Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks statens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

1912-02-20 · 73 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 71 av 73 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1912:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks statens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom”till Riksdagens kansli den 12 mars 1912 kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under

riks statens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen

till civildepartementet.

(4:e Afd.)

Ordinarie anslag.

Regeringsrätten.

l:o) I den till Riksdagen den 13 januari 1912 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kungi. Maj:t i punkt

1 under sjätte liufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna följande

tillägg till de genom kungl. kungörelsen den 26 maj 1909 stadgade

villkor och bestämmelser för åtnjutande af de för regeringsrättens ledamöter

och vaktmästare fastställda aflöningsförmåner m. m., nämligen

att en hvar vaktmästare i regeringsrätten må årligen, i den mån sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar samt att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,

eller när det erfordras för beredande åt honom af semester,

annan vaktmästare skall vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla

förste vaktmästarens befattning, bestrida densamma, dock ej längre

än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår, med

rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid

sjukdomsförfall för förste vaktmästaren de med hans befattning förenade

Semester

för vaktmästare.

[1.] *)

*) Hänvisar till punkt 1 den kungl. propositionen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt 6 käft. (Nr 6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

tjänstgöringspenningar och. under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver civildepartementsärenden

den 13 januari 1912 har föredragande departementschefen,

under ''åberopande af hvad chefen för justitiedepartementet

till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden samma dag anfört

beträffande semester för vaktmästare i vissa ämbetsverk, dels uttalat,

att bland dem, som borde erhålla denna förmån, vore de i regeringsrättens

år 1909 fastställda stat upptagna vaktmästare, en första vaktmästare

och en vaktmästare, dels ock erinrat, att så kunde anoidnas,

att vikarie ej erfordrades för vaktmästare i regeringsrätten under den

tid han åtnjöte den ifrågasatta semestern.

Under åberopande af innevarande Riksdags beslut angående semester

åt vaktmästare hos högsta domstolen får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande tillägg till

de genom kungl. kungörelsen den 26 maj 1909 stadgade

villkor och bestämmelser för åtnjutande af de

för regeringsrättens ledamöter och vaktmästare fastställda

aflöningsförmåner in. in., nämligen

att en hvar vaktmästare i regeringsrätten må årligen,

i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under 15

dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller

när det erfordras för beredande åt honom af semester,

annan vaktmästare skall vara skyldig att, om han förordnas

att uppehålla förste vaktmästarens befattning,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår, med rätt

att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren de

med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

Landsstaterna i länen.

2:o) Kungl. Maja har vidare under punkt 2 af sjätte hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att dels uppföra å ordinarie stat från och med år

1913 vid följande länsstyrelser skrifbiträden till nedannämnda antal:

vid hvar och en af länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och

Bohus, Kristianstads, Gäfleborgs och Västern orr lan ds län tre biträden,

vid hvar och en af länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Jönköpings, Kalmar, Ålfsborgs, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands

och Västerbottens län två biträden samt

vid hvar och en af länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs,

Gottlands, Blekinge, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands och Norrbottens

län ett biträde;

dels förklara, att till ifrågavarande skrifbiträdestjänster skola antagas

kvinnor, dock att vid första tillsättningen af dylik tjänst jämväl

man, som oafbrutet åtminstone från 1912 års ingång vid länsstyrelse

innehaft stadig anställning för utförande åt hufvudsakligen renskrifningsgöromål,

må befordras till skrifbiträde vid samma länsstyrelse;

dels medgifva,

att lön och tjänstgöringspenningar må för ifrågavarande biträden

utgå med lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar 350 kronor, hvartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 200 kronor

efter fem år och det andra, likaledes med 200 kronor, efter ytterligare

fem år; samt

att därutöfver må utgå ortstillägg för biträde vid länsstyrelsen i

Stockholms län med 150 kronor samt för biträde vid länsstyrelserna

i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län med 75 kronor;

dels såsom tillägg till de genom kungl. kungörelsen den 18 september

1908 stadgade villkor för åtnjutande af de från 1909 års början

fastställda löneförmånerna för tjänstemän och betjänte vid länsstyrelser

besluta, att biträde, som vid ikraftträdandet af ifrågavarande ändring i

staten för landsstaterna i länen är anställdt hos länsstyrelse och antages

till biträde å denna stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning

genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan

innehaft stadig anställning hos styrelsen;

dels besluta, att beträffande ifrågavarande biträden skola gälla de

i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari innevarande

Fasta biträden

hos

länsstyrelserna.

[2.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

år angifna allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande af aflöningsförmånerna

för fasta biträden bos vissa verk och myndigheter;

dels ock höja anslaget till landsstaterna i länen (däraf 193,000 kronor

reservationsanslag) från 3,068,635 kronor med 45,825 kronor till 3,114,460

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes dels i statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 13 januari 1912 (sid. 7—31), dels ock å sid. 2—16

af det ofvannämnda statsrådsprotokollet öfver civilärenden.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

herr C. Lindhagen inom Andra kammaren väckt motion (nr 220), däri

föreslagits, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af statsverkspropositionens

förslag till fasta biträdens uppförande i staten hos vissa

ämbetsverk och myndigheter besluta, att i första lönegruppen skall tillläggas

ett tredje ålderstillägg å 200 kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg

inbegripet, blir 1,800 kronor; samt

att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter, innefattande

begränsningar i kvinnans rätt att söka eller innehafva ifrågavarande

befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola

ur dessa bestämmelser utgå.

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, som i likhet med föredragande departementschefen anser

det olämpligt att för utförande af renskrifning och andra därmed

jämförliga mera mekaniska arbeten anlita vid länsstyrelsen anställda

extra ordinarie tjänstemän, har funnit den i ärendet förebragta utredningen

ådagalägga det stadigvarande behofvet af särskilda biträden för

utförande af dessa göromål, och har utskottet intet att erinra mot det

föreslagna antalet dylika biträdesbefattningar vid de olika länsstyrelserna.

Såsom af departementschefen erinrats äro fasta biträdesbefattningar

af här ifrågavarande art närmast afsedda för kvinnor. Utskottet, som

delar departementschefens mening om vikten af att denna regel uppehälles

äfven med afseende å länsstyrelserna, har emellertid i likhet

med departementschefen ansett, att det måhända vore obilligt, att vid

första tillsättningen af befattningarna från möjligheten att vinna befordran

till fast skrifbiträde utesluta de vid en eller annan länsstyrelse

sedan längre tid anställda manliga renskrifvare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

5

Under hänvisande beträffande aflöning och lönevillkor vid ifrågavarande

tjänster till innevarande Riksdags beslut angående skrifbiträden

bos nedre justitierevisionen, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

motion i hithörande delar, må

a) uppföra å ordinarie stat från och med år 1913

vid följande länsstyrelser skrifbiträden till nedannämnda

antal:

vid hvar och en af länsstyrelserna i Malmöhus,

Göteborgs och Bohus, Kristianstads, Gäfleborgs och

Västernorrlands län tre biträden,

vid hvar och en af länsstyrelserna i Stockholms,

Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Ålfsborgs,

Örebro, Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens

län två biträden samt

vid hvar och . en af länsstyrelserna i Östergötlands,

Kronobergs, Gottlands, Blekinge, Skaraborgs,

Värmlands, Västmanlands och Norrbottens län ett

biträde;

b) förklara, att till ifrågavarande skrifbiträde stjänster

skola antagas kvinnor, dock att vid första

tillsättningen af dylik tjänst jämväl man, som oafbrutet

åtminstone från 1912 års ingång vid länsstyrelse

innehaft stadig anställning för utförande af

hufvudsakligen renskrifningsgöromål, må befordras till

skrifbiträde vid samma länsstyrelse;

c) medgifva,

att lön och tjänstgöringspenningar må för ifrågavarande

biträden utgå med lön 700 kronor och

tjänstgöringspenningar 350 kronor, hvartill kunna

komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 200

kronor efter fem år och det andra, likaledes med 200

kronor efter ytterligare fem år, samt

att därutöfver må utgå ortstillägg för biträde vid

länsstyrelsen i Stockholms län med 150 kronor samt

för biträde vid länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län med 75 kronor;

d) såsom tillägg till de genom kungl. kungörelsen

den 18 september 1908 stadgade villkor för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

åtnjutande af de från 1909 års början fastställda

löneförmånerna för tjänstemän och betjänte vid länsstyrelser

besluta, att biträde, som vid ikraftträdandet

af ifrågavarande ändring i staten för landsstaterna i

länen är anställdt bos länsstyrelse och antages till

biträde å denna stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning

genom ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning

hos styrelsen;

e) besluta att för åtnjutande af de för kvinnliga

biträden i staten upptagna aflöningsförmåner skola

gälla de i fråga om fasta biträden hos nedre justitierevisionen

af Riksdagen beslutade allmänna villkor

och bestämmelser för åtnjutande af deras aflöningsförmåner;

samt

f) höja anslaget till landsstaterna i länen (däraf

193,000 kronor reservationsanslag) från 3,068,635

kronor med 45,825 kronor till 3,114,460 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Yaktmästar- 3:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkten 3 föreslagit Riksdagen att

naSstei”1C" godkänna följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen den 22

rg -i juni 1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de från

1912 års början fastställda aflöningsförmåner för ordinarie befattningshafvare

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt i väg- och vattenbyggnadsdistrikten,

nämligen

att en hvar vaktmästare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må

årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjuta semester under 15 dagar, samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall

vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre

månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i

stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för

förste vaktmästaren de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

7

Departementschefen har i detta ärende, under åberopande af hvad

chefen för justitiedepartementet till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 13 januari 1912 anfört beträffande semester

för vaktmästare i vissa ämbetsverk, dels erinrat, att i den för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen gällande aflöningsstaten funnes uppförda en

förste vaktmästare och två vaktmästare, hvilka torde böra beredas

semester enligt de grunder, som af chefen för justitiedepartementet anförts,

dels ock uttalat, att för detta ändamål ingen förhöjning torde erfordras

af det för vikariatsersättning in. m. afsedda anslaget i styrelsens

aflöningsstat.

Under åberopande af innevarande Riksdags beslut angående semester

för vaktmästare vid högsta domstolen, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande tillägg till de

genom kungl. kungörelsen den 22 juni 1911 stadgade

villkor och bestämmelser för åtnjutande af de från

1912 års början fastställda aflöningsförmåner för ordinarie

befattningshafvare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt i väg- och vattenbyggnadsdistrikten,

nämligen,

att en hvar vaktmästare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

må årligen, i den mån sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under 15 dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,

eller när det erfordras för beredande åt honom af

semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,

om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår,

med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,

de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot samma

tjänstgöringspenningar svarande belopp.

4:o) I en till Riksdagen den 23 februari 1912 aflåten proposition nr 56

har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver civildepartementsärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen att godkänna

dels sådan ändring i den år 1911 fastställda ordinarie stat för väg- och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

vattenbyggnadsstyrelsen, att för hvardera af två kvinnliga biträden lönen

böjes från 600 kronor till 900 kronor och tjänstgöringspenningarna från

450 kronor till 550 kronor samt för hvar och en af tre kvinnliga biträden

lönen höjes från 600 kronor till 700 kronor, men tjänstgöringspenninningarna

sänkas från 450 kronor till 350 kronor, dels ock det tillägg

till de enligt kungi. kungörelsen den 22 juni 1911 stadgade villkor och

bestämmelser för åtnjutande af de med befattning å sagda stat förenade

aflöningsförmåner, att för skrifbiträde å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

stat skola gälla de af chefen för finansdepartementet föreslagna,

i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari 1912 upptagna

allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta biträden hos

vissa verk och myndigheter, dock med iakttagande af de jämkningar

därutinnan, som af Riksdagen i fråga om fasta biträden å nedre justitierevisionens

stat sedermera beslutats.

Departementschefens yttrande i förevarande ärende är af följande

lydelse:

»I det af löneregleringskommittén afgifna betänkande angående

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lönereglering föreslog kommittén, att

fem ordinarie kvinnliga biträden skulle uppföras å styrelsens stat.

Beträffande de hos styrelsen sysselsatta kvinnliga biträdena upplyste

kommittén, att samtliga hade till åliggande att utföra det för styrelsen

erforderliga renskrifningsarbetet, men därjämte hade vissa af dem en

del andra göromål. Ett biträde handhade och vårdade det till den

tekniska afdelningen hörande ritningsarkivet, förde erforderliga förteckningar

däröfver samt utförde förekommande kopieringar af ritningar,

kartor m. m. Motsvarande göromål å järnvägsafdelningen bestredes

äfven af ett kvinnligt biträde. Ett af de kvinnliga biträdena hade att

utföra en del bokhålleri- och expeditionsgöromål å den administrativa

afdelningen.

Inom kommittén väcktes fråga, huruvida ej af de kvinnliga biträdena

de, hvilka utförde mera kvalificeradt arbete än enbart renskrifningsgöromål,

borde ställas i en högre grad än öfriga biträden.

I detta hänseende erinrades emellertid, att kommittén erhållit särskildt

uppdrag att afgifva underdånigt utlåtande och förslag i fråga om

uppförande i stat af vissa, fast anställda biträden hos en mängd ämbetsverk

och myndigheter, hvilkas löneförhållanden reglerats vid senare

årens riksdagar, och att i berörda ärende, förutom åtskilliga andra

spörsmål, äfven framställts yrkanden om en bättre ställning för de biträden,

som utföra mera kvalificeradt arbete.

Då kommittén ännu icke hade varit i tillfälle att bestämma sin

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

ståndpunkt till det sist omförmälda principiella spörsmålet, syntes det

kommittén lämpligast att, oafsedt huruvida framdeles kunde befinnas,

att ett eller flera af de hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anställda

kvinnliga biträdena borde erhålla en bättre ställning, tills vidare likställa

samtliga de kvinnliga biträden, som enligt kommitténs mening

borde uppföras å styrelsens stat.

I den af Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1911 fastställda stat för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upptogos 5 kvinnliga biträden med

följande aflöningsförmåner för hvar och en: lön 600 kronor, tjänstgöringspenningar

450 kronor, ortstillägg 150 kronor eller sålunda en

begynnelseaflöning af 1,200 kronor, hvartill kunde komma ålderstillägg

efter 5 och 10 år med 200 kronor hvardera gången.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t, med bifall till chefens

för finansdepartemantet i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 13 januari 1912 gjorda hemställan, föreslagit Riksdagen att uppföra

i stat hos vissa ämbetsverk och myndigheter fasta biträden med

två aflöningstyper, en för biträden, som utföra renskrifning och därmed

jämförliga göromål, afsedd normalaflöning med lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar

350 kronor och ortstillägg 150 kronor eller tillhopa

1,200 kronor jämte två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor efter

respektive 5 och 10 år, samt en aflöningstyp för biträden med mera

kvalificerade uppgifter med lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550

kronor och ortstillägg 150 kronor eller sammanlagdt 1,600 kronor,

hvartill skulle kunna komma två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor,

efter 5 och 10 år.

Samtidigt som statsverkspropositionen af Kungl. Maj:t godkändes,

anmodades väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att inkomma med utredning,

i hvad mån, särskild!; med hänsyn till olika beskaffenhet af de

hos styrelsen anställda biträdenas arbete, ändring kunde i enlighet med

de i statsverkspropositionen angifna grunder för dylika biträdens aflöning

erfordras i styrelsens stat, i hvad den rörde de kvinnliga biträdena.

I skrifvelse den 20 februari 1912 har nu styrelsen anfört, att tre

biträden äro hufvudsakligen sysselsatta med att utföra det för styrelsen

erforderliga renskrifningsarbetet, under det att mera kvalificeradt arbete

är anförtrodt åt de båda öfriga. Genom att anförtro åt dessa båda

biträden skötandet af styrelsens ritnings- och kontraktsarkiv, kopierandet

af ritningar m. m. anser styrelsen sig hafva undvikit att i många

fall nödgas använda mera kvalificerad arbetskraft.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 6 höft. (Nr 6.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Styrelsen upplyser vidare, att det ena af dessa biträden har vården

om styrelsens ritningsarkiv, verkställer erforderliga förteckningar däröfver

samt utför förekommande kopieringar af ritningar, kartor in. m.,

uppgifter, som uteslutande taga hela detta biträdes tid i anspråk. Det

andra biträdet af denna högre grad har till uppgift att vårda styrelsens

kontraktsarkiv, att föra erforderliga förteckningar däröfver, att verkställa

anteckningar i de hos styrelsen förda specialer öfver allmänna

arbeten samt att biträda vid bokhålleri- och expeditionsgöromål å administrativa

afdelningen. Äfven detta arbete, som är synnerligen viktigt

och maktpåliggande, tager så godt som uteslutande detta biträdes

tid i anspråk.

Styrelsen hemställer för den skull, att i styrelsens stat måtte uppföras

tre kvinnliga biträden af den af Kungl. Maj:t föreslagna normaltypen

och två af den högre typen.

Aflöningen till de kvinnliga biträdena i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

torde gifvetvis böra bringas i öfverensstämmelse med de grunder,

som i statsverkspropositionen föreslagits för fasta biträden hos

vissa verk och myndigheter. Den för dessa biträden föreslagna normaltypen

skiljer sig från aflöningen enligt styrelsens stat för de biträden,

som utföra renskrifnings- och därmed närmast jämförligt arbete, allenast

i fråga om fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar.

Af löneregleringskommitténs ofvan anförda yttrande samt den utredning,

som nu lämnats af styrelsen, synes mig framgå, att två af

styrelsens biträden hafva sådan sysselsättning, att den bör tillerkännas

aflöning efter den högre typ, som är afsedd för biträden med mera

kvalificeradt arbete. För dessa bör alltså lönen höjas från 600 kronor

till 900 kronor och tjänstgöringspenningarna från 450 kronor till 550 kronor.

De allmänna lönevillkor, som af chefen för finansdepartementet

angifvits för biträdena i ämbetsverken, torde böra göras gällande äfven

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dock med iakttagande af de jämkningar

därutinnan, som af Riksdagen i fråga om fasta biträden å nedre

justitierevisionens stat sedermera beslutats.»

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

herr C. Lindhagen inom Andra kammaren väckt motion (nr 220), däri

föreslagits, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af statsverkspropositionens

förslag till fasta biträdens uppförande i staten hos

vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,

att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

200 kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor,

samt

att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter, innefattande

begränsningar i kvinnas rätt att söka eller innehafva ifrågavarande

befattningar, ifall bon är gift eller träder i äktenskap, skola

nr dessa bestämmelser utgå.

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin motion får

utskottet hänvisa till motionen.

Den förebragta utredningen synes utskottet ådagalägga, att goda

grunder finnas för att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppföra

tre kvinnliga biträden af den af Riksdagen godkända normaltypen

för kvinnliga biträdesbefattningar och två biträden af den högre typen.

Under hänvisning i öfrigt till innevarande Riksdags beslut angående

skaf biträden hos nedre justitierevisionen, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

motion i hithörande delar, må godkänna

a) sådan ändring i den år 1911 fastställda ordinarie

stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att

för hvartdera af två kvinnliga biträden lönen höjes

från 600 kronor till 900 kronor och tjänstgöringspenningarna

från 450 kronor till 550 kronor, samt

för hvart och ett af tre kvinnliga biträden lönen

höjes från 600 kronor till 700 kronor, men tjänstgöringspenningarna

sänkas från 450 kronor till 350

kronor, samt

b) medgifva att för åtnjutande af de för kvinnliga

biträden i staten upptagna aflningsförmåner skola

gälla de i fråga om fasta biträden hos nedre justitierevisionen

af Riksdagen beslutade allmänna villkor

och bestämmelser för åtnjutande af deras aflöningsmåner.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

5:o). I punkt 4 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att höja det till civila läkarstipendiater beviljade, under

medicinalstyrelsen med dithörande stater under sjätte hufvudtiteln uppförda

reservationsanslag å 7,500 kronor med 15,000 kronor till 22,500

kronor att användas till aflöning af 15 civila läkarstipendiater.

Förhöjning

af anslaget

till aflöning

af civila

läkarstipendiater.

[4.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Motion angående

statsbidrag

till aflöning

af barnmorska.

Utredning i ärendet återfinnes i åberopade statsrådsprotokollet,

sid. 19—21.

Kungl. Maj:t förevarande framställning afser dels ökning af antalet

civila läkarstipendiater från 10 till 15, dels ock böjning af stipendiebeloppen

från 750 kronor till 1,500 kronor.

Utskottet, som af den förebragta utredningen blifvit öfvertygadt om

bebofvet af såväl den afsedda ökningen i antalet stipendier som den

föreslagna löneförbättringen för stipendiaterna, hemställer,

att Riksdagen må höja det till civila läkarstipendiater

beviljade, under medicinalstyrelsen med dithörande

stater under sjätte hufvudtiteln uppförda

reservationsanslag å 7,500 kronor med 15,000 kronor

till 22,500 kronor att användas till aflöning af 15

civila läkarstipendiater.

Vid bifall till hvad utskottet sålunda hemställt kommer anslaget till

medicinalstyrelsen med dithörande stater, nu utgörande 1,027,700 kronor,

(däraf 12,000 kronor reservationsanslag), att ökas med 15,000 kronor

till 1,042,700 kronor, däraf 27,000 kronor reservationsanslag.

6:o) I en inom Andra kammaren väckt motion (n:r 40) har herr

N. Larsson med hvilken herr Per N:son Bossoyi in. fl. instämt, föreslagit,

att Riksdagen måtte hos Kung]. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t

täcktes låta utreda, till hvilket belopp och under hvilka villkor statsbidrag

till inom kommun anställd examinerad barnmorskas aflöning må

kunna beviljas; samt till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill

denna utredning kan föranleda.

Beträffande hvad af motionären till stöd för denna framställning

anförts, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Med sin framställning afser motionären utredning i fråga om viss

ändring i den af 1908 års Riksdag antagna lagen angående kommuns

skyldighet i fråga om anställande af barnmorska. Såsom också af

motionären anförts, har emellertid denna lag träd! i kraft den 1 januari

innevarande år, och sålunda varit i tillämpning endast under en mycket

kort tid.

Då vid sådant förhållande någon erfarenhet angående de i motionen

berörda förhållanden gifvetvis icke kunnat ernås, har det ej

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

synts utskottet lämpligt att redan nu vidtaga åtgärder afseende förändring

i den af statsmakterna beslutade lagen.

Utskottet, som på grund häraf icke kan biträda den i motionen

gjorda framställningen, får alltså hemställa,

att herr Larssons förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Försäkringsinspektionen.

7:o) Kungl. Maj:t har uti punkten 5 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen

1) att dels .besluta att i försäkringsinspektionens stat från och

med år 1913 uppföra aflöning till ett kvinnligt biträde med lön 900

kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor,

hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å 200 kronor,

efter fem och tio år; dels bestämma, att den pension, som med tillämpning

af lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension kan komma att beviljas nämnda biträde, skall utgå af

försäkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet; dels medgifva, att biträde, som vid ikraftträdandet af

ifrågavarande ändring i försäkringsinspektionens stat är anställdt hos

försäkringsinspektionen och antages till biträde å denna stat, äger att

för åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos försäkringsinspektionen;

dels ock besluta, att för nämnda kvinnliga biträde skola

gälla de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari 1912

angifna allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande af aflöningsförmånerna

för fasta biträden hos vissa verk och myndigheter;

2) att höja det i försäkringsinspektionens stat till vikariatsersättningar,

ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden, resekostnads-

och traktamentsersättningar, tryckningskostnader, hyra, kostnader

för belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker, tidningar, kontorsrekvisita

m. in. äfvensom till extra ordinarie arbetskrafter vid möjligen

förekommande särskild administration af lifförsäkringsbolag upptagna

förslagsanslag från 19,600 kronor till 24,000 kronor eller med 4,400

kronor att utgå af försäkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet;

3) att höja reservationsanslaget till upprätthållande af försäkringsinspektionens

verksamhet från 53,000 kronor med 6,000 kronor till

59,000 kronor;

Fasta biträden

m. m.

[5-]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Anslag för

deltagande i

en internationell

ständig

förening

för frågor,

rörande vägväsendet.

[6.]

4) att godkänna sådant tillägg till de genom knngl. kungörelsen

den 12 augusti 1910 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de från 1911 års början fastställda aflöningsförmåner för ordinarie

tjänstinnehafvare i försäkringsinspektionen, att vaktmästaren hos inspektionen

må årligen, i den mån det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles, sedan

Riksdagen fattat beslut i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om understödsföreningar m. m., afgifva utlåtande, hvilket

utskottet skolat härigenom för Riksdagen

anmäla.

Internationell ständig- förening för frågor rörande

vägväsendet.

8:o) I punkten 6 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t vidare föreslagit

Riksdagen att till gäldande med 500 francs af Sveriges bidrag

till den ständiga internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet

anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 365 kronor.

Utredning i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 29—31.

Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt uti ärendet afgifna

yttrande anfört, lärer det vara af vikt, att vårt lands vägbyggnadskonst

sättes i tillfälle att på bästa sätt följa med den på grund af

tillkomsten af vissa nyare transportmedel nödvändiggjorda utvecklingen

af vägbyggnadstekniken; och då Sveriges deltagande i ifrågavarande

förenings verksamhet synes ägnadt att befordra denna angelägenhet,

har utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bevilja de för

Sveriges anslutning till föreningen erforderliga medel.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må till gäldande med 500 francs

af Sveriges bidrag till den ständiga internationella

föreningen för frågor rörande vägväsendet anvisa

såsom förslagsanslag ett belopp af 365 kronor.

Beträffande af Kungl. Maj:t till gäldande af samma bidrag- för år

1912 äskadt anslag å extra stat, afgifver utskottet utlåtande i punkt

59 här nedan.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

Socialstyrelsen och yrkesinspektionen.

9:o) I punkten 7 har Kung!. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels i af- Sociaistyvaktan

på den proposition, Kungl. Maj:t kan komma att aflåta till °°k

Riksdagen om inrättande från och med år 1913 af ett ämbetsverk, J1 tionen.6

kalladt socialstyrelsen, tills vidare förslagsvis beräkna ett belopp af [7.]

175,000 kronor; dels ock i afvaktan på den proposition, som kan komma

att aflåtas angående ny organisation af yrkesinspektionen, för ändamålet

beräkna ett belopp af likaledes 175,000 kronor.

Öfver dessa framställningar kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för

Riksdagen

anmäla.

Sjukkasseväsendets befrämjande.

10:o) I punkten 8 af denna bufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit SjnkkasseRiksdagen

att, under förutsättning af bifall till förslaget om inrättande Täfrämfanaebe''

af en socialstyrelse, beräkna en nedsättning från och med år 1913 af ro i

förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande med 43,200 kronor L

eller från 1,300,000 kronor till 1,256,800 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet framdeles under Riksdagen

afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
anmäla
-

Höjning af vissa förslagsanslag.

t

ll:o) Kungl. Maj:t bar vidare under punkten 9 af denna hufvud- Höjning af

titel föreslagit Riksdagen att böja dels förslagsanslaget till anstalter för vi3S* f j“lags''

obildbara sinnesslöa med 45,000 kronor eller således till 120,000 kro- TnT

nor, dels förslagsanslaget till ålderstillägg med 35,000 kronor eller *- ''-* ■

således till 300,000 kronor, dels ock förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

med 100,000 kronor eller således till 150,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Skrifmaterialier

och

expenser,

ved m. m.

[10.]

Trycknings
kostnader.

[11.]

Utskottet, som tillåter sig hänvisa till hvad statsrådsprotokollet

(sid. 33 och 34) i detta ärende innehåller, hemställer

att Riksdagen må

a) höja förslagsanslaget till anstalter för obildbara

sinnesslöa med 45,000 kronor eller således till

120.000 kronor,

b) höja förslagsanslaget till ålderstillägg med

35.000 kronor eller således till 300,000 kronor,

c) höja förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

med 100,000 kronor eller således till

150.000 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

12:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i stället för

det i 1912 års riksstat uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. under sjätte hufvudtiteln uppföra ett ordinarie

förslagsanslag för skrifmaterialier, expenser, ved m. in. å 350,000

kronor.

Till stöd för framställningen har departementschefen utom eget

yttrande, som återfinnes å sid. 34 och 35 i statsrådsprotokollet, åberopat

jämväl ett af chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 13 januari 1912 afgifvit yttrande i

ämnet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må i stället för det i 1912 års

riksstat uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. under sjätte hufvudtiteln

uppföra ett ordinarie förslagsanslag för skrifmaterialier,

expenser, ved m. in. å 350,000 kronor.

Tryckningskostnader.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande

af tryckningskostnader under sjätte hufvudtiteln uppföra ett ordinarie

förslagsanslag af 200,000 kronor, som för jämnande af hufvudtitelns

slutsumma upptagits till 200,982 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17

Under hänvisning till innevarande Riksdags beslut angående uppförande

under andra hufvudtiteln af ett förslagsanslag för nu ifrågavarande

ändamål och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot det nu föreslagna anslagets storlek, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till bestridande af tryckningskostnader

under sjätte hufvudtiteln å ordinarie stat

uppföra ett förslagsanslag å 200,000 kronor; dock

att i anslaget må få göras den jämkning, som för

jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan blifva erforderlig.

Öfriga ordinarie anslag.

14:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inne- öfriga ordinavarande

år finnas uppförda under sjätte hufvudtiteln, har Kung!. Maj:t rie anslaB''

icke föreslagit någon förändring.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag, som här ofvan icke

blifvit särskildt omförmälda, må för år 1913 fastställas

till samma belopp som uti innevarande års

riksstat.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 6 höft. (Nr 6.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Handsekreterare

åt statsministern.

[12-]

Provisorisk

lönereglering

för departementet.

[13-]

Extra anslag.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjätte hufvudtiteln,

gjorda framställningar får utskottet afgifva följande yttranden

och förslag.

Civildepartementets afdelning’ af Kung!. Maj:ts kansli.

15:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 12 af sjätte hufvudtiteln

gjorda framställning och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet

å sid. 36 i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913 anvisa

ett anslag af 3,000 kronor att af Kungl. Maja

ställas till statsministerns förfogande för aflönande af

en handsekreterare.

16:o) Under punkt 13 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till jmovisorisk lönereglering för befattningshafvare

i civildepartementet i enlighet med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta

grunder och på de däruti förordade villkor å extra stat för år 1913

bevilja ett förslagsanslag af 13,540 kronor, däraf högst 325 kronor

skulle få användas till höjning af vikariatsersättning under semester.

Till statsrådsprotokollet öfver civildepartementets ärenden den 13

januari 1912 har departementschefen anfört, att för åtnjutande af ifrågavarande

aflöningstillägg borde stadgas de villkor, chefen för justitiedepartementet

i sitt anförande till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

för sistnämnda dag föreslagit, och tillika för iakttagande

vid utbetalningen af aflöningstilläggen meddelas de af denne

ifrågasatta föreskrifter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

Under åberopande jämväl af hvad i öfrig! till statsrådsprotokollet

öfver civildepartementsärenden i denna fråga meddelats, får utskottet,

som ej har något att erinra mot hvad Kungi. Majd i förevarande afseende

föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må till ''provisorisk lönereglering för befattning

skafvare i civildepartementet, • i enlighet med de

i statsrådsprotokollet öfver civildepartementsärenden

den 13 januari 1912 tillstyrkta grunder och på de

däruti förordade villkor, å extra stat för år 1913 bevilja

ett förslagsanslag af 13,540 kronor, däraf högst

325 kronor må användas till höjning af vikariatsersättning

under semester.

17:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under

punkt 14 af denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för aflönande af en extra föredragande

inom civildepartementet på extra stat för år

1913 anvisa ett belopp af 7,000 kronor, däraf 2,500

kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar.

Extra föredragande

inom

departementet.

[14-]

18:o)

hemställer

I enlighet med Kungl. Majds därom framställda förslag

utskottet,

att Riksdagen må i likhet med hvad för åren

1908—1912 ägt rum, såsom godtgörelse till ytterligare

en särskild föredragande inom civildepartementet på extra

stat för år 1913 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Ytterligare en

extra föredragande

inom

departementet.

[15.]

19:o) I anledning af Kung]. Maj ds därom gjorda framställning Förhöjning åt

och under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet sid. 38—41 blifvit amanuensei"

i ärendet anfördt, får utskottet hemställa, m. m.

[16.]

att Riksdagen må till förhöjning af de inom civildepartementets

afdelning af Kungl. Maj:ts kansli anställda

amanuensernas arfvoden m. ro. på extra stat för år 1913

anvisa ett anslag af 24,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Öfverståthållarämbetet.

utgifvande af 20:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under

''rättelser»1’ Pun^t 17 af denna hufvudtitel föreslagit och under åberopande af hvad

r m. m. statsrådsprotokollet sid. 41 och 42 i denna fråga innehåller, får ut[17_]

skottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913 anvisa till

fortsatt utgifvande af tidningarna »Polisunderrättelser))

och »Meddelanden angående automobiltrafih> ett belopp af

26,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

af tillgängliga medel redan under år 1912 af nämnda

belopp utanordna 1,200 kronor.

Landsstaterna i länen.

Polisväsendet 21:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställnig hempå

landsbyg- ställer utskottet,

en'' att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett för år

C18-] 1912, på extra stat för år 1913 ställa till Kungl. Maj:ts.

förfogande ett förslagsanslag af 350,000 kronor att, hufvudsakligen

under de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 21 februari 1908 angifna villkor för åtnjutande

af bidrag från anslaget, användas till aflöning

och underhåll af särskild polisstyrka pålandet, där sådan

kan af förhållandena påkallas, under medgifvande tilllika,

dels att af detta anslag ett belopp af 10,000 kronor

må användas till åtgärder i särskilda fall för gröfre

brotts upptäckande och förbrytares efterspanande och

gripande, dels att Kungl. Maj:t må af anslaget använda

lämpligt belopp till årsarfvode åt en polistjänstemän,

som förordnas att inom civildepartementet biträda ej

mindre vid uppläggning och förande af register öfver

den polisstyrka, som kan komma att ur vissa städers

poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande för

beredande af polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd,

än ock vid beredning inom departementet af

frågor om samma polisstyrkas användning i förekommande

fall.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

22:o) Under punkt 19 af denna liufvudtitel har Kung!. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag

af 794,800 kronor för beredande af tillfällig löneförbättring under samma

år åt 118 kronofogdar, 117 häradsskrifvare och 516 länsmän, att utgå

med de i förenämnda statsrådsprotokoll öfver civildepartementsärenden

angifna belopp. Med anledning häraf får utskottet, under åberopande af

hvad statsrådsprotokollet sid. 43 och 44 i ärendet innehåller, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913 anvisa

ett förslagsanslag af 794,800 kronor för beredande

af tillfällig löneförbättring under samma år åt 118

kronofogdar, 117 häradsskrifvare och 516 länsmän, att

utgå med följande belopp, nämligen:

för 11 kronofogdar (i Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län) en hvar 800 kronor, däraf 200 kronor

skola anses utgöra lön, 400 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg;

för en hvar af öfriga 107 kronofogdar 600 kronor,

däraf 200 kronor skola anses utgöra lön och 400

kronor tjänstgöringspenningar;

för 10 häradsskrifvare (i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län) en hvar 900 kronor, däraf 200

kronor skola anses utgöra lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg;

för 107 häradsskrifvare (i öfriga län) en hvar

700 kronor, däraf 200 kronor skola anses utgöra lön

och 500 kronor tjänstgöringspenningar; och

för samtliga häradsskrifvare extra förvaltningsbidrag

med 75 kronor för hvarje fullt 5,000-tal af

folkmängden i tjänstgöringsdistriktet;

för 4 länsmän (i Tärna distrikt af Västerbottens

län samt i Arjepluogs, Juckasjärvi och Enontekis

distrikt af Norrbottens län) en hvar 1,000 kronor,

däraf 600 kronor skola anses utgöra lön, 200 kronor

ortstillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag;

för 66 länsmän (öfriga länsmän i Västerbottens

och Norrbottens län samt länsmännen i Jämtlands

län) eu hvar 1,300 kronor, däraf 600 kronor skola

anses utgöra lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar,

200 kronor ortstillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag,

samt

Tillfällig löneförbättring

åt

kronofogdar,

häradsskrifvare

och länsmän.

[19.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Arfvode åt

lappfogdar

m. m.

[20.]

Förstärkning

af arbetskrafterna

hos

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

[21.]

Utskottets.

yttrande.

för en livar af öfriga 446 länsmän 1,100 kronor,

däraf 600 kronor skola anses utgöra lön, 300 kronor

tjänstgöringspenningar och 200 kronor förvaltningsbidrag.

23:o) Med tillstyrkan af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt

20 af denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad förut under

en följd af år ägt rum, för juridiskt biträde åt de

svenska lapparna i Norge samt till lappfogdar och lappförmän

äfvensom ordningsmän inom lappbyarna på extra

stat för år 1913 anvisa 20,500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

24:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för tillfällig

förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af 3,600 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1912 af tillgängliga

medel utanordna beloppet.

Utredning i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 44—48.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning afser anvisande af medel

att af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen användas till aflöning åt biträde

för afarbetande af å styrelsens tekniska afdelning förefintlig balans af

ogranskade arbetsplaner.

Utskottet biträder den af departementschefen uttalade meningen,

att särskilda åtgärder böra vidtagas för afarbetande snarast möjligt af

denna balans, på det normala förhållanden måtte inträda beträffande

styrelsens verksamhet å ifrågavarande afdelning.

Såsom departementschefen anfört, har också Riksdagens justitieombudsman

framhållit önskvärdheten af att det rådande missförhållandet

i fråga om den långa tid, hvarunder arbetssplaner fått vänta på

granskning i styrelsen, måtte snarast möjligt afhjälpas.

Mot det af Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål äskade anslagets

storlek har utskottet intet att erinra.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för tillfällig förstärkning af

arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af 3,600

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1912 af tillgängliga medel utanordna

beloppet.

25:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för tillfällig

ökning af det under väg- och vattenbyggnadsstaten uppförda reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten på extra stat för år

1913 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 kronor att användas enligt

de vid nyssnämnda anslag fästade villkor.

Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 49—53.

Utskottet, som på grund af hvad till statsrådsprotokollet anförts

såsom stöd för den gjorda framställningen, icke har något att mot densamma

erinra, hemställer,

att Riksdagen må för tillfällig ökning af det under

väg- och vattenbyggnadsstaten uppförda reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten på extra

stat för år 1913 anvisa ett reservationsanslag af 10,000

kronor att användas enligt de vid nyssnämnda anslag

fästade villkor.

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande af

inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel på extra stat för år

1913 anvisa 8,800 kronor, att för ändamålet ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1912 af tillgängliga medel utanordna 1,400 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 53—57.

Det af Riksdagen å extra stat beviljade anslaget till anordnande

af inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel bär under hvart

och ett af åren 1905—1911 uppgått till 5,000 kronor och utgår under

innevarande år med 6,000 kronor.

Då den förebragta utredningen synts utskottet ådagalägga behofvet

att för år 1913 bevilja ett till 8,800 kronor förhöjdt anslag, får utskottet

hemställa,

Tillfällig

höjning af

anslaget till

expenser för

allmänna

arbeten.

[22.]

Inspektion af

enskilda järnvägars

rullande

materiel.

[23.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

att Riksdagen må för anordnande af inspektion å

enskilda järnvägars rullande materiel på extra stat för

år 1913 anvisa 8,800 kronor att för ändamålet ställas

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande med

rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år

1912 af tillgängliga medel utanordna 1,400 kronor.

Undersökning

af mindre

hamnar m. m.

[24.]

27:o) I anledning af Kungl. Majds därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad förut under

en följd af år ägt rum, på extra stat för år 1913 anvisa

ett anslag af 10,000 kronor till undersökningar af

mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande af

planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika

arbeten icke äro förenade med vägföretag.

Anläggningar 28:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt

af vägar m.m. af <ierma hufvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

[o .J

att Riksdagen må till bidrag för anläggning af

nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar på extra stat för år 1913 anvisa

ett belopp af 1,750,000 kronor.

Bro- och 29:o) Uti punkt 26 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före
“IT"

slagit Riksdagen att på extra stat för år 1913 ställa till Kung!. Majds

[26.] förfogande till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder ett anslag

af 500,000 kronor.

Med anledning häraf får utskottet, under åberopande af hvad statsrådsprotokollet

sid. 58—59 i ärendet innehåller, hemställa,

a) att Riksdagen må på extra stat för år 1913

ställa till Kungl. Maj ds förfogande till understödjande

af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder ett anslag

af 500,000 kronor.

vuikor för Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen besluta, att i afseende å

statsbidrag, som för gr 1913 kunna af Riksdagen beviljas till väg
anläggningar

och vägförbättringar samt till bro- och hamnbyggnader

äfvensom upprensning af åar och farleder, skola gälla de all
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

manna villkor och bestämmelser, hvilka finnas intagna i Riksdagens

skrifvelse den 31 maj 1907.

De nu gällande allmänna villkoren för erhållande och tillgodonjutande

af de under denna och nästföregående punkt omförmälda

statsbidrag samt kontrollen därå, att fastställda planer varda vid arbetenas

utförande följda, innehållas, förutom i Riksdagens berörda

skrifvelse, uti kungl. kungörelsen den 28 juni 1907, (Svensk författningssamling

1907, n:r 41).

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom Andra kammaren af herr G. ÅT. Torgén väckt motion (nr 51),

däri föreslagits, att Riksdagen måtte besluta, att bidrag för anläggning

af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar må utgå med 2 i3 af den verkliga och ej den beräknade

kostnaden.

Beträffande hvad af motionären till stöd för förslaget anförts,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Motionären har i denna framställning vändt sig mot de enligt hans

förmenande betänkliga konsekvenserna af nu gällande beräkning för

statsbidraget till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar.

Enligt hvad i motionen göres gällande skulle nämligen till följd

af att statsbidraget utgår med viss del af den beräknade kostnaden för

vägbyggnaden ofta stora förluster uppstå för vägdistrikten, i det att de

uppgjorda kostnadsberäkningarna väsentligt öfverskredes, och distriktets

andel i den verkliga kostnaden på så sätt blefve oproportionerligt

hög. Dessa missförhållanden skulle, enligt hvad motionären framhåller,

afhjälpas genom införande af bestämmelse, att statsanslaget skulle utgå

efter den verkliga och ej efter den beräknade kostnaden.

Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har kommit utskottet tillhanda

följande

»P. M.

rörande väckt förslag, att statsbidrag till v äg anläggning ar och vägförbättringar

skulle utgå med två tredjedelar af verkliga kostnaden i stället

för, såsom för närvarande är bestämdt, två tredjedelar af

beräknade kostnaden.

I den nuvarande bestämmelsen, att statsbidrag till väganläggningar

må utgå med två tredjedelar af den beräknade kostnaden, ligger tyd
Bihang

till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

ligtvis en viss säkerhet för, att de vägbyggnadsskyldige skola söka att

ordna vägarbetena på ett lämpligt och ekonomiskt sätt, enär de vägbyggnadsskyldige

sjkifva få vidkännas hela den kostnad, som kan komma

att uppstå utöfver den beräknade.

Att under nuvarande förhållanden eftergifva denna säkerhet torde

icke vara med en god statsekonomi förenligt.

Det bör nämligen framhållas, att för närvarande staten icke äger

något som hälst inflytande öfver vägföretagens ledning, utan inskränker

sig statens kontroll öfver vägföretagen att tillse, att arbetena varda

utförda på ett i tekniskt afseende nöjaktigt sätt samt i öfverensstämmelse

med fastställda planer.

Under sådana förhållanden har icke heller kunnat undvikas, att

kostnadsberäkningarne kommit att öfverskridas till följd af en mindre

tillfredsställande och sakkunnig ledning af arbetena.

Å andra sidan måste det erkännas vara för de vägbyggnadsskyldige

synnerligen betungande, att dessa ensamma skola vidkännas hela den

kostnadsökning, som ofta kan uppkomma vid ett arbetes utförande på

grund af oförutsedda omständigheter eller i allt fall sådana omständigheter,

öfver hvilka de vägbyggnadsskyldige icke kunnat råda.

För en förändring af de nuvarande förhållandena därhän, att statsbidraget

till vägföretag må utgå med två tredjedelar af verkliga och

icke den beräknade kostnaden, torde därföre blifva nödvändigt, antingen

att den tekniska och ekonomiska ledningen af med statsmedel understödda

vägarbeten utöfvas af tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsdistrikten

under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens öfverinseende, eller

att vägarbetena utföras helt och hållet genom statens försorg, och att

de vägbyggnadsskyldige därvid bidraga med en tredjedel af kostnaden.

För vidtagande af dylika genomgripande förändringar synes emellertid

en uttömmande utredning i saken vara erforderlig.))

Utskottet har därjämte från samma styrelse erhållit vissa uppgifter

angående förhållandet mellan beräknad och verklig anläggningskostnad

för väganläggningar under åren 1900—1908, utvisande bland

annat, att vid de under nämnda år verkställda vägbyggnadsföretag den

verkliga kostnaden öfverskrida den beräknade på sätt framgår af följande

sammanställning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

Vid anläggningar inom

Stockholms

län har den verkliga kostnaden uppgått till

106

%

af den

beräknade.

Uppsala

» »

»

»

»

»

»

101

»

»

»

»

Södermanlands

» »

»

»

»

»

»

107

»

7>

»

»

Östergötlands

» »

»

»

»

»

»

101

»

»

»

»

Jönköpings

» »

»

»

»

»

»

103

»

»

»

»

Kronobergs

» »

»

»

»

»

»

no

»

»

»

»

Kalmar

» »

»

»

»

»

»

115

»

»

»

»

Gottlands

» »

»

»

»

»

»

119

»

»

»

Kristianstads

» »

»

»

»

»

»

105

»

»

»

»

Malmöhus

» »

»

»

»

»

»

no

»

»

»

»

Hallands

» »

»

»

»

»

»

103

»

»

»

»

Göteborgs o. Bohus

» »

»

»

»

»

»

114

»

»

»

Alfsborgs

» »

»

»

»

>>

»

119

»

»

»

»

Skaraborgs

» »

»

»

»

»

»

104

»

»

»

»

Värmlands

» »

»

»

»

»

»

120

»

»

»

Örebro

» »

»

»

»

»

»

147

»

»

»

»

Västmanlands

» »

»

»

»

»

»

112

»

»

»

»

Kopparbergs

» »

»

»

»

»

»

117

»

»

»

»

Gäfleborgs

» »

»

»

»

»

132

»

»

»

Västernorrlands

» »

»

»

»

»

116

»

»

»

»

Jämtlands

» »

»

»

»

»

112

»

»

»

»

Västerbottens

» »

»

»

»

»

109

»

»

»

Norrbottens

» »

*

»

»

»

>

116

*

»

»

»

Utskottet har gifvetvis ej kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet

vid det betänkliga missförhållande, som, enligt hvad de utskottet

sålunda tillhandakomna uppgifter gifva vid handen, i ett flertal fall rådt

mellan den beräknade och den verkliga anläggningskostnaden.

Såsom framgår af här ofvan intagna p. m. anser emellertid vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen en uttömmande utredning i denna fråga

erforderlig, innan så genomgripande förändringar, som ett bifall till

motionärens förslag innebure, skulle kunna vidtagas. Vid sådant, förhållande

har utskottet ej ansett sig kunna biträda motionärens framställning.

I detta sammanhang har utskottet likväl velat uttala den förhoppning,

att, genom iakttagande af större noggrannhet vid kostnadsberäkningarna,

så stor skillnad mellan beräknade och verkliga vägbyggnadskostnader,

som hittills i flera fall uppstått, för framtiden må kunna

undvikas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande JSr 6.

Utskottet hemställer,

b) att Riksdagen, med bifall till den af Kungl.

Maj:t gjorda framställningen och med afslag å herr

Torgens förevarande motion, må besluta, att i afseende

å de af Riksdagen för år 1913 beviljade statsbidrag

till väganläggningar och vägförbättringar samt

till bro- och hamnbyggnader äfvensom upprensning

af åar och farleder, skola gälla de allmänna villkor

och bestämmelser, hvilka finnas intagna i Riksdagens

skrifvelse den 31 maj 1907.

30:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom Första kammaren

(nr 30) af herr G. Rosén och den andra inom Andra kammaren

(nr 126) af herr E. F. Hellberg, med instämmande af herrar W. Bäckström,

A. Wiklund, F. Mörtsell och J. Rehn, har föreslagits, att Riksdagen

må på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 30,000 kronor att

ställas till Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Västerbottens län förfogande

för att, hufvudsakligen i öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1909 angifna grunder, användas

till anläggande af enklare vägar i Västerbottens läns öfre lappmark.

I afseende å de till stöd för framställningen anförda skäl tillåter

sig utskottet hänvisa till motionerna.

Det af motionärerna afsedda syftet att bereda lättnad i de svårigheter,

mot hvilka befolkningen i lappmarken onekligen har att kämpa

till följd af den rådande bristen på kommunikationer, finner utskottet

b ehj ärtan svär dt.

Det vill också synas utskottet, som om detta syfte blifvit af statsmakterna

beaktadt, i det, såsom af motionärerna anförts, Riksdagen

efter Kungl. Maj:ts förslag för hvart och ett af åren 1910, 1911 och

1912 beviljat ett belopp af 30,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes i Västerbottens län förfogande för anläggning af

enklare vägar i länets öfre lappmark.

Utskottet anser sig jämväl hafva anledning förmena, och vill äfven

uttala den förväntan, att, därest de väganläggningar, som bekostas med

de sålunda beviljade medlen, visa sig fylla det med dem afsedda ändamål,

Kungl. Maj:t icke lärer underlåta att snarast möjligt vidtaga åtgärder

för åstadkommande af ytterligare landsvägsförbindelser af enklare typ

inom länets lappmark, och vid sådant förhållande har den af motionä
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

Terna uttalade farhågan för, att vägan!äggningarna i fråga skulle komma

att alltför länge undanskjutas, icke synts utskottet grundad.

Utskottet, som, med afseende å hvad sålunda anförts, icke ansett

sig böra biträda den af motionärerna gjorda framställningen, får alltså

hemställa,

att herrar Roséns och Hellbergs förevarande motioner

icke må vinna Riksdagens bifall.

Medicinalstaten.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att till provisorisk

lönereglering för befattningshafvare i medicinalstyrelsen, i enlighet med

de i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder och på de däruti förordade

villkor, på extra stat för år 1913 bevilja ett förslagsanslag af 19,400

kronor däraf högst 812 kronor 50 öre må användas till höjning af

vikariatsersättning, att på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af

600 kronor att under nämnda år med 50 kronor i månaden användas

såsom personligt lönetillägg till tillförordnade medicinalrådet Gustaf

Richard Stenbeck, så länge han på grund af förordnande bestrider ett

medicinalrådsämbete i medicinalstyrelsen, samt att likaledes på extra stat

för år 1913 till aflönande af en extra vaktmästare hos medicinalstyrelsen

anvisa ett anslag af 1,175 kronor, dels att för bestridande af utgifterna

för ett vetenskapligt råd vid medicinalstyrelsens sida samt för anställande

af två medicinalrådsassistenter på extra stat för år 1913 bevilja ett

anslag af 17,650 kronor, dels ock att till provisorisk höjning af anslaget

till medikamentsräkningars granskning, vikariatsersättning, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden på extra stat för år 1913 anvisa

ett anslag af 2,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 60—79.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning innefattar till en början

provisorisk lönereglering för ordinarie befattningshafvare i medicinalstyrelsen,

samt beredande af ett personligt lönetillägg åt tillförordnade

medicinalrådet G. R. Stenbeck. Hvad i sådant afseende af Kungl.

Maj:t föreslagits, har ej gifvit utskottet anledning till någon erinran.

Vidare afser Kungl. Maj:ts framställning att i afvaktan på den

genomgripande förändring af medicinalstyrelsen, som kommer att upptagas

till behandling i sammanhang med frågan om statsdepartementens

omorganisation, bereda förstärkning i styrelsens arbetskrafter.

Provisorisk

lönereglering

m. na.

[27.]

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Då den förebragta utredningen synts utskottet ådagalägga ett

verkligt behof af att den medicinalstyrelsen påhvilande arbetsbördan

lättas, och då Kungl. Maj:ts i sådant syfte framlagda förslag beträffande

medicinalrådsassistenter synes innebära en god lösning af frågan, har

utskottet funnit sig böra biträda samma förslag. Mot de af Kungl.

Maj:t för detta ändamål äskade beloppet har utskottet ej funnit skäl

till erinran. Däremot har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förlag till anvisande af medel för bestridande

af utgifterna för ett vetenskapligt råd vid medicinalstyrelsens sida,

därför kostnaderna upptagits till 8,300 kronor, enär anställandet af ett

sådant råd ej synes i och för sig utgöra ett förstärkande af medicinalstyrelsens

arbetskrafter, utan fastmer innebära ett inskridande i den

omorganisation af medicinalstyrelsen, i afvaktan på hvilkens genomförande

en provisorisk lönereglering nu ifrågasättes.

Hvad Kungl. Maj:t i öfrigt under förevarande punkt föreslagit,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Utskottet får sålunda hemställa,

att Riksdagen må

a) till provisorisk lörereglering för befattningshafvare

i medicinalstyrelsen, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

tillstyrkta grunder och på de däruti

förordade villkor, på extra stat för år 1913 bevilja ett

förslagsanslag af 19,400 kronor, däraf högst 812 kronor

50 öre må användas till höjning af vikariatsersättning;

b) på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag

af 600 kronor att under nämnda år med 50 kronor i

månaden användas såsom personligt lönetillägg till

tillförordnade medicinalrådet Gustaf Richard Stenbeck,

så länge han på grund af förordnande bestrider ett

medicinalrådsämbete i medicinalstyrelsen;

c) likaledes på extra stat för år 1913 till aflönande

af en extra vaktmästare hos medicinalstyrelsen

anvisa ett anslag af 1,175 kronor;

d) för anställande af två medicinalrådsassistenter

på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af 9,350

kronor; samt

e) till provisorisk höjning af anslaget till medikamen

tsr åkning ars granskning, vikariatsersättning, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden på extra

stat för år 1913 anvisa ett anslag af 2,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

32:o) Då utskottet icke käft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t

uti punkt 28 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, såsom för åren 1909—1912

ägt rum, till arfvode för en kontrollant af hospitalens

ekonomiska förvaltning, på extra stat för år 1913 bevilja

ett anslag af 5,800 kronor.

33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och

under åberopande af hvad statsrådsprotokollet sid. 81 i denna fråga

innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må af det för uppförande vid Uppsala

hospital och asyl af ett bostadshus för öfverläkaren,

tre bostadshus af trä för betjäning och ett verkstadshus

beviljade anslag å 135,800 kronor på extra stat för

år 1913 anvisa återstående beloppet, 60,800 kronor.

34:o) Under punkt 30 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för utvidgning och ändring af den elektriska anläggningen

vid Lunds hospital och asyl på extra stat för år 1913 anvisa

ett anslag af 126,000 kronor.

Den utredning, som ligger till grund för ifrågavarande förslag,

återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 82—86.

Hvad i ärendet förekommit, synes utskottet ådagalägga, att en utvidgning

och ändring af ifrågavarande elektricitetsverk lämpligen bör

på föreslaget sätt äga rum. Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för utvidgning och ändring af

den elektriska anläggningen vid Lunds hospital och asyl

på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 126,000

kronor.

35:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt

31 af denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det för anläggning af ett

hospital i närheten af Östersund beviljade anslag å högst

2,359,000 kronor på extra stat för år 1913 anvisa ett

belopp af 500,000 kronor.

Kontrollant

af hospitalens

ekonomiska

förvaltning.

[28.]

Uppförande

vid Uppsala

hospital och

asyl af ett

bostadshus

för öfverläkaren

m. m.

[29.]

Utvidgning

af elektricitetsverket

vid Lunds

hospital och

asyl.

[30.]

Anläggning

af hospital

id Östersund.

[3L]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Sjukyårdspa•viljong

m. m.

i KorBberga

socken.

[32.]

36:o) Sedan Kung].. Maj:t under punkt 32 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att, i afvaktan på den proposition, som kunde komma

att aflåtas angående uppförande af en sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad

å lägenheten Tomtebo vid därvarande centralhem för familjevården

för sinnessjuka i Korsberga socken, för ändamålet beräkna ett

anslag på extra stat för år 1913 af 41,000 kronor har i en till Riksdagen

den 9 februari 1912 aflåten, till statsutskottets förberedande

behandling öfverlämnad proposition (nr 47) Kungl. Maj:t under åberopande

af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civildepartemensärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen att för uppförande af en

sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad å lägenheten Tomtebo i Korsberga

socken vid därvarande centralhem för familjevård för sinnessjuka

på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 41,000 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen anfört

följande:

»Innan jag redogör för själfva det föreliggande förslaget, tillåter jag

mig nämna några ord angående det allmänna läget för närvarande af

frågan om familjevård för sinnessjuka. Jag kan därvid använda mig

af en undersökning rörande anordnande af sådan vard vid rikets

sinnessjukanstalter, som Kungl. Maj:t den 6 december 1907 anbefallt

medicinalstyrelsen att med biträde af sakkunniga verkställa och som

nu föreligger afslutad.

Det relativa antalet för familjevård lämpliga patienter växlar vid

olika anstalter och uppgick enligt nämnda sakkunnigas utredning år

1908 till i medeltal 10,4 procent bland manliga och 9,5 procent bland

kvinnliga patienter. Den absoluta siffran uppgick samma år till omkring

357 män och 313 kvinnor.

För närvarande tillämpas familjevård af sinnessjuka enligt två system,

, hvilka båda kommit till användning i vårt land. Enligt det

ena inackorderas å hospitalen intagna sjuka, män såväl som kvinnor,

i skötar familj er, hvilka innehafva å hospitalets områden belägna, hospitalet

tillhöriga bostadslägenheter. Skötarfamiljen åligger att utöfva tillsyn

af de sjuka samt att förse dem med föda. I ersättning erhåller

skötaren ett visst belopp för hvarje sjuk, livilkens arbete, utom hvad

som erfordras till nödtorftig handräckning inom familjen, tillkommer

hospitalet. Sedan för ändamålet beräknade bostadshus för gifta

skötare numera blifvit till afsevärdt antal uppförda, har denna art af

familjevård kommit till tillämpning vid hospitalen i Kristinehamn,

Uppsala och Piteå samt i mindre utsträckning vid Växjö och Nyköpings

hospital. Antalet sålunda vårdade patienter uppgick år 1908 till sam
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

manlagdt 48. Denna form af familjevård ingår också i planen för de

nya hospitalen i Säter och Västervik.

Enligt det andra systemet utackorderas sinnessjuka hos privata personer

i hem, belägna på längre eller kortare afstånd från ett hospital.

De sjuka äro fortfarande inskrifna i hospitalets rulla såsom tillhörande

hospitalet, dit de utan nya intagningsformaliteter kunna återföras, därest

deras tillstånd skulle så fordra. Det åligger vårdarna att sköta och

tillse de sjuka, bereda dem bostad i särskildt för dem afsedda rum samt

förse dem med föda. Det arbete, de sjuka prestera, äger vårdaren att

tillgodogöra sig. Gång- och sängkläder erhålla de sjuka från hospitalet.

Kontroll öfver att de sjuka af sina vårdare erhålla god och lämplig

skötsel utöfvas dels af hospitalets läkare dels af en särskildt för

ändamålet anställd förestånderska, hvilken aflägger besök i hemmen 2

å 3 gånger i veckan eller oftare, om så anses nödigt. Denna form af

familjevård har sedan år 1903, i öfverensstämmelse med de genom nådigt

bref den 10 juni nämnda år fastställda bestämmelser, tillämpats vid den

till Växjö hospital hörande Korsbergakolonien.

Antalet patienter i familjevård i Korsberga uppgick vid utgången

af år 1908 till 80, år 1909 till 114, år 1910 till 115 och år 1911

till 130.

Medicinalstyrelsen har nu i skrifvelse den 1 november 1911 väckt

förslag om viss tillbyggnad till centralhemmet i Korsberga i syfte att

ytterligare kunna öka antalet i familjer vårdade patienter därstädes.

Samtidigt föreligger en annan framställning från styrelsen om anordnande

af familjevård vid flera af rikets hospital. Jag torde sedermera

få återkomma till denna framställning och vill här endast påpeka,

att enligt den föreliggande utredningen af sakkunniga antalet patienter,

som lämpa sig för familjevård, är så stort, att båda de föreslagna anordningarna

äro väl behöfliga för att bereda tillgång å sådana platser.

Jag öfvergår härefter till en närmare redogörelse för Korsbergakolonien

och ber därvid först att få erinra, att 1906 års Riksdag, med

bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, anvisat 20,900 kronor

för inköp af en fastighet i Korsberga att anordnas till centralhem

för familjevård af sinnessjuka därstädes, samt att sedermera lägenheten

Tomtebo jämte visst angränsande område blifvit för ändamålet

inköpt.

Centralhemmet har till uppgift att till vård mottaga sådana i kolonien

varande sinnessjuka, hvilka på grund af tillfällig psykisk oro

eller kroppslig sjukdom temporärt äro i behof af bättre tillsyn och

skötsel än hvad som kan komma dem till del inom familjevården. I

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 6 höft. (Nr 6). 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

centralhemmet bor för sådant ändamål den ofvan nämnda förestånderskap

till hvilkens åliggande dessutom hör att genom täta besök hos

vårdarna öfvervaka de sjukas vård och gifva råd och anvisningar. Till

hjälp i sitt arbete har förestånderskan 2 manliga och 2 kvinnliga biträden,

hvilka likaledes hafva sin bostad i centralhemmet. Under förestånderskans

vård finnes ett förråd af patientkläder och andra persedlar,

hvarförutom hon har en uppsättning af den vanligast förekommande

medicinen. En eller två arbetsdugliga patienter pläga ständigt

vårdas å centralhemmet för att tillhandagå med handräckningssysslor,

hvarförutom till handtverk dugliga sjuka tidvis äro där sysselsatta med

skrädderi och skomakeri för koloniens behof. A centralhemmet finnes

en mindre bad afdelning, där de sjuka, såväl de i familj inackorderade

som de i centralhemmet vårdade, erhålla månatliga renlighetsbad. Mathållningen

för de i centralhemmet varande sjuka och för hemmets personal

handhafves af förestånderskan mot ersättning för hvarje person.

Medicinalstyrelsen anför nu i ofvanberörda skrifvelse den 1 november

1911, att försöket med Korsbergakolonien slagit synnerligen väl ut.

Vid de inspektioner, som under årens lopp verkställts af styrelsens

chef och referent för hospitalsärenden samt öfverinspektören för sinnessjukvården,

har detta konstaterats; patienterna erhålla god och ändamålsenlig

vård i en sådan omgifning, vid hvilken de äro vana;

vårdarna hafva med intresse och i regel synnerligen förtjänstfullt fullgjort

sina skyldigheter.

Angående det ekonomiska resultatet af Korsbergakolonien har medicinalstyrelsen

hänvisat till nedanstående öfversikt.

ÖfversiJct af Korsbergakolonien 1904—1910.

Å r.

Medeltalet

vårdade

om dagen.

Medelkost- naden föi- sjuk och dag.

Medelafgiften

till vårdare

för sjuk och

dag, gällande

vid årets slut.

Medelkostnaden för sjuk

och dag vid

Växjö

hospital.

rikets

samtliga

anstalter.

öre.

öre.

öre.

öre.

1904..................................

50

129

71

206

133

1905...................................

49

125

70

214

146

1906....................................

66

122

72

222

146

1907....................................

81

108

73

200

149

1908....................................

79

108

73

213

162

1909...................................

102

103

71

211

158

1910...................................

112

99

69

193

154

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

35

Af denna öfversikt framgår, att, under det medelkostnaden för dag

ock sjuk i kolonien för år 1910 uppgått till 99 öre, däraf medelafgiften

till vårdare vid årets slut utgjort 69 öre, motsvarande kostnad

å Växjö hospital varit 193 öre och vid rikets samtliga anstalter

154 öre. Vården af i medeltal 112 sjuka i Korsbergakolonien har i

verkligheten uppgått till 40,753 kronor 34 öre; den beräknade kostnaden

för deras vård å Växjö hospital skulle uppgått till 78,898 kronor

40 öre och å statshospitalen i gemen till 62,955 kronor 20 öre.

Besparingen i utgifterna har alltså varit omkring 38,100, respektive

22,200 kronor, förutom ränta för den ojämförligt högre byggnadskostnaden

vid hospitalen. Vid denna beräkning är dock att märka, att medelkostnaden

vid Växjö hospital är relativt mycket hög, beroende på de

dryga kostnaderna för dåvarande stora antal kriminalpatienter. Öfversikten

visar vidare, säger styrelsen, att ju större medeltalet vårdade

är, desto mindre är medelkostnaden.

Emellertid synas vissa brister förefinnas i de hittillsvarande anordningarna

å centralhemmet. Öfverläkaren vid Växjö hospital E. V. Lindell,

som utöfvar tillsyn öfver kolonien, har sålunda dels vid inspektioner,

dels i sina årsberättelser framhållit, att de icke i alla afseenden

äro tillfredsställande.

Styrelsen säger nu, att hemmet utgöres af en villabyggnad af trä

i två våningar jämte några mindre uthus. Villan upptager två rum

för tillsammans 7 manliga och ett rum för 6 kvinnliga sjuka, bostadslägenheter

för förestånderskan och hemmets manliga och kvinnliga

biträden samt rum för expedition och apotek. Emedan alla de i centralhemmet

vårdade sjuka äro förlagda i samma byggnad i rum, som

endast medelst tunna väggar äro skilda från lägenheter för andra sjuka

och för personalen, kan det icke undvikas, att en orolig och stojande

patient stör icke blott de i samma rum varande sjuka, utan villans hela

personal af sjuka och betjäning. Bristen på isoleringsrum nödvändiggör

nu ofta återflyttning till hospitalet af fall, som eljest under kortare

orosperioder skulle kunnat kvarstanna i centralhemmet.

Antalet sjukplatser i centralhemmet (7 för män och 6 för kvinnor),

däraf 2 upptagas af sådana sjuka, som biträda inom centralhemmet, är

också vid den utveckling, Korsbergakolonien numera fått, otillräckligt

för koloniens behof, särskildt hvad beträffar mansplatser. Enligt hvad

öfverinspektören för sinnessjukvården i riket anfört i sin berättelse

från inspektion den 15—16 augusti 1910 har det exempelvis händt,

att en för varbildning behandlad patient måst före inträdd läkning

lämna centralhemmet för att bereda plats för annan patient, hvars

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

psykiska tillstånd gjorde en flyttning dit nödvändig. Centralhemmets

möjligheter att till vård mottaga tillfälligt oroliga äro redan med det

nuvarande beläggningsantalet icke tillfyllestgörande och förhindra vidare

utveckling af familjevården. Tillgången på för familjevård lämpade

hem är emellertid ej till fullo utnyttjad; ett flertal personer i

Korsberga hafva anmält sig villiga att mottaga sjuka, och öfverläkaren

Lindell uppskattar det antal sjuka, som där skulle kunna erhålla god inackordering,

till omkring 200. Eu utvidgning af Korsbergakolonien

med flera inackorderade sjuka skulle med de nuvarande otillräckliga

resurserna i centralhemmet nödvändiggöra ofta förekommande förflyttningar

till och från Växjö hospital. Dylika förflyttningar äro gifvetvis

från sjukvårdssynpunkt mycket sämre än ett omedelbart intagande vid

första behof å centralhemmet. Ett fullt utnyttjande af hemmen i Korsberga

för inackordering af sjuka syntes därför icke kunna komma till

stånd med mindre förbättrade anordningar vidtoges inom centralhemmet.

Centralhemmets nuvarande badafdelning är förlagd i en uthusbyggnad,

afsedd för tvätt; utrymmet är otillräckligt, med plats för endast ett

badkar i en provisorisk afbalkning i tvättstugan utan afklädningsrum;

lägenheten är vintertiden kall och äger dålig belysning.

Styrelsen anför vidare, att verkstadsrum för skrädderi och skomakeri

saknas. På grund af denna brist kan lagning af de sjukas

kläder och skodon — oaktadt tillgång på lämpliga handtverkare bland

de sjuka finnes — endast till en del ske vid kolonien och måste i öfrigt

öfverlämnas till ortens handtverkare. Visserligen finnes i ett uthus

en lägenhet, som sommartid tagits i bruk för skräddare, men i saknad

af uppvärmningsmöjligheter är den oanvändbar under kallare årstid.

För skomakeriarbetaren har man måst hyra en lägenhet i byn; men

blir den sinnessjuke under sin verksamhet därstädes i saknad af nödig

tillsyn.

A centralhemmet intagna, ej sängliggande sjuka samt dess personal

intaga i brist på lämpligt matrum sina måltider i hemmets kök; de

sängliggande erhålla sin mat i sofrummen. Kökets användande till

matrum medför svårigheter att upprätthålla nödig ordning och snygghet

i denna lokal, helst antalet personer, som taga köket i anspråk för

sina måltider, kan vara tidvis ganska stort.

Dessa här angifna olägenheter angående anordningarna i centralhemmet

hafva föranledt, att direktionen för Växjö hospital uti skrifvelse

den 2 mars 1911 hemställt om uppgörande af ritningar och förslag

till centralhemmets utvidgning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

Med anledning häraf har medicinalstyrelsen, enligt hvad i dess

förevarande skrifvelse meddelas, anmodat sin biträdande arkitekt Ture

Stenberg att med ledning af ett utaf generaldirektören Linroth angifvet

program och efter öfverläggning med öfverläkaren Lindell uppgöra

skisser till en mindre nybyggnad af trä vid Tomtebo.

Styrelsen meddelar härefter närmare redogörelse för det uppgjorda

förslaget. Den ursprungliga tanken att förlägga alla behöfliga lokaler

i en byggnad har vid programmets bearbetning öfvergifvits, då det

befunnits, att vissa lokaler lämpligare kunde förläggas i en särskild

mindre uthusbyggnad.

Den större föreslagna nybyggnaden — den egentliga sjukvårdspaviljongen

— innehåller två för 7, respektive 5 manliga sjuka afsedda

sofrum; det större sofrummet är afsedt för sådana sjuka, som kunna

vistas uppe under dagarna, det mindre för sådana sjuka, som erfordra

sänglägesbehandling på grund af psykisk oro eller kroppslig sjukdom.

Invid dessa sofrum finnes ett enkelrum för oroligare manlig sjuk; mera

aflägset därifrån finnes ytterligare ett enkelrum, hvilket kan tagas i

bruk för manlig eller kvinnlig sjuk, allt efter behof. Paviljongen innehåller

vidare ett mat- och dagrum för de sjuka, ett matrum för betjäning,

ett badrum med plats för 3 badkar jämte afklädningsrum samt

ett bostadsrum för betjäning, så förlagdt, att därifrån kan utöfvas nödig

tillsyn öfver de sjuka. I våningen en trappa upp, förlagd i frontespis,

finnes ett rum för sådana manliga sjuka, som deltaga i arbete inom

centralhemmet, en för skräddare och skomakare afsedd arbetssal samt

två förrådsrum. Den mindre byggnaden innehåller ett mangel- och

strykrum samt ett slöjdrum. — Sjuk vårdspaviljongen är afsedd att förläggas

norr om inkörsvägen med fasad mot söder. Paviljongen skall

för åstadkommande af största möjliga trygghet mot eldsvåda förses med

anordning för centraluppvärmning, den mindre byggnaden med lokala

eldstäder.

Kostnaden för dessa båda hus, uppförda af trä och komplett färdiga

med ledningar för värme och vatten, har af arkitekten Stenberg beräknats

till 41,000 kronor.

Om man beräknar, att familjekolonien i Korsberga skulle kunna,

efter tillkomsten af dessa föreslagna nybyggnader, utvecklas så, att

antalet inackorderade sjuka kan ökas med ett hundratal, hvilka nu

upptaga plats i slutna anstalter, blir kostnaden för hvarje ny plats endast

410 kronor. Denna kostnad är relativt ringa i förhållande till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

den, som anskaffandet af nya platser inom slutna anstalter medför och

hvilken numera icke kan anslås till mindre än 4,000 å 5,000 kronor.

Styrelsen säger sig icke hafva något att erinra mot detta förslag.

Styrelsen har emellertid inhämtat yttrande däröfver af direktionen

för Växjö hospital. Under åberopande af hvad öfverläkaren Lindell i

ett vid direktionens skrifvelse fogadt yttrande anfört framhåller direktionen,

att det borde tagas i noggrann!; öfvervägande, huruvida icke den

tillämnade nybyggnaden borde uppföras af sten. Visserligen blefve,

framhåller Lindell, ett stenhus något dyrare, men detta torde i afsevärd

grad motvägas af minskade underhållskostnader och framförallt

af minskad eldfara. Och en brandolycka skulle, säger Lindell, —

vid frånvaron, såsom på landet vanligen vore förhållandet, af ordnadt

eldsläckningsväsen — för kolonien blifva så ödesdiger, att frågan syntes,

trots den högre kostnaden, böra tagas under allvarlig ompröfning.

Öfverläkaren Lindell föreslår dessutom en omplacering af betjäningsrummet

och toalettlokalerna för att därigenom erhålla en bättre tillsyn

öfver de sjuka från betjäningens sida.

Med anledning af hvad direktionen och öfverläkaren Lindell sålunda

anfört angående byggnadsmaterialet i sjukvårdspaviljongen anför styrelsen

följande.

Styrelsen vill visserligen icke underskatta de skäl, som anförts för

paviljongens uppförande af sten i stället för af trä. Men å andra sidan

skulle det föreslagna byggnadsmaterialet betydligt öka byggnadskostnaden.

Hvad beträffar faran för de sjuka vid en eventuell eldsolycka

är att märka, dels att centraluppvärmning skulle anordnas, dels att hela

kolonien är afsedd endast för relativt ofarliga och lättskötta patienter,

dels ock att de sjuka, som vid en sådan olyckshändelse mest skulle vara

i behof af hjälp, blifva förlagda i lägenheter på nedra botten, hvarifrån

de torde utan större svårighet kunna räddas. Den hittillsvarande villan

är också af trä, utan att allvarliga betänkligheter därför framkommit.

Af dessa skäl anser styrelsen, att äfven båda de föreslagna nybyggnaderna

kunna uppföras af trä.

Den af öfverläkaren Lindell föreslagna omkastningen af vissa lokaler

är ej, anmärker styrelsen, af beskaffenhet att föranleda någon ändring

i kostnaden och torde kunna tagas under noggrannare pröfning

vid utarbetandet af arbetsritningar.

Såsom förut framhållits, utöfvas tillsynen öfver de sjukas vård af

öfverläkaren vid Växjö hospital genom månatliga besök. Styrelsen anser

sig i detta sammanhang böra meddela, att, därest kolonien i Korsberga

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

39

utvecklas i högre grad och antalet där inackorderade sjuka väsentligt

ökas, den nu gällande anordningen med läkartillsyn måhända icke skall

befinnas tillfyllest, utan att kolonien kan komma att kräfva en särskild

på platsen boende läkare, hvarom styrelsen i så fall kan komma att

göra särskild hemställan.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har medicinalstyrelsen

hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåta proposition

om anslag för år 1913 af 41,000 kronor för uppförande å Tomtebo

i Korsberga socken af en sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med af arkitekten Stenberg uppgjorda

ritningar.

Öfverintendentsämbetet har i infordradt utlåtande allenast framställt

ett par mindre anmärkningar mot rummens placering, hvilka vid uppförandet

utan svårighet torde kunna efterkommas, samt i öfrigt yttrat,

att ämbetet ansåge den beräknade kostnadssumman tillräcklig.

Mot det föreliggande förslaget kan invändas, att detsamma afser

uppförandet genom statens försorg af byggnader för en vårdform,

hvars användbarhet å denna plats väsentligen är beroende af ortsbefolkningens

fortfarande vilja och lämplighet att vårda sinnessjuka. Den

nu ifrågasatta kostnaden uppgår också till inemot dubbla beloppet

af hvad som hittills användts för centralhemmets anordnande, under

det att patientantalet icke synes kunna ökas T fullt motsvarande grad.

Därtill kommer, att vid den tilltänkta utvecklingen det, såsom medicinalstyrelsen

redan nu framhåller, möjligen kan blifva nödvändigt att förlägga

särskild läkare på platsen, hvarigenom gifvetvis kostnaderna för

hemmet ökas.

Emellertid anser jag dock öfvervägande skäl tala för det af medicinalstyrelsen

framlagda förslaget. I sådant hänseende må först uppmärksammas,

att behof af en utvidgning af hemmet synes föreligga

redan med nuvarande patientantal. Jag ber att i detta hänseende få

åberopa dels hvad här ofvan därom anförts och dels följande uppgifter,

som på begäran lämnats af öfverläkaren vid Växjö hospital:

Medelbeläggning af män å centralvillan utgjorde 1909.................. 4,3.

:*» x> kvinnor J> » 1909.................. 1,8.

)) » män '')) » 1910.................. 4,5.

» >) kvinnor » » 1910................. 1,6.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

(Medelbeläggning här — medeltal i centralvillan vårdade om dagen.)

Sjuksalen för män var fullbelagd 1909.......................................... 50 dagar.

» » » i » 1910.......................................... 14 »

(en dag funnos 9 män.)

Under intet af dessa år var sjuksalen för kvinnor fullbelagd.

Under 1911 voro de båda manliga sjuksalarna fullbelagda 41 dagar,

däraf 4 dagar med 9 män och 2 dagar med 8 män. Den kvinliga

sjuksalen var 1911 fullbelagd under 55 dagar.

Återflyttningar till hospitalet hafva föranledts af brist på isoleringsrum

1909 för 1 kvinna.

D:o d:o 1910 » 4 män och 1 kvinna.

Separerings- (respektive isolerings-)rum vid centralhemmet skulle

varit indiceradt:

För kroppsligt sjuka i behof Störande sjuka, som ej passa

af ostörd ro i allmän sofsal

män kvinnor män kvinnor

1909 ................................. 61 dagar — dagar 75 dagar 20 dagar

1910 ................................. 25 ''■ 8 » 144 » — ))

1911 ................................. 11 » — » 170 )) 124 ))

häri icke inberäknadt det dagantal, som kommer på de sjuka, Indika

i brist på isoleringsrum återflyttats till hospitalet. I detta sammanhang

erinrar öfverläkaren, att alltifrån familjevårdens tillkomst i Korsberga

behofvet af separeringsrum varit kännbart, något som oaflåtligen skall

hafva framhållits såväl af öfverläkaren som vederbörande öfverinspektörer.

Det otillräckliga utrymmet å centralhemmet, särskildt för män,

samt saknaden af separeringsrum hafva också nödgat till den strängaste

begränsning vid urvalet af patienter för familjevården, som härigenom

i ej ringa grad hämmats i sin betydelsefulla utveckling.

Vidare vill jag framhålla, att oaktadt den nu ifrågasatta kostnadsökningen

familjevården i Korsberga synes blifva väsentligt billigare

än såväl hospitalsvård som familjevård på andra håll. Och slutligen

må erinras, dels att utrymmet på hospitalen fortfarande är otillräckligt,

dels ock att familjevården för de patienter, som lämpa sig därför,

synes erbjuda äfven andra beaktansvärda fördelar än den rena kostnadsbesparingen.

Hvad härefter angår beloppet af det anslag, som skulle erfordras,

har jag, för att utröna, om icke de af medicinalstyrelsen beräknade

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

kostnaderna skulle kunna något nedbringas, genom öfverläkaren Lindell

låtit infordra anbud på de föreslagna byggnaderna. Med frånräknande af

kostnaderna för vatten- och afloppsledningar, värmeledning, arkitektoch

kontrollantarfvode samt oförutsedda utgifter, hvilka af arkitekten

Stenberg beräknats till sammanlagdt 9,952 kronor, men af anbudsgifvarna

i hufvudsak uteslutits, har resultatet blifvit följande:

Sjukvårds-

paviljongen.

Uthusbygg-

naden.

Summa.

Arkitekten Stenberg......................................................

27,012

_

4,036

_

31,048

_

En byggmästare i Växjö................................................

26,697

—

3,569

—

30.266

—

» » » Hvetlanda.........................................

24,154

33

3,855

—

28,009

33

» » » Korsberga..........................................

—

—

5,054

—

—

—

Det afsevärdt lägre pris å sjukvårdspaviljongen, som byggmästarens

i Hvetlanda anbud upptager, skall, enligt uppgift af hospitalsdirektionens

arkitektbiträde, bero på felberäkning i afseende å ett par af

de viktigaste posterna.

Om sjukvårdspaviljongen uppföres af tegel, ökas kostnaden, enligt

byggmästarens i Växjö anbud med 845 kronor och enligt byggmästarens

i Hvetlanda med 875 kronor.

Enligt min mening är det önskvärdt, att sjukvårdspaviljongen uppföres

af sten. Att döma af de ofvan omförmälda anbuden bör kostnaden

för paviljongen, äfven med detta material, kunna, om nödig

sparsamhet iakttages, hålla sig inom ramen af den af medicinalstyrelsen

beräknade anslagssumman.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må för uppförande af en sjukvårdspaviljong

och en uthusbyggnad å lägenheten Tomtebo

i Korsberga socken vid därvarande centralhem för familjevård

för sinnessjuka på extra stat för år 1913 anvisa

ett anslag 41,000 kronor.

37:o) Under punkt 33 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, i afvaktan på den proposition, som må komma att

aflåtas angående uppförande af bostadshus för betjäningen vid Vänersborgs

hospital och asyl, för ändamålet beräkna ett anslag på extra stat

för år 1913 af 81,400 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.)

Bostadshus

vid Vänersborgs
hospital

och

asyl.

[33.]

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ekonomibyggnad

m. m. vid

Stockholms

hospital.

[34.]

Motioner i

fråga om

ökad sinnessjukvård.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för

Riksdagen

anmäla.

38:o) Kungl. Maj:t liar vidare föreslagit att, i afvaktan på den proposition,

som kan komma att aflåta^ om anvisande af anslag för ny

ekonomibyggnad och bostad för öfverläkaren m. m. vid Stockholms

hospital, för ändamålet beräkna ett anslag på extra stat för år 1913 af

150,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för

Riksdagen

anmäla.

''39:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (nr 34) har herr

J. S. Almer föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till

Kungl. Maj:t anhålla dels om utarbetande af förslag till nytt hospital,

dels om utredning om och i hvilken utsträckning vissa statens anstalter

för sinnessjuka skulle med fördel kunna utvidgas, samt att Kungl. Maj:t

täcktes för Riksdagen framlägga det förslag i ämnet, som denna

utredning kunde föranleda.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:

»I slutet af föregående och i början af innevarande år ha slutafsynats

tvenne nya statens anstalter för sinnessjuka, den ena i Västervik,

den andra i Säter, om tillsammans 1,600 platser. En annan dylik

anstalt, förlagd till Frösön, har påbörjats. Den kommer att lämna 560

platser. Förra årets Riksdag beslöt att låta uppföra en anstalt för

sinnessjuka vid Strängnäs för 800 patienter. I skrifvelse till Kungl.

Maj:t har Svenska fattigvårdsförbundet erinrat om behofvet af ökadt

utrymme för sinnessjukas vård, hvilken skrifvelse remitterats till kungl.

medicinalstyrelsen, som emellertid ännu ej afgifvit yttrande i ärendet.

Det måste medgifvas, att staten redan gjort mycket och är i begrepp

att göra ytterligare för sinnessjukvårdens rationella ordnande, men så

är också behofvet enastående. I december 1911 var antalet exspektanter

cirka 3,600. I denna siffra ingå endast de, som genom fullständiga

ansökningshandlingar sökt om hospitals- eller asylvård. Här

kommer ej till synes en stor del af dem, som vid de olika länens upptagningsanstalter

vänta på tur att där intagas. Denna siffra är stundom

större än antalet där befintliga platser. Vidare angifva samtliga exspektanslistor

tillsammantagna ej det verkliga behofvet, ty just genom

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

43

att alla platser, där sinnessjuka kunna mottagas till vård, ständigt äro

belagda och väntetiden utsträckes årsvis, afstår allmänheten, som inser

hopplösheten att få in sina sjuka inom rimlig tid, från att göra ansökan

om hospitalsvård utom i synnerligen tvingande fall. Den resignerar

och nöjer sig i stället med att vårda sina sjuka i hemmet eller i fattighus,

till stor skada åtminstone för alla akuta fall och till stort besvär

och men för de sjukas anhöriga och andra deras vårdare. Detta förhållande

belyses genom en jämförelse mellan tillgängliga exspektanssiffror

och siffror, som angifva antalet i enskilda hus och fattighus

vårdade sinnessjuka. Enligt medicinalstyrelsens senaste berättelse om

sinnessjukvården i riket uppgår sistnämnda antal till 7,810.

Nu är det långtifrån min mening att önska, att samtliga sinnessjuka

skola vårdas å hospital eller asyl. En stor del af dessa kunna

helt visst vårdas åtminstone billigare i sina hem eller annorstädes, men

det torde framgå åt det anförda, att staten ännu har stora skyldigheter

att uppfylla gentemot denna klass af olyckliga medmänniskor, i så

mycket högre grad olyckliga, som de ej kunna själfva blifva talesmän

för sina behof. Det torde häraf vara tydligt, att det är på tiden att

staten vidtager åtgärder för uppförande af ytterligare en statens anstalt

för sinnessjuka af minst samma storlek som den senast beslutade.

Emellertid måste ju staten se till, att fullgörandet af de berättigade

kraf, soro i detta hänseende kunna ställas på densamma, kräfva så

rimliga kostnader som möjligt. Det är en känd sak, att en dylik anstalt

ställer sig billigare i anläggning och drift per patient räknadt,

ju större antal sjuka den är afsedd för. Jag har därför tänkt mig att

jämsides med att staten bygger nya hospital, där sådant befinnes behöfligt

och lämpligt, det borde tagas i öfvervägande, om inte genom en utvidgning

af redan befintliga hospital, behöfliga platser skulle kunna beredas

mot mindre pekuniära uppoffringar.

I rågan om hvilka dessa anstalter äro, som skulle härför lämpa sig

och i hvilken grad en utvidgning i hvarje fall vore ändamålsenlig, kan

endast besvaras efter förutgående utredning.»

I en jämväl inom Första kammaren väckt motion (nr 69) har vidare

herr F. Berglund föreslagit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kung].

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta undersöka lämpligheten af

en omläggning och centralisering af döfstummeinstituten i syfte att

därigenom kunna bereda upptagningsanstalter och bereda hospitalsvård

för vissa slag .af sinnessjuka; eller om detta icke befunnes lämpligt,

Kungl. Maj:t ville skyndsamligen för Riksdagen framlägga förslag för

ett bättre tillgodoseende af de sinnessjukas upptagning och hospitalsvård.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Motionen är i öfrigt af följande lydelse:

»Den 15 sistlidne oktober lågo tre tusen femhundra åttiofem (3,585)

ansökningar inne å samtliga våra hospital för ett lika stort antal sinnessjuka,

hvilkas målsmän eller anförvanter under längre eller kortare

tid från nämnda datum få förbida den dag, då deras sjuka kunna erhålla

den sakkunniga vård, som icke annorstädes utan en oerhörd kostnad

kan beredas dem. Och att de äro snart räknade, Indika för privat

sakkunnig vård kunna betala stora summor årligen för sina sjuka, är

påtagligt. De flesta af dessa 3,585 sjuka måste hysa i sina hem eller

inackorderas på lasaretten, i försörjningsinrättningar eller i hem på sådana

orter, där befolkningen genom mångårig vana vunnit en viss

färdighet att kunna omhänderhafva dem. Lasaretts vården blir näst

hospitalsvården den billigaste och bästa ehuru icke sakkunnig.

Inackorderingem hos privata vårdare blir däremot för många i

längden allt för betungande, helst för de sjuka som kanske få vänta i

fyra, fem år, innan den sökta hospitalsplatsen för dem blir. tillgänglig.

De flesta sinnessjuka måste således under de vidrigaste omständigheter

hållas i hemmen. Själfmord, mordbrand, dråp,, snusk,

osäkerhet till lif och egendom är oftast ordningen för dagen i de tusenden

hem, hvarest dessa sinnessjukdomens arma offer i brist på sakkunnig

hospitalsvård måste utstå sina lidanden.

1° sin förtviflan nödgas den sjukes omgifning icke så sällan .tillgripa

för utomstående rent af upprörande medel för att få någon lindring

i det högst ansträngande arbetet med den sjukes oupphörliga bevakning.

Denna behandling synes hård och det är den också, men den

torde mera sällan kunna få anses såsom beroende på omgifningens

känslolöshet'' för den sjuke, utan snarare som en af omständigheterna

framtvingad åtgärd till underlättnad af den sjukes utarmade bevakning.

Af allt detta framgår, att äfven alla den sinnessjukas anhöriga äro

utsatta för ett outsägligt betryck och lidande, hvilket ytterligare förvärras

under väntan på den sökta hospitalsvården. Det torde ej vara

öfverdrifvet om man antager, att cirka 100,000 medborgare i vårt land

tyst bära på en den djupaste och mest nedbrytande sorg däröfver, att

någon dem närstående är sinnessjuk. Och det är konstateradt, att

denna deras sorg i många fall öfvergått till sinnessjukdom.

Då till allt det anförda kommer, att bristen på tillräckligt antal

hospital, hvilka kunde stå redo att genast emottaga de sinnessjuka., förorsakar

oss en årlig stor nationalförlust, så tycks det vara hög tid på

att med första söka afhjälpa denna brist. Vårt folk borde vakna upp

för nödvändigheten af de sinnessjukas lämpliga vård på tidsenliga hos
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

45

pital, liksom det med rätta tagit sig an djuren i form af djurskyddsföreningar

och dylikt.

Men hvad skulle »föreningar för de sinnessjukas nöjaktiga och

mänskliga behandling» ha att säga därom, att flera tusen af våra sinnessjuka

lämnas utan den för dem så ytterst trängande hospitalsvården?

Nöden är förfärande stor såväl för dessa sjuka, som för deras närmaste.

Ja, den är tyngre för det stora antalet af våra medborgare,

hvilka fått på sin lott att bära den, som de nästan tvingas af omständigheterna

att tyst behålla den för sig själfva som en skam, hvilken

de ej vilja yppa. Och det är icke sällan våra mest begåfvade och lofvande

medborgare af båda könen, som blifva denna sjukdomens offer.

Det är högeligen af nöden, att samhället oförtöfvadt vaknar upp och

verksamt understöder våra medicinska myndigheter, hvilka jämte Kungl.

Maj:t under de senast gångna åren ådagalagt ett i många afseenden

berömligt intresse för en humaniserad och ändamålsenlig sinnessjukvård.

Ty fortfarande återstår ofantligt mycket att göra för icke blott hospitalsvårdens

utvidgning utan ock dess förbättring.

Bristen på lämpliga mottagningsanstalter för sinnessjuka ödelägger

månget själslif, som annars kunde ha räddats, och gör den olycka, som

i denna form drabbat tusentals svenska hem, än svårare att bära. Saken

är ur både humanitär och ekonomisk synpunkt så viktig, att det är hög

tid fästa uppmärksamheten på ett missförhållande, som mången kanske

knappast märkt, därför att det ej personligen berört honom.

Om någon begått ett urbota brott, så blir han snarast möjligt

omhändertagen af samhället, som sörjer icke blott för hans transport

till förvaringsanstalten, utan äfven för att både hans andliga och timliga

behof på ett nöjaktigt sätt tillgodoses. För den sinnessjuke finnes

däremot ingenting gratis att tillgå, såframt han ej är fullkomligt medellös,

och äfven i sådant fall är det vanligen vida sämre ställdt för

honom än för brottslingen.

Innan det kan bli tal om den något bemedlade sinnessjukes intagande

på hospital, måste läkarebetyg för honom utlösas och borgen

ställas för hans vård. I afvaktan på att ett ledigt rum skall uppstå få

de anhöriga för stora kostnader och med mycket personligt besvär

bereda honom enskild vård i eller utom hemmet, där han dock alltid

utgör eu fara för sin omgifning. När så efter många års plågsam

väntan den sjuke ändtligen kan intagas på ett hospital, måste resan

för honom betalas med dubbel biljett, hvartill kommer resekostnad fölen

å två skötare, och afgiften till hospitalet måste betalas förskottsvis.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Och det värsta af allt är, att det efter de många årens väntan

ofta är för sent att åstadkomma någon bättring i den sjukes tillstånd.

Det påstås af fackmän, att eu stor procent af alla sinnessjuka, som

aldrig bli återställda till sin hälsa, kunnat bli det, om de genast vid

sjukdomens utbrott kommit under sakkunnig vård på hospital.

Man kan icke vid en jämförelse mellan det sätt, hvarpå samhället

vårdar sig om brottslingar och om sinnessjuka, komma ifrån det faktum,

att de förra och deras anhöriga äro långt gynnsammare ställda än de

senare.

Den plikt, som härvid åligger samhället, ligger i öppen dag och

kan ej frånkommas genom en hänvisning till de stora kostnader, som

en reform skulle medföra. Kostnaderna blifva, som det nu är, betydligt

större, men falla till väsentlig del som ett extra straff på den af

olyckan drabbade och hans anförvanter. I vissa fall kunna dessa vara

så situerade, att de förmå bära den och likväl kan det sättas i fråga,

om det öfverensstämmer med grundsatsen om rättvis fördelning af de

ekonomiska bördorna att lägga dem ensamt på enskildas skuldror.

Men i regel äro dessa utgifter, som gå till tusentals kronor per år,

ekonomiskt ruinerande för de familjer, som däraf träffas.

I tidningspressen, där denna fråga diskuterats på senare tid, har

ett förslag framkommit, som synes beaktansvärdt, för att afhjälpa de

mest trängande behofven, nämligen att genom en omläggning och centralisering

af de nuvarande döfstummeinstituten, hvilka icke på långt

när äro fullt upptagna, använda dem som upptagningsanstalter för

sinnessjuka.

Genom en omläggning och centralisering skulle ett par, tre af

dessa institut bli lediga och kunna användas för andra ändamål. Det

ligger så nära till hands att tänka sig dem som upptagningsanstalter

för vissa slag af sinnessjuka, ifall de icke lämpligen kunde ombildas

till verkliga hospital. Härigenom skulle måhända utan stor extrakostnad

eu ''icke oväsentlig utvidgning af den sakkunniga sinnessjukvården

kunna åstadkommas.

Ett par framstående fackmän hafva i anledning af denna fråga

gjort några uttalanden, som jag här efter tidningarna refererar.

Så meddelas, att de nyuppförda hospitalen i Säter och Västervik,

hvilka rymma 800 patienter hvardera, torde bli klara på nyåret. Vidare

har Riksdagen beviljat anslag till ett hospital i Östersund, afsedt för

560 patienter och ämnadt att vara färdigt vid slutet af 1914. Dessutom

har beslutats att uppföra en anstalt i Strängnäs för 800 patienter.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

Härtill har dock ännu icke beviljats medel, enär byggnadsförslag ej

föreligger. " ‘ ° J

Den framställning om nya åtgärder från statens sida, som nyligen

gjorts af Svenska fattigvårdsförbundet, har remitterats till medicinalstyrelsen

för yttrande, hvithet emellertid ännu ej afgifvits.

Den i pressen ifrågasatta åtgärden att, efter döfstummeundervisningens

koncentrering till ett mindre antal platser, använda de byggnader,

som därigenom blefve lediga, i sinnessjukvårdens tjänst, torde

väl stöta på vissa svårigheter. Först och främst därför, att döfstumskolorna

ägas af flere olika landsting, hvarför det nog icke blefve så

lätt att ordna den ekonomiska sidan af saken.

Föreståndaren för det stora döfstuminstitutet Manilla utanför Stockholm,

har äfven tillfrågats om ofvannämnda förslag, flan instämde i

uttalandet angående landstingens ställning till döfstumskolorna, men

trodde, att den sidan af saken nog skulle låta ordna sig, om den på

allvar toges upp. Med hänsyn till döfstumundervisningen är landet nu

indeladt i sju distrikt med hvar sin skola. Antalet döfstumma har på

sista tiden aftagit, sa att i vissa skolor föga mer än hälften af utrymmet

är upptaget, nämligen i dåde, Örebro, Växjö och Lund. Man

skulle kunna tänka sig att indraga skolorna i Grålle och Wäxjö, hvilka

ha plats för 300 elever utom lärosalar och dylikt, som kanske ej behöfdes

vid sinnessjukvård.

Af. dessa uttalanden framgår, att fackmännen ej ställa sig afvisande

till tanken att inrätta ett eller flere af döfstuminstituten till upptagningsanstalter

för sinnessjuka, och att svårigheten hufvudsakligen

skulle bestå i ordnandet af landstingens ställning till döfstumskolorna,

något som dock ej torde vara oöfvervinnerligt.

Framför allt står dock det faktum klart, att eu ofantlig brist råder

i vård och tillsyn af dessa, i ordets fulla bemärkelse, samhällets olycksbarn.))

Den af medicinalstyrelsen under år 1902 uppgjorda planen förordnande

af sinnessjukvarden i riket innefattade dels utvidgning af

hospitalen i Kristinehamn och Piteå, dels uppförande af nya sinnessjukvårdsanstalter

i Dalarne, i Småland, i Norrland samt i mellersta

Sverige..

De sålunda föreslagna utvidgningarna äro verkställda och af föreslagna

nyanläggningar äro sådana utförda vid Säter och Västervik,

under det att beslutade anläggningar vid Östersund och Strängnäs ännu

ej nått sin fullbordan.

Utskottets

yttrande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Emellertid har erfarenheten gifvit vid handen, att de sålunda utförda

och beslutade anläggningarna ej äro tillräckliga för att råda bot

på de svåra missförhållanden i fråga om möjlighet att förhjälpa sinnessjuka

till erhållande af erforderlig hospitalsvård, hvilka äro rådande i

landet, hvarför det synes utskottet nödvändigt, att ytterligare åtgärder

vidtagas för desammas aflöpande. Vid sådant förhållande har utskottet

gifvetvis funnit de af motionärerna i sådant syfte gjorda framställningar

behjärtansvärda, och biträder utskottet hvad af motionärerna

anförts i fråga om nödvändigheten att åvägabringa en utredning i dylikt

afseende.

Hvad af herr Berglund anförts om att genom omläggning och

centralisering af döfstuminstituten samt omändring af vissa sådana till

upptagningsanstalter för sinnessjuka bereda ökad möjlighet till sinnessjukvård,

har utskottet emellertid icke ansett sig kunna biträda, då

utskottet dels håller före, att afsevärd svårighet skulle möta .för en

sådan omändring, dels ej är öfvertygadt, att hvad af motionären

föreslagits skulle innebära en i ekonomiskt afseende lycklig lösning af

frågan. . .

Däremot har utskottet funnit, hvad herr Almer i sm motion anfört

beträffande möjligheten att genom utvidgning af redan befintliga hospital

söka bereda ökad vård åt sinnessjuka värdt allt beaktande.^

Utskottet, som fäst sin uppmärksamhet därvid, att åtskilliga af

hospitalen i riket t. ex. Piteå, Växjö och Göteborg lämpligen lära kunna

utvidgas, håller nämligen före, att vid en utredning i ämnet borde

tillses, huruvida icke genom en dylik utvidgning af några af de förefintligt

sinnessjukvårdsanstalterna beliofvet af ökad kospitalsvaid skulle

kunna snabbare och på ett mera nöjaktigt sätt tillgodoses.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herrar Alm ers och

Berglunds förenämnda motioner, må i skrifvelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t snarast möjligt

täcktes föranstalta om utredning i fråga om erforderliga

åtgärder för tillgodoseende af behofvet af ökad

sinnessjukvård i riket, därvid äfven bör tagas i öfvervägande,

huruvida ändamålet må kunna vinnas genom

utvidgning af vissa bland nu befintliga vårdanstalter

för sinnessjuka.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

49

40:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt

35 af denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1910—1912 ägt rum, på extra stat för år 1913 anvisa

ett förslagsanslag af 15,000 kronor att enligt

därom af Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser användas

till bekostande af behandling enligt den s. k.

ljusmetoden af medellösa, med sjukdomen )>lupus vulgaris»

behäftade personer från landsorten, under villkor att

genom bidrag från vederbörande landsting eller kommuner

eller annorledes bestrides det belopp, som

erfordras för patientens resa fram och åter mellan

hemorten och den anstalt, där behandlingen äger rum,

äfvensom för hans underhåll, så länge behandlingen

varar.

41:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och

under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet sid. 89 och 90 blifvit

i ärendet anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till upprätthållande af verksamheten

vid de genom medel ur Konung Oscar II:s

jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna på extra

stat för år 1913 anvisa ett belopp af 200,000 kronor

att användas i enlighet med af Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser.

42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet, sid. 90—92, anförts,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1909—1912 ägt rum,

a) till bidrag för uppförande eller inrättande af

tuberkulossjukvårdsanstalter, företrädesvis tuberkulossjukstugor,

tuberkulossjukhus och tuberkulosafdelningar

på andra sjukvårdsanstalter, på extra stat för år 1913

anvisa ett belopp af 400,000 kronor;

b) besluta, att i afseende å allmänna bestämmelser

för åtnjutande af statsbidrag från berörda anslag

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 6 höft (Nr G.) 7

Behandling af

medellösa lupuspatienter.

[35.]

Folksanato
rierna.

[36.]

Anslag till

uppförande

eller inrättande

af tuberkulossjukvårdsanstalter.

[37.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Anslag till

driftkostnader

vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

[38.]

skall gälla hvad i Riksdagens skrifvelse den 30 maj

1908, nr 195, bestämts beträffande anslag för år 1909;

c) medgifva, att, därest af Riksdagen till ifrågavarande

ändamål förut beviljade belopp icke blifva

till fullo tagna i anspråk de år, hvarför de anvisats,

återstoden må för ett annat år för ändamålet disponeras;

samt

d) medgifva, att jord, som står under kronans

omedelbara disposition eller tillhör någon af de under

bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar

eller någon af de genom domänstyrelsens

försorg utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke

upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond,

stuterierna eller Vadstena krigsmanshu sfond, må, efter

af Ivungl. Maj:t i hvarje särskild!, fall verkställd pröfning,

utan särskild ersättning till kronan på de villkor

i öfrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,

upplåtas till landsting, kommuner, föreningar eller enskilda

för anläggning af tuberkulossjukvårdsanstalter.

43:o) Kungl. Maj:t har i 38 punkten af sjätte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen dels att till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter

på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag af

542,000 kronor, dels ock att i afseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande

af ifrågavarande statsanslag besluta,

att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som pröfvas

vara på tillfredsställande sätt anordnad och där afgiften för vårdplats

i allmän sjuksal för person, tillhörande vederbörande kommun eller

landstingsområde, icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag;

att statsbidraget må bestämmas till högst 50 öre för dag och

patient, för hvilken afgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock

med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting,

statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på

hvarje tusental af länets eller stadens invånare, häri dock ej inberäknadt

antalet sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn,

samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands och Norrbottens

län, där statsbidrag må utgå för hvarje sjukplats utan inskränkning i

förhållande till invånarantalet; och

att Kungl. Maj:t i öfrigt må föreskrifva de bestämmelser och villkor,

som för statsbidragets åtnjutande kunna finnas lämpliga att stadga.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

51

I afseende å den i ärendet lämnade utredningen tillåter sig utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 93—97.

Då, på sätt af utredningen i ärendet framgår, behofvet af ifrågavarande

anslag får anses såsom en följd af Riksdagens beslut om beviljande

af anslag till bidrag för uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter

samt utskottet icke funnit anledning till anmärkning

emot vare sig grunderna för beräkningen af anslagets belopp

eller de för bidrag från anslaget föreslagna villkor, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må

a) till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter

på extra stat för år 1913 anvisa ett

förslagsanslag af 542,000 kronor;

b) i afseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande

af ifrågavarande statsanslag besluta:

l:o) att statsbidrag må utgå allenast till sådan

anstalt, som pröfvas vara på tillfredsställande sätt

anordnad och där afgiften för vårdplats i allmän sjuksal

för person, tillhörande vederbörande kommun eller

landstingsområde, icke utgår med högre belopp än 1

krona för dag;

2:o) att statsbidraget må bestämmas till högst

50 öre för dag och patient, för hvilken afgiften ej är

högre än 1 krona om dagen, dock med den inskränkning

att för län eller stad, som ej deltager i landsting,

statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser

än en på hvarje tusental af länets eller stadens invånare,

häri dock ej inberäknadt antalet sjukplatser

å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn,

samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands

och Norrbottens län, där statsbidrag må utgå för

hvarje sjukplats utan inskränkning i förhållande till

invånarantalet; och

3:o) att Kungl. Maj:t i öfrigt må föreskrifva de

bestämmelser och villkor, som för statsbidragets åtnjutande

kunna finnas lämpliga att stadga.

Utskottets

yttrande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Stipendier för

utbildning af

tuberkulosläkare.

[39.]

Behandling af

vanföra efter

1911 års barnförlamningsepidemi.

[40.]

Skematisk förteckning

och

beskrifning

öfver Sveriges

vattenfall.

[41.]

44:o) Då utskottet icke käft något att erinra mot hvad Kung!

Maj:t uti punkt 39 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913 bevilja

ett anslag af 2,700 kronor att användas till

stipendier för läkare, som genomgå utbildning skurser i

tuberkulossjukvård.

45:o) Kung! Maj:t har i punkt 40 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att dels på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag

af 75,000 kronor, att, enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

meddelar, användas till bekostande af provisoriska sjukvärdsanstalter vid

Säters och Västerviks hospital under tiden från och med mars till och

med december månad år 1912 för personer, som till följd af barnförlamning

under 1911 års epidemi lida af vanförhet under villkor att

genom bidrag från vederbörande landsting eller kommuner eller annorledes

bestrides det belopp, som erfordras för patientens resa fram och

åter mellan hemorten och den anstalt, där behandlingen äger rum, dels

ock medgifva, att Kungl. Maj:t må förskottsvis redan under år 1912 af

tillgängliga medel utanordna beloppet.

I anledning af denna framställning har utskottet förut under innevarande

riksdag afgifvit särskildt utlåtande och Riksdagen fattat beslut,

hvilket utskottet skolat här

anteckna.

V attenfallsstyrelsen.

46:o) Under punkt 41 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af

27,000 kronor att ställas till Kung]. Maj:ts förfogande för verkställande

af undersökningar och arbeten för åstadkommande af en skematisk förteckning

och beskrifning öfver Sveriges vattenfall i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af Kung!. Maj:t förut fastställda planen.

Utskottet får, under hänvisning till hvad departementschefen till

nämnda statsrådsprotokoll, sid. 104—108, i detta ärende anfört, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913 anvisa

ett belopp af 27,000 kronor, att ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande för verkställande af undersökningar

och arbeten för åstadkommande af en skematisk för
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

53

teckning och beskrifning öfver Sveriges vattenfall i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den af Kungl. Maj:t

förut fastställda planen.

Riksförsäkringsanstalten.

47:o) Under punkt 42 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Anslag för

slagit Riksdagen att för upprätthållande af riksförsäkringsanstaltens lande^friks
1913

bevilja ett förslagsanslag af försäkrings
anstaltens

verksamhet.

extra stat för år

verksamhet pa

154,000 kronor

Då utskottet icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t i

detta afseende föreslagit, får utskottet, under åberopande af hvad statsrådsprotokollet

sid. 108—113 i ärendet innehåller, hemställa,

[42.]

att Riksdagen må för upprätthållande af riksförsäkringsanstaltens

verksamhet på extra stat för år 1913

bevilja ett förslagsanslag af 154,000 kronor.

48:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t under punkt 43 af Ersättning till

denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa, ken^^des»

deltagande i

att Riksdagen må på extra stat för år 1913 an- pk3forsak
.

ö r'' „ nngsanatal
visa

ett förslagsanslag af 20,000 kronor att användas tens förvaittill

ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med mng''

uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten. [43-]

49:o) I en inom Andra kammaren väckt motion, n:r 85, har herr Motion ang.

C. L. Olausson hemställt, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. fi.skareB förMaj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning ro- ^dödsfall01

rande anordnande genom riksförsäkringsanstalten af eu för fiskare

afsedd försäkring, som i händelse af dödsfall af annan orsak än som

angifves i kungl. kungörelsen den 2 oktober 1908 angående eu särskild

för fiskare afsedd försäkring mot skada till följd af olycksfall,

berättigar den försäkrades efterlefvande till ersättning i enlighet med

de grunder, som i nämnda kungörelse angifvas, samt därefter till Riksdagen

inkomma med det förslag i ämnet, hvartill utredningen må gifva

anledning.

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Anslag till

statens biografbyrå.

[44.]

Ehuruväl utskottet ej vill förneka, att utöfvarna af fiskaryrket i

förhållande till andra näringsidkare intaga en särställning, som i viss

man kan föranleda kraf på undantagsbestämmelser, har utskottet dock

icke ansett sig kunna biträda den af motionären gjorda framställningen.

Utskottet håller nämligen före, att fiskarebefolkningens berättigade

intressen i angifna hänseende blifvit vederbörligen tillgodosedda genom

den år 1908 inrättade, särskildt för fiskare afsedda försäkringen mot

skada till följd af olycksfall med den ändring i grunderna för nämnda

försäkring som beslutades af 1911 års Riksdag.

Att på sätt af motionären ifrågasatts ännu ytterligare utsträcka

dessa till förmån för idkarna af fiskaryrket införda undantagsbestämmelser

i fråga om olycksfallsförsäkring att gälla äfven försäkring mot

dödsfall af annan orsak än olycksfall, har vid sådant förhållande icke

synts utskottet tillrådligt; och detta så mycket mindre, som utskottet

ej är öfvertygadt om, att icke jämväl från något annat håll bland yrkesidkarna

skulle kunna göras gällande enahanda kraf, för hvilka skulle

kunna åberopas lika goda skäl, som de till förmån för fiskeriidkarnas

intressen anförda.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att herr Olaussons förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Statens biografbyrå.

50:o) Under punkt 44 af sjätte kufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till bestridande af utgifterna för statens biografbyrå

på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag af 23,000

kronor att utgå i första hand af inflytande afgifter för granskning af

biografbilder.

Beträffande den i ärendet af departementschefen lämnade utredningen

får utskottet hänvisa till hvad statsrådsprotokollet å sid. 113—

115 innehåller.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot den gjorda framställningen,

hemställer,

att Riksdagen må till bestridande af utgifterna för

statens biografbyrå på extra stat för år 1913 anvisa

ett förslagsanslag af 23,000 kronor att utgå i första

hand af inflytande afgifter för granskning af biografbilder.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

55

Diverse anslag.

51:o) Under punkt 45 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för anordnande af inspektion öfver elektriska anläggningar

för belysning eller arbetsöfverföring för år 1913 tills vidare

beräkna ett anslag på extra stat af 26,200 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för

Riksdagen

anmäla.

52:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt

46 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad under en

följd af år ägt rum, på extra stat för år 1913 anvisa

ett förslagsanslag af 25,000 kronor att ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikningsman

för medling i arbetstvister.

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i och för befrämjande

och organiserande af den offentliga arbetsförmedlingen i riket i

enlighet med de af Riksdagen tidigare godkända grunder på extra stat

för år 1913 anvisa ett förslagsanslag af 40,000 kronor.

Beträffande den utredning, som ligger till grund för ifrågavarande

förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 116

och 117.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för år 1913 på extra stat anvisa

ett förslagsanslag af 40,000 kronor i ‘och för

befrämjande och organiserande af den offentliga arbetsförmedlingen

i riket i enlighet med de af Riksdagen

tidigare godkända grunder.

Anordnande

af inspektion

öfver elektriska

anläggningar

för

belysning

eller arbetsöfverföring.

[45.]

Medling i

arbetstvister.

[46.]

Understödjande

af den

offentliga

arbetsförmedlingen.

[47.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Kostnadsfria

eller billiga

resor för arbetssökande.

54:o) I en inom Andra kammaren af herr V. Rydén väckt motion

(nr 73) har föreslagits att Riksdagen måtte anvisa ett förslagsanslag af

högst 10,000 kronor att, enligt grunder Kungl. Maj:t finner lämpligt

föreskrifva, användas för åtgärder till beredande af billiga eller kostnadsfria

resor åt medellösa arbetare, som genom Sveriges offentliga

arbetsförmedling anvisats plats å annan ort.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande.

»Vid 1909 års riksdag tillät jag mig hemställa om åtgärder för att

bereda kostnadsfria eller åtminstone billiga resor för sådana arbetssökande,

som genom Sveriges offentliga arbetsförmedling erhållit arbetsanvisning

på annan ort (motion i Andra kammaren nr 183). Denna

framställning föranleddes af de erfarenheter, som man inom den offentliga

arbetsförmedlingen vunnit rörande svårigheterna för medellösa

arbetssökande att komma i åtnjutande af anställning på mera aflägsna

arbetsplatser. Vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna tillämpas

visserligen den otvifvelaktigt riktiga principen, att omsättningen af

arbetskraft såsom regel skall ske inom orten, så att ej onödiga omplaceringar

och vandringar af arbetarne skola förekomma. Det ligger

ock i sakens natur, att ej alla slag af anställning kunna vara af det

värde, att det blir ekonomiskt lönande att belasta dem med några

större resekostnader. I allmänhet får man sålunda förutsätta, att den

långt öfvervägande förmedlingsverksamheten kommer att omfatta arbetsställen

och arbetskraft inom den egna orten. Men lika naturligt är,

att alltid en viss cirkulation af arbetskraften måste förekomma öfver

vidare områden. Erfarenheten bekräftar ock, att tillgången och efterfrågan

på arbetskraft icke allestädes och vid alla tider ungefär motsvara

hvarandra utan att en utjämning måste äga rum. Denna för

näringslifvet lika mycket som för arbetstagare betydelsefulla utjämning

är den offentliga arbetsförmedlingen särskild skickad att betjäna. Det

har nämligen efter hand utbildat sig ett systematiskt ordnadt samarbete

mellan alla offentliga anstalter i landet, genom hvilket den

lediga arbetskraften kan fördelas just till de orter, där behofvet af

sådan föreligger. Genom utbyte af s. k. vakanslistor för de särskilda

anstalterna och genom den s. k. riksvakanslistan, hvilken redovisar

den öfverflödiga arbetskraften eller de mera svårbesatta platserna för

samtliga anstalter, har numera organiserats en ständig rapportverksamhet

till ledning för ett utbyte af arbetskraft öfver hela landet. I icke

ringa mån lärer ock sådant, utbyte mellan de olika anstalterna äga rum

till tydligt gagn för arbetsgifvarne, de arbetssökande och följaktligen

för näringslifvet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

57

Denna s. k. interlokala förmedlingsverksamhet stöter emellertid på

det synnerligen svåra hindret, att i vårt vidsträckta och glest befolkade

land afstånden och följaktligen resekostnaderna ofta blifva synnerligen

betungande. I åtskilliga fall finna arbetsgifvarne med sin fördel förenligt

att förskottera respenningar, i många fall äga arbetarna själfva

besparingar, som kunna tillgripas för ändamålet. Men de fall lära,

enligt hvad jag inhämtat, vara talrika, då arbetaren har tillfälle att få

anställning, men af brist på medel till resan ej kan komma i åtnjutande

af densamma.

I min ofvan åberopade motion vid 1909 års riksdag har jag närmare

belyst sådana fall samt meddelat en serie uttalanden i ämnet af

föreståndarne för åtskilliga offentliga anstalter. Jag tillåter mig därför

här hänvisa till berörda framställning, i hvilken jämväl belystes de anordningar,

som i andra länder vidtagits för att afhjälpa den påpekade

svårigheten.

Det framgår däraf, att man i utlandet flerstädes genomfört sådana

åtgärder att resekostnaderna för arbetssökande, som anvisats plats å

annan ort genom offentlig arbetsförmedlingsanstalt, ställa sig mycket

låga. Och då dylika anordningar ansetts böra ifrågakomma i länder

med tätare befolkning och billigare kommunikationsförhållanden än hos

oss, så synes det så mycket mer påkalladt att göra något åt saken

äfven i vårt land.

Frågan har ock varit föremål för synnerligt intresse vid de konferenser

som åren 1906, 1907 och 1909 inom kommersksllegium hållits

med representanter för den offentliga arbetsförmedlingen. I protokollet

från den sistnämnda konferensen återfinnes härom följande redogörelse:

»Enär lämplig anordning för underlättande af arbetssökandes resor

— i och för utjämnande af en ojämn tillgång på arbetskraft samt för

motarbetande af arbetslöshet — i viss mån kunde befinnas erforderlig

att vidtagas i samband med den offentliga arbetsförmedlingen, framhölls

från flera håll, att det kunde vara på sin plats, att staten jämväl härtill

lämnade något bidrag. Härvid erinrades också, hurusom Kungl.

Maj: t den 4 december 1908 i cirkulär till samtliga Kungl. Maj:ts befallningshafvande

uppmanat dessa myndigheter att påpeka för vederbörande,

att det borde ligga i kommunernas eget intresse att ställa medel

till arbetsförmedlingsanstalters förfogande att användas såsom reselån

eller bidrag till resekostnader för arbetslösa, som fått sig arbete anvisadt

å annan ort.

I anslutning till nämnda cirkulärskrifvelse uttalade sig jämväl konferensen

för lämpligheten däraf att, därest dylika anordningar vidtoges

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande Nr 6.

af vederbörande landsting eller kommun, dessa myndigheter borde beredas

ersättning af statsmedel till exempelvis hälften af kostnaden härför,

sedan dock af kommerskollegium pröfvats lämpligheten af de vidtagna

anordningarna och de meddelade reseunderstöden.

Härjämte torde böra anmärkas, att man vid diskussionen angående

denna fråga framhöll, att till den arbetssökande, som fått sig plats anvisad

å annan ort, icke borde öfverlämnas ett kontant penningbelopp

för lösande af biljett o. d., utan att han i stället borde förses med en

af arbetsförmedlingen utfärdad rekvisitionssedel, vid hvars företeende

biljett till honom utlämnades; och uttalade sig konferensen jämväl för,

att kung!, kommerskollegium ville hos kungl. järnvägsstyrelsen utverka,

att eu sådan anordning, på sätt flerstädes i utlandet redan skett, blefve

möjliggjord äfven i Sverige.

Med afseende å resebidrag framhölls äfven med styrka, att sådant

på inga villkor finge lämnas för det fall, att anställning kunde anvisas

på den egna orten.»

I min förut åberopade motion anhöll jag, att Riksdagen ville besluta

skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning i frågan.

Framställningen tillstyrktes af det tillfälliga utskott, till hvars behandling

den hänvisades, samt bifölls af Andra kammaren. Äfven Första

O T ....

kammarens vederbörande tillfälliga utskott ställde sig i princip sympatiskt

gent emot motionens syfte, men ansåg lämpligast afvakta de framställningar,

som i frågan kunde ifrågakomma från kommerskollegium.

Kammaren godkände ock sitt utskotts uppfattning, till följd hvaraf sålunda

intet positivt resultat denna gång ernåddes.

Den principiella anslutning till tanken på att underlätta arbetssökandes

resor för tillträdande af anställning, som kunde konstateras från

båda kamrarnas sida, är i och för sig anledning nog att åter upptaga

frågan. Ytterligare skäl härtill synes mig ligga däri, att Riksdagen på

Kungl. Maj:ts förslag numera på ett annat område fattat beslut, som

torde kunna gifva viss ledning för nu föreliggande frågas lösning.

I statsverkspropositionen till 1911 års riksdag hade Kungl. Maj:t under

8 hufvudtiteln hemställt om ett särskildt förslagsanslag för understödjande

af folkskolebarns ferie- och studieresor. Förslaget innebar, att

resekostnaderna å statens järnvägar skulle förbilligas, icke på sådant

sätt att statens järnvägar skulle tillskyndas minskad inkomst för sådana

resor, utan så att eu del af kostnaden skulle bestridas af det begärda

anslaget. Denna framställning godkändes af Riksdagen, hvadan för

innevarande år medel finnas disponibla för ändamålet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G.

59

Denna sträfvan att söka befrämja folkskolebarnens ferie- och studieresor

är obestridligen mycket prisvärd och nyttig. Ty därigenom stärkes

deras fysiska förmåga och höjes deras andliga lifskraft till gagn för dem

själfva och för deras blifvande verksamhet till samhällets gagn. Men

föga mindre angeläget synes det mig vara, att samhället stödjer de vuxnes

sträfvan att finna arbete, särskildt då detta kan ske med så enkla medel

och för så ringa kostnad, som här torde komma i fråga. Någon närmare

kostnadsberäkning kan visserligen icke nu lämnas och torde öfver

hufvud vara svår att prestera. Men någon sådan lärer icke heller erfordras,

därest lämpliga bestämmelser meddelas för ett blifvande anslags

användning. Den säkraste garantien för att icke anslaget blefve alltför

hårdt anlitadt, skulle onekligen ligga däri, att medel ställas till

resp. anstalters förfogande mot villkor att de själfva i hvarje fall äfven

lämna visst bidrag. Jag vill i sådant afseende föreslå, att af statsmedel

må utgå dubbelt så mycket, som anstalt själf vill lämna såsom

bidrag till täckande af resekostnad för arbetare som å annan ort af anstalten

anvisats arbete. Därest på detta sätt statsbidrags utgående i

hvarje fall göres beroende af att anstalt själf tillskjuter medel, så synes

all nödig trygghet föreligga för, att icke statsmedel i onödan skola användas.

I sådant fall torde ett förslagsanslag å 10,000 kronor — enligt

hvad jag från sakkunnigt håll inhämtat — visa sig fullt tillräckligt,

åtminstone till en början.

Närmare föreskrifter för medlens användning samt för nödig kontroll

m. m. torde kunna utfärdas af Kungl. Maj:t i samband med öfriga

bestämmelser ang. statsbidrag till den offentliga arbetsförmedlingen.))

Det med motionen afsedda syfte att genom underlättande af medellösa

arbetssökandes resor till af arbetsförmedlingsanstalt anvisad plats

bidraga till främjandet af den offentliga arbetsförmedlingens gagneliga

verksamhet, synes utskottet beaktansvärdt, och har utskottet ansett goda

skäl föreligga för att statsmakterna ställa medel till anstalternas förfogande

för ernående af detta syfte.

En god garanti för att till sådant ändamål anvisade statsmedel

blifva med vederbörlig omsikt disponerade och ej i onödan använda,

synes utskottet vinnas, därest, såsom af motionären föreslagits, medlen

ifråga ställas till anstalternas förfogande, endast under villkor att anstalterna

själfva också lämna visst bidrag, hvilket dock af utskottet

ansetts höra bestämmas, ej, såsom af motionären ifrågasatts, till hälften

af statsbidragets belopp, utan till samma belopp som statsbidraget.

Utskottets

yttrande.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Anslag till

nationalföreningen

mot emigrationen.

[48.]

Resestipendier

åt

tjänstemän

vid den civila

förvaltningen.

[49.]

Därjämte vill emellertid utskottet såsom sin mening uttala, att de

kostnader, som arbetsförmedlingsanstalterna få vidkännas för beredande

af reshjälp åt arbetssökande, böra betraktas såsom af anstalterna

gjorda förskott att af vederbörande arbetsgifvare eller arbetare återbära,

ocb att anvisade statsmedel skola användas endast, då sådan återbäring

uteblifver.

Mot det föreslagna anslagets storlek, högst 10,000 kronor, har utskottet

intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, i anledning af herr Rydéns förevarande

motion, må på extra stat för år 1913 anvisa

ett förslagsanslag af högst 10,000 kronor att, enligt

grunder, som Kung! Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva,

ställas till förfogande af Sveriges offentliga

arbetsförmedling till täckande af viss del af de utgifter

arbetsförmedlingen nödgas vidkännas för förskottering

af resekostnader för medellösa arbetssökande, som

af arbetsförmedlingsanstalt anvisats plats å annan ort.

55:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för understödjande

af nationalföreningens mot emigrationen verksamhet på extra stat för

år 1913 bevilja ett anslag af 10,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 117—122 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1910—1912 ägt rum, för understödjande af nationalföreningens

mot emigrationen verksamhet på extra stat

för år 1913 bevilja ett anslag af 10,000 kronor.

56:o) Kungl. Maj:t har i punkt 49 föreslagit Riksdagen att till

resestipendier för civila tjänstemän vid statsdepartementen förutom utrikesdepartementet

äfvensom vid de centrala ämbetsverken och landsstaten,

under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

godt föreskrifva, anvisa på extra stat för år 1913 ett belopp af 6,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 122—126.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

61

Då utskottet är af den mening, att, därest det skulle anses att

något område af statsförvaltningen i ett främmande land borde göras till

föremål för studier från svenskt håll, Kungl. Maj:t icke lärer sakna

medel att föranstalta om, att sådana studier å ort och ställe företagas,

har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bevilja det

under denna punkt begärda anslag.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

57:o) Under punkt 50 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, till täckande af vissa i statsrådsprotokollet omförmälda,

af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, å extra stat för

år 1913 anvisa 589,350 kronor.

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj ds förevarande förslag,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till täckande af förenämnda

utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, å extra

stat för år 1913 anvisa ett belopp af 589,350 kronor.

58:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt

51 af denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till beredande i enlighet med

de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13

januari 1912 angifna grunder af extra lönetillägg för

innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i till

civildepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å

extra stat för år 1913 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp af 20,000 kronor.

59:o) I enlighet med Kung]. Maj ds under punkt 52 gjorda framställning,

och under åberopande af hvad utskottet uti punkten 8 af

detta utlåtande i ämnet anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till gäldande med 500 francs af

Sveriges bidrag för år 1912 till den ständiga internationella

föreningen för frågor rörande vägväsendet på extra

Ersättning

för af statskontoret

gjorda förskott.

[50.]

Extra lönetillägg.

[51.]

Anslag för

deltagande

i en internationell

ständig

förening

för frågor

rörande vägväsendet.

[52.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag af 365

kronor, med rätt för Kung! Maj:t att förskottsvisredan

under år 1912 af tillgängliga medel utanordna

beloppet.

60:o) I en inom Andra kammaren af herr N. E. Lindberg väckt motion

(nr 192) har föreslagits att Riksdagen måtte besluta att, för uppförande

af en lysprick eller annat därmed jämförligt sjömärke å det s. k. Lernacksgrundet

i Öresund söder om Limhamn, bevilja på extra stat för

1913 ett anslag af 2,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under innevarande år disponera nämnda belopp.

Beträffande de af motionären till stöd för förslaget anförda skäl

får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, som begärt Konungens befallning till lotsstyrelsen att

afgifva yttrande öfver ifrågavarande motion, har med föranledande häraf

från denna styrelse mottagit nedan intagna skrifvelse i ämnet.

»Genom nådigt bref den 9 dennes har Eders Kungl. Maj:t anbefallt

lotsstyrelsen att inkomma med yttrande öfver en berörda nådiga bref

bilagd i Riksdagens Andra kammare väckt motion om anslag för anbringande

af sjömärke å det s. k. Lernacksgrundet i Öresund; och får

lotsstyrelsen till åtlydnad häraf i underdånighet anföra följande.

Uti en till byråchefen för fiskeriärenden hos landtbruksstyrelsen

den 4 mars 1911 ställd skrift hade ordföranden i Limhamns fiskareförening

framhållit önskvärdheten häraf att vissa prickar i Flintrännan

ändrades, så att de blefve till mindre hinder för drifgarnsfisket, och

att en lysboj anordnades vid Lernacken. Sedan fiskeriintendenten i

södra distriktet till landtbruksstyrelsen inkommit med utredning rörande

dessa förhållanden, öfverlämnade nämnda styrelse med skrifvelse den

6 september 1911 till lotsstyrelsen såväl transumerad afskrift af förstberörda

skrifvelse som ock fiskeriintendentens yttrande för den åtgärd,

hvartill lotsstyrelsen kunde finna omständigheterna föranleda.

Uti häröfver den 15 sistlidna januari afgifvet yttrande anförde

lotskaptenen i Malmö rörande ifrågasatt utläggande af en lysboj vid

Lernacken att för underlättande af fiskebåtarnas passage under mörker

genom den ungefär 2 meter djupa och 60 å 70 meter breda rännan

emellan Lernacksrabbarna och Lernacken (Skälören) utläggande af en

lysboj vid östra kanten af nämnda rabbar eller västra kanten af Skälören

svårligen läte sig göra på grund af det ringa vattendjupet, variationerna

i vattenståndet och den sjöhäfning, som här förekommer, men

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

63

att en järnställning med fyrlykta kunde uppsättas på en af de västligaste

öfvervattenstenarne å Skälören, belägna ungefär 50 meter från rännans

östligaste kant, att denna säkerhetsanordning uteslutande erfordrades

för fiskarenas räkning och att ordföranden i Limhamns fiskareförening

förklarat, att fiskarena vore lika belåtna med en dylik anordning, som

ur andra synpunkter vore fördelaktigare än en lysboj.

Genom skrifvelse till lotskaptenen i Malmö den 23 nästlidna januari

meddelade lotsstyrelsen till vederbörandes kännedom bland annat, att

lotskaptenen ägde vidtaga af honom föreslagna ändringar och förbättringar

vid prickarnas tillverkning, så att prickarna blefve till mindre

hinder vid drifgarnsfisket och att, därest Limhamns fiskareförening

önskade på egen bekostnad anordna och underhålla en fyrlykta å järnställning

vid Skälören, föreningen ägde inkomma med ansökning härom

till lotsstyrelsen, som icke ansåge sig kunna af lotsverkets medel bekosta

en dylik anläggning, hvilken icke erfordrades för den allmänna

sjöfarten, och att anläggningskostnaden komme att uppgå till ungefär

2,500 kronor med losstagbar järnställning och ungefär 4,400 kronor

med fast järnställning .å betongkummel af 3 meters "höjd.

Enligt från lotskaptenen i Malmö erhållna upplysningar bortskymmes

skenet från Malmö yttre fyr i Lernacksrännan ej såsom i

motionen framhålles af utfyllningen utanför Limhamn utan af fabriksbyggnader

i Limhamn.

Äfven om skenet från nämnda fyr framdeles skulle komma att

skymmas af byggnader å utfyllningen utanför Limhamn, föreligger för

den allmänna sjöfarten intet behof af utläggande af en lysboj eller

anordnandet af en fyr vid den grunda rännan innanför Lernacksrabbarne.

Då den ifrågasatta fyranordningen således uteslutande erfordras för

fiskarenas räkning, anser lotsstyrelsen, att medel till densammas underhåll

icke böra utgå af fyr- och båkmedel. I sammanhang härmed anser

sig lotsstyrelsen böra erinra därom, att en stor mängd för fiskares räkning

anordnade fyrar, s. k. fiskefyrar, finnas vid rikets kuster, hvilka

fyrar bekostas och underhållas af fiskarena själfva, samt att ett bifall

till nu ifrågavarande. framställning säkerligen kommer att föranleda

liknande framställningar från många håll.

Stockholm den 20 februari 1912.

Underdånigst

Knut Cur man.

föredragande.

VILHELM LINDER.

Uno Grönvall.

Axel Hillfors.

E. O. Mellan.»

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

På grund af livad uti det af lotsstyrelsen sålunda afgifna yttrandet

anförts, har utskottet icke ansett sig böra förorda den af motionären

gjorda framställningen.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Lindbergs förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 mars 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva nar
Vantherrar

A. G. L. Billing, A. Ekman, S. H. Kvarnzelius, grefve F.

Wachtmeister, O. Jonsson, A. N. Halm, friherre J. T. Gripenstedt, grefve

F. O. L. Kling spor, H. F. Lamm, friherre C. IL Falkenberg, friherre

J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad, C. G. Ekman, A. Wiklund, H. Andersson

i Skifarp, F. W. Thorsson, P. Olsson, K. Starbäck, C. Persson, A. V.

Rydén, J. A. Sjö, E. A. Nilson, E. F. Hellberg och A. Anderson i

Råstock.

Reservationer:

vid punkten 6 (angående väckt motion om statsbidrag till aflöning

af barnmorska)

af herr E. F. Hellberg;

vid punkten 30 (angående väckt motion om anslag till enklare

vägar i Västerbottens läns öfre lappmark): • „ ..

af herrar A. G. L. Billing, S. H. Kvarnzelius, A. N. Halm, friherre

J. T. Gripenstedt, C. G. Ekman, A. Wiklund, F. W. Thorsson, K. V.

Rydén, E. F. Hellberg och A. Anderson i Råstock, hvilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hafva följ ande lydelse.

»Utskottet, som finner sig, efter den af motionärerna förebragta

utredning, böra tillstyrka, att Riksdagen, i likhet med hvad som agt

rum för hvart och ett af åren 1910, 1911 och 1912, må, till anläggande

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

65

af enklare vägar i Västerbottens läns öfre lappmark, äfven för år 1913

bevilja det af motionärerna begärda anslaget af 30,000 kronor, får alltså

hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913 anvisa

ett anslag af 30,000 kronor att ställas till Kung!.

Maj:ts befallningshafvandes i Västerbottens län förfogande

för att, hufvudsakligen i öfverensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den

12 januari 1909 angifna grunder, användas till anläggande

af enklare vägar i Västerbottens läns öfre lappmark.

vid punkten 31 (angående provisorisk lönereglering för medicinalstyrelsen

m. m.)

mom. d) (angående vetenskapligt råd och medicinalrådsassistenter)

af herrar grefve F. Wachtmeister, H. F. Lamm, A. Ekman, K. Starbäck

och E. F. Hellberg, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen må

d) för bestridande af utgifterna för ett vetenskapligt

råd, vid medicinalstyrelsens sida samt för anställande af

två medicinalrådsassistenter på extra'' stat för år 1913

bevilja ett anslag af 17,650 kronor.

vid punkten 39 (angående motioner om ökad sinnessjukvård)

af herr E. F. Hellberg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1912 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och

därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

6,500

45,000

—

—

45,000

—

17,000

—

—

—

17,000

—

93,300

—

—

—

93,300

—-

93,700

—

—

—

93,700

—

97,022

—

—

—

97,022

—

3,068,635

—

—

—

3,068,635

—

227,000

—

—

—

227,000

—

12,000

_

__

_

12,000

—

2,700

—

4,567

—

7,267

—

1,027,700

—

—

—

1,027,700

—

30,000

__

__

30,000

_

3,500

—

—

—

3,500

—

8,250

—

—

—

8,250

—

7,700

—

—

—

7,700

—

185,000

—

—

—

185,000

—

3,000

—

—

—

3,000

—

15,774

—

—

—

15,774

—

4,943,781

—

4,567

—

4,948,348

—

Civil
-

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst....................

Statsråden utan departement, 3 å 15,000 kronor .....................

Departementschefen ...............................;...............;...................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ..................

Regeringsrätten...........................................................................

Öfverståthållarämbetet...............................................................»

Landsstaterna i länen (däraf 193,000 kronor reservationsanslag).

Ökas med .................................................................................

Väg- och vattenbyggnadsstaten (däraf två särskilda reserva
undersökningar,

hvardera å 45,000 kronor)........................

Vägar och kommunikationer .....................;................................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag

Medicinalstyrelsen med dithörande stater (däraf 12,000 kronor

Ökas — under titel: Medicinalstyrelsen med dithörande stater

Bidrag till extra provinsialläkares aflönande ...........................

Resestipendier åt civila läkare ...................................................

Ortopediska institutet ..................................................................

Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag .........................

Till bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård,

Svenska läkarsällskapet ...............................................................

Lasaretts underhåll......................................................................

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

67

lätt. A.

riksstatens Sjätte hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning ock

därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.

Summa.

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6.500

45.000

17.000

93,300

93,700

97,022

3,114,460

227.000

12.000

2.700

1,042,700

30,000

3.500

8,250

7.700

185.000

3,000

15,774

—

—

—

6.500

45.000

17.000

93,300

93,700

97,022

3,114,460

227.000

12.000

7,267

1,042,700

30,000

3.500

8,250

7,700

185.000

3,000

15,774

—

Nuvarande belopp ............................................. 3,068,635: —

......................................................................... 45,825: —

—

—

—

—

tionsanslag till expenser för allmänna arbeten och till väg-

reservationsanslag). Nuvarande belopp............... 1,027,700: —

(däraf 27,000 kronor, reservationsanslag) — med 15,000: —

—

4,567

—

—

—

—

_

_

förslagsanslag..............................................................................

—

—

—

—

Trpt

5,004,606

-

4,567

—

5,009,173

—

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1912 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och

därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

4,943,781

4,567

4,948,348

_

7,000

—

—

7,000

—

Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den inter-

. 3.500,000

—

—

—

3,500,000

—

Hospitals underhåll, förslagsanslag.............................................

22,000

—

—

—

22,000

—

Till underhåll af Järfsö sjukhus för spetälska ........................

75,000

—

—

75,000

—

Anstalter för obildbara sinnesslöa, förslagsanslag. Nuvarande

Okas med ...........................................................................

16,600

—

—

—

16,600

—

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst............

265,000

—

—

—

265,000

—

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp.....................

Ökas med ...........................................................................

50,000

—

—

—

50,000

—

Rese-, och traktamentspenningar, förslagsanslag. Nuvarande

Okas med .................................................................

860,000

___

_

860,000

_

Postafgifter för tjänstebref och dylika försändelser, förslags-

53,000

—

—

—

53,000

—

Till upprätthållande af försäkringsinspektionens verksamhet,

Okas med ...............................................

__

__

__

_

__

_

Till gäldande af Sveriges bidrag till den ständiga internatio-

—

—

—

—

—

—

Till inrättande af ett ämbetsverk, kalladt socialstyrelsen ......

—

—

—

—

—

—

Till ny organisation af yrkesinspektionen................................

1,300,000

—

—

—

1,300,000

—

Till sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag. Nu-

Minskas med .......................................................................

16,000

16,000

_

Till bestridande af statens bidrag till fiskares försäkring,

425,756

—

—

—

425,756

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nu- Minskas med .......................................................................

—

—

—

—

—

—

Till bestridande af tryckningskostnader, förslagsanslag .........

12,000

—

—

—

12,000

—

Extra utgifter, reservationsanslag..............................................

11,546,137

—

4,567

—

11,550,704

—

*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt utlåtande.

**) Åf Kungl. Maj;t föreslagen nedsättning, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt utlåtande.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

69

nationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag

belopp ......................................................................

Trpt

75,000:

45,000:

belopp ......................................................

anslag .......................................................

reservationsanslag. Nuvarande belopp.

265,000: —

35,000

50,000:

100,000:

53,000:

*) 6,000:

nella föreningen för frågor rörande vägväsendet, förslagsanslag

varande belopp ................................................

förslagsanslag...

varande belopp

1,300,000:

**) 43,200:

425,756:

75,756:

5 mulna

Pörslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och

därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

5.

5,004,606

__

4,567

_

5,009,173

7,000

—

-.-

—

7,000

_

3,500,000

—

—

—

3,500,000

_

22,000

120,000

22,000

120,000

16,600

—

16,600

—

300,000

—

300,000

—

150,000

_

______

_

150,000

860,000

—

—

860,000

-—

59,000

365

—

---

—

59,000

365

--

*) 175,000

—

—

—

175,000

__

*) 175,000

—

175,000

—

1,256,800

_

__

_

1,256,800

16,000

—

—

16,000

—

350,000

_

____

350,000

200,000

—

—

—

200,000

—

12,000

—

—

12,000

—

12,224,371

4,567

—

12,228,938

—

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Bil. IÅtt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjätte liufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:

Till aflönande af en handsekreterare hos statsministern 3,000: —

» provisorisk löneregdering för befattningshafvare i

civildepartementet, förslagsanslag..................... 13,540: —

» aflönande af en extra föredragande inom civil- departementet ........................... 7,000: —

Godtgörelse till ytterligare en särskild föredragande

inom civildepartementet....................................... 4,000: —

1 Till förhöjning af de inom civildepartementet anställda

amanuensernas arfvoden m. m........................... 24,000: —

51,540

Öfver ståthållar ämbetet:

Till utgifvande af tidningarna »Polisunderrättelser» och »Meddelan- den angående automobiltrafik» samt för arkivinredning m. m.

i dessa tidningars redaktionslokal.........................................

26,400

—

Landsstaterna i länen:

Till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på

landet, förslagsanslag............................................ 350,000:—

» beredande af tillfällig löneförbättring åt kronofogdar,

häradsskrifvare och länsmän, förslagsanslag...... 794,800: —

» ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lap- parna i Norge samt till lappfogdar och lappför- män äfvensom ordningsmän inom lappbyarna ... 20,500: —

1,165,300

Trpt

1,243,240

—

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

71

Trpt

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till tillfällig förstärkning af arbetskrafterna hos väg
och

vattenbyggnadsstyrelsen........................... 3,600:

» tillfällig ökning af det under väg- och vattenbyggnadsstaten

uppförda reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag

...................................................... 10,000:

» anordnande af inspektion å enskilda järnvägars

rullande materiel................................................ 8,800

» undersökningar af mindre hamnar och farleder

in. m................................................................ 10,000

» bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar ....................................................... 1,750,000:

» understödjande af brobyggnader och, företrädesvis,

mindre hamnbyggnader samt upprensning

af åar och farleder............................................ 500,000:

Kronor.

Medicinalstaten:

Till provisorisk lönereglering för ordinarie befattnings
hafvare

i medicinalstyrelsen, förslagsanslag ... 19,400:

» personligt lönetillägg till tillförordnade medicinalrådet

Gustaf Richard Stenbeck........................ 600:

» aflönande af en extra vaktmästare hos medicinalstyrelsen

............................................................ 1,175:

» anställande af två medicinalrådsassistenter......... 9,350:

» provisorisk höjning af anslaget till medikamentsräkningars

granskning, vikariatsersättning, ren
skrifning

m. m.................................................... 2,000:

» arfvode för en kontrollant af hospitalens ekonomiska

förvaltning............................................... 5,800:

» uppförande af bostadshus vid Uppsala hospital

och asyl............................................................. 60,800:

» utvidgning och ändring af den elektriska anläggningen

vid Lunds hospital och asyl,............... 126,000:

» anläggning af ett hospital i närheten af Östersund 500,000:

1,243,240

2,282,400

Trpt 725,125:

3,525,640]

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Trpt 725,125:

Till uppförande af en sjukvårdspaviljong m. m. å

lägenheten Tomtebo i Korsberga socken vid

därvarande centralhem för familjevården för

sinnessjuka ....................................................... 41,000:

» uppförande af bostadshus vid Vänersborgs hospital

och asyl........................................................ *) 81,400:

» ny ekonomibyggnad och bostad för öfverläkaren

m. m. vid Stockholms hospital.......................*) 150,000:

» bekostande af behandling enligt den s. k. ljusmetoden

af medellösa, med sjukdomen »lupus

vulgaris» behäftade personer från landsorten,

förslagsanslag...................................................... 15,000:

» upprätthållande af verksamheten vid de genom

medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond

inrättade s. k. folksanatorierna ........................ 200,000:

» bidrag för uppförande eller inrättande af tuber
kulossjukvårdsanstalter.

..................................... 400,000:

» bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjuk
vårdsanstalter,

förslagsanslag ........................... 542,000:

» stipendier för läkare, som genomgå utbildnings
kurser

i tuberkulossjukvård.............................. 2,700:

» bekostande af provisoriska sjukvårdsanstalter vid

Säters och Västerviks hospital under tiden från

och med mars till och med december månad

1912 för personer, som till följd af barnförlamning

under 1911 års epidemi lida af vanförhet

............................................................. **) 75,000:

Vattenfallsstyrelsen :

Till verkställande af undersökningar och arbeten för åstadkommande

af en skematisk förteckning'' och beskrifning öfver Sveriges

vattenfall...................................................................................

Biksför säkring sanstalten:

Till upprätthållande af riksförsäkringsanstaltens verksamhet,

förslagsanslag..................................... 154,000:

» ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med

upphörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten,

förslagsanslag.................................... 20,000:

Kronor.

3,525,640

2,232,225

27,000

174,000

Trpt; 5,958,665

*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt

utlåtande.

**) Af Kung!. Maj.4 föreslaget belopp, hvaröfver utskottet afgifvit särskildt utlåtande (nr 10).

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (i.

73

Trpt

Statens biografbyrå:

Till bestridande af utgifterna för statens biografbyrå ...............

Diverse anslag:

Till anordnande af inspektion öfver elektriska anläggningar

för belysning eller arbetsöfverföring... *)26,200

» bestridande af kostnaden för den genom statens

försorg anordnade medling i arbetstvister ...... 25,000

» befrämjande och organiserande af den offentliga

arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag ...... 40,000

» täckande af viss del af de utgifter arbetsförmedlingen

nödgas vidkännas för förskottering af

resekostnader för medellösa arbetssökande, som

af arbetsförmedlingsanstalt anvisats plats ä

annan ort, förslagsanslag, högst .................... 10,000

» understödjande af nationalföreningens mot emigrationen

verksamhet ..................................... 10,000

» betäckande af vissa utaf statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter............................................. 589,350

» beredande af extra lönetillägg för år 1912 åt en

del tjänstemän och betjänte i till civildepartementet

hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag

............................................................... 20,000:

» gäldande af Sveriges bidrag för år 1912 till den

ständiga internationella föreningen för frågor

rörande vägväsendet ........................................ 365:

Kronor.

5,958,865

23,000

720,915

Summa 6,702,780 —

*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt

utlåtande.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 6 höft. (Nr 6.)

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:6 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten