Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning i vissa avseenden av stämpelavgiften vid köp och lyte av fondpapper.

1913-04-15 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1913:36, Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning i vissa avseenden av stämpelavgiften vid köp och lyte av fondpapper.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till Riksdagens kansli den 18 april 1913 kl. 11.so f. m.

Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning i vissa avseenden

av stämpelavgiften vid köp och lyte av fondpapper.

(l:a Avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Vennersten, frib. Trolle, frih. C. J. Beck-Friis, Trapp,

Ollas A. Ericsson, Bäckström, Rökig*), Byström, Rune, Christiernson’

frib. Fleming, Danström, K. A. Nilsson, Roman, Jeansson i Kalmar,

Källman, Jonsson i Hökhult, Hamrin och Rundgren.

*) Ej deltagit i justeringen av betänkandet.

I en inom Andra kammaren av herr Christiernson väckt motion,

nr 133, vilken hänvisats till bevillningsutskottet, har hemställts, »att

Riksdagen måtte besluta, att stadgandena i Kungl. Mapts nådi era

förordning angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper, given Stockholms slott den 6 november 1908, ändras i så

måtto, att stämpeln vid köp och byte av aktier och hanklotter skall, då

de överlåtna aktiernas eller banklotternas sammanlagda värde icke överstiger

200 kronor, utgå med 1 krona, och därutöver 1 krona för varje

påbörjat belopp av 200 kronor; samt

att den nu gällande friheten från stämpelplikt, då bägge kontrahenterna

äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan avslutas icke för

egen räkning, utan i kommission, måtte upphävas».

. Beträffande motiveringen för detta förslag tillåter sig utskottet

hänvisa till motionen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 28 höft. (Nr 36)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Gällande bestämmelser

i

vissa främmande

länder.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Innan utskottet ingår på en närmare behandling av den föreliggande

motionen, har utskottet ansett lämpligt att här meddela några från olika

håll inhämtade upplysningar angående den stämpelavgift, som i en de!

främmande länder, med avseende å vilka en jämförelse med förhållandena

i vårt land särskilt må vara av betydelse och intresse, tilllämpas

vid aktieköp.

I Danmark beläggas aktier vid utställandet med stämpel till belopp,

motsvarande antingen 2/s eller V3 procent av aktiernas nominella värde.

Åro aktierna åsätta den högre stämpeln kunna de sedermera överlåtas,

utan att någon ny stämpel tillkommer. Åro de däremot vid emissionen

belagda med stämpel till allenast Vs procent, äro de vid

sedermera inträffande överlåtelser underkastade en stämpel, vilken lärer

uppgå till 0.40 kronor per 1,000 kronor av aktiens nominella värde

eller d/io pro mille.

I Tyskland erlägges för varje köp och försäljning av aktier och

dylika värdehandlingar stämpel med 0.3 o mark för varje påbörjat belopp

av 1,000 mark. Överlåtelsestämpeln för aktier utgör alltså, då mäklare användes,

för varje transaktion mellan ursprunglig säljare och ursprunglig

köpare sammanlagt minst 0.6o mark för varje påbörjat belopp av 1,000

mark eller 6/io pro mille. Emellertid synes stämpelkostnaden för allmänheten,

då mäklare anlitas, beräknas efter olika grunder på skilda orter i Tyskland.

I Frankrike erlägges vid varje köp och försäljning av aktier en

stämpel, beräknad efter O.io franc för varje påbörjat belopp av 1,000

francs av försäljningssumman eller Vio pro mille. Överlåtelsestämpeln

blir alltså sammanlagt för varje sådan transaktion i dess helhet 0.2 o

franc för varje påbörjat belopp av 1,000 francs eller 2/io pro mille..

I England äro dylika transaktioner, avseende en försäljningssumma

understigande 5 pounds, stämpelfria. Avser transaktionen högre

belopp än ovan nämnda, erlägges överlåtelsestämpel med olika, för

särskilda värdegrupper bestämda belopp, varigenom stämpelkostnaden,

pro mille räknad, kommer att inom varje grupp för sig avtaga i samma

mån försäljningssumman ökas. Vid försäljning av aktier till ett värde

av från och med 5 intill 100 pounds utgör sålunda stämpeln 6 pences

och från och med 100 pounds intill 500 pounds 1 shilling. Därefter

ökas stämpeln med 1 shilling för varje belopp av 500 pounds intill

1,500 pounds. Från och med sistnämnda belopp intill 2,500 pounds

är stämpeln 4 shillings för att sedan ökas med 2 shillings för varje

belopp av 2,500 pounds intill 20,000 pounds, från och med vilken

summa stämpeln utgör 1 pound. För att närmare belysa, hurusom

berörda bestämmelser i stort sett innebära en successiv och betydande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 3

sänkning av avgiftsbeloppet, pro mille räknat, i mån av försäljningssummans

ökande, må här anföras, att stämpelavgiften beträffande exempelvis

nedan angivna värden utgår med för 100 pounds 1/2 pro mille, för

500 pounds V5 pro mille, för 7,500 pounds 7,5 pro mille och för 20,000

pounds 720 pro mille.

Enligt gällande förordning angående en särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper skall, när fondpapper — vartill räknas,

bland annat, aktier i inländska och utländska aktiebolag — överlåtas

genom köp eller byte, avräkningsnota upprättas. Avslutas dylikt avtal

i kommission, skall såväl uppgörelsen mellan kommissionären och kommittenten

som uppgörelsen mellan kommissionären och tredje man anses

såsom en särskild överlåtelse.

Avräkningsnota skall vid köp av aktier och banklotter förses med

stämpel av 20 öre, då sammanlagda värdet icke överstiger 200 kronor,

och av därutöver 20 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor, dock

att, där ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas icke för

dennes egen räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall vid enahanda

köp stämpelbeläggas med 10 öre, då värdet icke överstiger 200

kronor, och med ytterligare 10 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor.

Stämpelplikt äger icke rum, då bägge kontrahenterna äro fondhandlare

och avtalet å vardera sidan avslutas icke för egen räkning

utan i kommission.

Med fondhandlare förstås i förordningen solidariskt bankbolag,

bankaktiebolag och fondmäklare ävensom annan, som driver sådan rörelse

med fondpapper, att han på grund därav är pliktig föra handelsböcker.

I anledning av förevarande motion har bevillningsutskottet mottagit

särskilda skrivelser från Stockholms handelskammare och Stockholms

stads handels- och sjöfartsnämnd, vilken senare överlämnat och

åberopat ett i ämnet avgivet yttrande av fondbörskommitterade. Handelskammarens

och fondbörskommitterades skrivelser finnas såsom bilagor

vidfogade detta betänkande.

I ovan återgivna bestämmelser för Sverige avser motionen ändring

i två olika hänseenden, nämligen å ena sidan en höjning av stämpeln

från 1 krona för 1,000 kronor till 5 kronor för 1,000 kronor och å

andra sidan att bestämmelsen om stämpelfrihet för överlåtelse mellan

fondhandlare, då avtalet avslutas icke för deras egen räkning utan i

kommission, måtte upphävas.

Gällande be

stämmelser

Sverige.

Inkomna

skrivelser.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Den av motionären förebragta motivering-en giver vid banden, att

huvudsyftet med motionen är att hämma den osunda aktiespekulationen.

Därjämte framhålles fördelen för staten av en väsentligt ökad inkomst

av fondstämpeln.

Utskottet vill till en början uttala sin bestämda anslutning till

motionens huvudsyfte. Aktiespekulationen har under senare tider i avsevärd

omfattning tagit formen av spel och i icke ringa utsträckningbedrivits

av personer, som därför saknat nödiga förutsättningar. Att eu

sådan spekulation icke blott menligt inverkat på de industriella och andra

företag, som närmast berörts därav, utan även kan väntas medföra,

särskilt under kristider, avsevärda rubbningar i vårt ekonomiska liv i

det hela, torde vara tämligen allmänt erkänt och innebär enligt utskottets

mening- för staten en allvarlig maning att söka bringa rättelse åstad.

Ä andra sidan får icke lämnas obeaktat, att icke all aktiespekulation

är spel, utan att en spekulation, som grundar sig på ingående kännedom

om vederbörande företags ekonomiska ställning och utvecklingsmöjligheter

och som bedrives med lojala medel, har eu uppgift att fylla

i näringslivet. Till belysning härav må erinras, att motionären i sin

motivering framhållit, hurusom aktiebolagsformen är ägnad att för produktionen

utgöra en den kraftigaste hävstång till förkovran. Men för

att produktionen skall kunna tillgodogöra sig fördelarna av aktiebolagsformen

fordras givetvis såsom förutsättning, att de aktier, den bjuder

ut, äro begärliga i marknaden. Huruvida så är förhållandet, beror i sin

ordning säkerligen icke endast på de utsikter till vinst, respektive företag

erbjuda, utan även i ej ringa män på den sannolika möjligheten

att utan större svårighet när som helst avyttra aktierna. För produktionen

måste det sålunda anses vara av stor betydelse, att gängse försäljningsformer

bereda lätthet att omsätta aktier i kontant valuta. Av

icke mindre vikt är detta för en sund bankpolitik, vilken särskilt med

hänsyn till belåning av aktier måste taga hänsyn till möjligheten att

utan svårighet realisera dem. Spekulationen är just ett medel att göra

värdepapper likvida och häri torde ligga dess kanske största betydelse

för näringslivet.

Med utgångspunkt från nu angivna synpunkter, nämligen statens

intresse att å ena sidan förebygga spekulationens avarter och å andra

sidan medgiva tillfälle till en sund spekulation, har utskottet gått att

närmare skärskåda det föreliggande förslaget med avseende å dess ovan

angivna huvudsyfte: att hämma den osunda spekulationen.

Utskottet vill då till en början yttra sig om förslaget, i vad det

avser höjning av stämpelavgiften vid överlåtelse av aktier. Därvid må

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 5

först erinras att, då ifrågavarande stämpelavgift år 1908 infördes

det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget avsåg en högre stämpel än det

av Riksdagen sedermera antagna. Kungl. Maj:t föreslog nämligen eu

stämpelbeskattning vid överlåtelse av aktier efter 1 krona 50 öre för

i,000 kronor. I dåvarande chefens för finansdepartementet anförande

vid propositionens föredragning för Kungl. Maj:t uttalades beträffande

föislagets syfte, bland annat, att en skatt av det slag, varom fråga

vore, kunde komma att till en viss grad lägga eu hämsko på

de allt för talrikt förekommande, rent spekulativa affärerna i aktier

och att en sådan verkan av skatten i sin mån kunde tala för skattens

införande. Någon närmare utredning av denna synpunkt lämnade

departementschefen icke, utan, efter att hava konstaterat, att skatten

komme att träffa även, och under normala ekonomiska förhållanden

framför allt, fullt ■ legitima transaktioner, vilka med varje dag som gånge

intoge ett allt betydelsefullare rum i det ekonomiska livet, framhöll

departementschefen, att den bärande grunden för en särskild skatt å sådana

transaktioner icke kunde vara annan än kravet på ökade skattekällor

och skattebördornas jämna fördelning. Riksdagens skrivelse i ämnet

giver tydligt vid handen, att även för Riksdagen syftet med skattens

införande var att bereda staten en ny inkomstkälla.

I avseende å vad år 1908 chefen för finansdepartementet sålunda

uttalat om fondstämpelbeskattningens väntade inverkan på spekulationen

torde man kunna fastslå, att den införda stämpeln icke märkbart

vare sig förmått hämma spekulationen i dess osunda former, eller utövat

något menligt inflytande på den legitima spekulationen.

. Efter dessa erinringar övergår utskottet att angiva sin ställning

till frågan om det inflytande, aktiemarknaden kan beräknas röna av ett

genomförande av motionärens förslag i förevarande del.

Enligt utskottets mening skulle en stämpelbeskattning vid aktieköp

efter 5 pro mille innebära eu så stark belastning av dylika köp i

jämföielse med placering i andra värden, att den måste befaras kunna

i ej ringa män avhålla den kapitalägande allmänheten från att placera

tillgångar i aktier. Det har ju hos oss allmänt klagats över svårigheten

att . intressera svenskt kapital för industriella företag. Den utveckling

till det bättre, som i sadant hänseende under de senaste åren

vant märkbar, kunde möjligen komma att hämmas genom en så betydande

höjning av fondstämpeln som den av motionären ifrågasatta.

Det . liggei i öppen dag, att detta skulle kunna vålla vår industri

svårigheter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Beträffande vidare den egentliga spekulationen i aktier hava fondbörskommitterade

och Stockholms handelskammare i ovanberörda skrivelser

enstämmigt uttalat den uppfattningen, att den ifrågasatta höjningen

av stämpelbeskattningen vid aktieköp skulle innebära en väsentlig

fara för den sunda spekulationen men däremot knappast lägga

hinder i vägen för den osunda eller överdrivna spekulationen. Att

de former av spekulation, om vilka utskottet ovan uttalat, att de kunna

hava en uppgift att fylla i näringslivet, skulle röna en starkt hämmande

inverkan av den ifrågasatta höjningen, finner utskottet vara

ställt utom varje tvivel. Vidkommande samma höjnings inflytande på

spekulationens '' avarter, kan utskottet såtillvida ansluta, sig till den i

nyssberörda skrivelser uttalade uppfattningen, som det ligger i sakens

natur, att för den spekulation, som räknar med små, av verkliga

ekonomiska faktorer betingade fluktuationer i aktievärdena en stegrad

stämpelskatt är av väsentligt större betydelse än för den spekulation,

som bygger på möjligheten att genom konstlade medel framkalla stora

och hastiga växlingar i kurserna. En för högt tilltagen stämpelskatt

kunde på sådant sätt rent av tänkas komma att locka till försök att

framkalla starka fluktuationer. Å andra sidan kan dock måhända förtjäna

påpekas, att de spekulanter, vilka motionären avser att träffa, i

flertalet fall torde köpa och sälja värdepapper med mycket korta mellantider

och att ett genomförande av den föreslagna höjningen därigenom

skulle åsamka dem så höga stämpelkostnader, att dessa kunde tänkas åtminstone

i någon mån göra tjänst såsom ett återhållande motiv.

Den av motionären föreslagna femdubblingen av fondstämpeln

skulle sålunda kunna tänkas i någon mån verka hämmande på de former

av spekulation, vilkas motverkande är motionens huvudsyfte, men något

effektivt medel att bekämpa desamma erbjuder den föreslagna höjningen

säkerligen icke. Å andra sidan måste man befara, att höjningen

skulle medföra avsevärda vådor för näringslivet, i den mån dess

sunda utveckling är beroende av kapitalets tillgänglighet för industriella

foretag och av eu sund aktiehandel. Av nu angivna skäl har utskottet

icke kunnat biträda motionärens förslag i förevarande del.

Utskottet övergår nu att yttra sig i fråga om den andra delen

av motionärens förslag, avseende att jämväl mellanhändernas aktieöverlåtelser

under alla förhållanden skola stämpelbeläggas.

Några särskilda skäl för detta förslag till ändring i nu gällande

bestämmelser hava icke av motionären förebragts. Man torde därför

få antaga, att detsamma är framkommet i samma syften som det förut

behandlade och sålunda avser i främsta rummet att ännu eftertryck
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 7

ligare komma den osunda spekulationen till livs och därjämte att tillföra

statskassan ytterligare inkomst.

För bedömande av denna fråga må först erinras därom, att det

vida övervägande antalet aktieöverlåtelse!’ äger rum genom förmedling

av två mäklare och ett icke obetydligt antal genom tre eller flere. Stämpelplikt

för mellanhändernas avräkningsnotor skulle följaktligen i och

lör sig i de flesta fall, då aktieöverlåtelse förmedlas av mäklare, medföra

minst en fördubbling, i åtskilliga fall eu tredubbling eller mera av

den eljest utgående stämpelavgiften. Motionärens förslag i det hela

avser sålunda minst eu tiodubbling av stämpelavgiften vid överlåtelser

genom mäklare.

Vidkommande den inverkan på aktiehandel och aktiespekulation,

som härav kunde väntas, kan utskottet hänvisa till vad ovan blivit

i sådant hänseende anfört i fråga om den förra delen av förslaget, med

tillägg endast att verkningarna givetvis skulle bliva långt kraftigare.

En följd av förslaget om fullständigt upphävande av mellanhändernas

stämpelfrihet skulle, på sätt såväl fondbörskommitterade som

Stockholms handelskammare framhållit, bliva den, att den aktiehandlande

allmänheten, som ytterst komme att drabbas av en höjd stämpelbeskattning,

helt säkert komme att så mycket som möjligt undvika att få sina

affärer avslutade på börsen, där alltid minst två mellanhänder förekomma.

Fondhandeln komme sålunda att drivas från börsen och kontrollen över

densamma därigenom att betydligt försvåras. Att detta skulle i hög grad

befordra utvecklingen av osunda spekulationsformer synes ligga i öppen

dag. Det bör eldigt utskottets mening tvärtom eftersträvas att så

mycket som möjligt koncentrera aktiehandeln till fondbörsen.

Ett härtill syftande förslag har också varit föremål för utskottets

uppmärksamhet. Detsamma avsåg införande av stämpelplikt för aktieöverlåtelse!''

fondhandlare emellan, även då de handlade i kommission, så

snart affären skedde utom börsen, under det att nu gällande stämpelfrihet

fortfarande skulle äga ruin i fråga om affärer, avslutade å

börsen. Eu sådan anordning skulle otvivelaktigt vara ägnad att draga

aktieaffärer i stor utsträckning till börsen. Utskottet har emellertid icke

förbisett, att genomförandet av sålunda ifrågasatta föreskrifter å ena sidan

förutsätter, att ingående kontrollbestämmelser meddelas, och å andra sidan

torde böra bedömas i samband med andra krav på ändringar i vårt börsväsende.

Om utskottet sålunda ur sist angivna synpunkter avstått från

att ingå i en närmare utredning av frågan om lämpligheten att införa

bestämmelser av nyss angivna innebörd, kan utskottet härvid jämväl

hänvisa till att de av chefen för finansdepartementet, jämlikt nådigt bemyn
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36-

Gigande den 22 december 1911, tillkallade trustutredningskommitterade

erhållit i uppdrag, bland annat, att undersöka, huruvida åtgärder till

hämmande och kontroll av fondbörsspel må från statens sida kunna vidtagas.

Det torde kunna väntas, att nyss angivna uppslag kommer att

bliva föremål för prövning, då trustutredningskommitterade ingå i utredning

av berörda till dem hänvisade fråga.

Utskottet vill emellertid icke lämna tillfället obegagnat att i detta

sammanhang uttala sin förhoppning, att chefen för finansdepartementet

måtte föranstalta därom, att spörsmålet om en omläggning av vår fondbörs

i syfte, bland annat, att stävja den osunda spekulationen, måtte

snarast möjligt bliva föremål för en ingående utredning.

Härefter går utskottet att yttra sig i avseende å det andra syftet

med de av motionären väckta förslagen, nämligen statskassans tillgodoseende.

Det torde redan av det anförda framgå, att man ingalunda

kan beräkna en ökning av inkomsten av ifrågavarande stämpelskatt i

samma män som stämpelavgiften höjes. Man har därvid nämligen att

räkna med den hämmande inverkan på aktiehandeln, som eu för högt

uppdriven stämpel enligt vad ovan utretts säkerligen måste medföra.

Enligt utskottets mening skulle införandet av den av motionären föreslagna

skattesatsen säkerligen icke komma att ens tillnärmelsevis bereda

statsverket en femdubblad inkomst av fondstämpelmedlen. Och ännu

mindre lärer man kunna av den ifrågasatta tiodubblingen av stämpelavgiften

beräkna en ökning i samma proportion av statsinkomsten av

ifrågavarande medel.

Om utskottet sålunda kommit till den bestämda övertygelsen, att

näringspolitiska skäl tala emot motionärens bägge förslag, har utskottet

dock icke velat underlåta att se till, huruvida icke en mindre höjning

av nu utgående fondstämpel kan anses påkallad.

Innan utskottet anger den uppfattning, vartill utskottet i sistnämnda

fråga kommit, torde det vara på sin plats att erinra om de skäl,

som förmådde 1908 års Riksdag att sänka de av Kungl. Maj:t föreslagna

skattesatserna. I fråga härom framhöll Riksdagen, att en skatt av

ifrågavarande natur självfallet måste i viss mån verka hämmande på den

allmänna rörelsen och att i och med den allt större betydelse, transaktioner

av värdepapper erhölle i det ekonomiska livet, en åtgärd, som

verkade såsom hämsko på denna rörelsegren, måste mer eller mindre

ofördelaktigt återverka på andra grenar av näringslivet. Om redan på

grund av nu angivna förhållanden synnerlig försiktighet vid bestämman
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

det av skattens belopp borde iakttagas, manade skattens nyhet och dess

natur ännu mer därtill. Skatten vore ju av beskaffenhet att icke enbart

beröra vissa i sin verksamhet mera kontrollerbara näringsidkare utan

jämväl och helt säkert i växande utsträckning den kapitalplacerande

liksom ock den spekulerande allmänheten. Denna omständighet kunde,

med avseende å ifrågavarande skatt, kanske mera än eljest komma att

bestyrka den ofta uttalade meningen, att försöken att undgå skattskyldigheten

till staten stode i ett visst förhållande till skattens storlek.

Och då härtill komme, att, oavsett skattebeloppet, ny eller ökad skattskyldighet

i allmänhet innebure en lockelse till kringgående av skattebestämmelserna,

borde under alla förhållanden skattesatserna i ifrågavarande

fall till en början hållas så pass låga, att desamma icke allt för

mycket verkade hämmande på rörelsen och ej heller frestade till mer

eller mindre illojala försök att undgå densamma. Slutligen hänvisade

Riksdagen i detta sammanhang till skattesatserna för motsvarande stämpel

i Tyskland.

Man finner sålunda, att Riksdagen uttryckligen betonade, att det

var särskilt med hänsjm till skatteformens nyhet försiktigheten ansågs

bjuda att stanna vid lägre skattesatser än de av Kungl. Maj:t föreslagna.

Enahanda synpunkt kom till uttryck vid debatterna i kamrarna rörande

ifrågavarande ärende. Det uttalades därvid tillika, att man förutsäge,

att om någon tid en höjning kunde vara påkallad.

Sedan skatten nu tillämpats under fyra år, varunder några menliga

inverkningar av densamma å aktiehandeln icke kunnat förmärkas,

har utskottet funnit tiden vara inne att genom en mindre höjning av

skattesatsen vid överlåtelse av aktier tillföra staten eii något ökad inkomst

av ifrågavarande stämpelskatt. Vid bestämmande av stämpelavgiftens

belopp har utskottet låtit sig angeläget vara att undvika eu

så stark höjning, som kunde befaras medföra någon av de betänkliga

följder, som utskottet ansett vara att befara av ett genomförande av

motionärens förslag. Utskottet har därför ansett försiktigheten bjuda

att stanna vid den av Kungl. Maj:t år 1908 föreslagna skattesatsen eller

30 öre, då de överlåtna aktiernas sammanlagda värde icke överstiger

200 kronor, och därutöver 30 öre för varje påbörjat belopp av 200

kronor.

För beräknande av den inkomstökning, som genom den sålunda

föreslagna höjningen i stämpelavgiften vid aktieöverlåtelse!- kan beredas

statsverket, får utskottet meddela, att försäljningsbeloppet för överlåtelsestämplar

under åren 1909—1912 utgjort:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 sand. 28 käft. (Nr 36.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

År 1909 ........................................ 418,512: 70 kronor

> 1910............................................ 580,845: 05 >

> 1911............................................. 838,597: 55 » och

» 1912............................................ 1,518,466: io >

Med hänsyn till att det år 1912 influtna beloppet torde få anses

hava varit abnormt högt och i betraktande därav, att i de angivna beloppen

till någon om än ringa del ingå även stämpelavgifter för överlåtelser

av obligationer, lärer man icke böra beräkna ökningen å inkomsttiteln

till högre belopp än 500,000 kronor.

Om huvudsyftet med utskottets förslag att höja stämpelavgiften

vid överlåtelse av aktier sålunda är att skaffa statsverket ökad inkomst,

torde det dock vara att förvänta, att höjningen jämväl kan medföra

fördelen av en i någon mån hämmande inverkan på en del spekulationsaffärer.

Åven detta skäl torde befinnas i sin män tala för utskottets

förslag.

Där vid aktieköp ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet

avslutas icke för dennes egen räkning utan i kommission liksom även

vid byte av aktier skall enligt nu gällande bestämmelser i ämnet avräkningsnota

förses med stämpel till halva beloppet av den stämpelavgift,

som utgår vid direkt köp. Enligt, utskottets förslag bör i överensstämmelse

härmed stämpelsatsen för nämnda fall sättas till 15 öre.

I anslutning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning av herr Christiernsons

förevarande motion, II: 133, måtte besluta,

att 3 § i förordningen den 6 november 1908

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper skall i nedan angivna delar hava följande

ändrade lydelse:

3§-

1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall,

där ej nedan annorlunda stadgas, vid köp förses med

stämpel till följande belopp, nämligen:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

a) vid köp av aktier ock banldotter 30 öre, då

de överlåtna aktiernas eller banklotternas sammanlagda

värde icke överstiger 200 kronor, ock därutöver 30

öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna

obligationernas sammanlagda värde ej överstiger

200 kronor, och därutöver 10 öre för varje påbörjat

belopp av 200 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare

och avtalet avslutas icke för dennes egen

räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall

förses

c) vid köp av aktier och banklotter med stämpel

av 15 öre, då de överlåtna aktiernas eller banklotternas

sammanlagda värde icke överstiger 200 kronor, och

därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 200

kronor, samt

d) vid köp av obligationer med stämpel av 5

öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda

värde ej överstiger 200 kronor, och därutöver 5 öre

för varje påbörjat belopp av 200 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas,

avräkningsnota vid byte förses med stämpel till

följande belopp, nämligen

e) vid byte av aktier och banklotter 15 öre, då

det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan

upptagas, ej överstiger 200 kronor, och därutöver

15 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor,

samt

f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde,

som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,

ej överstiger 200 kronor, och därutöver 5 öre

för varje påbörjat belopp av 200 kronor.

Med fondhandlare förstås i denna förordning solidariskt

bankbolag, bankaktiebolag och fondmäklare

ävensom annan, som driver sådan rörelse med fondpapper,

att han på grund därav är pliktig föra handelsböcker.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

2. Avslutas aftal om köp eller byte av fondpapper

i utlandet, — —--------

— — — — — — —--— och må vid byte

icke upptagas till lägre belopp än det vid tiden för

bytesavtalet i allmänhet gällande.

Stockholm den 15 april 1913.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservationer:

av herrar K. G. Karlsson, Vennersten, friherre Trolle, friherre BeckFriis,

Trapp, friherre Fleming och Danström, vilka anfört:

Utskottets förslag om höjning av stämpelavgiften vid överlåtelse

av aktier hava vi icke kunnat biträda. Till stöd för vår avvikande

mening härutinnan kunna vi inskränka oss till att framhålla följande.

Den i utskottets betänkande lämnade redogörelsen för beskattningen

av aktieöverlåtelse!'' i en del främmande länder utvisar så gott

som genomgående väsentligt lägre skattesatser än de i Sverige nu förekommande.

Redan denna omständighet synes innebära en maning till

betänksamhet vid fråga om varje höjning av sistnämnda skattesatser.

Härtill kommer, att den inom utskottet verkställda utredningen enligt

vårt förmenande ådagalagt, att verkningarna av en sådan höjning icke

kunna klart bedömas utan en grundlig undersökning ur alla de synpunkter,

som erbjuda sig för prövningen. Att en utredning av sådan

art faller utom ramen för vad ett Riksdagens utskott inom en knappt

tillmätt tid kan åstadkomma, torde icke bestridas. Då det nu är bekant,

att de av chefen för finansdepartementet tillkallade trustutredningskommitterade

erhållit i uppdrag, bland annat, att undersöka, huruvida åt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

gärder till hämmande och kontroll av fondbörsspel må från statens sida

kunna företagas, och då det med säkerhet kan väntas, att kommitterade

vid fullgörande av sitt uppdrag i berörda del komma att ägna uppmärksamhet

åt möjligheten att höja stämpelavgiften vid aktieöverlåtelse!-,

hava vi inom utskottet uttalat den uppfattningen, att den av chefen

för finansdepartementet anordnade undersökningen i ämnet icke borde

föregripas genom ett sådant beslut som det av utskottet föreslagna. I

anslutning härtill hava vi ansett, att utskottet bort hemställa,

att herr Christiernsons förevarande motion, II: 133,

om höjning i vissa avseenden av stämpelavgiften vid

köp och byte av fondpapper, icke måtte föranleda till

någon Riksdagens åtgärd.

av herr Christiernson i fråga om motiveringen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Bilaga.

Till Riksdagens bevillningsutskott.

I en uti Riksdagens Andra kammare av herr Cbristiernson väckt

motion (nr 133) har föreslagits, dels att den stämpelavgift, som jämlikt

kungl. förordningen den 6 november 1908 utgår vid köp och byte

av fondpapper, måtte höjas beträffande överlåtelser av aktier och banklotter,

dels ock att nu gällande frihet från stämpelavgift i de fall, då

bägge kontrahenterna äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan avslutas

icke för egen räkning utan i kommission, måtte upphävas.

I anledning av denna motion tillåter sig Stockholms handelskammare

göra följande framställning.

Jämlikt den förebragta motiveringen till Kungl. Maj:ts proposition

vid 1908 års Riksdag angående ifrågavarande stämpelavgift var avgiftens

införande att anse som ett led i statens beskattningspolitik. Det

rörliga kapitalet betraktades, när det kom till synes vid köp av fondpapper,

som ett lämpligt skatteobjekt, och staten skulle genom en sådan

beskattning tillföras en välbehövlig inkomst. Visserligen förutsattes,

att en minskning av den överdrivna spekulationen skulle kunna

bliva en följd av beskattningen, men detta var ingalunda ändamålet

med densamma. Åven i andra länder, där samma skatt införts, har

den motiverats av statens inkomstbehov, och skatten har överallt satts

så lågt, att endast undantagsvis under depressionstider ett hämmande

av spekulationen genom densamma kunnat förmärkas.

Av motiveringen till ifrågavarande motion framgår, att stävjandel

av spekulationen i fondpapper är det som motionären med sitt förslag

avser att vinna. Handelskammaren är ense med motionären därutinnan,

att periodvis här i landet förekommit en spekulation i värdepapper,

vilken icke kan betraktas såsom sund, samt att åtgärder mot överdrifter

i spekulationen äro önskvärda. Men handelskammaren är bestämd

motståndare till sådana åtgärder, vilka skulle tillintetgöra även den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 15

sunda spekulationen. Handelskammaren hyser nämligen den övertygelsen,

att spekulationen i reg’el är för näringslivet nyttig och behövlioej

allenast i det av^ motionären påpekade hänseendet såsom prisbildande

faktor, utan framförallt därför att den väsentligen bidrager till att göra

kapital flytande, och att den å ett flertal personer överflyttar delaktigheten

i ekonomiska företag, varigenom möjligheten ökas till utvidgning

av gamla och bildandet av nya företag.

Enligt handelskammarens uppfattning skulle en ökning av den

nuvarande stämpelavgiften innebära en väsentlig fara för den sunda

spekulationen, men däremot knappast lägga hinder i vägen för den

osunda eller överdrivna spekulationen. I fråga om sådant förvärv av

värdepapper, som sker uteslutande i placeringssyfte, skulle varje ökning

verlåtelseskatten verka onödigt betungande.

Då motionären framförallt synes hava avsett att stävja spekulationen

i vissa aktier å Stockholms fondbörs, må det framhållas, att det

endast är genom en ordnad fondbörs, som spekulationens betydelse för

prisbildningen kommer till sin rätt. Vidare kan det förtjäna påpekas,

att denna spekulation, som i jämförelse med spekulationen å utlandets

börser är tämligen ny, men dock tyckes följa enahanda regler, allenast

periodvis tagit en sådan omfattning, att restriktiva åtgärder mot densamma

synas av behovet påkallade. Sedan fondbörsens tillkomst år

1901 äro endast två sådana perioder att anteckna och båda tämligen

korta, nämligen den ena september 1906—oktober 1907, den andra

september 1911—september 1912. Båda stodo i samband med en högkonjunktur

på det ekonomiska området. Tiden före 1906 och mellan

oktober 1907 och september 1911 utmärktes däremot icke för någon

spekulation.

Eu höjning av omsättningsskatten skulle, enligt handelskammarens

åsikt, i all synnerhet under de tider, då spekulationen är ingen eller

lunga, egentligen träffa dem, som placera kapital, och dem som i ändamål

att vid kriser hindra alltför stora och ruinerande kursfall funnit siohöra

och kunna intervenera med större uppköp.

För övrigt skulle en höjning av omsättningsstämpeln icke heller

väsentligen stävja spekulationen under en hausse-period, då nämligen

väldepapper ofta på kort tid undergå så betydande kursförändringar,

att differenserna, oaktat stämpelskatten, kunna lämna fullt tillfredsställande

vinster.

\ ad slutligen angår förslaget om upphävande av stämpelfriheten

för mellanhänderna, skulle en bestämmelse i sådan riktning i ännu högre

grad än själva skatteförhöjningen vara ägnad att motverka även den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

sunda spekulationen. Den skulle nämligen genom att avsevärt förhöja

kostnaderna vid användandet av s. k. kommission snotor tvinga fondhandeln

att ikläda sig former, som mindre än de härstädes under senare

år utvecklade vore tjänliga att leda spekulationen in på sunda banor.

I stället för att affärerna nu, i anslutning till de å fondbörsen noterade

kurserna, till allra största delen uppgöras genom mellanhänder, vilka

äro genom gällande bestämmelser förhindrade att göra affärer för egen

räkning, skulle fondhandeln drivas från fondbörsen och övergå till sådana

förmedlare, där en kontroll vore så gott som omöjlig.

Enligt handelskammarens uppfattning skulle sålunda genom den

föreslagna åtgärden det med motionen åsyftade ändamålet väsentligen

förfelas, men däremot skada åsamkas näringslivet i flera hänseenden.

Då därtill kommer att den s. k. trustkommittén fått sig anförtrodd frågan

om en omorganisation av våra börslörhållanden samt kommittén i

detta sammanhang ej torde underlåta att taga under omprövning spörsmålet

om åtgärder mot överdrivna aktiespekulationer, får handelskammaren

hemställa,

att bevillningsutskottet ville inför Riksdagen avstyrka den ifrågavarande

motionen.

Stockholm den 11 mars 1913.

För Stockholms handelskammare:

O. SÖDERBERG.

Holger Rosman.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

17

Bilaga.

Till Stockholms studs Handels- och Sjö fartsnämnd.

I en vid innevarande års Riksdag- inom Andra kammaren av herr

Christiernson väckt motion, nr 133, har föreslagits dels en väsentlig

höjning av den hittillsvarande stämpelavgiften vid köp och byte av

fondpapper, dels att den nu gällande friheten från stämpel för så kallade

kommissionsnotor måtte upphävas. Enligt vad handels- och sjö farts - nämndens ordförande vid fondbörskommitterades sammanträde upplyst,

skulle man inom bevillningsutskottet, dit ifrågavarande motion remitterats,

gärna emotse ett yttrande i frågan från handels- och sjöfartsnämnden

eller föndbörskommitterade. I anledning härav hava fondbörskommitterade

behandlat frågan och få härmed till handels-och sjöfartsnämnden

avgiva följande yttrande.

Förevarande motion innebär att för aktier överlåtelsestämpeln

skulle höjas från 20 öre per 200 kronor eller 1 pro mille till 1 krona

per 200 kronor eller 5 pro mille samt dessutom att de affärer, som avslutas

i kommission skulle bliva stämpelpliktiga, i följd varav stämpeln

för sådana fondaffärer, vilka för närvarande draga endast en stämpel å

1 pro mille, skulle, komma att stämpelbeläggas med minst 2 stämplar å

5 pro mille eller tillhopa 10 pro mille av köpesumman.

Dessa förslag skulle enligt fondbörskommitterades åsikt medföra

mycket vittgående konsekvenser icke blott för den svenska fondhandeln

såväl i allmänhet som speciellt den del därav, som äger rum genom

förmedling av fondbörsen i Stockholm, utan även för affärslivet och den

ekonomiska utvecklingen överhuvud. Med den allt mera ökade användningen

av aktiebolagsformen för bedrivande av ekonomisk verksamhet

har aven aktiespekulationen i våra dagar uppnått eu förut oanad omfattning.

Detta är ett förhållande, som möter oss icke blott i vårt eget

land, utan som äger sin motsvarighet i alla civiliserade länder med ett

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 28 höft. (Nr 36.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

någorlunda utvecklat affärsliv. Spekulationen kan visserligen stundom

antaga former, som måste anses betänkliga, men i och för sig kan ingalunda.

all aktiespekulation betecknas såsom osund. Den utgör tvärtom

en drivkraft till startande av nya och utveckling av förut bestående

företag, och den alstrar sålunda en företagsamhet, som, ledd i rätt riktning,

länder hela landet och dess näringsliv till fromma.

För att emellertid spekulationen icke skall urarta och skada i

stället för gagna den ekonomiska utvecklingen, är det av stor betydelse,

att den äger rum under sådana omständigheter, som medgiva en viss

kontroll såväl från allmänhetens sida som från de ledande penninginstituten

inom landet. Detta kan endast ske i den män spekulationen äger rum

genom förmedling av en verklig fondbörs. En sådan institution har

vårt land icke haft förr än på de senare åren, då Stockholms fondbörs

fått en allt jämt växande betydelse för fondhandeln och kursnoteringen

i vårt land. Det har helt naturligt mött stora svårigheter att organisera

denna institution, och fondbörskommitterade vilja ingalunda göra gällande

att de nu tillämpade reglerna för Stockholms fondbörs innebära en slutgiltig

lösning av frågan om dess organisation. Men fondbörsen har dock

så småningom blivit en mycket viktig faktor i det svenska affärslivet

och det skulle utan tvivel innebära en svår rubbning i hithörande förhållanden,

om verksamheten på fondbörsen skulle tvingas att upphöra.

Att emellertid detta skulle bliva en säker följd av ett bifall till

den senare delen av motionärens förslag, torde vara uppenbart för en

var med börsaffärer någorlunda förtrogen.

Fondbörsaffärerna avslutas nämligen mellan fondhandlare, som å

vardera sidan handla i kommission. Följaktligen utgår för varje sådan

affär för närvarande endast den stämpel, som drabbar den ursprunglige

köparen och säljaren med hälften på vardera. Enligt förslaget däremot

skulle även själva kommissionsafifären stämpelbeläggas och sålunda varje

på ovan angivet sätt avslutat aktieköp belastas med minst 2, kanske 3

eller flera stämplar, under det att utom fondbörsen ett aktieköp skulle

kunna uppgöras med endast 1 stämpel. De ökade stämpelkostnaderna

skulle ytterst komma att drabba den uppdragsgivande allmänheten, och

denna skulle följaktligen helt säkert komma att så mycket som möjligt

undvika att få sina affärer avslutade på fondbörsen.

Av motionen tyckes framgå att motionären utgår från den förutsättningen

att med nu gällande bestämmelser möjlighet förefinnes för

fondhandlarne att vid sina egna affärer undgå stämpeln. Det torde därför

vara lämpligt framhålla att detta alldeles icke är fallet, enär den

nuvarande stämpelförordningen är så avfattad, att den icke lämnar möj
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 19

låghet för en fondhandlare att på ena eller andra sättet göra affär för

egen räkning utan att erlägga stämpel. Bestämmelse om stämpelfrihet

för kommissionsnotor torde tvärtom hava tillkommit bland annat för

att för vederbörande myndigheter underlätta kontrollen däröver att fondhandlarne

ej göra extra pålägg på kursen. Skulle kommissionsnotorna

nu stämpelbeläggas, kunde det bliva fara värt att de rena kommissionsaffärerna

minskades och möjligheten till kontroll å kurserna därigenom

inskränktes.

Frånsett vad nu anförts torde även rent skattetekniska synpunkter

utgöra avgjort hinder för genomförande av motionärens ifrågavarande

förslag. Såväl finansministerns yttrande till statsrådsprotokollet vid

framläggande för 1908 års riksdag av förslaget till nu gällande bestämmelser

(kungl. proposition 152) som Riksdagens skrivelse i ämnet

(nr 135) giva tydligen vid handen, att det nu framlagda förslaget att

stämpelbelägga även kommissionsnotorna står i bestämd strid mot de

principer, som varit gällande vid fastställande av ifrågavarande stämpelskatt.

Fondbörskommitterade tillåta sig såsom stöd härför ur finansministerns

anförande återgiva följande.

»Med stämpelskatten avses att träffa kapitalet vid det tillfälle, då

detsamma omsättes eller, för att fortfarande begagna den förut använda

bilden, flyter till ytan. Vid köp och försäljning av värdepapper visar

sig . kapitalet i bägge kontrahenternas händer. Detta sammanlagda

kapital, motsvarande två gånger de överlåtna fondpapperens värde, utgör

föremål för beskattningen. Under sådana förhållanden bör det givetvis

vara utan betydelse för skattens belopp, om mellan den ursprungliga

säljaren och den slutliga köparen en eller flera personer uppträda i

egenskap av kommissionärer. Något annat kapital än det, som presteras

av nyssnämnda köpare och säljare, blir i allt fall icke synligt.»

Vad sålunda av finansministern anförts lämnades av Riksdagen

utan erinran; och vid återgivande av Kungl. Maj:ts förslag i denna del

framhölls i riksdagsskrivelsen uttryckligen »att det icke skulle stå i

god överensstämmelse med stämpelns natur av skatt å kapitalet, att

densamma träffade andra transaktioner än sadana, där kapital visades

eller den ene kontrahenten, såsom vid terminsspekulationer, åtminstone

formellt måste anses hava köpt eller sålt omhandlade fondpapper.»

Vad därefter angår förslaget om höjning av själva stämpelbeloppet

vilja fondbörskommitterade till en början erinra om Riksdagens uttalande

i ovan anförda skrivelse. Riksdagen påpekar däri »hurusom en skatt

av nu ifrågavarande natur självfallet maste i viss mån verka hämmande

på allmänna rörelsen. Då transaktioner av ifrågavarande slag med

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

varje dag intaga ett allt betydelsefullare rum i det ekonomiska livet

måste också eu åtgärd, som verkar såsom barnsko på denna rörelsegren

mer eller mindre ofördelaktigt återverka på andra grenar av näringslivet.

Om redan på grund av angivna förhållanden synnerlig försiktighet vid

bestämmandet av skattens belopp bör iakttagas, manar skattens nyhet

och dess natur ännu mer därtill. Skatten är av beskaffenhet att icke

enbart beröra vissa i sin verksamhet mera kontrollerbara näringsidkare

utan jämväl och helt säkert i växande utsträckning den kapitalplacerande

liksom ock den spekulerande allmänheten. Denna omständighet torde,

med avseende å förevarande skatt, kanske mera än eljest komma att

bestyrka den ofta uttalade meningen, att försöken att undgå skattskyldigheten

till staten stå i ett visst förhållande till skattebördans storlek.

Då härtill kommer, att, oavsett skattebeloppet, ny eller ökad skatteskylighet

i allmänhet innebär en lockelse till kringgående av skattebestämmelserna,

bör under alla förhållanden skattesatserna i förevarande

fall till en början hållas så pass låga, att desamma icke alltför mycket

verka hämmande på rörelsen och ej heller fresta till mer eller mindre

illojala försök att undgå densamma.»

Man torde icke frånkomma, att de skäl, Riksdagen sålunda anfört,

fortfarande äro gällande. Redan den nuvarande stämpeln är väsentligt

högre än i andra länder,* 1 och skulle nu eu så avsevärd höjning genomföras,

är fara värt att aktiespekulationen drives ifrån vårt land och söker

sig föremål på annat håll. Kapital skulle sålunda dragas ur landet och

den livgivande inverkan, som spekulationen kan medföra, skulle icke

komma vårt land tillgodo.

Vidare bör man beakta, att en höjd skatt kommer att drabba

jämväl rena placeringsköp ävensom den berättigade och sunda spekulationen,

under det att dess hämmande inverkan på den osunda spekulationen

torde bliva mycket ringa. För den, som bedriver spekulation

endast såsom spel, är en stegring i utgifterna i form av ökad stämpelskatt

av mindre betydelse. Han har oftast redan förut att vidkännas

så avsevärda utgifter i form av räntor, kourtage, provisioner m. m.

och han hoppas också vanligen på en så stor vinst, att han knappast

1 Omsättningsskatten å aktier utgör sålunda

I Sverige............................................. 1 °/°o

„ Tyskland.......................................... 0.6 °/oo

„ Frankrike.......................................... 0.2 °/00

I England utgår skatten vid omsättningar om 20,000 pund sterling med 1 pund sterling.

Vid omsättningar om mindre belopp är skatten proportionsvis större men likväl lägre än i Sverige.

I Danmark utgår skatten efter delvis andra grunder, men är avsevärt lägre än i Sverige.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 21

skulle tveka att göra eu affär av hänsyn till en än så rundligt tilltagen

skatt. För den försiktige spekulanten åter, vars betydelse för aktiehandeln

och kursernas stabilisering icke får underskattas, spelar en sådan

skatt en betydande roll, och man torde kunna befara, att en ökning av

fondskatten skulle utestänga de mera besinningsfulla och återhållande

elementen.

Fn höjning av stämpelbeloppet torde slutligen icke heller kunna

förutsättas giva den ökade inkomst för staten, som man säkerligen på

åtskilliga håll hoppas. Enligt fondbörskommitterades förmenande torde

det fastmera kunna befaras, att den nuvarande inkomsten av skatten

uppgående för år 1912 till det betydande beloppet över P/a miljon j

skulle komma att icke oväsentligt minskas. Förutom den inskränkning''

i antalet fondaffärer, som en höjning av skatten komme att medföra,

torde de farhågor för ett kringgående av skattebestämmelserna, som

Riksdagen i sin meranämnda skrivelse uttalade, fortfarande äga sitt

berättigande. Särskilt torde härvid böra beaktas den möjligheten spekulationen

har att betjäna sig av utländska börser för spekulation vare

sig i utländska värdepapper eller i svenska, å utländska börser noterade

papper.

Sammanfattande vad i det föregående anförts, få fondbörskommitterade

framhålla att föreliggande förslag skulle — utan att förhindra

de _ osunda affärerna .— medföra ett avsevärt betungande av de fullt

legitima aktietransaktionerna ävensom föranleda till att affärerna drevos

från fondbörsen och att spekulationen, i stället för att koncentrera sig

på inhemska företag, skulle söka sig andra föremål, vilket skulle kunna

leda till att avsevärda kapital lockades ur landet till placering i utländska,

mer eller mindre äventyrliga affärer.

Med åberopande av vad sålunda anförts avstyrkes på det bestämdaste

bifall till förevarande motion.

Stockholm den 27 februari 1913.

För fondbörskommitterade:

J. H. PALME.

Berndt Forsgrén.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 28 höft. (Nr 36.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:172 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag beträffande vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 angående en särskil s. 1 i texten