Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj.t angående införande af proportionellt valsätt vid val af kommunalfullmäktige.

1912-05-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:21, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj.t angående införande af proportionellt valsätt vid val af kommunalfullmäktige.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2i.

1

Nr 21.

Ankom till Riksdagens kansli den 2 maj 1912 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

skrifvelse till Kungl. Maj.t angående införande af proportionellt

valsätt vid val af kommunalfullmäktige.

Närvarande: Herrar Bonde, Branting, Hagström, Clason, Bellinder, Hellberg, Ekman,

von Geijer, Mannheimer, Kjellén, Wavrinsky, von Mentzer, Ericsson,

Nilsson*, Nyström, Edén, Larsson i Västerås, Magnusson, Larsson i Säby

och Fornander.

*) Ej närvarande vid utlätandeta justering.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 56, har herr Sterne, med instämmande i motionens syfte af

herrar Edv. Uddenberg, A. J. Bärg och G. W. Källman, hemställt, »att

Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa om framläggandet

af förslag till sådana ändringar i kungl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet af den 21 mars 1862, att de landskommuner, inklusive köpingar

och municipalsamhällen, som i enlighet med åberopade förordnings 27 §

infört kommunalfullmäktige, skola välja kommunalfullmäktige med proportionella

val i likhet med den för rikets städer gällande valmetoden.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Då inom stadskommunerna den proportionella valmetoden kommit till

användning vid val af fullmäktige, och denna valmetod synes vinna terräng

äfven vid val af nämnder, utskott m. m., synes det vara en enkel konsekvens

häraf, att denna valmetod utsträckes äfven till de landskommuners,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand. 16 käft. (Nr 21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

köpingars och nmnicipal sam hällens val af kommunalfullmäktige, hvilka i

enlighet med medgifvandet i gällande kommunalförfattning infört eller

komma att införa fullmäktigeinstitutionen.

Visserligen kan det sägas, att frågan är föga aktuell, då endast ett

fåtal af landskommunerna tagit denna sin rätt i anspråk. Tydligen kommer

dock utvecklingen att gå mot ett allmännare införande af fullmäktigeinstitutionen.

Vi äga nämligen här i landet nära 300 landskommuner,

oberäknadt sådana köpingar och municipalsamhällen, hvilka ej bilda egen

kommun, hvars innevånareantal enligt den tillgängliga befolkningsstatistiken

varierar mellan 3,000 och 22,000. Däraf visar sig, att nära 300 landskommuner

i sitt innevånareantal öfverskrida den befolkningsgräns, där

gällande kommunalförfattning för städerna stadgar, att fullmäktige skola

införas.

Troligt är, att många af dessa större landskommuner skulle finna med

sin fördel förenligt att införa kommunalfullmäktige, därest de ägde den

för stadskommunerna gällande rätten att utse sina fullmäktige proportionellt.

Ty ett af hindren, som anförts för fullmäktiges införande i landskommunerna,

har stundom varit det, att majoritetsvalen utestängt minoriteten

från allt inflytande, och under sådana förhållanden hafva de allmänna kommunalstämmorna

föredragits, där åtminstone något inflytande tillkommit

minoritetsgrupper. I något fall har också inträffat, att i kommun, där

fullmäktige införts, man genom frivillig öfverenskommelse vid valet af kommunalfullmäktige

fördelat platserna ungefär i proportionellt förhållande till

de olika meningsgruppernas storlek. Detta visar äfven i sin mån behofvet

af den proportionella valmetodens införande för landskommunernas fullmäktigeval.

Visserligen förryckas de proportionella valens förmåga att återspegla

de verkliga meningsskiftningarna i en fullmäktigerepresentation,

sådana de hos medlemmarna i en kommun framträda af den kommunala —

40-gradiga — rösträttsskalan, men då liten rättvisa är bättre än ingen, torde

fördelen af en sådan kommunal författningsändring ligga i öppen dag.

Skola emellertid kommunalfullmäktige väljas proportionellt, vore det en

oformlighet, om ordförande och vice ordförande i kommunalnämnden jämte

kommunalnämndens öfriga ledamöter skulle väljas med majoritetsval och

sedan vara själfskrifna ledamöter i kommunalfullmäktige i enlighet med

nu gällande kommunalförordning. Denna bestämmelse bör därför utgå och

i samband med den proportionella valmetodens utsträckning till val af kommunalfullmäktige

jämväl föreskrifvas, att en kommuns hela fullmäktigekår,

med undantag af stämmans ordförande och vice ordförande, utses genom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

3

proportionellt valsätt och att kommunalfullmäktige äga att utse såväl

kommunalnämndens ordförande och vice ordförande som öfriga ledamöter

i kommunalnämnden.»

Under det att jämlikt gällande kommunallagstiftning handhafvandet

af kommunens angelägenheter uti städer af en viss storlek alltid måste

öfverlämnas åt särskildt utsedde stadsfullmäktige, gäller det däremot som

regel, att å landsbygden beslutanderätten utöfvas direkt af de röstberättigade

å kommunalstämma. Rättighet är dock äfven förbehållen landskommunerna

att, där kommunalstämman så beslutar, åt särskildt utsedde ombud,

så kallade kommunalfullmäktige, öfverlämna kommunens beslutanderätt

uti densamma berörande frågor, likväl med undantag af vissa angifna

ärenden, nämligen sådana, som beröra försäljning, pantförskrifning eller

utbyte af till kommunen donerad fast egendom, påläggande af avgifter,

som erfordra uttaxering för längre tid än fem år, upptagande af lån, ställdt

på längre af betalningstid än två år, samt justering af vissa längder liksom

naturligtvis val af samtliga de personer, som skola hafva säte och stämma

i kommunalfullmäktige. Före år 1910 erfordrades för fattande af beslut

om införande af kommunalfullmäktige, att kommunalstämman med mer än

hälften af kommunens hela röstetal efter röstvärdet förenade sig därom,

men numera är denna fråga upptagen bland dem, för hvilkas afgörande

erfordras majoritet, uppgående till 2/a af de uti omröstningen deltagandes

röster efter röstvärdet. Kommunalfullmäktige skola bestå dels af själfskrifna

ledamöter, nämligen de å kommunalstämma valda ledamöterna uti

kommunalnämnden samt af kommunalstämman likaledes utsedde ordföranden

och vice ordföranden i kommunalstämman, dels ock af ett antal å

kommunalstämma likaledes valde fullmäktige till så stort antal, att

hela antalet fullmäktige kommer att uppgå till fyra gånger så många

som de valde medlemmarne af kommunalnämnden.

Då kommunalfullmäktige uti landskommunerna, trots de ofvan angifna

inskränkningarna uti deras befogenhet i hufvudsak hafva alldeles samma

uppgift som städernas stadsfullmäktige, kan utskottet ej finna annat, än

att det af motionärerna framställda förslaget måste anses beaktansvärdt.

Redan vid framläggandet af 1907 års rösträttsproposition fäste föredragande

departementschefen uppmärksamheten därpå, att, då proportionellt

valsätt skulle komma att införas vid val af stadsfullmäktige, det med

fog kunde sättas i fråga att jämväl anordna valen till kommunalfullmäktige

efter proportionell metod, och att härför talade dessa fullmäktiges

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

egenskap att vara kommunens i många frågor beslutande represensation.

»Att jag emellertid för närvarande», yttrade departementschefen, »ej velat

föreslå någon ändring i gällande bestämmelser angående dessa val, har sin

grund väsentligen i två omständigheter: den ena, att institutionen hittills

kommit till användning i jämförelsevis få fall------—; den andra,

att enligt gällande bestämmelser en fjärdedel af kommunalfullmäktige utgöres

af kommunalnämndens valda ledamöter, samt att ordföranden och vice ordföranden

i kommunalstämman jämväl äro fullmäktige. Då någon anledning

till ändring i sistnämnda förhållande icke föreligger, synes en förändrad

ordning för valet af öfriga fullmäktige knappast lämplig.»

Såsom af detta yttrande framgår, anförde departementschefen i

främsta rummet såsom skäl för uppskof med denna frågas afgörande, att

kommunalfullmäktige endast uti ett fåtal kommuner kommit till användande.

Detta skäl har dock ej längre samma betydelse, ty sedan den

tiden har ytterligare ett antal kommuner funnit med sin fördel förenligt

att införa denna institution, och säkerligen skulle ännu flera hafva följt

exemplet, om de blott kunnat vara förvissade om att inom dessa fullmäktige

få de olika partiriktningarna företrädda i förhållande till deras storlek

och betydelse. Den andra invändningen, som departementschefen hade att

anföra, var, att ett proportionellt valsätt ej skulle kunna tillämpas vid

utseende af samtliga fullmäktige, eftersom dels ordföranden och vice ordföranden

i kommunalstämman, dels ock de af kommunalstämman genom

majoritetsval utsedde ledamöterna af kommunalnämnden äro själfskrifna.

Denna olägenhet torde dock utan svårighet kunna undanröjas genom upphäfvande

af bestämmelsen om själfskrifna ledamöter. Antagligt är emellertid,

att till följd af deras ställning inom kommunen ordföranden och vice

ordföranden i kommunalstämman jämväl komma att utses till kommunalfullmäktige,

och synes det utskottet böra blifva föremål för en särskild

utredning, huruvida kommunalnämndens medlemmar efter själfskrifvenhetens

upphörande böra som hittills utses af kommunalstämman eller detta

öfverlämnas åt kommunalfullmäktige.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte, i anledning af den förevarande

motionen, i skrifvelse till Ivungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning

och framlägga förslag till sådana ändringar i förord
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

5

ningen om kommunalstyrelse på landet, att valen till

kommunalfullmäktige anordnas efter proportionell valmetod.

Stockholm den 2 maj 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

. Reservation

af herrar Clason och von GeAjer mot vissa delar af motiveringen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 saml. 16 käft. (Nr 21.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:124 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Majrt angående införande af proportionellt valsätt vid val af kommunalfullmäktig s. 1 i texten