

skyldighet att afgifva berättelse öfver sin förvaltning under'' det gångna

året, är det blott revisionsberättelsen som föreningsmedlemmarna kunna

hålla sig till för vinnande af upplysning om föreningens ställning.

Skulle denna berättelse afgifvas muntligen, vore föreningens medlemmar

i detta afseende utan all ledning. Berättelsen kan ej förutsättas alltid

blifva refererad i protokollet, som endast skall upptaga föreningens

beslut. Ett protokollsreferat af eu muntlig berättelse läte sig väl för

ifrigt ej lättare åstadkommas än en skriftlig berättelse.

24 §.

o

Herr Åkerman har i sin motion yrkat, att den skadeståndsplikt

på grund af vårdslöshet, som i denna § omförmäles, skall inträda endast,

då vårdslösheten varit grof.

Då förslaget i denna del öfverensstämmer med gällande aktiebolagslag

och då det icke synes mera lämpligt att vid revision i fråga

om ideella föreningar tillåta en viss grad af vårdslöshet än i fråga

om aktiebolag och ekonomiska föreningar, har utskottet icke kunnat

tillstyrka motionärens förslag. I allt fall lär hvad som beträffande

eu skicklig och vid revisionsarbete van revisor måste anses såsom

vårdslöshet icke med nödvändighet behöfva läggas en oerfaren revisor

till last såsom försummelse. Domstolarna hafva nämligen i förevarande

afseende att taga hänsyn till de föreliggande omständigheterna i de

olika fallen.

26 §.

o

Herr Åkerman äfvensom herrar Blomberg och Steffen samt herr

Söderberg m. fl. hafva i sina motioner ansett de i denna § förekommande

bestämmelser angående kallelse till föreningssammanträde alltför betungande

för föreningslifvet och för litet afpassade efter föreningarnas

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

o

behof och nuvarande sätt att arbeta. Af herr Åkerman har på grund

däraf yrkats, att 1—3 momenten af §:n måtte utgå.

Här meddelade bestämmelser, som tydligen äro tillkomna i syfte

att förekomma öfverrumpling i fråga om ärendes företagande å sammanträde,

innebära en afgjord lättnad i förhållande till fjolårets förslag,

enligt hvilket ärende, som icke angifvits i kallelsen till föreningssammanträde,

under inga förhållanden där fick till afgörande företagas,

om det ej enligt stadgarna skulle förekomma å sammanträde, eller

omedelbart föranleddes af ärende, som där skulle afgöras.

I enlighet med den uppfattning, som kommit till uttryck i förslaget,

finner äfven utskottet vissa ärenden vara af den betydelse, att

särskilda garantier kräfvas i förevarande afseende. I den mån detta

ej är händelsen, anser emellertid utskottet största möjliga frihet böra

lämnas föreningarna. Merendels torde föreningarna icke vara vana

att iakttaga några strängare formaliteter i förevarande hänseende.

Den af förslaget uppställda fordran för medgifvande, utom i angifna

fall, af eftergift i här afsedt hänseende, nämligen att två tredjedelar

af de närvarande äro därom ense, lär helt visst, där den verkligen

kommer att efterlefva^, komma att vålla omgång och svårigheter i

tillämpningen.

Utskottet har med betraktande häraf föreslagit en ändring i sagda

bestämmelser. Till ärenden, som för att kunna företagas till afgörande

å sammanträde böra säfskildt angifvas i kallelsen till detsamma, har

utskottet därvid ansett böra räknas, förutom de i §:ns första moment

särskildt nämnda, äfven fråga om medlems uteslutande ur förening.

Därvid har naturligen endast afsetts, att meddelande skall lämnas om

förekomsten af dylikt ärende, men ej att den medlem, hvarom är

fråga, skall behöfva namngifvas.

Beträffande sista momentet af §:n har af herr Åkerman yrkats,

att dess båda sista punkter måtte utgå.

Fjolårets förslag till lag om föreningar innehöll i fråga om

skyldighet att tillhandahålla protokoll samma bestämmelse, som för

närvarande är upptagen i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet, nämligen att protokollet senast två veckor efter

föreningssammanträde skall vara tillgängligt för föreningsmedlem.

Innan det nu föreliggande förslaget remitterades till lagrådet,

hade sagda bestämmelse med anledning af däremot från förcningsliåll

gjorda anmärkningar uteslutits. Föredragande departementschefen

s. 49 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 49

framhöll också vid förslagets remitterande till lagrådet, att bestämmelsen

ej kunde anses oundgängligen nödig i fråga om de ideella föreningarna.

På hemställan af lagrådet har emellertid därefter upptagits de

bestämmelser, förslaget i förevarande afseende nu innehåller.

Utskottet ansluter sig i denna del till departementschefens nyss

angifna mening och har alltså ansett, att nämnda bestämmelser, hvartill

motsvarighet ej heller förefanns i 1903 års föreningskommittés betänkande,

böra utgå ur förslaget.

34 §.

Herrar Blomberg och Steffen samt herr Söderberg m. fl. hafva i

sina motioner uttalat, att de i denna § meddelade tvingande bestämmelser

angående giltigheten af beslut, som där afses, ej skulle vara

lämpliga för föreningarna. Herr Åkerman har i sin motion riktat

samma anmärkning mot föreskrifterna i §:ns andra moment.

Med afseende härå vill utskottet erinra, att i 1903 års förslagtill

lag om föreningar för annan än ekonomisk verksamhet sist afsedda

bestämmelser voro dispositiva sålunda, att om en förenings stadgar

innehöllo andra bestämmelser, dessa skulle lända till efterrättelse. Häremot

erinrade emellertid högsta domstolen vid förslagets granskning,

att hvad §:n innehölle därom, att förening skulle äga i stadgarna bestämma

huru lindriga villkor som helst för giltigheten af beslut om

ändring i stadgarna eller föreningens upplösning, icke syntes stå väl

tillsammans med de anspråk, som med skäl kunde ställas på fastheten

af en rättspersonlig förenings organisation. Hvad §:n innehölle angående

dylika beslut ansågs därför, liksom den motsvarande bestämmelsen i

17 § andra stycket af gällande lag om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet, böra vara tvingande så till vida, att de föreskrifna

villkoren väl borde kunna skärpas, men ej finge förmildras

genom stadgarna. Utskottet biträder denna uppfattning.

Med hänsyn till det i herr Åkermans motion särskildt uppmärksammade

förhållandet, att en hufvudorganisation ofta äger både utfärda

och ändra stadgar för underlydande föreningar, har utskottet funnit

ett särskildt tillägg till denna § vara af behofvet påkallad. Detta

tillägg har utskottet ansett böra ingå såsom ett nytt fjärde moment

i §:en.

Bihang till Kiksd. prot. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 43 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Lagutskottets utlåtande Kr 46.

Vidkommande herr Åkermans yrkande, att sista momentet af

denna § måtte utgå, har utskottet ansett denna bestämmelse, som har

motsvarighet i nya lagen angående aktiebolag, äfven vara motiverad i

fråga om föreningar och alltså funnit densamma böra bibehållas.

35 §.

Med afseende å den i herrar Blombergs och Steffens samt Söderbergs

m. fl. motioner gjorda anmärkning i fråga om andra momentet

i denna § vill utskottet erinra, att om beslut, som där afses, fattats

å en kongress af valda ombud från föreningar, tillhörande en viss

organisation, medlemmarna, som valt ombudet, torde böra anses hafva

bidragit till beslutet, såvida ej särskilda omständigheter föreligga, som

böra föranleda annat förhållande.

36

Hvad angår de i herrar Blombergs, Steffens och Söderbergs m. fl.

samt herrar Nilsons och Byströms motioner gjorda erinringar mot den

i denna § medgifna allmänna rätt för föreningsmedlem att klandra

föreningsbeslut, synas dessa erinringar hvila på den uppfattningen

af gällande rätt, att sådant klander för närvarande icke skulle vara

tillåtet. Då emellertid en af allmänna rättsgrundsatser härflytande

rätt i detta afseende redan nu måste anses förefintlig, synes det vara

till fördel, att i en ny lagstiftning om ideella föreningar denna rätt,

såsom redan skett i gällande lag om ekonomiska föreningar, vinner

reglering och behörig begränsning. Någon anledning, mer här än i

fråga om ekonomiska föreningar, att frånkänna styrelsen liknande

befogenhet, som föreningsmedlem i detta afseende, synes icke förefinnas.

Vidkommande därefter de i herr Åkermans ifrågavarande motion

gjorda yrkanden, att tredje och fjärde momenten af denna § måtte

utgå, har utskottet ej heller kunnat biträda dessa yrkanden.

Bestämmelserna i mom. 3 haiva meddelats för att förhindra, att

en berättigad klagan öfver föreningsbeslut blir för den klagande alldeles

onyttig. Det är nämligen tydligt, att om bestämmelse i här

stadgad riktning saknades, föreningen, innan klagomålen afgjordes, i

många fall skulle kunna göra klagandens rätt illusorisk.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 51

Beträffande den i fjärde momentet meddelade bestämmelsen.

hvilken, äfven den, i viss mån följer af allmänna rättsgrundsatser och

äger motsvarighet såväl i den nya aktiebolagslagen som i förslaget till

lag om ekonomiska föreningar, vill utskottet framhålla, att det under

många förhållanden skulle vara olämpligt och obilligt, att ett beslut,

som befunnits hafva tillkommit i olaga ordning, skall vara bindande

för vissa af föreningens medlemmar.

37 §.

Med afseende å hvad i herrar Blombergs och Steffens samt Söder^er9s

_m-_ fl- motioner anförts beträffande denna paragraf, särskildt det

däri förekommande uttrycket »lagstridig», hemställdes, såsom i motionerna

anmärkes, af lagrådet nästlidet år, att sagda uttryck måtte utbytas

mot »brottslig».

I fråga härom anförde chefen för justitiedepartementet till det

vid propositionen i ämnet nämnda år fogade utdrag af statsrådsprotokollet,

att det icke syntes vara uteslutet, att en verksamhet kunde

såsom lagstndig böra föranleda upplösning utan att i och för sig utgöra

något brott, t., ex. om verksamheten inskränkte sig till förberedande

åtgärder, som icke vore straffbara. Att under lagstridig verksamhet

skulle komma, att — såsom lagrådet framhållit — inbegripas upprepadt

åsidosättande af rena privaträttsliga förpliktelser, t. ex. upprepad

underlåtenhet att betala hyra, syntes icke vara att befara, då

et väl eg kunde sägas, att föreningens verksamhet ginge ut på ett

djlikt förfarande. En ändring af förslaget i denna del torde för öfrigt

så mycket mindre vara behöflig, som det, särskildt med hänsyn till de

betryggande formerna för upplösningsfrågans upptagande och afgörande.

icke torde kunna antagas, att den föreslagna bestämmelsen skulle

komma att erhålla en ej åsyftad tillämpning å handlingar, som inne\)re.

utlutande civil orätt och ej kränkte något af lag skyddadt

allmänt intresse. Härförutom syntes det näppeligen vara följdriktigt

att förhindra registrering af förening, hvars ändamål gånge ut på lao-- stndig verksamhet, men icke medgifva tvångsupplösning i det fall, att,

iorenmgens verksamhet ådagalade, att dess syfte — trots ett annat i

stadgarna angifvet ändamål — vore en verksamhet af lagstridig- beskaffenhet.

Begränsades, på sätt ifrågasatts, förutsättningen för den här

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

stadgade skyldighet för förening att träda i likvidation, endast till fall,

då dess verksamhet vore brottslig eller uppenbart osedlig, skulle det här

föreslagna rättsmedlet icke, såsom afsetts, kunna tillgripas mot en

ideell förening, som drefve sådan ekonomisk verksamhet, hvartill den

ostridigt icke ägde rätt. .

Utskottet har af anförda skäl funnit sig höra ansluta sig till den

af departementschefen härutinnan uttalade mening.

88 §.

Den af utskottet föreslagna ändringen i denna paragraf är eu

följd af utskottets förslag beträffande 6 och 13 §§.

39 och 40 §§.

Af hvad utskottet yttrat beträffande 5 § följer, att utskottet

icke kunnat biträda herr Åkermans yrkanden beträffande dessa §§.

52 §.

I herr Eklunds m. fl., Kvarnzelius’ m. fl. samt herrar Nilsons och

Byströms motioner har ifrågasatts lämpligheten af anordnande af ett

enda hela landet omfattande föreningsregister, fördt af någon central

myndighet.

Med afseende härå vill utskottet erinra, att en sådan anordning

ej lär låta sig genomföras utan samband med en omläggning af registreringen

af ekonomiska föreningar samt af enskilda näringsidkares

och handelsbolags firmor. Fördes endast ett föreningsregister för hela

landet, komme vidare dettas betydelse såsom upplysningsregister att

blifva väsentligen förminskad, därest ej registrets innehåll kungjordes

i tidningar eller på annat därmed jämförligt sätt bragtes till allmännare

kännedom. Detta åter skulle ej låta sig gorå utan särskilda

kostnader, som med det system, förslaget innehåller, kunnat

undvikas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

53

Beträffande de skäl, som föranledt utskottet att icke biträda de

i herr Ekmans samt herrar Mörtsells och Meurlings motioner gjorda

yrkanden rörande denna §, får utskottet hänvisa till sitt yttrande

under den nya 60 §.

Utskottet har funnit den i andra stycket af förevarande § meddelade

föreskriften, att underskrift å anmälan till registret skall i där

angifvet fall vara af vittnen styrkt, icke vara erforderlig.

53 §.

Vidkommande det i herr Åkermans motion beträffande denna §

gjorda yrkande får utskottet hänvisa till chefens för justitiedepartementets

yttrande till det vid propositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet

den 27 januari 1911.

Lika med departementschefen finner utskottet det ej böra väcka

betänklighet att öfverlåta pröfningen af fråga, som här afses — hvilken

pröfning ställer sig väsentligen annorlunda här än enligt 37 §, därvid

i allmänhet helt annat slag af bevisning lär blifva erforderlig än i

fall, som här afses — åt Konungens befallningshafvande, hvars utslag,

i händelse af missnöje, får öfverklagas hos den administrativa högsta

domstolen, regeringsrätten.

54 §.

Den af utskottet föreslagna ändring i denna § är en följd af utskottets

förslag i fråga om 6 §.

Enär utskottet beträffande 8 punkten af 7 § anslutit sig till det

kungl. förslaget, har utskottet icke kunnat biträda det i herr Åkermans

motion beträffande denna § gjorda yrkande.

57 §.

Af skäl, som blifvit utvecklade i herrar Ekmans samt Mörtsells

och Meurlings motioner, har utskottet funnit sig böra biträda det af

dem gjorda yrkande beträffande denna §.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

60 § i utskottets förslag.

Herrar Eklund m. fl. och Kvarnzelius m. fl. yrka i sina motioner

afslag å Kungl. Maj:ts förslag till lag om ideella föreningar hufvudsakligen

af det skäl, att förslaget ej innehåller bestämmelser, afpassade

för exempelvis godtemplarorden, hvilken vore en enhetlig organisation

bestående af en hufvudförening och ett större antal underföreningar.

Orsaken till att lagförslaget ej innehåller särskilda bestämmelser för

en dylik organisation är enligt hvad lagutskottet erfarit den, att hvarken

under den s. k. föreningskommitténs arbeten eller sedermera från

sådana organisationer framställts några önskemål om särskilda för dem

afpassade lagbestämmelser, och detta ehuru de lämnats tillfälle att

yttra sig öfver förslag, som inom justitiedepartementet utarbetats, och

jämväl afgifvit yttranden däröfver.

Lagutskottet står alltså här inför ett alldeles nytt spörsmål.

Emellertid synas svårigheterna att finna för omförmälda ändamål lämpade

bestämmelser icke vara större än att de äfven på detta sena

stadium af lagstiftningsarbetet kunna öfvervinnas.

De olägenheter, som enligt motionärernas mening skulle för omförmälda

organisationer föranledas af Kungl. Maj:ts förslag, hafva

sammanfattats i herrar Ekmans samt Mörtsells och Meurlings motioner,

och torde utskottet härutinnan få hänvisa till dem.

Den största svårigheten vid meddelandet af ifrågavarande särskilda

bestämmelser är att på ett riktigt och på samma gång praktiskt

sätt afgränsa de fall, för hvilka bestämmelserna skola vara afsedda.

De lämpa sig nämligen ej för alla organisationer, som bestå af en

hufvudförening och ett antal underföreningar. Det torde icke vara

ett önskemål hos alla föreningar, som äro att betrakta såsom underordnade

en hufvudförening, att så godt som all makt skall vara samlad

hos hufvudföreningen eller dess styrelse. Ett stort antal dylika

underföreningar torde fastmera göra anspråk på ganska vidtgående

själfständighet gentemot hufvudföreningen.

Lämpligaste sättet att öfvervinna sagda svårighet synes utskottet

vara att föreskrifva, att bestämmelserna skola gälla allenast för det

fall, att underförenings firma utmärker, att den är medlem i en hufvudförening.

Har en förening i sin benämning angifvit sig tillhöra en

hufvudförening, torde däri kunna anses ligga en förklaring, att föreningen

utgör en integrerande del af hufvudföreningen. Meningen

s. 55 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

55

torde då i allmänhet vara, att underföreningen skall stå i ett starkt

subordinationsförhållande till hufvudföreningen och att dess arbeten

skola vara inriktade på vinnande af hufvudföreningens syfte. För en

dylik starkt centraliserad organisation torde ock enligt utskottets

förmenande särskilda bestämmelser vara erforderliga, därest denna

organisation skall kunna vidmakthållas och genom den kraft, som

dylik sammanhållning gifver, med framgång arbeta för sitt ändamåls

vinnande.

Det föreslagna sättet att utmärka de föreningssammanslutningar,

för hvilka de särskilda bestämmelserna skola vara afsedda, innebär

ock praktiska fördelar. Det blir för registreringsmyndigheten synnerligen

lätt att afgöra, när ifrågavarande bestämmelser skola tillämpas.

Och underförening, som icke vill vara underkastad dessa bestämmelser,

har ju endast att iakttaga, att dess firma ej angifver den såsom medlem

af en annan förening. Att såsom särmärke på ifrågavarande föreningssammanslutningar

angifva något visst sätt för deras uppkomst

eller något visst innehåll i underföreningarnas stadgar kan lätt leda

till missförstånd. Ej heller torde vara lämpligt att göra de särskilda

bestämmelsernas tillämplighet på underföreningarna beroende af huruvida

hufvudföreningen hos vederbörande registreringsmyndigheter anmält

dem såsom föreningar, subordinerande under hufvudföreningen; härigenom

skulle allt för stor makt läggas i hufvudförenings händer.

Föreligger nu en sådan enhetlig organisation, som här ofvan

angifvits och som till det yttre skiljer sig från andra organisationer

med hufvudförening och underföreningar därigenom, att i den förra

organisationen underföreningarnas firmor utmärka, att de äro medlemmar

af hufvudföreningen, synes underförenings registrering böra

göras beroende af att styrelsen för hufvudföreningen därtill lämnat sitt

samtycke. Härigenom beredes styrelsen för hufvudföreningen tillfälle

att tillse, att underförenings stadgar, då de ingifvas för registrering,

icke innehålla några bestämmelser, som strida mot hufvudföreningens

stadgar, och att i underförenings stadgar intagas bestämmelser, som

gifva trygghet mot att stadgarna ändras i strid med hufvudföreningens

(såsom t. ex. den bestämmelsen, att stadgarna ej må ändras utan

hufvudföreningens samtycke, jfr 34 § 3 mom. i förslaget). Dessutom

kommer det genom den ifrågasatta bestämmelsen att ligga i

styrelsens för hufvudföreningen händer att afgöra, hvilka bestämmelser

i öfrigt skola intagas i underförenings stadgar och således huruvida

särskilda bestämmelser i stadgarna erfordras t. ex. beträffande villkoren

och sättet för underförenings utträde ur hufvudföreningen, hur med

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

förvärfvad egendom skall förfaras vid frivilligt utträde eller uteslutning

ur hufvudföreningen, huruvida och i hvad mån en minoritet äger

fortsätta underförenings arbete och besitta dess egendom, under hvilka

villkor hufvudförening må upplösa underförening [jfr 39 § 1 mom.

under 2) i förslaget]. Alla dessa förhållanden kunna icke lämpligen

regleras i lagen, helst om man fasthåller krafvet på att denna bör

innehålla så få bestämmelser som möjligt.

För att än ytterligare möjliggöra för hufvudförening att utöfva kontroll

öfver underföreningarna torde ock böra stadgas, att därest sådant

är i hufvudförenings stadgar föreskrifvet och således bestämdt af dess

medlemmar, underföreningarna, ansökan om underförenings registrering

skall göras af styrelsen för hufvudföreningen och att i öfrigt den anmälningsskyldighet,

som enligt lagen åligger ordföranden i styrelsen för

förening, skall beträffande underförening fullgöras af ordföranden i

styrelsen för hufvudföreningen. Såframt sagda föreskrift i hufvudföreningens

stadgar skall kunna beaktas af Konungens befallningshafvande

i det län, där underföreningen har sitt säte, måste emellertid

styrelsen för hufvudföreningen hos denna myndighet göra anmälan om

föreskriften och därvid lämpligen förete stadgar för hufvudföreningen.

Om vidare i lagen stadgas, att, därest i ansökning om underförenings

registrering uppgifves, att stadgarna äro lika lydande med

stadgarna för underförening, som redan hos Konungens befallningshafvande

registrerats eller om hvars registrering ansökning gjorts —

utom beträffande firman, orten för styrelsens säte och sättet för kallelse

till föreningssammanträde — registrering må beviljas utan hinder däraf,

att stadgarna för underföreningen ej bifogats ansökning, dock under

förutsättning, att i ansökningen uppgifvas underföreningens firma,

orten för styrelsens säte och sättet för kallelse till föreningssammanträde,

att styrelsen för hufvudförening må i samma skrift göra ansökning

om registrering af flera underföreningar, att, därest i anmälan

för registering af ändring i underförenings stadgar uppgifves, att

ändringen är lika lydande med redan hos Konungens befallningshafvafvande

registrerad eller för registrering anmäld ändring af annan

underförenings stadgar, registrering må beviljas utan hinder däraf, att

vid anmälan ej fogats protokoll, som förts i ärendet, och att ordföranden

i styrelsen för hufvudförening må i samma skrift göra anmälningar

till registret beträffande flera underföreningar, torde så långt

det gärna är möjligt lättnader beträffande registreringen blifvit beredda

organisationer af nu ifrågavarande slag.

Slutligen torde några afgörande betänkligheter ej möta mot att

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

tillerkänna gällande kraft åt sådan bestämmelse i underförenings stadgar,

att för dess utträde ur hufvudföreningen erfordras samtycke af styrelsen

för hufvudföreningen. Häraf föranledes emellertid ej, att underförening,

i hvars stadgar sådan bestämmelse finnes intagen, är betagen

rätt att utan vidare upplösa sig.

I öfverensstämmelse med hvad utskottet sålunda anfört har utskottet

utarbetat särskilda bestämmelser för ifrågavarande organisationer,

hvilka bestämmelser fatt sin plats i en ny § med ofvanstående nummer.

Utskottet anser sig härigenom hafva besvarat de yrkanden, som

gjorts saväl i herrar Eklunds m. fl. och Evarnzelius’ in. fl. motioner

som ock i herrar Ektncins samt Mörtzells och Meurlings motioner, de

senare, savidt de afse ändringar i 52 § och öfvergångsbestämmelserna

i Kungl. Maj:ts förslag.

61 §.

Den i denna paragraf föreslagna ändring är en följd af utskottets

förslag beträffande 26 §.

62 § i utskottets förslag.

o

Herr Åkermans yrkande beträffande denna §, som motsvarar 61 §

i det kungl. förslaget, att åsidosättande af föreskrifterna i 26 § 4 mom.

eller 43 § 2 mom. icke måtte medföra straffpåföljd, har utskottet icke

kunnat biträda. Efterkommandet af föreskrifterna i dessa fall synes

nämligen utskottet vara af den vikt, att underlåtenhet därutinnan bör

beläggas med straff.

69 § i utskottets förslag.

Med anledning af de i herrar Nilsons och Bgströms motioner

gjorda erinringar beträffande denna §, som motsvarar 68 § i det kungl.

förslaget, vill utskottet erinra, att någon anmärkning mot densamma,

som är lika lydande med motsvarande af lagutskottet tillstyrkta § i

fjolårets förslag, icke gjorts från föreningshåll. Då det lär kunna förväntas,

att Kungl. Maj:t för bifall till sådana ansökningar, som omförmälas

i denna §, kommer att uppställa ungefär liknande fordringar,

som i allmänhet gälla för registrering af ideella föreningar, synes här afsedda

spörsmål lämpligen löst genom den bestämmelse, som här upptagits.

Bihang till Biksd. Prof. 1911. 7 Sami. 1 Af cl. 46 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Förslagets öfvergångsbestämmelser.

Den af utskottet härutinnan förordade ändring är endast en

följd af utskottets förslag beträffande 2 §.

Af utskottets förslag beträffande 60 § lär framgå, att utskottet

icke kunnat biträda herrar Ekmans samt Mörtzells och Meurlings yrkanden

i hithörande del. q , , , , ...

Att det i herr Åkermans motion gjorda yrkande beträdande otver
gångsbestämmelserna

icke kunnat föranleda någon åtgärd från utskottets

sida följer af hvad utskottet förut anfört.

På grund af hvad utskottet anfört, får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, i anledning af ifrågavarande

proposition i förevarande del samt de i ämnet väckta

motioner, måtte för sin del antaga följande förslag

till

s. 59 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46-

59

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag:)

I

Lagom

ideella föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt

vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande

af yrkesangelägenheter eller eljest har annat ändamål än att genom

ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen, må

kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad såsom

ideell förening.

2 §• 2 §.

Ideell förening må icke idka Ideell förening må icke för främhandel

eller annan verksamhet, jande af medlemmarnas ekonomiska

hvarmed följer skyldighet att föra intressen idka handel eller annan

handelsböcker, eller för främjande af ekonomisk verksamhet,

medlemmarnas ekonomiska intressen

eljest idka ekonomisk verksamhet.

3 §•

Registrerad ideell förening äger förvärfva rättigheter och ikläda

sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka kära

och svara.

För föreningens förbindelser häfte allenast dess tillgångar, förfallna

men ej guldna afgifter inräknade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

gO Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

4 §•

Ideell förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva fast

egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran

eller annan rättighet gällande; dock äge föreningen utsöka densamma

tillerkänd ersättning för kostnader i mål, som mot föreningen anhängiggjorts.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar

i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som

i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

5 §•

Ideell förening skall för att kunna vinna registrering bestå af

minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit

stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller

andra samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.

6 §•

Ansökning om föreningens registrering

skall göras af dess styrelse

och innehålla

försäkran, att medlemmarnas

antal är minst fem,

uppgift å styrelseledamöternas

samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom

nationalitet och hemvist,

6 §•

Ansökning om föreningens registrering

skall göras af styrelsen

eller dess ordförande och innehålla

försäkran, att medlemmarnas

antal är minst fem,

samt, där befogenhet att teckna

föreningens firma skall utöfvas allenast

af styrelsen, uppgift å styrelseledamöternas

och, om suppleanter i

s. 61 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

61

(Kungl. Maj:ts förslag:)

samt, där befogenhet att teckna

föreningens firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, uppgift å den

eller dem inom eller utom styrelsen,

som, hvar för sig eller gemensamt,

sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

två af styrelsens ordförande till

riktigheten styrkta exemplar af

föreningens stadgar

samt på enahanda sätt till riktigheten

styrkt afskrift af protokoll

vid sammanträde med föreningens

medlemmar, utvisande, att stadgarna

blifvit antagna, äfvensom af dylikt

protokoll eller annan handling,

hvaraf framgår, att styrelse blifvit

utsedd.

(Utskottets förslag:)

styrelsen utsetts, deras fullständiga

namn, nationalitet och hemvist, men

i annat fall dylik uppgift angående

den eller dem inom eller utom

styrelsen, som, hvar för sig eller

gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

två af styrelsens ordförande till

riktigheten styrkta exemplar af

föreningens stadgar

samt på enahanda sätt till riktigheten

styrkt afskrift af protokoll

vid sammanträde med föreningens

medlemmar, utvisande, att stadgarna

blifvit antagna, äfvensom af dylikt

protokoll eller annan handling,

hvaraf framgår, att styrelse blifvit

utsedd.

7 §•

«

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens benämning (firma);

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) där afgifter till föreningen, vare sig regelbundna eller på särskilt

beslut om uttaxering beroende, skola förekomma, hvad i fråga

om dem skall gälla;

5) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar;

6) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

7) huru ofta ordinarie föreningssammanträde skall hållas eller

huru tiden för dess hållande skall af medlemmarna bestämmas;

8) det sätt, hvarpå kallelse skall ske till exti’a föreningssammanträde

äfvensom till ordinarie sammanträde, där ej för dess hållande

viss dag är utsatt i stadgarna, så ock den tid före sammanträde, då

föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj.ts förslag:)

[Utskottets förslag:)

8

Ideell förenings firma skall utmärka, att föreningen utgör en

sammanslutning af flere medlemmar (»förening», »förbund», »sällskap»,

»klubb», »gille» eller dylikt), och må ej innehålla orden »ekonomisk

förening», ej heller något, som har afseende å personlig ansvarighet för

medlemmarna eller frihet från sådan ansvarighet.

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar

ett bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas

det misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank

är särskildt stadgadt.

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

9 §•

Ideell förening må när som helst antaga nya medlemmar, och

ankomme på styrelsen att pröfva fråga om medlems antagande. Är i

stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

10 §.

Medlem äge att efter anmälan hos föreningen när som helst utträda

ur densamma; dock må, där enligt stadgarna de afgifter, som

må ifrågakomma, äro till beloppet begränsade, i stadgarna föreskrifvas

viss tid, högst sex månader, hvarunder medlem efter anmälan om utträde

skall kvarstå i föreningen. I stadgarna må jämväl föreskrifvas, att

anmälan om utträde skall ske skriftligen, så ock att namnunderskriften

skall vara bevittnad.

Ej må medlem uteslutas ur föreningen annorledes än stadgarna

angifva.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

68

{Kung!. Maj ds förslag:) (1Utskottets förslag:)

11 §•

Har medlem utträdt eller uteslutits,

vare han ändock, såframt

ej stadgarna i sådant afseende innehålla

lindrigare bestämmelser, pliktig

att erlägga därförinnan beslutad

eller i stadgarna till beloppet bestämd

afgift för löpande året. Skall

afgift gäldas mer än en gång under

året, äge föreningen ej rätt till mer

än det belopp, som efter afgången först

förfaller.

Är ej i stadgarna beloppet af de

afgifter, som må ifrågakomma, begränsadt

och fattas beslut om ny

eller förhöjd afgifts utkräfvande,

vare medlem, som ej biträdt beslutet

och som anmäler sig till utträde

inom fyra veckor från det beslutet

blef honom kunnigt, ej pliktig att

erlägga den beslutade afgiften.

Afliden medlem, galle om föreningens

rätt till afgifter hvad ofvan

stadgats i afseende å medlem, som

utträdt eller uteslutits.

Vid medlems afgång äge han eller

hans rättsinneliafvare icke, med

mindre annorlunda är bestämdt i

stadgarna, rätt att utfå någon del

af föreningens behållna tillgångar.

11 §•

Har medlem utträdt eller uteslutits,

vare han ändock, såframt

ej stadgarna i sådant afseende innehålla

lindrigare bestämmelser, pliktig

att erlägga därförinnan beslutad

eller i stadgarna till beloppet bestämd

afgift för löpande året.

År ej i stadgarna beloppet af de

afgifter, som må ifrågakomma, begränsadt

och fattas beslut om ny

eller förhöjd afgifts utkräfvande,

vare medlem, som ej biträdt beslutet

och som anmäler sig till utträde

inom fyra veckor från det beslutet

blef honom kunnigt, ej pliktig att

erlägga den beslutade afgiften.

Aflider medlem, gälle om föreningens

rätt till afgifter hvad ofvan

stadgats i afseende å medlem, som

utträdt eller uteslutits.

Vid medlems afgång äge han eller

hans rättsinnehafvare icke, med

mindre annorlunda är bestämdt i

stadgarna, rätt att utfå någon del

af föreningens behållna tillgångar.

Om användande af förenings tillgångar.

12 §.

Ideell förenings tillgångar må ej användas för ändamål, som

uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande; förenings
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Lagutskottets titlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

sammanträde dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt

ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens

ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och firmateckning.

13 §.

För ideell förening skall finnas

en styrelse, bestående af en eller

flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad

i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter. Den

äge ock bemyndiga annan vare sig

inom eller utom styrelsen att teckna

föreningens firma (firmatecknare).

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde

gjorts inskränkning i

styrelsens rätt att utse firmatecknare,

lände den till efterrättelse.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde;

dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller

ledamot af densamma skall på annat

sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här i

riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening

medgifver undantag.

Där ej i stadgarna blifvit annorlunda

bestämdt, må styrelseledamot,

ändå att den tid, för hvilken han

blifvit utsedd, ej gått till ända,

skiljas från uppdraget genom beslut

af den, som utsett honom.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot,

innan den tid, för hvilken

13 §.

För ideell förening skall finnas

en styrelse, bestående af en eller

flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad

i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter. Den

äge ock bemyndiga annan vare sig

inom eller utom styrelsen att teckna

föreningens firma (firmatecknare).

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde

gjorts inskränkning i

styrelsens rätt att utse firmatecknare,

lände den till efterrättelse.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde;

dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller

ledamot af densmma skall på annat

sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här i

riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening

medgifver undantag.

Där ej i stadgarna blifvit annorlunda

bestämdt, må styrelseledamot,

ändå att den tid, för hvilken han

blifvit utsedd, ej gått till ända,

skiljas från uppdraget genom beslut

af den, som utsett honom.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot,

innan den tid, för hvilken

s. 65 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

65

(Kungl. Majds förslag:)

han blifvit vald, gått till ända,

och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter, såframt

styrelsen ej är beslutför med kvarstående

ledamöter eller enligt stadgarna

fulltalig styrelse alltid skall

förefinnas, att ofördröjligen föranstalta

om val af ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning

eller i fråga om rätten att

teckna föreningens firma, skall

styrelsens ordförande därom göra

anmälan för registrering.

(Utskottets förslag:)

han blifvit vald, gått till ända,

och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter, såframt

styrelsen ej är beslutför med kvarstående

ledamöter eller enligt stadgarna

fulltalig styrelse alltid skall

förefinnas, att ofördröjligen föranstalta

om val af ny ledamot.

Varder, i händelse befogenhet att

teckna föreningens firma tillkommer

allenast styrelsen, dess sammansättning

ändrad, eller sker ändring i

fråga om rätten för annan än styrelsen

att teckna föreningens firma,

skall styrelsens ordförande därom

göra anmälan för registrering.

14 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag stadgas,

utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom

om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning,

må ej registreras.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen

blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas

allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

15 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens

angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter,

så ock de föreskriftex-, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör

firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna

lag eller föreningens stadgar.

Bihang till Eiksd. prof. 1911. 7 Sand. 1 Afd. 43 Höft. !)

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

16 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,

då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och galle såsom

styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena sig,

men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid

sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, så vidt ske kan,

samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i be-,

handling af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpningbeträffande

gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

17 §•

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den; som äger

företräda föreningen, föryttra dess fasta egendom, med mindre föryttring

af fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens

verksamhet; ej heller må han utan sådant bemyndigande med inteckning

för gäld belasta dylik egendom.

18 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ideell förening, bör undertecknas

med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och

framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Samma lag vare, där i handlingen föreningen betecknats såsom vore

den ekonomisk förening.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Kr 46. 67

{Kungt. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

19 §.

^gående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att

tor ioremngen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och

s all hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens

medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra

föreningens talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen

å sammanträdet.

20 §.

Styrelseledamöter, som genom

att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen

eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan,

en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters

skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 64 §.

20 §.

Styrelseledamöter, som genom

att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen

eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan,

en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters

skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 65 §.

21 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

,.^ar suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats utan

verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

agei utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

22 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola för hvarje

ar eller for annan tid, som må vara bestämd i stadgarna, granskas af

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Lagutskottets utlåtande Nr 46-

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

eu eller flere revisorer, utsedda å föreningssaminanträde eller på annat

i stadgarna angifvet sätt. . . . ■.

Till revisor må ej utses den, som är i iörenmgens eller styrelseledamots

tjänst. . ... i i.

j)en tid för hvilken revisor å föremngssammantrade utses, ma

ej uto-å före nästa ordinarie sammanträde. Revisor må, ändå att den

tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget

genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, for hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

i o

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och ma af revisoi begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen forvagras

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att stalla sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven

berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga

del af densamma, delgifves föreningens medlemmar genom framlagganc e

å föreningssaminanträde eller, där frågan om ansvarsfrihet ^at styrelsen

enligt stadgarna skall afgöras genom allmän omröstning, pa annat satt,

som i stadgarna angifves. , n

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande al

extra föreningssaminanträde stadgas i 28 §.

24 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlänges

å föreningssammanträde eller annorledes delgifves medlemmarna,

mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit

att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af dem

granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen ansvariga for

all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

69

(.Katigt. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

Om föreningssammanträde.

25 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhatvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde. Dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att ärende, som eljest skolat å föreningssammanträde

handläggas, må afgöras genom allmän omröstning bland medlemmarna

eller, där föreningen består af andra föreningar, bland medlemmarna

i dessa; och gälle i ty fall om sådan omröstning i tillämpliga

delar hvad i denna lag stadgas om föreningssammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

26 §.

A föreningssammanträde må

ärende, som ej blifvit i kallelsen till

sammanträdet angifvet eller, där enligt

stadgarna sådan kallelse ej erfordras,

medlemmarna meddeladt efter

tg om kallelse till extra sammanträde

är föreskrifvet, ej till afgörande företagas,

såframt det ej enligt stadgarna

skall förekomma å sammanträdet eller

omedelbart föranledes af ärende, som

där skall afgöras; dock att ärende,

som ej afser ändring af stadgarna

eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande

eller föreningens trädande i

likvidation, jämväl må till afgörande

26 §.

o

A föreningssammanträde må

ärende, som afser ändring af stadgarna

eller ny eller förhöjd afgifts

utkräfvande eller medlems uteslutning

eller föreningens trädande i likvidation,

icke till afgörande företagas,

därest det icke blifvit i kallelsen till

sammanträdet angifvet eller på annat

sätt, som i stadgarna bestämmes, medlemmarna

meddeladt.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

företagas, såframt minst två tredjedelar

af de närvarande äro därom ense.

Hafva de ärenden, som skola

företagas till behandling å föreningssammanträde,

hlifvit medlemmarna

särskildt meddelade på sätt och tid

före sammanträde, som i stadgarna

angifvas, vare så gillt, som om ärendena

varit upptagna i kallelsen till

sammanträdet.

Hvad i 1 mom. är stadgadt afser

icke sådant sammanträde, som

i 31 § omförmäles, ej heller sammanträde

i förening, hvars röstberättigade

medlemmar uteslutande

utgöras af föreningar eller andra

samfälligheter.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde

eller annorledes af

föreningen fattas, skall genom styrelsens

försorg föras protokoll. Protokollet

skall hållas föreningsmedlem

tillgängligt senast en vecka efter därom

framställd begäran; dock att

skyldighet att tillhandahålla protokollet

ej inträder tidigare än fyra

veckor från föreningsbeslutets dag.

Skall enligt stadgarna protokollet vara

att tillgå tidigare än nu sagts, lände

det till efterrättelse.

27

(Utskottets förslag:)

Hvad i 1 mom. är stadgadt afser

icke sådant sammanträde, som

i 31 § omförmäles, ej heller sammanträde

i förening, hvars röstberättigade

medlemmar uteslutande

utgöras af föreningar eller andra

samfälligheter.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde

eller annorledes af

föreningen fattas, skall genom styrelsens

försorg föras protokoll.

§•

Jämte hvad i 25, 26 och 34 §§ är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af föreningsbeslut galle, där ej annorlunda finnes

bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem* äger deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem icke är berättigad att öfverlåta sin rösträtt på annan;

s. 71 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlutande Nr 46. 71

JK„gl. .1Wto för,la,:) (Utskotta, ,er,lag:)

flesta ar«Zmaf^ÄS beSlUt «“« ^

att vid lika röstetal, val afgöres genom lottning men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden

B ,1 S:a2gama ma bestämmas, att frånvarande medlem må i visst

tmnstyrels°en.a ““ & sammanträde genom röstsedels insändande

28 §.

«uÄni8iitr*plis‘’kalla *"■*-*-“ ■“*-

Tn0(1 Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftlio-en

ed angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

forenmgssammanträde att hållas så snart det med iakttagande^ JS?

sknfven kallelsetid ta, ske. Efterkommer sÄ ej S en vec£

Ifo e,''PsamuSa reTlsorema fSrentogssammanträde.

ro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande sälle den

mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas

Ä eUW de‘ antal, som

medlemmar1 t U 1 foreskrifveu ordning kalla föreningens

mediemmai till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ei senast

tva veckor efter påfordran, hvarom i 28 § 3 inom är L X

sammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrift

kallelsetid kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på

anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde. ^

30 §.

stoll ‘f foi’eningssa™mantl''äde, där revisorernas berättelse framläffffes

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

berättelsen omfattar företagas till afgörande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

{K»,!. Maj:U fSrOag:) (VMM, f*«ter) _

Frigon om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

31 §

I ideell förenings stadgar må bestämmas, f £

ssr Är rar^r^ÄfL.

ningssammanträde ansedt.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

32 §.

Yårder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen delgafs

föreningens medlemmar på sätt, som i 23 § 3 inom. sags, vare sa ansedt,

som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad. o „ , , .

Utan hinder däraf. att ansvarsfrihet beviljats, ma sådan talan a

förvaltningen som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handtug kina mot honom anstållas, dår ej anevarrfnheten öppen
harlio-en

HifsGtjt» äfven den _

revisorer må, sedan två år förfutit från det revernas

berättelse delgafs föreningens medlemmar pa satt, som 1 23 § Smöra,

sägs, talan enligt 24 § ej anställas, utan sa ar, att talan grunda

därpå, att brottslig handling blifvit begången.

33 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det revisorernas berättelse delgafs föreningens medlemmar pa

sätt som i 23 § 3 mom sägs, äge konkursboet att anställa klander a

förvaltningen för den tid berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blif\

styrelsen beviljad, äfvensom att mot revisorerna anstalta sådan talan,

S°m Tah^lvarom ofvan i denna paragraf sägs skall a^ängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af d

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

73

(''Katigt. Maj:ts förslag:)

(Utskottetsrförslag:)

Om ändring af förenings stadgar och visst annat fall, då särskild

röstpluralitet för fattande af föreningsbeslut erfordras.

34 §.

Beslut afseende ändring af ideell

förenings stadgar i fråga om rätt

för afgående medlem att utfå del

af föreningens tillgångar eller om

medlemmarnas rätt till behållna tillgångar

vid föreningens upplösning,

vare ej giltigt, med mindre beslutet

biträdts af samtliga röstande.

För giltighet af beslut om annan

ändring af stadgarna eller af

beslut om föreningens trädande i

likvidation af annan anledning än

i 39 § 1 mom. under 1) eller 2)

sägs erfordras, att beslutet biträdts

af minst två tredjedelar af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom

ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände

ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse,

enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att

Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra beBihang

till Iliksd. prat. 1011. 7 Samt.

34 §.

Beslut afseende ändring af ideell

förenings stadgar i fråga om rätt

för afgående medlem att utfå del

af föreningens tillgångar eller om

medlemmarnas rätt till behållna tillgångar

vid föreningens upplösning,

vare ej giltigt, med mindre beslutet

biträdts af samtliga röstande.

För giltighet af beslut om annan

ändring af stadgarna eller af

beslut om föreningens trädande i

likvidation af annan anledning än

i 39 § 1 mom. under 1) eller 2)

sägs erfordras, att beslutet biträdts

af minst två tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom

ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände

ock det till efterrättelse.

Skall enligt stadgarna för förening,

som är medlem i annan förening,

viss bestämmelse i sistnämnda

förenings stadgar lända till efterrättelse,

och ändras den bestämmelse,

galle ändringen jämväl för förstnämnda

förening.

Har i stadgarna intagits bestämmelse,

enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att

Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra be1

Afd. 43 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kung!. Kaj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

stämmelsen utan Konungens med- stämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras. gifvande ändras.

35 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande

anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan registrering

skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af ordföranden styrkt

afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att förpliktelse för medlemmarna

att erlägga afgifter till föreningen införes eller ökas, må ej

tillämpas mot medlem, som icke bidragit till beslutet och som anmäler

sig till utträde ur föreningen inom fyra veckor från det beslutet blef

honom kunnigt.

Om klander af förening sbeslut.

36 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

föreningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider

mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning

å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas det,

vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 19 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet blifvit inom ofvan i denna paragraf

stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,

galle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

75

(Kungl. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

Om likvidation och upplösning.

37 §.

Finnes ideell förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart

osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekansler! eller

Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra, förklara

föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten i

sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

38 §.

Saknar ideell förening Ull registret

anmäld, behörig styrelse, vare föreningsmedlem

eller borgenär, så ock

en hvar annan, hvars rätt kan vara

beroende däraf, att någon finnes,

som äger företräda föreningen, berättigad

att hos rätten eller domaren

göra ansökning, att föreningen må

förklaras skyldig att träda i likvidation.

Kungörelse om ansökningen

med uppgift om tiden, när densamma

kommer att pröfvas af rätten,

skall af rätten eller domaren utfärdas

och minst tre månader före

nämnda tid införas i allmänna tidningarna,

så ock i tidning inom

orten. Rätten eller domaren äge

ock, där så äskas, förordna en eller

flere syssloman att emellertid taga

föreningens egendom under vård

och bevaka dess angelägenheter.

Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta

förhållandet fortfar, förklare

rätten, att föreningen skall träda

i likvidation, och förordne en eller

38 §.

Saknar ideell förening behörig styrelse,

eller finnes icke till registret

anmäld någon, som äger teckna föreningens

firma, vare föreningsmedlem

eller borgenär, så ock eu hvar

annan, hvars rätt kan vara beroende

däraf, att någon finnes, som

äger företräda föreningen, berättigad

att hos rätten eller domaren

göra ansökning, att föreningen må

förklaras skyldig att träda i likvidation.

Kungörelse om ansökningen

med uppgift om tiden, när densamma

kommer att pröfvas af rätten,

skall af rätten eller domaren''tutfärdas

och minst tre månader före

nämnda tid införas i allmänna tidningarna,

så ; ock i tidning inom

orten. Rätten eller domaren äge

ock, där så äskas, förordna en eller

flere sysslomän att emellertid taga

föreningens egendom under vård

och bevaka dess angelägenheter.

Styrkes på utsätta'''' tiden, att anmärkta

förhållandet fortfar, förklare

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj.ts förslag:)

flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman

skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg

afsändas för registrering.

(Utskottets förslag:)

rätten, att föreningen skall träda

i likvidation, och förordne eu eller

flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman

skall underrättelse ofördröjligen

genom, rättens eller domarens försorg

afsändas för registrering.

39 §•

Ideell förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i

stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

I dessa fall äfvensom då föreningen beslutit att träda i likvidation,

skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer,

där ej till följd af stadgarnas bestämmelse eller föreningens beslut en

eller flere särskilda likvidatorer utses.

40 §.

Träder föreningen ej i likvidation, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelsen i 39 § 1 mom. under 1) påkallar

likvidation, svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut

om fortsättande af föreningens verksamhet eller handla å dess

vägnar, för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en,

såsom för egen skuld.

41 §.

Finnes ideell förening, som enligt anmälan till registret brådt i

likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,

hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda

föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 38 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

77

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

42 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om utseende af ny likvidator.

43 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation, och därvid meddela uppgift å dem, som

äga verkställa likvidationen och teckna föreningens firma.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

44 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och

så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom

förvandlas i penningar.

45 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskildt, af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 37 §,

må ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af

dem försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet

om förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens

samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag

är stadgadt; dock att hvad i 15 § är stadgadt ej skall äga tillämpning

å likvidatorer, som förordnats enligt 37 §.

46 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 18 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,

att den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i

likvidation, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma

pröfvas vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom

handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för

egen skuld.

Hvad i 18 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl

i afseende å handling, som under föreningens likvidation å dess vägnar

utfärdas.

47 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna

eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.

Är någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller

af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds, betalning

erforderliga medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss

sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. / Sker det eller befinnas

innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i

händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den,

som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

79

(Ktmgl. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

48 §.

Föreningens behållna tillgångar skola användas till ett med föreningens

syfte förenligt ändamål, som å föreningssammanträde bestämmes.

Har i stadgarna angifvits visst ändamål, hvartill behållna tillgångar

skola användas, lände det till efterrättelse.

49 §.

Sedan likvidatorerua fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; och skola

likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid

anmälan skall fogas bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

50 §.

Atnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall

han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år

från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

51 §.

Afträdes ideell förenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 38 § eller

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Mujds förslag:) (Utskottets förslag:)

Om registrering.

52 §.

Hos Konungens befallningshafvande

skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter,

Indika enligt denna lag skola för

registrering anmälas, eller hvilkas

intagande i registret eljest är eller

varder föreskrifvet.

Anmälan till registret skall göras

skriftligen. Aflämnas anmälan genom

ombud, eller insändes den med posten,

skall underskriften vara af vittnen

styrkt.

Anmälningsskrifter med därvid

fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje förening, förvaras såsom

bilagor till registret.

52 §.

Hos Konungens befallningshafvande

skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter,

hvilka enligt denna lag skola för

registrering anmälas, eller hvilkas

intagande i registret eljest är eller

varder föreskrifvet.

Anmälan till registret skall göras

skriftligen.

Anmälningsskrifter med därvid

fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje förening, förvaras såsom

bilagor till registret.

53 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven

ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna

lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag

vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte skall

Hyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och Konungens

befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar, att föreningens

firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör hinder för föreningens

upptagande i detta läns föreningsregister.

Yägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifva postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Är sökanden missnöjd med beslutet, äge lian att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra

besvär lios Konungen.

54 §.

Beviljas ideell förenings registrering,

läte Konungens befallningshafvande

i registret införa

1) dagen för stadgarnas antagande

;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;
4)

den ort, där styrelsen har sitt

säte;

5) hvarje styrelseledamots och suppleants

samt, där eljest någon, ensam

eller gemensamt med annan, är berättigad

att teckna föreningens firma,

dennes fullständiga namn och hemvist;
6)

där befogenhet att teckna firman

ej skall utöfras allenast af styrelseny

hvilken eller hvilka, hvar för sig eller

gemensamt, sådan befogenhet tillkommer;
7)

det sätt, hvarpå kallelse till

föreningssammanträde skall ske,

äfvensom den tid före sammanträde,

då föreskrifna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna, så ock,

där viss dag för hållande af ordinarie

sammanträde är i stadgarna

bestämd, uppgift om den dagen.

Det ena exemplaret af stadgarna

skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

Bihang till IU/csd. prof. 1911.

54 §.

Beviljas ideell förenings registrering,

läte Konungens befallningshafvande

i registret införa

1) dagen för stadgarnas antagande

;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet

;

4) den ort, där styrelsen har sitt

säte;

5) hvilken eller hvilka, livar för sig

eller gemensamt, åro berättigade att

teckna föreningens firma;

6) det sätt, hvarpå kallelse till

föreningssammanträde skall ske,

äfvensom den tid före sammanträde,

då föreskrifna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna, så ock,

där viss dag för hållande af ordinarie

sammanträde är i stadgarna

bestämd, uppgift om den dagen.

Det ena exemplaret af stadgarna

skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

11

7 Sand. 1 Afd. 43 Höft.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

55 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret,

Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning

i registret göras»

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom

registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens

registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes

öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

56 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande meddelas af Konungen.

57 §.

Företer ideell förenings registrerade

firma likhet med en i handelsregister,

föreningsregister eller aktiebolagsregistret

tidigare införd firma,

och lider därigenom innehafvaren

af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda

föreningen att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga

föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

57 §.

Företer ideell förenings registrerade

firma likhet med en i handelsregister,

föreningsregister eller aktiebolagsregistret

tidigare införd firma,

och lider därigenom innehafvaren

af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda

föreningen att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga

föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

Utmärker ideell förenings registrerade

firma, att föreningen är medlem

i annan ideell förening, och är sådant

medlemskap ej för handen, äge dom
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

83

(Kungl. Maj:is förslag:)

Menar någon eljest, att eu i registret

verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om

registreringens upphäfvande samt

om skadestånd föras vid domstol.

(Utskottets förslag:)

stol på talan af sistnämnda förening

förbjuda förstnämnda förening att

efter viss tid använda sagda firma.

Menar någon eljest, att en i registret

verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om

registreringens upphäfvande samt

om skadestånd föras vid domstol.

58 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad^ att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom

göras i registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

59 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande

visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga är, kan ändring i

samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han

visas hafva ägt vetskap om ändringen.

Bestämmelser afseende visst fall,

då föreningar äro medlemmar i

annan förening.

60 §.

Utmärker ideell förenings firma, att

föreningen är medlem i annan ideell

förening, gälle om sådan underför
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Lagutskottets utlåtande Nr 46-

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

aning och hufvudförening följande särskilda

bestämmelser.

1) Underförening må ej registreras,

utan så är, att styrelsen för hufvudföreningen

därtill lämnat medgifvande.

2) År i Imf vudföreningens stadgar

bestämdt, att ansökan om underförenings

registrering skall göras af hufvudförening

ens styrelse eller dess ordförande

och att den anmälningsskyldig - het, som enligt denna lag åligger ordföranden

i styrelsen för förening, skall

beträffande underförening fillgöras af

ordföranden i styrelsen för hufvudförening

en, lände denföreskrift till efterrättelse;

dock åligger styrelsen för hufvudföreningen,

såframt sagda föreskrift

skall af Konungens befallningshafvande

i det län, där underförening har sitt

säte, beaktas, att hos denna myndighet

om föreskriften göra anmälan med bifogande

af stadgar för hufvudförening

en.

3) Uppgifves i ansökning om underförenings

registrering, att stadgarna

äro lika lydande med stadgarna för

under för ening, som redan hos Konungens

befallningshafvande registrerats

eller om hvars registrering ansökning

gjorts, utom beträffande firman, orten

för styrelsens säte och sättet för kallelse

till föreningssammanträde, må registrering

beviljas utan hinder däraf,

att stadgarna för underföreningen ej

bifogats ansökningen; dock skall i ansökningen

i ty fall uppgifvas underföreningens

firma, orten för styrelsens

säte och sättet för kallelse till föreningssammanträde.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

85

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Hufvudföreningens styrelse eller

dess ordförande må i samma skrift

göra ansökan om registrering af flera

underföreningar.

4) Uppgifves i anmälan för registrering

af ändring i underförenings

stadgar, att ändringen är lika lydande

med viss redan hos Konungens befallningshafvande

registrerad eller för

registrering anmäld ändring af annan

underförenings stadgar, må registrering

beviljas utan hinder däraf att

vid anmälan ej fogats protokoll, som

förts i ärendet.

Ordföranden i styrelsen för hufvudförening

må i samma skrift göra

anmälningar till registret beträffande

flera underföreningar.

5) År i under förenings stadgar

bestämdt, att den icke må utträda

ur hufvudför eningen med, mindre

styrelsen för hufvudföreningen därtill

lämnat medgifvande, lände den

bestämmelse till efterrättelse.

Straffbestämmelser.

dO §. (il §.

Med böter från och med tjugofem till och med fem hundra kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å föreningssammanträde eller annorledes delgifves

medlemmarna, rörande föreningens angelägenheter meddelar oriktig

uppgift;

3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde eller annorledes delgifves medlemmarna,

mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande föreningens ange
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

lägenheter eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af honom granskats.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

61 §.

Åsidosättes föreskrift, som i 23

§ 1 mom. eller 26 § 4 mom. är meddelad,

straffes den försumlige med böter

från och med fem till och med ett

hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör

hvad honom enligt 43 § eller 49 §

2 mom. åligger.

Förseelse mot 23 § 1 mom. eller

26 § 4 mom. må åtalas allenast af

målsägande; och skall härvid såsom

målsägande anses såväl föreningen

som hvarje medlem däri.

62 §.

62 §.

Åsidosättes föreskrift, som i 23

§ 1 mom. eller 26 § 3 mom. är meddelad,

straffes den försumlige med böter

från och med fem till och med ett

hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör

hvad honom enligt 43 § eller 49 §

2 mom. åligger.

Förseelse mot 23 § 1 mom. eller

26 § 3 mom. må åtalas allenast af

målsägande; och skall härvid såsom

målsägande anses såväl föreningen

som hvarje medlem däri.

63 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

63 §. 64 §.

Har förening blifvit enligt lagen om ekonomiska föreningar registrerad

såsom ekonomisk förening, utgöre den omständigheten ej hinder

för föreningen att, såframt härför erforderlig ändring af stadgarna

vidtages, i stället i enlighet med denna lag vinna registrering såsom

ideell förening; dock att beslutet om ändring af stadgarna ej må gå i

verkställighet förr än ett år förflutit från det beslutet antecknades i

registret för ekonomiska föreningar.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Angående rätt för ideell förening att vinna registrering såsom

ekonomisk förening är stadgadt i lagen om ekonomiska föreningar.

64 §■ 65 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för

skadan, eu för alla och alla för en.

65 §. 66 §.

Förening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

66 §. 67 §.

Försummelse att eldigt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

67 §. 68 §.

Innehålla ideell förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola

hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll

samma verkan, som tillkommer skiljeavtal; och gälle om påkallande af

förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes

stadgadt.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kmgl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

68 §. 69 §.

Därest ideell förening, som äger bestånd, då denna lag träder i

kraft, och håller sina stadgar hemliga, vill utan iakttagande af föreskrifterna

i denna lag vinna förmåga att såsom registrerad ideell förening

förvärfva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol

och annan myndighet söka, kära och svara, göre därom ansökning

hos Konungen.

69 §. ro §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) af främmande kristna eller mosaiska trosbekännare bildade

församlingar, som äga rätt till offentlig religionsöfning;

2) nationsföreningar eller med dem likställda föreningar vid rikets

universitet eller högskolor eller sammanslutningar af sådana föreningar;

3) föreningar, hvilkas stadgar blifvit af Konungen stadfästade,

innan denna lag träder i kraft.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskilt stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft

den 1 januari 1912; dock skall

med afseende å ideell förening,

som då äger bestånd, det i 2 §

meddelade förbudet mot idkande af

handel eller annan verksamhet, hvarmed

följer skyldighet att föra liandelslöcker,

äfvensom hvad 4 § innehåller

Denna lag skall träda i kraft

den 1 januari 1912; dock skall

med afseende å ideell förening,

som då äger bestånd, hvad 4 § innehåller

därom, att fordran eller annan

rättighet ej må af oregistrerad

förening hos domstol eller annan

myndighet göras gällande, ej äga

s. 89 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

89

(Kungl. Maj ds förslag:)

därom, att fordran eller annan

rättighet ej må af oregistrerad

förening hos domstol eller annan

myndighet göras gällande, ej äga

tillämpning förr än tre år förflutit

från lagens trädande i kraft. Efter

nämnda tre års förlopp må ej heller

rättighet, som uppkommit dessförinnan,

vid domstol eller annan

myndighet göras gällande af sådan

förening, såframt den ej blifvit

registrerad.

I fråga om förening, som nyss

nämnts, vare den omständighet, att

protokoll vid sammanträde med

föreningens medlemmar, utvisande,

att stadgarna blifvit antagna, icke

kan företes, eller att i stadgarna

saknas bestämmelse rörande ämne,

hvarom förmäles i 7 § under 3)

eller 8), ej hinder för föreningens

registrering; dock galle i fråga om

sådan förening,

1) i fall omförmälda protokoll

saknas, att de vid ansökningen om

föreningens registrering fogade

exemplaren af stadgarna skola vara

försedda med anteckning om dagen

för deras antagande, där denna kan

uppgifvas;

2) om stadgarna ej angifva orten

för styrelsens säte, att styrelsen skall

i ansökningen om föreningens registrering

uppgifva sådan ort, och

att i ty fall så skall anses, som om

den sålunda uppgifna orten för styrelsens

säte vore angifven i stadgarna

;

Bihang till Riksd. -prat. 1911. 1 S<

(Utskottets förslag:)

tillämpning förr än tre år förflutit

från lagens trädande i kraft. Efter

nämnda tre års förlopp må ej heller

rättighet, som uppkommit dessförinnan,

vid domstol eller annan

myndighet göras gällande af sådan

förening, såframt den ej blifvit

registrerad.

I fråga om förening, som nyss

nämnts, vare den omständighet, att

protokoll vid sammanträde med

föreningens medlemmar, utvisande,

att stadgarna blifvit antagna, icke

kan företes, eller att i stadgarna

saknas bestämmelse rörande ämne,

hvarom förmäles i 7 § under 3)

eller 8), ej hinder för föreningens

registrering; dock gälle i fråga om

sådan förening,

1) i fall omförmälda protokoll

saknas, att de vid ansökningen om

föreningens registrering fogade

exemplaren af stadgarna skola vara

försedda med anteckning om dagen

för deras antagande, där denna kan

uppgifvas;

2) om stadgarna ej angifva orten

för styrelsens säte, att styrelsen skall

i ansökningen om föreningens registrering

uppgifva sådan ort, och

att i ty fall så skall anses, som om

den sålunda uppgifna orten för styrelsens

säte vore angifven i stadgarna

;

nl. 1 Afd. 43 Höft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kmgl. Maj:ts förslag:)

3) i den mån bestämmelser i

stadgarna saknas om det sätt, hvarpå

kallelse till föreningssammanträde

skall ske, och den tid före sammanträde,

då föreskrifna kallelse åtgärder

senast skola vara vidtagna, att

kallelse till föreningssammanträde

skall ske genom kungörelse i tidning

inom den ort, där styrelsen

har sitt säte, minst en vecka före

sammanträdet.

I fråga om styrelseledamot eller

suppleant, som före lagens trädande

i kraft berättigats teckna

föreningens firma, skola bestämmelserna

i 14 och 15 §§ lända till

efterrättelse.

{Utskottets förslag:)

3) i den mån bestämmelser i

stadgarna saknas om det sätt, hvarpå

kallelse till föreningssammanträde

skall ske, och den tid före sammanträde,

då föreskrifna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna, att

kallelse till föreningssammanträde

skall ske genom kungörelse i tidning

inom den ort, där styrelsen

har sitt säte, minst en vecka före

sammanträdet.

I fråga om styrelseledamot eller

suppleant, som före lagens trädande

i kraft berättigats teckna

föreningens firma, skola bestämmelserna

i 14 och 15 §§ lända till

efterrättelse.

2:o) att herr Eklunds m. fl., herr Ivvarnzelius’

m. fl. äfvensom herrar Nilsons och Byströms motioner,

försåvidt däri hemställts, att Riksdagen måtte i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

täcktes taga ifrågavarande lagstiftningsärende under

förnyad ompröfning, skola anses besvarade genom

utskottets hemställan under l:o).

s. 91 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

91

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar.

I fråga om innehållet i detta förslag får utskottet hänvisa till

Kungl. Maj:ts proposition.

I sammanhang med berörda förslag har utskottet till behandling

förehaft följande i anledning af förslaget väckta motioner, nämligen,

inom Första kammaren, nr 84 af grefve Alexander Hamilton och nr

88 af herr Karl Johan Ekman samt, inom Andra kammaren, nr 299 af

herrar V. O. Mörtsell och Ch. Meurling äfvensom nr 301 af herr A. J.

Christiernson m. fl.

Herr grefve Hamilton har i sin motion anfört följande:

>1 den kungliga propositionen nr 35 till årets Riksdag med förslag

till lag om ekonomiska föreningar stadgas i § 2: Ekonomisk

förening, som idkar handel eller annan verksamhet, hvarmed följer

skyldighet att föra handelsböcker, må allenast mot kontant betalning

försälja till andra än medlemmar i. föreningen. Hvad sålunda stadgas,

äge dock ej tillämpning i fråga om förening, hvars försäljning till

andra än medlemmar i föreningen omfattar hufvudsakligen alster af

medlemmarnes eller föreningens verksamhet’. Bestämmelsen i första

punkten blir enligt min öfvertygelse ett hinder för de ekonomiska

föreningarnas verksamhet; isynnerhet blir detta fallet beträffande landtmännens

inköpsföreningar. Det är uppenbart, att det vore fördelaktigt,

om man kunde reformera föreningarnas handel så, att kontant betalning

blefve mera allmän, men vi äro ännu långt från denna möjlighet.

Landtbrukarne lida fortfarande brist på rörelsekapital, och de måste

sålunda köpa sina förnödenheter på kredit. Skulle, som nu är föreslaget,

rätten för föreningarna att lämna kredit inskränkas till deras

egna medlemmar, skulle de utan tvifvel få sin nuvarande kundkrets

afsevärdt minskad, och detta betyder minskad omsättning, hvaraf följer

minskad förmåga för föreningarna att bereda sina medlemmar förmåner.

Grefve

Hamilton s

motion.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Herr Christierm

on» m. fl.

motion.

92 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Jag ser därför i den föreslagna inskränkningen en fara för föreningarnas

existens, och denna min uppfattning synes vinna stöd af utvecklingen

i Tyskland. Man har där, som vid motiveringen i propositionen

kan inhämtas, först infört förbud för förening att idka handel med

utomstående, men efter några år från förbudet undantagit landtmannaföreningar,

som förmedla inköp af varor afsedda för landtbrukets behof.

De skäl, som i Tyskland talat för landtmannaföreningarnas undantagsställning,

måste verka med mera skärpa här, ty vårt land är i jämförelse

med Tyskland glest befolkadt och har sålunda ej lika goda

betingelser för föreningsväsendets utveckling; då nu detta oaktadt inköpsföreningarna

för landtbrukets behof, som under de senare åren

bildats i de flesta län, hafva fått en omfattande verksamhet, så beror

detta på den handlingsfrihet, som varit dem förunnad; blifva de nu

beröfvade denna, blir ställningen för mången förening ohållbar.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag vördsamt hemställa,

att Eiksdagen må antaga följande ändrade lydelse af § 2 i Kungl.

Maj:ts förslag till lag om ekonomiska föreningar:

§ 2.

Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, må allenast mot

kontant betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad

sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, hvars

försäljning till andra än medlemmar i föreningen omfattar hufvudsakligen

alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet, och ej heller

i fråga om förening, som har till ändamål att inköpa och försälja varor,

afsedda för landtbrukets behof.

Om vederbörande utskott finner motionens syfte beaktansvärdt,

torde den omredigering, som möjligen kan finnas vara lämplig, vidtagas.

»

Herr Christiernsons m. fl. motion är af följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts proposition nr 35 med förslag till lag om ekonomiska

föreningar innebär i vissa afseenden en förbättring jämförd med. lagen

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895,

men i andra afseenden, genom den schablonmässiga efterapningen och

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

kopieringen af nya aktiebolagslagen, innebär förslaget afgjorda försämringar

i nu rådande förhållanden.

Den ytterst välbehöfliga sakliga revision af föreningslagen, som

borde ha företagits i syfte att anpassa lagen efter de kraf erfarenheten

ställer på densamma, har uteblifvit och i stället inskränkt sig till en

delvis formell ändring. Att så skett beror först och främst på den

instruktion Kungl. Maj:t gifvit den kommitté, som fick på sin lott att

utarbeta ny aktiebolagslag. Själf framhåller också kommittén, att dess

arbete härigenom »måst begränsas» till att ernå »öfverensstämmelse

mellan aktiebolags- och föreningslagarna». Hur litet eu ur denna ensidiga

synpunkt företagen revision kan ha varit gagnande för den

ekonomiska föreningsverksamheten behöfver icke särskildt påvisas; resultatet

blef också icke en för den kraftigt växande ekonomiska föreningsverksamheten

stödjande och reglerande lag, utan en delvis hämmande

och stäf]ande, såsom den förra året framlagda men dess bättre af Riksdagen

afslagna föreningslagen. Sedan dess har visserligen herr justitieministern

i någon mån sökt att borttaga en del oegentligheter i lagen,

så att det i år framlagda förslaget är bättre än fjorårets, men dock

långt ifrån tillfredsställande. Vi tillåta oss därför hemställa om vissa

ändringar, afsedda att göra lagen mera nyttig och lämplig för den

ekonomiska föreningsverksamheten.

Stadgandet i § 2, att ekonomisk förening uttryckligen medgifves

försälja till icke-medlemmar, men blott mot kontant betalning, är sundt

och mot detsamma göras heller icke några invändningar. Då föreningarna

sträfva efter att äfven till medlemmarna försälja endast mot kontant

betalning, hafva de så mycket mindre anledning att motsätta sig förbudet

mot kreditförsäljning till andra än medlemmar. I ett afseende

är dock detta förbud orättvist, då det strider mot de ekonomiska principer

gross- och partihandeln arbetar efter. Att för ekonomisk förening,

som har till ändamål att uteslutande försälja i parti, stadga förbud för

kredithandel med andra än medlemmar, innebär ett partitagande mot

en dylik förening. Genom ett dylikt förbud kommer den partiförsäljande

föreningen i en undantagsställning. Och niir hänsyn tages till att den

kooperativa partihandeln såväl i vårt land som särskildt i andra länder

i hög grad ägnar sig åt produktion, skulle förbudet hindra föreningen

för partihandel att afsätta alster af sin produktion. Då lagen medgifver

produktionsförening rätten att annorledes än mot kontant betalning försälja

sina alster till icke-medlemmar, bör en liknande frihet tillkomma

förening, som har till uppgift att i parti tillhandahålla andra föreningar

varor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Att gross- och partihandeln i allmänhet försäljer per kredit och

endast i undantagsfall fordrar kontant betalning, är en så bekant sak,

att den ej behöfver bevisas. Och betecknande härför är att sockertrusten,

landets bäst organiserade och hänsynslösaste grosshandlare, som

på grund af sin monopolställning kan föreskrifva nästan hvilka villkor

som helst, icke ansett sig kunna genomgripa kontant-betalnings-systemet,

utan medgifver 10-dagars kredit. Det kan då icke vara lagstiftningen

värdigt att för den kooperativa grosshandeln föreskrifva strängare

bestämmelser än hvad som är rådande inom det ekonomiska lifvet i

allmänhet. Ett tillägg till paragrafen, angifvande rätt för förening, som

har till uppgift att tillhandahålla varor i parti, att försälja till andra

medlemmar per kredit, är därför nödvändigt.

I den hänsynslösa agitation mot den kooperativa rörelsen, som

bedrifves från åtskilliga håll, där man under sken af omsorg om den

enskilda företagsamheten söker motarbeta en behöflig och för konsumenternas

intressen högst nyttig konkurrens, har bland de använda smutsiga

vapnen äfven varit försöken att göra de i firmabeteckningen lagligen

föreskrifna orden »utan personlig ansvarighet)) till detsamma som en

förklaring om föreningarnas ekonomiska oansvarighet. Meningen med

dessa försök har naturligtvis varit att på detta sätt misstänkliggöra denna

förenings verksamhet och såmedels skada dess ekonomiska anseende.

För att åskådliggöra arten af denna agitation tillåta vi oss återgifva

följande, som återfinnes i »Meddelanden från Sveriges Minuthandlares

Riksförbund, tidskrift för föreuingsrörelsen bland Sveriges detaljhandlare.»

I nr 2 af nämnda tidnings årgång 1910 skrifves under rubriken

»Kooperationen och Riksförbundet»:

»I denna skrifvelse fästa vi banksyndikatets uppmärksamhet på

det egendomliga uti att föreningar utan personlig ansvarighet tillåtas

teckna säkerhet å i bank belånade papper, ehuru ju en dylik säkerhet

ju rent af är ingen».

Längre ned i samma artikel står:

»I skrifvelsen uttala vi slutligen önskvärdheten af att banksyndikatet

ville tillse, att syndikatet tillhörande banker och bankirhus ej såsom nu

på en del håll är fallet, belåna papper, å hvilka föreningar utan personlig

ansvarighet tecknat säkerhet, utan att denna transaktion styrkes såsom

för hvarje annan köpman genom minst tvenne solventa namn, hvarigenom

ju en oansvarig förenings namnteckning är öfverflödig».

Då ekonomisk förening enligt lagen ansvarar med alla sina tillgångar,

förfallna men ej guldna insatser och andra tillgångar inberäknade,

så framgår hur falskt detta tal om oansvariga föreningar i

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

själfva verket är. Dels för att redan i firmabeteckningen angifva denna

föreningens ansvarighet, dels för att markera medlemmarnas frihet från

personligt tillskott, torde det vara lämpligt att de lätt misstydda orden »utan

personlig ansvarighet» utbytas mot en lämpligare formulering. Denna

finner man då i orden »utan personlig tillskott splikt», som tydligt tillkännagifva

föreningens karaktär, men icke gifva en illvillig konkurrens

ett lätt köpt tillfälle att därmed söka misstänkliggöra föreningarnas

soliditet och ansvarighet för ingångna förbindelser.

Förra årets kungl. proposition nr 83 med förslag till lag om

föreningar stadgade i § 12, att »öfver föreningens medlemmar skall

genom styrelsens försorg hållas förteckning». I årets kungl. förslag

har detta stadgande, i trogen anslutning till aktiebolagslagen, utvidgats

dithän, att förteckningen »skall innehålla, förutom hvarje medlems fullständiga

namn och hemvist, uppgift å det antal insatser, med hvilka

hvarje medlem deltager i föreningen». Att ålägga föreningarna en dylik

omständlig registrering torde vara hvarken behöfligt eller önskvärdt. I

regel äro medlemmarna bosatta på samma plats, där föreningens styrelse

har sitt säte, hvadan redan däraf en dylik adressförteckning är öfverflödig.

Därtill kommer att andelarna icke, i likhet med hvad fallet är

med aktier, byta ägare, utan i regel förbli i den ursprungliga ägarens

hand tills han utgår ur föreningen. För att bespara föreningarnas

styrelse ett fullkomligt öfverflödigt arbete hemställa vi att tillägget utgår.

I § 18 stadgas, att när vinstutdelning skett i strid med lagens

bestämmelser eller föreningens stadgar, skola de som uppburit sådan

utdelning vara skyldiga att återbära densamma. Men därjämte föreskrifves,

att de, som deltagit i beslutet, skola ansvara en för alla och

alla för en för den brist, som vid återbäringen kan uppstå. Om detta

stadgande torde med skäl kunna sägas, att det faller på sin egen orimlighet.

Då förteckning öfver vid föreningsmöte närvarande delägare

icke skall föras, så är det heller icke möjligt att afgöra, hvilka som

»deltagit i beslutet». Och då detta icke låter sig med noggrannhet angifva,

blefve följden att en del ålades en ansvarighet, som flertalet, på

grund af svårigheten att afgöra om de närvarit, blefve fria från. Riktigast

torde därför vara att begränsa ansvarigheten till dem allena, som uppburit

sådan utdelning.

Enligt nu gällande lag äger ekonomisk förening disponera sin

behållna vinst på det sätt den för godt finner. Att denna rätt missbrukats,

så att en majoritet med tillbakasättande af minoriteten fördelat

vinsten på ett otillbörligt sätt, har icke blifvit påvisadt. Och ett dylikt

tillvägagångssätt torde heller icke vara tänkbart på grund af det sätt

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

hvarpå föreningsmedlemmarna äga föra sin talan. Med den allmänna

och lika rösträtt, som tillämpas i de ekonomiska föreningarna, är ett

majoritetsförtryck af den art, som ofta förekommit inom aktiebolagsvärlden,

att anse som omöjligt. När emellertid herr justitieministern

det oaktadt i det kungl. förslaget i § 19 intagit ett förbud för förening

att, som förut varit fallet, disponera sin vinst efter eget behag, så har

han endast kopierat den nya aktiebolagslagen. Till herr justitieministerns

ursäkt kan visserligen anföras, att han helt säkert saknar all praktisk

kännedom om de ekonomiska föreningarnas verksamhet och deras uppgift.

För honom äro de tydligen sammanslutningar, fullt jämförbara

med de storindustriella och storkapitalistiska aktiebolagen, och hvad

som varit nödvändigt att stadga för att hindra en liten grupp hänsynslösa

aktieägare, tillfälliga innehafvare af en medels fullmakter och skenköp

hopkommen röstmajoritet, att sko sig och profitera på öfriga aktieägares

bekostnad, har han också trott vara nödvändigt för de ekonomiska

föreningarna. Hvarje jämförelse i detta afseende mellan dessa båda

vidt skilda former för ekonomisk verksamhet är emellertid falsk, ty i

det ena fallet, föreningsverksamheten, gäller det samverkan mellan

människor till ömsesidig nytta och fördel, i det andra fallet, aktiebolagen,

är syftemålet profit och spekulation. De garantier mot missbruk och

laglig oärlighet, som behöfvas för att skydda minoriteter af aktieägare,

äro alldeles öfverflödiga för de ekonomiska föreningarnas medlemmar.

Dessa föreningar hafva endast eu väg att gå, om de vilja framgång,

och den vägen heter samverkan. Ett aktiebolag består utan hänsyn till

hur den ena gruppen af aktieägare behandlar den andra, den röstvärdesvagare.

En ekonomisk förening åter, inom hvilken ett dylikt majoritetsförtryck

vore tänkbart, har snart upphört att existera, ty det har inte

längre någon uppgift. Det enda behöfliga och säkra korrektivet mot

dylika kupper inom föreningslifvet ligger i denna ekonomiska verksamhets

egen natur. Lagstiftningen kan här inte göra något godt,

men säkert förhindra föreningarnas och det rikt blomstrande ekonomiska

föreningslifvets ytterligare utveckling genom att lägga för hårda

band på dess rörelsefrihet. Vidare måste det vara föreningarna, som

för vidare utveckling af den af dem bedrifna verksamheten icke kunna

påräkna några större tillskott i nytt andelskapital, obetaget att disponera

större eller mindre del af vinsten för startandet af nya, behöfliga

företag. Äfven med hänsyn till detta betydelsefulla förhållande är det

af vikt att gränserna icke dragas allt för snafva, så att skada följer

af lagstiftningens reglerande bestämmelser. Det får därför anses mer

än nog, om lagen tillser, att förenings vinstmedel icke mot ett större

s. 97 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 97

antal föreningsmedlemmars uttryckliga vilja användes till ändamål, som

uppenbarligen stå i strid med föreningens verksamhet. Därjämte bör,

om förening icke skall efter godtfinnande äga rätt att disponera tillgängliga

vinstmedel, stadgas, att klagorätt öfver föreningsmötes beslut

endast tillkommer ett visst minimum af medlemmar. I förra årets förslag

hade herr justitieministern själf bestämt, att detta antal skulle utgöra

minst en tiondedel af samtliga föreningsmedlemmarna.

Rörande revisionen har, likaledes kopieradt efter aktiebolagslagen,

i § 31 stadgats, att pa framställning af minst en femtedel af samtliga

föreningsmedlemmarna Konungens befallningshafvande må utse revisor.

Om denna rätt kan anses behöflig, hvilket med skäl af oss betviflas, så

lordrar hänsynen till föreningarnas ekonomi, att arfvodet till sålunda af

Konungens befallningshafvande utsedd revisor utgår med samma belopp

som till de af föreningen valda revisorerna.

Till förhindrande af att å föreningssammanträde till afgörande

upptages ärende, som icke blifvit i kallelsen till sammanträdet angifvet,

stadgas i § 35 att med vissa undantag icke angifvet ärende kan afgöras,

om samtliga närvarande därtill gifva sitt samtycke. För hindrande af missbruk

bör det vara fullt tillräckligt, om det stadgas, att dylikt ärende får

afgöras, såframt tre fjärdedelar af de närvarande därtill safva sitt samtycke.

Hänvisande till här ofvan framhållna synpunkter hemställa vi om

följande ändringar:

l:o) att § 2 erhåller följande lydelse:

Ekonomisk förening,---föreningens verksamhet eller

har till uppgift att i parti tillhandahålla andra föreningar varor.

2:o) att § 8 gifves denna lydelse:

Ekonomisk förenings — — — orden »utan personlig till
skottsplikt»

eller ord (»u. p. t.»)---orden »med

begränsad personlig tillskottsplikt» eller--ord (j>m b n t j>)

---dylikt. V F ‘ J

I firman---bolag.

Firman — — — föreningsfirmor.

Angående — — — stadgar.

3:o) att § 9 formuleras sålunda:

öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens

försorg hållas förteckning. Denna skall innehålla/förutom

hvarje medlems fullständiga namn, uppgift — — _

föreningen.

Bihang till Itiksd. prof. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 43 Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Styrelsen — — — densamma.

4:o) att § 18 omformuleras:

Ej må — — — ansvare därjämte, en för alla — — —

uppkomma.

5:o) att § 19 måtte erhålla följande lydelse:

Förenings vinstmedel---uppenbarligen står i strid

med föreningens verksamhet; föreningssammanträde därjämte

obetaget---betydenhet.

6:o) att § 31 sista stycket omformuleras sålunda:

Hvad i---erhålla arfvode i likhet med öfriga revisorer.

7:o) att § 35 ändras:

Å föreningssammanträde---såframt tre fjärdedelar af

de närvarande — — — samtycka.

8:o) att till § 45 lägges ett nytt mom. af följande lydelse:

Klandertalan, grundad därpå, att beslut å föreningssammanträde

strider mot bestämmelserna i § 19, må ej anställas,

med mindre de, som föra talan, utgöra minst en tiondedel af

samtliga föreningsmedlemmarna.

Behöfliga redaktionella ändringar hemställes att utskottet vidtager.»

Herr Ekmans

samt herrar

Mörtsells och

yLeurlings

motioner.

Herr Ekman samt herrar Mörtsell och Meurling hafva i lika lydande

motioner anfört:

»Med anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 35 med förslagtill

lag om ekonomiska föreningar m. m. och med hänvisning till en

af mig denna dag väckt motion om ändring i Kungl. Maj:ts förslag

till lag om ideella föreningar, tillåter jag mig hemställa,

att Riksdagen ville besluta följande ändringar i förslaget till lag

om ekonomiska föreningar:

a) i 73 § införas såsom ett andra stycke följande bestämmelser:

’År förening medlem i annan förening, må ansökning om den

förstnämnda föreningens registrering göras af styrelsen för sistnämnda

förening. Den anmälningsskyldighet, som enligt denna lag åligger ordföranden

i styrelsen för förening, må, därest föreningen är medlem i

annan förening, fullgöras af ordföranden i styrelsen för sistnämnda

förening.’

s. 99 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 99

b) i 80 § införes såsom ett andra stycke följande bestämmelse:

Utmärker förenings registrerade firma, att föreningen är medlem

i annan förening, och är sådant medlemskap ej för handen, äge domstol

på talan af sistnämnda förening förbjuda förstnämnda förening att efter

viss tid använda sagda firma.’

c) bland öfvergångsbestämmelserna införes såsom ett fjärde stycke

följande stadgande:

. Förening, som, då denna lag träder i kraft, är medlem i annan

förening, må icke registreras, utan så är, att sistnämnda förening därtill

lämnat medgifvande.’))

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Utskottets yttrande.

I skrifvelse den 11 maj 1897 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t

täcktes för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser därom,

att i firma för registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet ej

måtte obehörigen intagas namnet å annans fasta egendom, samt i

skrifvelse den 29 april 1902, att Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,

huruvida och under hvilka villkor en minoritet inom registrerad

förening för ekonomisk verksamhet skulle äga besluta, att en

utom föreningen stående, för revisionsuppdrag särskildt kvalificerad

person skulle deltaga i den lagstadgade granskningen af styrelsens

förvaltning och föreningens räkenskaper, samt för Riksdagen framlägga

förslag till de lagstiftningsåtgärder härutinnan, hvartill förhållandena

kunde föranleda. I skrifvelse den 12 maj 1905 anhöll vidare Riksdagen,

det täcktes Kungl. Maj:t taga under öfvervägande, i hvad mån

och under hvilka villkor s. k. konsumtionsförening kunde medgifvas

rätt att sälja äfven till andra än dem, som af föreningen vore medlemmar,

samt för Riksdagen framlägga det förslag till lagbestämmelse

därom, hvartill förhållandena ansåges föranleda.

Dessa skrifvelser öfverlämnades till den förutberörda för revision

af aktiebolagslagen tillsatta kommittén. Huru denna kommitté den 5

februari 1908 afgifvit betänkande med förslag bland annat till lag om

registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, äfvensom huru detta

förslag, sedan det granskats af högsta domstolen, sedermera inom kungl.

justitiedepartementet samarbetades med förslaget till lag om föreningar

för annan än ekonomisk verksamhet och, efter granskning af lagrådet,

i sådant skick förelädes förlidet års Riksdag, har förut omtalats.

Från sagda förslag, i hvad det afsåg nu ifrågavarande slag af

föreningar, innehåller det nu föreliggande förslaget till lag om ekonomiska

föreningar endast få afvikelser utan egentlig principiell innebörd.

Beträffande ekonomisk förening, som ej afses i 1 § af lagen den

28 juni 1895 angående registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet

och som äger bestånd, då lagförslaget skall träda i kraft, har

— såsom skett i fråga om ideella föreningar — en öfvergångstid af tre

år bestämts för tillämpning af den stadgade påföljden af underlåten

registrering. I öfrigt har bland annat den tid, under hvilken genom före
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

skrift i stadgarna medlem kan förpliktas kvarstå i föreningen, utsträckts

till fem år, beroende på Konungens därtill lämnade medgifvande. Formerna

för genomförande af vissa stadgeändringar hafva lättats. Vidare

hafva beträffande ekonomiska föreningar med personligen ansvariga

medlemmar de i förlidet års förslag upptagna bestämmelserna angående

registrering af medlemmarna ersatts med föreskrifter om skyldighet för

föreningens styrelse att ofördröjligen införa eller afföra dem i medlemsförteckningen

samt att, då medlem afgår, därom utfärda kungörelse.

Den granskning, utskottet ägnat ifrågavarande förslag samt ofvanintagna

i anledning däraf väckta motioner, har beträffande nedanstående

paragrafer gifvit utskottet anledning till följande erinringar.

1 §•

I enlighet med hvad utskottet föreslagit beträffande 2 § af förslaget

till lag om ideella föreningar har utskottet ansett, att sista

momentet af denna § bör utgå.

2 §■

I herr Christiernsons m. fl. omförmälda motion har yrkats sådan

ändring af denna §, att det här meddelade förbudet att annorledes än

mot kontant betalning försälja till icke medlemmar i ekonomisk förening

icke måtte gälla i fråga om föreningar, som hafva till uppgift

att i parti tillhandahålla andra föreningar varor.

När man i det föreliggande förslaget ansett sig böra meddela

nämnda förbud, har man, på sätt föredragande departementschefen till

det vid nästlidet års proposition i ämnet i utdrag fogade statsrådsprotokollet

anmärkt, låtit sig ledas af hänsyn till den fara för den

allmänna krediten, som kunde följa af en obegränsad försäljningsrätt

för sammanslutningar, som icke äga något visst fixeradt och med

rättsliga garantier omgärdadt kapital och hvilkas medlemmar ej heller

utan inskränkning personligen ansvara för föreningens förbindelser.

Vid dessa förhållanden och då en konsumtionsförenings verksamhet,

enligt hvad erfarenheten särskildt från England utvisar, kan taga ett

oerhördt omfång, har det blifvit nödvändigt att i lagstiftningen söka

undanröja nämnda fara.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Mot den härutinnan i förslaget använda metoden har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Då emellertid i allmänhet en kreditgifvande förenings borgenärer

ej varda bättre tillgodosedda, om föreningen på kredit afyttrar varor

i parti till andra föreningar, än om den i minut utborga!’ sådana till

enskilda, synes det utskottet icke tillrådligt att gorå ett så vidgående

undantag från den här uppställda regeln som i herr Christiernsons

m. fl. berörda motion påyrkats. Utskottet anser sig äga så mycket

mer skäl att icke biträda nämnda yrkande, som, då en förening har

till uppgift att i parti försälja varor till annan förening, den senare

föreningen väl oftast är medlem i den förra — i regel en större förening

eller centralförening. Är så förhållandet, är ju enligt förslaget

den förra föreningen berättigad att äfven på kredit försälja varor till

den senare föreningen. Den uppställda fordran på sådant medlemskap

såsom förutsättning för den här påyrkade rätten synes i omförmälda

afseende innebära en garanti, som ej generellt bör uppgifvas.

Vidkommande det i herr grefve Hamiltons motion gjorda yrkande,

att berörda förbud mot kreditförsäljning till icke medlemmar icke måtte

gifvas afseende å föreningar, som hafva till ändamål att inköpa och

försälja varor, afsedda för landtbrukets behof, har utskottet funnit

de särskilda förhållanden, som beträffande dessa föreningar äro för

handen, böra föranleda ett undantag.

Vid verkställande af de inköp, ifrågavarande föreningar måste

göra, kan ej undvikas, att ofta större partier anskaffas än som komma

att af medlemmarna förbrukas. Det ligger nämligen i sakens natur, att

förbrukningen här skall växla betydligt, beroende på skördarnas mängd

och beskaffenhet, på prisfluktuationer å varorna — foder, gödselmedel,

utsädesvaror in. in. Då många af dessa varor förlora i kvalitet vid föivaring.

måste föreningen, i mån af varornas försämring, företaga realisation

°af öfverblifna partier med risk, om så ej sker, att dessa skola

blifva värdelösa. Därvid skulle naturligen det omförmälda förbudet,

om det blefve lag, ställa föreningarna i ett ganska ogynnsamt läge.

Af dessa skäl och då ifrågavarande föreningar med hänsyn till

omfattning och verksamhetsformer ofta torde erbjuda större säkerhet

i det afseende, som i allmänhet verkat bestämmande vid meddelande

af omförmälda förbud, än eljest såsom regel kan antagas vara förhållandet,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka sistnämnda motionärs förevarande

yrkande.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

103

8 §•

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl vara anförda för tillmötesgående

af det i herr Christiernsons m. fl. motion vid denna §

gjorda yrkande, att orden »utan personlig ansvarighet» och »med

begränsad personlig ansvarighet» skola utbytas mot »utan personlig tillskottsplikt»

och »med begränsad personlig tillskottsplikt». En sådan

ändring i beteckningssätt, som under giltighetstiden för den gällande

lagen om ekonomiska föreningar, vunnit häfd, skulle väl i allt fall icke

utan vidare kunna vinna tillämpning å redan bestående föreningar.

9 §•

Med afseende å det i herr Christiernsons m. fl. motion gjorda

yrkande, att i medlemsförteckningen medlemmarnas hemvist icke skall

behöfva upptagas, får utskottet erinra, att det för en medlems identifiermg

ofta torde vara nödigt att så sker. Där så ej är händelsen, lär

kännedom jämväl om medlems hemvist vara för föreningen af praktisk

betydelse.

Utskottet har därför icke kunnat tillstyrka berörda yrkande.

18 §.

I herr Christiernsons m. fl. motion har yrkats, att den i sista

punkten af denna § stadgade ansvarighet för brist vid återbäring af

obehörig vinstutdelning måtte ur förslaget utgå.

Då den här meddelade bestämmelsen, hvilken står i full öfverensstämmelse

med hvad som gäller beträffande aktiebolag, endast synes

innebära en tillämpning i här afsedt fall af den i lagförslagets 88 §

uttalade allmänna regel om föreningsmedlemmars skadeståndsskyldighet,

i händelse lagen öfverträdes, samt hvad motionären anfört ej synes

motivera ett undantag i förevarande fall från nämnda regel, har utskottet

icke kunnat biträda sagda yrkande.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

19 §.

Med afseende å det i herr Christiernsons m. fl. motion gjorda

yrkande i fråga om denna § får utskottet erinra om motsvarande

bestämmelse i 55 § i nya lagen om aktiebolag. Då äfven motionären

synes erkänna det principiellt berättigade i ett stadgande i här förevarande

riktning, hvarigenom förebygges bland annat, att styrelse eller

firmatecknare med laga verkan ikläda föreningen borgens- och andra

förbindelser, som äro uppenbart främmande för föreningens verksamhet,

synes utskottet i fråga om stadgandets närmare innehåll anledning ej

föreligga att beträffande föreningar afvika från hvad som gäller med

afseende å aktiebolag. ...

Såsom motionärerna erinrat, innehöll fjolårets kungl. förslag till

lag om föreningar en bestämmelse, att klandertalan, grundad därpå

att beslut å föreningssammanträde strede mot de bestämmelser, som

afses i denna §, ej finge anställas, med mindre de, som förde talan,

utgjordes af minst en tiondedel af samtliga föreningsmedlemmarna. På

hemställan i motion af herr Christiernson tillstyrkte lagutskottet, nästlidet

år, att sagda bestämmelse skulle utgå. Utskottet för sin del

vidhåller sin sålunda nästlidet år uttalade mening, som i fråga om

aktiebolag äfven vann uttryck i nya aktiebolagslagen.

31 §.

I herr Christiernsons in. fl. motion har yrkats, att arfvode till

revisor, som omförmäles i denna §, måtte bestämmas skola utgå med

samma’ belopp som till de af föreningen utsedda revisorerna.

Då det särskildt med hänsyn till vikten att för fullgörande af

uppdrag, som här afses, erhålla fullt kompetent person icke synts utskottet

lämpligt att uttala en dylik för alla förhållanden gällande

regel, har utskottet icke kunnat tillstyrka nämnda yrkande.

35

Stadgandena i denna § hafva beträffande ideella föreningar sin

motsvarighet i 26 § af förslaget till lag om sådana föreningar.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Lagutskottets utlåtande Kr 46.

Utskottet har under sistnämnda § angifvit de skäl, som i fråga

om nämnda föreningar föranledt utskottet att tillstyrka vissa lättnader

i de där meddelade föreskrifter.

Med hänsyn till vikten af de intressen, som för de enskilda medlemmarna

i en ekonomisk förening kunna stå på spel och bero af ett

föreningssammanträdes afgörande, har utskottet lika med det kungl.

förslaget ansett strängare bestämmelser i det ifrågavarande afseendet

höra gälla beträffande nu förevarande föreningar.

Utskottet har dock funnit det tillräckligt om, på sätt i herr

Christiernsons m. fl. omförmälda motion yrkats, den här i allmänhet

uppställda fordran på samtycke af samtliga å föreningssammanträde

närvarande för att ärende, som ej angifvits i kallelsen till sammanträdet,

må där till afgörande företagas, sålunda eftergifves, att sådant samtycke

skall kunna lämnas af endast tre fjärdedelar af de närvarande.

42 och 44 §§.

I fråga om de villkor, under hvilka ekonomisk förenings stadgar

må ändras, innebär förslaget en skärpning i jämförelse med de i sådant

hänseende nu gällande bestämmelser. I fall, som angifvas i första

stycket af 42 §, skulle enligt förslaget en enda föreningsmedlem

äga makt att motsätta sig ändringens genomförande, under det

att gällande lag om föreningar för ekonomisk verksamhet för dessa

fall, liksom i fråga om alla andra stadgeändringar, frånsedt sådana

som innefatta skärpning af medlemmarnas ansvarighet för föreningens

förbindelser, åtnöjer sig med de lindrigare bestämmelser, som angifvits

i 17 § andra stycket af nämnda lag.

Beträffande särskildt sådan stadgeändring, att medlems rätt till

årsvinst inskränkes, synes utskottet den sålunda vidtagna skärpningen

hafva gått längre än som är nödigt.

Enligt det för Riksdagen nästlidet år framlagda förslaget till lag

om föreningar skulle hvarje beslut om ändring af de i en förenings

stadgar meddelade bestämmelser om »användande af årsvinst» fattas i

den form, som stadgas i första momentet af 42 §.

Med afseende härå framhöll lagrådet, att, då det ej syntes vara

lämpligt, att i detta hänseende gifva olika grupper af redan befintliga

medlemmar i en förening olika rätt, syntes fråga om stadgeändring,

som innebure inskränkning i medlemmarnas rätt till årsvinst höra falla

Bihang till Itiksd. prof. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 43 Höft. R

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

under den uppställda regeln. Skulle åter, såsom stundom vore fallet,

stadgarna innehålla bestämmelser, enligt hvilka någon rätt till årsvinst

tillkomme annan än medlemmarna, exempelvis välgörande inrättning

eller dylik, kunde — anmärkte lagrådet — lätt sådana förhållanden

inträffa, att det vore önskvärdt eller rent af nödvändigt, att ändring

i dessa bestämmelser skedde, och syntes därför i fråga om dylik ändring,

såvidt genom densamma ej gjordes inskränkning i medlemmarnas rätt,

samma bestämmelser böra gälla som i fråga om stadgeändring i allmänhet.

I anledning af hvad sålunda anfördes har hithörande bestämmelse

i förslaget erhållit sin nuvarande affattning.

Utskottet har emellertid ansett det vara af vikt, att äfven

sådan stadgeändring, som inbegripes under sagda bestämmelse, kan

genomföras på enklare sätt. I sådant syfte har utskottet vidtagit

den ändring i 42 §, att beslut om dylik stadgeändring skall kunna

fattas i den ordning, som enligt §:ns andra moment gäller för där

särskild t. omnämnda fall. Genom medgifvande åt medlem, som ej

deltagit i dylikt beslut, af samma rätt, som enligt andra momentet af

förslagets 44 § skett i fråga om sist afsedda fall, synes någon fara af

en sådan ändring i förslaget ej kunna förväntas.

45 §.

Att utskottet icke kunnat biträda herr Christiernsons m. fl. yrkande

beträffande denna § har af utskottet motiverats under 19 §.

73 och 80 §§.

Under 57 och 60 §§ i förslaget till lag om ideella föreningar har

utskottet besvarat de i herrar Ekmans samt Mörtsells och Meurlings

motioner gjorda yrkanden, försåvidt angår nämnda lagförslag.

De därvid af utskottet afgifna förslag, som med särskild hänsyn

till nykterhetsorganisationerna funnits nödiga, synas utskottet icke

erforderliga i fråga om de ekonomiska föreningarna, hvilka hittills,

som det synes utan olägenhet, varit i saknad af stadganden i där angifvet

afseende. Utskottet har ansett sådana särskilda föreskrifter för

nu afsedda föreningar så mycket mindre böra vara påkallade, som

enligt utskottets förslag beträffande 2 § i förslaget till lag om ideella

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

föreningar och 1 § i nu förevarande lagförslag behofvet särskildt för

nykterhetsföreningar att låta registrera sig såsom ekonomiska föreningar

synes väsentligen minskadt.

Af anförda skäl har utskottet funnit sig icke böra biträda herrar

Ekmans, Mörtsells och Meurlings yrkanden i fråga om nu förevarande

lagförslag.

84 och 85 §§.

Utskottet har ansett förseelser, som afses under 4) i förslagets

84 §, lämpligare böra i straff hänseende hänföras under 85 § samt i

sådant syfte vidtagit ändringar i dessa §§.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Majts proposition

i förevarande del samt herrar grefve Hamiltons

och Christiernsons omförmälda motioner, måtte för

sin del antaga följande förslag till

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

Lag

om ekonomiska föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening med ändamål attfrämja

medlemmarnas ekonomiska intressen

genom att

anskaffa lifsmedel eller andra

förnödenheter åt medlemmarna eller

afsätta alster af medlemmarnas

verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna

eller

anskaffa lån åt medlemmarna

eller

idka annan ekonomisk verksamhet
må

kunna i enlighet med hvad

i denna lag sägs varda registrerad

såsom ekonomisk förening.

Hvad nu är stadgadt skall ock

gälla om förening, som genom idkande

af handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker,

vill vinna annat ändamål

än främjande af medlemmarnas ekonomiska

intressen.

1 §•

Förening med ändamål attfrämja

medlemmarnas ekonomiska intressen

genom att

anskaffa lifsmedel eller andra

förnödenheter åt medlemmarna eller

afsätta alster af medlemmarnas

verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna

eller

anskaffa lån åt medlemmarna

eller

idka annan ekonomisk verksamhet
må

kunna i enlighet med hvad

i denna lag sägs varda registrerad

såsom ekonomisk förening.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

109

(Kungl. Maj.ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

2 §•

Ekonomisk förening, som idkar

handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra

handelsböckei'', må allenast mot

kontant betalning försälja till andra

än medlemmar i föreningen. Hvad

sålunda stadgats äge dock ej tillämpning

i fråga om förening, hvars

försäljning till andra än medlemmar

i föreningen omfattar hufvudsakligen

alster af medlemmarnas

eller föreningens verksamhet.

2 §•

Ekonomisk förening, som idkar

handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra

handelsböcker, må allenast mot

kontant betalning försälja till andra

än medlemmar i föreningen. Hvad

sålunda stadgats äge dock ej tillämpning

i fråga om förening, hvars

försäljning till andra än medlemmar

i föreningen omfattar hufvudsakligen

alster af medlemmarnas

eller föreningens verksamhet, och

ej heller i fråga om förening, som

har till ändamål att inköpa och försälja

varor, af sedda för landtbrukets

behof.

3 §•

Registrerad ekonomisk förening äger förvärfva rättigheter och

ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka,

kära och svara.

För föreningens förbindelser häfte allenast dess tillgångar, förfallna

men ej guldna insatser och andra afgifter inräknade; dock stånde medlemmarna

öppet att därjämte, på sätt i denna lag sägs, åtaga sig till

visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser.

4 §■

Ekonomisk förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva

fast egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran

eller annan rättighet gällande; dock äge föreningen utsöka densamma

tillerkänd ersättning för kostnader i mål, som mot föreningen anhängiggjorts.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar

i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som i

åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

{Utskottets förslag:)

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

5 §•

Ekonomisk förening skall för att kunna vinna registrering bestå

af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit

stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra

samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.

6 §•

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka inom eller utom styrelsen,

hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens

stadgar äfvensom, där ej hvad i 65 § 1 mom. är stadgadt äger tillämpning,

en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt

afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande,

att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt protokoll

eller annan handling, hvaraf framgår, att styrelse blifvit utsedd.

7 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

in

(Kungl. Majds förslag:) (Utskottets förslag:)

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte r

4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall deltaga i föreningen,

huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i föreningen

med högre belopp än enkel insats;

5) där andra afgifter till föreningen, vare sig regelbundna eller

på särskildt beslut om uttaxering beroende, skola förekomma, afgifternas

belopp eller det högsta belopp, hvartill de må bestämmas;

6) där ej för föreningens förbindelser skola häfta allenast dess

tillgångar, det belopp, intill hvilket medlemmarna åtaga sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser;

7) huru stor del af föreningens årsvinst, som minst skall afsättas

till reservfond, och, i händelse reservfonden skall vara till beloppet

begränsad, till hvilket belopp densamma skall uppgå för att afsättning

af årsvinst ej skall behöfva äga rum;

8) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar;

9) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

10) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare

samt tiden därför;

11) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

12) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra

meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den tid

före sammanträde, då föreskrift^ kallelseåtgärder senast skola vara

vidtagna.

8 §■

Ekonomisk förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt,

där medlemmarna ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig

ansvarighet» eller förkortning af dessa ord (»u. p. a.» eller dylikt),

och, där medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig

ansvarighet, orden »med begränsad personlig ansvarighet» eller förkortning

af dessa ord (»m. b. p. a.» eller dylikt).

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett

bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas det

misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank

är särskildt stadgadt.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Lagutskottets inlåtande AV 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Om mcdlemsförteckning.

9 §•

Öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens

försorg hållas förteckning. Denna skall innehålla, förutom hvarje medlems

fullständiga namn och hemvist, uppgift å det antal insatser, med

hvilka hvarje medlem deltager i föreningen.

Styrelsen åligger att hålla medlemsförteckningen tillgänglig för

enhvar, som vill taga kännedom om densamma.

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

10 §.

Ekonomisk förening må när som helst antaga nya medlemmar,

och ankomme på styrelsen att pröfva fråga om medlems antagande.

Är i stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

Ej må någon antagas till medlem annorledes än efter egenhändigt

undertecknad ansökning.

11 §•

Medlem äge att, efter egenhändigt underskrifven uppsägning,

utträda ur föreningen; dock må i stadgarna föreskrifvas, att namnunderskriften

å uppsägningen skall vara bevittnad, så ock att uppsägning

ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet i föreningen.

Med Konungens begifvande kan sagda tid utsträckas till högst fem år.

12 §.

Medlem må, där han genom laga kraft ägande dom förklarats

förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden

för brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund, som

kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.

Om uteslutning af medlem i visst särskildt fall stadgas i 65 § 2 mom.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

113

(Kungl. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

13 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare berättigad att i den

aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna.

14 §.

Afgång ur föreningen skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,

som infaller näst efter en månad eller efter den i

stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen

uppsagt sig till utträde eller uteslutits, eller annan omständighet, som

föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit ur föreningen utesluten, vare genast förlustig

rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut om föreningens

angelägenheter.

15 §.

Då medlem afgått, äge han eller hans rättsinnehafvare utfå ej

mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån

föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda

räkenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande af reservfond

eller förnärmande af öfriga medlemmars lika rätt, än ock, i samma

ordning som öfriga medlemmarna, hvad på den afgångne belöper af

beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex

månader från det medlem afgått, eller varder inom samma tid konkursansökning

af föreningen till rätten eller domaren ingifven eller i anledning

af borgenärs ansökning om konkurs offentlig stämning utfärdad,

skall den afgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 59 och

60 §§ om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems

rätt, hvarom nu är sagdt, lände den utom i fall, hvarom i 44 § 2 mom.

stadgas, till efterrättelse.

16 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom ett

är från det medlem afgick, vare den afgångne pliktig, såvidt föreningens

borgenärers rätt rör, att återbära hvad han utfått af sin insats.

Bihang till Riksd, prof. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 43 Käft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

17 §•

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat

medlems andel i föreningen, och vill han ej inträda i föreningen, eller

vägras honom inträde, då han begär sådant, äge samma rätt till uppsägning

som medlem; och gälle, där uppsägning sker, om hans rätt

att utfå insats och vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall

återbära insatsen hvad i 15 och 16 §§ finnes stadgadt angående afgången

medlem.

Om vinstutdelning.

18 §.

Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare

mån, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen

granskade räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp,

som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till

betalning förfallna, jämte reservfond. Yarder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse

i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning,

skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit

i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen

kan uppkomma.

19 §.

Föreningens vinstmedel eller öfriga tillgångar må ej användas för

ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande;

föreningssammanträde dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens

ställning är af ringa betydenhet.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

115

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

Om styrelse och firmateckning.

20 §.

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående af en

eller flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter. Den äge ock bemyndiga annan

vare sig inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde gjorts inskränkning

i styrelsens rätt att utse firmatecknare, lände den till

efterrättelse.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på

annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där

bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen,

ledamot af den samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i

samfålligheten vara ledamot af föreningens styrelse.

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än två år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående

ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall

förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens .ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering.

21 §•

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

firmatecknare, vare, i den män ej annat följer af hvad i denna lag

stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort

äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan

inskränkning, må ej registreras.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen

blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas

allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

22 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens

angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter,

så ock de föreskrifter, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör

firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna

lag eller föreningens stadgar.

23 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,

då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och gälle

såsom styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena

sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvidt ske

kan, samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

24 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger

företräda föreningen, föryttra dess fasta egendom, med mindre föryttring

af fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för för
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

117

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

eningens verksamhet, ej heller må han utan sådant bemyndigande med

inteckning för gäld belasta dylik egendom.

25 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ekonomisk förening, bör

undertecknas med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som

teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare

de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för

föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må

hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Samma

lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening utan

personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som utmärker,

att personlig ansvarighet förekommer.

26 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att

för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och

skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens medlemmar

till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens

talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen

å sammanträdet.

27

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i

stadgarna, före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse

skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens

ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

28 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 88 §.

29 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

30 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer, utsedda å föreningssammanträde eller

på annat i stadgarna angifvet sätt.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej

utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än två

år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej

gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

31 §.

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende

af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande

granskning af styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper eller

i granskning af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å

föreningssammanträde. Har förslaget å föreningssammanträde antagits

eller ock biträdts af minst en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna,

åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens befallningshafvande

göra framställning om utseende af revisor. Underlåter

styrelsen det, stånde hvarje föreningsmedlem fritt att göra dylik framställning.

Hvad i 30 § 2 mom. och 3 mom. 2 punkten är stadgadt galle

ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare

sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt arfvode.

32

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven

berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga

del af densamma, framlägges å föreningssammanträde jämte styrelsens

förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande af

extra föreningssammanträde stadgas i 37 §.

33 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

{Kungi. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af

sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig

till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande skada, en

för alla och alla för en.

Om föreningssammanträde.

34 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

35 §.

A föreningssammanträde må ärende,

som ej blifvit i kallelsen till

sammanträdet angifvet, ej till afgörande

företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet

eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras;

dock att ärende, som ej

afser ändring af stadgarna eller ny

eller förhöjd afgifts utkräfvande

eller föreningens trädande i likvidation,

jämväl må till afgörande

Å föreningssammanträde må ärende,

som ej blifvit i kallelsen till

sammanträdet angifvet, ej till afgörande

företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet

eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras;

dock att ärende, som ej

afser ändring af stadgarna eller ny

eller förhöjd afgifts utkräfvande

eller föreningens trädande i likvidation,

jämväl må till afgörande

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(■Kmgl. Majds förslag:) (Utskottets förslag:)

företagas, såframt samtliga när- företagas, såframt tre fjärdedelar

varande därtill gifva sitt samtycke, af de närvarande därtill gifva sitt

samtycke.

Hafva de ärenden, som skola Hafva de ärenden, som skola

företagas till behandling å förenings- företagas till behandling å föreningssammanträde,

blifvit medlemmarna sammanträde, blifvit medlemmarna

särskildt meddelade på sätt och å särskildt meddelade på sätt och å

tid före sammanträde, som i stad- tid före sammanträde, som i stadgarna

angifvas, vare så gillt, som garna angifvas, vare så gillt, som

om ärendena varit upptagna å om ärendena varit upptagna å

kallelsen till sammanträdet. kallelsen till sammanträdet.

Där för giltighet af beslut er- Där för giltighet af beslut erfordras,

att det fattas å två på fordras, att det fattas å två på

hvarandra följande föreningssam- hvarandra följande föreningssammanträden,

må kallelse till andra manträden, må kallelse till andra

sammanträdet ej ske, innan det sammanträdet ej ske, innan det

första hållits. första hållits.

Ofvei beslut, som å förenings- Öfver beslut, som å föreningssammanträde

eller annorledes af sammanträde eller annorledes af

föreningen fattas, skall genom sty- föreningen fattas, skall genom styrelsens

försorg föras protokoll. Se- relsens försorg föras protokoll. Senast

två veckor från beslutets dag nast två veckor från beslutets dag

skall protokollet vara tillgängligt skall protokollet vara tillgängligt

för föreningsmedlemmarna. för föreningsmedlemmarna.

36 §.

Jämte hvad i 34, 35, 42 och 43 §§ är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af föreningsbeslut gälle, där ej annorlunda finnes

bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af förenino-ens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en

medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

Bihang till Rilcsd. prot. Joll. 7 Sami. 1 Afd. 43 Höft.

IG

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Lagutskottets utlåtande Nr 46-

(Kungi. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

37

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

föreningssammanträde att hållas, sa snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka

sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.

Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, gälle den

mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening,

som anse extra sammanträde ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af

samtliga” föreningsmedlemmarna eller det mindre antal, som må vara

bestämdt i stadgarna.

38 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två

veckor efter påfordran, hvarom i 37 § 3 mom. är sagdt, utlyst sammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid

kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af

föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

39

Å det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

128

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

{Kungi. Malis förslag:) {Utskottets förslag:)

Om talan mot styrelse eller revisorer.

40 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedd som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

Talan mot revisorer enligt 83 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

41 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två

åi från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen

afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom

att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 33 §.

Talan, hvarom. ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöra

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af förenings stadgar och visst annat fall, då särskild

röstpluralitet å föreningssammanträde erfordras.

42 §.

Beslut afseende ändring af stadgarna

i fråga om medlems rättighet

att utträda ur föreningen eller

sådan ändring af stadgarna, att af
-

42 §.

Beslut afseende ändring af stadgarna

i fråga om medlems rättighet

att utträda ur föreningen eller

sådan ändring af stadgarna, att af
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Lagutskottets utlåtande Nr 46-

(Kungl. Maj:ts förslag:)

gående medlems rätt, hvarom i 15

§ är sagdt, inskränkes, vare, där

ändringen skall afse jämväl dem,

som vid frågans afgörande voro

medlemmar i föreningen, ej giltigt,

med mindre samtliga medlemmarna

förenat sig därom eller beslutet*

fattats å två på hvarandra följande

föreningssammanträden, däraf minst

ett ordinarie, och å det sammanträde,

som sist hålles, biträdts af

samtliga röstande. Ej heller äge

beslut om sådan ändring af stadgarna,

att medlems rätt till årsvinst

eller till föreningens behållna tillgångar

vid dess upplösning inskränkes,

giltighet, med mindre beslutet

fattats i enlighet med hvad

nu är sagdt.

Beslut om annan ändring af stadgarna

vare ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett

ordinarie, och å det sammanträde,

som sist hålles, biträdts, såvidt

genom beslutet personlig ansvarighet

för föreningens förbindelser införes

eller skärpes eller medlemmarnas

förpliktelse att erlägga afgifter

till föreningen ökas, af minst

tre fjärdedelar af de röstande, men

eljest af minst två tredjedelar af de

röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom

ofvan är sagdt, något ytter
-

(Utskottets förslag:)

gående medlems rätt, hvarom i 15

§ är sagdt, inskränkes, vare, där

ändringen skall afse jämväl dem,

som vid frågans afgörande voro

medlemmar i föreningen, ej giltigt,

med mindre samtliga medlemmarna

förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på hvarandra följande

föreningssammanträden, däraf minst

ett ordinarie, och å det sammanträde,

som sist hålles, biträdts af

samtliga röstande. Ej heller äge

beslut om sådan ändring af stadgarna,

att medlems rätt till föreningens

behållna tillgångar vid

dess upplösning inskränkes, giltighet,

med mindre beslutet fattats

i enlighet med hvad nu är sagdt.

Beslut om annan ändring af stadgarna

vare ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett

ordinarie, och å det sammanträde,

som sist hålles, biträdts, såvidt

genom beslutet personlig ansvarighet

för föreningens förbindelser införes

eller skärpes eller medlemmarnas

förpliktelse att erlägga utgifter

till föreningen ökas, eller

medlems rätt till årsvinst inskränkes,

af minst tre fjärdedelar af de

röstande, men eljest af minst två

tredjedelar af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom

ofvan är sagdt, något ytter
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

ligare villkor bestämdt i stadgarna,

lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse,

enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att

Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen

utan Konungens medgifvande

ändras.

{Utskottets förslag:)

ligare villkor bestämdt i stadgarna,

lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse,

enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att

Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen

utan Konungens medgifvande

ändras.

43 §.

Beslut om föreningens trädande i likvidation i andra fall än i

48 § sägs vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat

sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som

sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. Är för

giltighet af beslutet något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna,

lände ock det till efterrättelse.

44 §.

Beslut om ändring af stadgarna

skall af styrelsens ordförande ofördröjligen

anmälas för registrering

och må ej gå i verkställighet, innan

registrering skett. Vid anmälan

fogas, i två exemplar, af notarius

publicus eller med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll.

som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna,

att personlig ansvarighet för

föreningens förbindelser införes eller

skärpes eller medlemmarnas förpliktelse

att erlägga afgifter till föreningen

ökas, må ej tillämpas mot

medlem, som icke bidragit till be
-

44 §.

Beslut om ändring af stadgarna

skall af styrelsens ordförande ofördröjligen

anmälas för registrering

och må ej gå i verkställighet, innan

registrering skett. Vid anmälan

fogas, i två exemplar, af notarius

publicus eller med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll,

som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna,

att personlig ansvarighet

för föreningens förbindelser införes

eller skärpes eller medlems förpliktelse

att erlägga afgifter till föreningen

ökas eller medlems rätt till

årsvinst inskränkes, må ej tillämpas

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

slutet och som uppsäger sig till

utträde ur föreningen inom fyra

veckor från det beslutet fattades;

och äge i ty fall medlemmen, oafsedt

hvad stadgarna innehålla, att

å tid, som i 14 § sägs, utträda

ur föreningen och därvid tillgodonjuta

den rätt, som enligt 15 § 1

mom. tillkommer afgående medlem.

Beslut, som innefattar nedsättning

af insatsernas belopp eller

lindring af den medlemmarna enligt

stadgarna åliggande skyldighet

att i föreningen göra insats eller

inskränkning eller upphäfvande af

den personliga ansvarighet för föreningens

förbindelser de enligt stadgarna

åtagit sig, må ej gå i verkställighet

förr än ett år förflutit

från det beslutet registrerades.

(Utskottets förslag:)

mot medlem, som icke bidragit till

beslutet och som uppsäger sig till

utträde ur föreningen inom fyra

veckor från det beslutet fattades;

och äge i ty fall medlemmen, oafsedt

hvad stadgarna därom innehålla,

att å tid, som i 14 § sägs,

utträda ur föreningen och därvid

tillgodonjuta den rätt, som enligt

15 § 1 mom. tillkommer afgående

medlem.

Beslut, som innefattar nedsättning

af insatsernas belopp eller

lindring af den medlemmarna enligt

stadgarna åliggande skyldighet

att i föreningen göra insats eller

inskränkning i den personliga ansvarighet

för föreningens förbindelser

de enligt stadgarna åtagit

sig, må ej gå i verkställighet förr

än ett år förflutit från det beslutet

registrerades.

Om klander af föreningsbeslut.

45 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

föreningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider

mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning

å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 26 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet blifvit inom ofvan i denna paragraf

stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,

galle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan!

Om likvidation och upplösning.

46 §.

Finnes ekonomisk förenings verksamhet vara lagstridig eller

uppenbart osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern

eller Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan

utföra, förklara föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne

rätten i sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa

likvidationen.

Hvad sålunda är föreskrifvet galle dock ej i det fall, att föreningens

verksamhet finnes strida mot bestämmelserna i 2 S.

47 §.

Saknar ekonomisk förening till registret anmäld, behörig styrelse,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att

föreningen må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse

om ansökningen med uppgift om tiden, när densamma kommer att

pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre

månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning

inom orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna

en eller flere sysslomän att emellertid taga föreningens egendom

under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden,

att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall

träda i likvidation, och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa

densamma.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

{Kungi. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

48 §.

Ekonomisk förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

49 §. ''

Har föreningen beslutit att träda i likvidation, eller skall eljest

af anledning, som i 48 § sägs, likvidation verkställas, varde å föreningssammanträde

en eller flere likvidatorer valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda

deltaga i likvidationen.

50 §.

Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelsen i 48 § under 1) påkallar likvidation, svare

de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

51 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 48 §

påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot

och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;

och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en

månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att föroi Anande i

sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets ''utlåtande Nr 46.

129

(Katigt. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

52 §.

Finnes ekonomisk förening, som enligt anmälan till registret trädt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,

hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda

föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 47 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

53 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om utseende af ny likvidator.

54 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar

för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

55 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 7 Smil. I Afd. 43 Höft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt

att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 39, 40 och 41 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

56 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och

så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom

förvandlas i penningar.

57 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskildt, af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fästa egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 46 §, må

ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om

förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke

vidtaga några likvidationsatgärder utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag

är stadgadt; dock att hvad i 22 § är stadgadt ej skall äga tillämpning

å likvidatorer, som förordnats enligt 46 §.

, 58 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

s. 131 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

131

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att

den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas

vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Hvad i 25 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl i

afseende å handling, som, efter det ekonomisk förening utan personlig

ansvarighet trädt i likvidation, å dess vägnar utfärdas.

59 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna

eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.

År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af

annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas

innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i

händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den,

som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

60 §.

Skola föreningens behållna tillgångar skiftas mellan medlemmarna,

äge de, som vid föreningens trädande i likvidation voro medlemmar i

föreningen, återbekomma en hvar sin insats eller, om tillgångarna ej

därtill förslå, hvad på insatsen belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas

efter hnfvudtalet, där ej annan grund finnes bestämd i stadgarna.

61 §

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart

ske kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag;) (Utskottets förslag:)

Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; och skola

likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid

anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet,

äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

62 §.

Åtnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall

han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år

från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummes det, hafve han förlorat sin talan.

63 §.

Afträdes ekonomisk förenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär

af styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 47 §

eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång

må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

64 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen

sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å

föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda

i likvidation.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

133

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med

personligen ansvariga medlemmar.

65 §.

År i ekonomisk förenings stadgar bestämdt; att medlemmarna åtaga

sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser,

skola stadgarna, då de för registrering ingifvas, vara försedda

med samtliga medlemmarnas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

Har ekonomisk förening utan personlig ansvarighet beslutat sådan

ändring af stadgarna, att personlig ansvarighet för föreningens förbindelser

införes, och vägrar medlem, som bidragit till beslutet eller

ej begagnat den honom enligt 44 § 2 mom. tillkommande rätt att

uppsäga sig till utträde, att teckna sitt namn under de ändrade

stadgarna, stånde föreningen öppet att utesluta honom ur föreningen.

66 §.

Ej må i stadgarna meddelas bestämmelse, som utgör hinder för

medlem att när som helst uppsäga sig till utträde.

Ansökning om inträde i föreningen skall vara försedd med sökandens

egenhändiga, bevittnade namnunderskrift och innehålla uttryckligt

förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager sig den

personliga ansvarighet, som är bestämd i stadgarna.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen

ofördröjligen göra anteckning i medlemsförteckningen.

Genom styrelsens försorg skola såsom bilagor till medlemsförteckningen

förvaras ansökningar om inträde i föreningen och om afgång

därur eller, där afgång ej föranledts af ansökan därom, annan handling,

som styrker afgången.

67

68 §.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(.Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Har medlem afgått, skall genom styrelsens försorg afgången ofördröjligen

kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i den tidning inom

orten, där enligt 78 § hvad i föreningsregistret blifvit infördt kungöres.

Underlåter styrelsen att kungöra medlems afgång, efter ty ofvan

stadgas, äge Konungens befallningshafvande, på ansökan af den afgående

medlemmen eller hans rättsinnehafvare och efter styrelsens hörande,

att om sådant kungörande förordna.

69 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen

vid tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för de föreningens förbindelser, som

uppkomma efter det hans afgång enligt 68 § kungjorts, med mindre

af omständigheterna framgår, att den, med hvilken afhandlats, hvarken

haft eller bort hafva kunskap om afgången; ej heller svare afgången

medlem för förbindelser, som före kungörandet men efter afgången uppkommit,

där den, med hvilken afhandlats, ägde vetskap om afgången.

70 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid

konkurs föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder

samt allenast i den ordning, som i 71 och 72 §§ sägs.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, där ej föreningens

tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det

afgången, efter ty i 68 § stadgas, kungjordes.

71 §•

Å det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista

utdelningen af föreningens tillgångar framlägges, skall, där brist för

borgenärerna uppstår, af konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag

till uttaxering å föreningsmedlemmarna, så långt deras ansvarighet

räcker, af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt

med högst en fjärdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens för
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

135

(Katigt. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

sorg hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning-, som

angående klander af utdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen.

Sådan talan må anställas jämväl af föreningsmedlem.

72 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af

första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligger det sysslomännen i

konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för

kungörande af meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade

beloppen.

Infordradt belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas af

sysslomännen; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika

gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar

tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems

egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som

brister, och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper uttagas hos

öfriga medlemmar, så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola

de vid första uttaxeringsförslaget stadgade grunder lända till efterrättelse.

Är ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och föreningsmedlemmarna

gilladt, må utdelning ej ske, innan tid för klanders anställande

är försutten. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som

klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom

öfver klandret fallit.

Om registrering.

73 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder

föreskrifvet.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

74 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då ekonomisk förenings registrering sökes; skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt

med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma

gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven

ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna

lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag

vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte

skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och

Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar,

att föreningens firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör

hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifva postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans

förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

137

(Kun tgl. Majds förslag:) (Utskottets förslag:)

76 §.

Beviljas ekonomisk förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande

i registret införa

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet ;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

6) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer;

8) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrift^ kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtagit sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser, i registret införas uppgift å det

belopp, intill hvilket medlemmarna åtagit sig sådan ansvarighet.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

77 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas, försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom

registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens

registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes

öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

Bihang till Iliksd. prof. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 43 Häft.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

78 §.

Hvad i registret införes med undantag af underrättelse om konkurs,

hvarom förmärs i 63 §, skall genom Konungens befallningshafvande!?

försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i

den städs tidning, där Konungens befallningshafvande har sitt såte,

eller, om flera tidningar där utgilvas, i den af dessa, där allmänna

påbud för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna

kungjorts, skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till

trycket och förses med register för hvarje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till

hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

79 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 78 § stadgade

kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt

tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling

och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.

80 §.

Företer ekonomisk förenings registrerade firma likhet med en i

handelsregister, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd

firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om

skadestånd föras vid domstol.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

139

(Kung!. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

81 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom

göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,

som i 78 § sägs.

Yarder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

82 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och

kungjordt i ortstidningen, skall anses hafva kommit till tredje mans

kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft

eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

83 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder ekonomisk förening, bevis utvisande, att

han den dag, beviset utfärdades, enligt registret var behörig att företräda

föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten

att ur den i 78 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,

huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad

i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat

förhållande visas vara för handen.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

[Kungi. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Straffbestämmelse r.

84 §.

Med böter från och med tjugufem

till och med ett tusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan,

som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å föreningssammanträde,

rörande föreningens

angelägenheter meddelar

oriktig uppgift;

B) styrelseledamot, som uppsåtligen

i strid med bestämmelsen i

18 § 1 punkten låter verkställa utbetalning

af föreningens tillgångar;

4) styrelseledamot, som underlåter

iakttaga föreskrift, som är meddelad

i 68 § 1 eller 2 mom.:

5) revisor, där han i berättelse

eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af honom

granskats;

6) revisor, som, därest han insett

eller bort inse, att skada däraf

kunnat följa, yppar något af hvad

vid granskningen af styrelsens för
-

84 §.

Med böter från och med tjugufem

till och med ett tusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan,

som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å föreningssammanträde,

rörande föreningens

angelägenheter meddelar

oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, som uppsåtligen

i strid med bestämmelsen i

18 § 1 punkten låter verkställa utbetalning

af föreningens tillgångar;

4) revisor, där han i berättelse

eller annan handling, som framläggas

å föreningssammanträde, mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af honom

granskats;

5) revisor, som, därest han insett

eller bort inse, att skada däraf

kunnat följa, yppar något af hvad

vid granskningen af styrelsens för
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

{Kungi. Maj:ts förslag:)

vältning eller föreningens räkenskaper

kommer till lians kännedom,

utan att det med nödvändighet

erfordras för fullgörande af

hans uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt,

tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

85 §.

Åsidosättes föreskrift, som i 9 §,

20 § sista momentet, 32 § 1 mom.,

35 § sista momentet, 44 § 1 mom.,

64 § 1 mom. eller 68 § 3 mom.

är meddelad,

straffes den försumlige med böter

från och med fem till och med fem

hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör

hvad honom enligt 54 §, 55 § 2

mom. eller 61 § 2 mom. åligger.

Förseelse mot 32 § 1 inom., 35 §

sista momentet eller 55 § 2 mom.

må åtalas allenast af målsägande;

och skall härvid såsom målsägande

anses såväl föreningen som hvarje

medlem däri.

[Utskottets förslag:)

vältning eller föreningens räkenskaper

kommer till hans kännedom,

utan att det med nödvändighet

erfordras för fullgörande af

hans uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt,

tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

85 §.

Åsidosättes föreskrift, som i 9 §,

20 § sista momentet, 32 § 1 mom.,

35 § sista momentet, 44 § 1 mom.,

64 § 1 mom. eller 68 § 1, 2 eller

3 mom. är meddelad,

straffes den försumlige med böter

från och med fem till och med fem

hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör

hvad honom enligt 54 §, 55 § 2

mom. eller 61 § 2 mom. åligger.

Förseelse mot 32 § 1 mom., 35 §

sista momentet eller 55 § 2 mom.

må åtalas allenast af målsägande;

och skall härvid såsom målsägande

anses såväl föreningen som hvarje

medlem däri.

86 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Särskilda bestämmelser.

87 §.

Förening, som enligt lagen om ideella föreningar kan registreras

såsom ideell förening, må, med bibehållande af sitt ändamål, registreras

såsom ekonomisk förening, såframt föreningens stadgar i öfrigt innehålla

sådana bestämmelser, som enligt denna lag erfordras för att

vinna registering.

Har förening registrerats såsom ideell förening, utgöre den omständigheten

ej hinder för föreningen att, såframt erforderlig ändring

af stadgarna vidtages, i stället i enlighet med denna lag vinna registrering

såsom ekonomisk förening.

Angående rätt för ekonomisk förening att i stället vinna registrering

såsom ideell förening är stadgadt i lagen om ideella föreningar.

88 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för

skadan, en för alla och alla för en.

Har förening, som drifver handelsrörelse, för densamma antagit

föreståndare, och varda från den handelsrörelse varor i strid med stadgandet

i 2 § utborgade till andra än medlemmar i föreningen, vare

jämväl föreståndaren ansvarig för all skada, som uppkommer af den

sålunda skedda försäljningen. Talan om sådant skadestånd må, där

föreningens egendom afträdts till konkurs, af konkursboet anställas

utan hinder däraf, att föreningen frikallat föreståndaren från skadeståndsskyldighet.

89 §.

Föreningen vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

143

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

90 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

91 §.

Innehålla ekonomisk förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola

hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll

samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande af

förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

92 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) sparbanker;

2) sjukkassor, understödsföreningar eller andra försäkringsföreningar;

3) de föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning

i fast egendom, å hvilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar

äga tillämpning.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

Genom denna lag upphäfves lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912; dock skall

med afseende å ekonomisk förening, som ej afses i 1 § af lagen den 28

juni 1895 och som äger bestånd, då denna lag träder i kraft, hvad

4 § innehåller därom, att fordran eller annan rättighet ej må af oregistrerad

förening inför domstol eller annan myndighet göras gällande,

ej äga tillämpning förr än tre år förflutit från lagens trädande i kraft.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Efter nämnda tre års förlopp må ej heller rättighet, som uppkommit

dessförinnan, vid domstol eller annan myndighet göras gällande af sådan

förening, såframt den ej blifvit registrerad.

Har förening, som afses i 1 § af lagen den 28 juni 1895, antagit

stadgar och utsett styrelse, innan denna lag trädt i kraft, må föreningen

registreras enligt bestämmelserna i sagda äldre lag. Har förening blifvit

i enlighet med samma äldre lags bestämmelser upplöst, skola i fråga

om likvidationen gälla bestämmelserna i den lagen, men i öfrigt skall

nya lagen, dock med undantag af 13 §, äga tillämpning jämväl å

föreningar, som äga bestånd, då lagen träder i kraft.

Där i lag eller författning meddelats bestämmelse, som afser

registrerad förening för ekonomisk verksamhet, skall sagda bestämmelse

gälla registrerad förening, som i denna lag afses.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande

i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 21

och 22 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten

för den, som äger teckna föreningens firma, att företräda

föreningen, ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och

kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.

Förslaget till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den

4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag

och förening att förvärfva fast egendom.

Gällande lag om förbud i vissa fall för bolag och förening att

förvärfva fast egendom afser endast förening för ekonomisk verksamhet,

hvilken icke drifver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.

Enligt det föreliggande förslaget skall förbudet utsträckas att

gälla alla föreningar, som icke drifva bank- eller annan penningrörelse

eller försäkringsrörelse.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Mot ifrågavarande förslag liar utskottet icke funnit anledning

till anmärkning.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

proposition i denna del, måtte antaga följande förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 1 maj 1906 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att

förvärfva fast egendom.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Med bolag afses i denna lag icke enkelt bolag eller bolag, som

drifver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.

Med förening afses i denna lag förening, hvilken icke drifver

rörelse, som nyss sagts.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

Stockholm den 25 april 1911.

På lagutskottets vägnar:

ERNST HÅKANSON.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 43 Haft.

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Reservationer:

Förslaget till lag om ideella föreningar.

1 §•

Herrar Widén, Söderbergh, Jansson i Edsbäcken, Berggren, Pettersson

i Södertälje och Olsson i See hafva anfört följande:

»Kungl. Maj:ts för 1910 års riksdag framlagda proposition med

förslag till lag om föreningar blef af Andra kammaren afslagen, därvid

såsom skäl för afslaget åberopades:

att det för den störa allmänheten vore en olägenhet att bestämmelserna

om ideella och ekonomiska föreningar sammanförts_ i en lag;

att lagen innehölle en mängd paragrafer, som vore invecklade

och svårtydda eller ock besvärliga och obekväma för föreningarna att

tillämpa samt

att lagen icke vore afpassad efter de former, förenmgslifvet

redan tagit.

I föreliggande proposition har Kungl. Maj:t framlagt särskilda

förslag till lagar om ideella föreningar samt om ekonomiska föreningar

och således beträffande ifrågavarande lagstiftnings formella disposition

tillmötesgått’ det önskemål, som härutinnan uttalats af Andra kammaren.

Hvad åter beträffar de bägge öfriga såsom bestämmande för fjolårets

afslagsbeslut häfdade synpunkterna, synas de i alltför ringa män hafva

blifvit beaktade i förslaget till lag om ideella föreningar.

Visserligen hafva, såsom utskottet framhållit, åtskilliga förenklingar

och uteslutningar vidtagits i fjolårets förslag. Och visserligen har i förslaget

äfven en del Ifrån föreningarnas sida framställda önskemål v unnit

beaktande. Men det oaktadt innehåller lagförslaget, äfven i dess föreliggande

form, många bestämmelser, som, enligt hvad de från föreningarnas

sida gjorda framställningarna utmärka, alltför mycket ingripa

i föreningarnas inre lif och insnöra detta i tryckande och besvärande

band. I detta afseende synes man vid förslagets utarbetande

alltför litet hafva tagit i beaktande det material, som insamlats rörande

föreningsväsendet i vårt land. Det gäller här enligt vår uppfattning

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

mindre att få fram uniformitet i lagstiftningen för ideella föreningar

och angående de sammanslutningar för ekonomiska syften, för hvilka

lagarne om aktiebolag och om ekonomiska föreningar äro afsedda, —

ehuruväl äfven en sådan likformighet kan vara i viss mån önskvärd —

än att anpassa denna förstnämnda lagstiftning så, att den, på samma

gång den fyller det statsändamål, som därmed afses att vinnas, så nära

som möjligt ansluter sig till det ideella föreningslifvets nuvarande

gestaltning hos oss. Ett motsatt förfarande kan för utvecklingen af

detta föreningslif, om hvars stora betydelse för samhället den gjorda

utredningen bär vittne, hafva vidtgående och tilläfventyrs ödesdigra följder.

Särskildt i det afseendet ter sig det föreliggande förslaget bristfälligt,

att det icke tagit tillbörlig hänsyn till den inom föreningslifvet

i stor omfattning använda organisationsformen af en centralorganisation

med underföreningar och till de väsentligen olika typer, som i detta

afseende förekomma, allt efter som underföreningarna intaga en själfständig

ställning till hufvudföreningen, eller äro af densamma i sin

handlingsfrihet väsentligen inskränkta. I all synnerhet för den senare

typen, till hvilken höra en stor del, omkring 3,000, af nykterhetsföreningarna

och alla fackföreningar, äro förslagets bestämmelser icke alls

tillämpliga. — Förslag till afhjkipande af denna brist hafva visserligen

framställts i tvenne motioner, af herr K. J. Ekman i Första kammaren

samt herrar Mörtzell och Meurling i den Andra, likasom ock flera

dylika förslag varit å bane inom utskottet, som slutligen stannat vid

det, som nu föreligger i dess förslag till 60 §. Men frånsedt att detta

förslag lämnar olösta flera spörsmål rörande centralorganisationens och

underföreningarnas förhållande till hvarandra, hvadan det är svårt att

bedöma, hur förslaget i praktiken kunde komma att utfalla, synes det

oss betänkligt att nu, utan den ledning som ligger i ett lagrådets uttalande,

godtaga detta inom utskottet i största hast utarbetade förslag,

som för särskildt de nämnda båda arterna af föreningar har en så stor

betydelse. Denna del af ämnet fordrar uppenbarligen en mera ingående

undersökning, än under utskottets behandling af frågan medhunnits.

På grund af hvad sålunda anförts hafva vi icke ansett oss kunna

tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition i hvad den

innehåller förslag till lag om ideella föreningar.

Emellertid synes det oss fortfarande vara uppenbart, att en lagstiftning

om ideella föreningar bör komma till stånd såväl ur samhällets

synpunkt som äfven till betryggande af föreningarnas egen rättsställning,

därvid dock deras inre rättsförhållanden böra med mycket varsam hand

vidröras.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Vi hafva alltså ansett, att utskottet bort i anledning af Kungl.

Maj:ts förevarande proposition och de i ämnet väckta motioner hemställa:

l:o) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition i

hvad den innehåller förslag till lag om ideella föreningar

icke måtte af Riksdagen bifallas, samt

2:o) att Riksdagen, med bifall till därom i herrar

Eklunds och Kvarnzelius’ motioner samt herrar Nilssons

och Byströms motion framställdt yrkande, ville i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande af nytt

förslag till lag om ideella föreningar med beaktande

af här ofvan angifna synpunkter.»

Herr Lindhagen har anfört:

»Då Riksdagen år 1899 begärde en lagstiftning om ideella föreningar,

skedde detta under intryck af det osäkerhetstillstånd, som möjligen

hotade att uppkomma genom en och annan underdomstols ådagalagda

uppfattning, att ideella föreningar förlorat sin rättskapacitet genom

att 1895 års lag om ekonomiska föreningar föreskref registrering såsom

villkor för det senare slaget föreningars rättskapacitet. Detta missförstånd

blef dock snart undanröjdt. Numera liksom tidigare tillerkännas

i praxis ideella föreningar rättssubjektivitet, blott de kunna visa sig

enligt antagna stadgar hafva en någorlunda stadgad konstitution. Motivet

för den ofvannämnda riksdagsskrifvelsen har därmed förfallit.

Under sådana förhållanden skulle man, såsom också blifvit ifrågasatt,

kunna på sin höjd önska sig någon lagbestämmelse, som satte en

ideell förening i tillfälle att på förhand vinna officiell bekräftelse på

att den enligt sina stadgar måste anses äga rättssubjektivitet. Men en

särskild anordning för ett sådant ändamål är, säkerligen äfven den, icke

påkallad af något ådagalagdt behof, och skulle dessutom möjligen kunna

leda till att domstolspraxis i fråga om öfriga föreningar uppställde

strängare fordringar mot hvad nu är förhållandet.

På sistone har dock åberopats äfven andra skäl för lämpligheten

af ifrågavarande lagstiftning.

Sålunda har anförts, att den blir erforderlig såsom en följd af den

nya aktiebolagslagens antagande. Denna uppfattning är vid upprepade

tillfällen tillräckligt bemött. Man förstår icke heller, hvarför det ideella

föreningslifvet, som ej har några närmare beröringspunkter med de

ekonomiska affärsföretagen, skulle nu mer än förut behöfva regelbindas

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

med bestämmelser efter förebild från stadgauden, som ansetts erforderliga

för att normera det ekonomiska lifvet.

Ö . *

Vidare frammanas gärna begreppet »tredje mans rätt», såsom något

som måste äfven bär särskilt skyddas. De ideella föreningarnas fordringsägare

skulle med andra ord genom föreningarnas inregistrering

få lättare att hålla reda på, hvilka personer de skola vända sig mot.

Erfarenheten har emellertid icke alls ådagalagt att ett dylikt behof förefinnes.

Dessa fordringsägare få väl hädanefter som hitintills se upp,

med hvilka de inlåta sig, och, i händelse af process någon enstaka gång,

annorledes taga reda på föreningens representanter. Hur liten betydelse

denna synpunkt haft för själfva förslaget, framgår bäst däraf, att det

vill till lättnad medgifva föreningarna frihet från inregistreringsskyldighet

och äfven för detta fall tillagt dem s. k. passiv rättskapacitet. Gentemot

dylika föreningar gifver förslaget sålunda tredje man samma ställning

som förut.

Slutligen plägar framhållas betydelsen af att minoritetens rätt

skyddas här likaväl som i lagstiftningen om de ekonomiska sammanslutningarna.

Skillnaden är dock härvid särdeles stor. I det senare

fallet gäller skyddet minoritetens penningar, i det förra fallet åter utgör

minoritetens hufvudsakliga insats dess personer, och öfver dem kan föreningen

ej lagligen förfoga på något äfventyrligt sätt, annat än genom

ett moraliskt tvång, hvilket icke heller genom den nu ifrågasatta lagstiftningen

kan förhindras. Emellertid måste ju medgifvas, att äfven i

de ideella föreningarnas lif ekonomiska värden kunna, ehuru i mindre

omfattning, stå på spel på sådant sätt, att det ej bör kunna obetingadt

förfogas öfver desamma genom majoritetsbeslut. Men icke heller här

har något behof af en lagstiftning af donna grund framförts från dem

saken gäller, och än mindre har det visats, att de olägenheter, som till

äfventyrs i något fall kunna visas, motivera igångsättande af en så stor

apparat, som nu ifrågasättes.

Om sålunda något praktiskt behof af lagstiftningen icke blifvit på

något sätt ådagalagd, så framträda å andra sidan uppenbart äfventyrligheterna

för det stora ideella folkliga föreningslifvet af att påläggas den

tvångströja, de omgångar och de omkostnader, som en sådan lagstiftning

innebär genom sina omständliga registreringsföreskrifter och en

hel del andra tvingande bestämmelser.

Det är för öfrigt så mycket äfventyrligare att nu inlåta sig på en

sådan sak, som verkningarna ännu i många delar ej ens kunna öfverskådas.

Visserligen har man nu i anledning af erinringar inom riksdagen

förra året sökt vinna någon kunskap om den verklighet, för

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

hvilken man ämnar lagstifta. Men detta material har i alla fall icke

begagnats såsom den lefvande grund, på hvilken lagförslaget byggts

upp. Man finner ju också, såsom framgår af herrar Eklunds och Kvarnzelii

motioner, att grundläggande brister slumpvis upptäckts i sista stund,

utan att kunna hitintills ens med hjälp af justitiedepartementets tekniska

resurser tillfredsställande afhjälpas. Det ligger då nära till hands, att

äfven åtskilligt annat i förslaget vid närmare öfvervägande kanske ej ens

går i lås med verkligheten och dess behof.

Det bör till sist ej förtigas, att någon utredning icke förekommer,

om hvad de nya anordningarna skola pekuniärt kosta staten. Det blir

en efterräkning, som här väntar, och det kan hända att den kommer

med nya ämbetsmän hos samtliga befallningshafvande, och således medföra

en ny afsevärd lönestat.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställes

l:o) att Ivungl. Maj:ts proposition med förslagtill

lag om ideella föreningar icke måtte af Riksdagen

bifallas,

2:o) att de i berörda ämne afgifna motionerna

måtte anses besvarade med hvad under l:o hemställts.»

2 §•

Herrar Håkanson, af Ekenstam, Bergendahl, Lorentz Petersson,

Gezelius, Trana och von Baumgarten, hafva anfört:

»Genom den af utskottet föreslagna lydelsen af denna paragraf

har ideell förening berättigats att idka handel eller annan ekonomisk

verksamhet i huru stor utsträckning som helst allenast med den inskränkning,

att det icke må ske för främjande af medlemmarnas ekonomiska

intressen. Härigenom skulle skillnaden mellan ideella föreningar

och ekonomiska föreningar i högst betänklig grad rubbas.

Vi anse därför, att denna paragraf bör bibehållas vid dess lydelse

enligt Kungl. Maj:ts förslag.»

6 §•

Herr Bergendahl har anfört:

»I de motioner, som afgifvits af herrar Eklund in. fl. och

Kvarnzelius in. fl., har anmärkts, att bestämmelserna i det kungl. förslaget

icke voro lämpade för vissa organisationsformer, som förekomme

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

inom föreningsväsendet och påkallade alldeles särskild hänsyn på grund

af åsyftade organisationers stora betydelse. Af berörda motioner framgår,

. att däri åsyftats den föreningstyp, som bildas af en centralorganisation

och sådana dess underafdelningar, hvilka utgöra integrerande

delar af hufvudorganisationen och hvilkas tillvaro alltså betingas af

förhållandet till densamma. För att tillgodose de kraf, som med hänsyn

till denna föreningstyp framställts, har utskottet upptagit i förslaget

eu ny paragraf, nämligen § 60, hvars bestämmelser alltså skulle fylla

den lucka, som förmenats förefinnas i det kungl. förslaget.

Vid öfvervägande af motionärernas framställning har jag ansett,

att de af dem framhållna önskemålen skulle blifva bäst tillgodosedda

genom de nya bestämmelser, som enligt af mig gjordt yrkande skulle

få plats i §§ 6, 8 och 52, och hemställer jag alltså, att förevarande

6 § måtte erhålla följande lydelse:

Ansökning —--(lika med utskottets förslag)---utsedd.

Beståi'' ideell förening af andra till densamma anslutna ideella föreningar

och gälla för dessa föreningars verksamhet stadgar eller bestämmelser,

som af förstnämnda förening fastställts och icke utan dess samtycke

kunna ändras, skall ansökning om den anslutna föreningens registrering göras

af hufvudföreningens styrelse eller dess styrelses ordförande.

Den anmälningsskyldighet, som enligt denna lag i öfrigt åligger ordföranden

i styrelsen för ideell förening, skall i fråga om ansluten förening,

hvarom i förestående stycke förmäles, fullgöras af ordföranden i styrelsen

för hufvudföreningen.

Har ideell förening, sedan densamma blifvit registrerad, anslutit sig till

annan förening, på sätt i denna § sägs, ''skall förstnämnda förening

på framställning af hufvudföreningens styrelse eller styrelsens ordförande

afföras ur det register, hvari anteckning om föreningen skett.

År i ansluten förenings stadgar, som af hufvudföreningen godkänts,

medgifvet, att registrering må sökas af den anslutna föreningens styrelse

eller dess ordförande, vare det gällande.»

8 §•

Herr Bergendahl har yrkat, att denna paragraf af anledning, som

i hans reservation vid 6'' § angifves, skulle erhålla följande förändrade

lydelse:

»Ideell förenings firma — — — bestående föreningsfirmor.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

År ideell förening ansluten till annan ideell förening, på sätt i 6

§i Sags, skall förstnämnda förenings firma utmärka, att sådan anslutning

skett.

Ad gående förbud — — — — stadgadt.»

11 §•

Herrar Håkanson, af Ekenstam, Bergendahl, Lorentz Petersson,

Trana och von Baumgarten hafva med anslutning till hvad lagrådet

anfört beträffande paragrafens första stycke ansett, att detsamma bort

bibehållas vid dess lydelse enligt Kungl. Maj:ts förslag.

26 §.

Herrar Håkanson, af Ekenstam, Bergendahl, Lorentz Petersson,

Trana och von Baumgarten hafva med åberopande af de skäl lagrådet

anfört i sitt utlåtande (se sid. 224 och 225 i Kungl Maj:ts proposition)

yrkat, att paragrafens sista stycke skulle bibehållas vid dess lydelse

enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Herr Gezelius har yrkat, att paragrafen måtte i dess helhet bibehållas

vid lydelsen enligt Kungl. Maj:ts förslag.

44 §.

Herr Gezelius har anfört: . . ,0

»För att möjliggöra ett förenkladt likvidationsförfarande i tall, da

sådant synes kunna ske utan olägenhet, har jag ansett, att paragiafens

mom. 1 bort erhålla följande lydelse:

»Likvidatorerna åligger utom i fall, som i 49 § 3 mom. atses, att

ofördröjligen söka årsstämning---skulder».

49 §.

Herr Gezelius har med hänvisning till hvad han anfört vid § 44,

hemställt, att vid paragrafen skall fogas såsom mom. 3: .

»Finnes ej veterlig gäld, må anmälan om föreningens upplösning

ske utan hinder däraf, att årsstämning å föreningens okända borgenärer

ej blifvit sökt. I ty fall skall i anmälan uppgifvas, att veterlig gäld ej

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

finnes; och svara likvidatorerna, där ny gäld yppas, för gäldens betalning

en för alla och alla för en.»

52 §.

Herr Bergendahl har, med hänvisning till det af honom vid G §

afgifna yttrande ansett, att denna § borde erhålla följande lydelse:

Hos Konungens---(lika med utskottets förslag)---.

Ansökning om registrering så ock annan registreringsanmälan, som

enligt hvad i G § sugs afser ansluten förening och skall genom hufvudföreningens

styrelse eller dess styrelses ordförande verkställas, ingifves till

registreringsmyndigheten för den ort, där livfvndföreningens styrelse har

sitt säte.

Anmälan — — — registret.

60 §.

Af herr Bergendahl.

Förslagets öfver gångsbestämmelser.

Beträffande öfvergångsbestäm melserna hafva herrar Håkanson, af

Ekenstam, Bergendahl, Lorentz Petersson, Gezelius, Trana och von Baumgarten

med åberopande af sitt yttrande vid 2 § ansett, att första stycket

af ifrågavarande bestämmelser bort bibehållas vid dess lydelse enligt

Kungl. Maj:ts förslag.

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar.

1 §•

Af herrar Hakanson, af Ekenstam, Bergendahl, Lorentz Petersson,

Gezelius, Trana och von Baumgarten, Indika med åberopande af sitt

yrkande beträffande 2 § i förslaget till lag om ideella föreningar ansett,

att 1 § bort bibehållas vid dess lydelse enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Af herr Söderbergh.

Bihang till Likså. gråt. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 43 Höft.

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

2 §•

Herrar Håkanson, Lorentz Petersson, Gezelius, Trana och von Baumgarten

hafva på skäl, som anförts åt statsrådet och chefen för kungl.

justitiedepartementet i hans yttrande till statsrådsprotokollet den 25

november 1910 (se sid. 145 i Kungl. Maj:ts proposition), yrkat, att 2 §

skulle bibehållas vid dess lydelse enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Herr Bergendalil har i fråga om motiveringen för sin del anfört

»1 det betänkande, som utskottet afgaf vid sistlidet års riksdag

öfver då framlagdt förslag till lag om föreningar, framhöll utskottet,

att ekonomiska föreningars verksamhet icke borde sträckas längre än

som påkallades af syftet att främja medlemmarnes hushållning. Med

anknytning härtill och på skäl, som i öfrigt anfördes, föreslog utskottet,

att föreningars försäljningsrätt skulle begränsas att gälla allenast deras egna

medlemmar. Emot en sådan begränsning har emellertid anmärkts,

bland annat, att det icke vore möjligt för föreningars förvaltningar att

afpassa inköpen efter medlemmarnas konsumtionsbehof och köpkraft.

Därför måste det inträffa, att en förening, som har till ändamål att försälja

varor, erhåller ett öfverskott däraf, som måste afyttras till utomstående

för att icke värdet af detta öfverskott skall gå helt och hållet

förloradt för föreningen. Med hänsyn härtill och jämväl på. andra

o-runder har det ansetts, att ett stadgande, som inskränkte försäljningsrätten

på sätt ofvan sägs, skulle verka ytterst menligt på de ekonomiska

föreningarnas verksamhet och hämma deras utveckling. Då det synes

mig allt man icke kan frånkänna sagda påståenden berättigande, har

jag"Vunnit nödigt att frånträda den ståndpunkt härutinnan, som utskottet

vid förra årets riksdag intog.

I det föreliggande förslaget har stadgats, att försäljning till icke

medlemmar allenast må ske mot kontant betalning, hvilket stadgande

dock icke skall hafva tillämpning i fråga om förening, hvars föi sälj ning

omfattar hufvudsakligen alster af medlemmarnes eller föreningens verksamhet.

. .. . ,

Grundsatsen om kontant betalning finner jag vara tullt riktig, oen

i praktiken torde denna grundsats mycket allmänt tillämpas jämväl i

fråga om föreningens egna medlemmar, och har detta bruk visat sig,

särskilt inom den högt utvecklade engelska kooperationen, vara till

stor båtnad för såväl föreningarna som deras medlemmar. Men om

således kontant försäljning bör vara regel vid den handel, som för
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

eningar utöfva, torde dock undantag därifrån kunna medgifvas äfven

i annat fall än det som kungl. förslaget upptager.

I herr grefve Hamiltons motion har hemställts, att förhud mot

kreditförsäljning till utomstående icke må gälla föreningar, som hafva

till ändamål att inköpa och försälja varor, afsedda för landtbrukets behof.

Det synes mig uppenbart, att sistnämnda slag af föreningar med

afseende å arten af och ändamålet med dessas verksamhet icke skiljer

sig från de s. k. konsumtionsföreningarne. Först och främst äro dessa

landtmannaföreningars försäljning inskränkt till ett fåtal varor, afsedda

för jordbrukets behof. Vidare sker försäljningen icke i bod, som är

för allmänheten tillgänglig, såsom förhållandet är vid de egentliga konsumtionsföreningarnes

handel. Landtmannaföreningarne hafva dessutom

eu gifven anledning att icke annat än i nödfall utsträcka försäljningen

till andra än medlemmar. Emellertid kan det ej undvikas att vid ifrågavarande

föreningars inköp större partier anskaffas än som kunna af medlemmarne

förbrukas. Pris- och fraktförhållanden samt betingelser å

leverantörens sida föranleda därtill, och det ligger i sakens natur, att

förbrukningen kan växla till följd af skördens mängd och beskaffenhet

in. m. De varor, som blifva öfver, sedan medlemmarnes behof tillgodosetts,

måste då realiseras på enahanda villkor, som gälla dylika

varors försäljning i allmänhet, för så vidt icke respektive förening skall

tillskyndas förlust.

Af dessa skäl och då ifrågavarande föreningar i allmänhet torde

erbjuda en jämförelsevis stor trygghet för ingångna förpliktelsers uppfyllande,

har jag lika med utskottet ansett mig böra tillstyrka ifrågavarande

motion.

Vidkommande herr Christiernsons m. fl. motion, hvari yrkats, att

förbudet mot kreditförsäljning icke skulle gälla i fråga om föreningar,

som hafva till uppgift att i parti tillhandahålla andra föreningar varor,

kan anmärkas, att den förening, som har en sådan uppgift, i allmänhet

utgör en centralorganisation, hvari den köpande föreningen ingått såsom

medlem. År detta förhållandet, finnes ju enligt förslaget intet hinder

för kreditförsäljning. Skulle däremot en förening ha till ändamål att försälja

varor till andra föreningar, hvilka icke äro medlemmar i den förstnämnda

föreningen och hvilkas verksamhet alltså stå utom denna förnings

kontroll, finnes det icke någon anledning att eftergifva krafvet

på kontant betalning. Detta så mycket mindre som partiförsäljningarne

kunna antagas uppgå till högre värden än försäljningen till enskilda

personer. Den uppställda fordran på sådant medlemsskap såsom förut
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Lagutskottets utlåtande Nr 46-

sättning för rätten till kreditförsäljning synes i omförmälda afseendet

innebära en garanti, som ej bör uppgifvas.

Jag har på grund häraf icke kunnat ansluta mig till ifrågavarande

yrkande».

Herrar Widén, Lindhagen, Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken,

Berggren och Ersson hafva ansett, att herr Christiernsons motion

i afseende å denna § bort af utskottet tillstyrkas och att paragrafen

således bör erhålla följande lydelse:

»Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, må allenast mot

kontant betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad

sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, hvars

försäljning till andra än medlemmar i föreningen omfattar hufvudsakligen

afsättning af alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet

eller tillhandahållande i parti af varor åt andra föreningar, och

ej heller i fråga om förening, som har till ändamål att inköpa och försälja

varor, afsedda för landtbrukets behof.»

3 och 4 §§.

Herrar Widén, Lindhagen, Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken,

Berggren och Ersson hafva anfört:

»Då, för den händelse i enlighet med vårt yrkande i afseende^ å

förslaget till lag om ideella föreningar nämnda förslag skulle alslås,

ingen anledning förefinnes att i fråga om de ekonomiska föreningarnas

rättskapacitet frångå den regel, som hittills utan anmärkning “s arit

gällande och som enligt den nya aktiebolagslagen fortfarande gäller för

där afsedda ekonomiska sammanslutningar, hafva vi ansett, att, under

ofvan angifna förutsättning, 3 och 4 §§ böra erhålla följande lydelse,

som närmast öfverensstämmer med den af aktiebolagskommittén föreslagna.

3 §•

För ekonomisk förenings förbindelser häfte allenast dess tillgångar,

förfallna men ej guldna insatser och andra algifter inräknade; dock

stånde medlemmarna öppet att därjämte, på sätt i demm lag sägs,

åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens

förbindelser.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

157

4 §•

Innan ekonomisk förening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva

rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller

annan myndighet söka, kära eller svara.

Handla ledamöter af förenings styrelse eller medlemmar i föreningen

eller andra å föreningens vägnar, innan den blifvit registrerad,

svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande

förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.»

Af herr Lindhagen.

18 §.

19 §.

Herr Lindhagen har ansett, att herr Christiernsons motion bort på

det sätt tillstyrkas,

att ifrågavarande paragraf utgår ur förslaget.

24 §.

Herrar Pettersson i Södertälje, Lindhagen, Jansson i Edsbäcken och

Er sson hafva anfört:

»Den i fjol af Riksdagen antagna lagen om aktiebolag innehåller

icke någon inskränkning i styrelses rätt att besluta å aktiebolags vägnar

i de afseenden, som i denna paragraf stadgas beträffande ekonomiska

föreningar. Då något skäl ej synes föreligga att i detta stycke stadga

snäfvare gränser för en föreningsstyrelses befogenhet, hemställes:

att ifrågavarande paragraf måtte utgå ur lagen.»

31 §.

Herrar Lindhagen, Jansson i Edsbäcken och Ersson hafva med

anledning af herr Christiernsons motion hemställt, att sista satsen i paragrafens

andra stycke måtte erhålla följande lydelse:

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Lagutskottets utlåtande Nr 46,

»och vare sådan revisor ej berättigad att af föreningen

erhålla högre arfvode än öfriga revisorer.»

35 §.

Herrar Håkanson, af Ekenstam, Lorentz Petersson, Trana och von

Baumgartcn hafva anfört:

»Lika med departementschefen anse vi, att, då å ekonomisk förenings

sammanträden ärenden af synnerlig ekonomisk vikt för de enskilda

medlemmarna kunna förekomma, man bör fordra enhällighet å stämman

för att ärende, som ej angifvits å kallelsen, skall där kunna företagas

till afgörande.

Vi yrka därför att 35 § bibehålies vid dess lydelse enligt Kungl.

Maj:ts förslag.»

Herr Lindhagen har anfört:

»Det afgörande, som afses i första styckets senare del, synes mig

böra helst få fattas med enkel majoritet. Motsvarande bestämmelse i

förslaget om ideella föreningar kräfde beslut af två tredjedelar af de i

hvarje fall närvarande, hvilket synes mig vara mer än nog. Det hemställes

därför,

att i utskottets förslag till ändring af första

stycket, ''tre fjärdedelar’ måtte utbytas mot åtminstone

''två tredjedelar’.»

42 §.

Herrar Widén, Lindhagen, Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken,

Berggren och Ersson hafva hemställt,

att mom. 4 måtte såsom obeliöfligt utgå.

45 §.

Herrar Lindhagen, Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken

och Ersson hafva anfört:

»I anslutning till den af herr Christiernson afgifna motionen hemställes,

att till denna paragraf må läggas ett 5:te moment, så lydande:

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

''Klandertalan, grundad därpå att beslut å föreningssam man träde

strider mot bestämmelserna i § 19, må ej anställas, med mindre de som

föra talan utgöra minst en tiondedel af samtliga föreningsmedlemmarna.’»

46 §.

Herrar Widén, Lindhagen, Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken

och Er sson hafva anfört:

»Under åberopande af hvad lagrådet beträffande denna § anmärkt

hemställes:

dels att ordet ’lagstridig’ måtte utbytas mot ''brottslig’,

och dels att 2:dra momentet af paragrafen måtte utgå.»

75 §.

Herr Lindhagen har hemställt,

att i paragrafens första stycke ordet »lagstridig»

utbytes mot ordet »brottslig».

87 §.

Herrar Widén, Lindhagen, Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken,

Berggren och Ersson hafva ansett, att, därest förslaget till lag

om ideella föreningar icke af Riksdagen bifalles, denna § bör utgå.

Förslagets öfvergång sbestämmelser.

Herrar Widén, Lindhagen, Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken,

Berggren och Ersson hafva ansett, att, under nyssberörda förutsättning,

öfvergångsbestämmelserna borde erhålla följande lydelse:

»Genom denna lag upphäfves lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912. Rättigheter

och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, bedömas efter äldre lag.

Öar förening, som afses i 1 § af lagen den 28 juni 1895, antagit

stadgar och utsett styrelse, innan denna lag trädt i kraft, må föreningen

registreras enligt bestämmelserna i sagda äldre lag. Har förening blifvit

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Lagutskottets utlutande Nr 46.

i enlighet med samma äldre lags bestämmelser upplöst, skola i fråga

om likvidationen gälla bestämmelserna i den lagen, men i öfrigt skall

nya lagen, dock med undantag af 13 §, äga tillämpning jämväl å

föreningar, som äga bestånd, då lagen träder i kraft.

Där i lag eller författning meddelats bestämmelse, som afser

registrerad förening för ekonomisk verksamhet, skall sagda bestämmelse

gälla registrerad förening, som i denna lag afses.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande

i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 21

och 22 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten

för den, som äger teckna föreningens firma, att företräda

föreningen, ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och

kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.»

Föi-slaget till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 190(5 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom.

Herrar Widcn, Lindhagen, Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken,

Berggren och Ersson hafva ansett, att därest förslaget till lag

om ideella föreningar af Riksdagen afslås, så äfven bör ske beträffande

ifrågavarande förslag.

Herr Gustaf Andersson har begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet, herr Ersson, att

han icke deltagit i behandlingen af förslaget till lag om ideella föreningar,

samt herrar Petersson i Dänningelanda och Olsson i Broberg,

att de icke deltagit i den slutliga behandlingen af sistnämnda lagförslag.

STOCKHOLM, ISAAC J1AECDS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:228 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändr s. 1 i texten