Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående lönetursberäkning för tre lärarinnor vid högre lärarinneseminariet.

1911-03-07 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:17, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående lönetursberäkning för tre lärarinnor vid högre lärarinneseminariet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till Riksdagens kansli den 7 mars 1911 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen

angående lönetursberäkning för tre lärarinnor vid högre

lärarinneseminariet. (2:a Afd.)

I en den 20 sistlidne januari till Riksdagen aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition, nr 66, har Kungl. Maj:t

under åberopande af närlagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva, att lärarinnorna

Margareta Svensson, Sally Högström och Anna Katarina Bergström

må enhvar vid hennes nu innehafvande befattning såsom lärarinna vid

högre lärarinneseminariet från och med den 1 januari 1910 uppbära aflöning

i andra lönegraden.

Till åberopande statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

anfört följande:

»I anledning af Eders Kungl. Maj:ts proposition den 11 mars 1909

angående omorganisation af högre lärarinneseminariet i Stockholm medgaf

1909 års Riksdag vidtagandet af vissa förändringar i den för högre lärarinneseminariet

år 1904 fastställda och från och med år 1905 gällande

löneregleringen, hvilken innehålles i en den 27 augusti 1904 i ämnet

utfärdad nådig kungörelse.

Dessa förändringar bestodo, bland annat, däri, att för biträdande

ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i den med lärarinneseminariet

förenade normalskolans sju öfre klasser samt lärare och lärarinnor

i musik och gymnastik bestämdes följande aflöningsförmåner att gälla från

och med år 1910:

Bihang till ltiksd. prot. 1911. 4 Samt. 1 Afd. 19 Höft. (Nr 17.)

LönetiiTBberäkning

för tre

lärarinnor

vid högre

lärarinneseminariet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

för sådan biträdande ämneslårarinna som nyss omförmälts, arfvode i

tre aflöningsgrader å 1) 1,800 kronor, 2) 2,050 kronor och 3) 2,300 kronor;

för lärare eller lärarinna i musik lön i tre lönegrader å 1) 1,200

kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor; samt

för lärare eller lärarinna i gymnastik lön i tre lönegrader ål) 1,200

kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor.

I öfrigt skulle gälla, bland annat, följande bestämmelser: lärare och

lärarinna i musik eller gymnastik skulle vara skyldig att för den fastställda

lönen tjänstgöra: i musik intill 14 veckotimmar och i gymnastik

intill 15 veckotimmar. Ytterligare tjänstgöring kunde åläggas ifrågavarande

lärare eller lärarinnor mot en ersättning för veckotimme och läsår

af 100 kronor, dock att sådan ersättning icke utan Kungl. Maj:ts medgifvande

finge utgå för mer än fyra veckotimmar till en och samma lärare

eller lärarinna.

I fråga om uppflyttning i högre lönegrad för biträdande ämneslärarinna

och lärare eller lärarinna i öfningsämne skulle i tillämpliga delar

gälla hvad i sådant afseende vore stadgadt angående lektor, adjunkt och

ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet. Här afsedda stadgande återfinnes

i mom. A. g) af förenämnda nådiga kungörelse den 27 augusti

1904 och innehåller i nu förevarande ämne, att för lektor, adjunkt eller

ämneslärarinna uppflyttning från lägre till högre lönegrad må äga rum

efter förloppet af fem år, därest tjänstinnehafvaren under mera än fyra

femtedelar af den tjänstgöringstid, som erfordras för att vinna nämnda

uppflyttning, med nit och skicklighet bestridt sin egen eller på grund af

förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag;

med iakttagande härvid, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den bestämda

tjänståldern uppnåtts.

Bestämmelserna rörande ändring i 1904 års lönereglering för högre

lärarinneseminariet fastställdes af Eders Kungl. Maj:t den 11 juni 1909 i

sammanhang med regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel

för år 1910. Samma dag utfärdades nådig kungörelse i ämnet, hvarjämte

Eders Kungl. Maj:t fann godt att

dels föreskrifva, att från och med den 1 januari 1910 skulle vid

ifrågavarande läroanstalt inrättas, bland annat, fyra biträdande ämneslärarinnetjänster

äfvensom en ordinarie lärår- eller lärarinnetjänst i hvardera

af ämnena musik och gymnastik;

dels ock bemyndiga öfverstyrelse!! för rikets allmänna läroverk att gå

i författning om uppehållande af sagda biträdande ämneslärarinnetjänster

samt om tillsättande af nyssnämnda öfningslärartjänster.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

3

Efter denna inledning går jag nu att för Eders Kungl. Maj:t anmäla

ett ärende rörande lönetursberäkning för tre lärarinnor vid ifrågavarande

läroanstalt. Hos Eders Kungl. Maj:t hafva nämligen biträdande ämneslärarinnan

vid nämnda seminarium och den därmed förenade normalskolan

för flickor Margareta Svensson, lärarinnan i musik vid berörda läroanstalt

Anna Katarina Bergström och lärarinnan i gymnastik vid samma läroanstalt

Sally Högström hvar för sig gjort framställning i fråga om beräkningen af

deras tjänstgöring vid läroanstalten för uppflyttning i högre lönegrader.

•lag tillåter mig nu redogöra för enhvar af de särskilda framställningarna

med däröfver afgifna yttranden och börjar då med Margareta

Svenssons.

1 sin underdåniga ansökning har Margareta Svensson anfört följande.

Genom beslut den 31 december 1909 hade öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk förordnat sökanden att under kalenderåret 1910 vara

biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans

sju öfre klasser samt därvid tillika föreskrifvit, att sökanden skulle åtnjuta

arfvode med 1,800 kronor för läsår.

Från och med höstterminen 1901 hade sökanden varit anställd såsom

•extra lärarinna vid normalskolan och därvid alltsedan höstterminen 1902

haft sin tjänstgöring förlagd hufvudsakligen i de sju öfre klasserna och

sålunda från och med sistnämnda termin bestridt tjänstgöring af samma

art och omfattning, som ålåge henne på grund af förordnandet å förenämnda

från och med år 1910 å stat uppförda biträdande ämneslärarinnebefattning.

Genom beslut af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

hade sökanden under år 1909 uppburit arfvode såsom extra

lärarinna efter 2,000 kronor, och hade hon alltså från och med år 1910

fått sitt arfvode minskadt med 200 kronor, oaktadt ingen ändring inträdt

i arten och omfattningen af hennes tjänstgöring.

Då sökanden sålunda därigenom att den befattning, hon förut såsom

extra lärarinna vid normalskolan innehaft, blifvit under den förändrade

benämningen »biträdande ämneslärarinna» från och med år 1910 uppförd

å stat med ett arfvode i första aflöningsgraden lägre än det hon under år

1909 åtnjutit, och då det. icke syntes finnas något stadgande, att innehafvare

af å stat uppförd befattning finge i fråga om rätt för förhöjning af

aflöningen tillgodoräkna sig den tid, som före den nya aflöningsstatens

trädande i kraft förflutit från tillträdet af samma befattning, anhölle sökanden

i underdånighet om Eders Kungl. Maj:ts nådiga medverkan till

att hon måtte från och med år 1910 åtnjuta arfvode i andra aflöningsgraden

med 2,050 kronor.

Margareta

Svensson»

ansökning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

De i förevarande ansökning lämnade uppgifterna angående Margareta

Svenssons tjänstgöring och aflöningsförmåner äro bestyrkta åt ansökningen

åtföljande handlingar, bland hvilka tinnes ett för Margareta Svensson af

ifrågavarande läroanstalts rektor den 18 januari 1910 utfärdadt tjänstgöringsbetyg,

af hvilket inhämtas att Margareta Svensson vid sin tjänstgöring

ådagalagt utmärkt nit och utmärkt skicklighet, utmärkt sätt att

behandla lärjungarna och utmärkt förmåga att bland dem upprätthålla

ordning samt att hon fört en hedrande vandel.

Enligt hvad jag inhämtat har Margareta Svensson vårterminen 1898

utexaminerats från högre lärarinneseminariet. Hon har af läroverksöfverstyrelsen

erhållit förnyadt förordnande såsom biträdande ämneslärarinna

vid seminariet för år 1911.

På grund af nådig remiss har öfverstyrelsen den 15 mars 1910 öfver

Margareta Svenssons ansökning afgifvit underdånigt utlåtande, däri anförts

följande.

Då sökanden alltsedan höstterminen 1901 tjänstgjort som lärarinna

vid den med högre lärarinneseminariet förenade normalskolan för flickor

— från höstterminen 1902 med en tjänstgöring, som vore fullt likartad

med hennes nuvarande — syntes billigheten kräfva, att hon efter den nya

lönestatens genomförande icke erhölle sämre löneförmåner än förut. Ettstöd

för denna uppfattning funne öfverstyrelsen däri, att jämlikt nådiga

kungörelsen den 29 oktober 1909 aflöning för vid statsunderstödd enskild

skola anställd lärarinna, som tillträdt sin tjänst före utgången af år 1909.

ej finge understiga hvad hon haft rätt att uppbära, därest de under år 1909

gällande bestämmelserna fortfarande ägt giltighet. Öfverstyrelsen ville äfven

erinra därom, att de biträdande ämneslärarinnorna vid statens normalskola

så till vida kommit i en ofördelaktigare ställning än lärarinnorna vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter, som de i motsats till de sistnämnda

icke finge för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring,

fullgjord före den 1 januari 1910.

Med hänsyn till nu påpekade förhållanden syntes det öfverstyrelsen

önskvärd!, att åtgärder vidtoges för att bereda sökanden åtminstone samma

löneförmåner, som hon förut åtnjutit. Härvid kunde ifrågasättas, antingen

att sökanden tillförsäkrades 2,000 kronor i årsarfvode, intill dess hon i

laga ordning uppflyttades i andra lönegraden, eller att hon — med fäst

afseende vid hennes långvariga, väl vitsordade tjänstgöring, som extraordinarie

lärarinna — redan från den 1 januari 1910 blefve uppflyttad i andra

lönegraden. Då det senare alternativet för sökanden innebure en förmån,

som i någon mån motsvarade hvad som kommit öfriga vid normalskolan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande. Nr 17. 5

tjänstgörande biträdande ämneslärarinnor till del, hemställde öfverstyrelse!),

att Eders Kungl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga nådig proposition

om rätt för Margareta Svensson att från och med den 1 januari 1910

åtnjuta arfvode i andra lönegraden såsom biträdande ämneslärarinna vid

högre lärarinneseminariet.

öfver ansökningen har sedermera statskontoret den 12 september 1910

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, däri statskontoret yttrat följande.

Då sökanden genom 1909 års lönereglering för högre lärarinneseminariet

kommit i en ej oväsentligt sämre ställning i aflöningshänseende än

den hon förut såsom extra lärarinna innehade, syntes det statskontoret

som om, oaktadt någon rätt för biträdande lärarinna att i löneturshänseende

få tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom extra lärarinna ej vore i

de nya aflöningsvillkoren medgifven, billigheten fordrade, att sökanden,

med hänsyn till sin långvariga och väl vitsordade tjänstgöring i sistnämnda

egenskap å samma skolstadium, dit hennes nuvarande tjänstgöring vore

förlagd, omedelbart från och med den nya aflöningsstatens trädande i kraft

finge åtnjuta aflöning i andra lönegraden. Ett särskildt stöd för denna

sin åsikt funne statskontoret därutinnan, att sökanden härigenom, på sätt

åt öfverstvrelsen för rikets allmänna läroverk antydts, skulle vinna en löneförbättring,

som åtminstone i någon mån motsvarade den förhöjning,

som genom den nya löneregleringen kommit de förutvarande extra lärarinnorna

å det lägre skolstadiet till de], i det att dessa, som förut åtnjutit

en aflöning varierande mellan 1,200 och 1,400 kronor, genom sitt förordnande

såsom biträdande lärarinnor å samma stadium erhållit en begynnelseaflöning

af 1,500 kronor. På grund af hvad sålunda anförts ville statskontoret

instämma i öfverstyrelsens hemställan om nådig proposition till

Riksdagen för beredande åt sökanden af ifrågavarande löneförmån.

Jag öfvergår nu till Sally Högströms ansökning, i hvilken anförts följande.

Sökanden, som vid läroanstalten i fråga alltsedan höstterminen 1895

eller under 14 Va läsår oafbrutet tjänstgjort såsom extra lärarinna i gymnastik,

hade genom beslut den 23 november 1909 af öfverstyrelsen för

rikets allmänna läroverk, utan att tjänsten kungjorts till ansökning ledig,

kallats och utnämnts till innehafvare från och med den 1 januari 1910 af

befattningen såsom ordinarie lärarinna i gymnastik vid högre lärarinneseminariet

och den därmed förenade normalskolan för flickor.

Den tjänstgöring, som sökanden under nämnda 14 Va läsår bestridi

såsom extra lärarinna, hade varit, af samma art och till en omfattning, som

Sally Högströms

ansökning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■6

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

varit lika stor under de senaste 7 V2 läsåren som nu och dessförinnan med

ett timantal af 2 veckotimmar mer än nu. för berörda tjänstgöring hade

sökanden till följd af läroanstaltens dåliga ekonomi åtnjutit ett jämförelsevis

ringa arfvode! de tva första läsaren 80O kronor, däieftei under 9

läsår 1,000 kronor och under de sista 8V2 läsåren 1,150 kronor. Att arfvode!,

varit förhållandevis lågt, syntes af en jämförelse med det arfvode,

som uppburits af extra lärarinnan i sång, oaktadt hon haft kortare anställningstid

vid läroanstalten, eller under de sénaste åren 1,500 kronor.

Enligt nu gällande lönestat vore sånglärarinnan och gymnastiklärarinnan

likställda i löneafseende med undantag af att sånglärarinnan hade en veckotimmes

mindre undervisningsskyldighet för den ordinarie lönen.

Beträffande den nya löneregleringen för högre lärarinneseminariet syntes

icke finnas något stadgande, att innehafvare af nu å stat uppförd befattning

finge i fråga om rätt för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit

från tillträdet af samma befattning. Billigt syntes dock vara, att en

innehafvare af en å stat nyuppförd befattning, som en längre tid mot ett

relativt lågt arfvode och med den osäkra ställning, som alltid medföljde

en extra befattning, bestridt samma befattning ehuru på extra stat, medo-åfves

tillgodoräkna sig den föregående tjänstgöringen eller del däraf för

att, komma i åtnjutande af lön i högre lönegrad.

Såsom sökanden fattat sin ställning som gymnastiklärarinna vid högre

lärarinneseminariet, hade hon ansett befattningen ej likställd med en vanlig

gymnastiklärarinnebefattning vid en skola, utan latit sig angeläget vara

att, ''med hänsyn till seminariets karaktär af eu lärarinneutbildningsanstalt,

söka bibringa lärarinneeleverna så långt tiden medgifva nödig kännedom

och erfarenhet om den fysiska uppfostrans betydelse och i det syftet infört

kurser i fria lekar, hvilket, visat sig vara af gagn för de skolor, vid

hvilka eleverna sedan blifvit fästade. Med hänsyn till gymnastiklärarinnebefattningens

betydelse för seminariet ansåge sökanden det billigt, att hon

på grund af sin föregående tjänstgöring medgåfves rätt att åtnjuta lön i

högre lönegrad.

På grund af det anförda anhölle sökanden om Eders Kungl. Maj:ts

medverkan till att hon finge såsom ordinarie gymnastiklärarinna vid högre

lärarinneseminariet från och med den 1 januari 1910 åtnjuta lön i tredje

lönegraden.

Skulle Eders Kungl. Maj: t ej finna skäl att bifalla denna anhållan,

hemställde sökanden om Eders Kungl. Maj:ts nådiga medverkan därtill,

att det måtte mcdgifvas henne — som år 1883 aflagt examen, motsvarande

nuvarande fordringar för titeln gymnastikdirektör att, i lik
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

7

het med hvad 1907 års Riksdag medgifvit äinneslärarinnorna vid högre

lärarinneseminariet Matilda Widegren, Anna Lindhagen och Dagmar Lauri

tzen äfvensom i anslutning till hvad som gällde för vissa extra öfningslärare

vid de allmänna läroverken, för uppflyttning i högre lönegrad räkna

sig till godo den tid före den 1 januari 1905, sökanden vid högre lärarinneseminariet

tjänstgjort såsom på extra stat anställd gymnastiklärarinna.

De af sökanden lämnade uppgifterna rörande hennes tjänstgöring vid

ifrågavarande läroanstalt samt aflöningsförhållanden in. in. öfverensstämma.

med innehållet i åtskilliga ansökningen närlagda bilagor. Ett vid ansökningen

fogadt, af högre lärarinneseminariets rektor den 2G januari 1910

för Sally Högström utfärdadt tjänstgöringsbetyg vitsordar, att Sally Högström

vid sin tjänstgöring ådagalagt utmärkt nit och utmärkt skicklighet,

utmärkt sätt att behandla lärjungarna och utmärkt förmåga att bland dem

upprätthålla ordning, samt att hon fört en hedrande vandel.

På grund af nadiga remisser hafva öfver ifrågavarande ansökning underdåniga

utlåtanden afgifvits dels den 13 maj 1910 af öfverstyrelsen för

rikets allmänna läroverk dels ock den 12 oktober 1910 af statskontoret.

Öfverstyrelsen har anfört följande. Då Riksdagen, såsom framginge

af dess skrifvelse den 31 maj 1907 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel, medgifvit, att lärarinnorna vid högre

lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan för flickor Mathilda

Widegren, Anna Lindhagen och Dagmar Lauritzen måtte vid då redan skedd

eller blifvande befordran till ordinarie ämneslärarinnor vid högre lärarinneseminariet

för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den

tid före den 1 januari 1905 de etter aflagd examen vid seminariet med nit

och skicklighet därstädes tjänstgjort såsom på extra stat anställda hufvudlärarinnor,

och då billigheten torde kräfva, att motsvarande förmån utverkades

äfven åt öfningslärarinna, hade öfverstyrelsen intet att i hufvudsak

erinra mot ifrågavarande underdåniga framställning.

Men då det af Riksdagens beslut syntes framgå, att detsamma formulerats

med hänsyn till de för de allmänna läroverken gällande lönetursbeståmmelserna,

och öfverstyrelsen i hvarje fall funne tillräckligt, att

sökanden medgafves samma'' lönetursrätt, som före år 1905 tillkommit

vikariei ande öfningslårare vid högre allmänt läroverk, ville öfverstyrelsen,

under hänvisning till nådiga kungörelsen den 12 september 1890 angående

ändrade bestämmelser beträffande lönetursberäkning för lärare vid allmänna

läroverk samt till nådigt beslut den 28 juni 1907 angående, bland andra,

förena runda lärarinnorna Widegren, Lindhagen och Lauritzen äfvensom

till öfverstyrelsens underdåniga utlåtande den 15 mars 1910 angående

s. 8 Kontrollera mot PDF

Anna

Katarina

Bergströms

ansökning.

8 Statsutskottets utlåtande Kr 17.

biträdande ämneslärarinnan Margareta Svenssons lönetursrätt, på det sätt

tillstyrka ifrågavarande underdåniga framställning, att Eders Kungl. Maj.

täcktes vidtaga erforderliga åtgärder, för att sökanden måtte medgitvas

rätt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom gymnastiklärarinna vid

högre lärarinneseminariet räkna sig till godo den tid före den 1 januari

1905, hon efter aflagd examen med nit och skicklighet vid seminariet

tjänstgjort såsom på extra stat anställd gymnastiklärarinna med en undervisningsskyldighet

af omkring lo timmar i veckan, dock med undantag

för de* två första åren af hennes så beskaffade verksamhet.

Statskontoret har instämt i öfverstyrelsens yttrande och hemställan.

Slutligen återstår Anna Katarina Bergströms ansökning. 1 denna har

hon anfört följande. Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den

11 februari 1910, på framställning af öfverstyrelsen, medgifvit densamma

att, utan hinder af att sökanden ej fullgjort därför stadgade kompetensvillkor,

från och med den 1 januari 1910 befullmäktiga henne till innehafvare

af en ordinarie lärarinnebefattning i musik vid högre lärarinneseminariet,

bl ef sökanden genom öfverstyrelsens beslut den 28 februari 1910, utan att

befattningen kungjordes till ansökning, utnämnd till ordinarie innehafvare

af samma befattning från och med den 1 januari 1910.

Vid nämnda läroanstalt hade sökanden tjänstgjort såsom extra lärarinna

i musik alltsedan höstterminen 1897 och intill 1909 års utgång

under 12 läsår bestridt en sångundervisning till samma art och ungetärlio-a

omfattning, som numera ålåge henne såsom ordinarie befattningsinnehavare.

Alltsedan läsåret 1902 hade hon åtnjutit ett arfvode för läsår a 1,500

kronor för I6V2 timmars undervisning (läsåret 1902 03 dock endast 15/2

timmar). Såsom ordinarie innehafvare åtnjöte sökanden nu lön i första lönegraden

med 1.200 kronor jämte ersättning för 21/, timmars undervisning

utöfver den henne för ordinarie lönen åliggande undervismngsskyldigheten

af 14 timmar enligt därför stadgade grunder efter 100 kronor för vecko

timme med 250 kronor, alltså eu totalaflöning af 1,450 kronor. Sökandens

nuvarande totalaflöning såsom ordinarie musiklärarinna understege alltså

med 50 kronor den aflöning, hon under de senare åren åtnjutit såsom

extra lärarinna. Härtill komme, att pensionsafdrag gjordes ä lönen för

den ordinarie befattningen. . ,

Beträffande den nya löneregleringen för högre lärarinneseminariet

syntes icke finnas något stadgande, att innehafvare af nu å stat uppförd

befattning finge i fråga om rätt för uppflyttning 1 högre lönegrad tillgodoräkna

sig den tid, som före den nya aflöningsstatens trådande 1 kraft för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

9

flutit från tillträdet af samma befattning. Billigt syntes dock vara, att en

innehafvare af en å ordinarie stat nyuppförd befattning, som en längre

tid bestridt samma befattning, ehuru den haft extraordinarie karaktär,

medgåfves att med hänsyn till denna sin tjänstgöring komma i åtnjutande

af ordinarie lön i sådan lönegrad, att aflöningen å den ordinarie befattningen

icke understege hvad samma tjänstinnehafvare förut uppburit å den

extraordinarie befattningen.

Då enligt den nya staten musiklärarinna vid högre lärarinneseminariet

skulle åtnjuta lön i tre lönegrader med 1) 1,200 kronor, 2) 1,400

kronor och 3) 1,600 kronor med rätt till extra ersättning för tjänstgöring

utöfver 14 timmar efter 100 kronor för veckotimme, hvarvid dock vore

att beakta, att med hänsyn till den beslutade omorganisationen af högre

lärarinneseminariet, då sångundervisningen blefve valfri i seminariets högre

afdelningar, denna extra tjänstgöring sannolikt komme att upphöra, och

sökanden sålunda äfven i andra lönegraden komme att erhålla en aflöning

understigande den aflöning, hon åtnjutit såsom extra lärarinna, anhölle

hon, med hänsyn till sin föregående tjänstgöring såsom extra lärarinna i

musik vid högre lärarinneseminariet, om Eders Kungl Maj:ts nådiga medverkan

till att hon från och med år 1910 finge såsom ordinarie lärarinna

i musik vid nämnda läroanstalt åtnjuta lön i tredje lönegraden med 1,600

kronor.

De af sökanden lämnade uppgifterna angående hennes tjänstgöring

och aflöningsförhållanden bestyrkas af ansökningen bilagda handlingar.

Enligt ett för sökanden af högre lärarinneseminariets rektor den 9 december

1909 utfärdadt tjänstgöringsbetyg har sökanden vid sin tjänstgöring

i berörda läroanstalt och den därmed förenade normalskolan för flickor

ådagalagt utmärkt nit och utmärkt skicklighet, utmärkt sätt att behandla

lärjungarna och utmärkt förmåga att bland dem upprätthålla ordning,

hvarjämte hon fört en hedrande vandel.

öfver Anna Katarina Bergströms ansökning hafva infordrade underdåniga

yttranden afgifvits dels den 13 maj 1910 af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk, dels ock den 12 oktober 1910 af statskontoret.

öfverstyrelsen har anfört följande, öfverstyrelsen funne enahanda

skäl, som i öfverstyrelsens underdåniga utlåtande den 13 maj 1910 anförts

angående gymnastiklärarinnan Sally Högströms lönetursrätt, kunna andragas

till sökandens förmån, öfverstyrelsen ville dock erinra därom, att sökanden

icke aflagt för musiklärarinnebefattningen erforderlig examen.

Då sökanden emellertid, såsom framginge af öfverstyrelsens underdåniga

skrifvelse den 10 december 1909 angående kallelse af lärare i musik

Bihang till lliked. prot. 1911. 4 Sand. 1 Afd. 16 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

departe
ments
chefen.

vid högre lärarinneseminariet, det oaktadt ägde synnerligen framstående förutsättningar

för sin nu innehafvande befattning, ansåge öfverstyrelsen nämnda

omständighet icke böra utgöra hinder för utverkande af ifrågavarande

förmån till samma utsträckning, som öfverstyrelsen i sitt förstnämnda

underdåniga utlåtande föreslagit för Sally Högström.

På grund häraf ville öfverstyrelsen, under hänvisning till nämnda

utlåtande, på det sätt tillstyrka förevarande underdåniga framställning,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för att sökanden

måtte medgifvas rätt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom

musiklärarinna vid högre lärarinneseminariet räkna sig till godo den tid

före den 1 januari 1905, hon med nit och skicklighet vid seminariet tjänstgjort

såsom på extra stat anställd musiklärarinna med en undervisningsskyldighet

af omkring 14 timmar i veckan, dock med undantag för de två

första åren af hennes så beskaffade verksamhet.

Statskontoret har instämt i öfverstyrelsens yttrande och hemställan.

Uppenbart är att sökandena icke på grund af nu gällande bestämmelser

äro berättigade att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till

godo någon del af deras tjänstgöring före den 1 januari 1910 såsom extra

lärarinnor vid högre lärarinneseminariet.

Vid en jämförelse mellan sökandenas tjänstgöring vid nämnda läroanstalt

och deras aflöningsförmåner närmast före och efter den 1 januari

1910, från hvilken dag den för sökandena nu gällande lönestaten tilllämpas,

finner man följande:

Margareta Svensson har från och med höstterminen 1901 varit anställd

såsom extra lärarinna och därvid alltsedan höstterminen 1902 bestridt

tjänstgöring af samma art och omfattning, som nu åligger henne

såsom biträdande ämneslärarinna. Hon uppbär nu arfvode i första lönegraden

efter 1,800 kronor om året, medan hennes aflöning för år 1909

utgick efter 2,000 kronor för läsår. Genom den nya staten har hon således

fått sin årliga aflöning minskad med 200 kronor, utan att någon

förändring skett i afseende å hennes tjänstgöring.

Sally Högström har från och med höstterminen 1895 tjänstgjort såsom

extra lärarinna i gymnastik med en tjänstgöring, hvilken varit minst

lika omfattande och kräfvande, som den henne nu åliggande. Hennes

aflöningsförmåner omedelbart före den nya lönestatens trädande i kraft

utgjorde för 17,3 veckotimmar 1,150 kronor för år. Från och med den

1 januari 1910 uppbär hon lön i första lönegraden med 1,200 kronor,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

11

hvartill kommer aflöning för tjänstgöring utöfver 15 veckotimmar efter

100 kronor för hvarje sådan timme.

Anna Katarina Bergström har alltsedan höstterminen 1897 tjänstgjort

såsom extra lärarinna i musik. Hennes tjänstgöring har härvid varit af

samma art och ungefärliga omfattning, som hennes nuvarande. Från och

med år 1902 har hon åtnjutit ett arfvode för läsår af 1,500 kronor. Hon

uppbär nu alltsedan den 1 januari 1910 lön i första lönegraden med 1,200

kronor jämte aflöning för tjänstgöring utöfver 14 veckotimmar efter 100

kronor för sådan timme. Såsom framgår af hvad jag anfört under punkt

23 af det vid årets statsverksproposition fogade utdrag af protokollet öfver

ecklesiastikärenden för den 13 januari 1911 beräknas musik- och gymnastiklärarinnornas

öfvertimmar för läsåret 1912—1913 till V/2 veckotimme för

dem hvar.

Sökandena kunna hvar för sig åberopa sig på en långvarig och —

såsom jag förut omför malt vid redogörelsen för deras ansökningshandlingar

— synnerligen väl vitsordad tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet

och normalskolan. Deras föregående anställningar hafva visserligen betecknats

såsom »extra» lärarinnor, men härvid är att märka, dels att deras

föregående tjänstgöring varit i hufvudsak af samma art och omfattning

som den dem nu åliggande, dels ock att de hvar för sig uppehållit själfständiga

lärarinnebefattningar, hvilka visserligen icke förut varit uppförda

i den för läroanstalten gällande staten, men dock varit nödvändiga för

undervisningens behöriga fullgörande.

Hvad jag nu omförmält föranleder att jag, ehuru sökandena icke hafva

någon rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring

före den 1 januari 1910, lika med öfverstyrelsen och statskontoret

finner billighetsskäl tala för att man i viss mån tillmötesgår sökandenas

framställningar. Jag har härvid tänkt mig detta lämpligast kunna ske på

det sätt, att alla tre sökandena berättigas att från och med den 1 januari

1910 uppbära aflöning i andra lönegraden. Denna åtgärd står på det

hela taget i nära öfverensstämmelse med myndigheternas uttalanden i

ämnet och torde, om man tar hänsyn till de särskilda förhållandena

beträffande de sökande, få anses såsom en på rättvis grund hvilande lösning

af frågan.»

I likhet med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna

finner utskottet billigheten kräfva, att de ifrågavarande lärarinnorna

få i löneturshänseende tillgodoräkna sig någon del af sin tjänstgöringstid

såsom extra lärarinnor. Emot hvad Kungl. Maj:t i sådant afseende föreslagit

har utskottet emellertid velat erinra, att, då det begärda medgifvandet

Utskottets

utlåtande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

icke synes böra verka retroaktivt, så att rätt till ålderstillägg erhålles för

år, som förflutit före den 1 januari 1911, utskottet ansett, att ifrågavarande

lärarinnor väl må uppföras i den högre lönegraden från 1910 års

början, men ej uppbära aflöning i denna grad förr än från och med den

1 januari 1911. Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må medgifva, att lärarinnorna Margareta

Svensson, Sally Högström och Anna Katarina

Bergström må, enhvar vid hennes nu innehafvande befattning

såsom lärarinna vid högre lärarinneseminariet,

från och med den 1 januari 1910 uppföras i andra

lönegraden samt från och med den 1 januari 1911

uppbära aflöning i denna lönegrad.

Stockholm den 7 mars 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Stockholm, Ivar HaeggstrÖms boktryckeri A. B., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. a1 i texten