Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvud tit cl, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1911-02-21 · 56 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 53 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:2, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvud tit cl, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till Riksdagens kansli den 21 februari 1911 kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvud tit cl, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(3:e Afd.)

Ordinarie anslag.

Högsta domstolen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1911 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t i punkt 1

under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring

i den år 1909 för högsta domstolens vaktmästare fastställda aflöningsstat,

att förste vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år höjas

med 100 kronor samt enhvar annan vaktmästares lön ej blott efter 5

år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor,

äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar bestämma

enahanda villkor som för tillträde till förut medgifna sådana

förhöjningar blifvit stadgade.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1—3 i det statsverkspropsitionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den

13 januari 1911.

1910 års Riksdag, som vid regleringen af lönerna för vaktmästarna

vid fångvårdsstyrelsen på Kungl. Maj:ts framställning tillerkände dessa

*) Hllnvisur till punkt i den kungl. propositionen.

Bihang till lliksd. prof.. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. (Nr 2.)

Ändrade bestämmelser

om

ålderstillägg åt

vaktmästare.

[!•]*)

Utskottets

yttrande.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

Ändrade bestämmelser

om

ålderstillägg åt

vaktmästare.

[2-]

2 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

vaktmästare något större förmåner med afseende å ålderstillägg än som

medgifvits vaktmästarna i de före nämnda år nyreglerade centrala ämbetsverken

och hofrätterna, uttalade, med anledning af en motion om

ökad förmån beträffande ålderstillägg åt sistnämnda vaktmästare, att, då

Kungl. Maj:t i protokollet öfver justitiedepartementsärenden vid nämnda

års statsverksproposition framhållit, att med vaktmästarna vid fångvårdsstyrelsen

borde i aflöningsvillkor likställas jämväl vaktmästarna i de redan

reglerade verken äfvensom i de verk, hvilka efter år 1910 kvarstode

oreglerade, det kunde antagas, att Kungl. Maj:t icke skulle underlåta

att redan till 1911 års Riksdag inkomma med ett fullständigt förslag i

ämnet, grundadt på 1910 års riksdagsbeslut angående löneregleringen

för vaktmästarna vid fångvårdsstyrelsen.

Då nu ifrågavarande förslag i förenämnda afseende öfverensstämmer

med berörda lönereglering, finner sig utskottet böra förorda detsamma

och hemställer alltså,

att Riksdagen må godkänna sådan ändring i den

år ,1909 för högsta domstolens vaktmästare fastställda

aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras

kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt enhvar

annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100

kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100

kronor, äfvensom för tillträde till sålunda inedgifna

aflöningsförhöj fångar bestämma enahanda villkor som

för tillträde till förut medgifna sådana förhöjningar

blifvit stadgade.

Justitiekaiislersexpeditioneu.

2:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af andra hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring i den år 1909 för

justitiekanslersämbetet fastställda aflöningsstat, att lönen för den därå

uppförde vaktmästaren förklaras kunna höjas ej blott efter 5 år med

100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom

för tillträde till sålunda med gifven afl öningsförhöj ning bestämma

enahanda villkor som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning

blifvit stadgade.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

3

Under åberopande af hvad utskottet anfört under punkt l:o) här

ofvan beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg åt högsta

domstolens vaktmästare, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna sådan ändring i

den år 1909 för justitiekanslersämbetet fastställda aflöningsstat,

att lönen för den därå uppförde vaktmästaren

förklaras kunna höjas ej blott efter 5 år

med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare

100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda

medgifven aflöningsförhöjning bestämma enahanda villkor

som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning

blifvit stadgade.

Nedre justitierevMonen.

3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Kung!. Maj:t föreslagit jSedr» jusuti»- Riksdagen att dels godkänna de i statsrådsprotokollet öfver justitie- r"ro-] ''

departementsärenden för den 13 januari innevarande år intagna af de- L

partementschefen framlagda förslag till ordinarie stat och öfvergångsstat

för nedre justitiere visionen, att tillämpas från och med år 1912, äfvensom

de af departementschefen föreslagna villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de med befattning å den ordinarie staten förenade aflöningsförmåner,

dels besluta,

att enhvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder

befattning å den ordinarie staten, skall vara pliktig att underkasta

sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

att, sedan af Kungl. Maj:t bestämts, hvilka nuvarande ordinarie

protokollssekreterare å hittills gällande stat skola vid 1912 års ingång

öfvertaga de fem i den nya ordinarie staten upptagna protokollssekreterarbefattningarna,

öfriga ordinarie protokollssekreterare å den gamla

staten skola såsom öfvertaliga uppföras å öfvergångsstaten, samt

att de ordinarie eller konstituerade innehafvare af befattningar å

den gamla staten — utom nämnda öfvertaliga protokollssekreterare —

hvilka icke före den 1 november 1911 anmäla, att do vilja underkasta

sig den nya ordinarie staten samt nämnda villkor och bestämmelser och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem dittills å gamla staten tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i

den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem, dock att, mot befrielse från åliggande skyldighet att

bekosta renskrifning, till vissa af befattningarna i fråga anslagna renskrifningspenningar

skola upphöra att utgå, samtlatt i stället för sportler,

som i sammanhang med löneregleringen indragas, iskall utgå godtgörelse,

beräknad efter medeltalet af den inkomst, tjänstinnehafvare må

anses hafva åtnjutit af sålunda indragna sportler under den senast förflutna

tid, såvidt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst

kan utrönas,

dels stadga, att protokollssekreterare, som uppförts å öfvergångsstaten,

skall vara skyldig bestrida amanuensbefattning i nedre justitierevisionen,

samt att för hvarje amanuensbefattning, som på detta sätt

iippehålles, skall af det i den ordinarie staten upptagna belopp till

amanuenser m. in. besparas 2,075 kronor,

dels ock höja det ordinarie anslaget till nedre justitierevisionen

från 161,000 kronor med 133,800 kronor till 294,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—89 i förenämnda statsrådsprotokoll.

1 sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

motioner, väckta den ena (nr 19) inom Första kammaren af grefve P.

Kling spor och herr I. Wijk och den andra (nr 145) inom Andra kammaren

af herrar vice talmannen G. N. T. af Callerholm och C. Persson

i Stallerhult, däri sammanstämmande föreslagits, att Riksdagen måtte i

fråga om reglering af löneförhållandena vid nedre justitierevisionen och

hvad därmed äger sammanhang fatta beslut i öfverensstämmelse med

löneregleringskommitténs i betänkande af den 14 maj 1910 i sådant

hänseende afgifna förslag, i hvilket aflöningsstaten är upptagen till

sammanlagdt 256,600 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

varande löneregleringskommittéens förslag till stat för nedre justitierevisionen

af följande lydelse:

1 ordinarie revision ssekreterare

11 ordinarie revisionssekreterare

1 konstituerad revisionssekreterare,

arfvode.....................

7 konstituerade revisionssekreterare,

arfvoden .................

1 protokollssekreterare............

10 protokollssekreterare............

1 registrator ............................

1 registrator

1 skrifbiträde .

7 skrifbiträden.

1 förste vaktmästare

1 vaktmästare ...................

3 vaktmästare ......................

Till amanuenser, vikariatsersättningar,

tillfälliga skrifbiträ-;

den samt gratifikationer till

extra ordinarie tjänsteman!

och extra ordinarie vakt-!

mästare.................................

Summa

1

1

K r

o n o r

Lön eller

motsva- rande.

Tjånst-

görings-

pen-

ningar

eller

motsva-

rande.

Orts-

tillägg.

Summa.

5,000

55,000

1

2,500

27,500

600

6,600

8,100

89,100

|Efter 5 år kan lönen höjas

'' med 600 kronor.

Cr

O

C-

2,500

—

7,500

35.000

2,600

26.000

2,600

2,600

17,500

1,600

16,000

1,600

1,600

300

3,000

300

300

52,500

4,500

45,000

4,500

4,500

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter

10 år med ytterligare

500 kronor och efter

15 år medan ytterligare

500 kronor.

600

4,200

450

3,150

150

1,050

1,200

8,400

j Efter 5 år kan lönen höjas

( med 200 kronor och

( efter 10 år med ytter- j ligare 200 kronor.

900

450

150

1,500

.''Efter 5 år kan lönen höjas

l’ med 100 kronor.

700

2,100

350

1,050

.

150

450

1,200!

3,600

i

I Efter 5 år kan lönen höjas

| med 100 kronor och

efter 10 år med ytter- j ligare 100 kronor.

1

i

_j

1

25,000:

| —-j 256,600j

Amu. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Wte&olteU

yttrande.

Bevistons
sekreterarna.

G Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Vidare har utskottet vid behandlingen af föreliggande ämne haft

att taga i öfvervägande en af herr E. Löfgren inom Första kammaren

väckt motion, nr 32, däri motionären föreslagit, att Riksdagen ville besluta

om reglering af löneförhållandena vid Kungl. Maj:ts nedre justitierevision

samt fastställa ny stat för detta verk under förutsättning af,

att dess registratorskontor omorganiseras och erhåller vidgade uppgifter

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i motionen angifvits, äfvensom

med villkor, att målens fördelning till föredragning mellan olika

afdelningar inom revisionen kommer att afgöras icke genom lottning

utan på materiella grunder, därvid i främsta rummet sakens beskaffenhet

bör vara bestämmande.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina

ofvannämnda förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Vid behandlingen af detta ärende har utskottet till en början icke

kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet å den reform af rikets rättegångsväsende,

som är ifrågasatt, och sannolikheten däraf, att densamma,

om den blifver genomförd, kommer att omfatta jämväl rikets högsta

domstol och därmed äfven nu ifrågavarande ämbetsverk. Då det emellertid

icke låter sig beräkna, när en dylik reform, hur önskvärd den än

må vara, kan komma till stånd, och antagligt är, att det ännu kommer

att dröja lång tid, innan denna fråga vinner sin slutliga lösning, har

utskottet funnit det icke böra anstå med löneregleringen för detta

verk, som jämväl tarfvar omgestaltning. Med hänsyn till den förestående

rättegångsreformen har vid öfvervägande af de förslag i fråga

om verkets organisation, som nu föreligga, utskottet å ena sidan utgått

ifrån att med minsta rubbning af verket såvidt möjligt gifva dess

organisation den form, som de förändrade förhållandena inom verket

synas kräfva, men å andra sidan låtit sig angeläget vara att icke genom

inrättandet af ett alltför stort antal ordinarie befattningar binda verkets

nuvarande organisation så fast, att däraf skulle uppstå svårigheter vid

en eventuell, af en ny rättegångsordning betingad förändring i densamma.

Vid pröfning af frågan om antalet erforderliga revisionssekreterarebefattningar

vill utskottet först till behandling upptaga frågan om eu

ny arbetsfördelning revisionssekreterarna emellan, enär arbetsfördelningen

synes utöfva ett visst inflytande å behofvet af dylika ämbetsmän. Det

torde nämligen få antagas, att, om den af herr Löfgren i ofvan omförmälda

motion förordade specialiseringsgrundsatsen med afseende å

målens fördelning mellan vederbörande föredragande kunde i den åt

honom angifna utsträckning genomföras, en lättnad vid målens förberedande

till föredragning skulle vinnas, och att den besparing af

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

7

arbetskraft, hvilken, såsom jämväl herr Löfgren i sin motion framhållit,

däraf skulle blifva en följd, möjligen skulle kunna föranleda ett minskadt

behof af revisionssekreterare. Utskottet har emellertid icke kunnat ansluta

sig till den af herr Löfgren härutinnan uttalade mening, enligt

hvilken det nu rådande lottningssystemet borde i sin helhet afskaffa^

och med afseende å samtliga mål ersättas af en rationell fördelning af

målen efter materiella grunder. Utskottet håller nämligen före, att eu

dylik fördelning svårligen skulle låta sig genomföra i afseende å

många mål, då rättsfrågorna ej sällan torde löpa så in i hvarandra,

att en specialisering af dem icke är möjlig. Däremot har det svnts

utskottet önskvärdt, att, då så låter sig göra, den fördelning efter

materiella grunder, som för närvarande i regeln endast iakttages beträffande

krigsrättsmål och skiftesmål, blefve tillämpad i större utsträckning.

Så t. ex. synes det utskottet, att utan olägenhet borde kunna

efter dylika grunder fördelas såväl sjörättsmål som vattenrättsmål.

Att uppställa en dylik anordning såsom villkor för löneregleringen har

emellertid synts utskottet icke vara lämpligt. Vid sådant förhållande

och då en specialisering af mål i en sådan omfattning, som nu nämnts,

icke torde föranleda minskning i behofvet af revisionssekreterare, har

utskottet ifråga om behofvet af revisionssekreterare ansett sig böra utgå

från nuvarande xörhållanden i detta afseende.

Beträffande därefter frågan om det antal ständigt tjänstgörande

revisionssekreterare, som må finnas erforderligt, har utskottet i likhet med

såväl departementschefen som löneregleringskommittén funnit det nuvarande

antalet eller 20 böra bibehållas; men att, på sätt Kungl. Magt

föreslagit, af dessa uppföra ett sä stort antal som 15 såsom ordinarie har

utskottet icke ansett tillrådligt, då ovisst är, huruvida icke en blifvande

rättegångsreform må kunna föranleda minskning i de ordinarie revisionssekreterarämbetenas

antal eller indragning af desamma. Visserligen bär

departementschefen ställt i utsikt, att genom förändrade bestämmelser ordinarie

revisionssekreterare, som förut innehaft ordinarie befattning i hofrätt,

skulle beredas tillfälle att, då omständigheterna gjorde det ensidigt, vid inträffad

vakans i hofrätten återtaga sitt förra ämbete därstädes, utan att afbrottet

i hans tjänstgöring i hofrätten skulle räknas honom till last i fråga

om beräkning af tjänstålder och ålderstillägg; men då lämpligheten af eu

dylik anordning, hvarmed gifvetvis skulle beredas möjlighet till eu hastigare

omsättning af de ordinarie revisionssekreterarna, torde, såsom menligt

inverkande på befordringsmöjliglieterna inom vederbörande hofrätt, kunna

ifrågasättas, har utskottet ansett sig vid bestämmandet af de ordinarie

revisionssekreterarnas antal icke böra taga. i beräkning eu dylik anordning.

Vid sådant förhållande bär utskottet, som likväl funnit någon

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Kansliet.

ökning af antalet ordinarie revisionssekreterare i förhållande till det

nuvarande höra medgifvas, ansett sig böra, med tillstyrkande af hvad

grefve Klingspor och "herr Wijk samt herrar af Callerholm och C. Persson

i ofvannämnda motioner i likhet med löneregleringskommittén föreslagit,

upptaga de ordinarie revisionssekreterarna till ett antal af 12 och med

hänsyn till det konstanta behofvet af de återstående 8 revisionssekreteraretjänsterna

uppföra innehafvame af dessa tjänster såsom konstituerade.

I fråga om de aflöningsförmåner, som böra utgå till revisionssekreterarna,

har utskottet anslutit sig till hvad Kungl. Maj:t i likhet med

löneregleringskommittén föreslagit.

Utskottet har ej heller haft något att anmärka mot de af Kungl.

Maj:t upptagna belopp till arfvoden dels åt vikarier åt revisionssekreterarna

och dels åt extra revisionssekreterare.

Beträffande sättet för beredande af någon tids ledighet för revisionssekreterarna

har utskottet funnit sig böra biträda hvad Kungl. Maj:t

härutinnan föreslagit och finner vid sådant förhållande ej erforderligt

att bland de af utskottet här nedan uppställda villkor för aflöningsförmånernas

åtnjutande intaga någon särskild bestämmelse härom.

Kansliets organisation torde i första hand vara beroende på om

man vill inrätta registratorskontoret i den af hen- Löfgren uti förenämnda

motion angifna riktningen eller icke. Hvad då först angår

frågan, huruvida den förberedande behandlingen af inkommande besvärsmål

och ansökningsärenden, de s. k. veckomålen, skulle kunna öfverflyttas

till registratorskontoret, synes en dylik öfverflyttning icke lämplig,

särskild! om man, såsom herr Löfgren torde hafva förutsatt, jämväl

skulle å vederbörande registrator öfverlåta ansvaret för denna förberedande

behandling-. Väl synas dessa mottagningsbestyr hufvudsakligen

påfordra rutin, punktlighet och ordentlighet, men tall lära alltsomoftast

inträffa, Indika påfordra en juridisk utbildning och erfarenhet, som icke

torde kunna förutsättas hos en registrator. På grund häraf och da den

minsta försumlighet i behandlingen af ett dylikt mål lärer kunna medföra

flera månaders dröjsmål med målets föredragning i högsta domstolen,

hvilket dröjsmål ofta kan vara synnerligen betänkligt, särskild!

om målet afser en häktad person, samt då det således torde vara åt

största vikt, att veckomålen städse från början erhålla en riktig behandling,

synes ansvaret för densamma fortfarande böra hvila på revisionssekreterarna.

Men äfven om detta ansvar bibehålies hos dem, torde det

icke vara tillrådligt att öfverflytta veckomålens behandling till en registrator.

Därmed vore nämligen utesluten den möjligheten, som för

närvarande förefinnes att, därest så skulle erfordras, uppdraga åt annan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

9

juridiskt förfaren person att biträda revisionssekreterare vid detta viktiga

arbete. I allt fall synes det icke lämpligt att med veckomålen betunga

en person, som icke kan, då så påfordras, ostördt ägna sig åt arbetet

med desamma.

Hvad vidare angår det af herr Löfgren framställda förslaget att å

registratorskontoret öfverlåta expedierandet af Kungl. Maj:ts domar ock

utslag, synes därtill icke förefinnas någon särskild anledning; men väl

torde, på sätt här nedan kommer att angifvas, de därmed sysselsatta

tjänstemännens antal kunna nedbringas.

Oaktadt utskottet sålunda anser, att förenämnda göromål fortfarande

böra utföras å kansliet, har utskottet likväl funnit en afsevärd nedsättning

i den juridiskt bildade kanslipersonalen kunna ske, dels på den

grund att kvantiteten af protokollssekreterarnas åligganden skulle väsentligen

reduceras, sedan den protokollssekreterarna enligt gällande instruktion

för verket åliggande skyldighet att vid målens beredning till föredragning

lämna vederbörande revisionssekreterare det biträde, som påfordras,

skulle upphöra, och dels till följd däraf att arbetet inom kansliet

icke synes erfordra juridiskt kvalificerade personer i den omfattning, som

hitintills därtill användts. I betraktande häraf och då det med hänsyn

till den förväntade rättegångsreformen torde vara önskvärd!, att jämväl

i fråga om kansliet icke flera ordinarie befattningar inrättas än som

kunna antagas blifva erforderliga jämväl efter en dylik reform, har utskottet,

som funnit den af Kungl. Maj:t förordade organisationen af

kansliet för sitt ändamål fullt tillräcklig och väl afvägd, ansett sig böra

biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del och sålunda afstyrka det i

grefve Klingspors in. fl. ofvannämnda motioner framställda förslag i

ämnet. Utskottet har alltså funnit kanslipersonalen böra bestå af 5

protokollssekreterare, 12 amanuenser och 12 skrifbiträden.

Emot den af Kungl. Maj:t föreslagna aflöning till protokollssekreterarna

å såväl den ordinarie staten som öfvergångsstaten har utskottet

icke haft något att erinra, liksom utskottet funnit skäligt, att, på sätt

Kungl. Maj:ts förslag innebär, de å öfvergångsstat kvarstående protokollssekreterarna

må komma i åtnjutande, utöfver de i öfvergångsstaten

upptagna aflöningsförmåner, af extra lönetillägg i den omfattning sådant

fortfarande kan komma att utgå till andra statens tjänstemän med

i)reglerade löneförhållanden.

Utskottet har ej heller haft något att anmärka mot de af Kungl.

Maj:t framlagda beräkningar i fråga om ersättning till amanuenser och

skrifbiträden.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Regietrators
kontoret.

Vdktmäetarna.

Ersättningar

till tmanuenscr

m. m.

Arbetetider.

Chefskapet.

Utskottet, som enligt hvad ofvan anförts icke kunnat biträda herr

Löfgrens motion om förläggande till registratorskontoret af veckomålen

samt expedierandet af Kungl. Maj:ts domar och utslag, ansluter sig till

Kungl. Maj:ts förslag om anställande af två registratorer och en kanslist

å denna afdelning men har ansett, att dessa båda registratorer böra

uppföras i samma lönegrad och deras löneförmåner böra bestämmas till

de af Kungl. Maj:t för den lägst aflönade registratorn bestämda, dock

att den af dem, som skall ombesörja verkets ekonomi och uppbörd samt

andra verkets allmänna angelägenheter, lämpligen genom ett särekildt''arfvode

å 500 kronor bör ersättas för de honom sålunda åliggande uppgifter.

Mot hvad Kungl. Maj:t i likhet med löneregleringskommittén föreslagit

beträffande vaktmästarna har utskottet icke heller haft något att,

erinra. Dock har utskottet särskildt velat framhålla, att de till vaktmästarna

nu utgående s. k. kallelsepengarna äro att betrakta såsom en

dem allenast tills vidare tillkommande förmån.

Det af Kungl. Maj:t upptagna belopp till amanuenser, ersättningar

för vissa semestervikariat, tillfälliga skrifbiträden samt gratifikationer

åt extra ordinarie tjänstemän och extra ordinarie vaktmästare har ej

heller gifvit utskottet anledning till anmärkning.

I fråga om de af Kungl. Maj:t föreslagna föreskrifter rörande

bestämd arbetstid för vissa af verkets tjänstemän bär utskottet icke

funnit annat att erinra än att för de på ordinarie stat upptagna protokollssekreterarna

och skrifbiträdena torde böra stadgas skyldighet att

tjänstgöra i medeltal minst sex timmar om dagen utan bestämmelse

om arbetstidens förläggande till tjänsterummet. Hvad beträffar längden

af vaktmästarnas dagliga arbetstid, torde föreskrifter därom komma att

meddelas i den instruktion för nedre revisioneu, som Kungl. Maj:t lärer

komma att utfärda.

Beträffande chefskapet för nedre revisionen har utskottet ansett

själfva ordförandeskapet inom verket kunna utan olägenhet uppdragas

åt äldsta tjänstgörande revisionssekreteraren, utan att därför skulle

annat än tillfälligtvis behöfva beredas honom särskild lindring i tjänstgöringsskyldigheten.

Att därjämte uppdraga åt en utom verket stående

person dels att utöfva en noggrann tillsyn öfver målens föredragande i

rätt ordning samt dels att tid efter annan låta vid behof verkställa en

erforderlig utjämning af målen rotlarna emellan, har synts utskottet

högeligen önskvärd!. Och då en dylik kontrollerande verksamhet torde

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

11

kunna anförtros åt ett justitieråd utan att afseviirdt inkräkta på hans

arbetstid, har utskottet funnit eu sådan anordning lämpligare än den af

Kungl. Maj:t föreslagna, helst därigenom skulle åstadkommas en eftersträfvansvärd

samverkan mellan högsta domstolen och nedre revisionen,

på samma gång som tillfälle skulle beredas revisionssekreterarua att af

det justitieråd, som hade att utöfva den kontrollerande verksamheten,

inhämta råd och upplysningar med afseende å föredragningen i högsta

domstolen och därmed sammanhängande frågor.

Slutligen har utskottet velat uttala, att då det synes utskottet icke

vara förenadt med några särskilda betänkligheter att åt nedre revisionen

öfverlåta befogenheten att inhämta utlåtanden från myndigheter i de

mål, som skola föredragas i högsta domstolen, utskottet med afseende

å den tidsvinst i fråga om målens afgörande, som därmed säkerligen

skulle ernås, funnit det önskvärdt, om en sådan befogenhet blefve revisionen

uttryckligen tillagd.

Beträffande de af Kungl. Maj:t föreslagna villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de med befattning å den ordinarie staten förenade

aflöningsförmåner har utskottet icke haft annat att erinra än att bestämmelsen

om kanslists rätt till beräkning af ålderstillägg i vissa fall synts

böra gifvas samma ordalydelse som liknande föreskrift i de af nästlidet

års Riksdag beslutade villkoren för åtnjutande af aflöningsförmåner å

den då fastställda lönestaten för fångvården och därför böra erhålla

följande lydelse:

att, därest ordinarie tjänsteman, som befordras till annan befattninginom

nedre justitierevisionen än den han dittills innehaft, redan intjänat

högre aflöning än begynnelseaflöningen för den befattning, till hvilken

han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras det eller de ålderstillägg

i den sistnämnda befattningen, som måste tilläggas honom för att

hans aflöning i densamma icke skall blifva lägre än den aflöning, han

senast åtnjöt före befordringen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herr Löfgrens förberörda

motion, må, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

proposition äfvensom med bifall till viss del

af, men med afslag i öfrigt å grefve Klingspors och

herr Wijks samt herrar af Callerholms och C. Perssons

ofvannämnda motioner,

a) godkänna följande ordinarie stat och öfvergångsstat

för nedre justitierevisionen att tillämpas

från och med år 1912:

tftlålandena.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ordinarie stat.

K

o n c

r.

!

■

;

.

Tjänst-

!

Lön

görings-

:

''

1

eller

pennin-

Arf-

Orts-

Summa, j

;

motsva-

gar eller

vode.

tillägg.

,

rande.

motsva-

rande.

1 revisionssekreterare............

5,000

2,500

600

8,100

(Efter 5 år kan lönen höjas

j1 med GÖ0 kronor.

11 revisionssekreterare............

55,000

27,500

—

6,600

89,100

1 konstituerad revisionssekre- terare, arfvode..................

7 konstituerade revisionssekre-

5,000

2,500

—

—

7,500

terare, arfvoden ...............

35,000

17,500

—

—

52,500

1 protokollssekreterare .........

2,600

1,600

500

300

5,000

] Efter 5 ar kan lönen höjas

300

4,500

1 protokollssekreterare .....

2,600

1,600

/ med ytterligare 500 kronor

3 protokollssekreterare .........

7,800

4,800

900

13,500

j ytterligare 500 kronor.

1 registrator ........................

2,600

1,600

500

300

5,000

) Efter 5 år kan lönen höjas

300

4,500

| med 500 kronor, efter 10 år*

1 registrator........................

2,600

1,600

—

, med ytterligare 500 kronor

1 kanslist ...........................

2,200

1,500

—

300

4,000

J ytterligare 500 kronor.

1 skrifbiträde .....................

600

450

—

150

1,200

\ Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 200 kronor och efter

6,600

000

4,950

450

1,650

150

13,200

1,500

1,200

I 10 år med ytterligare 200

(Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 100 kronor.

\ Efter 5 ar kan lönen höjas

700

350

150

( med 100 kronor och efter

2,100

1,050

450

3,600

j 10 år med ytterligare 100

) kronor.

Till arfvoden åt vikarier för be-

i redande af semester åt revi- i sionssekreteraroa..............

i

22,500

(Till arfvoden åt extra revisions-

sekreterare........................

—

—

—

5,000

(Till amanuenser, ersättningar

för vissa semestervikariat,

tillfälliga skrifbiträden sand

gratifikationer åt extra ordi- | narie tjänstemän och extra

j ordinarie vaktmästare ......

i

|

-

35,500

Summa

—

—

_

277,400

Anm.

1. Arfvodo utgår till den protokollssekreterare, som biträder vid mottagning af veckomål, och

åtnjutes under samma villkor som tjänstgö ringspett ingår.

2. Arfvode utgår till den registrator, som ombesöijer verkets ekonomi ock uppbörd m. m.

3. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåt ande Nr 2.

13

Öfvergångsstat.

Kronor.

!

|

Tjänst- j

Lön. j*0™*8 t Summa,

i pen- t

ningar. j

1

1 protokollssekreterare......

3 protokollsekreterare ....

j

2,500 1,200 3,700

7,500| 5.(i<>0 11.100

|Efter 5 år kan lönen höjas med

; 500 kronor och efter 10 år med*

| ytterligare 500 kronor.

Summa

—| 14,800

i

b) besluta att under den ordinarie staten skall

införas följande bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari

1912 under förutsättning, att Kungl. Maj:t dessförinnan

meddelat föreskrift därom,

dels att de å denna stat upptagna protokollssekreterare

och skrifbiträden skola, i den mån ej

undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter pröfning £ medgifvas, tjänstgöra i medeltal

minst 6 timmar hvarje söckendag; samt

dels att registratorerna och kanslisten skola,

i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas

eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara

å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje

söckendag»;

c) godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de med befattning å den ordinarie

staten förenade aflöningsförmåner, nämligen

att innehafvare af sådan befattning skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation af ämbetsverket eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med befattning å ordinarie stat i nedre justitierevisionen

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat;

att med sådan befattning oj heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.

Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad

slag som helst, såframt ej, hvad angår revisionssekreterare,

Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, nedre revisionen på därom gjord

framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka {underligt

för tjänstgöringen i nedre revisionen, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men för den tid, han

eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg

eller, i fall aflöningen utgöres af arfvode, den del

däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från

tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen eller ortstillägget eller af arfvodet, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinneliafvare

för tid, hvarunder lian afhållit sig från tjänstgöring

utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,

som icke pröfvas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

det ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

15

för beredande af semester, tjänstinnehafvare af lägre

grad skall vara skyldig att, om lian förordnas till

högre befattning i nedre justitierevisionen, bestrida

densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår; ägande han därunder

att i stället för egna tjänstgöringspenningar

åtnjuta, om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsförfall,

de med den tjänstlediges befattning förenade

tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras

för beredande af semester, ett mot den semesterlediges

tjänstgöringspenningar svarande belopp;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad

är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

skall inträda efter fem år, under villkor att

innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje

förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare

fem år, äfvenledes på samma villkor, under iakttagande,

hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår,

att den högre aflöningen ej må tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd;

att i nu berörda hänseende löntagare bör tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningestatens

trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen,

vare sig på grund af fullmakt eller på

grund af förordnande i följd af frågan om reglering

af löneförhållanden m. in. vid nedre justitierevisionen;

att därest ordinarie tjänsteman, som befordras

till annan befattning inom nedre justitierevisionen än

den han dittills innehaft, redan intjänat högre aflöning

än begynnelseaflöningen för den befattning, till hvilken

han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

det eller de ålders tillägg i den sistnämnda befattningen,

som måste tilläggas honom för att hans aflöning i densamma

icke skall blifva lägre än den aflöning han

senast åtnjöt före befordringen;

att beträffande skrifbiträde, som vid den nya

statens ikraftträdande är anställdt vid nedre justitierevisionen

och antages till biträde å denna stat, det

må ankomma på Kungl. Maj:ts pröfning, om och i

hvad mån biträdet för åtnjutande af löneförhöjning äger

räkna sig till godo den föregående tjänstgöringen vid

nedre revisionen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den

lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom till pension,

icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas

af protokollssekreterarna, registratorerna, kanslisten och

skrifbiträdena enhvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd

eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid af året,

som af nedre justitierevisionen bestämmes, begagna

sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ortstillägg eller, där aflöningen utgöres af arfvode,

den del där af, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kung!. Maj:ts

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

17

d) besluta,

att eu hvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder befattning å den ordinarie staten,

skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser,

att, sedan af Kungl. Maj:t bestämts, hvilka nuvarande

ordinarie protokollssekreterare å hittills gällande

stat skola vid 1912 års ingång öfvertaga de fem i den

nya ordinarie staten upptagna protokollssekreterarbefattningarna,

öfriga ordinarie protokollssekreterare å den

gamla staten skola såsom öfvertaliga uppföras å öfvergångsstaten;

samt

att de ordinarie eller konstituerade innehafvare

af befattningar å den gamla staten — utom nämnda

öfvertaliga protokollssekreterare — hvilka icke före

den 1 november 1911 anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya ordinarie staten samt nämnda villkor och

bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills å

gamla staten tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,

i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem, dock att, mot befrielse från åliggande skyldighet

att bekosta renskrifning, till vissa af befattningarna i

fråga anslagna renskrifningspenningar skola upphöra

att utgå, samt att i stället för sportler, som i sammanhang

med löneregleringen indragas, skall utgå godtgörelse,

beräknad efter medeltalet af den inkomst,

tjänstinnehafvarc må anses hafva åtnjutit af sålunda

indragna sportler under den senast förflutna tid, såvidt

möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst

kan utrönas,

e) stadga, att protokollssekreterare, som uppförts

å öfvergångsstaten, skall vara skyldig bestrida

amanuensbefattning i nedre justi ti erevisionen, samt att

för hvarje amanuensbefattning, som på detta sätt uppehålles,

skall af det i den ordinarie staten upptagna

belopp till amanuenser m. in. besparas 2,075 kronor,

Bihang tilI Riksd. prof. 1911. 4 Samt. 1 Afd, 2 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ändrade

bestämmelser

om alderstillägg

åt hofrätternas

vaktmästare.

[4.]

Ang. föreslog

eu höjning

af tjänstgöring

spenningarna

för

härå ds h öfdingen

i Orusts

och Tjörns

härads domsaga.

[5.]

f) höja det ordinarie anslaget till nedre justitierevisionen

från 161,000 kronor med 131,200 kronor

till 292,200 kronor.

Rikets hofrätter med därunder lydande justitiestater.

4:o) Under punkt 4 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

godkänna sådan ändring i de år 1909 för Svea hofrätt, Göta hofrätt

samt hofrätten öfver Skåne och Blekinge fastställda aflöningsstater, att

förste vaktmästares lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor

samt en hvar annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100 kronor

utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde

till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar bestämma enahanda

villkor som för tillträde till förut medgifna sådana förhöjningar blifvit

stadgade.

Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt Bo) här

ofvan beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg åt högsta

domstolens vaktmästare, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna sådan ändring i de

år 1909 för Svea hofrätt, Göta hofrätt samt hofrätten

öfver Skåne och Blekinge fastställda aflöningsstater,

att förste vaktmästares lön förklaras kunna efter 5 år

höjas med 100 kronor samt en hvar annan vaktmästares

lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan

jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom

för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar

bestämma enahanda villkor, som för tillträde

till förut medgifna sådana förhöjningar blifvit stadgade.

5:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkt 5 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att från och med år 1912 höja de häradshöfdingen i

Orusts och Tjörns härads domsaga tillkommande tjänstgöringspenningar,

hvilka nu utgå med 200 kronor årligen, till ett årligt belopp af 1,500

kronor.

Beträffande utredningen i frågan får utskottet hänvisa till hvad

statsrådsprotokollet sid. 91—95 därom innehåller.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

19

I likhet med departementschefen anser utskottet det i allmänhet

icke böra ifrågakomma, att, utan samband med eu allmän omreglering

af häradshöfdingamas löneförhållanden, beträffande en särskild domsaga

vidtaga ändring i gällande stat. De af departementschefen anförda skäl

för ett afsteg från denna regel i nu förevarande fall synas utskottet

däremot icke tillräckligt vägande, siirskildt i betraktande däraf att jämväl

andra domhafvande torde kunna med samma fog som häradshöfdingen

i Orusts och Tjörns härads domsaga göra anspråk på en förhöjning i

sina aflöningsförmåner. På grund häraf får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

icke må af Riksdagen bifallas.

Hulvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.

6:o) Kungl. Maj:t har under punkt 6 af andra hufvudtiteln före- Andrakufvudslagit

Riksdagen att höja det under andra hufvudtiteln uppförda för- titeln» alu

slagsanslag till ålderstillägg från dess nuvarande belopp 55,000 kronor Xwfn/%

med 25,000 kronor eller sålunda till 80,000 kronor. till åideratui
Utredningen

i ärendet återfinnes å sid. 95 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

hemställer alltså,

att Riksdagen må höja det under andra hufvudtiteln

uppförda förslagsanslag till ålderstillägg från dess

nuvarande belopp 55,000 kronor med 25,000 kronor

eller sålunda till 80,000 kronor.

Fångvården.

7:o) Under punkt 7 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Direktören p.

slagit Riksdagen medgifva, att direktören vid straffängelset i Uppsala BiUows ratt

P. P>illo\v må för erhållande af ålderstillägg å direktörstjänsten räkna t

sig till godo den tid från och med den 1 oktober 1902 till den 1 juni [7.]

1907, hvarunder han på förordnande uppehållit direktörsbefattningen vid

numera nedlagda centralfängelset å Nya Varfvet; dock att sådant medgifvande

ej må föranleda utbetalande till Billow af ålderstillägg för tid

före deri 1 januari 1911.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Assistenten C.

J. E. Giilicht

rätt till ålderstillägg.

[8.]

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 97—100 i statsrådsprotokollet.

Vid detta ärendes behandling bär åberopats, att vid den nya lönestat

för fångvårdsstaten, som 1910 års Riksdag godkänt, fästs bestämmelse

att, beträffande förhöjning af aflöning efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjänst i samma lönegrad, löntagare bör tillgodoräknas tid,

som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans

tillträde till befattningen vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial

eller på grund af förordnande i följd af frågan om reglering af

löneförhållanden in. in. vid fångvårdsstaten. I det i ärendet afgifna utlåtande

bär emellertid statskontoret anfört, att sagda bestämmelse,

hvilken hade sin motsvarighet i aflöningsbestämmelserna vid flertalet af

de senare årens löneregleringar, tydligen grundade sig å den uppfattningen,

att en person, som under vanliga förhållanden skulle varit ordinarie

innehafvare af vederbörande tjänst, icke af den omständigheten,

att tjänsten för underlättande af eu eventuell omorganisation allenast

tillsattes på förordnande, skulle blifva lidande i afseende å den rätt till

lönetur, som eljest skulle tillkommit honom. Bestämmelsen syntes därför

icke få utsträckas att gälla för andra fall än de sålunda angifna och

alltså ej kunna innebära ett upphäfvande af Ren allmänna grundsatsen,

att den för erhållande af ålderstillägg erforderliga tjänstetiden skulle

utgöras af ordinarie innehafvande af tjänsten. Vid sådant förhållande

och då direktörsbefattningens vid centralfängelset å Nya Varfvet uppehållande

på förordnande föranledts af beslut om fängelsets indragning

på grund däraf, att dess område erfordrats för sjöförsvarets behof, och

alltså ej stode i något samband med den nu genomförda löneregleringen

för fångvårdspersonalen, kunde statskontoret ej tillstyrka Kungl. Maj:t

att medgifva Billo w den begärda förmånen.

Utskottet, som delar den af statskontoret sålunda uttalade mening,

får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

8:o) Kungl. Maj:t har under punkt 8 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen medgifva, att assistenten vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö

C. J. E. Gulich må för erhållande af ålderstillägg å assistenttjänsten

räkna sig till godo den tid från och med den 10 oktober 1904 till den

17 maj 1907, hvarunder han på förordnande uppehållit bevakningsbefälhafvartjänsten

vid numera nedlagda centralfängelset å Nya Varfvet.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

100—102 i statsrådsprotokollet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

21

I yttrande, som uti detta ärende till Kungl. Maj:t inkommit från

statskontoret, har detta ämbetsverk erinrat om Kungl. Maj:ts beslut den

8 november 1907, hvarigenom en liknande framställning af P. Billov

afslogs. Med afseende härå och då i fråga om Gulich tillika förekomme,

att den bevakningsbefälhafvartjänst å Nya Varfvet, han uppehållit

på förordnande, icke var ledig utan innehades af Billow, hade

statskontoret funnit sig förhindradt att tillstyrka bifall till framställningen

om ålderstillägg åt Gulich.

Under hänvisning till hvad statskontoret i ärendet anfört, får

utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

9:o) Under tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under

punkt 9 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet med hänvisningtill

hvad departementschefen till statsrådsprotokollet sid. 102—105 i

ämnet anfört, hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att den rätt i fråga

om ålderstillägg, som tjänsteman, tillhörande fångvårdens

bevakningspersonal, må hafva förvärfvat under

det han uppburit aflöning från förslagsanslaget till

fångars vård och underhåll, må, sedan han erhållit

konstitutorial å befattning i samma lönegrad, med

aflöning enligt af Riksdagen fastställd stat, räknas

honom till godo beträffande ålderstillägg å den med

den nya befattningen förenade lön.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

10:o)pded tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt

10 af denna hufvudtitel föreslagit och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet

å sid. 105—109 i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att, där förbrytare?

som skall åtalas vid svensk domstol afvikit ur riket, och

kostnad, som finnes böra gäldas af statsmedel, uppstår

för hans efterspanande, gripande och hemförande till

Sverige äfvensom i mål om hans utlämnande, sådan

kostnad må bestridas från det under andra hufvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare,

vittnen och parter.

Vista vaktkonstaplars

rätt

till ålderstillägg.

[9.]

Förbrytares

efterspanande

i utlandet och

hemjörande.

[10.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Sb''ijmaterialicr

och expenser,

t cd 771. 771.

[11.]

Herr R. Hagbergs

motion.

Utskottets

tjurande.

Skrifmaterialier och expenser, vert in. in.

11:°) 1 fråga om förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved in. m. har Kungl. Maj:t icke föreslagit annan ändring, än att, för

jämnande af hnfvudtitelns slutsumma, anslaget måtte minskas från 111,954

kronor med 18 kronor till 111,936 kronor.

I samband med behandlingen af detta anslag har utskottet förehaft

eu inom Andra kammaren af herr It. Hagberg väckt motion (nr 210),

däri hemställts att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det Svensk författningssamling med bihang måtte på sätt

i motionen föreslagits tillställas Riksdagens medlemmar, samt, därest så

skulle befinnas nödigt till bestridande af kostnaderna härför, höja anslaget

å andra hufvudtiteln till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»

med erforderligt belopp.

Beträffande den närmare innebörden af denna framställning samt

de till stöd för densamma anförda skäl tillåter utskottet sig att hänvisa

till motionen.

Rå tillfälle förefinnes att på åtskilliga ställen i hvarje stad och

inom alla kommuner på landet afgiftsfritt taga del af den ifrågavarande

publikationen samt abonnementspriset å densamma icke synes vara

för den riksdagsman, som det oaktadt skulle anse nödigt att i sitt hem

äga tillgång till publikationen, afskräckande, finner utskottet den föreliggande

framställningen icke kunna anses afse ett behof, som bör

med uppoffrande af statsmedel tillfredsställas. Vid sådant förhållande

och då en utgift för ifrågavarande ändamål, hvilken torde till sin natur

kunna jämställas med kostnaderna för Riksdagens tryck, icke synes stå

i öfverensstämmelse med den önskan att nedbringa dessa kostnader, som

under de senare åren gjort sig gällande och tid efter annan funnit ett

uttryck i särskilda af Riksdagens revisorer uti detta afseende gjorda framställningar,

har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

a) att herr Hagbergs förenämnda motion icke

må af Riksdagen bifallas; samt

b) att anslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. må för år 1912 fastställas till oförändradt

belopp, dock att i anslaget må få göras den jämkning,

som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan

blifva erforderlig.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

23

Öfriga ordinarie anslag.

12:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag har Kung]. Magt icke

föreslagit någon förändring.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln,

som här ofvan icke blifvit särskilt om förmälda,

må för år 1912 fastställas till samma belopp

som uti innevarande års riksstat.

Extra anslag.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till andra

hulvudtiteln, gjorde framställningar får utskottet afgifva följande Yttranden

och förslag.

Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli.

13:o) På grund af Kung], Maj:ts därom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad i afseende därå blifvit af departementschefen

till statsrådsprotokollet öfveg justitiedepartementsärenden den 13 januari

1911 (sid. 111—116) anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till provisorisk lönereglering för

befattningshafvare i justitiedepartementet, i enlighet

med de af departementschefen tillstyrkta grunder och

på de af honom förordade villkor, å extra stat för år

1912 anvisa ett förslagsanslag af 5,195 kronor, hvaraf

högst 100 kronor må användas till höjning af vikariatsersättning

under semester.

Öfriga ordivane

anslag.

Provisorisk

lönereglering

för departementet.

[12.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Andre ledamot

å justitiedepartementets

afdelning för

lagärenden.

[13.]

Extra föredragande

inom

justitiedepartementet.

[14-]

Strafregittret.

[15.]

lagberedningen.

[16-1

14:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 13 af

denna hufvudtitel gjorda framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, för aflönande af en andre ledamot

å justitiedepartementets afdelning för lagärenden

ä extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 8,000

kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

15:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till arfvode åt en extra föredragande

inom justitiedepartementet å extra stat för år 1912

bevilja ett belopp af 3,000 kronor.

16:o) Under tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts uti punkt 15

af denna hufvud titel gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett

under de senare åren, för bestridande af de utaf tillämpning

af lagen om straffregister föranledda kostnader

för amanuenser, renskrifning in. m. inom justitiedepartementet

å extra stat för år 1912 anvisa 5,000 kronor.

Lagberedningen.

17:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts uti punkt 10 af hufvudtiteln

därom''gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad under åren

1903—1911 ägt rum, för fortsatt uppehållande af lagberedningens

verksamhet å extra stat för ar 1912

anvisa ett belopp af 50,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

25

Förberedande utredning angående en rättegångsreform.

18:o) Uti punkt 17 af denna hufvudtitel bär Kung!. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för en förberedande

utredning angående en rättegångsreform å extra stat för år 1912 bevilja

40,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att däraf under år 1911 förskottsvis

af tillgängliga medel utanordna hvad under samma år må för

ändamålet blifva erforderligt.

I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till hvad statsrådsprotokollet sid. 118—127 därom innehåller.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom Andra kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (nr 258),

däri föreslagits, att Riksdagen vid beviljande af det äskade anslaget till

en förberedande utredning om grundprinciperna för en rättegångsreform

måtte göra uttalanden i de uti motionen angifna riktningar om att dels

rättegångsväsendet blir enkelt, lättfattligt och billigt, dels domaremakten

och åklagareväsendet byggas på folklig grund med tillbörligt inflytande

för den stora allmänheten på utseende af sina domare och dels nydaningar

planläggas med iakttagen hänsyn till önskvärdheten af öfverensstämmelse

mellan de skandinaviska länderna.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Redan länge har såsom ett allmänt kändt behof frågan om eu

genomgripande ombildning af vårt rättegångsväsen stått på dagordningen,

och särskilda förberedande åtgärder i sådan riktning hafva tid''efter annan

vidtagits utan att loda till frågans lösning. Ehuru därunder företagits

vissa partiella ändringar i rättegångsbalken, har dock, i män af den

stigande utvecklingen inom samhällslifvets olika områden, behofvet af

eu fullständig processreform för vinnande af ökad säkerhet och snabbhet

i rättskipningen gjort sig alltmer gällande. Redan tidigare, eller år

1909 i anledning af Kung]. Maj:ts förslag till Riksdagen att för nämnda

ändamål bevilja medel till en särskild processkommission, bär Riksdagen

varit i tillfälle att uttala denna mening. Riksdagen knnde emellertid

icke då ansluta sig till berörda förslag, enär frågan syntes möjligen

kunna lämpligare anförtros åt lagberedningen, hvarigenom, bland annat,

kunde undvikas olägenheten af att samtidigt undandraga lagskipningen

Bihang till Likså. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 4

Förberedande

utredning

angående en

rättegångsreform.

[17.]

Ilerr Lindhagens

motion.

Utskottets

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

och statsförvaltningen ett alltför stort antal af de bästa arbetskrafterna,

på samma gång som kostnaderna för arbetets utförande syntes kunna

nedbringas.

Då det emellertid numera visat sig omöjligt att uppdraga arbetet

åt denna beredning, har utskottet med hänsyn till vikten af att en dylik

processreform inom den närmaste framtiden kommer till stånd äfvensom

i betraktande af de obestridliga fördelar, som innefattas i Kungl. Maj:ts

nuvarande förslag, ansett sig böra tillstyrka detsamma. Sålunda har

utskottet i likhet med departementschefen funnit synnerligen beaktansvärdt,

att genom arbetets förberedande anordnande på sätt som nu föreslagits

grundprinciperna för den betydelsefulla reformen kunna blifva

föremål för allmän granskning, innan arbetet å det slutliga förslaget

börjar, hvartill kommer, att mot den nu föreslagna anordningen, som ju

med afseende å arbetets mål kunnat göras mindre vidlyftig än den förut

ifrågasatta processkommissionen, icke kunna resas samma betänkligheter

uti ofvanberörda hänseende som mot denna.

Att, såsom motionären föreslagit, vid beviljandet åt det äskade

anslaget foga särskilda uttalanden med afseende å arbetets utförande i

de af honom angifna riktningar har utskottet, utan att ingå i pröfning

af det mer eller mindre lämpliga uti arbetets bedrifvande i enlighet med

motionärens mening, icke ansett tillrådligt, då det, öfver hufvud taget,

torde vara vanskligt att i fråga om ett uppdrag åt så grannlaga natur

som det ifrågavarande angifva några synpunkter för dess utförande.

Utskottet ansluter sig sålunda till departementschefens uppfattning om

nödvändigheten däraf att icke binda uppdraget vid vissa bestämda förutsättningar,

så mycket mer som det torde kunna antagas, att de, som

få sig arbetet anförtrodt, icke skola underlåta att vid dess förehafvande

taga under öfvervägande såväl de af motionären angifna som andra med

frågan förbundna synpunkter.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag, till bestridande af kostnaderna för

en förberedande utredning angående en rättegångsreform

å extra stat för år 1912 bevilja 40,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år 1911

förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad under

samma år må för ändamålet blifva erforderligt; samt

b) att herr Lindhagens ofvannämnda motion må

anses, genom hvad här ofvan anförts, besvarad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

27

Extra division i Svea hofrätt.

19:o) Kungl. Maj:t liar vidare under punkt 18 af denna hufvud- Exlra d"ision

titel föreslagit Riksdagen att för fortsatt uppehållande under ett år * n ^att''

från och med den 1 september 1911 af en extra division i Svea hofrätt

för behandling af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål

å extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 32,900 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att under år 1911 förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna hvad af detta belopp belöper å tiden från och med

den 1 september till årets slut.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 128 i statsrådsprotokollet.

Ehuru genom den extra divisionens hittillsvarande verksamhet

för nedbringande af balansen af ofvannämnda mål balansens stegring

hämmats, torde emellertid af utredningen i ärendet framgå, att den

extra divisionen fortfarande måste vara i verksamhet, om balansen å

ifrågavarande mål skall kunna nedbringas till den balans, som af löneregleringskommittén

ansetts vara den normala, eller omkring 500 mål.

Utskottet har därför icke något att erinra mot förevarande framställning

och hemställer alltså,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, för fortsatt uppehållande under

ett år från och med den 1 september 1911 af en

extra division i Svea hofrätt för behandling af vädjade

mål och till hofrätten instämda tvistemål å extra

stat för år 1912 anvisa 32,900 kronor, med rätt för

Kung]. Maj:t att under år 1911 förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna hvad af detta belopp belöper

å tiden från och med den 1 september till årets

slut.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Extra division i liofrätten öfver Skåne och Blekinge.

Extra division 20:o) Under punkt 19 af“ denna liufvudtitel har Kungl. Maj:t

'' sjvefskZc föreslagit, Riksdagen att, för beredande af tillfällig förstärkning af.hofock

Blekinge, rättens öfver Skåne och Blekinge arbetskrafter med en extra division

[19.] för behandling af vädjade mål och till liofrätten instämda tvistemål

under ett år från och med den 10 september 1911, å extra stat för år

1912 anvisa ett belopp af 31,650 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

under år 1911 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af

detta belopp belöper å tiden från och med den 10 september till årets

slut.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till hvad statsrådsprotokollet sid. 129—132 därom innehåller.

utskottets Af deri i ärendet förebragta utredning framgår, att balansen å

yttrande. väcyacje 0(.]r till liofrätten instämda tvistemål för närvarande är så stor,

att den icke torde kunna under nuvarande förhållanden i önskvärd grad

nedbringas. På grund häraf och då Riksdagen under de senare åren

ansett nödigt att bevilja medel till en extra division i Svea hofrätt för

nedbringande af dess balans å dylika mål, ehuru densamma relativt

taget icke varit så stor som den i liofrätten öfver Skåne och Blekinge

uppkomna, har utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till framställningen.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, för beredande af tillfällig förstärkning

af kofrättens öfver Skåne och Blekinge

arbetskrafter med en extra division för behandling af

vädjade mål och till liofrätten inställda tvistemål under

ett år från och med den 10 september 1911, å extra

stat för år 1912 anvisa ett belopp af 31,650 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1911 förskottsvis

af tillgängliga medel utanordna hvad af detta

belopp belöper å tiden från och med den 10 september

till årets slut.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

29

Krigshofrätten.

21:o) På grund af Kungl. Maj:ts i punkt 20 af andra liufvudtiteln Krigthofrsum.

därom gjorda framställning och under åberopande af hvad i statsråds- [20.]

protokollet (sid. 132—133) blifvit i ärendet anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, å extra stat för år 1912 anvisa

a) till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och

militära ledamöter ett belopp af 3,250 kronor, samt

b) för beredande af tillfällig löneförbättring åt

krigshofrättens vaktmästare ett belopp af 300 kronor,

hvilket skall anses utgöra tjänstgöringspenningar.

Resestipendier åt domare.

22:o) I öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 21 af r^esUptmk^r

/ . . „ °n • / • i i o o\ l ...i] åt domare.

andra liufvudtiteln i ämnet gjorda framställning (sid. loo) ilemstalier [21.]

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt ram, till resestipendier åt ordinarie

domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för

domarkallet, å extra stat för år 1912 anvisa 6,000

kronor.

Understöd tor fortsatt utgifvande af Nytt Juridiskt Arkiv».

23:o) Kungl. Maj:t bär under punkt 22 af denna kufvudtitel före- VndtrMd för

slagit Riksdagen att till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt Juridiskt

Arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning» och »Nytt Juridiskt Arkiv. * Nytt JunAfcl.

II. Tidskrift för lagstiftning in. ro.» å extra stat för år 1912 anvisa “ ra//’''

3,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 133—135 i statsrådsprotokollet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ny hägnad vid

sträf ängelset i

Kristianstad

och nya fånggårdar

vid

straffängelset i

Vänersborg.

[23.]

Utskottet, som förutsätter, att efter beviljande af statsbidrag Till

ifrågavarande tidskrift den nuvarande prenumerationsafgiften å densamma

icke må böjas, hemställer,

att till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt

Juridiskt Arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning»

och »Nytt Juridiskt Arkiv. Afd. II. Tidskrift för lagstiftning

m. in.» å extra stat för år 1912 anvisas 3,000

kronor.

Ny hägnad vid straffängelset i Kristianstad och nya fanggärdar

vid straffängelset i Vänersborg.

24:o) Under punkt 23 af denna hufvudtitel har Kung!. Magt föreslagit

Riksdagen dels medgifva, att det belopp å 4,921 kronor 35 öre,

som icke uttagits af det i 1904 års riksstat upptagna extra anslag för

uppförande af nya fånggårdar vid länsfängelserna i Linköping och Karlskrona,

må användas till uppförande af ny hägnad vid straffängelset i

Kristianstad och nya fånggårdar vid straffängelset i Vänersborg, dels och

därutöfver för samma ändamål å extra stat för år 1912 anvisa ett belopp

af 15,400 kronor.

Angående utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till statsrådsprotokollet, sid. 135—138.

Då Riksdagen vid flera föregående tillfällen — 1899, 1900, 1903

och 1904 — beviljat extra anslag för ändamål af ifrågavarande beskaffenhet

samt utskottet icke funnit något att erinra mot det af Kungl.

Magt nu framlagda förslag, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) medgifva, att det belopp å 4,921 kronor 35

öre, som icke uttagits af det i 1904 års riksstat upptagna

extra anslag för uppförande af nya fånggårdar

vid länsfängelserna i Linköping och Karlskrona, må

användas till uppförande af ny hägnad vid straffängelset

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

31

i Kristianstad och nya fånggårdar vid straffängelset i

Vänersborg, samt

b) därutöfver för samma ändamål å extra stat

för år 1912 anvisa 15,400 kronor.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

25:6) Kung!. Magt bär vidare under punkt 24 af denna hufvudtitel Stu,e~u uprh

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1912 bevilja dels till

aflöningar åt tjänstemän vid anstalten högst 26,175 kronor, dels och till [24.]

kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m. ett förslagsanslag

af 45,400 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till hvad

statsrådsprotokollet sid. 138—155 därom innehåller.

Vid behandlingen af detta ärende har utskottet tagit del af en

utaf öfverdirektören Viktor Almqvist och häradshöfdingcn Jacob Linders

den 6 februari 1911 till Kungl. Maj:t afgifven berättelse öfver en af dem

på grund af Kungl. Magts uppdrag den 28, 29 och 30 januari 1911

verkställd inspektion af ifrågavarande anstalt.

Förra året föreläde Kungl. Magt Riksdagen ett förslag till Inne- gg**

reglering för anstalten, enligt hvilket anslaget till »aflöningar åt tjänste- ''*

män och betjänte» därstädes skulle komma g,tt utgå med högre belopp

än dittills.

Förslaget vann emellertid icke Riksdagens bifall. Riksdagen ansåg

nämligen, att, då den ifrågasatta utsträckning i användningen af tvångsuppfostran

för minderåriga förbrytare, hvarom 1909 års Riksdag uti

skrifvelse till Kung!. Magt begärt utredning, säkerligen komme att medföra

förändring i anstaltens nuvarande organisation och verksamhet, om

hvars stadga för öfrig! saknades tillräcklig erfarenhet, skäl till eu så

betydande åtgärd som den då föreslagna löneregleringen icke förefunnes,

i synnerhet som enligt Riksdagens uppfattning vissa missförhållanden,

som synbarligen förelegat med afseende å skötseln och handhafvande!

af de ekonomiska förhållandena vid anstalten, icke skulle blifva afhjälpta

genom den ifrågasatta omregleringen af densamma.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Då, såsom af förenämnda statsrådsprotokoll inhämtas, den af Riksdagen

begärda utredningen ännu icke blifvit afslutad och ovisst är, när

denna fråga kommer att blifva slutligen afgjord, och då anstaltens

ekonomiska ställning numera blifvit sådan, att missförhållanden af ofvan

antydda art icke torde för framtiden vara att befara, har utskottet ansett,

att med en lönereglering för anstalten icke längre bör anstå, helst anstaltens

personal, som visserligen, enligt utskottets mening, icke kan

likställas med fångvårdens, genom det nu föreliggande förslaget, mot

hvars stat utskottet icke haft något att erinra, skulle kunna beredas en

mot personalens ansvarsfulla ställning bättre svarande och jämväl i öfrig!

förmånligare aflöning än för närvarande, utan att någon förhöjning behöfver

äga rum i det hittillsvarande anslaget till »aflöningar åt tjänstemän

och betjänte» vid anstalten.

Visserligen hafva vid ofvanberörda inspektion, ehuru enligt densamma

anstalten i stort sedt val fyllt sitt ändamål, vissa anmärkningar

blifvit framställda i fråga om ordningen därstädes och andra förhallanden

vid anstalten, af hvilka anmärkningar framgår, att ännu mycket blifvit

vid skötseln af anstalten eftersatt och att fortfarande därstädes råda

vissa missförhållanden, som påkalla omedelbar rättelse, men utskottet har

dock, då det torde kunna förutsättas, att dessa missförhållanden varda

så fort ske kan af hjälpta, ansett, att desamma icke böra utgöra hinder

för ett bifall till den nu föreslagna löneregleringen.

Emot hvad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande anslaget till »kost

och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m.», bär utskottet

icke funnit anledning till någon erinran.

På grund af hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1912 bevilja

a) till aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt

å Bona högst 26,175 kronor, samt

b) till kost och beklädnad åt de vid anstalten

intagna elever m. m. ett förslagsanslag af 45,400 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

33

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

26:o) Med anledning af Kungl. Maj:t i punkt 25 af andra hufvudtiteln

därom gjorda framställning får utskottet, under hänvisning till

sid. 155 och 156 i statsrådsprotokollet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, för beredande af uppfostran åt

minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt

domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,

å extra stat för år 1912 anvisa

a) såsom ersättning för hyra, ved, inventarier

m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt föreståndarinnor

och biträden vid sådan anstalt ett belopp af

6,500 kronor, samt

b) till godtgörande af de vid anstalten mottagna

elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkar- och

sjukvård m. m. äfvensom till utrustning vid elevs

utskrifning ett förslagsanslag af 6,000 kronor.

Extra lönetillägg.

27:o) Kungl. Maj:t har under punkt 26 af denna liufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för beredande, i enlighet med grunder, som angifvits

i det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 13 januari 1911, af extra lönetillägg för

år 1911 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet

å extra stat för år 1912 anvisa ett förslagsanslag af

13,000 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har statsrådet och chefen för

finansdepartementet anfört följande:

»Sedan Eders Kungl. Maj:t i den till 1910 års Riksdag aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof äskat beviljande

af extra lönetillägg för samma år åt vissa statens tjänstemän och betjänte,

anmälde Riksdagen i skrifvelse den 9 april samma år, att, i enlighet med

Bihang till Rilcsd. prat. 1911. 4 Samt. 1 Afd. 2 Häft. 5

Uppfostran åt

minderåriga

kvinnliga

förbrytare.

[25.]

Extra lönetillägg.

[26.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

hvad Eders Kungl. Maj:t under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde,

åttonde och nionde hufvudtitlarna föreslagit i fråga om beviljande af

anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt en del tjänstemän

och betjänte inom de olika departementen jämte därtill hörande

ämbetsverk, kårer och stater, Riksdagen under nedannämnda hufvudtitlar

på extra stat för år 1911 anvisat särskilda förslagsanslag att

enligt vissa angifna grunder utgå med följande belopp, nämligen:

under

andra hufvudtiteln till

............ kronor 25,000

—

77

tredje

7? 7? ............................

9,000

—

77

fjärde

77 77 ............................

............ „ 4,775

—

femte

?? 57 • • .......................

.............. 10,000

—

7?

sjätte

77 ;7 .............................

............ „ 90,000

—

7?

sjunde

77 77 ..........................

.............. 60,000

—

åttonde

7? 77 ............................

.............. 20,000

—

77

nionde

7 7 7 7 ...........................

15,000

—

eller sålunda tillsammans till kronor 233,775

—

Angående extra lönetillägget för år 1910 åt en del tjänstemän

och betjänte utfärdades den 22 april 1910 nådig kungörelse.

I det jag nu går att anmäla frågan om extra lönetillägg för innevarande

år, tillåter jag mig till en början erinra därom, att en del af

de ämbetsverk, kårer och stater, som år 1910 kommit i åtnjutande

af extra lönetillägg, genom samma års riksdagsbeslut fått sina löneförhållanden

ny- eller omreglerade för tiden från och med år 1911, hvarjämte

Riksdagen å extra stat för år 1911 beviljat anslag till provisorisk

lönereglering för befattningshafvare inom andra af berörda ämbetsverk.

I afseende å de ämbetsverk, kårer och stater, som genom nästlidet års

riksdagsbeslut fått sina löneförhållanden ny- eller omreglerade, må

nämnas fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten, statens landtbruksingenjörer,

extra landtbruksingenjörer och landtbruksstipendiater samt

tullverket. Den provisoriska löneregleringen omfattar befattningshafvare

inom statsdepartementen, nationalmuseum, patent- och registreringsverket

samt kommerskollegium. I fråga om sistberörda ämbetsverk

kommer anslag till extra lönetillägg för innevarande år att erfordras

allenast för det fåtal befattningshafvare, som icke äga komma i åtnjutande

af den provisoriska löneregleringen.

Beträffande åtskilliga verk och myndigheter torde förslag till

lönereglering kunna redan i dag eller i allt fall inom så nära

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 35

framtid underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning, att framställningar

därutinnan kunna vid nu instundande riksmöte föreläggas Riksdagen.

Så är förhållandet med nedre justitierevisionen, styrelsen för postsparbanken,

lektorerna vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt,

farmaceutiska institutet, medicinalstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Därjämte torde i dag komma att göras hemställan

därom, att Eders Kungl. Maj:t ville hos innevarande års Riksdag göra

framställning om anvisande å extra stat för år 1912 af anslag till provisorisk

lönereglering för dels de verk och myndigheter, som redan för

år 1911 kommit i åtnjutande af dylik reglering, dels ock tekniska

skolan i Stockholm, gymnastiska centralinstitutet, öfverintendentsämbetet

samt statistiska centralbyrån.

För de verk och myndigheter, som först med ingången af år 1912

blifva föremål för omreglering eller provisorisk lönereglering, erfordras

likväl på 1912 års stat anslag till extra lönetillägg för år 1911.

Ehuru antalet af de befattningshafvare, som år 1911 böra komma

i åtnjutande af extra lönetillägg, är väsentligt lägre än motsvarande

antal år 1910, återstår ännu eu ganska stor mängd ämbetsverk och

kårer vid de äldre lönestaterna. De förhållanden, som föranledde beviljande

af extra lönetillägg för år 1910, göra sig beträffande dessa

verk och kårer innevarande år gällande i fullt samma grad som

år 1910.

Med afseende å hvad jag sålunda anfört, torde erforderliga anslagför

beredande af extra lönetillägg äfven för år 1911 böra af Riksdagen

äskas.

Till förekommande af hvarje missförstånd tillåter jag mig erinra

därom, att Riksdagen beviljat medel för beredande af tillfällig löneförbättring

åt kronofogdar, häradsskrifvare och länsmän, hvadan dessa

tjänstemän gifvetvis icke böra därutöfver komma i åtnjutande af extra

lönetillägg.

De af 1910 års Riksdag till ifrågavarande ändamål anvisade anslag

uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande

hufvudtitlar i 1911 års riksstat. På enahanda sätt torde de för de

extra lönetilläggen för år 1911 erforderliga anslagen böra uppföras i

riksstaten för år 1912, därvid förutsättes, att Eders Kungl. Maj:t, om

anslagen beviljas, anbefaller statskontoret att under år 1911 utbetala

beloppen.

De anslag, som af 1910 års Riksdag för ifrågavarande ändamål

beviljades, kunna, enligt hvad mig blifvit i fråga om andra hufvudtitlar

än den sjunde från vederbörande departement meddeladt, samtliga med

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

undantag af åttonde hufvudtiteln, på grund af verkställda löneregleringar

eller eljest med ledning af kända förhållanden, mer eller mindre

sänkas.

Denna sänkning föranledes till afsevärd del af det beviljade anslaget

till provisorisk lönereglering vid statsdepartementen. Sålunda

kan anslaget å tredje hufvudtiteln, som afsåg lönetillägg allenast för

tjänstinnehafvare inom utrikesdepartementet, alldeles utgå.

Hvad angår anslaget under andra hufvudtiteln, 25,000 kronor,

har, med anledning bland annat af omreglering af löneförhållandena

vid fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten, detta anslag ansetts kunna

sänkas till 13,000 kronor. Jämväl anslagen under fjärde, femte, sjätte,

sjunde och nionde hufvudtitlarna, hvilka anslag i 1911 års riksstat

uppförts med i’esp. 4,775 kronor, 10,000 kronor, 90,000 kronor, 60,000

kronor och 15,000 kronor, torde alla på grund af verkställda, slutliga

eller provisoriska löneregleringar kunna minskas, det å fjärde hufvudtiteln

från 4,775 kronor till 398 kronor, det å femte hufvudtiteln från

10,000 kronor till 8,600 kronor, det å sjätte hufvudtiteln från 90,000

kronor till 70,000 kronor, det å sjunde hufvudtiteln, hufvudsakligen

till följd af lönereglerirjg för generaltullstyrelsen samt provisorisk lönereglering

för kommerskollegium och patent- och registreringsverket,

från 60,000 kronor till 16,000 kronor, samt det å nionde hufvudtiteln

från 15,000 kronor till 5,000 kronor.

Förhållandena å åttonde hufvudtiteln påkalla ej någon ändring

i det där nu uppförda anslaget 20,000 kronor.

De erforderliga anslagen hafva således nu beräknats till följande

belopp:

Under

andra hufvudtiteln, till...........

............................. kronor

13,000

—

»

fjärde

» » ........

............................. ‘ »

398

—

»

femte

» » ........

............................. »

8,600

—

»

sjätte

» » ........

............................... »

70,000

—

>

sjunde

» » ........

............................. >

16,000

—

»

åttonde

» » .......

............................... »

20,000

—

»

nionde

» » ........

.............................. »

5,000

—

eller sålunda

tillsammans till kronor

132,998

—

De grunder, efter hvilka de extra lönetilläggen för år 1911 borde

utgå, skulle, i likhet med grunderna för 1910 års extra lönetillägg,

blifva följande:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

37

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen,

som under 2:o) sägs, till tjänsteman, livilkens tjänstgöring är förlagd

till hufvudstaden, med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i

något fall med högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, livilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,

med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre

belopp än 500 kronor, samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om

tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent

å sådan aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura,

skall det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas

med ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,

hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom

liäradshöfdingarna och de tjänstemän, åt hvilka beredts tillfällig löneförbättring

för år 1911.

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras

tjänstgöring är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor;

skolande, ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000 kronor, det

extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar

mot skillnaden mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen bär sin

tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda

aflöningsförmåners belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, det extra lönetilllägget

oberäknad^ under år 1910 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattas till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring

är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,

ifall nämnda inkomster öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget

i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar mot skillnaden

mellan 7,700 kronor, eller, om tjänstemannen bär sin tjänstgöring förlagd

till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters

belopp, å andra sidan,

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,

1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908, 1909 eller 1910 årens riksdagar

ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de

äldre staternas fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller

eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka

utgå äf statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock

af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten

extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen

blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,

utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tj änstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön

eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af

dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest

denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han

först blifvit befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.»

Då utskottet anser, att extra lönetillägg bör, i likhet med hvad

för åren 1908, 1909 och 1910 ägt rum, jämväl för innevarande år

beredas vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för beredande, i enlighet med

grunder, som angifvits i statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för den 13 januari 1911, af extra lönetillägg

för år 1912 åt vissa tjänstemän och betjänte

i ämbetsverk under justitiedepartementet å extra stat

för år 1912 anvisa ett förslagsanslag af 13,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

39

Jordregistret.

28:o) Under punkt 27 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att af det för inrättande af ett jordregister beviljade

reservationsanslag å 750,000 kronor å extra stat för år 1912 anvisa

150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 156—159 i statsrådsprotokollet

öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari 1911.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer sålunda,

att Riksdagen må af det för inrättande af ett

jordregister beviljade reservationsanslag å 750,000

kronor å extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af

150,000 kronor.

Ersättning åt häradsskrifvarna för röstlängders upprättande.

29:o) I punkt 28 af hufvudtiteln har Kungl. Magt föreslagit Riksdagen

att för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt af

departementschefen i 1910 års statsverksproposition angifna grunder, för

röstlängders upprättande under år 1912 å extra stat för samma år bevilja

ett förslagsanslag af 50,000 kronor.

Till utredningen i detta ärende, hvilken förekommer å sidan 159

i statsrådsprotokollet, tillåter sig utskottet hänvisa.

Utskottet, som icke velat motsätta sig Kungl. Majrts förevarande

framställning, har i detta sammanhang velat erinra om att vid en

blifvande lönereglering för häradsskrifvarne torde böra tillses, huruvida

icke de under de senare åren blifvit befriade från andra göromål.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för beredande åt häradsskrifvarne

af ersättning, enligt de af departementschefen

i 1910 års statsverksproposition angifna grunder, för

röstlängders upprättande under år 1912 å extra stat

för samma år bevilja ett förslaganslag af 50,000

kronor.

Jordregistrel.

[27.]

Ersättning åt

häradsskrijvama

för röstlängders

upprättande.

[28.1

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ersättning för

af statskontoret

(/jorda förskott.

[29.]

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

30:o) Af statsrådsprotokollet inhämtas, att af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, som tillhörde andra hufvudtiteln och borde till

ersättande hos Riksdagen anmälas, enligt uppgift från statskontoret vore:

under tiden från och med den 1 november 1909

till den 1 november 1910 utbetalda kostnader

för biträde inom justitiedepartementet vid behandling

af förslag till ny lag om aktiebolag

in. in. (kungl. bref den 31 december 1908)... kronor 925: —

för kommittén för utarbetande af förslag till ny

lagstiftning angående jordägares rätt öfver

vattnet å hans grund in. in. (kungl. bref den

13 januari 1906, den 18 september 1909 och

den 14 maj 1910)............................................. ,, 6,588: o 4

för kommittén för utarbetande af förslag till ny

lagstiftning angående jords torrläggning och

därmed sammanhängande ämnen (kungl. bref

den 13 juli 1906, den 12 juli 1907,,den 27

november 1908, den 18 september och den

8 oktober 1909 samt den 14 och den 27

maj 1910)............................................................ „ 14,188: 49

för kommittén för revision af skiftesstadgan och

därmed sammanhörande författningar (kungl.

bref den 5 oktober 1906, den 5 juni och den

23 december 1909 samt den 11 och den 18

februari, den 18 juni och den 8 juli 1910) „

för kommittén för revision af gällande konkurslagstiftning

(kungl. bref den 21 juni 1907,

den 29 januari, den 26 maj och den 3 december

1909 samt den 21 och den 28 januari,

den 11 februari, den 4 mars, den 10 juni,

den 19 augusti äfvensom den 12 och den 23

september 1910)................................................. „ 28,575:88

för kommittén för revisionen af expropriationslagstiftningen

m. in. (kungl. bref den 20 mars

och den 1 maj 1908, den 10 december 1909

17,788: 72

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

41

samt den 10 juni och den 23 september

1910).................................................................... kronor

för kommitterade för utarbetande af förslag till

föreskrifter angående registerföring af fastigheter

i stad m. m. (kungl. bref den 10 juli

och den 16 oktober 1908, den 18 juni 1909

samt den 10 och den 23 juni, den 1 juli och

den 12 september 1910).................................... „

för kommitterade för behandling af frågor

rörande statsdepartementens organisation m. m.

(kungl. bref den 11 december 1908, den 22

januari och den 29 oktober 1909 samt den

21 januari och den 18 juni 1910).................. „

i anledning af professorn J. C. W. Thyrén

lämnadt uppdrag att verkställa utredningrörande

ändringar i strafflagstiftningen och

framlägga utkast till förslag angående sådana

ändringar (kungl. bref den 19 februari 1909

samt den 21 januari och den 22 april 1910) „

i anledning af revisionssekreteraren friherre B.

Leijonhufvud med flera lämnadt uppdrag att

biträda inom justitiedepartementet vid behandling

af frågan om lagstiftning angående

arbetsaftal m. m. (kungl. bref den 12

september 1909 samt den 8 april, den 10

juni, den 1 juli och den 8 september 1910) „

under år 1910 intill den 1 november utbetalda kostnader

för sakkunniga, tillkallade att inom justitiedepartementet

biträda vid revision af tryckfrihetsförordningen

(kungl. bref den 23 december

1909 samt den 21 januari äfvensom den 10 och

den 18 juni 1910)................................................. „

intill den 1 november 1910 utbetalda kostnader för

kommittén för utarbetande af lagförslag inom

obligationsi-ättens område (kungl. bref den 21

maj och den 31 augusti 1910)............................ „

ersättning till fiskalen O. af Geijerstam för biträde

inom justitiedepartementet vid behandling af

frågan om revision af krigslagstiftningen (kungl.

bref den 30 september 1910)............................... ,,

Bihang till Biksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

7,521: 23

8,154: 54

22,199: 6 1

4,225: 97

7,366: 92

4,422: 5 0

7,450: —

350: 81

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

godtgörelse till häradshöfdingen A. Olivecrona för

utbetald ersättning till vikarie i domarämbetet

under tid, då lian jämte andra personer biträd t

inom justitiedepartementet vid behandling af

fråga rörande ändrade föreskrifter om kontrollen

öfver förmyndares förvaltning af omyndigas

egendom (kungl. bref den 31 december 1909)

ersättning till bankofullmäktigen C. Berg med flera

för biträde inom justitiedepartementet vid utarbetande

af förslag till föreskrifter om upprättande

af röstlängd för val till Riksdagens

Andra kammare m. m. (kungl. bref den 3

december 1909)......................................................

till statistiska centralbyrån utbetaldt belopp för bestridande

af kostnader för statistik rörande

landstingsmannaval och kommunal rösträtt år

1910 (kungl. bref den 4 mars 1910)..................

intill den 1 november 1910 utbetald ersättning åt

aktuarien i Svea hofrätt G. Liliequist för

indragna sportler (kungl. bref den 8 april 1910)

intill den 1 november 1910 utbetald tilläggs aflöning

åt på indragningsstat öfverflyttade kamreraren

vid centralfängelset å Nya \ arfvet A. TV. G.

Sundberg jämlikt Kungl. Maj:ts dom den 20

maj 1910 (kungl. bref den 15 juli 1910)..........

kronor 375: —

„ 807: so

„ 4,500: —

„ 2,413: 9 0

„ 2,426: 5 2

Summa kronor 140,280: 33.

Angående den närmare redogörelsen för uppkomsten af vissa af

ifrågavarande kostnader hänvisas till sid. 162—164 i statsrådsprotokollet.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande i riksstaten

till jämnt tal af kronor har departementschefen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till täckande af dessa utaf

statskontoret förskottsvis bestridda utgifter å extra stat för år 1912

anvisa, i jämnt krontal, 140,281 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till täckande af ofvan omförmälda,

utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter å

extra stat för år 1912 anvisa 140,281 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

43

Kostnader för eu arbetsdomstol.

31:o) Under punkt 30 af denna liufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, i afvaktan å Kungl. Maj:ts proposition om anslag

till bestridande af kostnaderna för en arbetsdomstol under år 1912, å

extra stat för samma år för detta ändamål beräkna ett belopp af 73,000

kronor.

En sådan kungl. proposition bär numera till Riksdagen ankommit;

och hafva kamrarna för behandling af densamma jämte vissa lagfrågor

tillsatt ett särskilt utskott; hvilket utskottet skolat här

anteckna.

Stockholm den 21 februari 1911.

På statsutskottets vägnar:

Kostnader för

en arbetsdomstol.

[30.]

G. BILLING.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Nedre justierevisionen.

Revisionsstkreterarna.

(sid.6 nedtill.)

Reservationer:

Vid punkten 3:o) (angående nedre justitierevisionen):

af herrar A. G. L. Billing, grefve A. F. Wachtmeister, grefve

C. O. Taube, herrar O. Björklund, 0. M. Strömberg, och O. Borrning,

hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen måtte med bifall till Knngl. Maj:ts

förslag å den ordinarie staten uppföra 15 revisionssekreterare

och 5 konstituerade revisionssekreterare

med de af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsförmåner,

samt att statens slutsumma följaktligen borde upptagas

till 279,200 kronor äfvensom att ordinarie anslaget

till nedre justitierevisionen måtte höjas från 161,000

kronor med 133,000 kronor till 294,000 kronor.

af herr J. Larsson, som yrkat, att utskottets yttrande och förslag

måtte erhålla följande lydelse:

»Under punkt 3 af denna hufvudtitel — — — — —

_ _ _________betingad förändring i densamma.

1 sammanhang med frågan om antalet erforderliga revisionssekreterarebefattningar

vill utskottet törst till behandling upptaga den åt

herr Löfgren i ofvan omförmälda motion väckta frågan om nya grunder

för arbetsfördelningen revisionssekreterarna emellan. Att det mera

eller mindre rationella sätt, hvarpå det betydande material, med hvilket

revisionssekreterarna hafva att arbeta, blitver mellan dessa uppdeladt,

måste vara af icke ringa vikt med afseende på arbetets gång, torde

icke kunna förnekas. Ju större till sin omfattning och ju mera olikartadt

detta arbetsmaterial är, desto angelägnare synes det vara att sörja

för en lämplig arbetsfördelning, som tager hänsyn ej blott till materialets

mängd utan äfven till dettas inre olikartade beskaffenhet. Den gamla

och allt fortfarande följda metoden för arbetsfördelningen mellan revisionssekreterarna

har icke heller kunnat helt undgå^ att taga sådan hänsyn,

i det en viss specialisering iakttages beträffande skiftesmål och

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

45

krigsrättsmål samt enligt praxis äfven dispachemål. Men i fråga om

den ojämförligt största delen af arbetsmaterialet verkställes fördelningen

genom lottning, d. v. s. en rent mekanisk fördelning efter målens antal

öfverlämnas åt slumpen utan någon hänsyn till deras olikartade materiella

innebörd. Vid en rationell arbetsfördelning torde dock sistnämnda

hänsyn böra få i främsta rummet göra sig gällande. Det har därför

synts utskottet önskvärdt, att den början till fördelning efter materiella

grunder, som ägt rum beträffande skiftes-, krigsrätts- och dispachemål,

än vidare fullföljes. Utskottet håller nämligen före, att en dylik specialisering

till vissa föredragande för äfven andra s. k. kvalitetssaker,

såsom sjörätts-, växel- och handelsmål, vattenrättsmål och mål angående

industriellt rättsskydd med flera, skulle till fördel för rättsskipningen

kunna genomföras. Äfven med afseende på den stora mängden af

öfriga mål torde i väsentlig mån en rationell gruppering kunna ske.

Genom en sådan arbetsfördelning synes ej blott en lättnad i arbetets

tyngd utan äfven ett säkrare arbetsresultat kunna förväntas. Utskottet

linner därför den af motionären väckta frågan vara synnerligen beaktansvärd.

Då emellertid uppgörandet af en tillfredsställande metod för

arbetsfördelningen torde böra föregås af sakkunnig utredning och ankomma

på Kungl. Maj:ts pröfning, har det icke synts utskottet lämpligt

att på sätt motionären hemställt uppställa en dylik anordning såsom

villkor för den nu ifrågavarande löneregleringen, utan vill utskottet

föreslå, att Riksdagen i anledning af herr Löfgrens motion i denna del

måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes

taga under öfvervägande, huruvida icke målens fördelning till föredragning

mellan nedre justitierevisionens ledamöter må kunna afgöras, icke

genom lottning, utan efter materiella grunder, samt i den instruktion

för nedre revisionen, som Kungl. Maj:t lärer komma att utfärda, meddela

de föreskrifter i nämnda hänseende, hvilka Kungl. Maj:t må finna

lämpliga. Enär den lättnad i revisionssckreterarnas arbete, som må

blifva en följd af nu angifna förändring beträffande arbetsfördelningen,

icke lär kunna antagas komma att föranleda minskning i behofvet af

revisionssekreterare, har i fråga om detta behof utskottet ansett sig

böra utgå från nuvarande förhållanden i detta afseende.

Beträffande därefter frågan om----— — — — — —

— — — — — — — — — — — — särskild bestämmelse härom.

Kansliets organisation torde i första hand blifva beroende på, om

man vill inrätta registratorskontoret i den af herr Löfgren uti förenämnda t

motion angifna riktningen eller icke. Motionären bär i denna del an
-

Kansliet.

<1.8 vnidten.)

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

slutit sig till det förslag, som innefattas uti ett till nedre justitierevisionens

protokoll den 21 september 1910 afgifvet särskild! yttrande, hvarom

sju revisionssekreterare förenat sig och hvari ytterligare fyra revisionssekreterare

i hufvudsak instämt. Detta förslag afser, såsom äfven af

departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet framgår, att den

förberedande behandlingen af inkommande besvärsmål och ansökningsärenden,

de s. k. veckomålen, skulle förläggas till registratorskontoret

och där handhafvas af eu särskildt för detta ändamål anställd registrator,

samt att bestyret med expedierandet af Kungl. Maj:ts domar och utslag

likaledes skulle ombesörjas å registratorskontoret. Under dessa förutsättningar

skulle personalbehofvet å kansliet kunna begränsas till 3 protokollssekreterare

och 24 skrifbiträden, hvaremot å registratorskontoret,

som komme att bestå af tre afdelningar — en för inkommande revisionssaker,

en för inkommande besvärsmål och ansökningsärenden och en för

afgjorda mål — borde finnas anställda 3 registratorer och 2 kanslister,

en för hvardera af de två förstnämnda afdelningarna.

Den första fråga, som här framställer sig till besvarande, torde

vara den, huruvida den förberedande behandlingen af de s. k. veckomålen

må anses kunna med trygghet uppdragas åt en tjänsteman i

registrators ställning att af denne handhafvas under eget ansvar. Härom

synas meningarna vara delade. Af den föreliggande utredningen torde

emellertid framgå, att de åtgärder, hvarom här är fråga, och hvilka afse

att bringa inkomna besvärsmål och ansökningsärenden uti ett i formellt

hänseende komplett skick, af vederbörande tjänsteman kräfva, jämte

vanlig juridisk utbildning, framför allt rutin, punktlighet och ordentlighet.

Utskottet underskattar ingalunda den vikt, som måste läggas på veckomålens

förberedande behandling med insikt och noggrannhet, men delar

icke departementschefens uttalade betänkligheter mot att uppdraga denna

behandling åt en registrator under dennes eget ansvar, därest till

befattningen erhålles en för uppgiften behörigen kvalificerad person.

Utskottet förmenar snarare, att under nämnda förutsättning, hvilken synes

böra beaktas vid bestämmandet af löneförmånerna för denne registrator,

känslan af eget ansvar hos den tjänsteman, åt hvilken arbetsuppgiften

anförtros, skall vida mera främja ett säkert och tillfredsställande utförande

af uppgiften, än om denna öfverlämnas att väsentligen utföras

af en person under annans ansvar, såsom nu torde i hög grad vara

och med den af departementschefen föreslagna anordningen för veckomålsmottagningen

synes än mera komma att blifva fallet. Genom att

förlägga den förberedande behandlingen af de s. k. veckomålen till

registratorskontoret skulle otvifvelaktigt en mycket afsevärd lättnad i

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

47

arbetet beredas revisionssekreterarna till fromma för de mera betydande

och maktpåliggande uppgifter, som påknöla dessa ämbetsmän, på samma

gång som förmånen af enhetlig och likartad behandling af veckomålen

synes kunna vinnas säkrare än på den af departementschefen anvisade

vägen att åt en protokollssekreterare gifva till särskild uppgift att biträda

vid denna behandling, hvartill kommer att den af motionären föreslagna

anordningen skulle medföra stor fördel för allmänheten i det

hänseendet, att kommunikationen mellan parterna eller deras ombud och

vederbörande tjänsteman blefve underlättad.

Hvad vidare angår det af herr Löfgren framställda förslaget att åt

registratorskontoret öfverlåta expedierandet af Kungl. Maj:ts domar och

utslag, hvilket bestyr för närvarande hvilar dels på registratorskontoret

och dels på kansliet samt är å det senare fördeladt på ett flertal protokollssekreterare,

kan utskottet icke finna annat, än att ett samlande af

detta på flera händer splittrade arbete och dess förläggande under eu

persons ansvar till ett kontor, med hvilket den rättssökande allmänheten

kan erhålla omedelbar förbindelse, måste ur alla synpunkter erbjuda

afsevärda praktiska fördelar framför ett vidhållande af hittills varande

förhållanden. De olägenheter, som vidlåda den nuvarande anordningen

med expeditionsgöromålens uppdelning på ett stort antal tjänstemän,

torde väl kunna minskas genom ett nedbringande af därmed sysselsatta

tjänstemäns antal, men skulle helt undvikas genom den af motionären

föreslagna organisationsändringen.

Af nu anförda skäl har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att

nedre justitierevisionens registratorskontor må omorganiseras och erhålla

vidgade uppgifter i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de grunder,

hvilka i herr Lutgrena motion angifvits; och går utskottet nu att

under sådan förutsättning yttra sig i fråga om den personal, som må

finnas erforderlig å nedre revisionens kansli. Därvid har utskottet

jämväl af andra orsaker funnit en afsevärd nedsättning i kanslipersonal

kunna ske, nämligen dels på den grund, att protokollssekreterarnas

åligganden komme att i kvantitativt hänseende viisentligen reduceras

genom bortfallandet af den enligt gällande instruktion för verket protokollssekreterarna

nu åliggande skyldigheten att vid målens beredning

till föredragning lämna vederbörande revisionssekreterare det biträde,

som påfordras, och dels till följd dåra!'' att arbetet inom kansliet icke

torde erfordra juridiskt kvalificerad arbetskraft i den omfattning, som

hittills därtill användts. I sistnämnda hänseendet och äfven med afseende

fästad t på revisionssekreterarnas behof att kunna utan störningar

förfoga, en hvar öfver honom tilldeladt biträde, bär det visserligen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Registratorskontoret.

(sid. 10.)

Vaktmästarna.

Ersättningar

till

amanuenser

m. m.

synts utskottet kunna ifrågasättas, huruvida icke, med en väsentligare

inskränkning af antalet amanuenser, skrifbiträden hade bort anlitas i

större utsträckning, så att de olägenheter, hvilka tvifvelsutan komma

att visa sig förknippade med den af departementschefen föreslagna

anordningen för amanuensernas och skrifbiträdenas indelning till tjänstgöring

kunnat undvikas. Men ehuru utskottet sålunda hyser betänkligheter

i fråga om lämpligheten af nämnda anordning, har likväl

utskottet, som, i öfverensstämmelse med hvad förut anförts, anser den

för biträde vid veckomålsmottagningen afsedda protokollssekreterarebefattningen

kunna indragas, funnit sig böra i öfrigt biträda Kungl.

Maj:ts förslag i denna del och följaktligen afstyrka det i grefve Klingspors

m. fl. ofvannämnda motioner framställda förslag i ämnet. Utskottet

bär alltså funnit kanslipersonalen böra bestå af 4 protokollssekreterare,

12 amanuenser och 12 skrifbiträden. Såsom följd häraf torde ytterligare

en af de nuvarande protokollssekreterarna böra uppföras på öfvergångsstat.

Emot den af Kungl Maj:t — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — amanuenser och skrifbiträden.

Utskottet, som enligt hvad ofvan anförts, funnit sig böra biträda

herr Löfgrens motion i fråga om organisationen af denna afdelning af

nedre revisionen, anser sig i följd däraf böra jämväl föreslå, att utöfver

den i Kungl. Maj:ts förslag upptagna tjänstemannapersonal å registratorskontoret

må anställas ytterligare 1 förste registrator, i lönehänseende

likställd med motsvarande i Kungl. Maj:ts förslag uppförda tjänsteman;

och har utskottet icke funnit anledning till anmärkning mot de af

Kungl. Maj:t för tjänstemännen å registratorskontoret föreslagna aflöningsförmåner,

hvadan alltså det i grefve Ivlingspors m. fl. motioner framlagda

förslag, i hvad det i denna del skiljer sig från Kungl. Majrts, af utskottet

afstyrkes.

Mot hvad Kungl. Maj:t — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — —--— — — tillkommande förmån.

Det af Kungl. Maj:t upptagna belopp till amanuenser, ersättningar

för vissa semestervikariat, tillfälliga skrifbiträden samt gratifikationer

åt extra ordinarie tjänstemän och extra ordinarie vaktmästare har ej

heller gifvit utskottet anledning till annan anmärkning, än att, i öfverensstämmelse

med hvad utskottet förut hemställt, från beloppet torde

böra uteslutas beräknad ersättning till vikarie för en protokollssekreterare

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

49

under dennes semester, hvaremot sådana ersättningar böra tillkomma

till vikarier dels för ytterligare en förste registrator under semester

1 Va månad och dels för ytterligare en kanslist under semester 1 månad.

Då emellertid det för tillfälliga skrifbiträiien beräknade beloppet torde

vara väl högt beräknadt, synes anslagets slutsumma kunna nedsättas

till 32,800 kronor.

I fråga om de af Kungl. Maj:t föreslagna föreskrifter rörande

bestämd arbetstid för vissa af verkets tjänstemän har utskottet icke

funnit annat att erinra, än att för de på ordinarie stat upptagna protokollssekreterarna

torde böra stadgas skyldighet att tjänstgöra i medeltal

minst sex timmar om dagen, utan bestämmelse om arbetstidens förläggande

till tjänsterummet. Hvad beträffar längden af vaktmästarnas

dagliga arbetstid, torde föreskrifter därom komma att meddelas i den

instruktion för nedre revisionen, som Kungl. Maj:t lärer komma att

utfärda.

Beträffande chefskapet — — — — — — — —------

— — — —--— — — — — — — — funnit sig böra biträda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa

I. att Riksdagen må, i anledning af Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och herr Löfgrens förberörda

motion, äfvensom med bifall till viss del af, men

med afslag i öfrigt å grefve Klingspors och herr Wijks

samt herrar af Callerholms och C. Perssons ofvannämnda

motioner,

a) godkänna följande ordinarie stat och öfvergångsstat

för nedre justitierevisionen, att tillämpas

från och med år 1912:

Arbetstiden.

Chefskapet.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Sami. V Afd. 2 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ordinarie stat.

W

K

o n c

r

Tjänst-

Lön ;

eller

görings-

pennin-

Arf-

Orts-

Summa.

motsva-

gar eller

vode.

tillägg.

rande.

motsva-

i

rande.

5,000

2,500

600

8,100

[Efter 5 ar kan lönen höjas

11 revisionssekreterare............

55,000

27,600

—

ti,600

89,100

r med 600 kronor.

1 konstituerad revisionssekre-

terare, arfvode..................

5,000

2,500

—

—

7,500

7 konstituerade revisionssekre-

terare, arfvoden ...............

35,000

17,500

—

—

52,500

1 protokollssekreterare .........

2,600

1,600

-

.300

4,500

1 Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 500 kronor, efter 10 år

3 protokollsekreterare .........

7,800

4,800

—

900

13,500

j med ytterligare 500 kronor

I och efter 15 år med Un

f ytterligare 500 kronor.

'' 1 förste registrator...............

3,600''

1,800

—

400

5,800

{Efter 5 år kan lönen höjas

5,800

1 förste registrator ...............

3,600

1,800

—

400

) 10 år med ytterligare 500

kronor.

1 registrator.......................

2,600

1,600

—

300

4,500

[Efter 5 år kan lönen höjas

l med 500 kronor, efter 10 år

1 kanslist ..........................

2,200

1,500

300

4,000

[ med ytterligare 500 krön or

1 och efter 15 år med Un

'' ytterligare 500 kronor.

1 skrifbiträde .....................

600

450

150

1,200

| Efter 5 år kan lönen höjas

v med 200 kronor och efter

11 skrifbiträden.....................

6,600

4,950

-

1,650

13,200

{ 10 år med ytterligare 200

t kronor.

1 förste vaktmästare ............

900

450

-

150

1,500

»Efter 5 år kan lönen höjas

; med 100 kronor.

1 vaktmästare .....................

700

350

_

150

1,200

»Efter 5 år kan lönen höjas

( med 100 kronor och efter

3 vaktmästare .....................

2,100

1,050

—

450

3,600

( 10 år med ytterligare 100

Till arfvoden åt vikarier för be-

) kronor.

redande af semester åt revi-

sionssekreterarna...............

22,500

Till arfvoden åt extra revisions-

sekreterare........................

-

-

-

-

5,000

Till amanuenser, ersättningar

för vissa semestervikariat,

tillfälliga skrifbiträden samt

gratifikationer åt extra ordi- narie tjänstemän och extra

ordinarie vaktmästare.........

-

• -

32,800

Summa

-

-

-

—

276,300

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

51

Öfvergångsstat.

Kronor.

Tjänst-

Lön. söriu"s- i pen-

i ningar.

Summa.

•

1 protokollsekreterare............

2,500 1,200

3,700

(Efter 5 år kan lönen höjas med

< 500 kronor och efter 10 år med

1 ytterligare 500 kronor.

4 protokollssekreterare............

10,000 4,800

14,800

Summa

— ! —

18,500

b) besluta att under den ordinarie staten skall

införas följande bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari

1912 under förutsättning, att Kungl. Maj:t dessförinnan

meddelat föreskrift därom,

dels att de å denna stat upptagna protokollssekreterare

skola, i den män ej undantag kunna anses

böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas,

tjänstgöra i medeltal minst 6 timmar hvarje

söckendag; samt — — — — — — — —---

f) höja det ordinarie anslaget till nedre justitierevisionen

från 161,000 kronor med 138,800 kronor

till 294,800 kronor.

II. Att Riksdagen må i anledning af herr Löfgrens

förberörda motion i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,

huruvida icke målens fördelning till föredragning

mellan nedre justitierevisionens ledamöter

må kunna afgöras, icke genom lottning, utan efter

materiella grunder, samt i den instruktion för nedre

revisionen, som Kungl. Maj:t lärer komma att utfärda,

meddela de föreskrifter i nämnda hänseende, hvilka

Kungl. Magt må finna lämpliga.»

Häri hafva herrar F. Berg, F. W. Thorsson, F. Olsson, A. Ekman,

J. J. Byström och N. E. Lindberg instämt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

h2

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Vid punkten 18:o) (i fråga om en förberedande utredning angående

eu rättegångsreform):

Af herr J. Larsson, som med instämmande af herr F. Berg,

P. Olsson, A. Ekman och J. J. Byström, yrkat, att utskottets motiveringmåtte

erhålla följande lydelse:

»Redan länge har — — — — — — — — — som mot denna.

Vidkommande herr Lindhagens ofvan nämnda motion lära näppeligen

olika meningar råda om önskvärdheten af att rättegångsväsendet

göres enkelt, lättfattligt och billigt samt att det legislativa samarbetet

med de båda andra skandinaviska länderna, där så kan ske, utsträckes

jämväl till processrättens område. Hvad åter angår frågan om domaremaktens

och åklagareväsendets byggande på folklig grund med tillbörligt

inflytande för allmänheten på utseendet af domare, torde denna vara

mera omtvistad. Men såvidt denna fråga i sig innesluter det viktiga

spörsmålet om lekmannaelementets deltagande i rättsskipningen, synes

den vara förtjänt af beaktande. Att, såsom motionären föreslagit, vid

beviljandet af det äskade anslaget foga särskilda uttalanden med afseende

på utredningsarbetets bedrifvande i viss angifven riktning har utskottet

likväl icke ansett tillrådligt, då det----— — — synpunkter.»

Af herrar F. W. Thorsson och N. E. Lindberg, hvilka ansett, att

utskottet bort hemställa,

att herr C. Lindhagens förevarande motion måtte

af Riksdagen bifallas.

Det skulle här antecknas, att friherre J. T. Gripenstedt samt herrar

E. A. G. A. Wijkander, P. Sörensson, K. Starbäck och K. V. Rydén icke

närvarit vid detta ärendes handläggning inom utskottet, äfvensom att

herr A. Wiklund icke deltagit i ärendets slutbehandling.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1!)11 års

riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Kronor.

ö.

.Justitie
-

17.000

47,800

8,000

315,900

28,400

161,000

770,337

518,763

222,963

11,100

55.000

2,440,950—

84.000 —j

16,200!-!

18.000 —

165,000-:

111.954 -

4,500 —

2,000-|

4,998,867;—

Departementschefen ...................................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ...............................................

Departementschefens oanbud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslags
Högsta

domstolen ........................................................................................................

Justitiekanslersexpeditionen ........................................................................................

Nedi’e justitierevisionen. Nuvarande belopp............................................................

Ökas med........................................................................................................................

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat ....................................................

Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat ....................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande justitiestat............

Krigshofrätten................................................................................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp ....................................................

Ökas med........................................................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen...................................................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag ................................................................................................

Förslagsanslag.......................................................................................................

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda

Vård och underhåll af straffängelser och kronohäkten, reservationsanslag ....

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag ................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ....................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ....................................

Extra utgifter, reservationsanslag...............................................................................

Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån i

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

55

Litt. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

departementet.

anslag

161,000: —

131,200: —

55,000: —

25,000: —

90,700: -

ämbete- och tjänstemän, förslagsanslag ....

nya strafflagens införande frångångna bötesandelar,

836,050: —

1,375,000: — 2,211,050: -

....................... 99,200: —

.......................40,000: —

förslagsanslag ....................

Bern, förslagsanslag

Förslag till

blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

47,800

—

8,000

—

315,900

—

28,400

—

292,200

_

770,337

—

518,763

—

222,963

—

11,100

—

80,000

1

2,440,950

84,000

—

16,200

—

18,000

—

165,000

—

111,954

-

4,500

—

2,000

-

| 5,155,067 [ —

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufvudtitel.

Justitiedepartementet.

Till provisorisk lönereglering för befattninghafvare i justitiedeparte- mentet, förslagsanslag........................................................................

Kronor.

5,195

ö.

„ aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets afdel- ning för lagärenden...........................................................................

8,000

—

„ arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet ...

3,000

—

„ bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister

föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. inom

justitiedepartementet ........................................................................

5,000

„ fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................

50,000

—

„ bestridande af kostnaderna för en förberedande utredning an- gående en rättegångsreform ...........................................................

40,000

—

„ fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 septem- ber 1911 af en extra division i Svea hofrätt................................

32,900

_

„ beredande af tillfällig förstärkning af hofrättens öfver Skåne

och Blekinge arbetskrafter................................................................

31,650

_

arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter

3,250

—

„ beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vakt- mästare ................................................................................................

300

—

„ resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid dom- stolarna bereda sig för domarkallet................................................

6,000

_

understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt juridiskt arkiv» ...

3,000

—

„ uppförande af ny hägnad vid straffängelset i Kristianstad och

nya fånggårdar vid straffängelset i Vänersborg............................

15,400

-

„ atiöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona,

högst ....................................................................................................

26,175

1

„ kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona

intagna elever m. m., förslagsanslag ............................................

45,400

—

„ beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minder- åriga förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra,

ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt före- ståndarinnor och biträden vid sådan anstalt ................................

6,50C

—

Transport) 281,770,—

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

57

Transport

Till godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga

förbrytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning,

beklädnad, undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom

till utrustning vid elevs utskrifning, förslagsanslag ...................

„ inrättande af ett jordregister, reservationsanslag ........................

„ beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt vissa tjänstemän

och betjänte hos justitiedepartementet och underlydande verk,

förslagsanslag ....................................................................................

„ beredande åt häradsskrifvarna af ersättning för röstlängders

upprättande under år 1912, förslagsanslag ....................................

„ täckande af utaf statskontoret utbetalda förskott........................

„ bestridande af kostnaderna för en arbetsdomstol ........................

Summa!

Kronor.

ö.

281,770

6,000

150,000

18,000

—

50,000

140,281

*) 73.000

—

714,051)—|

*) Af Kungl. Maj:l föreslaget belopp, hvaröfver ett af Riksdagen tillsatt särskildt utskott

kommer att afgifva yttrande.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:2 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. s. 1 i texten