Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående lönetursberäkning för tre lärarinnor vid högre lärarinneseminariet.
1911-03-07 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1911:17, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående lönetursberäkning för tre lärarinnor vid högre lärarinneseminariet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
1
Nr 17.
Ankom till Riksdagens kansli den 7 mars 1911 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående lönetursberäkning för tre lärarinnor vid högre
lärarinneseminariet. (2:a Afd.)
I en den 20 sistlidne januari till Riksdagen aflåten, till statsutskottets
förberedande behandling öfverlämnad proposition, nr 66, har Kungl. Maj:t
under åberopande af närlagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva, att lärarinnorna
Margareta Svensson, Sally Högström och Anna Katarina Bergström
må enhvar vid hennes nu innehafvande befattning såsom lärarinna vid
högre lärarinneseminariet från och med den 1 januari 1910 uppbära aflöning
i andra lönegraden.
Till åberopande statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen
anfört följande:
»I anledning af Eders Kungl. Maj:ts proposition den 11 mars 1909
angående omorganisation af högre lärarinneseminariet i Stockholm medgaf
1909 års Riksdag vidtagandet af vissa förändringar i den för högre lärarinneseminariet
år 1904 fastställda och från och med år 1905 gällande
löneregleringen, hvilken innehålles i en den 27 augusti 1904 i ämnet
utfärdad nådig kungörelse.
Dessa förändringar bestodo, bland annat, däri, att för biträdande
ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i den med lärarinneseminariet
förenade normalskolans sju öfre klasser samt lärare och lärarinnor
i musik och gymnastik bestämdes följande aflöningsförmåner att gälla från
och med år 1910:
Bihang till ltiksd. prot. 1911. 4 Samt. 1 Afd. 19 Höft. (Nr 17.)
LönetiiTBberäkning
för tre
lärarinnor
vid högre
lärarinneseminariet.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
för sådan biträdande ämneslårarinna som nyss omförmälts, arfvode i
tre aflöningsgrader å 1) 1,800 kronor, 2) 2,050 kronor och 3) 2,300 kronor;
för lärare eller lärarinna i musik lön i tre lönegrader å 1) 1,200
kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor; samt
för lärare eller lärarinna i gymnastik lön i tre lönegrader ål) 1,200
kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor.
I öfrigt skulle gälla, bland annat, följande bestämmelser: lärare och
lärarinna i musik eller gymnastik skulle vara skyldig att för den fastställda
lönen tjänstgöra: i musik intill 14 veckotimmar och i gymnastik
intill 15 veckotimmar. Ytterligare tjänstgöring kunde åläggas ifrågavarande
lärare eller lärarinnor mot en ersättning för veckotimme och läsår
af 100 kronor, dock att sådan ersättning icke utan Kungl. Maj:ts medgifvande
finge utgå för mer än fyra veckotimmar till en och samma lärare
eller lärarinna.
I fråga om uppflyttning i högre lönegrad för biträdande ämneslärarinna
och lärare eller lärarinna i öfningsämne skulle i tillämpliga delar
gälla hvad i sådant afseende vore stadgadt angående lektor, adjunkt och
ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet. Här afsedda stadgande återfinnes
i mom. A. g) af förenämnda nådiga kungörelse den 27 augusti
1904 och innehåller i nu förevarande ämne, att för lektor, adjunkt eller
ämneslärarinna uppflyttning från lägre till högre lönegrad må äga rum
efter förloppet af fem år, därest tjänstinnehafvaren under mera än fyra
femtedelar af den tjänstgöringstid, som erfordras för att vinna nämnda
uppflyttning, med nit och skicklighet bestridt sin egen eller på grund af
förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag;
med iakttagande härvid, att den högre aflöningen ej får tillträdas
förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den bestämda
tjänståldern uppnåtts.
Bestämmelserna rörande ändring i 1904 års lönereglering för högre
lärarinneseminariet fastställdes af Eders Kungl. Maj:t den 11 juni 1909 i
sammanhang med regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel
för år 1910. Samma dag utfärdades nådig kungörelse i ämnet, hvarjämte
Eders Kungl. Maj:t fann godt att
dels föreskrifva, att från och med den 1 januari 1910 skulle vid
ifrågavarande läroanstalt inrättas, bland annat, fyra biträdande ämneslärarinnetjänster
äfvensom en ordinarie lärår- eller lärarinnetjänst i hvardera
af ämnena musik och gymnastik;
dels ock bemyndiga öfverstyrelse!! för rikets allmänna läroverk att gå
i författning om uppehållande af sagda biträdande ämneslärarinnetjänster
samt om tillsättande af nyssnämnda öfningslärartjänster.
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
3
Efter denna inledning går jag nu att för Eders Kungl. Maj:t anmäla
ett ärende rörande lönetursberäkning för tre lärarinnor vid ifrågavarande
läroanstalt. Hos Eders Kungl. Maj:t hafva nämligen biträdande ämneslärarinnan
vid nämnda seminarium och den därmed förenade normalskolan
för flickor Margareta Svensson, lärarinnan i musik vid berörda läroanstalt
Anna Katarina Bergström och lärarinnan i gymnastik vid samma läroanstalt
Sally Högström hvar för sig gjort framställning i fråga om beräkningen af
deras tjänstgöring vid läroanstalten för uppflyttning i högre lönegrader.
•lag tillåter mig nu redogöra för enhvar af de särskilda framställningarna
med däröfver afgifna yttranden och börjar då med Margareta
Svenssons.
1 sin underdåniga ansökning har Margareta Svensson anfört följande.
Genom beslut den 31 december 1909 hade öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk förordnat sökanden att under kalenderåret 1910 vara
biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans
sju öfre klasser samt därvid tillika föreskrifvit, att sökanden skulle åtnjuta
arfvode med 1,800 kronor för läsår.
Från och med höstterminen 1901 hade sökanden varit anställd såsom
•extra lärarinna vid normalskolan och därvid alltsedan höstterminen 1902
haft sin tjänstgöring förlagd hufvudsakligen i de sju öfre klasserna och
sålunda från och med sistnämnda termin bestridt tjänstgöring af samma
art och omfattning, som ålåge henne på grund af förordnandet å förenämnda
från och med år 1910 å stat uppförda biträdande ämneslärarinnebefattning.
Genom beslut af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk
hade sökanden under år 1909 uppburit arfvode såsom extra
lärarinna efter 2,000 kronor, och hade hon alltså från och med år 1910
fått sitt arfvode minskadt med 200 kronor, oaktadt ingen ändring inträdt
i arten och omfattningen af hennes tjänstgöring.
Då sökanden sålunda därigenom att den befattning, hon förut såsom
extra lärarinna vid normalskolan innehaft, blifvit under den förändrade
benämningen »biträdande ämneslärarinna» från och med år 1910 uppförd
å stat med ett arfvode i första aflöningsgraden lägre än det hon under år
1909 åtnjutit, och då det. icke syntes finnas något stadgande, att innehafvare
af å stat uppförd befattning finge i fråga om rätt för förhöjning af
aflöningen tillgodoräkna sig den tid, som före den nya aflöningsstatens
trädande i kraft förflutit från tillträdet af samma befattning, anhölle sökanden
i underdånighet om Eders Kungl. Maj:ts nådiga medverkan till
att hon måtte från och med år 1910 åtnjuta arfvode i andra aflöningsgraden
med 2,050 kronor.
Margareta
Svensson»
ansökning.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
De i förevarande ansökning lämnade uppgifterna angående Margareta
Svenssons tjänstgöring och aflöningsförmåner äro bestyrkta åt ansökningen
åtföljande handlingar, bland hvilka tinnes ett för Margareta Svensson af
ifrågavarande läroanstalts rektor den 18 januari 1910 utfärdadt tjänstgöringsbetyg,
af hvilket inhämtas att Margareta Svensson vid sin tjänstgöring
ådagalagt utmärkt nit och utmärkt skicklighet, utmärkt sätt att
behandla lärjungarna och utmärkt förmåga att bland dem upprätthålla
ordning samt att hon fört en hedrande vandel.
Enligt hvad jag inhämtat har Margareta Svensson vårterminen 1898
utexaminerats från högre lärarinneseminariet. Hon har af läroverksöfverstyrelsen
erhållit förnyadt förordnande såsom biträdande ämneslärarinna
vid seminariet för år 1911.
På grund af nådig remiss har öfverstyrelsen den 15 mars 1910 öfver
Margareta Svenssons ansökning afgifvit underdånigt utlåtande, däri anförts
följande.
Då sökanden alltsedan höstterminen 1901 tjänstgjort som lärarinna
vid den med högre lärarinneseminariet förenade normalskolan för flickor
— från höstterminen 1902 med en tjänstgöring, som vore fullt likartad
med hennes nuvarande — syntes billigheten kräfva, att hon efter den nya
lönestatens genomförande icke erhölle sämre löneförmåner än förut. Ettstöd
för denna uppfattning funne öfverstyrelsen däri, att jämlikt nådiga
kungörelsen den 29 oktober 1909 aflöning för vid statsunderstödd enskild
skola anställd lärarinna, som tillträdt sin tjänst före utgången af år 1909.
ej finge understiga hvad hon haft rätt att uppbära, därest de under år 1909
gällande bestämmelserna fortfarande ägt giltighet. Öfverstyrelsen ville äfven
erinra därom, att de biträdande ämneslärarinnorna vid statens normalskola
så till vida kommit i en ofördelaktigare ställning än lärarinnorna vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter, som de i motsats till de sistnämnda
icke finge för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring,
fullgjord före den 1 januari 1910.
Med hänsyn till nu påpekade förhållanden syntes det öfverstyrelsen
önskvärd!, att åtgärder vidtoges för att bereda sökanden åtminstone samma
löneförmåner, som hon förut åtnjutit. Härvid kunde ifrågasättas, antingen
att sökanden tillförsäkrades 2,000 kronor i årsarfvode, intill dess hon i
laga ordning uppflyttades i andra lönegraden, eller att hon — med fäst
afseende vid hennes långvariga, väl vitsordade tjänstgöring, som extraordinarie
lärarinna — redan från den 1 januari 1910 blefve uppflyttad i andra
lönegraden. Då det senare alternativet för sökanden innebure en förmån,
som i någon mån motsvarade hvad som kommit öfriga vid normalskolan
Statsutskottets utlåtande. Nr 17. 5
tjänstgörande biträdande ämneslärarinnor till del, hemställde öfverstyrelse!),
att Eders Kungl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga nådig proposition
om rätt för Margareta Svensson att från och med den 1 januari 1910
åtnjuta arfvode i andra lönegraden såsom biträdande ämneslärarinna vid
högre lärarinneseminariet.
öfver ansökningen har sedermera statskontoret den 12 september 1910
afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, däri statskontoret yttrat följande.
Då sökanden genom 1909 års lönereglering för högre lärarinneseminariet
kommit i en ej oväsentligt sämre ställning i aflöningshänseende än
den hon förut såsom extra lärarinna innehade, syntes det statskontoret
som om, oaktadt någon rätt för biträdande lärarinna att i löneturshänseende
få tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom extra lärarinna ej vore i
de nya aflöningsvillkoren medgifven, billigheten fordrade, att sökanden,
med hänsyn till sin långvariga och väl vitsordade tjänstgöring i sistnämnda
egenskap å samma skolstadium, dit hennes nuvarande tjänstgöring vore
förlagd, omedelbart från och med den nya aflöningsstatens trädande i kraft
finge åtnjuta aflöning i andra lönegraden. Ett särskildt stöd för denna
sin åsikt funne statskontoret därutinnan, att sökanden härigenom, på sätt
åt öfverstvrelsen för rikets allmänna läroverk antydts, skulle vinna en löneförbättring,
som åtminstone i någon mån motsvarade den förhöjning,
som genom den nya löneregleringen kommit de förutvarande extra lärarinnorna
å det lägre skolstadiet till de], i det att dessa, som förut åtnjutit
en aflöning varierande mellan 1,200 och 1,400 kronor, genom sitt förordnande
såsom biträdande lärarinnor å samma stadium erhållit en begynnelseaflöning
af 1,500 kronor. På grund af hvad sålunda anförts ville statskontoret
instämma i öfverstyrelsens hemställan om nådig proposition till
Riksdagen för beredande åt sökanden af ifrågavarande löneförmån.
Jag öfvergår nu till Sally Högströms ansökning, i hvilken anförts följande.
Sökanden, som vid läroanstalten i fråga alltsedan höstterminen 1895
eller under 14 Va läsår oafbrutet tjänstgjort såsom extra lärarinna i gymnastik,
hade genom beslut den 23 november 1909 af öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk, utan att tjänsten kungjorts till ansökning ledig,
kallats och utnämnts till innehafvare från och med den 1 januari 1910 af
befattningen såsom ordinarie lärarinna i gymnastik vid högre lärarinneseminariet
och den därmed förenade normalskolan för flickor.
Den tjänstgöring, som sökanden under nämnda 14 Va läsår bestridi
såsom extra lärarinna, hade varit, af samma art och till en omfattning, som
Sally Högströms
ansökning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
■6
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
varit lika stor under de senaste 7 V2 läsåren som nu och dessförinnan med
ett timantal af 2 veckotimmar mer än nu. för berörda tjänstgöring hade
sökanden till följd af läroanstaltens dåliga ekonomi åtnjutit ett jämförelsevis
ringa arfvode! de tva första läsaren 80O kronor, däieftei under 9
läsår 1,000 kronor och under de sista 8V2 läsåren 1,150 kronor. Att arfvode!,
varit förhållandevis lågt, syntes af en jämförelse med det arfvode,
som uppburits af extra lärarinnan i sång, oaktadt hon haft kortare anställningstid
vid läroanstalten, eller under de sénaste åren 1,500 kronor.
Enligt nu gällande lönestat vore sånglärarinnan och gymnastiklärarinnan
likställda i löneafseende med undantag af att sånglärarinnan hade en veckotimmes
mindre undervisningsskyldighet för den ordinarie lönen.
Beträffande den nya löneregleringen för högre lärarinneseminariet syntes
icke finnas något stadgande, att innehafvare af nu å stat uppförd befattning
finge i fråga om rätt för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från tillträdet af samma befattning. Billigt syntes dock vara, att en
innehafvare af en å stat nyuppförd befattning, som en längre tid mot ett
relativt lågt arfvode och med den osäkra ställning, som alltid medföljde
en extra befattning, bestridt samma befattning ehuru på extra stat, medo-åfves
tillgodoräkna sig den föregående tjänstgöringen eller del däraf för
att, komma i åtnjutande af lön i högre lönegrad.
Såsom sökanden fattat sin ställning som gymnastiklärarinna vid högre
lärarinneseminariet, hade hon ansett befattningen ej likställd med en vanlig
gymnastiklärarinnebefattning vid en skola, utan latit sig angeläget vara
att, ''med hänsyn till seminariets karaktär af eu lärarinneutbildningsanstalt,
söka bibringa lärarinneeleverna så långt tiden medgifva nödig kännedom
och erfarenhet om den fysiska uppfostrans betydelse och i det syftet infört
kurser i fria lekar, hvilket, visat sig vara af gagn för de skolor, vid
hvilka eleverna sedan blifvit fästade. Med hänsyn till gymnastiklärarinnebefattningens
betydelse för seminariet ansåge sökanden det billigt, att hon
på grund af sin föregående tjänstgöring medgåfves rätt att åtnjuta lön i
högre lönegrad.
På grund af det anförda anhölle sökanden om Eders Kungl. Maj:ts
medverkan till att hon finge såsom ordinarie gymnastiklärarinna vid högre
lärarinneseminariet från och med den 1 januari 1910 åtnjuta lön i tredje
lönegraden.
Skulle Eders Kungl. Maj: t ej finna skäl att bifalla denna anhållan,
hemställde sökanden om Eders Kungl. Maj:ts nådiga medverkan därtill,
att det måtte mcdgifvas henne — som år 1883 aflagt examen, motsvarande
nuvarande fordringar för titeln gymnastikdirektör att, i lik
-
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
7
het med hvad 1907 års Riksdag medgifvit äinneslärarinnorna vid högre
lärarinneseminariet Matilda Widegren, Anna Lindhagen och Dagmar Lauri
tzen äfvensom i anslutning till hvad som gällde för vissa extra öfningslärare
vid de allmänna läroverken, för uppflyttning i högre lönegrad räkna
sig till godo den tid före den 1 januari 1905, sökanden vid högre lärarinneseminariet
tjänstgjort såsom på extra stat anställd gymnastiklärarinna.
De af sökanden lämnade uppgifterna rörande hennes tjänstgöring vid
ifrågavarande läroanstalt samt aflöningsförhållanden in. in. öfverensstämma.
med innehållet i åtskilliga ansökningen närlagda bilagor. Ett vid ansökningen
fogadt, af högre lärarinneseminariets rektor den 2G januari 1910
för Sally Högström utfärdadt tjänstgöringsbetyg vitsordar, att Sally Högström
vid sin tjänstgöring ådagalagt utmärkt nit och utmärkt skicklighet,
utmärkt sätt att behandla lärjungarna och utmärkt förmåga att bland dem
upprätthålla ordning, samt att hon fört en hedrande vandel.
På grund af nadiga remisser hafva öfver ifrågavarande ansökning underdåniga
utlåtanden afgifvits dels den 13 maj 1910 af öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk dels ock den 12 oktober 1910 af statskontoret.
Öfverstyrelsen har anfört följande. Då Riksdagen, såsom framginge
af dess skrifvelse den 31 maj 1907 angående regleringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel, medgifvit, att lärarinnorna vid högre
lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan för flickor Mathilda
Widegren, Anna Lindhagen och Dagmar Lauritzen måtte vid då redan skedd
eller blifvande befordran till ordinarie ämneslärarinnor vid högre lärarinneseminariet
för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den
tid före den 1 januari 1905 de etter aflagd examen vid seminariet med nit
och skicklighet därstädes tjänstgjort såsom på extra stat anställda hufvudlärarinnor,
och då billigheten torde kräfva, att motsvarande förmån utverkades
äfven åt öfningslärarinna, hade öfverstyrelsen intet att i hufvudsak
erinra mot ifrågavarande underdåniga framställning.
Men då det af Riksdagens beslut syntes framgå, att detsamma formulerats
med hänsyn till de för de allmänna läroverken gällande lönetursbeståmmelserna,
och öfverstyrelsen i hvarje fall funne tillräckligt, att
sökanden medgafves samma'' lönetursrätt, som före år 1905 tillkommit
vikariei ande öfningslårare vid högre allmänt läroverk, ville öfverstyrelsen,
under hänvisning till nådiga kungörelsen den 12 september 1890 angående
ändrade bestämmelser beträffande lönetursberäkning för lärare vid allmänna
läroverk samt till nådigt beslut den 28 juni 1907 angående, bland andra,
förena runda lärarinnorna Widegren, Lindhagen och Lauritzen äfvensom
till öfverstyrelsens underdåniga utlåtande den 15 mars 1910 angående
Anna
Katarina
Bergströms
ansökning.
8 Statsutskottets utlåtande Kr 17.
biträdande ämneslärarinnan Margareta Svenssons lönetursrätt, på det sätt
tillstyrka ifrågavarande underdåniga framställning, att Eders Kungl. Maj.
täcktes vidtaga erforderliga åtgärder, för att sökanden måtte medgitvas
rätt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom gymnastiklärarinna vid
högre lärarinneseminariet räkna sig till godo den tid före den 1 januari
1905, hon efter aflagd examen med nit och skicklighet vid seminariet
tjänstgjort såsom på extra stat anställd gymnastiklärarinna med en undervisningsskyldighet
af omkring lo timmar i veckan, dock med undantag
för de* två första åren af hennes så beskaffade verksamhet.
Statskontoret har instämt i öfverstyrelsens yttrande och hemställan.
Slutligen återstår Anna Katarina Bergströms ansökning. 1 denna har
hon anfört följande. Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den
11 februari 1910, på framställning af öfverstyrelsen, medgifvit densamma
att, utan hinder af att sökanden ej fullgjort därför stadgade kompetensvillkor,
från och med den 1 januari 1910 befullmäktiga henne till innehafvare
af en ordinarie lärarinnebefattning i musik vid högre lärarinneseminariet,
bl ef sökanden genom öfverstyrelsens beslut den 28 februari 1910, utan att
befattningen kungjordes till ansökning, utnämnd till ordinarie innehafvare
af samma befattning från och med den 1 januari 1910.
Vid nämnda läroanstalt hade sökanden tjänstgjort såsom extra lärarinna
i musik alltsedan höstterminen 1897 och intill 1909 års utgång
under 12 läsår bestridt en sångundervisning till samma art och ungetärlio-a
omfattning, som numera ålåge henne såsom ordinarie befattningsinnehavare.
Alltsedan läsåret 1902 hade hon åtnjutit ett arfvode för läsår a 1,500
kronor för I6V2 timmars undervisning (läsåret 1902 03 dock endast 15/2
timmar). Såsom ordinarie innehafvare åtnjöte sökanden nu lön i första lönegraden
med 1.200 kronor jämte ersättning för 21/, timmars undervisning
utöfver den henne för ordinarie lönen åliggande undervismngsskyldigheten
af 14 timmar enligt därför stadgade grunder efter 100 kronor för vecko
timme med 250 kronor, alltså eu totalaflöning af 1,450 kronor. Sökandens
nuvarande totalaflöning såsom ordinarie musiklärarinna understege alltså
med 50 kronor den aflöning, hon under de senare åren åtnjutit såsom
extra lärarinna. Härtill komme, att pensionsafdrag gjordes ä lönen för
den ordinarie befattningen. . ,
Beträffande den nya löneregleringen för högre lärarinneseminariet
syntes icke finnas något stadgande, att innehafvare af nu å stat uppförd
befattning finge i fråga om rätt för uppflyttning 1 högre lönegrad tillgodoräkna
sig den tid, som före den nya aflöningsstatens trådande 1 kraft för
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
9
flutit från tillträdet af samma befattning. Billigt syntes dock vara, att en
innehafvare af en å ordinarie stat nyuppförd befattning, som en längre
tid bestridt samma befattning, ehuru den haft extraordinarie karaktär,
medgåfves att med hänsyn till denna sin tjänstgöring komma i åtnjutande
af ordinarie lön i sådan lönegrad, att aflöningen å den ordinarie befattningen
icke understege hvad samma tjänstinnehafvare förut uppburit å den
extraordinarie befattningen.
Då enligt den nya staten musiklärarinna vid högre lärarinneseminariet
skulle åtnjuta lön i tre lönegrader med 1) 1,200 kronor, 2) 1,400
kronor och 3) 1,600 kronor med rätt till extra ersättning för tjänstgöring
utöfver 14 timmar efter 100 kronor för veckotimme, hvarvid dock vore
att beakta, att med hänsyn till den beslutade omorganisationen af högre
lärarinneseminariet, då sångundervisningen blefve valfri i seminariets högre
afdelningar, denna extra tjänstgöring sannolikt komme att upphöra, och
sökanden sålunda äfven i andra lönegraden komme att erhålla en aflöning
understigande den aflöning, hon åtnjutit såsom extra lärarinna, anhölle
hon, med hänsyn till sin föregående tjänstgöring såsom extra lärarinna i
musik vid högre lärarinneseminariet, om Eders Kungl Maj:ts nådiga medverkan
till att hon från och med år 1910 finge såsom ordinarie lärarinna
i musik vid nämnda läroanstalt åtnjuta lön i tredje lönegraden med 1,600
kronor.
De af sökanden lämnade uppgifterna angående hennes tjänstgöring
och aflöningsförhållanden bestyrkas af ansökningen bilagda handlingar.
Enligt ett för sökanden af högre lärarinneseminariets rektor den 9 december
1909 utfärdadt tjänstgöringsbetyg har sökanden vid sin tjänstgöring
i berörda läroanstalt och den därmed förenade normalskolan för flickor
ådagalagt utmärkt nit och utmärkt skicklighet, utmärkt sätt att behandla
lärjungarna och utmärkt förmåga att bland dem upprätthålla ordning,
hvarjämte hon fört en hedrande vandel.
öfver Anna Katarina Bergströms ansökning hafva infordrade underdåniga
yttranden afgifvits dels den 13 maj 1910 af öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk, dels ock den 12 oktober 1910 af statskontoret.
öfverstyrelsen har anfört följande, öfverstyrelsen funne enahanda
skäl, som i öfverstyrelsens underdåniga utlåtande den 13 maj 1910 anförts
angående gymnastiklärarinnan Sally Högströms lönetursrätt, kunna andragas
till sökandens förmån, öfverstyrelsen ville dock erinra därom, att sökanden
icke aflagt för musiklärarinnebefattningen erforderlig examen.
Då sökanden emellertid, såsom framginge af öfverstyrelsens underdåniga
skrifvelse den 10 december 1909 angående kallelse af lärare i musik
Bihang till lliked. prot. 1911. 4 Sand. 1 Afd. 16 Höft. 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
departe
ments
chefen.
vid högre lärarinneseminariet, det oaktadt ägde synnerligen framstående förutsättningar
för sin nu innehafvande befattning, ansåge öfverstyrelsen nämnda
omständighet icke böra utgöra hinder för utverkande af ifrågavarande
förmån till samma utsträckning, som öfverstyrelsen i sitt förstnämnda
underdåniga utlåtande föreslagit för Sally Högström.
På grund häraf ville öfverstyrelsen, under hänvisning till nämnda
utlåtande, på det sätt tillstyrka förevarande underdåniga framställning,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för att sökanden
måtte medgifvas rätt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom
musiklärarinna vid högre lärarinneseminariet räkna sig till godo den tid
före den 1 januari 1905, hon med nit och skicklighet vid seminariet tjänstgjort
såsom på extra stat anställd musiklärarinna med en undervisningsskyldighet
af omkring 14 timmar i veckan, dock med undantag för de två
första åren af hennes så beskaffade verksamhet.
Statskontoret har instämt i öfverstyrelsens yttrande och hemställan.
Uppenbart är att sökandena icke på grund af nu gällande bestämmelser
äro berättigade att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till
godo någon del af deras tjänstgöring före den 1 januari 1910 såsom extra
lärarinnor vid högre lärarinneseminariet.
Vid en jämförelse mellan sökandenas tjänstgöring vid nämnda läroanstalt
och deras aflöningsförmåner närmast före och efter den 1 januari
1910, från hvilken dag den för sökandena nu gällande lönestaten tilllämpas,
finner man följande:
Margareta Svensson har från och med höstterminen 1901 varit anställd
såsom extra lärarinna och därvid alltsedan höstterminen 1902 bestridt
tjänstgöring af samma art och omfattning, som nu åligger henne
såsom biträdande ämneslärarinna. Hon uppbär nu arfvode i första lönegraden
efter 1,800 kronor om året, medan hennes aflöning för år 1909
utgick efter 2,000 kronor för läsår. Genom den nya staten har hon således
fått sin årliga aflöning minskad med 200 kronor, utan att någon
förändring skett i afseende å hennes tjänstgöring.
Sally Högström har från och med höstterminen 1895 tjänstgjort såsom
extra lärarinna i gymnastik med en tjänstgöring, hvilken varit minst
lika omfattande och kräfvande, som den henne nu åliggande. Hennes
aflöningsförmåner omedelbart före den nya lönestatens trädande i kraft
utgjorde för 17,3 veckotimmar 1,150 kronor för år. Från och med den
1 januari 1910 uppbär hon lön i första lönegraden med 1,200 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
11
hvartill kommer aflöning för tjänstgöring utöfver 15 veckotimmar efter
100 kronor för hvarje sådan timme.
Anna Katarina Bergström har alltsedan höstterminen 1897 tjänstgjort
såsom extra lärarinna i musik. Hennes tjänstgöring har härvid varit af
samma art och ungefärliga omfattning, som hennes nuvarande. Från och
med år 1902 har hon åtnjutit ett arfvode för läsår af 1,500 kronor. Hon
uppbär nu alltsedan den 1 januari 1910 lön i första lönegraden med 1,200
kronor jämte aflöning för tjänstgöring utöfver 14 veckotimmar efter 100
kronor för sådan timme. Såsom framgår af hvad jag anfört under punkt
23 af det vid årets statsverksproposition fogade utdrag af protokollet öfver
ecklesiastikärenden för den 13 januari 1911 beräknas musik- och gymnastiklärarinnornas
öfvertimmar för läsåret 1912—1913 till V/2 veckotimme för
dem hvar.
Sökandena kunna hvar för sig åberopa sig på en långvarig och —
såsom jag förut omför malt vid redogörelsen för deras ansökningshandlingar
— synnerligen väl vitsordad tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet
och normalskolan. Deras föregående anställningar hafva visserligen betecknats
såsom »extra» lärarinnor, men härvid är att märka, dels att deras
föregående tjänstgöring varit i hufvudsak af samma art och omfattning
som den dem nu åliggande, dels ock att de hvar för sig uppehållit själfständiga
lärarinnebefattningar, hvilka visserligen icke förut varit uppförda
i den för läroanstalten gällande staten, men dock varit nödvändiga för
undervisningens behöriga fullgörande.
Hvad jag nu omförmält föranleder att jag, ehuru sökandena icke hafva
någon rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring
före den 1 januari 1910, lika med öfverstyrelsen och statskontoret
finner billighetsskäl tala för att man i viss mån tillmötesgår sökandenas
framställningar. Jag har härvid tänkt mig detta lämpligast kunna ske på
det sätt, att alla tre sökandena berättigas att från och med den 1 januari
1910 uppbära aflöning i andra lönegraden. Denna åtgärd står på det
hela taget i nära öfverensstämmelse med myndigheternas uttalanden i
ämnet och torde, om man tar hänsyn till de särskilda förhållandena
beträffande de sökande, få anses såsom en på rättvis grund hvilande lösning
af frågan.»
I likhet med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna
finner utskottet billigheten kräfva, att de ifrågavarande lärarinnorna
få i löneturshänseende tillgodoräkna sig någon del af sin tjänstgöringstid
såsom extra lärarinnor. Emot hvad Kungl. Maj:t i sådant afseende föreslagit
har utskottet emellertid velat erinra, att, då det begärda medgifvandet
Utskottets
utlåtande.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
icke synes böra verka retroaktivt, så att rätt till ålderstillägg erhålles för
år, som förflutit före den 1 januari 1911, utskottet ansett, att ifrågavarande
lärarinnor väl må uppföras i den högre lönegraden från 1910 års
början, men ej uppbära aflöning i denna grad förr än från och med den
1 januari 1911. Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må medgifva, att lärarinnorna Margareta
Svensson, Sally Högström och Anna Katarina
Bergström må, enhvar vid hennes nu innehafvande befattning
såsom lärarinna vid högre lärarinneseminariet,
från och med den 1 januari 1910 uppföras i andra
lönegraden samt från och med den 1 januari 1911
uppbära aflöning i denna lönegrad.
Stockholm den 7 mars 1911.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Stockholm, Ivar HaeggstrÖms boktryckeri A. B., 1911.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1911:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. a1 i texten