Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. May.ts proposition angående anslag för visso anordningar vid Trollhätte kraftstation till förekommande af driftstörningar.

1912-04-19 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1912:41, Utlåtande i anledning af Kungl. May.ts proposition angående anslag för visso anordningar vid Trollhätte kraftstation till förekommande af driftstörningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 april 1912 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. May.ts proposition angående

anslag för visso anordningar vid Trollhätte kraftstation

till förekommande af driftstörningar. (4:e Afd.)

I eu till Riksdagen den 1 mars innevarande år aflåten proposition,

nr 84, liar Kungl. Makt under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att, under rubriken utgifter för kapitalökning och underrubriken

statens vattenfallsverk, anvisa för anordningar vid Trollhätte kraftstation

till förekommande af driftstörningar på grund af isbildning i

Göta älf ett anslag af 110,000 kronor att utgå af lånemedel; samt

att, under förutsättning att förutnämnda anslag beviljas, besluta,

att de i 1913 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola

höjas med motsvarande belopp.

Föredragande departementschefens anförande i ämnet till åberopade

statsrådsprotokollet är af följande lydelse:

»Uti skrifvelse den 23 februari 1912 har vattenfallsstyrelsen anmält,

att isbildningen i Göta älf och särskild!, den så kallade grundisen eller

svällen under vintern 1910—1911 vållat åtskilliga svårigheter vid upprätthållandet

af driften vid Trollhätte kraftverk, särskild! därigenom

att mellanrummen mellan järnstängerna i de så kallade isgrindarna

framför de till turbinerna ledande tuberna igensatts af is. På mekanisk

väg kan denna isbildning icke förekommas, säger styrelsen, och ej

heller kan den på sådan väg effektivt aflägsnas, enär vid issvällperioder

ständig nybildning äger rum. Emellertid anordnades, fortsätter styrelsen,

provisoriskt vid ett af tubintagen elektrisk uppvärmning af isgrindarna

och detta försök utföll, trots den jämförelsevis ringa mängd

elektrisk energi, som med de provisoriska anordningarna kunde tillBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 6 Samt. 38 Saft. (Nr 41.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

9

föras, synnerligen gynnsamt. Försöken hafva under innevarande vinter,

som uppvisat mycket svår issväll, fortsatts i utvidgad skala, och hafva gifvit

vid handen, att isnålarna i vattnet genom denna uppvärmning hindras

från att häfta fast vid isgrindarna. Enligt vattenfallsstyrelsens mening

bör därför elektrisk uppvärmning af isgrindarna fullt genomföras, på

det att kraftverket under issvällperioder må kunna med säkerhet hållas

i gång.

Den i generatorerna alstrade strömmen, som har eu spänning af

10.000 volt, kan emellertid ej direkt användas för uppvärmningens

åstadkommande, utan måste först medels transformatorer, uppställda

invid isgrindarna, nedtransformeras till en fullkomligt ofarlig spänning

af c:a 40 å 50 volt. Den lågspända strömmen ledes därefter från transformatorerna

till och genom de plattjärn, af hvilka isgrindarna äro

sammansatta. Då plattjärnen sålunda genomlöpas af strömmen, uppvärmas

de något öfver fryspunkten, och isen fäster ej längre vid dem.

Ifråga om energiförbrukningen vid sådan uppvärmning af isgrindarna

meddelar styrelsen, att den komme att uppgå till 500 å 1,000

hästkrafter per maskinaggregat, alltså endast en bråkdel af den effekt,

som kan erhållas genom öfverbelastning af turbinerna, och endast 5 å

10 % af den effekt, som genom isgrindarnas tillfrysning skulle gå förlorad.

För den sålunda ifrågasatta uppvärmningsanläggningen erfordras,

enligt hvad styrelsen meddelar, transformatorer med tilledningar och

inkopplingsanordningar, förbindelseledningar mellan transformatorerna

och isgrindarna samt diverse förbindelseskenor mellan de i isgrindarna

ingående plattjärnen jämte isoleringsanordningar.

Kostnaden härför beräknar styrelsen sålunda:

Transformatorer, ledningar och inkopplingsapparater...... kr. 82,300: —

Merkostnad för isgrindarna ...................................................... j> 19,660: —

Oförutsedda utgifter.................................................................. » 8,040: —

Summa kronor 110,000: —

Denna kostnad är visserligen, säger styrelsen, ganska afsevärd,

men då Trollhätte kraftverk med elektrisk energi förser ett vidsträckt

fördelningsnät, till hvilket Göteborg och flera andra städer äro anknutna,

bör man, enligt vattenfallsstyrelsens mening, icke tveka att vidtaga alla

sådana åtgärder, som rimligen kunna ifrågasättas för betryggande af

driftsäkerheten.

Vattenfallsstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes af

Riksdagen för ändamålet äska ett anslag för kapitalökning år 1913 af

110.000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ål.

3

Risken, att de till skydd mot isen framför tubintagen anbringade grindarna

nedisas samt att mer eller mindre allvarliga störningar i kraftverkets

drift till följd häraf uppstå, är utan tvifvel en allvarlig olägenhet,

Bom icke utan anledning kan befaras komma att menligt inverka

på energiafsättningen från kraftverket. Dylika störningar böra gifvetvis

i möjligaste mån undanröjas. Mot det af vattenfallsstyrelsen föreslagna

sättet med elektrisk uppvärmning af isgrindarna har jag därför

för min del ingen erinran.

Jag anser mig alltså böra biträda det af vattenfallsstyrelsen framlagda

förslaget i fråga om anordningar vid Trollhätte kraftstation till förekommande

af driftstörningar på grund af isbildning i Göta älf.

I detta sammanhang ber jag att få meddela, att vattenfallsstyrelsen

i skrifvelser den 30 december 1909 och den 23 februari 1912

gjort framställning om anslag till vissa af styrelsen i samband med

genomförandet af Trollhätte kraftstations första och andra utbyggnader

företagna, uti nämnda byggnads stadi er icke ingående arbeten, i sammanhang

hvarmed anmälts, att det af Riksdagen beviljade beloppet till

kraftstationen komme att öfverskridas, ehuru härutinnan för närvarande

icke kunde uppgifvas exakt belopp. Framställning om erforderligt tilläggsanslag

till ifrågavarande kraftstation har emellertid synts mig böra i sin

helhet anstå, tills detta belopp kan exakt uppgifvas, hvilket torde vara

möjligt till nästa år. Jag har därför ej ansett mig i detta afseende nu

böra göra någon särskild framställning.))

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må under rubriken utgifter för kapitalökning

och underrubriken statens vatten fallsverk,

anvisa för anordningar vid Trollhätte kraftstation till

förekommande af driftstörningar på grund af isbildning

i Göta älf ett anslag af 110,000 kronor.

Angående sättet för anskaffande af ifrågavarande medel kommer

utskottet att framdeles under riksdagen afgifva yttrande.

Stockholm den 19 april 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:

• herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, grefve F. Wachtmeister, O. Jonsson, A. N. Halm,

friherre J. T. Gripenstedt, grefve P. O. L. Klingspor, H. F. Lamm, friherre C. H.

Falkenberg, friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad, N. O. Bruce, A. TF. Lindh,

H. Andersson, F. TF. Thorsson, G. Persson, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, J. Ström, E. A.

Nilson, A. Tf var sson, E. F. Hellberg, J. Andersson i Stärte och J. E. Berglund.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:232 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa utgifter för kapitalökning, i hvad angår c s. 1 i texten