Memorial, angående ändringar i tullbehandlingen af vissa varor.
1912-05-14 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1912:45, Memorial, angående ändringar i tullbehandlingen af vissa varor.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
1.
Nr 45.
Ankom till Riksdagens kansli den 14 maj 1912 kl. 3 e. m.
Memorial, angående ändringar i tullbehandlingen af vissa varor.
Utskottet har funnit anledning att, med begagnande af den utskottet
enligt 40 § riksdagsordningen tillerkända befogenhet, hos Riksdagen
göra framställning rörande vissa förändringar i gällande tulltaxa
och tulltaxeförordning.
Utskottet har sålunda funnit ändringar behöfliga i följande afseenden,
nämligen
att gåslefver »en croute», äfven inkommande i hermetiskt slutna kärl,
måtte i tullafseende likställas med gåslefverpastej, ej hänförlig till konserver
(rubrik 144);
att skyltfigurer eller skyltdockor (s. k. mannekänger) måtte åsättas
tull med 15 procent af värdet;
att å tygklädda pappskifvor, afsedda till stommar i kravatter o. d.,
måtte läggas samma tull som å det använda tyget;
att tullen å visst maltextrakt, s. k. diastafor, som införes uteslutande
för industriens behof, måtte nedsättas under den för maltextrakt i
allmänhet bestämda; samt
att tullfrihet under viss kortare tid måtte medgifvas för gjutgodsmodeller,
som äro afsedda att återutföras tillsammans med den färdiga varan.
Öfver hvad sålunda ifrågasatts har generaltullstyrelsens yttrande i
vederbörlig ordning begärts, och har styrelsen till utskottet inkommit
med sådant yttrande, jämväl innefattande förslag till de författningsändringar,
som vore erforderliga.
Styrelsens yttrande är såsom bilaga vidfäst detta memorial, och får
utskottet, som funnit styrelsens förslag till ändringar i gällande tulltaxa
och tulltaxeförordning innebära en tillfredsställande lösning, till stöd för
desamma allenast hänvisa till den af styrelsen lämnade utredningen.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 saml. 38 käft. (Nr 45).
1
2
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
Härutöfver har utskottet ansett sig böra fästa Riksdagens uppmärksamhet
på följande missförhållande.
Enligt gällande tulltaxa (rubrik 381) skall garn af ull, med eller
utan inblandning af annat spånadsämne med undantag af silke, enkelt,
oblekt och ofärgadt, åsättas tull af 20 öre för kilogram, om 1 kilogram
iilnehåller högst 40,000 meter (t. o. in. nr 40 metriskt). Innehåller samma
garn mera än 40,000 meter per kilogram, är det att hänföra till rubrik
382 och drager en tull af 30 öre för kilogram. Efter hvad utskottet inhämtat,
inträffar emellertid ofta, att ullgarn, som, då det afsändts från
det utländska spinneriet, hållit 40,000 meter per kilogram, under transporten
förlorat så mycket af sin fuktighet, att det efter undersökning vid framkomsten
befunnits mäta omkring 40,500 meter per kilogram och därför
måst förtullas efter rubrik 382. Hvad nu är sagdt om oblekt och ofärgadt
garn (rubrikerna 381 och 382) gäller gifvetvis också »blekt, färgadt
eller tryckt» enkelt garn (rubrikerna 383 och 384 med tull af 35 och 45
öre) äfvensom två- eller flertrådigt garn, »oblekt och ofärgadt» (rubrikerna
385 och 386 med tull af 25 och 35 öre) och »blekt, färgadt eller tryckt»
(rubrikerna 387 och 388 med tull af 40 och 50 öre). I samtliga fallen är
gränsen satt vid 40,000 meter per kilogram.
Förevarande oegentlighet har utskottet funnit böra undanröjas därigenom,
att nummergränsen förändras till 41,000 meter per kilogram och
sålunda sättes midt emellan de vanligen förekommande nr 40 och 42.
Då nr 41 icke lär förekomma, komma gränsfall att härigenom i möjligaste
mån undvikas och tullbehandlingen att samtidigt underlättas. Motsvarande
förfaringssätt har också användts i fråga om bomullsgarn, i det
nummergränsen satts vid nr 23, ett vanligen ej förekommande nummer
(rubrik 480 m. fl.). Någon olägenhet af att gränsen sättes vid 41,000
meter, lär icke kunna uppkomma.
Under åberopande af hvad ofvan anförts får utskottet alltså hemställa,
A) att Riksdagen måtte besluta:
1) att rubriken 144 i gällande tulltaxa med därtill
hörande anmärkning skall erhålla följande ändrade
lydelse:
144. Kaviar och saltad fiskrom, ej
särskildt nämnd, samt gåslefverpastej
i bakverk eller i
Bevillningsutskottets memorial Nr 45. 3
s. k. terriner, äfven inkommande
i hermetiskt tillslutna
kärl..........1 kg. 2,50.
Anm. Därest de i rubriken upptagna
varor inkomma i hermetiskt
tillslutna kärl, inräknas
dessa i varans vikt.
2) att under afdelning XVI i tulltaxan mellan
rubrikerna 1317 och 1318 skall införas en ny rubrik
%i
så lydande:
1317V2. Skyltfigurer eller skyltdockor
(s. k. mannekänger):
öfverklädda
med spånadsvara,
skinn eller
dylikt......100 kr. 15 kr.
andra slag: tullbeliandlas
såsom arbeten
af det ämne,
hvaraf de hufvudsakligen
bestå.
3) att anmärkningen 4 till rubrikerna 552—604
i tulltaxan skall erhålla följande ändrade lydelse:
4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg eller
persedlar, ej särskildt nämnda, vid hvilkas framställande i stället för
sömnad användts klister, lim, kautschuk eller liknande ämne, dock
att tygklädda pappskifvor, afsedda till stommar i kravatter och
dylikt, skola tullbehandlas efter den högst tullbeskattade väfnad,
hvaraf de bestå, ritan förhöjning.
4) att under rubriken 150 i tulltaxan skall införas
följande med 1 betecknade anmärkning:
Anm. 1. För väfnadsindustrien afsedt maltextrakt (tjockflytande)
må utlämnas mot en tull af 15 procent af värdet, därest
fabriksidkaren vid tullbehandlingen aflämnar skriftligt intyg
på tro och heder därom, att varan är uteslutande af sedd för
textilindustrien.
samt, under förutsättning att berörda anm. 1 införes,
att den nu under rubriken befintliga anmärkningen
skall betecknas med 2 sålunda:
Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper, hnrkar,
flaskor och dylikt emballage.
4
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
5) att första momentet af § 8 i förordningen med
tulltaxa för inkommande varor den 9 juni 1911 skall
erhålla följande ändrade affattning:
§ 8.
1. Tullfrihet under viss kortare tid må medgifvas
för:
a) tullpliktiga varor — — — — — — — —
återutföras;
b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:
för att förevisas — — — — — — — — —
införda;
för att användas såsom modeller vid tillverkning
af gjutgods för export samt återutföras tillsammans med
detta gods;
för att användas vid — — —------
cirkusföreställningar; eller
för att afprofvas — — — —------
försäljningsändamål; samt
c) inkommande — ■— — — — —--landet.
Tullfrihet — — — —------styrkt.
6) att tulltaxans rubriker 381—388 skola erhålla
följande ändrade lydelse:
381.
Garn:
af ull, med eller utan inblandning
af annat spånadsäinne med undan- tag af silke:
enkelt:
oblekt och ofärgadt:
hvaraf 1 kg. innehåller högst
41,000 meter (t. o. m. n:r 41
metriskt).........
1 kg.
20
*382.
hvaraf 1 kg. innehåller mer än
41,000 meter (öfver n:r 41
metriskt).........
1 kg.
30
383.
blekt, färgadt eller tryckt:
hvaraf 1 kg. innehåller högst
41,000 meter.......
1 kg.
35
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
0
*384.
hvaraf 1 kg. innehåller mer än
41,000 meter.......
1 kg.
_
45
385.
två- eller fyrtrådig!, ej särskildt
nämn dt:
oblekt och ofärgadt:
hvaraf 1 kg. innehåller högst
41,000 meter, efter det enkla
garnet räknadt......
1 kg.
25
GO
CO
hvaraf 1 kg. innehåller mer än
41,000 meter, efter det enkla
garnet räknadt ......
1 kg.
35
387.
blekt, färgad!, eller tryckt:
hvaraf 1 kg. innehåller högst
41,000 meter, efter det enkla
garnet räknadt......
1 kg.
O
_^
*388.
hvaraf 1 kg. innehåller mer än
41,000 meter, efter det enkla
garnet räknadt ......
1 kg.
50
B) samt att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kung!.
Maj:t, med öfverlämnande af sina sålunda fattade beslut,
anhålla, att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt förordna
om beslutens trädande i kraft.
Stockholm den 14 maj 1912.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Friherre Beck-Friis har anhållit få antecknadt, att han icke deltagit
i behandlingen af detta ärende inom utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
fi
Bilaga I.
Till KONUNGEN.
Sedan Eders Kung], Maj:t genom nådig remiss anbefallt generaltullstyrelsen
att afgifva och till Eders Kungl. Maj:t inkomma med yttrande och förslag
i anledning af inom Riksdagens bevillningsutskott uttalade önskemål om ändrade
bestämmelser i afseende på tullbehandlingen af vissa varor, får styrelsen till fullgörande
af denna nådiga befallning i underdånighet anföra följande.
På grund af uppställningen af rubrik 144 i nu gällande tulltaxa: »Kaviar
och saltad fiskrom, ej särskilda nämnd, äfven förvarade i hermetiskt tillslutna
kärl; äfvensom gåslefverpastej, ej hänförlig till konserver» kan gåslefverpastej i
bakverk (eu croute) genom tillfällig förpackning i hermetiskt tillslutna bleckkärl
införas såsom konserver för femtedelen af den tull, som eljest är stadgad för gåslefverpastej.
För afhjälpande af denna oegentlighet torde rubriken i fråga jämte
till densamma hörande anmärkning böra erhålla följande förändrade lydelse:
Kaviar och saltad fiskrom, ej särskildt nämnd samt gåslefverpastej
i bakverk eller i s. k. terriner, äfven inkommande i hermetiskt
tillslutna kärl.
Anm. Därest de i rubriken upptagna varor inkomma i hermetiskt
tillslutna kärl, inräknas dessa i varans vikt.
Beträffande s. k. skyltdockor, torde det tillåtas styrelsen hänvisa till bilagda
transumt af det underdåniga yttrande och förslag, styrelsen afgaf den 12
sistlidne mars, i hvad detsamma afsåg ändrade bestämmelser vid tullbehandling
af dessa varor (bil. I A).
Enligt bestämmelserna i anm. 4 under afdelning VIII G sömnads- och andra
arbeten —: —: skola till denna grupp hänföras plagg eller persedlar, ej särskildt
nämnda, vid hvilkas framställande i stället för sömnad användts klister, lim,
kautschuk eller liknande ämne. De jämförelsevis höga tullsatser, med hvilka
sömnadsarbeten äro belagda, komma härigenom att drabba en del artiklar, för
hvilka _ dessa tullsatser synas vara alltför höga. Så är t. ex. förhållandet med
åtskilliga tygklädda pappskifvor, afsedda till stommar i krävatter. Det lägsta
tullbeloppet för dylika kravattstommar utgör, därest den ingående väfnaden består
af bomull, 3 kronor 50 öre för kilogram, men uppgår till 5 kronor 50 öre,
därest, såsom ej sällan är fallet, väfnaden utgöras af halfsiden. För afhjälpande
af detta missförhållande, torde nämnda anm. 4 böra erhålla följande förändrade
lydelse:
4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg eller persedlar,
ej särskildt nämnda, vid hvilkas framställande i stället för söm
-
7
Bevillningsutskottes memorial Nr 45.
nåd användts klister, lim, kautschuk eller liknande ämne, dock att tygklädda
pappskifvor, afsedda till stommar i kravatter och dylikt skola
tullbehandla efter den högst tullbeskattade väfnad, hvaraf de bestå,
utan förhöjning.
»Diastafor» — ett inom väfnadsindustrien användt appreturmedel, hufvudsakligen
bestående af tjockflytande maltextrakt, tullbehandlades enligt 1906 års tulltaxa,
i hvilken maltextrakt ej fanns särskildt specificeradt, såsom kemiskt-tekniska
preparater, ej specificerade, andra slag med en tull af 15 procent af värdet. I nu
gällande tulltaxa är maltextrakt upptaget i rubriken 150 och belagdt med en tull
af 40 öre för kilogram. Enligt från en af de importerande fabrikerna — Bydboholms
Fabrikers Aktiebolag •— styrelsen meddelad upplysning är värdet å nämnda
appreturmedel vid köp af 5,000 kilogram 80 mark för 100 kilogram. Den nuvarande
tullen skulle sålunda uppgå till mer än 50 procent af varans värde eller
närmare fyra gånger den förut utgående tullen, en enligt styrelsens åsikt alltför
hög tullsats för ett för den inhemska industrien nödvändigt hjälpmedel. Styrelsen
har angående varan vidare inhämtat, att densamma vid införseln lärer vara denaturerad
genom tillsättning af 5 procent ammoniumsulfat samt att nämnda denatureringsmedel,
i anseende till varans tjockfiutna beskaffenhet, måste tillsättas
samtidigt med varans tillverkning. Då möjligheten af varans denaturering vid
införseln sålunda synes utesluten och då, såsom af öfveringenjören doktor Å. Gr.
Ekstrands hosföljande utlåtande (bil. I B) framgår, det torde kunna ifrågasättas,
huruvida en tillsats af 5 procent ammoniumsulfat kan utgöra ett tillfyllestgörande
denatureringsmedel för varan, något som endast genom mera ingående undersökningar
torde kunna utrönas, lärer ingen annan utväg återstå för varans beläggande
med lägre tullsats än att antingen ur rubriken 150 utbryta maltextrakt
(tjockflytande) och hänvisa detsamma till rubrik 1259 kemiskt-tekniska preparat,
ej särskildt nämnda, med en tull af 15 procent af värdet eller samma tullsats, som
var gällande före den 1 december 1911, eller ock, därest det synes olämpligt att
utsträcka denna värdetull att gälla för annat tjockflytande maltextrakt än det för
industrien behöfliga, medgifva, att maltextrakt, som införes för användning inom
textilindustrien, må, efter af fabriksidkaren på tro och heder lämnadt intyg, att
varan är uteslutande afsedd för textilindustrien, utlämnas mot en tull af i5 procent
af värdet.
Styrelsen, som anser, att en undantagsbestämmelse i antydd riktning till
förmån för industrien icke bör kunna innebära fara för missbruk och som tillika
håller^ före, att det senare alternativet är att föredraga, får därför i underdånighet
föreslå, att till rubriken 150 fogas en ny anmärkning betecknad med 1 så lydande:
Anm. 1. För väfnadsindustrien afsedt maltextrakt (tjockflytande)
må utlämnas mot en tull af 15 procent af värdet, därest fabriksidkaren
vid tullbehandlingen aflämnar skriftligt intyg på tro och heder därom,
att varan är uteslutande afsedd för textilindustrien.
Därest detta godkännes torde den under rubriken nu befintliga anmärkningen
böra betecknas med 2.
Beträffande slutligen frågan om tullfrihet för modeller för framställande af
gjutgods, afsedda att i samband med den färdiga varan återutföras, får styrelsen
8
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
åberopa sina i detta afseende den 27 mars och den 27 april innevarande år afgifna
underdåniga utlåtanden, hvilka i afskrift härhos bifogas (bil. I C och I D).
Remissakten varder härmed återställd. Stockholm den SO april 1912.
Under dånigst
STAFFAN CEDERSCHIÖLD.
Gustaf Bergenstjerna.
B. Silfverhielm.
Em. Buus,
föredragande.
Emil Delphin.
J. F. U. Hilding.
Bil. IA.
Transsumt.
Skyltfigurer eller skyltdockor (s. k. mannekänger) äro i taxan ej särskilt
upptagna och skola därför, om de äro sammansatta af beståndsdelar, hänförliga
till taxerubriker med olika tullsatser, tullbekandlas i enlighet med bestämmelserna
i tulltaxeunderrättelserna § 1 mom. b). Ett ofta förekommande slag af
dylika skyltfigurer äro sådana, som bestå af en stomme, vanligen af papp, med
öfverklädnad af spånadsvara, merendels äfven i förening med andra ämnen t. ex.
delar af svarfvadt trä till fotställning m. m. Nyssnämnda öfverklädnad kan utgöras
af bomullsväfnad, halfsiden eller siden samt är i regel sammansydd af tillskurna
stycken och ej sällan försedd med broderier eller spetsare För en dylik
vara synes den del af ofvannämnda § 1 mom. b) böra komma i tillämpning, enligt
hvilken, därest hufvudbeståndsdelen ej kan med säkerhet utrönas, varan under
vissa i sagda moment angifna förutsättningar skall tullbekandlas efter den beståndsdel,
som medför högsta tullafgiften, här sålunda sömnadsarbetet (som därjämte
utgör den synliga delen af varan). Denna synpunkt har också varit bestämmande
för styrelsens beslut med anledning af öiverklagad tullbehandling af
artikeln i fråga.
Mot denna uppfattning har gjorts den invändningen, att hufvudbeståndsdelen
bör anses vara den del, som gifver varan dess form, d. v. s stommen, och
att sålunda en skyltdocka med stomme af papp bör tullbekandlas såsom »arbete
af papp». Eu tullbehandling enligt sistnämnda princip skulle emellertid hafva
till följd, dels att varans mer eller mindre dyrbara utstyrsel då ej konune i betraktande,
dels ock att hänsyn måste tagas till sådana oväsentliga omständigheter
som exempelvis en påklistrad pappersetikett. Såsom »arbete af papp» blefve
varan nämligen med en påklistrad bronserad etikett hänförlig till rubr. 336 med
en tull af kronor 1.50 per kilogram, utan sådan etikett däremot till rubr. 338
med en tull af 50 öre per kilogram.
9
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
Vidhållande sin ofvan uttalade uppfattning rörande tillämpningen i detta
fall af § 1 mom. b) i tulltaxeunderrättelserna vill styrelsen likvisst framhålla,
att äfven denna tillämpning med hänsyn till öfverklädnadens varierande beskaffenhet
och varans till följd häraf mycket växlande värde medför en ojämn och i
många fall obilligt hög tull för varan i fråga.
Som en följd af den större specialisering nu gällande taxa innehåller, jämförd
med 1906 års taxa, har bestämmelsen i sistnämnda taxa, att »slöjdvaror»,
beträffande hvilka hufvudbeståndsdelen ej kunde med säkerhet utrönas, skulle
draga en tull af 15 procent på värdet, ansetts öfverflödig. Dock har för ett par
under afdelning Vill G upptagna sammansatta artiklar, nämligen »afdelningsskärmar»,
rubr. 566, och »rullgardiner», rubr. 569, efter af kommerskollegium och
generaltullstyrelsen i gemensamt utlåtande gjord framställning, stadgats en tullsats
af 15 procent på värdet. Då styrelsen för sin del anser denna tullsats synnerligen
lämplig äfven för skyltfigurer eller skyltdockor af ofvan nämnd eller liknande
beskaffenhet, anser styrelsen, att sagda artikel bör upptagas under särskild
rubrik, hvilken, med hänsyn därtill att skyltdockor förekomma jämväl utan öfverklädnad,
exempelvis af rotting, torde böra insättas under afdelning XVI och där
lämpligen mellan rubrikerna 1317 och 1318 samt erhålla följande lydelse:
Skyltfigurer eller skyltdockor (s. k. mannekänger):
öfverklädda med spånadsvara, skinn eller dylikt 100 kronor 15: —
andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det ämne, hvaraf
de hufvudsakligen bestå.
Vidimeras ex officio
Arvid Nyström.
Bil. I B.
Till byråchefen m. m. P. J. E. Ruus.
Enligt uppgift från eu maltextraktfabrik lämna 100 kg. malt omkring
66 kg. maltextrakt; detta håller 80 procent verkligt extrakt och 20 procent vatten
och är det starkaste, som öfver hufvud framställes. I kontrollstyrelsens redogörelse
för maltdryckstillverkningen under 1910—11 uppgifves 25 kronor vara
medelpriset för köpt malt. Materialpriset för 1 kg. 80-procentigt extrakt blir då
25/b8 kronor = 37.9 öre. Försäljningspriset är naturligtvis mycket högre och uppgafs
vara 1.50 i detalj och 1.35 kronor i parti eller ännu billigare. Hela maltextraktstillverkningen
i landet bedrifves vid 5 fabriker och utgjorde 1910—11
blott 27,949 kg. med en medelstyrka af 74 procent.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 sand. 38 käft. (Nr 45.)
2
10
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
Emedan allra största delen eller 23,665 kg. extrakt tillverkades vid apotek,
ser det ut, som om maltextraktet hufvudsakligen användes som hälsomedel eller
apoteksvara, hvilket förklarar det i förhållande till materialpriset mycket höga
försäljningspriset. För textiländamål importeras måhända oftast ett tunnare extrakt,
det s. k. diastafor höll blott omkring 50 procent; och dettas materialpris
skulle därför blifva b/s af 37.9 = 23.7 öre per kg. i Sverige. I Tyskland ställer
det sig kanske ännu billigare.
Att 40 öres tull för en så billig vara är för mycket, synes vara otvifvelaktigt.
Till afhjälpande häraf, när det gäller import af extrakt för industriellt
behof, har ifrågasatts denaturering på samma sätt som t. ex. för spritfernissa,
men om det också icke skulle möta någon svårighet att få ett passande denatureringsmedel,
så torde det dock blifva så mycket svårare att blanda detta vare
sig i fast eller flytande form med det tämligen segflutna maltextraktet, och därför
tror jag knappt, att denna utväg kan tillrådas. Ett annat sätt vore visserligen,
att tillverkaren på tro och heder förklarade, att extraktet redan i utlandet
blifvit försatt med ett eller annat denatureringsmedel, hvilket då skulle kunna
konstateras vid hitkomsten, men denatureringsmedlet måste då vara af sådan beskaffenhet,
att det fyller sitt ändamål, hvilket knappt kan sägas om en tillsats
af 5 procent ammoniumsulfat, såsom i diastafor.
Såvidt jag erfarit, rådde ingen missbelåtenhet med den förra tullen, 15 procent
af värdet för maltextrakt, hvilken äfven anpassades efter dess styrka och
dess därpå beroende pris. Om man ej vill underkasta maltextrakt och därmed
jämförliga ämnen en mera genomgående tullrevision, torde det vara enklast och
lättast att utbryta maltextrakt (tjockflytande) ur rub. 150 och låta detsamma
återgå till rub. 1259. Man skulle ock kunna åsätta maltextrakt en egen tullsats,
hvilken då ej torde böra öfverstiga 15 öre per kg.
Stockholm den 3 maj 1912.
Å. G. Ekstrand.
Afskrift.
Bilaga I C.
Till KONUNGEN.
Genom nådig remiss den 2 innevarande mars har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
generaltullstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande öfver Lindholmens
Verkstads Aktiebolags i Göteborg underdåniga besvär öfver styrelsens beslut den
28 november 1911 och den 25 januari 1912 i fråga om rätt för bolaget att under
viss tid mot tulldeposition disponera från utlandet inkommande gjutgodsmodeller.
I anledning häraf får generaltullstyrelsen, med öfverlämnande af ett från
packhusinspektionen i Göteborg i ärendet infordradt utlåtande jämte tillägg därtill,
samt de hos styrelsen pröfvade handlingarna rörande de två öfverklagade
besluten, i underdånighet anföra följande.
11
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
De underdåniga besvären afse generaltullstyrelsens beslut dels den 28
november 1911 dels ock den 25 januari 1912 i ärenden, som omförmälas i de
styrelsens skrifvelser till packbusinspektionen i Göteborg, kvilka af bemälda inspektion
i afskrift bifogats dess ofvannämnda utlåtande.
Såsom inspektionen anmärkt kafva de underdåniga besvären, i hvad de
afse förstnämnda beslut, icke till Eders Kungl. Maj:t ingifvits inom den i § 34
af gällande nådiga instruktion för generaltullstyrelsen för sökande af ändring i
styrelsens beslut föreskrifna tid af trettio dagar efter beslutets delgifning, hvilken,
hvad sagda beslut beträffar, ägt rum den 11 december 1911. Beträffande beslutet
den 25 januari 1912 hafva däremot besvären ingifvits inom vederbörlig tid.
Eör det fall att Eders Kungl. Maj:t möjligen skulle finna den anmärkta
omständigheten icke utgöra hinder för besvärens upptagande till pröfning i fråga
om båda de öfver klagade besluten får styrelsen angående själfva saken i ett
sammanhang vidare anföra följande.
Genom de i besvärsskriften åberopade besluten den 11, den 21 och den 30
oktober 1911 hade generaltullstyrelsen medgifvit bolaget rätt att viss tid emot
deposition af belöpande tullafgift disponera gjutgodsmodeller, afsedda att användas
för gjutning af gjutgods till en fabrik i Norge och därefter återutföras, med rätt
för bolaget att vid modellernas återutförsel under vissa angifna villkor återbekomma
det deponerade beloppet. Dessa beslut voro grundade på den praxis i
fråga om medgifvande i vissa fall af tullfrihet under kortare tid för utländsk
vara, som, då författningsbestämmelser härutinnan saknades, före ikraftträdandet
af nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 9 juli 1911 tilllämpats
af generaltullstyrelsen. Sedan bestämmelser i detta ämne intagits i § 8
af nämnda nådiga förordning och detta författningsrum sålunda blifvit normerande
för medgifvande af tullfrihet för vara under viss kortare tid, måste naturligen
i fråga om tiden efter denna förordnings ikraftträdande den af ifrågavarande
bolag begärda förmånen beträffande gjutgodsmodeller bedömas efter
samma författningsrum. Härvid har styrelsen funnit det ofvan angifna ändamålet
med modellernas införsel icke kunna hänföras till någon af de i sagda
paragraf omförmälda anledningar till varas tullfria disposition under kortare tid.
Särskildt anser sig styrelsen böra i detta hänseende framhålla, att modellerna
icke kunna sägas vara införda för att förevisas såsom prof i den mening § 8
mom. 1 b) förutsätter, ty där afses tydligen endast prof å sådana varor, som
skola införas till Sverige för försäljning, under det att modellerna gälla gods, ämnadt
till utförsel från Sverige. Styrelsen har på denna grund funnit dylika modeller
icke kunna få efter den 1 december 1911 disponeras utan tullafgifts erläggande
och detta har varit motivet dels därtill att styrelsen genom nämnda
tre beslut af den 11, den 21 och den 30 oktober 1911 inskränkt dispositionstiden
för i dem afsedda modeller till utgången af november månad 1911, dels ock till
de två beslut, som af bolaget öfverklagats.
På grund af hvad sålunda anförts får styrelsen i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes finna de underdåniga besvären icke föranleda
ändring i något af styrelsens två öfverklagade beslut.
Af ofvan berörda tillägg till packhusinspektionens i Göteborg utlåtande
framgår, att af de varor, som afsetts i generaltullstyrelsens omförmälda medgifvanden
den 11, den 21 och den 30 oktober 1911, en del icke blifvit behandlade i
enlighet med de af styrelsen gifna föreskrifterna. På denna grund torde — äfven
12
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
om Eders Kungl. Maj:t skulle anse besvären i hvad de gälla styrelsens beslut den
28 november 1911 kunna upptagas till pröfning och tilläfventyrs finna bolagets
genom detta beslut afslagna anhållan hafva bort bifallas — rätt till återbekommande
af deponerad eller erlagd tull icke kunna medgifvas beträffande andra varor
än sådana, i fråga om hvilka de i styrelsens beslut föreskrifna villkor blifvit
behörigen iakttagna.
För det fall, att Eders Kungl. Maj:t skulle gilla styrelsens uppfattning i
föreliggande fråga, anser styrelsen sig icke böra underlåta att fästa uppmärksamheten
på packhusinspektionens i Göteborg alternativa förslag om författningens
komplettering med föreskrifter, hvilka medgåfve rätt till sådan disposition af varor,
som i detta ärende blifvit ifrågasatt, ehuru styrelsen för närvarande icke funnit
sig böra framlägga något formuleradt förslag i detta afseende.
Remissakten varder härmed återställd.
Stockholm den 27 mars 1912.
Underdånigst
STAFFAN CEDERSCHIÖLD.
Gustaf Berg enstj erna. Em. Buus. John Ewerlöf,
föredr.
J. F. H. Hilding.
Generaltullstyrelsen i anledning af Lindholmens Verkstads Aktiebolags underdåniga besvär
öfver generaltullstyrelsens beslut den 28 november 1911 och den 25 januari 1912 i fråga om rätt till
disposition under viss tid af gjutgodsmodeller emot deposition af belöpande tull.
Vidimeras ex officio
Arvid Nyström.
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
13
Bil. I D.
Afskrift.
Underdånigt utlåtande.
I anledning af förestående nådiga remiss får generaltullstyrelsen, med
öfverlämnande af ett från tullkammaren i Charlottenberg infordradt yttrande i
ärendet äfvensom ett från packhusinspektionen i Göteborg infordradt yttrande i
fråga om den begärda författningsändringen, i underdånighet anföra följande.
Enligt styrelsens förmenande afser bolagets hemställan icke besvär öfver
det generaltullstyrelsens beslut i fråga om tullbehandlingen af gjutgodsmodeller,
som omförmäles i styrelsens skrifvelse den 5 mars 1912 till tullkammaren i
Charlottenberg, hvilken i afskrift bilagts remisshandlingen. Eör den händelse
sådant dock skulle anses vara förhållandet, får styrelsen, med öfverlämnande af
de af styrelsen i detta ärende pröfvade handlingarna, i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes finna bolaget icke hafva anfört några omständigheter,
ledande till ändring af styrelsens berörda beslut.
Åberopandet i bolagets skrift af detta beslut synes emellertid styrelsen
snarare hafva skett för att framhålla detsamma såsom exempel på behandlingen
från tullverkets sida af importerade modeller till gjutgods, afsedt att exporteras,
samt såsom skäl för bolagets hemställan om åtgärder för beredande af tullfrihet
för dylika modeller.
Beträffande frågan om rätt att under viss tid utan tullafgifts erläggande
disponera modeller, införda för att afgjutas och sedermera med gjutgodset återutföras,
tillåter sig styrelsen åberopa sitt i afskrift närlagda underdåniga utlåtande
den 27 sistlidna mars i anledning af Lindholmens Verkstads Aktiebolags
underdåniga besvär öfver styrelsens beslut i sådan fråga (Finansdepartementets
D. Er K. 306/1912 I).
Därest sistnämnda bolags berörda underdåniga besvär skulle vinna nådigt
gillande, torde någon särskild åtgärd i anledning af Smedjebackens Valsverks
Aktiebolags nu ifrågavarande hemställan icke erfordras och på denna grund lärer
samma hemställan icke komma att af Eders Kungl. Maj:t till slutlig pröfning
upptagas förr än sagda besvärsmål blifvit afdömdt. I anledning af yrkandet om
framläggande under innevarande års riksdag af förslag till författningsändring
för den händelse sådan skulle finnas erforderlig för beredande af den begärda
förmånen, har emellertid styrelsen ansett sig icke böra afvakta nämnda måls afdömande
utan nu afgifva det yttrande, som skulle betingas af den förutsättning,
att Lindholmens Aktiebolags omförmälda besvär blefvo ogillade.
Uppenbart torde vara, att den svenska gjuteriindustrien genom skyldigheten
att ovillkorligen erlägga tullafgift för dylika gjutgodsmodeller, som eu
utländsk beställare i Sverige af gjutgods hit insänder för afgjutning och åter
Biliang
till Riksdagens protokoll 1912. 7 saml. 38 käft. (Nr 45.) 3
14
Bevillningsutskottets memorial Nr 45.
utförsel tillsammans med gjutgodset, förorsakas en ej oväsentlig minskning af sin
beräknade vinst på detta arbete. En sådan skyldighet synes dock icke vara betingad
af något berättigadt anspråk på tullskydd för annan industriell verksamhet.
Denna uppfattning har också legat till grund för den utaf styrelsen intill den 1 december
1911 följda praxis att medgifva tullfri disposition af gjutgodsmodeller under
kortare tid. Visserligen har bolaget antydt, att det ansåge en tullfrihet, som
vore bunden vid särskild ansökning i hvarje fall, icke bereda den förmån, som
afsåges, men, då någon anledning att uti ifrågavarande hänseende medgifva sådan
ovillkorlig tullfrihet, som afses i § 4 tulltaxeförordningen, näppeligen torde föreligga,
synes den begärda tullfriheten icke kunna ifrågakomma under annan form
än den i § 8 mom. 1 tulltaxeförordningen afsedda. gällande för viss kortare tid.
Eör den händelse Eders Kung!. Maj:t af ofvan anförda eller andra skäl
skulle finna en författningsändring i ämnet erforderlig, synes den lämpligen kunna
ske på sådant sätt, att sistnämnda moment erhåller följande förändrade lydelse:
§ 8.
1. Tullfrihet under viss kortare tid må medgifvas för:
a) tullpliktiga varor----återutföras;
b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:
för att förevisas----införda;
för att användas såsom modeller vid tillverkning af gjutgods
för export samt återutföras tillsammans med detta gods;
för att användas vid---cirkusföreställningar; eller
för att afprofvas----försäljningsändamål; samt
c) inkommande----landet.
Tullfrihet----styrkt.
Stockholm den 27 april 1912.
Underdånigst
STAFFAN CEDERSCHIÖLD.
Gustaf B erg enstj erna. Em. Kaus. John Ewerlöf. Emil Delphin.
föredr.
J. F. H. Hilding.
Vidimeras ex officio
Arvid Nyström.
Stockholm 1912. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
121529
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1912:222 Skrifvelse till Konungen, angående ändringar i tullbehandlingen af vissa varor. s. 1 i texten