Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfri införsel utaf visst slag af järnplåtar.
1912-02-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1912:2, Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfri införsel utaf visst slag af järnplåtar.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till Riksdagens kansli den 8 februari 1912 kl. 1 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfri införsel utaf
visst slag af järnplåtar.
I en inom Andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 43, af herr Litliander, har föreslagits, »att Riksdagen måtte
besluta, att med rent eller tennhaltigt bly öfverdragna plåtar af järn af
mindre tjocklek än 0,25 millimeter skola åtnjuta tullfrihet samt att i följd
häraf rubriken nr 742 i gällande tulltaxa skall erhålla följande förändrade
lydelse:
Plåtar, klippta eller oklippta:
med oädla metaller, andra än i nr 738—741 nämnda, eller deras legeringar
öfverdragna, äfven om de äro korrugerade:
a, med rent eller tennhaltigt bly öfverdragna af mindre tjocklek än
0,25 millimeter............................................. fria
b. andra ...................................................... 100 kg. 7 kr.»
Till stöd härför har motionären anfört:
»Enligt 1906 års tulltaxa ägde tullfrihet rum för plåtar af järn, öfverdragna
med rent eller tennhaltigt bly, så framt plåtarna voro af mindre
tjocklek än 1ji millimeter.
I det af tulltaxekommittén framlagda förslaget till ny tulltaxa hade
ej blott bibehållits denna tullfrihet, utan densamma hade utsträckts att
gälla alla på nämnda sätt öfverdragna järnplåtar, oafsedt tjockleken. Sitt
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 sand. 2 käft. (Nr 2.) 1
2 Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.
förslag i denna sak grundade tulltaxekommittén delvis på eu omständighet
af tullteknisk art, men framför allt på de skälen, att inhemsk tillverkning
af ifrågavarande plåtar icke förekomme samt att tullfriheten, hvad förblyade
plåtar beträffade, skulle medföra afsevärd fördel för, bland andra,
tändsticks-, klorat- och karbidindustrierna, som i stor myckenhet använde
dylika plåtar för emballageändamål.
Hvad tulltaxekommittén sålunda föreslagit, upptog Kungl. Maj:t i sin
tulltaxeproposition till 1910 års Riksdag.
Yid ttdltaxeförslagets behandling inom bevillningsutskottet gjordes emellertid
invändning emot förslaget om tullfrihet för järnplåtar, öfverdragna
med rent eller tennhaltigt bly. Härvid framhölls, enligt utskottets betänkande
nr 23 punkt 54, att berörda tullfrihet lätt kunde leda därhän,
att det skydd, man afsett att bereda tunnplåtstillverkningen, i afsevärd
grad eluderades, enär det med hänsyn till den förblyade plåtens mera
rostskyddande egenskap skulle ställa sig ekonomiskt fördelaktigare att i
fråga om plåtslagararbeten till husbyggnader använda förblyad plåt i stället
för annan järnplåt. "Vanlig järnplåt kunde nämligen i utlandet förses
med blyöfverdrag för eu kostnad af omkring 4 å 5 kronor per 100 kilogram
eller ungefärligen samma belopp, hvartill tullen å tunnare svartplåt
vore föreslagen. 1 anslutning till denna uppfattning, framställde utskottet
ett förslag, som gick ut därpå, att tullfrihet icke skulle medgifvas för
ifrågavarande plåtar, utan att de skulle upptagas med samma tull —
7 kronor per 100 kilogram — som föreslagits för järnplåtar, öfverdragna
med andra oädla metaller än nickel eller tenn.
Riksdagens beslut utföll i enlighet med utskottets hemställan; och då
icke någon förändring i nu förevarande hänseende gjordes vid antagandet
under nästlidna riksdag af nu gällande tulltaxa, skola alltså, sedan den
1 december 1911, då sistnämnda taxa trädde i kraft, järnplåtar, öfverdragna
med rent eller tennhaltigt bly, draga en tull af 7 kronor per 100
kilogram.
Denna tullsats är gifvetvis hinderlig för de industrier, som äro i
behof af förblyade plåtar för förpackningsändamål. Olägenheten blir så
mycket kännbarare, som det särskildt är vid emballering för export, som
den förblyade plåten kommer till användning. Yid längre transporter
måste tändsticks-, karbid- och kloratindustriernas alster förses med skyddande
omhölje af dylik plåt; och för möjligheten af att på världsmarknaden
vinna afsättning för ifrågavarande, för vårt land viktiga exportartiklar
är det af största betydelse, att icke villkoren för exporten för
-
3
Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.
svåras. Å andra sidan lärer dock hänsynen till den svenska plåttillverkningen
kräfva, att tullskyddet för den förblyade plåten i allmänhet upprätthålles.
Emellertid vill det synas, som om man skulle kunna tillmötesgå
exportindustriernas kraf, utan att det inhemska tillverkningsintresset äfventyras.
Man torde nämligen kunna med fog ifrågasätta, om icke Riksdagen
gick väl långt, då den åsatte tull äfven å den enligt 1906 års taxa tullfria
tunnare förblyade plåten. Denna åtgärd kan svårligen stödja sig på
* det af bevillningsutskottet åberopade skälet om fara för kringgåendet af
skyddet för svartplåtstillverkningen, alldenstund utskottet själft förordade
och jämväl fick genomförd tullfrihet å svartplåt af mindre tjocklek än 0.3
millimeter, under framhållande af att dylik tunnplåt ej vore föremål för
tillverkning inom landet. Då, enligt hvad från sakkunnigt håll nu inhämtats,
det också icke lärer vara af något intresse för den inhemska
tillverkningen af järnplåt, att tull blifvit åsatt förblyad tunnplåt, torde
sålunda hinder ur skyddssynpunkt icke möta att borttaga ifrågavarande
tull; och då härtill kommer, att det, enligt uppgift från målsmän för de
här berörda exportindustrierna, just är förblyad järnplåt af mindre tjocklek
än 0,25 millimeter, som brukas för förpackningsändamål, synas afgörande
skäl tala för att nyssnämnda slag af järnplåt åter göres tullfri.
Af tulltekniska skäl lärer med förblyad järnplåt böra likställas den
med tennhaltigt bly öfver dr agna. »
Ivungl. Maj:ts till 1910 års Riksdag aflåtna proposition (nr 224) med Utskottet.
förslag till förordning om tulltaxa för inkommande varor innehöll, i öfverensstämmelse
med hvad tulltaxekommittén föreslagit, bestämmelse om tullfrihet
för plåtar af järn, öfverdragna med rent eller tennhaltigt bly, oafsedt
plåtarnas tjocklek. Den af Riksdagen antagna tulltaxan föreskrifver
emellertid, i enlighet med bevillningsutskottets hemställan, tull för plåtar
af ifrågavarande slag efter 7 kronor för 100 kilogram.
Med erinran härom har i förevarande motion framhållits, hurusom
sistberörda tullsats, i hvad den gäller plåtar af mindre tjocklek än 0,25 mm.,
verkar hinderlig för tändsticks-, karbid- och kloratindustrierna, hvilka för
emballering af särskild! de för export afsedda varor äro i behof af förblyade
plåtar af angifna tjocklek.
Den af Riksdagen beslutade tullen å med rent eller tennhaltigt bly
öfverdragna plåtar afsåg, enligt hvad bevillningsutskottets i anledning af
Ivungl. Maj:ts förberörda proposition afgifna betänkande (nr 23 punkt 54)
utvisar, att förebygga, att det tullskydd, man genom den föreslagna —
4
Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.
och sedermera af Riksdagen bestämda — tullen å svartplåt af viss tjocklek
velat bereda den inhemska tunnplåtstillverkningen, blefve i afsevärd
grad eluderadt.
Då, enligt hvad utskottet inhämtat och såsom i motionen göres gällande,
plåtar af mindre tjocklek än 0,25 mm. icke i nämnvärd grad äro föremål
för tillverkning inom landet och då vidare, just på grund häraf, enligt
gällande tulltaxa svartplåt af sådan tjocklek är tullfri, synes det skäl, som
föranledt att med bly eller tennhaltigt bly öfverdragna plåtar åsatts ifråga- - varande tullsats, nämligen behofvet af skydd för den inhemska tunnplåtstillverkningen,
icke innebära tillräcklig anledning att bibehålla tullen för
plåtar af ifrågavarande slag, som hafva mindre tjocklek än 0,25 mm. Med
hänsyn härtill anser utskottet, att hvad i motionen anförts i fråga om
tullens menliga påföljder för ofvannämnda industrier bör tillerkännas afgörande
betydelse, och utskottet tvekar sålunda icke att föreslå tullens
upphäfvande beträffande nämnda slag af plåtar af mindre tjocklek än
0,25 mm.
Hvad utskottet sålunda, under åberopande af den i motionen förebragta
utredningen, anfört, torde äfven innefatta skäl för att den af utskottet
föreslagna tullfriheten snarast möjligt träder i kraft.
Utskottet hemställer sålunda,
att Riksdagen, i anledning af motionen II: 43 af
herr Lithander, ville besluta,
1) att med rent eller tennhaltigt bly öfverdragna
plåtar af järn af mindre tjocklek än 0,25 millimeter skola
åtnjuta tullfrihet samt att i följd häraf rubriken nr
742 i gällande tulltaxa skall erhålla följande förändrade
lydelse:
Plåtar, klippta eller oklippta:
med oädla metaller, andra än i nr 738—741 nämnda,
eller deras legeringar öfverdragna, äfven om de äro
korrugerade:
a. med rent eller tennhaltigt bly öfverdragna af
mindre tjocklek än 0.25 millimeter fria
b. andra................................. 100 kg. 7 kr.
och, för den händelse utskottets under punkt 1)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.
här ofvan gjorda hemställan varder af Riksdagen bifallen,
2) att i skrifvelse till Ivungl. Maj:t anhålla, att
tullen å med rent eller tennhaltigt bly öfverdragna
plåtar af järn af mindre tjocklek än 0,25 millimeter
må äfven för tiden till innevarande års slut upphäfvas.
Stockholm den 8 februari 1912.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 2 käft. (Nr 2.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1912:20 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om tullfri införsel utaf visst slag af järnplåtar. s. 3 i texten