Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af dl § i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

1912-03-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:6, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af dl § i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 mars 1912 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändrad lydelse af dl § i förordningen om kommunalstyrelse

på landet.

Närvarande: Herrar Bonde, Trygger, Hagström, Clason, Bellinder, von Geijer, Mannkeimer,

Kjellén, Wavrinsky*), von Mentzer*), Skärsten, Jansson i Djursätra®),

Ericsson, Nilsson, Nyström, Eden*), Larsson i Västerås*), Magnusson*), Janson

i Bråten och Kropp.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 112, har herr Säckström hemställt, »att § 41 i kungl.

förordningen om kommunalstyrelse på landet måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets- eller

tjänstemannaställning icke vara ledamöter i kommunalnämnd, nämligen:

landshöfding, domhafvande i orten, kronofogde, länsman eller af

kommunen tillsatt och aflönad tjänsteman eller betjänt, som i och för

sin befattning är inför nämnden redovisning skyldig.

Andra ämbets- och tjänstemän kunna ej mot sin vilja förpliktigas

att dylikt uppdrag emottaga.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»I följd af samhällsskickets utveckling händer det stundom, att en

bestämmelse, som en tid ansetts behöflig och lagfästs, blir så föråldrad,

att en uppenbar motsats i vidsträckt grad förefinnes mellan skrifven lag

och gängse praxis. Bibehålies det oaktadt sådan föråldrad bestämmelse

såsom gällande, ehuru den icke efterlefves eller tillämpas, måste detta

missförhållande bli i mer eller mindre mån samhället till skada, om ej

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 6 käft. (Nr 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

på annat sätt, åtminstone i så måtto, att den ignorerade bestämmelsens

fortvara bidrar att minska aktningen och vördnaden för gällande lag i

allmänhet.

En sådan bestämmelse innehåller 41 § i gällande förordning om

kommunalstyrelse på landet, och bestämmelsen i fråga har följande

lydelse:

Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets- och tjänstemannaställning,

icke Arara ledamöter i kommunalnämnd, nämligen landshöfding,

domhafvande i orten, kronofogde, länsman, folkskollärare eller

annan af kommunen tillsatt och aflönad tjänsteman eller betjänt, som i

och för sin befattning är inför nämnden redovisningsskyldig.

I sin handbok »Sveriges kommunallagar af den 21 mars 1862 jämte

bihang» yttrar d:r K. Hagman följande om denna bestämmelse:

I motiven till de nya kommunallagarna och i protokollen öfver lagförslagens

behandling i stånden letar man förgäfves efter verkliga skälet

till det förhållandet, att medlemmarna af den talrika och för uppdraget

väl skickade lärarekåren undantagits. Däremot förklarade lagutskottet

vid 1896 års riksdag, att det är »af stor vikt, att folkskollärare få

ostördt ägna sin tid och sina krafter åt undervisningen och de öfriga

plikter, som deras kall dem ålägger; och det torde ej kunna bestridas,

att deras användning i kommunala värf i större utsträckning, än nu är

medgifvet, skulle kunna bereda olägenheter i ifrågavarande hänseende.

Därtill kommer, att folkskolläraren, med hänsyn till de om hans tillsättande

och entledigande gällande bestämmelser, icke i allmänhet har

den själfständiga ställning inom kommunen, som för utöfning af dylika

förtroendeuppdrag erfordras.» Emellertid utgör denna en folkskollärares

»ställning inom kommunen» intet hinder för honom att i egenskap af

kommunalkamrer utföra det mesta af nämndens arbete eller att utses till

kommunalfullmäktig eller ledamot af kyrko- och skolråd. Och i dessa

råd presiderar en annan af kommunen i regel »tillsatt och aflönad tjänsteman»,

som just på grund af sin tjänst är själfskrifven ledamot af kommunalnämnden,

hvarjämte klockare är valbar till samma nämnd.

Att ifrågavarande bestämmelse, som innebär och grundar sig på ett

oriktigt påstående, i praktiken befunnits orimlig och otillämplig, framgår

tydligt däraf, att en stor mängd folkskollärare sitta i kommunalnämnd

och ej sällan i egenskap af ordförande i årtionden ledt dess förhandlingar

till allmän båtnad samt i några fall åtminstone delvis härför till

och med hugnats med vedermäle för medborgerlig förtjänst.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6. 3

Inom Kiksdagen kar också återkommande väckts motioner för undanröjande

af nämnda bestämmelse om förbud att invälja folkskollärare i

kommunalnämnd. Senast frambars sådan motion vid 1911 års riksdag.

Konstitutionsutskottet, som då behandlade denna motion, tillstyrkte densamma

med följande motivering:

Utskottet vill först erinra därom, att ifrågavarande bestämmelse är

den enda i samtliga kommunala författningar, hvari stadgas folskskollärares

obehörighet att utöfva ett kommunalt förtroendeuppdrag. _ Folkskollärare

kan väljas till ledamot i kommunalfullmäktige och till ordförande

— respektive vice ordförande — i kommunalstämman, eu i förhållande

till kommunalnämnden i viss mån öfverordnad befattning. Man

har ock ansett, att folkskollärare kan väljas till ledamot i kyrko- och

skolråd, en uppfattning, som vunnit stöd genom Kungl. Maj:ts utslag af

den 19 december 1890. I förordningen om kommunalstyrelse i stad

hafva inga inskränkningar i folkskollärares valbarhet stadgats, och han

kan således väljas till ledamot af stadsfullmäktige och drätselkammare —

respektive drätselnämnd — liksom också intet lagligt hinder tinnes för

hans val till ledamot i folkskola: styr el se. Enligt utskottets uppfattning

torde ej någon olägenhet häraf försports, att folkskollärare innehaft

något af nämnda förtroendeuppdrag.

Till grund för stadgandet i § 41 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet synes ha legat den farhågan, att det skulle menligt

inverka på den kommunernas fria själfstyrelse, som 1862 års kommunalförfattningar

sökte förverkliga, om vissa statens och kommunens tjänstemän

skulle kunna väljas till ledamot i den verkställande kommunala

myndigheten, kommunalnämnden. Efter utskottets mening torde ej detta

skäl numera hafva någon giltighet med afseende å folkskolläiaie.. Den

själfständighet och fria handlingskraft, som efter kommunalförordningens

tillkomst framträdt i det kommunala lifvet, torde numera göra ifrågavarande

undantagsbestämmelse i fråga om folkskollärare obehöflig. Då

det därjämte synes utskottet vara med den kommunala själfstyrelsens

intresse mest förenligt, att kommunerna äga frihet att till de medborgerliga

förtroendeuppdragen utse de personer, hos hvilka de kunna finna

den största erfarenheten och sakkunskapen, har utskottet ansett sig höra

tillstyrka bifall till det af motionären framställda förslaget.

Andra kammaren biföll också utan diskussion nämnda förslag, och

eu stark minoritet i Första kammaren röstade för detsamma.

På grund af det anförda och då alla sakliga skäl tala för och

s. 4 Kontrollera mot PDF

UtsJcottets

yttrande.

4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

intet emot likställighet i ifrågavarande afseende mellan folkskollärare och

medborgare i allmänhet» hemställer motionären, att Eiksdagen måtte för

sin del bifalla det ofvan återgifna förslaget till ändrad lydelse af § 41

i förordningen om kommnnalstyrelse på landet.

Utskottet finner, i likhet med motionären, de af 1911 års konstitutionsutskott

anförda skälen för den föreslagna ändringen af § 41 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet fortfarande äga fuil giltighet

och tillstyrker därför bifall till motionärens hemställan.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till herr Bäckströms

ifrågavarande motion, nr 112, för sin del antaga

följande ändrade lydelse af § 41 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet:

§ 41.

Nedannämnda personer må, med hänsikt till

deras ämbets- eller tjänstemannaställning, icke vara

ledamöter i kommunalnämnd, nämligen: landshöfding,

domhafvande i orten, kronofogde, länsman eller af

kommunen tillsatt och aflönad tjänsteman eller betjänt,

som i och för sin befattning är inför nämnden

redovisning skyldig.

Andra ämbets- och tjänstemän kunna ej emot

sin vilja förpliktas att dylikt uppdrag emottaga.

Stockholm den 11 mars 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

Beseryationer

af herrar Trygger och Glasört i fråga om utskottets motivering.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:45 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § ''it i förordningen om kommunalstyrelse på landet. a1 i texten