Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1912-03-22 · 95 sidor, varav 91 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 91 av 95 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1912:7, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

!.

Nr 7.

Ankom till Riksdagens kansli den 22 mars 1912 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

(3:e Afd.)

Ordinarie anslag''.

Kammarkollegium.

l:o) I den till Riksdagen den 13 januari 1912 aflåtna propositionen Uppförande ;

angående statsverkets tillstånd och behof har, under åberopande af det

propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma träden kol

dag, Kung!. Magt under sjunde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit kammgrkMeRiksdagen

att dels medgifva, att i staten för kammarkollegium må från r*-pn''

och med år 1913 uppföras aflöning för ett kvinnligt biträde af högre

aflöningsgrad med 1,600 kronor, däraf 900 kronor lön, 550 kronor

tj än stgö ringspenningar samt 150 kronor ortstillägg, äfvensom för två

kvinnliga biträden af lägre aflöningsgrad med 1,200 kronor till hvardera,

däraf 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar samt 150

kronor ortstillägg; att enhvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga rätt

till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring;

äfvensom att biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande i stat

är anställdt hos kammarkollegium och antages till biträde å denna stat,

må för åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande AV 7.

Utskottets

yttrande.

godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos

kollegium; dels besluta, att för nämnda kvinnliga biträden skola gälla

de af departementschefen förordade allmänna villkor och bestämmelser

i fråga om fasta biträden hos vissa verk och myndigheter; dels ock,

vid bifall härtill, upptaga det i staten för kammarkollegium uppförda

anslag till vikariatsersättning, renskrifnings- och tryckningskostnad,

arfvoden till amanuenser och flitpenningar, nu 28,300 kronor, till 21,800

kronor.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 2—10 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen

i nämnda yttrande åberopade, af honom till statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 13 januari 1912 hållna särskilda

anförande angående fasta biträdens uppförande i stat hos vissa ämbetsverk

och myndigheter.

1 sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom Andra kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (nr 220),

däri hemställts, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af

statsverkspropositionens förslag till fasta biträdens uppförande i staten

hos vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,

att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å

200 kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800

kronor; samt

att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter, innefattande

begränsningar i kvinnans rätt att söka eller innehafva ifrågavarande

befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola ur

dessa bestämmelser utgå.

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

I punkt 3:o) af sitt utlåtande angående utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel har utskottet vid behandling af frågan om anställande

af fasta biträden å nedre ju sti ti ere visionens stat uttalat sig om de af

Kungl. Maj:t föreslagna lönetj^perna för dylika befattningshafvare samt

om herr Lindhagens i ämnet väckta motion. Utskottet har därvid med

afstyrkande af nyssnämnda motion tillstyrkt de af Kungl. Maj:t föreslagna

aflöningsförmänerna och, med vissa förändringar, de aflöningsvillkor,

som af Kungl. Maj:t framlagts. Hvad utskottet sålunda tillstyrkt

har Riksdagen numera godkänt.

Beträffande de två af Kungl. Maj:t i förevarande punkt föreslagna

biträdesbefattningarna af den lägre typen har vid ärendets föregående

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

3

behandling icke rådt någon meningsskiljaktighet hvarken i fråga om

behofvet eller arten af desamma. Deras uppförande å stat synes jämväl

utskottet öfverensstämmande med de af Riksdagen därför godkända

grunderna.

1 fråga om den tredje, för kammararkivets behof afsedda biträdesbefattningen,

som enligt Knngl. Maj:ts förslag skulle hänföras till den

högre aflöniugstypen, har däremot löneregleringskommittén intagit en i

förhållande till kammarkollegium och Knngl. Magt afvikande mening, i

det kommittén ansett sig icke kunna tillstyrka dess uppförande å stat,

då kommittén icke känt sig öfvertygad om det stadigvarande behofvet

af densamma. Och har kommittén tillika velat gifva uttryck åt den

uppfattningen, att, om befattningen ändock uppfördes å stat, dess innehafvare

med afseende å beskaffenheten af de för henne föreslagna göromålen

icke borde hänföras till den högre aflöningstypon. Med fästadt

afseende å hvad kammarkollegium sedermera därom anfört och på grund

af hvad utskottet under hand om befattningen inhämtat, har utskottet

emellertid kommit till den öfvertygelsen, att denna befattning är af det

stadigvarande behof påkallad, att dess uppförande å stat står i full

öfverensstämmelse med de grunder, som Riksdagen därför antagit, äfvensom

att befattningen är med afseende å beskaffenheten af de för densamma

afsedda göromålen att hänföra närmast till den högre aflöningstypen.

I anledning häraf och då herr Lindhagens motion i ofvanintagna

delar redan blifvit af Riksdagen afslagen i fråga om andra ämbetsverk,

får utskottet, under åberopande af hvad utskottet uttalat i frågan under

andra hufvudtiteln i den mån det af Riksdagen lämnats utan erinran,

med afstyrkande af herr Lindhagens förenämnda hemställan äfven beträffande

kammarkollegium, tillstyrka Kungl. Mapts förslag om uppförande

å stat af nu förevarande biträdesbefattningar med det förbehåll,

att aflöningsvillkoren bringas i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen

beslutat i fråga om fasta biträden å nedre justitierevisionens stat.

Under förutsättning af bifall härtill har utskottet, på de af departementschefen

anförda skäl, ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag

äfven i hvad det afser minskning i kammarkollegii anslag till vikariatsersättning

m. m. Dock förväntar utskottet, att, såsom jämväl ställts i

utsikt, nämnda anslag i så fall skall blifva till fyllest äfven för beredande

under semester af ersättning åt vikarie för ofvannämnda biträden vid

kammarkollegium.

Utskottet får alltså hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

motion nr 220 i motsvarande del, må medgifva,

att i staten för kammarkollegium må från och

med år 1913 uppföras aflöning för ett kvinnligt biträde

af högre aflöningsgrad med 1,600 kronor, däraf 900

kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar samt

150 kronor ortstillägg, äfvensom för två kvinnliga

biträden af lägre aflöningsgrad med 1,200 kronor till

hvardera, däraf 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar

samt 150 kronor ortstillägg;

att enhvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga

rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter

5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom

att biträde, som vid de nja tjänsternas uppförande

i stat är anställdt hos kammarkollegium och

antages till biträde å denna stat, må för åtnjutande af

löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning

hos kollegium;

b) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

förenämnda motion i motsvarande del, må besluta, att

för nämnda kvinnliga biträden skola gälla följande

allmänna villkor och bestämmelser, nämligen:

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst

till innehafvare af tjänsten befordras person, som

omedelbart före sin befordran inom vederbörande

ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten

hörande mot fast arfvode under föregående år till

belopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till

tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda

fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda

arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad

ej må i något fall tillgodoföras aflöning

till högre belopp, än som motsvarar beloppet af den

med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall

vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid är

för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,

samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga

gång det kräfver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet

intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande

aflöning sstat, må åtnjuta semester under en

månad om året, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre

typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken aflöning

utgår efter den högre typen, biträde, som redan

intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må för

erhållande af första ålderstillägget i den högre graden

få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid, som förflutit

från det biträdet tillträdde det sista ålderstillägget

i den lägre graden;

5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda

biträden af såväl högre som lägre grad, biträde af

lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas

såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida

befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

ägande sålunda förordnad t biträde af lägre grad att

därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,

om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall,

de med den tjänstledigas befattning förenade

tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras

för beredandet af semester, ett mot den semesterledigas

tjänstgöringspenningar svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras

allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje

särskildt fall lämnadt medgifvande;

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst

ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af

sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke vederbörande

öfverordnade myndighet med hänsyn till

tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk

eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial

och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande

genom kungörelse;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar,

ordningen för meddelande af tjänstledighet

och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning

o. d. skola gälla de närmare stadganden, som må

varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk

och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för

aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad här

blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; äfvensom

c) att Riksdagen må upptaga det i staten för

kammarkollegium uppförda anslag till vikariatsersättning,

renskrifnings- och tryckningskostnad, arfvoden

till amanuenser och flitpenningar, nu 23,300 kronor,

till 21,800 kronor.

Vakt- 2:6} Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af denna hufvudtitel

”semester? föreslagit Riksdagen godkänna följande tillägg till de genom kungl.

[2.] '' kungörelsen den 26 maj 1909 stadgade villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i aflöningsstaten för kammarkollegium upptagna aflöningsförmåner,

nämligen att enhvar vaktmästare i kammarkollegium

må årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar, samt att vid sjukdomsförfall

för förste vaktmästaren eller, när det erfordras för beredande åt

honom af semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att, om han

förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning, bestrida densamma,

dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och

samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren de med

dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar och under hans

semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp; och

skulle, därest de föreslagna förändringarna i kaminarkollegii stat blefve

godkända, det i riksstaten upptagna ordinarie anslaget till kammarkollegium,

nu utgörande 117,400 kronor, komma att höjas med 2,500

kronor till 119,900 kronor.

Departementschefens Äntrande återfinnes å sid. 10—11 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen

i nämnda yttrande åberopade, af chefen för justitiedepartementet

till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

13 januari 1912 hållna anförande angående beredande af semester för

vissa vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter.

Under olika hufvudtitlar har Kungl. Maj:t gjort likartade framställningai

om scniestc) åt vaktmästare vid centrala verk och myndigheter;

och har Riksdagen, på utskottets tillstyrkan, bifallit hvad Kungl.

Maj:t i frågan hemställt beträffande en del’andra ämbetsverk. Under

åberopande af hvad utskottet i punkt l:o) af sitt utlåtande angående

utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel i ämnet anfört, hvilket

uttalande legat till grund för Riksdagens redan fattade beslut i ämnet,

får utskottet därför tillstyrka jämväl hvad Kungl. Maj:t nu föreslagit

beträffande semester åt vaktmästarna vid kammarkollegium.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Riksdagen må godkänna följande tillägg

till de genom kungl. kungörelsen den 26 maj 1909

stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i. aflöningsstaten för kammarkollegium upptagna

aflöningsförmånér, nämligen

citt enhvar vaktmästare i kammarkollegium må

årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gårig, åtnjuta semester under 15

dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren

eller, när det erfordras för beredande åt honom af

semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,

om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår,

med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta, vid sjukdomsförfall för''förste

vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot

samma tjänstgöringspenningar svarande belopp; samt

b) att Riksdagen ma, vid bifall till de under

punkterna 1 ro och 2:o) föreslagna förändringarna i

kamin arkollegii stat, höja det i riksstaten upptagna

ordinarie anslaget till kammarkollegium, nu utgörande

117,400 kronor, med 2,500 kronor till 119,900°kronor.

JJtskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Uppförande i

stat af tre

kvinnliga

biträden hos

statskontoret.

[3-]

Statskontoret.

3:o) Uti punkt 3 af denna hufVudtitel liar Kungi. Maj:t föreslagit

Riksdagen dels medgifva, att i staten för statskontoret må från och. med

år 1913 uppföras aflöning för två kvinnliga biträden af högre aflöningsgrad

med 1,600 kronor till hvardera, däraf 900 kronor lön, 550 kronor

tjänstgöringspenningar samt 150 kronor ortstillägg, äfvensom för ett

kvinnligt biträde af lägre aflöningsgrad med 1,200 kronor, däraf 700

kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar samt 150 kronor ortstillägg;

att enhvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga rätt till två

ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring;

äfvensom att biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande i stat är

anställdt hos statskontoret och antages till biträde å denna stat, må för

åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den

tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos ämbetsverket; dels

besluta, att för nämnda kvinnliga biträden skola gälla de af departementschefen

förordade allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta biträden

hos vissa verk och myndigheter; dels ock, vid bifall härtill, upptaga det

i staten för statskontoret uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättning,

renskrifning och flitpenningar, nu 36,000 kronor, till 33,200 kronor.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 11—17 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen

i nämnda yttrande åberopade, af honom till statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 13 januari 1912 hållna, särskilda

anförande angående fasta biträdens uppförande i stat hos vissa ämbetsverk

och myndigheter.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom Andra kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (nr 220),

däri hemställts, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af

statsverkspropositionens förslag till fasta biträdens uppförande i staten

hos vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,

att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å 200

kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor; samt

att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter, innefattande

begränsningar i kvinnans rätt att söka eller. innehafva ifrågavarande

befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola

ur dessa bestämmelser utgå.

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

9

I punkt 3:o) af sitt utlåtande angående utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel har utskottet vid behandling af frågan om anställande

af fasta biträden å nedre justitierevisionens stat uttalat sig om de af

Kungl. Maj:t föreslagna lönetyperna för dylika befattningshafvare samt

om herr Lindhagens i ämnet väckta motion. Utskottet har därvid med

afstyrkande af nyssnämnda motion tillstyrkt de af Kungl. Maj:t föreslagna

aflöningsförmånerna och, med vissa förändringar, de aflöningsvillkor,

som af Kungl. Maj:t framlagts. Hvad utskottet sålunda tillstyrkt

har Riksdagen numera godkänt.

, Under åberopande af utskottets nyssnämnda uttalande i frågan

under andra hufvudtiteln, i den män det af Riksdagen lämnats utan

erinran, får utskottet, som icke har något att invända emot att å statskontorets

stat uppföras 3 kvinnliga biträden, däraf 2 med aflöning efter

högre typ och 1 med aflöning efter den normala typen, tillstyrka hvad

Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit med det förbehåll, att aflöningsvillkoren

bringas i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen beslutat i fråga om

fasta biträden å nedre justitierevisionens stat. Herr Lindhagens motion

får utskottet sålunda afstyrka äfven i hvad den rör statskontoret.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet sålunda tillstyrker,

har utskottet, på de af departementschefen anförda skäl, ansett sig böra

biträda Kungl. Maj:ts förslag äfven i hvad det afser minskning i statskontorets

'' anslag till vikariatsersättning m. in. Dock förväntar utskottet,

att, såsom jämväl ställts i utsikt, nämnda anslag skall blifva tillfyllest

jämväl för beredande under semester af ersättning åt vikarie för ofvannämnda

biträden.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

motion nr 220 i motsvarande del, må medgifva,

att i staten för statskontoret må från och med

år 1913 uppföras aflöning för två kvinnliga biträden

af högre aflöningsgrad med 1,600 kronor till hvartdera,

däraf 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar

samt 150 kronor ortstillägg, äfvensom för

ett kvinnligt biträde af lägre aflöningsgrad med 1,200

kronor, däraf 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar

samt 150 kronor ortstillägg;

att enhvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga

rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter

5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 7 käft. (Nr 7).

Utskottets

yttrande.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

att biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande

i stat är anställdt hos statskontoret och antages

till biträde å denna stat, må för åtnjutande af

löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning

hos ämbetsverket;

b) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

förenämnda motion i motsvarande del, må besluta, att

för nämnda kvinnliga biträden skola gälla följande

allmänna villkor och bestämmelser, nämligen

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst

till innehafvare af tjänsten befordras person, som

omedelbart före sin befordran inom vederbörande

ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten

hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp,

öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till

tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda

fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda

arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad

ej må i något fall tillgodoföras aflöning

till högre belopp, än som motsvarar beloppet af den

med befattningen i fråga förenade slutaflöningen,

tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall

vara 6 timmar, men i verk där nämnda arbetstid är

för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,

samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga

gång det kräfver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet

intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande

aflöningsstat, må åtnjuta semester under en

månad om året, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre

typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken

aflöning utgår efter den högre typen, biträde, som

redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden,

må för erhållande af första ålderstillägget i den högre

graden få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

11

som förflutit från det biträdet tillträdde det sista

ålderstillägget i den lägre graden;

5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda

biträden af såväl högre som lägre grad, biträde af

lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas

såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida

befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

ägande sålunda förordnadt biträde af lägre grad att

därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,

om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall,

de med den tjänstledigas befattning förenade

tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras

för beredande af semester, ett mot den semesterledigas

tjänstgöringspenningar svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras

allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje

särskild! fall lämnadt medgifvande;

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst

ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af

sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke vederbörande

öfverordnade myndighet med hänsyn till

tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk

eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial

och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande

genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar,

ordningen för meddelande af tjänstledighet

och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning

och dylikt skola gälla de närmare stadganden, som

må varda af Kungl. Maj: t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk

och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för

aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad här

blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; samt

c) att Riksdagen må upptaga det i staten för

statskontoret uppförda anslag till amanuenser, vikariats
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

ersättning, renskrifning och flitpenningar, nu 36,000

kronor, till 33,200 kronor.

4:o) Vidare har Kungl. Maj:t i punkt 4 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen godkänna följ ande tillägg till de genom kungl. kungörelsen

den 18 oktober 1907 stadgade villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i aflöningsstaten för statskontoret upptagna aflöningsförinåner,

nämligen att enhvar vaktmästare i statskontoret må årligen,

i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,

åtnjuta semester under 15 dagar, samt att vid sjukdomsförfall för förste

vaktmästaren eller, när det erfordras för beredande åt honom åt semester,

annan vaktmästare skall vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla

förste vaktmästarens befattning, bestrida densamma, dock ej längre

än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår, med rätt

att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid

sjukdomsförfall för förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade

tjänstgöringspenningar och under hans semester ett mot samma

tjänstgöringspenningar svarande belopp; och skulle, därest de under

punkterna 3 och 4 föreslagna förändringarna i statskontorets stat blefve

godkända, det i riksstaten upptagna ordinarie anslaget, nu utgörande

155,800 kronor, komma att höjas med 1,600 kronor till 157,400 kronor.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 17 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen

i nämnda yttrande åberopade, af chefen för justitiedepartementet

till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den 13

januari 1912 hållna anförande angående beredande af semester för vissa

vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter.

Under åberopande af hvad utskottet under punkt 2:o) här ofvan

anfört i fråga om semester åt vaktmästarna vid kammarkollegium, får

utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må godkänna följande tillägg

till de genom kungl. kungörelsen den 18 oktober 1907

stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i aflöningsstaten för statskontoret upptagna aflöningsförmåner,

nämligen

att enhvar vaktmästare i statskontoret må årligen,

i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar, samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

13

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren

eller, när det erfordras för beredande åt honom af

semester, annan vaktmästare skall varda skyldig att,

om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår,

med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste

vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot

samma tjänstgöringspenningar svarande belopp; samt

b) att Riksdagen må, vid bifall till de under

punkterna 3:o) och 4:o) föreslagna förändringarna i

statskontorets stat, höja det i riksstaten upptagna

ordinarie anslaget till statskontoret, nu utgörande

155,800 kronor, med 1,600 kronor till 157,400 kronor.

Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet
öm)

I punkt 5 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att höja det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till kostnader

för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, nu 400,000 kronor,

med 320,000 kronor till 720,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för

Riksdagen

anmäla.

Kontrollstyrelsen.

6:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 6 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen godkänna sådant tillägg till de genom kungl. kungörelsen

den 22 oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i aflöningsstaten för kontrollstyrelsen upptagna aflöningsförmåner,

att vaktmästaren hos styrelsen må årligen, i den mån

det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 25 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departements
-

Kostnadcr för

taxering till

skatt å inkomst

och förmögenhet.

[5.]

Vaktmästarens

semester.

[6-]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Vaktmästarens

semester.

[7-]

chefen i nämnda yttrande åberopade, af chefen för justitiedepartementet

till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den 13

januari 1912 hållna anförande angående beredande af semester för vissa

vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter.

Under åberopande af hvad utskottet under punkt 2:o) här ofvan

anfört i fråga om semester åt vaktmästarna vid kammarkollegium, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna sådant tillägg till

de genom kungl. kungörelsen den 22 oktober 1909

stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i aflöningsstaten för kontrollstyrelsen upptagna

aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos styrelsen må

årligen, i den mån det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under 15

dagar.

Mynt- och justeringsverket.

7:o) I punkt 7 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen godkänna följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen

den 22 oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i aflöningsstaten för mynt- och justeringsverket upptagna aflöningsförmåner,

att vaktmästaren hos verket må årligen, i den mån det kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under

15 dagar.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 25 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen

i nämnda yttrande åberopade, af chefen lör justitiedepartemeutet

till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den 13

januari 1912 hållna anförande angående beredande af semester för vissa

vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter.

Under åberopande af hvad utskottet under punkt 2:o) här ofvan

anfört i fråga om semester åt vaktmästarna vid kammarkollegium, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande tillägg till

de genom kungl. kungörelsen den 22 oktober 1909

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i aflöningsstaten för mynt- och justeringsverket

upptagna aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos verket

må årligen, i den mån det kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 15

dagar.

8:o) Kungi. Maj:t har i punkt 8 af hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

medgifva, att mynt- och justeringsverkets personal tillkommande

aflöningsforhöjningar må från och med år 1912 utgå från reservationsanslaget

till bestridande af de med mynt- och justeringsverkets drift

förenade kostnader.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 26 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att mynt- och justeringsverkets

personal tillkommande aflöningsforhöj - ningar må från och med år 1912 utgå från reservationsanslaget

till bestridande af de med mynt- och

justeringsverkets drift förenade kostnader.

Kammarrätten.

9:o) Uti punkt 9. af hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen^

att dels medgifva, att i staten för kammarrätten må från och

med år 1913 uppföras aflöning för två kvinnliga biträden af lägre

aflöningsgrad med 1,200 kronor till hvardera, däraf 700 kronor lön,

350 kronor tjänstgöringspenningar samt 150 kronor ortstillägg, äfvensom

för fyra kvinnliga biträden af högre aflöningsgrad (räknebiträden)

med 1,600 kronor till hvartdera, däraf 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar

samt 150 kronor ortstillägg; att enhvar af nämnda

tjänstinnehafvare må äga rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 200

kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom att biträde, som vid

de nya tjänsternas uppförande i stat är anställdt hos kammarrätten

och antages till biträde å denna stat, må för åtnjutande af löneförhöjning

genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan

Angående de

medel, från

hvilka ålderstilläggen

till

mynt- och

justeringsverkets

befatta

ningshafvare

skola

bestridas.

[8-j

Uppförande i

stat af sex

kvinnliga

biträden hos

kammarrätten.

[9.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

16 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

innehaft stadig- anställning hos kammarrätten; dels besluta, att för

nämnda kvinnliga biträden skola gälla de af departementschefen förordade

allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta biträden

hos vissa verk och myndigheter; dels ock, vid bifall härtill, upptaga det

i staten för kammarrätten uppförda anslag till vikariatsersättning m. m.,

nu 27,600 kronor, under förändrad benämning »till vikariatsersättning,

arfvoden åt extra biträden, flitpenningar och tillfällig renskrifningskostnad»

till 20,600 kronor.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 27—32 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen

i nämnda yttrande åberopade, af honom till statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 13 januari 1912 hållna, särskilda anförande

angående fasta biträdens uppförande i stat hos vissa ämbetsverk

och myndigheter.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom Andra kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (nr 220),

däri hemställts, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af

statsverkspropositionens förslag till fasta biträdens uppförande i staten

hos vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,

att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å 200

kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor; samt

att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter,. innefattande

begränsningar i kvinnans rätt att söka eller innehafva ifrågavarande

befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola

ur dessa bestämmelser utgå.

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

I punkt 3:o) af sitt utlåtande angående utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel har utskottet vid behandling af frågan om anställande

af fasta Mträden å nedre justitiere visionens stat uttalat sig om de af

Kungl. Maj:t föreslagna lönetyperna för dylika befattningshafvare samt

om herr Lindhagens i ämnet väckta motion. Utskottet har därvid med

afstyrkande af nyssnämnda motion tillstyrkt de af Kungl. Maj:t föreslagna

aflöningsförmånerna och, med vissa förändringar, de^ aflöningsvillkor,

som af Kungl. Maj:t framlagts. Hvad utskottet sålunda tillstyrkt

har Riksdagen numera godkänt.

Under åberopande af utskottets nyssnämnda uttalande i frågan

under andra hufvudtiteln, i den mån det af Riksdagen lämnats utan

erinran, får utskottet, som icke har något att invända emot att å kam
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

17

marrättens stat uppföras 6 kvinnliga biträden, däraf 4 med aflöning efter

högre typ och 2 med aflöning efter den normala typen, tillstyrka hvad

Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit med det förbehåll att aflöningsvillkoren

bringas i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen beslutat i fråga om

fasta biträden å nedre justitierevisionens stat. Herr Lindhagens motion

får utskottet sålunda afstyrka äfven i hvad den rör kammarrätten.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet sålunda tillstyrker,

har utskottet ej heller funnit något att erinra emot den af Kungl. Maj:t

föreslagna minskningen af kammarrättens anslag till vikariatsersättning

m. m., liksom utskottet ej heller funnit anledning till anmärkning mot

anslagets förändrade benämning. Dock förväntar utskottet, att, såsom

jämväl ställts i utsikt, nämnda anslag skall, äfven med denna minskning

blifva tillfyllest jämväl för beredande under semester af ersättning

åt vikarie för ofvannämnda biträden.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

motion nr 220 i motsvarande del, må medgifva

att i staten för kammarrätten må från och med

år 1913 uppföras aflöning för fyra kvinnliga biträden

af högre aflöningsgrad (räknebiträden) med 1,600 kronor

till hvartdera, däraf 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar

samt 150 kronor ortstillägg, äfvensom

för två kvinnliga biträden af lägre aflöningsgrad

med 1,200 kronor till hvartdera, däraf 700 kronor lön,

350 kronor tjänstgöringspenningar samt 150 kronor

ortstillägg;

att en hvar af nämnda tjänstinnehafvare må

äga rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor,

efter 5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom

att biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande

i stat är anställdt hos kammarrätten och antages

till biträde å denna stat, må för åtnjutande af

löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning

hos kammarrätten;

b) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

förenämnda motion i motsvarande del, må besluta, att

för nämnda kvinnliga biträden skola gälla följande

allmänna villkor och bestämmelser, nämligen

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst

till innehafvare af tjänsten befordras person, som

omedelbart före sin befordran inom vederbörande

ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten

hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp,

öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till

tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda

fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda

arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad

ej må i något fall tillgodoföras aflöning

till högre belopp än som motsvarar beloppet af

den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen,

tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall

vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid är

för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,

samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga

gång det kräfver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet

intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande

aflöningsstat, må åtnjuta semester under en

månad om året, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre

typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken aflöning

utgår efter den högre typen, biträde, som redan

intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må

för erhållande af första ålderstillägget i den högre

graden få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid,

som förflutit från det biträdet tillträdde det sista ålderstillägget

i den lägre graden;

5) att där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden

af såväl högre som lägre grad, biträde af lägre

grad skall vara skyldigt att, om det förordnas såsom

biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida befattningen

som sådant, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår; ägande

sålunda förordnadt biträde af lägre grad att därunder

i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

19

förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med

den tjänstledigas befattning förenade tjänstgöringspenningar,

men, då förordnandet erfordras för beredande

af semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar

svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras

allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje

särskild! fall lämnadt medgifvande;

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst

ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att

af sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke

vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn

till tjänstens behöriga upprättande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk

eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial

och att tillsättningen skall ske efter tjänstens

ledigförklarande genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar,

ordningen för meddelande af tjänstledighet

och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning

och dylikt skola gälla de närmare stadganden, som

må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk

och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för

aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad

här blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; samt

c) att Riksdagen må upptaga det i staten för

kammarrätten uppförda anslag till vikariatsersättning

m. in., nu 27,600 kronor, under förändrad benämning

»till vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden,

flitpenningar och tillfällig renskrifningskostnad» till

20,600 kronor.

10:o) I punkt 10 af hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

godkänna följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen den 17

juni . 1908 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i

aflöningsstaten för kammarrätten upptagna aflöningsförmåner, nämligen

att enhvar vaktmästare i kammarrätten må årligen, i den mån sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

Vaktmästarnas

semester.

[10.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

under 15 dagar, samt att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren

eller, när det erfordras för beredande åt honom af semester, annan

vaktmästare skall vara skyldig att, om lian förordnas att uppehålla

förste vaktmästarens befattning, bestrida densamma, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår, med rätt

att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall

för förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade

tjänstgöringspenningar och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp och skulle, därest de i punkterna 9

och 10 föreslagna förändringarna i kammarrättens stat blefve godkända,

det i riksstaten upptagna ordinarie anslaget till kammarrätten, nu utgörande

256,500 kronor, att höjas med 1,800 kronor till 258,300 kronor.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 32 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen

i nämnda yttrande åberopade, af chefen för justitiedepartementet

till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den 13

januari 1912 hållna anförande angående beredande af semester för vissa

vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter.

Under åberopande af hvad utskottet under punkt 2:o) här ofvan

anfört i fråga om semester åt vaktmästarna vid kammarkollegium, får

utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må godkänna följande tilläggtill

de genom kungl. kungörelsen den 17 juni 1908

stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i afiöningsstaten för kammarrätten upptagna aflöningsförmåner,

nämligen

att en hvar vaktmästare i kammarrätten må årligen,

i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar,

samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren

eller, när det erfordras för beredande åt honom af

semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,

om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår,

med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste vakt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

21

mästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot

samma tjänstgöringspenningar svarande belopp; samt

b) att Riksdagen må, vid bifall till de under punkterna

9:o) och 10:o) föreslagna förändringarna i kammarrättens

stat, höja det i rik sstaten upptagna ordinarie

anslaget till kammarrätten, nu utgörande 256,500 kronor,

med 1,800 kronor till 258,300 kronor.

ll:o) I en inom Andra kammaren af herr A. Cederborg väckt

motion (nr 101) har föreslagits, att Riksdagen ville i skrifvelse till

Kungl. Maj:t hemställa, huruvida icke Kung!. Maj:t må finna skäl föreligga

att meddela bestämmelser i syfte att, där till revisor i kammarrätten

utnämnes ordinarie revisor i annat centralt ämbetsverk, han äger

för ålderstillägg inom kammarrätten tillgodoräkna sig sin tjänstetid i

den förut innehafda revisorsbefattningen.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:

»Vid den lönereglering, som år 1908 genomfördes för kammarrätten,

tillerkändes, enligt Kung], Maj:ts förslag, revisorerna därstädes

500 kronor högre aflöning än revisorer inom öfriga centrala

ämbetsverk.

Motiven för denna skillnad i aflöning finnas angifna å sid. 88—89

af Kungl. Maj:ts proposition nr 157 för år 1908. I främsta rummet

anföres härutinnan kammarrättsrevisionens uppgift att väsentligen innebära

öfverrevision i förhållande till de särskilda ämbetsverkens specialrevisioner.

Och föredragande departementschefen åberopar särskild!, att

skillnaden i aflöning icke borde bestämmas till mindre belopp än 500

kronor, därest åtgärden skulle visa sig effektiv och »i stånd att tillförsäkra

kammarrätten tillgång till ett urval af dugande krafter äfven

bland specialrevisionernas tjänstemän».

Etter den sålunda genomförda löneregleringen har emellertid tillkommit

en omständighet, som hotar att, trots den högre aflöningen för

kammarrättsrevisorerna, i icke ringa mån kringskära möjligheterna att

för kammarrättens revison vinna dugande förmågor från andra ämbetsverk.

Uti ett fall, då till revisor i kammarrätten befordrats eu ordinarie

revisor i annat centralt ämbetsverk, och denne begärt att få för ålderstillägg

i kammarrätten tillgodoräkna sig sin tjänstgöring som revisor i

detta andra ämbetsverk, har nämligen denna framställning — som tillstyrkts

af kammarrätten, men afstyrkts af statskontoret — blifvit afslagen.

Statskontorets hufvud skäl för afstyrkandet var, att ett dylikt tillgodo
-

Motion.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

räknande för ålderstillägg i en befattning af tjänstetid i ordinarie

befattning inom annat verk icke borde medgifvas under annan förutsättning

än att aflöningen i båda befattningarna var lika.

Då nu ålder stil läggen äro lika till belopp och antal, (3 å 500 kronor)

för revisorerna i såväl kammarrätten som öfriga centrala verk, blir häraf

följden, att för den ordinarie revisor i något af dessa sistnämnda verk,

som intjänat ett ålderstillägg, en öfverflyttning till kammarrätten icke

skulle medföra någon aflöningsförhöjning, och att för den, som intjänat

två ålderstillägg i den förra tjänsten, öfverflyttningen medför en direkt

förlust af 500 kronor om året under tio år. Visserligen har han vid

uppnående framdeles af pensionsåldern rätt till något högre pension

såsom kammarrättsrevisor, men denna utsikt i en långt aflägsen framtid

torde näppeligen uppväga den närmare liggande och på förhand klara

förlusten.

Dessa förhållanden äro sålunda direkt ägnade att inskränka möjligheterna

för den rekrytering af kammarrättsrevisionen från andra ämbetsverk,

som man vid löneregleringen fann önskvärd och ville trygga genom

bestämmandet af en något högre aflöning för kammarrättsrevisorerna.

Det synes jämväl, som borde i här åsyftade fall någon bindande

verkan för ålderstilläggsberäkningen ej behöfva tillerkännas nyssnämnda

ringa skillnad i aflöning. Viktigare är väl, att en revisor i centralt

ämbetsverk med specialrevision uti denna sin tjänstgöring förvärfva!''

insikter och erfarenheter, som kunna väsentligt underlätta ett arbete

såsom revisor i kammarrätten och höja värdet af detta arbete. Till sin

natur är ju arbetet så på ena som på andra hållet i mångt och mycket

likartadt.»

För att de syften, som legat till grund för bestämmande af kammarrättsrevisorernas

aflöning, må kunna allt framgent i afsedd omfattning

tillgodoses, har motionären nu gjort sitt ofvanberörda yrkande.

Enligt § 25 i den för kammarrätten gällande instruktion af den

23 december 1908 skola i kammarrättens revisionsafdelning de räkenskaper,

hvilka icke förut undergått granskning i detalj, fullständigt

granskas samt de redogörelser, som i det redovisande verket blifvit

detaljgranskade, underkastas, i den mån tiden det medgifver, ytterligare

revision, mindre i afseende å redogörelsernas sifferuppgifter än till

kontrollerande af vederbörande myndigheters förvaltningsåtgärder.

Med afseende å denna kammarrättsrevisionens uppgift att i väsentlig

mån vara en öfverrevision är det utan tvifvel ur det allmännas synpunkt

af vikt, att för kammarrättens revisionsafdelning må kunna, där sådant

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 23

eljest prof vas lämpligt, förvärfvas dugande arbetskrafter från andra

ämbetsverk. Det synes därför utskottet önskvärdt, att särskilda bestämmelser

meddelas, hvarigenom tjänsteman, som öfverflyttas till

revisorstjänst i kammarrätten från dylik tjänst i annat ämbetsverk, må

^r n^a. tjänsten komma i åtnjutande af sådana aflöningsförmåner, att

öfvernyttningen icke för honom ställer sig ekonomiskt ofördelaktig.

Bestämmelser i dylikt syfte finnas redan meddelade för vissa andra,

likartade fall, exempelvis i fråga om statsdepartementen, fångvårdsstaten

samt rikets allmänna läroverk.

Hvad särskild! rikets allmänna läroverk beträffar, stadgas i kungl.

p.Unf:?re^sen den augusti 1904, angående ny löne- och pensionsreglering

lör lärare och lärarinnor vid dessa läroverk, att därest ordinarie adjunkt

som befordras till lektor, redan intjänat högre aflöning än lektors be^™ane^sea^hningi

honom skola omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg

som lektor, att hans aflöning i sistnämnda befattning blir lika

rög som den aflöning, han senast åtnjutit såsom adjunkt; »skolande,

där adjunkt vid befordran till lektor icke erhåller högre aflöning än den

han som adjunkt uppburit, för uppflyttning i närmast högre lektorsgrad

honom tillgodoräknas den tid, hvarunder han innehaft adjunktsbefattningen,

efter det han i denna befattning senast uppflyttades till höo-re

lönegrad». °

Utskottet håller före, att bestämmelser likartade med dem, som

gä a i fråga om adjunkts befordran till lektor, skulle befinnas lämpliga

i sådana fall, då till revisorstjänst i kammarrätten befordras revisionstjansteman

mom något af de ämbetsverk, där aflöningarna utgå enligt

den s. k. statskontorstypen.

De föreskrifter, som i det af motionären angifna syfte må finnas

erforderliga, torde lämpligen böra meddelas i form af tillägg till de af

j genom kungörelse den 17 juni 1908, i öfverensstämmelse

med .Riksdagens därom fattade beslut, stadgade villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de från och med 1909 års början fastställda nya

afiönmgsförmånerna för kammarrätten.

På grund af det ofvan anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herr Cederborgs

förenämnda motion, må i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida

och i hvilken utsträckning tjänsteman, som förflyttas

till revisorstjänst i kammarrätten från dylik tjänst i

annat centralt ämbetsverk, må för ålderstillägg'' å den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tullverket.

[il.]

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

nya tjänsten få tillgodoräkna sig föregående ordinarie

tjänstetid, samt för Riksdagen framlägga det förslag

i ämnet, hvartill utredningen må föranleda.

Tullverket.

12:o) Kungl. Maj: t har under punkt 11 af denna hufvud titel

föreslagit Riksdagen att

dels, med godkännande af de utaf departementschefen förordade

ändringar’i tullverkets stater, för år 1913 bestämma anslaget för tullverket

till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 5,953,900

kronor, att såsom förslagsanslag utgå, hvarigenom anslaget till tullverket

skulle höjas med 97,000 kronor, . .

dels medgifva, att för år 1913 till aflöning åt de tjänstinnehaivare,

hvilkas innehafvande befattningar antingen bibehållas i den nya organisationen

eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,

men hvilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras aflöningarna

vid motsvarande befattningar i den nya staten, samt att, därest inne

häfvare af tjänst, som med år 1913 varder indragen, måste öfverföras

på indragningsstat, till aflöning åt honom för år 1913 må af de å

anslaget till tullverket anvisade medel användas så stort belopp, som

motsvarar hans intjänta lön enligt 1912 års stat,

dels besluta,

ej mindre att förste vaktmästaren och vaktmästarna hos generaltullstyrelsen

skola äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, en hvar under femton

dagar, samt .

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, nar det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall

vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre

månader under ett och samma kalenderår med rätt att däiunder, i stället

för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste

vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöiingspenningai

och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande

belopp,

än äfven att för de kvinnliga skrifbiträdena hos generaltullstyrelsen

skola gälla de af departementschefen förordade allmänna villkor

och bestämmelser i fråga om fasta biträden hos vissa ämbetsverk

och myndigheter;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

25

dels ock slutligen antaga det vid statsrådsprotokollet fogade förslag

till ändring i gällande aflöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- ock gränsbevakning.

Öfver denna framställning, angående hvilken utskottet afgifvit

särskildt utlåtande (nr 12), har Riksdagen redan fattat beslut; hvilket

utskottet skolat här

anteckna.

Förändrad organisation af koramerskollegii afdelning för näringsstatistik.

13:o) Ridare har Kungl. Maj:t i punkt 12 af hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen

dels att från och med år 1913, med uteslutande från kommerskollegii

nuvarande stat af en förste aktuarie och två aktuarie!- samt med

minskning af det för kollegium anvisade anslaget till amanuenser och

andra extra biträden m. m. med 13,010 kronor eller från 41,500 kronor

till 28,490 kronor, samt med godkännande af det utaf departementschefen

förordade förslag till aflöningsstat för kommerskollegii afdelning för

näringsstatistik, för ändamålet uppföra ett ordinarie anslag å 72,325 kronor;

dels besluta, att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1 januari

1913 af lönestaten för kommerskollegii afdelning för näringsstatistik

skall gälla, att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift, att samtliga

ordinarie befattningshafvare å afdelningen skola, i den mån ej

undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje

söckendag;

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i nämnda stat upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare åt ordinarie befattning å kommerskollegii afdelning

för näringsstatistik skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af afdelningen eller eljest af kommerskollegium

eller i öfrigt i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende,

äfvensom därest afdelningens ställning inom eller till kommerskollegium

förändras eller kommerskollegii ställning inom statsförvaltningen

så förändras, att detsamma ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk

anses, eller därest vissa ifrågavarande afdelning tillhörande göromål

öfverflyttas till annan afdelning eller ämbetsverk, vara pliktig att, med

bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, efter ny

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 4

Förändrad

organisation

af kommerskollegii

afdelning

för näringsstatistik.

[12.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål

eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra å den afdelning

eller i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning å näringsstatistiska afdelningen icke

må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning å nämnda afdelning ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej, hvad angår byråchef, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, kommerskollegium, uppå därom gjord

framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen å afdelningen,

finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare

bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där kommerskollegium, till befordrande

af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för tid, hvarunder

han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något häraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor eller

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

27

för beredande af semester, innehafvare af lägre befattning skall vara

skyldig att, om han förordnas till högre befattning å afdelningen, densamma,

mot åtnjutande, i förstnämnda fall af de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot svarande belopp

i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvaren under mer ap. fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande löntagare vid bestämmandet

af rätten till löneförhöjning tillgodoräknas den tid, som före

den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande befattning i

kommerskollegium, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, byråchef och förste

aktuarie enhvar under en och en half månad samt aktuarierna, enhvar

under en månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning- i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att enhvar, som med eller efter 1913 års ingång tillträder befattning

å afdelningen, skall vara pliktig att underkasta sig ofvan intagna

villkor och bestämmelser för den nya aflöningsstatens åtnjutande; samt

att de förutvarande innehafvare af befattningar å afdelningen, hvilka

icke före den 1 november 1912 anmäla, att de vilja underkasta sig

nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner,

äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit dem;

dels medgifva, att kvinnligt biträde, som vid ikraftträdandet af

nämnda stat är anställdt å kommerskollegii afdelning för näringsstatistik

och antages till biträde å samma stat, må för åtnjutande af löneförhöjning

genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan

innehaft stadig anställning i kollegium;

dels ock särskildt beträffande de i förevarande stat uppförda kvinnliga

biträden besluta, att för dem skola gälla de af departementschefen

särskildt förordade allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta

biträden hos vissa verk och myndigheter.

Vid bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget skulle staten för

kommerskollegium i dess helhet, nu 98,000 kronor, komma att höjas

med 48,815 kronor till 146,815 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till sid. 91—127 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

inom Andra kammaren väckta motioner, nämligen

dels af herr C. Lindhagen, som i motionen nr 220 hemställt, bland

annat, att Riksdagen måtte med anledning af statsverkspropositionens

förslag till fasta biträdens uppförande i staten hos vissa ämbetsverk och

myndigheter besluta, att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje

ålderstillägg å 200 kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet,

blir 1,800 kronor; samt att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och

7:e punkter, innefattande begxänsniugar i kvinnas rätt att söka eller

innehafva ifrågavarande befattningar, ifall hon är gift eller träder i

äktenskap, skola ur dessa bestämmelser utgå;

dels och af herr G. Kronlund, som i motionen nr 69 hemställt,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

29

att, därest det framlagda förslaget om uppförande å stat af tio biträden

vid kommerskollegii afdelning för näringsstatistik vinner Riksdagens

bifall, Riksdagen ville besluta, att åtminstone sex af dem varda uppförda

såsom biträden af högre aflöningsgrad och de återstående såsom

biträden af lägre aflöningsgrad.

Beträffande hvad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.

k ör närvarande finnas å kommerskollegii näringsstatistiska afdelning

anställda, förutom förste aktuarien-föreståndaren, två ordinarie och

två extra aktuarier samt åtta amanuenser, hvarjämte ett manligt och tio

kvinnliga biträden där regelbundet sysselsättas.

Af nämnda personal äro:

a) en aktuarie, 2 amanuenser, ett manligt biträde samt 3 kvinnliga

biträden sysselsatta med handelsstatistiken i dess nuvarande skick,

hvarjämte en aktuarie, som handlägger afdelningens sekreterar- och

registratorsgöromål samt närmast utarbetar berättelsen om bergshandtering,

är därvid behjälplig. Af denna personal deltager dock en amanuens

och det manliga biträdet samt ett kvinnligt biträde under omkring 3

månaders tid årligen i utarbetandet af bergsberättelsen;

b) en aktuarie, 3 amanuenser och 2 kvinnliga biträden sysselsatta

med sjö fartsstatistiken ;

c) eu aktuarie, 3 amanuenser och 4 kvinnliga biträden sysselsatta

med berättelserna om fabriker och handtverk; samt

d) ett kvinnligt biträde nästan uteslutande sysselsatt med diarieföring

af utgående skrivelser, renskrifning samt expediering af blanketter

och dylikt.

Omorganisation sförslaget — enligt Kungi. Maj:ts framställning —

afser, med uteslutande från kommerskollegii nuvarande stat af en förste

aktuarie och två aktuarier samt med minskning af det för kollegium

anvisade anslaget till amanuenser och andra extra biträden in. m. med

13,010 kronor, uppförande å ordinarie stat af:

en byråchef, 2 förste aktuarier, 4 aktuarier och 10 kvinnliga

biträden, däraf 2 af högre aflöningsgrad och 8 af lägre aflöningsgrad

jämte ett belopp af 23,825 kronor till amanuenser, gratifikationer, extra

biträden, sakkunnige och vikariatsersättning.

Dessutom skulle å extra stat för år 1913 uppföras:

1,000 kronor till ett sakkunnigt biträde vid bergverksstatistikens

utarbetande, 1,000 kronor till ersättning för år 1912 åt sakkunniga bi
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

träden vid beräkning af enhetsvärden å vissa varor samt 2,700 kronor

till aflöning åt en byråchef för tiden september—december 1912.

Ifråga om personalbehofvet har man utgått från en beräkning af:

a) en förste aktuarie, en aktuarie (tillika sekreterare och registrator),

2 amanuenser och 4 biträden för handelsstatistiken;

b) en aktuarie, en amanuens och 5 biträden för sjeifartsstatistiken;

c) en förste aktuarie, en aktuarie, 3 amanuenser och 6 biträden

för utarbetandet af statistiken om industrien och bergshandteringen;

d) en aktuarie, en amanuens och ett biträde för industriregistret, samt

e) ett biträde för fullgörandet af åtskilliga för afdelningen gemensamma

bestyr, såsom registrering, renskrifning, expedition m. in.

Krafvet på en reformering af vår nuvarande näringsstatistik torde

vara ovedersägligt. En omgestaltning af densamma synes därför vara

nödvändig, och utskottet har i Kungl. Maj:ts härutinnan framlagda förslag

trott sig finna en i stort sedt lycklig lösning af denna fråga.

Emellertid hafva jämväl andra reformer på detta område ställts i

utsikt, och ehuru de härom framställda anspråken icke för närvarande

föranledt någon Kungl. Maj:ts åtgärd, har dock utskottet velat redan nu

beröra ett af dessa.

Statistiska kommittén har i fråga om den nuvarande industristatistiken

anmärkt, att i de formulär för primäruppgifter, som för närvarande

användas till de svenska berättelserna om bergverk och fabriker,

efterfrågas hvarken värdet af förbrukade råvaror och halflabrikat eller

värdet af främmande hjälparbeten, utan hvarje industriell anläggning

åsätter blott och bart de skilda slagen af sina tillverkningar fullt handelsvärde

å platsen, hvarjämte uppgift om invänta löner för förädling eller

reparation af främmande gods meddelas. Därtill komme, att produkter,

som genomginge flera olika grader af bearbetning, upptagas efter hvarje

ny process till sitt fulla värde, hvarigenom en dubbelräkning tydligen

äger rum. Detta redovisningssystem medförde naturligtvis, att slutsumman

för samtliga industrigrenars produktionsbelopp icke ens tillnärmelsevis

kunde sägas utvisa de industriella produkternas verkliga

bruttovärde, i hvithet värdet af inom landet vidare bearbetade inhemska

halffabrikat icke finge ingå, och detsamma stängde ock hvarje möjlighet

att bestämma den inhemska industriens så kallade produktionsvärde, för

hvars beräknande den första förutsättningen vore, att värdet af samtliga

förbrukade råvaror och alla i helfabrikaten ingående halffabrikat samt af

alla främmande hjälparbeten vore kändt. Och ehuru detta redovisningssystem

praktiskt taget ägde sina obestridliga fördelar och onekligen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

31

skänkte en god öfverblick öfver de särskilda bergverksprodukternas och

fabriksvarornas produktionsorter, tillverkningsmängder och försäljningspris

samt dessutom ställde sig billigt, på grund af Indika förtjänster det

borde bibehållas, hade kommittén dock pa grund af de hos systemet

anmärkta bristfälligheterna funnit det högeligen önskvärd!, att den

svenska industristatistiken på lämpligt sätt fördjupades och fullkomnades,

sa att. densamma framför allt komme att omfatta en verklig produktionsstatistik.

. För att nå detta önskemål ansåge sig kommittén böra förorda,

att vid sidan af de nuvarande årliga öfversikterna måtte åvägabringas ett

antal periodiska specialundersökningar öfver den större industriens skilda

grenar, i hvilka undersökningar för hvarje särskild industrigren utreddes

dess produktionsvärde och för öfrigt inhämtades mera ingående upplysningar

om hvarjehanda näringsförhållanden än de, som rimligen kunde

ai för ar infordras till de ordinarie berättelserna. För dessa undersökningars

vidtagande borde den större svenska industrien indelas i nio

grupper och det . syntes som om i händelse bearbetning af det för den

första gruppen insamlade uppgiftsmaterialet vidtoge, medan uppgifter

insamlades frän den andra gruppen, och så undan för undan, samtliga

nio specialundersökningar borde kunna slutföras på ett årtionde. Hvart

tionde år borde i regel hvarje särskild industrigrupp komma under förnyad

behandling, hvadan under det sista året i hvarje tioårsperiod inga

primäruppgifter skulle insamlas., utan arbete i stället nedläggas på eu

allmän sammanfattning af samtliga de nio gruppundersökningarnas slutresultat

särskild! med hänsyn till en på dessa grundad beräkning af

hela den större industriens verkliga produktionsvärde. Denna sammanfattning

borde publiceras i de ordinarie årsberättelsernas kedja, så att

nvar tionde årgång af desamma komme att jämte sitt sedvanliga innehåll

för året dessutom i texten meddela hufvuddragen af en allmän svensk

produktionsstatistik.

Utskottet, som tagit jämväl detta reformförslag i öfvervägande,

antager, att sådana specialundersökningar som de af kommittén föreslagna

sannolikt komme att blifva ganska kostsamma. Det skulle väl

kanske möjligen också kunna dragas i tvifvelsmål, huruvida resultatet

af dylika, undersökningar verkligen skulle komma att motsvara de stora

förhoppningar, som på vissa håll synas hafva knutits vid desamma.

Emellertid föreligger ju ännu icke något förslag i denna del från Ivungl.

Maj:ts sida. Då det därföre torde kunna förväntas, att, om frågan skulle

återkomma, densamma dessförinnan blifver. föremål för ytterligare undersökningar,

samt Riksdagen ju i allt fall då blifver i tillfälle att närmare

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

pröfva saken, har utskottet ansett sig icke böra i vidare mån inlåta

sig på frågan.

Hvad därefter beträffar den af Kungl. Maj:t föreslagna förstärkningen

af arbetskrafterna å den näringsstatistiska afdelningen, så, enär

denna förstärkning torde, på sätt åt Kungl. Maj:ts förevarande framställning

framgår och enligt hvad utskottet jämväl under hand inhämtat, få

anses vara under alla förhållanden erforderlig för det näringsstatistiska

arbetets behöriga fullföljande och oberoende af detta arbetes förläggande

till det ena eller andra ämbetsverket, och då icke heller någon af de

föreslagna särskilda anordningarna lärer kunna tänkas komma att verka

hinderligt för en omorganisation af kommerskollegium i dess helhet,

finner utskottet sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Vidkommande sedermera de för personalen å den näringsstatistiska

afdelningen föreslagna aflöningsförmånerna får utskottet erinra, att utskottet

i punkt 3:o) af sitt utlåtande angående utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel vid behandling af frågan om anställande af

fasta biträden å nedre justitierevisionens stat uttalat sig om de af Kungl.

Maj:t föreslagna lönetyperna för dylika befattningshafvare samt om herr

Lindhagens i ämnet väckta motion. Utskottet har därvid med afstyrkande

af nyssnämnda motion tillstyrkt de af Kungl. Maj:t föreslagna

aflöningsförmånerna och, med vissa förändringar, de aflöningsvillkor, som

af Kungl. Maj:t framlagts. Hvad utskottet sålunda tillstyrkt, har Riksdagen

numera godkänt.

Hvad därefter angår herr Kronlunds yrkande, så enär enligt hvad

af statsrådsprotokollet framgår en närmare undersökning kommer att

verkställas angående huruvida och i hvilken omfattning det arbete, som

är afsedt att utföras af de utaf Kungl. Maj:t föreslagna biträdena af

högre aflöningstyp, i jämförelse med de uppgifter, som i allmänhet tillkomma

»biträden af högre aflöningsgrad», är så maktpåliggande, att

det betingar ytterligare en högre aflöningstyp, och då det torde kunna

antagas, att af denna utredning, vid hvilken arbetsfördelningen mellan

de olika biträdena å afdelningen torde själfmant komma att vid sidan

af frågan om en tredje aflöningstyp underkastas särskild ompröfning,

kommer att närmare framgå, huruvida skäl förefinnes att i högre aflöningsgrad

uppflytta något af de biträden, för hvilka Kungl. Maj:t nu föreslagit

lägre aflöningsgrad, har utskottet icke ansett herr Kronlunds

förevarande motion böra föranleda särskild åtgärd, så mycket mindre

som Kungl. Maj:t vid frågans nuvarande läge icke ansett sig kunna

föreslå den »högre aflöningsgrad eu» för flera än två biträden vid verket.

Utskottet,'' som däremot icke funnit något att erinra mot Kungl.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 33

Maj:ts förslag till aflöningsförmåner för de tio ordinarie kvinnliga befattningshafvarna

under förbehåll, att aflöningsvillkoren bringas i öfverensstämmelse

med hvad Riksdagen beslutat i fråga om fasta biträden

å nedre justitierevisionens stat, får alltså, under åberopande af utskottets

ofvanberörda uttalande i frågan under andra hufvudtiteln i den mån

det af Riksdagen lämnats utan erinran, med afstyrkande dels af herr

Lindhagens motion i hvad den rör kommerskollegii näringsstatistiska

afdelning dels ock af herr Kronlunds förenämnda motion, förorda

Kungl. Maj:ts förslag jämväl i detta afseende.

Anledning till anmärkning från utskottets sida mot Kungl. Maj:ts

förslag till aflöningsförmåner åt personalen i öfrigt å den näringsstatistiska

afdelningen har ej heller förekommit.

Kungl. Maj ds förslag om uppförande å extra stat af vissa belopp

till särskilda sakkunniga samt till aflöning åt den föreslagna byråchefen

jämväl för tiden september—december 1912 har på de af Kungl. Majd

anförda skäl synts utskottet välbetänkt och sålunda icke föranledt någon

erinran från utskottets sida.

Emot hvad Kungl. Majd föreslagit i öfriga här ofvan ej vidrörda

delar har utskottet icke funnit anledning till anmärkning.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Riksdagen, med afslag å herrar Lindhagens

och Kronlunds förenämnda motioner i motsvarande

del, må från och med år 1913, med uteslutande

från kommerskollegii nuvarande stat af en förste

aktuarie och två aktuarier samt med minskning af det

för kollegium anvisade anslaget till amanuenser och

andra extra biträden m. m. med 13,010 kronor eller

från 41,500 kronor till 28,490 kronor, samt med godkännande

af det utaf departementschefen förordade

förslag till aflöningsstat för kommerskollegii afdelning för

näring sstatistik, för ändamålet uppföra ett ordinarie

anslag å 72,325 kronor;

b) att Riksdagen må besluta, att såsom förutsättning

för ikraftträdande den 1 januari 1913 af lönestaten

för kommerskollegii afdelning för näringsstatistik

skall gälla, att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar

föreskrift, att samtliga ordinarie befattningshafvare å

afdelningen skola, i den mån ej undantag kunna anses

böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex

timmar hvarje söckendag;

c) att Riksdagen må godkänna följande villkor

och bestämmälser för åtnjutande af de i nämnda stat

upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning å kommerskollegii

afdelning för näringsstatistik skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation af afdelningen eller eljest

af kommerskollegium eller i öfrigt i allmänhet kan

varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom

därest afdelningens ställning inom eller till kommerskollegium

förändras edar kommerskollegii ställning

inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses,

eller därest vissa ifrågavarande afdelning tillhörande

göromål öfverflyttas till annan afdelning eller ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad

och den aflöning han innehar, efter ny eller

förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra å den afdelning eller i det verk,

till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning å näringsstatistiska

afdelningen icke må förenas annan tjänst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning å nämnda afdelning

ei heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, så framt ej, hvad

angår byråchef, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, kommerskollegium, uppå

därom gjord framställning och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må

anses inverka hinderligt för tjänstgöringen å afdel
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

35

ningen, finner uppdraget eller befattningen kunna få

mottagas och tillsvidare bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att

tjänstgöra å den särskilda befattning inom graden, där

kommerskollegium, till befordrande af arbetets oafbruten

gång, finner honom lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för

den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest

varit]|från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstilllägget,

men att den, som undfår ledighet för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så

mycket af lönen eller ortstillägget, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljestpröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare

för tid, hvarunder kan afhållit sig från tjänstgöring

utan l ätt hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,

som icke pröfvas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för

ämbetsresor eller för beredande af semester, innehafvare

af lägre befattning skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning å avdelningen, densamma,

mot åtnjutande, i förstnämnda fäll af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af

däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad

är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar

af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje

förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare

fem år, äfvenledes på samma villkor, under iakttagande,

hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande löntagare

vid bestämmandet af rätten till löneförhöjning

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens

trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande

befattning i kommerskollegium, vare sig på grund af

fullmakt eller konstitutorial;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den

lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom till

pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta

semester, byråchef och förste aktuarie enhvar under

en och en half månad samt aktuarierna, enhvar under

en månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad i

särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraft
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

trädande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt;

att den, som tillträder den nya aflönings staten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl.<Maj:ts

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att enhvar, som med eller efter 1913 års ingång

tillträder befattning å afdelningen, skall vara pliktig

att underkasta sig ofvan intagna villkor och bestämmelser

för den nya aflöningsstatens åtnjutande; samt

att de förutvarande innehafvare af befattningar

å afdelningen, hvilka icke före den 1 november 1912

anmäla, att de vilja underkasta sig nämnda villkor och

bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner, äfvensom, i den mån ej

annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående

civila tjänsteinnehafvares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit dem;

d) att Riksdagen må medgifva, att kvinnligt biträde,

som vid ikraftträdandet af nämnda stat är anställdt å

kommerskollegii afdelning för näringsstatistik och antages

till biträde å samma stat, må för åtnjutande af

löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning

i kollegium; samt

e) att Riksdagen, med af slag å herr Lindbagens

motion i motsvarande del, må särskilt beträffande de

i förevarande stat uppförda kvinnliga biträden besluta,

att för dem skola gälla följande allmänna villkor och

bestämmelser, nämligen;

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst

till innehafvare af tjänsten befordras person, som

omedelbart före sin befordran inom vederbörande

ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten

hörande mot fast arfvode under föregående år till

belopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till

tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda

arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad

ej må i något fall tillgodoföras aflöning

till högre belopp än som motsvarar beloppet af den

med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid, å tjänsterummet skall

vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid är

för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,

samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga

gång det krafvel’, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet

intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgad i vederbörande

aflöningsstat, må åtnjuta semester under en

månad om året, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre

typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken aflöning

utgår efter den högre typen, biträde, som

redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden,

må för erhållande af första ålderstillägget i den högre

graden få tillgodoräkna sig högst fem år al den tid,

som förflutit från det biträdet tillträdde det sista ålderstillägget

i den lägre graden;

5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda

biträden af såväl högre som lägre grad, biträde af

lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas

såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida

befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagd!

tre månader under ett och samma kalenderår;

ägande sålunda förordnadt biträde af lägre grad att

därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,

om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall,

de med den tjänstledigas befattning förenade

tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras

för beredande af semester, ett mot den semesterledigas

tjänstgöringspenningar svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 39

allenast efter af Kung]. Maj:t på framställning i hvarje

särskild! fall lämnadt medgifvande;

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst

ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af

sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke vederbörande

öfverordnade myndighet med hänsyn till tjänstens

behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk

eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial

och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande

genom kungörelse;

_ rörande tillsättningen i öfrigt, kompetens
fordringar,

ordningen för meddelande af tjänstledighet

och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffningo.

d. skola gälla de närmare stadganden, som må

varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk

och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för

aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga delar

och i den mån de icke stå i strid mot hvad här blifvit

föreskrifvet lända till efterrättelse.

Vid bifall härtill kommer staten för kommerskollegium i dess

helhet, nu 98,000 kronor, att uppgå till 146,815 kronor.

Patent- och registreringsverket.

14:o) 1 punkt 13 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af det utaf departementschefen tilli

m ota isläget till utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år

1913 samt med förklarande, att det å ämbetsverkets omkostnadsstat

uppförda förslagsanslag till provisorisk lönereglering för den å aflöningsstaten

upptagna personal må för sådant ändamål disponeras i enlighet

94 departementschefen tillstyrkta grunder och på af honom i

öfugt förordade villkor, till upprätthållande af patent- och registreringsverkets

verksamhet uppföra ett reservationsanslag af 435,700 kronor,

att utgå af de till patent- och registreringsverket inflytande afgifter

dels för patent samt för registrering af varumärken äfvensom af mönster

och modeller, dels ock för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag

Patent- och

registreringsverket.

[13.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

och. solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de hos verket

förda bolags- och försäkringsregistren, under förutsättning tillika att de

å dessa afgifter uppkommande öfverskott fortfarande såsom hittills skola

efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för det med anslaget

afsedda ändamål.

I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till hvad statsrådsprotokollet (sid. 127—157) därom innehåller.

Den för patent- och registreringsverket för innevarande år fastställda

utgiftsstaten omfattar följande hufvudafdelningar:

A. aflöningar...................................... kronor 81,300: —

B. omkostnader ................................. » 313,700: —

Summa kronor 395,000: —

Kungl. Maj:ts förslag till utgiftsstat för ämbetsverket för år 1913,

som upptager

aflöningar till belopp af................

... kronor

81,800: —

och omkostnader till belopp af ...

»

353,900: —

Summa kronor

435,700: —

utvisar sålunda, jämfördt med nu gällande stat, en ökning i det hela af

40,700 kronor.

Den af Kungl. Maj:t föreslagna förändringen i utgiftsstaten afser:

a) aflöningar:

ökning af anslaget till ålderstillägg, för beredande från och

med år 1913 af ett första ålderstillägg åt registratorn och arkivarien,

med........................................................................................... kronor 500: —

b) omkostnader:

1) ökning af förslagsanslaget till adjungerade

ledamöter m. in., nu 130,680 kronor, med 35,200

kronor, däraf

till täckande af anslagets nuvarande otillräcklighet

................................................................................. » 13,500: —

till ålderstillägg åt adjungerade ledamöter......... » 2,400: —

till ålderstillägg åt byråingenjörer och notarier

öfver stat............................................................................... » 4,000: —

till förstärkning af arbetskrafterna samt förbättring

af biträdande ingenjörernas arfvoden ............ » 15,300: —

Transport kronor 35,700: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

41

Transport kronor 35,700:-—

hvaraf 1,600 kronor till en adjungerad ledamot

å patentafdelningen samt 13,700 kronor till ökning

af biträdande ingenjörernas antal och förbättrande af

deras arfvoden; äfvensom

2) ökning af förslagsanslaget till renskrifning

och skrifmaterialier m. in. från 50,000 kronor med » 5,000: -—

till 55,000 kronor.

Summa ökning: kronor 40,700: —

Emot Kung!. Maj:ts förslag om ökning af anslaget till ålderstillägg

och förslagsanslaget till renskrifning och skrifmaterialier m. m. samt

om förhöjning i förslagsanslaget till adjungerade ledamöter m. m. för

täckande af anslagets nuvarande otillräcklighet har från utskottets sida

icke varit något att erinra.

Jämväl öfriga af Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningar i sistnämnda

förslagsanslag eller de, som afse ålderstillägg åt adjungerade ledamöter

samt byråingenjörer och notarier öfver stat äfvensom förstärkning af

arbetskrafterna samt förbättring af biträdande ingenjörernas arfvoden, har

utskottet ansett sig böra biträda, då det torde vara nödvändigt att i

afbidan på den länge förväntade löneregleringen för ämbetsverket,

hvilken blifvit afsevärdt fördröjd på grund af omständigheter, som varit

åt verket oberoende, bereda verket den begärda arbetsförstärkningen och

jämväl för bibehållande åt verket af dugliga arbetskrafter medgifva

tjänstemännen därstädes nu ifrågavarande aflöningsförhöjningar, hvilka

synas betingade af det alltmer ökade arbetet i ämbetsverket.

Dock torde såsom villkor för erhållande af den genom anslagsförhöjningen

möjliggjorda arfvodesförbättringen för biträdande ingenjörerna

böra stadgas skyldighet för dem att vara tillstädes å tjänsterummet

minst fyra timmar hvarje söckendag.

Utskottet hemställer alltså,

Utskottets

yttrande,

att Riksdagen må, med godkännande af det utaf

departementschefen tillstyrkta förslaget till utgiftsstat

för patent- och registreringsverket för år 1913 samt

med förklarande, att det å ämbetsverkets omkostnadsstat

uppförda förslagsanslag till provisorisk lönereglering

för den å aflöningsstaten upptagna personal må

för sådant ändamål disponeras i enlighet med de af

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt, 7 höft. (Nr 7.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

departementschefen, tillstyrkta grunder och på af honom

i öfrigt förordade villkor, till upprätthållande af

patent- och registreringsverkets verksamhet uppföra

ett reservationsanslag af 435,700 kronor, att utgå af

de till patent- och registreringsverket inflytande avgifter

dels för patent samt för registrering af varumärken

äfvensom af mönster och modeller, dels ock

för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag och

solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de

hos verket förda bolags- och försäkringsregistren,

under förutsättning tillika, att de å dessa avgifter uppkommande

öfverskott fortfarande såsom hittills skola

efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för

det med anslaget afsedda ändamål.

Vid bifall härtill kommer anslaget till patent- och registreringsverket

att höjas med 40,700 kronor.

Statistiska centralbyrån.

Statistiska 15:o) Kungl. Maj:t har under punkt 14 af denna hufvudtitel

centralbyrån, föreslagit Riksdagen

L14.J dels medgifva, att i staten för statistiska centralbyrån må från och

med år 1913 uppföras aflöning för två byråchefer med 6,400 kronor

till hvardera, häraf 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar;

samt att enhvar af byråcheferna må äga rätt till ett ålderstillägg

å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring;

dels besluta, att de för statistiska centralbyråns tjänstepersonal i

öfrigt gällande villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnjutande

jämväl skola äga tillämpning på nämnda byråchefer;

dels höja reservationsanslaget till bibliotekets underhållande, nu

1,500 kronor^ med 500 kronor till 2,000 kronor;

dels vidare höja reservationsanslaget till arfvoden åt tillfälliga

biträden samt till vikariatsersättning, nu 20,000 kronor, med 500 kronor

till 20,500 kronor;

dels ock från staten utesluta reservationsanslaget till officiella

statistiska trycket 17,300 kronor, till en statistisk tidskrift 1,400 kronor

samt till utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik 1,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

43

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

157—209 i statsrådsprotokollet.

k ör närvarande äro, utom den personal, som tillfälligtvis är anställd

för folkräkningen och de pågående valstatistiska arbetena, i statistiska

centralbyrån anställda tre första aktuarier och tre aktuarier, af

hvilka en på extra stat.

Det under år 1913 enligt Kungl. Maj:ts förslag för statistiska

centralbyrån erforderliga antalet tjänstemän skulle utgöra, förutom chefen:

två byråchefer, hvaraf den ena motsvaras af den byråchef i justitiedepartementet,

som enligt förslaget skulle indragas under år 1914, fyra

förste aktuarier, af hvilka en på extra stat, och fem aktuarier, af hvilka

tre på extra stat.

I skrifvelse den IG maj 1903 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa utredning, huru inom rikets officiella statistik största

möjliga enhet och planmässighet i arbetet äfvensom ökad skyndsamhet

vid publikationen måtte kunna åstadkommas, och att därvid särskildt

matte tillses, huruvida ej åt statistiska tabellkommissionen kunde gifvas

en mera fackmässig sammansättning, samt för Riksdagen framlägga

denna utredning jämte de förslag, hvartill densamma kunde föranleda.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning häraf på sin tid uppdragit åt en kommitté,

benämnd statistiska kommittén, att verkställa utredning och förslag

i ärendet, har Kungl. Maj:t nu lämnat en redogörelse för de resultat,

hvartill kommittén kommit. På anförda skäl har Kungl. Maj:t emellertid

ansett sig icke kunna för närvarande framlägga någon definitiv plan

för ordnande af den officiella statistiken, men har i allt fall, då frågan

om den officiella statistikens omorganisation syntes icke längre kunna

utan stora olägenheter undanskjutas, utan nu borde, i den mån sådant

kunde ske, upptagas till pröfning, afgifvit de förslag härom, hvartill

omständigheterna synts föranleda, under framhållande tillika, att

den nya organisation, som kunde komma till stånd, tills vidare måste

få en provisorisk karaktär, så att den icke på något sätt föregrepe den

definitiva organisation af statistiken, som framdeles kunde blifva beslutad

i sammanhang med pröfningen af departementalkommitterades blifvande

förslag till omorganisation af den centrala förvaltningen i allmänhet.

Hvad sålunda förekommit har utskottet tagit under ompröfning.

Med erkännande af den noggrannhet och utförlighet, hvarmed den af

Riksdagen begärda utredningen blifvit verkställd, har utskottet dock

härvid icke kunnat undgå att finna, att planläggningen och utformningen

Utskottets

yttrande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

af det sätt, hvarpå vår officiella statistik enligt kommitténs och jämväl

Kungl. Maj:ts förslag, i den mån detsamma nu föreligger, skulle ordnas,

blifvit väl detaljerad! anlagd och jämväl utmynnat i en mångfald af

statistik, hvars fulla genomförande väl näppeligen torde vara af förhållandena

betingadt. Utskottet har därför ansett sig redan nu böra

framhålla nödvändigheten af att man härvidlag framgår med eu viss

varsamhet, så att icke kostnaderna för ordnandet af vår officiella statistik

springa upp till belopp, som icke stå i rimlig proportion till den

nytta, man har att förvänta. Man synes sålunda vid utformningen

af denna statistik böra undvika ett uppläggande af särskild statistik för

frågor af en mångfald olika slag och i stället söka inrikta sig på

hufvudsakligen sådana ämnen, hvilkas statistiska bearbetande kan anses

vara af verklig praktisk betydelse och nytta. Af sådan natur

äro, enligt utskottets förmenande, de frågor, som äro hänförliga till

finansstatistiken och statistiken öfver kommunernas finanser. Det torde

nämligen icke råda något tvifvel därom, att finansväsendet i allmänhet

och särskild! den sida däraf, som representeras af skatteväsendet,

i våra dagar med rätta tillmätes en allt större betydelse, både i statligt

och kommunalt afseende, hvaraf synes höra följa, att detsamma göres

till föremål för en statistisk bearbetning, som utförligt belyser dess

förhållande till samhällsutvecklingen. Å finansstatistiken och statistiken

öfver kommunernas finanser bör således enligt utskottets förmenande

hufvudvikten läggas, så mycket mer som åtskilliga af de frågor, hvilka

enligt kommitténs och jämväl Kung]. Majrts förslag skulle blifva föremål

för särskild statistik, synas utskottet kunna utan olägenhet inrangeras

under eller kombineras med finansstatistiken och statistiken

O

öfver kommunernas finanser.

Emot Kungl. Maj:ts förslag kan jämväl invändas, att det råder

en viss obestämdhet i fråga om det ämbetsverk, till hvilket ett flertal

af den statistik, hvarom i förslaget är fråga, skall slutligen förläggas,

liksom det i vissa fall är ovisst, hur den statistik, som förslaget innebär,

egentligen skall ordnas.

I nu anmärkta afseenden kan sålunda i fråga om fastighetsstatistiken,

som skulle utarbetas och offentliggöras hvart tionde år hufvudsakligen

efter de skattskyldigas deklarationer och taxeringslängderna,

erinras, att vissa häraf betingade ändringar i de fastställda formulären

för deklarationer och längder icke kunna under den närmaste tiden

genomföras. De bidrag till en sådan statistik, som hittills meddelats i

vissa tabellbilagor till Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

45

borde emellertid bibehållas och i den mån så kunde ske vidare utvecklas,

men något beslut om anordnande af en fastighetsstatistik i den utsträckning

kommittén tänkt sig hade, enligt departementschefen, icke

nu kunnat fattas.

Hvad angår statistiken öfver statens utarrenderade domäner, som

enligt kommitténs förslag skulle utarbetas och offentliggöras hvart

tredje år, så torde den form och omfattning, som hittills vid denna

statistiks utarbetande gifvits densamma, vara ganska tillfredsställande.

Vidkommande jordbruksstatistiken med de ifrågasatta lokalundersökningarna

för erhållande af mera exakta resultat än eljest, så torde

med en god planläggning och nödig begränsning af dylika undersökningar

kostnaderna för desamma ej böra blifva så stora, att de måste

uppgifvas.

I fråga om fiskeristatistiken lärer däremot kunna anmärkas, att

densamma icke torde blifva af sådant värde särskildt hvad insjöfisket

angår, att den kommer att motsvara därpå nedlagda kostnader och

arbete. Den synes därför i möjligaste mån böra inskränkas och oinfatta

allenast sådana områden som exempelvis mer affärsmässigt drifna

företag, hvarifrån säkra primäruppgifter skulle kunna förväntas.

Beträffande nu nämnda arter af statistik, eller fastighetsstatistik,

statistik öfver statens utarrenderade domäner samt jordbruksstatistik och

fiskeristatistik, torde vidare kunna anmärkas, att ovisshet synes råda,

huruvida den föreslagna jordbruksstatistiska byrån, som enligt förslaget

skulle omfatta nämnda grenar af statistiken, skall förblifva inom statistiska

centralbyrån (eventuellt något statistiskt central verk) eller öfverffyttas

till vederbörande departement.

Vidkommande sedermera befolkningsstatistiken, så torde betydelsen

af densamma väl icke kunna förnekas. Dock synes det utskottet kunna

ifrågasättas, om behofvet af en statistik öfver dödsorsakerna i den omfattning,

som blifvit förutsatt, verkligen kan motivera så vidlyftiga

anordningar, som för erhållande däraf nu igångsatts, i synnerhet som

det torde vara omöjligt att i detta afseende erhålla fullt tillförlitliga

primäruppgifter.

Emot sparbanksstatistiken torde kunna anmärkas, att Kungl. Maj:t

för sin del fattat beslut allenast rörande ett af de förslag, som kommittén

framställt i fråga om dess fullständigande, och att om departementschefen

ställt i utsikt att framdeles återkomma till de öfriga förslagen.

Hvad rättsstatistiken angår, hvilken enligt kommitténs förslagskulle

undergå en fullständig omändring, bär utskottet fäst sin upp
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

märksamhet därå, att, utom beträffande ett par af kommitténs särskilda

förslag angående denna statistik, hvilka Kungl. Maj:t upptagit i sitt

förslag redan nu, ny utredning måste ske om sättet att åstadkomma en

dylik. Dessutom kan frågan om dess framtida förläggning, ehuru någon

tvekan därom icke synes råda, enligt hvad departementschefen meddelat,

icke för närvarande lämpligen slutligt afgöras, hvartill kommer,

att något förslag om det framtida förläggandet af straffregistret, hvarom

i sammanhang därmed måste fattas beslut, icke kunnat redan nu framläggas.

Uppgifterna till rättsstatistiken för år 1912 måste dessutom

afgifvas efter i hufvudsak samma formulär som hittills, då nya formulär

för dessa uppgifter icke torde kunna blifva fastställda så tidigt

under nämnda år, att de kunna tillämpas jämväl för det året. Under

år 1913 kommer sålunda det rättsstatistiska arbetet att i hufvudsak

vara detsamma som hittills.

I fråga om befolkningsstatistiken, sparbanksstatistiken, rättsstatistiken

och valstatistiken, hvilka enligt förslaget skulle bilda den befolkningsstatistiska

byrån, har, såvidt i ärendet förekommit, icke hysts

någon tvekan om lämpligheten af deras framtida förläggande i statistiska

centralbyrån (eventuellt något statistiskt centralverk).

Beträffande finansstatistiken och statistiken öfver kommunernas

finanser torde i hufvudsak intet vara att erinra mot Kungl. Maj:ts nu

förevarande förslag. Vidkommande en särskild statistik rörande kommunaltekniska

företag kan ifrågasättas, huruvida icke en lösning lämpligen

kunde vinnas därigenom, att dessa företag blefve förpliktade att

efter en enhetlig plan upprätta sådan statistik. Ur det allmännas synpunkt

torde det vara tillräckligt, om för nämnda företag inkomster och

utgifter särskilt upptoges i statistiken öfver kommunernas finanser.

Hvad slutligen angår statistiken öfver vägar och skjutsanstalter

torde kunna anmärkas, att en viss oklarhet synes råda i afseende å

omfattningen af densamma. Denna statistiks kvarblifvande i statistiska

centralbyrån synes ej heller kunna anses absolut säkert, i det

departementschefen framhållit, att den möjligen skulle komma att

sedermera öfverflytta till eu kommunikationsstatistisk byrå, därest

en särskild sådan skulle komma att inrättas. Någon större inverkan

å det föreliggande förslaget torde en sådan förflyttning dock icke

äga, då särskild personal för denna statistiks utarbetande icke lärer vara

erforderlig.

Sist omnämnda grenar af statistiken, eller finansstatistiken, statistiken

öfver kommunernas finanser med den kommunaltekniska stati
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 47

stiken äfvensom statistiken öfver vägar och skjutsanstalter, skulle enligt

förslaget bilda den finansstatistiska byrån; dock kunde det tänkas, att

sistnämnda statistik i stället hänföi’des till den jordbruksstatistiska

byrån. I sammanhang härmed torde kunna antecknas, att en viss obestämdhet

synes råda, huruvida den finansstatistiska byrån bör för framtiden

förblifva i statistiska centralbyrån (eventuellt något statistiskt

centralverk) eller möjligen öfverflyttas till finansdepartementet.

Af det ofvan anförda torde framgå, att frågan om ordnandet af

vår- officiella statistik, i den mån den nu föreligger, är i vissa afseenden

ganska sväfvande. Förslaget har ju också utgått därifrån att, oaktadt

någon definitiv plan för denna statistik icke kunde för närvarande framläggas,

redan nu, såvidt sådant kunnat ske, råda bot på de största bristfälligheterna

i nämnda statistik. I)e föreslagna anordningarna måste ju

däiför vara af provisorisk natur och kunna följaktligen ej gorå anspråk

på . den fulländning, som ett definitivt ordnande af saken skulle hafva

möjliggjort.

I betraktande af det otillfredsställande läge, hvari vår nuvarande

officiella statistik obestridligen för närvarande befinner sig, och med

särskild! fästadt afseende å behofvet af att erhålla en statistik öfver

statens finanser och en tillfyllestgörande sådan jämväl öfver kommunernas

finanser jämte en allmän finansstatistik, gående ut på en sammanställning

af bådadera, har äfven utskottet funnit det välbetänkt att

redan nu söka ordna frågan om vår officiella statistik, i den män så

kan ske. Utskottet har aärtör, under förutsättning att de erinringar i

frågan, som utskottet här ofvan framställt, varda beaktade, ansett sig

kunna ansluta sig till det förslag, som Kungl. Maj:t nu framlagt i

afseende å ordnandet af denna statistik.

Med afseende å anordningens provisoriska natur och då det, med

hänsyn till departementalkommitténs blifvande förslag, synes af vikt att

icke nu vidtaga sådana dispositioner, att man därigenom föregriper,

hvad .af denna kommitté kan i ämnet blifva föreslaget, har utskottet

dock icke kunnat biträda Kung’1. Maj ds förslag att för nu ifrågavarande

ändamål uppföra två byråchefer å ordinarie stat.

Den ena af dessa byråchefer, hvilken enligt hvad utskottet inhämtat

lär vara afsedd för den jordbruksstatistiska byrån, synes lämpligen kunna

ersättas af den förste aktuarie, som enligt förslaget skulle vara anställd

vid samma byrå. För att den erforderliga personalen vid den statistik,

som skulle hänföras till denna byrå, icke skall komma att minskas till

Sammanfattning.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Statsutskottets -utlåtande Nr 7.

antalet, torde emellertid i så fall böra, utöfver hvad Kung!. Maj:t föreslagit,

där anställas ytterligare en extra ordinarie aktuarie med enahanda

arfvode som Kung!. Ma] it ifragasatt för öfriga extra^ ordinarie aktuaner

vid statistiska centralbyrån, eller 3,900 kronor. A den jordbruksstatistiska

byrån skulle under denna förutsättning komma att anställas en

förste aktuarie och 2 aktuarie!''. .

En motsvarande anordning synes däremot icke vara tillrådlig i fråga

om den finansstatistiska byrån, för hvilken den andra byråchefen är

afsedd. På ledaren af finansstatistiken och statistiken öfver kommunernas

finanser synes nämligen böra ställas särskildt stora kraf. Han måste

vara beredd att, utöfver det periodiskt återkommande arbetet med

statistiska berättelser, utföra maktpåliggande och grannlaga specialutredningar

af olika slag. Sådana lära för finansdepartementets räkning

fordras gång efter annan till ledning för skattelagstiftningen och statsregleringen,

framför allt inkomstberäkningen. Det synes därför vara

önskligt, att ledaren af den officiella finansstatistiken är fullt skickad att

som regel jämväl hafva ledningen af sådana specialutredningar. Men

man torde i längden icke kunna förvänta nödiga kvalifikationer hos

innehafva,ren af denna befattning, med mindre han blir ordinarie tjänsteman

och tillförsäkras löneförmåner såsom byråchef. Utskottet har därför

ansett sig kunna tillstyrka Kung]. Maj:ts förslag i denna del, sa

mycket mer som organisationen af denna byrå är sa af passad, att, därest

framdeles beslut skulle komma att fattas om upprättande af en särskild

statistisk byrå inom finansdepartementet för nu ifrågavarande ändamål,

den af Kungl. Maj:t föreslagna finansstatistiska byrån inom statistiska

centralbyrån kan med hela sin personal öfverflyttas från centralbyrån

till finansdepartementet.

Hvad Kungl. Maj:t i öfrigt anfört rörande personalbehofvet a

statistiska centralbyrån bär, särskildt i betraktande af^ nödvändigheten

att bereda verket dugliga arbetskrafter, icke gifvit utskottet anledning

till någon erinran.

Emot Kungl. Maj:ts förslag i de delar, som icke blifvit här ofvan

vidrörda, har utskottet icke funnit annat att anmärka, än att, med uppförandet

å ordinarie stat af allenast en byråchef å centralbyråns stat,

den begärda anslagsökningen af det för närvarande på ordinarie stat uppförda

reservationsanslaget å 20,000 kronor till arfvoden åt tillfälliga

biträden samt vikariatsersättningar, eller 500 kronor till vikariatsersättning

under byråchefernas semester, torde böra minskas med 250 kronoi.

På grund af hvad sålunda förekommit får utskottet hemställa,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

49

att Kungl. Majrts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen

a) medgifver

att i staten för statistiska centralbyrån må från

och med år 1913 uppföras aflöning för en byråchef

med 6,400 kronor, däraf 4,400 kronor lön och 2,000

kronor tjänstgöringspenningar; samt

att byråchefen må äga rätt till ett ålderstillägg

å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring;

b) beslutar, att de för statistiska centralbyråns

tjänstepersonal _ i öfrigt gällande villkor och bestämmelser

för aflöningsförmånernas åtnjutande jämväl skola

äga tillämpning på nämnde byråchef;

c) höjer reservationsanslaget till bibliotekets underhållande,

nu 1,500 kronor, med 500 kronor till

2,000 kronor;

d) höjer reservationsanslaget till arfvoden åt tillfälliga

biträden samt till vikariatsersättning, nu 20,000

kronor, med 250 kronor till 20,250 kronor; samt

e) från staten utesluter reservationsanslaget till

officiella statistiska trycket, 17,300 kronor, till en statistisk

tidskrift 1,400 kronor samt till utarbetande af

en aflönings- och pensionsstatistik 1,000 kronor.

Vid bifall härtill komma de ordinarie anslagen till statistiska

centralbyrån, nu utgörande tillhopa 69,600 kronor, att i allt belöna sm

till 57,050 kronor. v ö

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

16:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkterna 15 och 16 under sjunde Höjning af

hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att höja och under anslagstiteln »be- ZfunZsTd

främjande i allmänhet af slöjderna» såsom reservationsanslag uppföra åt teoretiskt

dels det nu anvisade anslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och ZiZdeukpraktiskt

bildade tekniker, hvilka icke ägna sig åt bergshandteringen, mker samt

med 5,000 kronor från 20,000 kronor till 25,000 kronor; åt idkare af

dels ock det till reseunderstöd åt idkare af handtverk och annan annan ''mindre

mindre industri, oberoende af den omständigheten, huruvida ifråga- industriBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 7 ^ ^.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande Nr In
växande

yrkesidkare själfva deltaga i yrkesarbetet eller icke, nu anvisade

anslag å 15,000 kronor med 3,000 kronor till 18,000 kronor, med förklarande

tillika, att anslaget må användas till understöd åt idkare af

handtverk och annan mindre industri, oberoende af den omständigheten,

huruvida de själfva deltaga i yrkesarbetet eller icke, livilka önska att

genom resor inom Sverige eller i främmande länder förvärfva ytterligare

insikter och erfarenhet i sitt yrke,

äfvensom medgifva, att från och med år 1912 förefintliga besparingar

å ifrågavarande anslag från föregående år må användas på samma

sätt som det löpande årets anslag.

Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa

till sid. 209—217 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställningar,

hemställer,

att Riksdagen må höja och under anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet åt slöjderna» såsom reservationsanslag

uppföra

a) det nu anvisade anslaget till reseunderstöd åt

teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, hvilka icke

ägna sig åt bergshandteringen, med 5,000 kronor från

20,000 kronor till 25,000 kronor;

b) det till reseunderstöd åt idkare af handtverk

och annan mindre industri, oberoende af den omständigheten,

huruvida ifrågavarande yrkesidkare själfva

deltaga i yrkesarbetet eller icke, nu anvisade anslag

å 15,000 kronor med 3,000 kronor till 18,000 kronor,

med förklarande tillika, att anslaget må användas till

understöd åt idkare af handtverk och annan mindre

industri, oberoende af den omständigheten, huruvida de

själfva deltaga i yrkesarbetet eller icke, hvilka önska

att genom resor inom Sverige eller i främmande

länder förvärfva ytterligare insikter och erfarenhet i

sitt yrke,

äfvensom medgifva, att från och med år 1912

förefintliga besparingar å ifrågavarande anslag från

föregående år må användas på samma sätt som det

löpande årets anslag.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

51

Vid bifall till hvad sålunda föreslagits, kommer anslaget till

befrämjande i allmänhet af slöjderna att ökas med 8,000 kronor från

98,500 kronor till 106,500 kronor.

17:o) Uti en inom Andra kammaren väckt motion (nr 42) hafva

herrar E. Lithander och A. Vennersten hemställt, att Riksdagen må å

riksstatens sjunde hufvudtitel uppföra ett ordinarie anslag å 20,000

kronor att enligt Kungl. Maj:ts bepröfvande utgå till resestipendier åt

verkmästare och förmän inom industrien och till belopp, som af Kungl.

Maj:t fastställas, uppbäras enligt af Kungl. Maj:t meddelade villkor och

bestämmelser.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande:

»Riksdagen har under de senare åren beviljat betydande anslag

att utdelas till personer inom olika yrkesgrupper som resestipendier

för studier i utlandet. Hvad härvid särskildt gäller de praktiska yrkena,

utdelas som bekant årligen resestipendier till personer, sysselsatta inom

landtbruk, handel och industri. Det torde icke heller kunna bestridas,

att dylika studier af utländska förhållanden visat sig fruktbringande och

att de för ändamålet anslagna medlen äro väl använda.

En mycket viktig yrkesgrupp inom industrien har emellertid hittills

varit så godt som utestängd från dylika resestipendier. Härmed

syftas på den stora gruppen verkmästare och förmän inom industrien.

Till tekniker utgå för närvarande ett årligt anslag af kronor

20,000: — till resestipendier, (i statsverkspropositionen till årets riksdag

föreslaget till kronor 25,000: —), men som förutsättningen för erhållande

af ett dylikt är aflagd teknisk examen, hafva verkmästare och förmän

i regel icke kunnat komma i fråga vid utdelandet af dessa stipendier.

Likaledes finnes ett anslag af kronor 50,000: — per år till studiestipendier

för arbetare, som i utlandet önska förkofra sig i sitt yrke.

Icke heller för dessa stipendier kunna emellertid verkmästare och förmän

annat än undantagsvis komma i fråga, då de redan för erhållandet af

sin förmanspost måste hafva sin rent manuella yrkesutbildning bakom

sig, hvarför de således hafva ett annat mål för sin fortsatta utbildning

än yrkesarbetare. Hvad slutligen handtverksstipendierna beträffar (i

statsverkspropositionen till årets riksdag har för dessa begärts en höjning

från kronor 15,000: — till kronor 18,000: —), har det visserligen någon

enstaka gång inträffat, att en verkmästare erhållit ett stipendium ur

anslaget härför, men detta anslag är afsedt för handtverket och den

mindre industrien, där verkmästare och förmän ej hafva sin svsselsäft
-

Motion.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

ning, och i regel är ju båda dessa yrkesgruppers utbildning af helt

olika natur.

Det kan jämväl förtjäna framhållas, att äfven i andra afseenden

verkmästarnes och förmännens fackutbildning ännu ej ägnats den uppmärksamhet,

denna fråga torde förtjäna. Sålunda finnes icke i vårt

land för de flesta industrigrenar några af staten upprättade verkmästareskolor,

ej heller har genom lärlingsväsendets ordnande ännu sörjts för

utbildningen af lämpliga förmän.

Inom verkmästarnes egen krets har också behofvet af vidare utbildning

gjort sig alltmera kännbart. Deras egna organisationer hafva

äfven i mån af krafter och tillgångar sökt tillgodose sina medlemmars

behof af vidgade kunskaper och erfarenheter. Sålunda har Sveriges

Allmänna Verkmästareförbund alltsedan år 1908 utgifvit »Sveriges Verkmästaretidning»,

afsedd att befrämja upplysningsarbetet inom verkmästarekåren.

Likaledes hafva vid skilda tillfällen af verkmästarnes

olika organisationer anordnats föreläsningskurser och gemensamma

diskussioner öfver ämnen tillhörande deras arbetsområde.

Den sträfvan efter ökade kunskaper, som förefinnes inom verkmästarnes

egna led, till gagn icke endast för medlemmarna sjkifva utan

äfven för landets industriella utveckling, synes vara väl värd uppmuntran

och understöd från statens sida.

På grund af hvad i det föregående anförts, torde det få anses

välgrundadt och till gagn för det allmänna, att staten genom ett årligt

anslag till stipendier åt verkmästare och förmän inom industrien söker

i någon mån tillgodose denna yrkesgrupps behof af ökad utbildning

genom studieresor. Det torde därvid kunna anses lämpligt att, i likhet

med hvad i årets statsverksproposition föreslås angående motsvarande

anslag till reseunderstöd åt idkare af handtverk och annan mindre industri,

dylika studieresor icke uteslutande behöfva företagas till främmande

länder, då äfven i vårt land mycket torde vara att lära för verkmästare

och förmän, i synnerhet för sådana, som hafva sin verksamhet

förlagd till platser, där någon större industri ej finnes. Att däremot

fastslå någon viss fördelning af anslaget att användas till in- eller utländska

studieresor torde ej vara lämpligt, utan synes detta böra öfverlämnas

till Kungl. Maj:t att bestämma efter omständigheterna.

Beträffande det för dylika stipendier nödiga anslagets storlek, är

önskligt att detsamma icke sättes lägre än till kronor 20,000:— per år.

Stipendierna torde böra utgå med lägst 450 kronor och högst 1,200

kronor för utländsk studieresa af minst fyra veckors varaktighet samt

med ett belopp af högst 200 kronor för studieresa inom landet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 53

Vid i Öl delandet af t. ex. handelsstipendierna hafva derå af handelsnäringens

organisationer satts i tillfälle att yttra sig angående sökandes

lämplighet till erhållande af dylikt stipendium. Detta tillvägagångssätt

synes lämpligt äfven hvad beträffar de här föreslagna stipendierna för

verkmästare och förmän, då häri torde ligga den effektivaste kontrollen

öfver att medlen komma till rätt användning. Det vore alltså önskligt

att bland annat äfven verkmästarekårens organisationer sättas i tillfälle

att yttra sig om de sökandes lämplighet.

Ofvan föreslagna utgift torde kunna anses väl använd, enär den

för dugliga verkmästare och förmän skulle möjliggöra att genom ökad

skicklighet och kunskap höja prestationerna inom olika fack och på så

vis genom bidragande till det inhemska näringslifvets höjande mångdubbelt

återbörda det utlägg, som nu ifrågasättes.

I den skarpa täflan svensk industri har med andra länders höga

teknik och arbetsduglighet, vare sig det gäller att åt svenskt arbete

bevara hemmarknaden eller att förlägga täflan utom Sveriges gränser,

fordras det för att vinna framgång god utbildning och erfarenhet icke

blott hos högsta ledningen: den kräfves helt igenom. Verkmästare och

förmän hafva en så viktig uppgift att fylla; på deras duglighet, erfarenhet

. och personliga egenskaper beror i hög grad på hvad sätt och

med hvilket resultat för egen och industriens del arbetarne fylla sim

uppgifter.

Verkmästare och förmän hafva oftast själfva börjat som arbetare

och genom duglighet fått ledareposter. Ingen står närmare eller känner

bättre arbetarne och hur ett villigt, intresseradt och yrkesskickligt arbete

skall frammanas. Att sätta verkmästare och förmän i tillfälle att på

bästa möjliga vis fylla sin viktiga uppgift, vidga sina vyer och rikta

sin erfarenhet, är en synnerligen angelägen sak.»

Utskottet erkänner visserligen det beaktansvärda syftet med motionärernas

förevarande framställning; men svårigheten att fullständigt

bedöma hvilka personer, som skulle hänföras till de med motionen afsedda

yrkesgrupperna, hvilka ju torde delvis sammanfalla med andra

yrkesgrupper, för hvilka särskilda statsanslag till resestipendier redan

äro uppförda, liar synts utskottet lägga hinder i vägen för ett tillstyrkande

af motionen i den form, hvari den nu föreligger, i synnerhet

som det torde kunna ifrågasättas, huruvida det är lämpligt att i riksstaten

uppföra skilda anslag för ändamål, som vid närmare skärskådande

kunna befinnas af så likartad beskaffenhet, att deras befrämjande lämp
-

Utskottets

yttrande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Förändring i

anslagets till

reseunderstöd

åt bergstekniker

natur.

[17-]

ligast bör tillgodoses genom ett och samma anslag. Utskottet kan sålunda

för sin del icke biträda motionärernas förevarande framställning,

men finner å andra sidan sig böra tillstyrka, att Riksdagen må i anledning

af densamma bos Kungl. Maj:t göra framställning om utredning

och förslag angående sättet, huru det med motionen afsedda syftemålet

lämpligast bör tillgodoses.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må, i anledning af herrar Lithanders

och Vennerstens förenämnda motion, i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta

verkställa utredning angående lämpligaste sättet för

beredande af statsunderstöd till resestipendier åt verkmästare

och förmän inom industrien samt angående

de omständigheter i öfrigt, som med denna fråga äga

sammanhang, och därefter till nästkommande års Riksdag

framlägga det förslag, som må anses af förhållandena

påkalladt.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

18:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i punkt

17 af denna hufvudtitel föreslagit och under hänvisning till hvad

statsrådsprotokollet (sid. 217—218) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att Riksdagen må

a) från och med år 1913 såsom reservationsanslag

i riksstaten upptaga det till understöd åt personer,

hvilka önska att i främmande länder förvärfva

sig ökad insikt och skicklighet i hvad till .bergshand

teringen hör, under anslagstiteln »befrämjande i

allmänhet af bergsbruket» uppförda anslag å 6,000

kronor samt

b) medgifva att från och med år 1912 förefintliga

besparingar å ifrågavarande anslag från föregående

år må användas på samma sätt som det löpande

årets anslag.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

55

Biträde inom finansdepartementet vid beredning af ärenden rörande

bankväsendet m. in.

19:°) Kungl. Magt har i punkt 18 af hufvudtiteln föreslagit Riks- Biträde inom

dagen att höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till finansdepartebiträde

inom finansdepartementet vid beredning af ärenden rörande TilTV*''

bankväsendet samt med upprättande af statistiska uppgifter rörande ärenden

bank- och hypoteksinrättningar, högst 4,000 kronor, med 300 kronor IZZaltTm.

till högst 4,3ÖÖ kronor. [18]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 218—220 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke käft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må höja det å sjunde hufvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till biträde inom finansdepartementet

vid beredning af ärenden rörande bankväsendet

samt med upprättande af statistiska uppgifter

rörande bank- och hypoteksinrättningar, högst 4,000

kronor, med 300 kronor till högst 4,300 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

20:o) I punkt 19 bär Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att för- skrifmaterislagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., för år 1912 alier och

upptaget till 100,009 kronor, bestämmes till 100,000 kronor. expe™''^ ved

Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa [19.1

till sid. 220—250 i statsrådsprotokollet.

Riksdagen har redan vid behandlingen af andra hufvudtiteln ut- utskottets

talat sig lör Kungl. Maj:ts förslag, att tryckningskostnaderna för veder- yttrande.

börande departement skola bestridas från ett nytt, från departementets

expensanslag utbrutet anslag. I öfverensstämmelse härmed får utskottet

nu tillstyrka, att ett särskilt anslag för tryckningskostnader utbrytes

från det nu ifrågavarande anslaget. Om anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m., såsom Kungl. Maj:t föreslagit, det oaktadt

lörblifver så godt som oförändradt till sitt belopp, och för trycknings
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

kostnader, som icke skola af andra medel gäldas, uppföres ett beräknadt

förslagsanslag å 130,000 kronor, innebär detta alltså en anslagsökning

med sistnämnda belopp. En sådan höjning synes emellertid vara af

förhållandena påkallad, då ifrågavarande anslag under de sista åren

betydligt öfver skridits.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må medgifva, att förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för år

1912 upptaget till 100,009 kronor, bestämmes till

100,000 kronor.

Tryckningskostnader.

Trycknings- 21:o) Under punkt 20 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t

kostnader. föreslagit Riksdagen att för bestridande af tryckningskostnader, som

icke skola af andra medel gäldas, å sjunde hufvudtiteln uppföra ett

ordinarie förslagsanslag å 130,045 kronor.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 250 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling lörehaft en

inom Andra kammaren af herrar C. Persson och D. Persson i Tällberg

väckt motion (nr 41), däri hemställts, att Riksdagen ville besluta att i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om åtgärders vidtagande i syfte att

, uti den af statskontoret utgifna liggaren öfver statsverkets specialutgiftsstater

må införas stater för ökadt antal sådana ämbetsverk och myndigheter,

hvilkas utgifter icke bestridas å fjärde eller femte hufvudtitlarna;

samt att för sådant ändamål det i 1912 års statsverksproposition under

sjunde hufvudtiteln äskade ordinarie förslagsanslag å 130,045 kronor

för bestridande af tryckningskostnader, som icke skola af andra medel

gäldas, måtte höjas med 3,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande.

»Genom kungl. bref den 8 mars 1901, i afskrift bifogadt denna

motion, bemyndigades statskontoret att låta till trycket i erforderligt

antal exemplar årligen befordra den s. k. statsliggaren.

Kungl. Maj:ts berörda beslut var föranledt af en utaf statskontoret

i skrifvelse den 26 februari 1901 gjord framställning.

Statskontoret hade uti nämnda skrifvelse anfört, att med statsförvaltningens

fortgående utveckling behofvet af lätt tillgängliga upp
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 57

lysningar beträffande dess olika delar gjorde sig allt mer gällande

ej mindre inom Riksdagen än äfven hos'' statsdepartementen, de olika

ämbetsverken, länsstyrelserna och öfriga myndigheter. För den skull

hade statskontoret ansett sig böra inkomma med förslag om tryckning

af de statsverkets specialutgiftsstater, hvxlka hvarje år inom ämbetsverket

upprättades och sammanfattades i den s. k. statsliggaren.

Pa grund af -Kung!. Maj:ts förenämnda beslut har ifrågavarande

liggare under titel »liggare öfver statsverkets specialutgiftsstater» allt

sedan år 1901 utkommit af trycket.

Att, såsom statskontoret framhållit, ett verkligt behof förefinnes

att hafva lätt tillgång till de uppgifter, som innehållas uti denna liggare,

torde vara utan all gensägelse. Icke minst lära Riksdagens ledamöter

kunna vitsorda den ovärderliga hjälp — särskild! vid behandlingen af

regleringsfrågor — som vunnits genom publicerandet af liggaren.

Det . har dock synts oss, att ett betydligt större gagn skulle kunna

vinnas af liggaren, därest i densamma infördes ytterligare åtskilliga

stater utöfver dem, som där redan blifvit intagna.

Vid en granskning, af liggaren befinnes nämligen, att i densamma

saknas — förutom de till fjärde och femte hufvudtitlarna hörande utgiftsstaterna,

öfver livilka särskilda liggare utgifvas — en mängd andra

stater, såsom för fångvårdsstaten (för fångvårdsstyrelsen finnes stat

införd), de s. k. kommunikationsverken, hospitalsstaten, riksförsäkringsanstalten,

försäkringsinspektionen, vattenfallsstyrelsen, tullverket, postsparbanken,

patent- och registreringsverket, direktionen öfver folkskollärarnas

pensionsinrättning m. fl. pensions- och understödsanstalter samt

skogsstaten.

Redan uti det af löneregleringskommittén den 25 januari 1910

afgifna betänkandet beträffande försäkringsinspektionen uttalade kommittén

såsom synnerligen önskvärd!, att åtgärd måtte vidtagas i syfte

att den stat, som kunde komma att af Konung och Riksdag fastställas

för försäkringsinspektionen, blefve intagen uti omförmälda liggare.

Under det att å ena sidan vissa uppgifter sålunda synas böra

tilläggas i statsliggaren, torde det å andra sidan kunna särskildt ifrågasättas,

huruvida det må anses erforderligt att i liggaren specifikt uppföra

samtliga de personer, som med tillämpning af vederbörande stater

förklarats berättigade att åtnjuta ålderstillägg eller jämlikt bestämmelserna

i gällande civila pensionslag tillerkänts pension.»

Det vid motionen i afskrift fogade kungl. brefvet den 8 mars 1901

är af följande lydelse:

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

»VI OSCAR etc.-----7--.--. — — ~~ ~ ~

I underdånig skrifvelse den 26 nästlidne februari h äfven 1 ant ort,

att, enär med statsförvaltningens fortgående utveckling behofvet af lätt

tillgängliga upplysningar beträffande dess olika delar gjorde sig allt

mera gällande ej mindre inom Riksdagen än äfven hos Statsdepartementen,

de olika ämbetsverken, länsstyrelserna och öfriga, myndigheter,

I redan länge käft för afsikt att inkomma med underdånigt förslag om

tryckning af de statsverkets specialutgiftsstater, hvilka hvarje år inom

Edert ämbetsverk upprättades och sammanfattades i den så kallade

statsliggaren; att, enär från och med innevarande år en genomgripande

förändring beträffande dessa staters uppställning måste vidtagas till följd

af den nya departementsindelningen, I ansågen tidpunkten nu vara inne

att — i likhet med hvad sedan många år varit fallet med fjärde och

femte hufvudtitlarnes ntgiftsstater — befordra denna liggare till trycket;

samt att I i detta syfte från tryckerier inom hufvudstaden infordrat

kostnadsförslag, livilka utvisade, att för ett erforderligt antal af 1,000

exemplar tryckningskostnaden under första aret komme att uppgå till

omkring 3,000 kronor och under de följande åren kunde begränsas till

omkring 2,000 kronor; Och hafven I, enär nämnda utgift syntes motsvaras

af ett verkligt behof, hvars fyllande skulle göra arbetet hos

Eder samt öfriga medelsförvaltande och kontrollerande ämbetsverk och

myndigheter lättare och säkrare, anhållit om bemyndigande att till

trycket befordra ifrågavarande liggare. ... TT. . .. ,

Detta ärende hafve Yi låtit Oss föredragas; Och vilje Vi härmed

i nåder bemyndiga Eder att låta till trycket i erforderligt antal exemplar

årligen befordra ifrågavarande så kallade statsliggare äfvensom att

afföra kostnaden därför å sjunde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m.

Stockholms slott den 8 mars 1901.

OSCAR.

Hans Wachtmeister.»

I fråga om Kungl. Maj:ts framställning får utskottet åberopa,

hvad utskottet yttrat i ämnet under punkt 20:o) här ofvan

Jämväl motionärernas förevarande förslag synes utskottet vardt

beaktande, hvadan utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma. Dock

har utskottet ansett sig böra härvid framhålla, att det för vinnande åt

hufvudsyftet med motionen icke synes utskottet nödvändigt att 1 den

förenämnda liggaren i detalj införa de synnerligen vidlyftiga staterna

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

59

för de s. k. kommunikationsverken och. att, hvad dessa stater angår,

det nämnda syftet torde blifva fullt tillgodosedt, om de i liggaren införas

allenast i den utsträckning, som erfordras för erhållande af kännedom

om de olika aflöningsbelopp, som äro att hänföra till hvarje särskild

löneklass, jämte antalet dithörande tjänstemän.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Ivungl. Maj:ts

förevarande framställning och med bifall till herrar

C. Perssons och I). Perssons förenämnda motion, må

a) dels i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om

åtgärders vidtagande i syfte att uti den af statskontoret

utgifna liggaren öfver statsverkets specialutgiftsstater

må införas stater för ökadt antal sådana ämbetsverk och

myndigheter, hvilkas utgifter icke bestridas å fjärde

eller femte hufvudtitlarna dels ock för bestridande af

kostnader för eu sådan utvidgning af berörda liggare

bevilja ett förslagsanslag å 3,000 kronor samt

b) för bestridande af öfriga tryckningskostnader,

som icke skola af andra medel gäldas, å sjunde hufvudtiteln

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 130,000

kronor; dock att i anslaget må få göras den jämkning,

som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma

kan blifva erforderlig.

Vid bifall härtill kommer ordinarie förslagsanslaget å denna hufvudtitel

för bestridande af vissa tryckningskostnader att upptagas till 133,000

kronor med den ändring däri, som kan föranledas af ofvannämnda jämkning.

• «

Öfriga ordinarie anslag.

22:o) Ilo träffan de öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under sjunde hufvudtiteln, har Kungl. Maj:t

icke föreslagit någon ändring.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln,

som här ofvan icke blifvit särskilt omförmälda,

må för år 1913 fastställas till samma belopp

som uti innevarande års riksstat.

Öfriga

ordinarie

anslag.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Provisorisk

lönereglering

för departementet.

[21.]

Extra

föredragande

i finansdepartementet

m. m.

[22.]

Extra anslag.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjunde

hufvudtiteln, gjorda framställningar får utskottet afgifva följande yttranden

och förslag.

Finansdepartementets afdelning’ af Kung]. Maj:ts kansli.

23:o) I punkt 21 af sjunde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshafvare

i finansdepartementet, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver

justitiedepartementsärenden för den 13 januari 1912 i fråga om provisorisk

lönereglering för justitiedepartementet angifna grunder och på

de i samma protokoll förordade villkor, på extra stat för år 1913 bevilja

ett förslagsanslag af 7,770 kronor, häraf högst 175 kronor må

användas till höjning af vikariatsersättning under semester.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 252 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen

i nämnda yttrande åberopade, af chefen för justitiedepartementet

till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den

13 januari 1912 hållna anförande i fråga om provisorisk löneregleringför

nämnda departement.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må till provisorisk lönereglering för

befattningshafvare i finansdepartementet, i enlighet med

de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 13 januari 1912 i fråga om provisorisk

lönereglering för justitiedepartementet angifna

grunder och på de i samma protokoll förordade villkor,

på extra stat för år 1913 bevilja ett förslagsanslag

af 7,770 kronor, däraf högst i75 kronor må användas

till höjning af vikariatsersättning under semester.

24:o) Kungl. Maj:t har i punkt 22 föreslagit Riksdagen att förberedande

af ersättning åt en extra föredragande i finansdepartementet

m. m. å extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 10,500 kronor med

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

61

rätt för Kung].. Maj:t att däraf redan under innevarande år disponera

3,500 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

252—262 i statsrådsprotokollet.

På sätt departementschefen anfört, torde det få anses af utred- utskottets

ningen till fullo ådagalagdt, att behofvet af en extra föredragande af ytt,anderegeringsrättsmål

å departementets första byrå är för närvarande och

jämväl för en afsevärd tid framåt oafvisligt. På grund häraf och då

den nu gjorda framställningen innebär allenast ett mera fast ordnande

af arbetsförhållandena å byrån i enlighet med hvad erfarenheten allt

ifrån regeringsrättens tillkomst visat vara ett faktiskt föreliggande behof,

har utskottet, som icke funnit något att erinra i fråga om beloppet af

den ersättning, hvilken ansetts böra utgå till den extra föredraganden,

funnit sig böra biträda Kung!. Maj:ts förslag om uppförande af ett

extra anslag för detta ändamål. Af samma anledning har utskottet ''

ansett sig kunna tillstyrka förslaget jämväl i hvad det afser förändringens

inträdande från och med juli månad innevarande år.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må för beredande af ersättning åt

en extra föredragande i finansdepartementet m. m. å

extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 10,500

kronor med rätt för Kungl. Maj:t att däraf redan under

innevarande år disponera 3,500 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

25:o) Till täckande af utgifter, som statskontoret förskottsvis be- fattning

stridt för de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari kotUoret''

1912 omförmälda ändamål, har Kungl. Maj:t i punkt 23 af förevarande förhufvudtitel

föreslagit, att Riksdagen måtte anvisa i jämnt krontal 522,911 \23 ~\

kronor.

Under hänvisande till den utredning i detta ämne, som finnes intagen

å sidorna 262—265 af nämnda statsrådsprotokoll, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må till täckande af ofvan omförmälda,

utaf statskontoret anmälda förskott å extra stat

för år 1913 anvisa 522,911 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Förstärkning

af arbetskrafterna

inom

statskontoret.

[24.]

Förstärkning

af arbetskrafterna

a kammarrättens

recisionsaf
-

delnmg.

Utskottets

yttrande.

Förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret.

26:o) Kung!. Maj:t har i punkt 24 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att å extra stat för år 1913 till förstärkning af arbetskrafterna

inom statskontoret anvisa ett belopp af 16,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa

till sid. 266—267 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, å extra stat för år 1913 till förstärkning

af arbetskrafterna inom statskontoret anvisa

ett belopp af 16,500 kronor.

Kammarrätten.

27:o) I punkt 25 af denna hufvudtitel har Kungi. Maj:t föreslagit

Riksdagen att å extra stat för år 1913 för anställande å kammarrättens

revisionsafdelning under tiden från och med den 1 juli 1912 till och

med den 31 december 1913 af tre extra revisorer och fyra räknebiträden

bevilja 23,300 kronor, häraf högst 800 kronor må afses till vikariatsersättning

under semester, med rätt för Kung!. Maj:t att af nämnda belopp

redan under innevarande år disponera 7,500 kronor. ^

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 267—2/8 i

i statsrådsprotokollet.

Den i ärendet förebragta utredningen synes utskottet gifva vid

handen, att de nuvarande arbetskrafterna å kammarrättens revisionsafdelning

äro otillräckliga för verkställande af den räkenskapsgranskning,

som åligger afdelningen. En förstärkning af dessa arbetskrafter torde

därför vara nödvändig, och har utskottet för sin del icke funnit något

att erinra mot, att denna sker i den omfattning, som Kungl. Maj:t

föreslagit. Med hänsyn till angelägenheten däraf, att det förhandenvarande

missförhållandet må varda så snart som möjligt afhjälpt, har

utskottet jämväl funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, att för
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 63

stärkningen i arbetskrafter må komma afdelningen till godo redan från

och med den 1 juli innevarande år.

Hvad Ivungl. Maj: t föreslagit i fråga om aflöning m. m. till den

häraf föranledda extra personalen har ej heller gifvit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må å extra stat för år 1913 för

anställande å kammarrättens revisionsafdelning under

tiden från och med den 1 juli 1912 till och med den

31 december 1913 af tre extra revisorer och fyra

räknebiträden bevilja 23,300 kronor, däraf högst 800

kronor må afses till vikariatsersättning under semester,

med rätt för Kungl. Magt att af nämnda belopp redan

under innevarande år disponera 7,500 kronor.

Provisorisk lönereglering för öfverintendentsämbetet.

28:o) Under punkt 26 af denna hufvudtitel bär Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningsliafvare

öfverintendentsämbetet, med undantag'' af kassören och bokhållaren, i

enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de

af honom i öfrigt förordade villkor, på extra stat för år 1913 bevilja

ett förslagsanslag åt 6,550 kronor, däraf högst 145 kronor må användas

till höjning af vikariatsersättning under semester.

I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 279—281 i

statsrådsprotokollet.

På grund af hvad i ärendet förekommit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till provisorisk lönereglering för

befattningsliafvare i öfverintendentsämbetet, med undantag

af kassören och bokhållaren, i enlighet med de af

departementschefen tillstyrkta grunder och på de af

honom i öfrigt förordade villkor, på extra stat för år

1913 bevilja ett förslagsanslag af 6,550 kronor, däraf

högst 145 kronor må användas till höjning af vikariatsersättning

under semester.

Provisorisk

lönereglering

för öf v printer,

dentsämbetet „

[26.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Förstärkning

af arbetskrafterna

vid

tullverkets

lokalförvaltning.

[27.]

Provisorisk

lönereglering

för kommerskolleqium.

[28.]

Förstärkning af arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning.

29:o) Uti punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för

inrättande af nya tjänster vid tullverkets lokalförvaltning, i enlighet

med hvad departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet för

den 13 januari 1912 närmare utvecklat, på extra stat för år 1913 anvisa

ett belopp af 134,000 kronor, med rätt för Kung]. Maj:t att däraf redan

under innevarande år disponera 57,700 kronor.

Öfver denna framställning, angående hvilken utskottet afgifvit

särskildt utlåtande (nr 12), har Riksdagen redan fattat beslut; hvilket

utskottet skolat här

anteckna.

Kommerskollegium.

30:o) Kungl. Maj:t har i punkt 28 föreslagit Riksdagen att till

provisorisk lönereglering för befattningshafvare i kommei skollegium, i

enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de

af honom förordade villkor, på extra stat för år 1913 bevilja ett föislagsanslag

af 14,110 kronor, häraf högst 437 kronor 50 öre må användas

till höjning af vikariatsersättning under semester. .

I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 282 285 i

statsrådsprotokollet.

För år 1912 har Riksdagen för enahanda ändamål beviljat 16,995

kronor. Den nu föreslagna minskningen i detta belopp är betingad af

den utaf utskottet här ofvan under punkt 13:o) tillstyrkta förändrade

organisationen af kommerskollegii afdelning för näringsstatistik.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till provisorisk lönereglering för

befattningshafvare i kommerskollegium, i enlighet med

de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de

af honom förordade villkor, på extra stat för ar 1913

bevilja ett förslagsanslag af 14,110 kronor, däraf högst

437 kronor 50 öre må användas till höjning af vikariatsersättning

under semester.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7, 65

3l:°)o Under punkt 29 har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen

att å extra stat för år 1913 till förstärkning af arbetskrafterna å

kommerskollegii industribyrå i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af

departementschefen angifna grunder anvisa ett belopp af 16,513 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att däraf för innevarande år disponera

5,400 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 285—294 i statsrådsprotokollet.

r

Behofvet af en extra föredragande å kommerskollegii industribyrå

under de år, som återstå till dess det för närvarande pågående

utredningsarbetet angående kollega ombildning kan leda till genomförandet

af en definitiv omreglering af ämbetsverket, torde vara till fullo ådagalagdt.

Då emellertid med hänsyn till det åsyftade utredningsarbetet de

åtgärder, som nu kunna komma i fråga för beredande af ökade arbetskrafter

åt byrån, måste, såsom kollegium själft anfört, blifva af temporär

varaktighet och helt provisoriska, synes det utskottet icke vara lämpligt

att tillgodose byråns förenämnda behof af en extra föredragande genom

en så fast anordning som uppförandet af en extra byråchef. Frågan

torde däremot, enligt utskottets förmenande, lämpligen kunna ordnas

på enahanda sätt som hittills med den skillnad, att Riksdagen anvisar

härför erforderliga medel. Med tillämpning af nu gällande beräkningsgrund

skulle sålunda för aflönande af en extra föredragande å byrån

erfordras, för. år räknadt, ett belopp af 7,250 kronor, hvaraf 2,250

kronor lämpligen torde böra anses såsom tjänstgöringspenningar. För

tiden från och med den 1 juli 1912 till och med den 31 december 1913

skulle alltså behöfva för detta ändamål anvisas 10,875 kronor, hvartill

kommer vikariatsersättning under den extra föredragandens semester

under år 1913 med ett till 282 kronor afrundadt belopp.

Emot Kungl. Maj:ts förslag i hvad det afser beredande af ersättning

åt en extra sekreterare, hvilken torde vara lika erforderlig vare

sig behofvet af extra föredragande fylles på sätt utskottet nu föreslagit

eller , i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning, har utskottet icke

funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må å extra stat för år 1913 till

förstärkning af arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af utskottet

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 9

Förstärkning

af arbetskrafterna

a kornmerskollegii

byrå för ärenden

angående

bergshandteringen

och

andra industriella

näringar.

[29]

Utskottets

yttrande.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

härofvan angifna grunder anvisa ett belopp af 15,657

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att däraf för innevarande

år disponera 5,125 kronor.

Handläggning 32:o) På grund af Kungl. Maj:ts i punkt 30 af sjunde hufvud
hos

Kommers- därom gjorda framställning och under hänvisning till hvad stats
kärendenrö!

rådsprotokollet (sid. 294—295) i ämnet innehåller, får utskottet hem
rande

svenska

fartygs regi- 5

»trering m. m. . „

[30.] att Riksdagen må, i likhet med hvad tor inne
varande

år ägt rum, till bestridande af kostnader för

handläggning hos kommerskollegium af ärenden rörande

svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för år

1913 anvisa 10,850 kronor.

Arfvode till

ett sjötekniskt /gn^-J

biträde hos ''

kommerskollegium.

[31.]

33:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

295—298) får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart

och ett af åren 1908—1912 ägt rum, till beredande

af arfvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium

på extra stat för år 1913 anvisa 3,000

kronor.

Sakkunniga 34:o) Kungl. Maj:t har i punkterna 32—34 af. denna hufvudtitel

biträden å föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 bevilja:

koUe^uZfdei- dels såsom ersättning åt sakkunnigt biträde å kommerskollegu

ning för afdelning- för näringsstatistik vid bergverksstatistikens utarbetande ett

näringsstati- & i °

etik samt arf- belopp åt 1,000 kronor; _ o ^ _

vode åt en dels såsom ersättning till sakkunniga biträden å nämnda afdelning

del afhåll 1)12. vid beräkning af enhetsvärden (riksme delpris) å de varor, som ingå i

[32, 33, rikets handelsomsättning, ett belopp af 1,000 kronor att af Kungl.

34.] Maj:t disponeras redan under år 1912;

dels ock till arfvode åt en byråchef å samma afdelning för tiden

september—december 1912 ett belopp af 2,700 kronor att af Kungl.

Maj:t disponeras redan under år 1912.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 299 i statsrådsprotokollet.

Dessutom tillåter sig utskottet hänvisa till hvad statsrådsprotokollet

sid. 107—108 samt 120—122 härom innehåller.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

67

På grund af hvad i ärendet förekommit, får utskottet, som under

punkt 13:o) här ofvan tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om förändrad

organisation af kommerskollegii afdelning för näringsstatistik, tillstyrka

bifall jämväl till Kungl. Maj:ts nu förevarande framställningar.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må å extra stat för år 1913

bevilja:

a) såsom ersättning åt sakkunnigt biträde å kommerskollegii

afdelning för näringsstatistik vid bergverksstatistikens

utarbetande ett belopp af 1,000 kronor;

b) såsom ersättning till sakkunniga biträden å

nämnda afdelning vid beräkning af enhetsvärden (riksmedelpris)

å de varor, som ingå i rikets handelsomsättning,

ett belopp af 1,000 kronor att af Kungl.

Maj:t disponeras redan under år 1912; samt

c) till arfvode åt en byråchef å samma afdelning

för tiden september—december 1912 ett belopp af

2,700 kronor att af Kungl. Maj:t disponeras redan

under år 1912.

35:o) På grund af Kungl. Maj:ts i punkt 35 af sjunde hufvudtiteln

därom gjorda framställning och under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet

(sid. 299) blifvit i ärendet anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1911 och 1912 ägt rum, till beredande af arfvode åt

en vaktmästare hos kommerskollegium■ på extra stat för

år 1913 anvisa 1,175 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

36:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkterna 36 och 37 af

denna hufvudtitel föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 bevilja

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och

aflönande af en andre lärare vid samma skola 4,800 kronor dels ock

såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren och förste

läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp af 500 kronor och såsom

Arfvode till en

vaktmästare i

kommerskollegium,

[35.]

Bidrag till

upprätthållande

af

väfskolan i

Borås oeh aflönande

af en

andre lärare

vid skolan.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Sidrag till

personlig löneförbättring

åt

föreståndaren

vid skolan

A. Krebs och

andre läraren

därstädes

S. II. von

Schedvin.

[36, 37.]

Understöd åt

föreningen för

svensk hemslöjd.

[38.]

Motioner.

bidrag till sådan löneförbättring för andre läraren därstädes Sven H.

von Schedvin ett belopp af 250 kronor, eller tillhopa 750 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 300—302 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1910—1912 ägt rum, å extra stat för år 1913 bevilja

a) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås ett belopp af 3,800 kronor, under villkor att från

Älfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp,

motsvarande minst hälften af berörda statsanslag,

b) såsom bidrag till aflönande af en andre lärare

vid samma skola ett belopp af 1,000 kronor, under

villkor att enahanda belopp varder för ändamålet från

nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet, samt

c) såsom bidrag till personlig löneförbättring för

föreståndaren och förste läraren vid skolan Arthur Krebs

ett belopp af 500 kronor och såsom bidrag till sådan

löneförbättring för andre läraren därstädes Sven II.

von Schedvin ett belopp af 250 kronor, under villkor att

samma belopp, tillhopa 750 kronor, varda för ändamålet

från omförmälda läns landsting eller eljest tillskjutna.

37:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och

under åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 302— 305) i ärendet

innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för de

senaste åren ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd

såsom bidrag till uppehållande af dess verksamhet

under år 1913 på extra stat för samma år bevilja

15,000 kronor.

38:o) I två lika lydande motioner, väckta den ena (nr 32) inom

Första kammaren af herr H. Fahlén m. fl. och den andra (nr 32) inom

Andra kammaren af herr C. J. Öberg m. fl., har föreslagits, att Riksdagen

behagade i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.

s. 69 Kontrollera mot PDF

, Statsutskottets utlåtande Nr 7. 69

Maj:t låta verkställa utredning, huruvida och i hvad män den hemslöjdsverksamhet,

. som oberoende af Föreningen för svensk hemslöjd bedrifves

i landets olika delar genom särskilda lokala föreningar, med hänsyn till

verksamhetens syftemål och resultat samt de olika föreningarnes organisation

och arbetssätt äfvensom annat, som kan vara af beskaffenhet att på

fragans bedömande inverka, lämpligen bör komma i åtnjutande af understöd

af statsmedel, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill

en sådan undersökning kan föranleda.

Till stöd för sina framställningar hafva motionärerna anfört följande:

»Vid sistlidet års riksdag väcktes i bägge kamrarne en motion,

hvaruti hemställdes att Riksdagen behagade anvisa ett visst mindre belopp

för att på villkor som af Kungl Maj:t bestämdes, tilldelas i landet

verkande lokala föreningar för svensk hemslöjd.

I motionerna framhölls, hurusom den i'' synnerhet under de sista

aren iitbredda verksamheten i syfte att befrämja hemslöjdsarbetet i de

olika landsdelarne visat sig uppburet af ett mycket allmänt intresse.

Renna verksamhets syftemål — att väcka och vidmakthålla kärlek till

„ m °, l^ård, uppsamla och bevara de olika provinsernas kulturella

särmärken, skapa intresse för det egna arbetet äfvensom bereda tillfälle

till inkomster för personer, som däraf kunde vara i behof — vore

af sådan betydelse att de väl förtjänade statsmakternas beaktande.

Detta hade ock blifvit till fullo erkändt, då årligen på Kungl. Maj:ts

förslag Riksdagen beviljade penningunderstöd åt föreningen för svensk

hemslöjd Denna förening, hvars stafvande!! förtjänade allt erkännande,

jC~ *ck-e räcka till att tillgodose hela landets behof, livilket

förhållande icke minst bevisades däraf, att de flesta föreningar i landsorten

_ bildats och utöfvade sin verksamhet oberoende af förstnämnda

förening.

Trots .de understöd, som dessa lokala föreningar fått från såväl

länskorporationer som enskilde, lede de af en kännbar brist på medel

som verkade hindrande på utvecklingen af deras verksamhet och därmed

på deras förmåga att tillfullo kunna motsvara den uppgift, som

i ^ /öre‘. Ett — låt vara litet — understöd af statsmedel

skulle lända dem till hjälp i detta hänseende, dels direkt genom lättnad

i deras ekonomiska behof, dels och indirekt genom det erkännande

deras oegennyttiga verksamhet därigenom skulle få, hvaraf värdet ingalunda

finge underskattas.

Med ytterst ringa röstöfvervikt i bägge kamrarna blef motionen

utslagen i enlighet med. statsutskottets hemställan. Det kraftiga erkännande,

som från talare i kamrarne — ej minst från reservanter i stats
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

70 .. Statsutskottets utlåtande Nr 7.

utskottet — kom motionerna till del, ger anledning att ånyo upptaga

frågan och bringa den under Riksdagens pröfning. Då emellertid en

god del af det motstånd, som förlidet år gjordes mot bifall till motionen,

^rundades på att utredning saknades om ifrågavarande föreningars

organisation, arbetssätt m. m., hvilka betänkligheter kunna lätteligen

förstås på håll, där man icke varit i tillfälle att närmare följa ifrågavarande

verksamhet, så vilja vi nu icke göra hemställan om anslags

beviljande utan vidare, utan i stället allenast föreslå, att Riksdagen behagade

besluta att en utredning rörande samma verksamhet bör komma

tilf stånd för utrönande om och i hvad män densamma kan anses hora

genom statsmedel uppmuntras och stödjas.

Vi äro förvissade att Riksdagen icke skall finna skäl att afvisa en

sådan framställning)).

Vid pröfning af särskilda inom Riksdagen väckta motioner om

anslag till i landet verkande lokala föreningar för svensk hemslöjd

yttrade 1910 års Riksdag, bland annat, att Riksdagen visserligen ansåge

syftemålet med ifrågavarande föreningars verksamhet behjärtansvärdt.

De särskilda intressen, denna verksamhet i främsta rummet afsåge att

befrämja, vore emellertid inom landets olika delar af så skiftande beskaffenhet,

att landstingen och hushållningssällskapen eller eventuellt

kommunerna syntes vara bäst skickade att bedöma de understöd, som

på de olika orterna borde för ändamålet utgå. Härtill komme, att då

erfarenheten visat, att hemslöjdens utveckling i hög grad vore beroende

af i hvad mån afsättning kunde beredas för dess alster, den form, som

bäst lämpade sig för statsunderstöd till denna slöjds. befrämjande,

otvifvelaktigt vore att, såsom dittills skett, anslag beviljades till Föreningen

för svensk hemslöjd, hvilken förening satt till sin uppgift,

bland annat, att underlätta afsättningen af hemslöjdsalster från landets

olika delar. . , .,

Till denna uppfattning anslöt sig jämväl 1911 ars Riksdag vid

behandlingen af särskilda vid nämnda års Riksdag väckta motioner i

enahanda syfte. „ „ , ..

Hvad Riksdagen sålunda uttalat, torde allt fortfarande aga sm

giltighet och utskottet har därför ställt sig mycket tveksamt i fråga om

gagnet af en sådan utredning som motionärerna nu begärt.

Men då det i allt fall kan vara tänkbart att af en sådan utredning,

därvid man såsom villkor för statsunderstöd synes höra utgå, bland annat,

därifrån, att vederbörande förening skall från landsting, hushållningssällskap

eller möjligen kommuner åtnjuta understöd, skulle kunna

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

71

framgå, att en eller annan af dessa lokala föreningar verkligen är förtjänt

af statsbidrag, har utskottet icke velat motsätta sig motionärernas

förevarande framställning.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till herr Fahléns m. fl.

och herr Öbergs m. fl. förenämnda motioner, må i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.

Maj:t låta verkställa utredning, huruvida och i hvad

mån den hemslöjdsverksamhet, som oberoende af Föreningen

för svensk hemslöjd bedrifves i landets olika

delar genom särskilda lokala föreningar, må med hänsyn

till verksamhetens syftemål och resultat samt de

olika föreningarnes organisation och arbetssätt äfvensom

annat, som kan vara af beskaffenhet att på frågans

bedömande inverka, lämpligen böra komma i åtnjutande

af understöd af statsmedel, samt för Riksdagen

framlägga det förslag, hvartill en sådan utredning

kan föranleda.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

39:o) I punkt 39 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på

extra stat för år 1913 bevilja till understöd åt Göteborgs handelsinstitut

och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut, samt Malmö högre handelsinstitut 42,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 305—314 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

lika lydande motioner, väckta den ena (nr 6) inom Första kammaren

af herr O. Trapp m. fl. och den andra (nr 30) inom Andra kammaren

af herrar M. Sommelius och A. J. Cliristiernson, i hvilka motioner föreslagits,

att Riksdagen måtte besluta, dels att Hälsingborgs högre handelsinstitut

skall äga rätt att för läsåret 1911—1912 uppbära statsanslag

med 2,000 kronor och för läsåret 1912—1913 med 3,000 kronor, under

förutsättning att stadsfullmäktige i Hälsingborg till institutet lämna årligt

understöd till minst samma belopp som hittills samt på de villkor i

öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma; samt dels att

Anslag till

handelsundervisningen.

[39.]

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

Riksdagen med anledning’ häraf måtte på extra stat för år 1913 anvisa

5.000 kronor, hvarigenom anslaget till handelsundervisningen höjes från

42.000 till 47,000 kronor.

Beträffande hvad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.

Emot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, enligt hvilket till understöd

åt de ifrågavarande handelsinstituten i Göteborg, Stockholm och

Malmö skulle för år 1913 uppföras enahanda belopp, som i sådant afseende

blifvit dem tillerkända för hvart och ett af åren 1910, 1911 och

1912, har utskottet icke funnit något att erinra.

Hvad därefter beträffar handelsinstitutet i Hälsingborg, så väcktes

redan vid föregående års riksdag af enskilda motionärer förslag om

särskildt statsanslag åt handelsinstitutet för år 1912. Riksdagen fann

emellertid, att, då frågan om handelsundervisningens ordnande vore

föremål för Kung]. Maj ds pröfning och den af Kungl. Maj:t för detta

ändamål år 1908 tillsatta kommittén den 20 december 1910 afgifvit sitt

betänkande i ämnet, det vore antagligt, att en proposition till Riksdagen

om handelsundervisningens ordnande och därmed om statsunderstöd åt

handelsinstituten vore att inom den närmaste framtiden förvänta. På

grund häraf ansåg Riksdagen det icke tillrådligt att, innan en fullständig

utredning härom blifvit Riksdagen förelagd, uppföra särskilda medel till

understöd åt ett handelsinstitut, som ditintills icke åtnjutit statsbidrag;

och kunde Riksdagen fördenskull icke biträda motionärernas framställning.

Då emellertid det till de tre öfriga handelsinstituten för år 1911 anvisade

understödsbeloppet sannolikt komme att lämna öfverskott samt sådant

öfverskott möjligen komme att uppstå jämväl å det af Riksdagen för

år 1912 anvisade understödsbeloppet till dessa handelsinstitut, ansåg

Riksdagen, ehuru det vore tvifvelaktigt, huruvida det för handelsundervisningen

vore nödvändigt att å en i förhållande till Malmö, där ju

funnes ett af staten understödt högre handelsinstitut, så närbelägen ort

som Hälsingborg upprätthålla ett dylikt institut, likväl i betraktande af

det betryckta läge, hvari Hälsingborgs högre handelsinstitut syntes befinna

sig, och då det ej vore alldeles uteslutet, att dess bibehållande

kunde vid det slutliga ordnandet af handelsundervisningen befinnas

erforderligt, att Riksdagen kunde medgifva, att till understöd åt Hälsingborgs

högre handelsinstitut finge för läsåret 1911—1912 af det öfverskott,

som kunde uppstå å 1911 och 1912 årens understödsmedel till

Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola,

Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, samt Malmö högre

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

73

handelsinstitut, utgå ett belopp af högst 3,000 kronor, under förutsättning

att stadsfullmäktige i Hälsingborg till institutet lämnade årligt

understöd till minst samma belopp som dittills, samt på de villkor i

öfrigt, som Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma.

Något öfverskott å understödsmedlen till Göteborgs handelsinstitut

och Frans Schartaus praktiska handelsinstitut har emellertid icke uppkommit

för år 1911; och lärer, enligt af kommerskollegium gjorda beräkningar,

icke heller vara att förutse å 1912 års anslag till institutet.

Då Hälsingborgs högre handelsinstitut visat sig vara i behof af

understöd och fullgjort de allmänna villkor, som uppställts för utgifvande

af statsbidrag till likartade läroanstalter, och då detta instituts

betryckta läge jämväl blifvit af nästlidet års Riksdag beaktadt, ehuruväl

det sätt för institutets understödjande, som Riksdagen anvisat, icke ländt

till åsyftadt mål, har utskottet tagit i öfvervägande, huruvida icke

institutet må kunna i annan ordning beredas understöd. Och har i

sådant afseende utskottet, som emellertid icke kunnat biträda motionärernas

förslag om understöd till institutet för läsåret 1911—1912, funnit

sig böra föreslå, att institutet må, i likhet med Malmö högre handelsinstitut,

få af ofvannämnda anslag för år 1913 uppbära ett belopp af

högst 3,000 kronor. Härigenom skulle visserligen föranledas motsvarande

minskning i den del af anslaget, som skall disponeras till understöd

åt Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus praktiska handelsinstitut,

men utskottet tvekar så mycket mindre att framställa förslag

i denna riktning, som, enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår,

anslaget under de senare åren särskildt tagits i anspråk med anledning

däraf, att under nämnda tid ett anmärkningsvärdt stort antal nedsatt

afgift betalande elever varit vid Göteborgs handelsinstitut inskrifvet, och

skäligen torde kunna antagas, att detta antal under den närmaste tiden

kommer att nedbringas.

Då utskottet sålunda tillstyrker understöds beviljande till Hälsingborgs

högre handelsinstitut, har utskottet velat uttala, att ett beslut i

sådant syfte ingalunda bör anses innebära, att detta institut må äfven

framdeles kunna påräkna statsunderstöd, utan torde frågan härom helt

och hållet vara beroende på det ordnande af handelsundervisningen,

hvarom Riksdagen inom den närmaste tiden lärer komma att besluta.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen med anledning af Kungl. Maj:ts

förenämnda förslag och herr Trapps m. fl. samt herrar

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt, 7 käft. (Nr 7.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 7,

Sommelius’ och Christiernsons omförmälda motioner, må

på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 42,000

kronor, att af Kung!. Maj :t användas till understöd åt Göteborgs

handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm

handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut,

Malmö högre handelsinstitut samt Hälsingborgs

högre handelsinstitut under förutsättning, hvad Göteborgs

handelsinstitut beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige,

hvad Frans Schartaus handelsinstitut angår,

att grosshandelssocieteten i Stockholm, vidkommande

Malmö högre handelsinstitut, att Malmös tadsfullmäktige,

och i fråga om Hälsingborgs högre handelsinstitut, att

Hälsingborgs stadsfullmäktige fortfarande till instituten

lämna årligt understöd till minst samma belopp som

hittills, samt på de villkor i öfrigt, som Kungl. Maj:t

kan finna skäligt bestämma.

Statsbidrag

till handelshögskolan

i

Stockholm.

[40.]

40:o) Under punkt 40 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att såsom bidrag till underhållande af handelshögskolan

i Stockholm å extra stat för år 1913 bevilja 30,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 314—321 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1910—

1912 ägt rum, må, under förutsättning att verksamheten

vid handelshögskolan i Stockholm fortsattes efter

i hufvudsak den nu följda planen, såsom bidrag till

underhållande af samma skola på extra stat för år

1913 anvisa ett anslag af 30,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens

i Stockholm styrelse utbetalas med

hälften under höstterminen år 1912 och återstående

hälften under vårterminen år 1913, under villkor att

minst tolf friplatser för studerande vid högskolan

under läsåret 1912—1913 inrättas.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

75

41:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts i punkterna 41

och 42 af hufvudtiteln gjorda framställningar och under hänvisning till

hvad statsrådsprotokollet (sid. 321—322) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1913 bevilja

a) såsom reservationsanslag, ett belopp af 20,000

kronor för att utdelas såsom understöd under benämning

af exportstipendier till personer, som utan officiell

ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalfön eller

i länder utom Europa, verka för afsättning af svenska

exportartiklar; samt

b) likaledes såsom reservationsanslag, ett belopp

af 20,000 kronor till handelsstudiestipendier, att tjäna

såsom understöd för förvärfvande utomlands af praktiska

insikter i handelsyrket.

42:o) Kungl Maj:t har i punkt 43 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1913 bevilja till Sveriges allmänna

exportförening såsom bidrag till föreningens verksamhet under innevarande

år ett belopp af 16,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

redan under innevarande år disponera detsamma.

Utredningen återfinnes å sid. 322—327 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1910 och 1911 ägt rum, under villkor att Sveriges

allmänna exportförening fortfarande bedrifver sin verksamhet

i hufvudsakligen samma form som hittills samt

att föreningens räkenskaper för granskning öfverlämnas

till Riksdagens revisorer, såsom bidrag till föreningens

verksamhet under innevarande år på extra stat för år

1913 anvisa ett belopp af 16,800 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera

detsamma.

43:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 328—329) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

Export- och

handelsstudicstipendier.

[41, 42.]

Anslag till

Sveriges allmänna

exportförening,

[43.]

Understöd till

rederiaktiebolaget

Nord
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

ttjeman för

uppehållande

af regelbunden

ångfartygsförinndelse

mellan Sverige

samt La

Plata-länderna

och

Brasilien.

[44.]

Understöd till

aktiebolaget

svenska ostasiatiska

kompaniet

för

fortsatt

uppehållande

af regelbunden

ångbåts för bindelse

mellan

Sverige och

Ostasien.

[45.]

76 .Statsutskottets utlåtande Nr 7,

att Riksdagen må under de villkor, som innefattas

i det mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena

sidan, samt rederiaktiebolaget Nordstjernan, å andra

sidan, afslutade kontrakt, af det af Riksdagen såsom

understöd till rederiaktiebolaget Nordstjernan för uppehållande

under åren 1911—1915 af regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige samt La Plata-länderna och

Brasilien beviljade anslag af 500,000 kronor på extra

stat för år 1913 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

44:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt

45 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet, under åberopande af

hvad statsrådsprotokollet (sid. 329^—333) i ärendet innehåller, hemställa,

att Riksdagen må

a) utaf det af Riksdagen såsom understöd åt aktiebolaget

svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande

under tiden 1 augusti 1912—31 december

1917 af regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige

och Ostasien beviljade förslagsanslaget å högst 985,000

kronor att jämte besparingarna å det af 1907 års Riksdag

till bolaget för liknande ändamål beviljade anslag

af 1,850,000 kronor på de villkor, Kungl. Maj:t i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 7 april 1911 rörande denna

fråga angifna grunder må finna skäligt föreskrifva,

utbetalas till bolaget, å extra stat för år 1913, för

gäldande intill 60 procent af ej mindre de af bolaget

för dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen än äfven

följande med passerandet af kanalen förenade kostnader,

nämligen fyr- och båkafgifter, utgifter för sundhetspass

och sanitära afgifter, afgifter för tull- och hamnklarering

samt afgifter för lotsning under natten i Port Saids

hamn, anvisa ett belopp af högst 210,000 kronor; samt

b) medgifva att till beredande af sådant understöd

åt bolaget under år 1913 af ifrågavarande besparingar

må användas ett belopp af högst 90,000

kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

jStatsutskottets utlåtande Nr 7.

77

Bergsstaten.

45:o) I punkt 46 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, i afbidan på den proposition i ämnet, som Kungl. Maj:t

kan komma att till Riksdagen aflåta, till provisorisk lönereglering åt

bergmästarna å extra stat för år 1913 beräkna ett belopp af 11,150

kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
anmäla.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

46:o) Kungl. Maj:t bar i punkt 47 af hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

att å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 29,650 kronor

att under hufvudsakligen enahanda villkor, som hittills varit fästa vid

statsunderstöd för ifrågavarande ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande

af undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1912 af anslaget disponera

3,000 kronor för samma ändamål.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 334—337 i statsrådsprotokollet.

På grund af hvad i ärendet förekommit, har utskottet ansett sig

kunna tillstyrka Kungl. Maj.ts förslag, i hvad det afser anslagets förhöjning

från 23,000 till 26,650 kronor. Det statsintresse, som med

anslaget afses, har däremot icke synts utskottet påkalla att, för beredande

af fyllnad i det för skolorna fastställda statsanslaget för år 1912,

vidtaga en ändring uti ett af Riksdagen redan fastställdt anslag. Utskottet

har sålunda icke kunnat biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Utskottets hemställan blifver då,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att Riksdagen å extra stat för år 1913 anvisar

26,650 kronor att under hufvudsakligen enahanda

Provisorisk

lönereglering

för bergmästarna.

[46.]

Bergs
skolorna.

[47.]

Utskottets

yttrande.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Ersättning till

sjömanshusen.

[48.]

ArfvocLen till

en e. o. förste

aktuarie och

fyra e, c.

aktuarier.

[49.]

villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd för

ifrågavarande ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande

af undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad

och Falun.

Ersättning till sjömanshusen.

47:o) Vidare har Kungl. Maj:t i punkt 48 af hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa till ersättning åt

sjömanshusen för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrifning

och redovisning m. m. 40,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 337—339 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, å extra stat för år 1913 under

benämning »ersättning till sjömanshusen» anvisa ett

anslag af 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen

af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med

värnpliktiges inskrifning och redovisning samt med

utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter, dock under

villkor att aflöningarna till tjänstemännen vid sjömanshus,

som erhåller sådan ersättning, icke må utan kommerskollegii

medgifvande höjas.

Statistiska centralbyrån.

48:o) Kungl. Maj:t har i punkt 49 af hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

att på extra stat för år 1913 anvisa dels till arfvode åt en extra

ordinarie förste aktuarie i statistiska centralbyrån ett anslag af 5,600

kronor, hvaraf 1,800 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar, dels

till arfvoden åt tre extra ordinarie aktuarier i samma ämbetsverk ett

anslag af 3,900 kronor för hvardera, hvaraf 1,500 kronor motsvarande

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 79

tjänstgöringspenningar, eller tillsamman till arfvoden åt en extra ordinarie

förste aktuarie och tre extra ordinarie aktuarier i statistiska centralbyrån

ett anslag af 17,300 kronor.

Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 339 i

statsrådsprotokollet.

Under åberopande af hvad utskottet anfört under punkt 15:o) här

ofvan, därvid utskottet ansett sig böra tillstyrka, att i stället för en af

Kungl. Maj:t föreslagen byråchef å ordinarie stat med en begynnelseaflöning

af 6,400 kronor skulle för statistiska centralbyrån uppföras en

extra ordinarie aktuarie med ett arfvode å 3,900 kronor, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913

anvisa dels till arfvode åt en extra ordinarie förste

aktuarie i statistiska centralbyrån ett anslag af 5,600

kronor, hvaraf 1,800 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar,

dels till arfvoden åt fyra extra ordinarie

aktuarier i samma ämbetsverk ett anslag af 3,900

kronor för hvardera, hvaraf 1,500 kronor motsvarande

tjänstgöringspenningar, eller tillsamman till arfvoden

åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra

ordinarie aktuarier i statistiska centralbyrån ett anslag

af 21,200 kronor.

49:o) I punkt 50 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit Provisorisk

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i I^Zlatur9

statistiska centralbyrån, i enlighet med de af departementschefen till- centralbyrån.

styrkta grunder och på de af honom förordade villkor, på extra stat [50.]

för år 1913 bevilja ett förslagsanslag af 11,583 kronor, däraf högst

387 kronor 50 öre må användas till höjning af vikariatsersättning under

semester.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 340—341 i statsrådsprotokollet.

De för den provisoriska löneregleringen erforderliga beloppen äro

beräknade på följande sätt:

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

På ordinarie stat

uppförda

b efattningsbaf vare.

Nuvarande

begynnelse-

aflöning.

Provisoriskt

aflöningstillägg

(oreduceradt).

Pensionsafgift

motsvarande

belopp.

Till höj- ning af

vikariats- ersättning

under

semester

afsedt

belopp.

&

Ce

p

Tjänst-

1 görings-

| penningar.

Summa.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

o

S-

ce

rf-

crq

qq

Summa.

beräknadt

enligt

pensions-

lagen.

afrun-

dadt.

1 öfverdirektör och chef

5,000

2,000

7,000

1,200

800

1,000

3,000

360

_

400

100

—

1 byråchef ..................

4,400

2,000

6,400

600

500

600

1,700

280

—

300

62

50

1 » ..................

4,400

2,000

6,400

600

500

600

1,700

280

—

300

62

50

1 förste aktuarie .........

3,000

1,500

4,500

600

300

400

1,300

») 211

60

250

37

50

1 » » .........

3,000

1,500

4,500

600

300

400

1,300

165

60

200

37

50

1 > » .........

3,000

1,500

4,500

600

300

400

1,300

165

60

200

37

50

1 andre » .........

1,800

1,200

3,000

400

300

300

1,000

81

40

100

25

—

1 » » .........

1,800

1,200

3,000

400

300

300

1,000

81

40

100

25

—

1 förste vaktmästare ...

800

300

1,100

100

150

150

400

27

—

30

—

—

1 vaktmästare ............

500

300

800

200

50

150

400

!) 24

—

25

—

—

Summa

—

—

—

_

—

13,100

_

_

1,905

387 50

Utskottet anser, att för ämbetsverket bör, i likhet med hvad som

medgifvits för innevarande år, beviljas provisorisk lönereglering för år

1913. Då utskottet under punkt 15:o) här ofvan tillstyrkt uppförandet

af en byråchef å den ordinarie staten, torde det vara följdriktigt, att

jämväl åt honom beredes sådan lönereglering för samma år. Och har

utskottet icke funnit något att erinra mot det belopp, som Kungl. Maj:t

härutinnan föreslagit. Däremot har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag, i hvad det afser förhöjning i det provisoriska

lönetillägget för öfverdirektören. Då nämligen öfverdirektören så nyligen

som innevarande år genom provisorisk lönereglering beviljats afsevärdt

förbättrade aflöningsvillkor och ämbetsverket, vid bifall till utskottets

under punkt 15:o) här ofvan afgifna förslag, i allt fall icke kommer att

gifvas sådan omfattning, som bland annat af Kungl. Maj:t ansetts

motivera en dylik förhöjning, har utskottet icke funnit tillräckliga skäl

förebragta för vidtagande af den ifrågasatta ändringen i öfverdirektörens

aflöningsförmåner.

J) Beräknad t å den höjda begynnelselönen jämte 2 ålderstillägg.

» >1»

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

De lör den provisoriska löneregleringen erforderliga beloppen skulle

således kunna beräknas på följande sätt:

På ordinarie stat

uppförda

befattningshafvare.

Nuvarande

begynnelse-

aflöning.

Provisoriskt

aflöningstillägg

(oreduceradt).

Pensionsafgift

motsvarande

belopp.

Till höj- ning af

vikariats- ersättning

under

semester

afsedt

belopp.

fcT*

a

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

tr<

O:

Tjänst-

görings-

penningar-

Ortstillägg.

Summa.

!.

beräknadt

enligt

pensions-

lagen.

afrun-

dadt.

1 öfverdirektör och chef

5,000

2,000

7,000

700

500

800

2,000

324

90

350

62

50

1 byråchef..................

4,400

2,000

6,400

600

500

600

1,700

280

—

300

62

50

1 förste aktuarie.........

3,000

1,500

4,500

600

300

400

1,300

‘) 211

60

250

37

50

1 » » .........

3,000

1,500

4,500

600

300

400

1,300

165

(iO

200

37

50

;1 » » ........

3,000

1,500

4,500

600

300

400

1,300

165

60

200

37

50

1 andre » ........

1,800

1,200

3,000

400

300

300

1,000

81

40

100

25

_

1 » » .........

1,800

1,200

3,000

400

300

300

1,000

81

40

100

25

_

1 förste vaktmästare ...

800

300

1,100

100

150

150

400

27

30

_

_

1 vaktmästare ............

500

300

800

200

50

150

400

2) 24

—

25

_

_j

Summa

—

-

—

—

—

—

10,400

—

1,555

287

50:

Det erforderliga beloppet utgör sålunda 9,132 kronor 50 öre,

hvaraf 287 kronor 50 öre utgöra erforderligt belopp för höjning af

vikariatsersättning under semester.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till provisorisk lönereglering för

befattningshafvare i statistiska centralbyrån, i enlighet

med de af departementschefen tillstyrkta grunder och

på de af departementschefen förordade villkor, på extra

stat för år 1913 bevilja ett förslagsanslag af 9,133

kronor, däraf högst 287 kronor 50 öre må användas

till höjning af vikariatsersättning under semester.

b Beräknadt å den höjda begynnelselönen jämte % ålderstiilägg.

-) » »»» » »1 »

Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 6 sand. 7 höft. (Nr 7.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Anslag till

förstärkning

af de till arfvoden

åt tillfälliga

biträden

in. m. hos

statistiska,

centralbyrån

anslagna

medel.

[51.]

Utskottets

yttrande.

Statistisk

tidskrift.

[52.]

50:o) Ytterligare liar Kungl. Maj:t i punkt 51 af ifrågavarande

liufvudtitel föreslagit Riksdagen att till förstärkning af det till arfvoden

åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar

därstädes å ordinarie stat anvisade anslag å extra stat för

år 1913 anvisa ett anslag af 29,200 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 342—343 i

statsrådsprotokollet.

Utskottet, som under punkterna 15:o) och 48:o) här ofvan tillstyrkt,

att i stället för en af Kungl. Maj:t föreslagen byråchef å ordinarie stat

med en begynnelseaflöning af 6,400 kronor samt en beräknad vikariatsersättning

af 250 kronor skulle för statistiska centralbyrån uppföras en

extra ordinarie aktuarie med ett arfvode å 3,900 kronor, får sålunda

jämväl tillstyrka, att till vikariatsersättning för denne aktuarie måtte

beräknas ett belopp af 125 kronor, hvadan det af Kungl. Maj t under

förevarande punkt äskade anslaget, som af Kungl. Maj:t afrundats uppåt

med 25 kronor, skulle behöfva höjas med 100 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må till förstärkning af det till

arfvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån

samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie

stat anvisade anslag å extra stat för år 1913

anvisa ett anslag af 29,300 kronor.

51:o) Kungl. Maj:t har i punkt 52 af hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

att på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 1,400 kronor

till utgifvande af en statistisk tidskrift.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 343 i statsrådsprotokollet.

Under åberopande af hvad utskottet anfört under punkt 15:o) här

ofvan får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913

anvisa ett anslag af 1,400 kronor till utgifvande af

en statistisk tidskrift.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

83

Arfvoden till två disjtaschörsassistenter.

52:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 53 af hufvudtiteln 1

gjorda framställning och under åberopande af hvad statsrådsprotokollet dispaschör(sid.

344—345) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, assistenter.

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, såsom anslag till dispaschörs~

väsendet på extra stat för år 1913 anvisa till arfvode

åt två dispaschörsassistenter, anställda den ene i Stockholm

och den andre i Göteborg, 2,000 kronor åt dem

hvar, eller tillhopa 4,000 kronor.

Kostnader, som föranledas af öfverståthållarämbctets och länsstyrelsernas

befattning med vissa slag af registrering.

53:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 54 af

hufvudtiteln gjorda framställning och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet

(sid. 345) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till bestridande af kostnaderna för

den öfverståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande

befattning med registreringar och anmälningar till föreningsförsäkrings-

och handelsregistren å extra stat för år

1913 anvisa ett förslagsanslag å 4,000 kronor samt

medgifva, att de till nämnda myndigheter inflytande

afgifter för sådana registreringar och anmälningar må

tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

Kostnader,

som föranledas

af öfverståthällarämbetels

och länsstyrelsernas

befattning med

vissa slag af

registrering,

[54.]

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting.

54:o) Kungl. Maj:t har i punkt 55 af hufvudtiteln föreslagit Riks- . Eifra? m

dagen att å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 1,400,000 kronor, ImTfsTm

att fördelas mellan landsting och städer, som icke deltaga i landsting, icke deltaga i

/». /».. 1 a 11 ^ 11 ^ « — - -jO/ltCLSLXYtQ

[55.]

efter förhållandet mellan den bevillning af fast egendom samt af in- landsting•

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

kornst, som debiterats på grund af vederbörande pröfningsnämnds år

1913 verkställda eller fastställda taxeringar inom landstingsområde eller

stad, hvarom nu nämnts, och den i samma ordning debiterade bevillningssitmman

för hela riket.

Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 345''*— 346

statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

hemställer,

att Riksdagen må å extra stat för år 1913 anvisa

ett belopp af 1,400,000 kronor, att fördelas mellan

landsting och städer, som icke deltaga i landsting,

efter förhållandet mellan den bevillning af fäst egendom

samt af inkomst, som debiterats på grund af

vederbörande pröfningsnämnds år 1913 verkställda eller

fastställda taxeringar inom landstingsområde eller stad,

hvarom nu nämnts, och den i samma ordning debiterade

bevillningssumman för hela riket.

Provisorisk lindring åt synnerligen skattetyngda kommuner.

Provisorisk

lindring åt

synnerligen

skattetyngda

kommuner.

[56.]

55:o) I punkt 56 af denna hufvudtitel har Kung!. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af 600,000

kronor att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af departementschefen

angifna grunder utdelas till sådana landskommuner och köpingar,

där ett mera stadigvarande synnerligt betungande skattetryck är rådande.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för

Riksdagen

anmäla.

Brandförsäkring

af opera- Brandförsäkring af operabyggnaden och dramatiska teaterbyggnaden

byggnaden och

dramatiska vid Nybroplanen i Stockholm m. in.

teaterbygg
Nybropianen

56:o) Under punkterna 57—59 af denna hufvudtitel har Kung!.

i Stockholm Ma]:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa:

m. m. ° ° x

[57—59.]

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7,

85

dels till bestridande af kostnaden för gäldande af årspremier för

brandförsäkring af operabyggnaden och dramatiska teaterbyggnaden vid

Nybroplanen i Stockholm ett anslag al 40,175 kronor;

dels till bestridande af kostnaden för gäldande af årspremie för

brandförsäkring af staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lös egendom

ett anslag af 3,668 kronor;

dels ock till bestridande af kostnaden för gäldande af årspremie

för brandförsäkring af staten tillhörig, i dramatiska teaterbyggnaden

förvarad lös egendom ett anslag af 1,735 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 366—369 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot förevarande framställningar,

hemställer,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913 anvisa

a) till bestridande af kostnaden för gäldande af

årspremier för brandförsäkning af operabyggnaden och

dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplan i Stockholm

ett anslag af 40,175 kronor;

b) till. bestridande af kostnaden för gäldande af

årspremie för brandförsäkring af staten tillhörig, i operabyggnaden

förvarad lös egendom ett anslag af 3,668

kronor; samt

c) till bestridande af kostnaden för gäldande af

årspremie för brandförsäkring af staten tillhörig, i dramatiska

teaterbyggnaden förvarad lös egendom ett anslag

af 1,735 kronor.

Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och betjänte.

57:o) Under tillstyrkande af bifall till Kung!. Maj:ts i punkt 60 Extra Wnt.

af denna hufvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet, tillägg för

vissa tjänst e
att

Riksdagen må till beredande, i enlighet med betjänte.

de i statsrådsprotokollet för den 13 januari 1912 an- [60.]

gifna grunder, af extra lönetillägg för innevarande år åt

en del tjänstemän och betjänte i till finansdepartemen
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

tet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år

1913 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 8,000

kronor.

Bidrag till föreningen för arbetarskydd i Stockholm.

Bidrag tillför- 58:o) Kungl. Maj:t har i punkt 61 af hufvudtiteln föreslagit RiksmZZrskydd

4a§’en att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna under år 1913

i Stockholm, för den af föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade pennaföl.

] nenta utställningen af skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i

arbetet på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 370—373 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag har under de senaste åren utgått med 3,000

kronor. Lika med departementschefen och på de af honom anförda

skäl finner utskottet emellertid skäligt, att anslaget för nästkommande

år höjes till 4,000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må såsom bidrag till bestridande

af kostnaderna under år 1913 för den af föreningen

för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta utställningen

af skyddsanordningar mot olycksfall och

ohälsa i arbetet på extra stat för år 1913 anvisa ett

ett belopp af 4,000 kronor.

Ny upplaga af handboken »Sveriges land och folk».

Ny upplaga 59:o) Kungl. Maj:t har i punkt 62 af hufvudtiteln föreslagit

%vcripesiand Riksdagen Mt, i afbidan på den proposition i ämnet, som Kungl. Maj:t

och folk", kan komma att till Riksdagen aflåta, till bestridande af kostnaderna för

[62.] utgifvande af ny upplaga af handboken »Sveriges land och folk», å

extra stat för 1913 beräkna ett belopp af 20,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen afgifva yttrande, hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-

anmäla.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

87

Det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel.

60.o) På grund af Kungl. Majrts därom gjorda framställning och

under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 378—374) blifvit

i ärendet anfördt, hemställer utskottet,

^att Riksdagen må, i likhet med hvad för flera

föregående år ägt rum, såsom bidrag till det mellanfotidig

a arbetsamtet i Basel på extra stat för år 1913

bevilja 750 kronor.

Stockholm den 22 mars 1912.

På statsutskottets vägnar:

Gr. BILLINGr.

Vid förestående hufvudtitels slutbehandling inom utskottet hafva

närvarit:

heirai A. G. L. Billing, A. Ekman, S. H. Kvarnzelius, grefve F.

Wachtmeister, O. Jonsson, A. N. Halm, friherre J. T. Gripens t edt,

grefve 1 O L. Klingspor, Ii. F. Lamm, friherre C. H. Falkenberg,

libel l e d, G. Beck-Friis, A. C. Lindblad, C. G. Ekman, A. Wiklund

H. Andersson i Skifarp, F. W. Thorsson, P. Olsson, G. Persson, J A

K- Lindberg, J. Ström. E. A. Nilson, L. J. Carlsson och E. F.

Hellberg med undantag att vid behandlingen

af

11

11

11

punkterna 1—15

punkten 15

punkterna 16—60

18—60

deltagit i

11 o

n n

it ii

ii ii

stället för herr Lamm herr N. O. Bruce,

ii ii y, Nilson herr J. Pålsson,

ii „ y Kvarnzelius herr N. O.

Bruce,

ii y y Thorsson herr A. Anderson,

y y y grefve Wachtmeister herr

G. M. H. Ekelund.

Det mellanfalkliya

arbetsamtet

i Basel.

[63.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Bil.

■

1912

års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och

därmed jäm- förlig anvis- ning på

förslag.

Friheter.

Summa.

_ !

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

.

, ....-,

_

17,000

_

58,000

—

—

—

58,000

—

117,400

—

—

—

117,400

—

155,800

—

—

—

155,800

—

420,000

_

_

_

420,000

_

400,000

■—

—.

—

400,000

—

47,000

_

_

_

47,000

_

'' 34,200

—

—

—

34,200

—

915,000

—

—

—

915,000

—

256,500

—

—

—

256,500

—

50,600

_

_

_

50,600

_

5,856,900

—

—

—

5,856,900

—

2.900,000

_

_

2.900,000

_

98,000

—

—

—

98,000

—

395,000

—

—

—

395,000

—

33,000

_

_

_

33,000

_

Trpt

11,754,400

—

—

—

11,754,400

—

Tabell öfver ordinarie anslagen

Finans
-

Departementschefen ........................................................

Departementets afdelning af Kung]. Maj:ts kansli ...

Kammarkollegium. Nuvarande belopp ....................

Ökas med ........................................................................

Statskontoret. Nuvarande belopp ............................

Ökas med ........................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ............................

Kostnader för taxering till skatt å inkomst- och för
Ökas

med ........................................................................

Till upprätthållande af bankinspektionens verksam
Kontrollstyrelsen

...........................................................

Till bestridande af de med mynt- och justerings
Kammarrätten.

Nuvarande belopp ............................

Ökas med ........................................................................

Öfverintendentsämbetet .....................................:..........

Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt

Ökas med ........................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags
Kommerskollegium.

Nuvarande belopp ....................

Ökas med ........................................................................

Till upprätthållande af patent- och registreringsverkets

märkesafgifters samt registreringsafgifters medel

Ökas med ........................................................................

Bergsstaten ....................................................................

*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskild! ut
**)

Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet afgifvit särskild! utlåtande (nr 12).

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

89

Litt. A.

under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

departementet.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning ock

därmed jäm- förlig anvis- ning på

förslag

Summa.

Friheter.

Kronor. j ö.

Kronor.

ö.

Kronor. | ö.

117,400

2,500

155,800

1,600

mogenhet, förslagsanslag. Nuv. belopp 400,000: —

....................................................................*)320,000: —

het, reservationsanslag ....................................................

verkets drift förenade kostnader, reservationsanslag

........................................................... 256,500: -

.................................................................... 1,800: —

utgå. Nuvarande belopp.

anslag .................................

5,856,900:

**) 97,000:

98.000:

48,815:

verksamhet, reservationsanslag, att af patent- och varu-!

direkt utgå. Nuvarande belopp............ 895,000: — !

.................................................................... 40,700: - !

17,000,—|

58.000 —

119,900—i

157. I0O -

420,000—!

720,000 -

47.000 —

34,200 —j

915,000:

258,300!—:

50,600j
I
5,

953,900

2,900,000

146,815

435,700

33,000

Transport! 12,266,815j
-

17,000;—

— —! 58,000 —

119,900 -

157,400''—

420,000|—

720.000 —

47,000''—

34,200 —

915.000 —

258,300;—:

50,600—!

5,953,900 —

2,900,000 -

•146,815 -

435,700 —

33,000 —

" |—| 12,266,815 —

låtande.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1912 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och.

därmed jäm- förlig anvis- ning på

förslag.

Summa.

Friheter.

Trpt

Kronor. | ö.

11,754,400 -

69,600

98,500:

I

11,500|

8,700|

50,000.-

300,000!

44,6701

10,000

1,100,000

4,000

300,000

55.000

50.000

100,009

32.000

60.000

S:aj 14,048,379|—

Kronor.

30

Kronor. : ö.

11,754,400-

301

69,600

98,500,-

11,500 - 8,700''

50.000

300,000

44,700

10.000

1,100,000

4,000

300,000;-

55,000-

50,000;

100,009j
32,

ooo;

60,ooo!-

14,048,4091—

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån. Nu
Ökas

med ....................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande. Nuvarande be
Ökas

med ................................................................

Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till

__ varande belopp....................................................

Ökas med ................................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna. Nuvarande

Ökas — såsom reservationsanslag — med ................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart........

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket....................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket, (däraf

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus

Byggnader och reparationer, reservationsanslag ........

Städers friheter, förslagsanslag ....................................

Observations- och uppbördsprocenter m. in., förslagsKontroll

å tillverkningsafgifter, förslagsanslag ........

Till biträde inom finansdepartementet vid beredning

anslag, högst. Nuvarande belopp............................

Ökas med ....................................................................

Restitutioner, förslagsanslag ........................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsTill

bestridande af tryckningskostnader, förslags
Extra

utgifter, reservationsanslag................................

Kungl. operan ................................................................

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

91

varande belopp

28,400:

6,400:

Transport

34,800:

lopp.................... 1,500: —

........................ 5°0:— 2,000: -

vikariatsersättningar. Nu
.

........................... 20,000: —

......................... 250:— 20,250

belopp ..................................................

6,000 kronor reservationsanslag).

i Stockholm, förslagsanslag.........

22,250: —

98,500: —

8,000: —

anslag ........................................................

af ärenden rörande bankväsendet m.

anslag ...

anslag ...

m., förslags.

.. 4,000: —

300: —

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och

därmed jämförlig

anvisning

på

förslag.

Friheter.

Summa

Kronor.

12,266,815

57,050

106,500

11,500

8,700

50.000

300,000

44,670

10.000

1,100,000

4,300

300.000

55.000

50.000

100.000

133,000

32.000

60.000

Surnmaj 14,689,535

Kronor, ö. Kronor.

12,266,815

30

57,050

106,500

11,500

8,700

50.000

300,000

44,700

10.000

1,100,000

4,300

300.000

55.000

50.000

100.000

133,000

32.000

60,000;

ö.

30|—| 14,689,565|-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjunde hufvudtitel.

Kronor

ö.

Sjunde hufvudtiteln.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i finansdeparte- mentet, förslagsanslag.................................................... 7,770: —

» beredande af ersättning åt en extra föredragande i

finansdepartementet .................................................... 10,500: —

18,270

Statskontoret:

Till ersättning för af statskontoret gjorda förskott........ 522,911: —

» förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret 16,500: —

539,411

—

Kammarrätten:

Till anställande å kammarrättens revisionsafdelning under tiden 1 juli

1912—31 december 1913 af tre extra revisorer och fyra räkne- biträden ................................................................................................

23,300

_

Öfverintendentsämbetet:

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i öfverintendents- ämbetet, förslagsanslag.......................................................................

6,550

Tullverket:

Till inrättande af nya tjänster vid tullverkets lokalförvaltning ........

*) 134,000

—

Transport

721,531

—

*) Af Kung!. Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet afgifvit särskild! utlåtande (nr 12).

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

93

Kronor

Transport

Kommer skollegium:

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i kommerskolle
gium,

förslagsanslag .................................................... 14,110: —

» förstärkning af arbetskrafterna å kommerskollegii

industribyrå.................................................................... 15,657: —

» bestridande af kostnader för handläggning hos

kommerskollegium af ärenden rörande svenska fartygs

registrering m. m................................................. 10,850: —

» beredande af arfvode å ett sjötekniskt biträde hos

kommerskollegium ........................................................ 3,000: —

» ersättning åt sakkunnigt biträde å kommerskollegii

afdelning för näringsstatistik vid bergverksstatisti
kens

utarbetande........................................................... 1,000: —

» ersättning åt sakkunniga biträden å kommerskollegii

afdelning för näringsstatistik vid beräkning af enhetsvärden

(riksmedelpris) å varor som ingå i rikets

handelsomsättning ...................................................... 1,000: —

» arfvode åt en byråchef å kommerskollegii afdelning

för näringsstatistik för tiden september—december

1912 ................................................................................ 2,700: —

» beredande af arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium

............................................................... 1,175: —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås m. m. 4,800: —

Bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren

och förste läraren vid väfskolan i Borås Å. Krebs

samt för andre läraren därstädes S. H. von Schedvin 750: —

Till upprätthållande af föreningens för svensk hemslöjd

verksamhet under år 1912 ........................................ 15,000: —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens

i Stockholm handelsskola, Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut, samt Malmö och

Hälsingborgs högre handelsinstitut ............................ 42,000: —

Bidrag till underhållande af handelshögskolan i Stockholm 30,000: —

Transport 72,000: —

ö.

721,531

49,492

20,550

791,573!

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Transport 72,000:

Till exportstipendier, reservationsanslag ............................ 20,000:

» handelsstipendier, reservationsanslag............................ 20,000:

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet

under år 1911 ........................................................ 16,800:

Till understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för

uppehållande under åren 1911—1915 af regelbunden

ångbåtsförbindelse mellan Sverige samt La-Plata
länderna

och Brasilien ..................... 100,000:

» understöd till Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska

kompaniet för uppehållande af regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Ostasien, högst........ 210,000:

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till provisorisk lönereglering åt bergmästarna ...........

» bergskolorna i Filipstad och Falun .......................

*) 11,150:

26,650:

Sjömanshusen:

Till ersättning åt sjömanshusen..................

Statistiska centralbyrån:

Till arfvoden åt extra ordinarie aktuarie!- i statistiska

centralbyrån....................................................................

» provisorisk lönereglering för befattningshafvare i

statistiska centralbyrån, förslagsanslag ....................

» förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden

hos statistiska centralbyrån m. m. anslagna

medel ............................................................................

» utgifvande af en statistisk tidskrift .......................

Dispaschörsväsendet:

Till arfvode åt två dispaschörsassistenter ....

21,200:

9,133:

29,300:

1,400:

Kronor ö.

791,573

438,800

37,800

40,000

61,033

4,000

Transport J 1,373, 206;— *)

*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskilt

utlåtande.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

95

Kronor

Transport

Diverse anslag:

Till bestridande af kostnaderna för den öfverståthållarämbetet

och länsstyrelserna åliggande befattning

med registreringar och anmälningar till förenings-,

försäkrings- och handelsregistren, förslagsanslag .... 4,000:

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i

landsting .................................................................... 1,400,000: •

Bidrag till landskommuner och köpingar, där ett mera

stadigvarande, synnerligt betungande skattetryck

är rådande....................................................................*) 600,000:

Till brandförsäkring af operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad i Stockholm ................................ 40,175

» brandsförsäkring af staten tillhörig, i operabyggnaden

förvarad lösegendom.................................... 3,668

» brandförsäkring af staten tillhörig, i dramatiska

teaterbyggnaden förvarad lösegendom .................... 1,735

» beredande af extra lönetillägg åt en del tjänstemän

och betjänte i till finansdepartementet hörande

ämbetsverk och kårer, förslagsanslag ....................

Bidrag till bestridande af kostnaderna under år 19.12

för den af föreningen för arbetarskydd i Stockholm

anordnade permanenta utställningen af skyddsanordningar

mot olycksfall och ohälsa i arbetet

Till bestridande af kostnaderna för utgifvande af ny

upplaga af handboken »Sveriges land och folk»....

» det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel....................

1,373,206

8,000:

4,000:

) 20,000:

750:-

2,082,328

Summa I 3,455,534 *)

*) Af Kung!. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskiklt

utlåtande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:7 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 1 i texten