Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under sjätte hufvudtiteln gjorda framställning om anslag till sjukkasseväsendet.

1911-04-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:44, Utlåtande i anledning af Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under sjätte hufvudtiteln gjorda framställning om anslag till sjukkasseväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 april 1911 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning af Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

under sjätte hufvudtiteln gjorda framställning om

anslag till sjukkasseväsendet. (4:e Afd.)

I den till innevarande års Riksdag’ aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t under sjätte hufvudtiteln

uti punkten 16 föreslagit Riksdagen dels att till sjukkasseväsendets

befrämjande å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 1,300,000

kronor; dels ock medgifva, att från berörda anslag tillsvidare må utgå

hvad som erfordras för att bereda registrerade sjukkassor statsbidrag

i enlighet med de grunder och villkor, som innefattas i Riksdagens

skrifvelse den 2 juni 1910, nr 157; samt att af samma anslag tillsvidare

jämväl må användas erforderliga medel, på sätt och i den utsträckning

för Riksdagen tillkännagifvits, för bestridande af kostnaderna

för sjukkassebyråns inom kommerskollegium verksamhet.

1 detta ärende innehåller det vid statsverkspropositionen fogade

protokollet öfver civilärenden den 13 januari 1911 följande:

»I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har 1910 års Riksdag

beslutat att i riksstaten för år 1911 uppföra ett belopp af 1,000,000

kronor att afsättas till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande.

Därjämte bar Riksdagen, som i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af Eders Kungl. Maj:t framlagdt förslag för sin del beslutat

lag om sjukkassor, medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t finge för år 1911

af förenämnda afsätta medel använda hvad som erfordras för att bereda

registrerade sjukkassor statsbidrag i enlighet med vissa närmare angifna

grunder och villkor.

Slutligen har Riksdagen, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

dels beslutit, att kommerskollegium tillsvidare skulle vara tillsynsmyn
Bilianij

till Itikml. prof. 1011. t Samt. 1 Afd. H9 ljuft. (Nr -it.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

dighet öfver sjukkasseväsendet i riket, samt att för ändamålet skulle,

i anslutning till kollega afdelning för arbetsstatistik, upprättas en särskild

byrå, benämnd sjukkassebyrån, dit jämväl utarbetandet af sjukkasse-

och olycksfallsstatistiken skulle förläggas, dels ock medgifvit, att

af de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande afsätta belopp finge under åren 1910 och 1911

användas erforderliga medel, på sätt och i den utsträckning det propositionen

i ämnet bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden

för den 29 april 1910 utvisade, för bestridande af kostnaderna

för den föreslagna sjukkassebyråns inom kommerskollegium organisation

och verksamhet.

Lag om sjukkassor har sedermera utfärdats den 4 juli 1910, hvarjämte

Eders Kungl. Maj:t samma dag i öfverensstämmelse med de af

Riksdagen antagna grunder och föreskrifna villkor utfärdat kungörelse

angående statsbidrag åt sjukkassor.

Kommerskollegium har nu i underdånig skrifvelse den 5 december

1910 gjort framställning beträffande de anslag, som för år 1912 af

statsmedel erfordras till sjukkasseväsendets främjande.

Härvid meddelar kollegium, att kollegium vid uppskattningen af det

för ändamålet behöfliga anslagets storlek utgått från, att bidrag af

statsmedel under år 1912 fortfarande skulle utgå i enlighet med de

genom kungörelsen den 4 juli 1910 fastställda grunder samt att

kollegium förutsatt, att kostnaderna för uppehållande af den inom

kollegium inrättade sjukkassebyråns verksamhet fortfarande skulle utgå

af samma medel som nyssnämnda bidrag.

Kollegium erinrar vidare, att de af chefen för civildepartementet för

ändamålet tillkallade sakkunniga, hvilkas förslag blifvit i allt väsentligt

af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkändt, i sin den 15 september

1909 dagtecknade promemoria angående bidrag af statsmedel till

sjukkasseverksamhetens främjande stannat i den förmodan, att det

belopp, som för ifrågavarande ändamål kräfdes för år 1912, icke skulle

komma att afsevärdt öfverskrida 1,300,000 kronor. De sakkunniga

synas visserligen icke, anmärker kollegium, vid denna beräkning hafva

tagit särskild hänsyn till kostnaderna för sjukkassebyråns verksamhet.

Men äfven om, såsom kollegium finner sig böra för sin del tillstyrka,

sistnämnda utgifter fortfarande, liksom för år 1911 blifvit bestämdt,

skola utgå af samma anslag som bidragen till sjukkassorna, anser kollegium

ändock det af de sakkunniga för år 1912 beräknade anslagsbeloppet

för ändamålet tillräckligt. Med den erfarenhet i hithörande

ämnen, som kollegium hittills varit i tillfälle att förvärfva, finner näm
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

3

ligen kollegium öfvervägande sannolikhet tala för, att registreringen af

sjukkassorna enligt den nya sjukkasselagen kommer att försiggå åtskilligt

långsammare än hvad de sakkunniga vid sina beräkningar

förutsatt.

Hvad beträffar kostnaderna för sjukkassebyråns verksamhet tillåter

jag mig erinra, att i det för Riksdagen framlagda förslaget staten

för sjukkassebyrån under år 1911 beräknades skola sluta å ett belopp''

af 42,400 kronor, hvartill emellertid vidare skulle komma kostnader

för inspektionsresor samt för den föreslagna sjukkassenämndens

sammanträden äfvensom nödiga medel i mån af behof till bestridande

af tryckningskostnader och dylikt samt till aflönande af möjligen erforderlig

ytterligare arbetshjälp. Kostnaderna skulle, såsom nämndt,

utgå af de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande afsätta medel, dock att utgifterna för

inspektionsresor samt för sjukkassenämndens sammanträden skulle utgå

af det under sjätte hufvudtiteln uppförda anslaget till rese- och traktamentspenningar.

I öfverensstämmelse härmed bär Eders Kungl. Maj:t också den

23 december 1910 meddelat bestämmelser i ämnet.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 5 december 1910 anför nu

kommerskollegium, att det i fråga om kostnaderna för sjukkassebyråns

verksamhet icke är möjligt att på förhand, innan ännu den nya byråns

egentliga verksamhet tagit början, närmare angifva dessa kostnader

än som förut skett; och lärer i enlighet härmed hos Riksdagen böra

begäras bemyndigande att använda erforderliga medel för upprätthållande

af sjukkassebyråns verksamhet.

Emellertid har kommerskollegium i särskild underdånig skrifvelse

den 28 november 1910, som till sin hufvudsakliga del kommer till behandling

af chefen för finansdepartementet, gjort framställning om beredande

från och med år 1912 af förbättrade löneförmåner och fastare

anställning åt vissa hos kollegium anställda kvinnliga biträden, däribland

de sex, som hafva sin verksamhet förlagd till sjukkassebyrån. Kollegii

förslag innebär, att å sjukkassebyrån skulle anställas en kvinnlig bokhållare

med en aflöning af 1,960 kronor samt fem kvinnliga bokhållare,

enhvar med aflöning till belopp af 1,325 kronor, lör beredande af

tillfällig arfvodesförhöjning redan under år 1911 har kommerskollegium

därjämte hemställt om fyllnad i anslaget till sjukkassebj^rån för nämnda

år med 800 kronor.

Efter att hafva erhållit kännedom om det förslag, som chefen för

finansdepartementet har för afsikt att framlägga för Eders Kungl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr Aå.

Maj:t beträffande den del af kommerskollegii kvinnliga personal, för

hvars aflöning medel anvisas under sjunde hufvudtiteln, anser jag mig

endast på det sätt böra förorda kommerskollegii framställning i nu

förevarande del, att till förböjning af de sex å sjukkassebyrån anställda

kvinnliga skrif- och räknebiträdenas aflöning för år 1912 af de medel,

som för uppehållande af byråns verksamhet kunna komma att beviljas,

anvisas ett belopp af 800 kronor.

Såsom redan nämnts skola jämlikt Riksdagens beslut för år 1911

kostnaderna såväl för beredande af statsbidrag åt sjukkassor som för

den nyinrättade sjukkassebyrån inom kollegium äfvensom de dit förlagda

arbetena med olycksfalls- och sjukkassestatistiken utgå af de till

underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsätta belopp. Afsättning under denna utgiftstitel

ägde för första gången rum i 1891 års statsreglering. I afvaktan på

förslagen till lagstiftning angående försäkring för olycksfall i arbete

samt angående sjukkassor både nämligen 1890 års Riksdag, på Kung],

Maj:ts därom gjorda framställning, beslutat att för angifna ändamål

afsätta ett belopp af 100,000 kronor. Afsättning af medel för samma

ändamål har sedermera ägt rum för hvart och ett af åren 1892—95

med 100,000 kronor, för hvart och ett af åren 1899—1904 med

250,000 kronor, för år 1905 med 350,000 kronor samt för hvart och

ett af åren 1906—1910 med 500,000 kronor. Däremot skedde ingen

dylik afsättning för åren 1896—98, enär då å dessa medel fanns ett

betydande öfverskott,

Afsättningarna hafva alltjämt gjorts under samma titel, oaktadt en

obligatorisk försäkring mot olycksfall i arbete, som bekant, aldrig kommit

till stånd i vårt land. Medlen hafva därför uteslutande tagits i

anspråk för förvaltningsbidrag åt sjukkassor i enlighet med de bestämmelser,

som härom tid efter annan utfärdats, äfvensom till utarbetande

och offentliggörande af årsredogörelser för sjukkasse väsendet i riket.

Först från och med år 1905 hafva medlen kommit att användas för ett

arbetarolycksfallsförsäkringen närstående ändamål. På Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning medgaf nämligen 1904 års Riksdag, att

dessa medel jämväl finge i mån af behof användas till utarbetande och

offentliggörande genom kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik, dit

redan samma år arbetena med sjukkassestatistiken blifvit förlagda, af

statistiska årsredogörelser för olycksfall i arbete.

I sitt utlåtande den 18 januari 1910 öfver de sakkunnigas förut

åberopade promemoria angående bidrag af statsmedel till sjukkasseverksamhetens

främjande uttalade sig statskontoret med afseende på

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

5

sättet för upptagande i statsregleringen af förevarande utgiftstitel för

en sådan förändring härutinnan, att densamma i form af ett vanligt

förslagsanslag inordnades bland de ordinarie anslagen under sjätte hitfvudtiteln.

På i hufvudsak samma grunder, som af statskontoret anförts, säger

sig äfven kommerskollegium i sin underdåniga skrifvelse den 5 december

1910 hålla före, att nödiga förutsättningar föreligga för uppförande

å ordinarie stat under sjätte hufvudtiteln af ett förslagsanslag

till statsbidrag åt sjukkassor. Däremot är kollegium i motsats till statskontoret

af den mening, att berörda anslag bör vara afsedt icke blott

för statsbidrag åt sjukkassor utan äfven för bestridande af de med

sjukkassebyråns verksamhet äfvensom sjukkasse- och olycksfallsstatistikens

utarbetande förenade kostnader. Äfven dessa utgifter betingas

nämligen, anmärker kollegium, till allra största delen af den nya lagstiftningen

angående sjukkassor och hvad därmed äger sammanhang

och torde utgöra en nödvändig förutsättning för sagda lagstiftnings

genomförande.

Då utgifterna för statsbidrag åt sjukkassor utgå enligt af Eders

Kungl. Maj:t och Riksdagen bestämda grunder oberoende af det belopp,

som i riksstaten är uppfördt för ändamålet, och dessa utgifter

dessutom äro af stadigvarande natur, synas nödiga förutsättningar föreligga

för att å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag för ifrågavarande

ändamål. Lika med kommerskollegium anser jag också, att

från detta anslag lämpligen böra utgå kostnaderna för upprätthållande

af sjukkassebyråns verksamhet, däri jämväl ingår sjukkasse- och olycksfallsstatistikens

utarbetande. Hos Riksdagen synes sålunda böra begäras

bemyndigande att tillsvidare använda anslaget på nu nämndt sätt.

Anslagets storlek lärer, i öfverensstämmelse med hvad kommerskollegium

hemställt, böra beräknas till 1,300,000 kronor.»

Då det förslagsanslag, hvarom nu är fråga, redan från början

representerar ett stort belopp och lärer komma att för hvarje år afsevärdt

ökas, därest den med sjukkasselagstiftningen afsedda utvecklingen

af sjukkasse verksamheten kommer till stånd, synes det vara af vikt att

från början tillse, att personer, hvilkas ekonomiska ställning är sådan,

att de utan bistånd från statens sida böra kunna bära omsorgen om

sin försäkring icke, eller åtminstone icke i mera utsträckt omfattning,

komma i åtnjutande af statsbidragets fördelar. På grund af den ringa

erfarenhet, som ännu föreligger i fråga om den af Riksdagen nästlidet

år beslutade sjukkasselagen och dess verkningar, har utskottet emellertid

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

sakuat anledning att nu yttra sig öfver huruvida Riksdagens beslut i detta

ämne må innefatta tillfyllestgörande garantier i ofvannämnda afseende.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må

a) till sjukkasseväsendets befrämjande å ordinarie

stat under sjätte hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag

å 1,300,000 kronor; samt

b) medgifva,

l:o) att från berörda anslag tillsvidare må utgå

hvad som erfordras för att bereda registrerade sjukkassor

statsbidrag i enlighet med de grunder och villkor,

som innefattas i Riksdagens skrifvelse den 2 juni

1910, nr 157; samt

2:6) att af samma anslag tillsvidare jämväl må

användas erforderliga medel, på sätt och i den utsträckning

för Riksdagen tillkännagifvits, för bestridande

af kostnaderna för sjukkassebyråns inom kommerskollegium

verksamhet.

Stockholm den 6 april 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservation

af herr K. St arbäck:

»Såväl under de förberedande åtgärderna för sjukkasseväsendets

ordnande som under frågans behandling inom Riksdagens både utskott

och kamrar har det från alla dem som kommit att sätta sig in i hvad

saken gäller, framhållits att målet äfven för denna del af den sociala

försäkringen vore införandet af en obligatorisk försäkringsform. Den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

7

sakernas gestaltning, som genom 1910 års riksdagsbeslut, blef gällande

är fördenskull att anse såsom en öfvergångsform. Under sådana omständigheter

är det af stor vikt att tillse, att sådana bestämmelser, som

måste anses lägga hinder i vägen för sjukkasseförsäkringens utveckling

i obligatorisk riktning revideras, och om det kan befaras att ett uppskof

härmed alltmera ökar dessa hinder, synes det mig, som om det

borde ligga alla vänner af den obligatoriska försäkringen om hjärtat,

att denna revision utan uppskof vidtages. Redan under debatten vid

föregående års riksdag tillät jag mig påpeka att statsbidrag komrne att

utgå till sådana personer, som själfva borde besörja sin försäkring.

Det enda villkor som fästats vid statsbidrags ernående och afser att

härifrån utesluta sådana ekonomiskt väl situerade personer, innefattas i

följande bestämmelse, »att i fråga om statsbidragets beräkning skall

gälla, att statsbidraget, till den del detsamma utgår i förhållande till

antalet medlemmar icke beräknas för medlem, hvilken tillförsäkrats--

— — — — — kontant sjukhjälp till belopp öfverstigande 4 kr. per

dag — — — — — —.»

Det är nu frågan huruvida denna bestämmelse är tillfyllestgörande.

Enligt min mening är detta säkerligen icke fallet. Utan tvifvel finnes

det åtskilliga kassor, i hvilka ett afsevärdt antal sådana medlemmar äro

delägare, som befinna sig i den ekonomiska ställningen att för deras

sjukförsäkring ej något statsbidrag borde utgå. År detta redan nu förhållandet,

så talar all sannolikhet för att detta medlemsantal med åren

ökas, ja det finnes intet som hindrar att kassor bildas, afsedda endast

för sådana mera burgna personer. Följden häraf är tydlig. Statsbidraget,

kommer att år efter år ökas till förmån för andra än dem, för

hvilka det uteslutande borde vara afsedt. Det är fara värdt, att denna

af orsaker, som borde undanrödjas, beroende ökning snart nog kan

komma att uppgå till högst betydande belopp, så mycket olämpligare,

som just på det sociala försäkringsområdet framtiden kommer att ställa

särdeles stora kraf på statskassan. Och det är dessutom att märka,

att ju längre de nu gällande bestämmelserna få tillfälle att verka, och

sålunda allt flera personer af den burgnare klassen komma att ställa

sig i åtnjutande af ifrågavarande statsbidrag, desto svårare lärer det

ock blifva att en gång vidtaga en ändring, äfven om detta samtidigt

visar sig allt nödvändigare.

Jag kan icke underlåta att här påpeka att i den danska lagen om

»anerkendte Sygekasser» — och det danska sjukkasseväsendet har ju

delvis åberopats såsom mönster för vårt och arbetar på frivillighetens

grund — finnes i paragraf 6 följande bestämmelse: »Medlemmer av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

anerkendte Sygekasser kunue kun fölgende vmre: ubemidlede Arbejdere,

Husmaänd, Haandvserkere og Naeringsdrivende, lavt lönnede Bestillingsmrend

og andre med de nasvnte i ökonomisk Henseende lige

stillede Msend og Kvinder.» Att detta är ett helt annat sätt att lösa

det föreliggande spörsmålet än hvad som innebäres i den ofvan citerade

svenska bestämmelsen är påtagligt. Hvilken form de bestämmelser böra

få, som skola innebära tillfredsställande garantier för statsbidragets rätta

användning, är naturligen för mig omöjligt att här söka angifva. Men

då jag är öfvertygad om att det är stor fara i dröjsmål med den utredning,

som skall medföra tillrättaläggandet af dessa bestämmelser,

borde enligt min mening utskottets motivering haft följande lydelse:

»Då det förslagsanslag, hvarom nu är fråga, redan från början

representerar ett stort belopp och lärer komma att för hvarje år afsevärdt

ökas, därest den med sjukkasselagstiftningen afsedda utvecklingen

af sjukkasseverksamheten kommer till stånd, synes det vara af vikt att

från början tillse, att statsbidrag från detta anslag icke må tillfalla personer,

hvilkas ekonomiska ställning är sådan, att de utan bistånd från

statens sida, böra bära omsorgen om sin försäkring. Med afseende

härå böra vid statsbidragets åtnjutande fästas villkor, som utesluta sådana

försäkringstagare. I saknad af utredning om inkomst- och förmögenhetsförhållandena

hos medlemmarna inom de statsunderstödda

sjukkassorna och utan erfarenhet af den från och med i år gällande

sjukkasselagens verkningar har idskottet emellertid ej ägt möjlighet

att föreslå i detta hänseende tillfredsställande garantier. Utskottet vill

dock såsom sin mening uttala, att det är en särdeles trängande angelägenhet

att en utredning rörande dessa frågor genom Kungl. Maj:ts

försorg verkställes och häraf föranledda förslag för Riksdagen framläggas,

på det en rationell begränsning af det till sjukkassorna utgående

statsbidraget i tid må ernås.»

Det skulle här antecknas, att herr A. Elcman icke deltagit i förestående

ärendes slutbehandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. .Beckmans Boktr., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:6 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten