Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 56 under sjunde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning om provisorisk lindring åt synnerligen skattetyngda kommuner.

1912-04-30 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1912:69, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 56 under sjunde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning om provisorisk lindring åt synnerligen skattetyngda kommuner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

1

Nr tUh

Ankom till Riksdagens kansli den 30 april 1912 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 56 under sjunde

hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning

om provisorisk lindring åt synnerligen skattetyngda

kommuner.

(3:e Afd.)

I den till Riksdagen den 13 januari 1912 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t i punkt 56

under sjunde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

1913 bevilja ett anslag af 600,000 kronor att i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af statsrådet och chefen för finansdepartementet

angifna grunder utdelas till sådana landskommuner och köpingar, där

ett mera stadigvarande synnerligt betungande skattetryck är rådande.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 346—366 i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13

januari 1912.

I skrifvelse den 3 juni 1908 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t

måtte så snart som möjligt låta anställa en allsidig utredning rörande

hvilka kommuner, som ägde alltför ringa ekonomisk bärkraft i förhållande

till dem ålagda skyldigheter för ändamål, de där tillika kunde

anses vara statsändamål, samt därefter framlägga det förslag, hvartill

utredningen gåfve anledning.

I föreliggande proposition har Kungl. Maj:t nu framlagt sådant

förslag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 50 käft. (Nr 69.)

Utskottets

yttrande.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

Emot de principer, enligt livilka Kungl. Alaj:t ansett denna fråga

böra vinna en provisorisk lösning, har utskottet för sin del icke funnit

något att i hufvudsak erinra.

Frågan om hvilka kommuner, som äro i verkligt behof af det

ifrågasatta statsunderstödet, synes utskottet däremot oklar. Af den utredning,

som härför i ärendet åberopats, lärer nämligen, enligt utskottets

förmenande, icke kunna vinnas någon tillförlitlig grund för bedömande

häraf. Snarare synes utredningen gifva vid handen, att en sådan icke

kan för närvarande erhållas. Anledning- härtill torde vara att söka dels

i den förefintliga olikformigheten i taxeringen, framför allt jordbruksfastighetstaxeringen,

äfvensom i de olika grunder, som för närvarande

tillämpas vid uppdelning mellan kommunerna af skattepliktig inkomst

af rörelse, som bedrifves inom två eller flera kommuner, dels ock den

olikhet med afseende å räkenskapsföringen, som är rådande de skilda

kommunerna emellan. Allenast på detta sätt synes man kunna förklara,

att enligt utredningen exempelvis i Ålfsborgs län antalet landskommuner,

där under ett eller flera af åren 1907—1909 kommunalskatten

utgick med minst 100 öre per kommunalfyrk, utgjorde 119,

medan motsvarande siffra för t. ex. Norrbottens och Västerbottens län

allenast uppgick till respektive 10 och 12.

Frågan om åstadkommande af likformighet i taxeringen är emellertid,

enligt hvad departementschefen meddelat, för närvarande föremål

för ett ingående utredningsarbete i sammanhang med den igångsatta

revisionen af den kommunala beskattningen och torde väl inom en ej

allt för aflägsen framtid vinna sin lösning i samband med en omläggning

af denna beskattning. Därmed skulle man alltså jämte den utjämning

af de stora olikheterna i den kommunala beskattningen och

det nedbringande af det mångenstädes abnormt höga skattetrycket,

hvartill den förenämnda revisionen syftar och som väl blefve en följd

däraf, erhålla en säkrare grund för bedömande af det verkliga behofvet

af statsunderstöd i nu ifrågavarande afseende, därest sådant då skulle

anses vara af omständigheterna påkalladt.

Då utskottet funnit det synnerligen anmärkningsvärd!, ja rent af

öfverraskande, huru det ifrågavarande understödsbeloppet skulle komma

att fördelas de olika länen emellan, har utskottet ansett sig böra lämna

redogörelser härför genom nedanstående tabell.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

3

Län

Antal kommuner

Uträknad t under- stödsbelopp enligt de

grunder, som i stats- verksprop. VII nr 56

angifvits med afdrag

af den för skatte- tryckets nedbrin- gande tillgängliga

delen af kommunernas

inkomster af skogs- accis för år 1911:

kronor

Stockholms . . .

11 S.

5,358

Uppsala.....

7 »

6,620

Södermanlands .

10 »

5,618

—

Östergötlands. .

6 »

2,717

—

Jönköpings . . .

25 »

9,898

—

Kronobergs . . .

19 »

16,882

—

Kalmar.....

32 »

35,135

—

Gottlands . . . .

30 »

8,744

.....

Blekinge . . . .

22 »

31,322

—

Kristianstads . .

17 »

12,132

—

Malmöhus . . . .

3 »

1,717

—

Hallands . . . .

34 »

33,950

—

Göteb. o. Bohus

54 »

133,491

—

Alfsborgs . . . .

116 *

94,554

—

Skaraborgs . . .

48 »

19.633

—

Värmlands . . .

28 »

37,807

—

Örebro.....

6 »

4,841

—

Västmanlands .

16 »

17,175

—

Kopparbergs . .

4 »

4.738

—

Gäfleborgs . . .

5 »

4,609

—

V ästernorrlands

14 »

14,592

—

Jämtlands . .

i 21 »

31,759

—

Västerbottens

9 >

8,111

—

Norrbottens .

| 10 »

29,819

—

Summa

571,222

—

Svealand utom Da-''

larne .....

I

Götaland.......i 406 >

Uträknadt

understödsbe-

lopp enligt

de grunder,

som i stats-

verksprop.

►

VII nr 56

<Tt-

angifvits med

afdrag af den

o

för skatte-

g

tryckets ned-

rj

bringande

2

tillgängliga

►i

delen af

kommunernas

inkomster af

skogsaccis

för år 1911:

kronor

63 s.

93,628: —

78 »

77,419: —

400,175:

Summa!

571,222:

i

Häraf framgår, att understödsbeloppet skulle komma att till allra

största delen tillfalla länen inom Göta land, hvilket näppeligen öfverensstämmer

med den allmänna uppfattningen, som råder beträffande den

olika ekonomiska ställningen inom ofvannämnda, särskilda delar af landet.

Vid sådant förhållande och då dylikt statsunderstöd så mycket mindre synes

vara så oundgängligen nödvändigt, att därmed icke kan anstå, till dess

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

man erhållit fullt tillförlitliga grunder för dess utdelande, som det af

Kungl. Maj:t i sådant afseende äskade beloppet utgör en obetydlighet i

förhållande till de kommunernas utgifter, h vilkas nedbringande därmed

afses, finner utskottet i anledning häraf och då i allt fall en stor del

af de ifrågavarande kommunerna från och med år 1911 kommit i åtnjutande

af skogsaccis till ganska afsevärda belopp, icke anledning att

tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 30 april 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. B IRRING.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:

herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, O. Jonsson, A. N. Halm, friherre J. T.

Gripenstedt, grefve P. O. L. Klingspor, friherre J. G. Beck-Friis, C. G. Ekman,

F. Berglund, G. M. H. Ekelund, N. S. Stadener, J. Nilsson, C. I. Asplund, J. Olofsson,

A. Anderson i Råstock, J. Andersson i Stärte, •/. Pålsson, IL Andersson, F. W.

Thorsson, P. Olsson, C. Persson, J. A. Sjö, N. E. Lindberg och J. Ström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

Reservation;

Af herrar A. Ekman, 0. Jonsson, G. G. Ekman. F. Berglund, N. 8.

Stadener, C. I. Asplund, J. Ström, J. Olofsson och J. Pälsson, hvilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»I skrifvelse den 3 juni 1908 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t

måtte så snart som möjligt låta anställa en allsidig utredning rörande

hvilka kommuner, som ägde alltför ringa ekonomisk bärkraft i förhållande

till dem ålagda skyldigheter för ändamål, de där tillika kunde

anses vara statsändamål, samt därefter framlägga det förslag, hvartill

utredningen gåfve anledning. Ett förslag i den af Riksdagen angifna

riktningen föreligger nu.

Af den i ärendet förebragta utredningen framgår, att det råder en

betydande olikhet mellan kommunerna icke blott beträffande de inom

kommunerna upptagna skatternas storlek utan jämväl i fråga om tillgången

på beskattningsföremål och dåra!’ beroende förmåga att kunna

på ett tillfredsställande sätt tillgodose de kommunala uppgifter, hvilka

tillika äro att betrakta såsom statsändamål.

Visserligen är en revision af den kommunala beskattningen igångsatt,

men då, på sätt departementschefen meddelat, därmed äro förbundna

flera frågor, som i och för sig äro svårlösta och kräfva långvariga

utredningar, torde det med visshet kunna antagas, att afsevärd

tid kommer att förflyta, innan den kommunala skattereformen kan blifva

genomförd. Utskottet finner det därför synnerligen önskvärdt, att

åtgärder till en provisorisk lindring i de hårdast betungade kommunernas

skattetryck varda i enlighet med syftet i Riksdagens förberörda

skrifvelse vidtagna.

Till bestyrkande af angelägenheten af ett dylikt provisoriskt ordnande

af denna fråga torde få anföras, att af en utaf utskottet verkställd

undersökning rörande folkmängdsförhållandena för åren 1905—1910 uti de

kommuner, där under något afåren 1907—1909 kommunalskatten utgått

med mera än 100 öre samt tillika under hvart och ett af dessa år

utgjort minst 80 öre per kommunalfyrk, framgått följande resultat:

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

»Grupp I

(län, där de skattetyngda kommunerna ej uppgå till Vio af hela

antalet kommuner): Stockholms län, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,

Malmöhus, Örebro, Kopparbergs.

Folkökningen 1905—1910.

a) i de skattetyngda kommunerna: — 187

motsvarande:— o.5 9°/oo (af 1905 års folkmängd).

b) å länens landsbygd i dess helhet: + 59,852

motsvarande: + 47.06%o (af 1905 års folkmängd).

Grupp II

(län, där de skattetyngda kommunerna äro minst Vio men ej V5

af hela antalet kommuner): Jönköpings län, Kristianstads, Skaraborgs.

Folkökningen 1905—1910.

a) i de skattetyngda kommunerna: — 1,814

motsvarande: — 27.5 8 °/oo (af 1905 års folkmängd).

b) å länens landsbygd i dess helhet: — 5,178

motsvarande: — 8.74 °/oo (af 1905 års folkmängd).

Grupp III

(län, där de skattetyngda kommunerna äro minst Vs af hela

antalet kommuner): Norrbottens län, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands,

Gäfleborgs, Gottlands, Kalmar, Blekinge, Hallands, Göteborgs

och Bohus, Ålfsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kronobergs.

Folkökningen 1905—1910.

a) i de skattetyngda kommunerna: — 4,251

motsvarande: — 6.2 5 °/oo (af 1905 års folkmängd).

b) å länens landsbygd i dess helhet: + 41,430

motsvarande: + 18.9 6 %o (af 1905 års folkmängd).

c) ö å länens landsbygd med från
räknande

af de skattetyngda

kommunerna: + 45,681

motsvarande: + 30.3 5%o (af 1905 års folkmängd).»

J) Denna beräkning har verkställts endast med afseende å grupp III, där de skattetyngda

kommunernas antal varit relativt stort

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

7

Af denna undersökning, som hvad året 1910 angår, grundar sig

på preliminära men dock i allt väsentligt riktiga siffror, synes sålunda

framgå, att en tydlig tendens till affolkning gör sig gällande inom de

särskild! skattetyngda kommunerna. Anledningarna härtill kunna ju vara

flerahanda, men uteslutet är icke, att det hårda skattetrycket bidragit

till denna affolkning, och i hvarje fall torde med säkerhet kunna antagas,

att de höga skatterna afskräcka från inflyttning och såmedelst

försvåra en ändring till det bättre.

Emot förslaget att, på sätt i propositionen föreslås, lämna statsunderstöd

åt synnerligen skattetyngda kommuner torde möjligen kunna

invändas, att på grund af den nu förefintliga olikformigheten i taxeringen,

framför allt jordbruksfastighetstaxeringen, en eller annan kommun,

som i verkligheten icke vore i trängande behof af dylikt understöd,

skulle kunna däraf erhålla del. För att utröna, huruvida en sådan

invändning äger någon större allmängiltighet, har utskottet låtit verkställa

en undersökning angående i hvad mån de vid 1908 års fastighetstaxering

fastställda taxeringsvärdena å under femårsperioden 1903—1908

försålda fastigheter inom Alfsborgs län, eller det län som omfattar de

flesta enligt förslaget understödsberättigade kommunerna, samt Örebro

län, där allenast ett fåtal dylika kommuner förekomma, understege senaste

köpeskillingarna för samma fastigheter. Därvid har framgått, att

sammanlagda taxeringsvärdet för de försålda fastigheterna i båda fallen

uppgått till 87.4 procent af sammanlagda köpeskillingarna för fastigheterna

i såväl Alfsborgs som Örebro län. Utan att vilja låta denna

samstämmighet framstå såsom ett afgörande bevis för likformigheten i

taxeringsförhållandena i stort sedt inom hela landet kan utskottet dock icke

undgå att finna, att detta resultat dock måste minska betänkligheterna

mot ett bifall till propositionen i nu berörda afseende.

Emot de af departementschefen uppställda grunder, efter hvilka

statsunderstöd torde böra utgå, har utskottet icke funnit något att i

hufvudsak erinra.

Dock synes det utskottet som om, utöfver de af departementschefen

angifna, ytterligare några begränsningar borde vidtagas i rätten

att erhålla statsunderstöd. Enligt utskottets förmenande bör sålunda

för undvikande däraf att staten komme att lämna kommun understöd

för utgifter af uteslutande lokal natur, hvilket ju icke kan vara lämpligt,

kommun icke vara berättigad att vid ansökan om statsunderstöd räkna

sig till godo i vederbörande utdebiteringar möjligen ingående utgifter

för annuiteter (räntor och amorteringar) å lån för andra ändamål än

kyrko-, skol-, fattigvårds- och sundhetsvård.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

Vid beräknande af kommuns inkomster bör vidare, enligt utskottets

förmenande, upptagas det skogsaccisbelopp, som enligt § 3 i

lagen om skogsaccis må högst användas för nedbringande af kommunens

utdebiteringar.

De grunder, efter hvilka statsunderstöd synes böra lämnas, kunna,

med användande af kommunallagarnas beteckning för den på de olika

beskattningsföremålen belöpande skattskyldigheten, alltså sammanfattas

sålunda:

till kommun, som under de tre senaste åren före det, hvarunder

ansökan om statsunderstöd göres, varit för kommunens utgifter betungad

med ett så högt skattetryck, att detsamma, med frånräknande

af de uti ifrågavarande års utdebiteringar möjligen ingående utgifter

för annuiteter (räntor och amorteringar) å lån för andra ändamål än

kyrko-, skol-, fattigvårds- och sundhetsväsende, i allt fall skulle i medeltal

uppgått till mera än 8 kronor för 100 kronor skattepliktig inkomst,

beräknad på sätt närmare angifvits i § 58 af kungl. förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, sådant detta lagrum

lyder i lagen den 26 maj 1909,

samt hvars utgifter för folkskoleväsendet och fattigvården under

det år, då ansökan om understöd göres, efter afdrag af sådana statsbidrag

och andra kommunens inkomster, som omedelbart hänföra sig

till skolväsendet och fattigvården, öfverstigit det medelbelopp i jämnadt

tiotal ören för 100 kronor skattepliktig inkomst, hvarmed dessa utgifter

med afdrag af statsbidragen enligt den officiella statistiken under de tre

senaste år, för hvilka den i tryck föreligger, drabbat rikets landskommuner,

må extra statsunderstöd lämnas till högst det belopp, som erfordras

för berörda utgifters nedbringande till nyss anmärkta medelbelopp för

100 kronor skattepliktig inkomst,

med den ytterligare begränsning likväl, att det extra statsunderstödet

icke heller må uppgå till högre belopp än att understödsbeloppet

kan nedbringa det kommunala skattetrycket — sådant detta skulle under

det år, för hvilket understödet lämnas, varit efter frånräknande af de i

årets utdebitering möjligen ingående utgifter för annuiteter (räntor och

amorteringar) å lån för andra ändamål än kyrko-, skol-, fattigvårds- och

sundhetsväsende — med högst 25 procent i den mån det skulle legat

öfver 8 till och med 9 kronor, högst 50 procent i den mån det skulle

legat öfver 9 till och med 10 kronor, samt högst 75 procent i den mån

det skulle legat öfver 10 kronor, allt för 100 kronor skattepliktig

inkomst, beräknad enligt bestämmelserna i ofvan åberopade lagrum;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

9

skolande härvid i hvarje fall läggas till grund det skattetryck,

som skolat förefinnas, därest kommun till fullo begagnat sig af den

uti § 3 i lagen om skogsaccis den 18 september 1909 medgifna rättigheten

att med skogsaccismedlen nedbringa skattetrycket.

Såsom villkor för statsunderstöds erhållande bör vidare, på sätt

Kungl. Maj:t föreslagit, gälla, att kommunen i laga ordning beslutat,

att stämma för uppbörd af den del af kommunalskatten, som motsvarar

en debitering, öfverstigande 8 kronor för 100 kronor skattepliktig

inkomst, icke kommer att hållas tidigare än i juni månad det år, då

skatten skall erläggas.

De af utskottet sålunda förordade grunderna torde i hvarje särskild!

fall böra lända till efterrättelse, och någon friare pröfningsrätt

till förmån för sådana kommuner, som enligt dessa grunder icke borde

komma i åtnjutande af statsunderstöd, synes icke böra åt Kungl. Magt

inrymmas.

Med anmärkande att det för närvarande synes råda en viss olikformighet

med afseende å kommunernas räkenskapsföring, får utskottet

uttala, att utskottet förutsätter, det Kungl. Magt icke skall underlåta att

tillse, det större likformighet härutinnan varder införd, så att ur denna

synpunkt pröfningen af statsunderstöd varder så enhetlig som möjligt.

I fråga om storleken af det för ändamålet erforderliga statsanslaget

har utskottet inhämtat, att det belopp, hvarmed anslaget skulle kunna

minskas, om hänsyn tages till den lör nedbringande af skattetrycket

tillgängliga delen af kommunernas inkomster af skogsaccis för år 1911,

uppgår till omkring 123,200 kronor. Det af Kungl. Magt till grund

för anslagsäskandet beräknade beloppet af 694,441 kronor skulle således

kunna minskas med omkring 123,200 kronor till omkring 571,200

kronor. Då emellertid utskottet, såsom af det föregående framgår, för

understödets åtnjutande förordat åtskilliga begränsningar utöfver de^af

Kungl. Maj:t föreslagna, hvilka begränsningar säkerligen torde tillåta

en afsevärd nedsättning i det äskade beloppet, synes detta åt denna

anledning kunna utöfver den af skogsaccisen föranledda minskningen,

nedsättas med det belopp, hvarmed det eljest skulle öfverstigit 500,000

kronor. Äfven begränsadt till detta belopp torde detsamma _ i allt fall

komma att för vederbörande kommuner utgöra eu afsevärd hjälp.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913

bevilja ett anslag af 500,000 kronor att under förBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 50 käft. (AV 6.9.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

utsättning, att kommun i laga ordning beslutat, att

stämma för uppbörd af den del af kommunalskatten,

som motsvarar en debitering, öfverstigande 8 kronor

för 100 kronor skattepliktig inkomst, icke kommer att

hållas tidigare än i juni månad det år, då skatten

skall erläggas, i enlighet med följande grunder utdelas

till kommuner, som därom göra ansökan, nämligen:

till kommun, som under de tre senaste åren före

det, hvarunder ansökan om statsunderstöd göres, varit

för kommunens utgifter betungad med ett så högt

skattetryck, att detsamma, med frånräknande af de

uti ifrågavarande års utdebiteringar möjligen ingående

utgifter för annuiteter (räntor och amorteringar)

å lån för andra ändamål än kyrko-, skol-,

fattigvårds- och sundhetsväsende, i allt fall skulle i

medeltal uppgått till mera än 8 kronor för 100 kronor

skattepliktig inkomst, beräknad på sätt närmare angifvits

i § 58 af kungl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862, sådant detta lagrum

lyder i lagen den 26 maj 1909,

samt hvars utgifter för folkskoleväsendet och

fattigvården under det år, då ansökan om understöd

göres, efter afdrag af sådana statsbidrag och andra

kommunens inkomster, som omedelbart hänföra sig

till skolväsendet och fattigvården, öfverstigit det

medelbelopp i jämnadt tiotal ören för 100 kronor

skattepliktig inkomst, hvarmed dessa utgifter med

afdrag af statsbidragen enligt den officiella statistiken

under de tre senaste år, för hvilka den i tryck föreligger,

drabbat rikets landskommuner,

må extra statsunderstöd lämnas till högst det

belopp, som erfordras för berörda utgifters nedbringande

till nyss anmärkta medelbelopp för 100 kronor skattepliktig

inkomst,

med den ytterligare begränsning likväl, att det

extra statsunderstödet icke heller må uppgå till högre

belopp än att understödsbeloppet kan nedbringa det

kommunala skattetrycket — sådant detta skulle under

det år, för hvilket understödet lämnas, varit efter

frånräknande af de i årets utdebitering möjligen in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

gående utgifter för annuiteter (räntor och amorteringar)

å lån för andra ändamål än kyrko-, skol-,

fattigvårds- och sundhetsväsende — med högst 25

procent i den mån det skulle legat öfver 8 till och

med 9 kronor, högst 50 procent i den mån det skulle

legat öfver 9 till och med 10 kronor, samt högst 75

procent i den mån det skulle legat öfver 10 kronor,

allt för 100 kronor skattepliktig inkomst, beräknad

enligt bestämmelserna i ofvan åberopade lagrum;

skolande härvid i hvarje fall läggas till grund

det skattetryck, som skolat förefinnas, därest kommun

till fullo begagnat sig af den uti § 3 i lagen om skogsaccis

medgifna rättigheten att med skogsaccismedlen

nedbringa skattetrycket.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:7 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 1 i texten