Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring i 7 §, 2-''°) bj förordningen om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.

1913-04-24 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1913:39, Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring i 7 §, 2-''°) bj förordningen om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till Riksdagens kansli den 24 april 1913 kl. 6 e. m.

Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring i 7 §,

2-''°) bj förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

m. m.

(2:a Avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Vennersten, frih. C. J. Beck-Friis, Bäckström,

Jesperson, Rune, Christiernson, Larsson i Klagstorp, frih. Palmstierna, frih!

Fleming, Elof Ljunggren, J. Östberg, Danström, Hallin, Knaust, Bergman,

Jeansson i Kalmar, Källman och Jönsson i Revinge.

I en inom Andra kammaren av herr Rydén väckt motion, nr 181,

som hänvisats till bevillningsutskottet, föreslås, »att Riksdagen ville besluta

antingen, att § 7 mom. 2:o) b) av förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

den 28 oktober 1910 skall erhålla följande ändrade lydelse:

b) Utdelning å aktier i inländska aktiebolag eller å lotter i solidariska

bankbolag, vare sig denna utdelning sker i penningar eller penningars

värde, genom utdelning av aktier eller lotter i eget eller annat aktiebolag

eller solidariskt bankbolag eller på annat sätt;

eller ock, att punkt 4:o) i de vid förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt fogade »särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen»

må erhålla följande ändrade lydelse :

4:o)

Inkomst från bolag m. m.

Såsom beskattningsbar — — — — — _ _ _ _ _ _ _

~ utdelningen. Likaledes anses såsom beskattningsbar utdel
ning

av nu nämnda slag all utdelning av aktier eller lotter i eget eller

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 31 käft. (Nr 39.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Utskottet.

annat aktiebolag eller solidariskt bankbolag, ävensom varje annan utdelning

till aktieägare eller lottägare av penningar eller penningars värde,

såvida utdelningen ej är att hänföra till återbetalning vid bolags upplösning

av inbetalt aktiekapital. Har aktie---(nuvarande lydelse)

— — — — — — — förvärvade vinst.»

Tillika bar motionären förklarat, att, därest bevillningsutskottet vid

behandling av motionen skulle finna jämkningar i de föreslagna stadgande^

erforderliga eller ock finna annan utväg lämpligare för uppnående

av motionens syfte, han ville hava framställt motion även i dessa avseenden.

Beträffande motiveringen för ovannämnda förslag tillåter utskottet

sig hänvisa till motionen.

Det av den s. k. kommunalskattekommittén år 1900 avgivna betänkandet

innehöll bland annat den nyheten för vårt skattesystem, att till

beskattningsbar inkomst av kapital skulle räknas även »utdelning å aktier,

kommanditlotter och lotter i enskilda bankbolag», och i den skrivelse

till Kungl. Maj:t, däri 1901 års Riksdag med anledning av väckt motion

anhöll om utarbetande av förslag om införande av en från bevillningen

fristående direkt statsskatt, att utgå av alla slag av inkomst, framhölls

uttryckligen, att även aktieutdelning skulle beskattas.

I 1902 års förordning om inkomstskatt stadgades också (3 §), att till

inkomst av kapital skulle räknas bland annat »utdelning å aktier i inländska

aktiebolag och å lotter i enskilda bankbolag». Denna bestämmelse bibehölls

oförändrad i 1907 års inkomstskatteförordning och i nu gällande

förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt har den ej undergått annan

ändring än att av given anledning orden »lotter i enskilda bankbolag»

utbytts mot »lotter i solidariska bankbolag».

Yad under »utdelning» i förevarande bemärkelse bör inbegripas, har

ej närmare bestämts än att i punkt 4:o) i särskilda anvisningarna till ledning

vid taxering för inkomst och förmögenhetsskatt föreskrivits, att »såsom

beskattningsbar utdelning från aktiebolag eller solidariskt bankbolag upptages

det belopp, som delägaren nästföregående år uppburit eller ägt uppbära

i utdelning från bolaget, utan hänsyn till vilka bolagets tillgångar

som använts till utdelningen». Ej heller lämna förarbetena till vare sig

de äldre eller nyare skatteförordningarna någon tydlig ledning härutinnan.

Yid granskning av 1910 års förslag till förordning om inkomst- och

förmögenhetsskatt erinrade kammarrätten beträffande nyssberörda punkt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

3

4:o), som redan i förslaget hade sin nuvarande lydelse, att då utdelning

från aktiebolag och solidariskt bankbolag här förklarades vara beskattningsbar,

»utan hänsyn till vilka bolagets tillgångar som använts till utdelningen»,

skulle detta kunna tolkas på det sätt, att även en vid bolags upphörande

eller inskränkning av dess verksamhet företagen utdelning av aktiekapital

eller eljest av kapital, som inbetalts av bolagets delägare, skulle bliva

föremål för beskattning. Under antagande att en sådan tolkning ej vore

i förslaget avsedd, hemställde kammarrätten om sådan omformulering av

denna punkt, att berörda tolkning förebyggdes.

Med anledning härav yttrade chefen för finansdepartementet vid ärendets

föredragning i statsrådet: »Med utdelning i förslagets bemärkelse kan

icke, synes det mig, förstås annan utdelning än den, som äger rum under

bolagets verksamhet; och är sådan utdelning givetvis, oberoende om därtill

använts kapitaltillgång eller årsvinst, beskattningsbar hos delägaren.

Är åter fråga om utbetalande till delägare av delägares andel i bolagets

kapitaltillgångar i sammanhang med bolagets upplösning, föreligger icke

någon utdelning i ovan angivna bemärkelse. Om delägaren därvid skulle

göra en vinst, är beskattningen av denna vinst beroende av de allmänna reglerna

för beskattning av vinster av tillfällig natur — — —. Kammarrättens

erinran synes mig därför icke påkalla omformulering av ifrågavarande

punkt.»

Frågan återupptogs emellertid vid 1910 års riksdag av enskild motionär,

som, under åberopande av kammarrättens berörda uttalande, framhöll,

att ifrågavarande bestämmelse i punkt 4:o) av särskilda anvisningarna syntes

föranleda, att, där, under ett aktiebolags verksamhet, i sammanhang med

nedsättning av aktiekapitalet viss del därav utdelades, denna utdelning

bleve beskattningsbar. Detta kunde ej vara riktigt, då en sådan utdelning

i själva verket endast vore ett återbekommande av insatta medel och

ingalunda borde betraktas såsom inkomst. På grund därav hemställdes,

att punkten mätte omformuleras i det av kammarrätten angivna hänseendet.

Bevillningsutskottet, som avstyrkte motionen, yttrade: »Utskottet,

som delar motionärens uppfattning, att sådan utbetalning till aktieägare,

som skoi med anlitande av aktiekapitalet, icke bör anses utgöra beskattningsbar

inkomst för aktieägaren, har emellertid ansett det kunna befaras,

att, därest i anvisningarna skulle införas särskilt stadgande av det i motionen

angivna innehåll, detta skulle kunna så tolkas, att, då vid bolags

upplösning tillgångarna i bolaget fördelas mellan aktieägarna, den del av

de utbetalda medlen, som ej tagits från aktiekapitalet och ej heller ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

göres av vinstmedel, borde i likhet med dessa senare bliva föremål för inkomstbeskattning;

och har utskottet på grund härav och med avseende

å vad departementschefen i ämnet anfört, funnit yrkande om ändring i

förevarande del av anvisningarna icke böra bifallas.»

Utskottets mening biträddes av Riksdagen, och något förtydligande

av hithörande bestämmelser kom icke till stånd.

Ehuru ordalagen i förevarande punkt 4:o) ej ovillkorligen inskränka

skatteplikten för aktieutdelning till sådan, som äger rum under ett bolags

bestånd, finner emellertid denna tolkning stöd i chefens för finansdepartementet

ovannämnda uttalande, och jämväl bevillningsutskottets nyss

återgivna, av Riksdagen godkända yttrande angiver, att vad vid bolagets

upplösning tillfaller aktieägarna bör anses beskattningsbart såsom inkomst

allenast i den mån däri ingå ännu ej fonderade vinstmedel. I praxis lärer

ej heller någon tvekan råda därom, att vid bolags upplösning aktieägarnas

andelar i bolagets kapitaltillgångar icke skola beskattas. En sak för sig

är, att den vinst delägare därvid gör kan bliva beskattningsbar enligt de

allmänna reglerna för beskattning av vinster av tillfällig natur.

Med avseende å den omfattning, i hvilken aktieutdelning under

ett bolags bestånd bör beskattas, torde vara ostridigt, att så icke skall

ske beträffande utdelning, som utgör återbetalning av det till bolaget för

aktier inbetalda kapital, aktiekapital jämte den del av reservfonden, som vid

emission av nya aktier uppkommit genom högre inbetalning för aktierna än

deras nominella värde. All annan valuta, som tillfaller aktieägarna, skall

beräknas såsom beskattningsbar inkomst. Utan betydelse är, om för utdelningen

tagits i anspråk vinstmedel, årets eller tidigare, eller kapitaltillgång

av annan beskaffenhet än den nyssnämnda eller överhuvud taget

om de utdelade medlen i bolagets hand varit att anse som beskattningsbar

inkomst eller icke.

Härvid märkas följande prejudikat.

Sedan R. aktiebolag, som idkade fabriksrörelse, sålt tomter, som bolaget

ägt några tiotal år, gjorde bolaget, utom vanlig vinstutdelning, även

en särskild »kapitalutbetalning» till aktieägarna av köpeskillingen för

tomterna. Denna utbetalning har förklarats beskattningsbar. (Regeringsrättens

utslag den 8 juni 1909 på besvär av J. A. Horblad).

I. aktiebolag sålde sin fasta egendom (fabriker, vattenfall m. m.) till

staten, men tog egendomen på arrende av köparen och fortsatte sin fabriksrörelse.

Av influtna köpeskillingen utdelades visst belopp å hvarje aktie.

Detta belopp har beskattats. (Regeringsrättens utslag den 9 juni 1911 på

besvär av P. A. Hellström).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutslcottets betänkande Nr 39.

5

Utdelar bolag till sina aktieägare nya aktier i bolaget utan ersättning

eller till pris under kursvärdet, anses aktieägarna härigenom icke hava

erhållit sådan utdelning, som nu är i fråga.

En aktieägare i B. aktiebolag, som fått nya aktier i bolaget utan

att hava behövt inbetala något, har icke för dem beskattats, då genom nämnda

åtgärd något kapital ej utdragits från bolaget. (Kung! res. den 9 september

1904.)

På grund av bestämmelse i testamente har ett visst antal aktier i

ett bolag, jämte annan egendom, avsatts till en fond, vars hela avkastning

skulle tillfalla en testators dotter, sedermera gift med A., och har därefter

enligt beslut å bolagsstämma med användande av besparade vinstmedel

aktiekapitalet ökats, i följd varav nya aktier för var gammal utlämnats

till fonden. I tvist om rätt att utfå de nya aktierna såsom utdelning å

de gamla har makarna Å:s talan därom ogillats, enär fondens kapitalvärde

ej ökats genom tillförandet av aktierna, men skulle minskas, om de utlämnades

till makarna. (Kungl. Maj:ts dom den 12 juni 1908.)

Det av motionären refererade rättsfallet är tydligen icke att räkna

till fall av bolags upplösning i vanlig mening utan torde, efter regeringsrättens

motivering, få anses innebära, att om ett bolag uppgår i ett annat

och aktieägarna i förstnämnda bolag således i utbyte mot sina aktier erhålla

aktier i det sistnämnda bolaget, någon beskattningsbar utdelning icke

föreligger.

Beträffande frågan om beskattning av ersättning för överlåtelse av

teckningsrätt vid emission av nya aktier har uttalats, att denna fråga

borde avgöras på samma sätt som saken skulle ställt sig, om själva de

aktier, på vilka teckningsrätten grundade sig och icke endast teckningsrätten

överlåtits, vadan beskattningsbar inkomst skulle föreligga, om aktierna

förvärvats genom köp eller byte inom fem år, förrän teckningsrätten försåldes.

(Palmgren: »Självdeklaration», 8:e uppi., sid. 48.)

Motionären har till utgångspunkt för sin framställning tagit det i

motionen omförmälda prejudikatet och därvid funnit den av regeringsrätten

gjorda tillämpningen av hithörande stadganden, om ock formellt

riktig, innebära ett obehörigt undandragande av viss inkomst från beskattning.

Emellertid synes motionären hava missförstått prejudikatet så, att

han ansett detsamma angiva den högsta instansens ståndpunkt rörande ett

fall av utdelning i sammanhang med ett bolags verkliga upplösning. Däremot

har motionären icke berört det föreliggande spörsmålets behandling vid 1910

års riksdag, därför ovan redogjorts. Efter motiveringen att döma synes

motionären dock haft närmast i sikte just frågan om beskattning av vad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

som tillfaller aktieägarna vid ett bolags upplösning. De av motionären

formulerade alternativen, vilka knappast täckas av den förebragta motiveringen,

synas såsom motionärens mening innebära, att skatteplikt bör

stadgas för all utdelning, som tillkommer aktieägarna vare sig under bolagets

bestånd eller efter dess upplösning, med undantag blott för inbetalt

aktiekapital.

Sålunda får motionen anses avse beskattning även av nya aktier,

som utan ersättning lämnas de gamla aktieägarna, s. k. gratisaktier. I detta

avseende kan utskottet icke dela motionärens uppfattning. Det får nämligen

ihågkommas, att ett aktiebrev icke representerar någon given rätt

till just det belopp, varå det lyder. En aktie medför enligt sitt begrepp

allenast rätt till en viss kvotdel av bolagets behållna tillgångar.

Kvoten ändras ej därigenom, att aktieägaren i stället för en aktie får flera,

som tillsammans förete ett högre nominellt belopp än den förra. De nya

aktierna tillföra icke aktieägarna något nytt värde och företräda ej annan

tillgång, än redan de gamla aktierna gjort, utan innebära så att säga blott

eu klyvning av dessa senare. Att beskatta sådan aktieutdelning måste

därför anses oriktigt, vare sig utdelningen skett under bolagets fortbestånd

eller, såsom i det av motionären citerade rättsfallet, vid ett äldre bolags

uppgående i ett nytt i form av aktier i detta.

Vad nu angår beskattning av utdelning under ett bolags fortbestånd

synas, efter vad ovan anförts, lag och rättspraxis, utom beträffande s. k.

gratisaktier, redan motsvara motionens syfte, vadan utskottet finner förhållandena

i denna del ej påkalla några ändrade bestämmelser.

Däremot kunna onekligen de av motionären framhållna olägenheterna

framträda i många fall av bolags upplösning och tillgångarnas utskiftande

bland delägarna. Yad därvid utdelas blir, med nu gällande bestämmelser,

i regel skattefritt, ehuru i utdelningen ofta nog ingå medel, som, materiellt

sett, borde beskattas. Detta förhållande kan inbjuda till bestämmelsernas

kringgående, exempelvis så, att ett bolag, som, på grund av sitt ändamål att

t. ex. köpa och stycka en fastighet eller exploatera ett patent, är av kort

varaktighet, underlåter att utdela eventuell vinst förrän i sammanhang med

bolagets upplösning. I sådana och andra liknande fall synes orättvist, att

vinster, som, där de omedelbart hade utdelats, blivit utan tvekan beskattade,

skola undgå skatt blott därför, att de i stället under några år

fonderats för att sedan på eu gång falla aktieägarna till. Utskottet anser

därför fullgiltiga skäl tala för, att en utredning åvägabringas, avseende

undersökning, i vilken omfattning värden, som vid bolags upplösning till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

7

föras aktieägarna, böra såsom deras inkomst beskattas, samt i vad män

vidkommande författningar böra i sådant avseende förändras eller förtydligas.

På ovan anförda skäl får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning av herr Rydéns förevarande

motion, II: 181, om ändring i 7 § 2:o) b)

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kung!.

Maj:t täcktes föranstalta om utredning, huruvida och i

vad mån, då ett aktiebolag eller solidariskt bankbolag

upplöses, bolagets uppsparade tillgångar, vilka icke

utdelas förrän i sammanhang med bolagets upplösning,

må kunna göras till föremål för inkomstbeskattning hos

delägarna, samt för Riksdagen framlägga det förslag till

ändring i gällande författningar, som av utredningen

kan föranledas.

Stockholm den 24 april 1913.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:140 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändring i 7 § 2:o) b) förordningen om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m. s. 6 i texten