Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ordnande af den högre skog sundervisning en m. m. äfvensom åtskilliga i ämnet väckta motioner.

1912-05-11 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1912:73, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ordnande af den högre skog sundervisning en m. m. äfvensom åtskilliga i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

1

Nr n,

Ankom till Riksdagens kansli den 13 maj 1912 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

ordnande af den högre skog sundervisning en m. m. äfvensom

åtskilliga i ämnet väckta motioner.

I en till Riksdagen den 15 mars 1912 aflåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 73, har Kungl. Maj:t under åberopande

af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för

samma dag föreslagit Riksdagen att, med godkännande af i statsrådsprotokollet

tillstyrkta allmänna grunder för förändrad organisation af

den högre skogsundervisningen,

ej mindre medgifva, att för uppförande af nya byggnader för en

skogshögskola samt för statens skogsförsöksanstalt äfvensom anläggande

af erforderlig undervisningspark samt försöksfält m. in., må under villkor,

som Kungl. Maj:t närmare bestämmer, tagas i anspråk visst i samma

protokoll angifvet område innehållande 53,356 kvadratmeter af södra

delen utaf lägenheten Frescati å Norra Djurgården;

än äfven

såväl anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa:

dels 693,900 kronor för uppförande å berörda område af byggnader

för skogshögskolan med därtill hörande yttre anläggningar, samt

dels 34,800 kronor för utförande af vissa byggnadsarbeten vid

Malingsbo;

som ock föreskrifva, att ofvannämnda belopp tillhopa 728,700 kronor,

må af Kungl. Maj:t i mån af behof af tillgängliga medel förskotteras

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 10 saml. 43 höft. (Nr 73.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Motioner.

för att sedermera ersättas af de medel, som inflyta genom försäljning

af de uti Riksdagens skrifvelse nr 159 år 1905 omförmälda områden,

i den mån dessa medel icke skola enligt berörda skrifvelse för annat

ändamål disponeras.

I afseende å utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till propositionen.

I anledning af ifrågavarande proposition har inom Riksdagen

väckts sex särskilda motioner, hvari föreslagits,

i motionen nr 96 i Första kammaren af herr Fahlén, att Riksdagen

vid bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition behagade besluta

sådan ändring i de föreslagna allmänna grunderna för förändrad organisation

af den högre skogsundervisningen, att i stället för den

föreslagna särskilda förberedande kursen de nuvarande förberedande

skogsskolorna vid Omberg och Kloten eller i hvarje fall den ena af

dem må bibehållas, dock med de ändringar i organisation och arbetssätt,

som för ett intimt samarbete med skogshögskolan och bästa utnyttjande

af lärotiden kunna finnas erforderliga;

i motionen nr 97 i Första kammaren af herr Barthelson och nr

275 i Andra kammaren af herr Ekerot, sammanstämmande, att Riksdagen

ville för sin del besluta den ändring i den kungl. propositionen angående

ordnandet af den högre skogsundervisningen m. m., att en professur i

ämnesområdet skogszoologi, särskildt skogsentomologi jämte läran om

sötvattensfiskarne måtte inrättas vid den föreslagna skogshögskolan med

enahanda aflöningsförmåner och villkor för dessas åtnjutande, som för

skogshögskolans professorer i den kungl. propositionen föreslagits;

i motionerna nr 98 i Första kammaren af herr Tamm och nr 276

i Andra kammaren af herr Ekerot, sammanstämmande, att Riksdagen, i

samband med besluts fattande rörande Kungl. Majrts proposition nr 73,

ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t

efter verkställd utredning till Riksdagen inkomma med förslag till en

tillfredsställande undervisning i nationalekonomi för eleverna vid skogshögskolan;

samt

i motionen nr 277 i Andra kammaren af herr Lindhagen, att

Riksdagen, i sammanhang med afgörandet af propositionen angående

ordnande af den högre skogsundervisningen m. m., måtte besluta hos

Kungl. Maj:t begära ett öfvervägande, huruvida ej undervisning äfven

bör och kan meddelas rörande skogens och markernas sociala betydelse

i olika afseenden för den fattigare ortsbefolkningen eller med andra ord

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

3

därom, att hänsynen till människorna ej får och ej heller behöfver

undanskymmas af omtanken för skogsbestånden.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina

framställningar, tillåter sig utskottet att hänvisa till respektive motioner.

Såsom i det ifrågavarande proposition bilagda statsrådsprotokollet

flerestädes framhålles, kan den nuvarande till skogsinstitutet förlagda

högre skogsundervisningen icke betecknas såsom tillfredsställande, hvilket

i väsentlig mån torde bero på den otrygga ställning, institutets nu på

extra stat uppförda lärarpersonal innehar, och de däraf följande förhållandevis

täta ombytena af lärarbefattningarnas innehafvare äfvensom de

otillfredsställande lokaler, hvaröfver anstalten för närvarande förfogar.

En reformering af den högre skogsundervisningen är således otvifvelaktigt

af behofvet påkallad; och har det synts utskottet, som om

därvid, med hänsyn till skogarnas stora betydelse för vårt land i ekonomiskt

och andra afseenden och den däremot svarande vikten af, att den

yppersta utbildning å ifrågavarande område, som kan åstadkommas, må

stå de blifvande vårdarna af skogarna till buds, det läge så godt som

i sakens natur att, såsom vid flere tillfällen inom Riksdagen uttalats,

taga steget fullt ut till inrättande af en skogshögskola. En sådan tanke

tyckes också hafva varit den ledande vid upprättandet af förevarande

förslag. Enligt statsrådsprotokollet säger sig nämligen departementschefen

hafva kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande viktiga

undervisningsfråga bör så ordnas, att den motsvarar krafven på en

verklig skogshögskola, mot hvilken benämning departementschefen ansåge

namnet skogsinstitut lämpligen böra utbytas. Emellertid synes det

utskottet, som om den högre skogsundervisning, hvilken enligt det

förevarande förslaget nu skulle åvägabringas och som i det stora hela

egentligen ej torde innebära annan förändring beträffande den nuvarande

skogsmannautbildningen än att densamma till tiden och måhända äfven

i andra afseenden något inskränkts, icke kan anses fylla måttet å verklig

högskoleundervisning utan fastmer är att betrakta såsom ett öfvergångsstadium

till en framtida högskola. Vid sådant förhållande synes utskottet

den ifrågasatta förändringen af ifrågavarande undervisningsanstalts benämning

böra anstå, intill dess den där meddelade undervisningen kan

fullt uppbära benämningen högskola. Att så må utan dröjsmål ske,

synes emellertid utskottet vara af den vikt, att de åtgärder, som äro

ägnade att främja detta mål, böra omedelbart vidtagas. Sålunda bör,

då lärarkrafternas kvalitativa beskaffenhet väl i det stora hela är af
-

Vtskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

görande för undervisningens ståndpunkt, och det således är af synnerlig

vikt, att ifrågavarande läroanstalt må blifva i tillfälle att snarast möjligt

förvärfva och vid sig binda verkligt framstående forskare på de vetenskapens

områden, som närmast beröra forstväsendet, anstaltens lärare

omedelbart beredas universitetslärares ställning såväl till namn som

villkor, med skyldighet gifvetvis att då också meddela, utom undervisningen

vid de fastställda utbildningskurserna, verklig högskoleundervisning

i den mån studerande anmäla sig till erhållande af sådan. Och

vidare bör anstaltens byggnadsbehof redan nu tillgodoses i den omfattning,

att lokalförhållanden icke må i någon mån hämma dess spontana

utveckling till verklig högskola.

Beträffande själfva anordnandet af den högre skogsundervisningen

har i det föreliggande förslaget bibehållits den nuvarande anordningen

vid skogsinstitutet med eu lägre och en högre kurs, för utbildande af skogstjänsternän

af olika kompetens. Att båda dessa kurser äro af behofvet,

vill utskottet för sin del visserligen icke bestrida; men att, såsom med

förslaget afsetts, definitivt förlägga dem båda till den högre skogsundervisningsanstalten,

har icke tilltalat utskottet. Ty i en organisation, som

afser den högre undervisningen på området, passar gifvetvis den lägre

kursen icke in, utan torde denna kurs egentligen höra hemma såsom

slutkurs vid ett skogsläroverk eller dylik lägre skogsundervisningsanstalt.

Då emellertid den högre skogsundervisningen ej torde kunna antagas

hinna under de närmaste åren mera fullständigt tillägna sig högskolas

karaktär och former, samt de därför afsedda byggnaderna — om desamma

komma till utförande i af utskottet ofvan angifven omfattning

— tills vidare torde kunna utan olägenhet för den öfriga undervisningen

räcka äfven för den lägre kursen, har utskottet ej något att

erinra däremot, att denna kurs må tills vidare, såsom hittills, inordnas

i den högre skogsundervisningen.

I afseende å undervisningens anordnande har utskottet ännu en

anmärkning att framställa mot det föreliggande förslaget, nämligen med

anledning däraf, att enligt detsamma den nuvarande till Ombergs och

Klotens skogsskolor förlagda, inträdet vid skogsinstitutet förberedande

undervisningen utbytts mot eu till fem och en half månader förkortad

förberedande kurs. Detta förslag — anför herr Fahlén i sin förenämnda

motion — syntes honom icke kunna undgå att väcka allvarliga betänkligheter.

Ett förkortande af utbildningstiden för våra skogsmän, hvilket

detta förslag bl. a. innebure, syntes motionären icke ägnadt att föra oss

från den, som de sakkunnige själfva yttrat, »otillfredsställande ståndpunkt,

på hvilken den högre skogsundervisningen ända fram till våra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

5

dagar stått och delvis står». Motionären kunde härvid fullständigt hänföra

sig till det uttalande, departementschefen gjort beträffande det af

de sakkunnige föreslagna skogsläroverket, nämligen: »Förslaget inne
bär

en minskning i tiden för utbildningen, hvilket otvifvelaktigt är liktydigt

med en försämring — —». Äfven i annat hänseende syntes befogade

erinringar kunna göras mot ifrågavarande anordning; och har

motionären därvid åberopat hvad i sådant hänseende anförts af föreståndarne

för Ombergs, Klotens, Hunnebergs och Ivolleberga skogsskolor,

af reservanter i domänstyrelsen, äfvensom af löneregleringskommittén.

Utskottet för sin del kan ej annat än dela motionärens uppfattning,

ty ett eftergifvande af den förberedande och grundläggande skogsundervisningen

torde icke vara förenligt med de höga anspråk, som

enligt utskottets förmenande böra i vårt skogsrika land ställas å den

högre undervisningen på området. Och synes en längre förberedande

kurs erforderlig jämväl från den synpunkten, att till denna kurs lämpligen

borde förläggas en hel del af de praktiska öfningar, som i förslaget

förlagts till den högre undervisningen, och hvilka måste blifva

betydligt mera tidsödande, om de ingå i en till en läroanstalt i hufvudstaden

förlagd kurs, än om de hänvisats till en i någon lämplig skogstrakt

belägen skogsläroanstalt. Slutligen vill utskottet beträffande den

förberedande kursen hafva uttaladt, att antalet elever, som vid densamma

skulle emottagas, måtte sättas, visserligen — för möjliggörande

i någon mån af urval vid antagande af elever vid den högre undervisningsanstalten

— större än antalet af dem, som kunna vinna inträde

vid nämnda undervisningsanstalt, men dock väsentligt mindre än hvad

i det föreliggande förslaget afsetts, på det att ej alltför många måtte

behöfva offra tid på genomgåendet af den förberedande kursen utan

annat gagn än den utbildning, som kursen i och för sig kan bibringa.

I öfrigt har utskottet icke något att erinra emot de i statsrådsprotokollet

tillstyrkta allmänna grunderna för förändrad organisation af

den högre skogsundervisningen. Utskottet kan således ej biträda herrar

Barthelsons, Ekerots, Tamms och Lindhagens i ämnet väckta motioner.

Beträffande särskildt förslaget om inrättande af en professur i skogszoologi

inser utskottet visserligen till fullo det stora gagn för skogsvården,

som en sådan lärostol kunde medföra. Men då, enligt utskottets

åsikt, professuren lämpligare borde förläggas till statens skogsförsöksanstalt

än till skogsundervisningen, synes förslaget ej böra upptagas

i detta sammanhang. Och vidkommande slutligen de af herrar

Tamm, Ekerot och Lindhagen åstundade framställningarna till Kungl.

Maj:t så synes desamma icke vara af verkligt behof påkallade, vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

det förhållande, att den för all annan skogsundervisning grundläggande

undervisningen om skogens och skogshushållningens betydelse

ej torde kunna tillfredsställande meddelas utan en i sin ordning

för denna undervisning grundläggande öfversikt af läran om samhällsekonomien,

därvid gifvetvis »hänsyn till människorna» ej kan

förbigås.

Förutom beträffande den högre skogsundervisningsanstaltens benämning

har utskottet således icke kunnat biträda det föreliggande förslaget

i följande, de allmänna grunderna för förändrad organisation af

samma undervisning vidkommande afseenden, nämligen dels beträffande

den lägre kursen, hvilken utskottet önskar endast provisoriskt inordnad i

den högre skogsundervisningen, och dels beträffande den förberedande

kursen, hvilken utskottet anser böra bibehållas vid sin nuvarande omfattning

och förläggas till någon fristående lägre skogsundervisningsanstalt.

Beträffande den af departementschefen tillstyrkta staten för den

tilltänkta skogshögskolan har utskottet, på frågans nuvarande stadium,

icke annan erinran att göra, än att staten torde böra undergå de jämkningar,

som kunna finnas erforderliga på grund af ofvan ifrågasatta

ändring beträffande den föreslagna förberedande kursen. Och vill utskottet

dessutom i detta sammanhang uttala att, då anstaltens lärare

gifvetvis till en början — innan den verkliga högskoleundervisningen

vunnit vidare omfattning och således undervisningen i stort sedt är

inskränkt till de fastställda kurserna — äro jämförelsevis mindre betungade

af sin undervisningsskyldighet, vid lärarbefattnings tillsättande

måtte stadgas skyldighet för befattningens innehafvare att, utan att

väcka anspråk på ytterligare ersättning, underkasta sig den ökade undervisningsskyldighet

och den förändrade organisation af undervisningen,

som vid läroanstaltens utveckling till högskola må kunna komma i

fråga.

Hvad slutligen angår de föreslagna byggnadsarbetena så torde,

därest Riksdagen delar utskottets uppfattning i fråga om den förberedande

kursen, medel för utförande af byggnadsarbetena vid Malingsbo

icke behöfva anvisas. Vidkommande de för själfva den högre skogsundervisningsanstalten

afsedda byggnaderna, har utskottet funnit den

föreslagna platsen för desamma tilltalande. Likaså har utskottet funnit

lämpligt att, såsom ock föreslagits, förlägga byggnaderna för den högre

skogsundervisningen och statens skogsförsöksanstalt till samma plats.

Beträffande själfva nybyggnaderna för undervisningsanstalten har ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

7

skottet, som ej tilltrott sig att ingå på någon detaljgranskning däraf,

ej något att däremot erinra. Ej heller har utskottet något emot det

föreslagna sättet för byggnadsmedlens anskaffande eller i öfrigt något

att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

I. att Riksdagen må, med godkännande af i

statsrådsprotokollet tillstyrkta allmänna grunder för

förändrad organisation af den högre skogsundervisningen

med ofvan angifna jämkningar däri,

a) medgifva, att för uppförande af nya byggnader

för en högre skogsundervisningsanstalt samt för statens

skogsförsöksanstalt äfvensom anläggande af erforderlig

undervisningspark samt försöksfält m. m., må under

'' villkor, som Kungl. Maj:t närmare bestämmer, tagas i

anspråk visst i samma protokoll angifvet område innehållande

53,356 kvadratmeter af södra delen utaf

lägenheten Frescati å Norra Djurgården;

b) anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa

693,900 kronor för uppförande å berörda område af

byggnader för skogsundervisningsanstalten med därtill

hörande yttre anläggningar;

c) föreskrifva, att ofvannämnda belopp, 693,900

kronor, må af Kungl. Maj:t i mån af behof af tillgängliga

medel förskotteras för att sedermera ersättas

af de medel, som inflyta genom försäljning af de uti

Riksdagens skrifvelse nr 159 år 1905 omförmälda

områden, i den mån dessa medel icke skola enligt

berörda skrifvelse för annat ändamål disponeras;

II. att herr Fahléns motion må få anses besvarad

genom hvad ofvan anförts;

III. att herr Barthelsons motion och herr Ekerots

motion nr 275 likaledes må få anses besvarade genom

hvad ofvan anförts;

IV. att herr Tamms motion och herr Ekerots

motion nr 276 ej må föranleda någon Riksdagens

vidare åtgärd; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

V. att likaledes herr Lindhagens motion icke

må föranleda någon vidare åtgärd af Riksdagen.

Stockholm den 11 maj 1912.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hafva närvarit: från

Första kammaren: A. T. Odelberg, G. L. De Geer, G. Tamm, A. H.

Fahlén, E. A. Lindblad, A. Pers, A. H:son Wachtmeister, C. G. Barthelson;

från Andra kammaren: D. Persson i Tällberg, P. O. Lundell,

P. Hellström, O. Nilsson i Tånga, P. N:son Bosson, C. L. Olausson,

V. A:son Ekerot, P. Tysk.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

9

Reservationer:

af JO. Persson i Tallberg, P. N:son Bosson och C. L. Olausson,

hvilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande

lydelse:

»Såsom i det ifrågavarande proposition bilagda statsrådsprotokollet

flerstädes framhålles, kan den nuvarande till skogsinstitutet förlagda

högre skogsundervisningen icke betecknas såsom tillfredsställande, hvilket

i väsentlig mån torde bero på den otrygga ställning, institutets nu på

extra stat uppförda lärarpersonal innehar och de däraf följande förhållandevis

täta ombytena af lärarbefattningarnas innehafvare äfvensom de

otillfredsställande lokaler, hvaröfver anstalten för närvarande förfogar.

En reformering af den högre skogsundervisningen är således otvifvelaktigt

af behofvet påkallad; och har det synts utskottet, som om därvid, med

hänsyn till skogarnas stora betydelse för vårt land i ekonomiskt och

andra afseenden och den däremot svarande vikten, att den yppersta

utbildning å ifrågavarande område, som kan åstadkommas, må stå de

blifvande vårdarna af skogarna till buds, det läge så godt som i sakens

natur att, såsom vid flera tillfällen inom Riksdagen uttalats, taga steget

fullt ut till inrättande af en skogshögskola. En sådan tanke har också

varit den ledande vid upprättande af förevarande förslag. Enligt statsrådsprotokollet

säger sig nämligen departementschefen hafva kommit till

den uppfattningen, att ifrågavarande viktiga undervisningsfråga bör så

ordnas, att den motsvarar krafven på en verklig skogshögskola, mot hvilken

benämning departementschefen ansåge namnet skogsinstitut lämpligen

böra utbytas.

Utskottet, som till fullo delar denna departementschefens uppfattning,

anser sålunda att den nya läroanstalten lämpligen bör benämnas

skogshögskola.

Då vidare lärarekrafternas kvalitativa beskaffenhet väl i det stora

hela är afgörande för undervisningens ståndpunkt, och det således är

af synnerlig vikt, att ifrågavarande läroanstalt må blifva i tillfälle att

snarast möjligt förvärfva och vid sig binda verkligt framstående forskare

på de vetenskapens områden, som närmast beröra forstväsendet, böra

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 10 samt. 43 höft. (Nr 73.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

anstaltens lärare omedelbart beredas universitetslärares ställning såväl

till namn som aflöning och öfriga villkor, med skyldighet gifvetvis att

då också meddela, utom undervisningen vid de fastställda utbildningskurserna,

verklig högskoleundervisning i den mån studerande anmäla

sig till erhållande af sådan. Och vidare bör anstaltens byggnadsbehof

redan nu tillgodoses i den omfattning, att lokalförhållandena icke må i

någon mån hämma dess utveckling till verklig högskola.

Beträffande själfva anordnandet af den högre skogsundervisningen

har i det föreliggande förslaget bibehållits den nuvarande anordningen

vid skogsinstitutet med en lägre och en högre kurs för utbildande af

skogstjänstemän af olika kompetens. Att båda dessa kurser äro af

behofvet påkallade finner utskottet uppenbart.

Utskottet, som icke bär något att erinra emot de i statsrådsprotokollet

tillstyrkta allmänna grunderna för förändrad organisation af

den högre skogsundervisningen, kan således ej biträda herrar Barthelsons,

Ekerots, Tamms, Lindhagens och Fahléns i ämnet väckta motioner.

Beträffande särskildt förslaget om inrättande af en professur i skogszoologi

inser utskottet visserligen till fullo det stora gagn för skogsvården,

som en sådan lärostol kunde medföra. Men då, enligt utskottets

åsikt, professuren lämpligare borde förläggas till statens skogsförsöksanstalt

än till skogsundervisningen, synes förslaget ej böra upptagas i

detta sammanhang. Och vidkommande de af herrar Tamm, Ekerot och

Lindhagen åstundade framställningarna till Kungl. Maj:t, så torde desamma

icke vara af något verkligt behof påkallade, vid det förhållande,

att den för afl annan skogsundervisning grundläggande undervisningen

om skogens och skogshushållningens betydelse ej torde kunna tillfredsställande

meddelas utan en i sin ordning för denna undervisning grundläggande

öfversikt af läran om samhällsekonomien, därvid gifvetvis

»hänsyn till människorna» ej kan förbigås.

I sin förberörda motion har herr Fahlén hemställt, bland annat,

att den föreslagna särskilda förberedande kursen skulle förläggas till de

nu förberedande skogsskolorna vid Omberg och Kloten eller till den

ena af dem. Såsom hufvudskål därtill anför motionären, att den af

Kungl. Maj:t föreslagna förberedande kursen, omfattande endast fem

och en half månader för inträde vid skogshögskolan vore allt för kort

och att man följaktligen icke skulle nå det mål, som med en skogshögskola

åsyftades.

Ehuru utskottet är fullt enigt med motionären därom, att den

grundsats är riktig, som motionären anför ur de sakkunnigas utlåtande,

nämligen, {itt den högre skogsundervisningen bör ordnas så, att den för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

11

oss från den otillfredsställande ståndpunkt, på hvilken denna undervisning

ända fram till våra dagar stått och delvis ännu står, är dock

utskottet icke öfvertygadt därom, att motionärens förslag kan vara att

föredraga framför den lösning de sakkunniga i detta afseende föreslagit

och som funnit Kung!. Maj:ts gillande. Ett bifall till motionärens förslag

skulle vidare i ej ringa grad ingripa störande i den föreslagna organisationen

och leda till konsekvenser, hvars räckvidd utskottet icke tilltror

sig att bedöma. Härtill kommer, att den förberedande kursens förläggande

till Omberg eller Kloten skulle blifva förenadt med afsevärda

byggnadskostnad^'' för uppförandet och anordnandet af lärosalar och

lärarebostäder m. m.

Utskottet vill emellertid icke förneka att den till den förberedande

kursen anslagna tiden af fem och en half månader kan synas väl kort,

hvarför utskottet anser det böra tagas under öfvervägande huruvida icke

densamma utan rubbning af förslaget i öfrigt lämpligen borde i någon

mån utsträckas.

Beträffande det i Kung!. Maj:ts proposition framlagda förslaget

till stat har utskottet intet att erinra.

Vidkommande slutligen de föreslagna byggnadsarbetena har utskottet

funnit den för byggnaderna i Stockholm föreslagna platsen väl

vald. Likaså har utskottet funnit det lämpligt att såsom ock föreslagits

förlägga byggnaderna för den högre skogsundervisningen och

skogsförsöksanstalten till samma plats.

Beträffande själfva byggnaderna „ i Stockholm har utskottet, som

ej tilltrott sig att ingå på någon detaljgranskning däraf, ej något att

däremot erinra.

Då vidare de byggnadsarbeten, som föreslagits vid Malingsbo,

synas erforderliga för ett lyckligt ordnande af den förberedande praktiska

undervisningen, äfven om med hänsyn till utskottets härom uttalade

mening någon ändring i densammas tilltänkta läggning skulle

finnas lämplig, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag äfven i denna

byggnadsfråga. Ej heller har utskottet något emot det föreslagna sättet

för byggnadsmedlens anskaffande eller i öfrigt något att erinra mot

Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

I. att Riksdagen må, med godkännande af i

statsrådsprotokollet tillstyrkta allmänna grunder för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

förändrad organisation af den högre skogsundervisningen
a)

medgifva, att för uppförande af nya byggnader

för en högre skogsundervisningsanstalt samt för statens

skogsförsöksanstalt äfvensom anläggande af erforderlig

undervisningspark samt försöksfält m. m., må under

villkor, som Kungl. Maj:t närmare bestämmer, tagas i

anspråk visst i samma protokoll angifvet område innehållande

53,356 kvadratmeter af södra delen utaf

lägenheten Frescati å Norra Djurgården;

b) anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa

dels 693,900 kronor för uppförande å berörda område

af byggnader för skogsundervisningsanstalten med

därtill hörande yttre anläggningar, och dels 34,800

kronor för utförande af vissa byggnadsarbeten vid

Malingsbo;

c) föreskrifva, att ofvannämnda belopp 728,700

kronor må af Kungl. Maj:t i mån af behof af tillgängliga

medel förskotteras för att sedermera ersättas

af de medel, som inflyta genom försäljning af de uti

Riksdagens skrifvelse nr 159 år 1905 omförmälda

områden, i den mån dessa medel icke skola enligt

berörda skrifvelse för annat ändamål disponeras;

II. att herr Fahléns motion icke må föranleda

någon Riksdagens vidare åtgärd;

III. att ej heller herr Barthelsons motion och

herr Ekerots motion nr 275 må föranleda någon vidare

åtgärd från Riksdagen;

IV. att icke heller herr Tamms motion och herr

Ekerots motion nr 276 må föranleda till någon Riksdagens

vidare åtgärd; samt

V. att likaledes herr Lindhagens motion icke

må föranleda någon vidare åtgärd af Riksdagen;»

af G. L. De Geer och C. G. Barthelson, hvilka i hufvudsak instämt

i D. Perssons i Tällberg m. fl. reservation;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

13

af A. T. Odelberg, som anfört:

»Som af föreliggande betänkande framgår, har utskottet hvarken

kunnat godkänna de i den kungl. propositionen föreslagna grunderna

för ordnandet af den högre skogsundervisningen ej heller kunnat förena

sig om något gemensamt uttalande i frågan. Den ledning för bedömandet

af den svårlösta och viktiga organisationsfrågan, som Riksdagens

ledamöter kunna hämta af utskottsbetänkande!, är således ganska

ringa, och ett ingående studium af den mycket omfattande kungl. propositionen

torde därföre blifva af nöden; men jag betviflar högeligen

att, med det nu rådande forserade riksdagsarbetet, tid därtill finnes.

Under sådana förhållanden synes mig försiktigheten och klokheten bjuda

att ej nu fastslå skogsläroverkets organisation titan låta därmed anstå

till ett kommande år, helst ett sådant förfaringssätt ej behöfver hafva

till följd en framflyttning af tidpunkten för läroverkets trädande i verksamhet.

Beträffande plats för läroverkets förläggning och rörande de

medel, som kräfvas för uppförande af byggnader, hafva meningsskiljaktigheter

ej varit rådande inom utskottet. Om således beslut härom

af årets Riksdag fattas, kan organisationsfrågan utan olägenhet uppskjutas

till ett kommande år, då byggnaderna ej torde kunna tagas i

anspråk förr än tidigast hösten 1915. Ett beslut i den af mig föreslagna

riktningen skulle äfven hafva till följd afslag å samtliga i ämnet

väckta motionerna.

Jag hemställer alltså,

I. att Riksdagen må, med afslag å i statsrådsprotokollet

tillstyrkta allmänna grunder för förändrad

organisation af den högre skogsundervisningen,

a) ''

b)

c)

II

III

IV

V

lika med utskottets förslag.

:»

af G. Tamm och V. A:son Ekerot, hvilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hafva följande lydelse:

»Såsom i det ifrågavarande proposition bilagda statsrådsprotokollet

flerestädes framhålles, kan den nuvarande till skogsinstitutet förlagda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

högre skogsundervisningen icke betecknas såsom tillfredsställande, hvilket

i väsentlig mån torde bero på den otrygga ställning, institutets nu på

extra stat uppförda lärarpersonal innehar och de däraf följande förhållandevis

täta ombytena af lärarbefattningarnas innehafvare äfvensom de

otillfredsställande lokaler, hvaröfver anstalten för närvarande förfogar.

En reformering af den högre skogsundervisningen är således otvifvelaktigt

af behofvet påkallad; och har det synts utskottet, som om

därvid, med hänsyn till skogarnas stora betydelse för vårt land i ekonomiskt

och andra afseenden och den däremot svarande vikten, att den

yppersta utbildning å ifrågavarande område, som kan åstadkommas, må

stå de blifvande vårdarna af skogarna till buds, det läge så godt som

i sakens natur att, såsom vid flere tillfällen inom Riksdagen uttalats,

taga steget fullt ut till inrättande af en skogshögskola. En sådan

tanke har också varit den ledande vid upprättande af förevarande förslag.

Enligt statsrådsprotokollet säger sig nämligen departementschefen

hafva kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande viktiga

undervisningsfråga bör så ordnas, att den motsvarar krafven på en

verklig skogshögskola, mot hvilken benämning departementschefen ansåge

namnet skogsinstitut lämpligen böra utbytas. Emellertid synes det

utskottet, som om den skogsundervisning, hvilken enligt det förevarande

förslaget nu skulle åvägabringas och som i det stora hela egentligen ej

torde innebära annan förändring beträffande den nuvarande skogsmannautbildningen

än att densamma till tiden och måhända äfven i andra

afseenden något inskränkts, icke i alla afseenden kan anses fylla måttet

å verklig högskoleundervisning utan fastmer är att betrakta såsom ett

öfvergångsstadium till en framtida högskola. Att öfvergångsperioden

härvid måtte blifva så kortvarig som möjligt, synes emellertid utskottet

vara af den vikt, att de åtgärder, som äro ägnade att främja detta mål,

böra omedelbart vidtagas. Sålunda bör, då lärarkrafternas kvalitativa

beskaffenhet väl i det stora hela är afgörande för undervisningens ståndpunkt,

och det således är af synnerlig vikt, att ifrågavarande läroanstalt

må blifva i tillfälle att snarast möjligt förvärfva och vid sig binda

verkligt framstående forskare på de vetenskapens områden, som närmast

beröra forstväsendet, anstaltens lärare omedelbart beredas universitetslärares

ställning såväl till namn som villkor, med skyldighet gifvetvis

att då också meddela, utom undervisningen vid de fastställda utbildningskurserna,

verklig högskoleundervisning i den mån studerande anmäla

sig till erhållande af sådan. Och vidare bör anstaltens byggnadsbehof

redan nu tillgodoses i den omfattning, att lokalförhållanden icke

må i någon mån hämma dess utveckling till verklig högskola.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

15

Beträffande själfva anordnandet af den högre skogsundervisningen

har i det föreliggande förslaget bibehållits den nuvarande anordningen

vid skogsinstitutet med tvenne kurser, en lägre och en högre för utbildande

af skogstjänstemän af olika kompetens.

Att Kungl. Maj:t härvid, med frångående af de sakkunniges förslagom

inrättande af ett fristående skogsläroverk, låtit sig ledas af de skäl

för bibehållande af en allmän kurs som häfdats af främst svenska forstmästareförbundet

synes utskottet vara ett i alla afseenden lyckligt grepp.

Ett sammanförande af båda kurserna till samma plats påkallas nämligen

af flera skäl, och dessa icke allenast besparingshänsyn. Emellertid har

det organiska sambandet mellan dessa båda vid samma läroanstalt pågående

kurser kommit att blifva allt för lösligt, ett förhållande som

särskildt kommer till synes, då fråga blir om inträdesfordringarne till

den högre kursen.

Då 1904 års skolreform genomfördes, var det väl knappast något

område, där densamma kunde finna en naturligare tillämpning än inom

den praktiske skogsmannens yrke. Här om någonsin borde väl för en

hvar, som härför ägde förutsättningar, öppna sig möjligheten att från

bottenskolan arbeta sig upp steg för steg till den högsta utbildningen,

så att denna icke uteslutande förbehölles den som varit i tillfälle att

aflägga studentexamen. Denna tanke har äfven upptagits af domänstyrelsen,

och föredragande departementschefen har också häråt gifvit

ett kraftigt uttryck då han (sid. 121 —122) säger:

))I detta sammanhang torde jag lämpligen beröra en fråga, som ur

social synpunkt är af viktig principiell natur, nämligen möjligheten af

tillträde för skogsskolornas elever till den högre undervisningen. Härvid

menar jag med den högre undervisningen såväl skogshögskolans lägre

som högre kurs, hvarigenom hela spörsmålets innebörd blir: öfvergång

från skogsskola till lägre kurs, och från denna till högre kurs, eller

enbart det första eller andra trappsteget.

För mig ligger det något mycket tilltalande i denna tanke att

bereda möjlighet äfven för skogsskolans elever att kunna nå ända upp

till skogshögskolans högre kurs. Genom inrättandet af de kommunala

mellanskolorna torde också, åtminstone i vissa fall, väg vara visad för

reformer i denna riktning. Att vissa svårigheter finnas är påtagligt;

men det är min bestämda afsikt att vid den utredning, som bör föregå

utarbetandet af det slutliga förslaget till stadgar för den föreslagna

skogshögskolan, allvarligt rikta uppmärksamheten på dessa svårigheters

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

öfvervinnande. Och det är min öfvertygelse att de också kunna öfvervinnas.

»

Detta uttalande synes utskottet vara af den betydelse, att utskottet

bestämdt förutsätter, att vid det slutliga utarbetandet af stadgar för skogsundervisningen

däri uttalade principer komma till utförande, så att öfvergång

från skogsskola till lägre kurs och från denna till högre kurs blir,

efter nödiga befunna kompletteringsprof, möjlig för de elever som befunnits

för eu vidare utbildning i yrket innehafva särskilda förutsättningar.

I anseende å undervisningens anordnande har utskottet emellertid

eu bestämd anmärkning att framställa mot det föreliggande förslaget,

nämligen med anledning däraf, att enligt detsamma den nuvarande till

Ombergs och Klotens skogsskolor förlagda, inträdet vid skogsinstitutet

förberedande undervisningen utbytts mot en till fem och eu half månad

förkortad förberedande kurs. Detta förslag — anför herr Fahlén i sin

förenämnda motion — syntes icke kunna undgå att väcka allvarliga

betänkligheter. Ett förkortande af utbildningstiden för våra skogsmän,

hvilket detta förslag bland annat innebure, syntes motionären icke ägnadt

att föra oss från den, som de sakkunnige själfva yttrat, »otillfredsställande

ståndpunkt, på hvilken den högre skogsundervisningen ända fram till

våra dagar stått och delvis står». Motionären kunde härvid fullständigt

hänföra sig till det uttalande, departementschefen gjort beträffande det

af de sakkunnige föreslagna skogsläroverket, nämligen: »Förslaget innebär

en minskning i tiden för utbilningen, hvilket otvifvelaktigt är liktydigt

med en försämring — —». Äfven i annat hänseende syntes

befogade erinringar kunna göras mot ifrågavarande anordning; och har

motionären därvid åberopat hvad i sådant hänseende anförts af föreståndarne

för Ombergs, Klotens, Hunnebergs och Ivolleberga skogsskolor,

af reservanter i domänstyrelsen, äfvensom af löneregleringskommittén.

Utskottet för sin del kan ej annat än dela motionärens uppfattning,

ty ett eftergifvande af den förberedande och grundläggande skogsundervisningen

torde icke vara förenligt med de högre anspråk, som

enligt utskottets förmenande böra i vårt skogsrika land ställas å den

högre undervisningen på området. Och synes eu längre förberedande

kurs erforderlig jämväl från den synpunkten, att till denna kurs lämpligen

borde förläggas en hel del af de praktiska öfningar, som i förslaget

förlagts till den högre undervisningen, och hvilka måste blifva

betydligt mera tidsödande, om de ingå i en till en läroanstalt i liufvudstaden

förlagd kurs, än om de hänvisats till en i någon lämplig skogstrakt

belägen skogsläroanstalt, såsom exempelvis Klotens skogsskola.

I sammanhang härmed anser sig utskottet böra uttala vissa betänklig
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

17

betel- beträffande antalet elever vid den förberedande kursen. Detta bör

utan risk kunna begränsas till ett 30-tal, på det att icke alltför många

kompetenta sådana skola förvägras inträde i den högre kursen. Därtill

kommer såsom förut framhållits, att elever från den lägre kursen, hvilka

innehafva särskilda förutsättningar, böra beredas möjlighet att inträda i

don högre kursen, hvarigenom antalet elevplatser, som komma att stå

öppna för dem som genomgå den förberedande kursen, kan komma att

nedgå under 25.

I öfrigt har utskottet icke något att erinra emot de i statsrådsprotokollet

tillstyrkta allmänna grunderna för förändrad organisation af

den högre skogsundervisningen. Utskottet kan således ej i allo biträda

herrar Barthelsons och Ekerots i ämnet väckta likalydande motioner om

inrättande af en professur i skogszoologi. Beträffande detta förslag

inser utskottet visserligen till fullo det stora gagn för skogsvården som

eu dylik lärostol kunde medföra. Men då det enligt utskottets åsikt

torde vara lämpligare anställa kompetent person vid statens skogsförsöksanstalt

med undervisningsskyldighet vid skogshögskolan, synes

förslaget ej höra upptagas i detta sammanhang. Vidkommande slutligen

de af herrar Tamm och Ekerot föreslagna framställningarne till Kungl.

Maj:t, så finner utskottet det visserligen icke påkalladt att för undervisning

i nationalekonomi upprätta en särskild lärostol vid skogshögskolan,

förr än möjligen i samband med det slutliga ordnandet af den högre

landtbruksundervisningen, men att dock åt detta viktiga och grundläggande

ämne bör ägnas större uppmärksamhet vid det slutliga ordnandet

af undervisningsplanen än hvad som skett i nu föreliggande

förslag, och lärer därigenom äfven den »hänsyn till människorna» som

herr Lindhagen i sin motion särskilt påkallar, gifvetvis komma till

sin rätt.

Beträffande den af departementschefen tillstyrkta staten för den

tilltänkta skogshögskolan har utskottet, på frågans nuvarande stadium,

icke annan erinran att göra, än att staten torde böra undergå de jämkningar,

som kunna finnas erforderliga på grund af ofvan ifrågasatta

ändring beträffande den föreslagna förberedande kursen. Och vill utskottet

dessutom i detta sammanhang uttala att, då anstaltens lärare

gifvetvis till en början — innan den verkliga högskoleundervisningen

vunnit vidare omfattning, och således undervisningen i stort sedt är

inskränkt till de fastställda kurserna — äro jämförelsevis mindre betungade

af sin undervisningsskyldighet, vid lärarbefattnings tillsättande

måtte stadgas skyldighet för befattningens innehafvare att, utan att

väcka anspråk på ytterligare ersättning, underkasta sig den ökade underBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 10 samt. 43 höft. (Nr 73.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

visningsskyldighet och den förändrade organisation af undervisningen,

som vid läroanstaltens fortgående utveckling må kunna komma i fråga.

Hvad slutligen angår de föreslagna byggnadsarbetena så torde,

därest Riksdagen delar utskottets uppfattning i fråga om den förberedande

kursen, medel för utförande af byggnadsarbetena vid Malingsbo

icke behöfva anvisas. Vidkommande de för själfva skogshögskolan

af sedda byggnaderna, har utskottet funnit den föreslagna platsen för

desamma tilltalande. Likaså har utskottet funnit lämpligt att, såsom

ock föreslagits, förlägga byggnaderna för den högre skogsundervisningen

och statens skogsförsöksanstalt till samma plats. Beträffande själfva

nybyggnaderna för högskolan har utskottet, som ej tilltrott sig att ingå

på någon detaljgranskning däraf, ej något att däremot erinra. Ej heller

har utskottet något emot det föreslagna sättet för byggnadsmedlens

anskaffande eller i öfrigt något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

Utskottet hemställer alltså,

I. att Riksdagen må, med godkännande af i

statsrådsprotokollet tillstyrkta allmänna grunder lör

förändrad organisation af den högre skogsundervisningen

med ofvan angifna jämkningar däld

a) medgifva, att för uppförande af nya byggnader

för en skogshögskola samt för statens skogsförsöksanstalt

äfvensom anläggande af erforderlig undervisningspark

samt försöksfält in. in., må under villkor,

som Kungl. Maj:t närmare bestämmer, tagas i anspråk

visst i samma protokoll angifvet område innehållande

53,356 kvadratmeter af södra delen utaf lägenheten

Frescati å Norra Djurgården;

b) anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa

693,900 kronor för uppförande å berörda område af

byggnader för skogshögskolan med därtill hörande

yttre anläggningar;

c) föreskrifva, att ofvannämnda belopp, 693,900

kronor, må af Kungl. Maj:t i mån af behof af tillgängliga

medel förskotteras för att sedermera ersättas

af de medel, som inflyta genom försäljning af de uti

Riksdagens skrifvelse nr 159 år 1905 omförmälda om
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

19

råden, i den mån dessa medel icke skola enligt berörda

skrifvelse för annat ändamål disponeras;

II. att de af herrar Fahlén, Barthelson, Tamm,

Ekerot och Lindhagen väckta motionerna- må få anses

besvarade genom hvad ofvan anförts;»

af A. H. Fahlén, som ansett, att utskottets utlåtande bort hafva

följ ande lydelse:

»Såsom i det ifrågavarande proposition — — (= utskottet)--

meddelade undervisningen kan fullt uppbära benämningen högskola.

I afseende å undervisningens ordnande — — (== utskottet)--

ej kan förbigås.

Beträffande den af departementschefen tillstyrkta staten för den

tilltänkta undervisningsanstalten har utskottet i anslutning till hvad

ofvan sagts rörande densammas organisation och jämväl med hänsyn

till de af departementschefen uppställda kompetensvillkoren för de

blifvande lärarna velat uttala, att det synts utskottet lämpligt att för

närvarande stanna vid de aftoningsbelopp, som föreslagits af löneregleringskommittén.

Härjämte torde staten böra undergå de ytterligare jämkningar,

som kunna finnas erforderliga på grund af ofvan ifrågasatta

ändring beträffande den föreslagna förberedande kursen. Och vill utskottet

dessutom i detta sammanhang otc. (= utskottet till slut);»

af E. Ä. Lindblad, som anfört:

»Löneregleringskommittén, hvars yttrande åberopas i Kungl. Maj:ts

proposition (sid. 49), erinrar, att 1911 års Riksdag antagit lönestat för

färmåceutiska institutet och Chalmers tekniska läroanstalt samt för

professuren i arkitektur vid konsthögskolan ocli uttalar därvid: »Utan

att i minsta mån vilja förringa den undervisning, som skulle komma

att meddelas vid den ifrågasatta skogshögskolan håller kommittén före,

att donna läroanstalt ej kan i betydenhet jämnställas med universiteten

eller Karolinska institutet.» Namnet skogsinstitut föreslås därför

att bibehållas. Detta har också blifvit utskottets förslag.

Därjämte anför utskottet (sid. 6) att »anstaltens lärare gifvetvis

till en början — innan den verkliga högskoleundervisningen vunnit

vidare omfattning och således undervisningen i stort sedt är inskränkt

till de fastställda kurserna — äro jämförelsevis mindre betungade af

sin undervisningsskyldighet».

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Det kan under sådana förhållanden ingalunda vara lämpligt att

nu föreslå samma aflöning som vid universiteten, utan har jag hemställt

att löneregleringskommitténs förslag till lön åt professorerna

måtte vinna beaktande;»

af A. Pers, som ansett, att utskottets motivering bort hafva följande

lydelse:

»Utskottet är af den meningen att den högre skogsundervisningen

i landet behöfver omorganiseras för att bättre motsvara de kraf, som

ställas på densamma, och biträder i stort sedt Kung!. Maj:ts förslaghärom.

I fråga om vissa detaljer i de i förslaget framställda allmänna

grunderna anser utskottet emellertid att jämkningar böra ifrågakomma.

Sålunda torde det komma att förflyta någon tid innan undervisningsanstalten

kan helt fylla de anspråk som ställas på eu högskola med eu

undervisning jämnställd med universitetens, ehuru det hela bör anläggas

på att snart nå ett sådant mål. Detta har föranledt utskottet att

förorda att anstalten åtminstone tillsvidare måtte bibehålla sitt förutvarande

namn, skogsinstitutet, detta så mycket hellre som det möjligen

kan komma att befinnas lämpligt att på ett eller annat sätt inordna

läroanstalten i en grupp af bildningsanstalter på jordbruksområdet, då

namnfrågan i sammanhang därmed kan komma att få en mera tillfredsställande

lösning.

Beträffande lärarnes ställning har utskottet funnit det lämpligt

att tilldela dem professors titel. Hvad åter aflöningen beträffar är det

väl riktigt, att en högre lön medföij att mera kvalificerade personer

söka sig till platserna. Detta bör emellertid ej vara ensamt afgörande.

I detta fäll måste frågan ses i sammanhang med andra lönefrågor som

nyligen afgjorts eller nu vänta på sin lösning. Flera grupper af ungefärligen

likställda i statens tjänst anställda personer vänta nämligen på

att få sina framställningar om reglering af sina aflöningar besvarade.

Att nu bestämma lönen för lärarna vid denna undervisningsanstalt till

likhet med universitetsanställda professorer skulle binda den fria pröfning,

som bör ägnas dessa öfriga löntagares lönefråga. Utskottet har

därföre velat förorda en aflöning af 6,400 kronor med ett ålderstillägg

efter fem år af 600 kronor, hvarigenom slutlönen skulle uppgå till

7,000 kronor.

Kung!. Magt har föreslagit en fullständig omläggning af den förberedande

kursen för inträde vid skogsinstitutet. I stället för att den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

21

nu är ettårig och försiggår vid någon af skogsskolorna, skulle den nu

omläggas till att hållas dels i Stockholm, dels på någon kronopark i

Norrland och dels vid Malingsbo på Klotens kronopark samt taga en

tid af fem och en half månad. Förslaget har i denna del en stor förtjänst

däri, att det under denna förberedande kurs skulle ske utgallring

bland aspiranterna, hvarigenom elevernas praktiska förutsättningar för

skogsmannayrket skulle komma mera till sin rätt än som nu är förhållandet,

då de teoretiska kunskapsmeriterna äga en alltför dominerande

.betydelse vid konkurrensen för inträdet på skogsbanan. När utskottet

ändå ej kunnat biträda tanken på denna till fem och en half månader

förkortade förberedande kurs, så har det ansett att äfven i en längre

kurs skulle kunna ingå en anordning som utskiljde sådana aspiranter,

som saknade den särskilda begåfning som är önskvärd för skogsmannén.

Härvid kan utgallringsprocenten ej få bli så hög, som det ifrågasatts

vid af Kungl. Maj:t föreslagna kortare kursen. Äfven en mindre utgallringsprocent

torde dock verka i riktning att afhålla en del inträdessökande,

som ej känna en bestämd kallelse för banan, hvarjämte det

äfven torde kunna sägas, att en genomgången, praktiskt lagd årskurs

vid eu sådan förberedande skola har sitt värde för en yngling, äfven

om han ej fortsätter med teoretiska studier vid skogsinstitutet.

Betänkligheterna mot den af Kungl. Maj:t föreslagna förberedande

kursen -hafva hänfört sig hufvudsakligen därtill att eleverna efter genomgåendet

af densamma ej skulle äga den praktiska underbyggnad, hvarpå

clen teoretiska undervisningen skulle stödja sig. Denna brist befaras

komma att inverka störande på gången af den öfvervägande teoretiskt

lagda undervisningen. En ettårig kurs vid skola anordnad i en större

kronopark kommer att ge de studerande en fast bakgrund för studiernas

bedrifvande. Äfven med en årskurs som förberedelse måste dock den

teoretiska undervisningen alltjämt stödja sig på iakttagelser af studieföremålet,

skogen, sådan som den ter sig i naturen, hvarföre platsen

för den förberedande kursen bör väljas så, att denna växelverkan mellan

teoretiska studier och iakttagelser i naturen i möjligaste mån underlättas.

Om utskottet sålunda ansluter sig till den af herr Fahlén i hans motion

nr 97 uttryckta tankegång, så måste dock denna del af frågan böra

underkastas ny utredning och pröfning. Vid denna förnyade utredning

torde den stora komplex af kronoskogar, som finnes omkring Kloten

och som sträcker sig inom tre olika län, böra vinna särskild! beaktande

såsom ur flera synpunkter särdeles lämplig både som plats för den förberedande

ettåriga kursen och som replipunkt för den fortsatta undervisningen

vid institutet.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 10 samt. 43 käft. (Nr 73.)

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Beträffande den af departementschefen etc. (lika med utskottet);»

af P. 0. Limdéll, som instämt med A. T Odelberg;

af P. Hellström och A. H:son Wachtmeistcr mot vissa delar af motiveringen;

samt

af O. Nilsson i Tånga och P. Tysk.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:9 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1912:248 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ordnande af den högre skog sundervisning en m. m. s. 1 i texten