Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, dels ock i anledning där af väckta motioner.

1912-03-28 · 82 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 81 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1912:34, Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, dels ock i anledning där af väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till Riksdagens kansli den 30 mars 1912 kl. 12 midd.

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag

till lag om understödsföreningar, lag om ändrad

lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse

samt lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910, dels ock i anledning där af

väckta motioner.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Widén, Lindhagen,

Häkanson, Söderbergh, Gustaf Andersson, Stärner, af Ekenstam,

Alexanderson, Trana, Gezelius, Petersson i Lidingö villastad, Pettersson

i Södertälje, Jansson i Edsbäcken, Olsson i See, Persson i Norrköping

och Svensson i Salang.

Genom en den 30 december 1911 dagtecknad proposition, nr 2, har

Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan intagna

förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse

af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändring

i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

i anledning af nämnda proposition i Andra kammaren väckta motioner,

nämligen nr 262 af herr Erlansson och nr 263 af herr Byström.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 smil. 31 höft. (Nr 34.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Herr Erlanssons

motion.

Herr Byströms

motion.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Herr Erlanssons motion är af följande lydelse:

»Förslaget till lag om understödsföreningar, hvilket är framlagdt

för innevarande Riksdag i Kungl. Maj:ts proposition nr 2, är nog ej

lämpligt att upphöjas till lag.

Lagstiftningens uppgift är att stödja och påskynda det godas

framgång, men hindra och tillbakahålla det, som är skadligt för staten.

Understödsföreningarna äro en god sak, som gagnar både den enskilde

och landet i stort. Så länge som de skötas på ett sundt och redbart

sätt, finnes ingen anledning till att inskränka deras rörelsefrihet genom

en myckenhet lagparagrafer. Det är nog meningen, att lagförslaget,

om det blir lag, skulle gifva en viss hjälp åt verksamheten, men denna

hjälp synes blifva mycket tvifvelaktig, och det mest troliga är, att det

blir ett stort hinder för denna goda rörelses tillväxt.

Skulle möjligen förslaget ändå — som det är eller med vidtagna

förändringar — vinna Riksdagens bifall, så vill jag genom denna motion

söka få eu ändring i § 37, hvari det säges, att ordinarie föreningssammanträdet

skall hållas före den 1 juni hvarje år. Det finnes i vårt

land understödsförening, som svårligen kunde efterkomma denna bestämmelse,

och skulle den ovillkorligen tvingas därtill, så blefve det

störa extra kostnader och många svårigheter. Jag undrar, om staten

inte gör största nytta med att låta föreningarna själfva besluta om tiden

för sina sammanträden.

Skulle det inte anses, att tidsbestämmelsen kan helt bortfalla i §

37, så ville jag härmed föreslå följande ändring:

§ 37.

Före den 1 augusti hvarje år — — — — — — — — — —»

Herr Byström har i sin motion anfört följande:

»Kungl. Maj:ts proposition nr 2 med förslag till lag om understödsföreningar

synes mig vara i fråga om registreringsskyldighet för

de mindre föreningarna onödigt fordrande. Af den statistik, som finnes

i vederbörande kommittés betänkande, framgår, att ett ansenligt antal

små föreningar, sällskap och kassor existera, hvilka utdela mindre belopp

vid medlems dödsfall och förskaffa sig medel härtill genom uttaxering

för medlemmarna. Att nu på en gång intvinga dessa föreningar

under lagförslagets registreringstvång skulle, synes mig, bereda dem

åtskilliga svårigheter utan motsvarande gagn. Dessa föreningar hafva

hittills arbetat med framgång och uträttat ett godt verk; deras omlägg
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

ning efter lagförslagets kraf torde säkerligen ej göra dem mera solida

eller gagnande, utan allenast orsaka dem en del svårigheter, som för

personer, hvarom här är fråga, lätt kunna framstå afskräckande, äfven

om de i själfva verket icke äro oöfverkomliga. De träda, dessa föreningar,

ytterligt sällan i förhållande i tredje man, och något behof af

rättskapacitet, i den mån denna skulle kunna bli säkrare genom registreringstvånget,

föreligger därför ej för dem. Däremot kan det vara

önskvärdt, att de större lifförsäkringsföreningarna och öfver hufvud pensionskassor

snarast möjligt varda underkastade rationella bestämmelser

för sin verksamhet och sakkunnig tillsyn. Det skulle därför vara till

olägenhet, om lagbestämmelser för dessa föreningar blefve undanskjutna

af anledning, att lagförslagets ram, med hänsyn till det stipulerade registreringstvånget,

befunnes alltför vid.

Med afseende å det högsta belopp, som de begrafningskassor och

lifförsäkringssällskap, som kunna tänkas undantagna från lagen, böra

få meddela, synes mig 200 kronor vara ett lämpligt belopp.

Olika vägar kunna tänkas för vinnande af det här åsyftade målet

eller vissa smärre föreningars undantagande från registreringsplikt. En

väg, som praktiskt taget torde föra till åsyftadt mål, vore att icke skapa

någon registreringsplikt alls för understödsföreningar, utan nöja sig

med hvad som t. ex. gäller för sjukkassor eller en registreringsrätt för

vinnande af rättskapacitet, i den mån den härigenom kan stärkas. Alla

understödsföreningar af större omfattning, som således antingen utfästa

ett större kapitalunderstöd eller som samla fonder, hvilket väl alltid

måste vara fallet med pensionskassor, torde vara i behof af ökad rättskapacitet

och fördenskull själfva önska vinna registrering. En annan

väg är att, med bibebållende formellt af registreringstvånget, för de små

föreningarna borttaga straffbestämmelser enligt § 93. Med detta senare

förslag skulle t. ex. 1, 5 och 93 §§ i lagförslaget kunna affattas sålunda:

§ 1-

Understödsförening eller sådan förening för inbördes bistånd, som

afser att utan affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse och utan att

meddela sjukhjälp

bereda medlem pension efter afgång från tjänst eller uppnående

af viss ålder,

vid medlems död utbetala ett kapitalbelopp till bestridande af kostnaderna

för hans begrafning eller såsom understöd åt hans familj,

meddela pension åt afliden medlems änka eller barn,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utskottets

yttrande.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

bereda medlem understöd vid bestående förlust eller nedsättning

af arbetsförmågan (invaliditet) eller vid arbetslöshet,

eller idka annan till pensionsförsäkring hänförlig verksamhet, skall

i enlighet med hvad i denna lag sägs registreras. Understödsförening,

som afser att bereda pension, kallas i denna lag pensionskassa.

§ 5.

Understödsförening skall för att kunna vinna registrering bestå

af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit

stadgar och utsett styrelse.

§ 93.

Därest understödsförening med mer än femtio medlemmar, innan

den blifvit registrerad, utfäster eller utbetalat kapitalunderstöd till högre

belopp än tvåhundra kronor för en medlem eller pension, straffas den,

som i åtgärden eller beslutet därom deltagit, med böter från och med

fem till och med tusen kronor.

Fortsättes — — — — — — förseelse.

Till äfventyrs kan också i 1 § ett direkt undantag för här ifrågavarande

föreningar ske.

öfvervägandet af lämpligaste sättet för vinnande af här afsedt

syfte samt formulerandet af häraf påkallade ändringar i lagförslaget

torde lagutskottet verkställa. Jag får därför allenast hemställa, att

antingen allt registreringstvång för understödsföreningar borttages eller

också sådana ändringar i föreliggande kungl. proposition måtte vidtagas,

att understödsförening, som utfäster eller utbetalar kapitalunderstöd till

belopp, ej öfverstigande tvåhundra kronor, måtte varda undantagen från

det i lagförslaget upptagna registreringstvång.»

Då utskottet nu går att afgifva yttrande öfver Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition och de i anledning däraf väckta motioner, anser

sig utskottet till en början böra lämna en kortfattad redogörelse för

tillkomsten af förevarande lagförslag.

Då genom utfärdandet af lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895 grunden lades till en svensk

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 5

föreningslagstiftning, blefvo, bland annat, »för säkrings föreningar» uttryckligen

undantagna från lagens tillämplighetsområde. De egentliga,

affärsmässiga försäkringsföreningarna hafva emellertid sedermera erhållit

rättslig reglering genom lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903,

i hvilken de under benämningen ömsesidiga försäkringsbolag ställts vid

sidan af försäkringsaktiebolagen.

Enligt bestämmelse i 163 § e) af sistnämnda lag är densamma

emellertid icke tillämplig å »försäkringsanstalter, sjuk- och begrafningskassor

eller andra dylika understödsföreningar, hvilkas verksamhet icke

afser affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse)).

Beträffande dessa i försäkringslagen undantagna anstalter och kassor

anhöll Riksdagen i sin till Kungl. Maj:t den 20 maj 1903 aflåta» skrifvelse

med anmälan om lagens antagande, att Kungi. Maj:t täcktes låta

utreda, huruvida och i hvad mån den verksamhet, som utöfvades af

åtskilliga sjuk- och begrafningskassor, pensionsanstalter och andra understödsföreningar,

innefattade försäkringsrörelse af beskaffenhet, att bestämmelserna

i lagen om försäkringsrörelse helt eller delvis på dem

borde äga tillämpning, samt därefter framlägga förslag till de lagbestämmelser

i ämnet, hvartill utredningen kunde föranleda.

Med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse förordnade Kungl.

Maj:t den 24 juli 1903 särskilda kommitterade att inom civildepartementet

biträda vid den af Riksdagen sålunda begärda utredningen samt

vid utarbetande af förslag till lagbestämmelser i ämnet. Dessa kommitterade

afgåfvo sedermera den 2 december 1905 sitt betänkande med

förslag till lag om understödsföreningar, livilket förslag emellertid icke

blef föremål för någon kungl. proposition till Riksdagen.

Detta 1905 års förslag afsåg såväl sjukkassor som öfriga understödsföreningar.

Sjukkassorna, hvilka redan tidigare erhållit rättslig reglering genom

lagen om sjukkassor den 30 oktober 1891, ansågos emellertid böra göras

till föremål för särskild lagstiftning. Ett inom civildepartementet utarbetadt

förslag, till lag om sjukkassor blef med en del ändringar genom

kungl. proposition förelagdt 1910 års- Riksdag samt efter ytterligare

ändringar af Riksdagen antaget, hvarefter den nya lagen om sjukkassor

utfärdades den 4 juli 1910.

Hvad åter beträffar öfriga understödsföreningar, som enligt 163 §

i lagen om försäkringsrörelse undantagits från nämnda lags tillämplighetsområde

och som i Riksdagens ofvannämnda skrifvelse afsågos, uppdrogs

enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 1 september 1909 åt särskilda

sakkunnige att inom civildepartementet biträda vid uppgörande af förslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

till lag om dylika föreningar. Dessa sakkunnige afgåfvo den 10 december

1910 betänkande med förslag till lag om understödsföreningar och till

en däraf betingad lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen

om försäkringsrörelse.

Sedan tillfälle beredts öfverståthållarämbetet och Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i rikets samtliga län äfvensom vederbörande understödsföreningar

att afgifva yttrande öfver dessa lagförslag, blefvo desamma

granskade å en i Stockholm den 6 och 7 mars 1911 hållen konferens för

Sveriges understödsföreningar, därvid konferensen i en till Kungl. Maj:t

ställd skrift, med tillkännagifvande att konferensen ansåge i högsta grad

nödvändigt att en lagstiftning i ämnet snarast möjligt komme till stånd,

tillika i underdånighet anhöll, att vissa ändringar måtte vidtagas i de

sakkunniges förslag till lag om understödsföreningar, öfver lagförslagen

jämte inkomna yttranden afgaf därefter försäkringsinspektionen infordradt

underdånigt utlåtande.

Sedan de sakkunniges förslag till lag om understödsföreningar

med anledning bland annat af de utaf konferensen framställda anmärkningar

och önskemål i vissa hänseenden omarbetats, och lagförslagen

jämte ett inom civildepartementet utarbetadt förslag till ändring i vissa

delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910 underkastats granskning

jämväl af lagrådet, hafva desamma med de jämkningar, som af lagrådets

granskning föranledts, genom förevarande proposition förelagts

Riksdagen till antagande.

Förevarande lagförslag afse att meddela bestämmelser rörande de

föreningar, som jämlikt § 163 e) i försäkringslagen äro undantagna

från nämnda lags tillämplighetsområde eller böra likställas med de där

omförmälda, med undantag af sjukkassorna.

Såsom af den föregående utredningen framgår, är behofvet af en

lagstiftning rörande dessa föreningar numera allmänt erkändt. Angelägenheten

af rättslig reglering af dessa föreningars verksamhet har

starkt betonats såväl af Riksdagen i dess ofvan omförmälda skrifvelse

som af 1905 års kommitterade; och såsom förut nämnts, har nödvändigheten

af att en lagstiftning i ämnet snarast möjligt komme till stånd

äfven framhållits af den i mars 1911 hållna konferensen för Sveriges

understödsföreningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Beträffande det närmare innehållet i Knngl. Maj:ts förslag får

utskottet hänvisa till den kungl. propositionen samt därvid fogade

utdrag af i statsrådet och lagrådet förda protokoll.

Utskottet har funnit förslagen vara af beskaffenhet att med de

jämkningar, utskottet här nedan föreslagit, kunna läggas till grund för

lagstiftning i ämnet.

Hvad angår de i ämnet väckta motionerna, följer af det föregående,

att utskottet icke kan dela de af herr Erlansson i hans ofvanberörda

motion uttalade tvifvelsmål angående det föreliggande förslagets lämplighet.

Och vill utskottet, angående hvad i denna motion i öfrigt och i

herr Byströms motion yrkats, afgifva yttrande i samband med behandlingen

af de särskilda paragrafer i förslaget, som motionerna angå.

Förslaget till lag om understödsföreningar.

De föreningar, å hvilka förevarande lagförslag är afsedt att äga

tillämpning, äro, såsom framgår af förslaget, »understödsföreningar», hvarmed

förstås föreningar för inbördes bistånd, som afse att »utan affärsmässigt

drifvande af försäkringsrörelse och utan att meddela sjukhjälp»

idka till personförsäkring hänförlig verksamhet. Huruvida en förening

sålunda är att anse såsom understödsförening, hvarå den föreslagna

lagen skulle komma att äga tillämpning, eller såsom ömsesidigt försäkringsbolag,

hvars verksamhet är reglerad genom lagen om försäkringsrörelse,

skall enligt förslaget vara beroende af huruvida föreningens

verksamhet är att anse som affärsmässig försäkringsrörelse eller icke.

Vid behandlingen af Kungl. Maj:ts förslag i denna del har inom

utskottet ifrågasatts, huruvida icke för åstadkommande af bestämdare

gräns mellan försäkringslagens och den nu föreslagna lagens giltighetsområden

innebörden af uttrycket »affärsmässig försäkringsrörelse» borde

i lagen definieras. 1905 års förslag till lag om understödsföreningar,

hvilket äfven från begreppet understödsförening undantog förening,

hvars verksamhet afser affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse,

innehöll i förevarande hänseende bestämmelse därom att förening skulle

anses drifva sådan rörelse, »då föreningen för anskaffande af försäkringar

eller för inkassering af försäkringsafgifter använder agenter, som erhålla

provision, eller föreningen utfäst sig att till någon, som förskjutit garantikapital,

utgifva ränta eller andel i vinst eller annan godtgörelse».

I ofvannämnda år 1910 af sakkunnige afgifna betänkande anfördes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

i fråga om nämnda bestämmelse i 1905 års förslag, bland annat: »Af

motiven synes framgå, att detta stadgande icke afsåg att gifva en uttömmande

definition af begreppet affärsmässig. Tydligt är också, att

ehuru de angifna kännetecknen äro synnerligen viktiga såsom exempel

å de omständigheter, som äro ägnade att karakterisera en försäkringsverksamhet

såsom affärsmässig, äfven andra omständigheter kunna vara

af betydelse härutinnan. Så kan t. ex. numera otvifvelaktigt en affärsmässig

progaganda drifvas genom annonsering, utan anlitande af agenter.

Å andra sidan lärer ej kunna förnekas, att en förening kan till hela

sin natur vara en understödsförening, ehuru inom dess verksamhet den,

som uppbär afgifterna, i form af provision erhåller någon ersättning

för sitt besvär. Icke heller torde det böra förhindras, att en person,

som, törhända af socialt intresse, underlättat startandet af en understödsförening

genom att gifva den ett lån, uppbär någon ränta å de

utlånta medlen, ehuru lånevillkoren möjligen äro sådana, att berörda

medel kunna falla under begreppet garantikapital. Af stor betydelse

för frågan om en rörelses affärsmässighet är gifvetvis rörelsens omfattning.

En rörelse, som i början af föreningens tillvaro varit typisk

understödsverksamhet, blir ofta, allt efter det föreningen växer, mer

och mer affärsmässig. Och inom försäkringsrörelsen såsom inom annan

affärsverksamhet växla affärsmetoderna under tidernas lopp och därmed

äfven kännetecknen å en affärsmässig rörelse. Vid sådant förhållande

har ansetts lämpligt att i förevarande lagförslag — liksom i den nya

lagen om sjukkassor — icke vidare utveckla begreppet affärsmässig

försäkringsrörelse.))

Af hvad de sakkunnige sålunda anfört, synes utskottet framgå, att

det svårligen skall låta sig göra att i en för alla förhållanden passande

definition angifva, hvad som är att anse som affärsmässig försäkringsrörelse.

Öfverhufvud taget lärer någon bestämd gräns mellan understöds-

och försäkringsverksamhet icke kunna dragas. Äfven om i allmänhet

olika kännetecken, såsom olikheten i verksamhetssättet, medlemmarnas

känsla af samhörighet m. m. kunna sägas utmärka de särskilda

slagen af föreningar, torde dock ofta inträffa, att samma förening

har kännetecken af såväl ena som andra slaget. En definition af ifrågavarande

slag torde sålunda i hvarje fall vid tillämpningen komma att

visa sig ohållbar.

I fråga om lagförslagets särskilda stadganden må i allmänhet

anmärkas, att förslaget, som lämnar understödsföreningarnas verksamhet

i det hela obunden af materiella föreskrifter, hufvudsakligen innehåller

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande År 34.

dels föreningsrättsliga bestämmelser, afseende att ordna frågan om föreningarnas

rättskapacitet, gifva stadga åt deras organisation, inom föreningarna

skydda minoritetens rätt gentemot majoriteten, med mera

dylikt, och dels föreskrifter med ändamål att möjliggöra och reglera

den särskilda kontroll å föreningarnas verksamhet, som påkallas däraf,

att nämnda verksamhet gränsar till eller är en art af försäkringsverksamhet.

Hvad angår de rent föreningsrättsliga bestämmelserna ansluter sig

Kungl. Maj:ts förslag i hufvudsak till den år 1910 utfärdade lagen om

sjukkassor, hvilken i dessa delar är grundad på det förslag till lag om

föreningar, som genom nådig proposition förelädes 1910 års Riksdag.

I den af Riksdagen år 1911 antagna, den 22 juni samma år utfärdade

lagen om ekonomiska föreningar blefvo emellertid för vinnande af större

enkelhet, bestämmelserna i detta ämne i åtskilliga hänseenden omredigerade,

särskildt beträffande reglerna om firmateckning. Orsaken

till att det oaktadt förevarande förslag formulerats i öfverensstämmelse

med sjukkasselagens stadganden, bär varit den, att understödsföreningarna

ansetts närmast besläktade med sjukkassorna och att i stor utsträckning

samma personer kunde antagas vara medlemmar eller styrelseledamöter

i såväl en sjukkassa som eu understödsförening.

Då emellertid de föreningsrättsliga bestämmelserna i lagen om

ekonomiska föreningar enligt utskottets förmenande i fråga om enkelhet

och klarhet äga företräde framför motsvarande föreskrifter i sjukkasselagen,

har utskottet ansett nämnda bestämmelser i förevarande

lag hellre böra formuleras i öfverensstämmelse med förstnämnda lag.

Att förevarande lag härigenom kommer att i detta stycke skilja sig

från sjukkasselagen synes utskottet hafva mindre betydelse i förhållande

till de fördelar som vinnas. Om likformighet mellan dessa lagar

skall på detta område åstadkommas, synes detta böra ske genom en

omformning af sjukkasselagen, så att äfven denna härutinnan bringas

till likhet med lagen om ekonomiska föreningar.

Utskottet har därför vidtagit omredigering af de föreningsrättsliga

bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förslag i den mån desamma utan

någon af understödsföreningarnas natur betingad anledning skilja sig

från motsvarande stadganden i lagen om ekonomiska föreningar.

Ändringar hafva sålunda ur den angifna synpunkten vidtagits i följande

paragrafer af det kungl. förslaget, nämligen 14—26, 28—30, 33, 35,

47, 54 och 55, hvilka ändringar i vissa fall äfven innefatta ändringar i

sak, i allmänhet dock mindre betydande. Där dessa sakändringar varit af

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 käft. (Nr 34.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

någon större betydelse, äro de närmare motiverade under vederbörande

paragrafer.

Granskningen i öfrigt af förslagets särskilda delar äfvensom herrar

Byströms och Erlanssons motioner har gifvit utskottet anledning till de

ändringar, som nedan under de särskilda paragraferna anmärkas.

I den följande framställningen har vid angifvandet af nämnda

paragrafer den i utskottets förslag upptagna ordningsföljden iakttagits.

1 och 2 §§.

Förevarande lagförslag stadgar registreringstvång för alla understödsföreningar,

som hafva minst femtio medlemmar, och belägger

underlåtenhet härutinnan med bötesansvar; hvarjämte registrering är

villkor för vinnande af rättskapacitet. I fråga om föreningar med

mindre än femtio medlemmar har förslaget ej föreskrifvit registreringsskyldighet,

men däremot medgifvit registrering.

Enligt utskottets mening är betryggandet af dessa föreningars understödsverksamhet

af den stora samhälleliga betydelse, att ett registreringstvång

för alla understödsföreningar af något större omfattning är fullt

motiveradt. Utan ett sådant vore fara, att den ifrågavarande lagstiftningen

icke skulle erhålla tillräcklig effektivitet och således ej heller blifva ägnad

att råda bot för de missförhållanden, för hvilkas undanröjande densamma

i främsta rummet tillkommit. De förmåner, registreringen kommer att

medföra, i afseende å tryggade ekonomiska grunder för verksamheten

och därmed följande större säkerhet för medlemmarna i föreningen att

verkligen komma i åtnjutande af de förmåner, de genom ingåendet i

föreningen afsett att vinna, äro ock så stora, att äfven ur denna synpunkt

det synes fullt befogadt att fordra registrering för åtminstone

alla större föreningar. Och hvad särskildt angår pensionskassor, i fråga

om hvilka i jämförelsevis hög grad försäkringstekniska hänsyn måste göra

sig gällande, är det angeläget att genom deras registrering åt dem förskaffa

en mera betryggad ställning än nu är förhållandet.

Emellertid har utskottet funnit krafvet på registrering kunna och böra

i något högre grad eftergifvas, än enligt Kungl. Maj:ts förslag ägt rum.

Gifvet är, att registreringstvånget med däraf följande underkastelse under

lagens bestämmelser, särskildt i början af lagens tillämpning, innan

förmånerna af denna lagstiftning blifvit mera allmänt insedda, skall

förefalla betungande för en del smärre föreningar. Det synes därför

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

utskottet vara billigt att gå till mötes den önskan om en mera utsträckt

befrielse från registreringsplikten, som framkommit, och som särskildt funnit

sitt uttryck i herr Byströms ofvan omförmälda motion. Äfven andra

föreningar än de, som hafva under 50 medlemmar, torde få anses vara

af den mindre betydelse, att registreringstvånget med afseende å dem

kan eftergifvas.. Utskottet har därför ansett registreringsskyldighet böra

stadgas allenast för pensionskassor med mera än femtio medlemmar samt

för andra understödsföreningar, så framt de utfästa understöd en gång

för alla (kapitalunderstöd) till högre belopp än tvåhundra kronor och

bestå af mera än femtio medlemmar eller ock, utan afseende på understödets

beskaffenhet eller belopp, om de bestå af mera än tvåhundra

medlemmar.

Beträffande de föreningar, som sålunda enligt utskottets förslag ej

äro skyldiga att söka registrering, har utskottet i likhet med Kung!.

Maj:ts förslag i denna del ansett rätt till registrering böra medgifvas.

Hvad därefter vidkommer understödsföreningars rättsbefogenhet

har utskottet ansett denna böra, i enlighet med Kung!. Majrts förslag,

hvari herr Byström i denna del icke ifrågasatt någon ändring-, bindas

vid registreringen. Detta är förhållandet både i afseende å sjukkassorna

och de ekonomiska föreningarna och synes icke heller kunna eftergifvas

med afseende på de nu ifrågavarande föreningarna utan alltför stora

vådor för den rättssäkerhet, som lagen afser att med afseende på dessa

föreningar åstadkomma.

3 §•

Den i förevarande paragraf, hvilken motsvarar 2 § i Kungl. Maj:ts

förslag, vidtagna ändringen är uteslutande af redaktionell art och har

föranledts af den omredigering, som utskottets förslag till ändringar i

1 § af det kungl. förslaget nödvändiggjort.

4-18 §§.

Dessa §§ motsvara 3—17 §§ i Kungl. Maj:ts förslag. Förskjutningen

i paragrafföljden är föranledd af utskottets ändringar i 1 § i

nämnda förslag.

Beträffande de i 15—18 §§ föreslagna ändringarna får utskottet

hänvisa till hvad därom anförts å sid. 9 och 10.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

19-25 §§.

De i Kungl. Maj:ts förslag under 20 och 23 §§ upptagna bestämmelserna

angående rätten att teckna förenings firma hafva i utskottets

förslag sammanförts i 19 §. I utskottets förslag motsvara 20, 21 och

24 §§ respektive 18 och 24 §§ samt 22 § andra stycket i Kungl. Maj:ts

förslag, hvarjämte bestämmelserna i 22 och 23 §§ i utskottets förslag i

Kungl. Maj:ts förslag återfinnas, de förra i 19 § samt de senare i 21 §

och 22 § första stycket.

I fråga om rätten till firmateckning har utskottet föreslagit den

ändring, att styrelsen liksom i lagen om ekonomiska föreningar tillagts

en allmän befogenhet att bemyndiga annan vare sig inom eller utom

styrelsen att teckna föreningens firma, därvid dock stadgats, att inskränkning

i nämnda befogenhet må med giltig verkan bestämmas i stadgarna

eller å föreningssammanträde.

Utskottet har därjämte i fråga om styrelsens beslutförhet ansett

sig böra föreslå, att styrelsen må kunna fatta beslut, då mer än hälften

af dess ledamöter äro närvarande, så framt föreningens stadgar icke

innehålla häremot stridande bestämmelser.

Slutligen har, jämväl i enlighet med lagen om ekonomiska föreningar,

uteslutits bestämmelsen angående skyldighet att vid anmälan

om ändring i styrelsens sammansättning foga styrkt afskrift af protokoll

eller annan handling, som bestyrker ändringen.

I öfrigt får utskottet beträffande de i dessa paragrafer föreslagna

ändringar hänvisa till hvad å sid. 9 och 10 här ofvan yttrats.

26 §.

I likhet med de två ledamöter i lagrådet, hvilka i detta hänseende

framställt anmärkning mot förslaget, har utskottet ansett lagen böra

upptaga bestämmelse, att förenings fasta egendom icke må intecknas

för gäld utan föreningssammanträdes bemyndigande. Utskottets förslag

öfverensstämmer ock härutinnan med lagen om ekonomiska föreningar.

28 §•

Ändringen i denna paragraf är endast af formell natur och sammanhänger

med ändringen i 20 §.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

13

29, 30, 33 och 35 §§.

Beträffande de af utskottet vid dessa paragrafer föreslagna ändringar

får utskottet hänvisa till hvad å sid. 9 och 10 här ofvan anförts.

Ändringen i 30 § afser ingen ändring i sak, utan är endast af

redaktionell art.

37 §.

Det i herr Erlanssons ofvan intagna motion uttryckta önskemålet

om ändring af bestämmelserna om den tid, inom hvilken ordinarie föreningssammanträde

skall hållas, har utskottet funnit så till vida böra

beaktas, att, på sätt motionären alternativt föreslagit, nämnda tid bestämmes

till den 1 augusti hvarje år.

44 §.

Ändringen är föranledd af den vid 4—18 §§ anmärkta förskjutningen

i paragrafföljden.

47 §.

I fråga om ändringen i denna paragraf hänvisas till hvad å sid.

9 och 10 anförts.

54 och 55 §§.

De af utskottet vidtagna ändringar i affattningen af dessa paragrafer

betingas af utskottets ändringsförslag i fråga om lydelsen af

respektive 16 och 25 §§.

58 §.

Ändringen är föranledd af den vid 19—25 §§ anmärkta ändringen

i paragrafföljden.

63 och 64 §§.

Till vinnande af likformighet med lagen om ekonomiska föreningar

har utskottet ändrat ordningsföljden mellan dessa båda paragrafer.

Häraf betingas jämväl en ändring i fråga om hänvisningen i 95 §.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

81 §.

Att i allmänhet ålägga understödsföreningar med icke godkända

stadgar skyldighet att, på sätt i denna paragraf stadgats, hvart femte år

aflämna försäkringsteknisk utredning har utskottet icke ansett billigt.

Särskildt i fråga om de mindre föreningarna torde härmed förenade

besvär och utgifter ofta kunna kännas betungande.

Utskottet har därför föreslagit, att den i denna paragraf stadgade skyldigheten

skall inskränkas att omfatta endast pensionskassor, med afseende

på hvilka en dylik utredning är af försäkringstekniska hänsyn särskildt

erforderlig.

En eftergift i detta afseende i den omfattning utskottet föreslagit

synes böra möta så mycket mindre betänkligheter, som på grund af de

i 80 § intagna bestämmelserna om insändande till tillsynsmyndigheten

af statistisk redogörelse samt denna myndighets rätt att infordra

upplysningar, möjlighet gifves för tillsynsmyndigheten att, när den så

finner skäligt, föranstalta om upprättande af en sådan utredning som

här afses.

Det torde böra bemärkas, att till följd af öfvergångsbestämmelsen

i 99 § 1) genom nu föreslagna eftergift en betydande lättnad tillgodokommer

nu existerande understödsföreningar.

I sammanhang härmed har'' utskottet velat framhålla önskvärdheten

däraf, att sådana förfoganden af Kungl. Maj:t vidtagas, att de

kostnader och besvär, som för föreningarne uppstå i de fall, då försäkringsteknisk

utredning skall af dem afgifvas, så mycket som möjlie-t

underlättas.

88 §.

Utskottet hänvisar till hvad vid 44 § anförts.

94 §.

Med den af utskottet föreslagna lydelsen, som närmare öfverensstämmer

med motsvarande stadgande i lagen om ekonomiska föreningar,

har utskottet ansett, att de villkor för straffbarhet, som i förevarande

fall ansetts böra gälla, riktigare uttryckas än enligt Kungl. Maj:ts

förslag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

15

99 §.

Utskottet har funnit lämpligt, att öfvergångsbestämmeiserna upptagas

i särskildt kapitel. I texten till denna paragraf föreslagna ändringar

betingas af tidigare i lagförslaget antagen formulering.

Förslaget till lag om ändrad lydelse åt'' 162 och 163 §§ i lagen om

försäkringsrörelse.

De här föreslagna ändringarna i försäkringslagen äro betingade

däraf, att tillämpningen af den i nämnda lag föreskrifna successiva

metoden för bolagsbildning i det fall, att ett ömsesidigt försäkringsbolag

skall bildas för öfvertagande af en understödsförenings rörelse,

ansetts skola medföra åtskillig, af de i sådant fall föreliggande omständigheterna

icke påkallad omgång och tidspillan samt att den enklare

form för bolagsbildning, som påbjudes i de föreslagna tilläggen till

162 §, ansetts kunna utan olägenhet användas i nämnda fall.

Mot ifrågavarande förslag bar utskottet icke funnit anledning till

anmärkning.

Förslaget till lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910.

Med den af Kungl. Maj:t föreslagna ändrade lydelsen af 106 §

bar afsetts att förhindra, det en förening med afsevärdt medlemsantal,

hvilken meddelar begravningshjälp till högre belopp än 200 kronor,

skulle kunna få genom att tillika lämna sjukhjälp existera och verka

såsom oregistrerad sjukkassa.

Den i utskottets förslag vidtagna ändringen är föranledd af ändringarne

i 1 § i Kungl. Maj:ts förslag till lag om understödsföreningar.

Beträffande förevarande förslag i öfrigt har utskottet ej funnit

skäl till anmärkning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

På grund af livad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att Riksdagen, med tillkännagifvande att det

i förevarande proposition framlagda förslag till lag om

understödsföreningar icke kunnat i oförändradt skick

af Riksdagen godkännas, måtte, i anledning af sagda

proposition samt herrar Erlanssons och Byströms

motioner, för sin del antaga följande förslag till

Lag om understödsföreningar.

1 kap. Inledande bestämmelser.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

1 §■

Understödsförening skall, därest

den består af minst femtio medlemmar,

registreras i enlighet med

hvad i denna lag sägs. Registrering

må äfven sökas af förening med

mindre antal medlemmar, dock ej

under fem.

Med understödsförening förstås i

denna lag sådan förening för inbördes

bistånd, som afser att utan

affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse

och utan att meddela

sjukhjälp

bereda medlem pension efter afgång

från tjänst eller uppnående

af viss ålder;

vid medlems död utbetala ett

kapitalbelopp till bestridande af

kostnaderna för hans begrafning

eller såsom understöd åt hans familj;

1 §■

Med understödsförening förstås

i denna lag sådan förening för inbördes

bistånd, som afser att utan

affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse

oph utan att meddela

sjukhjälp

bereda medlem pension efter afgång

från tjänst eller uppnående

af viss ålder;

vid medlems död utbetala ett

kapitalbelopp till bestridande af kostnaderna

för hans begrafning eller

såsom understöd åt hans familj;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.)

meddela pension åt afliden medlems

änka eller barn;

bereda medlem understöd vid

bestående förlust eller nedsättning

af arbetsförmågan (invaliditet) eller

vid arbetslöshet;

eller idka annan till personförsäkring

hänförlig verksamhet.

Understödsförening, som afser

att bereda pension, kallas i denna

lag pensionskassa.

(Utskottets förslag.)

meddela pension åt afliden medlems

änka eller barn;

bereda medlem understöd vid

bestående förlust eller nedsättning

af arbetsförmågan (invaliditet) eller

vid arbetslöshet;

eller idka annan till personförsäkring

hänförlig verksamhet.

Understödsförening, som afser

att bereda pension, kallas i denna

lag pensionskassa.

2 §.

Pensionskassa, som består af

flera än femtio medlemmar, skall registreras

i enlighet med hvad i denna

lag sägs.

Annan understödsförening skall

registreras, såframt den

utfäster eller utbetalar understöd,

utgående i kapital en gång för alla,

(kapitalunderstöd) till högre belopp

än tvåhundra kronor för en

medlem och består af flera än femtio

medlemmar; eller

består af flera än tvåhundra

medlemmar.

Understödsförening, som icke enligt

hvad ofvan stadgas är skyldig

att söka registrering, må kunna registreras,

därest den består af minst

fem medlemmar.

2 §■ 3 §.

Registrerad understödsförening Registrerad understödsförening

äge ej, med mindre tillsynsmyn- äge ej, med mindre tillsynsmyndigheten

lämnat tillstånd därtill, digheten lämnat tillstånd därtill,

utöfva verksamhet, hvilken är utöfva verksamhet, hvilken är

främmande för det ändamål, som främmande för det ändamål, som

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 höft. (Nr 34.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

afses med föreningens understödsverksamhet.

Registrerad understödsförening,

hvars stadgar icke blifvit godkända på

sätt i 86 § sägs, må ej för en medlem

utfästa eller utbetala understöd,

utgående i kapital en gång för alla,

(kapitalunderstöd) till högre belopp

än tvåhundra kronor. Förening med

godkända stadgar må ej för en medlem

utfästa eller utbetala sådant understöd

till högre belopp än tvåtusen kronor.

(Utskottets förslag.)

afses med föreningens understödsverksamhet.

Registrerad understödsförening må

ej utfästa eller utbetala kapitalunderstöd

till högre belopp än tvåtusen

kronor för en medlem. Utföster eller utbetalar

föreningen kapitalunderstöd till

högre belopp än tvåhundra kronor för

en medlem, skola föreningens stadgar

vara godkända på sätt i 86 § sägs.

3 §■ 4 §.

För registrerad understödsförenings förbindelser häfta allenast

föreningens tillgångar, förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

4 §■ 5 §.

Innan understödsförening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva

rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller

annan myndighet söka, kära eller svara.

Handla ledamöter af föreningens styrelse eller medlemmar af

föreningen eller andra å föreningens vägnar, innan den blifvit registrerad,

svara de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande

förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla

för en.

2 kap. Om registrerade understödsföreningar.

Om understödsförenings bildande.

§■

6 §.

Understödsförening skall för att kunna vinna registrering hafva

i enlighet med denna lag antagit stadgar och utsett styrelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

19

(Kungl. Maj:ts förslag.)

6 §■

(Utskottets förslag.)

7 §.

Ansökning om understödsförenings registrering skall göras af

dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas:

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller

gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas:

1) två exemplar af föreningens -stadgar;

2) afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,

utvisande att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt

protokoll eller annan handling, hvaraf framgår att styrelse blifvit utsedd;

3) uppgift om medlemmarnas antal.

De vid 1) och 2) angifna handlingar skola vara till riktigheten

styrkta af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter. Uppgiften om medlemmarnas antal skall

vara bestyrkt genom styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

Understödsförenings stadgar skola angifva:

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) de villkor, som skola gälla för inträde i föreningen;

5) understödens beskaffenhet och storlek eller grunderna för beräknande

däraf med angifvande i fråga om kapitalunderstöd af det

högsta belopp, hvartill sådant understöd må uppgå, äfvensom tid och

villkor för åtnjutande af understöden;

6) beloppen af de fasta afgifter (premier, dödsfallsafgifter, förvaltnings

af gifter eller liknande), som skola erläggas till föreningen, eller

grunderna för beräknande däraf;

7 §■

8 §■

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

7) därest uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum, den

ordning, hvari beslut därom skall fattas, och de grunder, efter hvilka

beslutad uttaxering skall verkställas;

8) påföljden af försummelse att till föreningen erlägga fast afgift

eller uttaxeradt belopp;

9) därest föreningen skall afsätta fond, grunderna för fondbildningen;
10)

huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,

skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras;

11) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess

beslutförhet;

12) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

13) därest mera än ett ordinarie föreningssammanträde skall årligen

hållas, tiden för de ordinarie sammanträdenas hållande;

14) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

8 §. 9 §.

Understödsförenings firma skall innehålla ordet »understödsförening».

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett

bolagsförhållande, och ej ordet »bank» intagas på sådant sätt, att däraf

kan föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag eller af

en bank. Ej heller må firman innehålla såväl ordet »ömsesidig» som

ordet »försäkring».

Firman skall tydligt skilja sig från annan registrerad, ännu bestående

understödsförenings firma.

Om medlemsförteckning.

5 §. 10 §.

Öfver understödsförenings medlemmar skall genom styrelsens försorg

hållas förteckning, upptagande deras fullständiga namn och födelseår

samt tiden för inträdet i föreningen. För pensionskassa skall förteckningen

jämväl omfatta pensionstagarna samt upptaga deras fullständiga

namn och födelseår.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utslcottets förslag.)

Om medlems afgång ur understödsförening.

10 §. 11 §.

Medlem af understödsförening äge att efter egenhändigt underskrifven

uppsägning utträda ur föreningen, därest han icke på grund

af viss anställning är skyldig att tillhöra densamma; dock må i stadgarna

föreskrifvas, att namnunderskriften å uppsägningen skall vara

bevittnad, så ock att medlem under viss tid, högst ett år, efter uppsägningen

skall kvarstå i föreningen.

Ej må medlem uteslutas ur förening af annan grund än stadgarna

angifva.

Den, som allenast för egen pensionering är medlem pensionskassa,

skall, därest icke annorlunda föreskrifves i stadgarna, anses hafva

utträdt, då pensionsfallet för honom inträffat.

U §■ 12 §.

Har medlem utträdt ur understödsförening, därur uteslutits eller

aflidit, äge föreningen ändock, såframt ej i stadgarna är annorledes

föreskrifvet, rätt att utfå dels afgift, hvilken enligt stadgarna skall

erläggas för den tidsperiod, hvarunder afgången ägt rum, dels, därest

händelse, som enligt stadgarna skall föranleda erläggandet af viss afgift

(dödsfallsafgift eller liknande), inträffat före afgången, sådan afgift, dels

ock hvad å den afgångne belöper enligt beslut om uttaxering, som

fattats före utträdet, beslutet om uteslutningen eller dödsfallet.

Då medlem afgått ur förening, äge han eller hans rättsinnehafvare

icke, med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå

någon del af föreningens tillgångar.

Om räkenskapers förande och reserverande af medel.

12 §. 13 §.

I afseende å förandet af understödsförenings räkenskaper må särskilda

föreskrifter meddelas af tillsynsmyndigheten att gälla jämte

dem, som föreningen jämlikt förordningen angående handelsböcker och

handelsräkningar den 4 maj 1855 har att iakttaga. Räkenskapsafslutning

skall ske för kalenderår.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

13 §. 14 §.

Hafva, enligt gjordt bokslut, influtna medel icke åtgått till utbetalning

af understöd och andra löpande utgifter eller till afsättning

af föreskrifven fond, skall öfverskottet, såvida icke annorlunda bestämmes

i stadgarna, afsättas för att framdeles tagas i anspråk, därest och

i den mån inkomsterna ej förslå till sådan utbetalning och fondafsättning.

Om styrelse och firmateckning.

14 §.

För understödsförening skall

finnas en styrelse, bestående af

minst tre ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med

hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

föreningens angelägenheter.

15 §.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde;

dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen

eller ledamot däraf skall på annat

sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här

i riket bosatt svensk medborgare.

15 §.

För understödsförening skall

finnas en styrelse, bestående af en

eller flera ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med

hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

föreningens angelägenheter.

16 §.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde;

dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller

ledamot däraf skall på annat sätt

utses.

Styrelseledamot skall vara här

:i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening

medgifver undantag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

16 §.

Ledamot af styrelsen må ej utses

för längre tid än fem år.

Ändå att den tid, för hvilken

styrelseledamot blifvit utsedd, ej

gått till ända, må lian skiljas från

uppdraget genom beslut af den,

som utsett honom.

17 §.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot,

innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och

finnes ej suppleant, åligger det öfriga

styrelseledamöter att ofördröjligen

föranstalta om val af ny ledamot.

Utan hinder af livad nu stadgats

må dock, där föreningens stadgar

sådant medgifva, med valet kunna

anstå till dess den tid, för hvilken

den afgångne blifvit vald, gått till

ända, såframt styrelsen är beslutför

med kvarstående ledamöter.

17 §.

Ledamot af styrelsen må ej utses

för längre tid än två år.

Ändå att den tid, för hvilken

styrelseledamot blifvit utsedd, ej

gått till ända, må han skiljas från

uppdraget genom beslut af den,

som utsett honom.

18 §.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot,

innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och

finnes ej suppleant, åligger det öfriga

styrelseledamöter, såframt styrelsen

ej är beslutför med kvarstående ledamöter

eller enligt stadgarna fulltalig

styrelse alltid skall förefinnas, att

ofördröjligen föranstalta om val af

ny ledamot.

19 §.

Styrelsen äge bemyndiga annan

vare sig inom eller utom styrelsen

att teckna föreningens firma (firmatecknare).

Har i stadgarna eller

af föreningssammanträde gjorts inskränkning

i styrelsens rätt att utse

firmatecknare, lände den till efterrättelse.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

18 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda

styrelseledamöter, som bemyndigats

teckna föreningens firma, äge

att själfva eller genom ombud ej

mindre i förhållande till tredje man

handla å föreningens vägnar än äfven

inför domstolar och andra myndigheter

företräda föreningen. Inskränkning

i den befogenhet, som sålunda

tillkommer styrelsen eller viss styrelseledamot,

vare, i den mån ej annat

följer af hvad i denna lag stadgas,

utan verkan mot tredje man, med

mindre han ägt eller bort äga kännedom

om inskränkningen. Bestämmelse,

innefattande sådan inskränkning,

må ej registreras.

19 §.

I förhållande till föreningen vare

styrelsen och de styrelseledamöter, som,

efter ty i 18 § är sagdt, äga företräda

föreningen, pliktiga att i sin

förvaltning af föreningens angelägenheter

ställa sig till efterrättelse de

särskilda föreskrifter, som i stad
-

(Utskottets förslag.)

20 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare

äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje

man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra

myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som

sålunda tillkommer styrelsen eller

firmatecknare, vare, i den mån ej

annat följer af hvad i denna lag

stadgas, utan verkan mot tredje man,

med mindre han ägt eller bort äga

kännedom om inskränkningen. Bestämmelse,

innefattande sådan inskränkning,

må ej registreras.

21 §.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde

eller af styrelsen hlifvit

bestämdt, att rätten till firmateckning

må af firmatecknare utöfvas allenast

gemensamt med annan, lände det till

efterrättelse.

22 §.

Styrelsen och firmatecknare skola

i sin förvaltning af föreningens angelägenheter

ställa sig till efterrättelse

i stadgarna gifna föreskrifter, så ock

de föreskrifter, som af föreningssammanträde

eller, såvidt rör firmatecknare,

af styrelsen meddelas, där de

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Lagutskottets utlutande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

garna eller af föreningssammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af

styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må

dock ej efterkomma af föreningssammanträde,

eller, såvidtt rör er styrelseledamot,

af styrelsen meddelad föreskrift,

där den finnes strida mot denna

lag eller föreningens stadgar.

20 §.

Bemyndigande för styrelseledamot

att teckna föreningens firma må, där

ej annat blifvit bestämdt i stadgarna

eller af föreningssammanträde, meddelas

af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas

af föreningssammanträde, med

mindre stadgarna innehålla bestämmelse

i sådant afseende

21 §.

År enligt stadgarna styrelsen beslutför,

utan att samtliga ledamöter

äro tillstädes, må likväl ärende, som

ankommer på styrelsen, ej företagas,

utan att, såvidt ske kunnat, samtliga

erhållit tillfälle att deltaga i ärendets

behandling; men vare i förhållande

till tredje man, som är i god tro,

föreningen i hvarje fall bunden af åtgärd,

som af beslutfört antal vidtages.

22 §.

Såsom styrelsens beslut galle, dår

ej annorlunda är bestämdt i stad
Bihang

till Riksdagens protokoll 1912.

ej finnas strida mot denna lag eller

föreningens stadgar.

23 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i

stadgarna, vare styrelsen beslutför, då

mer än halfva antalet ledamöter äro

närvarande, och galle såsom styrelsens

beslut den mening, om hvilken

de flesta röstande förena sig, men vid

lika röstetal den mening, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet. Till

styrelsesammanträde skola dock, såvidt

ske kan, samtliga ledamöter kallas.

24 §.

9 saml. 31 käft. (Nr 34.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

garna, den mening, om hvilken vid

sammanträde de flesta röstande förena

sig, men vid lika röstetal den

mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga

i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och- föreningen.

Ej heller må han deltaga i

behandling af fråga om aftal mellan

föreningen och tredje man, där

han i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot

föreningens. Hvad sålunda är stadgadt

äge motsvarande tillämpning

beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot styrelseledamoten

eller tredje man.

23 §.

I stadgarna må bestämmas, att

styrelsen äger bemyndiga annan än

styrelseledamot att teckna föreningens

firma; och äge jämväl föreningssammanträde

tillåta styrelsen att meddela

sådant bemyndigande. I fråga

om den, som sålunda erhållit rätt

att teckna föreningens firma, skall

tillämpas hvad som enligt 18 och

19 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

24 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning

må kunna föreskrifvas, att

denna rätt får utöfvas endast af

flera gemensamt.

(Utskottets förslag.)

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga

i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen.

Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen

och tredje man, där han i

frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt

äge motsvarande tillämpning

beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot styrelseledamoten

eller tredje man.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

25 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning

eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall

styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering.

Vid anmälan om ändring

i styrelsens sammansättning skall

fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

25 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning

eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall

styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering.

26 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande

må den, som äger företräda

föreningen, ej föryttra föreningens

fasta egendom.

26 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande

må den, som äger företräda

föreningen, ej föryttra eller

med inteckning för gäld belasta föreningens

fasta egendom.

27 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening, bör undertecknas

med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och

framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

28 §. 28 §.

Angående befogenhet för sty- Angående befogenhet för styrelseledamot,

så ock för den, som relseledamot och firmatecknare att

eljest, ensam eller gemensamt med för föreningen mottaga stämning är

annan, berättigats teckna föreningens stadgadt i rättegångsbalken; och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

firma, att för föreningen mottaga

stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant

afseende gäller äga tillämpning jämväl

då annat meddelande skall delgifvas

föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen,

utlyse styrelsen föreningssammanträde

för val af ombud att i den

tvist föra föreningens talan. Stämning

skall anses delgifven, då den

blifvit föredragen å sammanträdet.

29 §.

Minst en månad före det föreningssammanträde,

där revisorernas

berättelse skall framläggas, aflämne

styrelsen till revisorerna en af

styrelsens ledamöter underskrifven

förvaltningsberättelse.

skall hvad i sådant afseende gäller

äga tillämpning jämväl då annat meddelande

skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen,

utlyse styrelsen föreningssammanträde

för val af ombud att i den

tvist föra föreningens talan. Stämning

skall anses delgifven, då den

blifvit föredragen å sammanträdet.

29 §.

Minst en månad eller den kortare

tid, som må vara bestämd i stadgarna,

före det föreningssamm anträde, där

revisorernas berättelse skall framläggas,

aflämne styrelsen till revisorna

en af styrelsens ledamöter

underskrifven förvaltningsberättelse.

30 §.

Styrelseledamöter, som genom

att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen

eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för

skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters ansvarighet

gentemot tredje man stadgas

i 90 §.

30 §.

Styrelseledamöter, som genom

att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen

eller af vårdslöshet tillskjmda

föreningen skada, svare för skadan,

en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters

skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 90 §.

31 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

32 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

af minst två revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej

utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än

två år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd,

ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som

utsett honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

33 §.

Styrelsen skall bereda revisor

tillfälle att när som helst inventera

föreningens alla tillgångar samt

granska alla dess böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och

må af revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej al styrelsen

förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag

hafva revisorerna att ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som af föreningen meddelas och ej

33 §.

Styrelsen skall bereda revisor

tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar

samt granska föreningens alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar;

och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen

ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag

hafva revisorerna att ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som af föreningen meddelas och ej

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.)

afse inskränkning i deras i lag stadgade

befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot

föreningens stadgar.

Revisorerna skola för hvarje år

å det i 37 § första stycket nämnda

föreningssammanträdet afgifva en af

dem underskrifven berättelse öfver

granskningen och därvid foga styrelsens

förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet

att påfordra utlysande af extra föreningssammanträde

stadgas i 38 §.

(Utskottets förslag.)

afse inskränkning i deras i lag

stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller

mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola öfver granskningen

afgifva en af dem underskrifven

berättelse, som, efter det

styrelsen lämnats tillfälle att taga

del af densamma, skall jämte styrelsens

förvaltningsberättelse framläggas

å det i 37 § första stycket

nämnda föreningssammanträdet.

Angående revisorers befogenhet

att påfordra utlysande af extra föreningssammanträde

stadgas i 38 §.

34 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af

sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig

till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande skada, en

för alla och alla för en.

Om föreningssammanträde.

35 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga

i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde;

dock må i stadgarna

bestämmas, att vissa ärenden, som

ej enligt denna lag skola handläggas

å föreningssammanträde, må i annan

ordning afgöras.

35 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga

i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde;

dock må i stadgarna

bestämmas, att vissa ärenden, som

ej enligt denna lag skola handläggas

å föreningssammanträde, må i annan

ordning afgöras.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Ej må någon själf eller genom

ombud eller såsom ombud för annan

deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen.

Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen

och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som

kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda stadgats äge motsvarande

tillämpning beträffande gåfva

från föreningens sida, så ock beträffande

rättegång eller annan talan

mot honom eller tredje man. Styrelseledamot

må ej deltaga i beslut

om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd,

för hvilken han är ansvarig,

eller i val af revisor.

Å föreningssammanträde må

ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet

blifvit angifvet, ej företagas

till afgörande, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet

eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras.

Hafva de ärenden, som skola

företagas till behandling å föreningssammanträde,

blifvit medlemmarna

särskildt meddelade på sätt och å

tid före sammanträde, som i stadgarna

angifvas, vare så gillt, som

om ärendena varit upptagna å kallelsen

till sammanträdet.

(Utskottets förslag.)

Ej må någon själf eller genom

ombud eller såsom ombud för annan

deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen.

Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen

och tredje man, där han i

frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej

deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken

han är ansvarig, eller i val af revisor.

A föreningssammanträde må

ärende, som ej blifvit i kallelsen till

sammanträdet angifvet, ej till afgörande

företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet

eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras;

dock att ärende, hvithet ej

angår ämne som i 44 eller 45 §

afses, jämväl må till afgörande företagas,

såframt tre fjärdedelar af de

närvarande därtill gifva sitt samtycke.

Hafva de ärenden, som skola

företagas till behandling å föreningssammanträde,

blifvit medlemmarna

särskildt meddelade på sätt och å

tid före sammanträde, som i stadgarna

angifvas, vare så gillt, som

om ärendena varit upptagna å kallelsen

till sammanträdet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Där för giltighet af beslut erfordras,

att det fattas å två på

hvarandra följande föreningssammanträden,

må kallelse till andra

sammanträdet ej ske, innan det första

hållits.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde

eller annorledes af

föreningen fattas, skall genom styrelsens

försorg föras protokoll.

Senast fyra veckor från beslutets

dag skall protokollet vara tillgängligt

för föreningsmedlemmarna.

(Utskottets förslag.)

Där för giltighet af beslut erfordras,

att det fattas å två på

hvarandra följande föreningssammanträden,

må kallelse till andra

sammanträdet ej ske, innan det

första hållits.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde

eller annorledes af föreningen

fattas, skall genom styrelsens

försorg föras protokoll.

Senast två veckor från beslutets dag

skall protokollet vara tillgängligt

för föreningsmedlemmarna.

36 §.

Jämte hvad i 35, 44 och 45 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut, gälle, där ej annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan

medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än

en medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

37 §.

Före den 1 juni hvarje år skall

hållas ordinarie föreningssammanträde,

vid hvilket revisorernas berättelse

framlägges.

Å detta sammanträde skall frågan

om beviljande af ansvarsfrihet åt

37 §.

Före den 1 augusti hvarje år skall

hållas ordinarie föreningssammanträde,

vid hvilket revisorernas berättelse

framlägges.

Å detta sammanträde skall frågan

om beviliande af ansvarsfrihet åt

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungi. Maj ds förslag.)

styrelsen för den tid, berättelsen

omfattar, företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande

må kunna uppskjutas till

afgörande vid nytt sammanträde.

(Utskottets förslag.)

styrelsen för den tid, berättelsen

omfattar, företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande

må kunna uppskjutas till

afgörande vid nytt sammanträde.

38 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande al skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa

extra föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande

af föreskrifven kallelsetid kan ske. Har sådan påfordran skett, skola

revisorerna ofördröjligen gifva tillsynsmyndigheten underrättelse därom.

Efterkommer styrelsen ej inom en vecka revisorernas påfordran, äge de

själfva utlysa föreningssammanträde. Åro ej samtliga revisorer ense

om sammanträdets utlysande, gälle den mening, hvarom de flesta förena

sig, eller, vid lika röstetal, deras mening, som anse extra sammanträde

ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras åt minst en tiondel af

samtliga röstberättigade eller det mindre antal, som må vara bestämdt i

stadgarna.

Då förslag om öfverlåtelse af förenings rörelse eller någon del

dåra! på ett för ändamålet bildadt ömsesidigt försäkringsbolag genom

beslut å föreningssammanträde slutligen antagits samt enligt lagen om

försäkringsrörelse särskild! sammanträde skall hållas för val af styrelse

och revisorer för bolaget, åligger det föreningens styrelse att utlysa

nämnda sammanträde i den ordning, som skall gälla om kallelse till

ordinarie bolagsstämma.

39 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie föreningssammanträde, eller har styrelsen ej

senast två veckor efter påfordran, hvarom i 38 § tredje stycket är sagdt,

eller, i det fall, hvarom i 38 § fjärde stycket förmäles, efter däri

nämnda beslut, utlyst sammanträde att hållas så snart det med iaktBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 höft. (Nr 34.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

tagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, har tillsynsmyndigheten

att på anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

Tillsynsmyndigheten äge ock, när helst den finner det nödigt,

anmoda styrelsen att utlysa föreningssammanträde. Efterkommer styrelsen

ej inom en vecka sådan anmodan, må tillsynsmyndigheten själf

utlysa sammanträdet.

40 §.

I understödsförenings stadgar må bestämmas, att föreningssammanträdes

befogenhet skall helt eller delvis utöfvas af därtill utsedda

personer. Sammanträde, som af dessa personer hålles, vare såsom föreningssammanträde

ansedt; dock att dylik person ej äger öfverlåta sin

rösträtt å sammanträde på annan.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

41 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid, revisorernas

berättelse omfattar, ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

42 §.

Talan mot revisorer enligt 34 § må ej anställas, sedan två år

förflutit från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde-,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit

begången.

43 §.

Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, som börjar

inom två år från det revisorernas berättelse framlades å förenings
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungi. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

sammanträde, äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen

för den tid, berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen

beviljad, äfvensom att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförm

äles i 34 §.

Talan, som ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af understödsförenings stadgar och vissa andra fall, då

särskilda bestämmelser gälla angående giltighet af föreningsbeslut.

44 §.

Beslut om ändring af understödsförenings

stadgar vare ej giltigt

med mindre samtliga röstberättigade

förenat sig därom eller beslutet

lättats å två på hvarandra följande

föreningssammanträden, däraf minst

ett ordinarie, och å det sammanträde,

som sist hålles, biträdts af

minst två tredjedelar af de röstande.

Där stadgeändringen angår skyldighet

att erlägga bidrag till föreningen

eller rätt till understöd eller

till öfverskott, hvarom i 13 § förmärs,

eller till andel i föreningens

tillgångar vid afgång ur föreningen

eller i behållna tillgångar vid föreningens

upplösning och skall afse

äfven dem, som vid frågans afgörande

voro medlemmar eller eljest

understödsberättigade, så ock där

i stadgarna skall upptagas någon

förut icke angifven grund för upp
-

44 §.

Beslut om ändring af understödsförenings

stadgar vare ej giltigt

med mindre samtliga röstberättigade

förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på hvarandra följande

föreningssammanträden, däraf minst

ett ordinarie, och å det sammanträde,

som sist hålles, biträdts af minst

två tredjedelar af de röstande.

Där stadgeändringen angår skyldighet

att erlägga bidrag till föreningen

eller rätt till understöd eller

till öfverskott, hvarom i 14 § förmäles,

eller till andel i föreningens

tillgångar vid afgång ur föreningen

eller i behållna tillgångar vid föreningens

upplösning och skall afse

äfven dem, som vid frågans afgörande

voro medlemmar eller eljest

understödsberättigade, så ock där

i stadgarna skall upptagas någon

förut icke angifven grund för upp
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

hörande af föreningens verksamhet,

erfordras för beslutets giltighet, utöfver

hvad i första stycket sägs,

jämväl att beslutet varder gilladt

af tillsynsmyndigheten. Vid dess

pröfning skall nämnda myndighet

särskildt tillse, att icke genom detsamma

vissa medlemmar eller andra

understödsberättigade otillbörligt

gynnas på öfriga medlemmars eller

understödsberättigades bekostnad.

Skall sådan ändring af stadgarna,

att däri upptages någon förut icke

angifven grund för medlems uteslutande

ur föreningen, afse jämväl

dem, som vid frågans afgörande

voro medlemmar af föreningen, vare

beslutet ej giltigt med mindre samtliga

medlemmarna lämnat sitt samtycke

därtill.

År för giltighet af beslut, hvarom

ofvan i denna paragraf förmäles,

något ytterligare villkor bestämdt

i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Stadgeändring, som afser inskränkning

af rätt till understöd,

äge ej tillämpning i fråga om rätt

till pension, med afseende å hvilken

pensionsfallet inträffat innan beslutet

om ändringen fattades eller, där beslutet

för att blifva giltigt måstfattas

å flera sammanträden, innan

beslutet fattades å det sista sammanträdet.

(Utskottets förslag.)

hörande af föreningens verksamhet,

erfordras för beslutets giltighet,

utöfver hvad i första stycket

sägs, jämväl att beslutet varder

gilladt af tillsynsmyndigheten. Vid

dess pröfning skall nämnda myndighet

särskildt tillse, att icke genom

detsamma vissa medlemmar eller

andra understödsberättigade otillbörligt

gynnas på öfriga medlemmars

eller understödsberättigades

bekostnad.

Skall sådan ändring af stadgarna,

att däri upptages någon förut icke

angifven grund för medlems uteslutande

ur föreningen, afse jämväl

dem, som vid frågans afgörande

voro medlemmar af föreningen, vare

beslutet ej giltigt med mindre samtliga

medlemmarna lämnat sitt samtycke

därtill.

År för giltighet af beslut, h varom

ofvan i denna paragraf förmäles,

något ytterligare villkor bestämdt

i stadgarna, lände ock det

till efterrättelse.

Stadgeändring, som afser inskränkning

af rätt till understöd, äge

ej tillämpning i fråga om rätt till

pension, med afseende å hvilken

pensionsfallet inträffat innan beslutet

om ändringen fattades eller, där

beslutet för att blifva giltigt måst

fattas å flera sammanträden, innan

beslutet fattades å det sista sammanträdet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

45 §.

För giltighet af beslut om understödsförenings trädande i likvidation

i andra fall, än i 49 och 68 §§ sägs, gälle de i 44 § första, andra

och fjärde styckena stadgade villkor.

Lag samma vare angående beslut om öfverlåtelse af understödsförenings

rörelse eller viss del däraf på sätt i 61 och 68 §§ förmäles.

Måste beslut, hvarom ofvan i denna paragraf förmäles, för att

blifva giltigt fattas å flera sammanträden, skall hvad i 60, 61, 65 eller

68 § sägs angående tiden för beslutets fattande afse tiden för dess

fattande å det sista sammanträdet.

46 §.

Beslut om ändring af understödsförenings stadgar skall af styrelsens

ordförande ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i

verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan skall fogas, i

två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som

förts i ärendet.

Beslut, hvarom i 44 § andra stycket eller 45 § första stycket

förmäles, må icke för gillande underställas tillsynsmyndigheten annorledes

än genom beslutets anmälande för registrering.

Beslut, hvarom i 45 § andra stycket förmäles, skall ofördröjligen

anmälas hos tillsynsmyndigheten för gillande. Berörda anmälan skall

göras, där beslutet afser öfverlåtelse som i 61 § sägs, af likvidatorerna,

och där beslutet afser öfverlåtelse som i 68 § sägs, af styrelsens ordförande.

Vid densamma skall fogas af notarius publicus eller med

likvidatorernas eller styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af såväl protokoll, som förts i ärendet, som

ock å föreningssammanträde i ärendet framlagda handlingar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.)

(Utskottets förslag.)

Om klander af understödsförenings beslut.

47 §.

Menar styrelsen eller ledamot

däraf eller föreningsmedlem, att

understödsförenings beslut icke tillkommit

i behörig ordning eller elj est

strider mot denna lag eller föreningens

stadgar, äge därå tala genom

stämning å föreningen inom tre

månader från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till klandertalan

mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan,

vare lag som i 28 § andra

stycket sägs; dock skall styrelsens

rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda föreningssammanträdet

blifvit inom ofvan i denna

paragraf stadgad tid utlyst att hållas

så snart det med iakttagande af

föreskrifven kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts,

äge domstolen, när skäl därtill förekommer,

att, innan slutligt utslag

i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas.

Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är af beskaffenhet att det

bör registreras, underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens

försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom understödsförenings

beslut upphäfts

eller ändrats, galle jämväl för'' de

medlemmar, som ej instämt klandertalan.

47 §.

Menar styrelsen eller ledamot

däraf eller föreningsmedlem, att

understödsförenings beslut icke tillkommit

i behörig ordning eller eljest

strider mot denna lag eller föreningens

stadgar, äge därå tala genom

stämning å föreningen inom två

månader från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till klandertalan

mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan,

vare lag som i 28 § andra

stycket sägs; dock skall styrelsens

rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda föreningssammanträdet

blifvit inom ofvan i denna

paragraf stadgad tid utlyst att hållas

så snart det med iakttagande af

föreskrifven kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts,

äge domstolen, när skäl därtill förekommer,

att, innan slutligt utslag

i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas.

Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är af beskaffenhet att det

bör registreras, underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens

försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom understödsförenings

beslut upphäfts

eller ändrats, gälle jämväl för de

medlemmar, som ej instämt klandertalan.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

39

(Klingl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Om likvidation och upplösning.

48 §.

Saknar understödsförening till registret anmäld, behörig styrelse,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

äfvensom tillsy n smy ndigh eten berättigad att hos rätten eller

domaren göra ansökning, att föreningen må förklaras skyldig att träda

i likvidation. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när

densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren

utfärdas och minst tre månader döre nämnda tid införas i allmänna

tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge

ock, där så äskas, förordna en eller flera sysslomän att emellertid taga

föreningens egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förfil are

rätten, att föreningen skall träda i likvidation, och förordne eu eller

flera likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Understödsförening skall ock träda i likvidation,

1) då medlemsantalet nedgått under fem eller det högre antal,

hvartill medlemmarna enligt stadgarna minst skola uppgå, och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

Har understödsförening beslutat att träda i .likvidation, eller

skall eljest af anledning, som i 49 eller 68 § sägs, likvidation verkställas,

varde å föreningssammanträde en eller flera likvidatorer valda

att verkställa likvidationen. I stadgarna må bestämmas, att en eller

flera likvidatorer skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssamm

anträde valda deltaga i likvidationen.

50 §.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

Då understödsförening kommit i likvidation, skall, utom i det fall

att likvidation inträdt enligt 68 §, tillsynsmyndigheten förordna en

god man, som har dels att såsom likvidator med den eller de öfriga

likvidatorerna deltaga i likvidationen och dels att, där så ske kan,

åvägabringa förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse på understödsförening

eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som skall bildas

för rörelsens öfvertagande. Finner tillsynsmyndigheten på grund af

likvidationsboets enkla beskaffenhet och ringa storlek eller af annan

orsak ej erforderligt, att god man deltager i likvidationen, och är det

uppenbart, att skälig öfverlåtelse af föreningens rörelse ej kan komma

till stånd, må tillsynsmyndigheten underlåta att förordna god man

eller, om förordnande redan meddelats, återkalla detsamma. Meddelande

eller återkallande af dylikt förordnande skall ofördröjligen registreras.

Gode mannen äger att af likvidationsboet uppbära arfvode till

belopp, som bestämmes af tillsynsmyndigheten.

51 §.

Utser understödsförening ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande

inträffat, som jämlikt bestämmmelsen i 49 § vid 1) påkallar likvidation,

svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

52 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 49 eller

68 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till

registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af medlem eller styrelseledamot eller

tillsynsmyndigheten och efter föreningens hörande, att föreningen skall

träda i likvidation; och förelägge rätten föreningen att inom viss tid,

ej understigande en månad, utse en eller flera likvidatorer, vid äfventyr

att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

53 §.

Finnes understödsförening, som enligt anmälan till registret trädt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvida
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

torer, vare medlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

äfvensom tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller

domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt

hvad i 48 § är stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

54 §.

Likvidator skall vara här i riket

bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator

anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslntad, men må när som

helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort

sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer

att ofördröjligen föranstalta

om utseende af ny likvidator.

55 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen

för registrering anmäla, att föreningen

trädt i likvidation. Därvid

skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där

suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och

hemvist,

dels ock, där befogenhet att

teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna

gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar

Bikung till Biksdagens protokoll 1912.

54 §.

Likvidator skall vara här i riket

bosatt svensk medborgare, där ej

Konungen för viss förening medgifva

undantag.

Uppdraget att vara likvidator

anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som

helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort

sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer

att ofördröjligen föranstalta

om utseende af nv likvidator.

55 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen

för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation. Därvid

skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där

suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet

och hemvist,

dels ock, där befogenhet att

teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna

gemensamt, hvilken eller hvilka,

9 samt. 31 käft. (Nr 34.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.)

för sig eller gemensamt, sådan befogenhet

tillkommer.

Skall annan än likvidator eller

suppleant äga nämnda befogenhet,

värde uppgift lämnad jämväl å hans

fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant

eller utses ny sådan eller sker ändring

i fråga om rätten att teckna

föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen

göras af likvidatorerna.

Vid anmälan af sådant beslut

om förenings trädande i likvidation,

som i 45 § första stycket sägs,

skall fogas af notarius publicus eller

med likvidatorernas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i

ärendet; och skall eljest, då anmälan

af ser att likvidator eller suppleant utsetts,

vid densamma fogas styrkt afskrift

af protokoll eller annan handling,

som bestyrker anmälans riktighet.

(Utskottets förslag.)

hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller

suppleant äga nämnda befogenhet,

värde uppgift lämnad jämväl å hans

fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant

eller utses ny sådan eller sker ändring

i fråga om rätten att teckna

föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen

göras af likvidatorerna.

Vid anmälan af sådant beslut

om förenings trädande i likvidation,

som i 45 § första stycket sägs,

skall fogas af notarius publicus eller

med likvidatorernas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i

ärendet.

50 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid,

redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt

att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 37, 41 och 43 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 43

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

57 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

58 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskildt,

af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom

annorledes än genom försäljning;

å offentlig; auktion. Hafva

likvidatorerna förordnats enligt 82 §,

må ej heller lös egendom utan föreningens

särskilda bemyndigande af

dem försäljas på annat sätt än

nu är sagdt; och må, innan beslutet

om förordnandet vunnit laga kraft,

likvidatorerna ej utan föreningens

samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder,

utan allenast taga föreningens

egendom under vård och

bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers

befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så

ock om deras skyldigheter gälla i

tillämpliga delar hvad angående

styrelse eller styrelseledamot i denna

lag är stadgadt; dock att hvad i

19 § är stadgadt ej skall äga tillämpning

å likvidatorer, som förordnats

enligt 82 §, eller å af tillsynsmyndigheten

förordnad god man, som

skall med sådana likvidatorer deltaga

i likvidation.

58 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskildt,

af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom

annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva

likvidatorerna förordnats enligt 82 §,

må ej heller lös egendom utan föreningens

särskilda bemyndigande af

dem försäljas på annat sätt än nu

är sagdt; och må, innan beslutet

om förordnandet vunnit laga kraft,

likvidatorerna ej utan föreningens

samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder,

utan allenast taga föreningens

egendom under vård och

bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers

befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så

ock om deras skyldigheter gälla i

tillämpliga delar hvad angående

styrelse eller styrelseledamot i denna

lag är stadgadt; dock att hvad i

22 § är stadgadt ej skall äga tillämpning

å likvidatorer, som förordnats

enligt 82 §, eller å af tillsynsmyndigheten

förordnad god man, som

skall med sådana likvidatorer deltaga

i likvidation.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majits förslag.)

God man äger att utlysa extra

föreningssammanträde för behandling

af fråga rörande likvidationen

samt att, utan hinder af beslut om

delning af likvidationsboets förvaltning,

deltaga i förvaltningens alla

delar.

(Utskottets förslag.)

God man äger att utlysa extra

föreningssammanträde för behandling

af fråga rörande likvidationen

samt att, utan hinder af beslut om

delning af likvidationsboets förvaltning,

deltaga i förvaltningens alla

delar.

59 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening i likvidation,

bör undertecknas med föreningens firma med tillägg af orden

»i likvidation)). Har tillsynsmyndigheten förordnat god man, skall

firman tecknas af denne i förening med den eller dem, som eljest äro

berättigade att teckna firman. Vid firmateckning skola de, som teckna

finnan, äfven underskrifva sina namn.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt härofvan

är sagdt och framgår ej af handlingens innehåll såväl att den

utfärdats å föreningens vägnar som ock att föreningen är i likvidation,

vare de, som underskrift handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

*

60 §.

Medan föreningen är i likvidation, må icke antagas ny medlem

eller lämnas förskott å framtida understöd; och skall hvad stadgarna

må innehålla om rätt att vid medlems afgång ur föreningen utfå någon

del af föreningens tillgångar ej under nämnda tid äga tillämpning beträffande

medlem, som afgått efter det beslutet att föreningen skulle

träda i likvidation fattades af föreningen eller meddelades af domstol.

Under likvidationstiden skola ej heller de fasta afgifter och uttaxerade

belopp utkräfvas eller de understöd utgifvas, som förfallit till

betalning efter det beslutet att föreningen skulle träda i likvidation

fattades af föreningen eller meddelades af domstol. Pensionsbelopp,

som förfallit till betalning efter nämnda tidpunkt, må dock utbetalas,

därest pensionsfallet inträffat före samma tidpunkt och utbetalningen

kan ske utan förnärmande af den rätt, som tillkommer borgenär, medlem

eller annan understödsberättigad.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 45

(Kungl. Maj.is förslag.) (Utskottets förslag.)

Öl §.

Vid understödsförenings likvidation må sådan öfverlåtelse af föreningens

rörelse, som omförmäles i 50 §, eller fördelning af föreningens

tillgångar icke äga rum, förrän den i årsstämningen utsatta inställelsedag

är förbi och all veterlig gäld blifvit betald, däri inbegripet understöd,

som förfallit till betalning innan beslutet att föreningen skulle

träda i likvidation fattades af föreningen eller meddelades af domstol,

äfvensom ogulden andel i föreningens tillgångar, hvilken enligt stadgarna

tillkommer före sistnämnda tidpunkt afgången medlem eller hans rättsinnehafvare.

År någon del af gälden tvistig eller icke förfallen och

kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds

betalning erforderliga medel innehållas.

Därest förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse kan åvägabringas,

skall gode mannen utlysa föreningssammanträde för behandling

af detsamma. A det eller de sammanträden, hvarå förslaget behandlas,

skall gode mannen framlägga: där öfverlåtelsen skall ske på en befintlig

understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag eller

ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag afgifvet anbud

å rörelsens eftertagande; där öfverlåtelsen skall ske på en understödsförening,

som skall bildas för detta ändamål, förslag till villkor för

öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen; eller, där öfverlåtelsen skall

ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag, som skall bildas för detta ändamål,

förslag till villkor för öfverlåtelsen samt till bolagsordning och

bestämmelser angående grunderna för bolagets verksamhet. Med afseende

å öfverlåtelse af pensionskassas rörelse skall, såvida icke annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna, iakttagas, att rätt till pension, därest

pensionsfallet inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation

fattades af föreningen eller meddelades af domstol, skall äga

företräde framför öfriga rättigheter till framtida understöd. Efter det

beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten samt, där

öfverlåtelsen sker på eu understödsförening eller ett ömsesidigt försäkringsbolag,

som bildats för detta ändamål, berörda förening eller bolagregistrerats,

skall den förening eller det bolag, hvarpå öfverlåtelsen sker,

anses hafva inträdt uti den i likvidation varande föreningens rättigheter

och skyldigheter, och skola sistnämnda förenings återstående tillgångar

och handlingar öfverlämnas till den andra föreningen eller bolaget.

Kan förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse ej åväga
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kung!. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

bringas eller kommer af annan anledning öfverlåtelse icke till stånd,

skola de bestämmelser, stadgarna må innehålla angående förfarandet

med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning, gå i verkställighet.

Sakna stadgarna erforderliga bestämmelser i detta hän
seende,

skola de behållna tillgångarna fördelas mellan medlemmarna

äfvensom öfriga understöds berättigade enligt grunder, som godkänts af

tillsynsmyndigheten; dock att vid pensionskassas likvidation skola

före nämnda fördelning åt innehafvarna af pensioner, för hvilka pensionsfallet

inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation

fattades af föreningen eller meddelades af domstol, anskaffas motsvarande

lifräntor. Dessa skola med användande, så långt erfordras, af

de behållna tillgångarna inköpas hos svenskt försäkringsbolag. Måste

lifräntorna minskas, skall detta ske i förhållande till pensionernas belopp.

62 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

<13 §.

o

Atnöjes medlem eller annan

understödsberättigad ej med likvidatorernas

redovisning, skall han

genom stämning anhängiggöra sin

talan hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades

å föreningssammanträde. Försummas

det, hafve han förlorat sin

talan.

64 §.

Då likvidatorerna å föreningssammanträde

framlagt redovisning

för sin förvaltning, anses föreningen

upplöst; och skola likvidato
-

63 §.

Då likvidatorerna å föreningssammanträde

framlagt redovisning

för sin förvaltning, anses föreningen

upplöst; och skola likvidatorerna

ofördröjligen därom göra

anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt

afskrift af protokoll, som förts i

ärendet, äfvensom bevis om dagen

för årsstämningens utfärdande.

64 §.

Åtnöjes medlem eller annan

understödsberättigad ej med likvidatorernas

redovisning, skall han

genom stämning anhängiggöra sin

s. 47 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

47

(Kungl. Maj:ts förslag.)

rerna ofördröjligen därom göra

anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt

afskrift af protokoll, som förts i

ärendet, äfvensom bevis om dagen

för årsstämningens utfärdande.

(Utskottets förslag.)

talan bos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades

å föreningssammanträde. Försummas

det, hafve lian förlorat sin

talan.

65 §.

Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 48 § eller

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, skall, intill dess konkursen afslutats eller, där konkursen lämnat

öfverskott, beslut enligt 66 § fattats om verksamhetens fortsättande eller

föreningens trädande i likvidation, hvad i 60 § stadgas om förening,

som är i likvidation, äga tillämpning å föreningen; dock med iakttagande

däraf, att hvad i sistnämnda paragraf sägs angående den tid, då

beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades af föreningen

eller meddelades af domstol, i stället skall afse tiden för den offentliga

stämningens utfärdande samt att bestämmelsen rörande utbetalning i

visst fall af pensionsbelopp icke må tillämpas före konkursens afslutande.

66 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger den, som under konkursen

sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å

föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

i likvidation. Träder föreningen då i likvidation, skall vid tillämpning

af 60 och 61 §§ iakttagas, att hvad där sägs angående den tid, då

beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades af föreningen,

i stället skall afse tiden för den offentliga stämningens utfärdande.

67 §.

Hafva vid understödsförenings likvidation tillgångarna fördelats

eller öfverlämnats till någon, som enligt stadgarna är berättigad att

öfvertaga dem, utan att betalning för gäld en erlagts eller innehållits,

eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning,

vare i händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser

den, som uppburit något på borgenärs bekostnad, skyldig att återbära

hvad han sålunda bekommit. Befinnes utbetalning af pensionsbelopp,

hvilken skett på grund af därom enligt 60 eller 65 § särskild! gällande

bestämmelse, vara borgenär, medlem eller annan understödsberättigad

till förfång, skall ock återbäring äga rum.

Om frivillig öfverlåtelse af understödsförenings rörelse.

68 §.

Väckes i annat fall, än hvarom i 61 § .förmärs, förslag att

understödsförenings rörelse eller viss del däraf skall öfverlåtas på

understödsförening eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som

skall bildas för detta ändamål, skall å föreningssammanträde, som kar

att besluta angående förslaget, framläggas: där öfverlåtelsen skall ske

på en befintlig understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag

eller ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag

afgifvet anbud å öfvertagande af den ifrågavarande rörelsen; där öfverlåtelsen

skall ske på en understödsförening, som skall bildas för detta

ändamål, förslag till villkor för öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen;

eller, där öfverlåtelsen skall ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag,

som skall bildas för detta ändamål, förslag till villkor för öfverlåtelsen

samt till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna

för bolagets verksamhet.

Vid dylik öfverlåtelse skall, såvida icke annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna, rätt till pension, därest pensionsfallet inträffat, innan beslutet

s. 49 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

49

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

om ^fverlåtelsen fattades, äga företräde framför öfriga rättigheter till

framtida understöd. °

Då beslut om öfyerlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten

samt dai ofverlatelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt

försäkringsbolag, som bildats för detta ändamål, berörda förening

eller bolag registrerats, skall den förening eller det bolag, hvarpå öfveråtelsen

sker, anses hafva inträdt i den öfverlåtande föreningens rättigleter

och skyldigheter mot medlemmarna och andra understödsberättigade

pa grand af den ofverlåtna rörelsen. Afser öfyerlåtelsen föreningens

hela rörelse, skall föreningen träda i likvidation.

Var<ter, efter det beslut om öfverlåtelse, hvarom i denna paragraf

formales, blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten, föreningen försatt i konkurs,

skall, vid tillämpning af hvad i 36 § 3 mom. konkurslagen är

stadgadt angående ratt till talan om återgång af aftal, aftalet om öfveriatefsen

anses ingånget den dag, då gillandet skedde.

Om registrering och om tillsyn å understödsföreningar.

69 §.

I donna lag föreskrifven registrering och tillsyn å understödsföreningar

handhafves af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

70 §.

. H1osf, tillsynsmyndigheten skall föras understödsföreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola anmälas

föresk?fvetermg 6 61 hvi kaS mtagande i registret eljest är eller varder

71 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

g-enom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara

styrkt- af vittnen.

Då understödsförenings registrering sökes, skall hvarje styrelseedamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt

med annan, ar berättigad att teckna föreningens firma, på samma

gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsBihang

till Biksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 höft. (Nr 34.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

72 §.

Hafva icke vid anmälan för registrering iakttagits de föreskrifter,

som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller pröfvas understödsförenings

stadgar eller beslut, som anmäles för registrering, icke haiva

tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverensstämmelse med

föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning

eller vara till sin affattning i något viktigare hänseende otydliga eller

vilseledande, skall registrering vägras. Lag samma vare därest tillsynsmyndigheten

finner beslut, som i 44 § andra stycket eller 45 § törsta

stycket sägs, icke böra gillas.

73 §.

Beviljas understödsförenings registrering, läte tillsynsmyndigheten

i registret införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föienmgens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist; _

6) där befogenhet att teckna firman ej skall utolvas allenast åt

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer. , . .

Det ena exemplaret af stadgarna skall forses med bevis om

registreringen och återställas till sökanden.

74 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom_ inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmarkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret åt

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,

försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

75 §.

En samling af hvad i registret införes med undantag af underrättelse

om konkurs, hvarom förmäles i 65 §, skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras till trycket och förses med register för

hvarje år.

I den mån nämnda samling tryckes, skall den öfversändas till

hvarje domstol och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

76 §.

Företer understödsförenings registrerade firma likhet med en i föreningsregister,

sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkringsregister

tidigare inlörd firma, och lider därigenom innehafvaren

af sistnämnda firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda

föreningen att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom

ålägga föreningen det skadestånd, som pröfvas skäligt.

. ^.enar någon eljest, att en i understödsföreningsregistret verkställd

inskrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol.

^ §•

Ilar genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i

understödsföreningsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att

beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande,

hvarom inskrifning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera

parten anteckning därom göras i registret.

\ årder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

78 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande

visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga är, kan ändring i

samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han

visas hafva ägt vetskap om ändringen.

79 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder understödsförening, bevis, hvaraf framgår,

att han den dag, beviset utfärdades, enligt understödsföreningsregistret

var behörig att företräda föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år,

åligger det myndigheten att ur den i 75 § omförmälda tryckta samling

inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten

ägt rum. Hvad i sådant afseende nyssnämnda samling, i den mån den

kommit myndigheten tillhanda, utvisar skall för myndigheten äga vitsord,

där ej annat förhållande visas vara för handen.

80 §.

Det åligger understödsförenings styrelse att för hvarje räkenskapsår

inom två månader från det revisorernas berättelse framlades å

föreningssammanträde till tillsynsmyndigheten ingifva:

1) styrkt afskrift af styrelsens och revisorernas berättelser samt

af protokoll, upptagande de å föreningssammanträde i anledning af

nämnda berättelser fattade beslut;

2) en i enlighet med fastställdt formulär upprättad och af styrelsen

underskrifven statistisk redogörelse rörande föreningen och dess

verksamhet under året.

Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas af styrelsen.

Styrelsen vare pliktig ej mindre att när som helst bereda tillsynsmyndigheten

eller dess ombud tillfälle att inventera föreningens

medel samt att granska föreningens räkenskaper och öfriga handlingar

än äfven att lämna dem tillträde till föreningssammanträde.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Lagutskottet utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

81 §.

För understödsförening, hvars

stadgar icke blifvit godkända på sätt

i 86 § sägs, skall styrelsen hvart

femte år låta upprätta och, i samband

med ingifvandet af de i

80 § omförmälda handlingarna, till

tillsynsmyndigheten ingifva försäkringsteknisk

utredning af föreningens

ställning vid föregående års

slut.

Nämnda utredning skall enligt

af tillsynsmyndigheten fastställda

grunder upprättas af person, hvilken

innehar behörighet att utöfva

befattning såsom aktuarie vid lifförsäkringsbolag

eller af tillsynsmyndigheten

förklarats behörig att

upprätta utredningen. Förening

äger att anlita tillsynsmyndigheten

för utredningens upprättande och

skall i sådant fall ersätta kostnaden

härför med belopp, som bestämmes

af nämnda myndighet.

Därest försäkringsteknisk utredning,

som af förening ingifvits,

utvisar brist, må tillsynsmyndigheten,

om den så finner erforderligt,

ålägga föreningen att, så länge

bristen fortfar, upprätta och ingifva

sådan utredning oftare än hvart

femte år, dock högst årligen.

Från upprättande af försäkringsteknisk

utredning äger tillsynsmyndigheten

befria förening, då dess

rörelse är af mindre omfattning eller

81 §.

För pensionskassa, hvars stadgar

icke blifvit godkända på sätt

i 86 § sägs, skall styrelsen hvart

femte år låta upprätta och, i samband

med ingifvandet af de i

80 § omförmälda handlingarna, till

tillsynsmyndigheten ingifva försäkringsteknisk

utredning af föreningens

ställning vid föregående års

slut.

Nämnda utredning skall enligt

af tillsynsmyndigheten fastställda

grunder upprättas af person, hvilken

innehar behörighet att utöfva

befattning såsom aktuarie vid lifförsäkringsbolag

eller af tillsynsmyndigheten

förklarats behörig att

upprätta utredningen. Föreningen

äger att anlita tillsynsmyndigheten

för utredningens upprättande och

skall i sådant fall ersätta kostnaden

härför med belopp, som bestämmes

af nämnda myndighet.

Därest försäkringsteknisk utredning,

som af förening ingifvits,

utvisar brist, må tillsynsmyndigheten,

om den så finner erforderligt,

ålägga föreningen att, så länge

bristen fortfar, upprätta och ingifva

sådan utredning oftare än hvart

femte år, dock högst årligen.

Från skyldigheten att upprätta

försäkringsteknisk utredning äger

tillsynsmyndigheten helt eller delvis

befria förening, då dess rörelse

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.)

(Utskottets förslag.)

eljest skälig anledning till sådan

befrielse föreligger.

är af mindre omfattning eller eljest

skälig anledning till sådan befrielse

föreligger.

82 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att öfvervaka understödsförenings

verksamhet samt tillhandagå föreningen med råd och upplysningar

i ändamål att föreningens rörelse må drifvas på ett med hänsyn till

dess art och omfattning lämpligt sätt.

Finner tillsynsmyndigheten, att afvikelse från denna lag eller föreningens

stadgar förekommer, skall tillsynsmyndigheten anvisa föreningen

att inom viss tid hafva vidtagit de åtgärder, som pröfvas erforderliga

för rättelses vinnande.

Framgår af försäkringsteknisk utredning, som enligt 81 § afgifvits

för pensionskassa, att föreningen uppenbarligen är oförmögen att fullgöra

sina utfästelser, må tillsynsmyndigheten, där den finner fortsättande

af föreningens verksamhet efter oförändrade grunder vara ägnadt

att medföra allvarliga missförhållanden, meddela föreningen anvisning

att inom viss tid hafva vidtagit erforderliga ändringar med afseende å

grunderna för verksamheten.

Befinnes förening, som blifvit registrerad enligt denna lag, drifva

rörelse, hvilken är att anse såsom affärsmässig försäkringsrörelse, skall

tillsynsmyndigheten anvisa föreningen att antingen vidtaga erforderliga

ändringar med afseende å rörelsens art eller ock inom viss tid hafva

öfverlåtit rörelsen på ett försäkringsbolag.

Har anvisning enligt denna paragraf meddelats af tillsynsmyndigheten

och finnes föreningen icke tillbörligen ställa sig anvisningen

till efterrättelse, äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren

göra ansökning om åläggande för föreningen att träda i likvidation.

Har sådan ansökning gjorts, skall rörande kungörelse om ansökningen

och förordnande af sysslomän samt angående underrättelse om sådant

förordnande för registrering gälla hvad i 48 § är föreskrifvet. Styrker

ej föreningen å den utsatta tiden, att meddelad anvisning behörigen

efterkommits, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,

och förordne en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.

83 §.

Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som icke afser registrering,

så ock om beslut, hvarigenom registrering vägrats, skall skriftlig

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

underrättelse ofördröjligen öfverlämnas eller med allmänna posten försändas

till någon, hvilken äger företräda föreningen. Innefattar beslutet

åläggande, hvarom i 81 § förmäles, eller anvisning enligt 82 eller 86 §,

eller har genom beslutet af förening gjord ansökning afslagits eller

gillande af beslut, hvarom förmäles i 45 § andra stycket, eller registrering

af anmäldt förhållande vägrats, skola i underrättelsen om beslutet

skälen därför angifvas.

År understödsförening eller annan, som eldigt denna lag i ärende

angående föreningen gjort framställning hos tillsynsmyndigheten, missnöjd

med tillsynsmyndighetens beslut, må, vid talans förlust, besvär

öfver beslutet hos Konungen anföras, där föreningens styrelse har sitt

säte å ort inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västerno

rrlands län, före klockan tolf å fyrtiofemte dagen, och där styrelsen

har sitt säte å ort inom annan del af riket, före klockan tolf å trettionde

dagen från beslutets dag.

84 §.

Närmare föreskrifter om tillsynsmyndighetens organisation samt

om understödsföreningsregistrets förande och tillsynsmyndighetens verksamhet

i öfrigt äfvensom angående tid och sätt för utgifvande af den

i 75 § omförmälda samling och dess öfversändande till vissa myndigheter

meddelas af Konungen.

85 §.

I enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, skall utses

en nämnd, bestående af medlemmar af understödsföreningar eller ledamöter

af deras styrelser, hvilken nämnd äger att sammanträda inför

tillsynsmyndigheten för samråd med denna myndighet i gemensamma

angelägenheter.

Bestämmelser, som endast afse understödsföreningar med godkända stadgar.

86 §.

I understödsförenings stadgar må intagas bestämmelse därom, att

stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten.

Vid pröfning af ansökning om registrering af understödsförening,

i hvars stadgar sådan bestämmelse finnes intagen, skall tillsynsmyndig
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

heten tillse, att stadgarna innehålla tillfredsställande bestämmelser om

premier, fondafsättning, medelförvaltning och användning af uppkommande

öfverskott samt jämväl i öfrigt äro betryggande för medlemmarna

och öfriga understödsberättigade. Finnes anledning till anmärkning,

skall registrering vägras. Beviljas registrering, skall i registret och

beviset om registreringen anmärkas, att stadgarna blifvit godkända.

Beträffande registrering af stadgeändring, hvarigenom föreskrifvits

att stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten, samt registrering

af ändring i godkända stadgar, skola bestämmelserna i nästföregående

stycke äga motsvarande tillämpning.

Understödsförening med godkända stadgar skall hvarje år afgifva

försäkringsteknisk utredning på sätt i 81 § första och andra styckena

sägs; dock att tillsynsmyndigheten må medgifva viss förening, därest

dess rörelse är af mindre omfattning eller eljest skälig anledning föreligger,

att afgifva sådan utredning mindre ofta, likväl minst hvart femte

år. I utredningen skall såsom skuld upptagas en fond (premiereserven),

motsvarande sammanlagda värdet af alla löpande utfästelser af understöd.

Visar det sig, att föreningens tillgångar icke äro tillräckliga för

täckande af föreningens gäld och redovisning af premiereserven, eller

befinnas stadgarna icke längre vara betryggande, skall tillsynsmyndigheten

anvisa föreningen att inom viss tid hafva vidtagit de åtgärder,

som pröfvas erforderliga för rättelses vinnande. Angående sådan anvisning

gälle hvad i 82 § sista stycket stadgas om anvisning, som

meddelats enligt nämnda paragraf.

87 §.

Därest understödsförening med godkända stadgar meddelar lifförsäkring,

skall premiereserven för lifförsäkringar minst uppgå

till skillnaden mellan kapitalvärdet af föreningens förbindelser på grund

af löpande försäkringar och kapitalvärdet af de nettopremier, försäkringstagarna

må hafva att ytterligare erlägga. Från kapitalvärdet af föreningens

förbindelse på grund af försäkring må afräknas belopp, som

föreningen i enlighet med bestämmelse i stadgarna förskjutit mot säkerhet

i försäkringsbrefvet inom dettas återköpsvärde. Har försäkring återförsäkrats

hos svenskt försäkringsbolag, vare föreningen fritagen från

förpliktelsen att för det återförsäkrade beloppet göra afsättning till

premiereserv.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Varda, sedan föreningen börjat sin verksamhet, grunderna för beräkning

af dess premiereserv för lifförsäkringar ändrade, och föranleder

ändringen skyldighet att för äldre försäkringar i den försäkringstekniska

utredningen upptaga premiereserv till högre belopp än efter förut gällande

grunder, må tillsynsmyndigheten med afseende å fullgörandet af denna

skyldighet medgifva föreningen sådant anstånd, att under viss tid, ej

öfverstigande femton år, premiereserven för sådana försäkringar må

upptagas till lägre belopp än efter de nya grunderna; dock att skillnaden

årligen skall minskas i enlighet med en af tillsynsmyndigheten

fastställd plan.

Tillgångar, motsvarande premiereserven för lifförsäkringar, skola

redovisas:

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats af staten;

2) i Sveriges allmänna hypoteksbanks eller Konungariket Sveriges

stadshypotekskassas obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade af riksbanken, bankbolag eller

sparbank;

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade

af svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande

erhållit Konungens tillstånd;

5) i skuldförbindelser, för hvilka föreningen äger säkerhet genom

inteckning i fast egendom inom hälften af senast fastställda taxeringsvärde,

så ock, med tillsynsmyndighetens medgifvande, i skuldförbindelser

med säkerhet af inteckning inom två tredjedelar af taxeringsvärdet;

dock att i hvarje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning

i egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något

med vederbörligen fastställd bolagsordning försedt brandförsäkringsbolag

inom riket;

6) i sådana af enskilda järnvägar eller industriella inrättningar

utfärdade obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar,

som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses

jämförliga med några af de vid 1)—5) nämnda; eller

7) i föreningen tillhörig fastighet intill hälften eller, med tillsynsmyndighetens

medgifvande, intill två tredjedelar af taxeringsvärdet;

skolande i fråga om brandförsäkring af åbyggnad gälla hvad vid 5)

stadgas.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 käft. (Nr 34.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

88 §.

Sådan understödsförening, som

afses i 87 §, skall jämväl bilda

säkerhetsfond på sätt här nedan

sägs.

Intill dess säkerhetsfonden uppgår

till ett belopp, motsvarande en

tjugondei af premiereserven för lifförsäkringar,

skall till säkerhetsfond

afsättas den behållning, som enligt

den försäkringstekniska utredningen

finnes hafva uppstått å rörelsen i

dess helhet. Då säkerhetsfonden

uppgår till ofvan sagda belopp, vare

afsättning till fonden ej erforderlig;

nedgår fonden under samma belopp,

skall afsättning därtill ånyo vidtaga.

Nedsättning af säkerhetsfond må

icke utan särskildt medgifvande af

tillsynsmyndigheten äga rum, där

sådant ej erfordras för betäckande

af förlust, som icke kunnat ersättas

genom uppkommen årsvinst.

År föreningen befriad från skyldigheten

att hvarje år afgifva försäfcringsteknisk

utredning, varde

uppkommet öfverskott, intill dess

sådan utredning afgifves, afsatt på

sätt i 13 § sägs.

(Utskottets förslag.)

88 §.

Sådan understödsförening, som

afses i 87 §, skall jämväl bilda

säkerhetsfond på sätt här nedan

sägs.

Intill dess säkerhetsfonden uppgår

till ett belopp, motsvarande en

tjugondei af premiereserven för lifförsäkringar,

skall till säkerhetsfond

afsättas den behållning, som enligt

den försäkringstekniska utredningen

finnes hafva uppstått å rörelsen i

dess helhet. Då säkerhetsfonden

uppgår till ofvan sagda belopp, vare

afsättning till fonden ej erforderlig;

nedgår fonden under samma belopp,

skall afsättning därtill ånyo vidtaga.

Nedsättning af säkerhetsfond må

icke utan särskildt medgifvande af

tillsynsmyndigheten äga rum, där

sådant ej erfordras för betäckande

af förlust, som icke kunnat ersättas

genom uppkommen årsvinst.

År föreningen befriad från skyldigheten

att hvarje år afgifva försäkringsteknisk

utredning, varde

uppkommet öfverskott, intill dess

sådan utredning afgifves, afsatt på

sätt i 14 § sägs.

Särskilda bestämmelser.

89 §.

Rätt till kapitalunderstöd, i hvad det icke öfverstiger tvåhundra

kronor, kan ej öfverlåtas och må förty ej tagas i mät för gäld.

Hurusom pension enligt förordnande af Konungen kan vara undantagen

från utmätning, därom är stadgadt i utsökningslagen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 59

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

90 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar denna

lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga för

skadan, en för alla och alla för en.

91 §.

Understödsförening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda

genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där

styrelsen enligt stadgarna har sitt säte.

92 §.

Innehålla understödsförenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem

eller annan understödsberättigad skola hänskjutas till afgörande af en

eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan, som tillkommer

skiljeaftal; och galle om påkallande af förbehållets tillämpning hvad

om stämning i 28 § finnes stadgadt.

3 kap. Straffbestämmelser.

93 §.

Därest understödsförening, hvilken är skyldig att söka registrering,

drifver verksamhet utan att vara registrerad, straffes den, som deltager

i åtgärd å föreningens vägnar eller i beslut därom, med böter från och

med fem till och med ettusen kronor..

Fortsattes under tid, då åtal pågår för förseelse som nu är

sagd, samma förseelse, skall, för hvarje gång stämning därför utfärdats

och delgifvits, dömas till de böter, som äro stadgade för sådan

förseelse.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majtts förslag.) (Utskottets förslag.)

94 §.

Med böter från och med tjugufem

till och med ettusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan,

som vid anmälan för registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator

i registrerad understödsförening, där

lian mot bättre vetande i handling,

som framlägges å föreningssammanträde

eller jämlikt bestämmelserna

i 80 § ingifves till tillsynsmyndigheten,

rörande föreningens angelägenheter

meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot i registrerad

understödsförening, där han använder

någon föreningens tillgång

för ändamål, so®, efter hvad han

inser, är ett annat än det, för hvilket

samma tillgång är afsedd;

4) revisor i registrerad understödsförening,

där han i berättelse

eller annan handling, som fram

lägges å föreningssammanträde, mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af honom

granskats;

5) där försäkringsteknisk utredning,

som jämlikt 81 eller 86 §

ingifves till tillsynsmyndigheten, är

oriktig, den som mot bättre vetande

upprättat utredningen eller med

94 §.

Med böter från och med tjugufem

till och med ettusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan,

som vid anmälan för registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator

i registrerad understödsförening, där

han mot bättre vetande i handling,

som framlägges å föreningssammanträde

eller jämlikt bestämmelserna

i 80 § ingifves till tillsynsmyndigheten,

rörande föreningens angelägenheter

meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot i registrerad

understödsförening, där han uppsåtligen

använder någon föreningens

tillgång för ett annat ändamål än

det, för hvilket samma tillgång är

afsedd;

4) revisor i registrerad understödsförening,

där han i berättelse

eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af honom

granskats;

5) där försäkringsteknisk utredning,

som jämlikt 81 eller 86 §

ingifves till tillsynsmyndigheten, är

oriktig, den som mot bättre vetande

upprättat utredningen eller med

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

vetskap om dess oriktighet ingifvit

densamma.

Ej må straff, som i denna paragraf

är stadgadt, ådömas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen

bör beläggas med strängare straff.

95 §.

Åsidosattes föreskrift, som är

meddelad i 25 §, 33 § första stycket,

35 § sista stycket, 46 § första eller

tredje stycket, 66 § första stycket,

80 §, 81 § första stycket eller 86 §

fjärde stycket, eller underlåter förening,

som erhållit föreläggande

enligt 81 § tredje stycket, att ställa

sig föreläggandet till efterrättelse,

straffes den försumlige med

böter från och med fem till och

med trehundra kronor.

Samma lag vare om likvidator,

som ej fullgör hvad honom enligt

55 §, 56 § andra stycket eller 64 §

åligger.

Förseelse mot 33 § första stycket,

35 § sista stycket eller 56 § andra

stycket må åtalas allenast af målsägande;

och skall härvid såsom

målsägande anses såväl föreningen

som hvarje medlem däraf.

(Utskottets forsla,g.)

vetskap om dess oriktighet ingifvit

densamma.

Ej må straff, som i denna paragraf

är stadgadt, ådömas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen

bör beläggas med strängare straff''.

95 §.

Åsidosättes föreskrift, som är

meddelad i 25 §, 33 § första stycket,

35 § sista stycket, 46 § första eller

tredje stycket, 66 § första stycket,

80 §, 81 § första stycket eller 86 §

fjärde stycket, eller underlåter förening,

som erhållit föreläggande

enligt 81 § tredje stycket, att ställa

sig föreläggandet till efterrättelse,

straffes den försumlige med

böter från och med fem till och

med trehundra kronor.

Samma lag vare om likvidator,

som ej fullgör hvad honom enligt

55 §, 56 § andra stycket eller 63 §

åligger.

Förseelse mot 33 § första stycket,

35 § sista stycket eller 56 § andra

stycket må åtalas allenast af målsägande;

och skall härvid såsom

målsägande anses såväl föreningen

som hvarje medlem däraf.

96 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

97 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för

registrering beträffande registrerad understödsförening eller att underställa

tillsynsmyndigheten beslut, som i 45 § andra stycket sägs, eller

att till tillsynsmyndigheten ingifva någon af de i 80 §, 81 § första och

tredje styckena samt 86 § fjärde stycket omförmälda handlingarna skall

åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens styrelse enligt

stadgarna har sitt säte.

4 kap. Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

98 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning

1) å anstalt, för hvars utfästelser af understöd staten eller kommun

är ansvarig, eller å sådan pensionskassa för i offentlig tjänst anställda

personer, hvilken af Konungen förklarats undantagen från lagens tilllämpning;
2)

å fackförening, fackförbund eller annan liknande förening för

vårdande af yrkesangelägenheter af anledning att densamma meddelar

understöd vid arbetslöshet.

Anstalt eller pensionskassa, hvarom ofvan vid 1) förmäles, vare

dock pliktig att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter

i enlighet med de föreskrifter, Konungen meddelar.

99 §.

Denna lag skall träda i kraft

den 1 januari 1913.

Understödsförening, som då äger

bestånd, vare dock ej skyldig att

söka registrering förr än tre år förflutit

från lagens trädande i kraft.

Med afseende å dylik förening skola

5 kap. Öfrergångsbestämmelser.

99 §.

Denna lag skall träda i kraft

den 1 januari 1913.

Understödsförening, som då äger

bestånd, vare dock ej skyldig att

söka registrering förr än tre år förflutit

från lagens trädande i kraft.

Med afseende å dylik förening skola

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kung!,. Maj:ts förslag.)

bestämmelserna i 4 § ej äga tilllämpning

under nämnda tre år,

och skall hvad i 4 § första stycket

stadgas, icke utgöra hinder för föreningen

att i fråga om rättigheter

och skyldigheter, som uppkommit

före utgången af sagda tid, jämväl

därefter söka, kära eller svara.

I öfrigt galle, beträffande understödsförening,

som äger bestånd

vid tiden för lagens trädande i kraft,

följande undantag från lagens bestämmelser:
1)

Hvad i 2 § andra stycket

är stadgadt utgör ej hinder att med

högre belopp, än där sägs, utbetala

kapitalunderstöd, som blifvit utfäst

före föreningens registrering. Därest

föreningen vid tiden för lagens

trädande i kraft bereder och under

minst två år därförut beredt kapitalunderstöd

till högre belopp än

tvåhundra kronor för en medlem,

må föreningen jämväl efter registreringen,

oaktadt stadgarna icke

blifvit godkända, utfästa och utbetala

sådant understöd till samma

belopp, dock ej högre än ettusen

kronor. Bildas understödsförening

för öfvertagande af sjukkassas rörelse

i hvad den afser meddelande

af begrafningshjälp, må, där tillsynsmyndigheten

finner skäligt så

medgifva, i fråga om tillämpning

af de ofvan i detta stycke meddelade

bestämmelserna sjukkassan

och understödsföreningen räknas

såsom en och samma förening.

( Utskottets förslag.)

bestämmelserna i 5 § ej äga tilllämpning

under nämnda tre år,

och skall hvad i 5 § första''stycket

stadgas icke utgöra hinder för föreningen

att i fråga om rättigheter

och skyldigheter, som uppkommit

före utgången af sagda tid, jämväl

därefter söka, kära eller svara.

I öfrigt gälle beträffande understödsförening,

som äger bestånd

vid tiden för lagens trädande i

kraft, följande undantag från lagens

bestämmelser:

1) Hvad i 3 § andra stycket

sägs angående utbetalning af kapitalunderstöd

skall ej äga tillämpning

med afseende å understöd, som blifvit

utfäst före föreningens registrering.

Därest föreningen vid tiden

för lagens trädande i kraft bereder

och under minst två år därförut

beredt kapitalunderstöd till högre

belopp än tvåhundra kronor för

en medlem, må föreningen jämväl

efter registreringen, oaktadt stadgarna

icke blifvit godkända, utfästa

och utbetala sådant understöd till

samma belopp, dock ej högre än

ettusen kronor. Bildas understödsförening

för öfvertagande af sjukkassas

rörelse i hvad den afser

meddelande af begrafningshjälp,

må, där tillsynsmyndigheten finner

skäligt så medgifva, i fråga om

tillämpning af de ofvan i detta

stycke meddelade bestämmelserna

sjukkassan och understödsföreningen

räknas såsom en och samma

förening.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Ktmgl. Maj:ts förslag.)

2) Innehålla föreningens stadgar

bestämmelse därom, att för giltighet

af beslut om stadgeändringfordras

fastställelse af Konungen

eller viss myndighet, skall efter

föreningens registrering sagda bestämmelse

icke äga tillämpning beträffande

sådan stadgeändring,

hvarom i 44 § andra stycket förmäles.

3) År föreningen enligt 81 §

första stycket skyldig att afgifva

försäkringsteknisk utredning äger

tillsynsmyndigheten att utsätta

lämplig tid, jämväl innan fem

år förflutit efter föreningens registrering,

då sådan utredning första

gången skall afgifvas.

4) Därest för sådan förening,

som i 87 § afses, yppar sig svårighet

att för äldre lifförsäkringar vid tiden

för registreringen afsätta premiereserv

till belopp, som i nämnda

paragraf föreskrifves, må tillsynsmyndigheten

med afseende å fullgörandet

af denna skyldighet medgifva

föreningen sådant anstånd, att

under viss tid, ej öfverstigande tjugufem

år, premiereserven för sådana

försäkringar må upptagas till lägre

belopp, under villkor att skillnaden

årligen minskas i enlighet med en

af tillsynsmyndigheten fastställd

plan.

(Utskottets förslag.)

2) Innehålla föreningens stadgar

bestämmelse därom, att för giltighet

af beslut om stadgeändring

fordras fastställelse af Konungen

eller viss myndighet, skall efter

föreningens registrering sagda bestämmelse

icke äga tillämpning

beträffande sådan stadgeändring,

hvarom i 44 § andra stycket förmäles.

3) Är föreningen enligt 81 §

första stycket skyldig att afgifva

försäkringsteknisk utredning, äger

tillsynsmyndigheten att utsätta

lämplig tid, jämväl innan fem år

förflutit efter föreningens registrering,

då sådan utredning första

gången skall afgifvas.

4) Därest för sådan förening,

som i 87 § afses, yppar sig svårighet

att för äldre lifförsäkringar vid

tiden för registreringen afsätta

premiereserv till belopp, som i

nämnda paragraf föreskrifves, må

tillsynsmyndigheten med afseende

å fullgörandet af denna skyldighet

medgifva föreningen sådant anstånd,

att under viss tid, ej öfverstigande

tjugufem år, premiereserven för

sådana försäkringar må upptagas

till lägre belopp, under villkor att

skillnaden årligen minskas i enlighet

med en af tillsynsmyndigheten

fastställd plan.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2) att Riksdagen måtte godkänna följande genom

ifrågavarande proposition framlagda förslag till

Lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om

försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, att 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse

skola erhålla följande ändrade lydelse:

162 §.

Beträffande ömsesidigt försäkringsbolag, som bildas för öfvertagande

af understödsförenings rörelse eller viss del däraf på sätt i lagen om understödsföreningar

sägs, skall hvad som stadgas här ofvan i 2 § angående

stiftare, i 66 § under 13) och angående bestämmelser om sådant

sammanträde, som i 74 § sägs, i 71—75 §§ samt i 76 § under 3) ej

äga tillämpning.

Genom beslut ä understödsförenings sammanträde, hvarigenom förslag

om öfverlåtelse af rörelsen eller någon del däraf på sådant bolag

slutligen antagits, skall bolaget anses bildadt och det framlagda förslaget

till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna för bolagets

verksamhet anses antaget; och skola val af styrelse och revisorer verkställas

å nämnda föreningssammanträde eller, därest andra än de vid

föreningssammanträdet röstberättigade äga att deltaga i valen, å särskild!

sammanträde, som skall utlysas på sätt i lagen om understödsföreningar

är stadgadt.

Sedan föreningens beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten,

skall bolagets styrelse söka Konungens stadfästelse å

bolagsordningen och de öfriga grunderna för bolagets verksamhet.

Då stadfästelse erhållits, skall ansökning göras om bolagets registrering.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, hvars verksamhet endast

afser att meddela försäkring af egendom inom ett län, skall af denna

lags förestående bestämmelser, förutom de i sista momentet af denna

§ angifna lagrum, i tillämpliga delar allenast gälla hvad i 1, 3, 63,

64, 66, 68, 69, 71, 74, 75, 77—79, 81—91, 94—120, 122, 131, 132,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 höft. (Nr 34.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

134—138 och 158—161 §§ stadgas, dock att sådan uppgift angående

bolagets verksamhet och ställning, hvarom i 134 § under 2) förmärs,

skall införas, i stället för i allmänna tidningarna, i den stads tidning,

där Konungens befallningshafvande har sitt säte, eller, om flera tidningar

där utgifvas, i tidning, där allmänna påbud för staden vanligen

meddelas.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är

sagdt, skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens

befallningshafvandes stadfästelse. Konungens befallningshafvande

pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag

och författning i öfrigt, så ock om och i hvad mån särskilda bestämmelser

därutöfver må erfordras.

Å beslut om ändring i stadfäst bolagsordning skall ock sökas

Konungens befallningshafvandes stadfästelse.

Firman skall innehålla ordet »försäkring» och angifva området

för bolagets verksamhet samt tydligt skilja sig från andra, hos samma

myndighet förut enligt bestämmelserna i denna paragraf införda, ännu

bestående firmor.

Sedan bolaget bildats och styrelse blifvit utsedd, skall ansökning

om bolagets registrering af styrelsen göras. Sådan ansökning skall

innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas fullständiga namn

äfvensom om deras hemvist, än ock, där bolagets firma ej skall tecknas

af styrelsens alla ledamöter gemensamt, uppgift å den eller dem, som

äro berättigade att teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) Konungens befallningshafvandes beslut om stadfästelse, i två

styrkta afskrifter;

2) protokoll, utvisande att beslut fattats om bolagets bildande och

att styrelse blifvit utsedd;

3) samtliga teckningslistor i hufvudskrift och styrkt afskrift.

Stadfäst ändring i bolagsordningen skall, vid det i 160 § stadgade

äfventyr, ofördröjligen anmälas för registrering. Vid ansökning

härom skall styrelsen foga två styrkta afskrifter af Konungens befallningshafvandes

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras register för inskrifning

af de uppgifter, hvilka ‘ enligt denna lag skola beträffande

ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är fråga, anmälas eller hvilkas

intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

Beviljas bolags registrering, läte Konungens befallningshafvande i

registret införa:

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

6) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för

bolaget upptaga lån;

7) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

8) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade

att teckna firman;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

kungöras delägarne eller röstberättigade, som ej äro delägare.

Det ena exemplaret af Konungens befallningshafvandes beslut om

stadfästelse skall, försedt med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna

i hufvudskrift, till sökanden återställas.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas. Registreras

ändring i bolagsordningen, skall ena afskriften af Konungens

befallningshafvandes beslut om stadfästelse å ändringen till sökanden

återställas, försedd med bevis om registreringen. Sker ändring i firman,

skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid

rådstufvurätten i den stad, där Konungens befallningshafvande har

sitt säte.

Hvad i 147 § 2 mom., 148 och 149 §§, 153 § 1 och 3 mom.

samt 154, 156 och 157 §§ är stadgadt skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om registrering och register, hvarom nu är sagdt; dock

att de kungörelser, som i 153 § 1 mom. och 156 § omförmälas, skola

införas, i stället för i allmänna tidningarna, i ortstidningen, samt att

hvad i 157 § är sagdt om verkan af kungörande i allmänna tidningarna

i stället skall gälla kungörande i ortstidningen.

163 §.

Hvad ofvan i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning

å:

a) anstalt, som inrättats af staten;

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

b) anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebref

eller andra värdehandlingar;

c) rånte- och kapitalförsäkringsanstalt;

d) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring af egendom å landsbygden,

hvars verksamhetsområde är mindre än ett härad;

e) sjukkassa eller understödsförening.

Anstalt, hvarom ofvan under b), c) och d) förmäles, vare dock

pliktig att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter

i enlighet med de föreskifter, Konungen meddelar.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

3) att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts

förenämnda proposition måtte för sin del antaga följande

förslag till

Lag om ändring i vissa delar al* lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910.

Härigenom förordnas, att 3, 87, 105 och 106 §§ i lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910 skola erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

För registrerad sjukkassas förbindelser häfta allenast kassans tillgångar,

förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

87 §.

Företer sjukkassas registrerade firma likhet med en i föreningsregister,

sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkrings
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

register tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda

firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda sjukkassan

att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom ålägga

sjukkassan det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i sjukkasseregister verkställd inskrifning

länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol.

105 §.

Innan sjukkassa blifvit registrerad enligt denna lag, kan den ej

förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol

eller annan myndighet söka, kära eller svara.

Handla ledamöter af kassans styrelse eller medlemmar af kassan

eller andra å kassans vägnar, innan den blifvit registrerad, svare de,

som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

106 §.

Oregistrerad sjukkassa må, där

medlemsantalet uppgår till minst femtio.

, ej utfästa eller utbetala högre begrafningshjälp

än tvåhundra kronor.

Öfverträdes detta förbud, straffes

den, som i åtgärden eller beslut

därom deltagit, med böter från och

med fem till och med ettusen kronor.

Fortsättes under tid, då åtal

pågår för förseelse som nu är sagd,

samma förseelse, skall, för hvarje

gång stämning därför utfärdats och

delgifvits, dömas till de böter, som

äro stadgade för sådan förseelse.

106 §.

Oregistrerad sjukkassa må, där

den består af flera än femtio medlemmar■,

ej utfästa eller utbetala högrebegrafningshjälp

än tvåhundra kronor.

Öfverträdes detta förbud, straffes

den, som i åtgärden eller beslut

därom deltagit, med böter från och

med fem till och med ettusen kronor.

Fortsättes under tid, då åtal pågår

för förseelse som nu är sagd,

samma förseelse, skall, för hvarje

gång stämning därför utfärdats och

delgifvits, dömas till de böter, som

äro stadgade för sådan förseelse.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

Utan hinder af hvad i 105 § första stycket stadgas, må rättighet,

som uppkommit, innan denna lag trädt i kraft, jämväl därefter göras

gällande mot sjukkassa, och skall det i 106 § gifna förbud ej äga tilllämpning

i fråga om utbetalning af begrafningshjälp, som blifvit utfäst

före lagens trädande i kraft.

Stockholm den 28 mars 1912.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

Reservationer.

Förslaget till lag om understödsföreningar.

Beträffande lagförslaget i dess helhet.

Herrar Lindhagen och Persson i Norrköping hafva anfört:

»Understödsföreningarna äro ett viktigt led i den stora folkliga

rörelsen att genom själfhjälp förbättra samhällsmedlemmarnes ekonomiska

läge. De ha därför anpassat sig efter skilda förhållanden och

framträda i växlande former. En lagstiftning, som på detta område

vill hjälpa och icke i stället stjälpa, måste enligt vårt förmenande begynna

varsamt och framför allt undvika att lägga enformiga regler på

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

detta mångskiftande lif. Att utgå ifrån att hela denna rörelse skall

genom lagens mellankomst snarast möjligt uppbyggas på strängt försäkringstekniska

grunder är säkerligen ett dogmatiskt åskådningssätt,

som kan vålla mycken skada och verka hämmande på de enskildes

sträfvanden för sin ekonomiska välfärd med de naturliga utvägar, som

stå dem till buds.

Under sådana förhållanden synes en lagstiftning böra till en början

omfatta företrädesvis de större och betydelsefullare föreningarna, så att

den ej drabbar det bestående i blindo och någon erfarenhet kan vinnas

om lagens verkningar. De öfriga föreningarna med en mera mångskiftande

organisation böra sålunda, synes det oss, lämpligen åtminstone

tills vidare lämnas utanför lagen och de olägenheter, som däraf möjligen

skulle kunna uppkomma för en eller annan förening, afhjälpas genom

att tillåta hvarje förening, som så önskar, att komma in under lagen

genom inregistrering. Det bör således uppdragas en lämplig gräns,

som skiljer mellan understödsföreningar, för hvilka lagen skall gälla,

och understödsföreningar af mera ideell natur, hvilka tillsvidare lämnas

oberörda i sitt nuvarande fria lif och sina nuvarande rättigheter. Förhållandet

blefve väsentligen jämförligt med fjolårets lagstiftning, som

omfattade ekonomiska föreningar, men lämnade ideella föreningar

oberörda.

Den kungl. propositionen har icke inlåtit sig på en sådan tudelning

af understödsföreningarna och det måste då möta ganska störa

vanskligheter för Riksdagen att finna den rätta urskiljningen bland

den stora mångfald föreningar, som det här gäller.

Dessutom möter i propositionens förslag många detaljbestämmelser,

som med vår ofvannämnda utgångspunkt måste betecknas såsom en

ovarsam lagstiftning på detta ömtåliga område.

Ett sådant stadgande anses från föreningshåll vara den bestämmelse,

som lägger i tillsynsmyndighetens hand att efter godtfinnande

bedöma, när en föreningsrörelse kan sägas drifvas affärsmässigt (§ 1

och § 82, fjärde stycket). Det är därför en allmänt uttalad önskan

från föreningshåll, att i iagen måtte inrymmas en definition på hvilka

rörelser skulle anses som affärsmässiga, på sätt 1905 års kommittéförslag

också stadgade. En sådan definition får naturligtvis anpassa

sig efter för handen varande förhållanden och sedan ändras, om utvecklingen

kräfver det, hvilket ock synes varit nämnda kommittéförslags

mening. Då emellertid 1905 års formulering, enligt hvad för utskottet

blifvit uppgifvet, till äfventyrs ej vidare kan anses fullt motsvara de

nyaste företeelsernas kraf, samt det för oss varit synnerligen vanskligt

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

att kunna förorda en annan passande formulering, ehuruväl ett förslag

därtill blifvit oss benäget förelagdt, så ligger äfven häri en anledning

till ärendets återremitterande till Kungl. Maj:t.

Äfven åtskilliga andra bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag, som

föranledt oss till nedanstående reservationer och äfven till en erinran

om socialstyrelsens sannolika företräde framför försäkringsinspektionen

såsom tillsynsmyndighet, skulle genom en sådan återremiss kunna undergå

en mera tillfredsställande granskning, än Riksdagen kan vara i tillfälle

att ägna desamma.

På grund häraf och under betonande vidare af det orättvisa och

hårda slag, som äfven utskottet riktat mot de föreningar, hvilka dock

enligt utskottets mening skulle vara väsentligen undantagna från lagen

genom att i § 5 frånkänna dem den rättspersonlighet, som de nu äga

och som i fjolårets lagstiftning ideella föreningar fått behålla, nödgas

vi hemställa:

att Riksdagen ville, med afslag å propositionen

angående lag om understödsföreningar, i skrifvelse

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte till nästa Riksdag

framlägga förslag till lag allenast om vissa understödsföreningar

samt beträffande förslagets detaljer i

öfrigt vidtaga de ändringar, som på grund af de

vid denna Riksdag framkomna anmärkningar kunna

anses af förhållandena påkallade.»

§ I
Herrar

Persson i Norrköping och Lindhagen hafva anfört:

»Bland de i förevarande § uppräknade särskilda exemplen på

understödsförenings verksamhet omnämnes äfven understöd vid arbetslöshet.

Lagrådet har ansett detta exempel ej böra särskild! framhållas,

enär sannolikt ingen fristående understödsförening funnes med ändamål att

bereda arbetslöshetsunderstöd. Med anledning af denna lagrådets anmärkning

har chefen för civildepartementet i statsrådsprotokollet anfört,

att det för närvarande lärer finnas en förening med ändamål att lämna

understöd vid arbetslöshet, samt därjämte anfört, »att fråga om arbetslöshetsförsäkring

numera enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 november

1911 är föremål för utredning. Då det icke är osannolikt, att denna

utredning kan leda till åtgärder från det allmännas sida, hvilka befordra

uppkomsten af understödsföreningar för meddelande af arbetslöshets
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

understöd, tiar meddelandet af dylikt understöd icke ansetts böra uteslutas

från exemplen å understödsförenings verksamhet.»

Det förefaller vara ganska naturligt, att lagstiftning angående

arbetslöshetskassor bör anstå intill dess att den nämnda utredningen

är färdig. För närvarande finnes ingen som helst utredning om denna

sak, alltså ej heller minsta garanti för att här ifrågavarande lag är

lämplig för blifvande arbetslöshetskassor. Att den ej är lämplig för de

arbetslöshetskassor, som redan finnas och som äro förbundna med fackföreningsrörelsen,

synes ha varit fullt insedt, enär det i 98 § i denna

lag är särskild! bestämdt, att lagen ej skall äga tillämpning på dessa kassor.

Då det under vissa förhållanden kan förutsättas, att arbetslöshetskassorna

i framtiden ej komma att på samma sätt som nu vara förbundna

med fackföreningarna, utan möjligen komma att intaga en i

visst afseende mera fristående ställning, torde det vara förenadt med

stora vådor att nu, då ingen som helst utredning föreligger, pressa dessa

föreningar in under en lag, som är skrifven för föreningar med helt

andra uppgifter.

På grund häraf anse vi, att föreningar uteslutande för understöd

vid arbetslöshet bör för närvarande i § 98 helt undantagas från lagen,

och bör således äfven detta exempel: ’eller vid arbetslöshet’ i 1 §:s

femte stycke utgå.»

§ 2-

Herrar Widén, Söderbergh, Ständer, Pettersson i Södertälje, Jansson i

Edsbäcken och Olsson i See hafva anfört:

»Då vi ansett, att utskottet bort gå längre än som skett i att befria

de mindre understödsföreningar, hvilka ej äro att hänföra till pensionskassor,

från registreringsskyldighet, hafva vi ansett att 2 § i förslaget

till lag om understödsföreningar bort erhålla följande lydelse:

jPensionskassa, som består af flera än femtio medlemmar,

skall registreras i enlighet med hvad i denna lag sägs.

Annan understödsförening skall registreras, så framt

den utfäster eller utbetalar understöd, utgående i kapital

en gång för alla (kapitalunderstöd), till högre

belopp än tvåhundra kronor för en medlem och består

af flera än etthundra medlemmar.

Understödsförening, som icke enligt hvad ofvan

stadgas är skyldig att söka registrering, må kunna

registreras, därest den består af minst fem medlemmar.

Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 9 sand. 31 käft. (Nr 34.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Häraf föranledes jämväl en ändring i 106 § af lagen om ändring

i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910.»

Herrar Persson i Norrköping och Lindhagen hafva yttrat:

»I öfverensstämmelse med detf uppfattning som af oss uttalats i

vår motivering beträffande lagförslaget i sin helhet och äfven af utskottet

väsentligen delats, nämligen att åtskilliga föreningar på grund

af sin ringa omfattning eller andra orsaker ej böra ingå under lagen,

äro vi eniga med utskottet därutinnan att en begränsning af registreringsskyldighet

bör äga rum. Däremot anse vi, med hänsyn till den

varsamhet, hvarmed man enligt vår uttalade uppfattning bör börja beträda

denna lagstiftning, att utskottet ej tillräckligt tillgodosett förenämnda

synpunkt. Och då ett understöd för en gång till en medlem

intill ett belopp af 500 kronor i flera fall, äfven från sakkunnigt håll,

ansetts som en lämplig gränslinje mellan större och mindre föreningar,

ha vi ansett, att för närvarande gränsen i denna paragraf också bör

uppdragas på detta sätt och samtidigt förbindas med en fordran på det

af utskottet allenast alternativt upptagna medlemsantalet.

Vi hemställa därför att 2 § måtte erhålla följande lydelse:

Pensionskassa, som består af flera än femtio medlemmar,

skall registreras i enlighet med hvad i denna

lag sägs.

Annan understödsförening skall registreras, såframt

den utfäster eller utbetalar understöd, utgående

i kapital en gång för alla (kapitalunderstöd) till högre

belopp än femhundra kronor för en medlem, och består

af flera än tvåhundra medlemmar.

Understödsförening, som icke enligt hvad ofvan

stadgas är skyldig att söka registrering, må kunna

registreras, därest den består af minst fem medlemmar.»

§ 3.

Herr Persson i Norrköping, med hvilken herr Lindhagen instämt,

har anfört:

»Förevarande § bestämmer i sin sista del, att förening, som utfäster

eller utbetalar kapitalunderstöd till högre belopp än tvåhundra kronor

för en medlem, skall ha af tillsynsmyndigheten godkända stadgar. Däraf

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Lagutskottets -utlåtande Nr 34.

följer, att sådan förening enligt 86 § skall ha för tillsynsmyndigheten

tillfredsställande bestämmelser om premier, fondafsättning, medelförvaltning,

om användning af uppkommande öfverskott, äfvensom, enligt

Kungl. Maj:ts och utskottets förslag, hvarje år upprätta och afgifva en

vidlyftig och kostsam försäkringsteknisk utredning. Vidare skall, jämlikt

87 §, föreningens premiereserv minst uppgå till skillnaden mellan kapitalvärdet

af föreningens förbindelser på grund af löpande försäkringar och

kapitalvärdet af de nettopremier försäkringstagarna må hafva att

ytterligare erlägga. Slutligen skall föreningen jämväl bilda en säkerhetsfond,

efter vissa bestämmelser i 88 §. Om sådan förening brister i

någon sina enligt lagen sålunda ålagda många och stränga villkor,

äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren göra ansökning om

åläggande för föreningen att träda i likvidation.

Enligt mitt förmenande äro dessa bestämmelser alldeles för stränga

för föreningar, som meddela blott kapitalunderstöd, hvarför understödsbeloppet

bör höjas från 200 till 500 kronor. För denna min uppfattning

gifves ytterligare stöd dels af den konferens för Sveriges understödsföreningar,

som afhölls i Stockholm den 6 och 7 mars 1911, och

dels af 1908 års kungl. kommitté, hvilka båda stannat vid nu föreslaget

belopp.

På grund häraf och i konsekvens med mitt förslag i föregående

§, föreslår jag att beloppet tvåhundra kronor i § 3 sista stycket ändras

till femhundra kronor.»

§ 5.

Herrar Lindhagen och Persson i Norrköping hafva yttrat:

»Som förut erinrats synes oss denna lag böra omfatta endast sådana

understödsföreningar, som åläggas registreringsskyldighet eller frivilligt

låta inregistrera sig. Men äfven om man, såsom utskottet föreslagit, låter

jämväl de öfriga formellt ingå under lagen, så bör detta lika litet som enligt

den andra metoden föranleda, att man beröfvar dem den rättskapacitet,

som de nu hafva. Den lättnad utskottet velat gifva de mindre föreningarne

genom att undantaga dem från lagen tar utskottet väsentligen

tillbaka genom att låta dem köpa denna befrielse med förlusten af sin

rätt att göra sig rättsligt gällande, hvilket utsätter dem för ett bekymmersamt

osäkerhetstillstånd och vanskligheter af flera slag. Indirekt verkar

detta dessutom såsom ett tvång till inregistrering under lagen, hvarifrån

ju dessa föreningar skulle befrias. Det är svårt att förstå en om
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

tanke och välvilja mot de mindre föreningarne, som tar sig sådana

uttryck.

Af dessa skäl anse vi denna paragrafs första stycke böra omredigeras

i angifvet syfte och för tydlighetens skull där äfven framhållas, att

förening, som ej är registreringsskyldig, bibehåller sin nuvarande rättsställning.

Vi föreslå sålunda exempelvis följande lydelse:

Innan registreringspliklig understödsförening blifva

registrerad, kan den ej förvärfva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller

annan myndighet söka, kära eller svara. Annan understödsförening,

som ej låtit inregistrera sig, bibehåller

den rättsställning, som sådan förening hitintills enligt

rättstillämpningen åtnjutit.»

Herrar Jansson i Edsbäcken och Olsson i See ha instämt i förestående

yrkande.

§ <59.

Herrar Persson i Norrköping och Lindhagen hafva anfört:

»Förevarande § föreskrifver att registrering och tillsyn å understödsföreningar

handhafvas af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

I statsverkspropositionen under sjätte hufvudtiteln begäres

ett anslag till försäkringsinspektionen för att bereda denna

myndighet tillfälle att utöfva berörda tillsynsmyndighet öfver understödsföreningarna.

Detta motiveras i korthet sagdt därmed, att det

torde vara mest ändamålsenligt, att åtminstone under nuvarande förhållanden

försäkringsinspektionen utses till tillsynsmyndighet.

Mot en sådan anordning kunna befogade invändningar göras och

hafva äfven från många understödsföreningar och andra håll framkommit.

Redan 1905 års kommittébetänkande rörande understödsföreningarna

delade dessa betänkligheter. Visserligen gafs ett visst erkännande

åt försäkringsanstaltens sakkunskap, men å andra sidan

anföres i betänkandet följande:

»Emellertid äro försäkringsinspektionens organisation och verksamhetssätt

speciellt anpassade för utöfvande af tillsyn öfver de affärsmässigt drifna försäkringsbolagen,

ett förhållande, som särskild! tagit sig uttryck däri, att kostnaderna

för densamma uteslutande bestridas genom särskild beskattning af dessa bolag. I

förslaget däremot afses föreningar och kassor, hvilka hafva till uppgift att utan

s. 77 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

77

några egentliga driftkostnader bereda medlemmarna understöd på billigaste villkor.

På någon beskattning af dessa föreningar, som i regel skulle röra sig allenast med

afgifter i det närmaste motsvarande den s. k. nettopremien och utan några afsevärda

tillägg för bestridande af förvaltningskostnader och dylikt, kan därför ej

tänkas, utan bör väl tvärtom, om tillsynen för dem skall kunna blifva en häfstång

till fortsatt utveckling, kostnaderna för densamma bestridas af statsmedel. Vidare,

och detta gäller äfven det fåtal större lifförsäkringsföreningar, som stå de affärsmässiga

företagen nära, måste understödsföreningarna, af lätt insedda skäl och

särskildt just emedan de arbeta med jämförelsevis låga afgifter, ofta behandlas

efter andra synpunker jämväl i tekniskt hänseende än de rena affärsföretagen. Redan

af dessa anledningar och då därjämte som bekant mellan affärsbolagen och

vissa grupper af understödsföreningarna en mer eller mindre utpräglad rivalitet gör

sig gällande, skulle den ifrågavarande uppgiftens öfverlämnande åt försäkringsinspektionen

medföra svårigheter och ej heller vara ägnadt att bland de ifrågavarande

föreningarna alstra det förtroende för myndigheten, som utgör ett viktigt

villkor för vinnande af det med lagförslaget åsyftade ändamålet».

Korn mitter ade framhålla därför inrättande af en särskild tillsynsmyndighet

såsom önskvärd och yttra därom ytterligare bland annat:

»Härtill kommer, att enligt kommitterades afsikt myndighetens verksamhet

icke skulle vara inskränkt allenast till den direkta tillsynen, utan skulle omfatta

äfven och det rent af som hufvudsak ett hjälpande och rådande i såväl tekniskt

som formellt hänseende vid föreningars bildande och fortsatta utveckling. Den

sociala betydelse, de föreningar, om indika nu är fråga, äga och säkerligen ännu

mer i en framtid komma att få, gifver dem fullgiltiga anspråk på behöfligt biträde

i berörda hänseenden från det allmännas sida. En uppgift af den säregna beskaffenhet

och den omfattning, som sålunda skulle tillkomma den särskilda tillsynsmyndigheten,

kan säkerligen icke på ett tillfredsställande sätt fyllas annat än af en

myndighet, som helt ägnar sig åt densamma och för hvilken den under alla förhållanden

måste förblifva hufvudsak.»

Det är hufvudsakligen dylika, såsom oss synes, fullt riktiga skäl,

som anförts äfven från försäkringshåll, då man förordat den blifvande

socialstyrelsen eller sjukkassornas tillsynsmyndighet såsom den myndighet,

hvilken skall hafva öfverinseendet öfver understödsföreningarna.

Enligt det upprättade förslaget till socialstyrelse skall inom den upprättas

en särskild byrå för socialförsäkring och skall under denna byrå

förläggas äfven sjukkassorna. Det torde i sammanhang härmed förtjäna

omnämnas, att vid sjukkasselagens behandling afslog Riksdagen en väckt

motion om att lägga sjukkassorna under försäkringsinspektionen såsom

tillsynsmyndighet.

Egentligen borde dessutom i lagen fastslås, hvilken myndighet

som skall utöfva tillsynen, och en så viktig sak för hela lagens tillämpning

icke vara öfverlämnad åt administrativt åtgörande. Med den

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

uppfattning vi ofvan uttalat, synes oss Riksdagen åtminstone böra med

antagande af en lag i ämnet förbinda det villkor, att socialstyrelsen

skall blifva tillsynsmyndighet.»

§ 81.

Vid denna § har reservation afgifvits af herrar Jansson i Edsbäcken

och Olsson i See.

§ 82.

Herrar Lindhagen och Persson i Norrköping hafva vid denna § hänvisat

till hvad de i fråga om lagförslaget i dess helhet anfört beträffande

behofvet af eu definition på begreppet affärsmässig rörelse.

§ 86.

Reservationer hafva beträffande denna § afgifvits

dels af herrar Jansson i Edsbäcken och Olsson i See;

dels ock af herrar Persson i Norrköping och Lindhagen, som anfört:

»I förevarande §:s fjärde stycke bestämmes, att understödsförening

med godkända stadgar skall hvarje år afgifva försäkringsteknisk utredning.

Detta åliggande förefaller oss alltför strängt och kommer, särskilt

i fråga om de mindre föreningarna, att åstadkomma åtskilligt besvär

och oskäliga kostnader. Dessa föreningar äro ju i allmänhet tillkomna

och afsedda för att, utan några egentliga driftkostnader, bereda

medlemmarna understöd på billigaste villkor. Den förevarande lagens

afsikt bör väl egentligen vara till hjälp för dessa föreningars vidare utveckling.

Med detta låter sig näppeligen förenas ett påläggande af

stora besvär och dryga kostnader utan något ekonomiskt bistånd.

Giltiga skäl synas ej heller framlagda för att dessa understödsföreningar

skola oftare än pensionskassorna afgifva försäkringsteknisk utredning,

utan torde det vara alldeles tillräckligt, om en sådan äfven af

dem aflämnas hvart femte år. Detta desto mer, som understödsföreningarna

i fråga äro skyldiga att för hvarje år ingifva de i § 80 omförmälda

handlingarna, hvilka gifva tillsynsmyndigheten möjlighet att,

om den så anser erforderligt, låta upprätta en sådan utredning. Nedsättes

tiden till hvart femte år, så bör, med föranledande af öfriga be
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

stämmelser, mindre föreningar helt befrias från att på egen bekostnad

aflämna försäkringsteknisk utredning.

På detta sätt vinnes också i förevarande afseende likställighet

mellan understödsförening med godkända stadgar och pensionskassa,

hvilka båda slag af understödsföreningar enligt uttalande i 1905 års

kommittébetänkande härutinnan kunde anses likvärdiga.

På grund häraf yrkas, att 86 §, fjärde stycket, erhåller följande

förändrade lydelse:

Understödsförening med godkända stadgar skall

hvart femte år afgifva försäkringsteknisk utredning på

sätt i 81 § första och andra styckena sägs; dock att

tillsynsmyndigheten må befria viss förening, därest

dess rörelse är af mindre omfattning eller eljest skälig

anledning föreligger, från att afgifva sådan utredning.

I utredningen skall såsom skuld upptagas eu fond

(premiereserven) motsvarande sammanlagda värdet af

alla löpande utfästelser af understöd.»

§ 88.

Herr Stärner har ansett, att bestämmelserna i denna § om afsättning

till säkerhetsfonden bort bringas i öfverensstämmelse med gällande

föreskrifter för ömsesidiga försäkringsbolag, så att 2:a stycket i paragrafen

erhölle följande lydelse:

»Intill — — — lifförsäkringar, skall till säkerhetsfond

afsättas minst hälften af den behållning —

— — vidtaga.»

§ 96.

Herr Persson i Norrköping har anfört:

»I förevarande § finnes stadgadt böter från 5 till 300 kronor för åsidosättande

af föreskrifterna i ej mindre än 12 olika paragrafer. Strängare

bötesstraff finnes stadgadt i ett tiotal andra fall i lagförslaget. Förevarande

lagförslag är sålunda mycket generöst med bötesstraff mot de

i juridiken oskolade arbetare och vederlikar, som i stor utsträckning

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

bära tipp och leda den understödsföreningsrörelse, som nu är ämnad att

välsignas med 99 omständliga och för menige man svårbegripliga lagparagrafer.

Att söka få bort några af straffbestämmelserna lärer väl

numera på vissa håll betraktas nästan som ett angrepp på den lagliga

ordningen. Som försvar vill jag dock anföra, att i de sakkunniges betänkande

år 1905 angående understödsföreningar nöjde man sig med

ungefär hälften så många bötesbestämmelser som i nu förevarande

lagförslag.

I ett fall har genom utskottets betänkande bötesbestämmelse skärpts

utöfver Kungl. Maj:ts förslag, nämligen i 35 § sista stycket, där styrelse

åligger vid risk af böter från 5 till 300 kronor att senast två veckor

från beslutets dag hålla protokollet tillgängligt för föreningsmedlemmarna.

I Kungl. Maj:ts förslag lämnades fyra veckors nådatid. I 1905

års kommittéförslag fanns ingen motsvararande bötesstraffbestämmelse.

Jag tillåter mig hemställa till Riksdagen att med ändring af utskottets

förslag till förevarande 95 § första stycket utesluta orden: 35 §

sista stycket.»

§ 98.

Herrar Persson i Norrköping och Lindhagen hafva anfört:

»I mom. 2 af förevarande § stadgas, att hvad i denna lag är föreskrifvet

skall ej äga tillämpning å fackförening, fackförbund eller annan

liknande förening för vårdande af yrkesangelägenheter af anledning

att densamma meddelar understöd vid arbetslöshet.

I konsekvens härmed torde samma bestämmelse böra göras gällande

för liknande förening af anledning att densamma meddelar

understöd vid dödsfall. Vissa fackförbund, exempelvis Svenska måleriarbetareförbundet,

Svenska murareförbundet, Skandinaviska sadelmakareoch

tapetserareförbundet m. fl., meddela nämligen visst belopp i begrafningshjälp

vid medlemmars dödsfall. I vissa fall erlägga fackförbundsmedlemmarna

särskild afgift till begrafningshjälpen, men i vissa

fall utgår begrafningshjälpen ur fackförbundets allmänna kassa. Om

icke ofvannämnda undantag göres från lagen, torde dessa fackförbund

bringas, ettdera till att inregistrera sig under förevarande lag eller

också sluta upp att meddela understöd vid dödsfall. Att inregistrera

sig under förevarande lag kunna de gifvetvis ej, hvadan den andra

utvägen måste beträdas. Därigenom tillfogas vederbörande medlemmar

stor skada, samtidigt som lagstiftaren drifver fackföreningsrörelsen bort

från själfhjälpsprincipen.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

81

... ^årligen invändes att fackförbund, fackförening eller annan

liknande förening för vårdandet af yrkesangelägenheter kan formellt

skilja ifrån sig sm begrafningskassa samt därefter införa i sina stadgar

som viHkor för anslutning, att medlem äfven skall tillhöra den inom

yrket befintliga begrafningskassa^ men utom att detta är förenadt

med en onodig omgång är det äfven förenadt med en hel hop besvär

och kostnader Som exempel härpå må blott anföras, att i förevarande

lagförslag stadgas i 17 §, att styrelseledamot ej må utses för längre

i iiau°ntVa aj- °Ci1 Yldare i 37 §i att före den 1 augusti hvarje år

skall hallas ordinarie, foremngssammanträde. Dessa bestämmelser tvinga

med medlemskap i fackförbund förbunden begrafningskassa att välja

styrelse och halla sammanträde oftare och å annan tid än fackförbundet

hvilket i allmänhet ej har sammanträde (kongress) oftare än hvart

tredje ar. Härigenom uppstå, utom andra olägenheter, afsevärdt ökade

Kostnader för understödsföreningarna i fråga.

Af skäl sopp af oss utvecklats i reservation under § 1 bör å andra

sidan det i propositionen föreslagna undantag utsträckas till alla föreningar

som endast syssla med understöd vid arbetslöshet. 4

..... Pa grund af det anförda hemställes, att 98 § 2 mom. måtte få

följande lydelse:

2) a förening, som ej meddelar annat understöd än

vid arbetslöshet, eller å fackförening, fackförbund eller

annan liknande förening för vårdande af yrkesangelägenheter

af anledning att densamma meddelar understöd

vid arbetslöshet eller dödsfall.»

Förslaget till lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910.

§ 106.

• ™ Se7rrar &ödfrher9h> Stärner, Pettersson i Södertälje, Jansson

i Jhasbacken och Olsson i See hafva anfört:

.... /Under hänvisning till hvad vi anfört vid 2 § i lagen om underhafva

yrkat, att denna § måtte erhålla följande

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 sand. 31 käft. (Nr 34.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Oregistrerad sjukkassa må, där den består af

flera än etthundra medlemmar, ej utfästa eller utbetala

högre begrafningshjälp än tvåhundra kronor.

Öfverträdes detta förbud, straffes den, som i åtgärden

eller beslut därom deltagit, med böter från och

med fem till och med ettusen kronor.

Fortsättes under tid, då åtal pågår för förseelse

som nu är sagd, samma förseelse, skall, för hvarje

gång stämning därför utfärdats och delgifvits, dömas

till de böter, som äro stadgade för sådan förseelse.»

Herrar Lindhagen och Persson i Norrköping ha under hänvisning

till sitt förslag under § 2 yrkat, att denna paragrafs första stycke måtte

få följande lydelse:

Oregistrerad sjukkassa må, där den består af

flera än tvåhundra medlemmar, ej utfästa eller utbetala

högre begrafningshjälp än femhundra kronor.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:130 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i s. 1 i texten