Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfri införsel utaf visst slag af järnplåtar.

1912-02-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1912:2, Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfri införsel utaf visst slag af järnplåtar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till Riksdagens kansli den 8 februari 1912 kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfri införsel utaf

visst slag af järnplåtar.

I en inom Andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 43, af herr Litliander, har föreslagits, »att Riksdagen måtte

besluta, att med rent eller tennhaltigt bly öfverdragna plåtar af järn af

mindre tjocklek än 0,25 millimeter skola åtnjuta tullfrihet samt att i följd

häraf rubriken nr 742 i gällande tulltaxa skall erhålla följande förändrade

lydelse:

Plåtar, klippta eller oklippta:

med oädla metaller, andra än i nr 738—741 nämnda, eller deras legeringar

öfverdragna, äfven om de äro korrugerade:

a, med rent eller tennhaltigt bly öfverdragna af mindre tjocklek än

0,25 millimeter............................................. fria

b. andra ...................................................... 100 kg. 7 kr.»

Till stöd härför har motionären anfört:

»Enligt 1906 års tulltaxa ägde tullfrihet rum för plåtar af järn, öfverdragna

med rent eller tennhaltigt bly, så framt plåtarna voro af mindre

tjocklek än 1ji millimeter.

I det af tulltaxekommittén framlagda förslaget till ny tulltaxa hade

ej blott bibehållits denna tullfrihet, utan densamma hade utsträckts att

gälla alla på nämnda sätt öfverdragna järnplåtar, oafsedt tjockleken. Sitt

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 sand. 2 käft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.

förslag i denna sak grundade tulltaxekommittén delvis på eu omständighet

af tullteknisk art, men framför allt på de skälen, att inhemsk tillverkning

af ifrågavarande plåtar icke förekomme samt att tullfriheten, hvad förblyade

plåtar beträffade, skulle medföra afsevärd fördel för, bland andra,

tändsticks-, klorat- och karbidindustrierna, som i stor myckenhet använde

dylika plåtar för emballageändamål.

Hvad tulltaxekommittén sålunda föreslagit, upptog Kungl. Maj:t i sin

tulltaxeproposition till 1910 års Riksdag.

Yid ttdltaxeförslagets behandling inom bevillningsutskottet gjordes emellertid

invändning emot förslaget om tullfrihet för järnplåtar, öfverdragna

med rent eller tennhaltigt bly. Härvid framhölls, enligt utskottets betänkande

nr 23 punkt 54, att berörda tullfrihet lätt kunde leda därhän,

att det skydd, man afsett att bereda tunnplåtstillverkningen, i afsevärd

grad eluderades, enär det med hänsyn till den förblyade plåtens mera

rostskyddande egenskap skulle ställa sig ekonomiskt fördelaktigare att i

fråga om plåtslagararbeten till husbyggnader använda förblyad plåt i stället

för annan järnplåt. "Vanlig järnplåt kunde nämligen i utlandet förses

med blyöfverdrag för eu kostnad af omkring 4 å 5 kronor per 100 kilogram

eller ungefärligen samma belopp, hvartill tullen å tunnare svartplåt

vore föreslagen. 1 anslutning till denna uppfattning, framställde utskottet

ett förslag, som gick ut därpå, att tullfrihet icke skulle medgifvas för

ifrågavarande plåtar, utan att de skulle upptagas med samma tull —

7 kronor per 100 kilogram — som föreslagits för järnplåtar, öfverdragna

med andra oädla metaller än nickel eller tenn.

Riksdagens beslut utföll i enlighet med utskottets hemställan; och då

icke någon förändring i nu förevarande hänseende gjordes vid antagandet

under nästlidna riksdag af nu gällande tulltaxa, skola alltså, sedan den

1 december 1911, då sistnämnda taxa trädde i kraft, järnplåtar, öfverdragna

med rent eller tennhaltigt bly, draga en tull af 7 kronor per 100

kilogram.

Denna tullsats är gifvetvis hinderlig för de industrier, som äro i

behof af förblyade plåtar för förpackningsändamål. Olägenheten blir så

mycket kännbarare, som det särskildt är vid emballering för export, som

den förblyade plåten kommer till användning. Yid längre transporter

måste tändsticks-, karbid- och kloratindustriernas alster förses med skyddande

omhölje af dylik plåt; och för möjligheten af att på världsmarknaden

vinna afsättning för ifrågavarande, för vårt land viktiga exportartiklar

är det af största betydelse, att icke villkoren för exporten för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.

svåras. Å andra sidan lärer dock hänsynen till den svenska plåttillverkningen

kräfva, att tullskyddet för den förblyade plåten i allmänhet upprätthålles.

Emellertid vill det synas, som om man skulle kunna tillmötesgå

exportindustriernas kraf, utan att det inhemska tillverkningsintresset äfventyras.

Man torde nämligen kunna med fog ifrågasätta, om icke Riksdagen

gick väl långt, då den åsatte tull äfven å den enligt 1906 års taxa tullfria

tunnare förblyade plåten. Denna åtgärd kan svårligen stödja sig på

* det af bevillningsutskottet åberopade skälet om fara för kringgåendet af

skyddet för svartplåtstillverkningen, alldenstund utskottet själft förordade

och jämväl fick genomförd tullfrihet å svartplåt af mindre tjocklek än 0.3

millimeter, under framhållande af att dylik tunnplåt ej vore föremål för

tillverkning inom landet. Då, enligt hvad från sakkunnigt håll nu inhämtats,

det också icke lärer vara af något intresse för den inhemska

tillverkningen af järnplåt, att tull blifvit åsatt förblyad tunnplåt, torde

sålunda hinder ur skyddssynpunkt icke möta att borttaga ifrågavarande

tull; och då härtill kommer, att det, enligt uppgift från målsmän för de

här berörda exportindustrierna, just är förblyad järnplåt af mindre tjocklek

än 0,25 millimeter, som brukas för förpackningsändamål, synas afgörande

skäl tala för att nyssnämnda slag af järnplåt åter göres tullfri.

Af tulltekniska skäl lärer med förblyad järnplåt böra likställas den

med tennhaltigt bly öfver dr agna. »

Ivungl. Maj:ts till 1910 års Riksdag aflåtna proposition (nr 224) med Utskottet.

förslag till förordning om tulltaxa för inkommande varor innehöll, i öfverensstämmelse

med hvad tulltaxekommittén föreslagit, bestämmelse om tullfrihet

för plåtar af järn, öfverdragna med rent eller tennhaltigt bly, oafsedt

plåtarnas tjocklek. Den af Riksdagen antagna tulltaxan föreskrifver

emellertid, i enlighet med bevillningsutskottets hemställan, tull för plåtar

af ifrågavarande slag efter 7 kronor för 100 kilogram.

Med erinran härom har i förevarande motion framhållits, hurusom

sistberörda tullsats, i hvad den gäller plåtar af mindre tjocklek än 0,25 mm.,

verkar hinderlig för tändsticks-, karbid- och kloratindustrierna, hvilka för

emballering af särskild! de för export afsedda varor äro i behof af förblyade

plåtar af angifna tjocklek.

Den af Riksdagen beslutade tullen å med rent eller tennhaltigt bly

öfverdragna plåtar afsåg, enligt hvad bevillningsutskottets i anledning af

Ivungl. Maj:ts förberörda proposition afgifna betänkande (nr 23 punkt 54)

utvisar, att förebygga, att det tullskydd, man genom den föreslagna —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.

och sedermera af Riksdagen bestämda — tullen å svartplåt af viss tjocklek

velat bereda den inhemska tunnplåtstillverkningen, blefve i afsevärd

grad eluderadt.

Då, enligt hvad utskottet inhämtat och såsom i motionen göres gällande,

plåtar af mindre tjocklek än 0,25 mm. icke i nämnvärd grad äro föremål

för tillverkning inom landet och då vidare, just på grund häraf, enligt

gällande tulltaxa svartplåt af sådan tjocklek är tullfri, synes det skäl, som

föranledt att med bly eller tennhaltigt bly öfverdragna plåtar åsatts ifråga- - varande tullsats, nämligen behofvet af skydd för den inhemska tunnplåtstillverkningen,

icke innebära tillräcklig anledning att bibehålla tullen för

plåtar af ifrågavarande slag, som hafva mindre tjocklek än 0,25 mm. Med

hänsyn härtill anser utskottet, att hvad i motionen anförts i fråga om

tullens menliga påföljder för ofvannämnda industrier bör tillerkännas afgörande

betydelse, och utskottet tvekar sålunda icke att föreslå tullens

upphäfvande beträffande nämnda slag af plåtar af mindre tjocklek än

0,25 mm.

Hvad utskottet sålunda, under åberopande af den i motionen förebragta

utredningen, anfört, torde äfven innefatta skäl för att den af utskottet

föreslagna tullfriheten snarast möjligt träder i kraft.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen, i anledning af motionen II: 43 af

herr Lithander, ville besluta,

1) att med rent eller tennhaltigt bly öfverdragna

plåtar af järn af mindre tjocklek än 0,25 millimeter skola

åtnjuta tullfrihet samt att i följd häraf rubriken nr

742 i gällande tulltaxa skall erhålla följande förändrade

lydelse:

Plåtar, klippta eller oklippta:

med oädla metaller, andra än i nr 738—741 nämnda,

eller deras legeringar öfverdragna, äfven om de äro

korrugerade:

a. med rent eller tennhaltigt bly öfverdragna af

mindre tjocklek än 0.25 millimeter fria

b. andra................................. 100 kg. 7 kr.

och, för den händelse utskottets under punkt 1)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.

här ofvan gjorda hemställan varder af Riksdagen bifallen,

2) att i skrifvelse till Ivungl. Maj:t anhålla, att

tullen å med rent eller tennhaltigt bly öfverdragna

plåtar af järn af mindre tjocklek än 0,25 millimeter

må äfven för tiden till innevarande års slut upphäfvas.

Stockholm den 8 februari 1912.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 2 käft. (Nr 2.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:20 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om tullfri införsel utaf visst slag af järnplåtar. s. 3 i texten