Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Iiungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående läroverksadjunkten A. Hessléns uppflyttning i högre lönegrad.

1911-04-21 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:46, Utlåtande, i anledning af Iiungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående läroverksadjunkten A. Hessléns uppflyttning i högre lönegrad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till Riksdagens kansli den 21 april 1911 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Iiungl. Maj:ts proposition till Riksdagen

angående läroverksadjunkten A. Hessléns uppflyttning i

högre lönegrad. (2:a Afd.)

Uti en den 10 mars 1911 till Riksdagen aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition, nr 130, har Kungl. Maj:t

under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen att medgifva, att adjunkten

vid högre allmänna läroverket i Uppsala August Hesslén må från

och med 1912 års ingång åtnjuta aflöning i tredje lönegraden.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

i ämnet anfört följande:

»I en af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk med eget underdånigt

utlåtande den 6 december 1910 till Eders Kungl. Maj:t öfverlämnad

ansökning har adjunkten vid högre allmänna läroverket i Uppsala August

Hesslén anhållit, att han måtte förklaras berättigad att från och med år

1910 åtnjuta aflöning i tredje lönegraden.

Af ansökningen bilagda handlingar inhämtas, bland annat, att Hesslén

är född den 20 september 1854; att han aflagt folkskollärarexamen

den 19 december 1892 och—efter förutgången teologisk-filosofisk examen

jämte dimissionsexamen — prästexamen den 24 maj 1893 samt därefter

blifvit till präst ordinerad; att han enligt nådig resolution den 6 oktober 1899

förklarats behörig att, ehuru han i teologisk-filosofisk examen icke undfått

de i § 55 mom. 2 af då gällande läroverksstadga föreskrifna vitsord och

ej genomgått profårskurs, söka och innehafva adjunkts- och kollegabefattningar

vid allmänna läroverk och folkskollärarseminaricr, i hvilka kristen
11

Utäng till Hilcsd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 41 Häft. (Nr 46.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

dom inginge såsom läroämne; att han bland annat omkring 17Y2 år med

full tjänstgöring undervisat vid Fjellstedtska skolan i Uppsala; att han

den 17 januari 1906 erhöll fullmakt att vara adjunkt vid folkskoleseminariet

i Linköping, och att han därstädes tjänstgjort under läsåret 1906—

1907; att han den 31 maj 1907 i nåder utnämnts och förordnats att från

och med den 1 juli 1907 vara adjunkt vid högre allmänna läroverket i

Uppsala, där han sedan dess tjänstgjort; samt att hans lärarverksamhet

städse blifvit af vederbörande synnerligen väl vitsordad.

Till stöd för ansökningen har Hesslén, med åberopande af aflagda

examina och föregående tjänstgöring, anfört följande. På grund af nådiga

resolutionen den 30 april 1875, hvarigenom medgifvits, att de vid Fjellstedtska

skolan anställda lärare finge från och med den 1 september 1875

tills vidare tillgodonjuta sådan åönetursberäkning, som i nådiga kungörelsen

den 29 maj 1874 omförmäldes, under de i nämnda kungörelse stadgade

villkor och med iakttagande af vissa i t resolutionen meddelade föreskrifter,

hade Hesslén ansett sig hafva rättighet till lönetursberäkning

såsom lärare i Fjellstedtska skolan, hvarför han kvarstannat där med full

adjunktstjänstgöring till och med vårterminen 1906. Denna uppfattning

hade delats åt skolans rektor och andra, då man nämligen tagit för alldeles

gifvet, att de af Hesslén aflagda akademiska examina bort anses,

såväl hvad tid och studier för deras afläggande som ock deras bildningsvärde

angmge, vara fullt likställda med en filosofie kandidatexamen. Då

Hesslén såsom seminarieadjunkt år 1906 hos Kungl. Maj:t anhållit att

blifva uppflyttad i högre lönegrad, hade vederbörande domkapitel i sitt

utlåtande däröfver funnit denna anhållan rättvis och billig samt tillstyrkt

den på det lifligaste. Statskontoret hade emellertid afstyrkt ansökningen,

»emedan sökanden ej aflagt filosofie kandidatexamen».

Sedan Hesslén nu i snart 30 år med de bästa vitsord verkat som

lärare i af staten understödda och kontrollerade skolor samt i statens egna

läroanstalter, ansåge han sig böra få påräkna drägligare existensvillkor

än dem, som lägsta lönegraden förlänade.

öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk har i sitt förenämnda utlåtande

anfört följande.

Öfverstyrelsen ville till en början erinra därom, att öfverstyrelsen i

två den 10 januari 1907 afgifna underdåniga utlåtanden öfver adjunkten

J. Ahlgrens och adjunkten A. W. Lindgrens ansökningar om uppflyttning

i högre lönegrad, på anförda grunder, afstyrkt framställningar af ungefär

enahanda art som den förevarande, samt att nämnda ansökningar jämlikt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46. "

nådiga beslut den 15 respektive den 22 mars 1907 icke vunnit nådigt

blfalEmellertid både Riksdagen, under hänvisning jämväl till 1909 års

riksdagsbeslut angående adjunkten J. Ekegrens lönetursrätt, jämlikt dess

skrifvelse den 30 maj. 1910, punkt 14, i anledning af mom Riksdagen

väckta motioner för sin del förklarat Ahlgren berättigad att från och med

1911 års ingång åtnjuta aflöning i fjärde lönegraden.

På grund häraf hade öfverstyrelsen ansett sig höra taga i öfvervägande,

huruvida icke en dylik förmån äfven borde i någon mån bercdäs

Hesslen.

I statsutskottets utlåtande nr 8, punkt 13, vid 1910 års Riksdag

angående Ahlgrens uppflyttning i lönegrad hade framhållits bland annat,

att" A hl o-ren vid afgång från tjänsten endast skulle komma att hafva uppnått

tredje lönegraden, samt att, då hans långvariga — omkring 23-åriga

_ tjänsto-öring såsom extra ordinarie varit synnerligen förtjänstfull, billigheten

fordrade, att han i löneturshänseende finge tillgodoräkna sig åtminstone

någon del af nämnda tjänstgöring. .

Öfverstyrelsen funne samma skäl i det hela sedt kunna anföras i

fråga om Hesslén. Visserligen hade hans tjänstår med full tjänstgöring

före utnämningen till ordinarie lärare uppgått endast till 17 /2, och denna

tjänstgöring hade uteslutande varit förlagd till enskild läroanstalt, men å

andra sidan innehade han genom aflagd teologisk examen samt folkskollärarexamen

en ganska afsevärd kompetens, och i hvarje fall funne öfverstyrelsen

ej med billighet öfverensstämmande, att en. till 56 års ålder

kommen och så pass meriterad lärare uppbure en aflöning, som för närvarande

och intill den 1 januari 1912 belöpte sig till endast 3,000 kronor

årligen. . '' -

öfverstyrelsen funne sig därför böra tillstyrka, att sökanden unge

tillgodoräkna sig någon del af nämnda tjänstgöring före utnämningen till

ordinarie lärare, hvilken del torde kunna beräknas på följande sätt.

Före utgången af år 1904 hade fullt kompetent lärare vid enskildt

läroverk, jämlikt nådiga kungörelsen den 29 maj 1874 angående rättighet

för lärare vid enskilda läroverk till viss lönetursrätt, ägt att från och

med året näst efter det full kompetens vunnits, under vissa villkor räkna

sig till godo tjänstgöringstid vid sådant läroverk för uppflyttning i högre

löneo-rad, dock att nämnda tid icke finge öfverskrida tio år.

°Med ledning af denna bestämmelse ansåge öfverstyrelsen det kunna

ifrågasättas, att° Hesslén måtte för nästa uppflyttning i högre lönegrad

få räkna sm till godo tiden från och med år 1900 till och med utgången

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 46.

af år 1904, då all lönetursrätt af ifrågavarande art genom Riksdagens

beslut upphörde, eller tillsammans 5 år.

För frågans fullständiga utredning hade öfverstyrelsen från samtliga

rektorsämbeten vid rikets allmänna läroverk inhämtat upplysningar, ägnade

att klargöra, huruvida andra lärare vid nämnda läroverk befunne sig i

en belägenhet, som för dem kunde föranleda sådana åtgärder, som öfverstyrelsen

ansåge böra vidtagas för Hesslén.

Af de från rektorsämbetena inkomna handlingarna, som bifogats

utlåtandet, framginge, att — förutom förenämnde Lindgren — ingen

lärare torde hafva att åberopa tillräckliga skäl för vidtagande af dylika

åtgärder, öfverstyrelsen ansåge nämligen, att efter numera tilländalupen

öfvergångstid mellan den gamla och den nya organisationen det i regeln

icke borde ifrågasättas, att någon lärare finge tillgodoräkna sig tjänstgöring

såsom extra ordinarie lärare förrän året näst efter det dispens till

ordinarie tjänst meddelats, samt endast i fråga om tid före utgången af

år 1904, äfvensom att endast tjänstgöring vid läroanstalter med lönetursrätt

därvid i regeln borde komma i betraktande.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde öfverstyrelsen, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för att Hesslén, som,

under förutsättning af bifall till de af öfverstyrelsen föreslagna grunder

för sökandens lönetursberäkning, vid utgången af år 1911 komme att inalles

hafva intjänat mer än 101/2 år, måtte förklaras berättigad att från

och med 1912 års ingång åtnjuta aflöning i tredje lönegraden.

På grund af nådig remiss har statskontoret den 23 januari 1911 i

detta ärende afgifvit underdånigt utlåtande, däruti statskontoret förklarat

sig för sin del icke hafva något att erinra däremot, att framställning

gjordes till Riksdagen i det af läroverksöfverstyrelsen föreslagna hänseende.

• öfverstyrelsen har såsom jämte Hesslén förtjänt att utom författningsyttrande!nS

ordning uppflyttas i högre lönegrad omförmält adjunkten vid Göteborgs

östra realskola A. W. Lindgren, från hvilken ock en underdånig

ansökning i dylikt syfte ingifvits. Det är därför af intresse att erinra,

hurusom vid innevarande års Riksdag motion väckts om rätt för Lindgren

att från och med 1911 års ingång åtnjuta aflöning i femte lönegraden.

I afgifvet utlåtande angående regleringen af utgifterna'' under riksstatens

åttonde hufvudtitel har statsutskottet under punkt 26:o) beträffande nämnda

motion yttrat bland annat:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr d6.

5

»Med hänsyn till hvad i ärendet är upplyst angående Lindgrens

långvariga, väl vitsordade tjänstgöring såsom lärare vid allmänt läroverk,

finner utskottet med billighet öfverensstämmande, att Lindgren berättigas

att i löneturshänseende få tillgodoräkna sig någon del af sin tjänstetid

såsom extra ordinarie lärare; och torde skäliga anspråk i sådant hänseende

blifva tillgodosedda, därest den del af denna tid, som infaller efter

det Lindgren förklarats behörig att utan hinder däraf att han ej fullgjort

stadgade kompetensvillkor söka och erhålla kollegabefattningar vid lägre

allmänna läroverk, eller tiden från och med höstterminen 1895, varder

honom tillgodoräknad.»

Med iakttagande häraf skulle Lindgren enligt utskottets beräkning

vid 1911 års början haft att tillgodoräkna sig 1572 tjänstår, hvilket skulle

berättiga honom till uppflyttning i fjärde lönegraden. Den nya löneturen

borde dock enligt utskottets mening ej räknas från och med år 1911,

utan från och med år 1912. Utskottet hemställde alltså, att Riksdagen

måtte för sin del förklara Lindgren berättigad att från och med 1912

års ingång åtnjuta aflöning i fjärde lönegraden.

Denna hemställan har bifallits af Riksdagens båda kamrar.

Den rätt till lönetur för tjänstgöring såsom extra ordinarie lärare vid

allmänt eller enskildt läroverk, hvilken bestod före den nya läroverksorganisationens

trädande i kraft, med ingången af år 1905, men då upphörde,

var af Riksdagen fastställd och af Riksdagen knuten vid fullgörande

af vissa prestanda i afseende bland annat å aflagda examina och

genomgåendet af profår. Från dessa af Riksdagen uppställda förutsättningar

för berörda extra lönetursrätt har Kungl. Maj:t ansett sig ej äga att

utan Riksdagens medgifvande dispensera. Vid Kungl. Maj:ts behandling

af ärenden rörande ifrågavarande lönetursrätt torde äfven hafva medverkat

denna rätts egenskap att innebära ett undantag från den allmänna regeln

att lönetur endast räknas för tjänstgöring i ordinarie tjänst.

Det har nu inom Riksdagen gjorts gällande att det vore med billighet

öfverensstämmande, att vederbörande finge räkna sig i löneturshänseende

tillgodo den tid, som infallit efter det han förklarats behörig att, ehuru

stadgade kompetensvillkor ej uppfyllts, söka och erhålla lärarbefattningar

vid allmänna läroverk.

Med skäl bör denna grundsats, under öfvergångsperioden mellan den

gamla och den nya ordningen, kunna uppställas såsom allmängiltig, och

man bör därför, då nu fråga är om adjunkten Hessléns lönetursrätt, tillse

i hvad mån den kan komma honom tillgodo.

Hesslén blef af Kungl. Maj:t under år 1899 förklarad kompetent till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

Utskottets

yttrande.

adjunkts- och kollegabefattningar vid allmänna läroverk och folkskollärarseminarier.

Han tjänstgjorde under den följande tiden — till och med vårterminen

1906 — såsom lärare vid Fjellstedtska skolan i Uppsala. Denna

läroanstalt åtnjöt under nämnda tid till utgången af år 1904, då den extra

lönetursrätten upphörde, förmånen att dess lärare fingo vid öfvergång till

allmänt läroverk räkna sig till godo viss tids tjänstgöring vid skolan i

enlighet med den af öfverstyrelsen åberopade kungörelsen af den 29 maj

1874. De år, som sålunda, enligt hvad nu anförts, kunna komma i fråga

att tillgodoföras Hesslén för uppflyttning i högre lönegrad, äro åren

1900—1904. Ett villkor härför var likväl enligt nämnda kungörelse att

vederbörande haft en tjänstgöring, väsentligen lika med adjunkts, kollegas

eller lektors tjänstgöring vid allmänt läroverk. Enligt hvad jag af årsredogörelserna

från denna skola, hvilken inrättats såsom ett å latinlinjen

fullständigt läroverk, inhämtat har Hesslén under hvartdera af omförmälda

fem år meddelat undervisning 25 timmar i veckan och får därmed anses hafva

fullgjort nämnda villkor. De fem åren böra således tillgodoföras Hesslén.

Förutom sagda år har Hesslén att räkna tiden för sin ordinarie anställning

dels vid folkskoleseminarium och dels vid allmänt läroverk, och

jag finner därför, lika med öfverstyrelsen, att han bör få åtnjuta aflöning

i tredje lönegraden från och med år 1912.

Vid hvad jag nu beträffande Hesslén anfört kunde visserligen den

erinran göras, att Hessléns extra tjänstgöring ej i likhet med Ahlgrens

och Lindgrens fullgjorts vid staten tillhörig undervisningsanstalt. Det

synes mig dock uppenbart, att detta förhållande i nu förevarande hänseende

saknar betydelse.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet till stöd för framställningen

anföres anser sig utskottet böra tillstyrka, att den föreslagna lönetursrätten

varder Hesslén beviljad, därvid utskottet emellertid vill uttala sin fulla

anslutning till hvad öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk anfört

därom, att efter numera tilländalupen öfvergångstid mellan den gamla och

den nya organisationen det i regeln icke borde ifrågasättas, att någon

lärare finge tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom extra ordinarie lärare

förrän året näst efter det dispens till ordinarie tjänst meddelats samt

endast i fråga om tid före utgången af år 1904 äfvensom att endast tjänstgöring

vid läroanstalter med lönetursrätt därvid i regeln borde komma i

betraktande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

7

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att adjunkten vid högre

allmänna läroverket i Uppsala August Hesslén må från

och med 1912 års ingång åtnjuta aflöning i tredje lönegraden.

Stockholm den 21 april 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. a1 i texten