Sök i Ratio Lex

BevillningsutsJcottets betänkande Nr 7

1912-02-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1912:7, BevillningsutsJcottets betänkande Nr 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

BevillningsutsJcottets betänkande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 februari 1912 kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t rörande sådana författningsändringar, att bestämmelserna

om stämpelbeläggning af aktiebref icke må

■ kunna kringgås. /i iw \

I en inom Andra kammaren Täckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 99, af herr Cederborg, har anförts följande:

»I gällande stämpelförordning, § 8, föreskrifves, att aktiebref i inländskt

aktiebolag skall, innan brefvet af bolaget utgifves, förses med

stämpel enligt de i bestämmelsen närmare angifna grunder.

Bestämmelsen har uppenbarligen åsyftat att med stämpelskatt enligt

dessa grunder träffa samtliga de aktiebolag, som efter den tidpunkt, då

förordningen trädde i kraft, nybildades eller utsläppte nya aktier.

Det har emellertid befunnits, att vid en viss typ af aktiebolag ■—- sådana som tillkommit för att öfvertaga en affär eller en fastighet under

sådana förhållanden, att aktierna stannat i den eller de förutvarande affärsresp.

fastighetsinnehafvarnes samt deras närmastes händer —- en tendens

gjort sig gällande att kringgå bestämmelsen i fråga genom att uraktlåta

utgifva aktiebref och i stället använda interimsbevis, hvilka icke äro afsedda

att utbytas emot aktiebref. Det är uppenbart, att ett dylikt arrangemang,

som under de angifna förhållandena näppeligen kan för delägarne i

bolaget medföra några olägenheter, allra helst om, såsom regel torde vara,

rätten att vid påfordran få dem utbytta emot aktiebref kvarstår oberörd,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 6 käft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utskottet.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.

är ägnadt att beröfva statsverket en inkomst, hvarpå detta enligt grunderna

för bestämmelsen i fråga bar berättigadt anspråk.

Enahanda förfarande torde äfven i vissa fall äga rum vid sådana

aktiebolag, som numera i allt flera fall bildas i syfte att inom viss kortare

tid realisera öfvertagen lös eller fast egendom, t. ex. för tillgodogörande

af skog eller dylikt.

För att hindra ett dylikt kringgående af bestämmelsen, synes det

vara tillräckligt att stadga, att, därest aktiebref ej utfärdats och stämpelbelagts

sist inom den tid, då likvid för gjord aktieteckning senast skall

vara fullgjord och registrerad, styrelsen skall vara skyldig att sist å sagda

tidpunkt därom till kungl. patent- och registreringsverket ingifva anmälan,

belagd med stämplar, motsvarande de icke utfärdade aktiebrefven. Ett dylikt

stadgande torde kräfva som supplement ett tillägg till den för vissa

fall gifna bestämmelsen om stämpelfribet af innehåll, dels att aktiebref,

som utfärdats i utbyte mot interimsbevis, sedan stämpelplikten blifvit i

nyss angifven ordning fullgjord, äro fria från stämpel, därest de utfärdas

å belopp icke öfverstigande det sammanlagda belopp, hvarför stämpelplikten

blifvit fullgjord, dels ock att aktiebref, som sålunda utfärdas utan att

stämpelbeläggas, skola förses med anteckning om orsaken därtill.

Med stöd af det sålunda anförda får jag hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana

ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften, eventuellt äfven

i andra författningar, att säkerhet vinnes för att i sådana fall som de

ofvan angifna bestämmelserna om stämpelbeläggning af aktiebref ej må

kunna kringgås.»

Det af motionären omförmälda missförhållandet, att genom användande

af interimsbevis, som icke utbytas mot aktiebref, stämpelbeskattning

af aktier undgås, torde, efter hvad utskottet erfarit, förekomma, särskildt

då aktiebolag bildas antingen för ett företag, som beräknas vara slutfördt

inom kort tid, hvarefter bolaget kan upplösas, eller för att öfvertaga en

redan existerande intressegemenskap. Det förra förekommer t. ex., då

bolag bildas för att inköpa fast egendom, därå afverka skog och sedermera,

efter styckning, sälja egendomen i mindre lotter. Det senare sker,

då sterbhusdelägare eller andra samägare sätta enskild rörelse på aktier

eller då fordringsägare öfvertaga gäldenärens egendom under formen af ett

aktiebolag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 7. 3

Det föreligger sålunda enligt utskottets mening tillräckliga skäl att

hos Kung!. Maj:t begära förslag till bestämmelser, ägnade att framtvinga

stämpelskattens utgörande i de i motionen afsedda fall.

Därjämte har inom utskottet upplysts, att särskildt i sådana aktiebolag,

där samtliga aktier tillhöra en trängre krets af personer, t. ex.

medlemmar af samma familj, förekommit, att visserligen aktiebref upprättats

men, vid det förhållande att brefven icke behöft fördelas mellan

aktieägarna, någon stämpelbeläggning af desamma icke ägt rum.

Då utskottet funnit angeläget, att äfven i sådana fall som de sist

berörda stämpelskatt erlägges, och ansett, att afseende bör fästas vid de

olika möjligheter att undgå stämpelbeläggning af aktiebref, hvilka med

nuvarande lagstiftning på området ytterligare må förefinnas, har utskottet

gifvit sitt förslag en härtill syftande affattning.

Huru det sålunda angifna ändamålet bör vinnas och huruvida det

af motionären ifrågasatta stadgandet kan erbjuda ett lämpligt uppslag till

frågans lösning, därom har utskottet icke velat uttala någon mening,

utan ansett detta böra förbehållas Kungl. Maj:ts pröfning.ft‘f||f§

Utskottet hemställer sålunda, | B

att Riksdagen^ i anledning af herr Cederborgs

förevarande motion, II: 99, måtte i skrifvelse till Ivungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och

för Riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar

i gällande förordning angående stämpelafgiften, eventuellt

äfven i andra författningar, att säkerhet vinnes

för att den i nämnda förordning afsedda stämpelskatt

för aktier blir i hvarje fall behörigen utgjord.

Stockholm den 26 februari 1912.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:36 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande sådana författningsändringar, att bestämmelserna om stämpelbeläggn s. 1 i texten