Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 85 under åttonde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till nybyggnad för botaniska institutionen vid universitetet i Lund.

1911-03-07 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:16, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 85 under åttonde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till nybyggnad för botaniska institutionen vid universitetet i Lund.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

t

Nr 16.

Ankom till Riksdagens kansli den 7 mars 1911 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 85 under åttonde

hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning

angående anslag till nybyggnad för botaniska institutionen

vid universitetet i Lund.

(2:a Afd.)

Under punkt 85 af åttonde hufvudtiteln i Kungl. Maj:ts den 13 januari

1911 till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels medgifva,

att universitetet i Lund må för vinnande af lämplig plats för en ny byggnad

för universitetets botaniska institution med Lunds stadsfullmäktige

träffa öfverenskommelse rörande tomtförvärf och jordutbyte i enlighet med

hvad stadsfullmäktiges protokoll i ärendet den 17 september 1909 utvisar

och på de i protokollet närmare angifna villkor och bestämmelser, dels

ock lör tomtinköpet och därmed i samband stående kostnader samt för

uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och

kostnadsförslag af den nya byggnaden äfvensom för anskaffande af inventarier

m. m. därför bevilja ett anslag af 162,000 kronor och däraf på extra

stat för år 1912 anvisa ett belopp af 62,000 kronor.

Till stöd för denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden förstnämnda dag anfört följande:
Bihang

till Riksd. prot. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 15 Höft. (Nr 16.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 *

Stal silf skottets utlåtande Nr 16.

Nybyggnad j skrifvelse den 4 november 1909 har kanslern för rikets universitet

''institutimenpå grund af framställningar från de akademiska myndigheterna i Lund i

i Lund. underdånighet anhållit om beredande af anslag till uppförande af en ny

byggnad för den botaniska institutionen vid universitetet i Lund m. m.

Då jag nu går att inför Eders Kungl. Maj:t anmäla detta ärende,

torde jag till en början få lämna en redogörelse för den framställning i

ämnet, som bildar ärendets utgångspunkt. Denna framställning gjordes

af föreståndarne för den botaniska institutionens fysiologiska och systematiska

af delningar, professorerna B. Jönsson och S. Murbeck i en den 28

september 1909 till det större akademiska konsistoriet i Lund aflåten

skrifvelse af följande innehåll.

>När i början af 1860-talet den botaniska trädgården anlades, blef

i denna äfven en institutionsbyggnad uppförd, hvilkens nedre våning uppläts

till bostad åt akademiträdgårdsmästaren och tillika innehöll ett trångt

auditorium, medan den öfre — frånsedt ett amanuensrum — skulle hysa

institutionens samlingar, som vid den tidpunkten utgjordes så godt som

uteslutande af professor J. G. Agardhs i nämnda byggnad deponerade

och år 1880 till universitetet skänkta fanerogamherbarium. Särskilda arbetslokaler

funnos ej. Den utveckling, som växtanatomien och växtfysiologien

togo under de därpå följande decennierna, nödvändiggjorde dock

snart sådana, och år 1888 beviljade Riksdagen ett anslag af 54,000 kronor

till en nybyggnad, den s. k. Nya botaniska institutionen, hvilken innehåller,

förutom ett rymligare auditorium, dels anatomiska och fysiologiska laboratorier

samt ett par rum för själfständiga arbeten, dels ock ett vid den

tiden anlagdt museum af hvarjehanda för den morfologiska och biologiska

undervisningen nödvändiga växtföremål. Den nya botaniska institutionen

var sålunda bestämd för vissa nytillkomna eller förut mindre väl tillgodosedda

grenar af den botaniska vetenskapen, och dess tillkomst innebar

följaktligen ingen afsevärd ökning i utrymmet för den gamla institutionens

samlingar. Under det halfsekel, som snart förgått sedan denna äldre byggnad

uppfördes, hafva emellertid dess samlingar mångdubblats, och för deras

förvaring hafva hvarjehanda utvägar begagnats. Till en början kunde

å den nya institutionen en mindre sal reserveras för kryptogamherbarierna,

hvilka också dit öfverflyttades, men då denna sal, hvilken snart blir helt

behöflig för det därvarande morfologiskt-biologiska museet, för några år

sedan partiellt togs i bruk för detta, måste en del af kryptogamerna, nämligen

lafherbariet, flyttas tillbaka till den gamla institutionsbyggnaden, där

då ingen annan plats kunde beredas än i det förutvarande auditoriet, som

dock redan var taget i anspråk för rensning och vinterförvaring af frön

samt såsom lokal för vissa utaf trädgårdspersonalens arbeten. Detta rum

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

3

får. emellertid anses såsom i högsta grad olämpligt till förvaring af herbarier,

. icke blott på den grund att genom de nämnda arbetena damm

oundvikligen intränger i skåpen, utan också därigenom att golfvet ligger

Va m. lägre än i den öfriga delen af bottenvåningen samt helt nära marken,

till följd hvaraf samlingarna äro utsatta för fukt. Sorgligt att säga,

hafva också i skåpens nedre afdelningar växterna redan befunnits angripna

utaf mögelsvamp. — Ej heller för algherbariet har lämplig plats kunnat

beredas. Till sin hufvudmassa består detta herbarium utaf hafsalger, således

af växter, som äro starkt impregnerade med koksalt och till följd

däraf med begärlighet upptaga fuktighet ur luften, hvarför de också bli

starkt utsatta för fara att förstöras, om de ej förvaras på fullkomligt torrt

ställe. Vid mottagandet af detta herbarium, som skänkts till universitetet

af professor J. G. Agardh, blef det placeradt i den förut omnämnda mindre

salen å nya institutionen, och sedan några år tillbaka hafva tre utaf

skåpen, till följd af utvidgning af det morfologiskt-biologiska museet, måst

ställas utmed en yttervägg försedd med stora och därtill illa slutande

fönster. I donationsbrefvet hade dock professor Agardh uttalat en bestämd

önskan, att hans algherbarium måtte på bästa sätt skyddas emot temperaturväxlingar

och fukt, och då denna samling enligt offentliga uttalanden

af specialister, som arbetat vid densamma, genom sin omfattning och sin

rikedom på s. k. originalexemplar är det förnämsta herbarium utaf hafsalger,

som öfver hufvud taget existerar, måste äfven med hänsyn till denna

dyrbara samling den nu rådande anordningen anses högst beklaglig. —

Då äfven i den gamla institutionen redan för längre tid sedan mer än

halfva antalet herbarieskåp blifvit placerade utmed tunna ytterväggar och

ingen möjlighet sågs till utvidgning af lokalerna, framställde föreståndaren

för den botaniska institutionens systematiska afdelning, för att provisoriskt

af hjälpa missförhållandena, år 1905 en begäran, att öfverstå våningen af

det vid Lundagard belägna och då utrymda gamla universitetsbiblioteket

matte upplatas till förvaring af den botaniska institutionens herbarier och

bibliotek. Då emellertid de myndigheter, som hade att förbereda frågan

om användningen af det gamla bibliotekshuset, på grund af kraf ifrån

olika hall blott kunde tillstyrka, att cirka 2/s åt den nämnda våningen upplätes

för ändamålet, och detta utrymme knappt skulle hafva tilfredsställt

behofvet för. ögonblicket, ansågos fördelarna med den ifrågasatta öfverflyttningen

ej komma att motsvara de därmed förenade kostnaderna och

olägenheterna, hvarför nämnda begäran icke fullföljdes. — Kort därefter

lyckades institutionen mot en jämförelsevis ringa afgift förvärfva d:r C. F.

Elmqvists till omkring 75,000 exemplar uppgående och för institutionen

utomordentligt värdefulla fanerogamherbarium. Af brist på utrymme har,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

beklagligt nog, denna samling, liksom åtskilliga andra viktiga förvärf ifrån

senare år, ännu den dag som är ej kunnat inordnas eller eljest göras tillgänglig

för vetenskapligt bruk, och för att nödtorftigt kunna magasinera

densamma blef vid det på nyåret 1906 skeende ombytet af akademiträdgårdsmästare

aftal träffadt med den nytillträdande om öfverlåtelse tillsvidare

af ett utaf de till trädgårdsmästarens våning hörande rummen (företrädarens

sängkammare). — Härmed har den sista möjligheten till utvidgning

af herbarie-lokalerna blifvit tillgripen, men då den nuvarande trädgårdsmästaren

har sex i uppväxtåldern varande barn, kan man snart nog

vänta att kraf framställas på återfående af det nämnda rummet, hvilket

för öfrigt, såsom redan framhållits, blott medger magasinering af samlingar

som för länge sedan borde hafva varit åtkomliga för vetenskapligt

behof.

»Af det anförda torde framgå, att de för herbarierna disponibla lokalerna

sedan längre tid tillbaka äro alldeles otillräckliga, och att det till

följd häraf ej längre är möjligt att hålla dem i museimässigt skick. Det

torde också vara tydligt, att lokalerna till stor del äro så beskaffade, att

åt samlingarna ej kan ägnas den vård som deras värde anständigtvis

kräfver. I detta sammanhang förtjänar såsom en synnerligen beaktansvärd

omständighet framhållas, att den gamla institutionen, där hufvudmassan

af herbarierna är inhyst, får anses som en mycket eldfarlig byggnad, i

det att samtliga trappor äro af trä, och därigenom att eldning i järnkaminer

försiggår ej blott i bottenvåningen och museivåningen (där äfven

amanuensrummet på så sätt uppvärmes), utan i regeln äfven å ett skröpligt

vindsrum, afsedt för trädgårdsmästarens jungfru, en person således

som har sina sysslor två trappor ned.

»Det har förut nämnts, att särskilda arbetslokaler saknas å den gamla

institutionen. Detta har under senare år medfört svåra olägenheter. Med

den riktning, som den botaniska vetenskapen tagit, kräfva äfven arbetena

på lierbarieafdelningen numera allt oftare tillgång åtminstone till en mycket

enkel laboratorieinredning. En sådan saknas dock totalt, i det att hvarken

vattenledning eller gas finnes i lokalerna. Så belamrade som dessa

numera äro med skåp o. d. är det för öfrigt under pågående museiarbeten

— och sådana fortgå nästan året om — hart när omöjligt att

få plats och ro för en själfständig undersökning, och till och med när

föreståndaren skall framleta förevisningsmateriell till sina föreläsningar, är

det ofta förenadt med omständigheter att kunna disponera en kvadratmeters

yta på ett bord. Att en sådan sakernas ställning ej befordrar arbetslust

och trefnad, torde lätteligen inses, och såsom ett totalomdöme om

herbarielokalerna och de förutsättningar de erbjuda för samlingarnas vård

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

5

och för ett fruktbringande arbete vid desamma kan utan öfverdrift påstås,

att den nu rådande ställningen är otillbörlig.

»Ännu för några år sedan var den botaniska institutionen i saknad af

ett bibliotek. När planen till den nya institutionsbyggnaden uppgjordes,

ansågs det därför obehörigt att bereda plats för ett sådant. År 1897 förordnade

emellertid den om botaniska institutionen och hela vårt universitet

så högt förtjänte professor Agardh genom gåfvobref, att hans ansenliga

och synnerligen dyrbara bibliotek skulle tillfalla institutionen mot

villkor att det förvarades därstädes och hölles för forskare tillgängligt

såväl för begagnande på platsen som för hemlåning, och när detsamma

efter donators död år 1901 öfverlämnades, blef det inrymdt i den nya

institutionsbyggnaden, i ett rum som dittills tjänat som arbetsrum åt föreståndaren.

Biblioteket fyllde helt och hållet detta rum, men då dess tillväxt

under de gångna nio åren varit jämförelsevis obetydlig, har utrymmet

hittills varit tillräckligt. Efter professor F. W. C. Areschougs frånfälle

i december 1908 har emellertid, i enlighet med hans i lifstiden uttalade

önskan, hans efterlämnade maka genom gåfvobref medgifvit institutionen

rättighet att ur hans synnerligen dyrbara bibliotek uttaga all botanisk

litteratur, som den förut saknade, och på så sätt har år 1909 institution

sbiblioteket blifvit nästan fördubbladt. För den Areschougska

boksamlingen, som till största delen representerar vissa i den Agardhska

jämförelsevis svagt företrädda grenar af botaniken och som därigenom är

af desto större värde för institutionen, har det emellertid varit omöjligt

att bereda lämplig plats. Såsom ett provisorium har den utvägen tillgripits

att, sedan Kungl. Maj:t medgifvit att för nu ingångna läsår 250 kronor

utanordnas från universitetet till hyresersättning åt den å nya institutionen

boende amanuensen, det af honom hittills innehafda rummet tagits i anspråk

för boksamlingens förvaring. Att äfven för framtiden söka anskaffa

hyresbidrag åt amanuensen och att hafva honom bosatt ute i staden, vore

naturligtvis högst olämpligt, liksom det också skulle medföra stora olägenheter

att ej kunna sammanbringa de två ofvannämnda bokdonationerna

till ett enhetligt institutionsbibliotek.

»Såväl för biblioteket som för herbarieafdelningen äro följaktligen nya

lokaler oundgängligen nödvändiga, och klokheten synes oss bjuda att vid

anskaffandet af sådana ej sörja blott för det ögonblickliga behofvet. Beträffande

biblioteket hafva vi nämligen grundad förhoppning att de två

förut nämnda donatorernas exempel skall mana till efterföljd, så att den

botaniska institutionen efter hand skall komma i besittning af ett ansenligt

bibliotek, jämförligt med dem som numera finnas vid hvarje väl ordnad

botanisk institution i utlandet, och hvad angår herbarierna, så äro fler

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

talet af dem grundade i mycket sen tid och kräfva alltså ytterligare utveckling.

»Att genom tillbyggnad å den nya institutionen vinna erforderligt utrymme

låter sig icke göra, och ännu mindre kan den gamla härför ifrågakomma.

Det linnes därför ingen annan utväg än att till ersättning för

den oansenliga och skröpliga äldre intitutionen, hvilken, såsom nedan

nämnes, är behöflig för andra ändamål, uppföra en ny institutionsbyggnad.

— Kraf på en sådan framställdes redan för 11 år sedan af institutionens

dåvarande föreståndare, professor Areschoug, som i maj 1898 ingick till

konsistoriet med begäran om ett statsanslag å 34,700 kronor till en just

för de här ifrågavarande ändamålen afsedd nybyggnad jämte 7,000 kronor

till inventarier. Framställningen förordades af matematisk-naturvetenskapliga

sektionen, men, när den några månader senare företogs till behandling

i konsistoriet, där professor Areschoug såsom vorden emeritus ej

längre hade säte och stämma, ansågs den ej böra föranleda till någon

åtgärd. Denna negativa utgång torde, efter hvad man nu kan se, hafva

varit lycklig. Den i det nämnda förslaget upptagna byggnaden skulle

visserligen beträffande bibliotekslokalerna varit tillräcklig, i det att dessa

mer än väl hade rymt såväl Areschougs som Agardhs boksamlingar och

tillika omfattade både läsrum och expeditionsrum, men hvad herbarielokalerna

beträffar, så voro dessa afsedda blott för de vid den tiden å

nya institutionen inhysta kryptogama samlingarna med inberäkning af det

väntade Agardhska algherbariet. Då emellertid genom tillkomsten af lafherbariet

kryptogamernas omfattning nästan fördubblats, och fanerogamerna

genom Elmqvists herbarium och andra förvärf under tiden vuxit

med nära en tredjedel, skulle byggnaden ej hafva tillfredsställt de behof,

som redan i närvarande stund förefinnas.

»Vi anhålla därför, att konsistoriet ville utverka framställning till nästa

Riksdag om ett statsanslag för en nybyggnad, uppförd i enlighet med här

bifogade ritningar. Kostnaderna för denna byggnad äro enligt bifogadt

förslag beräknade till 100,000 kronor, hvarjämte 12,000 kronor anses behöfliga

för inventarier.

»Vi tro oss böra framhålla, att den här föreslagna institutionsbyggnaden

skall för en rätt lång tid vara tillräcklig för sitt ändamål samt

att den för öfrigt, och till skillnad från den senast uppförda, vid behof

lätt kan utvidgas antingen genom tillbyggnad å gaflarna eller genom uppförande

af en tredje våning.

»I det föregående har redan blifvit antydt,oatt den gamla institutionsbyggnaden

är behöflig för andra ändamål. Åt innehafvaren af den vid

senaste Riksdag inrättade trädgårdsmästarbefattningen är det för när
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

7

varande icke möjligt att bereda bostad i trädgården, ehuru denne person

tydligtvis bör vara boende därstädes. Ej heller blir detta under nuvarande

förhållanden möjligt beträffande trädgårdens tvenne fast anställda

medhjälpare. Dessa, som i och för vakthållning m. m. äfvenledes måste

bo i trädgården, äro båda inhysta i ett rum, som ej kan anses lämpligt

till bostad, åtminstone ej för längre tid, därigenom att dess ena långvägg

gränsar omedelbart till palmhuset och vanligen är drypande af fukt Att

detta rum allt hitintills fatt tjäna till bostad åt medhjälparne beror därpå

att dessa, som hittills varit helt unga och haft en årslön af blott 400

kronor, snarast varit att betrakta som elever och således i regeln stannat

blott ett år för att därefter bli aflösta utaf andra. Som emellertid genom

den senaste Riksdagens beslut medhjälparne uppförts på ordinarie stat

med en årlig begynnelselön af 1,000 kronor och med rätt till ålderstillägg,

kan man hoppas, att hädanefter erhålla personer som besitta större färdighet

och som till båtnad för trädgården kvarstanna längre tid. De nya

medhjälpare, som antagits från januari 1910, hafva förklarat sig villiga

att under ett år bo i det nämnda rummet, och möjligt är att de,

trots dettas hälsovådlighet och fastän tillfälle till matlagning där icke förefinnes,

åtnöja sig med detsamma ytterligare ett år, för den händelse utsikter

till nya bostäder under tiden yppas. Att uppföra sådana skulle

kunna undvikas, i fall den gamla institutionsbyggnadens herbarievåning

blefve utrymd. Denna skulle nämligen då lämpa sig till bostäder såväl

för underträdgårdsmästaren som för de två medhjälparne.

»Den här föreslagna nybyggnaden borde tydligtvis vara förlagd till

den ° botaniska trädgården. Att bereda utrymme åt densamma inom det

område, som trädgården för närvarande disponerar, låter sig dock icke

göra utan att hela den vetenskapliga anordningen af trädgården blefve

störd, och vilja vi särskild! framhålla, att, äfven om tillstånd erhölles att

förlägga nybyggnaden till den af staden Lund åt botaniska institutionen

upplåtna s. k. Östra promenaden, utrymme dock ej heller här förefinnes,

eftersom detta område i sin helhet är oundgängligen nödvändigt för trädgardens

arboretum. Under sadana förhållanden anhöllo undertecknade i

skrifvelse af den 13 mars 1909 hos Lunds stadsfullmäktige, att det

staden tillhöriga, utmed Östra Vallgatan beliigna och i botaniska trädgården

inskjutande samt med äldre småhus bebyggda område, som å den

bilogade kartskissen streckats med rödt, måtte på vissa villkor för all framtid

upplåtas åt universitetet och den botaniska trädgården, eller, om detta

ej kunde beviljas, att uppgift måtte lämnas om den lägsta summa, för

hvilken detsamma skulle kunna öfvergå i universitetets ägo. Enligt stadsfullmäktiges

protokoll af den 17 september 1909 har det förra alternativet ej

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Kr 16.

kunnat bifallas, och med kännedom om den ogynnsamma ställning, hvari

staden Lunds finanser för närvarande befinna sig, var bifall härtill knappast

att förvänta. Lunds stad har för öfrigt upprepade gånger vid liknande

tillfällen emot universitetet ådagalagt en generositet, som får anses

värd det största erkännande. Det betydande område, som upptages af

astronomiska observatoriet, blef sålunda för omkring femtio år sedan af

staden kostnadsfritt öfverlämnadt åt universitetet, och när år 1888 tomt

behöfdes för den nya botaniska institutionen, upplät staden för all framtid

nyttjanderätten till den nyss omnämnda, för den botaniska trädgården

ytterligt värdefulla Östra promenaden. Det bör också här framhållas,

hurusom staden Lund, när för få år sedan det nya universitetsbiblioteket

uppfördes å Helgonabacken, därtill bidrog med ett så pass ansenligt belopp

som 50,000 kronor. — Den lösesumma, som stadsfullmäktige ansett

sig böra fordra för den nu ifrågavarande tomtarealen, uppgår, såsom bifogade

protokollsutdrag visar, till 32,509 kronor 6 öre. Då detta område,

som kanske eljest inom kort skulle blifva bebyggdt med höga och mindre

prydliga hus, skjuter in i den botaniska trädgården och så att säga naturligen

hör med till denna, vore det redan på den grund högeligen önskvärdt,

om det nu införlifvades med densamma, och då det dessutom utgör

ej blott den lämpligaste utan den enda plats, som synes kunna ifrågakomma

för den föreslagna institutionsbyggnaden, anhålla vi, att konsistoriet

ville till sitt petitum foga en begäran om statsanslag dels till belopp

af 32,509 kronor 6 öre såsom godtgörelse för fastigheterna n:is 412

A & B, 413 A & B, 414, 415, 416 A & B, 417 A, 418 A & B, 419 A & B,

420 och 421 härstädes, hvilka af staden Lund skulle till universitetet med

full äganderätt öfverlåtas, dels ock ett belopp af 9,490 kronor 94 öre

att användas ej mindre för inköp af fastigheten nr 417 B, hvilken ännu

icke till staden återvunnits, än äfven för täckande af möjligen förekommande

oförutsedda utgifter.

»Vi vilja till sist återge hvad professor Areschoug i sin förut omnämnda

skrifvelse till konsistoriet af den 6 maj 1898 anförde:

’Det kunde möjligen synas den i förhållandena oinvigde, som om den

botaniska institutionen ställde alltför stora anspråk på statskassan. Jag

tillåter mig då erinra om, att denna institution, som anlades i början på

1860-talet, har såväl till anläggningen af själfva trädgården som till uppförandet

af sina åtta växthus jämte uthus samt tvenne institutionsbyggnader

af statsmedel uppburit ett sammanlagdt belopp af 129,000 kronor.

Tager man hänsyn till den stora omfattning, som en botanisk institution

i följd af sina i jämförelse med andra vetenskapliga institutioner mång
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

9

faldiga uppgifter nödvändigtvis måste hafva, så torde det rättvisligen böra

erkännas, att denna summa är nästan mera än anspråkslös.’

»Vi anhålla således, att konsistoriet ville hos Kungl. Maj:t söka utverka

framställning till nästa Riksdag om beviljande af statsanslag

dels å 112,000 kronor till uppförande af en nybyggnad för den botaniska

institutionen (däraf 12,000 kronor till inventarier),

dels å 42,000 kronor till tomtinlösen och oförutsedda utgifter för

samma nybyggnad.

»Tillika torde framställning hos Kungl. Maj:t böra göras därom, att

universitetet, på sätt som af stadsfullmäktige fordrats, berättigas att till

staden Lund vid anfordran och utan ersättning öfverlåta den del af botaniska

trädgården (247 kvm.), som erfordras för gatureglering.»

Vid sistnämnda skrifvelse funnos fogade följande bilagor:

1) utdrag af Lunds stadsfullmäktiges protokoll för den 17 september

1909;

2) beskrifning af den tillämnade nya byggnaden;

3) kostnadsförslag beträffande byggnaden;

4) kostnadsförslag beträffande inventarierna;

5) karta öfver staden Lund;

6) plan af botaniska trädgården; och

7) ritningar till byggnaden (3 fasadritningar, 3 planritningar och 1

sektionsritning).

Af det under 1) omförmälda protokollsutdrag med därtill fogad bilaga,

innehållande Jönssons och Murbecks omförmälda, till stadsfullmäktige

ingifna skrifvelse samt byggnadsnämndens och drätselkammarens däröfver

afgifna utlåtanden, inhämtas, bland annat, följande. De i skrifvelsen omtalade

fastigheterna 412—421 hade, ehuru staden tillhöriga, af ålder innehafts

af enskilda personer, hvilka voro ägare till de därå uppförda byggnader.

Staden hade numera efter förda rättegångar förlikningsvis för ett

pris af 32,000 kronor inköpt samtliga byggnaderna utom den, som var

belägen å tomten 417 B, om hvars inlösen jämväl rättegång inledts. Enligt

gjord utredning stodo de redan inlösta fastigheterna den 1 januari 1909

staden till ett pris af tillhopa 32,509 kronor 6 öre — frånsedt rättegångskostnader.

Grundvalen för stadens anspråk å dessa fastigheter hade varit den,

att oaktadt desamma helt eller delvis ingått i en intaga, hvilken tillika

med andra intagor jämlikt magistratens i Lund utslag den 15 oktober

1766 varit af staden upplåten på vissa villkor, bland annat årlig jordskyld

samt städjeafgift vid ombyte af innehafvare, vid äfventyr att jorden

Bihang till IWcsd. prot. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 15 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

eljest skulle återgå till staden, på senare tid hvarken jordskyld eller städja

erlagts af innehafvaren.

En del af de ifrågavarande fastigheterna behöfde tagas i anspråk för

utvidgning till 14 meters bredd af Östra Vallgatan, invid hvilken de voro

belägna. Enligt ett af byggnadsnämnden åberopadt, af stadsingenjören A.

B. Jakobsson uppgjordt gaturegleringsförslag — detta har af mig införskaffats

och bilagts handlingarna — skulle efter gaturegleringen af fastigheterna

återstå 2,667 kvm., eller, med afdrag af den på den oinlösta

fastigheten 417 B belöpande delen, 2,395,70 kvm.

I nyssnämnda regleringsförslag afsågos ock två med litt. a och e utmärkta,

i den botaniska trädgården ingående områden af resp. 359,10 kvm.

och 32,70 kvm., tillhopa 391,80 kvm. Dessa utgjorde äfven delar af intagsjorden,

hvilka af universitetet köpts af enskilda personer, utan att aftal

träffats med staden om äganderätten till desamma. De ansågos nu böra

afstås till universitetet.

Beträffande ett i regleringsförslaget med litt. c utmärkt område om

94,70 kvm., hvilket äfven tillhörde intagsjorden och utgjorde eu af universitetet

öfver intagan anordnad väg, ansågs detta likaledes böra till den del,

som kvarstod efter gaturegleringen, 68,80 kvm., tillkomma universitetet,

återstående för regleringen erforderliga del af denna intaga, 25,90 kvm.,

skulle af universitetet öfverlåtas till staden. Universitetet skulle vidare

afstå en del af botaniska trädgården, hvilken enligt meranämnda förslag

borde ingå i gaturegleringen.

Vid ärendets afgörande bemyndigade stadsfullmäktige drätselkammaren

att under bevakande af stadens rätt och bästa till universitetet i Lund för

utvidgning af botaniska institutionen afyttra dels de för gaturegleringen

icke erforderliga delar af fastigheterna nr 412 A, 412 B, 413 A & B, 414,

415, 416 A & B, 417 A, 418 A, 418 B, 419 A, 419 B, 420 och 421 i

Lund eller 2,395,70 kvadratmeter samt af stadens intagsjord litt c den

efter gaturegleringen öfverblifna delen eller 68,80 kvadratmeter, tillhopa

2,464,50 kvadratmeter med åbyggnader m. m. för en köpeskilling af 32,509

kronor 6 öre i ett för allt, dels ock utan särskild ersättning de i botaniska

trädgården ingående, men staden tillhöriga intagsjordarna litt. a och e om

tillhopa 391,80 kvadratmeter, allt dock på villkor i öfrigt, att universitetet

i sin ordning till staden vid anfordran utan ersättning öfverläte ej mindre

den del af botaniska trädgården, som för gaturegleringen erfordrades, eller

247 kvadratmeter, än äfven dispositionsrätten till den för samma ändamål

behöfliga del af stadens intagsjord litt. c eller 25,90 kvadratmeter samt

själft vidkändes alla kostnader för förflyttning af stängsel, plantering och

annat dylikt vid gaturegleringens genomförande; att i fastigheterna in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

11

tecknad gäld skulle afdragas från köpeskillingarna; att det af staden öfverlåtna

område skulle sammanläggas med botaniska trädgården och, så långt

det med god ordning läte sig förenas, hållas tillgängligt för allmänheten;

att »köparne» å ömse sidor skulle vidkännas alla efter tillträdesdagen

förfallande onera och skatter för de öfvertagna fastigheterna; och att definitiv

öfverenskommelse i ärendet skulle vara mellan universitetet och staden

träffad före den 1 juli 1911.

Härjämte förklarade sig stadsfullmäktige villiga att, under förutsättning

att fastigheten nr 417 B till staden återvunnes, för ändamålet i fråga

till universitetet öfverlåta jämväl denna fastighet mot samma pris, till

hvilket staden komme att tillösa sig densamma.

Omförmälda beskrifning, hvilken den 27 september 1909 uppgjorts af

arkitekten i öfverintendentsämbetet T. Wåhlin, var af följande lydelse:

»Beskrifning af botaniska institutionens i Lund nya herbarie- och

biblioteksbyggnad.

»Byggnaden uppföres af prima flamtegel på grund af betong.

»Bottenvåningen klädes med finhuggen granit till en höjd af cirka 3,5

meter, öfriga ytor klädas med handslaget tegel från Hälsingborgs ångtegelbruks

tillverkning.

»Alla bottnar i blinderingar och nischer putsas. Gaflarnas täckplattor

utföras af Ignaberga kalksten.

»Invändiga trappor och vestibulernas golf läggas af Ölands kalksten,

öfriga golf beläggas med linoleummatta.

»Alla utvändiga trappor jämte sockel af granit. Taket täckes med

svartglaseradt falstaktegel på underlag af papp med dubbel iäktning.

»Alla bjälklag utföras af armerad betong.

»Stuprör och fotrännor af koppar.

»Centralvärmeledning enligt varmvattensystem.

»Närmare enligt bifogadt kostnadsförslag af denna dag.»

Det i beskrifningen åberopade kostnadsförslaget, uppgjordt likaledes

den 27 september 1909 af arkitekten Wåhlin, och betecknadt »approximativt

kostnadsförslag till botaniska institutionens herbarium- och biblioteksbyggnad

i Lund», slutade å ett sainmanlagdt belopp af 100,000 kronor,

fördelade på följande särskild! specificerade hufvudposter, nämligen:

Jordgräfning ........................................................................................... 1,234: —

Betong och materialarbeten.............................................................. 55,252: 35

Timmer och snickeriarbeten ............................................................ 7,499: 20

Järn, plåt och diverse arbeten..................................................... 36,014: 45

Summa kronor 100,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

Under sistnämnda utgiftspost har uppförts, bland annat, »stängsel och

planering» 2,000 kronor samt »arkitektarfvode och oförutsedda arbeten»

10,672 kronor 45 öre.

Det andra kostnadsförslaget, hvilket var undertecknadt af professorerna

Jönsson och Murbeck samt angafs vara i september 1909 uppgjordt

efter samråd med installatörer och handtverkare enligt då gängse priser,

upptog under synnerligen detaljerade poster i hufvudsak inventarier för de

olika rummen i byggnadens särskilda våningar och slutade å sammanlagdt

12,000 kronor, i hvilket belopp ingick specificerade kostnader för bland

annat gas-, vatten- och afloppsledningar, införande af elektrisk belysning

och armatur därför samt anordnande af åskledare med tillhopa 2,140

kronor.

Å planen öfver botaniska trädgården äro såväl de nuvarande som

tillämnade nya institutionsbyggnader angifna, likaså ett växthus. Där

äro äfven de områden af nuvarande botaniska trädgården utmärkta, som

för gatureglering skulle afstås till staden. Likaså den del af tomterna nr

412—421, som skulle inlösas af universitetet. Den tillämnade nya institutionsbyggnaden

skulle, enligt hvad planen utvisar, till större delen förläggas

på det område, som utgöres af omförmälda tomter, till någon del

på mark, som redan ingår i botaniska trädgården.

De i ärendet företedda ritningarna utgöras, såsom ofvan nämnts, af

tre fasadritningar, betecknade: »hufvudfasad», »trädgårdsfasad» och »gafvelfasad»,

en sektionsritning och tre planritningar, upptagande källarvåning

och två våningar däröfver. Källarvåningen innehåller, förutom värmekammare

och kölrum m. m., ett stort rum för vinterförvaring af växter.

Bottenvåningen innehåller hufvudsakligen två mycket stora och tre mindre

herbarierum samt ett rum för städerska. Våningen en trappa upp upptages

å ena sidan af ett stort biblioteksrum samt å andra sidan af skrif-,

laboratorie- och arbetsrum äfvensom ett rum för teckningsapparater. Midtelpartiet

af våningen upptages af dels ett tämligen stort rum för embryologiska

öfningar in. m., dels ock af expeditionsrum för biblioteket, mörkrum

och toalettrum.

Professorerna Jönssons och Murbecks ifrågavarande framställning remitterades

till matematisk-naturvetenskapliga sektionen, hvilken i yttrande,

afgifvet den 29 september 1909, tillstyrkte densamma.

Härefter blef ärendet föremål för behandling af universitetets drätselnämnd

vid sammanträde den 15 oktober 1909, därvid akademiräntmästaren

R. Eklundh yttrade, bland annat, följande: »Då jag nu går att yttra mig

i denna fråga, tillåter jag mig till en början erinra därom, att behofvet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

13

af den begärda nybyggnaden synes mig vara uti institutionsföreståndarnas

skrifvelse på ett synnerligen tillfredsställande och öfvertygande sätt ådagalagdt

och torde icke kunna af någon bestridas.

»Under de 20 år, jag haft åt mig anförtrodt att utöfva vård och tillsyn

af universitetets byggnader, har jag icke kunnat undgå att upprepade

gånger finna, huru trång, obekväm och för sitt ändamål olämplig gamla

botaniska institutionsbyggnaden är och huru stor risk det synbarligen innebär

att därstädes hafva förvarade dyrbara — delvis kanske rent af oersättliga

— herbariesamlingar.

»På sätt af institutionsföreståndarne påpekats, yrkades redan för 11

år sedan af dåvarande institutionsföreståndaren, professorn Areschoug, att

framställning om statsanslag till nybyggnad för ifrågavarande ändamål

måtte göras; men ärendet måste då stå tillbaka för andra, ännu viktigare

kraf för universitetet.

»Förslaget att använda botaniska institutionens gamla byggnad» —

fortsätter Eklundh — »till bostäder åt blifvande underträdgårdsmästaren

och två trädgård smedhjälpare, hvilka, om möjligt är, torde böra bo inom

trädgården, synes mig vara särdeles godt; och jag anser mig böra erinra

om att härigenom skulle årligen kunna besparas 450 kronor, ty enligt

kungl. bref den 11 juni 1909 skola lönerna för en hvar af dessa befattningshafvare,

som åtnjuta förmånen af fri bostad med bränsle, årligen

minskas med 150 kronor.»

Angående den för ifrågavarande byggnads uppförande föreslagna tomten

och villkoren för dess förvärfvande yttrade Eklundh följande. Ända

från den dag botaniska trädgården på 1860-talet anlades både det — enligt

hvad professorerna Agardh och Areschoug mångfaldiga gånger meddelat

Eklundh — varit ett önskemål att kunna förvärfva de i trädgården

inskjutande, vid östra Vallgatan belägna tomterna n:ris 412—421 för att

nedrifva därå uppförda små byggnader och införlifva tomterna med botaniska

trädgården — en blick på den företedda tomtkartan syntes vara alldeles

nog för att inse lämpligheten häraf —; men denna plan hade i saknad

af erforderliga medel allt hittills icke kunnat genomföras.

Sedan Lunds stad nu förvärfvat samtliga fastigheterna — med undantag

af n:r 417 Litt. B, angående hvilkens förvärfvande rättegång påginge

— hade stadsfullmäktige medgifvit, att fastigheterna finge för ett belopp

af 32,509 kronor 6 öre med full äganderätt till universitetet för afsedda

ändamålet upplåtas.

I sammanhang härmed hade stadsfullmäktige äfven utan ersättning

till universitetet med full äganderätt öfverlåtit de inom botaniska trädgården

befintliga, af universitetet nu disponerade och af stadens drätsel
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

kammare till kronor 921: 20 i värde uppskattade intagsj ordar — i areal

460,60 kvadratmeter, sedan gatureglering skett — till hvilka staden påstode

sig hafva äganderätt, dock med villkor att universitetet till staden

likaledes utan ersättning, afstode 247 kvadratmeter, som af botaniska

trädgården skulle för gatureglering erfordras.

Som Eklundh ansåge det vara af den allra största vikt och betydelse

för universitetet att få tomtfrågan på detta sätt löst, vore det hans oafvisliga

plikt att på det lifligaste tillstyrka, att drätselnämnden för sin del

instämde i detta förslag, och Eklundh gjorde detta desto hellre som han

vore fullkomligt öfvertygad om att erforderligt tomtområde med så lämpligt

läge som det nu erbjudna för närvarande ej stode att få för billigare

pris än det af stadsfullmäktige begärda, och som den länge sväfvande frågan

om ersättning för stadens intagsjord i botaniska trädgården på detta

sätt skulle få en mycket lycklig lösning.

Eklundh instämde äfven till alla delar i institutionsföreståndarnes yttrande

att den tillämnade nybyggnaden icke lämpligen syntes kunna förläggas

inom botaniska trädgårdens nuvarande område.

Det af institutionsföreståndarne för inköp af fastigheten n:r 417 B,

som, enligt hvad redan blifvit nämndt, äfven inginge uti den erforderliga

byggnadstomten, men ännu icke af Lunds stad förvärfvats, men, om sa

befunnes nödigt, kunde för gatureglering exproprieras, samt för täckande

af oförutsedda inventarieutgifter begärda beloppet kronor 9,490:94 syntes

Eklundh vara för sagda ändamål fullt tillräckligt.

Det vore Eklundh väl bekant, att det större konsistoriet, på grund af

de inom landet rådande svåra ekonomiska förhållanden, funnit sig böra

till det minsta möjliga nedbringa universitetets s. k. riksdagspetita för

året och sålunda underlåtit att hemställa om statsanslag till många för

universitetet ytterst viktiga ändamål, men man iinge, enligt Eklund hs förmenande,

vid pröfning af den nu föreliggande frågan icke förgäta, att

stadsfullmäktiges erbjudande om upplåtelse af tomterna älven stadgade

såsom villkor att definitiv öfverenskommelse i ärendet skulle vara emellan

staden och universitetet träffad före den 1 juli 1911.

Professor Murbeck anförde i afseende å uppkommen fråga om arfvode

åt en städerska inom byggnaden, att enligt hans mening statsanslag härför

icke skulle behöfvas, åtminstone ej under det närmaste årtiondet. Det

nyligen höjda årsanslaget för institutionens systematiska afdelning medgåfve

nämligen, att för en rätt lång tid framåt arfvodet åt henne kunde

utgå ur detta anslag.

Sedan öfverläggningen afslutats, tillstyrkte drätselnämndens flesta ledamöter

bifall till den gjorda framställningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

15

Två ledamöter ansågo visserligen institutionens behof af nybyggnad

med större utrymme och bättre anordningar än de nuvarande synnerligen

trängande men ville likväl icke hafva uttryckt såsom sin åsikt, att förslaget

borde år 1909 frambäras bland universitetets riksdagspetita.

I skrifvelse den 30 oktober 1909 till kanslern för rikets universitet anförde

vidare det större konsistoriet vid universitetet i Lund, bland armat,

följande. Konsitoriet ansåge på de af framställarne och drätselnämnden

anförda skäl behofvet af åstadkommande af en sådan byggnad som den

ifrågasätta synnerligen stort, och särskildt att medel till förvärfvande af

tomt anvisades, enär stadsfullmäktige i Lund vid sitt beslut om afyttrande

af tomt fogat det villkoret, att definitiv öfverenskommelse i ärendet skulle

vara mellan universitetet och staden träffad före den 1 juli 1911, och

fara vore att, om detta villkor icke kunde uppfyllas, den nödiga tomten

komme att betinga ett afsevärdt högre pris.

Med bifogande af sitt vid ärendets behandling den 27 oktober 1909

förda protokoll anhölle konsistoriet, att kanslersämbetet måtte utverka nådig

proposition till 1910 års Riksdag om anslag å 154,000 kronor till

uppförande af en nybyggnad för universitetets botaniska institution och

tomtinköp därför, och att, därest anslaget icke blefve beviljadt att utgå i

sin helhet under år 1911, för det året anvisades ett belopp af 42,000

kronor till tomtinköp och oförutsedda utgifter, äfvensom utverka tillstånd

att till staden Lund vid anfordran och utan ersättning öfverlåta den del

af botaniska trädgården — 247 kvadratmeter — som enligt den framställningen

bilagda planen öfver trädgården vore erforderlig för gatureglering,

enär detta enligt stadsfullmäktiges villkor stode i sammanhang med tomtförvärfvet.

Sedan ärendet, såsom jag förut omförmäldt, af kanslern med skrifvelse

den 4 november 1909 öfverlämnats till Eders Kungl. Maj:t, anbefalldes

kammarkollegium genom nådig remiss den 15 i samma månad att

efter vederbörandes hörande afgifva underdånigt utlåtande i ämnet.

Till åtlydnad häraf har kammarkollegium i ärendet infordrat yttranden

af stadsfullmäktige i Lund, magistraten därstädes och Eders Kungl.

Maj:ts betallningshafvande i Malmöhus län, hvarefter kammarkollegium

den 20 januari 1910 atgifvit eget underdånigt utlåtande i ämnet.

Stadsfullmäktige hafva i underdånig skrifvelse den 6 december 1909

för sin del förklarat:

att stadsfullmäktige vore villiga att till alla delar vidstå sitt den 17

september 1909 fattade beslut om försäljning till universitetet i Lund på

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

de i fullmäktiges protokoll den 17 september 1909 angifna förutsättningar

och villkor af erforderlig jordareal i syftet; och att, därest rättegången rörande

fastigheten nr 417 B skulle gå staden emot, hufvudbyggnaden därå,

på sätt ett af t. f. stadsingenjören Ivar Jakobsson utfärdadt intyg utvisade,

vore så belägen, att vid den ifrågaställda utvidgningen af Östra Vallgatan

till 14 meters bredd densamma eventuellt kunde genom expropriation

af staden förvärfvas. — Ifrågavarande intyg, hvilket bifogats handlingarna

i ärendet, innehåller, att den å tomten nr 417 B uppförda byggnaden till

hufvudsaklig del ligger inom det område, som behöfver tagas i anspråk

för genomförande af byggnadsnämndens förslag till reglering af Östra

Vallgatan till 14 meters bredd.

Magistraten fann för sin del skäl förorda, att den ifrågasatta fastighetsförsäljningen

och marköfverlåtelsen på de af stadsfullmäktige angifna

förutsättningar och villkor komme till stånd.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i skrifvelse den 22 december

1909, med tillkännagifvande att stadsfullmäktiges ifrågavarande

beslut den 17 september 1909 icke blifvit hos befallningshafvanden öfverklagadt,

uttalat, att mot den ifrågasatta markupplåtelsen och tomtförsäljningen,

ur synpunkten af de fördelar, som därigenom bereddes såväl staden

Lund som universitetet, ej syntes vara något att erinra.

Slutligen har kammarkollegium, som i afseende å naturen af den i

ärendet omnämnda s. k. intagsjorden in. m. ville åberopa Kungl. Maj:ts

nådiga beslut den 16 mars 1847 med tillhörande handlingar angående

ifrågasatt försäljning af intäkter å viss till staden Lund hörande mark,

vidare anfört, att kollegium icke hade något att erinra mot de ifrågasatta

m arköfverlåtelsern a.

Enär i kammarkollegii utlåtande icke lämnats någon närmare redogörelse

i fråga om åberopade nådiga beslutet den 16 mars 1847, anser jag

mig böra till frågans belysande nämna några ord därom. I skrifvelse

den 8 september 1846 öfverlämnades till Kungl. Maj:t af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län utdrag åt åtskilliga under loppet

af år 1845 inför magistraten i Lund hållna protokoll, hvaraf inhämtades

dels innehållet af magistratens förutnämnda utslag den 15 oktober

1766, dels att i anseende därtill att intäkterna gått ifrån de första innehafvarnes

arfvingar, samt de flesta af innehafvarne försummat att pa bestämd

tid utgöra den stadgade afgälden, rättegång blifvit af stadens äldste

emot de senare anställd, med påstående att intäkterna måtte af dem till staden

afträdas; att, sedan i följd häraf åtskilliga intäktsinnehafvare erbjudit sig

att, om rättegången blefve bilagd och intäkterna under full äganderätt till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Jsr 16.

17

<letn upplåtna, till staden utgifva 100 riksdaler banko för hvarje tunnland,

väckt fråga om rättighet för staden att till innehafvarne af ifrågavarande

intäkten mot lösen, som borde användas till inköj!) af annan mark för

stadens räkning, öfverlåta äganderätten till intäkterna underställts Kungl.

Maj:ts pröfning; samt att Kungl. Maj.t genom förenämnda nådiga beslut

den 16 mars 1847, enär den jord, som i vederlag för de ifrågavarande

intäkterna skulle för stadens räkning inköpas, icke ännu blifvit utsedd,

och således ej kunnat utredas, om densamma innehade det läge, att den

med fördel kunde af staden begagnas, förklarat sig icke finna skäl altför

det dåvarande bifalla framställningen i fråga.

På grund af nådig remiss har härefter öfverintendentsämbetet i underdånigt

utlåtande den 15 februari 1910 anmält, att ämbetet, som efter

skedd granskning icke funnit något emot de ifrågavarande ritningarna

att för sin del erinra, hvad det föreliggande, å ett belopp af 100,000 kronor

slutande approximativa kostnadsförslaget anginge, ansett sig böra

framhålla, att detta, med hänsyn dels till att vissa å-priser vore väl lågt

upptagna, dels ock därtill att några poster — såsom exempelvis för sockel

af granit med bakgjutning — vore uteglömda, skäligen borde höjas med,

i rundt tal, 8,000 kronor.

Slutligen har genom kanslern för rikets universitet till Eders Kungl.

Maj:t inkommit handlingar, hvaraf framgår, att staden Lund i rättegång

rörande fastigheten nr 417 B vid Östra Vallgatan med vederbörande träffat

af rådstufvurätten i Lund den 18 maj 1910 fastställd förlikning af

innehåll i hufvudsak att fastigheten skulle den 1 april 1911 afträdas till

staden mot eu lösesumma af 8,000 kronor, med afdrag därå af den intecknade

gäld, hvarför fastigheten befunnes häfta enligt gravationsbevis.

Enligt hvad jag från vederbörande inhämtat har rådstufvurättens

ofvannämnda förlikningsdom tagit åt sig laga kraft.

Ifrågavarande framställning blef icke förelagd 1910 års Riksdag.

Emellertid har numera förnyad framställning gjorts i frågan, ity att kanslern

för rikets universitet, efter hemställan af de akademiska myndigheterna

i Lund, bland de frågor, som borde föreläggas 1911 års Riksdag,

i sin förutnämnda skrifvelse den 15 oktober 1910 upptagit jämväl detta

anslagsäskande. Detta afser numera på grund af hvad öfverintendentsämbetet

anfört ett till 162,000 kronor förhöjdt belopp.

llihamj till lliksd. prat. 1011. -I Sami. 1 Afd. 15 Höft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlutande Nr 16.

mentsehefén Då jag iiu går att för egen del yttra mig angående den gjorda främst äl ivttrande.

" ningen om beredande af anslag till uppförande af en ny byggnad för den botaniska

institutionen vid universitetet i Lund m. in., vill jag till en början beträffande

behofvet af större utrymme för den botaniska institutionen hänvisa

till den af professorerna Jönsson och Murbeck i deras förut omförmälda

skrifvelse till det större akademiska konsistoriet i Lund framlagda utredning

äfvensom till det yttrande, akademiräntmästaren Eklundh hade vid

frågans behandling i drätselnämnden den 15 oktober 1909. De skäl, som

af dessa tre representanter för universitetet åberopats till stöd för den förevarande

framställningen, synas mig otvetydigt gifva vid handen, att ifrågavarande

behof är både stort och trängande. Det må erkännas, att afsevärdt

lång tid icke förflutit sedan 1888 års Riksdag beviljade medel till

uppförande af den nuvarande nya botaniska institutionsbyggnaden, men af

handlingarna framgår, huru förhållandena sedan den tiden växt institutionen

öfver hufvudet, och att ökadt utrymme kräfves för ett ändamålsenligt

tillvaratagande och utnyttjande af botaniska institutionens redan.befintliga

värdefulla samlingar af icke endast böcker utan i synnerhet herbarier

samt desslikes för väntade och behöfliga tillökningar af dessa samlingar.

Detta om behofvet af ökadt utrymme. Den under de nuvarande

förhållandena stora eldfaran och de befintliga lokalernas anmärkta olämplighet

genom fukt in. m. tala vidare för ett ingripande till skyddande af

omförmälda samlingar.

Då jag alltså finner mig böra instämma med de akademiska myndigheterna

i fråga om behofvet af ökadt utrymme och bättre lokaler för

berörda institution, öfvergår jag nu till att närmare granska det för detta

måls vinnande föreslagna sättet samt de därmed i öfrig! förknippade omständigheterna,

Den första fråga, som då uppstår, är den, huruvida icke

utrymme kan vinnas genom tillbyggnad af någondera af de nuvarande

två institutionsbyggna derna, den gamla och den s. k. nya botaniska institutionen.

1 ärendet är emellertid upplyst, att sådan möjlighet icke förefinnes;

och att så är förhållandet, är äfven min på personlig kännedom

•grundade öfvertygelse. Någon annan utväg än nybyggnad återstår

alltså icke.

Hvad nu angår platsen för en eventuell nybyggnad, så synas mig goda

skal tala för den i ärendet föreslagna tomten. Någon annan plats inom den

botaniska trädgården synes icke kunna ifrågakomma, och beträffande möjligheten

att uppföra nybyggnaden utanför trädgården vill jag i detta sammanhang

påpeka, att af akademiräntmästaren i ärendet upplysts, att han af

ägarna till den i botaniska trädgårdens omedelbara närhet i norr och öster be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

19

lägna egendomen Olshög inhämtat, att de icke vore villiga att afyttra jord vid

trädgårdens östra gräns närmare än 18 meter från densamma, samt att i norr

Olshögs ägor genom allmän väg skildes från botaniska trädgården. I söder

och väster gränsar botaniska trädgården till kyrkogård och Östra

Vallgatan.

Beträffande de för den ifrågasatta tomtplatsens förvärfvande för

universitetet uppställda villkoren, äro dessa närmare angifna i stadsfullmäktiges

af mig förut åberopade protokoll den 17 september 1909.

På sätt i eu till ecklesiastikdepartementet ankommen skrifvelse från

akademiräntmästaren framhållits, innebära dessa villkor bland annat,

att Lunds stad förbundit sig lämna de fastigheter, som universitetet

för nu ifrågavarande ändamål skulle öfvertaga, gravationsfria. Ordnandet.

i öfrigt af vissa mindre klara rättsförhållanden i afseende å särskilda

i botaniska trädgårdens område ingående jordägor blir eu fördelaktig

följd af den tillämnade uppgörelsen med staden. Beträffande fastigheten

nr 417 B är den förut rådande ovissheten rörande stadens rätt till

densamma nu undanröjd. —- Mot öfver lämnande till staden af de af densamma

för gatureglering önskade obetydliga områden af botaniska trädgården

lärer ingen invändning vara att göra.

Bland villkoren, hvilka ej heller i öfrigt synas ägnade att väcka betänkligheter,

vill jag särskildt erinra om den från stadsfullmäktiges sida

uppställda bestämmelse, att öfverenskommelse i ämnet skall vara mellan

universitetet och staden träffad före den 1 juli 1911. Detta villkors betydelse

för frågans snara afgörande är påtaglig, helst som ett uppskof kan

befaras möjligen medföra ökade anspråk från stadens sida.

1 fråga om värdet hos de ä fastigheterna nr 412—421 förefintliga

^byggnader, hvilka naturligen ingå i ett eventuellt köp, har jag låtit införskaffa

och bilägga handlingarna i ärendet ett af byggmästarna A. P.

Månsson och C. A. Larsson i Lund den 2 november 1910 utfärdadt intyg

af innehåll att ifrågavarande åbyggnader kunna med hänsyn till för dem

inflytande hyresbelopp och beskaffenhet i öfrigt värderas till sammanlagdt

40,500 kronor, men att. om åbyggnaderna nedrifvas, desamma på grund af

ålder och förhandenvarande brister icke torde kunna betinga ett nämnvärdt

högre belopp än som åtginge till täckande af rifningskostnaderna.

Någon afsevärd ersättning för åbyggnaderna — som kunde medföra eu

minskning i det eljest behöHiga nybyggnadsanslaget — är således icke att

påräkna.

De för nybyggnaden uppgjorda ritnings- och kostnadsförslag hafva

granskats af öfverintendentsämbetct, som därvid icke framställt annan

anmärkning mot desamma än att, kostnadsförslaget med hänsyn till an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

Utskottets

yttrande.

gifna förhållanden skäligen borde höjas med i rundt tal 8,000 kronor.

Detta har ock iakttagits i det upprepade anslagsäskandet. — Det af professorerna

Jönsson och Murbeck uppgjorda kostnadsförslaget beträffande inventarier

för nybyggnaden m. in. synes mig kunna lämnas utan erinran.

Den invändning kan göras, att den nya byggnaden synes vara tilltagen

med ett större utrymme än hvad för den botaniska institutionens

behöriga tillgodoseende för närvarande oundgängligen kräfves. Jönsson

och Murbeck hafva dock med rätta betonat, att man ej bör sörja blott

för det ögonblickliga behofvet samt att den föreslagna nybyggnaden, dragande

den jämförelsevis begränsade kostnaden af 108,000 kronor, skall

för en rätt lång tid vara tillräcklig för sitt ändamål. Den kan äfven lätt

utvidgas.

Kommer den nya byggnaden till stånd, blir alltså‘botaniska institutionens

systematiska afdelning väl tillgodosedd. Den fysiologiska avdelningen

kommer att förfoga öfver den hittillsvarande s. k. nya institutionsbyggnaden;

den gamla institutionsbyggnaden åter kommer att fylla behofvet

af bostäder åt den egentliga trädgårdspersonalen.

Jag vill nämna, att jag vid förfrågan inhämtat, att den nya byggnaden

Icke lärer åtminstone för de närmaste 10 å 15 åren medföra

några ökade årsanslag. Ersättning till erforderlig städerska i byggnaden

kommer att gäldas med institutionens nuvarande årsanslag.

Då Jönsson och Murbeck omförmält, hurusom ersättning beredts åt

en amanuens, som till fromma för den Areschougska boksamlingen mast

lämna sitt bostadsrum i nuvarande »nya institutionsbyggnaden», vill jag

erinra, hurusom denna anordning, jämlikt Eders Kung!. Maj:ts beslut den

8 april 1910, vidtagits ytterligare för en tid af ett år, räknadt från och

med den 1 september 1910. Ersättningen har i båda fallen anvisats att

utgå af de i universitetets stat till Eders Kund. Maj:ts disposition stående

medel. Anordningen blir naturligen obehöflig, när nybyggnaden kan tagas

i bruk bland annat för de botaniska boksamlingarnas inrymmande.» sjy

Af den i ärendet lämnade utredningen finner utskottet behofvet åt

en nybyggnad för botaniska institutionen till fullo adagalagdt. bärskildt

skarpt framträder detta behof, om i betraktande tages nödvändigheten åt

att bereda ett i afseende å utrymme och anordningar i (ifrigt tillfredsställande

förvaringsrum för ej mindre institutionens dyrbara bibliotek än

äfven och framför allt de stora, synnerligen värdefulla väx t samlingar, som

Lunds universitet genom gåfva eller annorledes förvärfvat från åtskilliga

af den botaniska forskningens främsta målsmän i vart land. Uppenbart

ä.r att dessa samlingar icke vidare böra, på sätt nu sker, förvaras i trånga.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande _Xr 16.

21

och otidsenliga eller för ändamålet provisoriskt anordnade lokaler, därest

icke samlingarna, som delvis måste anses såsom de förnämsta i sitt slag

existerande och fullkomligt oersättliga, skola förstöras eller taga obotlig skada.

För anskaffande af nödig tomt för nybyggnaden har föreslagits att

enligt af Lunds stad gjordt erbjudande från staden skulle inköpas vissa

fastigheter vid Östra Vallgatan, i den man dessa ej erfordrades för en

blifvande gatureglering, i sammanhang hvarmed staden skulle till universitetet

dels afyttra en med litt. C å planen för berörda reglering betecknad

s. k. intaga inom botaniska trädgården, likaledes med den inskränkning,

som betingades af gaturegleringen, dels ock utan särskild ersättning

till universitetet öfverlåta tvä med litt. a och e betecknade, jämväl inom

trädgården belägna intagor, dock under villkor att till staden för gaturegleringen

utan ersättning öfverlåtes ett mindre område af trädgården

samt dispositionsrätten till erforderligt område af intagan litt. c. Då i

ärendet är utredt att det icke låter sig göra att förlägga nybyggnaden

inom botaniska trädgården med hänsyn ej mindre till dess jämförelsevis

ringa utrymme än äfven därtill, att eu sådan åtgärd skulle förrycka den

vetenskapliga anordningen af trädgården, har utskottet ansett sig höra biträda

förslaget i denna del. Särskildt har utskottet härvid beaktat den

med det föreslagna förfaringssättet förenade fördelen, att de för närvarande

något oklara rättsförhållandena i afseende å berörda intagor vinna

eu slutlig lösning. Då vidare genom universitetets inköp af berörda

fastigheter vid östra Vallgatan undanröjes den fara, som annars otvifvelaktigt

förelegat, att å ifrågavarande tomter korame att uppföras höga

byggnader, som till skada för trädgården borttoge ljus och värme från

de närmast dessa byggnader belägna planteringar, har utskottet i denna

omständighet funnit ännu ett stöd för lämpligheten af anordningen i fråga.

Slutligen vill utskottet ej underlåta att omnämna, hurusom den möjligheten

icke lärer vara utesluten att, vid en blifvande förflyttning af epidemisjukhuset,

dispositionsrätt till dess nuvarande tomt, som gränsar intill det

till inköp föreslagna området, kan komma att af staden till universitetet

upplåtas, hvarigenom en för trädgården synnerligen förmånlig afrundning

af dess område skulle ernås.

Det för inköp af tomt beräknade beloppet, 42,000 kronor, har icke

gifvit utskottet anledning till erinran. Likaledes har utskotttet ansett sig

böra tillstyrka beviljande af det för själfva byggnaden med inventarier

äskade beloppet 120,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr Jfi.

att Riksdagen må

a) medgifva, att universitetet i Lund ma för vinnande

af lämplig plats för en ny byggnad för universitetets

botaniska institution med Lunds stadsfullmäktige träffa

öfverenskommelse rörande tomtförvärf och jordutbyte i

enlighet med hvad stadsfullmäktiges protokoll i ärendet

den 17 september 1909 utvisar och på de i protokollet

närmare angifna villkor och bestämmelser; samt

b) för tomtinköpet och därmed i samband stående

kostnader samt för uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag

af den nya byggnaden äfvensom för anskaffande af inventarier

m. m. därför bevilja ett anslag af 162,000

kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa ett

belopp af 62,000 kronor.

Stockholm den 7 mars 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. B1LL1NG.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A.B, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. a1 i texten